Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1942143 till avlöningar vid musikaliska akademien

1942-03-06 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:157, Angående anslag för budgetåret 1942143 till avlöningar vid musikaliska akademien

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 157.

1

Nr 157.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1942143 till avlöningar vid musikaliska akademien;

given Stockholms slott den 6 mars 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6

mars 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Peiirsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge följande:

Under punkten 54 i 1942 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen

förelagd, för budgetåret 1942/43 lill Musikaliska akademien med

musikhögskolan: Avlöningar beräkna ett förslagsanslag av 255 700 kronor.

Jag tillåter mig nu ånyo anmäla denna anslagsfråga.

liihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 157.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

Beträffande gällande personalförteckning och avlöningsstat för musikaliska

akademien med musikhögskolan hänvisas till statsliggaren, sid. 404.

Redan i statsverkspropositionen (se bilagan »Utgifterna. För flera huvudtitlar

gemensamma frågor») lia ifrågasatts vissa ändringar i personalorganisationen

för musikaliska akademien, föranledda av 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag i ämnet. Dessa ändringar äro följande:

1 :o) uppflyttning av portvakten från lönegraden A 1 till portvakt, tillika

eldare, i lönegraden A 5.

2 :o) uppflyttning av vaktmästaren från lönegraden A 5 till expeditionsvakt

i lönegraden A 6 samt utbyte av förste vaktmästare i lönegraden A 7

mot förste expeditionsvakt i samma lönegrad,

3:o) uppflyttning av bibliotekarien från lönegraden A 22 till lönegraden

A 24.

Däremot ansågs prövningen av ett av de sakkunniga framlagt förslag om

utbyte av kamrerarbefattningen (arvode 4 800 kronor) mot en kansliskrivare

i lönegraden Eo 11 böra uppskjutas i avbidan på resultatet av ytterligare

undersökning rörande lämpligaste sättet för kassagöromålens handhavande.

Sådan undersökning har numera företagits. Jag återkommer härtill

i det följande.

Musikaliska akademien har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

hemställt örn ett avlöningsanslag av 277 900 kronor, innebärande en höjning

av anslaget med 22 200 kronor. Anslagshöjningen hänför sig i huvudsak till

förslag örn dels omreglering av befattningen såsom direktör för musikhögskolan,

dels omreglering av vissa lärarbefattningar, dels omorganisation av

kamrerarbefattningen, dels utvidgning av den årliga lästiden för vissa av de

biträdande lärarna, dels ock beredande av höjd löneställning åt två för katalogiseringsarbeten

m. m. anställda biträden.

Örn reglering av direktörsbefattningen. För denna befattning,

som nu tillsättes genom förordnande på en tid av sex år, finnes

i akademiens stat uppfört ett arvode av 10 700 kronor för år. Å arvodet

utgå tre ålderstillägg, ett vart om 480 kronor. Å arvodesförmånerna utgår

icke dyrtidstillägg eller kristillägg.

Akademiens förslag avser omändring av tjänsten till ordinarie, medelst

förordnande på viss tid tillsatt befattning i lönegraden E 3 (== 30 löneklassen)

eller, alternativt, i lönegraden E 1 (=28 löneklassen). Till stöd härför

har akademien anfört bland annat:

Direktörsbefattningen vore en synnerligen krävande befattning, på vars

innehavare måste ställas höga krav såväl i vad gällde förmåga att på ett

praktiskt sätt planlägga och leda undervisningen jämte vad som stöde i

Samband med denna som ock i fråga om kompetens och auktoritet utåt i

rent musikaliskt hänseende. Detta förhållande hade funnit ett klart uttryck

i de olika bestämmelser om kompetenskrav och åligganden för direktören,

som funnes angivna i de av Kungl. Maj:t den 22 november 1940 fastställda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 157.

3

stadgarna för musikaliska akademien och reglementet samma dag för

musikhögskolan; i § 4 i reglementet fastsloges, att direktören för musikhögskolan

borde vara en framstående musiker med väl vitsordad organisationsförmåga.

Vid bedömande av direktörens arbetsbörda med planläggning,

ledande och övervakande av undervisningen borde även ihågkommas,

att undervisningen i högskolans flesta ämnen måste bedrivas individuellt,

vilket givetvis gjorde direktörens arbete synnerligen tidskrävande;

en enbart på jämförelse mellan elevantalet vid högskolan och andra undervisningsanstalter

grundad uppskattning av direktörens arbetsbörda bleve

därför helt missvisande.

I fråga om anställningsform och avlöningsvillkor vid direktörsbefattningen

rådde för närvarande det enligt akademiens uppfattning i betraktande

av befattningens allmänna karaktär otillfredsställande förhållandet,

att densamma vore hänförd till kategorien icke-ordinarie arvodesbefattningar.

Särskilt i två hänseenden hade nämnda förhållande haft ogynnsamma

konsekvenser.

Å ena sidan hade tillämpandet av nämnda anställnings- och avlöningsform

visat sig leda till att befattningen icke erhållit del i den allmänna utvecklingen

på löneområdet, som syftat till att avväga lönerna i förhållande

till den allmänna ekonomiska utvecklingen och sociala framsteg genom

inom vissa intervaller återkommande löneregleringar. En ännu allvarligare

brist i den tillämpade anställningsformen läge däri, att direktörsbefattningen

som en icke-ordinarie arvodestjänst ej ansetts lämpligen böra förenas

med pensionsrätt. Det skulle visserligen från akademiens sida med

tacksamhet erkännas det tillmötesgående som från statsmakternas sida

visats genom att efter särskild prövning bevilja de hittillsvarande direktörerna

pension. Dock måste det förefalla akademien i hög grad otillfredsställande

att den törliända mest krävande befattningen vid läroanstalten

icke vore förenad med pensionsrätt och att denne befattningshavare intoge

en sådan otrygg ställning, som läge i att pensionsfrågan först i samband

med hans avgång ur tjänst gjordes till föremål för diskretionär prövning.

Härtill komme den brist på tryggad anställning för befattningshavarens

efterlevande, som följde av en dylik anordning.

Allmänna lönenämnden har framhållit, att, därest innehavaren av direktörsbefattningen

ansåges böra beredas en mera tryggad ställning än hans

nuvarande arvodestjänst erbjöde, befattningen borde omändras till en ordinarie

tjänst i lönegraden A 28.

Statskontoret har uttalat betänkligheter mot ändring av anställningsformen

för direktören med hänsyn till de speciella kvalifikationer, som erfordrades

av tjänstens innehavare. Ämbetsverket ansåge sig i varje fall i avvaktan på

tjänsteförteckningssakkunnigas förslag rörande 30 lönegraden icke kunna

tillstyrka akademiens hemställan örn befattningens hänförande till E-löneplan.

