Sök i Ratio Lex

Med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942j43 m. m

1942-03-06 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:166, Med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942j43 m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Nr 166.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till stat för

statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942j43

m. m.; given Stockholms slott den 6 mars 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars

1942.

Närvarande:

f

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till stat för statens

allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942/43 m. m. och anför därvid följande:
Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 166.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Översikt av fastighetsfondens ställning.

Allmänna fastighetsfondens kapitalbehållning utgjorde den 1 juli 1940 i

runt tal 192.33 miljoner kronor. Under budgetåret 1940/41 ha kapitalinvesteringarna

i fonden, efter avdrag för omföringar mellan anslag och kapitalåterbäringar,

enligt budgetredovisningen uppgått till 12.87 miljoner kronor, medan

nettoutgifterna å motsvarande avskrivningsanslag belöpt till 6.76 miljoner

kronor. Fondens kapitalbehållning har vidare ökats dels med 0.87 miljon

kronor genom ^värdering av uppfostringsanstalten i Vänersborg för sinnesslöa

flickor, tomten för landsstatshuset i Gävle och Bellevueområdet i Stockholm,

dels med 0.01 miljon kronor genom överföring från domänfonden av

markvärde för nämnda uppfostringsanstalt i Vänersborg. Å andra sidan har

behållningen å fonden minskats genom omföringar dels av 0.43 miljon kronor

till domänfonden, utgörande markvärden för säkerhetsans tälten å Hall och

Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka, dels av 0.67 miljon kronor till försvarsväsendets

fastighetsfond motsvarande värdet å vissa försvarsväsendets byggnader.

På grund härav uppgår fastighetsfondens utgående behållning den 30

juni 1941 till 198.22 miljoner kronor.

Den för budgetåret 1940/41 fastställda staten för fastighetsfonden balanserade

på 18.65 miljoner kronor. Inkomsterna beräknades till detta belopp

och utgifterna samt överskottet till respektive 8.70 och 9.95 miljoner

kronor. Utfallet av staten framgår av en i budgetredovisningen för budgetåret

1940/41 (sid. 146 o. f.) intagen sammanställning. Enligt denna har fondens

överskott uppgått till 10.27 miljoner kronor, som tillförts statsregleringen. Till

reparations- och underhållskostnader m. m. ha åtgått 3.68 miljoner kronor. Då

under denna rubrik anslagits 3.83 miljoner kronor, har behållningen av reserverade

medel ökats med 0.15 miljon kronor. Den uppgår vid budgetårets

utgång till 1.32 miljoner kronor. Posten för hyresutgifter å byggnadsstyrelsens

delfond har överskridits med 0.56 miljon kronor.

Den för innevarande budgetår gällande staten för fastighetsfonden är fastställd

genom brev den 23 maj 1941 (proposition nr 160, riksdagens skrivelse

nr 213). Beträffande statens innehåll torde få hänvisas till en vid statsrådsprotokollet

fogad tabell (bilaga A).

Fastighetsfondens stat för budgetåret 1942/43.

Det förslag till stat för allmänna fastighetsfonden, som framlägges i det

följande (bilaga B), slutar på ett belopp av 20,797,000 kronor, vilket innebär

en ökning i förhållande till staten för löpande budgetår med 439,000 kronor.

För reparationer och underhåll ha anslagen beräknats minskade med 458,000

kronor. Avsättningen till värdeminskningskonto upptages med ett 31,000 kronor

högre belopp än detta budgetår, beroende främst på ökat avskrivningsbehov

för nytillkomna byggnader på byggnadsstyrelsens delfond. Hyreskost
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

3

naderna visa en stegring med 466,000 kronor, vilken i huvudsak kan hänföras

till av krisen betingade ökade förvaltningsuppgifter.

Hyresinkomsterna och diverse inkomster öka med respektive 131,000 och

132.000 kronor.

Fastighetsfondens totala överskott för nästa budgetår beräknas utgöra

11.003.000 kronor, vilket innebär en ökning med 400,000 kronor. Balansen i

staten betingar dock en ökning av ersättningsbeloppen med sammanlagt

176.000 kronor.

Till grund för förslaget till stat för fastighetsfonden ha lagts av vederbörande

förvaltningsmyndigheter avgivna statförslag för respektive delfonder.

Närmare uppgifter om de i dessa statförslag beräknade inkomst- och utgiftsbeloppen

lämnas i nyssnämnda bilaga *4.

över de av förvaltningsmyndigheterna för delfonderna framlagda statförslagen

har riksräkenskapsverket yttrat sig dels i särskilt utlåtande den 6 december

1941, dels i sin inkomstberäkning för budgetåret 1942/43.

Riksräkenskapsverkets förslag, som intagits i bilaga A, ansluter sig nära

till de av förvaltningsmyndigheterna framlagda beräkningarna. Verkets

granskning har varit väsentligen av teknisk art, i det att verket ansett sig icke

ha haft att ingå på någon närmare granskning i sak av de belopp, som av

förvaltningsmyndigheterna begärts för reparations- och underhållskostnader

m. m. I jämförelse med det i statsverkspropositionen framlagda preliminära

förslaget, vilket helt anslöt sig till riksräkenskapsverkets beräkningar, innebär

förevarande statförslag vissa avvikelser. Så ha anslagen till reparationsoch

underhållskostnader m. m. i vissa fall ansetts böra nedsättas, främst med

hänsyn till den beräknade behållningen av för ändamålet reserverade medel

vid budgetårets slut. Den i statsverkspropositionen omnämnda översynen av

fastighetsfondens inkomster har föranlett en uppräkning av hyresinkomsterna

och slutligen ha hyresutgifterna å byggnadsstyrelsens delfond med hänsyn

till den väntade belastningen ansetts böra upptagas med icke oväsentligt

höjda belopp.

TJtgifterna.

Å fastighetsfondens stat fördelas utgifterna på följande rubriker, nämligen:

1) reparations- och underhållskostnader m. m., 2) avsättning till värdeminskningskonto,

3) hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden.

Reparations- och underhållskostnader m. m.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreskrivit ha de myndigheter, som

under budgetåret 1940/41 förvaltat delfonder av fastighetsfonden, avgivit redogörelser

för användningen under nämnda budgetår av medel som under

ifrågavarande anslagsposter ställts till förfogande. I den mån icke uppgifter

i det följande lämnas ur dessa redogörelser torde beträffande redogörelsernas

innehåll få hänvisas till handlingarna i ärendet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Fångvårdsstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader

m. m. för denna delfond ha varit anslagna följande belopp, med vilka sammanställts

de faktiska utgifterna under respektive budgetår:

Enligt stat

Enligt

Budgetår

kronor

räkenskaperna

kronor

1939/40 ..........

........... 325,000

331,461

1940/41 ..........

........... 290,000

272,659

1941/42 ..........

........... 300,000

Fångvårdsstyrelsen har i sin skrivelse med förslag till stat för budgetåret

1942/43 anfört, att de förhållanden, vilka styrelsen föregående år åberopat

som skäl för anvisande av ett belopp av 300,000 kronor till reparations- och

underhållskostnader m. m. för budgetåret 1941/42, fortfarande bestode och

snarast accentuerats. Med stöd härav hemställer styrelsen om oförändrat anslag

för budgetåret 1942/43.

Utrikesdepartementets delfond. För denna delfond ha till reparations- och

underhållskostnader m. m. beräknats, respektive utgått följande belopp:

Enligt stat

Enligt

Budgetår

kronor

räkenskaperna

kronor

1939/40 .........

........... 263,000

258,596

1940/41 .........

........... 250,000

250,930

1941/42 .........

........... 313,000

Av det för budgetåret 1939/40 anvisade beloppet avsågo 200,000 kronor

reparations- och underhållskostnader och återstoden kostnader för uppvärmning

och belysning av tjänstebostäder i statens fastigheter för vissa tjänstemän

vid utrikesförvaltningen. På grund av de betydande växlingar, som kostnaderna

för uppvärmning och belysning av tjänstebostäder kunde beräknas

bliva underkastade, har anslagsposten till reparations- och underhållskostnader

från och med budgetåret 1940/41 i staten uppdelats på en delpost för

reparations- och underhållskostnader i allmänhet, vilken utgjort 185,000

kronor för budgetåret 1940/41 och 220,000 kronor för innevarande budgetår,

samt en förslagsvis upptagen delpost för bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder

å 65,000 kronor för budgetåret 1940/41 och 93,000 kronor för löpande

budgetår.

I en inom byggnadsstyrelsen upprättad, av styrelsen och utrikesdepartementet

åberopad promemoria beräknas kostnaderna för reparationer och underhåll

i allmänhet uppgå till 220,000 kronor jämväl för nästkommande budgetår.

Kostnaderna för uppvärmning och belysning av tjänstebostäder i statens

fastigheter under samma tid beräknas av utrikesdepartementet på grundval

av medelsåtgången under budgetåret 1940/41 och med hänsyn tagen till

de stegringar dessa kostnader redan undergått eller kunna beräknas undergå

till i runt tal 100,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

5

Medicinalstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader

m. m. ha för denna delfond anslagits och utgått följande belopp:

Enligt stat Enligt

Budgetår kronor räkenskaperna

kronor

1939/40 .................. 1,260,000 1,168,357

1940/41 .................. 750,000 759,860

1941/42 .................. 1,015,000

Av det för löpande budgetår anvisade beloppet av 1,015,000 kronor har

dock endast 800,000 kronor ställts till medicinalstyrelsens förfogande för bestridande

av kostnaderna för reparationer och underhåll. Den återstående

delen av anslagsposten, 215,000 kronor, får disponeras först efter medgivande

av Kungl. Majit.

