Angående bestridande från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. av viss livränta m. m
1942-03-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:160, Angående bestridande från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. av viss livränta m. m
Dokumentets text
Kungl. Majus proposition nr 160.
1
Nr 160.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bestridande
från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. av viss livränta m. m.; given
Stockholms slott den 6 mars 1942.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF
Per Ediin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majs Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 mars 1942.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Mouler, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Ewerlöf.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet:
l:o.
Den 25 september 1940 blev en av hemmansägaren Per Olof Sjöström i
Törböle å allmänna vägen Töre—Morjärv framförd hästskjuts påkörd av en
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 160.
nu 12
Departementschefen
■
2 Kungl. Majus proposition nr 160.
kronan tillhörig, för försvarsväsendets räkning brukad lastbil, som fördes av
S. O. Forsberg i Härnösand. Därvid skadades såväl Sjöström som hästskjutsen.
Sedan Forsberg i anledning av det inträffade ställts under åtal vid Nederkalix
tingslags häradsrätt och kronan inträtt såsom mellankommande part
i målet, har häradsrätten genom numera lagakraftvunnet utslag den 27
augusti 1941 — jämte det häradsrätten dömt Forsberg att för ovarsamt
förande av bil utgiva 20 dagsböter örn en krona 50 öre — förpliktat Forsberg
att till Sjöström i skadestånd utgiva dels engångsersättning med 5,955
kronor jämte ränta, dels ock årlig livränta, räknad från och med den 1 juni
1941, å 600 kronor, att betalas, såvitt anginge tiden till den 1 oktober 1941,
genast och därefter med en fjärdedel i förskott för varje kalenderkvartal.
Därjämte ålades Forsberg att ersätta Sjöström dennes utgifter å målet med
720 kronor jämte protokollslösen.
I skrivelse den 28 januari 1942 hava arméförvaltningens tyg- och civila
departement — med förmälan att tygdepartementet med stöd av Kungl.
Maj:ts brev den 4 juli 1941 angående reglering av skador i följd av trafik
med lantförsvarets motorfordon (jfr 1942 års statsverksproposition, bilagan
fjärde huvudtiteln, sid. 204) till Sjöström utbetalat den utdömda engångsersättningen
jämte ränta, samt att departementet jämväl ersatt Sjöström
rättegångskostnaderna — hemställt att Kungl. Majit måtte dels framlägga
proposition för riksdagen örn anvisande från tolfte huvudtitelns anslag till
diverse pensioner och understöd m. m. av belopp, motsvarande Sjöström
tillerkänd livränta, dels ock medgiva, att till betalning förfallna livräntebelopp
finge tills vidare, med anlitande av tillgängliga medel, utbetalas till
Sjöström.
Statskontoret, har i utlåtande den 27 februari 1942 förklarat sig biträda
vad tyg- och civila departementen i ärendet hemställt.
Såsom ägare till den av Forsberg vid ifrågavarande tillfälle förda bilen
är kronan jämlikt gällande bestämmelser skyldig att till Sjöström utgiva
honom i målet tilldömda ersättningsbelopp och livränta. På grund av bestämmelserna
i förordningen den 22 juni 1939 (nr 286) med vissa bestämmelser
rörande skadeståndsskyldigheten för förare av motorfordon, motorredskap
och traktortåg, som tillhöra eller nyttjas av staten, torde möjlighet
icke föreligga för kronan att av bilens förare utkräva ersättning; där angivna
förutsättningar för regressrätt föreligga, såsom av handlingarna i målet
torde framgå, icke i detta fall.
Med stöd av Kungl. Maj:ts i brevet den 4 juli 1941 givna bemyndigande
bär tygdepartementet med till förfogande ställda medel reglerat föreliggande
skadeståndsfrågor, såvitt avser engångsersättning och rättegångskostnader.
Vad beträffar sättet för bestridande av den livränta, som enligt häradsrättens
utslag skall utgå till Sjöström, torde på sätt departementen föreslagit av
riksdagen böra utverkas medgivande att densamma må gäldas av tolfte
huvudtitelns anslag till diverse pensioner och understöd m. m. I enlighet
med principer som tidigare tillämpats i liknande fall (senast i propositionen
3
Kungl. Majus proposition nr 160.
1941: 78, riksdagens skrivelse nr 134) torde emellertid nämnda anslag böra
komma till användning för ifrågavarande ändamål först från och med nästa
budgetår. De medel som erfordras för gäldande av den å tiden till och med
den 30 juni 1942 belöpande delen av livräntan torde av Kungl. Maj:t böra
anvisas från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Till frågan örn
denna medelsanvisning återkommer jag, sedan riksdagens beslut i ärendet
föreligger.