Emellertid ifrågasatte statskontoret -—- under erinran att 1926 års

riksdag (skrivelsen nr 8, sid. 36) funnit skäligt, att direktören och sekreteraren

i avlöningshänseende bleve ungefärligen likställda — örn icke en,höjning

borde ske av direktörens grundarvode till 11 500 kronor, motsvarande

i runt tal sekreterarens begynnelselön inklusive rörligt tillägg efter 15 procent.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Majas proposition nr 157.

O m reglering av vissa lärarbefattningar. Akademien

har förklarat sig vidhålla sitt i yttrande över tjänsteförteckningssakkunnigas

betänkande framlagda förslag, innebärande, såvitt nu är i fråga, att

sekreteraren skulle placeras i lönegraden A 30 (nu A 26), bibliotekarien i

lönegraden A 26 (nu A 22), de tio ordinarie lärarna i lönegraden A 24 (nu

A 21), förste vaktmästaren i lönegraden A 8 (nu A 7), vaktmästaren i lönegraden

A 7 (nu A 5) samt portvakten i lönegraden A 6 (nu A 1).

Vidare har akademien — under åberopande av en på föranstaltande av

akademiens förvaltningsutskott verkställd utredning angående åtgärder i

syfte att bereda vissa vid musikhögskolan anställda arvodeslärare en tryggare

ställning än för närvarande — hemställt örn genomförande med vissa

modifikationer av det förslag, vartill nämnda utredning föranlett. Detta

förslag, som utformats i nära anslutning till gällande avlöningsbestämmelser

för lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter,

innebure, att ifrågavarande lärarbefattningar vid musikhögskolan

skulle omändras till extra ordinarie tjänster samt att lön till

befattningshavarna skulle utgå med för lönegraden Eo 21 gällande belopp

vid en undervisningsskyldighet av 20 veckotimmar och vid mindre antal

veckotimmar med nämnda belopp minskat med 5 procent för varje veckotimme,

varmed antalet veckotimmar understege 20.

Statskontoret har avstyrkt bifall till akademiens förslag i fråga örn höjd

löneställning för vissa ordinarie befattningshavare, i vad detsamma avveke

från tjänsteförteckningssakkunnigas förslag. Vad beträffade förslaget örn

omreglering av vissa arvodestjänster föranledde detsamma icke någon erinran

från ämbetsverkets sida.

Omorganisering av kamrerar befattningen. Tjänsteförteckningssakkunniga

ha till stöd för det av sakkunniga framlagda förslaget

om utbyte av kamrerarbefattningen mot en kansliskrivare i lönegraden Eo

11 anfört:

För kassagöromålen hos akademien funnes icke någon enligt löneplan avlönad

befattningshavare, utan gällde alltjämt kungl, brevet den 28 maj 1926,

genom vilket inrättats en arvodesbefattning såsom kamrerare. Arvodet utgjorde

för närvarande 4 800 kronor för år, vilket belopp läge mellan 12 och

13 löneklasserna å I-ort enligt löneplanen A. Då behov syntes föreligga av

en heltidstjänst för här avsedda göromål vid akademien, hade de sakkunniga

funnit önskvärt, att den nuvarande arvodessysslan avvecklades och ersattes

med en kassörsbefattning, vilken torde böra hänföras till 11 lönegraden. I

avvaktan på närmare erfarenhet syntes det lämpligt, att befattningen

erhölle karaktär av icke-ordinarie.

Akademien har ansett kamrerarbefattningen böra bibehållas med ett till

2 800 kronor sänkt arvode. Den nya tjänsten kunde då i stället placeras i

lönegraden Eo 9.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr lo7.

Akademien och musikhögskolan vöre för sin verksamhet på intet sätt

hjälpt med att den nuvarande kamrerarbefattningen utbyttes mot en kansliskrivare

med så låg kompetens, att en placering i lönegraden Eo 11 vore motiverad.

1 den nuvarande kamrerarens åligganden inginge nämligen: att vara

föredragande inför i första hand akademiens förvaltningsnämnd men även

inför dess styrelse och akademien i vissa ärenden, att verkställa utredningar

i ärenden, som folie under förvaltningsnämndens verksamhet, samt i lönefrågor,

pensionsfrågor, frågor örn skrivelser till Kungl. Majit angående anslagsäskanden

etc. Med andra ord en mångfald ärenden av sådan art, att en

kansliskrivare i lönegraden Eo 11 icke torde kunna besitta erforderlig kompetens

för desammas omhänderhavande och således icke heller torde böra

anförtros sådana uppdrag med därmed förenat ansvar. Enär emellertid akademien

vöre i trängande behov av ytterligare arbetskraft för renskrivning

o. d., hade akademien intet att invända mot, att en ytterligare arbetskraft

ställdes till akademiens förfogande, i främsta rummet som skrivbiträde, men

jämväl för utförande av löpande enklare kassörsgöromål. I den mån denna

arbetskraft kunde anförtros dylika göromål, skulle kamreraren kunna befrias

därifrån, vilket kunde anses motivera nedsättning i kamrerarens lön. Den

befattningshavare, vilken det skulle åligga att utföra kassagöromål, torde

emellertid icke kunna placeras lägre än i lönegraden Eo 9. Kamrerarens arvode

torde därvid kunna nedsättas med 2 000 kronor.

Allmänna lönenämnden har förordat tjänsteförteckningssakkunnigas förslag.

Lönenämnden ville emellertid ifrågasätta, huruvida icke, därest en säiskild

befattning i lönegraden Eo 11 komme att inrättas, kanslibi trädesbefattningen

vid akademien borde omändras till en kontorsbiträdesbefattning.

För den händelse kamrerarbefattningen ansåges böra bibehållas funne lönenämnden

det icke motiverat, att en befattning i så hög tjänsteställning som

lönegraden Eo 9 inrättades för utförande av biträdesgöromål.

Besparingsberedningen har efter verkställd undersökning rörande besparingsmöjligheterna

vid akademien ifrågasatt, huruvida icke åt akademiens

kanslibiträde, som, enligt vad inhämtats, till en del sysselsattes med renskrivnings-

och liknande arbete, skulle kunna uppdragas att under kamrerarens

ledning fullgöra huvuddelen av de kamerala uppgifterna. Kamrerararvodet

syntes därvid böra fastställas till ett avsevärt lägre belopp än det nu utgående

samt en extra kontorsbiträdestjänst i lönegraden Eo 4 inrättas.

Statskontoret har förordat kamrerarbefattningens bibehållande med ett till

t 700 kronor sänkt arvode samt nyanställande av ett skrivbiträde i lönegraden

Ex 2.