För budgetåret 1942/43 har medicinalstyrelsen föreslagit, att anslagsposten

skall upptagas till oförändrat belopp, 1,015,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. Under denna delfond ha* till reparations- och

underhållskostnader m. m. anvisats följande belopp, jämte vilka angivits de

faktiska utgifterna från anslagsposten under respektive budgetår:

Enligt stat Enligt

Budgetår kronor räkenskaperna

kronor

1939/40 .................. 1,800,000 1,850,042

1940/41 .................. 1,700,000 1,615,433

1941/42 .................. 1,800,000

I förslaget till stat för byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden för

budgetåret 1942/43 har styrelsen upptagit anslagsposten för reparations- och

underhållskostnader till 1,800,000 kronor. Styrelsen har dock förutsatt att

liksom skett för innevarande budgetår av detta belopp endast 1,500,000 kronor

till en början skola ställas till styrelsens förfogande, under det att dispositionen

av återstoden, 300,000 kronor, skall bliva beroende av särskilt Kungl.

Maj:ts beslut. Byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet motiveras i

huvudsak sålunda:

I skrivelse den 25 november 1940 angående inkomst- och utgiftsstat för

byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1941/42 framhöll byggnadsstyrelsen,

att enligt verkställda indexberäkningar indextalet för år 1940 för reparations-

och underhållskostnader utgjorde 289 jämfört med 100 år 1914.

Motsvarande indextal för år 1936 var 229, då nämnda kostnader beräknades

till 1.5 procent av byggnadsvärdena. Stegringen sedan år 1936 utgjorde alltså

60 enheter eller 26 procent. Det vore därför erforderligt att öka procentsiffran

för reparations- och underhållskostnaderna från 1.5 med 26 procent eller

till 1.89.

Enligt nu verkställd indexberäkning för ifrågavarande kostnader utgör

indextalet för år 1941 312 jämfört med 100 år 1914. Eftersom indextalet år

1936, då underhållskostnaderna beräknades till 1.5 procent av byggnadsvärdena,

var 229, utgör stegringen sedan år 1936 83 enheter eller 36.8 procent.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Det är alltså erforderligt att öka procentsiffran för ifrågavarande kostnader

från 1.6 procent med 36.3 procent eller till i avrundat tal 2 procent.

De byggnadsvärden, som legat till grund för de i byggnadsstyrelsens

förevarande statförslag angivna reparations- och underhållskostnaderna under

nästa budgetår utgöra sammanlagt 116,304,556 kronor 58 öre. Uträknat

efter sistnämnda procentsats, 2 procent, blir det erforderliga beloppet för

dessa kostnader i avrundat tal 2,326,000 kronor.

Förutom till underhåll av de ovan avsedda byggnaderna komma under

nästa budgetår att erfordras medel till underhåll av vissa ytterligare fastigheter

i staden mellan broarna i Stockholm, vilka jämlikt det mellan Kungl.

Majit och kronan samt Stockholms stad den 8 november 1940 slutna avtalet

rörande vissa markbyten m. m. i Stockholm skola av kronan tillträdas

den 1 april 1942. Fastigheterna torde komma att ställas under byggnadsstyrelsens

vård och förvaltning samt redovisas å styrelsens delfond

av allmänna fastighetsfonden. Med hänsyn härtill torde ett belopp till fastigheternas

underhåll böra från och med nästa budgetår upptagas i delfondens

stat. Då några byggnadsvärden ännu icke fastställts för fastigheterna samt

större delen av de å tomterna uppförda byggnaderna inom en icke alltför avlägsen

framtid torde komma att rivas för att lämna plats för erforderliga

nybyggnader, torde ‘underhållskostnaderna för dessa fastigheter icke böra

beräknas efter samma grunder, som tillämpats beträffande övriga här ifrågakomna

fastigheter. Med ledning av uppgifter från Stockholms stad torde de

årliga underhållskostnaderna i detta fall kunna uppskattas till sammanlagt

omkring 50,000 kronor.

Såsom under innevarande budgetår erfordras jämväl för nästa budgetår

ett belopp av 10,000 kronor för underhåll och drift av två för statsmedel iordningställda

större skyddsrumsanläggningar i Stockholm.

Dessutom böra till underhållskostnaderna för de till byggnadsstyrelsens

delfond hörande fastigheterna läggas dels ett belopp av 10,000 kronor för bestridande

av utskylder för kronans hus, dels ock ett belopp av 30,000 kronor

för ändamål, som tidigare bekostats av anslaget till lyshållning m. fl. utgifter

för kronans hus i Stockholm.

Sammanlagt skulle således för reparations- och underhållskostnader erfordras

ett belopp av 2,326,000 + 50,000 + 10,000 + 10,000 + 30,000 =

2.426.000 kronor.

Motsvarande belopp beräknades av byggnadsstyrelsen i ovannämnda

skrivelse den 25 november 1940 för innevarande budgetår till 2,225,000 kronor.

I staten för sagda budgetår upptogs emellertid på förslag av byggnadsstyrelsen

anslagsposten till reparations- och underhållskostnader till ett till

1.800.000 kronor reducerat belopp, av vilket belopp 1,500,000 kronor genom

brev den 23 maj 1941 ställts till byggnadsstyrelsens disposition, under

det att dispositionen av därutöver å anslagsposten anvisade medel skulle

bero på särskilt beslut av Kungl. Majit. Vid beräknande av det sålunda reducerade

anslagsbeloppet utgick byggnadsstyrelsen från att den statliga

byggnadsverksamheten under budgetåret 1941/42 av arbetslöshets- eller andra

skäl komme att bedrivas i normal omfattning, men att brist på råmaterial

i viss utsträckning kunde komma att hindra eljest nödiga arbetens utförande.

Härjämte räknade styrelsen med att en från budgetåret 1938/39 kvarstående

reservation, uppgående till 133,669 kronor 66 öre, skulle tagas i anspråk

för innevarande budgetår.

Vad beträffar nästa budgetår synes anledning föreligga att vid beräkning

av ifrågavarande anslagspost utgå från i huvudsak samma förutsättningar

i fråga om reparations- och underhållsarbetenas omfattning som för innevarande

budgetår, dock att med hänsyn till den alltmer kännbara bristen på

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

7

råmaterial hinder för utförande av eljest nödiga arbeten torde komma att

föreligga i än högre grad än vad som förutsattes år 1940. En något kraftigare

reduktion av de beräknade kostnaderna för ett normalt underhåll torde

sålunda nu kunna företagas, och får byggnadsstyrelsen föreslå att här

avsedda post, trots de stegrade priserna på byggnadsmarknaden, upptages

till samma belopp som för innevarande budgetår, nämligen 1,800,000 kronor.

Generaltullstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader

m. m. för denna delfond, vilken inrättades per den 30 juni 1940, ha anslagits

och utgått följande belopp:

Enligt stat Enligt

Budgetår , räkenskaperna

kronor kron‘r

1940/41 .......................... 40,000 19,147

1941/42 .......................... 40,000

Enligt inhämtad uppgift utgjorde motsvarande kostnader för budgetåret

1939/40 i runt tal 31,900 kronor. Generaltullstyrelsen har föreslagit, att anslagsposten

för nästa budgetår skall uppföras med oförändrat belopp, 40,000

kronor, ehuru de under budgetåret 1940/41 bestridda utgifterna endast utgjort

19,147 kronor. Åtskilliga av tullverkets fastigheter vöre nämligen uppförda

för lång tid sedan och på grund härav kunde kostnaderna för underhåll

av desamma under olika år vara mycket växlande.

Uppsala universitets delfond. Under denna delfond ha till reparations- och

underhållskostnader m. m. för dels akademiska sjukhuset, dels övriga fastigheter

anvisats följande belopp, jämte vilka angivits de faktiska utgifterna

från anslagsposterna:

Akademiska sjukhuset Övriga fastigheter

Budgetår Enligt stat räkenskaperna Enligt stat räkenskaperna

kronor kronor kronor kronor

1939/40.............. 144,000 123,478 250,000 265,386

1940/41 .............. 120,000 155,259 200,000 225,595

1941/42.............. 144,000 250,000

I redogörelsen för användningen av de under budgetåret 1940/41 tillgängliga

medlen har universitetets drätselnämnd meddelat, att kostnaderna för

akademiska sjukhusets underhåll utgjort 155,259 kronor. I denna summa

inginge 70,000 kronor, vilka medel med universitetskanslerns medgivande

avsatts under budgetåren 1939/40 och 1940/41 med 35,000 kronor vartdera

året till bestridande av kostnaderna i samband med erforderliga utvidgningsarbeten

för psykiatriska klinikens anslutning till akademiska sjukhusets

kök och tvättinrättning.

För budgetåret 1942/43 har drätselnämnden föreslagit, att ifrågavarande

anslagsposter skola upptagas till sammanlagt 430,575 kronor, varav 146,950

kronor för akademiska sjukhuset samt 283,625 kronor för övriga fastigheter.

Till stöd för den sålunda föreslagna höjningen av i runt tal 36,000 kronor

har nämnden anfört följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 166.

För den beslutade nya psykiatriska klinikens anslutning till akademiska

sjukhusets ekonomiavdelningar hava statsmakterna beviljat för byggnadsändamål

tillhopa 173,500 kronor, avsedda för utvidgning av akademiska sjukhusets

köks- och tvättavdelningar. Dessa byggnadsarbeten äro numera färdiga

och avses bliva invärderade å fastighetsfonden från och med den 1 juli

1942. För budgetåret 1942/43 borde därför enligt fastställd norm reparationsanslaget

för akademiska sjukhuset ökas med 1.7 procent å 173,500 kronor,

eller alltså med 2,949: 50 kronor.

För reparations- och ändringsarbeten i universitetshuset ha för budgetåren

1938/39 och 1939/40 av statsmedel anvisats tillhopa 865,000 kronor. Detta

belopp beräknas helt ha förbrukats den 3*/« 1942. Reparationsanslaget för

»övriga byggnader» borde på grund härav ökas med 1.7 procent å 865,000

kronor, d. v. s. 14,705 kronor.