Beträffande de livräntebelopp, som således föreslås skola utgå från anslaget
till diverse pensioner och understöd m. m., bör som vanligt föreskrivas,
att å desamma icke må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån, som
enligt gällande bestämmelser tillkommer pensionstagare.
I enlighet med vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att den hemmansägaren Per Olof Sjöström jämlikt Nederkalix
tingslags häradsrätts förutnämnda utslag den 27 augusti 1941
tillkommande årliga livräntan å 600 kronor må från och med
budgetåret 1942/43 bestridas från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m., med iakttagande av att å beloppet icke
må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån, som enligt gällande
bestämmelser tillkommer pensionstagare.
2:o.
Den 27 mars 1941 blev lagerarbetaren Per Anton Pettersson från Flysta,
Spånga socken, på Centralvägen i Flysta påkörd av en kronan tillhörig, av
värnpliktige nr 494 54/1936 Karl Gustav Johansson förd personbil, därvid
Pettersson tillfogades sådana skador att han påföljande dag avled.
Sedan Johansson i anledning av det inträffade ställts under åtal vid
Sollentuna och Färentuna domsagas häradsrätt, har häradsrätten genom
numera lagakraftvunnet utslag den 22 september 1941 — jämte det häradsrätten
dömt Johansson att för vållande till annans död genom ovarsamt
förande av motorfordon utgiva 40 dagsböter om 2 kronor — förpliktat Johansson
att utgiva dels till Petterssons dödsbo ersättning för begravningskostnader
med 182 kronor 17 öre, dels ock till den avlidnes änka Elin
Olivia Pettersson förskottsvis för kalendermånad underhållsbidrag med 10
kronor i månaden, så länge hon levde ogift, ävensom ersätta dödsboet dess
kostnader å målet med 200 kronor jämte protokollslösen.
I skrivelse den 10 februari 1942 har armé förvaltning ens tyg- och civila
departement — med förmälan att tygdepartementet med stöd av förutnämnda
brev den 4 juli 1941 till befullmäktigat ombud för Petterssons dödsbo utbetalat
nämnda engångsbelopp, 182 kronor 17 öre, samt att departementet
jämväl gottgjort dödsboet dess kostnader å målet — hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte dels för riksdagen framlägga proposition örn anvisande från
anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. av medel till gäldande
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
epartements
(hefen.
av det Elin Olivia Pettersson tillerkända underhållsbidraget, dels ock bemyndiga
departementen att tills vidare, med anlitande av tillgängliga medel,
till änkan Pettersson utgiva till betalning förfallna belopp.
Statskontoret har i utlåtande den 27 februari 1942 biträtt vad tyg- och
civila departementen i ärendet hemställt.
På grund av gällande bestämmelser örn ansvarighet för skada i följd av
automobiltrafik är kronan såsom ägare av den vid olyckstillfället förda bilen
skyldig att utgiva i målet utdömt skadestånd. Av handlingarna i ärendet
torde framgå, att förutsättningar för kronan att göra regressanspråk gällande
mot föraren av bilen icke föreligga. Sedan den del av det jämlikt häradsrättens
utslag utdömda skadeståndet, som fastställts att utgå i form av engångsbelopp,
samt rättegångskostnaderna i målet i behörig ordning gäldats av
tygdepartementet, återstår att reglera det änkan Elin Olivia Pettersson tilldömda
underhållsbidraget. Jag ansluter mig i fråga örn sättet härför till
vad tyg- och civila departementen föreslagit. I likhet med vad jag under
nästföregående punkt förordat torde emellertid härvidlag Kungl. Maj :t böra
från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter anvisa medel till bestridande
av kostnaderna för den del av underhållsbidraget, som belöper på tiden till
och med den 30 juni 1942, samt riksdagens medgivande utverkas att för tid
därefter för ifrågavarande ändamål anlita anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. Till frågan örn förstnämnda medelsanvisning torde jag få
återkomma, sedan riksdagens beslut i ärendet föreligger.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att det änkan Elin Olivia Pettersson jämlikt Sollentuna och
Färentuna domsagas häradsrätts förutnämnda utslag den 22
september 1941 tillkommande månatliga underhållsbidraget av
10 kronor, så länge hon lever ogift, må från och med budgetåret
1942/43 bestridas från anslaget till diverse understöd och
pensioner m. m., med iakttagande av att å bidragsbeloppet
icke må åtnjutas någon sådan tilläggsförmån, som enligt gällande
bestämmelser tillkommer pensionstagare.
Vad departementschefen under punkterna l:o och 2:o
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sigurd Lind.
Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:146 Skrivelse till [ Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående bestridande från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. av viss livränt a1 i texten
- BU 1942:27 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. av viss livränta m. m. a1 i texten