Sök i Ratio Lex

Angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m

1942-02-27 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:119, Angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 119.

1

Nr 119.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till utbyggnad

av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå

socken m. m.; given Stockholms slott den 27 februari

1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Herman Eriksson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 februari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhusliållningsdepartementen

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson:

Till behandling föreligger fråga om anvisande av medel för utbyggnad avstaten

tillhöriga gruvanläggningar vid Adak i Malå socken av Västerbottens

län.

Enligt hittills utförda undersökningar i Adakgruvan har den tillgängliga

malmkvantiteten beräknats till omkring 750,000 ton. Enligt ett mellan Kungl.

Maj:t och kronan samt Bolidens gruvaktiebolag träffat legodriftsavtal, vartill

jag återkommer, förutsättes en mindre del av malmen skola utbrytas

under tiden till utgången av år 1943.

lii hung till riksdagens protokoll 1942. 1 sand. Nr 119.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 119.

Kommerskollegium har nu inkommit med ett förslag till utbyggnad av

Adak i syfte att möjliggöra ökad brytning av kopparmalm därstädes. Med

hänsyn till ärendets natur får jag i vissa delar hänvisa till handlingarna i

ärendet, vilka skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Genom beslut den 22 november 1940 bemyndigade Kungl. Majit kommerskollegium

att för Kungl. Majit och kronan, i enlighet med ett av statens

industrikommission efter samråd med kollegium framlagt förslag,

träffa överenskommelse med Bolidens Gruvaktiebolag angående bearbetande

intill utgången av år 1945 av staten tillhöriga inmutare- och jordägareandelar

i vissa utmål inom dels Bjurforsfältet i Norsjö socken, dels Adakfältet

i Malå socken och dels Rävlidenfältet i Lycksele socken, allt i Västerbottens

län. Kungl. Majits beslut anmäldes för riksdagen i proposition den

29 november 1940, nr 77. Enligt det av kommerskollegium den 30 december

1940 med bolaget ingångna avtalet överlåter staten å bolaget att med ensamrätt

för statens räkning verkställa brytning av ifrågavarande gruvor. Avtalet,

det s. k. legodriftsavtalet, innebär bland annat:

Bolaget skall för statens räkning ombesörja driften vid gruvorna med

skyldighet för bolaget att till statsverket redovisa det överskott, som uppkommer

å verksamheten, sedan bolaget tillgodoräknat sig ersättning enligt

vissa grunder. Bolaget åtager sig att på statens bekostnad dels utföra erforderliga

anläggningar för malmbrytningen vid gruvorna, dels omhändertaga

malmens brytning, transport och anrikning. Behövlig krossning och anrikning

skall i den utsträckning, som befinnes möjlig och lämplig, ske i bolagets

anrikningsverk. Därest komplettering av maskinutrustning, anordningar

och byggnader erfordras härför, skall staten bestrida hälften av sålunda

uppkommande kostnader. För den krossning och anrikning, som sker i bolagets

kross- och anrikningsverk, skall legodriften debiteras driftskostnaderna och

så stor andel i dessa kross- och anrikningsverks förvaltningskostnader, fastighetsskatter

och amorteringar, som motsvarar förhållandet mellan mängden

i dessa verk behandlat rågods från ifrågavarande gruvor och den i samma

verk totalt behandlade rågodsmängden.

I detta sammanhang vill jag erinra, att ifrågavarande legodriftsavtal för

Adakutmålens vidkommande avsåg, att malm från nämnda utmål skulle

fraktas med lastautomobil till Kristineberg för att anrikas i bolagets anrikningsverk

därstädes, åtminstone till dess efter närmare utredning ett anrikningsverk

eventuellt kunde komma att uppföras vid Adak.