Sedan nybyggnaden för institutionen för fysiologisk botanik färdigställts

och upptagits i universitetets huvudbok till ett värde av 832,000 kronor, bör

såsom förra året framhållits, för denna byggnad beräknas ett reparationsanslag

av 1.7 procent å 832,000 kronor, d. v. s. 14,144 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juni 1941 har Idrottspaviljong med läktare

från och med den 1 juli 1941 invärderats å fastighetsfonden till ett värde

av 275,000 kronor och därjämte har genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 september

1941 likaledes från och med den 1 juli 1941 den vid Vårdsätra naturpark

uppförda vaktstugan blivit invärderad å fastighetsfonden till ett värde

av 6,000 kronor. För dessa nytillkomna byggnader bör enligt fastställd beräkningsgrund

reparationsanslaget ökas med 4,675 kronor resp. 102 kronor.

Vidare vill drätselnämnden framhålla, att för utredningsarbeten m. m. för

dels en nybyggnad för meteorologiska institutionen och dels en för medicinskkemiska

och farmakologiska institutionerna gemensam nybyggnad anvisats

7,000 kronor resp. 25,000 kronor. Någon höjning av reparationsanslaget på

grund av dessa två anslag är givetvis ej erforderlig. Ej heller kan någon höjning

av anslaget bliva erforderlig genom den örn- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket,

vartill årets lagtima riksdag beviljade 671,000 kronor, liksom

ej heller för kvinnokliniken, för vilken hittills beviljats 500,000 kronor

av statsmedel och 1,425,000 kronor av landstingsmedel.

För innevarande år utgår reparationsanslaget med tillhopa 394,000 kronor,

därav 144,000 kronor för akademiska sjukhuset och 250,000 kronor för övriga

byggnader. Med hänsyn till rådande tidsförhållanden ansåg sig drätselnämnden

föregående år ej böra begära någon förhöjning av anslaget för de

nytillkomna byggnaderna. Då dessa emellertid vid ingången av det budgetår

detta statförslag avser varit i bruk minst ett par år, anser drätselnämnden

med hänsyn till en rationell omvårdnad av universitetets fastigheter att en

ökning av reparationsanslaget med de för de nya byggnaderna ovan angivna

belopp icke längre kan undanskjutas. Drätselnämnden får fördenskull föreslå

att anslaget till reparationer och underhåll av akademiska sjukhuset höjes

med ett till 3,000 kronor avrundat belopp samt motsvarande anslag till övriga

fastigheter med ett till 33,000 kronor avrundat belopp.

Riksräkenskapsverket har i sitt förslag till stat för fastighetsfonden för

nästa budgetår, vilket preliminärt godtagits i statsverkspropositionen, uppfört

anslagsposten med oförändrat belopp under erinran, att höjningar av

beloppen till egentliga reparations- och underhållskostnader icke ifrågasatts

för någon annan delfond, inte ens för byggnadsstyrelsens delfond, där posten

även i gällande stat uppförts med reducerat belopp, vilket av byggnadsstyrelsen

motiverats med, att den alltmer kännbara bristen på råmaterial borde

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

9

för nästkommande budgetår föranleda en något kraftigare reduktion av de

beräknade kostnaderna för ett normalt underhåll.

Lunds universitets delfond. För denna delfond ha tidigare till reparationsoch

underhållskostnader m. m. anslagits följande belopp, med vilka sammanställts

de faktiska utgifterna: „

Budgetår

Enligt stat

kronor

Enligt räkenskaperna

kronor

1939/40 .................... 130,000 112,398

1940/41 .................... 105,000 96,149

1941/42 .................... 150,000

I drätselnämndens vid Lunds universitet statförslag för budgetåret 1942/43

har under förevarande anslagspost äskats ett belopp av 150,000 kronor eller

samma belopp som upptagits i staten för innevarande budgetår.

Med eget yttrande den 20 januari 1942 har kanslern för rikets universitet

överlämnat en framställning från Lunds universitets drätselnämnd, vari

nämnden hemställt örn medgivande, att från delposten till reparations- och

underhållskostnader utbetala medel till förstärkning av arvodet åt den vid

universitetet anställde byggnadskonduktören med sådant belopp, att lill bvggnadskonduktören

skulle utgå ett sammanlagt arvode av 2,000 kronor för år.

Av handlingarna inhämtas följande.

Enligt den år 1876 fastställda instruktionen för byggnadskonduktören åligger

det denne att årligen besiktiga samtliga universitetets byggnader och till

drätselnämnden inlämna förslag till nödiga reparationer, att tillse och kontrollera

alla reparationer samt förekommande mindre tillbyggnader och ändringsarbeten,

att uppgöra ritningar och upprätta kostnadsförslag för mindre

byggnadsföretag samt att granska entreprenadanbud och kostnadsförslag av

hantverkare samt biträda vid inköp av materialier.

Ifrågavarande arvode anvisades första gången år 1876 ur reservfonden med

400 kronor för år. Från och med år 1886 har anslag för ändamålet varit upptaget

på universitetets stat. Arvodesbeloppet, som år 1925 fastställdes till 720

kronor, utgör numera, efter inräknande i arvodet av tidigare utgående dyrtidstillägg,

900 kronor för år. Anslaget till reparations- och underhållskostnader

för universitetets byggnader utgjorde år 1885 8,000 kronor, år 1907 16,000

kronor, år 1925 29,000 kronor och utgår för löpande budgetår med 150,000

kronor.

Kanslern för rikets universitet har, bland annat, anfört följande.

Det torde ligga i öppen dag, att det nu utgående arvodet icke utgör skälig ersättning

för det biträde av byggnadssakkunnig person, som universitetet behöver

vid handläggningen av frågor rörande underhåll och reparationer av

universitetets talrika byggnader. Naturligast synes vara, att kostnaden för

nämnda biträde får i sin helhet belasta det å fastighetsfondens stat uppförda

reparationsanslaget. Så har förhållandet varit vid Uppsala universitet ända

sedan fastighetsfondens inrättande (se propositionen nr 153 till 1939 års riksdag,

sid. 16).

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t ville

förklara hinder ej möta för Lunds universitet att från det för universitetets

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

delfond av statens allmänna fastighetsfond upptagna anslaget till reparationsoch

underhållskostnader m. m. bestrida utgiften för det biträde av byggnadssakkunnig

person, som är erforderligt vid handläggningen av frågor rörande

underhåll och reparationer av universitetets byggnader.

Lämnas ett sådant medgivande, kan det från Lunds universitets avlöningsanslag

(VIII:E 7, avdelning II Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m., anslagsposten 2: Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t) utgående arvodet till en byggnadskonduktör å 900

kronor indragas.

Statskontoret har den 11 februari 1942 avgivit infordrat utlåtande i ärendet

och därvid anfört, att ämbetsverket icke hade något att erinra mot en höjning

av arvodet till 2,000 kronor. Då det emellertid enligt statskontorets förmenande

icke varit avsett att från de i staten för allmänna fastighetsfonden uppförda

anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader bestrida fasta

årliga personalkostnader för förvaltningen av på fonden redovisade fastigheter,

ansåg sig ämbetsverket förhindrat tillstyrka det föreslagna medgivandet.

Karolinska sjukhusets delfond. Rubriken för reparations- och underhållskostnader

m. m. är för denna delfond i staten uppdelad på två anslagsposter,

avseende den ena karolinska sjukhuset och den andra serafimerlasarettet.

Under dessa rubriker ha anslagits följande belopp, varjämte angivits de

faktiska utgifterna:

Budgetår

1939/40

1940/41

1941/42

För budgetåret 1942/43 har direktionen för karolinska sjukhuset äskat oförändrat

100,000 kronor för sjukhusets reparations- och underhållskostnader

m. m. samt till stöd härför anfört följande.

Såsom direktionen i skrivelse den 24 september 1940 angående utgiftsstaten

för innevarande budgetår framhållit skulle de årliga reparations- och underhållskostnaderna

vid karolinska sjukhuset enligt av byggnadsstyrelsen anförd

beräkningsgrund utgöra närmare 500,000 kronor (1.7 procent av byggnadsvärdet).

Med hänsyn till att sjukhuset är nyuppfört, har dock ett belopp av

100,000 kronor beräknats vara tillräckligt för innevarande år. Direktionen räknar

med att endast oundgängligen erforderliga underhållsarbeten skola komma

till utförande.

För reparationer och underhåll beträffande serafimerlasarettet har direktionen

för karolinska sjukhuset för nästa budgetår äskat samma belopp, som

uppförts i gällande stat, eller 50,000 kronor.

Lotsstgrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader för denna

delfond, vilken inrättades per den 30 juni 1940, ha varit anslagna följande

Karolinska sjukhuset

Enligt räkenskaperna

kronor kronor

Enligt stat

50.000 37,825

80.000 91,451

100,000

'' Serafimerlasarettet

Enligt räkenskaperna

kronor kronor

Enligt stat

83.000

50.000

50,000

40,280

62,688

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166

11

belopp med vilka

1940/41:

Budgetår

sammanställts de faktiska utgifterna under budgetåret

Enligt stat

kronor

Enligt räkenskaperna

kronor

1940/41 .................... 240,000 126,691

1941/42 .................... 240,000

Genom brev den 23 maj 1941 har Kungl. Maj:t ställt de för budgetåret

1941/42 anvisade medlen till lotsstyrelsens förfogande och därvid föreskrivit,

att anslagsposten skulle fördelas på följande sätt:

a. Byggnader utom fyrbyggnader ...................... kronor 197,000

b. Fyrbyggnader...................................... » 30,000

c. Hamnanläggningar ................................ » 13,000.

I sitt statförslag för nästa budgetår har lotsstyrelsen upptagit anslagsposten

med oförändrat belopp, 240,000 kronor, och till stöd härför anfört följande.

