Sök i Ratio Lex

Angående anslag till undersökningar rörande vissa möjligheter att framställa äggvitehaltiga fodermedel

1942-03-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:164, Angående anslag till undersökningar rörande vissa möjligheter att framställa äggvitehaltiga fodermedel

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 164.

1

Nr 164.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till undersökningar

rörande vissa möjligheter att framställa

äggvitehaltiga fodermedel; given Stockholms slott den

6 mars 1942.

Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6

mars 1942.

Närvarande:

Statsministern HANSSON, ministern för utrikes ärendena GUNTHER, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

samt t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Bergquist,

anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp

:

I proposition nr 1.14 till 1941 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t efter

framställning den 30 november 1940 från ingenjörsvetenskapsakademien,

att riksdagen måtte till undersökningar rörande vissa möjligheter att framställa

äggvitehaltiga fodermedel å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 å driftbudgeten under nionde huvudtiteln anvisa ett reser
II

i hang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 164.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 164.

vationsanslag av 11,600 kronor. Enligt skrivelse nr 143 biföll riksdagen

Kungl. Maj:ts förenämnda förslag.

I skrivelse den 10 februari 1942 har ingenjörsvetenskapsakademien hemställt

om medelsanvisning för fortsatta undersökningar i ämnet. Vid framställningen

fanns fogad en den 12 januari 1942 dagtecknad skrivelse från

en av forskningens beredskapsorganisation tillsatt kommitté för studium av

vissa möjligheter att framställa foderäggvita.

I ärendet har statens livsmedelskommission den 17 februari 1942 avgivit

infordrat utlåtande.

Jag torde till en början få erinra, att ingenjörsvetenskapsakademien i

sin framställning den 30 november 1940 anfört bland annat följande.

Frågan om åtgärder för avhjälpande av de svårigheter som nu möta att

förse lantbruket med lämpliga äggviteämnen för utfodring av kreatur är

för närvarande under diskussion och omprövning på olika håll. Bland de

ersättningsfoder, som på basis av inhemska råvaror kunna framställas i

större skala genom industriella metoder, märkas framför alla andra fodercellulosa.

I samband med framställningen av denna praktiskt taget hundraprocentiga

kolhydratprodukt liksom vid andra metoder för uppslutning av

trä med bisulfit frigöres ur vissa högmolekylära sockerarter till sprit förjäsbara

hexoser men även andra sockerarter, såsom pentoser. Dessas mängd

kan överslagsvis anges till 50 procent av de för spritframställning användbara

hexosernas. För närvarande finner emellertid denna icke föraktliga

kvantitet pentoser ingen användning utan den bortföres i avloppsvattnet

från sulfitspritfabrikerna.

Enligt uppgift skola emellertid även sådana kolhydrater som pentoser

kunna användas för odling av vissa slags jästsvampar, särskilt Torida utilis,

som är ett någorlunda vitaminrikt och i följd av sin relativt höga halt av

smältbar äggvita utmärkt kreatursfoder. Enligt vad akademien har sig bekant

saknas inom landet närmare erfarenheter om de betingelser, under

vilka sådan odling bör genomföras. Det må även framhållas, att enahanda,

synes vara förhållandet med odlingen av Torula utilis i hexoshaltiga sockerlösningar.

Preliminära undersökningar ha under den allra senaste tiden

givit resultat, som stimulera till fortsatta undersökningar. Med hänsyn till

de möjligheter, som sålunda torde förefinnas att ytterligare utnyttja sulfitlut

eller helt allmänt använda hydrolysat ej blott av trä utan även av torv för

odling av Torula, synes det akademien vara väl motiverat, att undersökningar

upptagas för att utreda hithörande frågor.

Odling av Torilla utilis förutsätter som bekant icke blott att lämpliga

sockerarter användas utan även att vissa ammoniumhaltiga närsalter tillsättas.