På grund av den med det godkända legodriftsavtalet förenade skyldigheten

för statsverket att tillhandahålla bolaget medel för utförande av anläggningar

för malmbrytningen samt för anskaffande av vissa maskiner

m. m. föreslog Kungl. Majit i förenämnda proposition, nr 77, 1940 års urtima

riksdag att till Anläggningar för utnyttjande av vissa staten tillhöriga

malmfyndigheter m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41

under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor. Berörda proposition bifölls av riksdagen

(r. skr. nr 96). Genom beslut den 30 december 1940 hemställde Kungl. Majit

till fullmäktige i riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån av behov, ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

3

betala nämnda anslag till kommerskollegium, som ägde använda anslaget

för därmed avsett ändamål enligt de bestämmelser Kungl. Majit efter förslag

av kollegium meddelade. Den 24 januari och den 9 april 1941 meddelade

Kungl. Majit beslut angående användningen av anslaget. Av anslaget

avsågs till anläggningar och anskaffningar vid Adak 300,000 kronor samt

till komplettering av bolagets anrikningsverk vid Kristineberg för att möjliggöra

anrikning jämväl av malmen från Rävliden och Adak 98,000 kronor,

utgörande kronans andel i kostnaderna härför enligt avtalet.

Vidare bör erinras, att i samband med legodriftsavtalet fråga uppkom om

överlåtelse till staten av bolaget tillhöriga jordägareandelar i utmålen inom

Adakfältet. Dåvarande departementschefen anförde härom i förenämnda

proposition, att statligt förvärv av ifrågavarande jordägareandelar torde

vara att föredraga framför den alternativa möjligheten, att arbetet inom berörda

områden bedreves för statens och bolagets gemensamma räkning. Sedan

emellertid kommerskollegium anmält, att bolaget vid fortsatta förhandlingar

förklarat sig icke vara villigt att avhända sig sina ifrågavarande jordägareandelar

men erbjudit sig att upplåta dispositionsrätten till dessa åt

kronan intill utgången av år 1945 mot att kronan under samma tid erlade

dels viss enligt avtal mellan bolaget och dåvarande markägaren vid inköp av

”As av Adakulmålen till markägaren utgående royalty, dels ock därutöver

till bolaget en lika stor royalty, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den

24 januari 1941 kollegium att med bolaget träffa överenskommelse enligt av

bolaget erbjudna grunder.

I skrivelse den 29 januari 1942 har nu kommerskollegium i anslutning till

verkställd utredning angående uppförande av ett anrikningsverk vid Adak

hemställt örn anvisande av 3,500,000 kronor för utbyggnad av staten tillhöriga

gruvanläggningar därstädes.

I sin skrivelse erinrar kollegium till en början örn förenämnda legodriftsavtal

och om att malmen från Adak enligt detsamma avsetts skola transporteras

till och anrikas vid bolagets anrikningsverk i Kristineberg. Kollegium

hade med hänsyn till att det uppdrag att överväga riktlinjerna för

igångsättande av gruvdrift beträffande kronans malmförekomster i Västerbottens

län, som lämnats 1938 års gruvsakkunniga, ännu icke slutförts, i

viss mån tvekat om lämpligheten av att nu framlägga förslag örn utbyggnad

av ifrågavarande anläggningar. Det nuvarande ansträngda läget i

avseende på tillgodoseendet av landets kopparförsörjning nödvändiggjorde

emellertid enligt kollega mening, att frågan nu upptoges till prövning, så att

icke ett längre uppehåll i kopparmalmsleveranserna från Adak inträdde, sedan

den nu under brytning varande dagmalmen tillgodogjorts. Kollegium anför

vidare härom:

En omständighet, som aktualiserat frågan örn uppförande av ett anrikningsverk

vid Adak tidigare än från början beräknats, är den förändring på

transportväsendets område, som nuvarande krisläge medfört. Sålunda torde

med hänsyn till svårigheten att erhålla nödiga transportmedel och de väsentligt

ökade kostnaderna för landsvägstransporter Adak—Kristineberg förut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl Maj.ts proposition nr 119.

sättningarna för lönsamheten av ett anrikningsförfarande vid Adak blivit åtskilligt

gynnsammare än tidigare i jämförelse med anrikning i Kristinebergsverket.

