Med förslag till förordning om ändring av 3 § förordningen den 21 juli 1937 (nr 737) med vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd mjölk och grädde m. m
1942-03-06 · 29 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 27 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:177, Med förslag till förordning om ändring av 3 § förordningen den 21 juli 1937 (nr 737) med vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd mjölk och grädde m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 177-
1
Nr 177.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring av 3 § förordningen den 21 juli 1937
(nr 737) med vissa bestämmelser rörande till människoföda
avsedd mjölk och grädde m. m.; given Stockholms
slott den 6 mars 19A2.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändring av 3 § förordningen
den 21 juli 1937 (nr 737) med vissa bestämmelser rörande till människoföda
avsedd mjölk och grädde m. m.;
dels ock bifalla de förslag i övrigt, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden
hemställt.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Fritiof Domö.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 177.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
Förslag
till
förordning om ändring av 3 § förordningen den 21 juli 1937 (nr 737)
med vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd mjölk
och grädde m. m.
Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 21 juli 1937 med vissa bestämmelser
rörande till människoföda avsedd mjölk och grädde m. m. skall
erhålla följande ändrade lydelse.
3 §•
1 mom. Hälsovårdsnämnd äger---angivet område.
Sådant medgivande må allenast avse mjölk och grädde från viss nötkreatursbesättning
och icke lämnas med mindre, på sätt medicinalstyrelsen föreskriver,
styrkts, att de hygieniska förhållandena vid varans framställning äro
tillfredsställande, samt att besättningen i sin helhet är att anse såsom tuberkulosfri.
Medgivandet skall---ett år.
Erhålles hälsovårdsnämnd —---nämnden återkallas.
2 mom. Mot beslut, som hälsovårdsnämnd enligt denna paragraf meddelar,
äger den, som anser sin rätt därav förnärmad eller obehörigen inskränkt,
att hos länsstyrelsen anföra besvär inom trettio dagar från det klaganden erhöll
del av beslutet.
1 länsstyrelsens beslut må ändring sökas hos Konungen i jordbruksdepartementet
inom den tid, som för överklagande av förvaltande myndigheters och
ämbetsverks beslut är bestämd.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1942. Av hälsovårdsnämnd med
stöd av äldre bestämmelser lämnat medgivande att försälja mjölk och grädde
utan föregående pastörisering från nötkreatursbesättning, som sedan en
tid av minst sex månader är ansluten till det statsunderstödda bekämpandet
av tuberkulos i smittfarlig form hos nötkreatur, skall dock fortfarande äga
giltighet under den tid, för vilken medgivandet lämnats.
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
3
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6
mars 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
samt t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Bergquist,
anför statsrådet Domö:
Sedan förste provinsialläkaren i Värmlands län till länsstyrelsen i länet
anmält, att till hans kännedom kommit, att fall av bovin tuberkulos hos människor
inträffat under omständigheter, som gjort det troligt, att smittan
spritts från nötkreatursbesättning, har länsstyrelsen i skrivelse den 3 september
1940 hemställt örn utredning angående de ändrade bestämmelser, som
äro erforderliga för beredande av bättre skydd mot tuberkulos smitta från
nötkreatur.
Medicinalstyrelsen, som den 13 november 1940 avgivit utlåtande över skrivelsen,
har föreslagit, dels att giltighetsområdet för förordningen den 21 juli
1937 (nr 737) med vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd
mjölk och grädde m. m. (pastöriseringsförordningen) skulle utsträckas till
hela landet och sålunda omfatta jämväl den egentliga landsbygden, dels och
att medgivande att försälja konsumtionsmjölk utan föregående pastörisering
endast skulle få avse mjölk, som härrörde från nötkreatursbesättning vilken
i sin helhet vore att anse såsom reaktionsfri med hänsyn till tuberkulos.
Över medicinalstyrelsens förslag ha yttranden avgivits, den 9 maj 1941
av svenska mejeriernas riksförening u. p. a., den 31 juli 1941 av lantbruksstyrelsen,
den 30 september 1941 av hushållningssällskapens ombud och den
6 februari 1942 av statens livsmedelskommission.
1 detta sammanhang torde jag även få anmäla, att medicinalstyrelsen, lantbruksstyrelsen
och statens livsmedelskommission i gemensam skrivelse den
16 februari 1942 framlagt vissa förslag rörande tillämpningen av pastöriseringsförordningen
och lagen den 6 juni 1925 (nr 382) angående uppvärmning
av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. (pastöriseringslagen).
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
Gällande bestämmelser.
Pastöriseringsförordningen, som trädde i kraft den 1 juli 1939. tillkom efter
beslut vid 1937 års riksdag (prop. nr 55; jordbr, utsk. uti. nr 29; r. skr.
nr 134). Av bestämmelserna i förordningen må här återgivas följande.
