Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens polisskola

1942-03-06 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:146, Angående anslag till statens polisskola

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

1

Nr 146.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till statens

polisskola; given Stockholms slott den 6 mars

1942.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars

1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på mili hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 190 och 191, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1942/43 beräkna

dels till statens polisskola: avlöningar ett förslagsanslag av 135,000 kronor,

dels ock till statens polisskola: omkostnader ett förslagsanslag av 43,000

kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. t samt. Nr 146.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 146.

l:o) Statens polisskola: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1940/41 ......................... 115,600 93,007

1941/42 .......................... 118,000 —

1942/43 (förslag) 135,200 —

[Stadga den 30 juni 1938 (nr 521) för statens polisskola, ändrad genom

kungörelse nr 89/1940.]

Kungl Majit har den 2 maj 1941 fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning

för polisskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42. Förteckningen upptager 2 befattningshavare, nämligen 1 rektor

placerad i lönegraden A 30 och 1 lärare i juridiska ämnen med placering

i lönegraden Eo 27.

Vidare har Kungl Majit nämnda dag fastställt följande av riksdagen godkända

avlöningsstat för skolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42.

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis.......... kronor 13,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » 81,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal............ » 17,500

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ........................... » 3,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_2,600

Summa förslagsanslag kronor 118,000

Samtidigt har Kungl. Majit förklarat, att den å avlöningsstaten upptagna

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar skall tills vidare från

och med budgetåret 1941/42 disponeras på följande sätt:

Årsarvoden till två heltidsanställda lärare å 9,800 kronor,

tillhopa ........................................... kronor 19,600

Ersättningar till timlärare, högst ........................ » 57,200

Ersättningar till författare av läroböcker för polisskolans behov

............................................ » 5,000

Summa kronor 81,800

I skrivelse den 15 september 1941 har styrelsen för polisskolan gjort framställning

om anslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Styrelsen beräknar härvid anslagsposten till avlöning till ordinarie

tjänsteman till oförändrat belopp, 13,100 kronor.

Under posten till arvoden och särskilda ersättningar har

styrelsen för årsarvoden till två heltidsanställda lärare samt för ersättningar

till författare av läroböcker för polisskolans behov upptagit samma belopp,

som för ändamålet beräknats för löpande budgetår, eller 19,600 respektive

5,000 kronor.

Däremot har för ersättningar till timlärare föreslagits en höjning från

57,200 kronor till 61,900 kronor. Styrelsens framställning innehåller i denna

del i huvudsak följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 146.

3

Styrelsen utginge från alt under nästa budgetår skulle liksom tidigare anordnas

en överkonstapelsklass med 5 avdelningar.

Tidigare hade vid skolan anordnats två konstapelsklasser med sammanlagt

10 avdelningar och ungefär 25 elever i varje avdelning. Det antal elever,

som årligen utexaminerats från dessa klasser, hade sålunda uppgått till 250.

För att undersöka platsbehovet i konstapelsklassen under budgetåret 1942/

43 hade styrelsen infordrat uppgifter från de olika länsstyrelserna angående

det antal platser, som länsstyrelserna ansett behövliga under nämnda budgetår.

En sammanställning av dessa uppgifter gåve vid handen, att antalet erforderliga

platser i konstapelsklassen uppginge i fråga om höstterminen 1942

till 175 och i fråga om vårterminen 1943 till 149 eller sålunda sammanlagt

324 platser. Därtill komme 25 platser för Stockholm under envar av terminerna

läsåret 1942—1943. Anordnades såsom dittills vanligen skett polisutbildning

i Göteborg för omkring 40 aspiranter, bleve platsbehovet vid statens

polisskola för ifrågavarande läsår (324 + 50 — 40) 334 eller drygt ett

80-tal utöver det nuvarande platsantalet. Anledningarna till att ett så betydande