Kostnaden för malmtransporterna under år 1941 från Adak till Kristineberg

bar uppgått till cirka 10 kronor 50 öre per ton, varav omedelbart torde

framgå, att — även örn anrikningsförfarandet i det större verket vid

Kristineberg bör beräknas bliva något lägre än i ett mindre verk vid

Adak — åtgärder så snart som möjligt böra vidtagas för att uppföra ett anrikningsverk

vid Adak. Därtill kommer, att fortsatta undersökningar anses

huva påvisat ytterligare malmkvantiteter i trakten, och, då malmen fortsätter

utöver hittills undersökta områden samt antydningar till något förhöjd

kopparhalt visat sig, kan man nu räkna med en större malmkvantitet

som underlag för ett anrikningsverk än tidigare.

Kollegium anser det vara konstaterat, att malmtillgången vid Adak är tillräckligt

stor för att uppförandet av ett anrikningsverk därstädes med en avverkningsförmåga

av 50,000 ton rågods per år skall kunna tillrådas. Med tanke

på de ännu ofullständigt undersökta fyndigheterna i omgivningen bör verket

enligt kollegii mening planeras så, att dess kapacitet kan fördubblas utan

allt för stora kostnader. De igångsatta undersökningarna angående möjligheten

att förse verket med erforderligt vatten från den närbelägna Skeppträskån

äro visserligen icke ännu avslutade, men enligt vad kollegium inhämtat

synes det sannolikt, att vattentillgången skall visa sig vara tillräcklig för

verket. Kommmerskollegium anför vidare:

Den i samband med legodriftsavtalet av den 30 december 1940 uppgjorda

planen för omedelbart utnyttjande av Adak för produktion av kopparmalm

tog sikte endast på tillgodogörande av den närmast dagen befintliga malmen,

varför anordningarna utförts relativt enkla och endast för nämnda arbete.

Skall en dubbelt så stor brytning planeras för en längre tid och till stort

djup, erfordras utom det förut berörda anrikningsverket betydande anläggningar

både ovan och under jord, varjämte bostäder måste beredas åt både

arbetare och tjänstemän.

Det nu befintliga schaktet, som går ned till 160 meters nivå, är icke användbart

för den ifrågasatta större uppfordringsmängden men torde lämpligen

kunna nyttjas för tillförsel av fyllnadsberg vid brytningen av de olika malmerna.

Det nya schaktet bör placeras längre västerut och avsänkas till 280

meters djup.

Enligt en, på anmoden av kommerskollegium, av Bolidens Gruvaktiebolag

uppgjord beräkning skulle en utbyggnad av anläggningarna i Adak i nämnd

omfattning på sätt närmare framgår av kollegii framställning draga en kostnad

av 3,415,000 kronor, varav 415,000 kronor till industriella anläggningar,

345.000 kronor till bostäder, 950,000 kronor till maskiner och inventarier,

209.000 kronor till tillredningar i dagen, 642,000 kronor till tillredningar under

jord, 365,000 kronor till ofördelade kostnader under byggnadstiden och

439.000 kronor till utjämning och oförutsett, utgörande 15 procent av i det

föregående nämnda belopp, saint 50,000 kronor till utökning av bolaget tillhöriga

centrala anläggningar i Boliden, utgörande statens andel i kostnaderna

härför enligt legodriftsavtalet. Kostnadsberäkningen vore, framhåller kollegium,

icke grundad på någon i detalj utformad plan eller uppgjorda ritning
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunell. Muj:ts proposition nr 119.