Då emellertid nuvarande produktion av ammoniak i stor utsträckning

måste disponeras för andra ändamål än Torula-odling — ett förhållande

som enligt akademiens förmenande ingalunda får inverka hämmande

på dessa frågors snara utredning — framstår det såsom synnerligen önskvärt

att undersöka, i vilken utsträckning det är möjligt att direkt utnyttja luftkvävet

för framställning av äggvitehaltiga fodermedel. Detta sker som bekant

i stor utsträckning inom lantbruket genom odling av baljväxter o. a.,

men skulle kanske också kunna ske genom industriell odling av vissa mikroorganismer

såsom Azotobacter chroococcum.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

3

Eli ytterligare väg, som måhända även skulle kunna beträdas för att finna

ökade försörjningsmöjligheter, är att söka utarbeta metoder för utnyttjandet

av socker och äggvita i vassla. Då dessutom oskadliggörandet av vassla

ur hygienisk synpunkt varit föremål för institutets för folkhälsan intresse

synes det akademien dubbelt värdefullt, att också dessa undersökningar

verksamt stödjas.

1 fråga örn det hittills bedrivna undersökningsarbetet å förevarande område

torde jag få lämna följande uppgifter.

I skrivelse den 30 september 1941 till statens livsmedelskommission har

ingenjörsvetenskapsakademien meddelat, att den av forskningens beredskapsorganisation

tillsatta kommittén för studium av vissa möjligheter att

framställa foderäggvita lett ifrågavarande undersökningar. Dessa hade inriktats

dels på utrönandet av betingelserna för framställning av äggvitehaltig

foderjäst genom odling av Torilla utilis, dels på undersökningar av kvävebindande

bakterier, Azotobacter chroococcum, och dels på tillgodogörande

av äggvitehalten i vassla. I en vid skrivelsen fogad rapport från kommittén

har denna redogjort för arbetena med Torula utilis. Redogörelse för övriga

undersökningar har avgivits i kommitténs förutberörda skrivelse den 12

januari 1942.

Med hänsyn till kommitténs rapport rörande studiet av Torula utilis

finge det enligt ingenjörsvetenskapsakademiens mening anses ådagalagt, att

goda förutsättningar funnes för produktion inom landet av foderjäst med

tillgodogörande av såväl hexoser som pentoser i avfallslutar från cellulosafabrikerna.

Med stöd av hittills föreliggande material hade full klarhet icke

kunnat vinnas örn de ekonomiska förutsättningarna för en sådan produktion.

För en jästodling i större skala krävdes tillgång till motsvarande

kvantiteter närsalter, nämligen ammoniumsulfat och superfosfat. Ehuru

det undandroge sig akademiens bedömande, huruvida de erforderliga närsalterna

kunde ställas till förfogande för ändamålet, funne akademien

saken vara av sådant intresse, att utredningen omedelbart borde förås vidare

genom lämpligt organ i syfte att utforma ett definitivt projekt till

svensk foderjästfabrikation. Därest en fabrikation av foderjäst komme till

stånd, syntes det även angeläget, att torulajästens livsbetingelser fortsättningsvis

studerades ur vetenskaplig synpunkt, särskilt nied sikte på att lipp

ställa en fullständig balans för denna jästarts tillväxt.

Vad angår undersökningarna för nyttiggörandet av vassla har kommittén

framhållit, att dessa omfattat alkoholjäsning av mjölksockret i vassla och

odling av jäst ur vassla. Med hjälp av ändamålsenligt valda kulturer av

laktosjäsande jästarter kunde vassla utan svårigheter förjäsas på alkohol.

Alkoholutbytet, beräknat på förbrukat mjölksocker, hade hållit sig omkring

85 procent. Den vid omdestillering erhållna råspriten gåve en finsprit av

lill synes god kvalitet. Beträffande odlingen av jäst ur vassla kunde vid

odling under ungefär de vid pressjästframställning vanliga betingelserna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

ett utbyte av jäst erhållas, som vore rätt lika det vid jästodling på andra

sockerhaltiga material, d. v. s. cirka 50 gram torr jäst per 100 gram förbrukat

socker. I allmänhet finge man räkna med en längre odlingstid än vanligt.