elevantal vöre att emotse vore flera. De viktigaste orsakerna vore emellertid

att de s. k. militärkurserna för utbildning av poliskonstaplar — lill ett

antal av omkring 75 om året — sedan 1939 vore nedlagda, samt att poliskårerna

vore stadda i ökning. Då det vore ett stort intresse för det allmänna,

att möjlighet till polisutbildning stöde till buds i erforderlig omfattning, ansåge

styrelsen en utökning av konstapelsklassen under de närmaste åren böra

vidtagas. För läsåret 1942/43 föresloge styrelsen ytterligare en parallellavdelning

om ungefär 25 platser under vardera terminen. Därjämte ämnade styrelsen

söka något öka antalet elever i varje avdelning i syfte att om möjligt

reducera bristen å platser.

Vid skolan hade anordnats undervisning i en kommissarieklass under läsåret

1940/41, vilken klass varit den första i sitt slag, och för budgetåret 1941/

42 hade anvisats medel för anordnande av undervisning i ytterligare en sådan

klass. Då behov alltjämt syntes föreligga av att utbilda aspiranter till

poliskommissariebefattningar, torde även under nästa budgetår en kurs i

kommissarieklassen böra anordnas.

För kvinnliga poliser hade någon undervisning ännu icke meddelats vid

skolan. En kurs för sådana poliser borde emellertid komma till stånd under

nästa budgetår.

Däremot behövde medel icke beräknas för någon ny polischefskurs.

Med dessa utgångspunkter kunde kostnaderna för ersättningar till timlärare

uppskattas till 61,900 kronor, därav 55,000 kronor hänförde sig till

överkonstapels- och konstapelsklasserna, 4,900 kronor till kommissariekursen

och 2,000 kronor till kursen för kvinnliga poliser.

Styrelsen har således beräknat posten till arvoden och särskilda ersättningar

till (19,600 + 5,000 + 61,900) 86,500 kronor.

Medelsbehovet under övriga anslagsposter har styrelsen beräknat på sätt

skett vid fastställande av gällande avlöningsstat. I överensstämmelse härmed

hava upptagits för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

17,500 kronor, för .särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän 3,000 kronor och för

rörligt tillägg 2,600 kronor.

De sammanlagda avlöningskostnaderna skulle enligt styrelsens kalkyler

för nästa budgetår uppgå till (13,100 + 86,500 + 17,500 + 3,000 + 2,600)

122,700 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 146.

I detta sammanhang ber jag att få anmäla frågan om anordnande av förkortade

polischefskurser för vissa landsfiskalsaspiranter.

Jag får då först erinra, att Kungl. Maj:t på min hemställan den 18 april

1941 framlade proposition nr 225, angående omorganisation av landsfiskalstjänsterna,

i vilken proposition bland annat behandlades frågan om kompetensbestämmelser

för landsfiskalerna under tiden för övergången till den nya

landfiskalsorganisationen. Vid anmälan i propositionen av sagda fråga anförde

jag i huvudsak följande.

Av en under år 1941 verkställd undersökning rörande landsfiskalsaspirantema

— såsom sådana hade räknats samtliga som, efter att hava börjat

tjänstgöra å landsstatsbanan, hade för avsikt att vinna befordran till landsfiskaler