Enligt 2 § må inom område i stad eller å landet, där hälsovårdsstadgans
föreskrifter rörande stad gälla, till människoföda avsedd mjölk och grädde
(komjölk och därav erhållen grädde) ej försäljas eller utbjudas annorledes
än till mejeri, med mindre varan, på sätt Konungen föreskriver, undergått
värmebehandling (pastörisering) eller medgivande till varans försäljning
lämnats i enlighet med bestämmelser i förordningen.
I 3 § föreskrives, att hälsovårdsnämnd äger medgiva, att mjölk och grädde
utan föregående pastörisering må försäljas inom nyss angivet område. Sådant
medgivande må allenast avse mjölk och grädde från viss nötkreatursbesättning
och icke lämnas med mindre, på sätt medicinalstyrelsen föreskriver,
styrkts, att de hygieniska förhållandena vid varans framställning äro tillfredsställande,
samt antingen att besättningen i sin helhet är att anse såsom
reaktionsfri med hänsyn till tuberkulos eller ock att besättningen eller del
därav, som icke är att anse såsom reaktionsfri med hänsyn till tuberkulos,
sedan en tid av minst sex månader är ansluten till det statsunderstödda bekämpandet
av tuberkulos i smittfarlig form hos nötkreatur. Medgivandet
skall avse viss tid ej överstigande ett år. Erhåller hälsovårdsnämnd kännedom
om att förutsättningarna för lämnat medgivande icke längre äro förhanden,
skall medgivandet av nämnden återkallas. Konungen äger förordna,
att inom visst område medgivande, som här avses, må, sedan minst två år
förflutit från förordnandet, lämnas allenast beträffande besättning, som i sin
helhet är att anse såsom reaktionsfri med hänsyn till tuberkulos.
överträdelse av förordningens omförmälda bestämmelser är belagd med
dagsböter (8 §).
Efter framställning av stadsfullmäktige eller däremot svarande myndighet
på landet eller av medicinalstyrelsen äger Konungen förordna, att vad i förordningen
är föreskrivet beträffande område, där hälsovårdsstadgans föreskrifter
rörande stad gälla, även skall äga tillämpning för visst område, där
hälsovårdsstadgans bestämmelser rörande landet gälla (13 § första stycket).
Då särskilda skäl därtill föranleda, må Konungen förordna, att föreskrifterna
icke skola tillämpas beträffande visst område, där hälsovårdsstadgans
föreskrifter rörande stad gälla (13 § andra stycket).
I kungörelsen den 19 maj 1939 (nr 220) har Kungl. Majit lämnat föreskrifter
rörande förfarandet vid pastörisering av till människoföda avsedd
mjölk och grädde m. m., vilka föreskrifter innehålla, bland annat, följande.
Pastörisering av mjölk och grädde skall ske i mejeri, vars innehavare
därom gjort anmälan till medicinalstyi-elsen och hälsovårdsnämnden i ort,
där varan försäljes, samt verkställas genom högpastörisering, ^pastörisering
eller långtidspastörisering.
Medicinalstyrelsen har att utöva högsta tillsynen över pastöriseringsförordningens
och i enlighet därmed utfärdade föreskrifters efterlevnad. Tillsynen
skall i första hand utövas genom av hälsovårdsnämnden i konsumtionsorten
utsedd provtagare.
Provtagare skall i fråga örn varje mejeri taga erforderliga prov minst tolv
gånger örn året.
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
5
Kostnaderna för provtagning samt för utförande av undersökning av prov
bestridas av vederbörande hälsovårdsnämnd. Har undersökning visat, att
stadgad uppvärmning av provtagen vara icke ägt rum, må hälsovårdsnämnden
av vederbörande mejeri uppbära ersättning för gjorda utlägg.
Pastöriseringslagen, ändrad genom lagen den 23 oktober 1936 (nr 5-18),
innehåller i huvudsak följande bestämmelser.
Den, som driver mejerirörelse, må ej från mejeriet försälja eller eljest till
annan utlämna mjölk eller kärnmjölk, som icke uppvärmts i enlighet med
av Konungen meddelade föreskrifter, med mindre av omständigheterna framgår,
att mjölken icke skall användas till kreatursföda. Ej heller må han själv
till kreatursföda använda mjölk eller kärnmjölk, som icke uppvärmts på
sätt nu nämnts. Konungen äger att, där förhållandena sådant påkalla, förordna
att vad sålunda stadgats skall gälla även vassla (§ 1).
överträdelse av bestämmelserna straffas med böter (§ 4).
Konungen äger att efter prövning i varje särskilt fall och i den utsträckning,
som kan finnas erforderligt, medgiva undantag från skyldigheten att
uppvärma mjölk (§ 8).
Pastöriseringslagen skall icke tillämpas inom Kopparbergs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, med mindre Konungen
på grund av särskilda förhållanden förordnar örn lagens tillämpning inom
ett eller flera av dessa län (§ 10).
I kungörelsen den 23 oktober 1936 (nr 549) har meddelats tillämpningsföreskrifter
till pastöriseringslagen. Av föreskrifterna må här återgivas följande.