5

ar men torde dock få anses giva en tämligen fullständig uppgift om de belopp,

sorn erfordrades för att Adakgruvan skulle kunna iordningställas för

drift på längre sikt. Med hänsyn till de talrika osäkra faktorerna torde beloppet

emellertid böra avrundas uppåt till åtminstone 3,500,000 kronor, varav

500,000 kronor torde böra vara tillgängliga innevarande budgetår. Tiden

för anläggningarnas och tillredningarnas utförande hade beräknats till två år

under förutsättning av tillfredsställande tider för maskinleveranserna.

Över kommerskollegii framställning hava utlåtanden avgivits av Sveriges

geologiska undersökning den 14, av statens industrikommission den 18 samt

av 1938 års gruvsakkunniga den 19 februari 1942. Såväl myndigheterna som

de sakkunniga tillstyrka framställningen.

Sveriges geologiska undersökning anför:

Den genom ämbetsverkets hittills utförda arbeten inom Adakområdet påvisade

tillgången av kopparmalm är till kvalitet och kvantitet sådan, att den

under ordinära fredsförhållanden motiverar en anläggning av ifrågasatt omfattning.

Med hänsyn till att nuvarande svårigheter beträffande rikets kopparförsörjning

kunna befaras fortsätta även efter det att Adaks för dagbrytning

tillgängliga malmkropp helt uttagits, finner ämbetsverket det av de

grunder, vilka åberopas i kommerskollegii framställning, högeligen tillrådligt

att nu igångsätta åtgärder för säkrande av underjordsbrytning och anrik

ning inom malmfältet, helt oberoende av förhållandet att en oväntat snabb

återgång till fredsförhållanden sannolikt skulle medföra ett mycket starkt

prisfall på koppar. Ämbetsverket finner det vidare välbetänkt att utföra

schaktet på plats och till djup, som av kommerskollegium förordas, samt att

uppföra anrikningsverket för en årlig kvantitet ingående gods örn 50,000 ton.

med tillvaratagande av möjligheterna för dess eventuella vidare utbyggnad

till fördubblad kapacitet. Beträffande den i kollega hemställan berörda frågan

örn vattentillgången i Skeppträskån har ämbetsverket den 12 februari 1942

utfört en uppmätning, som gav en siffra örn 1.200 minutliter, vilket är tillräckligt

för anrikningsverkets behov.

Statens industrikommission anför till en början följande:

Industrikommissionen har vid sin bedömning av kommerskollegii förslag

till en början uppställt frågan, huruvida en utvidgning av driften vid Adakfältet

kan vara motiverad med hänsyn till det sannolika försörjningsläget

i fråga örn koppar vid den jämförelsevis avlägsna tidpunkt, då nyanläggningarna

tidigast skulle kunna tagas i bruk. De av kommissionen hittills planerade

åtgärderna för utökning av den inhemska kopparproduktionen äro

avsedda att verka inom en närmare liggande tid. I nuvarande läge synes det

emellertid synnerligen ovisst örn kopparförsörjningen inom en tidrymd av

två år kan komma att undergå någon väsentlig förbättring genom importens

återupptagande. Kommissionen kan därför i princip tillstyrka kommerskollegii

förslag örn fortsatt malmbrytning inom Adakfältet.

Kommissionen ingår härefter närmare på frågan örn lönsamheten av ett ani

ikningsförfarande vid Adak. Vad först angår transportkostnaderna erinrar

kommissionen härvid, att frågan om platsen för malmens anrikning av kommerskollegium

bedömts huvudsakligen med hänsyn till nuvarande svårigheter

inom transportväsendet och att kostnaden för rågodsets transport mellan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 119.

Adak oell Kristineberg under år 1941 av kollegium uppgivits till 10 kronor

50 öre per ton. Kommissionen fortsätter:

Det måste i nuvarande läge anses osannolikt, att tillgången på lastbilar och

särskilt på gummiutrustning till sådana i längden kommer att tillåta landsvägstransport

av de stora malmkvantiteter, varom här är fråga. En anrikning

på platsen av rågodset skulle emellertid väsentligt minska behovet av transportmedel.