samt icke erhållit ordinarie anställning i länsstyrelse eller förordnande

tills vidare å landsfiskalstjänst — hade framgått, att av samtliga ungefär

270 aspiranter med formell landsfiskalskompetens efter dittills varande

bestämmelser endast något över 50 genomgått sådan kriminalteknisk utbildning,

som skulle utgöra villkor för behörighet till nyorganiserad landsfiskalsoch

assistenttjänst. Även örn blott två tredjedelar av ifrågavarande 270 aspiranter

—- med hänsyn till kvalifikationerna i övrigt — borde komma i fråga

till nyorganiserad tjänst, skulle således över 120 aspiranter behöva underkasta

sig viss vidareutbildning. Det vore ur flera synpunkter av stort värde, örn

denna utbildning icke gjordes alltför knapphändig. För att de ifrågavarande

aspiranterna skola bliva i utbildningshänseende något mera jämställda med

de nya distriktsåklagaraspiranterna syntes det lämpligt, att utbildningen icke

strängt begränsades till de kriminaltekniska ämnena utan utformades som

en förkortad polischefskurs örn ungefär två månaders längd, förslagsvis förlagd

till statens polisskola. Då elevantalet i varje kurs lämpligen icke torde

böra överstiga 20, erfordrades sammanlagt ungefär sex kurser för att samtliga

aspiranter skulle erhålla denna kompletterande utbildning. Denna utbildning

syntes böra vara undangjord, innan den första examinerade distriktsåklagarkursen

börjar studierna vid polisskolan, varför den första kursen borde

taga sin början under senare hälften av 1942. Det torde vara skäligt, att

aspiranterna under kompletteringsutbildningen bibehölles vid sin lön — de

syntes i regel komma att innehava assistenttjänst — och möjligen borde de,

åtminstone om de vore familjeförsörjare, erhålla något traktamente därutöver.

Rörande planläggning av kurserna erfordrades ytterligare utredning.

Förslag för ändamålet behövde först anvisas för budgetåret 1942/43.

Riksdagen, som biföll berörda proposition (riksdagens skrivelse den 26

juni 1941, nr 442), gjorde icke något uttalande beträffande omförmälda förkortade

polischefskurser.

Sedan Kungl. Majit den 3 oktober 1941 uppdragit åt styrelsen för polisskolan

att verkställa och till Kungl. Majit inkomma med utredning jämte förslag

rörande anordnande vid polisskolan av ifrågavarande kurser, överlämnade

skolans styrelse med skrivelse den 17 november 1941 en av polisskolans

rektor utarbetad promemoria innefattande förslag i ämnet.

Rörande planläggningen av kurserna anföres i promemorian följande.

De polischefskurser, som ditintills anordnats vid statens polisskola hade

omfattat ungefär 22 arbetsveckor. Därest de förkortade polischefskurserna

skulle komma att omfatta endast cirka 9 arbetsveckor, måste givetvis en

betydlig reduktion i de olika ämnenas timantal äga rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 146. J

Timantalet i de olika ämnena skulle lämpligen kunna fördelas sålunda:

1. I ämnet kriminalpolistjänst ............................... 150 timmar

2. » » ordningspolistjänst................................ 40 »

3. » » polisförfattningar ................................. 15 »

4. » » rättsmedicin ..................................... 10 »

5. » » socialkunskap.................................... 10 »

6. » » bruket av tjänstevapen ........................... 15 »

7. » » bokföring................................... 20 »_____

Summa 260 timmar.

Antalet undervisningstimmar per vecka skulle sålunda komma att uppgå

till cirka 30 timmar eller i genomsnitt 5 timmar per dag.

Skäl syntes tala för, att i dessa förkortade polischefskurser undervisning

meddelades jämväl i vissa delar av ämnena straffrätt och processrätt. Därest

så ansåges böra ske, torde förslagsvis 60 timmar böra disponeras för dessa

ämnen. Kades dessa 60 timmar till förut angivna 260 timmar, skulle kursen

sammanlagt komma att omfatta 320 timmar. Lästiden skulle då komma att

uppgå till ungefär 36 timmar per vecka eller ungefär 6 timmar per dag.

Därest lässchemat skulle komma att omfatta 6 timmar per dag, måste detta

anses utgöra en relativt kraftig belastning för eleverna. Det torde därför

böra ifrågasättas, huruvida icke kurstidens längd borde något utökas, förslagsvis

till 11 arbetsveckor. Därigenom skulle jämväl det jämförelsevis ringa

antal timmar, som anslagits åt ämnena straffrätt och processrätt, kunna utökas

till förslagsvis 80 timmar. Kursen skulle i så fall sammanlagt omfatta

340 timmar, och lästiden därvid komma att uppgå till ungefär 30 timmar per

vecka eller ungefär 5 timmar per dag.

