Sök i Ratio Lex

Angående bestridande från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. av viss livränta m. m

1942-03-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:160, Angående bestridande från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. av viss livränta m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 160.

1

Nr 160.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bestridande

från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. av viss livränta m. m.; given

Stockholms slott den 6 mars 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF

Per Ediin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majs Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 mars 1942.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Mouler, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Ewerlöf.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

l:o.

Den 25 september 1940 blev en av hemmansägaren Per Olof Sjöström i

Törböle å allmänna vägen Töre—Morjärv framförd hästskjuts påkörd av en

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 160.

nu 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

Departementschefen

■

2 Kungl. Majus proposition nr 160.

kronan tillhörig, för försvarsväsendets räkning brukad lastbil, som fördes av

S. O. Forsberg i Härnösand. Därvid skadades såväl Sjöström som hästskjutsen.

Sedan Forsberg i anledning av det inträffade ställts under åtal vid Nederkalix

tingslags häradsrätt och kronan inträtt såsom mellankommande part

i målet, har häradsrätten genom numera lagakraftvunnet utslag den 27

augusti 1941 — jämte det häradsrätten dömt Forsberg att för ovarsamt

förande av bil utgiva 20 dagsböter örn en krona 50 öre — förpliktat Forsberg

att till Sjöström i skadestånd utgiva dels engångsersättning med 5,955

kronor jämte ränta, dels ock årlig livränta, räknad från och med den 1 juni

1941, å 600 kronor, att betalas, såvitt anginge tiden till den 1 oktober 1941,

genast och därefter med en fjärdedel i förskott för varje kalenderkvartal.

Därjämte ålades Forsberg att ersätta Sjöström dennes utgifter å målet med

720 kronor jämte protokollslösen.

I skrivelse den 28 januari 1942 hava arméförvaltningens tyg- och civila

departement — med förmälan att tygdepartementet med stöd av Kungl.

Maj:ts brev den 4 juli 1941 angående reglering av skador i följd av trafik

med lantförsvarets motorfordon (jfr 1942 års statsverksproposition, bilagan

fjärde huvudtiteln, sid. 204) till Sjöström utbetalat den utdömda engångsersättningen

jämte ränta, samt att departementet jämväl ersatt Sjöström

rättegångskostnaderna — hemställt att Kungl. Majit måtte dels framlägga

proposition för riksdagen örn anvisande från tolfte huvudtitelns anslag till

diverse pensioner och understöd m. m. av belopp, motsvarande Sjöström

tillerkänd livränta, dels ock medgiva, att till betalning förfallna livräntebelopp

finge tills vidare, med anlitande av tillgängliga medel, utbetalas till

Sjöström.

Statskontoret, har i utlåtande den 27 februari 1942 förklarat sig biträda

vad tyg- och civila departementen i ärendet hemställt.

Såsom ägare till den av Forsberg vid ifrågavarande tillfälle förda bilen

är kronan jämlikt gällande bestämmelser skyldig att till Sjöström utgiva

honom i målet tilldömda ersättningsbelopp och livränta. På grund av bestämmelserna

i förordningen den 22 juni 1939 (nr 286) med vissa bestämmelser

rörande skadeståndsskyldigheten för förare av motorfordon, motorredskap

och traktortåg, som tillhöra eller nyttjas av staten, torde möjlighet

icke föreligga för kronan att av bilens förare utkräva ersättning; där angivna

förutsättningar för regressrätt föreligga, såsom av handlingarna i målet

torde framgå, icke i detta fall.

Med stöd av Kungl. Maj:ts i brevet den 4 juli 1941 givna bemyndigande

bär tygdepartementet med till förfogande ställda medel reglerat föreliggande

skadeståndsfrågor, såvitt avser engångsersättning och rättegångskostnader.

Vad beträffar sättet för bestridande av den livränta, som enligt häradsrättens

utslag skall utgå till Sjöström, torde på sätt departementen föreslagit av

riksdagen böra utverkas medgivande att densamma må gäldas av tolfte

huvudtitelns anslag till diverse pensioner och understöd m. m. I enlighet

med principer som tidigare tillämpats i liknande fall (senast i propositionen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 160.

1941: 78, riksdagens skrivelse nr 134) torde emellertid nämnda anslag böra

komma till användning för ifrågavarande ändamål först från och med nästa

budgetår. De medel som erfordras för gäldande av den å tiden till och med

den 30 juni 1942 belöpande delen av livräntan torde av Kungl. Maj:t böra

anvisas från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Till frågan örn

denna medelsanvisning återkommer jag, sedan riksdagens beslut i ärendet

föreligger.

