Sök i Ratio Lex

Om inrättande av ett särskilt stift för Stockholm jämte vissa kringliggande områden

79 sidor, varav 72 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 72 av 79 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:13, Om inrättande av ett särskilt stift för Stockholm jämte vissa kringliggande områden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 13.

1

Nr 13.

Kungl. Majts proposition till riksdagen om inrättande av ett särskilt

stift för Stockholm jämte vissa kringliggande områden;

given Stockholms slott den 30 december 19^1.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag samt Kungl. Majits och kyrkomötets däri omförmälda

skrivelser vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att med bifall

i övrigt till de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt, antaga

dels härvid fogade, av kyrkomötet för dess del godkända förslag till

1) lag örn ändrad lydelse av §§ 2, 4 och 5 förordningen den 16 november

1863 (nr 61, s. 3) angående allmänt kyrkomöte,

2) lag om upphörande av det särskilda domkapitlet för Stockholms

stad och

3) lag örn ändring i vissa delar av förordningen den 30 maj 1759 om

biskops- och superintendentsval,

dels ock härvid fogade förslag till

4) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 27

november 1936 (nr 578) med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande

jämte nya grunder för dispositionen av därtill avsedda medel

ävensom godkänna härvid jämväl fogade förslag till

5) kungörelse om ändrad lydelse av 5 § 2 mom. familjepensionsreglementet

för prästerskapet den 28 november 1941 (nr 904).

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Bihang till riksdagens protokoll lD/f2. 1 sami. Nr 13.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis ''proposition Nr 13.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 2, 4 och 5 förordningen den 16 november 1863

(nr 61, s. 3) angående allmänt kyrkomöte.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 4 och 5 förordningen den 16 november

1863 angående allmänt kyrkomöte1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives:

§ 2.

Svenska kyrkans ombud skola vara samtliga biskopar i stiften, eller, där

någon av dem har förfall, den bland stiftets präster, som domkapitlet i hans

ställe väljer; fyra bland teologiska fakultetens professorer, två från vartdera

av rikets universitet; en vald, med fullmakt å ordinarie ämbete eller

tjänst försedd prästman från vart stift; så ock av lekmän valda ombud,

nämligen ett från Visby stift, två från vartdera av de övriga stiften samt

fem från det eller de valdistrikt, Konungen med avseende å förhandenvarande

förhållanden bestämmer. Cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen

må ock vid mötet närvara och deltaga i överläggningarna,

men ej i besluten, där de ej äro till ombud vid mötet valda.

§ 4.

I val av de prästerliga ombuden deltaga alla inom distriktet kyrkoskrivna,

till prästämbetets utövning berättigade prästmän.

Valet förrättas---mötet deltaga.

§ 5.

Inom varje---är stadgat.

Två eller---sig förena.

Vid val av lekmännens ombud utgör Visby stift ett och vartdera av de

övriga stiften två valdistrikt. De särskilda valdistrikten bestämmas till sitt

omfång av Konungen.

Samtliga de---avgör lotten.

För varje---mötet deltaga.

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse av § 2 se 1803:109 s. 2, av § 4 se 1893: 77 s. 1 oell av § 5 se 1920: 780.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 13.

3

Förslag

till

Lag

om upphörande av det särskilda domkapitlet för Stockholms stad.

rU''V«SfTi;«r* thjo ''. i ruc

Härigenom förordnas som följer:

Det särskilda domkapitlet för Stockholms stad skall upphöra den dag,

då förordnande att Stockholms stad tillika med vissa kringliggande områden

skall utgöra ett särskilt stift träder i kraft. I följd härav upphäves

från och med samma dag vad om nämnda domkapitel och pastor primarius

i Stockholm stadgas i lagen den 13 november 1936 (nr 567) örn domkapitel

och förordningen den 11 februari 1687, huru med rättegång uti domkapitlen

skall förhållas, så ock vad därom eljest må finnas i lag eller särskild författning

föreskrivet.

De mål och ärenden, vilka vid den nya stiftsindelningens ikraftträdande

äro anhängiga hos domkapitlet för Stockholms stad, skola överlämnas till

fortsatt handläggning av domkapitlet i Stockholms stift.

Örn förordnande och val första gången av ledamöter jämte suppleanter i

domkapitlet i Stockholms stift äger Konungen föranstalta innan den nya

stiftsindelningen träder i kraft. För sådant förordnande och val skall, såvitt

ske kan, tillämpas vad med avseende å domkapitlen i allmänhet i motsvarande

hänseende finnes i lagen om domkapitel stadgat och eljest vad

Konungen särskilt föreskriver.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition Nr 13.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av förordningen den 30 maj 1759

örn biskops- och superintendentsval.

Härigenom förordnas, att stadgandet i 9 mom. förordningen den 30 maj

1759 örn biskops- och superintendentsval angående lektorers rösträtt vid

sådant val skall upphöra att gälla samt att 3 morn.1 samma förordning skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

3:o.

Till detta val kallar prosten i varje kontrakt eller, örn han är av laga

förfall hindrad, den i hans ställe är förordnad alla till prästämbetets utövning

behöriga prästmän, som inom kontraktet innehava ordinarie prästerlig

tjänst eller sådan särskild prästerlig tjänst, som i 47 § lagen den

7 december 1934 om tillsättning av prästerliga tjänster avses, eller anställning

vid allmän undervisningsanstalt, så ock annan till prästämbetets

utövning behörig, inom stiftet tjänstgörande prästman, som är inom kontraktet

kyrkoskriven.

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse av 3 morn. se 1916: 93.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda ''proposition Nr 13.

5

Förslag

till

Förordning

angående ändring i vissa delar av förordningen den 27 november 1936

(nr 578) med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande

jämte nya grunder för dispositionen

av därtill avsedda medel.

Härigenom förordnas, att punkterna 6:o och 21:o förordningen den 27

november 1936 med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande jämté

nya grunder för dispositionen av därtill avsedda medel skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

6:o.

Följande biskopar skola i kontant lön för år åtnjuta

dels grundlön med här nedan angivna belopp, nämligen

ärkebiskopen ............. 29,000 kronor

biskopen i Linköpings stift 21,000 »

» i Luleå » 21,000 »

» i Stockholms » 21,000 »

dels ock---statens befattningshavare.

Biskopen i---berörda befattning.

21:o.

a)---

e) Likaledes skall kyrkofonden tillföras ersättning av statsverket för det

ränteanslag i kronotionde, för vilket gottgörelse utgått till innehavaren av

pastor primarietjönsten i Stockholm.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1942.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis ''proposition Nr 13.

Förslag

till

Kungörelse

om ändrad lydelse av 5 § 2 mom. familjepensionsreglementet för prästerskapet

den 28 november 1941 (nr 904).

Härigenom förordnas, att 5 § 2 mom. familjepensionsreglementet för

prästerskapet den 28 november 1941 skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives:

5 §.

2. För följande---tillämpas

a) ---

b) de familjepensionsunderlag---särskilt angivas:

för ärkebiskopen---för år, samt

för extra ordinarie---för år.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1942.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition Nr 13.

7

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

SO december 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres,

Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge kyrkomötets

skrivelse den 18 november 1941, nr 13, i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse

till kyrkomötet den 17 oktober 1941, nr 8, om inrättande av ett särskilt

stift för Stockholm jämte vissa kringliggande områden.

Föredraganden anför:

I sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 november 1941, nr 13, har kyrkomötet

förklarat sig dels icke hava något att erinra mot det med Kungl.

Maj:ts skrivelse till kyrkomötet den 17 oktober 1941, nr 8, framlagda förslaget

om inrättande av ett särskilt stift för Stockholm jämte vissa kringliggande

områden, dels ock godkänna de vid Kungl. Maj:ts omförmälda skrivelse

fogade förslagen till

1) lag om ändrad lydelse av §§ 2, 4 och 5 förordningen den 16 november

1863 (nr 61, s. 3) angående allmänt kyrkomöte,

2) lag om upphörande av det särskilda domkapitlet för Stockholms stad

samt

3) lag om ändring i vissa delar av förordningen den 30 maj 1759 om

biskops- och superintendentsval.

Efter kyrkomötets behandling av den föreliggande frågan har till mig

inkommit en framställning från kontraktsprosten i Södertörns kontrakt

David Froste m. fl., vari på anförda skäl yrkas, att den del av Strängnäs

stift, som skall införlivas med det blivande Stockholms stift, måtte begränsas

att omfatta Saltsjöbadens, Nacka och Huddinge samt, eventuellt,

Tyresö församlingar. Jag får erinra örn att en vid årets kyrkomöte väckt

motion i samma syfte blev av kyrkomötet avslagen. För egen del har jag

icke funnit anledning att på grund av vad till stöd för det nu gjorda yrkandet

andragits frångå mitt tidigare framlagda förslag beträffande områdestilldelningen

för det nya stiftet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Martts ''proposition Nr 13.

På sätt jag vid anmälan den 26 september och den 17 oktober 1941 av

Stockholms stiftsfråga framhållit bör en blivande innehavare av biskopsämbetet

i Stockholms stift, i avvaktan på att tjänstebostad kan

bliva för honom anordnad, tillerkännas kontant hyresersättning med

skäligt belopp. Byggnadsstyrelsen hade funnit sådan ersättning kunna tills

vidare bestämmas till 6,000 kronor för år. I yttrande över vissa anslagsfrågor

i samband med inrättandet av ett Stockholms stift har emellertid

statskontoret beträffande avvägningen av omförmälda hyresersättning uttalat,

att den föreslagna ersättningen borde reduceras. För egen del har

jag med hänsyn till rådande hyrespriser i huvudstaden icke funnit anledning

att frångå byggnadsstyrelsens förslag såsom ett maximibelopp, varmed

man under nuvarande förhållanden bör räkna. Det närmare bestämmandet

av hyresersättningens belopp, vilket skall ankomma på Kungl.

Maj:t, synes härvid böra ske sålunda, att den blivande tjänstinnehavaren

medgives ersättning — inom angivna gräns — för sina faktiska utgifter i

förevarande hänseende. Jag vill erinra örn att, när frågan om biskopens

inflyttning i en för honom iordningställd tjänstebostad framdeles aktualiseras,

denne torde, jämlikt grunderna för stadgandena under punkt 13:o

i biskopsavlöningsförordningen, kunna tillerkännas särskild gottgörelse för

av flyttningen föranledda utgifter. Såväl hyresersättningen som i sist berörda

fall ifrågakommande gottgörelse bestridas ur kyrkofonden.

Frågan om kostnaderna för det nya domkapitlets verksamhet ber jag

att få upptaga till närmare behandling i sammanhang med min anmälan

av anslagsäskandena för nästkommande budgetår för övriga domkapitel

och för stiftsnämnderna.

På sätt jag redan vid min tidigare anmälan av frågan om Stockholmsstiftets

inrättande omnämnt påkallas därav vissa ändringar i biskopsavlöningsförordningen,

ecklesiastik boställsordning, prästlöneregleringslagen och

kyrkofondslagen. Förslag härtill äro fogade vid statsrådsprotokollet för den

26 september 1941. Med avseende å förslaget till ändringar i biskopsavlöningsförordningen

har jag låtit i fråga om stadgandet under punkt 21 :o vidtaga

en mindre jämkning av redaktionell natur. Till förslagen örn ändringar

i de tre sistnämnda av dessa författningar anhåller jag, enär i samma lagar

i annat sammanhang erfordras ytterligare ändringar, att få senare återkomma.

Med hänsyn till den i och med stiftsbildningen skeende indragningen

av det nuvarande pastor primarieämbetet erfordras slutligen viss ändring

jämväl i det nyligen utfärdade familjepensionsreglementet för prästerskapet.

Jag har låtit inom ecklesiastikdepartementet utarbeta ett förslag till kungörelse

beträffande den härutinnan behövliga ändringen. Förslaget torde

få såsom bilaga1 fogas till statsrådsprotokollet för denna dag.

1 Denna bilaga, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade kungörelseförslaget,

har här uteslutits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition Nr 13.

9

Departementschefens hemställan.

Under åberopande av vad nu och till statsrådsprotokollen för den 26 september

och den 17 oktober 1941 i ämnet anförts, hemställer föredraganden

härefter, att Kungl. Majit måtte i proposition föreslå riksdagen att i enlighet

med vad i dessa protokoll närmare angivits

A) medgiva, att från och med den 1 juli 1942 vissa kring Stockholm

belägna områden må frånskiljas de stift, de för närvarande tillhöra, för

att jämte huvudstaden bilda ett särskilt stift med benämningen Stockholms

stift och med biskopssäte i Stockholm,

B) medgiva, att innehavaren av biskopsämbetet i det nya stiftet må tills

vidare och intill dess tjänstebostad för honom, jämlikt vad därom är stadgat,

må bliva anordnad, åtnjuta hyresersättning med ett belopp av högst 6,000

kronor för år,

C) godkänna en reglering övergångsvis av befordringsförhållandena för

de av den nya stiftsbildningen berörda prästerna samt

D) under förutsättning av bifall till hemställan under A)

dels antaga de av kyrkomötet för dess del godkända förslagen till lag

örn ändrad lydelse av §§ 2, 1+ och 5 förordningen den 16 november 1863

(nr 61, s. 3) angående allmänt kyrkomöte, lag örn upphörande av det särskilda

domkapitlet för Stockholms stad samt lag örn ändring i vissa delar

av förordningen den 30 maj 1759 örn biskops- och superintendentsval,

dels antaga det inom ecklesiastikdepartementet uppgjorda förslaget till

förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 27 november

1936 (nr 578) med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande

jämte nya grunder för dispositionen av därtill avsedda medel,

dels ock godkänna inom ecklesiastikdepartementet uppgjort förslag till

kungörelse örn ändrad lydelse av 5 § 2 mom. familjepensionsreglementet

för prästerskapet den 28 november 191+1 (nr 901+).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Astrid Charpentier.

Bihang till riksdagens protokoll 19/+2. 1 sami. Nr 13.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGOR:

Kungl. Maj:ts skrivelse, nr 8, till kyrkomötet om inrättande

av ett särskilt stift för Stockholm jämte

vissa kringliggande områden; given Stockholms slott

den 17 oktober 1941........................

Kyrkomötets underdåniga skrivelse, nr 13, i anledning

av Kungl. Maj:ts skrivelse örn inrättande av

ett särskilt stift för Stockholm jämte vissa kringliggande

områden m. m......................

Bilaga 1.

Bilaga 2.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

1

Nr 8.

Bilaga 1.

Kungl. Maj:ts skrivelse till kyrkomötet om inrättande av ett särskilt

stift för Stockholm jämte vissa kringliggande områden;

given Stockholms slott den 17 oktober 1941.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden

för den 26 september 1941 och denna dag samt av protokollet

i lagrådet den 6 oktober 1941 vill Kungl. Majit härmed inhämta

kyrkomötets yttrande dels över däri angivna förslag örn inrättande av ett

särskilt stift för Stockholm jämte vissa kringliggande områden, dels ock

huruvida kyrkomötet godkänner härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av §§ 2, 4 och 5 förordningen den 16 november

1863 (nr 61, s. 3) angående allmänt kyrkomöte,

2) lag om upphörande av det särskilda domkapitlet för Stockholms stad

samt

3) lag om ändring i vissa delar av förordningen den 30 maj 1759 örn biskops-

och superintendentsval.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

i

Bihang till allm. kyrkomötet» protokoll 19!fl. 1 »ami. Nr 8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis skrivelse Nr 8.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 2, 4 och 5 förordningen den 16 november 1863

(nr 61, s. 3) angående allmänt kyrkomöte.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 4 och 5 förordningen den 16 november

1863 angående allmänt kyrkomöte1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives:

§ 2.

Svenska kyrkans ombud skola vara samtliga biskopar i stiften, eller, där

någon av dem har förfall, den bland stiftets präster, som domkapitlet i hans

ställe väljer; fyra bland teologiska fakultetens professorer, två från vartdera

av rikets universitet; en vald, med fullmakt å ordinarie ämbete eller tjänst

försedd prästman från vart stift; så ock av lekmän valda ombud, nämligen

ett från Visby stift, två från vartdera av de övriga stiften samt fem från det

eller de valdistrikt, Konungen med avseende å förhandenvarande förhållanden

bestämmer. Cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen må ock

vid mötet närvara och deltaga i överläggningarna, men ej i besluten, där de

ej äro till ombud vid mötet valda.

§ 4.

I val av de prästerliga ombuden deltaga alla inom distriktet kyrkoskrivna,

till prästämbetets utövning berättigade prästmän.

Valet förrättas---mötet deltaga.

§ 5.

Inom varje---är stadgat.

Två eller---sig förena.

Vid val av lekmännens ombud utgör Visby stift ett och vartdera av de

övriga stiften två valdistrikt. De särskilda valdistrikten bestämmas till sitt

omfång av Konungen.

Samtliga de---avgör lotten.

För varje---mötet deltaga.

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse av § 2 se 1903: 109 s. 2, av § 4 se 1893: 77 s. 1 och av § 5 se 1920: 780.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

3

Förslag

till

Lag

om upphörande av det särskilda domkapitlet för Stockholms stad.

Härigenom förordnas som följer:

Det särskilda domkapitlet för Stockholms stad skall upphöra den dag,

då förordnande att Stockholms stad tillika med vissa kringliggande områden

skall utgöra ett särskilt stift träder i kraft. I följd härav upphäves

från och med samma dag vad örn nämnda domkapitel och pastor primarius

i Stockholm stadgas i lagen den 13 november 1936 (nr 567) om domkapitel

och förordningen den 11 februari 1687, huru med rättegång uti domkapitlen

skall förhållas, så ock vad därom eljest må finnas i lag eller särskild författning

föreskrivet.

De mål och ärenden, vilka vid den nya stiftsindelningens ikraftträdande

äro anhängiga hos domkapitlet för Stockholms stad, skola överlämnas till

fortsatt handläggning av domkapitlet i Stockholms stift.

Om förordnande och val första gången av ledamöter jämte suppleanter i

domkapitlet i Stockholms stift äger Konungen föranstalta innan den nya

stiftsindelningen träder i kraft. För sådant förordnande och val skall, såvitt

ske kan, tillämpas vad med avseende å domkapitlen i allmänhet i motsvarande

hänseende finnes i lagen om domkapitel stadgat och eljest vad

Konungen särskilt föreskriver.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis skrivelse Nr 8.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av förordningen den 30 maj 1759

örn biskops- och superintendentsval.

Härigenom förordnas, att stadgandet i 9 mom. förordningen den 30 maj

1759 örn biskops- och superintendentsval angående lektorers rösträtt vid

sådant val skall upphöra att gälla samt att 3 morn.1 samma förordning skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

3:o.

Till detta val kallar prosten i varje kontrakt eller, örn han är av laga

förfall hindrad, den i hans ställe är förordnad alla till prästämbetets utövning

behöriga prästmän, som inom kontraktet innehava ordinarie prästerlig

tjänst eller sådan särskild prästerlig tjänst, som i 47 § lagen den

7 december 1934 örn tillsättning av prästerliga tjänster avses, eller anställning

vid allmän undervisningsanstalt, så ock annan till prästämbetets

utövning behörig, inom stiftet tjänstgörande prästman, som är inom kontraktet

kyrkoskriven.

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse av 3 mom. se 1916: 93.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis skrivelse Nr 8.

5

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 26 september 1941 •

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander,

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anmäler efter gemensam

beredning med chefen för justitiedepartementet frågan örn en reformering

av kyrkostyrelsen för Stockholm och vissa i samband därmed

upptagna spörsmål samt anför härutinnan:

Till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 21 mars 1941

lämnade jag en närmare redogörelse för de otillfredsställande förhållanden,

som sedan gammalt äro rådande i avseende å organisationen av kyrkostyrelsen

för huvudstaden. Jag erinrade örn att vidlyftiga utredningar sedan

länge föreligga angående en särskild stiftsbildning innefattande Stockholms

stad, varigenom den med många olägenheter förbundna undantagsställning,

som Stockholm alltjämt intager inom den kyrkliga administrationen,

skulle bringas att definitivt upphöra. Jag framhöll vidare, bland annat, att

en sådan stiftsbildning — då för huvudstaden redan och av gammalt funnes

en kyrkligt-administrativ enhet med eget domkapitel —- icke kunde vid ett

sakligt bedömande anses liktydig med en utökning av stiftens antal i riket.

Det vore här närmast fråga om en utbyggnad av en redan bestående

organisation, som hittills icke kunnat effektivt utnyttjas.

Örn styrkan av de sakskäl, vilka tala för att söka bringa denna gamla

stiftsindelningsfråga till en slutlig lösning, har någon tvekan icke kunnat

råda. Då jag likväl vid min anmälan av detta ärende den 21 mars 1941 ansåg

mig böra avstå från att då föreslå omedelbara åtgärder i sådant syfte och

i stället begränsade mitt förslag till vissa partiella reformer på den gällande

regleringens grund, bestämdes mitt ståndpunktstagande, på sätt jag också

uttryckligen framhöll, uteslutande av hänsynen till de rådande tidsomständigheterna.

Sedan Kungl. Majit på min därom gjorda hemställan genom proposition

till innevarande års riksdag nr 201 förelagt riksdagen vissa lagförslag, innebärande

en förändrad ordning vid tillsättning av det för närvarande lediga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis skrivelse Nr 8.

pastor primarieämbetet ävensom viss utvidgning av ämbetsbefogenheterna

för innehavaren av denna befattning, har riksdagen i skrivelse den 4 juni

1941, nr 285, dels anmält, att berörda proposition icke bifallits av riksdagen,

dels ock, i anledning av i ärendet väckta motioner, anhållit, att

Kungl. Maj:t måtte taga under förnyat övervägande frågan örn inrättande

av ett särskilt stift med egen biskop för Stockholm med omnejd samt, efter

den ytterligare utredning som kunde finnas erforderlig, förelägga riksdagen

förslag i ämnet.

I anledning av riksdagens sålunda intagna ståndpunkt och då det bör

undvikas att den nuvarande vakansen å pastor primarieämbetet utsträckes

någon längre tid med därmed förbundna uppenbara risker för ett ytterligare

försvagande av den härvarande kyrkoledningens ställning, har jag utan

dröjsmål låtit företaga de kompletterande utredningar, som med hänsyn till

frågans ändrade läge befunnits påkallade. Jag anhåller härmed att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning ett inom ecklesiastikdepartementet utarbetat

förslag till en sådan ändring i den gällande kyrkliga indelningen i riket, att

vissa kring Stockholm belägna områden utbrytas från de stift de för närvarande

tillhöra för att jämte huvudstaden ingå i och bilda ett eget stift med

biskopssäte i Stockholm.

Det sålunda uppgjorda förslaget har kunnat i det väsentliga grundas på

det förslag till en stiftsbildning för huvudstaden med omnejd, som år 1937

framlades äv kammarrådet Tom Wohlin i egenskap av inom ecklesiastikdepartementet

tillkallad sakkunnig. Jag ber därför till en början få lämna

en kortfattad redogörelse för sistnämnda förslag.

! Sakkunnigförslaget.

Gränsdragningen för ett Stockholms-stift.

v i: ••

Kammarrådet Wohlin anför härom, bland annat:

Av domkapitelskommittén1 undersöktes två alternativ till begränsning

av ett blivande Stockholms-stift. Det ena, kallat minimialternativet, omfattade

ett område av ungefär två mils omkrets runt huvudstaden. Det

ändra, mäximialtemativet, omfattade, förutom huvudstaden, hela Södertörn

samt Färentuna, Sollentuna och Vallentuna härader, Danderyds och

Värmdö skeppslag ävensom Österåkers pastorat av Åkers skeppslag. Kommittén

fann bestämda skäl tala för detta senare alternativ. Emellertid ansåg

kommittén av praktiska skäl och i syfte att ej onödigtvis splittra eljest

gällande indelning, att även övriga delar av Åkers skeppslag (Riala, Roslagskulla

och Ljusterö församlingar) borde ingå i det nya stiftet. Enligt

kommitténs förslag borde stiftet således omfatta Stockholms stad och av

1 Sedan 1915 års riksdag hos Kungl. Maja anhållit, att Kungl. Majit ville låta utreda om och

på vad sätt en jämkning i gällande stiftsindelning lämpligen borde äga rum och i samband därmed,

huruvida Stockholm i kyrkligt avseende borde skiljas från ärkestiftet, verkställdes av den

s. k. domkapitelskommittén en omfattande utredning rörande hithörande spörsmål. Kommitténs betänkande

avgavs den 18 december 1918.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majlis skrivelse Nr 8.

Stockholms län dels Färentuna, Sollentuna och Vallentuna härader samt

Danderyds, Värmdö och Åkers skeppslag i Uppland, dels Sotholms, Öknebo

och Svartlösa härader (Södertörn) i Södermanland.

