Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare statsunderstöd till Getåns vattenavledningsföretag i Hallands län

1942-03-06 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:152, Angående ytterligare statsunderstöd till Getåns vattenavledningsföretag i Hallands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 152.

1

Nr 152.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd

till Getåns vattenavledningsföretag i Hallands

län; given Stockholms slott den 6 mars 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 6

mars 1942.

Närvarande:

Statsministern HANSSON, ministern för utrikes ärendena GUNTHER, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Föredraganden, statsrådet Domö, anför:

Den 30 april 1920 beviljade Kungl. Maj.t till sänkning av Getån och dess

tillflöden för torrläggning av mark tillhörig Tångabo, Boa, Stixered och

Skog i Krogsereds socken av Hallands län dels statsbidrag från allmänna

avdikningsanslaget med 15,290 kronor, dels ock lån från odlingslånefonden

med 23,750 kronor, varjämte Kungl. Majit fastställde för företaget upprät(ad

arbetsplan.

lii hang till riksdagens protokoll 1942. I saini. Nr 152.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Länsstyrelsen i Hallands län fastställde genom utslag den 16 maj 1925

fördelningen å vederbörande fastigheter av förenämnda lån. Enligt sagda

utslag skall lånet amorteras under åren 1927—1952.

I en den 12 september 1938 dagtecknad skrift lia samtliga delägare i företaget

hemställt örn avskrivning av ifrågavarande lån.

1 ärendet ha remissutlåtanden avgivits den 27 september 1939 av länsstyrelsen

i Hallands län, den 2 februari 1942 av lantbruksstyrelsen och den

24 februari 1942 av statskontoret. Vid länsstyrelsens utlåtande fanns fogat

yttrande av lantbruksingenjören A. Welin-Berger och vid lantbruksstyrelsen

utlåtande en den 4 december 1939 dagtecknad skrivelse från länsstyrelsen

innehållande utredning rörande sökandenas ekonomiska omständigheter.

Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.

Förslag till ifrågavarande företag upprättades vid av dåvarande lantbruksingenjören

C. B. Carlson åren 1916—1918 hållen syneförrättning enligt

lagen den 20 juni 1879 örn dikning m. m. Företaget omfattade en areal

av 74,1 hektar, varav 2,9 hektar åker och 71,2 hektar äng och odlingsmark.

Vid arbetsplanens fastställelse beräknades båtnaden till 33,941 kronor 39

öre och kostnaderna för arbetets utförande till 45,877 kronor 83 öre. Företaget

godkändes av lantbruksstyrelsen den 31 december 1921.

Såsom stöd för sin framställning ha sökandena anfört, att efter de verkställda

torrläggningsarbetena de därav berörda markerna undergått en

så betydande sättning, att desammas brukande icke längre vore möjlig.

Vidare har framhållits, att sökandena för ernående av det med företaget

avsedda ändamålet ansökt om sänkning av den nedanför nu ifrågavarande

marker belägna Krogsjön men att vattendomstolen genom dom den 30 december

1933, som fastställts av vattenöverdomstolen, förklarat hinder mota

mot meddelande av tillstånd till det ifrågasatta företaget.

Lantbruksingenjören Welin-Berger, som deltagit i en av toriläggningskommittén

den 31 juli 1939 verkställd okulärbesiktning av förevarande

mark komplex, har tillstyrkt framställningen. Förhållandena syntes enligt

Welin-Bergers uppfattning giva vid handen icke blott att den beräknade

båtnaden så gott som belt uteblivit utan även att någon möjlighet till förbättrad

torrläggning icke stöde till buds. Den allra största delen av den i

företaget ingående marken hade alltsedan företagets utförande undergått

sättning och detta i sådan vidsträckt omfattning att dess fortsatta användbarhet

för odlingsändamål över huvud taget kunde ifrågasättas. Inom betydande

arealer av de lägst liggande markerna företedde dessa uppenbara

bevis på långt fortskriden och alltjämt fortgående försumpning. En tilltagande

vegetation av starrgräs å dessa marker samt nödvändigheten att

vid deras brukande förse dragarna med »trögor» bure vittnesbörd därom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

.''i

Länsstyrelsen har i sitt utlåtande den 27 september 1939 under åberopande

av vad lantbruksingenjören anfört i ämnet hemställt örn bifall till framställningen.

