Angående anslag till bostadshus för postverkets räkning i Krylbo
1942-03-06 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:153, Angående anslag till bostadshus för postverkets räkning i Krylbo
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
1
Nr 153.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till bostadshus för postverkets räkning i Krylbo;
given Stockholms slott den 6 mars 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majlis
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut;
GUSTAF ADOLF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över'' kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 mars 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:
I skrivelse den 9 januari 1942 har generalpoststyrelsen hemställt, att till
uppförande av ett bostadshus för postverkets räkning i Krylbo ett anslag
måtte anvisas av 285,000 kronor.
Framställningen har närmast föranletts av en skrivelse den 25 augusti 1941
från Krylbokretsen av svenska postmannaförbundet. I skrivelsen, vilken återgivits
i generalpoststyrelsens framställning, anföres följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 153.
MO 4i
opaginerad Kontrollera mot PDF
å Kungl. Majda proposition nr 153.
Sedan åtskilliga år tillbaka har stor bostadsbrist varit rådande i Krylbo
med omnejd, och under de senaste åren har någon bostadsreserv icke funnits.
Alla lägenheter voro upptagna vid omflyttningarna redan den 1 oktober 1939.
Redan då hade den lilla bostadsproduktion, som då och då förekommit i
köpingen, helt och hållet upphört på grund av de begynnande krisförhållandena.
Under de senaste åren har köpingens befolkning genom inflyttning betydligt
ökats. Delvis har bland andra ett fyrtiotal personer med familjer, vilka
ha sitt arbete inom Avesta, lagt beslag på alla lägenheter som stått i mänsklig
makt att uppbringa.
Vid flera tillfällen under årens lopp har postpersonalen haft oerhörda svårigheter
att på ett tillfredsställande sätt få bostadslägenheter, särskilt för nyinflyttade
till Krylbo. Detta har berett dem stora bekymmer och ökade utgifter.
Sker det någon gång, att en bostadslägenhet blir ledig, är det alltid ett
större antal hyressökande som trängs för att få den, örn den icke redan är
upptagen i förväg genom en hyresgäst, som vetat om att lägenheten skulle bil
ledig och försäkrat sig örn densamma.
För närvarande äro bland andra en postiljon utnämnd i juni och två nyutnämnda
överpostiljoner utan bostad. Några lägenheter för dessa tjänstemän
torde knappast kunna uppbringas under den närmaste framtiden. Utöver dessa
äro ytterligare ett tiotal posttjänsteman i behov av bättre bostäder. Genom
den utredning vi företagit har framkommit, att en dol tjänstemän bo långt från
arbetsplatsen samt att en del bo under rätt så primitiva förhållanden, t. ex.
avsaknad av vatten, w.-c. m. m.
Vid förbundets skrivelse hade fogats ett uttalande av ordföranden i kommunalnämnden
i Krylbo köping, däri denne framhållit, bland annat, att bostadsbristen
varit märkbar i synnerhet under de senaste åren, då stora utvidgningar
företagits vid Avesta järnverk, varvid den nyanställda personalen
kraftigt konkurrerat örn bostadslägenheterna i köpingen. Det hade på grund
därav förekommit, att befattningshavare i Krylbo på sista tiden nödgats bosätta
sig i grannkommunerna Grytnäs och Folkärna. Då någon ljusning i
rådande förhållanden icke syntes vara att förvänta under den närmaste tiden,
skulle uppförandet av ett postverkets eget bostadshus avhjälpa ett för platsens
postpersonal trängande behov, gagna det allmänna samt ekonomiskt sett
väl förränta och amortera anläggningskostnaden.
Generalpoststyrelsen uttalar för sin del, att de undersökningar, som styrelsen
låtit verkställa i ärendet, ytterligare bekräftat riktigheten av vad postmannaförbundet
meddelat angående bostadsförhållandena i Krylbo. Av de
två i förbundets skrivelse omnämnda överpostiljonerna hade sålunda den ene
ännu icke lyckats uppbringa någon lämplig bostad, under det att den andre
nödgats inköpa en efter förhållandena dyrbar fastighet, belägen på ett avstånd
av omkring 2 kilometer från postkontoret. Den i skrivelsen likaledes
omnämnde postiljonen hade numera erhållit en lägenhet, dock icke i Krylbo
utan i den närbelägna staden Avesta. En del yngre i Krylbo stationerade
tjänstemän tillhörande järnvägsposten, vilka nyligen ingått äktenskap, hade,
enligt vad styrelsen vidare erfarit, mast bosätta sig inom de till köpingen
gränsande kommunerna. Som ett ytterligare tecken på den inom köpingen
rådande bostadsbristen kunde anföras, att i ortspressen ofta förekomme almon
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
ser, vari annonsören förklarade sig villig att lämna kontant gottgörelse åt den,
som kunde anskaffa eller giva anvisning på lägenhet i Krylbo, Avesta eller
dessa orters omnejd.
