Sök i Ratio Lex

Angående ianspråktagande av vissa anslag till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring, m. m

1942-02-27 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:120, Angående ianspråktagande av vissa anslag till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

1

Nr 120.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ianspråktagande

av vissa anslag till sprängningsarbeten m. m. för

oljelagring, m. m.; given Stockholms slott den 27 februari

1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Fritiof Domö.

*

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 februari

1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

statsrådet Domö:

Jag får nu anmäla två anslagsfrågor avseende vissa oljelagringsanläggningar.

1.

Enligt skrivelse den 4 mars 1941, nr 53, anvisade riksdagen, med bifall till

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 2 framlagda förslag, å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvesteringar i fonden för förlag

till statsverket, bland annat, dels till Ytterligare medel till sprängningsarbeten

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 120.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

m. m. för oljelagring ett reservationsanslag (B) av 3,000,000 kronor dels ock

till Ytterligare medel till cisternanläggningar för oljelagring elt reservationsanslag

(B) av likaledes 3,000,000 kronor. Den 14 mars 1941 meddelade Kungl.

Majit fullmäktige i riksgäldskontoret samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

riksdagens beslut härom, under erinran att dispositionen av ifrågavarande

reservationsanslag skulle bero på särskilt beslut av Kungl. Majit.

1 brev den 18 april 1941 hemställde Kungl. Majit på därutinnan gjord framställning

till fullmäktige i riksgäldskontoret att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

på rekvisition i mån av behov, från vartdera av omförmälda två

reservationsanslag utbetala högst 50,000 kronor, att av styrelsen användas för

förberedande åtgärder beträffande oljelagringsanläggningar i huvudsaklig

överensstämmelse med en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter

med skrivelse den 13 mars 1941 överlämnad tablå, utvisande ungefärliga platser

för anläggningarna m. m. Tillika anbefallde Kungl. Majit styrelsen att, i

den mån de förberedande åtgärderna därtill gåve anledning, till Kungl. Majit

inkomma med förslag rörande utförandet av anläggningarna.

I skrivelse den 20 december 1941 hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att till lagringsanläggningar för flytande bränslen, avsedda att tillgodose

krigsmaktens behov, måtte å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisas ett anslag å 14,000,000 kronor samt för anskaffning av för

samma anläggningar erforderliga fat dels å samma tilläggsstat ett anslag å

1,750,000 kronor dels ock för budgetåret 1942/43 ett anslag å likaledes

1,750,000 kronor.

Vidare hemställde styrelsen i skrivelse den 5 januari 1942, att Kungl. Majit

måtte i samband med utverkande av sistnämnda tre anslag upptaga till prövning

frågan om godkännande av ett mellan styrelsen och Mannesmann-Export

G. m. b. H., Dysseldorf, under förutsättning av Kungl. Majits godkännande,

slutet avtal rörande leverans av omkring 3,000 ton cisternmaterial för anläggningarna

i fråga.

Över styrelsens i förstnämnda skrivelse gjorda framställning avgav statens

bränslekommission den 9 januari 1942 infordrat utlåtande, däri kommissionen

tillstyrkte framställningen samt tillika hemställde, att förenämnda tvenne

reservationsanslag (B) å vartdera 3 miljoner kronor måtte ställas till vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för igångsättande av utbyggnadsprogrammet.

Vid föredragning av ärendet den 23 januari 1942 beslöt Kungl. Majit hemställa

till fullmäktige i riksgäldskontoret att från det å förskottsstaten för försvarsväsendet

för budgetåret 1941/42 under fonden för förlag till statsverket

uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet

(VII. b), med redovisning under särskild rubrik, till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

efter rekvisition i mån av behov, utbetala ett belopp av högst 5,900,000

kronor — motsvarande resterande belopp å ovannämnda båda B-anslag —

att av styrelsen i samråd med överbefälhavaren över rikets försvarskrafter

och med statens bränslekommission under beaktande av Kungl. Maj :ts cirkulär

den 18 april 1941 (nr 220) användas till lagringsanläggningar för fly
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

3

tande bränslen. Tillika förklarade Kungl. Majit, som anbefallde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att underställa Kungl. Majits prövning plan för anläggningarna

i fråga, styrelsens framställning om anvisande av ytterligare 17.5

miljoner kronor för ifrågavarande ändamål icke föranleda någon Kungl.