I sitt utlåtande i stiftsfrågan den 28 december 1929 tillstyrkte kammarkollegiet

i första hand det s. k. maximialternativet. Viss modifikation av

förslaget borde dock enligt kollegiets mening ske. Strängnäs stift, för vilket

enligt ämbetsverkets uppfattning behov av minskning ej förelåge, borde

bibehållas ograverat. Södertörn, som — med undantag för Nämdö församling

— tillhörde Strängnäs stift, syntes sålunda enligt kollegiets uppfattning

icke böra tilläggas det nya stiftet. Nämdö, som dåmera inginge

i Djurö pastorat av ärkestiftet, skulle dock medtagas. Enligt detta förslag

skulle Stockholms-stiftet komma att omfatta (1929 års siffror):

Areal Folkmängd Pastorat Församlingar Prästerliga tjänster

19

Kollegiet erinrade dock om att tillskapande av en speciell kommunbildning,

det s. k. Stor-Stockholm, då hade en viss aktualitet och framhöll, att,

om en sådan kommunbildning bomme till stånd, det nya stiftets gränser

kunde utan olägenhet efteråt anslutas till överensstämmelse med den administrativa

och kommunala indelningen för ett dylikt »Stor-Stockholm».

I andra hand föreslog kollegiet, att Stockholms stad ensam skulle bilda

särskilt stift.

Det synes utan gensägelse vara önskvärt, att gränsdragningen för Stockholms-stiftet

sker så, att stiftet kommer att i sig innesluta icke blott staden

Stockholms nuvarande jurisdiktionsområde utan jämväl de delar av kringliggande

bygd, vilka såväl i kommunikationshänseende som med avseende

å bebyggelsens karaktär och områdenas sociala struktur i övrigt ha en

mera omedelbar anknytning till huvudstaden. Då kammarkollegiet velat

från tillämpningen av denna princip utesluta de södra, till Strängnäs-stiftet

hörande förortsområdena, har — såsom redan antytts — som skäl härför

anförts, att sistnämnda stift icke vore i behov av någon områdesminskning.

Denna erinran är väl riktig. Men det kan starkt ifrågasättas, örn berörda

omständighet utan vidare bör vara utslagsgivande. Ett ställningstagande

härtill synes böra bliva beroende av huru stor, procentuellt sett,

inkräktningen på Strängnäs-stiftet visar sig bliva. Företages gränsdragningen

i detta avseende med tillbörlig försiktighet, torde det i själva verket befinnas,

att de procenttal, varom här behöver bliva fråga, ej ställa sig över

hövan stora. Begränsar man områdestilldelningen från Strängnäs stift till

att avse Södertörns kontrakt med undantag av Salems, Grödinge, Sorunda,

Torö och Ösmo församlingar, skulle beskärningen av Strängnäs-stiftet

komma att stanna i avseende å territoriet, som omfattar en areal av

13,448.13 kvkm., vid 788.X2 kvkm. eller 5.8 procent, i avseende å folkmängden,

vilken den 1/1 1936 utgjorde 411,017, vid 38,161 personer eller 9.3 procent,

i avseende å antalet pastorat och församlingar, vilka utgöra 106, respektive

168, vid 7, respektive 11, eller 6.6 respektive 6.5 procent samt i avseende

å antalet prästerliga tjänster, som uppgår till 169, vid 13

eller 7.8 procent. Vid en reglering, som här föreslås, skulle visserligen

ett pastorat komma att sönderbrytas, nämligen Botkyrka-Salems. Fråga

har emellertid redan väckts om avskiljande av Salems församling till eget

pastorat. Anses förutsättningarna flir en dylik nybildning icke ännu före
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 8.

ligga, synes i allt fall möjlighet vara för handen att sammanföra Salems församling

med den intilliggande Grödinge församling, som utgör eget pastorat.

Strax, häraf teråt skall visas, att möjlighet icke saknas att i viss mindre

omfattning kompensera Strängnäs-stiftet för den här ifrågasatta beskärningen

genom överflyttning till detta stift från ärkestiftet av vissa församlingar

å öarna i Mälaren.

Vad beträffar områdestilldelningen från ärkestiftet synes det förut berörda

s. k. maximialternativet innebära en i huvudsak lämplig lösning.

Yägande skäl för några modifikationer i förslaget torde dock föreligga.

Önskemålet att gränserna för Stockholms-stiftet läggas så att de i allo

ansluta sig till gränserna för härads- och skeppslagsindelningen synes icke

väga särdeles tungt. Anledning torde tvärtom vara för handen att med

bortseende därifrån, å ena sidan, väl låta Ljusterö jämte Österåkers församling

av Åkers skeppslag men ej Riala och Roslagskulla av samma

skeppslag ingå i Stockholms-stiftet samt, å andra sidan, låta såväl Vallentuna

församling som Össebygarns, Angarns och Vada församlingar av Vallentuna

härad, vilka alla fyra utgöra utanför 2-milsräjongen belägna kommuner

av övervägande agrar struktur, stanna kvar inom ärkestiftet. I avseende

å det västliga förortsområdet å Mälar-öarna synes ävenledes en

jämkning i det tidigare förslaget kunna visa sig lämplig. Från den huvudsynpunkt,

som på sätt förut framhållits bör vara vägledande för områdestilldelningen

till Stockholms-stiftet, torde det icke vara erforderligt att av

berörda västra område medtaga i det nya stiftet mera än Lovön. De övriga

av domkapitelskommittén till införlivning med Stockholms-stiftet förordade

Mälar-öarna, Ekerö, Svartsjölandet, Munsö och Adelsö med Björkö

skulle i så fall, enligt vad det vill synas, kunna rätt väl lämpa sig för att

såsom någon kompensation för de Strängnäs-stiftet söder om Stockholm

frångångna områdena överflyttas till detta stift. Vidtages denna åtgärd,

skulle Strängnäs-stiftets definitiva beskärning komma att minskas i avseende

å arealen med 185.73 kvkm., i avseende å folkmängden med 5,800 personer,

i avseende å antalet pastorat och församlingar med 5, respektive 7

samt i avseende å antalet prästerliga tjänster med 5.

Under de förutsättningar, som här angivits, skulle beskämingen av ärkestiftet

med inräknande av de delar, som skulle överflyttas från ärkestiftet

till Strängnäs stift, komma att erhålla följande omfattning:

arealen minskas

folkmängden »

antalet pastorat »

» församlingar »

» präster!.tjänster»

med 1,363.19 kvkm., motsvarande 4.2 %

» 118,369 personer, » 18.5 %

» 22 » 13.8 %

»30 » 11.8 *

»42 » 15.3 %

Förutom den verkan i arbetsavlastande riktning för stiftsstyrelsen i ärkestiftet,

som belyses av här anförda siffror, har man givetvis, då det gäller

betydelsen för stiftsstyrelsen i ärkestiftet av Stockholms-stiftets fullständiga

utbrytning från gemenskap med ärkestiftet, att dessutom uppmärksamma

bortfallandet av sådana ämbetsuppgifter, som för närvarande ankomma

å ärkebiskopen speciellt i avseende å Stockholms stads kyrkostyrelse

och de denna underlydande församlingarna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

Till närmare åskådliggörande av sitt förslag har den sakkunnige vid sin

utredning fogat en specialkarta, utvisande de ifrågasatta stiftsgränserna.

Dessa av den sakkunnige föreslagna gränser hava inlagts å en särskild

karta över ett blivande Stoekholms-stift, som jag — i enlighet med det

förslag jag härefteråt vill framlägga — låtit för ändamålet uppgöra. Nämnda

karta torde få såsom bilaga fogas till dagens statsrådsprotokoll i detta

ärende (Bil. A).

Vissa statistiska uppgifter rörande de områden, som enligt den sakkunniges

förslag skulle komma att överflyttas dels till ett blivande Stoekholmsstift,

dels till Strängnäs stift, ha av honom sammanställts i efterföljande

tablå (Tab. I).

Tablå I.

Kontrakt

Anta

1

Folk-

Areal Iand

pastorat

församlingar

prästtj änster

mängd

ii hektar)

Till Stockholms stift:

Från Uppsala stift:

av Sjuhundra kontrakt......

i

1

1

1,614

9,467

Roslags västra » ......

4

7

11

41,091

23,438

Roslags östra > ......

11

14

24

68,788

81,996

av Svartsjö » ......

1

1

1

1,076

2,845

Från Strängnäs stift:

av Södertörns kontrakt......

7

11

13

38,161

78,882

Stockholms stad........

19

19

74

533,884

13,708

Summa

43

53

124

684,614

210,336

Till Strängnäs stift:

Från Uppsala stift:

av Svartsjö kontrakt......

5

7

5

5,800

18,573

Biskopsämbetet i Stockholms-stiftet.

Kammarrådet Wohlin anför härom:

För stiftsstyrelsens organisation, såvitt denna avser biskopstjänsten, stå

två alternativ öppna: 1) inrättande av en självständig biskopstjänst samt

2) omändring av den nuvarande pastor primariebefattningen till biskopstjänst

med Storkyrkoförsamlingen såsom prebendeförsamling. Enligt det

senare alternativet skulle följaktligen biskopstjänsten i Stockholm komma

att intaga en likartad ställning som biskopsbefattningen i Visby stift, vilken

som bekant är förenad med kyrkoherdetjänsten i Visby stad.

I sitt utlåtande den 28 augusti 1930 i Stockholms stiftsfråga uttalade

sig statskontoret rörande dessa alternativ och yttrade, bland annat:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

Enligt statskontorets förmenande torde åtskilligt tala för denna senare anordning.

Det torde väl knappast kunna förnekas, att, även om större eller

mindre delar av närmaste landsbygd till Stockholm skulle komma att hänföras

till det nya stiftet, kommunikations- och andra förhållanden inom

detsamma måste i högre grad än inom flertalet andra stift underlätta det

övervakande arbete, som skulle åligga en biskop i Stockholm, och att därför

den omständigheten, att utöver de med biskopsämbetet jämväl de med

kyrkoherdebefattningen i Storkyrkan förenade åligganden skulle påvila honom,

näppeligen borde utöva någon menligare inverkan på hans ställning

såsom biskop. Det torde icke heller med skäl kunna sägas, att hans egenskap

av kyrkoherde i en av stadens församlingar kan befaras bliva hinderlig

för den ställning av chef för övriga församlingar, som biskopen givetvis

bör intaga.

Till ytterligare belysning av här berörda spörsmål har den sakkunnige

i härefteråt intagna tablå (Tab. II) sammanställt vissa statistiska uppgifter

rörande de särskilda nuvarande stiften och Stockholms stad (siffrorna avse

förhållandena den 1 januari 1936).

Tablå II.

Stift

Folk-

mängd

Areal

i kvkm.

Territoriella

pastorat

Territoriella

försam-

lingar

Präst-

tjänster

Uppsala..............

640,279

32,639.38

159

253

274

Linköpings.............

447,023

18,162.33

132

214

212

Skara................

395,701

12,484.58

116

374

204

Strängnäs .............

411,017

13,448.13

106

168

169

Västerås..............

432,487

38,805.88

99

124

175

Växjö................

482,788

25,139.03

143

255

251

Lunds ...............

913,836

14,329.57

221

438

322

Göteborgs.............

725,314

15,653.58

125

276

245

Karlstads.............

368,082

23,831.32

75

139

153

Härnösands............

418,562

77,417.88

91

128

164

Luleå................

422,467

164,668.74

56

60

140

Visby................

58,049

3,159.78

33

92

39

Stockholms stad..........

533,884

137.08

19

19

74

Summa

6,249,489

439,877.28

1,375

2,540

2,422

Den sakkunnige anför vidare i anslutning härtill:

Vid ett övervägande av de anförda siffrorna för det föreslagna Stockholms-stiftet,

jämförda med motsvarande siffror för de nuvarande stiften,

vill det synas, som örn den av statskontoret förordade anordningen skulle

innebära en fullt godtagbar lösning av den föreliggande organisationsfrågan.

I avseende å de anförda siffrornas betydelse för uppskattningen av den arbetsbörda,

som ett stiftsområde för huvudstaden av föreslagen omfattning

skulle medföra för stiftschefen, bör ju beaktas, att den stora befolkningssiffran,

vilken blott överträffas av motsvarande siffror för Lunds och Göteborgs

stift, ej i och för sig kan falla tyngre i vågskålen, helst däri ingår —

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

med närmare 80 procent — befolkningen i en storstad. Av väsentligt större

betydelse äro givetvis de siffror, som utmärka antalet pastorat och församlingar

samt antalet underlydande prästerliga tjänster. I dessa avseenden är

att märka, att, å ena sidan, antalet prästerliga tjänster i Stockholms-stiftet

väl skulle bliva mer än tre gånger så stort som i Gotlands-stiftet och antalet

pastorat något större än där, men att, å andra sidan, antalet församlingar

icke skulle bliva stort mer än hälften i jämförelse med det sistnämnda

stiftet.

Den hittillsvarande föreningen av kyrkoherdetjänsten i Storkyrkoförsamlingen

med pastor primariebefattningen har såtillvida, som denna tjänsteförening

torde ha medfört en viss utökning av den prästerliga organisationen

i församlingen, ställt nämnda församling i ekonomiskt hänseende i något

ogynnsammare läge än övriga Stockholms-församlingar. Denna olägenhet

bleve visserligen icke avlägsnad, därest biskopstjänsten förenades med kyrkoherdetjänsten

i Storkyrkoförsamlingen. Möjlighet att på ett rationellt sätt

reglera detta förhållande saknas likväl icke. Redan från andra, saväl principiella

som praktiska, synpunkter måste nämligen de starkaste skäl anses

tala för att i avseende å kostnaderna för prästlöneväsendet i Stockholm snarast

möjligt åvägabringas en sådan ekonomisk gemenskap mellan huvudstadens

församlingar, att därigenom inom dessa ernås en fullständig utjämning

av uttaxeringen för angivna behov.

En ytterligare betydelsefull synpunkt bör ock uppmärksammas, då det

gäller ställningstagandet till den"här behandlade organisationsfrågan. Såsom

av uppgjorda kostnadskalkyler framgår torde kostnaderna för den föreslagna

stiftsutbrytningen, därest biskopstjänsten baseras på en förening med

kyrkoherdetjänsten i Storkyrkoförsamlingen, komma att bliva relativt oansenliga.

Skall däremot den nya organisationen grundas på en friställd biskopstjänst,

blir kostnadssumman, örn än ej i och för sig allt för betydande,

dock väsentligt kännbarare. Det förefaller vara angeläget att tillse, att den

behövliga reform, det här gäller, icke äventyras av hänsyn till frågans ekonomiska

konsekvenser.

Till frågan örn biskopstjänstens anordnande i det föreslagna Stockholmsstiftet

hör även frågan om sättet för utseende av innehavare av tjänsten.

Givet är att, oberoende av efter vilketdera av de två angivna alternativen

biskopstjänsten bleve anordnad, val av den nye biskopen likväl bör ske helt

i samma ordning, som gäller för val av biskoparna i de övriga stiften utom

ärkestiftet. En konsekvens härav blir då ock, att Storkyrkoförsamlingen,

därest densamma skall utgöra prebende åt biskopen, får giva avkall å de

särskilda privilegier församlingen för närvarande åtnjuter med avseende å

sitt kyrkoherde val.

Stiftsnämndsärendena.

Härom anför den sakkunnige:

Stockholms-stiftet med de gränser och den struktur i övrigt, som av mig

föreslagits, skulle ju komma att helt domineras av huvudstadens församlingar.

Inom dessa finnas emellertid endast några enstaka fastigheter, hänförliga

till kyrklig jord i egentlig mening (två prästgårdar, ett löneboställe, två

klockarbostället! och ett mindre obebyggt allmänt kyrkohemman).

Till närmare upplysning rörande det kyrkliga fastighetsbeståndet i de av

stiftsregleringsförslaget berörda områdena har den sakkunnige sammanställt

följande två tablåer (Tab. III och IV).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tablå III.

överflyttning från Uppsala stift till Stockholms stift. to

Församling

Antal

präst-

gårdar

Löneboställen

Allmänna kyrkohemman

Klockarboställen

Folk- mängd

den */*

1936

Areal

land

(i hektar)

hela

antalet

därav

skogs-

fastig-

heter

areal

skogs-

mark

hela

antalet

därav

skogs-

fastig-

heter

areal

skogs-

mark

hela

antalet

därav

skogs-

fastig-

heter

areal

skogs-

mark

Hammarby.........

_

1

i

11

1

1,957

2,092

Fresta...........

1

1

i

50

—

—

—

—

—

—

1,066

2,327

Ljusterö ..........

1

1

i

18

—

—

—

—

—

—

1,614

9,467

Österåker..........

1

2

2

393

. -

—

—

—

—

—

3,125

13,839

Värmdö ..........

2

2

2

197

—

—

—

1

—

—

2,839

16,719

Möja............

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

674

5,273

Djurö ............

1

—

--

—

—

—

—

—

—

—

1,307

7,734

Ingarö...........

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

741

7,271

Gustavsberg........

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,287

2,821

Bo.............

1

1

1

45

—

—

—

—

—

—

2,413

3,510

Östra Ryd.........

1

1

1

127

—

—

—

1

—

—

863

7,198

Solna............

4

2

—

—

—

—

—

—

—

—

21,730

1,884

Danderyd.........

2

1

1

37

—

—

—

1

—

—

13,829

2,633

Täby............

1

1

l

45

1

1

39

—

—

—

5,162

5,737

Ed.............

1

1

1

55

—

—

—

1

—

—

1,450

4,152

Sollentuna.........

1

1

1

9

—

—

—

1

—

—

11,661

4,959

Järfälla...........

1

—

—

—

—

—

—

1

--

—

3,035

4,624

Spånga ...........

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

13,169

5,132

Lovö............

1

1

1

74

—

—

—

1

—

—

1,076

2,845

Nämdö...........

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

201

3,722

Sundbyberg........

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8,753

152

Lidingö...........

1

1

1

38

—

—

—

1

—

—

10,694

3,014

Vaxholm..........

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,923

641

Stockholms församlingar .

2

1

1

25

1

—

—

2

—

—

533,884

13,708

Summa

.31

18

16

1,124

2

1

39

11

—"

—

646,453

131,454

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tablå IV.

Överflyttning: 1) från Strängnäs stift till Stockholms stift, 2) från Uppsala stift till Strängnäs stift.

Församling

Antal

präst-

gårdar

Löneboställen

Allmänna kyrkohemman

Klockarboställen

Folk- mängd

den l/i

1936

Areal

land

(i hektar)

hela

antalet

därav

skogs-

fastig-

heter

areal

skogs-

mark

hela

antalet

därav

skogs-

fastig-

heter

areal

skogs-

mark

hela

antalet

därav

skogs-

fastig-

heter

areal

skogs-

mark

1) Nacka..........

2

_

_

_

_

_

_

_

_

9,041

4,789

Saltsjöbaden.......

1

—

—

—

—

—

—

. —

—

—

3,304

840

Huddinge........

1

1

1

15

—

—

—

1

1

3

11,728

13,245

Botkyrka........

2

2

2

107

—

—

—

1

1

1

5,108

8,173

Västerhaninge......

1

1

1

309

—

—

—

1

—

—

2,891

11,912

Österhaninge......

1

2

2

237

—

—

—

1

—

—

2,970

15,419

Tyresö..........

1

1

1

118

—

—

—

1

—

—

1,337

7,155

Dalarö..........

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

721

1,811

Ornö...........

1

1

1

193

i

i

175

—

—

—

419

7,091

Utö............

—

—

—

—

—

—

—

—

- .

—

226

4,477

Muskö..........

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

416

3,970

Summa

12

8

8

979

i

i

175

5

2

4

38,161

78,882

2) Skå............

—

1

1

8

—

—

—

—

—-

—

662

1,860

Sånga ..........

1

1

1

19

—

—

—

—

—

—

997

2,653

Hilleshög ........

—

1

1

20

—

—

—

1

—

—

471

1,448

Färentuna........

1

1

1

19

. —

—

—

—

—

—

836

2,103

Munsö..........

1

1

1''

26

—

—

—

—

—

—

637

2,753

Ekerö..........

1

1

1

42

—

—

—

1

—

—

1,524

4,560

Adelsö..........

1

1

1

53

—

—

—-

—

—

—

673

3,196

Summa

5

7

7

187

— .

_

—

2

—

—

5,800

18,573

o:

Kungl. Majlis skrivelse Nr 8.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

Den sakkunnige anför vidare i detta sammanhang:

På sätt framgår av tablåerna (Tab. III och IV) skulle inom hela det

blivande stiftsområdet icke komma att finnas flera kyrkliga fastigheter av

följande kategorier än inalles

43 prästgårdar

26 löneboställen

16 klockarboställen och

3 allmänna kyrkohemman.

Två av prästlöneboställena och det inom Stockholms stad liggande allmänna

kyrkohemmanet sakna helt skogstillgång. Skogsmarksarealen för

övriga 24 löneboställen och 2 allmänna kyrkohemman uppgår sammanlagt

blott till 2,317 hektar.

De motsvarande siffrorna för det ojämförligt minsta av de nuvarande

stiften, Visby stift, ställa sig som följer:

38 prästgårdar

110 löneboställen

2 klockarboställen och

intet allmänt kyrkohemman.

Av prästlöneboställena på Gotland hava 53 skogstillgångar. Sammanlagda

skogsmarksarealen för dessa boställen uppgår till 5,033 hektar.

Då det gäller omfattningen av stiftsnämndernas administrativa funktioner

med avseende å den kyrkliga jorden måste givetvis de under stiftsnämndernas

omedelbara inseende stående jordbruks- och skogsfastigheterna

(prästlöneboställen och allmänna kyrkohemman) i främsta rummet komma i

betraktande. Jämföras siffrorna för denna kategori fastigheter för yisby stift

och för det blivande Stockholms-stiftet visar det sig,, att antalet sådana fastigheter

inom det senare stiftet skulle bliva endast cirka fjärdedelen mot inom

Visby stift. Sammanlagda skogsmarksarealen å ifrågavarande fastigheter

inom Stockholms-stiftet skulle icke komma att uppgå till hälften av

motsvarande areal för Visby stift.

Vid övervägande av nu anförda sifferuppgifter och övriga på frågan inverkande

omständigheter nödgas man stanna för den uppfattningen, att

Stockholms-stiftet erbjuder ett allt för litet arbetsfält för en stiftsnämnd.

Visserligen skulle kostnaderna för ett sådant självständigt organ, helst möjlighet

skulle föreligga för en tjänstekombination i avseende å stiftsjägmästarbefattningen

med angränsande stift (Strängnäs), kunna hållas inom en

skäligen blygsam ram. Men otvivelaktigt måste organisationsutgifterna komma

att ställa sig än lägre, därest Stockholms-stiftet helt hänlägges under

gemensam stiftsnämndsförvaltning med ett angränsande stift. Detta stift

bör då tydligen bliva Strängnäs stift. Lägges i avseende å stiftsnämndens

fastighetsförvaltande uppgifter Stockholms-stiftet under gemensam ledning

med Strängnäs-stiftet, torde det dock visa sig lämpligast, att denna gemensamma

stiftsnämnd icke därjämte belastas med bestyret för Stockholmsstiftet

med utbetalning av prästerskapets från kyrkofonden utgående avlöningar

liksom ej heller med avräkningarna mellan Stockholms-stiftets pastorat

och kyrkofonden. För Stockholms-församlingarna omhänderhavas som

bekant dessa bestyr för närvarande av statskontoret. Det torde icke bliva

förbundet med någon olägenhet för berörda ämbetsverk att, i händelse stiftsutbrytningen

kommer till stånd, utsträcka sina berörda funktioner jämväl

till Stockholms-stiftets pastorat utanför huvudstaden.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

Indelningen i kontrakt och boställsdistrikt.

Den sakkunnige har erinrat om, att en stiftsbildning för Stockholm med

omnejd enligt det framlagda förslaget förutsatte vissa jämkningar i avseende

å indelningen i kontrakt och boställsdistrikt. Huru den föreslagna gränsdragningen

för Stockholms-stiftet komme att påverka den gällande indelningen

i dessa hänseenden belyses genom följande två av den sakkunnige uppgjorda

tablåer (Tab. V och VI).

I avseende å den nya kontra k tsindelningen har den sakkunnige

framlagt följande preliminära förslag:

1. Stockholms stift.

Till ett nordligt och östligt kontrakt läggas a) Oskars och Engelbrekts församlingar

i Stockholms stad, b) Roslags östra kontrakt med undantag av

Täby pastorat, Danderyds pastorat och Solna pastorat samt c) av Sjuhundra

kontrakt Ljusterö pastorat.

Till ett nordligt och västligt kontrakt läggas a) Matteus, S:t Görans och

Bromma församlingar i Stockholms stad, b) av Roslags östra kontrakt Täby

pastorat, Danderyds pastorat och Solna pastorat, c) av Roslags västra kontrakt

Sollentuna-Eds, Sundbybergs, Spånga-Järf kila och Fresta-Hammarby

pastorat samt d) av Svartsjö kontrakt Lovö pastorat.

Till ett sydligt kontrakt läggas a) Brännkyrka och Enskede församlingar

i Stockholms stad samt b) Södertörns kontrakt med undantag av de i Strängnäs

stift kvarstående Salems, Grödinge, Sorunda, Torö och Ösmo församlingar.

Till ett fjärde kontrakt sammanföras slutligen övriga här förut ej nämnda

församlingar i Stockholms stad.

2. Ärkestiftet.

De efter stiftsutbrytningen i stiftet kvarblivande två pastoraten av Roslags

västra kontrakt överflyttas till Sjuhundra kontrakt.