Beträffande sökandenas ekonomiska ställning framgår av den av länsstyrelsen

förebragta utredningen, att samtliga delägare utom ägaren till Via

mantal Stixered 33, Gustaf Adolf Josefsson, och ägaren till 3/s mantal Tångabo

l2, Nils Gustaf Karlsson, befinna sig i goda ekonomiska omständigheter.

Såväl Josefsson som Karlsson lia skulder över tillgångarna. Bådas

fastigheter äro intecknade över taxeringsvärdet.

1 samband med avgivandet av förenämnda ekonomiska utredning har

länsstyrelsen uttalat, att sökandenas ekonomiska förhållanden syntes vara

av underordnad betydelse vid bedömandet av förevarande fråga.

I avseende å fastigheten Tångabo l2 inhämtas av tillgängliga handlingar

bland annat att nuvarande ägaren N. G. Karlsson förvärvat fastigheten av

sin moder och sina bröder Knut och Gunnar Karlsson efter den nu föreliggande

framställningens tillkomst. Bland undertecknarna av framställningen

återfinnes jämväl Knut Karlsson. En eventuell nedskrivning av den ifrågavarande

låneskulden har med anledning härav ansetts böra jämväl gälla

fastighetens nuvarande ägare, N. G. Karlsson.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande anfört bland annat följande.

Enligt förordnande av lantbruksstyrelsen har lantbruksingenjören WelinBerger

i februari 1940 låtit verkställa inspektion av torrläggningsföretaget.

Av den över inspektionen avgivna rapporten framgår bland annat, att dea

genom företaget erhållna båtnaden visade sig bestående endast inom företagets

högre belägna delar samt å fastmarksjorden. Sedan företaget utförts.

hade en betydande sättning ägt rum å vissa marker. De höga vattenstånden

i den nedanför ifrågavarande markkomplex belägna delen av Getån

fram till Krogsjön ävensom vattenstånden i denna sjö utgjorde hinder

för torrläggningen. Härtill komme, att Krogsjön redan vid relativt kortvariga

nederbördsperioder reagerade häftigt genom starka och långvariga

höjningar av vattenståndet och givetvis än mera under längre nederbördsperioder.

I förenämnda rapport har vidare meddelats att endast ett par av de i

företaget ingående fastigheterna syntes lia erhållit den å dem ursprungligen

beräknade båtnaden. Eör övriga fastigheter beräknades den uppkomna

båtnaden variera från omkring 23 procent till högst 62,35 procent av den vid

syneförrättningen uppskattade båtnaden.

Med hänsyn till de särskilda omständigheter, som i förevarande fall utgjort

den huvudsakliga anledningen till företagets ogynnsamma resultat,

finner lantbruksstyrelsen starka skäl tala för att lindring beredes ägaren

av Stixered 33, (i. Josefsson, och ägaren av Tångabo l2, N. G. Karlsson, i

fråga örn återbetalningen av deras andelar i lånet. Beträffande torinen för

eventuell mellankomst från statens sida i detta fall torde denna lämpligen

böra ske genom viss nedskrivning av den skuld till odlingslånefonden, som

belastar nämnda båda låntagares fastigheter, Stixered 3* och Tångabo l2.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Före
draganden.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 152.