Ämbetsverket kunde visserligen icke helt dela akademiens uppfattning beträffande

omöjligheten av att åt en kansliskrivare anförtro de kamerala göromål,

vilka kunde förekomma vid akademien. Vad särskilt fondlörvaltningen

anginge, torde uppmärksammas, att denna borde kunna för akademiens räkning

ombesörjas av statskontoret. lia mahända likväl viss vikt torde böra

fästas därvid, att sekreteraren regelmässigt icke alls vore förtrogen nied kamerala

spörsmål, ville statskontoret icke direkt motsätta sig en annan lösning

av föreliggande fråga än de sakkunniga tänkt sig. Ämbetsverket måste

dock bestämt fasthålla vid att kostnaderna bleve ungefär desamma sorn för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

närvarande och i varje fall icke överstege de enligt de sakkunnigas förslag

uppkommande. Spörsmålet torde vid sådant förhållande kunna lösas på det

sättet, att befattningen som kamrerare bibehölles med ett till 1 700 kronor

reducerat arvode eller samma belopp, som utginge til! kamreraren vid akademien

för de fria konsterna med konsthögskolan, där fördelningen av de

kamerala göromålen syntes vara i viss mån likartad med den, som nu föreslagits

för musikaliska akademien. För utförande av de renskrivnings- och

liknande arbeten, som för närvarande fullgjordes av akademiens kanslibiträde,

torde inrättande av en extra skrivbiträdest jaust i 2 lönegraden tillsvidare

vara tillfyllest. Med den av ämbetsverket sålunda föreslagna anordningen

komme sammanlagda kostnaden för kamrerarens arvode och skrivbiträdets

avlöning icke att överstiga det till kamreraren nu utgående arvodet.

Riksräkenskapsverket har anslutit sig till allmänna lönenämndens förslag

om nyinrättande av en kansliskrivartjänst i lönegraden Eo 11 samt förändring

av kanslibiträdestjänsten till kontorsbiträde i lönegraden A 4.

Ämbetsverket ville till en början framhålla, att kamrerarens arbete med

räkenskapsföringen av akademiens anslag av statsmedel — räkenskaperna

över dessa medel omfattade för budgetåret 1940/41 omkring 450 verifikationer

— vöre av jämförelsevis ringa omfattning, under det att förvaltningen av

akademiens donationsfonder — akademiens enskilda medel — vilkas antal

uppginge till ett sjuttiotal med en sammanlagd kapitalbehållning av omkring

2 150 000 kronor, toge kamrerarens tid avsevärt i anspråk. Arbetet i sin helhet

vore dock icke av den omfattning, att det krävde 7 timmars daglig tjänstgöring.

Räkenskaperna över statsmedel och enskilda medel fördes var för

sig, helt åtskilda. Förstnämnda räkenskaper överlämnades till riksräkenskapsverket

för granskning. Granskningen av räkenskaperna över akademiens

enskilda medel verkställdes däremot jämlikt föreskrifterna i § 45 stadgarna

för musikaliska akademien (1940 • 959) av två av akademien bland

dess ledamöter eller associéer valda revisorer jämte en av akademien utsedd

auktoriserad revisor. Dessa räkenskaper inginge icke till riksräkenskapsverket.

Då en sådan ordning ur kontrollsynpunkt icke kunde anses tillfredsställande,

hade riksräkenskapsverket för avsikt att anmoda- akademien att för framtiden

på så sätt redovisa akademiens enskilda medel inför riksräkenskapsverket,

att ett sammandrag av räkenskaperna över dessa medel infördes i

huvudboken över statsmedel, varjämte avskrift av den berättelse, som akademiens

revisorer jämlikt förenämnda § 45 hade att avlämna till förvaltningsnämnden,

skulle inlämnas till riksräkenskapsverket. En sådan omläggning

av räkenskapsföringen kunde givetvis icke i nämnvärd grad öka arbetet

för räkenskapsföraren och borde alltså icke tillmätas någon betydelse vid

bedömandet av den avlöning, som skulle utgå till denne.

Vad nu beträffade föreliggande spörsmål angående ifrågasatt omorganisation

av kamrerarbefattningen vid musikaliska akademien, funne sig riksräkenskapsverket

böra ansluta sig till det förslag allmänna lönenämnden

framlagt. Bestyret med räkenskapsföringen krävde såsom ovan nämnts icke

full arbetstid för kamreraren. Därest såsom föreslagits för detta arbetes fullgörande

inrättades en kansliskrivartjänst i 11 lönegraden, skulle innehavaren

av nämnda befattning alltså icke få full daglig sysselsättning med bokförings-

och kassagöromålen. Då emellertid det nuvarande ordinarie kanslibiträdet

(A 7) hos akademien till en del vore sysselsatt med mindre kvalifi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

cerat arbete, såsom renskrivnings- och liknande göromål, funne riksräkenskapsverket

det lämpligt, att kanslibiträdets åligganden uppdelades så att

det kvalificerade arbetet överlätes å en blivande kansliskrivare -—- kassör —

som därigenom skulle kunna få full sysselsättning, och nyssnämnda enklare

göromål anförtroddes åt befattningshavare i någon av de lägre lönegraderna,

kontorsbiträdes- eller skrivbiträdesgraden. Kanslibiträdesbefattningen

skulle vid sådant förhållande kunna indragas. Med hänsyn till att

redogöraren allt emellanåt torde vara i behov av biträde vid fullgörandet av

sina åligganden, funne riksräkenskapsverket det vara väl motiverat att för

sådant ändamål inrätta en ordinarie kontorsbiträdesbefattning vid akademien.

Åt kontorsbiträdet skulle uppdragas — förutom att biträda redogöraren

— att fullgöra renskrivnings- och enklare förekommande arbete. Därest

en sådan anordning, som den nu omförmälda, genomfördes, torde akademien

få anses bliva väl tillgodosedd i fråga örn arbetskraft, avsedd för fullgörandet

av nu omhandlade göromål, varjämte det torde böra framhållas,

att denna lösning bleve den för statsverket minst kostsamma. I likhet med

vad 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga förordat, funne riksräkenskapsverket

det lämpligt, att i avvaktan på närmare erfarenhet redogörarbefattningen

tillsvidare erliölle karaktär av icke-ordinarie. För den händelse invändning

skulle resas mot förslaget om inrättande av en kansliskrivartjänst

under hänvisning till att kassagöromålen skulle vara av allt för kvalificerad

art för dylik befattning, ville riksräkenskapsverket framhålla, att redogöraren

torde kunna få råd och anvisningar av akademiens sekreterare, som

jämlikt § 31 ovannämnda stadgar borde hava vana vid administrativa

göromål.