I detta sammanhang får styrelsen erinra om att styrelsen i sitt förslag till

stat för budgetåret 1940/41 upptagit posten till reparations- och underhållskostnader

till 257,400 kronor, vilket belopp i den sedermera fastställda staten

nedsattes till 240,000 kronor. Beloppet 257,400 kronor beräknade styrelsen

med utgångspunkt från den för budgetåren 1938/39 och 1939/40 å omkostnadsstaten

upptagna posten Reparation och underhåll av byggnader, därvid

styrelsen ur sistnämnda post utbröt så stort belopp, som motsvarade kostnaderna

för reparation och underhåll av den egendom, som skulle redovisas

å delfonden. Fördelningen å de särskilda delposterna skedde med ledning av

de faktiska utgifterna under budgetåret 1938/39 för de olika ändamålen.

Belastningen å anslagsposten till reparations- och underhållskostnader under

budgetåret 1940/41 utgjorde i runt tal 126,700 kronor, varav 113,900 kronor

avsåg byggnader utom fyrbyggnader, 6,000 kronor fyrbyggnader och

6,800 kronor hamnanläggningar. Orsaken till att utgifterna blivit lägre^ än

som beräknats sammanhänger med det förhållandet, att under budgetåret

styrelsens tekniska personal samt arbetare huvudsakligen måst tagas i anspråk

för nybyggnadsarbeten. Under senare år har nämligen till styrelsens

förfogande ställts medel för ett betydande antal dylika arbeten, vilka det

med hänsyn till rådände internationella läge varit angeläget att få färdigställda

snarast möjligt. På grund härav har det varit nödvändigt att i stor

utsträckning låta anstå med reparations- och underhållsarbeten. Styrelsen

saknar sålunda en på normala förhållanden grundad erfarenhet rörande storleken

av hithörande kostnader och kan därför nu icke ingå pa en omprövning

av anslagsposten och dennas fördelning på de tre delposterna. Såsom

styrelsen anmält vid framläggandet av förslag till omkostnadsstat för budgetåret

1942/43, anser styrelsen att i samband nied denna omprövning bör upptagas

till övervägande fråga om ändrad avvägning av den å omkostnadsstaten

upptagna anslagsposten till reparation och underhåll av obevakade fyrar,

fasta sjömärken, apparater, maskiner och inventarier inom lotsdistrikten.

Med hänsyn härtill och under framhållande att förevarande anslagspost för

budgetåren 1940/41 och 1941/42 beräknats på grundval av förkrigspriserna,

får styrelsen föreslå, att anslagsposten för budgetåret 1942/43 upptages till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition nr 166.

oförändrat belopp, 240,000 kronor, och med samma fördelning å de särskilda

delposterna som nu gäller.

Genom beslut den 28 juni 1941 har besparingsberedningen i samråd med

statens krisrevision tillkallat intendenten hos byggnadsstyrelsen K. Bildmark

att såsom sakkunnig verkställa utredning angående besparings- och rationaliseringsåtgärder

i fråga örn underhållet a\ staten tillhöriga, för den civila

statsförvaltningen och försvarsväsendet disponerade byggnader. Den sakkunnige

har med skrivelse den 23 februari 1942 till besparingsberedningen

överlämnat verkställd utredning rörande försvarsväsendets fastighetsfond

samt medicinalstyrelsens och fångvårdsstyrelsens delfonder av allmänna

1''astighetsfonden.

Ehuru besparingsberedningen ännu icke tagit ställning till den sakkunniges

förslag och detta icke heller varit föremål för någon remissbehandling,

synes lämpligt, att utredningsresultatet, såvitt angår beräkningen av anslagen

till reparations- och underhållskostnader vid fångvårdsstyrelsens och

medicinalstyrelsens delfonder, nu anmäles för riksdagen för att det, såvitt

möjligt, skall kunna tillgodogöras vid anslagsprövningen för nästa budgetår.

Den sakkunnige har ansett principiellt riktigast och ur såväl ekonomisk

som budgetteknisk synpunkt lämpligast att även fortsättningsvis beräkna

anslagen till reparationer och underhåll i visst förhållande till fastighetsbeståndets

värde, eller närmare bestämt byggnadsvärdet för de å delfonderna

redovisade fastigheterna. Medelsanvisningen skulle sålunda icke göras

beroende av vad vid företagna besiktningar tillfälligtvis kunde anses behövligt.

Erfarenheten visade enligt den sakkunnige, att ett fixerat anslagsbelopp

vöre den vid en större fastighetsförvaltning bästa metoden för en

ekonomisk skötsel. Man kunde då också reda sig med en mindre förvaltningspersonal.

Den sakkunnige har emellertid framhållit, att om denna beräkningsmetod

än vore lämplig, när fråga vore om förvaltningen av ett stort

antal byggnader, den kanske icke vore lika lämplig vid förvaltning av endast

ett fåtal byggnader, åtminstone icke under de första åren efter deras

färdigställande, under vilken tidsperiod avvägningen av underhållsanslagen

borde ske genom en direkt uppskattning av underhållsbehovet. Ett exempel

härpå vore karolinska sjukhusets delfond, där anslagsmedlen för ett år borde

kunna i huvudsak beräknas med ledning av en året förut företagen besiktning

och därvid uppgjorda kalkyler.

Den sakkunnige har emellertid förordat en viss förbättring i den nuvarande

metoden för beräkning av underhållsanslagen i relation till byggnadsvärdena

och härom anfört i huvudsak följande.

Kostnaderna för reparations- och underhållsarbeten inom fastigheter, som

redovisas på statens fastighetsfonder, beräknas till en viss procentsats av de

byggnadsvärden, som uppskattats vid invärderingarna i resp. delfonder, samt

av värdena å de byggnader, som efter hand tillföras delfonderna. Invärderas

äldre byggnader, kan den för det ursprungliga byggnadsbeståndet

tillämpade procentsatsen vara för knapp. Tillföres återigen nyuppförda

byggnader, ger samma procentsats till resultat, att underhållsanslaget blir

onödigt stort. Under normala förhållanden kunna dessa faktorer beräknas

taga^ut varandra. Med de senare årens, åtminstone inom vissa förvaltningsområden,

starkt stegrade nybyggnadsverksamhet bör emellertid underhållsprocenten

för de tillkomna nyuppförda byggnaderna kunna reduceras, särskilt

under de första åren av deras tillvaro, eftersom dessa byggnader tillföras

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

13

fonden med sina anskaffningskostnader, vilka i regel, i synnerhet under

tider med stegrade kostnader, komma att ligga betydligt över de vid fondens

uppläggning åsätta värdena å det befintliga byggnadsbeståndet.

Den sakkunnige förordar sålunda, att anslagsberäkningen skall uppdelas

på två olika poster, nämligen en, som avser det gamla byggnadsbeståndet,

och en för de nya byggnader, som tillföras fonden.

Med utgångspunkt från underhållskostnaderna för de av byggnadsstyrelsen

förvaltade fastigheterna i Stockholm med omnejd har den sakkunnige

gjort en beräkning av underhållsprocenten för nya och gamla fastigheter

vid 1939 års prisläge.

Med ledning av det vunna undersökningsresultatet och med beaktande av

de olika förhållandena vid respektive delfonder har den sakkunnige beräknat

underhållsprocenter och underhållsanslag för budgetåret 1941/42

efter normala grunder för medicinalstyrelsens och fångvårdsstyrelsens delfonder.

För medicinalstyrelsens delfond har sålunda beräknats en underhållsprocent

för gamla byggnader av 1.55 och för nya byggnader av 0.42,

vilket ger ett underhållsanslag av 1,407,000 kronor. För fångvårdsstyrelsens

delfond ha motsvarande siffror beräknats till 2.09 och 0.42 procent samt

269,000 kronor, därvid den sakkunnige dock anmärkt, att anslag utöver

nämnda belopp eventuellt kunde erfordras för upphuggning av fönster och

för fortsatt modernisering av fängelsebyggnader, vilka kostnader icke borde

få bestridas av anslaget till reparationer och underhåll.

Den sakkunnige har emellertid jämväl strukit under de särskilda kraven

på återhållsamhet med reparationsarbeten i nuvarande läge och bland annat

framhållit följande.

1 nuvarande tidsläge är det bl. a. särskilt angeläget att iakttaga sparsamhet

med byggnadsmaterialier, eftersom en del av de för byggnadsunderhållet

viktigaste, främst linolja och olika asfaltprodukter, icke längre äro

tillgängliga annat än i mycket begränsad omfattning. De få ej annat än i

undantagsfall användas till vanliga byggnadsarbeten och någon lättnad synes

icke heller möjlig förrän efter ett fredsslut. Det är sålunda även av andra

skäl än de rent ekonomiska, som man för närvarande måste iakttaga

återhållsamhet ifråga örn byggnadsreparationer.

Den sakkunnige har dock icke ansett sig böra göra något uttalande örn

i vad mån krisläget motiverade en reduktion av de beräknade anslagsbeloppen.

Av statsfinansiella skäl reducerades medelstilldelningen till reparationer och Departement

underhåll av fastighetsfondens byggnader för budgetåret 1940/41 från 4.31 chefenmiljoner

kronor under närmast föregående budgetår till 3.83 miljoner kronor.

Vid prövningen av anslagsbehovet för innevarande budgetår föranledde de arbetslöshetspolitiska

hänsyn, som lågo till grund för anvisandet av beredskapsanslagen

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41, en höjning av

underhållsanslagen å allmänna fastighetsfonden. Sammanlagt anvisades för

ändamålet 4.40 miljoner kronor. Av detta belopp ställdes emellertid endast 3.89

miljoner kronor till de fondföxvaltande myndigheternas förfogande, medan

beträffande 215,000 kronor å medicinalstyrelsens och 300,000 kronor å byggnadsstyrelsens

delfond föreskrevs, att beloppen tills vidare icke finge disponeras

utan särskilt beslut av Kungl. Majit. Något sådant dispositionsbeslut

har hittills icke meddelats. Därest läget på arbetsmarknaden icke undergår

någon väsentlig förändring under de närmaste månaderna, torde ifrågava
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

rande belopp kvarstå åtminstone i huvudsak odisponerade vid budgetårets utgång.

De böra då föras till behållningarna av reserverade medel för reparations-

och underhållskostnader m. m. å respektive delfonder och bilda därvid

en kvarstående medelsreserv, vars disposition skall vara beroende av Kungl.