Majits åtgärd. På grund därav fann Kungl. Majit icke skäl godkänna omför - mälda, mellan styrelsen och Mannesmann-Export G. m. b. H. slutna avtal

rörande leverans av cisternmaterial.

Enär rätten att disponera förenämnda båda å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslag (B) örn tillhopa 6,000,000

kronor är beroende av läget på arbetsmarknaden, hava desamma — med undantag

för ett belopp av 100,000 kronor, som använts för vissa förberedande

åtgärder — hittills icke tagits i anspråk.

Med hänsyn till angelägenheten av att medel snarast ställdes till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för igångsättande av utbyggnadsprogrammet

för sistnämnda oljelagringsanläggningar, har, såsom av den lämnade

redogörelsen framgår, ett belopp av högst 5,900,000 kronor ställts till styrelsens

förfogande för ifrågavarande ändamål från det å förskottsstaten för

försvarsväsendet för budgetåret 1941/42 under fonden för förlag till statsverket

uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet

(VII. b). För täckande av berörda utgift från förskottsanslaget

torde lämpligen förenämnda. båda reservationsanslag (B) böra disponeras.

Riksdagens medgivande härtill bör sålunda inhämtas.

2.

De extraordinära förhållanden, som alltsedan krigsutbrottet varit rådande,

föranledde Kungl. Majit att i proposition, nr 77, till 1939 års urtima riksdag

framlägga förslag om beredande temporärt inom det statliga upphandlingsförfarandet

av rätt för de statliga upphandlingsmyndigheterna att göra

entreprenadsumman beroende av prisändringar beträffande material och arbetskraft.

Förslaget hade icke avseende å redan ingångna avtal. Emellertid

borde enligt förslaget Kungl. Maj :t även med avseende å sådana avtal kunna

medgiva, att staten i speciella undantagsfall, då särskilda omständigheter det

påkallade, påtoge sig skälig andel i merkostnaderna på grund av inträffad

prisstegring. Till täckande av uppkommande merkostnader anvisade riksdagen

(skrivelse nr 90) å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40

å kapitalbudgeten under rubrik VIII: Oförutsedda utgifter till statens affärsverks

fonder, statens allmänna fastighetsfond och fonden för förlag till statsverket

ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor. Riksdagen underströk, att

anslagets användning skulle vara begränsad till utgiftsökningar på grund av

prisstegringar.

Med skrivelse den 30 december 1941 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

överlämnat en lill styrelsen ställd skrift från Svenska Entreprenadaktiebolaget

(SENTAB), däri bolaget hemställt örn ersättning med sammanlagt

Före
draganden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

310,500 kronor för vissa merkostnader, som vållats bolaget vid utförandet av

en bombsäker anläggning för lagring av bensin. Bolaget har därvid särskilt

framhållit, att arbetena försenats av bland annat att bolagets verkställande

direktör och dess överingenjör liksom även arbetschefen på platsen varit inkallade

till militärtjänst under flera perioder. På grund av denna försening

och andra med krisen sammanhängande förhållanden hade nämnda merkostnader

uppkommit. Beträffande motiveringen i övrigt för framställningen

får jag, i den mån densamma icke framgår av den följande redogörelsen, hänvisa

till handlingarna i ärendet.

Väg- och vattenbgggncidsstgrelsen anför bland annat:

Den 28 mars 1939 infordrade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anbud från

fjorton entreprenörer på utförande av en bombsäker anläggning för lagring

av bensin, tillhörande de anläggningar, vartill medel anvisats över anslagen

till dels »Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring», dels »Cisternanläggningar

för oljelagring». Anbuden i fråga skulle avse en anläggning, utförd enligt

överlämnade programhandlingar med i utsprängda bergrum fritt uppställda

cisterner eller ock enligt annat av vederbörande anbudsgivare själv utarbetat

förslag. Tretton av de tillfrågade entreprenörerna avgåvo fullständiga anbud.