Styrelsen framhåller härefter, att de svårigheter, som å orter med en otillfredsställande
bostadsförsörjning förorsakades postverkets tjänstemän, även
medförde betydande olägenheter för postverket självt. Sålunda hade det
ofta visat sig svårt att få de mest kompetenta tjänstemännen som sökande till
ledigförklarade tjänster å dylika orter. Oavsett detta medförde bostadsbristen
emellertid även direkta ekonomiska förluster för postverket. Befattningshavare,
som förflyttats, ägde nämligen, jämlikt 5 § kungörelsen den 22
juni 1939 (nr 429) angående ersättning för flyttningskostnad enligt civila och
militära avlöningsreglementena, utbekomma ersättning för den merutgift, som
kunde hava uppstått därigenom, att han nödgats vidkännas kostnad för såväl
förutvarande som ny bostad. Det hade inträffat, att befattningshavare, som
förflyttats till ort, där svår bostadsbrist rått, först efter avsevärd tid där
tyckats erhålla sådan bostad, att han kunnat dit överflytta sitt bohag. Statsverkets
kostnader för s. k. dubbelhyra hade i dylika fall blivit ganska betydande.
Det torde under sålunda angivna förhållanden, fortsätter styrelsen, vara
fullt naturligt, att tanken uppkommit på att genom ett statligt ingripande —
närmast i form av uppförande av ett postverkets bostadshus — söka minska
den rådande bostadsbristen i Krylbo, detta så mycket mera som postverket
tidigare, då särskilda förhållanden därtill givit anledning, låtit uppföra
bostadshus för sin personal. Sådant ingripande hade skett senast under år
1941, i det att styrelsen genom brev den 4 juli 1941 bemyndigats att för uppförande
av ett bostadshus i Boden taga i anspråk ett av riksdagen för ändamålet
anvisat belopp av 286,000 kronor.
Då styrelsen ansett ett starkt fog föreligga för ett ingripande även i nu
föreliggande fall, hade styrelsen låtit närmare undersöka möjligheterna att
inom köpingen låta uppföra ett postverkets bostadshus. Härom anför styrelsen:
Vid
de förhandlingar, som i ärendet förts med vederbörande kommunala
myndigheter, lia dessa förklarat sig beredda att, under förutsättning att ett
bostadshus för postpersonal uppfördes inom köpingen, ställa kostnadsfri
tomtmark till förfogande å ett centralt beläget och för ändamålet väl lämpat
område. Gåvobrev å detta markområde skulle under nämnda förutsättning
överlämnas till postverket, så snart laga tomtmätning blivit verkställd. Denna
utfästelse från köpingens sida har sedermera skriftligen bekräftats den 5 och
den 30 december 1941.
Enligt till styrelsen inkommet meddelande hava 15 i Krylbo stationerade
posttjänstemän framfört önskemål örn att få hyra lägenhet i ett sålunda uppfört
postverkets bostadshus. Av dessa sökande äro 10 familjeförsörjare med
barn.
Det av köpingen till postverkets disposition ställda tomtområdet är beläget
i kvarteret Härden, omedelbart norr om den i Västmannagatans mynning belägna
Västmannaplan. Med sitt läge i en för öppen bebyggelse avsedd del av
köpingen kan området i fråga utan tvivel anses såsom mycket väl lämpat för
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 153.
avsett ändamål. Styrelsen har därför uppdragit åt arkitekten Lars-Erik Lallerstedt
att utarbeta förslagsritningar till ett postverkets bostadshus å sagda
tomtområde.
Av ritningarna framgår, att å tomtområdet en eirka 50 meter lång och
cirka 8V2 meter djup byggnad av tegel skulle uppföras i två våningar. Byggnaden
skulle bestå av tre med var sitt trapphus försedda sektioner, envar innehållande
fyra lägenheter om 2 rum, matvrå och kök, eller tillsammans 12
dylika lägenheter. Av dessa skulle hörnlägenheterna omfatta en golvyta av
60 kvadratmeter, under det att golvytan i övriga lägenheter bomme att uppgå
till 54 kvadratmeter. Samtliga lägenheter skulle utrustas med badrum samt
— i köken — elektrisk spis. Under hela byggnaden skulle inredas källare,
i vilken skulle, förutom erforderliga förrådsutrymmen, anordnas bland annat
pann- och bränslerum, tvättstuga med tork- och mangelrum samt skyddsrum.
Kostnaden för ett bostadshus i enlighet med det uppgjorda förslaget har
beräknats till sammanlagt 285,000 kronor, varav 280,000 kronor för själva
byggnaden och 5,000 kronor för erforderliga planeringsarbeten.