De fem såväl sinsemellan som från nuvarande förhållanden skiljaktiga

förslag, som sålunda framlagts i den föreliggande frågan, kunna sammanfattas

sålunda:

Nuva-

rande

förhål-

landen

Tjänste-

förteck-

nings-

sakkun-

niga

Musika- liska aka- demien

Allm.

löne- nämnden

och riks- räken- skaps- verket

Bespa- rings- bered- ningen

Stats-

kontoret

4 800

2 800

2 000?1

1 700

Eo 11:10

Eo 11: 10

_ -

—

Eo 9: 8

_

—

—

A 7: 10

A 7: 10

A 7: 10

_

A 7: 10

A 7: 10

A 4: 4

Eo 4: 3

—

Skrivbiträde..............

—

—

—

—

—-

Ex 2: b

S:a kostnad2

9 ii! 5

9 323

11 725

8 0110

9 924

9 123

1 Beredningen har förordat arvode med »avsevärt lägre belopp än det nu utgående».

2 Inberäknat rörligt tillägg efter 15 % men frånsett kristillägg.

Utvidgning av den årliga lästiden för vissa av de

biträdande lärarna. Akademien har för nästa budgetår hemställt örn

anslag till arvoden åt biträdande lärare och andra utgifter för undervisningen

nied 34 646 kronor. Till stöd härför har akademien anfört bland annat:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

För detta ändamål vore för innevarande budgetår anvisat ett belopp av

27 000 kronor, vilket innebure en minskning i förhållande till budgetåret

1940/41 med omkring 4 500 kronor. Beloppet fördelade sig med omkring

23 400 kronor å arvoden till biträdande lärare och 3 600 kronor å ersättning

för ackompanjemang för musikföredrag och andra utgifter för undervisningen.

För arvoden åt biträdande lärare hade beräknats dels 19 470 kronor,

utgörande arvoden efter 295 kronor för veckotimme och läsår för sammanlagt

66 veckotimmar, dels ock 3 960 kronor för timlöner m. m.

För nästa budgetår ansåge sig akademien nödsakad företaga vissa jämkningar

beträffande undervisningen av biträdande lärare.

I en till akademiens styrelse ingiven promemoria hade musikhögskolans

direktör påtalat det vid högskolan rådande egendomliga förhållandet, att

läsåret för de biträdande lärarna vore 5 veckor kortare än för de ordinarie

lärarna och för dessa förra utgjort allenast 29 veckor. I betraktande av att

elever tilldelades viss lärare, ordinarie eller biträdande lärare — de båda

kategorierna av lärare ägde alldeles samma grad av utbildning och kompetens,

och anställningen såsom biträdande lärare vore huvudsakligen endast

att hänföra till den omständigheten, att en ordinarie lärare i ämnet funnes —

inträffade ett sådant oegentligt förhållande som att vissa elever erhölle undervisning

under avsevärt kortare tid än andra. Direktören hade för avhjälpande

av denna påfallande olägenhet föreslagit följande anordning. För

de biträdande lärare, beträffande vilka omständigheterna synts påkalla ökad

lästid, utökades undervisningstiden, dock allenast till 32 veckor. För såväl

dessa lärare som de övriga, vilka skulle bibehålla en lästid av 29 veckor,

förutsattes »läsåret» från och med budgetåret 1942/43 skola sammanfalla

med läsåret för de ordinarie lärarna, och det för läsår bestämda arvodet

1 1

förutsattes skola utbetalas med ivt '' - = .tttt; per dag under läsaret. Genom

denna anordning skulle bland annat även vinnas fördelen att biträdande

lärare kunde utan särskild ersättning anlitas för examination av elever inom

ramen för sin undervisningsskyldighet. Med beaktande av olika på frågan

inverkande omständigheter hade akademien funnit det av direktören framlagda

förslaget innebära det lämpligaste sättet för frågans lösning. I anledning

härav och med biträdande jämväl i övrigt av den av direktören för musikhögskolan

uppgjorda planen för undervisning genom biträdande lärare

under läsåret 1942/43 hade akademien beräknat medelsbehovet för nämnda

ändamål till 22 910 kronor, vartill konime behov av 4 260 kronor för timlöner

m. m., eller tillhopa 27 170 kronor. Akademien utginge från att det

skulle ankomma på akademien att inom ramen av tillgängliga medel vidtaga

av elevantal eller andra omständigheter påkallade jämkningar i planen.

För övriga utgifter ansåge sig akademien allenast böra föreslå följande förändringar.

Från anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

delposten biträden åt bibliotekarien för vård av biblioteket, hade hittills bestritts

kostnaden för avlöning åt en extra vaktmästare, vilken från och med

budgetåret 1941/42 antagits till extra ordinarie tjänsteman i lönegraden Eo 5.

Då emellertid ifrågavarande extra ordinarie vaktmästare helt sysselsattes

med göromål tillhörande musikhögskolans verksamhet — den å personalförteckningen

uppförde ordinarie vaktmästaren i lönegrad A 5 vore avdelad

till tjänstgöring i biblioteket — torde det vara riktigare att bestrida avlöningen

åt den förstnämnde från delposten till biträdande lärare och övriga

utgifter för undervisningen. I följd härav borde denna delpost höjas med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 157.

9

2 976 kronor. För nästa budgetår ansåge akademien vidare nödvändigt att,

därest den föreslagna kansliskrivarbefattningen ej inrättades, beräkna särskilda

medel för extra skrivhjälp åt direktören för musikhögskolan. Med

utgångspunkt från att dylikt biträde endast torde behöva anställas under

vissa tider av läsåret, torde medelsbehovet i anledning härav kunna begränsas

till 1 200 kronor. Slutligen torde det belopp av 3 600 kronor, som för

innevarande budgetår avsetts för ackompanjemang och andra utgifter för

undervisningen för budgetåret 1942/43 kunna minskas till 3 300 kronor. För

»övriga utgifter för undervisningen» beräknades i enlighet därmed 7 476

kronor.

Statskontoret har avstyrkt den ifrågasatta regleringen av undervisningsskyldigheten

för biträdande lärare.

Den av akademien påtalade skiljaktigheten mellan de ordinarie och de

biträdande lärarnas årliga lästid hade, såvitt statskontoret kunnat finna,

bestått sedan gammalt. En ändring i berörda avseende, till stöd för vilken

onekligen vissa skäl kunde anföras, skulle medföra en kostnadsökning för

statsverket å i runt tal 3 500 kronor, ett belopp, som i det närmaste motsvarar

den av 1941 års riksdag beslutade (bil. VIII ht. sid. 60) minskningen av anslagsposten

till arvoden åt biträdande lärare m. m. Under föreliggande omständigheter

måste givetvis starka betänkligheter möta att tillmötesgå framställningen

i denna del, och statskontoret kunde icke undgå att ifrågasätta, huruvida

det kunde anses oundgängligen nödvändigt att i nuvarande tidsläge vidtaga

föreslagen reglering av undervisningsskyldigheten för de biträdande

lärarna.