3. Strängnäs stift.

De inom Strängnäs stift kvarblivande Salems, Grödinge, Sorunda, Torö

och Ösmo församlingar sammanföras till ett kontrakt med de till samma

stift från ärkestiftet överflyttade, för närvarande till Svartsjö kontrakt hörande

församlingarna.

För den nya indelningen i boställsdistrikt föreslås av

den sakkunnige preliminärt:

Stockholms stiftsområde bildar ett gemensamt boställsdistrikt.

Inom ärkestiftet sammanföras till ett boställsdistrikt de inom detta stift

kvarblivande delarna av nuvarande II och VI distrikten.

Inom Strängnäs stift överföras de kvarvarande delarna av detta stifts IV

boställsdistrikt samt de till stiftet överförda delarna av Svartsjö kontrakt

till stiftets I boställsdistrikt.

Stiftsbandet.

Den sakkunnige anför härom, bland annat:

Jämlikt 3 § 2 mom. i gällande prästvalslag står befordringsrätten till prästerlig

tjänst i Stockholm öppen för hela landets prästerskap. Den eftergift i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

Tablå V.

Överflyttning till Stockholms stift och till Strängnäs stift.

Kontrakt och stift

Överflytta

s till

Kvarstå i

Uppsala, respektive

Strängnäs stift

Stockholms stift

Strängnäs stift

Sjuhundra kontrakt,

Uppsala stift

Ljusterö

—

Rimbo, Rö, Husby-Lyhun- dra, Skederid, Frötuna,

Rådmansö, Norrtälje,

Länna, Blidö, Fasterna,

Riala, Roslagskulla

Roslags södra kon- trakt, Uppsala stift

Sollentuna, Ed, Sundby- berg, Spånga, Järfälla,

Fresta, Hammarby

Vallentuna, Össebygarn,

Vada, Angarn

Roslags östra kon- trakt, Uppsala stift

Täby, Danderyd, Lidingö,

Östra Ryd, Österåker,

Vaxholm, Solna, Värmdö,

Möja, Djurö, Nämdö,

Gustavsberg, Ingarö, Bo

Svartsjö kontrakt,

Uppsala stift

Lovö

Färentuna, Hil- leshög, Ekerö,

Sånga, Skå,

Adelsö, Munsö

Södertörns kontrakt,

Strängnäs stift

Botkyrka, Huddinge, Nacka,

Saltsjöbaden, Tyresö,

Dalarö, Ornö, Utö, Väster- haninge, Muskö, Öster- haninge

Salem, Grödinge, Sorunda,

Torö, Ösmo

Tablå VI.

Överflyttning till Stockholms stift och till Strängnäs stift.

Boställsdistrikt

Överflytta

s till

Kvarstå i

Uppsala, respektive

Strängnäs stift

och stift

Stockholms stift

Strängnäs stift

II. boställsdistriktet,

Uppsala stift

Ljusterö

—

Närdinghundra (8 förs.) och

Lyhundra (8 förs.) kon- trakt samt Sjuhundra

kontrakt utom Ljusterö

(12 förs.)

VI. boställsdistriktet,

Uppsala stift

Sollentuna, Ed, Fresta och

Hammarby av Roslags

västra kontrakt

Seminghundra och Ärling- hundra kontrakt (21 förs.)

samt Vallentuna, Össeby- garn, Vada och Angarn av

Roslags västra kontrakt

VII. boställsdistrik- tet, Uppsala stift

Stockholms stad (19 förs.),

Roslags östra kontrakt

(14 förs.), Sundbyberg,

Spånga och Järfälla av

Roslags västra kontrakt

samt Lovö av Svartsjö

kontrakt

Svartsjö kontrakt

utom Lovö

(7 förs.)

IV. boställsdistriktet,

Strängnäs stift

Botkyrka, Huddinge, Nacka,

Saltsjöbaden, Tyresö,

Dalarö, Ornö, Utö, Väster- haninge, Muskö och Öster- haninge av Södertörns

kontrakt

Södertäljekontrakt(ll förs.)

samt Salem, Grödinge,

Sorunda, Torö och Ösmo

av Södertörns kontrakt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

den gamla stiftsbandsregleringen, som berörda bestämmelse innebär, går

tydligen långt tillbaka i tiden. I interimsreglementet den 26 maj 1730 angående

prästevalen i Stockholm (Modée II, sid. 827) är sålunda förutsatt, att

en dylik allmän rätt för rikets prästerskap förefunnes. Någon närmare undersökning

har i detta sammanhang icke företagits till utrönande av de motiv,

på vilka detta avsteg från stiftsbandsinstitutet en gång må hava tillkommit.

Vissa skäl kunna visserligen — vare sig med denna undantagsreglering

främst avsetts att tillägga prästerskapet i allmänhet ett -särskilt privilegium

eller därmed avsetts att bereda Stockholms församlingar en förmån framför

andra vid rekryteringen av de prästerliga beställningarna i huvudstaden —

tala för att, därest en särskild stiftsbildning för Stockholm med omnejd

kommer till stånd, den berörda undantagsbestämmelsen borde upphävas.

Spörsmålet om det befogade och lämpliga i en sådan åtgärd har dock otvivelaktigt

en vidare aspekt och synes knappast böra upptagas annat än i samband

med en allmännare omprövning av de grunder, varpå vår nu bestående

prästvalslagstiftning i övrigt vilar. Det synes också önskligt, att stiftsfrågan

för Stockholm i görligaste mån hålles fri från komplicerande spörsmål,

som ej stå i ett därmed ofrånkomligt samband. Övervägande skäl torde sålunda

föreligga för att tillsvidare lämna prästvalslagen på denna punkt oförändrad.

De präster, som vunnit anställning i ärkestiftet, respektive i Strängnäs

stift före Stockholms-stiftets utbrytning, torde böra bibehållas vid sin hittillsvarande

ansökningsrätt till alla prästerliga tjänster inom vederbörande

stifts gamla område.

Kostnadsberäkningar.

Beträffande kostnaderna för en stiftsreglering i enlighet med det förslag,

för vilket härförut redogjorts, har den sakkunnige anfört:

Bland de särskilda årliga utgifterna för ett fullt självständigt stift för

Stockholms stad med omnejd enligt den föreslagna regleringen äro i främsta

rummet att beakta dels den kostnadsökning, som uppkommer i avlöningsanslag

för stiftets blivande biskop, dels sådan anslagshöjning, som i följd

av den utökade stiftsorganisationen kan visa sig erforderlig i staterna för

Stockholms domkapitel och Strängnäs stiftsnämnd.

Pastor primarius åtnjuter för närvarande avlöning av Storkyrkoförsamlingen

lika med domprost, d. v. s. i reglerad lön 10,000 kronor och i tillläggslön

2,100 kronor jämte vederbörligt s. k. nådårstillägg ävensom förmän

av boställsvåning i församlingens hus. Efter ny lönereglering för församlingens

prästerskap kommer han därtill att erhålla uppvärmningsbidrag

med 200 kronor. Från kyrkofonden uppbär han dyrtidstillägg å ifrågavarande

löneförmåner på sätt för övriga församlingspräster är stadgat. Härutöver

uppbär pastor primarius i denna sin egenskap ett särskilt »ränteanslag»

av kronotionde från Västmanlands län. Sistnämnda anslag, utgörande

enligt uppgift från länsstyrelsen i nämnda län 206,088 hektoliter råg och

korn jämte 126 kronor i forsellönsersättning, har under de senaste tio åren

utbetalts med belopp från högst 6,518 kronor 85 öre år 1927 till 4,214

kronor 79 öre år 1936, eller med i medeltal 5,037 kronor.

Enligt gällande avlöningsbestämmelser för biskoparna tillkommer en var

av dem, med undantag för ärkebiskopen och biskopen i Lund, en total kontant

årslön av 21,000 kronor tillika med dyrtidstillägg därå enligt grunderna

för statlig reglerad avlöning. För biskopen i Visby stift, vilken tillika är

liihan(j till allm. kyrkomötets protokoll loll. 1 sami. Nr 8.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr S.

prebendekyrkoherde i Visby pastorat, är emellertid föreskrivet, att avlöningen

för honom i hans egenskap av biskop endast skall utgå i form av viss

lönefyllnad, så att hans kontanta årslön med inräknande av hans kontanta

allmänna löneförmåner vid kyrkoherdebefattningen men med frånräknande

av utgivet, på visst sätt maximerat, belopp för adjunkts avlönande totaliter

uppbringas till 21,000 kronor jämte för biskoparna utgående dyrtidstillägg.

Med tillämpning av de sålunda för Visby-biskopen givna avlöningsbestämmelserna

skulle för en blivande biskop i ett Stockholms-stift

erfordras en särskild lönefyllnad, utöver förenämnda till pastor primarius

nu utgående ränteanslag, uppgående, i den män biskopen anlitar pastoratsadjunkt,

till i runt tal högst 5,800 kronor och lägst 3,760 kronor för år,

att utgå ur kyrkofonden.

I avseende å domkapitelsorganisationen blir först och främst den ändringen

erforderlig, att för närvarande i kapitlet ingående ledamot med högre

teologisk eller humanistisk bildning ersättes med ledamot, som äger särskild

sakkunskap på folkundervisningens område. Denna omorganisation

kommer följaktligen icke att medföra någon kostnadsökning. I övrigt torde

andra ändringar för Stockholms-stiftets vidkommande icke behöva ifrågakomma

än att dels nuvarande icke-ordinarie sekreterare vid Stockholms

domkapitel uppföres å ordinarie stat med avlöning, förslagsvis, i likhet

med vad tillkommer stiftssekreteraren i Visby (lönegrad B 24), dels ytterligare

vid domkapitlet anställes ett extra ordinarie kanslibiträde, förslagsvis

i lönegrad B 7. Avlöningarna åt dessa två befattningshavare skulle sammanlagt

komma att uppgå till omkring 10,500 kronor för är, oberäknat

dyrtidstillägg och eventuella ålderstillägg. Då motsvarande avlöningsanslag

för sekreteraren vid Stockholms domkapitel uppgår till 5,700 kronor och

från domkapitlets expensanslag utgår tillhopa 2,500 kronor åt expeditionsbiträden,

.skulle kostnadsökningen för domkapitlet i följd av nyregleringen

kunna antagas komma att stanna vid ungefär 2,300 kronor.

Skall stiftsnämnden i Strängnäs övertaga förvaltnings- och kontrollbestyren

med avseende å samtliga ifrågakommande kyrkliga fastigheter inom

det nya Stockholms-stiftet, torde detta närmast komma att kräva, att stiftsjägmästaren

i Strängnäs, vilken för närvarande ej har heltidstjänstgöring,

uppflyttas till avlöning för heltidstjänst, innebärande en kostnadsökning

— oberäknat dyrtidstillägg — av cirka 2,000 kronor för år. Denna kostnadsökning

för ''Strängnäs stiftsnämnd lärer emellertid fullt kunna kompenseras

av en minskning i extra utgifter till stiftsnämnden i Uppsala för avlönande

av biträde ät stifts jägmästaren därstädes — en minskning, sorn

får anses skäligen motiverad av den arbetsavkastning, som genom utbrytningen

av Stockholms-stiftets Upplands-församlingar uppkommer för stiftsnämnden

i ärkestiftet.

Utöver här omnämnda årliga utgiftsposter torde man även ha att räkna

med viss ökning i expensanslag såväl för Stockholms domkapitel som för

Strängnäs stiftsnämnd ävensom med någon ökad utgift för kontraktsprostarvoden.

I sistnämnda hänseende skulle visserligen utgifterna för Roslags

västra, Roslags östra och Svartsjö kontrakt inom ärkestiftet helt komma

att bortfalla samt troligen arvodet för det nya kontraktet i Strängnäs stift

kunna något nedsättas i förhållande till vad nu utgår för Södertörns kontrakt.

Men i stället skulle tillkomma arvoden för fyra nya kontrakt inom

Stockholms stift och måste säkerligen arvodet för Sjuhundra kontrakt i

ärkestiftet höjas med hänsyn till den områdesökning, som för detta kontrakt

föreslagits. I fråga örn boställsdistrikten torde de skisserade föränd
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts skrivelse Nr S.

ringarna därinoin icke behöva föranleda några ökade utgifter i arvoden

utan enbart en ändrad fördelning av nu utgående.

De sistberörda utgiftsökningarna äro svårbedömliga men torde säkerligen

bliva relativt små och lära i allt fall icke behöva skattas högre än upp

emot 1,500 kronor för år.

Till sist bör här även upptagas den engångsutgift för kyrkofonden, som

uppstår, när det blir aktuellt, att — på sätt för övriga biskopar är medgivet

— ät den blivande biskopen i Stockholm anskaffa representationsmöblering

för hans tjänstebostadslägenhet. Kostnaden för sådan möblering

beräknas till högst 20,000 kronor. Den årliga ränteförlusten för kyrkofonden

på grund av dylik engångsutbetalning lärer emellertid icke behöva beräknas

till mer än 800 å 900 kronor.

Den totala kostnadsökning, som omedelbart föranledes — dels för kyrkofonden,

dels i statsanslag — av den föreslagna nyregleringen, synes alltså

kunna hållas inom ett belopp av i runt tal högst 11,000 kronor för år, men

torde för visst fall kunna nedgå till omkring 9,000 kronor.

Remissyttranden över sakkunnigforslaget.

Över det av mig här refererade sakkunnigförslaget hava utlåtanden avgivits

av domkapitlet i Stockholm, av domkapitlen och stiftsnämnderna i

Uppsala och Strängnäs, av länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala och Södermanlands

län, av Överståthållarämbetet ävensom av kammarkollegiet, statskontoret,

skolöverstyrelsen och statistiska centralbyrån. Därjämte har Storkyrkoförsamling

en avgivit infordrat yttrande i ärendet.

Stockholms-stiftets områdesbegränsn ilig.

Frånsett länsstyrelsen i Stockholms län hava samtliga remissmyndigheter

biträtt sakkunnigförslaget därutinnan, att till ett blivande Stockholmsstift

bör läggas icke blott Stockholms stadsområde utan jämväl de delar

av kringliggande bygd, vilka såväl i kommunikationshänseende som med

avseende å bebyggelsens karaktär lia en mera omedelbar anknytning till

huvudstaden. I fråga om gränsdragningen ha dock vissa förslag till jämkningar

i förslaget framförts. Domkapitlet i Uppsala har såsom eget utlåtande

i frågan åberopat ett av ärkebiskopen avgivet yttrande, däri spörsmålet

örn gränserna för det nya stiftet ägnats en särskild uppmärksamhet. I det

åberopade yttrandet anför ärkebiskopen bland annat:

Det synes mig önskvärt, att det nya stiftet icke komme att omfatta

allenast själva huvudstadens församlingar. Ej heller torde Stockholmsstiftets

gränser böra dragas så, att de inneslöte endast de direkta stadsliknande

förstäderna och förorterna. Jag finner det innebära en avgjord fördel

för det nya stiftet, örn också en eller annan övervägande landförsamling,

som dock bestämt graviterar mot Stockholm, finge komma inom det

nya stiftets gränser. Jag menar, att det skulle innesluta en ej ringa vinst

både för stiftsehefen själv och för missiveringen inom stiftet, ifall ett

mindre antal övervägande lantförsamlingar inginge i stiftet, en praktisk

synpunkt, som här ej torde behöva närmare expliceras.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

Vid gränsdragningen torde man böra beakta icke allenast de gamla

häradsgränserna och de administrativa indelningsgränserna, utan också och

än mer den specifikt kyrkliga indelningen i kontrakt — hela frågan gäller

ju en kyrklig indelning.

Ur sist berörda synpunkt måste jag ifrågasätta lämpligheten av förslaget,

att Ljusterö församling, såsom ensam församling, skulle utbrytas ur

sitt sammanhang med Sjuhundra kontrakt. Jag vill å andra sidan gärna

och öppet medgiva, att mycket goda skäl — Ljusterö tydliga orientering

mot Stockholm — kunna anföras för förslaget att låta sagda församling

överföras till Stockholms-stiftet. Jag anser mig därför ej direkt böra avstyrka

ett överförande av Ljusterö församling till Stockholms-stiftet, fastän

jag helst skulle hava sett, att Ljusterö bibehölles inom sitt gamla kontrakt

och därmed kvarstannade inom ärkestiftet.

Alldeles avgjort vill jag avstyrka det föreliggande förslaget att stycka

Roslags västra kontrakt genom att överföra den stora huvudparten till

Stockholms-stiftet, men låta de båda små pastoraten Vallentuna och Össebygarn-Vada-Angarn

kvarstanna inom ärkestiftet. Enligt vad jag förut

framhållit, anser jag det vara en vinst för det nya stiftet, örn detta komme

att omfatta jämväl några lantförsamlingar. Kontraktsindelningen bör ej

onödigtvis spolieras. Jag tillåter mig ock hänvisa till den s. k. domkapitelskommittén

av år 1921, som (i sitt s. k. maximialternativ) föreslår hela

kontraktets överförande till det nybildade Stockholms-stiftet.

Örn det emellertid, trots de nyss anförda synpunkterna, skulle förefalla

den beslutande myndigheten lämpligare att låta de båda sistnämnda

pastoraten, på grund av deras agrara karaktär, kvarstanna inom ärkestiftet,

förefaller det mig vara vida ändamålsenligare att låta dessa båda,

ur sitt gamla kontraktssammanhang utbrutna pastorat läggas till Seminghundra-Ärlinghundra

kontrakt, än till Sjuhundra, såsom föreslagits. För

en införlivning av nämnda pastorat med Seminghundra-Ärlinghundra kontrakt,

hellre än med Sjuhundra, synas mig vägförbindelserna alldeles avgjort

tala.

Betänkligheter av den allvarligaste art måste jag uttala mot den föreslagna

överföringen av Svartsjö kontrakt (med undantag av Lovö, som

skulle tillfalla Stockholms-stiftet) till Strängnäs-stiftet. Det synes mig vara

alldeles uppenbart, att hela nämnda kontrakt avgjort är orienterat mot

Stockholm. Förbindelsen med Strängnäs-stiftet verkar däremot synnerligen

artificiell, då kommunikationerna med sagda kontrakt för Strängnäs-stiftets

vidkommande tydligen gå över Stockholm (eller över ärkestiftet). Därjämte

må framhållas, att det ingalunda förefaller tilltalande att överföra

ett stycke från ett gammalt stift till ett annat gammalt stift, medan det

däremot är alldeles naturligt, att ett nytt stift måste få sitt område från

äldre stift. Jag vill därför bestämt förorda att hela Svartsjö kontrakt odelat

överföres till det nya Stockholms-stiftet.

Den ifrågasatta överföringen av så gott som hela Svartsjö kontrakt från

Uppsala ärkestift till Strängnäs stift har uteslutande sin grund, såsom också

i förslaget uttryckligen betonas, i den i och för sig fullt riktiga tanken, att

det nya Stockholms-stiftets inrättande om möjligt icke må i avsevärdare

mån minska det redan förut till omfattningen jämförelsevis lilla Strängnäs

stift.

Nämnda fullt berättigade synpunkt, att Strängnäs-stiftet ej må i väsentlig

mån minskas, torde emellertid kunna tillgodoses på ett annat sätt, nämligen

därigenom, att en reduktion göres beträffande det territorium av

opaginerad Kontrollera mot PDF

•21

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr S.

Södertörn, som enligt förslaget skulle läggas till det nya Stockholms-stiftet.

Om Stockholms-stiftets sydgräns droges ett stycke nordligare, så att Västerhaninge,

Österhaninge, Muskö, Utö och Ornö församlingar kvarstannade

inom Strängnäs stift, skulle minskningen av Striingnäs-stiftet såväl till areal

som till folkmängd bliva mindre, än örn nyssnämnda församlingar lades till

Stockholms stift, medan däremot Svartsjö kontrakt (utom Lovö) från

ärkestiftet överfördes till Strängnäs stift. (Folkmängden i senast nämnda

Strängnäs-pastorat utgör 6,922 personer och arealen uppgår till 42,869

hektar, medan Svartsjö kontrakt av ärkestiftet, exklusive Lovö församling,

räknar ett invånarantal av 5,800 och en omfattning av 18,573 hektar.) Jag

tillåter mig erinra örn att i den s. k. domkapitelskommitténs förslag av år

1921 nyss nämnda församlingar från Strängnäs stift icke ingå i minimialternativet.

Däremot anser jag att kammarkollegiet i sitt utlåtande den 28

december 1929 gått för långt, då det avstyrkt införlivandet av någon del av

Södertörn med Stockholms-stiftet, av omtanke att Strängnäs-stiftet ej

skulle minskas.

Jag är givetvis fullt medveten örn att den av mig förordade gränsdragningen

för Stockholms-stiftet mot söder innebär, att stiftets räjong mot

norr skulle bliva större än mot söder, men jag anser ingalunda detta förhållande

vara av någon egentlig saklig betydelse. Jag kan ej finna, att det

skulle innebära någon verklig olägenhet, örn ett mindre antal församlingar

med Stockholms-orienterad karaktär skulle kvarbliva i sitt gamla stift, där

nämligen så av andra skäl visar sig önskvärt. Det torde ej stå i människomakt

att på någon punkt draga en fullt entydig gräns.

Det förslag till Stockholms-stiftets gränser, vilket jag efter omsorgsfull

prövning sålunda kommit fram till, visar sig mot norr ansluta sig till domkapitelskommitténs

s. k. maximialternativ och mot söder till sagda kommittés

s. k. minimialternativ. Jag bör tillfoga, att denna anslutning av mig

konstaterats, sedan jag på egen hand genomarbetat frågan.

Även flertalet övriga i ärendet hörda myndigheter lia framställt vissa

anmärkningar mot sakkunnigförslaget i vad det berör bestämningen av

stiftets gränser. Ganska allmänt har sålunda förordats, att av Mälar-öarna

även de, som tillhöra Skå, Sånga, Hilleshögs, Färentuna, Munsö, Ekerö och

Adelsö församlingar läggas till Stockholms-stiftet. Domkapitlet i Stockholm

anför härom, bland annat:

I fråga örn det nya stiftets västra gräns har föreslagits, att densamma

.skall dragas mellan Lovö, å ena sidan, samt Ekerö och Svartsjölandet, å

den andra; skälet härtill har varit, att nian velat tillföra Strängnäs stift

en kompensation för i övrigt föreslagen minskning i detta stifts omfattning.

Stockholms domkapitel vill häremot erinra örn, att de Mälar-öar, som

härigenom skulle avskiljas från Stockholms stift, i territoriellt hänseende

naturligt sammanhöra med det nya stiftet. Detta gäller ej blott Svartsjölandet,

Ekerö och Munsö, utan även Adelsö, som äger ständig färjförbindelse

med Munsö; Björkö hör i sin tili'' samman nied Adelsö. Omnibustrafik

i direkt förbindelse med Stockholm är ordnad till alla dessa öar, utom

Adelsö och Björkö, diir emellertid, såsom nyss niimnts, färjförbindelse upprätthålles

mellan Adelsö och Munsö, och för befolkningen å dessa öar är

Stockholms stad dess naturliga centrum med lättillgängliga förbindelser.

Härtill kommer, att huvudstadens tillväxt sedan åtskilliga år i stor utsträck
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

ning sker i västlig riktning. Det är även härför av särskild vikt, att icke

det blivande stiftets västra gräns tages för snäv, så att kanske i en framtid

huvudstaden kommer att inkorporera församlingar, som tillhöra annat

stift.

Till dessa skäl, vilka domkapitlet i och för sig tillmäter stor betydelse

vid frågan örn stiftsregleringen, kommer därjämte ett annat och på andra

synpunkter grundat. Det gamla Birka, där templet till minne av nordens

apostel är rest, hör utomordentligt nära samman med Uppsala och Stockholm.

Att Björkö vid nu ifrågasatt ändrad stiftsindelning ej längre kan

tillhöra Uppsala stift är givet. Det bör emellertid då, enligt domkapitlets

mening, tillföras ett blivande Stockholms-stift. De starka pietetshänsyn,

som tala för en dylik lösning, synas domkapitlet ej böra helt lämnas åsido.

Beträffande begränsningen söderut av ett blivande Stockholms-stift framhåller

domkapitlet i Strängnäs:

Utredningsmannen har ansett önskvärt, att gränsdragningen för Stockholms-stiftet

skedde så, att stiftet komine att i sig innesluta icke blott

staden Stockholms nuvarande jurisdiktionsområde utan jämväl de delar

av kringliggande bygd, vilka såväl i kommunikationshänseende som med

avseende å bebyggelsens karaktär och områdenas sociala struktur i övrigt

hade en mera omedelbar anknytning till huvudstaden. Det synes domkapitlet

uppenbart, att det, som här bör fälla utslaget, är frågan örn bebyggelsens

art och församlingarnas sociala struktur. Däremot kan domkapitlet

icke fästa samma avseende vid församlingarnas förhållande till Stockholm

i kommunikationshänseende. Det synes nämligen domkapitlet tydligt, att

en avsevärt större räjong än den som föreslagits att ingå i Stockholmsstiftet

i avseende på kommunikationerna är knuten till Stockholms stad.

Skulle Stockholms stift i sig innesluta hela den landsbygd, som har sina

förbindelser till Stockholm, skulle stiftet komma att få en alldeles för vid

utsträckning och resultatet skulle bliva en sakligt omotiverad stympning

av Strängnäs stift.