För att studierna skulle kunna bedrivas så ändamålsenligt som möjligt, torde

genom skolans försorg anvisning böra lämnas å lämpligaste sättet att bedriva

vissa förstudier. Speciellt gällde detta ämnena polisförfattningar, straffrätt

och processrätt. Detsamma borde jämväl kunna komma i fråga, då det

gällde vissa avsnitt av kriminalpolistjänsten, framför allt beträffande delämnet

fotografering.

Departementschefen hade i propositionen nr 225/41 framhållit önskvärdheten

därav, att utbildningen i dessa förkortade polischefskurser vore undangjord,

imian den första distriktsåklagarekursen började sina studier vid

polisskolan. Enligt uppgift skulle den första distriktsåklagarekursen icke kunna

påbörjas vid statens polisskola förrän under hösten 1945. Under förutsättning

att undervisningstiden skulle omfatta 9 arbetsveckor, borde kurserna

lämpligen förläggas med två till höstterminen 1942, två till vårterminen 1943

och två till höstterminen 1943. Skulle återigen kurstiden omfatta 11 arbetsveckor,

borde kurserna förläggas nied en till höstterminen 1942, två till vårterminen

1943, en till höstterminen 1943 och två till vårterminen 1944. Då

såsom förut anmärkts den första distriktsåklagarekursen icke skulle kunna taga

sin början vid statens polisskola förrän under hösten 1945, förelåge sålunda

icke några svårigheter att i något av de föreslagna alternativen kunna

medhinna undervisningen, innan distriktsåklagarekurserna toge sin början.

Beträffande kostnaderna för kurserna innehåller promemorian följande

kalkyler:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 146.

Timlärararvodena för envar av 6 kurser omfattande 9 arbetsveckor kunde

beräknas uppgå till följande belopp:

I ämnet kriminalpolistjänst ............................ kronor 2,000

» » ordningspolistjänst ............................ » 500

» » polisförfattningar .............................. » 150

» » rättsmedicin ....... » 100

» » socialkunskap ................................. » 100

» » bruket av tjänstevapen.......................... » 100

» » bokföring .................................... » 200

» » straffrätt och processrätt ........................ » 600

Summa kronor 3,750.

Detta belopp torde lämpligen avrundas uppåt till 4,000 kronor.

Skulle kurserna återigen omfatta 11 arbetsveckor, tillkomme ytterligare

20 timmar å 10 kronor i ämnena straffrätt och processrätt. Beloppet torde

i så fall lämpligen böra avrundas uppåt till 4,200 kronor.

Under förutsättning att eleverna i dessa förkortade polischefskurser kostnadsfritt

skulle erhålla undervisningsmateriel och läroböcker, torde kostnaderna

därför för varje elev böra beräknas till 50 kronor eller sålunda till

1,000 kronor för varje kurs.

Då särskilda kompendier praktiskt taget måste uppläggas i varje ämne,

erfordrades en utökning av skolans kanslipersonal under den tid kurserna

påginge. Skolan förfogade för närvarande endast över ett e. o. kanslibiträde

och under vissa tider av året en extra skrivhjälp. Det förelåge ingen möjlighet

att med tillhjälp av denna arbetskraft kunna fullgöra det merarbete,

som — framför allt i fråga om maskinskrivning och stencilering — komme

att uppstå. Kostnaden därför beräknades till 250 kronor för envar av 12

månader eller sålunda sammanlagt till 3,000 kronor.

Sammanfattningsvis hava kostnaderna för kurserna beräknats sålunda.

A. Kostnader under förutsättning att kurstidens längd bestämmes till 9

arbetsveckor.

