Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln

1942-03-06 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:109, Med förslag till förordning med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

1

Nr 109.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln;

given Stockholms slott den 6 mars 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning med vissa bestämmelser angående

nötboskapsaveln.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 109.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

Förslag

till

förordning med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln.

Härigenom förordnas som följer.

1 §■

Kungl. Maj:t äger på framställning av hushållningssällskap förordna, att

inom sällskapets verksamhetsområde eller del därav tjur icke må, vare sig

kostnadsfritt eller mot ersättning, användas till betäckning av kor, som tillhör

annan än tjurens ägare, och ej heller, därest tjuren äges av två eller flera

personer samfällt, till betäckning av kor, som tillhör någon av dem enskilt,

med mindre tjuren med avseende på härstamning uppfyller de fordringar,

som i förordnandet angivas.

2 §.

I förordnande som i 1 § avses skall utsättas viss dag för förordnandets

ikraftträdande. Denna dag må ej sättas tidigare än två år från det förordnandet

gavs. Tiden för ikraftträdandet må bestämmas till olika dagar för skilda

delar av det område förordnandet avser.

3 §•

Förseelse mot föreskrifter, som meddelats med stöd av denna förordning,

straffes med böter från och med tio till och med tvåhundra kronor.

4 §•

För förseelse, som med husbondes vetskap begås av hans husfolk eller i

hans arbete antagen person, ansvare husbonden liksom förseelsen vore begången

av honom själv.

5 §•

Böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

6 §•

Förordnande som meddelats enligt denna förordning skall tillika med erinran

om påföljden föf förseelse mot bestämmelserna i detsamma genom länsstyrelsens

försorg på statsverkets bekostnad införas i länskungörelserna och

i tidning i orten.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1942.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 mars 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:
I

skrivelse den 2 oktober 1940 ha hushållningssällskapens ombud — med

överlämnande av ett av särskilda av ombudens förvaltningsutskott tillkallade

kommitterade upprättat förslag till bestämmelser om upplåtande av tjur

för betäckningsändamål — hemställt, att åtgärder för utfärdande av bestämmelser

i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget måtte vidtagas.

De kommitterades förslag innebär i huvudsak följande. Då förhållandena

inom hushållningssällskaps område sådant påkalla, skall Kungl. Maj:t efter

ansökan av hushållningssällskapet äga förordna, att inom området eller del

därav viss inskränkning skall gälla i fråga om upplåtande av tjur för betäckningsändamål.

Inom område, som förordnandet avser, må tjur icke vare

sig kostnadsfritt eller mot ersättning användas till betäckning av hondjur som

tillhör annan än tjurens ägare och ej heller, därest tjuren äges av två eller

flera personer samfällt, till betäckning av hondjur, som tillhör någon av dem

enskilt, med mindre den med hänsyn till boskapsskötselns ståndpunkt inom

orten kan förutsättas vara lämplig för avelsändamål. Beträffande de fordringar,

som böra gälla i fråga örn tjur, som må användas för betäckningsändamål

inom område, där enligt Kungl. Maj:ts beslut särskilda regler skola

gälla, har föreslagits, att tre olika alternativ skola finnas att välja på för hushållningssällskapet.

Enligt de som alternativ 1 betecknade bestämmelserna

skall för att tjuren må användas fordras, att tjurens fader skall vara riksstambokförd

och att tjuren skall vara född i besättning, som är underkastad

fullständig avkastningskontroll. Enligt alternativ 2 skall krävas, förutom

nyssnämnda fordringar, att tjurens moder skall under minst ett kontrollår

lia lämnat den årsavkastning, som vid införande av tjur i riksstambok

över faderns ras fordras av tjurmoder. Såsom alternativ 3 har uppställts fordringen,

att tjuren skall vara riksstambokförd. När förordnande, som här avses,

meddelas första gången skall det i regel meddelas enligt alternativ 1. På

hushållningssällskapets framställning må dock, där det med hänsyn till nötboskapsavelns

ståndpunkt inom området finnes lämpligt, kunna i stället

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

meddelas förordnande jämlikt alternativ 2 eller 3. Av Kungl. Majit meddelat

förordnande skall få träda i tillämpning tidigast två år efter det förordnandet

meddelades. Enligt förslaget avses de olika fordringarna beträffande

tjurar böra upptagas i en av Kungl. Majit utfärdad kungörelse under

det att bestämmelserna rörande själva förordnandet avses skola stadgas i en

av riksdagen antagen förordning.