Uppvärmning av mjölk och kärnmjölk skall — där den icke enligt medicinalstyrelsens
medgivande äger rum under fortlöpande maskinell pastöriseringskonlroll
— verkställas på sådant sätt att varan efter provtagning jämlikt
bestämmelserna i kungörelsen ej giver reaktion vid undersökning med
Storchs peroxidasprov utförd enligt av medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen
gemensamt meddelade föreskrifter.
Medicinalstyrelsen har att övervaka tillsynen av pastöriseringslagens efterlevnad.
Berörda tillsyn skall utövas
a) av särskild av medicinalstyrelsen utsedd provtagnre eller
b) efter därom av mejeri hos medicinalstyrelsen gjord framställning av
särskild av medicinalstyrelsen utsedd kontrollant eller
c) efter av medicinalstyi''elsen lämnat medgivande genom fortlöpande maskinell
pastöriseringskontroll, därvid apparatur och kontrollanordningar skola
vara av medicinalstyrelsen i samråd med lantbruksstyrelsen godkända samt
stå under tillsyn av särskild av medicinalstyrelsen utsedd sakkunnig person.
På förslag av hushållningssällskap eller mejeriorganisation kan medicinalstyrelsen
uppdraga åt lämplig person att såsom överkontrollant utöva
extra kontroll över tillämpningen av kungörelsen.
Provtagare eller kontrollant skall två gånger i månaden vid varje mejeri
taga prov av vara, sorn i pastöriseringslagen avses. Medicinalstyrelsen äger
dock, därest omständigheterna därtill föranleda, föreskriva, att för visst mejeri
antalet provtagningar skall för angiven tid antingen ökas till högst tio
under varje månad eller nedsättas till lägst tolv årligen.
överkontrollant skall verkställa provtagning på uppdrag av medicinalstyrelsen
eller vederbörande hushållningssällskap eller mejeriorganisation
eller i övrigt, då han finner skäl därtill föreligga.
Provtagare äger för förrättning av vederbörande mejeri utbekomma dels
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
arvode med tre kronor jämte resekostnadsersättning enligt klass III i allmänna
resereglemente!, dels ock ersättning för postavgifter.
Kontrollant äger för förrättning av vederbörande mejeri utbekomma förutom
resekostnadsersättning enligt klass II i allmänna resereglementct dels
arvode med fem kronor jämte, därest undersökning av kärnmjölk förekommer,
för sådan undersökning arvode med två kronor, dels ock ersättning för
postavgifter.
Mejeri äger genom vederbörande länsstyrelse halvårsvis erhålla ersättning
av statsmedel för det belopp överstigande tio kronor för förrättning, som det
visar sig hava utgivit till kontrollant.
Person, som utsetts till sakkunnig för tillsyn av apparatur och kontrollanordningar
för fortlöpande maskinell pastöriseringskontroll, äger för besök
vid mejeri av mejeriet erhålla resekostnads- och traktamentsersättning
enligt klass II D i allmänna resereglemente!.
Överkontrollant äger av vederbörande hushållningssällskap eller mejeriorganisation
uppbära ersättning på sätt därom må lia avtalats.
Hushållningssällskap ävensom mejeriorganisation äga genom medicinalstyrelsen
efter granskning av halvårsvis ingiven räkning och redogörelse utbekomma
ersättning av statsmedel för kostnader, som de visa sig lia haft för
överkontrollants verksamhet. Dylik ersättning utgår med högst fem kronor
för varje förrättning och må årligen sammanlagt ej överstiga ett belopp motsvarande
tio kronor för varje mejeri, varest kontroll av överkontrollanten
utövas.
Förslag till ändring i pastöriseringsförordningen.
Medicinalstyrelsen bar i sin skrivelse anfört följande:
Att deltagandet i det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos i smittfarlig
form hos nötkreatur skulle utgöra ett tillförlitligt skydd mot infektering
av människor med tuberkulos genom mjölk från nötkreatursbesättning,
ansluten till nämnda bekämpande, har nog icke gjorts gällande på något håll.
Hedan 1933 års mjölk- och mejeriutredning har i sitt den 17 december 1935
framlagda betänkande med förslag örn vissa föreskrifter beträffande konsumtionsmjölk
(SOU 1936: 3 sid. 37) framhållit att det ur hygienisk synpunkt
vore önskvärt att kräva att besättning, varifrån rå mjölk försäljes till
direkt konsumtion, skulle vara reaktionsfri med hänsyn till tuberkulos.
Med hänsyn därtill att inom betydande områden av vårt land ännu
endast ett relativt fåtal besättningar vore reaktionsfria i nämnda bemärkelse
och då det ofta krävde avsevärd tid att fullständigt utrota
tuberkulos i en besättning, ansåg sig mjölk- och mejeriutredningen då
icke kunna föreslå att som villkor för hälsovårdsnämnds tillstånd till
försäljning av opastöriserad mjölk skulle fordras reaktionsfrihet med
hänsyn till tuberkulos och att deltagande i den statliga tuberkuloskampen
enligt den kliniska metoden icke skulle godtagas för erhållande av tillstånd
att försälja mjölk i opastöriserat skick. Utredningen förklarade sig sålunda
vara fullt medveten örn att den föreslagna åtgärden icke vore tillräcklig
för att möta de krav, som böra uppställas på en konsumtionsmjölk, örn
denna skall kunna anses vara av fullt tillfredsställande hygienisk beskaffenhet.