Belopp, kronor

Kostnader för Under budgetåret Under budgetåret

1942/43 (4 kurser) 1943/44 (2 kurser)

Timlärarlöner ......................... 16,000 8,000

Läroböcker, undervisningsmateriel etc. ... 4,000 2,000

Extra skrivhjälp......... 2,000 1,000

Summa kronor 22,000 11,000

B. Kostnader under förutsättning att kurstidens längd bestämmes till 11

arbetsveckor.

Belopp, kronor

Under budgetåret Under budgetåret

1942/43 (3 kurser) 1943/44 (3 kurser)

Timlärarlöner.......................... 12,600 12,600

Läroböcker, undervisningsmateriel etc. ... 3,000 3,000

Extra skrivhjälp ........ 1,875 1,875

Summa kronor 17,475 17,475

Stgrelsen för polisskolan har för sin del hänvisat till innehållet i den av

rektorn utarbetade promemorian. Styrelsen tillfogar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 146.

7

Styrelsen förordade, att kurstidens längd bestämdes att omfatta 11 arbetsveckor.

En kursplan omfattande endast 9 arbetsveckor förutsatte, att kursdeltagarnas

lässchema komme att upptaga ungefär 6 timmar per dag, vilket

komme att innebära, att den tid, som stöde till kursdeltagarnas disposition

i fråga örn studier vid sidan av lektionerna, bleve alltför knappt tillmätt.

Det borde i detta sammanhang jämväl beaktas, att den första distriktsåklagarekursen

icke komme att anordnas vid skolan förrän år 1945, vilket medförde,

att en avsevärd tid komme att förflyta, innan kursdeltagare med denna

fullständigare utbildning, kunde påräkna anställning som landsfiskaler. Det

syntes styrelsen därför vara av stor vikt, att den utbildning, som skulle

givas åt deltagare i de förkortade polischefskurserna, gjordes så grundlig som

omständigheterna medgåve.

Statskontoret, som den 10 december 1941 yttrat sig över vissa delar av

förslaget om anordnande av ifrågavarande utbildningskurser, har till en

början framhållit, att det syntes skäligt, att de landsfiskalsaspiranter, vilka

innehade extra ordinarie befattning, icke lede minskning i sina avlöningsförmåner

under den tid de deltoge i kurserna. Härutöver syntes det — anför

statskontoret vidare — böra medgivas, att landsfiskalsaspirant, som

vore extra ordinarie tjänsteman, er holle ersättning enligt allmänna resereglementet

för de av kurserna föranledda resekostnaderna. Därest jämväl

särskilt tjänstgöringstraktamente ansåges böra utgå, vilket enligt statskontorets

mening borde ifrågakomma endast för familjeförsörjare, syntes detta

traktamente — i anslutning till vad som stadgats i 4 § av Kungl. Maj:ts

kungörelse den 22 juni 1939 (nr 478) med tilläggsbestämmelser till civila

avlöningsreglementet — böra bestämmas till högst 6 kronor 50 öre per

dygn. Då emellertid icke-ordinarie tjänsteman enligt gällande avlöningsbestämmelser

icke ägde uppbära oavkortad lön under sådan ledighet, varom

här vore fråga, och ej heller resekostnads- eller traktamentsersättning författningsenligt

utginge i förevarande fall, syntes särskilt beslut av Kungl. Maj:t

i ämnet vara erforderligt.

Beträffande frågan om bestridande av de med den föreslagna utbildningen

förenade kostnaderna har statskontoret vidare framhållit, att ämbetsverket

förutsatte, att förordnande av vikarier för de aspiranter, vilka deltoge i kurserna,

i regel icke komme att erfordras. Därest så emellertid skulle behöva

ske i någon större utsträckning, syntes medel för ersättning till vikarierna

böra beräknas under anslaget till avlöningar till landsfiskalerna, posten avlöningar

till icke-ordinarie personal.

