Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bostadshus för postverkets räkning i Krylbo

1942-03-06 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:153, Angående anslag till bostadshus för postverkets räkning i Krylbo

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

1

Nr 153.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till bostadshus för postverkets räkning i Krylbo;

given Stockholms slott den 6 mars 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut;

GUSTAF ADOLF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över'' kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 mars 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I skrivelse den 9 januari 1942 har generalpoststyrelsen hemställt, att till

uppförande av ett bostadshus för postverkets räkning i Krylbo ett anslag

måtte anvisas av 285,000 kronor.

Framställningen har närmast föranletts av en skrivelse den 25 augusti 1941

från Krylbokretsen av svenska postmannaförbundet. I skrivelsen, vilken återgivits

i generalpoststyrelsens framställning, anföres följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 153.

MO 4i

opaginerad Kontrollera mot PDF

å Kungl. Majda proposition nr 153.

Sedan åtskilliga år tillbaka har stor bostadsbrist varit rådande i Krylbo

med omnejd, och under de senaste åren har någon bostadsreserv icke funnits.

Alla lägenheter voro upptagna vid omflyttningarna redan den 1 oktober 1939.

Redan då hade den lilla bostadsproduktion, som då och då förekommit i

köpingen, helt och hållet upphört på grund av de begynnande krisförhållandena.

Under de senaste åren har köpingens befolkning genom inflyttning betydligt

ökats. Delvis har bland andra ett fyrtiotal personer med familjer, vilka

ha sitt arbete inom Avesta, lagt beslag på alla lägenheter som stått i mänsklig

makt att uppbringa.

Vid flera tillfällen under årens lopp har postpersonalen haft oerhörda svårigheter

att på ett tillfredsställande sätt få bostadslägenheter, särskilt för nyinflyttade

till Krylbo. Detta har berett dem stora bekymmer och ökade utgifter.

Sker det någon gång, att en bostadslägenhet blir ledig, är det alltid ett

större antal hyressökande som trängs för att få den, örn den icke redan är

upptagen i förväg genom en hyresgäst, som vetat om att lägenheten skulle bil

ledig och försäkrat sig örn densamma.

För närvarande äro bland andra en postiljon utnämnd i juni och två nyutnämnda

överpostiljoner utan bostad. Några lägenheter för dessa tjänstemän

torde knappast kunna uppbringas under den närmaste framtiden. Utöver dessa

äro ytterligare ett tiotal posttjänsteman i behov av bättre bostäder. Genom

den utredning vi företagit har framkommit, att en dol tjänstemän bo långt från

arbetsplatsen samt att en del bo under rätt så primitiva förhållanden, t. ex.

avsaknad av vatten, w.-c. m. m.

Vid förbundets skrivelse hade fogats ett uttalande av ordföranden i kommunalnämnden

i Krylbo köping, däri denne framhållit, bland annat, att bostadsbristen

varit märkbar i synnerhet under de senaste åren, då stora utvidgningar

företagits vid Avesta järnverk, varvid den nyanställda personalen

kraftigt konkurrerat örn bostadslägenheterna i köpingen. Det hade på grund

därav förekommit, att befattningshavare i Krylbo på sista tiden nödgats bosätta

sig i grannkommunerna Grytnäs och Folkärna. Då någon ljusning i

rådande förhållanden icke syntes vara att förvänta under den närmaste tiden,

skulle uppförandet av ett postverkets eget bostadshus avhjälpa ett för platsens

postpersonal trängande behov, gagna det allmänna samt ekonomiskt sett

väl förränta och amortera anläggningskostnaden.

Generalpoststyrelsen uttalar för sin del, att de undersökningar, som styrelsen

låtit verkställa i ärendet, ytterligare bekräftat riktigheten av vad postmannaförbundet

meddelat angående bostadsförhållandena i Krylbo. Av de

två i förbundets skrivelse omnämnda överpostiljonerna hade sålunda den ene

ännu icke lyckats uppbringa någon lämplig bostad, under det att den andre

nödgats inköpa en efter förhållandena dyrbar fastighet, belägen på ett avstånd

av omkring 2 kilometer från postkontoret. Den i skrivelsen likaledes

omnämnde postiljonen hade numera erhållit en lägenhet, dock icke i Krylbo

utan i den närbelägna staden Avesta. En del yngre i Krylbo stationerade

tjänstemän tillhörande järnvägsposten, vilka nyligen ingått äktenskap, hade,

enligt vad styrelsen vidare erfarit, mast bosätta sig inom de till köpingen

gränsande kommunerna. Som ett ytterligare tecken på den inom köpingen

rådande bostadsbristen kunde anföras, att i ortspressen ofta förekomme almon
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

ser, vari annonsören förklarade sig villig att lämna kontant gottgörelse åt den,

som kunde anskaffa eller giva anvisning på lägenhet i Krylbo, Avesta eller

dessa orters omnejd.

