Angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m
1942-02-27 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:119, Angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 119.
1
Nr 119.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till utbyggnad
av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå
socken m. m.; given Stockholms slott den 27 februari
1942.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Herman Eriksson.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 februari 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhusliållningsdepartementen
anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson:
Till behandling föreligger fråga om anvisande av medel för utbyggnad avstaten
tillhöriga gruvanläggningar vid Adak i Malå socken av Västerbottens
län.
Enligt hittills utförda undersökningar i Adakgruvan har den tillgängliga
malmkvantiteten beräknats till omkring 750,000 ton. Enligt ett mellan Kungl.
Maj:t och kronan samt Bolidens gruvaktiebolag träffat legodriftsavtal, vartill
jag återkommer, förutsättes en mindre del av malmen skola utbrytas
under tiden till utgången av år 1943.
lii hung till riksdagens protokoll 1942. 1 sand. Nr 119.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 119.
Kommerskollegium har nu inkommit med ett förslag till utbyggnad av
Adak i syfte att möjliggöra ökad brytning av kopparmalm därstädes. Med
hänsyn till ärendets natur får jag i vissa delar hänvisa till handlingarna i
ärendet, vilka skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Genom beslut den 22 november 1940 bemyndigade Kungl. Majit kommerskollegium
att för Kungl. Majit och kronan, i enlighet med ett av statens
industrikommission efter samråd med kollegium framlagt förslag,
träffa överenskommelse med Bolidens Gruvaktiebolag angående bearbetande
intill utgången av år 1945 av staten tillhöriga inmutare- och jordägareandelar
i vissa utmål inom dels Bjurforsfältet i Norsjö socken, dels Adakfältet
i Malå socken och dels Rävlidenfältet i Lycksele socken, allt i Västerbottens
län. Kungl. Majits beslut anmäldes för riksdagen i proposition den
29 november 1940, nr 77. Enligt det av kommerskollegium den 30 december
1940 med bolaget ingångna avtalet överlåter staten å bolaget att med ensamrätt
för statens räkning verkställa brytning av ifrågavarande gruvor. Avtalet,
det s. k. legodriftsavtalet, innebär bland annat:
Bolaget skall för statens räkning ombesörja driften vid gruvorna med
skyldighet för bolaget att till statsverket redovisa det överskott, som uppkommer
å verksamheten, sedan bolaget tillgodoräknat sig ersättning enligt
vissa grunder. Bolaget åtager sig att på statens bekostnad dels utföra erforderliga
anläggningar för malmbrytningen vid gruvorna, dels omhändertaga
malmens brytning, transport och anrikning. Behövlig krossning och anrikning
skall i den utsträckning, som befinnes möjlig och lämplig, ske i bolagets
anrikningsverk. Därest komplettering av maskinutrustning, anordningar
och byggnader erfordras härför, skall staten bestrida hälften av sålunda
uppkommande kostnader. För den krossning och anrikning, som sker i bolagets
kross- och anrikningsverk, skall legodriften debiteras driftskostnaderna och
så stor andel i dessa kross- och anrikningsverks förvaltningskostnader, fastighetsskatter
och amorteringar, som motsvarar förhållandet mellan mängden
i dessa verk behandlat rågods från ifrågavarande gruvor och den i samma
verk totalt behandlade rågodsmängden.
I detta sammanhang vill jag erinra, att ifrågavarande legodriftsavtal för
Adakutmålens vidkommande avsåg, att malm från nämnda utmål skulle
fraktas med lastautomobil till Kristineberg för att anrikas i bolagets anrikningsverk
därstädes, åtminstone till dess efter närmare utredning ett anrikningsverk
eventuellt kunde komma att uppföras vid Adak.