Maj:ts särskilda beslut. Förekomsten av dessa reserverade belopp torde emellertid

på sätt framgår av det följande böra påverka anslagsberäkningen för

nästa budgetår.

Av besparingsberedningen har igångsatts en utredning rörande bland annat

reparations- och underhållskostnaderna för statens fastigheter. Resultaten av

denna utredning föreligga emellertid icke i sådant skick, att de kunna läggas

till grund för bedömningen av anslagsbehovet för nästa år. Det nyligen framlagda

utredningsmaterialet omfattar icke mer än två av allmänna fastighetsfondens

nio delfonder, och först efter ytterligare beredning är det möjligt att

taga ställning till de däri föreslagna ändringarna i metoden för den schematiska

beräkningen av anslagsbehovet under normala förhållanden för ifrågavarande

delfonder. Med hänsyn till den nuvarande av statsfinansiella skäl

betingade begränsningen av de till förvaltningsmyndigheternas förfogande

ställda medlen till reparations- och underhållskostnader å fastighetsfondens

byggnader kan ställningstagandet till de av den sakkunnige förordade principerna

emellertid utan större olägenhet uppskjutas. I den mån de utredningsresultat,

som kunna komma att framläggas senare under detta budgetår,

skulle motivera någon ytterligare begränsning i de nu föreslagna anslagsanvisningarna

för olika delfonder, torde Kungl. Maj:t vid utfärdandet av regleringsbrev

för fastighetsfonden bli i tillfälle att pröva, huruvida de anvisade

medlen i sin helhet böra disponeras. De av den sakkunnige framlagda beräkningsresultaten

torde emellertid i någon mån kunna beaktas vid prövningen

av anslagsbehovet för fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens delfonder.

För fångvårdsstyrelsens delfond har nämnda styrelse, bland annat med

hänvisning till behovet av fönsterupphuggning och annan modernisering, hemställt

om oförändrat anslag, 300,000 kronor. Besparingsberedningens sakkunnige,

som ansett nyssberörda moderniseringsarbeten böra bestridas av för

sådant ändamål, efter särskilda utredningar anvisade medel, har beräknat

kostnaderna för reparationer och underhåll av normal standard till 269,000

kronor. Under beaktande härav och av vad byggnadsstyrelsen anfört om

den alltmer kännbara bristen på byggnadsmaterial vill jag förorda, att anslaget

till fångvårdsstyrelsens delfond begränsas till 250,000 kronor.

Vad beträffar medicinalstyrelsens delfond har av nämnda styrelse hemställts

om anvisande av enahanda belopp som för innevarande budgetår, eller

1,015,000 kronor. Med hänsyn till det förut omnämnda, icke disponerade

beloppet å 215,000 kronor av de för innevarande budgetår anvisade medlen

och med beaktande av knappheten på råvaror för byggnadsindustrien kunde

finnas anledning att i staten för nästa budgetår icke uppföra anslagsposten

med högre belopp än det för löpande budgetår till medicinalstyrelsens förfogande

ställda beloppet, 800,000 kronor. Den sålunda beräknade ramen för

medicinalstyrelsens reparationer och underhållsarbeten torde dock med hänsyn

till vad som framkommit vid sakkunnigutredningen få anses vara väl

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

15

snävt tillmätt, varför jag förordar, att förevarande anslagspost i staten för

nästa budgetår uppföres med 900,000 kronor.

Den för utrikesdepartementets delfond föreslagna uppräkningen med 7,000

kronor av delposten till bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder biträder

jag.

I förslaget till stat för byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1942/43

har byggnadsstyrelsen hemställt om oförändrat belopp, 1,800,000 kronor,

men därvid förutsatt att härav, liksom för löpande budgetår, endast 1,500,000

kronor skulle ställas till styrelsens förfogande. Med hänsyn till det belopp av

300,000 kronor, som må disponeras endast efter Kungl. Maj:ts beslut och

ännu icke till någon del tagits i anspråk, föreslår jag, att anslagsposten i

staten för nästa budgetår uppföres med 1,500,000 kronor.

Beträffande Lunds universitets delfond kan jag biträda förslaget om oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår till underhåll och reparationer,

eller 150,000 kronor.

Vad angår drätselnämndens hemställan om rätt att från nämnda anslagspost

bestrida kostnaderna för viss arvodesförstärkning till byggnadssakkunnigt

biträde för handläggning av frågor rörande underhåll och reparationer

av universitetets byggnader torde i förevarande fall med hänsyn till vad som

gäller vid Uppsala universitet hinder icke böra möta mot att drätselnämnden

på av universitetskanslern föreslaget sätt bestrider ifrågavarande arvode i

dess helhet av de till underhåll och reparationer anvisade medlen. Därvid

förutsättes, att det å universitetets avlöningsstat upptagna arvodet å 900 kronor

till byggnadskonduktör icke vidare tages i anspråk.

Beträffande anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader m. m.

för övriga delfonder kan jag ansluta mig till riksräkenskapsverkets i statsverkspropositionen

upptagna förslag om oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt skulle till reparations- och underhållskostnader

m. m. för å fastighetsfonden redovisade fastigheter för nästa

budgetår upptagas ett sammanlagt belopp av 3,944,000 kronor med den fördelning

på de olika anslagsposterna, som framgår av bilaga B. Detta innebär

en minskning med 458,000 kronor i förhållande till de för löpande budgetår av

riksdagen anvisade medlen men en ökning med 57,000 kronor i förhållande

till de av Kungl. Majit till förvaltningsmyndigheternas förfogande ställda

medlen. I jämförelse med de i statsverkspropositionen preliminärt upptagna

beloppen betyder den föreslagna medelstilldelningen en sänkning med 465,000

kronor.

Avsättning till värdeminskningskonto.

För avskrivning av de å statens allmänna fastighetsfond bokförda tillgångarna

tillämpas vissa allmänna, av riksdagen godkända grunder, vilka

i huvudsak innebära, att avskrivningen å fondens byggnadsvärden avpassas

så, ali avskrivningstiden skall utgöra 60 år i normalfall men 40 år för

byggnader, beträffande vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov anses fö
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

religga (fängelser, sjukhus och forskningsinstitutioner). Grundavskrivning

skall ske i det förra fallet med 25 procent, i det senare med 50 procent;

avskrivningen skall i båda fallen fullföljas genom en årlig avsättning till

värdeminskningskonto, beräknad till 1.25 procent. Dessa regler avse i första

hand nybyggnader. I fråga om anslag till ombyggnader eller till större reparationsarbeten

bedömes avskrivningsbehovet med hänsyn till arbetets beskaffenhet

och kostnadernas storlek i förhållande till byggnadsvärdet. Anslag

lill smärre ändringsarbeten vilka icke medföra någon rubbning av

fastighetsvärdet anses böra omedelbart avskrivas. Mellan de olika anslagstyperna

finnas givetvis alltid gränsfall.

För grundavskrivningen anvisas erforderliga anslag å riksstatens driftbudget

under huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Medel

till den årliga avsättningen till värdeminskningskonto anslås å fastighetsfondens

stat under förevarande rubrik.

I samband med riksbokslutet för budgetåret 1940/41 har riksräkenskapsverket

låtit upprätta en sammanställning över statens allmänna fastighetsfonds

fastighets- och värdeminskningskonton m. m., innefattande jämväl

beräkning av årsavskrivning för löpande budgetår. Av denna sammanställning,

som är tillgänglig i handlingarna, framgår för varje fastighet, eller i

vissa fall fastighetskomplex, dels fastighetsvärdet den 30 juni 1941 med fördelning

på markvärde och byggnadsvärde, dels behållning samma dag av

lyftade medel för byggnadskostnader, dels storleken av värdeminskningskonto

samma dag med fördelning på grundavskrivning och sammanlagda

årsavskrivningar för förfluten tid, dels beloppet av den årsavskrivning som

skall ske för budgetåret 1941/42, dels ock sammanlagda beloppet av återstående

årsavskrivning. Enligt denna sammanställning beräknas årsavskrivningen

för budgetåret 1941/42 till i runt tal 3,260,000 kronor.

Vid anmälan i statsrådet den 28 februari 1941 av förslag till stat för fastighetsfonden

för innevarande budgetår anförde jag beträffande frågan om beräkningen

i statförslaget av posten Avsättning till värdeminskningskonto:

Beräkningen av avsättningen till värdeminskningskonto för fastighetsfonden

för ett kommande budgetår är förenad med ett icke obetydligt arbete.

Förändringarna i avsättning till värdeminskningskonto från ett budgetår

till ett annat betingas främst av förändringarna i byggnadsbeståndet men

jämväl av slutförandet av årsavskrivning för vissa byggnader. Sistnämnda

faktor är visserligen känd vid uppgörande av statförslaget. Beträffande åter

inverkan å årsavskrivningen av förändringarna i byggnadsbeståndet, måste

beräkningarna grundas på antaganden, huruvida ifrågakommande byggnadsföretag

komma att vara färdigställda vid budgetårets ingång. Härigenom

föranledes en viss osäkerhet i resultatet av beräkningarna. Med hänsyn härtill

och för förenkling av arbetet med uppgörandet av fastighetsfondens stat

torde anslagsposterna till avsättning till värdeminskningskonto för framtiden

kunna i staten uppföras med mera schablonmässigt beräknade belopp. Denna

förenkling torde dock böra genomföras först från och med staten för budgetåret

1942/43.