Styrelsen framhåller härefter, att de svårigheter, som å orter med en otillfredsställande

bostadsförsörjning förorsakades postverkets tjänstemän, även

medförde betydande olägenheter för postverket självt. Sålunda hade det

ofta visat sig svårt att få de mest kompetenta tjänstemännen som sökande till

ledigförklarade tjänster å dylika orter. Oavsett detta medförde bostadsbristen

emellertid även direkta ekonomiska förluster för postverket. Befattningshavare,

som förflyttats, ägde nämligen, jämlikt 5 § kungörelsen den 22

juni 1939 (nr 429) angående ersättning för flyttningskostnad enligt civila och

militära avlöningsreglementena, utbekomma ersättning för den merutgift, som

kunde hava uppstått därigenom, att han nödgats vidkännas kostnad för såväl

förutvarande som ny bostad. Det hade inträffat, att befattningshavare, som

förflyttats till ort, där svår bostadsbrist rått, först efter avsevärd tid där

tyckats erhålla sådan bostad, att han kunnat dit överflytta sitt bohag. Statsverkets

kostnader för s. k. dubbelhyra hade i dylika fall blivit ganska betydande.

Det torde under sålunda angivna förhållanden, fortsätter styrelsen, vara

fullt naturligt, att tanken uppkommit på att genom ett statligt ingripande —

närmast i form av uppförande av ett postverkets bostadshus — söka minska

den rådande bostadsbristen i Krylbo, detta så mycket mera som postverket

tidigare, då särskilda förhållanden därtill givit anledning, låtit uppföra

bostadshus för sin personal. Sådant ingripande hade skett senast under år

1941, i det att styrelsen genom brev den 4 juli 1941 bemyndigats att för uppförande

av ett bostadshus i Boden taga i anspråk ett av riksdagen för ändamålet

anvisat belopp av 286,000 kronor.

Då styrelsen ansett ett starkt fog föreligga för ett ingripande även i nu

föreliggande fall, hade styrelsen låtit närmare undersöka möjligheterna att

inom köpingen låta uppföra ett postverkets bostadshus. Härom anför styrelsen:
Vid

de förhandlingar, som i ärendet förts med vederbörande kommunala

myndigheter, lia dessa förklarat sig beredda att, under förutsättning att ett

bostadshus för postpersonal uppfördes inom köpingen, ställa kostnadsfri

tomtmark till förfogande å ett centralt beläget och för ändamålet väl lämpat

område. Gåvobrev å detta markområde skulle under nämnda förutsättning

överlämnas till postverket, så snart laga tomtmätning blivit verkställd. Denna

utfästelse från köpingens sida har sedermera skriftligen bekräftats den 5 och

den 30 december 1941.

Enligt till styrelsen inkommet meddelande hava 15 i Krylbo stationerade

posttjänstemän framfört önskemål örn att få hyra lägenhet i ett sålunda uppfört

postverkets bostadshus. Av dessa sökande äro 10 familjeförsörjare med

barn.

Det av köpingen till postverkets disposition ställda tomtområdet är beläget

i kvarteret Härden, omedelbart norr om den i Västmannagatans mynning belägna

Västmannaplan. Med sitt läge i en för öppen bebyggelse avsedd del av

köpingen kan området i fråga utan tvivel anses såsom mycket väl lämpat för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

avsett ändamål. Styrelsen har därför uppdragit åt arkitekten Lars-Erik Lallerstedt

att utarbeta förslagsritningar till ett postverkets bostadshus å sagda

tomtområde.

Av ritningarna framgår, att å tomtområdet en eirka 50 meter lång och

cirka 8V2 meter djup byggnad av tegel skulle uppföras i två våningar. Byggnaden

skulle bestå av tre med var sitt trapphus försedda sektioner, envar innehållande

fyra lägenheter om 2 rum, matvrå och kök, eller tillsammans 12

dylika lägenheter. Av dessa skulle hörnlägenheterna omfatta en golvyta av

60 kvadratmeter, under det att golvytan i övriga lägenheter bomme att uppgå

till 54 kvadratmeter. Samtliga lägenheter skulle utrustas med badrum samt

— i köken — elektrisk spis. Under hela byggnaden skulle inredas källare,

i vilken skulle, förutom erforderliga förrådsutrymmen, anordnas bland annat

pann- och bränslerum, tvättstuga med tork- och mangelrum samt skyddsrum.

Kostnaden för ett bostadshus i enlighet med det uppgjorda förslaget har

beräknats till sammanlagt 285,000 kronor, varav 280,000 kronor för själva

byggnaden och 5,000 kronor för erforderliga planeringsarbeten.