Beredande av höjd löneställning för två för k a t alogiseringsarbeten

m. m. anställda biträden. Av akademiens

framställning inhämtas, att akademiens bibliotekarie ifrågasatt höjd

löneställning för två för vården av biblioteket anställda biträden. Bibliotekarien

har härutinnan anfört bland annat följande:

Den till dessa biträden utgående månadslönen utgjorde 145 kronor. De

hade en daglig tjänstgöringstid av 5 timmar och erhölle sålunda en ersättning

av 1 krona 16 öre per timme. De kvalifikationer, som måste ställas

på dem, för att de skulle kunna fullfölja sina uppgifter, vore studentexamen,

goda kunskaper i levande språk, vitsordade akademiska studier i ämnet

musikhistoria med musikteori samt biblioteksutbildning och -praktik, vilka

fordringar de båda nuvarande innehavarna av befattningarna väl fyllde. En

jämförelse mellan de arvoden, som nu här utginge och de löneförhållanden

som tillämpades vid andra liknande institutioner med motsvarande krav på

kvalifikationer gåve vid handen, att en biblioteksassistent vid lantbruksakademien

bade en grundlön på 350 kronor per månad och att de krafter som

på kungl, biblioteket anlitades för motsvarande uppgifter vore lönegradsplacerade

som ordinarie eller e. o. kanslibiträden och kontorsbiträde!! medan

en tillfällig arbetskraft placerad som läsesalsvakt för 4 timmars dagligt arbete

erhölle 160 kronor per månad eller c:a 1 krona 60 öre per timme. Ungefär motsvarande

timlön tillämpades även på annan arbetskraft. Skrivbiträden vid

statens historiska museum hade lägst 250 kronor per månad. Vidare kunde

framhållas, a 11 inom statens arbetsmarknadskommission skrivbiträden hän
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majas proposition nr 157.

fördes till lönegrupp I motsvarande lägst 175 och högst 300 kronor per månad,

kontorsbiträden till lönegrupp II motsvarande lägst 225 och högst 350

kronor per månad o. s. v. Slutligen erinrades om de löneförmåner, som utginge

till vid akademien placerade statliga arkivarbetare, vilkas arbete närmast

måste ledas av härvarande biblioteksassistenter. Dessa arbetslösa hade

en lön av 70 kronor per vecka omfattande 42 arbetstimmar, eller 1 krona 67

öre per timme. Med inberäknande av skiftning understege årslönen för arbetslösa

arkivarbetare icke 3 000 kronor. Det finge väl förutsättas, att statsmakterna

ansåge denna lön som ett existensminimum.

Akademien bar belt anslutit sig till vad bibliotekarien anfört rörande skäligheten

av en förbättring av biblioteksassistenternas avlöningsförhållanden.

Att för dessa kvalificerade befattningshavare fastställa en så låg avlöning

som 145 kronor för månad hade kunnat vara motiverat, endast så länge

anställningen varit av allenast tillfällig art, men måste enligt akademiens

förmenande vara ohållbart, sedan utvecklingen under ett flertal år visat,

att behovet av dylik arbetskraft vore permanent. Beträffande sättet för ernående

av en skälig förbättring av biblioteksbiträdenas avlöningsvillkor vore

givetvis olika alternativ tänkbara; en utväg vore att vidtaga en arvodeshöjning,

medan bibliotekarien å andra sidan förordat, att jämväl anställningsformen

förändrades och att biblioteksassistenterna erhölle anställning såsom

extra tjänstemän i lönegrad Ex. 4. Beträffande valet mellan dessa möjligheter

hade akademien icke kunnat underlåta att taga hänsyn till det förhållandet,

att dessa befattningshavares anställning i själva verket närmast

vore av den art, som brukade kännetecknas såsom extra ordinarie. Under

sådana förhållanden hade det synts akademien skäligt, att ifrågavarande

befattningshavare komme i åtnjutande av såväl rörligt tillägg och, i förekommande

fall, kristillägg som ock de förmåner vid sjukdom som vore tillförsäkrade

extra tjänstemän. För den skull hade akademien funnit sig

böra i princip besluta, att — under förutsättning att medel funnes tillgängliga

— biblioteksassistenterna från och med ingången av budgetåret 1942/43

skulle anställas såsom extra tjänstemän med placering i lönegrad Ex. 4. I

samband härmed skulle befattningshavarnas dagliga tjänstgöringstid utökas

till den för befattningshavare i allmänhet vid den civila statsförvaltningen

gällande. Sistnämnda omläggning hade med hänsyn till arbetets omfattning

synts under alla förhållanden nödvändig, även om omförmälda förändring

av anställningsformen ej bleve genomförd; i sistnämnda fall finge sålunda

i varje fall en höjning av arvodena vidtagas.

Statskontoret har avstyrkt bifall till framställningen. Ämbetsverket ville

visserligen icke bestrida, att bärande skäl för densamma framförts. Det oaktat

torde de ansträngda statsfinanserna icke medgiva, att medel anvisades för

utökning av tjänstgöringsskyldigheten eller förhöjning av timersättningen

för berörda assistenter.

Frågan örn biblioteksbiträdenas löneställning sammanhänger i viss mån

med spörsmålet om den ställning, akademiens bibliotek i organisatoriskt hänseende

bör intaga. Sistnämnda spörsmål har berörts i en inom besparingsberedningen

utarbetad promemoria, vari anförts:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

11

Musikaliska akademien inrymde ett av de mera värdefulla biblioteken i sitt

slag i Europa. Samlingarna omfattade omkring 200 000 verk, av vilka över

hälften vore okatalogiserade eller ofullständigt förtecknade.

Besöks- och utlåningsfrekvensen vore betydande och hade starkt stegrats.

Antalet besökande hade sålunda år 1927 utgjort 2 167 och år 1940 12 411.

Antalet hemlån hade nämnda år utgjort 5 588 resp. 26 472. Antalet lån i läsesalen

hade år 1935 utgjort 8 366 och år 1940 10 823.

Det vore otvivelaktigt, att biblioteket arbetade under ogynnsamma förhållanden.