Vid användande av vassla förelåge i förhållande till jästodling på exempelvis

träsocker den fördelen att jäst kunde utnyttja vissa kväve- och fosforhaltiga

ämnen i vässlan. I genomsnitt innehölle den erhållna jästen mindre

kväve än vad som i allmänhet vore fallet. Äggviteutbytet, beräknat på förbrukat

mjölksocker, utgjorde högst 24 procent, medan beträffande t. ex. foderjäst,

odlad på socker av trä, äggviteutvinningen varit ända till 27 procent. Vid

försök i mindre skala med jästsvampen Torula candida hade utbytet av jäst

och äggvita varit 50 respektive 24 procent och vid försök i större skala (800

liter vassla) med jästsvampen Saccharomyces fragilis hade erhållits ett utbyte

av jäst och äggvita om 38 respektive 20 procent.

I fråga örn kommitténs undersökningar av kvävebindande bakterier har

kommittén funnit, att Azotobacters förmåga till kvävefixering syntes utgöra

en ur ekonomisk synpunkt så väsentlig fördel, att fortsatta försök över

azotobacterodling måste anses vara en arbetsuppgift av samma eller kanske

större vikt än jästodlingsförsök. Kunde utbytet av cellsubstans vid azotobacterodlingen

drivas upp till någorlunda samma storlek som vid jästodling,

skulle detta givetvis innebära att azotobacterodling komme att ställa sig

betydligt gynnsammare än jästodling.

I skrivelsen den 12 januari 1942 har kommittén framlagt förslag till fortsatta

arbeten angående några mikrobiella äggvitesynteser ur luftkväve och

antingen polymära kolhydrater som cellulosa eller enkla sockerarter som

glykos, xylos med flera. Kommittén har vidare uppgjort en kostnadsplan

för arbetets bedrivande under sex månader.

Ingenjörsvetenskapsakademien har i sin nu gjorda framställning, under

framhållande att starka skäl syntes tala för ett fortsättande av undersökningarna

i enlighet med kommitténs förslag, hemställt, att ett anslag av

12,400 kronor ställdes till akademiens förfogande för undersökningsarbetenas

fortsättande under sex månader enligt följande plan:

För studiet av mikrobiell fixering av kväve ur luft:

Avlöningar m. m..................................... kronor 7,200

För studiet av mikrobiell fettsyntes:

Avlöningar ........................................ » 1,500

Apparater och kemikalier ............................ » 500

För bilansstudier:

Apparater .......................................... » 2,000

Assistentarvode ..................................... » 1,200

Summa kronor 12,400

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 164.

5

Statens livsmedelskommission, som tillstyrkt den föreliggande framställningen,

har därvid anfört följande.

Enär det att döma av de undersökningar, som hittills av ingenjörsvetenskapsakademien

utförts, förefaller som örn vissa för landets foderförsörjning

betydelsefulla resultat skulle kunna uppnås på här ifrågavarande

område och medel förut ställts till förfogande för sådana undersökningar,

varom här är fråga, synes det livsmedelskommissionen skäligt, att ekonomiska

möjligheter beredas ingenjörsvetenskapsakademien att fullfölja de

påbörjade undersökningarna.

Departementschefen.

Av vad i ärendet anförts synes framgå, att de igångsatta undersökningarna

rörande möjligheterna att framställa äggvitehaltiga fodermedel, till vilkas

bedrivande 1941 års riksdag anvisade ett belopp av 11,600 kronor,, kunna

bliva av betydelse för vårt lands fodermedelsförsörjning. För fullföljandet

av undersökningarna erfordras emellertid ytterligare medel. Det av ingenjörsvetenskapsakademien

begärda anslagsbeloppet, 12,400 kronor, vill jag

tillstyrka. Med hänsyn till vikten av att arbetet bedrives med största skyndsamhet

synas medel för ändamålet böra äskas å tilläggsstat för löpande budgetår.

Anslaget torde såsom vid tidigare anvisning av medel för enahanda

ändamål böra benämnas Undersökningar rörande vissa möjligheter att framställa

äggvitehaltiga fodermedel och givas karaktär av reservationsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

å driftbudgeten under nionde huvudtiteln till Undersökningar

rörande vissa möjligheter att framställa äggvitehaltiga

fodermedel anvisa ett reservationsanslag av..........

......................_................ kronor 12,400.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall och

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 164.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:214 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition angående anslag till undersökningar rörande vissa möjligheter att framställa äggvit ehaltig a fo a1 i texten
  2. JoU 1942:27 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till undersökningar rörande vissa möjligheter att framställa äggvitehaltiga fodermedel. s. 12 i texten