Med utgångspunkt från, vad domkapitlet här anfört, vill domkapitlet

uttala, att det ingenting har att invända emot att till Stockholms stift

från Strängnäs stift överföras Huddinge, Nacka, Saltsjöbaden med Tyresö

samt Botkyrka. Från Botkyrka pastorat bör dä Salems församling avskiljas

för att bilda eget pastorat inom Strängnäs stift. Någon saklig anledning

att med Stockholms stift införliva Dalarö med Ornö och Utö samt

Västerhaninge och Muskö torde icke kunna förebringas. Domkapitlet vill

framhålla, att dessa församlingar såväl i fråga örn bebyggelse som social

struktur äga ren landsförsamlingskaraktär samt härigenom bestämt skilja

sig från de förstnämnda församlingarna med deras karaktär av förortssamhälle.

Frågan örn Österhaninges överflyttning kan synas mera diskutabel. Visserligen

finnes det ett par villasamhällen i norra delen av socknen, men

då den i övrigt äger ren jordbrukskaraktär, synes det domkapitlet ej föreligga

tillräckligt skäl för dess överflyttning, allra helst som domkapitlet

icke mer än vad som är alldeles nödvändigt skulle vilja medverka till att

sönderstycka den enhet, som utgöres av Södertörn.

Även domkapitel i Stockholm berör frågan om Stockholms-stiftets begränsning

söderut och anför härom:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

1 fråga örn gränsen söderut för det nya stiftet har föreslagits, att Salems

församling icke skulle hänföras till Stockholms stift. Domkapitlet vill häremot

erinra om, att även för befolkningen i denna församling gäller, att

densamma i stor utsträckning har sin verksamhet förlagd till huvudstaden

och att täta och lättillgängliga kommunikationer leda dit. Härtill kommer

— och detta förhållande kan Stockholms domkapitel icke underlåta att

tillmäta synnerlig betydelse — att Stockholms stads största sjukhus för

lungsjuka, Söderby sjukhus, är beläget i denna församling. Det synes domkapitlet

önskvärt, att denna församling med dess starka inslag av med

Stockholm sammanhörande personer, måtte i kyrkligt hänseende hänföras

till Stockholms stift.

I avseende å gränsdragningen norrut för Stockholms-stiftet har domkapitlet

i Stockholm i likhet med domkapitlet i Uppsala och ärkebiskopen

ansett, att även Vallentuna församling borde tilläggas Stockholms-stiftet.

Statistiska centralbyrån, som funnit det av den sakkunnige framlagda

förslaget till områdestilldelning vara i det väsentliga väl avvägt, framför

emellertid även vissa erinringar. Ämbetsverket anför sålunda:

Statistiska centralbyrån är av den meningen, att gränserna för Stockholms-stiftet

icke lämpligen kunna läggas så, att de helt och hållet ansluta

sig till gränserna för härads- och skeppslagsindelningen. Denna sammanfaller

ju ofta icke med den bestående ecklesiastika indelningen i kontrakt,

vilka icke sällan omfatta socknar tillhörande olika härader eller skeppslag.

Ett önskemål, som synes böra tillmätas betydelse, är å andra sidan sett,

att den bestående indelningen i kontrakt och pastorat bibehålies utan större

ändringar än som äro oundgängligen erforderliga. Ur denna synpunkt vill

statistiska centralbyrån ifrågasätta, huruvida icke hela Svartsjö kontrakt,

varav enligt förslaget samtliga pastorat utom Lovö skulle tillföras Strängnäs

stift, lämpligen borde inordnas i Stockholms-stiftet, dit församlingarna,

ehuru området är av övervägande agrar struktur, synas hava sin naturliga

anknytning. Den kompensation i område och folkmängd, som med förslaget

åsyftas för Strängnäs stift, synes också vara av mindre betydelse.

Likaledes synes det kunna ifrågasättas, huruvida icke hela Botkyrka pastorat,

sålunda även Salems församling med Rönninge municipalsamhälle,

vars befolkning till stor del har sin verksamhet i Stockholm, borde hänföras

till den del av Södertörns kontrakt, som är avsedd att tilläggas Stockholmsstiftet.

Däremot finner statistiska centralbyrån det vara alldeles i sin ordning,

att endast Ljusterö församlings pastorat tillföres Stockholms-stiftet

från Sjuhundra kontrakt, vilket även därefter lämpligen kan utgöra eget

kontrakt.

Länsstyrelsen i Stockholm har i sitt utförligt motiverade yttrande i ämnet

gjort gällande, att beteckningen »Stor-Stockholm» vore en naken formel,

som icke kunde läggas till grund för ett inlemmande i ett Stockholms-stift

av områden utanför Stockholms stadsområde. Gränslinjen för dessa områden

i förslaget vore enligt länsstyrelsens uppfattning så godtyckligt dragen, att

den över hela linjen utmanade till kritik, och den kunde för övrigt säkerligen,

på grund av bristande rationella utgångspunkter, icke göras rationell.

Länsstyrelsen avstyrkte följaktligen, att med stiftet förenades några som

helst områden utanför huvudstadens egen jurisdiktionsgriins.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. May.ts skrivelse Nr 8.

Även kammarkollegiet har berört frågan om Stockholms-stiftets områdesbestämning

och därvid understrukit, att denna fråga syntes i hög grad vara

av lämplighetsnatur. Kollegiet förklarar sig icke hava någon principiell invändning

att göra mot sakkunnigförslaget i denna del. Kollegiet åberopar

vidare ett tidigare av kollegiet rörande detta spörsmål avgivet yttrande, vari

kollegiet framhållit det sammanhang, som förelåge mellan frågan om denna

områdesbestämning och ett upprepade gånger framkommet förslag örn tillskapande

av en speciell kommunbildning, det s. k. Stor-Stockholm, omfattande

staden och kringliggande förortsområden, samt utvidgning av överståthållarämbetets

ämbetsområde till jämväl kommunerna i Stockholms

omgivning. Ehuru dessa förslag ännu icke lett till något resultat, vore det

—• anförde kollegiet — givet att, i den mån så bleve fallet, gränsen för en

indelningsenhet av angivet slag kunde komma att dragas annorlunda än

som ifragasatts beträffande det nya stiftet. För sådan händelse finge det

emellertid förutsättas, att stiftsindelningen komme att i görligaste mån anpassas

efter den administrativa och kommunala indelningen.

Biskopsämbetet i Stockholms-stiftet.

Myndigheternas yttranden beträffande den sakkunniges förslag om en

kombination av biskopsämbetet med kyrkoherdetjänsten i Storkyrkoförsamlingen

ge i allmänhet uttryck för den uppfattningen att, även om en dylik

tjänsteorganisation skulle innebära ett avsevärt framsteg framför den nu

rådande ordningen, påtagliga olägenheter dock skulle bliva därmed förbundna.

Kammarkollegiet avstyrker emellertid bestämt en tjänstekombination avangiven

innebörd. Ämbetsverket framhåller, att de krav, som ställas på en

biskop i ett stift med det nu föreslagnas karaktär, med hänsyn till huvudstadens

centrala ställning i landets andliga, sociala och ekonomiska liv,

komma att lämna mycket liten tid över för uppgifterna som kyrkoherde i

Storkyrkoförsamlingen.

Överståthållarämbetet har uttalat sig i samma riktning som kammarkollegiet

och anför, bland annat:

Ett av skälen för inrättandet av särskilt biskopsämbete för huvudstaden

är det, att pastor primarius icke vid sidan av sin gärning som kyrkoherde

kan medhinna biskopens arbetsuppgifter. En sammanslagning av de båda

tjänsterna för framtiden skulle därför alltjämt leda till antingen att endera

åsidosattes eller också att kyrkoherdetjänsten helt överlätes till en vikarie,

vilket icke synes kunna tillstyrkas. Den omständighet, att biskopar, för erhållande^

lönefyllnad, såsom prebenden tilldelats mindre församlingar, vilka

utan svårighet kunnat förestås av en vikarie, bör ej föranleda till att den

betydelsefulla och synnerligen krävande kyrkoherdetjänsten i Stockholms

Storkyrkoförsamling utlämnas till skötande av ständiga vikarier.

Statskontoret åter har i frågan örn biskopstjänstens organisation i det nya

stiftet vidhållit sin tidigare uttalade uppfattning, att någon avgörande olägenhet

av en tjänstekombination sådan som den föreslagna knappast vore att

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

befara, varför ock statskontoret funnit en dylik anordning, i betraktande av

därmed ur kostnadssynpunkt förenade fördelar, böra utgöra en förutsättning

för inrättandet av ett Stockholms-stift.

Stiftsnämndsärendena.

Den sakkunniges förslag, att det blivande Stockholms-stiftet i dess helhet

skulle läggas under gemensam stiftsnämndsförvaltning med Strängnäs stift,

har icke biträtts av flertalet av de myndigheter, som yttrat sig över förslaget

i denna del. Endast domkapitlet och stiftsnämnden i Strängnäs ha reservationsfritt

förklarat sig icke hava något att erinra däremot.

Kammarkollegiet har förordat, att en särskild stiftsnämnd inrättades för

Stockholms-stiftet, och har uttalat som sin mening, att de härmed förenade

kostnaderna syntes överkomliga. I avseende å stiftsjägmästargöromålen vore

dock en tjänstekombination med Strängnäs stift att förorda.

Såväl Stockholms domkapitel som domkapitlet och stiftsnämnden i Uppsala

samt statskontoret ha däremot anslutit sig till den sakkunniges uppfattning,

att Stockholms-stiftet erbjöde ett allt för litet arbetsfält för en stiftsnämnd,

men ha ansett övervägande lämplighetsskäl tala för, att de församlingar

inom ärkestiftet och Strängnäs stift, vilka skulle tillföras det nya

stiftet, med avseende å förvaltningen av den kyrkliga jorden finge kvarstå

under sina respektive stiftsnämnder. Med hänsyn till behovet att i möjligaste

mån åstadkomma en avlastning av arbetsbördan inom ärkestiftet har statskontoret

likväl icke velat motsätta sig vad den sakkunnige föreslagit. Dennes

förslag, att statskontorets nuvarande bestyr, vad angår församlingarna i

Stockholm, med utbetalning av prästerskapets från kyrkofonden utgående

avlöningar samt med avräkningarna mellan nämnda församlingar (pastorat)

och kyrkofonden måtte utsträckas att avse hela det nya stiftet, har icke

mött någon gensaga från omförmälda ämbetsverk, som funnit en dylik anordning

ändamålsenlig.

Kontrakts- och boställsdistriktsindelningen.

Beträffande den av den sakkunnige ifrågasatta kontraktsindelningen för

Stockholms-stiftet ha i remissyttrandena icke gjorts några erinringar, men

har stiftsnämnden i Strängnäs framhållit betänkligheter emot att hela det

nya stiftet skulle komma att utgöra ett enda boställsdistrikt. Även i avseende

å vad ärkestiftet och Strängnäs stift beröras av den härutinnan i sakkunnigförslaget

skisserade indelningen lia av vederbörande domkapitel och

stiftsnämnd framställts vissa anmärkningar.

Stiftsbandet.

Den sakkunniges uttalanden rörande detta spörsmål har föranlett erinringar

från domkapitlet i Stockholm. Domkapitlet anför:

Förslagsställaren framhåller, att vissa skäl, enligt hans förmenande, tala

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

för, att, därest en särskild stiftsbildning för Stockholm med omnejd kommer

till stånd, den fria ansökningsrätten till prästerliga tjänster i huvudstaden

borde upphävas. Ehuruväl denna fråga av förslagsställaren mera i förbigående

beröres, anser domkapitlet densamma vara av den vikt, att domkapitlet icke

kan underlåta att här upptaga densamma till behandling. Domkapitlet vill

därvid framhålla, att den gamla rättighet, varom här är fråga, är av största

betydelse framför allt med hänsyn till behovet att för de ordinarie tjänsterna

i Stockholm — vilka samtliga måste anses vara av ganska krävande natur —

kunna förvärva verkligt dugande krafter. Att enbart genom prästvigning för

det nya stiftet kunna tillföra huvudstaden den kvalificerade arbetskraft, som

av förhållandena påfordras, synes knappast vara möjligt. Därest man, på

sätt domkapitlet nyss uttalat, bibehåller den fria ansökningsrätten till ordinarie

prästerliga tjänster i Stockholm, komma emellertid befordringsmöjligheterna

för dem, som prästvigas för Stockholms stift, att bliva tämligen små.

Det synes då nödvändigt att taga under övervägande, i vad mån en kompensation

i detta hänseende kan beredas dessa präster. Domkapitlet finner

för sin del olika förslag härvid kunna tagas under övervägande. En nära tillhands

liggande lösning är den av ärkebiskop Söderblom i yttrande den 6 februari

1929 föreslagna, att präster, som prästvigas för Uppsala, Strängnäs och

Stockholms stift, böra lämnas rätt att söka ordinarie befattning inom hela

detta område.

I det remitterade förslaget uttalas i samband med behandlingen av frågan

örn stiftsbandet, att de präster, som vunnit anställning i ärkestiftet, respektive

i Strängnäs stift före Stockholms-stiftets utbrytning, torde böra behållas

vid sin hittillsvarande ansökningsrätt till alla prästerliga tjänster inom vederbörande

stifts gamla område. En dylik; föreskrift, varemot domkapitlet icke

har något att erinra, synes emellertid böra kompletteras med ett stadgande

av innebörd, att de präster, som äga anställning i huvudstaden vid stiftsregleringens

ikraftträdande, erhålla ansökningsrätt inom hela det nya stiftet.

Även kammarkollegiet har berört förevarande fråga och framhåller, att de

skäl, som i förslaget anförts för att tillsvidare lämna nu gällande bestämmelser

örn befordringsrätt för hela rikets prästerskap till prästerlig tjänst i

Stockholm oförändrade, syntes övertygande. De vid tiden för stiftsutbrytningen

inom Uppsala och Strängnäs stift anställda prästerna böra, enligt

vad ämbetsverket tillika framhåller, bibehållas vid sin ansökningsrätt till

alla prästerliga tjänster inom stiftens hittillsvarande områden.

Slutligen har också ärkebiskopen uttalat sig rörande detta spörsmål. Han

anför:

Vad angår frågan örn stiftsbandet, så vill jag helt ansluta mig till vad av

den sakkunnige göres gällande som slutresultat, nämligen att övervägande

skäl torde föreligga för att tillsvidare lämna prästvalslagen på denna punkt

oförändrad. I varje fall anser jag, att ingen förändring bör göras, utan att

en föregående noggrann undersökning och utredning verkställts. En omdaning

utan dylikt förarbete måste jag betrakta som synnerligen riskabel.

Att de präster, som vunnit anställning i ärkestiftet, respektive i Strängnäs

stift före Stockholms-stiftets utbrytning, böra bibehållas vid sin hittillsvarande

ansökningsrätt till alla prästerliga tjänster inom vederbörande stifts

gamla område, finner jag uppenbart.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis skrivelse Nr 8.

27

Kostnadsberäkningarna.

I fråga om domkapitelsorganisationen för Stockholms-stiftet har varken

statskontoret eller kammarkollegiet haft något att erinra emot den sakkunniges

förslag örn den blivande stiftssekreterartjänstens placering i 24 lönegraden.

Beträffande den föreslagna biträ dest jönsten har statskontoret emellertid

ifrågasatt, örn icke en placering i 4 lönegraden vore tillräcklig. Stockholms

domkapitel å sin sida har påyrkat en placering för stiftssekreteraren

lägst i 27 lönegraden.

Slutligen må i detta sammanhang nämnas, dels att kammarkollegiet ansett

kyrkoherdetjänsten i Storkyrkoförsamlingen, därest ett självständigt

biskopsämbete komrne att inrättas för Stockholms-stiftet, böra ombildas

till en domprostbeställning, dels att Storkyrkoförsamlingen i sitt över sakkunnigförslaget

avgivna yttrande uttalat, att församlingen icke kunde biträda

den sakkunniges förslag till stiftsfrågans lösning.

Alla de förslag till en stiftsbildning för huvudstaden, som under de senaste

decennierna sett dagen, ha haft såsom gemensam utgångspunkt, att till ett

sådant stift borde läggas icke blott huvudstadens egna församlingar utan

även — i större eller mindre utsträckning — områden hörande till stadens

omnejd. Skiftande principer ha angivits för ett närmare bestämmande av

gränserna för dessa områden utanför Stockholms hank och stör. I det hela

kan den härvid följda riktlinjen karakteriseras så, att i det nya stiftet borde

inlemmas de samhällen och socknar, vilkas invånare hade i huvudstaden

sitt mera omedelbara centrum med hänsyn till kulturella och ekonomiska

förbindelser. Det har härvid legat i sakens natur, att för de gränsdragningsförslag,

som i detta sammanhang framlagts, de respektive orternas samband

med huvudstaden i kommunikationshänseende fått i icke ringa män

påverka bedömandet. Jag får också erinra örn att, då innevarande års riksdag

avlät sin framställning med begäran örn framläggande för riksdagen

av ett förslag till denna frågas lösning, därvid uttryckligen angavs, att

stiftet borde inbegripa jämväl områden tillhörande Stockholms »omnejd».

Även för egen del har jag stannat i den övertygelsen, att en dylik områdestilldelning

till det blivande Stockholms-stiftet i flera hänseenden bör bliva av

stort värde, då det gäller att åvägabringa ett samordnande och en effektiv

ledning av det kyrkligt-administrativa arbete, för vilket dessa rikets centrala

delar under alla förhållanden måste förutsättas erbjuda många likartade

och tacksamma uppgifter. Jag har följaktligen icke kunnat beakta

Stockholms länsstyrelses i ärendet uttalade uppfattning, att stiftet endast

borde omfatta Stockholms stad. Såsom kammarkollegiet framhållit mäste

frågan örn stiftets gränser bliva i hög grad lämplighetsbetonad. I anledning

av vad kollegiet anfört rörande det tid efter annan framkomna

förslaget örn tillskapande av en speciell kommunbildning, det

Departe
mentschefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

s. k. Stor-Stoekholm, omfattande staden och kringliggande förortsområden,

kan jag inskränka mig till att nämna, att enligt Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 11 november 1938 särskilda sakkunniga tillkallats för utredning

av, bland annat, frågan om åstadkommande av effektivare former

för säkrande, örn så erfordrades även tvångsvis, av samverkan mellan olika

kommunala enheter i avseende å dem vidkommande enahanda förvaltningsuppgifter.

Enligt vad som framgår av de ursprungliga direktiven för utredningsuppdraget

har uppslaget till utredningen närmast givits av de problem,

som vore förbundna med Stor-Stoekholm. Emellertid har Kungl. Maj:t den

30 december 1939 förordnat, att den sålunda igångsatta utredningen tillsvidare

skall begränsas till att avse spörsmålet om en rättslig reglering av

regionplaneinstitutet. Till vilka praktiska resultat utredningen i detta och

andra hänseenden kan för huvudstadens vidkommande komma att föra fram

undandrar sig i närvarande läge varje bedömande. I allt fall har jag, i anslutning

till vad kammarkollegiet härom anfört, icke funnit någon betänklighet

behöva möta mot att Stockholms-stiftets gränser nu fastställas från

förhandenvarande utgångspunkter utan att avvakta de eventuella lagstiftningsåtgärder,

varom här kan bliva fråga.

I likhet med flertalet i ärendet hörda myndigheter finner jag den sakkunniges

förslag till områdestilldelning för det nya stiftet kunna i sina huvuddrag

godtagas. Ett par av de förslag till jämkningar i den härvid uppdragna

begränsningslinjen, som framlagts i remissyttrandena, har jag likvisst funnit

välgrundade. Beträffande motiveringen för dessa avvikelser har jag i första

hand kunnat i det väsentliga ansluta mig till de synpunkter, som framförts

av ärkebiskopen vid den av honom företagna granskningen av förslaget. Jag

har sålunda ansett mig böra i allt biträda vad han hemställt i fråga örn gränsdragningen

mot ärkestiftet. Vad åter angår omfattningen av de områden,

som efter utbrytning från Strängnäs stift skulle tilläggas Stockholms-stiftet,

har jag därutimian icke ansett mig helt kunna godtaga vad domkapitlet i

Strängnäs anfört. Domkapitlets framhållande av att såväl Dalarö med Ornö

och Utö samt Västerhaninge med Muskö som även Österhaninge skulle hava

en övervägande landsförsamlingskaraktär finner jag nämligen icke innebära

skäl för att dessa församlingar, då de i övrigt äga markerad anslutning till

huvudstaden, icke skulle tillföras det nya stiftet. I likhet med domkapitlet

i Strängnäs finner jag dock Salem, som numera utgör ett eget pastorat, böra

bibehållas inom Strängnäs stift. Jag vill sålunda för egen del förorda ett godkännande

av sakkunnigförslaget med följande ändringar: till Stockholmsstiftet

läggas dels, i väster, jämväl Skå, Sånga, Hilleshögs, Färentuna, Munsö,

Ekerö och Adelsö församlingar dels, i norr, Vallentuna, Össebygarns, Vada

och Angarns församlingar. Gränslinjen för det nya stiftet, sådan den av mig

sålunda föreslås, har närmare utmärkts på förenämnda till statsrådsprotokollet

såsom bilaga (Bil. A) fogade karta över det blivande Stoekholms-stiftet.

Till ytterligare belysande av detta mitt förslag har jag låtit samman
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

ställa en tablå, upptagande förutom Stockholms stads församlingar samtliga

de församlingar utanför huvudstaden, som i enlighet därmed komme, efter

utbrytning från sina nuvarande respektive stiftsförband, att införlivas med

det nya stiftet. Denna tablå torde likaledes få såsom bilaga fogas till dagens

statsrådsprotokoll i detta ärende (Bil. B).

Vad beträffar frågan örn det blivande biskopsämbetets ställning eller närmare

bestämt om dess anordnande såsom en självständig tjänst eller dess

tjänsteorganisatoriska förening med en kyrkoherdebefattning i huvudstaden

förnekar jag ingalunda betydelsen av det motiv, som föranlett den sakkunnige

att förorda det senare av dessa alternativ. Jag har dock efter ett ingående

övervägande av denna fråga stannat i den övertygelsen, att den kostnadsbesparing,

som härigenom skulle ernås, icke uppväger de med en dylik

tjänstekombination förbundna olägenheterna. Den ifrågasatta föreningen av

tjänster skulle för framtiden bevara det förhållande, som i fråga om pastor primarietjänsten

frammanat så mycken berättigad kritik, nämligen vanskligheten

för de kombinerade ämbetenas innehavare att på ett tillfredsställande sätt

tillgodose såväl församlingens berättigade krav som de fordringar, kyrkostyrelsens

uppgifter måste ställa på honom. En motsvarande organisation av biskopstjänsten

är visserligen gällande för ett av våra nuvarande stift, nämligen

Visby stift, men förhållandena i nämnda stift, vars totala folkmängd icke

ens uppgår till den folkmängdssiffra, som den folkrikaste av Stockholmsförsamlingarna

ensam kan uppvisa, giva knappast några rättvisande hållpunkter

för en jämförelse. Jag är personligen icke i tvivelsmål örn att de krav,

som måste ställas på en biskop i ett blivande Stockholms-stift med hänsyn

till huvudstadens centrala ställning i landets andliga, sociala och ekonomiska

liv, skulle komma att lämna en mycket otillräcklig tid över för de mångahanda

uppgifterna såsom kyrkoherde i den församling, vars omvårdnad

därjämte skulle anförtros honom. Härmed är dock ej sagt, att icke den

blivande Stockholms-biskopens arbetskrafter borde kunna i viss utsträckning

tillvaratagas även för andra uppgifter än dem, som omedelbart sammanhöra

med det egna stiftets skötsel. Jag ber att härom få närmare erinra

örn följande.

Bland de motiv, som anförts för Stockholms-stiftets inrättande, har i olika

sammanhang framhållits angelägenheten av att en bestående lättnad måtte

kunna beredas ärkebiskopen i hans arbetsbörda. Man har härvid allmänt

antagit, att överförandet från ärkestiftet till Stockholms-stiftet av församlingar

i Stockholms närhet skulle medföra en dylik effekt, vilken skulle

bliva desto verksammare ju mera omfattande ingreppet i ärkestiftets

område gjordes. På sätt framgår av Uppsala domkapitels protokoll vid

domkapitlets senaste behandling av Stockholms stiftsfråga, har inom domkapitlet

starka gensagor framförts mot giltigheten av här berörda antagande.

Den tillämnade områdesminskningen för ärkestiftet spelade enligt

därvid gjorda uttalanden för frågan örn iirkebiskopens (ivor hövan stora ar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

.‘50

Kungl. May.ts skrivelse Nr 8.

betsbörda en mycket underordnad roll; för ett lättande av denna krävdes

med det snaraste helt andra åtgärder.

Jag får erinra örn att bland ärkebiskopens arbetsuppgifter ingår ordförandeskapet

i de svenska kyrkans centrala institutioner, som äro verksamma

för missionen, för diakoniväsendet och för sjömansvården. Enligt gällande, av

Kungl. Maj:t fastställda stadgar för ifrågavarande institutioner är sålunda

föreskrivet bland annat följande. Svenska kyrkans missionsstyrelse består av

ärkebiskopen såsom ordförande och sex ledamöter, lika antal präster och

lekmän, vilka väljas av kyrkomötet för viss tidsperiod i sänder. Till vice ordförande

utser styrelsen en av sina ledamöter. Svenska kyrkans diakonistyrelse

utgöres av ärkebiskopen såsom ordförande samt ledamöter — hälften präster

och hälften lekmän —, som väljas av kyrkomötet för viss tidsperiod i sänder.