I fråga om den ekonomiska innebörden av byggnadsföretaget har styrelsen

anfört, att med en byggnadskostnad av 285,000 kronor och en beräknad

bruttoränta av 5 procent medelhyran per lägenhet bomme att uppgå till omkring

1,190 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande den 11 februari 1942 till generalpoststyrelsen

anfört, att den för byggnaden avsedda tomten enligt gällande stadsplan

vore reserverad för byggnad för allmänt ändamål. Emellertid hade

köpingsfullmäktige i Krylbo den 30 januari 1941 antagit förslag till ändring

av stadsplanen, innefattande bland annat, att tomten i fråga skulle utnyttjas

för bostadsändamål i slutet byggnadssätt. Efter remiss hade byggnadsstyrelsen

den 11 februari 1942 yttrat sig över detta stadsplaneförslag och

därvid förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget, i vad det avsåge

nämnda mark. Den föreslagna bostadsbyggnaden skulle hållas helt inom

ramen för den bebyggelse, som enligt den nya stadsplanen skulle vara

tillåten.

Beträffande det föreliggande byggnadsförslaget och de för detsamma beräknade

kostnaderna har byggnadsstyrelsen icke haft något att i och för sig

erinra under förutsättning, att särskilda grundförstärkningar icke visa sig

erforderliga. Byggnadsstyrelsen har emellertid ansett sig böra ifrågasätta,

huruvida det icke i nuvarande statsfinansiella läge kunde finnas anledning

överväga att i besparingssyfte inrymma ifrågavarande bostäder i en byggnad

av trä, eventuellt uppförd såsom monteringsfärdigt trähus. Härigenom skulle

en besparing i fråga örn de direkta byggnadskostnad erna av i runt tal 12,000

kronor vara att påräkna.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 17 februari 1942, varmed styrelsen

till Kungl. Majt överlämnat byggnadsstyrelsens yttrande, upptagit till behandling

vad byggnadsstyrelsen i besparingssyfte ifrågasatt beträffande

byggnadens utförande. Generalpoststyrelsen har därvid anfört, att styrelsen

vid projekteringen av byggnadsföretaget tagit ställning även till spörsmålet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

-5

Kungl. Majlis proposition nr 153.

huruvida eli byggnad av sten eller en byggnad av trä skulle uppföras. Styrelsen

hade emellertid ansett sig av flera skäl böra föreslå en byggnad av sten.

Främst hade därvid tagits hänsyn till att en byggnad av trä hade kortare

livslängd och krävde större underhållskostnader än en stenbyggnad. Även den

omständigheten, att brandrisken vore väsentligt större, då det gällde ett

trähus än ett stenhus — vilket vore av särskild betydelse i fråga örn en

sådan ur kommunikationssynpunkt viktig knutpunkt som Krylbo hade

inverkat på styrelsens ståndpunktstagande. Enligt styrelsens mening kunde

den jämförelsevis ringa besparing i fråga örn de direkta byggnadskostnaderna,

som torde vara att påräkna örn ifrågavarande byggnad uppfördes av trä,

näppeligen uppvägas av de angivna nackdelarna.

Ur principiell synpunkt föreligger enligt min mening anledning att ställa

sig betänksam mot att statliga verk — i varje fall å orter, där hyresmarknad

finnes — för sina befattningshavare uppföra bostadsbyggnader, vilka ej

kunna hänföras till tjänstebostad i avlöningsreglementets mening, d. v. s.

lägenhet vars upplåtande åt viss tjänsteman vid verket är påkallat ur tjänstesynpunkt.

I samband med förarbetena till nu gällande avlöningsbestämmelser

gjordes ock uttalanden, vilka fran statsmakternas sida lämnades utan eliman,

örn önskvärdheten av en successiv avveckling av det statliga bostadsbestånd,

sorn är ovidkommande för det egentliga verksintresset. För min del anser

jag i anslutning härtill, att uppförande av statliga bostadshus för tjänstemän

i städer eller stadsliknande samhällen bör äga rum endast i fall, där särskilt

starka skäl kunna åberopas för ett sådant ingripande från statens sida, Där

ett dylikt ingripande undantagsvis sker, mäste också förutsättas, att statens

ekonomiska intressen i skälig mån beaktas vid hyresnivåns bestämmande.