På grund av den med det godkända legodriftsavtalet förenade skyldigheten
för statsverket att tillhandahålla bolaget medel för utförande av anläggningar
för malmbrytningen samt för anskaffande av vissa maskiner
m. m. föreslog Kungl. Majit i förenämnda proposition, nr 77, 1940 års urtima
riksdag att till Anläggningar för utnyttjande av vissa staten tillhöriga
malmfyndigheter m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41
under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor. Berörda proposition bifölls av riksdagen
(r. skr. nr 96). Genom beslut den 30 december 1940 hemställde Kungl. Majit
till fullmäktige i riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån av behov, ut
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
3
betala nämnda anslag till kommerskollegium, som ägde använda anslaget
för därmed avsett ändamål enligt de bestämmelser Kungl. Majit efter förslag
av kollegium meddelade. Den 24 januari och den 9 april 1941 meddelade
Kungl. Majit beslut angående användningen av anslaget. Av anslaget
avsågs till anläggningar och anskaffningar vid Adak 300,000 kronor samt
till komplettering av bolagets anrikningsverk vid Kristineberg för att möjliggöra
anrikning jämväl av malmen från Rävliden och Adak 98,000 kronor,
utgörande kronans andel i kostnaderna härför enligt avtalet.
Vidare bör erinras, att i samband med legodriftsavtalet fråga uppkom om
överlåtelse till staten av bolaget tillhöriga jordägareandelar i utmålen inom
Adakfältet. Dåvarande departementschefen anförde härom i förenämnda
proposition, att statligt förvärv av ifrågavarande jordägareandelar torde
vara att föredraga framför den alternativa möjligheten, att arbetet inom berörda
områden bedreves för statens och bolagets gemensamma räkning. Sedan
emellertid kommerskollegium anmält, att bolaget vid fortsatta förhandlingar
förklarat sig icke vara villigt att avhända sig sina ifrågavarande jordägareandelar
men erbjudit sig att upplåta dispositionsrätten till dessa åt
kronan intill utgången av år 1945 mot att kronan under samma tid erlade
dels viss enligt avtal mellan bolaget och dåvarande markägaren vid inköp av
”As av Adakulmålen till markägaren utgående royalty, dels ock därutöver
till bolaget en lika stor royalty, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den
24 januari 1941 kollegium att med bolaget träffa överenskommelse enligt av
bolaget erbjudna grunder.
I skrivelse den 29 januari 1942 har nu kommerskollegium i anslutning till
verkställd utredning angående uppförande av ett anrikningsverk vid Adak
hemställt örn anvisande av 3,500,000 kronor för utbyggnad av staten tillhöriga
gruvanläggningar därstädes.
I sin skrivelse erinrar kollegium till en början örn förenämnda legodriftsavtal
och om att malmen från Adak enligt detsamma avsetts skola transporteras
till och anrikas vid bolagets anrikningsverk i Kristineberg. Kollegium
hade med hänsyn till att det uppdrag att överväga riktlinjerna för
igångsättande av gruvdrift beträffande kronans malmförekomster i Västerbottens
län, som lämnats 1938 års gruvsakkunniga, ännu icke slutförts, i
viss mån tvekat om lämpligheten av att nu framlägga förslag örn utbyggnad
av ifrågavarande anläggningar. Det nuvarande ansträngda läget i
avseende på tillgodoseendet av landets kopparförsörjning nödvändiggjorde
emellertid enligt kollega mening, att frågan nu upptoges till prövning, så att
icke ett längre uppehåll i kopparmalmsleveranserna från Adak inträdde, sedan
den nu under brytning varande dagmalmen tillgodogjorts. Kollegium anför
vidare härom:
En omständighet, som aktualiserat frågan örn uppförande av ett anrikningsverk
vid Adak tidigare än från början beräknats, är den förändring på
transportväsendets område, som nuvarande krisläge medfört. Sålunda torde
med hänsyn till svårigheten att erhålla nödiga transportmedel och de väsentligt
ökade kostnaderna för landsvägstransporter Adak—Kristineberg förut
-
4
Kungl Maj.ts proposition nr 119.
sättningarna för lönsamheten av ett anrikningsförfarande vid Adak blivit åtskilligt
gynnsammare än tidigare i jämförelse med anrikning i Kristinebergsverket.