Ledamöternas antal bestämmes av kyrkomötet med hänsyn till omfattningen

av diakonistyrelsens verksamhet; dock må antalet icke understiga sex. Förklarar

sig ärkebiskopen hindrad att åtaga sig eller eljest utöva befattningen

såsom ordförande, utser Kungl. Majit annan ordförande i hans ställe. Även i

denna institution äger styrelsen utse en av sina ledamöter till vice ordförande.

Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse består av ärkebiskopen såsom ordförande

och sex ledamöter, lika antal präster och lekmän. Av dessa väljer kyrkomötet

två präster och två lekmän samt utser Kungl. Majit en präst och en

lekman, samtliga för viss tidsperiod i sänder. Till vice ordförande utser styrelsen

två av sina ledamöter, en präst och en lekman. Alla de tre här berörda

styrelserna skola enligt stadgarna ha sitt säte i Stockholm.

Då de tre här nämnda institutionerna utgöra centrala organ för vår svenska

kyrka såsom sådan, lär ställningen såsom institutionernas främste representant

vara en naturlig uppgift för innehavaren av ärkebiskopens ämbete. Att

lägga det ordinarie ordförandeskapet i dessa styrelser i andra händer än ärkebiskopens

anser jag ej heller böra nu ifrågasättas. Däremot finner jag möjligt,

att det arbete, som ledningen av dessa institutioners verksamhet pålägger

ärkebiskopen, skulle kunna för honom i viss utsträckning underlättas,

örn han i respektive styrelser erhölle en legal ställföreträdare, som

vore bosatt på orten, där styrelsen har sitt säte, och som desslikes i och

med det kyrkliga ämbete, han eljest bekläder, finge förutsättas besitta

framstående kvalifikationer för uppgiften. På denne självskrivne ledamot

och ställföreträdare borde i så fall ankomma ej blott att vid ärkebiskopens

frånvaro eller annat förhinder utöva dennes åligganden inom institutionerna

utan även att eljest i lämplig omfattning, allteftersom ärkebiskopen

bestämmer, inträda i dennes ställe vid behandling av särskilt ärende eller

särskild grupp av ärenden. En dylik arbetsuppgift har synts mig böra

kunna — åtminstone försöksvis — förbindas med ämbetet såsom statschef

i Stockholm. Anordningen torde nämligen kunna förväntas i sin mån verka

utjämnande av arbetsbördan för stiftscheferna i de båda här ifrågavarande,

varandra angränsande stiften.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. May.ts skrivelse Nr 8.

I de ifrågavarande styrelsernas sammansättning i övrigt torde den av mig

här ifrågasatta anordningen icke behöva föranleda någon rubbning.

Jag får slutligen i detta sammanhang nämna, att enligt gällande instruktion

för direktionen över Stockholms stads undervisningsverk ärkebiskopen

bekläder, vid sidan av överståthållaren, ställningen såsom ordförande i denna

direktion. Till grund för denna ärkebiskopens ställning inom detta tillsyningsorgan

över de allmänna läroverken i Stockholm ligga kyrkolagens bestämmelser

om de med biskopsämbetet förenade eforala befogenheterna. Kommer

Stockholm att läggas till ett stift med egen biskop, bör tydligen denne övertaga

den arbetsuppgift inom berörda direktion, som för närvarande tillkommer

ärkebiskopen.

Godkännes mitt här framförda förslag till organisation av biskopstjänsten

i det blivande stiftet såsom ett från kyrkoherdebefattningen i Storkyrkoförsamlingen

friställt biskopsämbete, aktualiseras frågan örn den nämnda kyrkoherdebefattningens

ställning inom det nya stiftet. För att bringa organisationen

av huvudstadsstiftet i överensstämmelse med vad som gäller för övriga

delar av landet, torde i Stockholm, liksom i stiftsstäderna i allmänhet, böra

finnas en domprost med den på en sådan prästerlig befattningshavare

ankommande uppgiften att vara ledamot och vice preses i stiftets domkapitel.

I betraktande av den särställning, som av ålder tillkommit kyrkoherdebefattningen

vid Storkyrkan och den obestridda rangplats bland Stockholms-kyrkorna,

som denna kyrkobyggnad historiskt intager, lär det ligga

närmast till hands, att kyrkoherdebefattningen i Storkyrkoförsamlingen ombildas

till domprostbeställning. Jag förordar följaktligen en dylik omreglering

av tjänsten i fråga. Jag finner emellertid hinder icke möta mot att tjänstens

innehavare av hänsyn till traditionen tillägges titeln pastor primarius, självfallet

utan att därmed för framtiden skola vara förenade några särskilda

rättigheter eller skyldigheter.

Vad härefter vidkommer stiftsnämndsfunktionerna för det nya stiftet delar

jag den sakkunniges, jämväl av flertalet remissmyndigheter omfattade mening,

att storleken av det kyrkliga fastighetsbeståndet i det blivande stiftet

icke kan motivera inrättandet för stiftet av en egen stiftsnänmd. Den sakkunniges

från denna utgångspunkt framlagda förslag, att ifrågavarande funktioner

för Stockholms-stiftet i dess helhet, såvitt de avse förvaltningsbestyren

för den kyrkliga jorden, skulle påläggas stiftsnämnden i Strängnäs stift, har

emellertid mött rätt allmänna gensagor. Såsom framgår av min redogörelse

för den sakkunniges utredning förelåg vid tiden för densammas framläggande

ett särskilt förhållande, som obestridligen i sin mån talade för lämpligheten

av förslaget i denna del. Stiftsjägmästartjänsten i Strängnäs stift var nämligen

vid angivna tidpunkt icke organiserad såsom heltidstjänst och den

utfyllnad i den där anställde stiftsjägmästarens tjiinsteuppgifter, som hänliiggandet

av stiftsnämndsiirendena för hela Stoekholms-stiftets område till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

stiftsnämnden i Strängnäs stift skulle åstadkomma, syntes möjliggöra en

praktisk lösning av den då ännu svävande organisationsfrågan beträffande

stiftsjägmästarbefattningen i sistnämnda stift. Denna organisationsfråga är

emellertid numera sedan några år tillbaka i annat sammanhang uppordnad,

och det särskilda motiv, som densamma utgjort för den sakkunniges förslag,

har därmed förfallit. I betraktande härav och med hänsyn till

omständigheterna i övrigt har jag stannat i den uppfattningen, att

den måhända enklaste lösningen av det nu behandlade spörsmålet vinnes,

om stiftsnämnderna i Uppsala och Strängnäs bibehållas vid inseendet över

det kyrkliga fastighetsbeståndet inom Stockholms stift, envar beträffande

de församlingar som hittills tillhört respektive stiftsnämnds förvaltningsområde.

Jag finner mig kunna desto hellre förorda denna anordning, som den

tvivelsutan är ägnad att bäst tillgodose kontinuiteten i stiftsnämndernas

här förekommande arbetsuppgifter. Att statskontoret för hela det blivande

Stockholms-stiftet övertager bestyret med utbetalning av prästerskapets från

kyrkofonden utgående avlöningar liksom ock med avräkningarna mellan

Stockholms-stiftets pastorat och kyrkofonden finner jag, såsom ock statskontoret

självt framhåller, innebära en ändamålsenlig lösning.

Vad angår den sakkunniges preliminära förslag till ändringar i indelningen

med avseende å boställsdistrikt och kontrakt får jag erinra om, att med den

av mig förordade regleringen beträffande stiftsnämndsärendenas behandling

de erforderliga jämkningarna i indelningen i boställsdistrikt måste företagas

från i viss män andra utgångspunkter än som förelegat enligt sakkunnigförslaget.

I detta hänseende liksom i fråga örn kontraktsindelningen för det

nya stiftet och beträffande de jämkningar i kontraktsindelningen inom Uppsala-

och Strängnäs-stiftens blivande områden, som må befinnas påkallade,

har jag för avsikt att i sinom tid infordra förnyade yttranden från vederbörande

stiftsnämnder och domkapitel. Sedan sådana yttranden inkommit,

torde jag beträffande dessa indelningsfrågor, vilkas reglering helt faller

inom området för Kungl. Majlis administrativa prövningsrätt, få tillfälle

att framlägga särskilda förslag.

Den sakkunnige har i sin utredning berört det s. k. stiftsbandet och vissa

därmed sammanhängande rättsförhållanden, som vid utbrytningen av Stockholms-stiftet

påkalla uppmärksamhet. I första hand avse de spörsmål det

här gäller övergångsförhållanden, men även förslag om en för framtiden bestående

särreglering för Stockholms-stiftet av det prästerliga befordringsväsendet

därstädes har i ärendet framförts.

Vad då först angår sistnämnda fråga så har därvid tagits sikte på befordringsförhållandena

för dem, som efter stiftsbildningen — genom prästvigning

för tjänstgöring inom Stockholms-stiftet — bliva hänvisade att därstädes

söka sin fortsatta prästerliga befordran. Beträffande behovet av en

särreglering har framhållits, hurusom den jämlikt lagen om tillsättning av

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

prästerliga tjänster alltjämt gällande bestämmelsen, att befordringsrätt till

prästerlig tjänst i huvudstaden skall stå öppen för hela rikets prästerskap,

kan befaras komma att i icke önskvärd utsträckning kringskära befordringsutsikterna

för de präster, som inom Stockholms-stiftet erhålla sin första anställning.

Betydelsen i och för sig av den här berörda bestämmelsen, vilken

på sätt den sakkunnige erinrat är av mycket gammalt datum, förringas dock

av den omständigheten, att ett avsevärt antal huvudstadsförsamlingar äga

en av nämnda lagbestämmelse oberoende, på äldre s. k. privilegier grundad

rätt att vid tillsättningen av vissa där förekommande prästerliga befattningar

få företaga val bland sökande eller såsom fjärde provpredikanter kallade

prästmän från hela riket.

Den fråga, som här väckts, synes mig vara i närvarande läge rätt svårbedömbar.

Mot den tanke som upptagits av Stockholms domkapitel för

en lösning av denna fråga — nämligen att de präster, som prästvigas för

Uppsala, Strängnäs och Stockholms stift, skulle lämnas rätt att söka ordinarie

befattning inom hela detta område — kunna också tvivelsutan vägande

erinringar göras. I varje fall lär det icke vara möjligt att utan en ingående

utredning taga ställning till vare sig detta eller andra förslag till en reglering

i här angivna syfte. Jag har också funnit att med lagstiftningsåtgärder

i denna fråga bör kunna utan större olägenhet tillsvidare anstå. Någon tids

erfarenhet om befordringsförhållandenas utveckling inom det nya stiftet torde

komma att giva säkrare hållpunkter för bedömande av behovet av åtgärder

på detta område.

Vad härefter angår övergångsregleringen har i ärendet föreslagits, att de

präster, som vunnit anställning i ärkestiftet, respektive Strängnäs stift före

den nya stiftsindelningens ikraftträdande, skola bibehållas vid sin dittillsvarande

ansökningsrätt till prästerliga tjänster inom vederbörande stifts gamla

område, varjämte av Stockholms domkapitel påyrkats den kompletteringen

av angivna bestämmelse, att de präster, som vid stiftsregleringens ikraftträdande

innehava prästerlig tjänst i huvudstaden, skola erhålla ansökningsrätt

inom hela det nya stiftet.

Det synes ej fullt klart, huruvida förslagsställarna tänkt sig, att de präster

inom det blivande Stockholms-stiftet, på vilka de föreslagna reglerna bleve

tillämpliga, skulle, i förstnämnda fall, tillika erhålla legal befordringsrätt

till alla tjänster inom det nya stiftet och, i senare fallet, tillika bevara sin

legala befordringsrätt inom det stift de dittills tillhört. En reglering av

sådan innebörd, som bleve liktydig med tillskapande för dessa präster av

en dubbel prästerlig hemortsrätt, synes mig icke lämpligen kunna förordas.

Den skulle ej heller stå i god överensstämmelse med stiftsbandsregleringen,

sådan denna generellt ännu lagligen består. För egen del synes det mig,

som örn de här berörda prästernas intressen bleve i all skälig utsträckning

tillgodosedda, därest åt dem inrymdes en rätt att själva avgöra, vilket av

de två stift, som för dem i varje särskilt fall komme i fråga, de för fram
Bihang

till allm. kyrkomötets protokoll Wiil. 1 sand. Nr 8. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

tiden önskade tillhöra. En bestämmelse till reglering av dessa förhållanden,

vilken bestämmelse torde böra meddelas i samband med föreskrifterna om

det nya stiftets inrättande, synes kunna givas följande närmare innehåll:

Präst, som vid stiftsindelningens ikraftträdande innehar prästerlig befattning

i territoriell församling inom Stockholms stift eller som eljest

är anställd och tjänstgör i sådan församling, skall från och med samma

tidpunkt tillhöra det nya stiftet; dock äger sådan präst, där han senast

inom ett år efter stiftsindelningens ikraftträdande hos domkapitlet i Stockholms

stift anmäler, att han icke önskar tillhöra nämnda stift, kvarstå i

eller återgå till det stift, han närmast före stiftsindelningens ikraftträdande

tillhörde.

Vad slutligen angår tidpunkten för stiftsbildningens genomförande har

något hinder icke synts mig föreligga mot att denna tidpunkt, under förutsättning

att stiftsfrågan kan vinna sin slutliga lösning senast under första

halvåret 1942, bestämmes till den 1 juli samma år.

Till frågan om de med stiftsbildningen förbundna kostnaderna återkommer

jag i annat sammanhang.

Författningsregleringen.

Inrättandet av ett särskilt stift för huvudstaden med omnejd förutsätter

ändringar i ett betydande antal författningar. Flertalet av dessa författningar

äro dock av uteslutande administrativ natur. I samband med den av den

sakkunnige verkställda utredningen rörande stiftsbildningen, har av honom

tillika utarbetats förslag till därav påkallade ändringar i vissa hithörande

författningar, vilka förutsätta medverkan av riksdagen, respektive av

riksdag och kyrkomöte. Ifrågavarande förslag utgöras av:

1) Förslag till Lag om ändrad lydelse av §§ 2, Jf och 5 i förordningen den

16 november 1863 (nr 61, sid. 3) angående allmänt kyrkomöte;

2) Förslag till Lag örn ändring i vissa delar av lagen den 13 november

1936 (nr 567) örn domkapitel;

3) Förslag till Lag örn ändring i vissa delar av förordningen den 30 maj

1759 örn biskops- och superintendentsval; samt

4) Förslag till Förordning angående ändring i vissa delar av förordningen

den 27 november 1936 (nr 578) med ändrade bestämmelser för biskoparnas

avlönande jämte nya grunder för dispositionen av därtill avsedda medel.

För dessa förslag, vilka torde få såsom bilaga fogas vid statsrådsprotokollet

i detta ärende (Bil. C), ber jag att här få närmare redogöra.

Förslaget till lag om ändringar i

kyrkomötesförordningen.

Den sakkunnige har härom anfört:

De föreslagna jämkningarna i denna författnings bestämmelser innebära

ingen annan ändring i kyrkomötets sammansättning än att biskopen i Stock
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. May.ts skrivelse Nr 8.

hohns-stiftet inträder såsom självskriven ledamot i pastor prima rius’ ställe

samt att de valda ombuden från Stockholm ersättas med ombud från Stockholms-stiftet.

Enligt kyrkomötesförordningen i dess ursprungliga lydelse var antalet lekmannaombud

från Stockholm allenast ett. I sammanhang med delningen år

1903 av Härnösands dåvarande stift och det samtidiga beslutet om sammanslagning

av Kalmar och Växjö stift utvidgades representationsrätten för

Stockholm till utseende av två lekmannaombud eller sålunda samma antal,

som tillförsäkrats stiften med undantag för Visby stift, vilket tilldelats endast

ett. Tydligen kan för det blivande Stockholms-stiftet icke ifrågasättas

en utökning av det för de flesta stiften nu gällande legala antalet lekmannaombud,

nämligen två. Uppmärksammas bör emellertid, att Stockholms-stiftets

folkmängdssiffra kommer att överstiga folkmängdssiffran för såväl ärkestiftet

som Växjö stift, vilka stift tilldelats vartdera ett av de fem särskilda

lekmannamandat, varöver Kungl. Maj:t jämlikt § 2 i kyrkomötesförordningen

äger disponera. De övriga tre av dessa sistnämnda mandat äro

för närvarande så disponerade, att två tillagts Lunds stift och ett Göteborgs

stift. Därest stiftsbildningen för Stockholm kommer till stånd, torde — i

administrativ ordning — böra tagas under omprövning, huruvida den nya

stiftsorganisationen påkallar en ändrad fördelning av ifrågavarande fem

»tilläggsmandat».

Jämlikt § 5 i kyrkomötesförordningen skola vid val av lekmännens ombud

Stockholms stad och Visby stift utgöra vartdera ett och de övriga stiften

vartdera två »valdistrikt», eller, såsom med denna beteckning avses, valkretsar.

Då i Stockholms-stiftet enligt förslaget komma att ingå — förutom

huvudstaden med en befolkning den 1/1 1937 av 543,785 — landsbygdsområden

och vissa städer med ett invånarantal av tillhopa drygt 150,000, lära

starka skäl tala för att även Stockholms-stiftet får bilda två valkretsar, i

likhet med vad som gäller för alla de övriga stiften med undantag för Visby

stift. En dylik uppdelning av Stockholms-stiftet i två valkretsar torde vara

välmotiverad vare sig dess lekmannarepresentation kommer att stanna vid

två eller utökas till tre ombud. I händelse stiftet erhåller tre lekmannamandat,

vilket är att förmoda, skulle valkretsindelningen kunna tänkas bliva

verkställd så, att Stockholms stad bildar en valkrets och bibehålies vid

sin nuvarande representationsrätt med två ombud och stiftets övriga delar

tillsammans komma att utgöra den andra valkretsen med ett ombudsmandat.

De nyss anförda folkmängdssiffrorna giva emellertid vid handen, att en

dylik indelning skulle medföra en rätt så väsentlig överrepresentation för

stiftets områden utanför huvudstaden, under förutsättningen att enbart befolkningssiffrorna

böra vara för kretsindelningen bestämmande. Erinras må

i detta sammanhang, att enligt 1937 års folkmängdsuppgifter för riket i dess

helhet på vart och ett av kyrkomötets lekmannaombud i medeltal kommer

en folkmängd av i runt tal 209,000 eller, med bortseende från Gotlands stift,

vilket alltjämt skulle komma att utgöra en legalt bestämd valkrets, på ett

vart av övriga 29 lekmannaombud i medeltal 214,000. Örn man för Stockholms-stiftets

valkretsar vill eftersträva en inbördes jämnare representation,

kan så ske, exempelvis genom att till en valkrets sammanföra huvudstadens

ytterområden — Bromma, Brännkyrka och Enskede församlingar — med

stiftets områden utanför huvudstaden. Härigenom skulle också erhållas ett

folkmängdsmedeltal per ombud för stiftet, som närmare skulle komma att

överensstämma med riksmedeltalet, eller i runt tal 248,000 för den yttre valkretsen

och 224,000 för den inre.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr S.

Någon erinran mot den sakkunniges förslag beträffande'' här berörda ändringar

i kyrkomötesförordningen har från remissmyndigheternas sida icke

framställts.

Mot det framlagda förslaget till de av stiftsbildningen påkallade jämkningarna

i kyrkomötesförordningen har jag icke funnit anledning till någon saklig

erinran. Tidpunkten för ändringslagens ikraftträdande torde dock lämpligen,

i anslutning till vad jag härförut föreslagit beträffande tidpunkten

för stiftsbildningen, böra angivas i förordningen.

Vad den sakkunnige anfört i fråga örn fördelningen av »tilläggsmandaten»

samt beträffande valkretsindelningen i det nya stiftet synes mig värt

beaktande. Den förskjutning i folkmängdssiffrorna för ifrågavarande områden,

som ägt rum efter det den sakkunniges utredning avlämnades, och den

jämkning i gränserna för det nya stiftet, som av mig förordats, synes icke

i avsevärd mån rubba de förutsättningar, varmed den sakkunnige för de

av honom skisserade förslagen till reglering av nu berörda frågor räknat.

Jag torde efter den ytterligare utredning, som må befinnas behövlig, få tillfälle

att senare göra anmälan med definitiva förslag till ett ordnande av

dessa angelägenheter.

Förslaget till lag om ändringar i

domkapitelslagen.

Beträffande förslaget anför den sakkunnige:

Bestämmelserna i lagförslaget avse allenast att sätta ur kraft alla de speciella

stadganden i domkapitelslagen, som äro betingade av Stockholms

stads hittillsvarande särskilda ställning som »konsistorialområde», samt

att göra alla lagens övriga, för domkapitlen i stiften och vad därmed äger

sammanhang meddelade bestämmelser tillämpliga jämväl beträffande dom- «

kapitlet i Stockholms stift.

Stockholms domkapitel är som bekant för närvarande, då kapitlets verksamhetsområde

allenast omfattar huvudstaden, icke i utövning av några

befogenheter med avseende å folkundervisningsväsendet. En ändring härutinnan

kommer att inträda i och med att Stockholm i det nya stiftet sammanföres

med i stiftsindelningsförslaget angivna landsbygdsområden och

mindre städer.

Till upplysning om antalet skoldistrikt, skolor och lärartjänster inom

sistnämnda delar av det föreslagna Stockholms-stiftet ävensom rörande den

omfattning, vari domkapitlet i ärkestiftet och i Strängnäs stift under åren

1934—1936 tillförts »skolärenden» från ifrågavarande områden och städer,

har den sakkunnige uppgjort följande två tabellariska sammanställningar

(Tab. VII och VIII).

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis skrivelse Nr S.

37

Tablå VII.

Folkskolor

Kommunala

mellanskolor

Högre

folkskolor

Allmänna

läroverk

Statsunder-

stödda

läroverk

Område, avsett att

överflyttas

antal

antal

antal

antal

antal

skol-

distrikt

skolor

lärar-

tjänster

skolor

lärar-

tjänster

skolor

lärar-

tjänster

skolor

lärar-

tjänster

skolor

lärar-

tjänster

från Uppsala till Stock- holms stift ......

25

100

452

3

39

3

57

i

45

från Strängnäs till

Stockholms stift . . .

11

40

101

_

. _

i

8

_

i

27

Anin.: Uppgifterna avse i fråga om folkskolorna vårterminen 1937 och i övrigt höstterminen 1936.

Tablå VIII.

Antalet av vederbörande domkapitel enligt dess diarium under

åren 1934—1936 behandlade folkskoleärenden

Område, avsett att

överflyttas

»j, i-

5 — cs

- Sf

c £ .3

bb t>

fl 3 k

fl s

disciplin-

frågor

organisations-

frågor

fl

Cg <L>

± T3

summa ärenden

4> 2 C

fl £

£■*»«»

:eg

u .S e

H3 fl :A

fl £ •T?

2 :0

H 5

10 £

1934

1935

1936

från Uppsala till Stock- holms stift ......

15

44

30

32

19

38

från Strängnäs till

Stockholms stift . . .

2

_

1

14

9

8

10

8

Anm.: Varken Uppsala eller Strängnäs domkapitel har under åren 1934—1936 behandlat

något ärende rörande kommunal mellanskola, högre folkskola, allmänt läroverk eller statsunderstött

läroverk inom ifrågavarande områden och städer.

I anslutning till de sålunda lämnade statistiska uppgifterna anför den sakkunnige

vidare:

Med hänsyn till de förhållanden, som i tablåerna berörts, bör en ledamot

med särskild sakkunskap på folkundervisningens område insättas i

Stockholms-stiftets domkapitel, i likhet med vad för domkapitlen i övriga

stift är stadgat. De föreslagna ändringarna i domkapitelslagen komma fördenskull

att medföra, att någon sådan särskild ledamot med lärdom i teologiska

eller humanistiska ämnen, som nu har säte i Stockholms domkapitel,

icke kommer att ingå i det nya domkapitlet. Någon större saklig skillnad

i kapitlets sammansättning behöver ju dock detta utbyte icke komma

att innebära, då ju de båda kvalifikationsgrunderna — lärdomen samt

sakkunskapen på folkundervisningens område — ej utesluta varandra.

Stockholms-stiftets domkapitel skulle följaktligen i sin ordinarie sammansättning

komma att utgöras av:

1) biskopen såsom preses;

2) en av Kungl. Majit bland stiftets kyrkoherdar förordnad ledamot

såsom vice preses;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. May.ts skrivelse Nr 8.

3) en av stiftets präster vald präst, som innehar ordinarie prästerlig

tjänst i stiftet;

4) en av ombud för pastoraten i stiftet vald lekman, som ådagalagt nit

och insikt i det kyrkliga församlingslivet;

5) en av Kungl. Majit förordnad, i allmänna värv förfaren lekman; samt

6) en av Kungl. Majit förordnad, på folkundervisningens område sakkunnig

ledamot.