Emellertid ansåg utredningen den lid icke vara avlägsen, då omständigheterna
skulle tillåta ytterligare skärpta fordringar på konsumtionsmjölken.
Vid avgivande den 28 mars 1936 till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
av yttrande över mjölk- och mejeriutredningens berörda be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
tänkande anslöt sif* medicinalstyrelsen i likhet med det av styrelsen i ärendet
hörda näringsrådet till den av utredningen uttalade upplattningen örn svårigheten
att vid nämnda tidpunkt uppställa fordran på reaktionsfrihet med hänsyn
till tuberkulos för nötkreatursbesättning såsom villkor för försäljning av
därifrån levererad mjölk i opastöriserat skick.
Att den av mjölk- och mejeriutredningen och av medicinalstyrelsen uttalade
uppfattningen örn det kliniska tuberkulosbekämpandets mindre goda
tillförlitlighet som garanti för leverans av tuberkellri mjölk är tällt riktig
bestyrkes på ett synnerligen kraftigt sätt uti den utredning, som ligger till
grund för länsstyrelsens i Värmlands län framställningar. Inom en ganska
kort tidrymd har inom två olika orter i Värmland genom förtärandet av
opastöriserad mjölk tuberkulos av bovin natur överförts på icke mindre än
ett åttiotal barn, av vilka flera måst intagas på sanatorium för erhållande
av vård. Ett dylikt förhållande, vars förekomst ingalunda varit oförutsedd
eller oväntad för män av facket, har förut i olika län iakttagits och torde nödvändiggöra
att man snarast möjligt ändrar pastöriseringsförordningens bestämmelser
därhän att hälsovårdsnämnds tillstånd till försäljning av mjölk i
opastöriserat skick må lämnas endast beträffande besättning, som är reaktionsfri
med hänsyn till tuberkulos, men att dylikt tillstånd icke må lämnas
i fråga örn besättning, som deltager i den kliniska tuberkuloskampen. Enligt
styrelsens förmenande torde tiden nu kunna anses vara inne för genomförande
av ändring av förordningen i sådan riktning. Det torde emellertid icke
kunna anses härmed vara nog. Ä skilda orter inom Sverige under senare åren
utförda undersökningar lia nämligen ådagalagt att överförande genom opastöriserad
mjölk av bovin tuberkulos i mer eller mindre svårartad form å
människor — såväl vuxna som i synnerhet barn — förekommer i avsevärt
.större utsträckning såväl i stadsliknande samhällen som å landsbygden än
vad man tidigare haft anledning förmoda. Detta förhållande torde synnerligen
kraftigt tala för lämpligheten av att i samband med ändring av de i
förordningen stadgade villkoren för försäljandet av opastöriserad mjölk förordningens
giltighetsområde utsträckes att avse icke endast städer och stadsliknande
samhällen, där hälsovårdsstadgans bestämmelser för stad äga tilllämpning,
utan även landsbygden.
I den mån så kan ske utan alltför stora olägenheter synes numera starka
skäl tala för att åtgärder vidtagas till förhindrande av försäljning av tuberkelbacillhaltig
mjölk eller därav beredd vara å landsbygden lika väl som
i stadsliknande område. Någon fara för att vissa områden härigenom skulle
beredas svårigheter för anskaffande av mjölk i erforderlig omfattning och
till skäligt pris torde numera icke behöva befaras föreligga, åtminstone icke
örn de nya bestämmelserna i ämnet få träda i kraft först efter ett eller ett
par år eller örn Konungen äger rätt alt för vissa områden lämna erforderlig
dispens. Av en inom styrelsen gjord utredning framgår alt antalet reaktionsfria
nötkreatur inom landet befinner sig i en glädjande stegring. Sålunda
uppgick antalet reaktionsfria djur vid ingången av år 1940 till cirka 50 procent
av hela djuranlalet, under det att antalet sådana djur fem år tidigare
utgjorde endast 20 procent. En ökning alltså med 30 procent. Sämst ställer
sig situationen härvidlag för Skaraborgs län, där antalet reaktionsfria djur
vid början av är 1940 utgjorde endast 17.7 procent. Den omständigheten att
antalet reaktionsfria djur är lågt torde dock numera icke behöva medföra
alltför stora olägenheter för mjölkförsörjningen. Mejerier torde nämligen
numera överallt i södra och mellersta Sverige finnas i tillräckligt antal för
att varje producent av mjölk frän icke reaktionsfri besättning skall kunna
bekvämt avlämna sin mjölk till mejeri, varifrån varje ort kan erhålla erforderlig
mängd mjölk i paslöriserat skick. För Norrlands vidkommande tor
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
<le några svårigheter för erhållande av tillräcklig mängd mjölk från reaktionsfria
besättningar icke förefinnas, då tuberkulosen bland nötkreaturen
därstädes kan anses så gott som utrotad (hela Norrland är så kallat tuberkulosfritt
område).
