Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidshjälp dt vissa pensionärer vid av staten övertagna enskilda järnvägar

1942-03-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:125, Angående dyrtidshjälp dt vissa pensionärer vid av staten övertagna enskilda järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

1

Nr 125.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidshjälp dt

vissa pensionärer vid av staten övertagna enskilda

järnvägar; given Stockholms slott den 6 mars 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars

1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Enligt beslut av 1941 års riksdag (prop. nr 242, skriv, nr 358) har särskild

dyrtidshjälp beviljats åt sådana tjänste- och familjepensionärer vid av staten

övertagna enskilda järnvägar, som icke enligt gällande författningar ägt

åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel å dem tillkommande pensioner eller

understöd. Bestämmelser i ämnet ha utfärdats genom kungörelse den 28

juni 1941 (nr 648) angående dyrtidshjälp åt vissa pensionärer från av staten

övertagna enskilda järnvägar.

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sami. Nr 125.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

Dyrtidshjälpen utgick under första halvåret 1941 med 10 procent och utgår

under löpande budgetår med 15 procent av särskilda tilläggsunderlag,

beräknade i enlighet med föreskrifterna i kungörelserna den 18 juni 1925

(nr 275) och den 15 juni 1923 (nr 267). Tilläggsunderlagen äro så utformade,

att de sämst ställda erhålla en relativt större förbättring — vid en dyrtidghjälp

utgående efter 15 procent uppgå sålunda de faktiska tilläggen till

24 procent av de lägsta pensions- eller understödsbeloppen — och att dyrtidshjälp

ej beräknas å ett högre pensionsbelopp än 400 kronor för månad.

Berättigade till nämnda dyrtidshjälp äro: 1) f. d. befattningshavare, som

med pension eller därmed jämförligt understöd avgått från tjänst vid den

enskilda järnvägen, innan denna övertagits av staten, eller som övergått i

statens järnvägars tjänst i samband med övertagandet utan att ha erhållit

befattning å aktiv stat och sedermera med pension eller understöd avgått

från nämnda tjänst; 2) änkor, barn och övriga anhöriga till sådana f. d. befattningshavare,

i den mån dessa anhöriga äga åtnjuta pension eller därmed

jämförligt understöd i anledning av anställningen vid den enskilda järnvägen;

samt 3) änkor, barn och övriga anhöriga till befattningshavare, som

avlidit innan järnvägen övertagits av staten, i den mån dessa anhöriga äga

åtnjuta sådan pension eller sådant understöd.

Dyrtidshjälp utgår dock icke till tjänste- och familjepensionärer, vilkas

pensioner eller understöd uppgå till eller överstiga de sammanlagda förmåner,

som vid samma tidpunkt tillkomma motsvarande pensionärer från statens

järnvägar, och den utgående dyrtidshjälpen skall alltid begränsas så,

att den icke tillika med vederbörandes pension eller understöd överstiger de

motsvarande sammanlagda förmånerna för statens järnvägars pensionärer.

Till stöd för förslaget om dyrtidshjälp åt ifrågavarande pensionärer med

15 procent under budgetåret 1941/42 anförde jag vid anmälan av propositionen

i ämnet till 1941 års riksdag i huvudsak följande:

Det ogynnsamma ekonomiska läge, vari dessa pensionärer råkat genom den

starka levnadskostnadsstegringen efter krigsutbrottet, synes mig motivera att

frågan om viss dyrtidskompensation genom pensionstillägg upptages till förnyad

prövning. I olika framställningar har anförts, att ett flertal enskilda

järnvägsförvaltningar både under dyrtiden i samband med förra världskriget

och under nuvarande prisstegringsperiod beviljat sina pensionärer dyrtidstillägg

av trafikmedel. Örn staten nu icke i den tidigare arbetsgivarens

ställe bereder pensionärerna vid de av staten övertagna banorna någon dyrtidskompensation,

kunna de antagas ha kommit i ett sämre läge genom förstatligandet.

Efter vad jag inhämtat kunna för närvarande ungefär halva antalet

pensionärer vid icke förstatligade, till enskilda järnvägarnas pensionskassa

anslutna banor påräkna tillägg av storleksordningen ett månadsbelopp

per år. Vid åtskilliga järnvägsföretag är frågan om dyrtidstillägg under övervägande.

Det synes mig skäligt att ifrågavarande pensionärsgrupper av staten erhålla

en sådan lindring i dyrtidens tryck, att de i vart fall icke få anses ha kommit

i ett försämrat läge genom förstatligandet av vederbörande järnväg. Omfattningen

av den dyrtidskompensation, som staten med en sådan utgångspunkt

skall giva, är därmed icke bestämd. Dyrtidshjälpen kan utmätas efter olika

normer. Järnvägsstyrelsen har föreslagit ett dyrtidstillägg, som skulle utgå

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

3

med en procentsats motsvarande den varmed statst.jänstemännens löner stigit

genom rörligt tillägg och kristillägg på grund av levnadskostnadsstegringen

sedan krigsutbrottet. En formell anslutning till statens åtaganden mot sina

löntagare synes mig för de understöd, som här äro i fråga, icke motiverad.