Statskontoret påpekar ock, att kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamenten

böra bestridas från den under anslaget till landsfiskalernas omkostnader

uppförda posten till reseersättningar ävensom att de för undervisningen

vid polisskolan erforderliga medlen syntes böra, i överensstämmelse

med vad sorn skett i andra liknande fall, anvisas från polisskolans

avlönings- respektive omkostnadsanslag.

Innan jag ingår på en beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår för Departementsavlöningar

vid statens polisskola, vill jag taga ställning till det föreliggande cheM
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

förslaget rörande anordnande av utbildningskurser för landsfiskalsaspiranter.

Vad då först beträffar kursernas omfattning och planläggning är jag i

likhet med polisskolans rektor och styrelse av den uppfattningen att i kurserna

böra ingå även ämnena straffrätt och processrätt. Å andra sidan torde

beträffande ett flertal andra ämnen kunna räknas med kortare utbildningstid

än den i förslaget ifrågasatta. Det totala timantalet per kurs torde därför

kunna begränsas till 260. Jag anser det med hänsyn därtill icke påkallat

att räkna med kurser omfattande längre tidsperiod än 9 veckor. Kurserna

torde böra förläggas till statens polisskola.

Enligt vad en i ämnet nyligen verkställd undersökning givit vid handen utgör

antalet aspiranter, som måste genomgå kompletteringskurs för att vinna

landsfiskalskompetens, ungefär 190. Det är visserligen ovisst, huruvida samtliga

dessa, med hänsyn till sina kvalifikationer i övrigt, böra komma i fråga

lill erhållande av landsfiskalstjänst, men vid beräknandet av antalet erforderliga

kurser torde man böra preliminärt utgå från ett sammanlagt elevantal

av inemot 190. Då varje kurs torde böra omfatta omkring 20 elever, behöva,

så vitt nu kan bedömas, inalles anordnas 9 kurser. Av kurserna torde lämpligen

4 böra äga rum under nästa budgetår, medan återstående kurser få

anordnas senare.

De direkta kostnaderna för kursernas anordnande torde med den av mig

föreslagna begränsningen med avseende å timantalet bliva avsevärt lägre än

som beräknats i den av polisskolans rektor uppgjorda promemorian. För min

del beräknar jag kostnaderna för varje kurs till 4,600 kronor, därav 3,400

kronor för timlärarlöner, 800 kronor för anskaffande av läroböcker och annan

undervisningsmateriel samt 400 kronor för extra skrivhjälp. Medan kostnaderna

för lärarlöner och för extra skrivhjälp böra bestridas från polisskolans

avlöningsanslag, böra utgifterna för anskaffande av läroböcker och annan

undervisningsmateriel gäldas från skolans omkostnadsanslag.

Rörande de förmåner, som böra tillkomma de i kurserna deltagande aspiranterna,

kan jag i huvudsak ansluta mig till vad statskontoret anfört. Sålunda

anser jag, att landsfiskalsaspirant, som innehar extra ordinarie befattning,

bör jämlikt särskilt Kungl. Maj:ts beslut tillerkännas rätt att under

den tid han deltager i utbildningskurs av ifrågavarande slag uppbära oavkortad

lön. Likaså bör han berättigas att åtnjuta ersättning enligt allmänna

resereglementet för de av sådan kurs föranledda resekostnaderna. För aspirant,

som är familjeförsörjare, bör därjämte utgå tjänstgöringstraktamente,

som lämpligen torde kunna bestämmas till 6 kronor 50 öre per dygn.

Lika med statskontoret utgår jag från att vikarier för de aspiranter, vilka deltaga

i kurserna, blott undantagsvis skola komma att förordnas. Med hänsyn

därtill anser jag det icke påkallat, att under anslaget till landsfiskalerna

m. fl.: avlöningar beräkna särskilda medel för ersättningar till sådana vikarier.

Kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamenten komma att

medföra en tidigare icke förutsedd belastning å posten till reseersättningar

under anslaget till landsfiskalerna m. fl.: omkostnader. Då denna post

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

9

är förslagsvis beräknad och hela anslaget är av förslagsanslags natur, behöver

någon höjning av anslaget för nästa budgetår — utöver det belopp, som för

ändamålet äskats i 1942 års statsverksproposition — icke ifrågasättas.

Jag övergår härefter till en beräkning av anslaget till statens polisskola:

avlöningar för budgetåret 1942/43.

På hemställan av chefen för finansdepartementet har Kungl. Maj:t i proposition

denna dag bland annat föreslagit viss reglering av avlöningsförhållandena

för skolans rektor. Vid bifall härtill bör i fortsättningen liksom hittills

under anslagsposten till avlöning till en ordinarie tjänsteman

räknas med en avlöningsförstärkning av 1,000 kronor till nämnde befattningshavare.

För lön till rektorn bör avses ett belopp av 12,700 kronor.

Posten kan därför för nästa budgetår upptagas till 13,700 kronor.

Vad angår posten till arvoden och särskilda ersättningar

får jag med hänsyn till den inträdda prisstegringen förorda, att årsarvodet

till en var av de heltidsanställda lärarna höjes från 9,800 till 10,300 kronor.

För dessa arvoden erfordras alltså ett belopp av 20,600 kronor.

Vid uppskattningen av kostnaderna för ersättningar till timlärare har

styrelsen räknat med att under nästa budgetår konstapelsklassen måste utökas

med en avdelning under vardera terminen, varigenom det sammanlagda

antalet avdelningal- i denna klass skulle stiga från 10 till 12. Då behovet

av denna utvidgning synes styrkt, får jag förorda, att utökningen kommer

till stånd. Även i övrigt räknar jag med att undervisningen vid skolan skall

under nästa budgetår — frånsett kurserna för landsfiskalsaspiranter — få

den omfattning, som styrelsen föreslagit, dock med den inskränkningen, att

jag icke förordar, att någon kurs för kvinnliga poliser anordnas under budgetåret.

Utgifterna för ersättning till timlärare torde — frånsett utgifterna för sagda

aspirantkurser — kunna uppskattas till 59,900 kronor. Vid bifall till vad

jag förut föreslagit skulle för nästa budgetår i anledning av sistnämnda

kurser få räknas med en ytterligare utgift av (4 X 3,400) 13,600 kronor. Den

sammanlagda kostnaden för ersättning till timlärarlöner skulle alltså bliva

73,500 kronor.

För ersättningar till författare av läroböcker för polisskolans behov torde

liksom för löpande budgetår få avses 5,000 kronor.

Hela arvodesposten skulle alltså kunna upptagas till (20,600 + 73,500 +

5,000) 99,100 kronor.

Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie person

a 1 bör i anledning av förslaget om kurserna för landsfiskalsaspiranter

höjas med (4 X 400) 1,600 kronor och alltså upptagas till 19,100 kronor.

Från posten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän gäldas för närvarande dels ett personligt lönetillägg ä 1,800 kronor

till skolans rektor, dels ock ett dylikt tillägg å 1,200 kronor till en av de

arvodesanställda heltidslärarna. Under förutsättning av bifall lill vad i nyssnämnda

proposition förordas, kommer det personliga lönetillägget till skolans

rektor att från och med nästa budgetår bortfalla. Vidare bör — förutsatt att

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 14G. ‘<2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

det av mig framställda förslaget örn höjning av arvodena till heltidslärarna

bifalles — det personliga lönetillägget till en av dessa lärare nedsättas med

500 kronor och alltså upptagas till 700 kronor. Ifrågavarande anslagspost,

som i fortsättningen bör rubriceras särskilda löneförmåner till

en icke -ordinarie tjänsteman, bör därför upptagas till sistnämnda

belopp.