De kommitterade ha upprättat förslag till sådan förordning och kungörelse.

Sistnämnda författningsförslag torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.

De kommitterade ha såsom motivering till sitt förslag — efter att ha erinrat

örn vissa tidigare förslag örn tjurbesiktningstvång och registreringstvång

för tjurar, vilka förslag från flera håll avstyrkts — anfört bland annat följande.

För samtliga alternativ har uppställts kravet på att tjuren skall ha riksstambokförd

fader. Inom de flesta områden torde det icke erbjuda svårighet

att anskaffa erforderligt antal tjurar som fylla detta krav.

Beträffande tjurmodern har först för andra alternativet uppställts krav på

viss minimiavkastning. Därvid har det ansetts skäligt att ställa detta krav i

stort sett lika högt som för moder till riksstambokförd tjur. Kommitterade

ha nämligen funnit det vara mindre önskvärt, om genom lägre anspråk på

avkastning de avelsbesättningar, som nu producera flertalet riksstambokförda

tjurar, skulle vid denna etapp i avelsarbetet beredas tillfälle avyttra jämväl

de tjurar, som på grund av mödrarnas sämre avkastningsförmåga icke

kunna stambokföras. Enär särskilda krav på härstamning i detta fall icke

ställts på tjurmodern, torde ett ganska stort antal avkastningsrika kor finnas,

som nu icke tagas i anspråk som tjurmödrar men som väl lämpa sig

för produktion av tjurar, varom här är fråga. Att den stipulerade årsavkastningen

föreslås skola grundas på endast ett kontrollår bygger på den omständigheten,

att här avsedd tjur i många fall torde inköpas som kalv, därvid

modern kanske icke kan uppvisa flera års avkastning. Det skulle emellertid

vara mindre önskvärt, om det senare upplåtandet av sådan tjur bleve

beroende av, att modern även efter tjurens inköp hade lämnat en tillfredsställande

avkastning.

Att särskild minimiavkastning hos tjurmodern icke fixerats för alternativ 1

beror därpå, att enligt kommitterades uppfattning jämförelsevis låga anspråk

på sådan avkastning snarare kunna vara till skada än till nytta för det fortsatta

avelsarbetet. Kommitterade fästa vid detta alternativ huvudvikten därvid,

att tjurmoderns avkastning verkligen är kontrollerad. Först därigenom

erhåller nämligen köparen av tjuren möjlighet att bedöma moderns avkastningsförmåga,

och det torde väl få förutsättas, att köparen av tjuren då också

i regel kommer att tillse, att tjurmodems produktion är så tillfredsställande

som möjligt.

Vid alternativ 3 slutligen förutsättes tjuren vara stambokförd. Detta krav

motsvarar i huvudsak vad kommitterade anse böra fordras, därest egentligt

besiktningstvång skulle komma i fråga.

De krav, som föreslagits för alternativen 1 och 2, utesluta visserligen icke

helt rasblandning. Enär tjurens fader obligatoriskt skall vara riksstambokförd,

lär dock tjuren normalt komma från besättning, där ordnat avelsarbete

bedrives, och därmed risken vara ringa, att tjuren själv är av blandad ras.

Att tjuren icke lämpligen bör användas till betäckning av kor tillhörande

annan ras torde närmast böra betraktas som en upplysningsfråga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

5

För vissa sparsamt förekommande nötkreatursraser föres icke riksstambok.

I sådana fall torde man få räkna med ett dispensförfarande.

I fall, då konstgjord sädesöverföring förekommer, torde i tillämpliga delar

böra gälla vad här föreslås med avseende å naturlig betäckning. Särskild bestämmelse

härom torde icke erfordras.