I fråga om den ekonomiska innebörden av byggnadsföretaget har styrelsen
anfört, att med en byggnadskostnad av 285,000 kronor och en beräknad
bruttoränta av 5 procent medelhyran per lägenhet bomme att uppgå till omkring
1,190 kronor.
Byggnadsstyrelsen har i yttrande den 11 februari 1942 till generalpoststyrelsen
anfört, att den för byggnaden avsedda tomten enligt gällande stadsplan
vore reserverad för byggnad för allmänt ändamål. Emellertid hade
köpingsfullmäktige i Krylbo den 30 januari 1941 antagit förslag till ändring
av stadsplanen, innefattande bland annat, att tomten i fråga skulle utnyttjas
för bostadsändamål i slutet byggnadssätt. Efter remiss hade byggnadsstyrelsen
den 11 februari 1942 yttrat sig över detta stadsplaneförslag och
därvid förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget, i vad det avsåge
nämnda mark. Den föreslagna bostadsbyggnaden skulle hållas helt inom
ramen för den bebyggelse, som enligt den nya stadsplanen skulle vara
tillåten.
Beträffande det föreliggande byggnadsförslaget och de för detsamma beräknade
kostnaderna har byggnadsstyrelsen icke haft något att i och för sig
erinra under förutsättning, att särskilda grundförstärkningar icke visa sig
erforderliga. Byggnadsstyrelsen har emellertid ansett sig böra ifrågasätta,
huruvida det icke i nuvarande statsfinansiella läge kunde finnas anledning
överväga att i besparingssyfte inrymma ifrågavarande bostäder i en byggnad
av trä, eventuellt uppförd såsom monteringsfärdigt trähus. Härigenom skulle
en besparing i fråga örn de direkta byggnadskostnad erna av i runt tal 12,000
kronor vara att påräkna.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 17 februari 1942, varmed styrelsen
till Kungl. Majt överlämnat byggnadsstyrelsens yttrande, upptagit till behandling
vad byggnadsstyrelsen i besparingssyfte ifrågasatt beträffande
byggnadens utförande. Generalpoststyrelsen har därvid anfört, att styrelsen
vid projekteringen av byggnadsföretaget tagit ställning även till spörsmålet,
-5
Kungl. Majlis proposition nr 153.
huruvida eli byggnad av sten eller en byggnad av trä skulle uppföras. Styrelsen
hade emellertid ansett sig av flera skäl böra föreslå en byggnad av sten.
Främst hade därvid tagits hänsyn till att en byggnad av trä hade kortare
livslängd och krävde större underhållskostnader än en stenbyggnad. Även den
omständigheten, att brandrisken vore väsentligt större, då det gällde ett
trähus än ett stenhus — vilket vore av särskild betydelse i fråga örn en
sådan ur kommunikationssynpunkt viktig knutpunkt som Krylbo hade
inverkat på styrelsens ståndpunktstagande. Enligt styrelsens mening kunde
den jämförelsevis ringa besparing i fråga örn de direkta byggnadskostnaderna,
som torde vara att påräkna örn ifrågavarande byggnad uppfördes av trä,
näppeligen uppvägas av de angivna nackdelarna.
Ur principiell synpunkt föreligger enligt min mening anledning att ställa
sig betänksam mot att statliga verk — i varje fall å orter, där hyresmarknad
finnes — för sina befattningshavare uppföra bostadsbyggnader, vilka ej
kunna hänföras till tjänstebostad i avlöningsreglementets mening, d. v. s.
lägenhet vars upplåtande åt viss tjänsteman vid verket är påkallat ur tjänstesynpunkt.
I samband med förarbetena till nu gällande avlöningsbestämmelser
gjordes ock uttalanden, vilka fran statsmakternas sida lämnades utan eliman,
örn önskvärdheten av en successiv avveckling av det statliga bostadsbestånd,
sorn är ovidkommande för det egentliga verksintresset. För min del anser
jag i anslutning härtill, att uppförande av statliga bostadshus för tjänstemän
i städer eller stadsliknande samhällen bör äga rum endast i fall, där särskilt
starka skäl kunna åberopas för ett sådant ingripande från statens sida, Där
ett dylikt ingripande undantagsvis sker, mäste också förutsättas, att statens
ekonomiska intressen i skälig mån beaktas vid hyresnivåns bestämmande.