Jämlikt 2 § 5 mom. i gällande lag om domkapitel skola vid ärkebiskopsval

samtliga kyrkoherdar i Stockholm äga säte och stämma i stadens domkapitel.

Då nämnda kyrkoherdar, därest Stockholms-stiftet inrättas, komma

att i eljest för stiften stadgad ordning få deltaga i valet av det egna

stiftets biskop, bör givetvis omförmälda särbestämmelse beträffande kyrkoherdarna

i huvudstaden upphävas.

Då, i händelse den tillämnade stiftsutbrytningen kommer till stånd, det

nuvarande domkapitlet för Stockholms stad kommer att ersättas med ett

domkapitel för Stockholms stift, representerande ett väsentligt större territorium

än huvudstadens, torde de övervägande skälen tala för, att stiftsindelningens

ikraftträdande förbindes med ett nyutseende av domkapitlets

samtliga ledamöter och sålunda ej endast av den nytillkommande ledamoten

med särskild sakkunskap på folkundervisningens område. Erforderliga

förordnanden i sådant syfte torde följaktligen böra meddelas och nödiga

val äga rum i god tid före angivna tidpunkt. Lämpligheten torde däremot

bjuda, att biskopsvalet företages först efter indelningsändringens ikraftträdande,

så att tillfälle beredes det nya domkapitlet att däri i stadgad ordning

deltaga.

Något allmänt nyutseende av ledamöterna i domkapitlen i de båda i

samband med den nya stiftsindelningen minskade stiften — ärkestiftet

och Strängnäs stift — torde däremot ej kunna anses av den anledningen

påkallat. Emellertid lärer beträffande någon ledamot eller suppleant i

sistberörda två domkapitel kunna förekomma, att denne genom indelningsändringen

förlorar sin hemortsrätt i exkorporeringsstiftet och följaktligen

jämlikt 8 § i domkapitelslagen blir obehörig att i fortsättningen innehava

sitt mandat. Förordnande av ny ledamot eller suppleant i den sålunda

diskvalificerades ställe lärer för sådant fall böra meddelas och, där diskvalifikationen

träffar ledamot eller suppleant, som utsetts genom val, fyllnadsval

under de förutsättningar, som finnas angivna i 3 § 2 mom. och 4

§ 1 mom. i samma lag, äga rum.

För de förordnanden och de val av domkapitelsledamöter och suppleanter,

som enligt vad här framhållits bliva erforderliga vid tiden för indelningsändringens

ikraftträdande, böra givetvis de i domkapitelslagen intagna

stadgandena om dylika förordnanden och val i allmänhet, så långt

ske kan, bliva gällande. Där emellertid förordnande och val, som här sagts,

förutsättas skola äga rum före den nya stiftsindelningens ikraftträdande,

bliva berörda stadganden icke i allo tillämpbara. Det torde böra överlämnas

till Kungl. Majits beprövande i administrativ ordning att i förevarande

avseende meddela de tilläggsbestämmelser, som kunna visa sig erforderliga.

Lagförslaget har av remissmyndigheterna lämnats utan annan erinran

än som sammanhänger med den av vissa av dessa myndigheter företrädda

avvikande uppfattningen i avseende å förbindelsen mellan biskopstjänsten

och kyrkoherdebefattningen i Storkyrkoförsamlingen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. May.ts skrivelse Nr 8.

Även för egen del har jag från sakliga synpunkter icke funnit anledning

till annan erinran mot lagförslaget än som följer av mitt ställningstagande

till frågan örn organisationen av biskopsämbetet i det nya stiftet samt mitt

förslag rörande ombildning av kyrkoherdetjänsten i Storkyrkoförsamlingen

till domprostbeställning. I anslutning härtill kommer följaktligen domprosten

i Stockholm att med självskrivenhet tillhöra domkapitlet i Stockholms stift

och där taga säte såsom vice preses.

De i den sakkunniges utredning förekommande statistiska uppgifterna

rörande skolförhållandena m. m. inom det av landsbygd och mindre städer

sammansatta område, som jämte huvudstaden skulle enligt den sakkunniges

förslag komma att ingå i det nya stiftet, kunna visserligen, såsom

hänförande sig till en tidpunkt åtskilliga år tillbaka, anses numera i viss

mån föråldrade. Förskjutningar i här ifrågavarande siffror inträda givetvis

också, örn gränsdragningen för stiftet sker med de jämkningar på åtskilliga

punkter, som av mig förordats. Det har dock icke synts mig nödvändigt

att i detta sammanhang företa en komplettering av den statistik, som här

redan finnes framlagd. De tillgängliga siffrorna torde nämligen i allt fall

klart ådagalägga, atj; ett behov även för Stockholms-stiftet kommer att

föreligga av en ledamot med särskild sakkunskap på folkundervisningens

område.

Jag har låtit underkasta lagförslaget en viss omarbetning i formellt hänseende,

varvid lagen även erhållit en ändrad rubrik. I lagförslaget har jämväl

intagits en övergångsbestämmelse beträffande den fortsatta behandlingen

av de ärenden, som vid upphörandet av det nuvarande domkapitlet

för Stockholms stad icke kunnat av denna myndighet bringas till slutligt

avgörande. Motsvarande bestämmelser till närmare reglering av den fortsatta

behandlingsordningen för sådana hos domkapitlet i ärkestiftet, respektive

domkapitlet i Strängnäs stift vid tidpunkten för stiftsbildningen

anhängiga ärenden, vilka angå område, som skall från ettdera av dessa stift

avskiljas för att ingå i Stockholms-stiftet, och vilka ärenden vid angivna

tidpunkt ännu icke hunnit av de nämnda domkapitlen avgöras, torde böra

meddelas i sammanhang med det blivande beslutet örn själva stiftsbildningen.

Förslaget till lag om ändringar i

biskops valsförordningen.

Den sakkunnige har härom anfört:

I förordningen den 30 maj 1759 örn biskops-(och superintendents-)val

stadgas i 9 morn., att vid sådant val »komma i de stift, där gymnasier

äro, alle lektores, evad de äro präster eller ej, uti konsistorie att omrösta».

Genom nu gällande lag örn domkapitel har, som bekant, gymnasielektors

självskrivenhet till ledamotskap i domkapitlet upphört. I vartdera av

domkapitlen i Uppsala och Lund skola däremot såsom ledamöter i kapitlet

alltjämt ingå två av den teologiska fakulteten vid universitetet i staden

inom (ienna fakultet valda professorer. Under förarbetena till lagen i fråga

erinrades om att dittills alla teologiska professorer i sin egenskap av dom
-

Departe
mentschefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

kapitelsledamöter varit berättigade, professorerna i Uppsala att deltaga i

val av ärkebiskop och professorerna i Lund att deltaga i val såväl av biskop

i Lunds stift som av ärkebiskop. Tillika anmärktes, hurusom, med hänsyn

till att blivande innehavare av ärkebiskopsämbetet och av biskopsämbetet

i Lunds stift icke, såsom dittills varit förhållandet, därjämte komme att

innehava prokanslersbefattning, ifrågavarande professorer icke heller i

egenskap av ledamöter av vederbörande akademiska församling komme att

vara berättigade att deltaga i biskopsval (se: 11 mom. i 1759 års förordning).

Då det emellertid ansågs vara av värde, att de teologiska professorerna

vid de två universiteten bibehölles vid sin rätt att deltaga i val av

ärkebiskop, respektive i val av ärkebiskop och av biskop i Lunds stift,

intogs i 2 § 5 mom. domkapitelslagen en bestämmelse av innehåll, att i

stift, varest teologisk fakultet finnes, fakultetens samtliga professorer

skola vid ärkebiskops- eller biskopsval äga säte och stämma i domkapitlet.

Det härförut återgivna stadgandet i 1759 års förordning beträffande

gymnasielektorers deltagande i biskopsval synes emellertid vid den nu

senast företagna domkapitelreformen icke hava uppmärksammats. Hade

så skett, lärer väl vara ställt utom tvivel, att stadgandet i fråga befunnits

böra upphävas. Erinras må sålunda, att de gymnasielektorer, som äro till

prästämbetets utövning behöriga, bliva, även örn nämnda stadgande sättes

ur kraft, bibehållna vid rätten att deltaga i biskopsval, väl icke vid omröstningen

i domkapitlet men däremot, i sin egenskap av prästmän, vid

omröstningen inför kontraktsprosten. Och vad angår övriga lektorer lärer

väl, sedan lektorernas självskrivna ledamotskap i domkapitlen avvecklats,

näppeligen föreligga tillräckliga skäl att bibehålla dem vid en befogenhet,

som, såvitt den tillkommit andra lektorer än dem, som ägt säte och stämma

i de gamla domkapitlen, väl endast sällan tagits i anspråk och som

väl numera över huvud taget icke skulle kunna av någon annan grund motiveras

än att biskopen ännu är i utövning av vissa de allmänna läroverken

berörande eforalfunktioner. För Stockholms-stiftets vidkommande

skulle ett bibehållande av denna valrätt komma att framstå såsom alldeles

särskilt oformligt. Som bekant äro eforalfunktionerna beträffande själva

huvudstaden sedan gammalt hänlagda till en särskild institution, nämligen

direktionen för Stockholms stads undervisningsverk, vadan biskopen i stiftet,

eller sålunda för närvarande ärkebiskopen, icke i vidare mån utövar

några eforala befogenheter därstädes än att han är insatt såsom självskriven

vice ordförande i berörda direktion. Stockholms-stiftets tillkomst lärer

väl icke böra föranleda någon annan rubbning i denna ordning än att

ärkebiskopen i hans här berörda egenskap ersättes med biskopen i det nya

stiftet. Att under de förhållanden, som här antytts, bereda läroverkslektorerna

i Stockholm, vilkas antal för närvarande uppgår till ett 80-tal, rätt

att i denna sin egenskap deltaga i domkapitlets omröstning vid val av biskop,

torde av i öppen dager liggande skäl icke kunna ställas i fråga. Det

riktiga torde följaktligen vara, att nu sätta den ifrågavarande antikverade

bestämmelsen i 1759 års förordning helt ur kraft.

Då, på grund av vad här anförts, 1759 års ifrågavarande författning nu

i allt fall tarvar ändring, torde praktiska skäl tala för att en jämkning av

bestämmelserna i denna författning även på en annan punkt i detta sammanhang

företages. Härom må bringas i erinran följande.

Enligt den ursprungliga lydelsen av 3 mom. i ifrågavarande förordning

skulle till biskopsval inom varje kontrakt kallas icke allenast de, som vore

prostar i sina egna församlingar, utan ock alla inom kontraktet varande

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

kyrkoherdar och regementspastorer, där de hade sitt boställe och vore tillstädes,

samt kapellanen från vart pastorat eller, där flera kapellaner vore

i pastoratet, den, som längst innehaft samma syssla i församlingen, så oek

de vice pastorer, som förestode någon ledig församling.

Genom lagändring den 29 mars 1899 (sv. förf. sami. nr 18, sid. 1) erhöll

ifrågavarande författningsrum den avfattning, att till biskopsval skulle inom

varje kontrakt kallas alla till kontraktet hörande kyrkoherdar, komministrar

och kapellpredikanter ävensom, där någon sådan syssla stöde

ledig eller icke blivit tillträdd av den därtill utnämnde, eller där innehavaren

vore hindrad att sin valrätt utöva, den, som förestode sysslan, varjämte,

örn regementspastor vore boende inom kontraktet, jämväl han skulle kallas

till valet.

Fråga örn ytterligare utvidgning av rätten för präster att deltaga i

biskopsval väcktes därefter genom en av kyrkomötet den 24 november

1909 till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse, med hemställan att Kungl. Majit

täcktes låta vidtaga sådana åtgärder att, med upphävande av vad i gällande

förordning om biskopsval vore stadgat beträffande rätt att i valet

deltaga, dylik rätt måtte tillkomma en var till prästämbetets utövning

berättigad prästman, som inom stiftet vore kyrkoskriven.

Denna framställning från kyrkomötet var grundad på en vid kyrkomötet

avgiven motion, i vilken uttalades den meningen, att personlighetsprincipen,

enligt vilken en röst skulle tillkomma varje till prästämbetets

utövning berättigad och mogen prästman, vore mera beaktansvärd än gällande

bestämmelses — för övrigt ej fullt genomförda — princip, att varje

ordinarie befattning skulle vid valet representeras av en röst. I motionen

anfördes vidare följande.

Som en oegentlighet, att icke säga orättvisa, måste det betecknas, att

samma präst under olika skeden av sin prästerliga verksamhet ena tiden

ägde en valrätt, som han sedan, trots ökad tjänstålder och erfarenhet, kunde

av ganska tillfälliga anledningar förlora. En ung präst, som kort efter

sin prästvigning förordnades till vice pastor, bleve i och med detsamma

röstberättigad; men örn han efter åtskilliga års väl vitsordad tjänstgöring

hugnades med en pastoratsadjunktur, en tjänst, som stöde på gränsen till

ordinarie, miste han den rätten. Säkert vore också, att yngre, obefordrade

prästmän, som i regel kunde påräkna att komma i långvarig beröring med

sin biskop, hade större intresse av ett biskopsval än de gamla, som redan

eller inom kort tjänat ut. Då förordningen om allmänt kyrkomöte i sin

4 § åt alla inom distriktet kyrkoskrivna till prästämbetets utövning berättigade

prästmän inrymde rätt att deltaga i val av de prästerliga ombuden,

syntes det vara synnerligen lämpligt, att förordningen om biskopsval

bleve,''för så vitt det anginge valrätten, bragt till överensstämmelse med

kyrkomötesförordningens föreskrift i detta avseende.

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 9 september 1915 av kyrkomötets

sistnämnda skrivelse, yttrade föredragande departementschefen bland annat

följande:

På samma gång jag är beredd att tillstyrka framläggande av ett lagförslag

i huvudsaklig överensstämmelse med kyrkomötets hemställan, anser

jag emellertid, i likhet med vissa domkapitel, någon jämkning lämpligen

böra vidtagas i det av kyrkomötet föreslagna stadgandet. Kalmar domkapitel

har mot detta stadgandes avfattning anmärkt, att därav oförnekligen

skulle kunna föranledas godtyckligheter och missbruk. Domkapitlet

ville exempelvis erinra därom, att gamla prästmän, som avgått från ordi
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majlis skrivelse Nr 8.

narie tjänst med emeritilöner men ännu vore berättigade till prästämbetets

utövning, eller unga präster, som åtnjöte tjänstledighet för fortsatta studier,

kunde låta kyrkoskriva sig i vilket stift som helst, där de tillfälligtvis

bodde och hade sitt hemvist, och därigenom vid tid för biskopsval bereda

sig rösträtt inom ledigt stift. Strängnäs domkapitel har funnit det villkor

för deltagande i biskopsval lämpligen kunna uppställas, att vederbörande

prästman skall ej blott vara kyrkoskriven inom stiftet utan ock där hava

prästerlig tjänstgöring. Även Skara domkapitel har uttalat sig i samma

riktning genom påpekande därav, att kyrkomötet icke med sin framställning

avsett de blivande pensionerade prästmännen. I enlighet med den

uppfattning, som tagit sig uttryck i de sålunda gjorda erinringarna, synes

mig den nya bestämmelsen i ämnet böra erhålla den lydelsen, att till

biskopsval skola inom varje kontrakt kallas alla, som innehava ordinarie

prästerlig tjänst inom kontraktet och äro till ämbetsutövning behöriga,

samt alla andra inom kontraktet kyrkoskrivna prästmän, som i stiftet

hava prästerlig tjänstgöring. Såsom innehavare av ordinarie prästerliga

tjänster skola enligt denna lydelse till valet kallas alla innehavare av ordinarie

församlingstjänster inom kontraktet och dessutom sådana innehavare

av de i 48 § 1 monn av lagen angående tillsättning av prästerliga tjänster

omförmälda befattningar vid krigsmakten, fängelse eller hospital, vilkas

tjänstgöringsort är belägen inom kontraktet, under förutsättning endast

att de äro behöriga till ämbetsutövning, men oavsett om de äro kyrkoskrivna

inom kontraktet — vilket dock givetvis i de allra flesta fall är

förhållandet — samt örn de vid tillfället äro i tjänstgöring eller åtnjuta

ledighet. För andra präster skall, förutom kyrkoskrivning inom kontraktet,

erfordras, att de hava prästerlig tjänstgöring i stiftet. Härmed avses, att

de lyda under vederbörande domkapitel eller konsistorium och vid tillfället

äro i tjänstgöring såsom präster inom stiftet.

I skrivelse den 1 oktober 1915, nr 8, förklarade Kungl. Maj:t sig vilja inhämta

kyrkomötets yttrande, huruvida mötet godkände därvid fogat förslag

till lag om ändrad lydelse av 3 mom. i 1759 års förordning, varigenom

författningsrummet skulle erhålla följande lydelse:

»Till detta val kallar prosten i varje kontrakt eller, örn han är av laga

förfall hindrad, den i hans ställe är förordnad alla, som innehava ordinarie

prästerlig tjänst inom kontraktet och äro till prästämbetets utövning behöriga,

så ock de prästmän, som, utan att innehava ordinarie prästerlig

tjänst inom kontraktet, äro därstädes kyrkoskrivna och i stiftet hava prästerlig

tjänstgöring.»

I skrivelse till Kungl. Majit den 22 oktober 1915 anförde kyrkomötet i

anledning härav följande:

Såsom av Eders Kungl. Maj:ts förslag framgår, har Eders Kungl. Majit

åt rätten att deltaga i biskopsval givit en snävare omfattning än kyrkomötet

i sin skrivelse avsåg. Anledningen härtill synes huvudsakligen vara

att söka i åtskilliga anmärkningar, som från vissa domkapitels sida riktats

mot kyrkomötets förslag, att dylik rätt skulle tillkomma envar till prästämbetets

utövning berättigad prästman, som inom stiftet vore kyrkoskrlven.

-— Kyrkomötet har emellertid vid granskning av dessa anmärkningar

funnit desamma icke hava den betydelse, att på grund därav vissa grupper

av prästmän borde uteslutas från deltagande i biskopsval. Domkapitlets

i Kalmar erinran, att prästmän, som av angivna skäl icke för tillfället

vöre i prästerlig tjänstgöring, skulle kunna låta kyrkoskriva sig i vilket

stift som helst, där de tillfälligtvis bodde och hade sitt hemvist, och där
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

igenom vid tid för biskopsval bereda sig rösträtt inom ledigt stift, synes

kyrkomötet knappast hava någon praktisk betydelse, då val ytterst sällan

någon prästman Iean tänkas blott för att få deltaga i ett biskopsval underkasta

sig den procedur, som erfordras för ombyte av kyrkoskrivningsort.

Vad angår det från två håll uppställda villkoret för deltagande i biskopsval,

att prästman då skulle hava prästerlig tjänstgöring inom stiftet, finner

kyrkomötet detta villkor innebära en orättvisa mot mångå prästmän.

Enligt kyrkomötets förmenande gives intet bärande skäl, varför icke t. ex.

läroverks- och seminarielärare, vilka äro till prästämbetets utövning behöriga,

skulle, även om de icke för tillfället äro i dylik utövning, tilllåtas

deltaga i val av biskop, vilkens verksamhet ju även omfattar inseende

över dessa lärares utövning av sina tjänstebefattningar. Likaledes

synes det hårt, att en obefordrad prästman, som för tillfället icke

är missiverad, på sådan grund skulle förlora den rätt att deltaga i dylikt

val, som han kanske kort förut ägt och kort efter skulle åter förvärva.

För övrigt torde delade meningar kunna i vissa fall uppstå, huruvida

en prästman vid en viss tidpunkt är i prästerlig tjänstgöring eller icke,

t. ex. då hail, under en längre tids förordnande att förestå prästerlig befattning,

för en kortare tidsperiod erhåller ledighet för någon sin angelägenhet.

— Det har även anmärkts, att genom ett bifall till kyrkomötets

framställning rösträtt skulle tillkomma även pensionerade prästmän. Denna

fråga var icke aktuell vid den tid, då kyrkomötet avlät sin skrivelse, och

kyrkomötet saknade således tillfälle att ingå i prövning av densamma.

Kyrkomötet finner för sin del icke något motbjudande i att låta dessa

erfarna män, vilka efter väl avslutat livsverk åtnjuta pension, deltaga i

val av biskop. Frågan torde för övrigt i denna del hava mycket liten räckvidd,

då väl antalet pensionerade prästmän aldrig torde bliva synnerligen

stort. — Kyrkomötet har på grund härav kommit till den uppfattningen,

att rösträtt vid biskopsval bör tillkomma varje till prästämbetets utövning

behörig prästman inom det kontrakt, där han är kyrkoskriven.

I anslutning till dessa sina uttalanden anmälde kyrkomötet, att mötet

med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslag i ämnet icke kunnat av mötet i

oförändrat skick godkännas, för sin del antagit ett förslag till ändrad lydelse

av stadgandet av följande avfattning:

»Till detta val kallar prosten i varje kontrakt eller, om han är av laga

förfall hindrad, den i hans ställe är förordnad, alla inom kontraktet kyrkoskrivna,

till prästämbetets utövning behöriga prästmän.»

Vid anmälan i statsrådet den 3 december 1915 av kyrkomötets sistnämnda

skrivelse anförde föredragande departementschefen, att lian visserligen

icke kände sig övertygad om lämpligheten av den ändring, som

kyrkomötet vidtagit i det av Kungl. Majit framlagda lagförslaget, men

att han dock icke funne tillräckliga skäl föreligga att av sådan anledning

låta frågan förfalla. Över det av kyrkomötet för dess del antagna lagförslaget

inhämtades lagrådets utlåtande, varvid lagrådets flesta ledamöter

visserligen funno de av kyrkomötet gjorda avvikelserna från det av Kungl.

Majit för kyrkomötet framlagda förslaget vara mindre lämpliga men likväl

icke ansåge sig av sådan anledning böra avstyrka det av kyrkomötet

antagna förslaget.

Ifrågavarande lagförslag förelädes härefter riksdagen genom proposition

den 14 januari 191(5 (nr 22) och blev av riksdagen antaget, varefter

lag i ämnet utfärdades den 24 mars 1910 (nr 93).

Denna lagreglering är alltjämt giillande. Enligt densamma hava salunda

s. 44 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

44 Kungl. Maj:ts skrivelse Nr S.

jämväl präster, som åtnjuta emeritilön, tillagts rösträtt vid biskopsval.

Rösträtten skall utövas inom det kontrakt, där den pensionerade prästen

är kyrkoskriven. Har han, sedan han blivit emeritus, avflyttat från det

stift, vilket han som präst tillhört, äger han följaktligen icke rösträtt vid

val av biskop i sistnämnda stift men väl i det stift, där han tagit sin nya

bostad.

I anledning av en vid 1934 års kyrkomöte väckt motion har mötet, i

skrivelse den 27 november samma år (nr 8), anhållit, att Kungl. Majit

ville vidtaga åtgärder i syfte, att präster, som åtnjuta emeritilön, måtte

vid biskopsval bliva röstberättigade inom det stift och kontrakt, där de

närmast före tillträdet av emeritilönen haft tjänstgöring. I denna skrivelse

har emellertid kyrkomötet, som åberopat kyrkolagsutskottets i ärendet

avgivna betänkande, givit uttryck åt den meningen, att det kunde ifrågasättas,

huruvida emerid, som ju avslutat sin egentliga livsgärning, över

huvud taget borde äga rösträtt vid biskopsval. Men, yttras det i betänkandet,

då de enligt lag äga sådan rösträtt, är det lämpligast, att de utöva

denna inom de stift, där de utfört sitt livsarbete.

På sätt framgår av den härförut lämnade redogörelsen tillkommo de

bestämmelser, som medfört rösträtt vid biskopsval för de pensionerade

prästmännen, helt på kyrkomötets eget initiativ och, kan man säga, under

uttrycklig reservation från Kungl. Maj:ts sida mot den därigenom åvägabragta

regleringens lämplighet. Av 1934 års kyrkomötes föreliggande skrivelse

i detta ämne bör ju nu utan vidare kunna utläsas, det även mötet

för sin del vunnits för den uppfattningen, att 1916 års lagstiftningsåtgärd,

i vad den berörde de pensionerade prästerna, var förhastad. I själva verket

äro de skäl, som redan för tjugu år sedan talade mot ett tilldelande

av rösträtt vid biskopsval åt denna kategori av präster, numera ytterligare

förstärkta. Spörsmålet kunde möjligen år 1915, då med de då gällande

pensioneringsbestämmelserna antalet pensionerade präster ej kunde

förväntas bliva synnerligen stort, framstå såsom ägande mindre räckvidd.

Förhållandena härutinnan äro, som bekant numera helt ändrade. På grund

av 1929 års stadgande örn den till 70 år sänkta pensionsåldern och 1936

års lagstiftning, varigenom ett verksamt påskyndande av prästerskapets

pensionering möjliggjorts, är antalet pensionerade församlingspräster redan

nu ansenligt och kan med säkerhet förväntas komma att under en avsevärd

tid framåt ytterligare stegras. Omständigheterna måste ju på grund

av vad sålunda förekommit obetingat tala för, att de år 1916 tillkomna

bestämmelserna i 3 mom. i 1759 års förordning nu underkastas en sådan

omredigering, att därigenom väl lämnas orubbad den rösträtt, som genom

sagda lagändring tillädes de extra ordinarie församlingsprästerna i gemen,

innehavarna av sådana särskilda prästerliga tjänster, som avses i 47 § i

gällande lag örn tillsättning av prästerliga tjänster, samt präster anställda

vid allmän undervisningsanstalt, men däremot den rösträtt, som nu tillkommer

de pensionerade prästerna, bringas att upphöra.