En kvantitet av 50,000 ton av ifrågavarande malm ger nämligen

vid anrikning omkring 7.500 ton slig, vilket betyder en minskning av transportarbetet

med omkring 85 procent. I nuvarande prisläge skulle alltså transportkostnaden

kunna reduceras med omkring 9 kronor per ton rågods till

omkring 1 krona 50 öre, varvid förutsatts att stigen transporteras med bil

till lämplig plats vid en linbana mellan Kristineberg och Boliden.

I fråga om drifts- och anläggningskostnaderna för det ifrågasatta anrikningsförfarandet

vid Adak anför kommissionen bland annat:

Kostnaderna för anrikningen torde, som kollegium anfört, komma att ställa

sig något högre i ett mindre verk i Adak än i det större Kristinebergsverket.

Även de fasta kostnaderna för anrikningen torde komma att bliva högre i

Adak än i Kristineberg. Storleken av dessa kostnader vid anrikning i Kristinebergsverket

kan för närvarande ej bedömas. Kommissionen har däremot

sökt bilda sig en uppfattning örn storleken av motsvarande kostnader vid anrikning

i det föreslagna verket i Adak. Kapitalkostnaderna för anrikningen

vid Adak hava därvid beräknats till sammanlagt 2 kronor 87 öre per ton i

anrikningsverket genomsatt rågods, därvid det investerade kapitalet fördelats

lika på hela den beräknade malmkvantiteten.

Sammanfattningsvis beräknar kommissionen kostnaden för det ifrågasatta

anrikningsförfarandet vid Adak till 11 kronor 37 öre per toli rågods. Kommissionen

framhåller, att marginalen mellan en kostnad av 11 kronor 37 öre

och de nuvarande kostnaderna för rågodsets transport till och anrikning i

Kristinebergsverket syntes vara betryggande samt att anrikningskostnaderna

i Adak komme att ytterligare minskas för det fall, att även annan malm bearbetas

i detta verk.

Industrikommissionen vitsordar i fortsättningen den planerade utbyggnadens

betydelse för kopparförsörjningen samt framhåller, att genom uppförandet

av ett anrikningsverk i Adak uppkommer i Kristinebergsverket en ledig

kapacitet, som Iean utnyttjas för anrikning av malm från andra fyndigheter.

Slutligen uttalar kommissionen, att hinder för tillverkning av erforderliga

maskiner och apparater inom den av kommerskollegium beräknade tidrymden

av två år ej syntes föreligga vare sig med hänsyn till materialtillgång eller

arbetskapacitet.

1938 års gruvsakkunniga framhålla angelägenheten av att den inhemska

produktionen av koppar under nu rådande brist på denna metall uppdrives

lill .största möjliga kvantitet samt anföra:

Inom de skilda malmkropparna förekomma delvis rikare och delvis

fattigare partier. Även örn den rikare malmen skulle kunna tillgodogöras

direkt genom smältning, torde ett rationellt bearbetande av fyndigheten kräva,

att även de relativt fattigare delarna av densamma i samband med brytningen

av de rikare partierna tillvaratagas. För tillgodogörandet av den fattigare mal
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts proposition nr 119.

7

men är ett anrikningsverk emellertid nödvändigt. Kostnaderna för utbyggnad

av gruvan under nuvarande kristid bliva visserligen oproportionerligt höga,

meli enligt en av Bolidens Gruvaktiebolag utförd kalkyl skulle förutsättning

finnas för att kostnaderna för anläggningarna vid nu gällande kopparpris

skola kunna förräntas och amorteras, varjämte någon vinst torde kunna påräknas.

De sakkunniga hade icke kunnat ingå på någon granskning av de framlagda

kostnadsberäkningarna, men de sakkunniga utginge från alt dessa i huvudsak

inre riktiga. Beträffande organisationen av gruvdriften vid Adakgruvan ville

de sakkunniga konstatera, att densamma genom legodriftsavtalet med Bolidens

Gruvaktiebolag överlåtits till bolaget till och med utgången av år 1945.