I sitt förut nämnda utlåtande den 6 december 1941 angående förslag till

stat för allmänna fastighetsfonden för budgetåret 1942/43 har riksräkenskapsverket

anfört följande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

17

Riksräkenskapsverket får för sin del föreslå, att den schablonmässiga beräkningen

verkställes sålunda, att vid upprättandet av förslag till stat avsättning

till värdeminskningskonto upptages till det belopp, vartill avsättningen

beräknats för budgetåret näst före det, som statförslaget avser. Denna beräkningsmetod

kan sägas komma att innebära, att man låter minskningen i avsättningen

på grund av slutförandet av årsavskrivningen för vissa byggnader

samt ökningen i avsättningen på grund av tillkomsten av nya byggnader helt

uppväga varandra. Den av riksräkenskapsverket förordade beräkningsmetoden

har för budgetåret 1942/43 visat sig leda till i stort sett samma resultat

som en med utgångspunkt från avsättningen för budgetåret 1941/42 verkställd

beräkning, som sker under hänsynstagande till å ena sidan bortfallande årsavskrivningar

och å andra sidan tillkommande årsavskrivning för de byggnader,

som enligt förvaltningsmyndigheternas uppgifter kunna beräknas bliva

färdigställda under nu löpande budgetår.

Med begagnande av angivna beräkningsmetod har riksräkenskapsverket

uppskattat den sammanlagda avsättningen till värdeminskningskonto i fastighetsfondens

stat för budgetåret 1942/43 till 3,260,000 kronor.

Mot det av riksräkenskapsverket förordade schablonmässiga beräkningssät- Departement''

tet har jag icke något att erinra. Till avsättning till värdeminskningskonto bör «*«/•*•

sålunda upptagas ett sammanlagt belopp av 3,260,000 kronor med den fördelning

på anslagsposter, som framgår av bilaga B.

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden.

Byggnadsstyrelsens delfond. I följande tablå återgivas de för byggnadsstyrelsens

delfond till hyresutgifter m. m. från och med budgetåret 1938/39 anvisade

beloppen, sammanställda med de faktiska utgifterna:

Rnriktar Enligt stat Enligt räkenskaperna

° kronor kronor

1938/39 ..................... 760,000 1,031,793

1939/40 ..................... 1,050,000 1,534,953

1940 41 ..................... 1,155,000 1,713,231

1941/42 ..................... 1,750,000 2,075,00g1

De faktiska hyresutgifterna ha sålunda, särskilt under de första krisåren,

väsentligt överstigit de i staten beräknade beloppen, vilket i främsta rummet

sammanhänger med icke förutsedda, ökade förhyrningar av lokaler för krisorganen

och i någon mån även med bränslekostnademas utveckling.

I byggnadsstyrelsens statförslag den 17 november 1941 upptogs denna anslagspost

till 1,945,000 kronor, vilket belopp riksräkenskapsverket i anslutning

till en vid byggnadsstyrelsens framställning fogad tablå föreslog höjt lill

1,975,000 kronor. Sedermera har verkställts förnyad beräkning beträffande

1 Denna summa är uppskattad med utgångspunkt från byggnadsstyrelsens utgiftsliyror under

tiden 1 juli 1941—6 februari 1942.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 166.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Itepartetnenls
ehefen.

hyresutgifterna under budgetåret 1942/43 under beaktande av den ökningsom

ägt rum efter statförslagets ingivande, och av de ytterligare förhyrningar,

som kunna förväntas bli nödvändiga under detta och nästa budgetår. Den

höjning av anslagsposten, som enligt denna beräkning skulle bli erforderlig

utöver det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, uppgår till i runt tal

225.000 kronor, varav omkring 120,000 kronor falla på krisorgan under foikhushållningsdepartementets

huvudtitel.

Liksom föregående år synas byggnadsstyrelsens beräkningar i statförslaget

böra justeras med hänsyn till de ytterligare förhyrningar, som verkställts under

tiden till medio av februari månad eller kunna förväntas bli erforderliga

under loppet av innevarande och nästkommande budgetår. En höjning av

hyresutgifterna med 225,000 kronor, eller till 2,200,000 kronor, har sålunda

ansetts påkallad. Såsom av belastningssiffrorna för de senare åren framgår,

ha de i staterna uppförda beloppen varit för lågt beräknade. Det är givet att

även den för nästa budgetår beräknade siffran präglas av en betydande osäkerhet

med hänsyn till de svårförutsedda lokalbehov, som statsförvaltningens

anpassning efter försörjningslägets och den politiska situationens växlingar

kan medföra. Jag vill emellertid tillstyrka, att anslagsposten, med ändring av

det i statsverkspropositionen beräknade beloppet å 1,975,000 kronor, upptagas

till (1,975,000 + 225,000 —) 2,200,000 kronor, vilket innebär en höjning

i förhållande till det i staten för innevarande budgetår uppförda beloppet med

450.000 kronor.

I vad avser övriga delfonder ansluter jag mig till förvaltningsmyndigheternas

av riksräkenskapsverket tillstyrkta förslag.

I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört beräknar jag samtliga hyresutgifter

för fastighetsfonden till 2,590,000 kronor (se bilaga B), vilket innebär

en ökning i jämförelse med staten för innevarande budgetår av 466,000

kronor.

Inkomsterna.

Fastighetsfondens inkomster utgöras av dels å riksstaten anvisade särskilda

anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler, dels inflytande hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna lokaler och markområden, dels ock diverse inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Den fastighetsfonden tillkommande ersättningen för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler bestämmes för samtliga delfonder utom byggnadsstyrelsens

delfond så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder

disponerade statskapitalet. Den räntefot, vid vilken full förräntning skall

anses vara för handen, har satts till 4 procent.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

19

Kapitalbehållningarna den 1 juli 1942 för de olika delfonderna utom byggnadsstyrelsens

delfond framgå av följande sammanställning, vilken — i överensstämmelse

med vad som tidigare tillämpats — beräknats med utgångspunkt

från att vid ingången av budgetåret 1941/42 för investering i ifrågavarande

delfonder disponibla medel i sin helhet lyfts före nämnda budgetårs

utgång. Även om de på grundval av dessa kapitalbehållningar beräknade överskotten

till följd av uppskjutandet av vissa byggnadsföretag skulle komma att

överstiga de faktiska, påverkas statsregleringen likväl icke härav, eftersom

ersättningsanslagen upptagas i anslutning till de beräknade överskotten och

sedermera belastas i anslutning till de faktiska överskotten.

Kapitalbehållningarna för fastighetsfondens nämnda delfonder den 1 juli

1942 ha sålunda beräknats till följande belopp i runda tal, nämligen
-

för fångvårdsstyrelsens delfond ...................... kronor 9,444,000

för utrikesdepartementets delfond.................... » 6,419,000

för medicinalstyrelsens delfond ...................... » 52,326,000

för generaltullstyrelsens delfond...................... » 804,000

för Uppsala universitets delfond...................... » 6,109,000

för Lunds universitets delfond ...................... » 3,669,000

för karolinska sjukhusets delfond.................... » 9,885,000

för lotsstyrelsens delfond........................... » 836,000.

I nästföljande tabell ha för dessa delfonder sammanförts dets de till 4 procent

å förenämnda kapitalbehållningar beräknade överskotten, dels de utgifter

vilka jag tillstyrkt skola täckas å staten för nästa budgetår, dels ock de

av mig i det följande beräknade inkomsterna. Av dessa uppgifter framräknas

så de erforderliga ersättningsanslagen.

D e 1 t o n d

överskott

kronor

Utgifter

kronor

Summa

kronor

Andra in- komster än

ersättnings- ansiag

kronor

Ersättnings-

anslag

kronor

j

Fångvårdsstyrelsens delfond

378,000

359,000

737,000

225,000

512,000

Utrikesdepartementets »

257,000

593,000

850,000

6o,000

790,000

Medicinalstyrelsens >

2,093,000

1,375,000

4,068,000

1,154,000

2,914,0i i0

Generaltullstyrelsens »

32,000

95,000

127,000

47,000

80,000

Uppsala universitets »

244,000

840,000

1,084,000

356,000

728,000

Lunds universitets >

147,000

253,000

400,000

76,000

324,000

Karolinska sjukhusets >

395,000

696.000

1,091,000

250,000

841,000

Lotsstyrelsens >

33,000

305,000

338,000

64,000

274,000

För byggnadsstyrelsens delfond skall ersättningen till fastighetsfonden beräknas

med stöd av de kalkylerade hyresvärdena för de olika i delfonden ingående

fastigheterna och de förhyrda lokalerna, dock att hyresutgifterna för

bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen och försäkringsinspektionen

skola ersättas från inspektionernas specialbudgeter över inkomstposten

diverse inkomster. Byggnadsstyrelsen har i statförslaget verkställt beräkningar

rörande ifrågavarande hyresvärden med uppdelning på olika anslag

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts proposition nr 166.

efter hyresvärdet (hyresutgiften) för lokaler åt de till respektive huvudtitlar

hörande statsmyndigheterna. I de sålunda verkställda beräkningarna, beträffande

vilkas detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, finner jag

icke anledning föreslå någon annan ändring än att ersättningsanslagen uppräknas

så, att de omfatta jämväl de ytterligare förhyrningar, vilka enligt vad

förut nämnts skett intill medio av februari eller beräknas ske. I anledning

härav skola byggnadsstyrelsens i stalförslaget framlagda beräkningar uppräknas

med sammanlagt 225,000 kronor med följande fördelning på huvudtitlar:

femte huvudtiteln 37,000, sjätte huvudtiteln 22,000, sjunde huvudtiteln 5,000,

åttonde huvudtiteln 25,000, nionde huvudtiteln 15,000 och elfte huvudtiteln

121,000 kronor.

De särskilda anslagsbeloppen framgå av följande sammanställning.

Huvudtitel

Ersättningsanslag

till byggnads- styrelsens

delfond

till annan

delfond

Summa

Andra huvudtiteln..........................

Tredje » ..........................

Fjärde > ..........................

Femte » ..........................

Sjätte > ..........................

Sjunde » ..........................

Åttonde > ..........................

Nionde > ..........................

Tionde * ..........................

Elfte » ..........................

Fjortonde » ..........................

329.000

213.000

433.000

2.295.000

390.000

530,OuO

4.400.000

1.020.000

703.000

705.000

107.000

512,000 1

790,0002

2.914.000 8

80,000 4

1.893.000 6

274,000"

841.000 !