För bedömande av denna fråga torde lämpligen en jämförelse kunna

göras mellan å ena sidan den å Josefssons och Karlssons fastigheter uppkomna

verkliga båtnaden genom företaget och å andra sidan det sammanlagda

kapitalbelopp, som för dessa fastigheter återbetalats å lånet. En

sådan jämförelse giver vid handen, att båtnaden å Josefssons fastighet,

Stixered 33, vilken båtnad enligt den fastställda arbetsplanen beräknats till

1,283 kronor 4 öre, nu uppskattats till endast 224 kronor 9 öre samt att

båtnaden å Karlssons fastighet, Tångabo l2, vilken båtnad enligt den fastställda

arbetsplanen beräknats till 7,734 kronor 16 öre, nu icke uppskattats

till högre belopp än omkring 1,300 kronor. Efter inbetalningen av de till

och med 1941 förfallna annuitet erna å lånet har för den förstnämnda fastigheten,

vars kapitalskuld till lånefonden vid amorteringens början utgjorde

994 kronor 71 öre, återbetalats 464 kronor 9 öre, medan för den sistnämnda

fastigheten motsvarande belopp utgöra 6,001 kronor 13 öre respektive

2,799 kronor 71 öre. 1 båda fallen uppgå sålunda de hittills utdebiterade

kapitalavbetalningarna till mer än det dubbla värdet av den erhållna

båtnaden. Vid sådant förhållande synes det lantbruksstyrelsen skäligt,

att den efter inbetalningen av de senast utdebiterade annuiteterna återstående

kapitalskulden å de båda ifrågavarande fastigheterna helt avskrives.

Detta skuldbelopp utgör å fastigheten Stixered 33 530 kronor 62 öre

och å fastigheten Tångabo l2 3,201 kronor 42 öre eller tillhopa 3,732 kronor

4 öre. Såsom gottgörelse för den ifrågasatta avskrivningen synes statens

avdikningslånefond böra tillföras motsvarande belopp från statens

avdikningsanslag.

Statskontoret har anslutit sig till lantbruksstyrelsen hemställan i ärendet.

Av vad i ärendet anförts torde framgå, att båtnaden av ifrågavarande

torrläggningsföretag på grund av inträffade marksättningar icke på långt

när uppgått till vad vid företagets igångsättande beräknats. En på föranstaltande

av vederbörande lantbruksingenjör i februari 1940 verkställd

värdering av företaget utvisar sålunda för flertalet därav berörda fastigheter

ett båtnadsvärde liggande mellan cirka 23 procent och 62,35 procent

av den ursprungligen beräknade båtnaden. Beträffande två fastigheter,

V12 mantal Stixered 33 och 3/s mantal Tångabo l2, uppgå de senast uppskattade

båtnadsvärdena icke till hälften av de belopp, som vederbörande

fastighetsägare redan avbetalat å lånet. Med hänsyn härtill och vad i övrigt

framkommit i ärendet finner jag i likhet med lantbruksstyrelsen skäligt,

att ägarna till nämnda båda fastigheter, vilka befinna sig i mindre goda

ekonomiska omständigheter, befrias från betalning av sina återstående låneandelar

genom att ett statsunderstöd beviljas för avbetalning av förevarande

lån från odlingslånefonden. Vad angår storleken av sagda understöd ansluter

jag mig till lantbruksstyrelsens förslag. Jag förordar alltså, att för ändamålet

må från statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 3,732 kronor 4 öre.

Härtill synes emellertid riksdagens medgivande böra inhämtas. Bidragsbeloppet

bör av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets förfogande för att

såsom avbetalning å ifrågavarande lån tillgodoföras avdikningslånefonden.

Beloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som enligt riksdagens med
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

5

givande för visst år må beviljas jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets

användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att för avbetalning av vissa andelar av ett till sänkning

av Getån och dess tillflöden för torrläggning av mark i Krogsereds

socken av Hallands län den 30 april 1920 beviljat lån

från odlingslånefonden må från statens avdikningsanslag utgå

ett belopp av 3,732 kronor 4 öre.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bermo Gårdsten.

Bihang till riksdagens protokoll 1942.

1 sami. Nr 152.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:387 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående ytterligare statsunderstöd till Getåns vattenavledningsföretag i Hallands län. a1 i texten
  2. JoU 1942:54 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Getåns vattenavledningsföretag i Hallands län, dels ock i ämnet s. 1 i texten