Det torde vara lämpligt, att de sålunda angivna tre alternativen i form av

särskilda alternativ komma till uttryck i en kungörelse med tillämpningsföreskrifter,

utfärdade av Kungl. Maj:t. På förslag av vederbörande hushållningssällskap

bör Kungl. Maj:t i samband med förordnandets utfärdande bestämma,

vilket alternativ i avelsarbetet, som vid dess tidpunkt skall träda i

tillämpning. I regel torde väl därvid början böra göras med alternativ 1. Intet

synes emellertid hindra att i särskilt fall, där erforderliga förutsättningar anses

vara för handen, alternativ 2 eller eventuellt alternativ 3 redan från början

träder i tillämpning. Hinder synas ej heller böra möta att ett av alternativen

tillämpas inom en del av ett hushållningssällskaps område och ett annat

alternativ inom ett annat delområde. Därigenom skulle hushållningssällskapen

erhålla vidsträckt möjlighet att väl anpassa regleringsåtgärderna på

hithörande område efter de lokala förutsättningarna.

Det förslag till lagstiftning, som här framförts, innebär att tjurägaren själv

får stå hela ansvaret för att tjuren fyller uppställda villkor. Systemet innefattar

varken registrering eller särskild besiktning av tjuren. Därigenom blir

anordningen administrativt sett föga betungande vare sig för tjurägaren eller

för det övervakande organet (hushållningssällskapet). Den bör också kunna

bli smidig i tillämpningen, enär rätten att upplåta tjur ju i detta fall icke

göres beroende av tidigare gjord anmälan (såsom vid tjurregistreringsskyldighet)

eller erhållet medgivande (såsom vid tjurbesiktningstvång). Som anordningen

icke bygger på någon formalitet med direkt eller indirekt »godkännande»

av tjuren, torde jämväl de betänkligheter bortfalla, som ej sällan

uttalats mot tanken att från det allmännas sida i en eller annan form

»sanktionera» en i förekommande fall jämförelsevis låg tjurstandard.

Om förfarandet sålunda i och för sig är enkelt, får å andra sidan stor vikt

fästas vid kontrollen över efterlevnaden av utfärdat förordnande. En betydelsefull

detalj utgör härvid frågan örn tjurens identifiering.

Vid alternativ 3 torde identifieringen utan vidare vara säkrad. Beträffande

övriga alternativ synas gällande bestämmelser för uppläggande och handhavande

genom hushållningssällskaps försorg av kontrollregister över nötboskap

innefatta en fullt tillfredsställande lösning. I regel torde kontrollregister

omfatta, eller i varje fall lämpligen kunna omfatta, samtliga de besättningar,

som stå under fullständig avkastningskontroll. Därmed skulle registret inbegripa

alla kor, som kunna tänkas ifrågakomma såsom tjurmödrar. Kalv efter

sådan ko blir regelmässigt nummermärkt genom klipp i öronen, och det har

även förutse!ts, att djuret ytterligare skall kunna märkas med länsteeken och

gårdsnummer.

Enär till kontrollregistret årligen insamlas kontaktkopior av dels i respektive

kontrollböcker upprättat sammandrag (iver enskilda kors konto, och dels

betäckningsjournaler för varje inom området förefintlig stambokförd tjur.

kan genom delta register även vinnas kunskap örn huruvida tjur, som upplåtos

för betäckningsändamål, uppfyller de krav sorn fastställts i eli eventuellt

förordnande. Då härtill kommer, all den som handhar kontrollregisler

är .skyldig all på anmodan av tjurinnehavare utfärda bestyrkt utdrag ur kontrollregistrel

enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär, torde del i praktiken

bli regel att tjurinnehavare, varom här iir fråga, anskaffar sådant utdrag

att i förekommande fall företes för vederbörande kontrollant.

Det torde lämpligen böra ankomma på lantbruksstyrelsen ali utfärda do

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

närmare föreskrifter, som kunna vara ägnade att underlätta dels identifieringen

av en av ett förordnande berörd tjur, och dels konstaterandet utav huruvida

sådan tjur uppfyller i förordnandet angivna förutsättningar.

Vad därefter angår själva tillsynen över ett givet förordnandes efterlevnad,

torde det vara mest ändamålsenligt, att denna får åvila vederbörande hushållningssällskap.