Dess lokaler — i huvudsak förlagda till källarvåningen i akademiens

byggnad — vore otillräckliga och framförallt olämpliga. Vid besiktning

hade vederbörande yrkesinspektör uttalat, att lokalerna i befintligt

skick måste anses för ändamålet och arbetet olämpliga, otidsenliga och för

de personers hälsa, vilka där skulle utföra arbete, direkt riskabla.

I förhållande till bibliotekets storlek och samlingarnas bestånd måste

bibliotekspersonalen betecknas såsom fåtalig. Den bestode av 1 bibliotekarie

(22 lönegraden), 1 amanuens (16 lönegraden), 2 assistenter med vardera 5

timmars daglig tjänstgöring (lön: 145 kronor för månad) samt en vaktmästare

(5 lönegraden). Med hänsyn till den stora utlåningsverksamheten syntes

ifrågavarande personal icke kunna på önskvärt sätt sköta katalogiseringsoch

uppordningsverksamheten. Det kunde i detta sammanhang endast framhållas,

att biblioteket skulle ha stora möjligheter att genom byte med inoch

utländska bibliotek utan kostnad komplettera sina samlingar och förvärva

nyutkommen litteratur. Biblioteket ägde nämligen minst 50 000 dupletter,

vartill årligen komme publikationer, med vilka ett regelbundet utbyte

skulle kunna ordnas. Förfrågningar härom från utlandet hade på grund av

bibliotekets inre förhållanden enligt uppgift måst avböjas.

Ytterligare kunde nämnas, att ifrågavarande bibliotek — i olikhet med

kungl, biblioteket — icke vore berättigat till gratisleveranser av utkommande

svenskt tryck. En fullständig samling av det svenska musikaliska trycket

samlades sålunda utan kostnad för staten i kungl, biblioteket, under det att

det enda specialbiblioteket på det musikaliska området måste inköpa samma

tryck.

Inom kungl, biblioteket vore i genomsnitt en befattningshavare sysselsatt

med musikkatalogisering. Även kungl, biblioteket hade — särskilt tidigare —

inköpt musiklitteratur.

Att i Stockholm två statliga bibliotek funnes med samlingar av nu ifrågavarande

art syntes icke rationellt varken ur allmänhetens eller statens synpunkt.

Det skulle för allmänheten säkerligen vara lämpligare örn allt hithörande

tryck samlades i ett bibliotek. För staten skulle en dylik sammanslagning

utan tvivel innebära avsevärt bättre utnyttjande av anvisade medel

samt ur bibliotekssynpunkt ökade möjligheter till effektiv verksamhet (katalogisering,

utbytesverksamhet m. m.). Enbart den besparing, som skulle föranledas

av det minskade behovet av att, såsom nu måste ske till akademiens

bibliotek, inköpa allt svenskt tryck på området, komme årligen att belöpa

på relativt stora belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts föresloges, att vidare utredning

mätte företagas i fråga örn en sammanslagning av kungl, bibliotekets

samlingar av musikaliskt tryck och musikaliska akademiens bibliotek.

Med anledning av vad i nämnda promemoria anförts, lia utlåtanden avgivits

av riksbibliotekarien och musikaliska akademien, vilka i ämnet an biri huvudsakligen

följande:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kunni. Maj:ts proposition nr 157.

Riksbibliotekarien erinrade, att kungl, biblioteket och musikaliska akademiens

bibliotek samlade det svenska musikaliska trycket ur väsentligen olika

synpunkter. Musikaliska akademiens bibliotek hade från början haft karaktären

av ett institutionsbibliotek, avsett att tillgodose undervisningen vid akademiens

läroverk. Syftet hade varit och vore alltjämt att tillhandahålla lärare

och elever den musikaliska litteratur de behövde vid sina studier. Under de

senaste årtiondena hade biblioteket därjämte kommit att i betydande utsträckning

gagna det praktiska musikintresset utanför akademien såväl inom

Stockholm som i det övriga landet. Biblioteket bade dessutom betydelse folden

musikhistoriska forskningen, särskilt genom sina samlingar av musikalier

från äldre perioder. Bortsåges från den kategori besökare, som utnyttjade

biblioteket för musikhistoriska studier kunde biblioteket emellertid sägas

ha till huvuduppgift att tillfredsställa ett praktiskt musikaliskt behov. I anslutning

till denna sin uppgift ställde biblioteket också sina samlingar i betydande

omfattning till de intresserades förfogande genom utlåning utanför

bibliotekets egna lokaler. En följd härav bleve, att notmaterialet, antingen

det användes vid undervisningen eller toges i anspråk vid konstnärliga framföranden

utsattes för en synnerligen hård påfrestning icke minst då det vore

fråga örn de till omfånget obetydliga häften (orkester- och sångstämmor, enstaka

sånger m. m.), som utgjorde den ojämförligt största delen av det

.svenska musik trycket och som av praktiska och ekonomiska grunder icke

alltid kunde förses med skyddande omslag eller bindas. Musikalier tillhörande

ett bibliotek av denna typ måste sålunda successivt förnyas, allteftersom

de äldre delarna genom slitage bleve obrukbara. Att ur arkivsynpunkt

samla och för framtiden bevara svenskt musikaliskt tryck i största möjliga

omfattning tillhörde däremot icke arbetsuppgifterna för akademiens

bibliotek.

Samlingen av svenska musikalier i kungl, biblioteket hade däremot tillkommit

i anslutning till bibliotekets uppgift att som ett svenskt nationalbibliotek

samla och förvara den svenska litteraturen i största möjliga fullständighet.

I likhet med bibliotekets övriga samlingar hållas musikalier tillgängliga

inom biblioteket, men vore jämlikt § 12 i reglementet för bibliotekets begagnande

undantagna från hemlåning. Den samling av musikalier, som till

följd av gällande bestämmelser örn tryckleverans bildats i kungl, biblioteket,

vore sålunda avsedd att till forskningens gagn för framtiden bevara de i Sverige

tryckta musikalierna, men däremot icke att ställa dem till förfogande

som arbets- och studiematerial för praktisk musikutövning. Samma bestämmelser

gällde för de verk av svenska kompositörer, vilka tryckts utom Sverige

och till följd av föreskrifterna i § 3 av gällande instruktion inköpts till

biblioteket. På grund av de jämförelsevis höga pris, som vissa musikalier

betingade, hade det emellertid icke varit biblioteket möjligt att med större

fullständighet förvärva utomlands tryckt svensk musik.

Beträffande kvantiteten av det arbete som inom kungl, biblioteket nedlades

på ordnandet och katalogiserandet av musikalier kunde nämnas, att under

senare år en extra arbetskraft varit därmed sysselsatt under i genomsnitt

10—12 timmar per arbetsvecka. I hans arbete hade emellertid även ingått

ordnande av tidigare på grund av bristande arbetskrafter ej genomgångna

äldre delar av samlingen.