Av de ingivna anbuden avsågo tolv en anläggning, utförd enligt programhandlingarna,

medan ett, som avgivits av SENTAB, avsåg en lagringsanläggning

enligt ett tidigare ej använt, av bolaget utarbetat och patenterat

system. Sistnämnda anbud, som var lägst och med 203,000 kronor understeg

det närmast högre anbudet, antogs till utförande.

Arbetet påbörjades den 21 april 1939. Sedan arbetsplanen för anläggningen

fastställts, tecknades definitivt entreprenad kon t rakt den 11 juli 1939, vilket

avsåg en anläggning, omfattande fem aggregat med ett lagringsutrymme

av 5,000 m3 vartdera eller sammanlagt 25,000 m3. Den avtalade entreprenadsumman

utgjorde 1,175,000 kronor. Härtill komma vissa av samma entreprenör

utförda tilläggsarbeten, fallande utanför kontraktets ram, enär de vid

tiden för dettas upprättande ännu ej kunnat i detalj planläggas. Den sammanlagda

kostnaden för dessa tilläggsarbeten utgör 115,127 kronor 89 öre.

Under åberopande av folce majeure på grund av den kristid, som sedermera

följde i anslutning till kriget, varigenom entreprenadbolagets kostnader

för anläggningens färdigställande kommit att väsentligt överstiga de beräknade

kostnaderna, medförande en betydande ekonomisk förlust för bolaget,

har bolaget hemställt örn viss ersättning utöver den kontraherade entreprenadsumman.

Överenskommelse örn anläggningens utförande träffades med bolaget i

april 1939 och definitivt avtal slöts den 11 juli samma år. Den avtalade entreprenadsuinman

var sålunda baserad på för normala förhållanden gällande

arbetslöner och materialpriser. De i entreprenaden ingående arbetena

beräknades ursprungligen kunna färdigställas till den 26 april 1940. I verkligheten

åtgick därför emellertid ytterligare omkring 11 månader. Den huvudsakliga

delen av arbetena har sålunda fortgått under kristiden.

Bolagets totalkostnader för arbetsföretaget i fråga, inklusive tilläggsarbeten,

ha uppgått till omkring 1,791,000 kronor, vari dock icke inberäknats

bolagets centrala administrationskostnader. Det däremot svarande avtalade

ersättningsbeloppet utgör (1,175,000 + 115,127:89 =) 1,290,127 kronor 89

öre. Den ekonomiska förlust, som bolaget skulle komma att få vidkännas

genom det åtagna entreprenadarbetet, skulle sålunda uppgå till över 500,000

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

5

Bolaget har, fortsätter styrelsen, hemställt om en extra ersättning av

310,500 kronor, avseende dels 228,000 kronor, hänförande sig till direkt genom

kristiden förorsakade merkostnader, dels 82,500 kronor, utgörande

merkostnader till följd av vissa tilläggsarbeten, varom formellt

avtal ej träffats.

Förstnämnda belopp för. merkostnader omfattar följande skilda

slag av kostnader:

1) ökade arbetskostnader för sprängningsarbeten till följd

av dels under kristiden nödtvungen höjning av för

nämnda arbeten ursprungligen avtalade ackordspriser,

dels därunder tillkommande indextillägg till arbetslönerna

........................................ kronor 135,000

2) Ökade kostnader för arbetsledning på arbetsplatsen på

grund av arbetstidens förlängning ................ » 29,000

3) Ökade kostnader till följd av dels prisstegring under kris
tiden

på sådana materialier, som ej kunnat anskaffas

längre tid före avsedd användning, samt på drivmedel

(dieselolja m. m.) för arbetsmaskiner, dels på grund

av oljebristen nödtvungen övergång till användning av

elkraft i stället för dieselolja för drift av kompressorer » 24,000

4) På grund av arbetstidens förlängning ökade kostnader

för arbetsmaskiner och desammas underhåll . .. .. .. . »_40,000

Summa kronor 228,000.