I fråga om yrkesmässig handel med mjölk från butik eller vid kringföringshandel
torde det sålunda icke medföra nämnvärda olägenheter att
upprätthålla fordran på reaktionsfrihet beträffande tuberkulos hos den
mjölklevererande besättningen.
Då fråga är om försäljning å landsbygden av mjölk till gård underlydande
personal, torde det däremot i vissa fall kunna medföra vissa olägenheter,
därest försäljningen icke får ske med mindre gårdens nötkreatursbesättning
är reaktionsfri. Med hänsyn därtill att just dylik försäljning vid fall av juvertuberkulos
i ladugården medför betydligt större risk för tuberkulosens överförande
på människor (särskilt barn) än örn mjölken efter uppblandning
(utspädning) med annan mjölk försäljes från mejeri eller butik anser sig
styrelsen likväl icke kunna förorda undantag i fråga om sådan försäljning
från fordran på reaktionsfrihet hos den mjölklevererande gårdens nötkreatursbesättning.
Förslaget angående förbud alt inom område, där hälsovårdsstadgans bestämmelser
för stad gälla, försälja annan mjölk än den som härrör från tubekulosfria
besättningar eller pastöriserats har tillstyrkts i de avgivna yttrandena.
Beträffande förslaget alt utsträcka p astor iseringsförordningens
giltighetsområde till rena landsbygden ha i yttrandena
framhållits följande.
Svenska mejeriernas riksförening u. p. a., som vid sitt yttrande fogat utlåtanden
från sina medlemmar, har andragit.
Riksföreningen kan för egen del helt instämma uti vad medicinalstyrelsen
i avgivet yttrande över framställningen anför örn behovet av en sådan
ändring av bestämmelserna i pastöriseringsförordningen, att dennas
giltighetsområde utsträckes att avse jämväl landsbygden. En dylik utsträckning
av giltighetsområdet synes vara det enda sätt, som står till buds för att
undvika den anomali, som för närvarande råder, så tillvida som gränsen
för förordningens giltighetsområde kan gå inuti en stad eller ett stadsliknande
samhälle beroende på var gränsen dragits i staden eller samhället för
det område, inom vilket hälsovårdsstadgans bestämmelser för stad gälla.
Med utsträckningen skulle dessutom förhindras det nu i viss omfattning tilllämpade
systemet, att konsumenterna hämta opastöriserad mjölk invid gränsen
för skyddsområdet och varigenom sålunda smittoförande mjölk kan införas
i detta. Den risk, som kan vara förbunden med förtärandet av mjölk,
som icke härrör från reaktionsfria besättningar och som ej pastöriserats,
beaktas tyvärr icke i önskvärd omfattning av alla konsumenter och den
påtalade trafiken med avlämnande av mjölk vid skyddsområdets gräns har
därför icke stått att hejda genom upplysning.
Enligt riksföreningens uppfattning tala sålunda starka skäl för ett genomförande
av förslaget. Å andra sidan synes man icke kunna bortse från de
olägenheter, som otvivelaktigt äro förbundna därmed. Erinras må om det
säkerligen betydande antalet fall inom glest bebyggda områden med ringa
antal reaktionsfria djur och med långt avstånd till ett mejeri, där producenter
försälja mjölk till närboende, och det likaså mycket stora antalet fall
inom sådana områden, där de å en gård anställda hämta mjölk vid ladu
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
9
gårdarna. Skulle denna mjölkdistribution förhindras, synes man lia att räkna
med att dessa avnämare inför svårigheterna att erhålla mjölk från ett
mejeri nödgas inskränka sin regelbundna konsumtion av mjölk, såvida icke
en smyghandel uppkommer, något som givetvis ur andra synpunkter måste
anses olyckligt. Vid övervägande av förslaget synes det därför starkt påkallat,
att en dylik ogynnsam utveckling förhindras. Det torde sålunda vara
angeläget, att en tillräckligt lång övergångstid stadgas, innan förslaget i sin
helhet träder i kraft. Huru lång denna övergångstid bör vara, synes få bli
beroende på de resultat, som uppnås med de tuberkulosbekämpande åtgärderna.
Man torde härvid lia anledning räkna med, att antalet reaktionsfria
besättningar kommer att ytterligare snabbt öka under de närmaste åren som
en följd av de målmedvetna åtgärder, som härutinnan redan vidtagits, och
de ansträngningar, som kunna förväntas följa av ett genomförande av de
föreliggande förslagen rörande effektivisering av tuberkuloskampen. Som
en annan utväg i förevarande avseende skulle kunna framhållas, att försäljningen
av mjölk från kliniskt undersökta djur finge pågå under en viss
övergångstid för att därefter helt upphöra.