Kostnaden för malmtransporterna under år 1941 från Adak till Kristineberg
bar uppgått till cirka 10 kronor 50 öre per ton, varav omedelbart torde
framgå, att — även örn anrikningsförfarandet i det större verket vid
Kristineberg bör beräknas bliva något lägre än i ett mindre verk vid
Adak — åtgärder så snart som möjligt böra vidtagas för att uppföra ett anrikningsverk
vid Adak. Därtill kommer, att fortsatta undersökningar anses
huva påvisat ytterligare malmkvantiteter i trakten, och, då malmen fortsätter
utöver hittills undersökta områden samt antydningar till något förhöjd
kopparhalt visat sig, kan man nu räkna med en större malmkvantitet
som underlag för ett anrikningsverk än tidigare.
Kollegium anser det vara konstaterat, att malmtillgången vid Adak är tillräckligt
stor för att uppförandet av ett anrikningsverk därstädes med en avverkningsförmåga
av 50,000 ton rågods per år skall kunna tillrådas. Med tanke
på de ännu ofullständigt undersökta fyndigheterna i omgivningen bör verket
enligt kollegii mening planeras så, att dess kapacitet kan fördubblas utan
allt för stora kostnader. De igångsatta undersökningarna angående möjligheten
att förse verket med erforderligt vatten från den närbelägna Skeppträskån
äro visserligen icke ännu avslutade, men enligt vad kollegium inhämtat
synes det sannolikt, att vattentillgången skall visa sig vara tillräcklig för
verket. Kommmerskollegium anför vidare:
Den i samband med legodriftsavtalet av den 30 december 1940 uppgjorda
planen för omedelbart utnyttjande av Adak för produktion av kopparmalm
tog sikte endast på tillgodogörande av den närmast dagen befintliga malmen,
varför anordningarna utförts relativt enkla och endast för nämnda arbete.
Skall en dubbelt så stor brytning planeras för en längre tid och till stort
djup, erfordras utom det förut berörda anrikningsverket betydande anläggningar
både ovan och under jord, varjämte bostäder måste beredas åt både
arbetare och tjänstemän.
Det nu befintliga schaktet, som går ned till 160 meters nivå, är icke användbart
för den ifrågasatta större uppfordringsmängden men torde lämpligen
kunna nyttjas för tillförsel av fyllnadsberg vid brytningen av de olika malmerna.
Det nya schaktet bör placeras längre västerut och avsänkas till 280
meters djup.
Enligt en, på anmoden av kommerskollegium, av Bolidens Gruvaktiebolag
uppgjord beräkning skulle en utbyggnad av anläggningarna i Adak i nämnd
omfattning på sätt närmare framgår av kollegii framställning draga en kostnad
av 3,415,000 kronor, varav 415,000 kronor till industriella anläggningar,
345.000 kronor till bostäder, 950,000 kronor till maskiner och inventarier,
209.000 kronor till tillredningar i dagen, 642,000 kronor till tillredningar under
jord, 365,000 kronor till ofördelade kostnader under byggnadstiden och
439.000 kronor till utjämning och oförutsett, utgörande 15 procent av i det
föregående nämnda belopp, saint 50,000 kronor till utökning av bolaget tillhöriga
centrala anläggningar i Boliden, utgörande statens andel i kostnaderna
härför enligt legodriftsavtalet. Kostnadsberäkningen vore, framhåller kollegium,
icke grundad på någon i detalj utformad plan eller uppgjorda ritning
-
Kunell. Muj:ts proposition nr 119.