Beträffande sålunda angivna kostnadsposter finner styrelsen starka skäl tala

för bifall till bolagets hemställan, dock beträffande den under 2) upptagna

posten endast med ett belopp av 18,500 kronor och beträffande den under

4) upptagna posten med ett belopp av 25,500 kronor, eller för alla fyra kostnadsposterna

med ett sammanlagt belopp av 203,000 kronor.

De tilläggsarbeten, för vilka bolaget härutöver hemställt om er
-

sättning, äro följande:

1) Tilläggsarbeten för de uttagna bergmassornas transport

till och tippning vid annan tippningsplats än som avsetts

i entreprenadkontraktet ...................... kronor 47,000

2) Tilläggsarbeten till följd av vissa på förslag av entrepre
nören

vidtagna ändringar i arbetsplanen, varigenom de

sammanlagda lagringsutrymmena vid anläggningen

ökats med c:a 700 m3 ............................ » 32,900

3) I entreprenadkontraktet ej närmare specificerad anord
ning

för kontroll av den inom anläggningen lagrade

bensinkvantiteten ................................ » 2,600

Summa kronor 82,500.

Beträffande kostnadsposten under punkt 1) framhåller styrelsen att den

angivna ändringen av tippningsplats för uttagna bergmassor skett på framställning

direkt till bolaget från ledningen för ett annat företag på platsen och

tillgodogjorts av detta företag. Då denna åtgärd varit en för ifrågavarande

oljelagringsanläggning ovidkommande omständighet och överenskommelse

örn ändrad tippningsplats ej träffats mellan bolaget och väg- och vattenbygg
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

nadsstyrelsen, finner sig styrelsen ej kunna förorda bifall till bolagets hemställan

om kompensation i berörda avseende.

Under punkt 2) angivna tilläggsarbeten hänföra sig enligt styrelsen till en

konstruktionsändring, som under arbetets fortgång visat sig nödvändig. En

genom densamma möjlig ökning av lagringsutrymmet med omkring 700 m3

har därvid utnyttjats. Det begärda ersättningsbeloppet, 32,900 kronor, har

beräknats på grundval av en kostnad per m3 lagringsvolym av 47 kronor,

motsvarande den genomsnittliga kostnaden per m3 lagringsvolym för inom

ramen för entreprenadkontraktet fallande arbeten. Ehuru något formellt ersättningskrav

i berörda avseende ej torde kunna uppställas av bolaget, finner

styrelsen vägande skäl tala för att bolaget i berörda avseende erhåller

begärd kompensation. Den låga kostnad, som det ökade lagringsutrymmet

härvid skulle komma att betinga, synes även utgöra ett bidragande skäl härför.

Den anordning, som under punkt 3) upptaget ersättningsbelopp avser, måste

enligt styrelsens mening falla inom ramen för bolagets åtagande. Någon

extra ersättning därför finner styrelsen följaktligen ej böra utgå.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uttalar, att styrelsen finner starkt vägande

skäl motivera bifall till bolagets hemställan om extra ersättning utöver

redan avtalade ersättningar med ett belopp av (203,000 + 32,900 =)

235,900 kronor. Bolagets egen förlust genom entreprenadarbetet i fråga skulle

därvid komma att uppgå till omkring 265,000 kronor.

Utöver det anförda har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ytterligare understrukit

vad bolaget framhållit i sin förenämnda skrivelse, nämligen att

till förseningen med anläggningens färdigställande bidragit, förutom med kristiden

direkt sammanhängande orsaker, även det förhållandet, att bolaget under

för arbetena vid anläggningen viktiga tidpunkter ej kunnat disponera sin

ledande ingenjörspersonal på grund av dennas inkallelse till militärtjänstgöring.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller i detta sammandrag, att bedömandet

av föreliggande ersättningsfråga ej torde böra ske enbart med beaktande

av i det föregående omförmälda, av bolaget åberopade motiveringar.