Någon erinran mot lagförslaget har från remissmyndigheternas sida icke

framställts.

Mot de av den sakkunnige föreslagna ändringarna i biskopsvalsförordningen,

vilka synas mig vara väl motiverade, finner jag icke anledning till

någon anmärkning i sak. I förtydligande syfte har jag dock låtit i den

sakkunniges lagförslag vidtaga vissa jämkningar.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

45

Förslaget till förordning om ändringar i 1936

års biskopslönebestämmelser.

Deri sakkunnige har erinrat, att de ändrade bestämmelserna enligt författningsförslaget

avsåge att göra avlöningsföreskrifterna i 1938 års förordning

tillämpliga jämväl å biskopstjänsten i Stockholms-stiftet och därvid, närmare

bestämt, låta samma speciella stadganden, som i nämnda förordning reglerade

avlöningsförhållandena vid biskopsbeställningen i Visby stift, bliva gällande

jämväl för stiftschefsbefattningen i huvudstadsstiftet.

Med mitt från sakkunnigförslaget avvikande ställningstagande i fråga om

organisationen av biskopsämbetet i det nya stiftet bortfaller behovet av den

utav den sakkunnige föreslagna särregleringen beträffande löneförhållandena

för biskopen därstädes. Då anledning torde saknas, att för innehavaren av

biskopsämbetet i Stockholms-stiftet fastställa kontantavlöningen till annat

belopp än som gemenligen — med undantag för ärkebiskopen och biskopen

i Lund — finnes bestämt för biskoparna i riket, påkallas i den förevarande

förordningen av år 1936 i första hand blott ett tillägg av sådant innehåll till

punkten 6:o i förordningen. I avseende å löneförhållandena i övrigt för biskopen

i Stockholms-stiftet bliva härigenom de allmänna bestämmelserna i förordningen

omedelbart gällande. I överensstämmelse med vad den sakkunnige

föreslagit torde i punkten 21 :o i samma förordning böra intagas ett

stadgande i anslutning till viss ändring i 3 § kyrkofondslagen, vartill jag

strax återkommer.

Jag ber att redan i detta sammanhang få nämna några ord om den erforderliga

regleringen av Stockholms-biskopens bostadsförhållanden. Jämlikt

bestämmelserna i omförmälda 1938 års förordning gäller såsom huvudregel,

att tjänstebostad skall beredas biskop enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

i för ändamålet anvisad publik fastighet. Där särskilda förhållanden

därtill föranleda, må dock Kungl. Maj:t i stället tilldela biskop antingen åt

honom förhyrd tjänstebostad eller hyresersättning till belopp, som för varje

gång med hänsyn till förekommande omständigheter bestämmes. Frågan örn

ett definitivt ordnande av en tjänstebostad för biskopen i Stockholm står i

visst samband med sättet för ett nöjaktigt ordnande av lokalfrågan för domkapitlet

i huvudstaden. Sistnämnda spörsmål har sedan länge väntat på en

lösning. Det nuvarande domkapitlet i Stockholm har nämligen sedan lång

tid tillbaka haft och har alltjämt till sitt förfogande, praktiskt taget, endast

ett rum, den s. k. kyrksalen i Storkyrkan, vilket rum Storkyrkoförsamlingen

— hittills utan ersättning — ställt till denna myndighets disposition. Rummet

har fått göra tjänst både såsom sammanträdeslokal för domkapitlet och

såsom arbetsrum för dess personal. Behovet av en förbättring av domkapitlets

lokalförhållanden har redan och utan samband med stiftsutbrytningen

gjort sig gällande. Med hänsyn till den sålunda föreliggande situationen

har jag uppdragit åt byggnadsstyrelsen att företaga en preliminär ut
-

Departe
mentschefen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

redning rörande en lösning på längre sikt såväl av lokalfrågan för det nya

domkapitlet som av spörsmålet om förläggningen i en publik fastighet

av en tjänstebostad för biskopen, varvid i första hand skall undersökas,

huruvida de erforderliga lokalerna må kunna anskaffas i någon kronan tillhörig

eller av kronan eljest disponerad fastighet eller, eventuellt, i någon fastighet

i stadens eller församlings ägo. Enligt mitt förslag till stiftsfrågans lösning

har det nya domkapitlets verksamhet förutsatts skola taga sin början

redan från och med den 1 juli 1942. Då man icke synes kunna räkna med att

dessa lokalfrågor för domkapitlet och för biskopens förseende med tjänstebostad

skola kunna slutgiltigt lösas till angivna tidpunkt, har jag utgått

ifrån att vissa åtgärder för en provisorisk reglering i ifrågavarande hänseenden

måste förberedas. I sådant syfte har jag, vad beträffar den blivande

biskopens bostadsförhållanden, tillika föranstaltat om en särskild undersökning,

huruvida en förhyrd tjänstebostad lämpligen kan åt biskopen anordnas

eller örn i stället hyresersättning bör åt honom tillsvidare utgå.

Stiftsbildningen enligt mitt härförut framlagda förslag påkallar ändringar

i tre ytterligare, efter medverkan av riksdagen tillkomna författningar, nämligen

ecklesiastik boställsordning, ''prästlönereglering slag en och kyrkofondslagen.

Ändringen i boställsordningen avser 6 §, vari ett stadgande bör meddelas

av innehåll, att de på stiftsnämnd enligt boställsordningen eller eljest enligt

lag ankommande uppgifterna skola för Stockholms stift handhavas av stiftsnämnd

i annat stift.

I prästlöneregleringslagen erfordras en ändring i 5 § av innebörd, att den

däri meddelade bestämmelsen om lönen för kyrkoherden i Storkyrkoförsamlingen

i Stockholm utgår och ersättes med ett stadgande om lönen för den

blivande domprosten i samma stad. Anledning torde icke föreligga att fastställa

lönen för denne befattningshavare till annat belopp än som gäller för,

bland andra, domprostbefattningen i Göteborg.

I kyrkofondslagen påkallas en ändring i 3 § av innehåll, att till kyrkofonden

skall från statsverket årligen utgå, förutom i berörda lagrum angivna ersättningsbelopp,

jämväl ersättning för det statsanslag, som för närvarande

tillkommer innehavaren av pastor primarietjänsten i Stockholm. Jag ber att

i övrigt beträffande denna sistnämnda ersättningsfråga få hänvisa till vad

jag därom anfört vid min anmälan den 2 maj 1941 av förslag till vissa

ändringar i hithörande författningar (prop. nr 238 år 1941, sid. 7 och 8).

Samtidigt med den inom ecklesiastikdepartementet verkställda överarbetning

av de utav den sakkunnige framlagda författningsförslagen, som påkallats

av mina härförut mot samma förslag framställda erinringar, ha inom

departementet upprättats förslag till lagar om ändring på nyss angivna punkter

i boställsordningen, prästlöneregleringslagen och kyrkofondslagen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 8.

Föredraganden uppläser härefter ifrågavarande författningsförslag, vilka

äro såsom bilagor fogade till detta protokoll (Bil. I—VII), och hemställer

föredraganden, att lagrådets utlåtande över de med Bil. I, II och III betecknade

förslagen till lag om ändrad lydelse av §§ 2, Jf och 5 förordningen den

16 november 1863 (nr 61, s. 3) angående allmänt kyrkomöte, lag örn upphörande

av det särskilda domkapitlet för Stockholms stad samt lag örn

ändring i vissa delar av förordningen den 30 maj 1759 örn biskops- och superintendentsval

måtte för det i § 87 regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Astrid Charpentier.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

Bil. I.

(åberopad sid. 47.)

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 2, 4 och 5 förordningen den 16 november 1863

(nr 61, s. 3) angående allmänt kyrkomöte.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 4 och 5 förordningen den 16 november

1863 angående allmänt kyrkomöte1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives:

§ 2.

Svenska kyrkans ombud skola vara samtliga biskopar i stiften, eller, där

någon av dem har förfall, den bland stiftets präster, som domkapitlet i hans

ställe väljer; fyra bland teologiska fakultetens professorer, två från vartdera

av rikets universitet; en vald, med fullmakt å ordinarie ämbete eller tjänst

försedd prästman från vart stift; så ock av lekmän valda ombud, nämligen

ett från Visby stift, två från vartdera av de övriga stiften samt fem från det

eller de valdistrikt, Konungen med avseende å förhandenvarande förhållanden

bestämmer. Cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen må ock

vid mötet närvara och deltaga i överläggningarna, men ej i besluten, där de

ej äro till ombud vid mötet valda.

§ 4.

I val av de prästerliga ombuden deltaga alla inom distriktet kyrkoskrivna,

till prästämbetets utövning berättigade prästmän.

Valet förrättas---mötet deltaga.

§ 5.

Inom varje---är stadgat.

Två eller---sig förena.

Vid val av lekmännens ombud utgör Visby stift ett och vartdera av de

övriga stiften två valdistrikt. De särskilda valdistrikten bestämmas till sitt

omfång av Konungen.

Samtliga de---avgör lotten.

För varje---mötet deltaga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Senaste lydelse av § 2 se 1903: 109 s. 2, av § 4 se 1893: 77 s. 1 och av § 5 se 1920: 780.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis skrivelse Nr 8.

49

Bil. II.

(åberopad sid. 47.)

Förslag

till

Lag

om upphörande av det särskilda domkapitlet för

Stockholms stad.

Härigenom förordnas som följer:

Med anledning av att Stockholms stad, i enlighet med vad förut denna

dag förordnats, från och med den 1 juli 1942 kommer att tillika med vissa

kringliggande områden utgöra ett särskilt stift, skall det särskilda domkapitlet

för Stockholms stad samma dag upphöra. I följd härav upphäves från och

med sagda dag vad om nämnda domkapitel och pastor primarius i Stockholm

stadgas i lagen den 13 november 1936 (nr 567) om domkapitel och förordningen

den 11 februari 1687, huru med rättegång uti domkapitlen skall förhållas,

så ock vad därom eljest må finnas i lag eller särskild författning föreskrivet.

De ärenden, som av det hittillsvarande domkapitlet för Stockholms stad

börjat behandlas men före den 1 juli 1942 ännu icke kunnat bringas till avslutning,

skola överlämnas till fortsatt handläggning av domkapitlet i Stockholms

stift.

Om förordnande och val första gången av ledamöter jämte suppleanter i

domkapitlet i Stockholms stift äger Konungen föranstalta innan den nya

stiftsindelningen träder i kraft. För sådant förordnande och val skall, såvitt

ske kan, tillämpas vad med avseende å domkapitlen i allmänhet i motsvarande

hänseende finnes i lagen om domkapitel stadgat och eljest vad

Konungen särskilt föreskriver.

Bihang till allm. kyrkomötets protokoll loll. 1 sami. Nr S.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majlis skrivelse Nr 8.

Bil. III.

åberopad sid, VT.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av förordningen den 30 maj 1759

örn biskops- och superintendentsval.

Härigenom förordnas, att stadgandet i 9 mom. förordningen den 30 maj

1759 om biskops- och superintendentsval angående lektorers rösträtt vid

sådant val skall upphöra att gälla samt att 3 morn.1 samma förordning skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

3:o.

Till detta val kallar prosten i varje kontrakt eller, örn han är av laga

förfall hindrad, den i hans ställe är förordnad alla till prästämbetets utövning

behöriga prästmän, som inom kontraktet innehava ordinarie prästerlig

tjänst eller sådan särskild prästerlig tjänst, som i 47 § lagen den

7 december 1934 om tillsättning av prästerliga tjänster avses, eller anställning

vid allmän undervisningsanstalt, så ock annan till prästämbetets

utövning behörig, inom stiftet tjänstgörande prästman, som är inom kontraktet

kyrkoskriven.

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse av 3 morn. se 101 (i: 03.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr S.

51

Bil. IV.

(åberopad sid. 47.)

Förslag

tili

Förordning

angående ändring i vissa delar av förordningen den 27 november 1936

(nr 578) med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande

jämte nya grunder för dispositionen

av därtill avsedda medel.

Härigenom förordnas, att punkterna 6:o och 21 :o förordningen den 27

november 1936 med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande

jämte nya grunder för dispositionen av därtill avsedda medel skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

6:o.

Följande biskopar skola i kontant lön för år åtnjuta

dels grundlön med här nedan angivna belopp, nämligen

ärkebiskopen ............. 29,000 kronor

biskopen i Linköpings stift 21,000 ■»

» i Luleå » 21,000 »

» i Stockholms » 21,000 »

dels ock---statens befattningshavare.

Biskopen i —---berörda befattning.

21:o.

a) — — —

e) Likaledes skall kyrkofonden tillföras ersättning av statsverket för det

ränteanslag i kronotionde, för vilket gottgörelse enligt riksstaten för närvarande

skall utgå till innehavaren av den hittillsvarande pastor primarietjänsten

i Stockholm.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1942.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majlis skrivelse Nr 8.

Bil. V.

(åberopad sid. 47.)

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 6 § 1 och 3 mom. ecklesiastik boställsordning

den 30 augusti 1932 (nr 400).

Härigenom förordnas, att 6 § 1 och 3 morn.1 ecklesiastik boställsordning

den 30 augusti 1932 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

6 §.

1. I varje stift med undantag av Stockholms stift skall finnas en stiftsnämnd,

bestående av fem ledamöter. Tre ledamöter---hos nämnden.

Bland ledamöterna---vice ordförande.

Ledamot av---särskilt förordnas.

3. Instruktion för---av Konungen.

För Stockholms stift skola de förvaltningsuppgifter, som jämlikt denna

boställsordning eller eljest på grund av bestämmelser i lag tillhöra stiftsnämnd,

handhavas av stiftsnämnd i annat stift i enlighet med vad Konungen

förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

1 Senaste lydelse se 1938: 734.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis skrivelse Nr 8.

53

Bil. VI.

(åberopad sid. 47.)

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 5 § lagen den 0 december 1910 (nr 141, s. 27)

örn reglering av prästerskapets avlöning.

Härigenom förordnas, att 5 § lagen den 9 december 1910 örn reglering

av prästerskapets avlöning skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
5

§.

Lön må---för komminister.

För domprost vare lägsta lön 8,000 kronor. För domprost i Uppsala,

Lund, Göteborg och Stockholm skall lönen utgöra 10,000 kronor.

Högsta lönebelopp — — — 5,000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majlis skrivelse Nr 8.

Bil. VII.

(åberopad sid. 47.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 § första stycket lagen den 30 augusti 1932

nr 404) örn kyrkofond.

Härigenom förordnas, att 3 § första stycket1 lagen den 30 augusti 1932

om kyrkofond skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

3 §.

Från statsverket utgår till kyrkofonden för varje år ersättning med

dels---—

dels--—

dels ock 121,600 kronor för statsanslag, som tillförne åtnjutits av biskopar

och pastor primarius eller utgått till biskopslöneregleringsfonden,

skolande dessa---tillföras kyrkofonden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

1 Senaste lydelse se 1938: 735.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A.

Lunda

^HusSv-LVL^---*

\ SjÖ

Länn

arsta

lena\ Ö^O^ergra

hyÄ''--------

undra

Håtuna v

Markim—*-L)

ksscsTjis

CYttJergran

{ y v-,-%. / / Håbo-Tibble

^Roslag

Hacket

“^Vallent1

f

Q

t

I Weckhol+\

i" ''V \ / * <:Lossas

juster

+ Österåker

- - Sollentuna'' "

|r i nlflK

LÄr Järfä

arén-;

Yttersel

unso Vv

^>ir Värmdö

Tore*

\ NJverenhorrta

__ \ c—| ■ IV * t» l ii 11 in

Ekerö

----Jl Ytterenhörna

Västertälje;

LpttdertalieV

iW ! i

uringe f

stertalje

i Tveta ff \\N.\ f |

fef''--y-iSk! *röT

Österhaninge

Västerhäl

l Överjärna

^Kattnäs

Ornö^ fO

/ cf'' ^

»stiina

/Mörkö} t

sulu

Torsåker

»Trosby agribarad

Skala 1:500000

0 5 10

astringe

vTrosa''V

i

f 50 km

Bälinge

%''S\

Karta utvisande gränserna

enligt förslag

till

ETT STIFT

omfattande

STOCKHOLM

MED OMNEJD

Föreslagen ny stiftsgräns

„ „ „ 1937 års förslag

WWW?, Nuvarande stiftsgräns

+ —i—t- Kontraktsgrääs

■*-■+-+ „ sammanfall, med läns
eller

överståthållarskapsgräns

Församlingsgräns

Läns- eller överståthållarskapsgräns

Järnväg i trafik

Viktig landsväg

GENERALSTABENS LITOGfi ANSTALT STHLM ISAI

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

55

Bil. B.

(åberopad sid. 29.

Statistiska uppgifter rörande ett blivande Stockholms stift.1

Församling

Antal

Folkmängd

Areal land

(i hektar)

pastorat

försam-

lingar

präst-

tjänster

Från Uppsala stift..........

23

34

47

136,027

157,489

Av Sjuhundra kontrakt........

1

1

1

1,510

9,467

Ljusterö

1

1

1

1,510

9,467

Roslags västra kontrakt........

7

11

14

50,365

44,608

! Sollentuna 1

13,485

4,959

! Ed

1

1,477

4,152

i Vallentuna

• i

1

1

1,817

ti,360

! Sundbyberg

i

1

2

10,992

152

I Spånga (med Hässelby villastad).....

i

.1

3

14,065

5,132

Järfälla

i

1

i

3,680

4,624

Fresta

0

1,101

2,327

Hammarby

.................

2,181

2,092

Össebygarn

1,134

11,042

Vada

i

3

1

216

1,985

Angarn

217

1,783

Roslags östra kontrakt........

a

14

27

77,558

81,996

Täby

i

1

2

6,322

5,737

Danderyd (med Djursholm och Stocksund)

i

1

4

15,455

2,633

Lidingö

i

1

3

11,440

3,014

Östra Ryd

i

1

1

745

7,198

Österåker .

i

1

2

3,165

13,839

Vaxholm (meri del av Värmdö^......

i

1

2

3,085

1,507

Solna

i

1

0

26,935

1,884

Värmdö

2,214

15,853

Möja

642

5,273

1 Djurö

i

1,210

7,734

Nämdö

''

177

3,722

Gustavsberg |

!

2

9

2,463

2,821

Tngarö

1................

718

7,271

Bo .

1

i

i

2,987

3,510

Svartsjö kontrakt...........

4

8

5

6,594

21,418

Sånga

828

2,653

Skå

602

1,860

Färentuna

791

2,103

Hilleshög

470

1,448

Ekerö .

1

1

i

1,553

4,560

Adelsö t

i

| 623

3,196

Munsö)

| 684

2,753

Lovö. .

1

1

l

1,043

2,845

Från Strängnäs stift.........

7

11

15

42,851

78,882

Av Södertörns kontrakt........

7

11

15

42,851

78,882

Botkyrka

1

1

2

5,403

8,173

Huddinge

1

1

3*

14,376

13,245

Nacka

1

1

2

10,118

4,789

Saltsjöbaden |

2

2

3,393

840

Tyresö

-

1,920

7,155

Dalarö

698

1,925

Ornö

1

3

3

395

7,091

Utö

181

4,477

Västerhaninge |

o

1 2,869

11,872

Muskö

1...............

1 382

4,010

Österhaninge................

1

i

1

3,116

15,305

Stockholms stad............

19

19

80

590,543

13,708

Sammanlagt för Stockholms stift ....

49

64

142

769,421

250,079

1 Uppgifterna avse förhållandena den ''/> 1941. 1 Sammanslås till ett pastorat först från och

med den ''/> 1943. ’ Antal tjänater från och med den ‘/i 1942, dessförinnan blott 2.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majlis skrivelse Nr 8.

Bil C.

(åberopad sid. 34.)

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 2, 4 och 5 i förordningen den 16 november 1868

(nr 61, sid. 3) angående allmänt kyrkomöte1.

Härigenom förordnas, att stadgandet i sista stycket av § 5 i förordningen

den 16 november 1863 angående allmänt kyrkomöte skall upphöra

att gälla samt att berörda paragraf i övrigt ävensom §§ 2 och 4 i samma

förordning skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

§ 2.

Svenska kyrkans ombud skola vara samtliga biskopar i stiften, eller,

där någon av dem har förfall, den bland stiftets präster, som domkapitlet

i hans ställe väljer; fyra bland teologiska fakultetens professorer, två från

vartdera av rikets universitet; en vald, med fullmakt å ordinarie ämbete

eller tjänst försedd prästman från vart stift; så ock av lekmän valda ombud,

nämligen ett från Visby stift, två från vartdera av de övriga stiften

samt fem från det eller de valdistrikt, Konungen med avseende å förhandenvarande

förhållanden bestämmer. Cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen

må ock vid mötet närvara och deltaga i överläggningarna,

men ej i besluten, där de ej äro till ombud vid mötet valda.

§ 4.

I val av de prästerliga ombuden deltaga alla inom valdistriktet kyrkoskrivna,

till prästämbetets utövning berättigade prästmän.

Val förrättas---mötet deltaga.

§ 5.

Inom varje--— — är stadgat.

Två eller flera---sig förena.

Vid val av lekmännens ombud utgör Visby stift ett och vartdera av de

övriga stiften två valdistrikt. De särskilda valdistrikten bestämmas till

sitt omfång av Konungen.

Samtliga de---avgör lotten.

För varje---mötet deltaga.

Denna lag skall träda i kraft å dag, som Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse av § 2, se: 1903: 109 sid. 2, av § 4, se: 1893: 77, och av § 5, se: 1920:780.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 13 november 1936

(nr 567) örn domkapitel.

Härigenom förordnas, att stadgandena i 2 § 2 morn., 3 § 3 morn., andra

punkten av 4 § 5 morn., 13 § 2 mom. och 14 § 2 mom. lagen den 13 november

1936 örn domkapitel ävensom alla övriga i samma lag förekommande

särskilda stadganden beträffande Stockholms stad, dess församlingar och

prästerskap, örn Stockholms domkapitel samt rörande pastor primarius

eller sekreteraren vid nämnda domkapitel skola upphöra att gälla; skolande

vad i samma lag stadgas beträffande domkapitel i stift i allo äga tillämpning

i fråga om domkapitlet i Stockholms stift.

Denna lag skall träda i kraft å dag, som Konungen bestämmer. Med

lagens ikraftträdande upphävas i förordningen den 11 februari 1687, huru

med rättegång uti domkapitlen skall förhållas, eller eljest i lag eller särskild

författning förekommande stadganden, som strida emot vad i följd

av Stockholms stifts inrättande skall enligt denna lag vinna tillämpning.

Örn förordnande och val första gången av ledamöter jämte suppleanter

i domkapitlet i Stockholms stift äger Konungen föranstalta innan den nya

stiftsindelningen träder i kraft; skolande härför gälla, vad beträffande

domkapitel i stift med avseende å sådant förordnande och val i allmänhet

finnes i lagen om domkapitel stadgat, eller vad Konungen, i den män så

befinnes påkallat, i sådant hänseende särskilt förordnar.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av förordningen den 30 maj 1759

örn biskops- och superintendentsval.

Härigenom förordnas, att stadgandet i sista punkten i 9 mom. förordningen

den 30 maj 1759 örn biskops- och superintendentsval skall upphöra

att gälla samt att 3 morn.1 samma förordning skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

3:o

Till detta val kallar prosten i varje kontrakt eller, örn han är av laga förfall

hindrad, den i hans ställe är förordnad alla till prästämbetets utövning

behöriga prästmän, som inom kontraktet innehava ordinarie prästerlig

1 Senaste lydelse, se: 1916: 93.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Mcij.ts skrivelse Nr 8.

tjänst eller sådan särskild prästerlig tjänst, som i 47 § lagen den 7 december

1934 om tillsättning av prästerliga tjänster avses, eller anställning vid allmän

undervisningsanstalt, så ock i övrigt en var till prästämbetets utövning

behörig, till tjänstgöring inom stiftet antagen extra ordinarie prästman,

som, utan att innehava tjänst eller anställning som ovan sagts, är inom

kontraktet kyrkoskrifven.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i svensk författningssamling.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i vissa delar av förordningen den 27 november 1936

(nr 578) med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande

jämte nya grunder för dispositionen av därtill

avsedda medel.

Härigenom förordnas, att punkterna 5:o, 6:o, 7:o, 8:o och 21 :o skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

5:o.

Biskoparna i Visby och Stockholms stift skola en var, i enlighet med

vad särskilt blivit förordnat, såsom prebende innehava, den förre, kyrkoherdetjänsten

i Visby församlings pastorat och, den senare, kyrkoherdetjänsten

i Storkyrkoförsamlingens pastorat i Stockholm. Utöver vad sålunda

är förordnat, må icke med biskopstjänst förenas annan allmän tjänst.

Med biskopstjänst---äga rum.

6:o.

Följande biskopar---statens befattningshavare.