5
ar men torde dock få anses giva en tämligen fullständig uppgift om de belopp,
sorn erfordrades för att Adakgruvan skulle kunna iordningställas för
drift på längre sikt. Med hänsyn till de talrika osäkra faktorerna torde beloppet
emellertid böra avrundas uppåt till åtminstone 3,500,000 kronor, varav
500,000 kronor torde böra vara tillgängliga innevarande budgetår. Tiden
för anläggningarnas och tillredningarnas utförande hade beräknats till två år
under förutsättning av tillfredsställande tider för maskinleveranserna.
Över kommerskollegii framställning hava utlåtanden avgivits av Sveriges
geologiska undersökning den 14, av statens industrikommission den 18 samt
av 1938 års gruvsakkunniga den 19 februari 1942. Såväl myndigheterna som
de sakkunniga tillstyrka framställningen.
Sveriges geologiska undersökning anför:
Den genom ämbetsverkets hittills utförda arbeten inom Adakområdet påvisade
tillgången av kopparmalm är till kvalitet och kvantitet sådan, att den
under ordinära fredsförhållanden motiverar en anläggning av ifrågasatt omfattning.
Med hänsyn till att nuvarande svårigheter beträffande rikets kopparförsörjning
kunna befaras fortsätta även efter det att Adaks för dagbrytning
tillgängliga malmkropp helt uttagits, finner ämbetsverket det av de
grunder, vilka åberopas i kommerskollegii framställning, högeligen tillrådligt
att nu igångsätta åtgärder för säkrande av underjordsbrytning och anrik
ning inom malmfältet, helt oberoende av förhållandet att en oväntat snabb
återgång till fredsförhållanden sannolikt skulle medföra ett mycket starkt
prisfall på koppar. Ämbetsverket finner det vidare välbetänkt att utföra
schaktet på plats och till djup, som av kommerskollegium förordas, samt att
uppföra anrikningsverket för en årlig kvantitet ingående gods örn 50,000 ton.
med tillvaratagande av möjligheterna för dess eventuella vidare utbyggnad
till fördubblad kapacitet. Beträffande den i kollega hemställan berörda frågan
örn vattentillgången i Skeppträskån har ämbetsverket den 12 februari 1942
utfört en uppmätning, som gav en siffra örn 1.200 minutliter, vilket är tillräckligt
för anrikningsverkets behov.
Statens industrikommission anför till en början följande:
Industrikommissionen har vid sin bedömning av kommerskollegii förslag
till en början uppställt frågan, huruvida en utvidgning av driften vid Adakfältet
kan vara motiverad med hänsyn till det sannolika försörjningsläget
i fråga örn koppar vid den jämförelsevis avlägsna tidpunkt, då nyanläggningarna
tidigast skulle kunna tagas i bruk. De av kommissionen hittills planerade
åtgärderna för utökning av den inhemska kopparproduktionen äro
avsedda att verka inom en närmare liggande tid. I nuvarande läge synes det
emellertid synnerligen ovisst örn kopparförsörjningen inom en tidrymd av
två år kan komma att undergå någon väsentlig förbättring genom importens
återupptagande. Kommissionen kan därför i princip tillstyrka kommerskollegii
förslag örn fortsatt malmbrytning inom Adakfältet.
Kommissionen ingår härefter närmare på frågan örn lönsamheten av ett ani
ikningsförfarande vid Adak. Vad först angår transportkostnaderna erinrar
kommissionen härvid, att frågan om platsen för malmens anrikning av kommerskollegium
bedömts huvudsakligen med hänsyn till nuvarande svårigheter
inom transportväsendet och att kostnaden för rågodsets transport mellan
6
Kungl. Majlis proposition nr 119.
Adak oell Kristineberg under år 1941 av kollegium uppgivits till 10 kronor
50 öre per ton. Kommissionen fortsätter:
Det måste i nuvarande läge anses osannolikt, att tillgången på lastbilar och
särskilt på gummiutrustning till sådana i längden kommer att tillåta landsvägstransport
av de stora malmkvantiteter, varom här är fråga. En anrikning
på platsen av rågodset skulle emellertid väsentligt minska behovet av transportmedel.