Därutöver förelåge nämligen andra omständigheter, vilka enligt styrelsens

mening i och för sig borde tillmätas avgörande betydelse. Styrelsen anför

i frågan härom:

Bolaget har i ojämförligt större omfattning än något annat enskilt företag

nedlagt ett värdefullt arbete på utarbetandet av förslag till nya typer av anläggningar

av här ifrågavarande slag närmast med sikte på nedbringandet

av kostnaderna därför. Den anläggning, varom här är fråga, har sålunda såsom

redan nämnts utförts enligt ett tidigare oprövat system. Dess utförande

har — såsom bolaget framhållit i sin skrivelse — varit av komplicerad natur.

Många tekniskt svåra problem ha därvid förelegat, vilka ej alla kunnat på förhand

förutses men vilka bolaget dock löst på ett utmärkt sätt. Den relativa

kostnaden för anläggningen, även örn däri medräknas här ifrågasatt ytterligare

ersättning, har blivit väsentligt lägre än någon annan anläggning för liknande

ändamål. Kostnaden per m3 lagringsvolym kommer sålunda att i detta

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

7

fall utgöra omkring 60 kronor, medan motsvarande kostnad för övriga anläggningar

för liknande ändamål i intet fall understiger 100 kronor.

På grund av nämnda omständigheter finner sig styrelsen böra livligt förorda

kompensation till bolaget i förut angiven omfattning för de förluster,

bolaget lidit i samband med anläggningens utförande och vilka väsentligen

härröra sig från orsaker utanför bolagets kontroll.

Styrelsen anför slutligen, att ifrågavarande tilläggsersättning helt avser

arbeten, för vilka kostnaderna äro att hänföra till anslagstiteln »Sprängningsarbeten

m. m. för oljelagring». Enär under denna titel anvisade anslagsmedel

emellertid ej försloge till täckande av mer än en mindre del av den styrelsen

förordade tilläggsersättningen av 235,900 kronor, finge styrelsen hemställa

örn anvisande för ändamålet av ett tilläggsanslag å 225,000 kronor.

I häröver avgivet utlåtande den 14 januari 1942 har statskontoret anfört i

huvudsak:

I förevarande fall hade avtalet rörande oljelagringsanläggningen definitivt

slutits den 11 juli 1939, alltså före den rådande krisens början. Beträffande

kostnaderna för tilläggsarbetena hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uttalat, att något formellt ersättningskrav icke torde kunna uppställas av entreprenören.

Statskontoret utginge från att statsverket ej heller hade någon

kontraktsenlig skyldighet att ersätta de merkostnader, som betingats av prisstegringen

eller övriga ur kristiden härflytande orsaker.

Ämbetsverket hade icke av den till stöd för framställningen förebragta

motiveringen blivit övertygat om att i förevarande fall sådana särskilda omständigheter

förelåge, att statsverket borde träda emellan. Detta gällde även

entreprenörens hemställan örn ersättning för tilläggsarbetena.

Statskontoret framhåller slutligen att, därest Kungl. Maj:t skulle finna skäl

tillmötesgå bolagets framställning, förenämnda å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1939/40 anvisade anslag till oförutsedda utgifter torde kunna

disponeras för utbetalande av gottgörelse för merkostnaderna på grund av

prisstegringen. Ansåges ersättning böra beredas för tilläggsarbetena, syntes

anvisande av särskilt anslag för ändamålet vara erforderligt.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har utförandet av ifrågavarande

oljelagringsanläggning för entreprenören, Svenska entreprenadaktiebolaget,

medfört en merkostnad av något över 500,000 kronor eller omkring

40 procent av den avtalade entreprenadsumman och därtill kommande ersättning

för vissa tilläggsarbeten, tillhopa avrundat 1,290,000 kronor. Bolaget

har begärt ersättning härför av statsverket med 310,500 kronor. Huvuddelen

av de i detta belopp ingående merkostnaderna har förorsakats av prisstegringar

och arbetenas försening, medan övriga kostnader hänföra sig till

vissa tilläggsarbeten, varom formellt avtal ej träffats. Framhållas må, att de

merkostnader, som bero på ökade löner, praktiskt taget helt belöpa på tiden

efter den för arbetenas färdigställande avtalade tidpunkten.