För rörligt tillägg torde liksom för löpande budgetår böra upptagas

ett belopp av 2,600 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle enligt dessa

kalkyler bliva (13,700 + 99,100 + 19,100 + 700 + 2,600) 135,200 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till en ordinarie tjänsteman, för
slagsvis

.......................... kronor

2. Arvoden för särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit ........... »

3. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal »

4. Särskilda löneförmåner till en icke-ordi
narie

tjänsteman, förslagsvis ........ »

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ »

13,700

99.100

19.100

700

2,600

Summa förslagsanslag kronor 135,200;

dels ock till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 135,200.

2:o) Statens polisskola: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgitter

1940/41 .......................... 42,500 36,500

1941/42 .......................... 40,000 —

1942/43 (förslag) .................. 42,000 —

Den 2 maj 1941 har Kungl. Majit fastställt omkostnadsstat för statens

polisskola för budgetåret 1941/42 upptagande följande poster:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... kronor 100

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 16,000

3. övriga utgifter (anskaffande av läroböcker och annan

undervisningsmateriel, studiebesök m. m.), högst .... » 23,900

Summa kronor 40,000

Av posten till expenser hava för bränsle, lyse och vatten avsetts 2,000

kronor och för övriga expenser 14,000 kronor.

I skrivelse den 15 september 1941 har styrelsen för polisskolan framlagt

sina beräkningar rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under

nästa budgetår.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

11

Posten till sjukvård m. m. har styrelsen därvid beräknat till samma

belopp, vartill den upptagits i gällande stat.

Beträffande posterna till expenser och till övriga utgifter anför

styrelsen, att belastningen under sistförflutna budgetår ungefär uppgått

till 13,400 kronor respektive 20,500 kronor. Under hänvisning till att vid bifall

till styrelsens förslag om inrättande vid polisskolan av ytterligare två

avdelningar i konstapelsklassen skolans kostnader för expenser och övriga

utgifter komme att stiga ävensom att, bortsett härifrån, dyrtiden kunde tänkas

komma att medföra stigande utgifter för berörda ändamål, har styrelsen

upptagit även dessa poster till oförändrade belopp.

Styrelsen föreslår på grund härav, att förevarande anslag också för nästa

budgetår beräknas till 40,000 kronor.

Utgifterna för sjukvård m. m. uppskattar jag liksom styrelsen för Departementspolisskolan

till 100 kronor. chefen.

Däremot synes mig posten till expenser kunna med hänsyn till senaste

belastningssiffra något nedsättas. Posten bör dock ej upptagas till lägre

belopp än 15,000 kronor. Jag beräknar härvid 2,000 kronor för bränsle, lyse

och vatten samt 13,000 kronor för övriga expenser.

Under posten till övriga utgifter har man — vid bifall till vad jag

föreslagit rörande anordnande av utbildningskurser för landsfiskaler och utökning

av antalet avdelningar i konstapelsklassen — att räkna med vissa icke

obetydliga merkostnader. Det synes mig därför befogat, att posten trots den

angivna låga utgiftssiffran för budgetåret 1940/41 för nästa budgetår höjes

till 26,900 kronor.

Omkostnaderna vid skolan skulle alltså enligt mitt förslag uppskattas på

följande sätt:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... kronor 100

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 15,000

3. övriga utgifter (anskaffande av läroböcker och annan

undervisningsmateriel, studiebesök m. m.), högst .... » 26,900

Summa kronor 42,000

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens polisskola: Omkostnader för budgetåret 1942/

43 anvisa ett förslagsanslag av..............kronor 42,000.

Med bifall till den sålunda under punkterna l:o) och

2:o) gjorda, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlålas lill riksdagen.

Ur protokollet:

Hertha Klemedtson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:164 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för hudgetåret 1942/43 till statens polisskola. s. 3 i texten
  2. SU 1942:65 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/i3 till statens polisskola. s. 1 i texten