En kvantitet av 50,000 ton av ifrågavarande malm ger nämligen
vid anrikning omkring 7.500 ton slig, vilket betyder en minskning av transportarbetet
med omkring 85 procent. I nuvarande prisläge skulle alltså transportkostnaden
kunna reduceras med omkring 9 kronor per ton rågods till
omkring 1 krona 50 öre, varvid förutsatts att stigen transporteras med bil
till lämplig plats vid en linbana mellan Kristineberg och Boliden.
I fråga om drifts- och anläggningskostnaderna för det ifrågasatta anrikningsförfarandet
vid Adak anför kommissionen bland annat:
Kostnaderna för anrikningen torde, som kollegium anfört, komma att ställa
sig något högre i ett mindre verk i Adak än i det större Kristinebergsverket.
Även de fasta kostnaderna för anrikningen torde komma att bliva högre i
Adak än i Kristineberg. Storleken av dessa kostnader vid anrikning i Kristinebergsverket
kan för närvarande ej bedömas. Kommissionen har däremot
sökt bilda sig en uppfattning örn storleken av motsvarande kostnader vid anrikning
i det föreslagna verket i Adak. Kapitalkostnaderna för anrikningen
vid Adak hava därvid beräknats till sammanlagt 2 kronor 87 öre per ton i
anrikningsverket genomsatt rågods, därvid det investerade kapitalet fördelats
lika på hela den beräknade malmkvantiteten.
Sammanfattningsvis beräknar kommissionen kostnaden för det ifrågasatta
anrikningsförfarandet vid Adak till 11 kronor 37 öre per toli rågods. Kommissionen
framhåller, att marginalen mellan en kostnad av 11 kronor 37 öre
och de nuvarande kostnaderna för rågodsets transport till och anrikning i
Kristinebergsverket syntes vara betryggande samt att anrikningskostnaderna
i Adak komme att ytterligare minskas för det fall, att även annan malm bearbetas
i detta verk.
Industrikommissionen vitsordar i fortsättningen den planerade utbyggnadens
betydelse för kopparförsörjningen samt framhåller, att genom uppförandet
av ett anrikningsverk i Adak uppkommer i Kristinebergsverket en ledig
kapacitet, som Iean utnyttjas för anrikning av malm från andra fyndigheter.
Slutligen uttalar kommissionen, att hinder för tillverkning av erforderliga
maskiner och apparater inom den av kommerskollegium beräknade tidrymden
av två år ej syntes föreligga vare sig med hänsyn till materialtillgång eller
arbetskapacitet.
1938 års gruvsakkunniga framhålla angelägenheten av att den inhemska
produktionen av koppar under nu rådande brist på denna metall uppdrives
lill .största möjliga kvantitet samt anföra:
Inom de skilda malmkropparna förekomma delvis rikare och delvis
fattigare partier. Även örn den rikare malmen skulle kunna tillgodogöras
direkt genom smältning, torde ett rationellt bearbetande av fyndigheten kräva,
att även de relativt fattigare delarna av densamma i samband med brytningen
av de rikare partierna tillvaratagas. För tillgodogörandet av den fattigare mal
-
Kunell. Maj:ts proposition nr 119.
7
men är ett anrikningsverk emellertid nödvändigt. Kostnaderna för utbyggnad
av gruvan under nuvarande kristid bliva visserligen oproportionerligt höga,
meli enligt en av Bolidens Gruvaktiebolag utförd kalkyl skulle förutsättning
finnas för att kostnaderna för anläggningarna vid nu gällande kopparpris
skola kunna förräntas och amorteras, varjämte någon vinst torde kunna påräknas.
De sakkunniga hade icke kunnat ingå på någon granskning av de framlagda
kostnadsberäkningarna, men de sakkunniga utginge från alt dessa i huvudsak
inre riktiga. Beträffande organisationen av gruvdriften vid Adakgruvan ville
de sakkunniga konstatera, att densamma genom legodriftsavtalet med Bolidens
Gruvaktiebolag överlåtits till bolaget till och med utgången av år 1945.