1.003.000

433.000

5.209.000 |

390.000

610.000

6.293.000

1.020.000

977.000

705.000

107.000

Summa

11,125,000

6,468,000

17,588,000

I det följande gör jag hemställan om äskande av ersättningsanslag med

angivna belopp, vilka utgöra tillhopa 17,588,000 kronor. Detta innebär i förhållande

till det i statsverkspropositionen ingående statförslaget dels ökning

av ersättningarna till byggnadsstyrelsens delfond med sammanlagt 225,000

kronor, dels minskning av ersättningarna till fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens

delfonder med respektive 65,000 och 215,000 kronor.

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och

markområden.

Den i statsverkspropositionen omnämnda undersökningen rörande hyressättningen

i statens fastigheter pågår för närvarande inom besparingsberedningen.

Undersökningen åsyftar en omprövning av hyresbeloppen efter enhetliga

grunder på basis av den omedelbart före krigsutbrottet gällande hyres
1

Fångvårdsstyrelsens delfond. — ’ Utrikesdepartementets delfond. — 8 Medicinalstyrelsens

delfond. — 4 Generaltullstyrelsens delfond. — 1 Därav till Uppsala universitets delfond 728,000

kronor, till Lunds universitets delfond 324,000 kronor och till karolinska sjukhusets delfond

841,000 kronor. — * Lotsstyrelsen delfond.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

nivån. De nu förutsebara resultaten av denna hyresrevision torde böra påverka

uppskattningen av inkomstposterna under förevarande rubrik.

I en inom besparingsberedningen upprättad promemoria, vilken finnes tillgänglig

i handlingarna, har verkställts en uppskattning av den inkomstökning,

som denna omprövning, såvitt angår hittills gjord undersökning, kan förväntas

medföra. En detaljerad hyresvärdering av tjänstebostäderna vid fångvårdsstyrelsens,

medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder har enligt

vad i promemorian anförts givit anledning till vissa uppräkningar av hyresinkomsterna

för dessa delfonder.

Någon genomgående granskning av de övriga delfondernas inkomsthyior

har icke medhunnits. En preliminär översyn har emellertid enligt vad i promemorian

framhållits icke givit vid handen, att nämnvärt ökade belopp

kunna beräknas inflyta till generaltullstyrelsens, universitetens och lotsstyrelsens

delfonder. Beträffande karolinska sjukhusets och utrikesdepartementets

delfonder har något grundat omdöme i detta avseende icke ansetts möjligt

ännu.

På grund av vad som anförts i förenämnda promemoria synes inkomst- Departementsposten

för fångvårdsstyrelsens delfond böra uppräknas med 15,000 kronor 0 m

utöver det i statsverkspropositionen upptagna beloppet, eller till 200,000

kronor.

För medicinalstyrelsens delfond har den pågående hyresprövningen beräknats

giva en inkomstökning av 100,000 kronor. Det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet torde för den skull böra höjas med detta belopp, eller

till 875,000 kronor.

Slutligen har för byggnadsstyrelsens delfond beräknats en ökad hyresinkomst

av 15,000 kronor, vilket bör medföra en uppräkning till 665,000 kronor

av den till 650,000 kronor förut uppskattade inkomstposten.

Beträffande övriga delfonder finnes icke anledning till avvikelse från de i

statsverkspropositionen upptagna beloppen. Översynen av hyrorna för tjänstebostäderna

på grundval av hyresnivån omedelbart före kriget bör emellertid

fortgå, och de inkomstökningar, som utredningen kan giva anledning till,

komma till synes i inkomstutfallet för nästa budgetår.

I överensstämmelse med vad'' jag sålunda anfört torde fastighetsfondens

hyresinkomster böra beräknas till sammanlagt 2,123,000 kronor (se bilaga B).

Diverse inkomster.

Under denna rubrik skall beräknas ränta å i riksgäldskontoret placerade

likvida medel, som uppkommit genom avsättning till värdeminskningskonto

för fastighetsfonden. Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle de belopp,

sorn böra såsom ränta å dessa medel tillföras vederbörliga inkomstposter

under förevarande rubrik, beräknas till sammanlagt i runt tal 715,000 kronor.

För täckande av detta belopp, som utgör ränteutgift för riksgäldskontoret,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

ha anslagsmedel i statsverkspropositionen beräknats å förslaget till stat för

riksgäldsfonden.

Från Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning har sedan budgetåret

1938/39 beräknats ett bidrag av 220,000 kronor. De nuvarande extraordinärt

ökade skogsintäkterna synas motivera en höjning av detta bidrag.

Jag har för avsikt att upptaga frågan härom till närmare utredning.

I överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkningar torde emellertid

för nästa budgetår under Diverse inkomster böra upptagas ett sammanlagt

belopp av 1,086,000 kronor med den fördelning på inkomstposter, som

angives i bilaga B.

överskott.

I det föregående ha överskotten för allmänna fastighetsfondens delfonder

— utom byggnadsstyrelsens delfond — beräknats till belopp motsvarande 4

procent å delfondernas uppskattade kapitalbehållningar. Beträffande byggnadsstyrelsens

delfond åter framkommer ett överskott å 7,424,000 kronor,

utgörande skillnaden mellan de för delfonden beräknade inkomsterna å

12,102,000 kronor och utgifterna å 4,678,000.

överskotten för fastighetsfondens delfonder redovisas enligt statsverkspropositionen

å riksstatens inkomstsida på särskilda titlar. De ifrågavarande

inkomsttitlarna böra upptagas med följande belopp, nämligen:

Fångvårdsstyrelsens delfond .......................... kronor 378,000

Utrikesdepartementets delfond ........................ » 257,000

Medicinalstyrelsens delfond........................... » 2,093,000

Byggnadsstyrelsens delfond .......................... » 7,424,000

Generaltullstyrelsens delfond.......................... » 32,000

Uppsala universitets delfond.......................... » 244,000

Lunds universitets delfond............................ » 147,000

Karolinska sjukhusets delfond ........................ » 395,000

Lotsstyrelsen delfond .............................. » 33,000.

Dessa beräkningar innebära ändring uti vad i statsverkspropositionen preliminärt

föreslagits endast såvitt angår byggnadsstyrelsens delfond, beträffande

vilken överskottet ökat med 315,000 kronor. Det sammanlagda överskottet

för allmänna fastighetsfonden beräknas nu till 11,003,000 kronor.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt har upprättats förslag till stat

för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942/43 (bilaga B). En jämförelse

mellan detta förslag och det i statsverkspropositionen framlagda

visar följande olikheter. Posterna till reparations- och underhållskostnader

ha sänkts beträffande fångvårdsstyrelsens, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens

delfonder med respektive 50,000, 115,000 och 300,000 kronor

och hyresinkomsterna för nämnda tre delfonder räknats upp med respektive

15,000, 100,000 och 15,000 kronor. Därjämte ha hyresutgifterna för byggnadsstyrelsens

delfond beräknats stiga med 225,000 kronor. Tillsammans ha dessa

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

23

förändringar medfört, att ersättningsanslagen till fångvårdsstyrelsens och

medicinalstyrelsens delfonder minskats med respektive 65,000 och 215,000

kronor, medan motsvarande post för byggnadsstyrelsen ökats med 225,000

kronor. Vidare har byggnadsstyrelsens delfonds överskott ökat med 315,000

kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte i proposition

dels föreslå riksdagen att godkänna bilagda förslag till stat

för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942/43

(bilaga B);

dels — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda

inkomstberäkningen i vad angår överskottet av byggnadsstyrelsens

delfond av statens allmänna fastighetsfond — föreslå

riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1942/43 upptaga följande

inkomsttitel sålunda:

Statens allmänna fastighetsfond:

4. Byggnadsstyrelsens delfond ........ kronor 7,424,000;

dels ock föreslå riksdagen att under härefter angivna huvudtitlar

för budgetåret 1942/43 anvisa följande förslagsanslag,

nämligen:

Andra huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Fångvårdsstyrelsens

delfond ........ kronor 512,000

Byggnadsstyrelsens delfond ........ » 329,000

Tredje huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastig
-

hetsfond:

Utrikesdepartementets delfond ...... » 790,000

Byggnadsstyrelsens delfond ........ » 213,000

Fjärde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond ........ » 433,000

Femte huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastig
-

hetsfond:

Medicinalstyrelsens delfond ........ » 2,914,000

Byggnadsstyrelsens delfond ........ » 2,295,000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Sjätte huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond ........ kronor 390,000

Sjunde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond ........ 5 530,000

Generaltullstyrelsens delfond........ » 80,000

Åttonde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond ........ » 4,400,000

Uppsala universitets delfond........ » 728,000

Lunds universitets delfond.......... » 324,000

Karolinska sjukhusets delfond ...... » 841,000

Nionde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond ........ » 1,020,000

Tionde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond ........ » 703,000

Lotsstyrelsens delfond............. * 274,000

Elfte huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond ........ * 705,000

Fjortonde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond ........ » 107,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Hammarskiöld.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

25

Bilaga A.

Allmänna fastighetsfondens inkomster och utgifter för budgetåren

1941/42 (enligt stat) och 1942/43 (enligt myndigheternas beräkningar).

1942/43

1941/42

Förvaltnings-

Riksräken-

myndigheter-

skapsverkets

nas beräkning

beräkning

Inkomster.