Genom husdjurskonsulent, vandringsrättare och andra befattningshavare

torde hushållningssällskapet äga goda möjligheter att uppmärksamma

eventuellt förekommande förseelser mot förordnandet. I övrigt torde

sällskapet vid handhavande av denna uppgift lämpligen kunna söka och erhålla

biträde av sina underavdelningar ävensom av inom området verksamma

tjurföreningar och kontrollföreningar.

Det torde utan särskilt stadgande få förutsättas, att vederbörande tjurägare

skall vara skyldig tillåta sådan undersökning, som erforderlig kontroll på

hithörande område kan förutsätta.

Med avseende på betydelsen för tjurföreningsverksamheten av en lagstiftning

enligt ovan angivna grunder torde det vara otvivelaktigt, att ett förordnande

enligt alternativ 2 och särskilt alternativ 3 skulle innebära ett värdefullt

stöd för denna verksamhet. Men även vid alternativ 1 torde ett dylikt

förordnande vara ägnat att stärka tjurföreningarnas ställning genom den sovring

av det privata tjurmaterialet, som därigenom kommer till stånd. Även

indirekt torde tjurföreningsverksamheten främjas nämligen genom bestämmelsen

att fadern till upplåten tjur obligatoriskt skall vara stambokförd. På

motsvarande sätt kan kontrollföreningsverksamheten antagas erhålla viss

stimulans av föreslagen bestämmelse, att modern till upplåten tjur i varje fall

skall vara ansluten till fullständig avkastningskontroll.

Hushållningssällskapens ombud ha i sin förenämnda skrivelse, med vilken

förslaget överlämnats, anfört i huvudsak följande.

Ombuden ha kommit till den uppfattningen, att ett genomförande av det

framlagda förslaget skulle bliva till stort gagn för tjurhållningen inom landet.

Även såsom en lämplig övergångsform till införande av tjurbesiktningstvång

synes förslaget väl avvägt. Ombuden anse sig alltså böra i allt väsentligt

förorda dess genomförande. Vissa detaljer i det föreliggande författningsförslaget

synas emellertid böra bliva föremål för ytterligare överväganden.

I detta avseende har vid behandlingen hos ombuden av förevarande ärende

bland annat gjorts gällande, särskilt från norrlandsrepresentanters sida, att,

enär avkastningskontrollen inom vissa områden ännu ej är ordnad på ett

fullständigt sätt, det i författningsförslaget för alternativ 1 uppställda kravet

att »tjur skall vara född i besättning, som är underkastad fullständig avkastningskontroll»

borde utgå ur förslaget. I varje fall borde ordet »fullständig»

utgå. Eventuellt borde det få ankomma på vederbörande hushållningssällskap

att bestämma angående erforderlig avkastningskontroll.

I remissutlåtande över ifrågavarande framställning har lantbruksstyrelsen

rörande behovet av de föreslagna bestämmelserna anfört i huvudsak följande.

Den omständigheten, att tjurhållningen hittills icke varit underkastad reglering

från det allmännas sida, har enligt lantbruksstyrelsens mening sedan

länge vållat nötboskapsavelns utveckling allvarligt avbräck. Med hänsyn härtill

och då staten årligen nedlägger betydande belopp på genomförandet av

viktiga åtgärder i syfte att främja nötboskapsaveln, måste det anses vara ett

allmänt intresse av synnerlig vikt att snarast möjligt söka åvägabringa en

så effektiv reglering av tjurhållningen som möjligt. Lantbruksstyrelsen anser,

att införandet av tjurbesiktningstvång — liknande det lagstadgade galtbesikt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 109.

7

ningstvånget — borde vara väl ägnat att åstadkomma en sådan reglering av

önskvärd effektivitet,samt att på grund härav en lagstiftning rörande ett dylikt

tvång måste anses vara eftersträvansvärd.

Vid övervägande av förevarande spörsmål har lantbruksstyrelsen funnit

sig böra fästa särskild uppmärksamhet vid den omständigheten, att från

olika håll framförts vägande skäl mot att för närvarande införa tjurbesiktningstvång.

Förhållandena på nötboskapsskötselns område vore inom stora

delar av landet ännu icke sådana, att tiden för en lagstiftningsåtgärd kunde

anses mogen. De svårigheter, som vore förenade med ett tjurbesiktningstvång,

skulle under överskådlig framtid vara alltför betydande för att effektiviteten

av åtgärden i fråga icke skulle allvarligt äventyras.