De sakkunniga saknade därför anledning att ingå på denna fråga, om vars

förutsättningar efter utgången av år 1945 man för närvarande saknade möjlighet

att bilda sig en säker uppfattning.

Av den lämnade redogörelsen framgår att det mellan kronan och Bob- Departementsdens

Gruvaktiebolag ingångna legodriftsavtalet för Adakutmålens vidkom- Zeferi.

mande förutsätter allenast en jämförelsevis mindre produktion malm under

två år. Brytningen avser endast uttagande av den närmast dagen befintliga

malmen, varför anordningarna för brytningen utförts mycket enkla och endast

med tanke på denna brytning. Anrikningen av den brutna malmen sker i

bolagets anrikningsverk vid Kristineberg, dit rågodset fraktas med lastautomobil.

Vid den tidigare behandlingen av spörsmålet örn säkerställande av landets

kopparförsörjning ansågs frågan om uppförande av ett anrikningsverk vid

Adak böra upptagas till prövning först i ett senare sammanhang. Den förändring

på transportväsendets område, som nuvarande krisläge medfört, och

det ansträngda läget i fråga örn kopparförsörjningen ha emellertid aktualiserat

denna fråga tidigare än beräknat. Av industrikommissionens utlåtande

framgår att genom en utbyggnad av Adak den årliga koppartillgången skulle

ökas såväl direkt som indirekt.

Enligt induslrikommissionens beräkningar skulle kostnaderna för ett anrikningsförfarande

vid Adak under angivna förutsättningar kunna beräknas

utgöra 11 kronor 37 öre per ton rågods, inklusive kapitalkostnad och kostnad

för viss transport av stigen. Nuvarande transport- och rena driftskostnader

för anrikningen vid Kristineberg synas kunna beräknas till omkring

16 kronor 50 öre per ton rågods. Såsom industrikommissionen anfört, skulle

kostnaden för ett anrikningsförfarande vid Adak ytterligare minskas för del

fall, att även annan tillgänglig malm anrikas vid Adak. Den minskning av

anrikningskostnaderna, som vinnes genom att förlägga anrikningsförfarandel

till Adak, hänför sig helt lill transportkostnaderna, medan driftskostnaden

beräknats bliva något ökad.

Under nuvarande förhållanden skulle sålunda anrikning vid Adak bliva

ekonomiskt gynnsam. Hur det ekonomiska utfallet av driften vid Adak kan

komma alt ställa sig, när tillförseln av koppar utifrån ånyo blir fri, kan för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majds proposition nr 119.

närvarande svårligen bedömas. I betraktande av den utomordentliga betydelsen

av att kopparförsörjningen under rådande förhållanden såvitt möjligt hålles

uppe, torde dock ovissheten beträffande de framtida ekonomiska konsekvenserna

icke få tillmätas avgörande betydelse.

Jag delar således den uppfattningen, som kommit till uttryck hos de i ärendet

hörda myndigheterna, att en utbyggnad av anläggningarna vid Adak bör

komma till stånd på sätt kommerskollegium föreslagit. Mot de preliminära

kostnadsberäkningarna, slutande å ett avrundat belopp av 3,500,000 kronor,

synes ej vara något att erinra. Med hänsyn till angelägenheten av att utbyggnaden

snarast möjligt påbörjas, torde, såsom kommerskollegium föreslagit,

500,000 kronor av det föreslagna beloppet böra upptagas å tilläggsstat till

den löpande rikstaten och återstoden upptagas på riksstaten för nästa budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i

Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag

till statsverket,

dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av............kronor 500,000,

dels ock för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av....................................kronor 3,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

alt proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

427394. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:253 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. s. 8 i texten
  2. SU 1942:109 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. s. 5 i texten