Beträffande de livräntebelopp, som således föreslås skola utgå från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. m., bör som vanligt föreskrivas,

att å desamma icke må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån, som

enligt gällande bestämmelser tillkommer pensionstagare.

I enlighet med vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att den hemmansägaren Per Olof Sjöström jämlikt Nederkalix

tingslags häradsrätts förutnämnda utslag den 27 augusti 1941

tillkommande årliga livräntan å 600 kronor må från och med

budgetåret 1942/43 bestridas från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m., med iakttagande av att å beloppet icke

må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån, som enligt gällande

bestämmelser tillkommer pensionstagare.

2:o.

Den 27 mars 1941 blev lagerarbetaren Per Anton Pettersson från Flysta,

Spånga socken, på Centralvägen i Flysta påkörd av en kronan tillhörig, av

värnpliktige nr 494 54/1936 Karl Gustav Johansson förd personbil, därvid

Pettersson tillfogades sådana skador att han påföljande dag avled.

Sedan Johansson i anledning av det inträffade ställts under åtal vid

Sollentuna och Färentuna domsagas häradsrätt, har häradsrätten genom

numera lagakraftvunnet utslag den 22 september 1941 — jämte det häradsrätten

dömt Johansson att för vållande till annans död genom ovarsamt

förande av motorfordon utgiva 40 dagsböter om 2 kronor — förpliktat Johansson

att utgiva dels till Petterssons dödsbo ersättning för begravningskostnader

med 182 kronor 17 öre, dels ock till den avlidnes änka Elin

Olivia Pettersson förskottsvis för kalendermånad underhållsbidrag med 10

kronor i månaden, så länge hon levde ogift, ävensom ersätta dödsboet dess

kostnader å målet med 200 kronor jämte protokollslösen.

I skrivelse den 10 februari 1942 har armé förvaltning ens tyg- och civila

departement — med förmälan att tygdepartementet med stöd av förutnämnda

brev den 4 juli 1941 till befullmäktigat ombud för Petterssons dödsbo utbetalat

nämnda engångsbelopp, 182 kronor 17 öre, samt att departementet

jämväl gottgjort dödsboet dess kostnader å målet — hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte dels för riksdagen framlägga proposition örn anvisande från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. av medel till gäldande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

epartements
(hefen.

av det Elin Olivia Pettersson tillerkända underhållsbidraget, dels ock bemyndiga

departementen att tills vidare, med anlitande av tillgängliga medel,

till änkan Pettersson utgiva till betalning förfallna belopp.

Statskontoret har i utlåtande den 27 februari 1942 biträtt vad tyg- och

civila departementen i ärendet hemställt.

På grund av gällande bestämmelser örn ansvarighet för skada i följd av

automobiltrafik är kronan såsom ägare av den vid olyckstillfället förda bilen

skyldig att utgiva i målet utdömt skadestånd. Av handlingarna i ärendet

torde framgå, att förutsättningar för kronan att göra regressanspråk gällande

mot föraren av bilen icke föreligga. Sedan den del av det jämlikt häradsrättens

utslag utdömda skadeståndet, som fastställts att utgå i form av engångsbelopp,

samt rättegångskostnaderna i målet i behörig ordning gäldats av

tygdepartementet, återstår att reglera det änkan Elin Olivia Pettersson tilldömda

underhållsbidraget. Jag ansluter mig i fråga örn sättet härför till

vad tyg- och civila departementen föreslagit. I likhet med vad jag under

nästföregående punkt förordat torde emellertid härvidlag Kungl. Maj :t böra

från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter anvisa medel till bestridande

av kostnaderna för den del av underhållsbidraget, som belöper på tiden till

och med den 30 juni 1942, samt riksdagens medgivande utverkas att för tid

därefter för ifrågavarande ändamål anlita anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. Till frågan örn förstnämnda medelsanvisning torde jag få

återkomma, sedan riksdagens beslut i ärendet föreligger.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att det änkan Elin Olivia Pettersson jämlikt Sollentuna och

Färentuna domsagas häradsrätts förutnämnda utslag den 22

september 1941 tillkommande månatliga underhållsbidraget av

10 kronor, så länge hon lever ogift, må från och med budgetåret

1942/43 bestridas från anslaget till diverse understöd och

pensioner m. m., med iakttagande av att å bidragsbeloppet

icke må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån, som enligt gällande

bestämmelser tillkommer pensionstagare.

Vad departementschefen under punkterna l:o och 2:o

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sigurd Lind.

Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:146 Skrivelse till [ Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående bestridande från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. av viss livränt a1 i texten
  2. BU 1942:27 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. av viss livränta m. m. a1 i texten