På grund av det anförda, finner lantbruksstyrelsen, att med lagstiftning

rörande tjurbesiktningstvång tills vidare bör anslå. Då härtill kommer, att

bestämmelser om upplåtande av tjur för betäckningsändamål i huvudsaklig

överensstämmelse med föreliggande förslag otvivelaktigt skulle på ett nöjaktigt

sätt tillgodose behovet av reglerande föreskrifter på tjurhållningens

område, tillstyrker lantbruksstyrelsen, att bestämmelser i huvudsaklig enlighet

med berörda förslag nu måtte utfärdas. I likhet med hushållningssällskapens

ombud vill lantbruksstyrelsen framhålla, att föreskrifter av ifrågavarande

slag synas kunna utgöra en lämplig övergångsform till tjurbesiktningstvång.

Beträffande de särskilda bestämmelserna i förslaget har lantbruksstyrelsen

bland annat yttrat:

I förslaget förekommer uttrycket »fullständig avkastningskontroll». Vad

som menas härmed, bär icke närmare angivits. Enligt uppgift lärer emellertid

lia avsetts, att uttrycket skulle äga samma innebörd, som det uttryck

»fullständig kontroll», som förekommer i bestämmelserna uti kungörelsen

den 5 november 1937 (nr 866) angående statsbidrag till kontrollioreningsverksamheten

och vars innebörd närmare angivits i berörda bestämmelser.

Lantbruksstyrelsen, som förmenar, att innebörden bör vara den nu nämnda,

föreslår, att uttrycket »fullständig avkastningskontroll» måtte ersättas med

uttrycket »fullständig kontroll».

Hushållningssällskapens ombud ha anfört, att vid behandlingen hos ombuden

av förevarande ärende gjorts gällande, att det för alternativ 1 uppställda

kravet, att tjur skall vara född i besättning, som är underkastad fullständig

avkastningskontroll, borde utgå. I varje fall borde ordet »fullständig» utgå.

Eventuellt borde det ankomma på vederbörande hushållningssällskap att

bestämma örn erforderlig avkastningskontroll.

Då besättning, som icke är underkastad fullständig kontroll, icke är ansluten

till kontrollregister, torde icke kunna åstadkommas fullgod kontroll, huruvida

tjur, som är född i sådan besättning, till fader har riksstambokförd

tjur. Kontroll i angivna avseende synes nämligen kunna grundas allenast på

huruvida sannolika skäl tala för att av vederbörande tjurägare meddelade

uppgifter i ämnet äro sanningsenliga. Tillräckligt effektiv tillsyn över efterlevnaden

av ett förordnande enligt alternativ 1 med ifrågavarande krav uteslutet

skulle därför i regel icke kunna utövas.

Då fråga är örn område, där antalel andra avelstjurshållare än nied statsmedel

understödda tjurföreningar är ringa, synes emcllerlid tillsynen å efterlevnaden

av förordnande, som nyss sagts, kunna bliva åtminstone någorlunda tillfredsställande.

Områden av nyssnämnda slag torde förekomma endast på enstaka

håll — företrädesvis i vissa Irukter av Norrland — och utgör allenast mindre

delar av vederbörande hushållningssällskaps områden. Därest inom sådant

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 109-

Departements
chefen.

område fullständig kontroll endast med stora svårigheter kan allmänt genomföras,

synes enligt lantbruksstyrelsens mening införande av förordnande av

förevarande slag kunna ifrågasättas.

Huruvida i ytterligare något fall införande av sådant förordnande bör

kunna ifrågasättas, undandrager sig lantbruksstyrelsens bedömande. Dylikt

fall synes emellertid icke få anses vara otänkbart.

Införande av förordnande enligt alternativ 1 med uteslutande av här ifrågavarande

krav bör komma till stånd, endast om förordnandet kan anses

åstadkomma en ändamålsenlig reglering av tjurhållningen inom området,

även om kravet icke upprätthålles, och om eljest synnerliga skäl föreligga,

exempelvis om kravets upprätthållande med sannolikhet skulle medföra, att

ett tillräckligt antal avelstjurar icke komme att stå till förfogande inom

området.