De sakkunniga saknade därför anledning att ingå på denna fråga, om vars
förutsättningar efter utgången av år 1945 man för närvarande saknade möjlighet
att bilda sig en säker uppfattning.
Av den lämnade redogörelsen framgår att det mellan kronan och Bob- Departementsdens
Gruvaktiebolag ingångna legodriftsavtalet för Adakutmålens vidkom- Zeferi.
mande förutsätter allenast en jämförelsevis mindre produktion malm under
två år. Brytningen avser endast uttagande av den närmast dagen befintliga
malmen, varför anordningarna för brytningen utförts mycket enkla och endast
med tanke på denna brytning. Anrikningen av den brutna malmen sker i
bolagets anrikningsverk vid Kristineberg, dit rågodset fraktas med lastautomobil.
Vid den tidigare behandlingen av spörsmålet örn säkerställande av landets
kopparförsörjning ansågs frågan om uppförande av ett anrikningsverk vid
Adak böra upptagas till prövning först i ett senare sammanhang. Den förändring
på transportväsendets område, som nuvarande krisläge medfört, och
det ansträngda läget i fråga örn kopparförsörjningen ha emellertid aktualiserat
denna fråga tidigare än beräknat. Av industrikommissionens utlåtande
framgår att genom en utbyggnad av Adak den årliga koppartillgången skulle
ökas såväl direkt som indirekt.
Enligt induslrikommissionens beräkningar skulle kostnaderna för ett anrikningsförfarande
vid Adak under angivna förutsättningar kunna beräknas
utgöra 11 kronor 37 öre per ton rågods, inklusive kapitalkostnad och kostnad
för viss transport av stigen. Nuvarande transport- och rena driftskostnader
för anrikningen vid Kristineberg synas kunna beräknas till omkring
16 kronor 50 öre per ton rågods. Såsom industrikommissionen anfört, skulle
kostnaden för ett anrikningsförfarande vid Adak ytterligare minskas för del
fall, att även annan tillgänglig malm anrikas vid Adak. Den minskning av
anrikningskostnaderna, som vinnes genom att förlägga anrikningsförfarandel
till Adak, hänför sig helt lill transportkostnaderna, medan driftskostnaden
beräknats bliva något ökad.
Under nuvarande förhållanden skulle sålunda anrikning vid Adak bliva
ekonomiskt gynnsam. Hur det ekonomiska utfallet av driften vid Adak kan
komma alt ställa sig, när tillförseln av koppar utifrån ånyo blir fri, kan för
8
Kungl. Majds proposition nr 119.
närvarande svårligen bedömas. I betraktande av den utomordentliga betydelsen
av att kopparförsörjningen under rådande förhållanden såvitt möjligt hålles
uppe, torde dock ovissheten beträffande de framtida ekonomiska konsekvenserna
icke få tillmätas avgörande betydelse.
Jag delar således den uppfattningen, som kommit till uttryck hos de i ärendet
hörda myndigheterna, att en utbyggnad av anläggningarna vid Adak bör
komma till stånd på sätt kommerskollegium föreslagit. Mot de preliminära
kostnadsberäkningarna, slutande å ett avrundat belopp av 3,500,000 kronor,
synes ej vara något att erinra. Med hänsyn till angelägenheten av att utbyggnaden
snarast möjligt påbörjas, torde, såsom kommerskollegium föreslagit,
500,000 kronor av det föreslagna beloppet böra upptagas å tilläggsstat till
den löpande rikstaten och återstoden upptagas på riksstaten för nästa budgetår.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i
Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag
till statsverket,
dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av............kronor 500,000,
dels ock för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av....................................kronor 3,000,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,
alt proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Åke Hartvig.
427394. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:253 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. s. 8 i texten
- SU 1942:109 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. s. 5 i texten