Lantbruksstyrelsen har förklarat sig helt dela de synpunkter rörande
önskvärdheten ur folkhälsosynpunkt att utsträcka pastöriseringsförordningens
giltighetsområde, som kommit till uttryck i länsstyrelsens och medicinalstyrelsens
skrivelser. Med hänsyn till de svårigheter att praktiskt genomföra
förslaget, som skulle uppstå särskilt i trakter med gles bebyggelse, har
styrelsen emellertid icke ansett sig för närvarande kunna tillstyrka detsamma.
Hushållningssällskapens ombud ha ställt sig tveksamma inför ett genomförande
av förslaget. Beträffande vissa delar av riket, nämligen där kampen
mot nötkreaturstuberkulosen ännu ej nått större resultat, skulle förslagets
genomförande enligt ombudens uppfattning komma att medföra alltför
stora svårigheter för både jordbrukare och konsumenter. Ombuden anse
sig därför ej kunna tillstyrka medicinalstyrelsens förslag i vad det avser
obligatorisk utvidgning av lagstiftningens giltighetsområde. I varje fall torde
vid ett genomförande av lagändringen en betydligt längre övergångstid än
den föreslagna böra stadgas.
Livsmedelskommissionen har yttrat.
Kommissionen vill framhålla, att denna fråga kommit i ett delvis nytt läge
genom införandet av obligatorisk standardisering av mjölk. Enligt kungörelsen
den 7 november 1941 (nr 830) med vissa bestämmelser angående handeln
med mjölk får, med vissa undantag, icke utan medgivande av statens livsmedelskommission
eller, efter dess bemyndigande, av lokal kristidsmyndighet,
saluhållas, försäljas eller annorledes överlåtas annan mjölk än sådan,
som enligt av livsmedelskommissionen meddelade föreskrifter vid mejeri
standardiserats till en fetthalt av 3 procent. Medgivande lill försäljning av
ostandardiserad mjölk lämnas endast inom områden, där standardiserad
mjölk icke finnes att tillgå. Inom sådana områden, där mejerierna helt kunna
tillgodose behovet av konsumtionsmjölk, kan således någon försäljning av
konsumtionsmjölk direkt från producent numera icke ifrågakomma. Dessa
områden äro av kristidsmyndighetema till sin omfattning geografiskt bestämda.
Samtliga mejerier, som försälja mjölk inom områden, där pastöriseringsförordningen
är tillämplig, pastörisera numera all konsumtionsmjölk, som
saluföres av dem. Hinder möter alltså icke att utsträcka pastöriseringstvångel
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
till samtliga de områden, vilkas behov av konsumtionsmjölk helt tillgodoses
genom dessa mejeriers försorg. Genom att utsträcka pastöriseringstvånget
pä nu nämnt sätt skulle man erhålla en naturligare gränsdragning än den
som föranledes av de nuvarande pastöriseringsbestämmelserna. 1 tätorter med
ny bebyggelse gäller hälsovårdsstadgan för stad ofta endast det område, dälden
äldsta bebyggelsen förekommer, och det lärer ej vara ovanligt att gränsen
för stadgans giltighetsområde skär rakt igenom tätorten. Gränserna för de
områden, inom vilka det är helt förbjudet att försälja ostandardiserad mjölk,
innefatta däremot som regel icke endast det egentliga samhället utan även
förortsbebyggelsen med kringliggande landsbygd.
Av de mejerier, vilkas konsumtionsmjölksförsäljning icke sträcker sig till
områden, inom vilka hälsovårdsstadgan för stad äger tillämpning, torde ett
icke obetydligt antal vara utrustade med apparatur för konsumtionsmjölkspastörisering.
Jämväl dessa mejeriers försäljningsområden skulle, örn detta
ur hälsovårdssynpunkt anses önskvärt, utan olägenhet kunna omfattas av
pastöriseringsbestämmelserna. Enligt vad kommissionen inhämtat äro vidare
en del mejerier, som nu icke lia pastorer för konsumtionsmjölk, av sådan
storleksordning, att de, örn pastöriseringsförordningen gjordes tillämplig på
deras försäljningsområden, skulle kunna anskaffa sådan apparatur utan att
detta behövde innebära någon större ekonomisk belastning för dem.
Med hänsyn till vad nu anförts vill kommissionen ifrågasätta, huruvida
det icke är lämpligt att Kungl. Majit, eller, efter Kungl. Majlis bemyndigande,
statens livsmedelskommission tillerkännes befogenhet att i samråd med medicinalstyrelsen
bestämma de områden, där pastöriseringsförordningen skall
äga tillämpning. Det förutsättes härvid, att ifrågavarande områden icke utsträckas
utöver försäljningsområdena för de mejerier, som tillhandahålla
pastöriserad konsumtionsmjölk. Vidare bör iakttagas att gränserna för pastöriseringsförordningens
giltighetsområden böra överensstämma med gränserna
för de områden, där ostandardiserad mjölk enligt gällande bestämmelser
ej får saluhållas eller försäljas. I detta sammanhang bör framhållas,
att det måste anses som en stor olägenhet — särskilt ur kontrollsynpunkt —
att på en och samma ort gränsen för försäljning av pastöriserad mjölk icke
sammanfaller med gränsen för försäljning av ostandardiserad mjölk.