Det synes böra ankomma på lantbruksstyrelsen att efter förslag av vederbörande

hushållningssällskap bestämma om uteslutande från förordnande

enligt alternativ 1 av kravet, att vederbörande tjur skall vara född i besättning,

som är underkastad fullständig kontroll och om med sådant uteslutande

förenade villkor. Lantbruksstyrelsen föreslår förty, att ifrågavarande stadgande

måtte erhålla följande lydelse: »tjuren skall, försåvitt icke lantbruksstyrelsen,

efter förslag av vederbörande hushållningssällskap och där synnerliga

skäl därtill äro, annorlunda bestämmer, vara född i besättning, som är

underkastad fullständig kontroll».

Frågan örn anordnande av en effektiv tjurkontroll har vid flera tidigare

tillfällen varit föremål för överväganden från statsmakternas sida. Härvid

har ifrågasatts införande av tjurbesiktningstvång i huvudsaklig överensstämmelse

med de bestämmelser som gälla beträffande galtbesiktningstvång, d. v.

s. införande av bestämmelser därom att endast tjur som vid besiktning funnits

fylla vissa ur avelssynpunkt förhållandevis stränga fordringar skulle få

användas för betäckningsändamål. Emellertid har man icke ansett sig kunna

förverkliga denna tanke på grund av att tjurmaterialet för närvarande ur

såväl kvalitativ som kvantitativ synpunkt omöjliggör genomförande av en

så sträng tjurkontroll. Det av hushållningssällskapens ombud nu framlagda

förslaget åsyftar att möjliggöra för sällskapen att under beaktande av nötboskapsskötselns

ståndpunkt inom länet få vissa mindre stränga restriktioner

genomförda i fråga örn tjurs användning för betäckningsändamål. Förslaget

skulle därjämte tjäna såsom en övergångsform i avbidan på att gynnsammare

möjligheter att införa ett allmänt tjurbesiktningstvång skola bliva för handen.

I likhet med lantbruksstyrelsen finner jag förslaget i stort sett på ett tillfredsställande

sätt kunna fylla dessa syften, då dess realiserande skulle möjliggöra

en viss kontroll över att icke underhaltigt tjurmaterial i större omfattning

kommer till användning. Den föreslagna lagstiftningen torde även

kunna komma att bana väg för en höjning av tjurbeståndet och härigenom

bli till allmänt gagn för boskapsaveln i landet. Med hänsyn härtill förordar

jag, att förslaget lägges till grund för bestämmelser i ämnet.

Vad angår utformningen av bestämmelserna biträder jag förslaget, att desamma

endast skola komma till tillämpning i sådana delar av landet, där de

lokala förutsättningarna härför finnas. Det torde därför vara lämpligt, att

bestämmelsernas tillämpning göres beroende av framställning från lokalt or
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

gan. I lagen om galtbesiklningstvång ankommer det på hushållningssällskap

och landsting att taga initiativ i frågan. I likhet med hushållningssällskapens

ombud anser jag tillräckligt, att initiativ tages av hushållningssällskap inom

länet.

Även beträffande de fordringar som böra gälla i fråga om tjur, som må

användas för betäckningsändamål, kan jag ansluta mig till det av kommitterade

framlagda förslaget. Det synes ändamålsenligt att upptaga tre olika

grader av fordringar i fråga örn tjurens härstamning för att densamma skall

få användas inom området i fråga för betäckning av andra djur än tjurägarens

egna. Den minsta fordran man bör ställa på tjuren torde vara att

tjurens fader är riksstambokförd och att tjuren skall vara född i besättning,

som är underkastad fullständig avkastningskontroll. I likhet med de

kommitterade och lantbruksstyrelsen anser jag att sistnämnda kontroll i regel

bör vara fullständig. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit lärer eljest någon

effektiv tillsyn icke kunna genomföras. Skulle särskilda skäl förefinnas,

torde hinder icke böra möta att medgiva undantag från denna föreskrift. Såsom

ett andra alternativ i fråga om fordringarna för att tjuren skall få användas

bör i enlighet med förslaget upptagas, förutom nyssnämnda krav, jämväl

kravet på att tjurens moder under minst ett kontrollår har lämnat den årsavkastning,

som vid införande av tjur i riksstambok över faderns ras fordras av

tjurmodern. Den strängaste fordringen, vilken upptagits som ett tredje alternativ,

innebär, att tjuren skall vara riksstambokförd. Det torde få ankomma

på hushållningssällskapen att vid ansökan örn förordnande, som här avses,

angiva vilket alternativ som bör vinna tillämpning. Såsom regel lärer till en

början de minst stränga fordringarna komma att tillämpas. En viss tid, förslagsvis

två år, synes böra förflyta från förordnandets utfärdande tills detsamma

träder i kraft.