Jag vill i stället förorda, att dessa pensionärer under nästa budgetår av statsmedel

erhålla en fast dyrtidshjälp på 15 procent. Ett sådant understöd är

högre än de tillägg, som de enskilda järnvägarna hittills i allmänhet beviljat

sina pensionärer. Det understiger dock något det understöd, som enligt de

av järnvägsstyrelsen förordade grunderna skulle utgå från den 1 juli, och

synes vid den efter krigsutbrottet inträdda, på senare tid ytterligare accentuerade

prisstegringen skäligt med hänsyn till att kompensationen nu skulle

bindas för ett helt år.

I skrivelse den 22 januari 1942 har svenska järnvägsmannaförbundet gjort

framställning om att ifrågavarande pensionärer och understödstagare måtte

för nästa budgetår erhålla dyrtids- och kristillägg enligt samma grunder som

motsvarande pensionärer vid statens järnvägar.

Förbundet, som i fjol gjorde en framställning av enahanda innebörd, har

efter en redogörelse för frågans tidigare behandling i huvudsak anfört:

Styrelsen vill framhålla, att starka skäl föreligga för att väsentligt höja de

för föregående budgetår fastställda beloppen. Sålunda ha levnadskostnaderna,

med 1914 som basår, från januari 1941 till samma månad 1942 stigit med

23 enheter, vilket medfört, att motsvarande kategorier vid statens järnvägar

sedan förstnämnda tidpunkt erhållit ett kristillägg av 12 procent. Genom att

de ovan åsyftade pensionstagarna erhöllo denna dyrtidshjälp i form av ett

fast tillägg, lia de icke kunnat erhålla någon förhöjning under året, och har

deras ekonomiska ställning med hänsyn till de i många fall mycket blygsamma

pensionsunderlagen i stor utsträckning blivit verkligt bekymmersam.

Jämväl från vissa av pensionärerna har kommit en framställning, i vilken

betygas, att beslutet örn dyrtidshjälp i fjol framkallade allmän tillfredsställelse

bland pensionärerna, samt anhålles, att dyrtidshjälp måtte beviljas jämväl

för nästa år, om möjligt höjd i proportion till levnadskostnadernas stegring.

När ifrågavarande tjänste- och familjepensionärer vid av staten övertagna Depariement,- enskilda järnvägar i fjol bereddes viss lindring i dyrtidens tryck var skälet CÄe/endärtill,

att de ansågos böra erhålla sådant stöd, att de i vart fall icke kunde

anses ha kommit i ett försämrat läge genom förstatligandet av vederbörande

järnväg. Samma motiv gör sig gällande även för nästa budgetår.

Efter övervägande av olika på frågan inverkande omständigheter fastställdes

dyrtidshjälpen för innevarande budgetår att utgå efter 15 procent. Det så

bestämda understödet var högre än vad de enskilda järnvägarna dittills i allmänhet

beviljat sina pensionärer, men det ansågs skäligt som kompensation

för prisstegringen efter krigsutbrottet även med hänsyn till att procentsatsen

bands för ett helt budgetår.

Förhållandena vid de enskilda järnvägarna variera mycket med avseende

å dyrtidshjälpens omfattning. Höjningar av dyrtidsbidragen lill pensionärer

lia dock efter vad jag inhämtat i viss utsträckning förekommit från år 1941

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

till 1942, merendels dock endast av de lägsta beloppen. En viss höjning av

dyrtidshjälpen till pensionärerna vid de av staten övertagna enskilda järnvägarna

synes även oavsett detta motiverad med hänsyn till att motsvarande

grupper hos statens järnvägar erhållit ökade kristillägg på grund av levnadskostnadsstegringen.

Då dyrtidshjälpen för innevarande budgetår fastställdes

till 15 procent, kunde man utgå från att kristillägget för statspensionärerna

skulle utgöra 8 procent under första delen av budgetåret. En motsvarande bedömning

i avseende å läget vid början av nästa budgetår är icke möjlig för

närvarande. En höjning av dyrtidshjälpen från 15 till 20 procent för nästa

budgetår synes mig emellertid skälig med hänsyn till vad man känner om

prisläget. Därvid bör märkas, att dyrtidshjälpen på grund av bestämmelserna

om tilläggsunderlag kommer att uppgå ända till 32 procent av de lägsta

pensionerna och understöden.

Dyrtidshjälpen bör i övrigt utgå efter samma grunder som innevarande

budgetår. Därest eventuellt några enskilda järnvägar skulle övertagas av staten

under loppet av nästa budgetår, synes skäligt att jämväl pensionärerna

vid dessa komma i åtnjutande av dyrtidshjälp. Därvid böra dock i möjligen

förekommande fall avräknas de bidrag av motsvarande karaktär, som

enligt utfästelse av den enskilda järnvägen kunna komma att utgå för tiden

efter övertagandet.

Kostnaderna för den av mig förordade dyrtidshjälpen under nästa budgetår,

vilka torde kunna uppskattas till i runt tal 650,000 kronor, böra bestridas

av statens järnvägars trafikmedel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att dyrtidshjälp enligt av mig förordade grunder må under

budgetåret 1942/43 av trafikmedel utbetalas till de i det föregående

angivna pensionärsgrupperna vid av staten övertagna

enskilda järnvägar.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Hammarskiöld.

427468. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:144 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidshjälp åt vissa pensionärer vid av staten övertagna enskilda järnvågar. a1 i texten
  2. BU 1942:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidshjälp åt vissa pensionärer vid av staten övertagna enskilda järnvägar. s. 1 i texten