Därest den av livsmedelskommissionen nu ifrågasatta ändringen av pastöriseringsförordningen
anses lämplig under nu rådande förhållanden, synes
i stort sett de föreslagna grunderna för bestämmande av pastöriseringsförordningens
giltighetsområde kunna tillämpas även efter förstnämnda förordnings
upphörande. Ändringsförslaget är med andra ord icke på något sätt
bundet vid standardiseringskungörelsen. Man skulle i stället kunna säga, att
standardiseringen av konsumtionsmjölk på ett väsentligt sätt underlättat en
mera praktisk gränsdragning för berörda område. Det bör vidare påpekas, att
sedan krisen upphört avgörandet i hithörande frågor utan svårighet synes
kunna överflyttas på de ordinarie myndigheterna.
Någon särskild övergångstid för genomförandet av kommissionens förslag
synes ej behöva stadgas. Såvitt kommissionen kan bedöma kan detsamma
nämligen icke föranleda några som helst olägenheter för vare sig mejerier,
mjölkproducenter eller konsumenter.
Med anledning av det i livsmedelskommissionens yttrande framställda förslaget
har lantbruksstyrelsen i huvudsak anfört.
Styrelsen har i princip intet att erinra mot att förordningens gillighetsområde
utsträckes att gälla inom samma områden där standardiseringsbestämmelser
för mjölk äga tillämpning, under förutsättning dock att de konsumtionsmjölklevererande
mejerierna äro utrustade med författningsenlig ap
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
11
paratur för konsumtionsmjölkspastörisering. Av landets cirka 900 konsumtionsmjölkförsäljande
mejerier torde cirka 500 vara utrustade med författningsenlig
apparatur för konsumtionsmjölkspastörisering. Från flertalet av de
återstående 400 mejerierna försäljes endast en ringa mängd konsumtionsmjölk.
För många av dem överstiger konsumtionsmjölkförsäljningen icke 50
kilogram per dag. Det kan förutsättas, att örn dessa mejeriers innehavare ålades
att anskaffa den dyrbara apparatutrustningen för konsumtionsmjölkpastörisering
de hellre skulle avstå från att sälja konsumtionsmjölk, varigenom
även möjligheterna att erhålla standardiserad mjölk skulle komma att
upphöra inom ifrågavarande områden.
Förslag till ändrad kontroll rörande förfarandet vid pastörisering
av mjölk och grädde m. m.
Medicinalstyrelsen, lantbruksstyrelsen och statens livsmedelskommission
lia i sin gemensamma framställning, utom annat, föreslagit
dels att ny kungörelse angående förfarandet vid pastörisering av mjölk
och grädde m. m. måtte utfärdas i enlighet nied avgivet förslag,
samt att till medicinalstyrelsens förfogande måtte ställas
a) för pastöriseringskontrollen under budgetåret 1942/43 ett förslagsanslag
örn 68,000 kronor,
b) för samma kontroll under innevarande budgetår såsom förslagsanslag
ett belopp av 5,300 kronor för månad för tiden från och med den nya kungörelsens
ikraftträdande till bugetårets utgång,
c) för bestridande av kostnaderna för tryckning av en sammanställning
av vissa nya bestämmelser ett belopp av 1,500 kronor;
dels att ny kungörelse med vissa bestämmelser angående handeln med
mjölk (standardisering) måtte utfärdas i enlighet med avgivet förslag,
samt att till lantbruksstyrelsens förfogande måtte ställas
a) för standardiseringskontrollen under budgetåret 1942/43 ett förslagsanslag
av 13,000 kronor,
b) för samma kontroll under innevarande budgetår såsom förslagsanslag
ett belopp av 1,100 kronor för månad för tiden från och med den nya kungörelsens
ikraftträdande till budgetårets utgång;
dels ock att medicinalstyrelsens och lantbruksstyrelsens behov av ökade
anslag i anledning av pastöriserings- och standardiseringskontrollen för avlöning
av icke-ordinarie personal under budgetåret 1942/43 skulle tillgodoses.
I fråga örn pastöriseringskontrollensh a n d h a v a n d e innehåller
framställningen följande.