Då sålunda kungl, bibliotekets samling av musikalier i det väsentliga tjänade

helt andra syften än den samling, som förvarades i akademiens bibliotek,

ställde riksbibliotekarien sig mycket tveksam örn lämpligheten av deras

förening till en enda samling, ställd för framtiden under akademiens vård.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 157.

13

Riksbibliotekarien vore icke heller övertygad om, att en sammanslagning

skulle medföra besparingar av den storlek, som beredningen syntes ha räknat

med. En mycket betydande del av i Sverige förlagd musik trycktes alltjämt

utom riket och en överflyttning av kungl, bibliotekets samlingar jämte tillkommande

årliga leveranser skulle sannolikt därför endast minska akademiens

inköpskostnader per år med ett jämförelsevis obetydligt belopp av

några hundra kronor. Förbises borde icke heller att en mycket betydande del

av den svenska musikaliska produktionen innefattade verk, som för närvarande

torde ha mycket ringa intresse för akademiens bibliotek såsom exempelvis

mängden av dans- och lättare underhållningsmusik m. m.

Slutligen borde betonas, att en eventuell överflyttning av kungl, bibliotekets

samling av svenska musikalier till musikaliska akademiens bibliotek och

som följd härav ett överförande av skyldigheten för svenska nottryckerier att

för framtiden fullgöra leveransplikten dit och icke till kungl, biblioteket

måste komma att för akademiens bibliotek medföra nya krävande arbetsuppgifter

särskilt med hänsyn till den nödvändiga kontrollen över leveransskyldighetens

behöriga fullgörande. Denna kontroll, som för kungl, biblioteket med

dess kontrollerande verksamhet av hela det svenska årstrycket folie sig relativt

lätt, skulle för akademiens bibliotek med säkerhet medföra ett synnerligen

tidsödande arbete. Att någon väsentlig fördel ur administrativ synpunkt

vore att vinna genom ett sammanförande av de bägge bibliotekens samlingar

av svenskt musiktryck syntes därför osannolikt. Då dessutom akademiens

nuvarande lokalförhållanden icke torde medge en ändamålsenlig förvaring

av kungl, bibliotekets samling av musikalier ansåge riksbibliotekarien sig med

stöd av det anförda nu böra avstyrka det förslag till en sådan sammanföring

av de bägge bibliotekens samlingar, som av besparingsberedningen

förts på tal.

Musikaliska akademien instämde i besparingsberedningens yttrande örn

vinsten av en centralisering av musikalier och musiklitteratur till akademiens

bibliotek. Akademiens bibliotek skulle i så fall bliva vårt huvudsakliga musikbibliotek.

Även örn den ekonomiska fördelen av att akademiens bibliotek

enligt förslaget skulle erhålla de gratisleveranser av utkommande svenska

tryck, som nu tillkomme kungl, biblioteket, i och för sig icke vore stor (1940

hade värdet av trycken uppgått till c:a 600 kronor) och även örn inköp av

svenska musikalier därigenom ej helt torde kunna upphöra, hade likväl

detta förfarande för akademiens bibliotek med dess ringa anslag betydelse

både ekonomiskt och principiellt. Genom sin verksamhet hade biblioteket,

det enda statliga, som beviljade hemian av musikalier, redan länge fungerat

som musikaliskt centralbibiiotek för hela landet. Det syntes därför akademien

naturligt, att allt musiktryck koncentrerades till akademiens bibliotek,

till fromma icke endast för det praktiska musiklivet utan även för musikforskningen.

Såsom varande tillika ett vetenskapligt bibliotek hade det sorn

en av sina viktigaste uppgifter också arkivering av svenskt musiktryck, dit

forskaren vände sig och väntade sig finna så vitt möjligt fullständiga samlingar.

Där funnes dessutom ett efter svenska förhållanden tämligen rikhaltigt

allmänt musikaliskt handbibliotek, utan tvekan det mest representativa i

vårt land, oundgängligen nödvändigt icke blott för vetenskapsmannen utan

även för den rationella skötseln av ett modernt musikbibliotek.

Mesparingsberedningen påtalade bibliotekets brist på personal och vidrörde

i samband härmed i någon män löneförhållandena. Ali biblioteket i detta

hänseende arbetade under synnerligen ogynnsamma förhållanden vitsorda
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

14 Kungl. Maj-.ts proposition nr 157.

de akademien, samtidigt som den påpekade, att dessa förhållanden under alla

omständigheter krävde sin lösning oberoende av realiserandet av ovan anförda

förslag. En eventuell centralisering syntes icke med hänsyn till dessa

förhållanden i sig själv innebära en merutgift för staten.

I beredningens promemoria framhölles emellertid, att de nuvarande bibliotekslokalerna

vore hälsovådliga och otillräckliga. Den ovan anförda rationaliseringen

krävde likaså, att akademiens bibliotek erhölle nya lokaler, varvid

hänsyn givetvis måste tagas till det utrymmesbehov, som överförandet

av musikbiblioteket från kungl, biblioteket och eventuellt kungl, teatern

skulle erfordra.

Akademien hälsade med anledning av vad som här framhållits med tillfredsställelse

besparingsberedningens förslag örn att utredning skulle företagas

i dessa frågor.

■ Akademien har framfört förslag angående omreglering av befattningen

såsom direktör för musikhögskolan. Stärka- skäl tala onekligen för, att den

nuvarande arvodesbefattningen förändras till ordinarie. Emellertid finner

jag i likhet med statskontoret tillrådligt att, innan definitiv ställning tages

till denna fråga, resultatet av 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas fortsatta

utredningsarbete avvaktas. Med hänsyn härtill anser jag mig icke

kunna för närvarande biträda akademiens förslag. Å andra sidan synes

det av statskontoret framlagda förslaget örn höjning av direktörens arvode

med 800 kronor till 11 500 kronor förtjäna beaktande och jag förordar för

egen del, under hänsynstagande jämväl till den i årets statsverksproposition

omnämnda arvodesregleringen, att arvodet bestämmes till nämnda belopp.

Någon höjning av ålderstilläggen torde icke i detta sammanhang böra ifrågasättas.

Beträffande de ändringar i personalorganisationen, som föranledas av

den i årets statsverksproposition föreslagna tjänsteförteckningsrevisionen,

hänvisar jag till den inledningsvis lämnade redogörelsen. Jag kan icke biträda

de längre gående förslag, som akademien framlagt.