«

A. Ersättning för till statsmyndigheter upp-

tätna lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

597,000

580,600

577,000

2. Utrikesdepartementets » ....

785.000

796,500

790,000

3. Medicinalstyrelsens » ....

3,026,000

3,043.000

3,129,000

4. Byggnadsstyrelsens » ....

10,742,000

10,900,000

10,900,000

5. Generaltullstyrelsens » ....

70,000

74,000

80,000

6. Uppsala universitets » ....

718,000

764,021

728,000

7. Lunds universitets » ....

326,000

327,000

324,000

8. Karolinska sjukhusets » ....

870,000

870,000

841,000

9. Lotsstyrelsens » ....

278,000

276,000

274,000

Säger

17,412,000

17,631,121

17,643,000

B. Hyror och arrenden för till enskilda

!

upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

170,000

185,000

185,000

2. Utrikesdepartementets » ....

31,000

35,700

36,000

3. Medicinalstyrelsens » ....

797,000

775,000

775,000

4. Byggnadsstyrelsens » ....

650,000

650,000

650,000

5. Generaltullstyrelsens » ....

43,000

45,000

45,000

6. Uppsala universitets » ....

17,000

17,000

17,000

7. Lunds universitets * ....

10,000

11,000

11,000

8. Karolinska sjukhusets » ....

215,000

215,000

215,000

9. Lotsstyrelsens > ....

59,000

59,000

59,000

Säger

1,992,000

1,992,700

1,993,000

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

22,000

22,800

25,000

2. Utrikesdepartementets » ....

21,000

22,800

24,000

3. Medicinalstyrelsens » ....

240,000

279,000

279,000

4. Byggnadsstyrelsens » ....

275,000

316,000

312,000

5. Generaltullstyrelsens » ....

1,000

1,000

2,000

6. Uppsala universitets » :

a. Bidrag från universitetets

egendoms- o. skogsförvaltning

220,000

220,000

220,000

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 166. 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 166,

i

1942/43

1941/42

Förvaltnings-

Riksräken-

myndigheter-

skapsverkets

nas beräkning

beräkning

b. Bidrag från Uppsala läns

landsting................

46,000

55,000

55,000

c. Övriga diverse inkomster ..

48,000

54,100

64,000

Säger för Uppsala universitets delfond

314,000

329,100

339,000

7. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets

egendomsförvaltning......

50,800

50,800

50,800

b. Övriga diverse inkomster..

10,200

11,700

14,200

Säger för Lunds universitets delfond

61,000

62,500

65,000

8. Karolinska sjukhusets delfond..

18,000

18,000

35,000

9. Lotsstyrelsens » ..

2,000

3,000

5,000

Säger

954,000

1,054,200

1,086.000

Summa

20,858,000

20,678,021

20,722,000

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader

m. m.:

i

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

300,000

300,000

300,000

2. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhålls-

kostnader i allmänhet m. m.

220,000

220,000

220,000

b. Bränsle och lyse för vissa

tjänstebostäder, förslagsvis

93,000

100,000

100,000

Säger för utrikesdepartementets delfond

313,000

320,000

320,000

3. Medicinalstyrelsens delfond....

1,015,000

1,015,000

1,015,000

4. Byggnadsstyrelsens » ....

1,800,000

1,800,000

1,800,000

5. Gener altullstyrelsens » ....

40,000

40,000

40,000

6. Uppsala universitets >

a. Akademiska sjukhuset ....

144,000

146,950

144,000

b. Övriga fastigheter........

250,000

283,625

250,000

Säger för Uppsala universitets delfond

394,000

430,575

394,000

7. Lunds universitets delfond ____

150,000

150,000

150,000

8. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset ....

100,000

100,000

100,000

b. Serafimerlasarettet ......

50,000

50,000

50,000

Säger för karolinska sjukhusets delfond

150,000

150,000

150,000

9. Lotsstyrelsens delfond.........

240,000

240,000

240,000

Säger

4,402,000

4,445,575

4,409,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 166.

27

1942/43

1941/42

Förvaltnings-

Riksräken-

myndigheter-

skapsverkets

nas beräkning

beräkning

B. Avsättning lill värdeminskningskonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, för-

slagsvis....................

100,000

104,700

100,000

2. Utrikesdepartementets delfond,

förslagsvis ................

80,000

80,000

78,000

3. Medicinalstyrelsens delfond, för-

slagsvis....................

1,093,000

1,080,000

1,049,000

4. Byggnadsstyrelsens delfond, för-

slagsvis....................

881,000

900,000

978,000

5. Generaltullstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

12,000

12,000

12,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, för-

slagsvis ................

164,000

164,047

162,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis

288,000

287,598

283,000

Säger för Uppsala universitets delfond

452,000

451,645

445,000

7. Lunds universitets delfond, för-

slagsvis....................

94,000

102,500

94,000

8. Karolinska sjukhusets delfond,

förslagsvis ................

483,000

483,000

471,000

9. Lotsstyrelsens delfond, förslagsvis

34,000

33,000

33,000

Säger

3,229,000

3,246,845

3,260,000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av

fonden förhyrda lokaler och arrén-

derade markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

9,000

9,000

9,000

2. Utrikesdepartementets delfond,

förslagsvis ................

187,000

195,000

195,000

3. Medicinalstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

28,000

26,000

26,000

4. Byggnadsstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

1,750,000

1,945,000

1,975,000

5. Generaltullstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

36,000

43,000

43,000

6. Uppsala universitets delfond, för-

slagsvis ..................

1,000

1,000

1,000

7. Lunds universitets delfond, för-

slagsvis ..................

6,000

9,000

9,000

8. Karolinska sjukhusets delfond,

förslagsvis ................

75,000

75,000

75,000

9. Lotsstyrelsens delfond, förslagsvis

32,000

32,000

32,000

Säger

2,124,000

2,335,000

2,365,000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

i

överskott att tillföras riksslatens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

2. Utrikesdepartementets » ....

3. Medicinalstyrelsens » ....

4. Byggnadsstyrelsens » ....

5. Generaltullstyrelsens » ....

6. Uppsala universitets » ....

7. Lunds universitets » ....

8. Karolinska sjukhusets » ....

9. Lotsstyrelsens » ....

Säger

Summa

1941/42

1942/43

Förvaltnings- myndigheter- nas beräkning

Riksräken-

skapsverkets

beräkning

380,000

374,700

378,000

257,000

260.000

257,000

1,927,000

1,976,000

2,093,000

7,236,000

7,221,000

7,109,000

26,000

25,000

32,000

202,000

226,901

2 14,000

147,000

139,000

147,000

395,000

395,000

395,000

33,000

33,000

33,000

10,603,000

.10,650,601

10.688,000

20,358,000

20,678,021

20,722,000

Bilaga B.

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1942/43.

|

Kronor

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens

delfond.................

.. . 512,000

2. Utrikesdepartementets

T> .................

.. . 790,000

3. Medicinalstyrelsens

» .............

. . . 2,914,000

4. Byggnadsstyrelsens

» .............

. . .11,125,000

5. Generaltullstyrelsens

» .................

80.000

6. Uppsala universitets

> .................

... 728,000

7. Lunds universitets

» .................

... 324.000

8. Karolinska sjukhusets

» .................

. . . 841,000

9. Lotsstyrelsens

2> .................

.. . 274,000

17,588,000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens

delfond.................

... 200,000

2. Utrikesdepartementets

» .................

36,000

3. Medicinalstyrelsens

» .................

.. . 875,000

4. Byggnadsstyrelsens

> .................

. . 665,000

5. Generaltullstyrelsens

> .................

45,000

6. Uppsala universitets

> .................

17,000

7. Lunds universitets

» .................

11,000

8. Karolinska sjukhusets

> .................

... 215,000

9. Lotsstyrelsens

> .................

59,000

2,123,000

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

29

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.............

2. Utrikesdepartementets » .............

3. Medicinalstyrelsens » .............

4. Byggnadsstyrelsens > .............

5. Generaltullstyrelsens > .............

6. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning.................... 220,000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting .. 55,000

c. Övriga diverse inkomster............ 64,000

7. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför
valtning.

......................... 50,800

b. Övriga diverse inkomster............ 14,200

8. Karolinska sjukhusets delfond....................

9. Lotsstyrelsens » ....................

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond....................

2. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader i

allmänhet m. m................... 220,000

Kronor

25.000

24.000

279.000

312.000

2,000

339,000

65.000

35.000

5,00(f

1,086,000

Summa

20,797,000

250,000

b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder,

förslagsvis........................ 100,000 320,000

3. Medicinalstyrelsens delfond...................... 900,000

4. Byggnadsstyrelsens > 1,500,000

5. Generaltullstyrelsens > 40,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset.............. 144,000

b. Övriga fastigheter.................. 250,000 394,000

7. Lunds universitets delfond ...................... 150,000

8. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset .............. 100,000

b. Serafimerlasarettet ................ 50,000 150,000

9. Lotsstyrelsens delfond .......................... 240,000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 100,000

2. Utrikesdepartementets > , förslagsvis.......... 78,000

3. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis.......... 1,049,000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 978,000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 12,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis.... 162,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis........ 283,000 445,000

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis ............ 94,000 ;

8. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis 471,000

9. Lotsstyrelsens » , förslagsvis 33,000

3,944,000

3,260,000

!

4

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 166.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Kronor

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 9,000

2. Utrikesdepartementets > , förslagsvis.......... 195,000

3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis.......... 26.000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 2,200,000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 43,000

6. Uppsala universitets » , förslagsvis.......... 1,000

7. Lunds universitets » , förslagsvis.......... 9,000

8. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......... 75,000

9. Lotsstyrelsens » , förslagsvis.......... 32,000 2,590,000

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.....

2. Utrikesdepartementets » .....

3. Medicinalstyrelsens » .....

4. Byggnadsstyrelsens » .....

5. Generaltullstyrelsens » .....

6. Uppsala universitets » .....

7. Lunds universitets » .....

8. Karolinska sjukhusets » .....

9. Lotsstyrelsens » .....

Summa 20,797,000

378.000

257.000

2.093.000

7.424.000

32.000

244.000

147.000

395.000

33.000

11,003,000

487501. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:471 Skrivelse till Konungen angående statsregleringen för budgetåret 19A2/A3. s. 2 i texten
  2. SU 1942:232 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1942143. s. 2 i texten
  3. JoU 1942:51 Jordbruksutskottets memorial Nr 51 s. 1 i texten
  4. Rskr. 1942:212 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stat för statens allmänna fastighets fond för hudgetåret 1942143 m. m. s. 21 i texten