Staten torde icke hava någon kontraktsenlig skyldighet att ersätta de merkostnader,

som betingas av prisstegringen och arbetenas försening. Så torde

även vara fallet beträffande kostnaderna för tilläggsarbetena. Bland dessa

Före
draganden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

synes mig dock beloppet å 32,900 kronor intaga en särställning, eftersom det

avser en utökning med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens godkännande av

lagringsutrymmena.

På sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, torde skäl tala för

att entreprenörens framställning i viss utsträckning tillmötesgås. Enligt vad

styrelsen upplyst har bolaget i ojämförligt större omfattning än något annat

enskilt företag nedlagt ett värdefullt arbete på att utarbeta förslag till nya

typer av anläggningar av nu ifrågavarande slag, närmast med sikte på att

nedbringa kostnaderna därför. Såsom styrelsen framhåller, har kostnaden

för anläggningen, även med inräknande av den av styrelsen ifrågasatta tillläggsersättningen

av 235,900 kronor, per kubikmeter lagringsutrymme räknat

blivit väsentligt lägre än kostnaden för någon annan oljelagringsanläggning.

Sålunda utgör kostnaden i detta fall omkring 60 kronor per kubikmeter, medan

motsvarande kostnad för övriga anläggningar i intet fall understigit 100

kronor. Med hänsyn till nu anförda omständigheter och i betraktande av de

särskilda svårigheter, som bolaget haft att övervinna och som förorsakat

den betydande förseningen av arbetena, anser jag det skäligt,'' att staten

påtager sig en del av merkostnaderna för anläggningen, och förordar alltså,

att viss ersättning utgår till entreprenören utöver den kontrakterade entreprenadsumman

.

Vid avvägning av denna ersättning synes, såsom förut antytts, särskild

hänsyn böra tagas till förenämnda kostnad å 32,900 kronor, avseende de

ökade lagringsutrymmena. Full ersättning härför synes böra utgå. I övrigt

böra kostnaderna för tilläggsarbetena icke beaktas i detta sammanhang. Vad

merkostnaderna för prisstegringar m. m. beträffar finner jag en ersättning

till entreprenören lämpligen böra bestämmas såsom gottgörelse i ett för allt,

så avvägd att den, med beaktande jämväl av att staten icke har någon kontraktsenlig

skyldighet att träda emellan, kan anses utgöra en med hänsyn till

omständigheterna skälig gottgörelse för de lidna förlusterna. Jag vill dock

härvidlag icke sträcka mig lika långt som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

För min del föreslår jag, att bolaget erhåller ersättning med det begärda

beloppet av 32,900 kronor för de ökade lagringsutrymmena samt att i övrigt

ersättningen bestämmes till hälften av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

tillstyrkta ersättningsbeloppet å 203,000 kronor för merkostnader på

grund av prisstegringar m. m. Ersättningen skulle vid bifall härtill sammanlagt

utgöra (32,900 + 101,500=) 134,400 kronor, vilken summa torde få avrundas

till 135,000 kronor.

Möjligen skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke ersättningen borde bestridas

från förutnämnda anslag å 5,000,000 kronor. Det synes dock vara att förorda,

att särskilt anslag anvisas för ändamålet under samma rubrik som det

ursprungligen anvisade anslaget, varur bland annat ifrågavarande anläggningsföretag

finansierats. Anslaget torde böra uppföras å tilläggsstat till den

löpande riksstaten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

9

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda under punkterna 1 och 2 anförts hemställer

jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att de å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 å kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,

anvisade reservationsanslagen (B) till Ytterligare medel

till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring och till Yt-f

terligare medel till cisternanläggningar för oljelagring må under

budgetåret 1941/42 tagas i anspråk oberoende av de för

dylika anslag eljest gällande förutsättningarna,

dels ock till Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 å kapitalbudgeten,

fonden för förlag till statsverket, anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 135,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

Åke Hartvig.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 120.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:254 Riksdagens skrivelse Nr 253—254 s. 9 i texten
  2. SU 1942:110 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ianspråktagande av vissa anslag till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring, m. m. s. 9 i texten