Vad beträffar det av akademien framlagda förslaget om omreglering av

vissa med arvoden förenade lärarbefattningar, vilket förslag utformats i

nära anslutning till gällande avlöningsbestämmelser för lärare i övningsämnen

vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter, vill jag

framhålla, att enligt direktiven för 1941 års lärarlönesakkunniga frågan om

dessa övningslärares anställnings- och avlöningsförhållanden skall upptagas

till allmän översyn. Med hänsyn härtill torde frågan angående en omreglering

av ifrågavarande lärarbefattningar icke böra nu prövas. I detta sammanhang

erinrar jag, att arvodena till vissa av de lärare, varom nu är fråga,

från och med innevarande budgetår omreglerats genom inarbetande i de

av Kungl. Maj:t fastställda arvodesbeloppen av dessförinnan utgående dyrtidstillägg.

De arvodesbefattningar, som innefattats i regleringen, ha utgjorts

av sådana, vilka äro att betrakta som huvudsysslor. I årets statsverksproposition

har förutsatts, att ifrågavarande arvoden skola med hänsyn till lev
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

15

nadskostnadsstegringen höjas med ytterligare omkring 5 procent. Jag förordar

förty, att följande arvoden höjas till nedanstående belopp:

Lärare i metodik och praktisk lärarutbildning......

Ålderstillägg åt denne............................

Envar av lärarna i respektive musiklära, harmonilära,

violinspelning och pianospelning ................

Ålderstillägg åt dessa ............................

Lärare i spelning å blåsinstrument av mässing......

Ålderstillägg åt denne ............................

Lärare i klarinettspelning ........................

Ålderstillägg åt denne ............................

Nuvarande

Föreslaget

arvode,

arvode,

kronor

kronor

7 500

7 900

750

790

5 600

5 900

560

590

4 100

4 350

410

435

3 700

3 900

370

390.

De tre lärarna å gammal stat torde alltjämt böra åtnjuta dyrtidstillägg

och kristillägg.

Den sammanlagda anslagshöjningen till följd av arvodesregleringen blir

för nästa budgetår omkring 2 300 kronor.

Beträffande spörsmålet angående kassagöromålens handhavande vid akademien

ha meningarna brutit sig. Enighet synes dock råda därom, att en

icke obetydlig del av de kamreraren åvilande arbetsuppgifterna skulle kunna

utföras av en mindre kvalificerad arbetskraft. Jag delar för min del den

uppfattning, varåt statskontoret givit uttryck, och tillstyrker alltså bibehållande

av kamrerarbefattningen men med ett reducerat arvode, vilket synes

böra fastställas till 1 800 kronor (—3 000 kronor), samt inrättande av en

skrivbiträdestjänst i lönegraden Ex. 2. Det må framhållas, att detta förslag

nära ansluter sig till vad besparingsberedningen förordat. Härmed torde även

akademiens förslag örn beredande av extra skrivhjälp åt direktören få anses

tillgodosett.

Frågan om utvidgning av den årliga lästiden för vissa av de biträdande

lärarna torde böra upptagas till närmare omprövning först i samband med

spörsmålet örn förbättrade anställningsförhållanden för lärare med av Kungl.

Maj:t fastställda arvoden. För nästa budgetår ifrågasätter jag icke någon

annan ändring i rådande förhållanden, än att de för ackompanjemang m. m.

avsedda anslagsmedlen i enlighet med akademiens förslag böra minskas med

300 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, råda delade meningar örn

lämpligheten av en sammanslagning av musikaliska akademiens bibliotek

med kungl, bibliotekets avdelning för musikalier. Frågan synes mig dock

värd en närmare utredning, vilken torde böra vidtagas i samband med spörsmålet

örn en blivande nybyggnad för musikaliska akademien. För närvarande

är jag icke beredd all förorda några omedelbara åtgärder för åstadkommande

av (Mi centralisering av de musikaliska biblioteken.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 157.

Av utredningen framgår, att de båda biblioteksbiträdena vid musikaliska

akademien nödgas arbeta under synnerligen oförmånliga löne- och anställningsförhållanden.

Akademien har sedan lång tid tillbaka sökt få en ändring

till det bättre till stånd. Hittills har dock några åtgärder i sådan riktning

icke vidtagits. En reglering av biträdenas löneförhållanden synes icke

komma alt föregripa frågan om en eventuell centraliseringsåtgärd, då behov

av biträden under alla förhållanden torde komma att kvarstå. Jag

anser mig därför böra förorda bifall till akademiens förslag, att ifrågavarande

två biträden skola beredas ställning såsom extra tjänstemän i 4

lönegraden, i samband med tjänstgöringsskyldighetens utsträckande från

fem till sju timmar. Deras månadslön kommer härigenom alt stiga från

nuvarande 145 kronor till omkring 213 kronor jämte rörligt tillägg och

kristillägg.

Med beaktande av vad jag anfört beräknar jag musikaliska akademiens

avlöningsanslag för nästa budgetår på följande sätt: Anslagposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän torde böra uppföras med i avrundat tal

117 000 kronor (+ 500 kronor). Anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bör höjas med (800 + 2 300 —

3 000 =) 100 kronor till 80 900 kronor. Anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal torde böra höjas med 3 900 kronor till 42 700

kronor och anslagsposten till rörligt tillägg med 1 000 kronor till 20 600

kronor. Anslaget i dess helhet torde sålunda böra uppföras med 261 200

kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 5 500 kronor.

I personalförteckningen erforderliga ändringar framgå av det föregående.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att

dels godkänna följande personalförteckning för musikaliska

akademien med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1942/43:

Personalförteckning.

Betattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 sekreterare .................................. A 26

1 bibliotekarie ............ A 24

10 lärare....................................... A 21

Anni.: Av nämnda 10 lärarbefattningar omfatta 2 vardera

pianospelning och de övriga vardera ett av följande ämnen:

1) pianospelning i orgelklassen; 2) orgelspelning; 3) harmonilära;

4) elementar- och kyrkosång; 5) solosång; 6) sång för

musiklärar- och kantors-(kyrkosångar-)examen; 7) violinspelning

samt 8) kontrapunkt, komposition och instrumentation.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition nr 157. 17

Befattning. Lönegrad.

1 kanslibiträde ................................ A 7

1 förste expeditionsvakt........................ A 7

t expeditionsvakt .............................. A 6

1 portvakt, tillika eldare ....................... A 5;

dels godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

nied musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1942/43:

A v 1 ö n i n g s s t a t.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.......................... kronor 117 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis____ » 80 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 42 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 20 600

Summa kronor 261 200;

dels ock till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av.................................... kronor 261 200.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Malmberg,

>_)

tidning till riksdagens protokoll 1''.942. / sami. Nr 157.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:186 Skrivelse till Korsängen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till avlöningar vid musikaliska akademien. s. 4 i texten