Av den i förevarande ärende lämnade redogörelsen framgår, att en betydande

bostadsbrist sedan flera år är rådande i Krylbo med omnejd. Svårigheterna

att därstädes erhålla bostad torde delvis sammanhänga med den

industriella utvecklingen i samhället samt i den närbelägna staden Avesta

och förefalla icke att vara av rent tillfällig natur. De rådande förhållandena

å bostadsmarknaden medföra olägenheter ej blott för postpersonalen utan i

viss mån även för postverket. Sålunda lärer väl en under längre tid föiefintlig

bostadsbrist inverka menligt på rekryteringen av postverkets befattningshavare

på orten. Vidare förorsaka svårigheterna för tjänstemännen att

anskaffa familjebostäder stundom postverket direkta ekonomiska förluster i

samband med förflyttning av tjänstemän till orten. På grund av dessa förhållanden

och då någon privat bostadsverksamhet av någon betydenhet av

allt att döma icke torde vara att förvänta i Krylbo under den närmaste tiden

vill jag, oaktat de principiella betänkligheter åt vilka jag nyss givit uttryck,

icke motsätta mig bifall till styrelsens förslag, att genom statsverkets försorg

ett bostadshus uppföres i Krylbo.

Enligt förslaget skulle bostadshuset uppföras på en tomt, som för ända

målet skulle av Krylbo köping utan kostnad överlåtas till postverket. Byggnaden,

som skulle uppföras i tegel, är avsedd att inrymma 12 lägenheter, var och

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

en om två runi, matvrå och kök, och har beräknats draga en kostnad av 285,000

kronor, däri inräknade 5,000 kronor för tomtens planering. Byggnadsstyrelsen

har icke haft något att erinra mot det uppgjorda byggnadsförslaget men

har i besparingssyfte ifrågasatt, att byggnaden skulle uppföras såsom ett morn

teringsfärdigt trähus, varigenom byggnadskostnaderna skulle kunna nedbringas

med 12,000 kronor. Då jag i likhet med generalpoststyrelsen finner den

förhållandevis ringa kostnadsbesparingen i och för sig icke vara av beskaffenhet

att motsvara därmed förenade olägenheter samt i övrigt anser förslaget

i stort sett godtagbart, vill jag tillstyrka, att detsamma lägges till grund för

byggnadsföretagets utförande. Jag torde här få erinra örn att Kungl. Majit

tidigare i dag fastställt den stadsplaneändring, som erfordras för att tomten

skall på sätt här förutsatts få bebyggas för bostadsändamål.

Generalpoststyrelsen har utgått från att hyrorna i fastigheten skulle bestämmas

till ett sammanlagt belopp, motsvarande fem procent å byggnadskostnaden.

Denna avkastningsprocent anser jag ej tillfredsställande, enär avkastningen

icke torde vara tillräcklig för att täcka statsverkets kostnader för

det investerade byggnadskapitalets förräntning och övriga utgifter för fastigheten,

däri inberäknad en rimlig avskrivning enligt för bostadsbyggnader i

allmänhet tillämpade principer. Ur synpunkten att hålla hyrorna nere på en

skälig nivå torde den ifrågasatta procenten ej heller kunna anses motiverad.

Utgående från denna skulle nämligen hyrorna uppgå till i medeltal endast

omkring 1,190 kronor för år, vilket torde ligga under vad lägenheter av

motsvarande typ och standard i allmänhet betinga å öppna hyresmarknaden.

Detta anser jag principiellt oriktigt. En tillämpning av lägre hyror

för bostäder i statens fastigheter än de å orten eljest förekommande

hyrorna skulle nämligen innebära en indirekt löneförmån för de statstjänstemän,

som erhålla tillfälle att hyra i dylika fastigheter. På grund av här

angivna förhållanden förutsätter jag, i anslutning till vad jag förut anfört, en

hyressättning, vilken så nära som möjligt ansluter sig till den rådande hyresnivån

för jämförliga bostäder på orten. I den mån genom en sådan hyressättning

avkastningen å bostadsfastigheten icke kommer att motsvara minst sex

procent av byggnadskostnaden, torde i besparingssyfte få övervägas sänkning

av byggnadens allmänna standard. Nämnas må, att medelhyran per lägenhet

för att uppgå till nyss angivna procenttal med de nu beräknade byggnadskostnaderna

skulle behöva höjas till omkring 1,425 kronor.

Jag anser mig slutligen böra framhålla, att i den mån möjligheter sedermera

kunna erbjuda sig att på för staten tillfredsställande villkor avveckla här förevarande

eller liknande kapitalinvesteringar frågan örn försäljning av vederbörande

fastigheter torde böra upptagas till prövning.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bostadshus för postverkets räkning i Krylbo för budgetåret

1942/43 å kapitalbudgeten under rubriken Statens affärsverksfonder,

Postverket, anvisa ett reservationsanslag

av ................................................... kronor 285,000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:211 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942143 till bostadshus för postverkets räkning i Krylbo. a1 i texten
  2. SU 1942:96 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till bostadshus för postverkets räkning i Krylbo. s. 4 i texten