Tillsynen över bestämmelsernas efterlevande lärer med fördel kunna anförtros

hushållningssällskapen. Dessa torde genom sina tjänstemän ha de

största möjligheterna att uppmärksamma förseelser mot bestämmelserna. Såsom

de kommitterade anfört böra sällskapen härvid även söka kontakt med

inom området verksamma tjurföreningar och kontrollföreningar. Sällskapen

kunna tillika erhålla biträde av sina underavdelningar.

I likhet med vad i förslaget upptagits anser jag att de grundläggande bestämmelserna

i ämnet böra upptagas i en förordning, som antagits av riksdagen,

under det att tillämpningsföreskrifterna, däribland även stadgandena

örn de olika fordringar, som böra gälla för att tjur skall få användas för betäckningsändamål,

upptagas i en av Kungl. Maj:t utfärdad kungörelse. På

enahanda sätt har tidigare förfarits i fråga om bestämmelserna rörande galtbesiktnings

tvång.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom jordbruksdepartementet upprättats

förslag till förordning med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln.

Departementschefen hemställer härefter att nämnda förfallningsförslag

måtte genom proposition föreläggas riksdagen lill antagande.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 109.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 109.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

11

Bilaga.

Kungl. Maj:t har, med stöd av 2 § förordningen om upplåtande av tjur

för betäckningsändamål, funnit gott meddela följande särskilda föreskrifter

rörande tillämpningen och efterlevnaden av nämnda förordning:

1 §•

1 morn. Förordnande, varom förmäles i 1 § nyssnämnda förordning, skall

innehålla uppgift, bland annat, örn de särskilda fordringar, vilka skola gälla

beträffande tjur, som i förordnandet avses. Därvid kunna tre alternativ förekomma,

nämligen

alternativ 1: tjurens fader skall vara riksstambokförd; tjuren skab vara

född i besättning, som är underkastad fullständig avkastningskontroll; *

alternativ 2: tjurens fader skall vara riksstambokförd; tjuren skall vara

född i besättning, som är underkastad fullständig avkastningskontroll, tjurens

moder skall under minst ett kontrollår hava lämnat den årsavkastning som

vid införande av tjur i riksstambok över faderns ras fordras av tjurmoder;

samt

alternativ 3: tjuren skall vara riksstambokförd.

2 mom. Förordnande varom nyss är sagt skall, när det första gången

meddelas för visst område, i vad gäller fordringarna beträffande tjur meddelas

jämlikt alternativ 1 här ovan; dock att, där hushållningssällskapet

det begär och så med hänsyn till nötboskapsavelns ståndpunkt inom området

lämpligen finnes kunna ske, sådant förordnande må i stället meddelas jämlikt

alternativ 2 eller alternativ 3.

2 §.

Har inom ett område förordnande jämlikt visst av de i 1 § angivna alternativen

varit gällande under någon tid, må hushållningssällskapet göra ansökning

om meddelande av förordnande jämlikt annat av nämnda alternativ,

skolande beträffande ikraftträdandet av sistnämnda förordnande gälla

vad därom stadgas i 3 § ovannämnda förordning.

3 §•

Det åligger vederbörande hushållningssällskap att utöva tillsyn å efterlevnaden

av förordnande, varom ovan sägs.

4 §•

De ytterligare föreskrifter, som kunna erfordras för vinnande av det med

förutnämnda förordning avsedda syftet, utfärdas av lantbruksstyrelsen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:157 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till förordning nied vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln. a1 i texten
  2. JoU 1942:19 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln, dels ock i ämnet väckt moti s. 1 i texten