Biskoparna i Visby och Stockholms stift, vilka i egenskap av kyrkoherdar,

varom under punkt 5:o sägs, uppbära avlöning, utgående i därför

stadgad särskild ordning, skola vardera vid sin biskopstjänst äga åtnjuta

lönefyllnad så bestämd, att biskopens kontanta lön för året uppbringas till

ett belopp av 21,000 kronor jämte dyrtidstillägg därå enligt de bestämmelser,

som ovan angivits skola för övriga biskopar tillämpas. Vid bestämmande

---berörda befattning.

7:o.

För tid, varunder vid biskopstjänst utgående kontant lön eller, i fråga

om biskopstjänsterna i Visby och Stockholms stift, lönefyllnad åtnjutes av

tjänst- eller nådårsberättigad dödsbodelägare eller, jämlikt vad särskilt

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. May.ts skrivelse Nr S.

är stadgat, uppbäres av prästerskapets änke- och pupillkassa, må Kungl.

Majit tillerkänna utnämnd biskop, som trätt i utövning av tjänsten, löneersättning,

högst motsvarande lönens eller lönefyllnadens belopp.

8:o.

a) Tjänstebostad beredes---upplåtna bostadslägenheten. Vad så
lunda

stadgats i fråga örn tjänstebostad för biskop och hyresersättning

därför skall dock icke gälla för biskoparna i Visby och Stockholms stift,

så länge dessa i egenskap av kyrkoherdar, varom under punkt 5:o sågs,

äga åtnjuta förmån av fri bostad — vare sig i prästgård, upplåten enligt

ecklesiastik boställsordning — eller eljest i av pastoratet tillhandahållen

bostadslägenhet — eller de, i stället för sådan bostad av pastoratet uppbära

hyresersättning.

b) Åt biskop upplåten tjänstebostad ävensom -— för tid, varunder kyrkoherdetjänsten

i Visby pastorat eller kyrkoherdetjänsten i Storkyrkoförsamlingen

pastorat i Stockholm är med biskopstjänsten i vederbörande stift

förenad^ — av biskopen i Visby, respektive i Stockholms stift disponerad

prästgård eller av pastoratet eljest upplåten tjänstebostad må, i den ordning

och omfattning Kungl. Majit föreskriver, genom det allmännas försorg

förses med möblering för högst fyra till representation avsedda rum.

c) ---

21».

e) Likaledes skall kyrkofonden tillföras ersättning av statsverket för det

ränteanslag i kronotionde, för vilket gottgörelse enligt riksstaten för närvarande

utgår till innehavaren av den indragna pastor primarietjänsten i

Stockholm.

Denna förordning skall träda i kraft å dag, som Kungl. Majit bestämmer.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Majlis skrivelse Nr 8.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 6

oktober 1941■

Närvarande:

justi tieråden Forssman,

Bellinder,

regeringsrådet Lundevall,

justitierådet Sterzel.

Enligt lagrådet den 3 oktober 1941 tillhandakommet utdrag av protokoll

över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 26 september 1941, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets

utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas över upprättade förslag till lag örn ändrad lydelse av §§ 2, 4

och 5 förordningen den 16 november 1863 (nr 61, s. 3) angående allmänt

kyrkomöte, lag örn upphörande av det särskilda domkapitlet för

Stockholms stad samt lag örn ändring i vissa delar av förordningen den

30 maj 1759 örn biskops- och superintendentsval.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av kammarrådet T. Wohlin.

Lagrådet yttrade: Förslaget till lag om upphörande av det särskilda

domkapitlet för Stockholms stad torde böra inledas med en bestämmelse

av innehåll att det särskilda domkapitlet skall upphöra den dag, då

förordnande att Stockholms stad tillika med vissa kringliggande områden

skall utgöra ett särskilt stift träder i kraft. I sammanhang härmed

böra jämväl i övrigt vissa jämkningar av redaktionell art vidtagas i

förslaget. Övriga lagförslag lämnar lagrådet utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis skrivelse Nr 8.

61

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maji Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

17 oktober 19J+1.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres,

Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge lagrådets den 6 oktober

1941 avgivna utlåtande över de den 26 september 1941 till lagrådet remitterade

förslagen till lag om ändrad lydelse av §§ 2, 4 och 5 förordningen

den 16 november 1863 (nr 61, s. 3) angående allmänt kyrkomöte, lag örn

upphörande av det särskilda domkapitlet för Stockholms stad samt lag örn

ändring i vissa delar av förordningen den 30 maj 1759 örn biskops- och

superintendentsval.

Föredraganden anför:

I anslutning till lagrådets erinran beträffande avfattningen av den inledande

bestämmelsen i förslaget till lag örn upphörande av det särskilda domkapitlet

för Stockholms stad ha inom ecklesiastikdepartementet vidtagits vissa

jämkningar i nämnda förslag ävensom, med avseende å ikraftträdandebestämmelsen,

i den föreslagna lagen om ändringar i kyrkomötesförordningen.

Vid anmälan av Stockholms stiftsfråga den 26 september 1941 meddelade

jag, att byggnadsstyrelsen erhållit i uppdrag att företaga en preliminär utredning

rörande en lösning på längre sikt såväl av lokalfrågan för domkapitlet

som av spörsmålet om förläggningen i en publik fastighet av tjänstebostad

för biskopen i det nya stiftet. En dylik utredning har numera verkställts

av byggnadsstyrelsen. Ett sammandrag av styrelsens utlåtande i frågan

torde få såsom bilaga fogas till dagens protokoll i detta ärende (Bil. 1).

Till de i byggnadsstyrelsens utlåtande framförda alternativen för en mera

bestående lösning av hithörande frågor torde icke i närvarande läge något

ställningstagande från Kungl. Maj:ts sida påkallas. Pa sätt jag tidigare

framhållit erfordras nämligen för varje fall för tiden närmast efter den 1

juli 1942 en provisorisk reglering härutinnan. Byggnadsstyrelsen har också

i sitt utlåtande framställt förslag i sådant syfte. I avseende å biskopens bostadsförmån

har byggnadsstyrelsen härvid ansett lämpligast, att denne tills

vidare tillerkännes viss kontant hyresersättning, vilken av ämbetsverket

föreslagits att utgå med 6,000 kronor för år. Emot detta förslag torde icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

<12

Kungl. Hafås skrivelse Nr 8.

föreligga anledning till någon erinran. Vad beträffar tillgodoseendet av det

nya domkapitlets lokalbehov under provisorietiden kan jag i detta sammanhang

inskränka mig till att nämna, att Storkyrkoförsamlingen utfäst sig

att tills vidare från och med den 1 juli 1942 ställa den s. k. kyrksalen i Storkyrkan

hyresfritt till förfogande för det nya domkapitlets verksamhet.

Storleken av den årliga merkostnad, som den nya stiftsindelningen enligt

det framlagda förslaget skulle komma att draga, är till stor del beroende av

huru anslagsbehovet för det nya domkapitlet bestämmes. Frågan härom är

för närvarande föremål för närmare utredning. Preliminärt har emellertid

ett överslag av de ifrågakommande kostnaderna verkställts inom ecklesiastikdepartementet.

Denna överslagsberäkning har givit vid handen, att merkostnaden

för det föreslagna nya stiftet under de närmaste åren torde kunna

begränsas till i avrundat tal 29,000 kronor för år. Härvid har beräknats, att

för Storkyrkoförsamlingen skulle uppkomma en besparing av cirka 6,500

kronor, medan för statsverket och kyrkofonden skulle uppstå en merutgift

av tillhopa 35 ä 36,000 kronor. Kyrkofonden skulle först och främst komma

att belastas med utgifter för avlönande av en ny biskop, inklusive hyresersättning

m. m. omkring 29,600 kronor, varemot skulle svara dels en inkomst

av 4,400 kronor i form av anslag å statsbudgeten (för närvarande

tillkommande pastor primarius såsom tiondeanslag) och dels en utgiftsminskning

av 1,100 kronor, motsvarande nu utgående avlöningsmedel åt

kyrkoadjunkt. Härigenom skulle för kyrkofonden uppstå en nettoökning

av (29,600 — 4,400 — 1,100 =) 24,100 kronor. Vidare uppkommer en ökning

av utgifterna till avlöningar och omkostnader vid Stockholms domkapitel,

preliminärt uppskattad till omkring 11,600 kronor. Enligt vad statskontoret

framhållit torde även komma att uppstå behov av viss personalförstärkning

å ämbetsverkets fondbyrå. Därest statsverket, pä sätt nu alfallet,

alltjämt skulle svara för alla utgifter för Stockholms domkapitel,

komme sistnämnda kostnadsökning att helt drabba statsverket. I avseende

å fördelningen mellan statsverket och kyrkofonden av domkapitlens kanslikostnader

m. m. har emellertid, såsom här efteråt i korthet skall beröras,

vid de preliminära kostnadskalkylernas uppgörande ifrågasatts, huruvida

icke viss ändring i det hittills tillämpade beräkningsförfarandet vid denna

fördelning betingades av den föreslagna nya stiftsorganisationen.

Överflyttningen av vissa arbetsuppgifter från domkapitlen i Uppsala

och Strängnäs till Stockholms domkapitel respektive statskontoret kommer

nämligen att för de två förstnämnda domkapitelskanslierna åstadkomma

en viss lättnad i arbetsbördan. I vad mån denna lättnad kail resultera

i minskat medelsbehov för dessa två kanslier, är för närvarande föremål

för utredning. Den utgiftsminskning, som torde komma att inträda,

kommer, under förutsättning av oförändrat beräkningsförfarande vid utgiftsfördelningen,

i lika grad kyrkofonden och statsverket tillgodo, trots att

de däremot svarande utgifterna under samma förutsättning skulle helt bäras

av statsverket. Det är med hänsyn till denna konsekvens, som en än
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

äring i gällande beräkningssätt kan ifrågasättas. Härvid synas två alternativ

närmast erbjuda sig. Enligt det ena skulle kyrkofonden belastas med

viss högre andel än 50 % av kostnaderna för domkapitelskanslierna i Uppsala

och Strängnäs, medan i övrigt ingen ändring skulle vidtagas i fördelningsförfarandet,

i följd varav kostnaderna för domkapitlet i Stockholms

stift helt skulle falla på statsverket. Enligt det andra alternativet skulle den

nuvarande metoden för kostnadernas fördelning ändras därhän, att kanslikostnaderna

för samtliga domkapitel, däri inbegripet domkapitlet för Stockholms

stift, fördelas med hälften på statsverket och hälften på kyrkofonden.

Att kyrkofonden skulle bidraga till de merutgifter, som statskontorets handhavande

av vissa stiftsnämndsgöromål kan komma att medföra, lärer icke

böra ifrågasättas. Anmärkas må, att en lösning i anslutning till det senare

av nämnda två alternativ icke torde kunna anses strida mot bestämmelserna

i kyrkofondslagen i dess lydelse jämlikt lagen den 9 december 1938 (nr

735).

I en inom ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria ha de här

antydda problemen diskuterats, varvid av praktiska skäl förordats en lösning

i enlighet med det senare av de bägge alternativen. Statskontoret har

i häröver avgivet utlåtande givit uttryck åt den uppfattningen, att vid ett

val mellan dessa två alternativ det först nämnda synes vara att föredraga.

Emellertid har statskontoret framhållit svårigheterna att taga bestämd

ståndpunkt i ämnet, innan närmare klarhet vunnits rörande storleken av

å ena sidan utgiftsökningen för Stockholms domkapitel och å andra sidan

utgiftsminskningen vid Uppsala och Strängnäs domkapitel. Kammarkollegiet

har utgått ifrån att någon ökning av kyrkofondens utgifter för stiftsnämndernas

verksamhet icke borde föranledas av ifrågavarande omorganisation

och har för sådant fall icke velat motsätta sig en lösning i enlighet

med det alternativ, som förordats i promemorian, ehuru kollegiet synes

finna det andra alternativet principiellt riktigast. Såväl statskontoret som

kammarkollegiet lia emellertid ifrågasatt, att nuvarande beräkningssätt vid

kanslikostnadernas fördelning alltjämt bibehölles oförändrat och att statsverket

alltså skulle få svara för hela kostnaden för det blivande domkapitlet

i Stockholms stift.

För egen del är jag icke beredd att nu taga definitiv ställning till denna

fråga örn kostnadsfördelningen. Det slutliga avgörandet torde böra ankomma

på Kungl. Majit och riksdagen i samband med prövningen av de ändringar

i de berörda domkapitelskansliernas anslagsbehov, som ina bliva en

följd av det nya stiftets inrättande. Jag vill dock redan nu framhålla, att

en lösning givetvis bör väljas, som i betraktande av alla på frågan inverkande

omständigheter må finnas mest skälig och praktisk.

Enligt gällande avlöningsbestämmelser för biskoparna liro dessa pliktiga

att underkasta sig jämkning i åligganden och förändring av stifts område,

som i vederbörlig ordning föreskrives. Något hinder för den föreslagna regleringens

omedelbara genomförande föreligger med hänsyn till de rättigheter,

som iiro förbundna med innehavet av biskopsämbetena i de tvä exkorporeringsstiften,

därför icke.

På sätt förut framhållits, påkallar inrättandet av det nya stiftet ändringar

i vissa författningar av kyrkolags natur. Vid sådant förhållande kräver

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

förslaget om den nya stiftsindelningen medverkan av allmänt kyrkomöte,

nämligen såvitt avser angivna ändringars genomförande. Med hänsyn till

naturen av föreliggande ärende synes emellertid önskvärt, att tillfälle beredes

kyrkomötet att avgiva yttrande jämväl i ärendet i övrigt.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte dels inhämta

kyrkomötets yttrande över förslaget om inrättande av ett särskilt stift för

Stockholm jämte vissa kringliggande områden, dels ock, jämlikt § 87 regeringsformen,

inhämta kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet godkänner

förutnämnda till lagrådet remitterade, inom ecklesiastikdepartementet i

vissa delar jämkade förslag till lag örn ändrad lydelse av §§ 2, Jf och 5 förordningen

den 16 november 1863 (nr 61, s. 3) angående allmänt kyrkomöte,

lag om upphörande av det särskilda domkapitlet för Stockholms stad samt

lag örn ändring i vissa delar av förordningen den 30 maj 1759 om biskopsört

superintendentsval av den lydelse, bilaga1 vid detta protokoll utvisar.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

kyrkomötet skall avlåtas skrivelse av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

1 Denna bilaga, vilken är likalydande med de vid skrivelsen till kyrkomötet fogade lagförslagen,

har här uteslutits.

s. 65 Kontrollera mot PDF

■ Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

65

Bil. 1.

(åberopad sid. 61.)

Sammandrag av byggnadsstyrelsens skrivelse den 29 september 19^1 till

chefen för ecklesiastikdepartementet angående lokaler åt domkapitlet och till

tjänstebostad åt biskopen i ett blivande Stockholms stift.

Enligt vad byggnadsstyrelsen erfarit har tidigare diskuterats att för ifrågavarande

ändamål taga i anspråk ett av de s. k. gymnasiehusen på Riddarholmen.

Emellertid torde en sådan lösning av dessa lokalfrågor vara utesluten,

då gymnasiehusen oundgängligen torde bliva erforderliga för tillgodoseende

av aktuella lokalbehov för vissa av de till Riddarholmen förlagda centrala

ämbetsverken. De enda staten tillhöriga fastigheter inom Storkyrkoförsamlingen,

som enligt styrelsens mening skulle kunna komma i fråga för nu avsedda

ändamål, äro det s. k. Oxenstiernska palatset, Storkyrkobrinken 2, och

kontrollstyrelsens f. d. hus Svartmangatan 9.

Oxenstiernska palatset, som för närvarande disponeras av finansdepartementet,

kan tänkas bliva disponibelt i samband med uppförande av en nybyggnad

å de av Stockholms stad till kronan överlåtna tomterna mellan

Storkyrkobrinken, Västerlånggatan samt Salvii gränd och Myntgatan. Inom

en sådan nybyggnad torde komma att beredas lokaler för bland annat statsdepartementen,

och det kan då förutsättas att finansdepartementet där erhåller

lokaler i sådan omfattning, att Oxenstiernska palatset kunde av departementet

utrymmas. När byggnaden sålunda eventuellt skulle kunna bliva

disponibel för nu ifrågavarande ändamål kan givetvis icke för närvarande bedömas,

men torde man kunna utgå ifrån, att det kommer att dröja ett flertal

år. Denna byggnad skulle med hänsyn till sitt läge och sin förnämliga arkitektur

i särskilt hög grad lämpa sig för ändamålet. Till bottenvåningen skulle

sålunda kunna förläggas en vaktmästarbostad samt domkapitlets sessionsrum.

Den låga våningen en trappa upp skulle lämpligen kunna inrymma

domkapitlets övriga lokaler samt två tjänarrum för biskopen. Till våningen

två trappor upp skulle kunna förläggas tre till biskopsbostaden hörande representationsrum.

I våningen tre trappor upp, som är mycket låg, böra inrymmas

kök, ett mindre vardagsrum samt två sovrum. Den mycket höga

våningen fyra trappor upp lämpar sig för anordnande av bibliotek, arbetsrum

för biskopen samt biskopens och biskopinnans sovrum. Slutligen finnes

möjlighet att bereda plats för ett mindre gästrum i vindsvåningen. På grund

av byggnadens stora höjd torde det vara ofrånkomligt att anordna en personhiss.

Fastigheten Svartmangatan nr 9 torde kunna bliva disponibel för nu avsedda

ändamål inom en nära framtid, då den jämlikt nådigt beslut den 1 mars

1940 endast utnyttjas såsom lokal för kommittéer och sakkunniga m. m,

Sålunda disponerar för närvarande statistiska centralbyrån lokalen i fråga

för folkräkning, men det torde icke möta större svårigheter att tillgodose

detta mera tillfälliga lokalbehov på annat sätt. Fastighetens läge är visserligen

icke så dominerande som Oxenstiernska palatsets men synes dock fullt

tillfredsställande. Sedan sanering av det inre av kvarteret Cepheus, där fastigheten

är belägen, numera genomförts enligt fastställd plan, utom vad beträffar

här ifrågakomna och angränsande fastighet, hava rummen mot gården

fått fullt tillfredsställande dagsbelysning, och gaturummen i byggna
Bihang

till allm. kyrkomötets protokoll 191+1. 1 sami. Nr 8. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 8.

dens övre våningar äro även fullt tillräckligt belysta. Vid ett utnyttjande av

denna fastighet till domkapitelslokal och biskopsbostad måste förutsättas, att

den till fastigheten hörande gårdsflygeln rives och den fastställda kvarterssaneringen

sålunda genomföres för kronans del. Då det kvarstående gatuhuset

är väl stort att i sin helhet kunna utnyttjas för ändamålet, torde byggnaden

lämpligen böra i vertikal led uppdelas efter den genom byggnaden

tvärgående muren, varvid den norra delen av byggnaden bör tagas i anspråk

för annat ändamål. Enligt vad byggnadsstyrelsen under hand erfarit skulle

denna del av byggnaden lämpligen kunna utnyttjas för Storkyrkoförsamlingens

behov, örn den icke skulle behöva tagas i anspråk för tillgodoseende

av något statligt lokalbehov. I den södra delen av byggnaden skulle vaktmästarbostaden

bibehållas i bottenvåningen, där jämväl erforderliga arkivutrymmen

skulle kunna erhållas. Våningen en trappa upp skulle upptagas

av domkapitlets ämbetslokaler jämte tre till biskopsbostaden hörande rum,

under det att våningarna två och tre trappor upp i sin helhet skulle disponeras

av biskopen.

Några staden eller Storkyrkoförsamlingen tillhöriga byggnader, som lämpligen

skulle kunna utnyttjas för nu ifrågakomna ändamål, finnas icke tillgängliga.

Även örn fastigheten Svartmangatan nr 9 skulle komma att tagas i anspråk

för domkapitlet och biskopen torde det icke vara möjligt att lokaler skulle

för ändamålet kunna hinna iordningställas redan till den 1 juli 1942, utan

torde det bliva erforderligt att för tiden närmast efter sagda dag provisoriskt

ordna här berörda lokalfrågor.

Vad beträffar domkapitlets ämbetslokaler har styrelsen erfarit, att Storkyrkoförsamlingens

kyrkoråd den 4 september 1941 beslutit att ställa domkapitelslokalen

i Storkyrkan till det nya domkapitlets förfogande. Utöver

nämnda lokal skulle under provisorietiden för domkapitlet erfordras tre

smärre rum, nämligen ett för biskopen, ett för stiftssekreteraren samt ett för

skrivbiträde. Storkyrkolokalen är emellertid behäftad med vissa brister, såväl

vad beträffar uppvärmning som belysning. Med hänsyn härtill och då i

varje fall förhyrning av ytterligare rum är erforderlig, torde det enligt styrelsens

mening kunna ifrågasättas, om det icke vore lämpligare att förhyra

en lokal örn två smärre rum och ett större, vilket senare skulle kunna utnyttjas

såsom sessionsrum och samtidigt såsom tjänsterum för stiftssekreteraren,

vilken alltid skall närvara vid domkapitlets sammanträden. En sådan

lokal torde kunna förhyras för omkring 3,000 kronor per år.

Vad slutligen angår regleringen av biskopens bostadsförhållanden under

provisorietiden synes det byggnadsstyrelsen lämpligast, att denna fråga ordnas

genom att biskopen under denna tid tillerkännes hyresersättning. Denna

hyresersättning torde skäligen kunna bestämmas till cirka 6,000 kronor, för

vilket belopp det torde vara möjligt att förhyra en för ändamålet lämplig

lägenhet.

Stockholm 1941. Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

41S483

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kyrkomötets skrivelse 1941, Nr 13.

1

Bilaga 2.

Kyrkomötets underdåniga skrivelse, nr 13, i anledning av Kungl.

Maj:ts skrivelse örn inrättande av ett särskilt stift för

Stockholm jämte vissa kringliggande områden m. m.

Till Konungen.

I skrivelse till kyrkomötet den 17 oktober 1941, nr 8, har Eders Kungl.

Majit, under åberopande av skrivelsen bilagt utdrag av statsrådsprotokollen

för den 26 september och den 17 oktober 1941 samt av protokollet i

lagrådet den 6 oktober 1941, begärt kyrkomötets yttrande dels över däri

avgivna förslag örn inrättande av ett särskilt stift för Stockholm jämte

vissa kringliggande områden, dels ock huruvida kyrkomötet godkände vid

skrivelsen fogade förslag till

1) lag örn ändrad lydelse av §§ 2, 4 och 5 förordningen den 16 november

1863 (nr 61, s. 3) angående allmänt kyrkomöte,

2) lag om upphörande av det särskilda domkapitlet för Stockholms stad

samt

3) lag om ändring i vissa delar av förordningen den 30 maj 1759 om biskops-

och superintendentsval.

Det synes kyrkomötet, som örn det framlagda förslagets genomförande

skulle i sak på ett tillfredsställande sätt tillgodose behovet av förbättrad

kyrklig organisation inom Stockholm med omnejd. Mot den föreslagna områdesbestämningen

för det nya stiftet har kyrkomötet ej heller något att

erinra. Den föreslagna anordningen i avseende å stiftsnämndsförvaltningen

anser kyrkomötet också böra, i avvaktan på närmare erfarenhet av densammas

funktionsduglighet, godtagas.

Den i skrivelsen berörda frågan örn den blivande biskopens uppgifter

såsom legal ställföreträdare för ärkebiskopen i hans egenskap av ledare av

vissa centrala kyrkliga institutioner synes vara av den natur, att en närmare

utredning därav erfordras. Då vidare den definitiva regleringen förutsätter

en ändring av de ifrågavarande institutionernas stadgar, utgår

kyrkomötet ifrån, att frågan ånyo kommer under kyrkomötets bedömande.

Ett ståndpunktstagande i nu förevarande sammanhang lärer förty icke

vara påkallat.

Bihang till riksdagens protokoll 19}2. 1 sami. Nr 13.

3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kyrkomötets skrivelse 1941, Nr 13.

De i samband med den nya stiftsbildningen uppkommande frågorna om

befordringsrätt och stiftsband synas vara av den omfattande beskaffenhet,

att de icke kunna nu överblickas. Kyrkomötet anser sig i detta sammanhang

blott böra erinra örn det betänkliga i en uppluckring av stiftsbandet

och därmed följande upplösning av vissa för församlingarnas valrätt väsentliga

förutsättningar.

I övrigt har kyrkomötet icke funnit anledning till erinran i anledning av

det framlagda förslaget liksom ej heller mot de vid detsamma fogade författningsförslag.

På grund av vad ovan anförts får kyrkomötet i underdånighet förklara

sig dels icke hava något att erinra mot det framlagda förslaget örn inrättande

av ett särskilt stift för Stockholm jämte vissa kringliggande områden,

dels ock godkänna de vid Eders Kungl. Maj:ts förevarande skrivelse fogade

förslag till

1) lag örn ändrad lydelse av §§ 2, 4 och 5 förordningen den 16 november

1863 (nr 61, s. 3) angående allmänt kyrkomöte,

2) lag örn upphörande av det särskilda domkapitlet för Stockholms stad

samt

3) lag om ändring i vissa delar av förordningen den 30 maj 1759 om

biskops- och superintendentsval.

Stockholm den 18 november 1941.

Underdånigst

ERLING EIDEM

G. H. Berggren.

Stockholm 1942, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

415166

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.