Av den i förevarande ärende lämnade redogörelsen framgår, att en betydande
bostadsbrist sedan flera år är rådande i Krylbo med omnejd. Svårigheterna
att därstädes erhålla bostad torde delvis sammanhänga med den
industriella utvecklingen i samhället samt i den närbelägna staden Avesta
och förefalla icke att vara av rent tillfällig natur. De rådande förhållandena
å bostadsmarknaden medföra olägenheter ej blott för postpersonalen utan i
viss mån även för postverket. Sålunda lärer väl en under längre tid föiefintlig
bostadsbrist inverka menligt på rekryteringen av postverkets befattningshavare
på orten. Vidare förorsaka svårigheterna för tjänstemännen att
anskaffa familjebostäder stundom postverket direkta ekonomiska förluster i
samband med förflyttning av tjänstemän till orten. På grund av dessa förhållanden
och då någon privat bostadsverksamhet av någon betydenhet av
allt att döma icke torde vara att förvänta i Krylbo under den närmaste tiden
vill jag, oaktat de principiella betänkligheter åt vilka jag nyss givit uttryck,
icke motsätta mig bifall till styrelsens förslag, att genom statsverkets försorg
ett bostadshus uppföres i Krylbo.
Enligt förslaget skulle bostadshuset uppföras på en tomt, som för ända
målet skulle av Krylbo köping utan kostnad överlåtas till postverket. Byggnaden,
som skulle uppföras i tegel, är avsedd att inrymma 12 lägenheter, var och
Departements
chefen.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 153.
en om två runi, matvrå och kök, och har beräknats draga en kostnad av 285,000
kronor, däri inräknade 5,000 kronor för tomtens planering. Byggnadsstyrelsen
har icke haft något att erinra mot det uppgjorda byggnadsförslaget men
har i besparingssyfte ifrågasatt, att byggnaden skulle uppföras såsom ett morn
teringsfärdigt trähus, varigenom byggnadskostnaderna skulle kunna nedbringas
med 12,000 kronor. Då jag i likhet med generalpoststyrelsen finner den
förhållandevis ringa kostnadsbesparingen i och för sig icke vara av beskaffenhet
att motsvara därmed förenade olägenheter samt i övrigt anser förslaget
i stort sett godtagbart, vill jag tillstyrka, att detsamma lägges till grund för
byggnadsföretagets utförande. Jag torde här få erinra örn att Kungl. Majit
tidigare i dag fastställt den stadsplaneändring, som erfordras för att tomten
skall på sätt här förutsatts få bebyggas för bostadsändamål.
Generalpoststyrelsen har utgått från att hyrorna i fastigheten skulle bestämmas
till ett sammanlagt belopp, motsvarande fem procent å byggnadskostnaden.
Denna avkastningsprocent anser jag ej tillfredsställande, enär avkastningen
icke torde vara tillräcklig för att täcka statsverkets kostnader för
det investerade byggnadskapitalets förräntning och övriga utgifter för fastigheten,
däri inberäknad en rimlig avskrivning enligt för bostadsbyggnader i
allmänhet tillämpade principer. Ur synpunkten att hålla hyrorna nere på en
skälig nivå torde den ifrågasatta procenten ej heller kunna anses motiverad.
Utgående från denna skulle nämligen hyrorna uppgå till i medeltal endast
omkring 1,190 kronor för år, vilket torde ligga under vad lägenheter av
motsvarande typ och standard i allmänhet betinga å öppna hyresmarknaden.
Detta anser jag principiellt oriktigt. En tillämpning av lägre hyror
för bostäder i statens fastigheter än de å orten eljest förekommande
hyrorna skulle nämligen innebära en indirekt löneförmån för de statstjänstemän,
som erhålla tillfälle att hyra i dylika fastigheter. På grund av här
angivna förhållanden förutsätter jag, i anslutning till vad jag förut anfört, en
hyressättning, vilken så nära som möjligt ansluter sig till den rådande hyresnivån
för jämförliga bostäder på orten. I den mån genom en sådan hyressättning
avkastningen å bostadsfastigheten icke kommer att motsvara minst sex
procent av byggnadskostnaden, torde i besparingssyfte få övervägas sänkning
av byggnadens allmänna standard. Nämnas må, att medelhyran per lägenhet
för att uppgå till nyss angivna procenttal med de nu beräknade byggnadskostnaderna
skulle behöva höjas till omkring 1,425 kronor.
Jag anser mig slutligen böra framhålla, att i den mån möjligheter sedermera
kunna erbjuda sig att på för staten tillfredsställande villkor avveckla här förevarande
eller liknande kapitalinvesteringar frågan örn försäljning av vederbörande
fastigheter torde böra upptagas till prövning.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Bostadshus för postverkets räkning i Krylbo för budgetåret
1942/43 å kapitalbudgeten under rubriken Statens affärsverksfonder,
Postverket, anvisa ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 285,000.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 153.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:211 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942143 till bostadshus för postverkets räkning i Krylbo. a1 i texten
- SU 1942:96 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till bostadshus för postverkets räkning i Krylbo. s. 4 i texten