Provtagningen av pastöriserad lill inänniskoföda avsedd mjölk och grädde
m. m., som verkställes och bekostas av hälsovårdsnämnden i konsumtionsorten,
har visat sig icke medföra erforderlig effektivitet i kontrollen över förordningens
efterlevnad, i det att en del hälsovårdsnämnder av ren obekantskap
nied pastöriseringsförordningens bestämmelser eller av andra skäl helt
eller delvis underlåtit att ombesörja föreskriven provtagning. Lämpligaste
sättet ali råda bot på detta förhållande torde vara, ali man låter anordna
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
en regelbunden mejerikontroll, därvid provtagningen bör ombesörjas på samma
sätt som i fråga om pastöriseringslagen, d. v. s. genom av medicinalstyrelsen
utsedda provtagare, som lia att på produktionsorten uttaga proven vid
respektive mejerier. Därest hälsovårdsnämnderna på detta sätt avkopplas
från att medverka vid den regelbundna kontrollen över mejeriernas efterlevnad
av pastöriseringsförordningens bestämmelser, synes det icke heller längre
kunna anses motiverat, att hälsovårdsnämnderna skola, såsom hittills varit
fallet, bestrida kostnaderna för provtagning och undersökning av prov. Även
omläggningen av den regelbundna kontrollen från konsumtionsorten eller konsumtionsorterna
till produktionsorten synes motivera, att hälsovårdsnämnderna
befrias från skyldigheten att bestrida sagda kostnader. I detta fall, då
ett mejeri levererar mjölk till flera orter, synes det nämligen under inga förhållanden
kunna anses rättvist, att hälsovårdsnämnden i den ort, där mejeriet
är beläget, ensam skall bära hela kostnaden för kontrollen (iver att mejeriets
konsumtionsmjölk vederbörligen pastöriseras, och att träffa sådana anstalter,
att dessa kostnader fördelas mellan hälsovårdsnämnderna i konsumtionsorterna,
ställer sig uppenbarligen mycket svårt. Med hänsyn till vad sålunda
anförts synes man i stället böra överväga att låta kostnaderna för ifrågavarande
kontroll bestridas av mejerierna samt. i viss utsträckning, av allmänna
medel. Såsom skäl för att även det allmänna skall deltaga i dessa kostnader
kan framhållas, att det måste anses ur det allmännas synpunkt vara
av stor vikt. att pastöriseringsbestämmelserna beträffande konsumtionsmjölk
iakttagas, och att det allmänna därför även bör hära en del av kostnaderna för
kontrollen över efterlevnaden av dessa bestämmelser. En lämplig uppdelning
av ifrågavarande kostnader mellan mejerierna och det allmänna synes vara.
att provtagningen bekostas av mejeriet, under det att kostnaderna för undersökningen
av de uttagna proven i princip bestridas av allmänna medel. Från
sistnämnda regel torde dock undantag böra göras beträffande extra prov.
sorn uttagits på grund av påvisad otillfredsställande pastörisering. Undersökning
av dvlika prover svnes nämligen böra bekostas av det felande mejeriet.
Kostnaderna för provtagning och undersökning, som erfordras för kontroll
av pastöriseringslagens efterlevnad, forde böra ordnas efter samina grunder
som ovan föreslagits i fråga örn kostnaderna för kontrollen över pastöriseringsförordningens
efterlevnad. Detta skulle innebära, att mejerierna, vilka
hittills bestritt alla kostnader av ifrågavarande slag. befrias från skyldigheten
att bekosta undersökningarna av tagna prover och att denna skyldighet
i stället lägges på statsverket. En sådan överflyttning av viss del av kostnaderna
synes motiverad med hänsyn till att provtagningen vid mejerierna föreslås
bliva ej oväsentligt utökad. Då mejerierna enligt det ovan anförda alltid
skola bekosta provtagningarna, skulle sagda utökning av provtagningarnas
antal, därest mejerierna ej befrias från skyldigheten att bekosta undersökningen
av enligt pastöriseringslagen tagna prov, medföra en ökning av mejeriernas
kostnader för pastöriseringskontrollen utöver vad som synes skäligt.
Genom en sådan anordning av kontrollen över efterlevnaden av pastöriseringsförordningen,
som här ovan föreslagits, kan samme provtagare ha i
uppdrag att uttaga såväl de prov. som erfordras för kontroll över efterlevnaden
av pastöriseringslagen, som de prov. vilka tagas för kontroll över efterlevnaden
av pastöriseringsförordningen.
Sedan i framställningen erinrats örn att den extra kontroll genom överkontrollanter,
som skall äga rum beträffande till krealursföda avsedd mjölk,
visat sig sakna större betydelse, har därom ytterligare anförts.
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
13
Det Ilar visat sig vax*a av största vikt, att provtagarnas verksamhet i någon
mån övervakas. Det bör därför tillkomma medicinalstyrelsen att, då så finnes
påkallat, på eget initiativ förordna lämplig person att verka såsom överkontrollan!
beträffande såväl pastöriseringslagens som pastöriseringsförordningens
bestämmelser. Kostnaderna för dennes verksamhet synas böra helt åvila
det allmänna. Arvode och reseersättning åt överkontrollant torde böra utgå
enligt grunderna i gällande veterinärtaxa avdelning B (t jänstetaxan). Detta
‘■kulle innebära, att arvodet åt överkonlrollanten skulle komma att utgå med
8 kronor per första förrättning och med lägre belopp för de följande. För
nedbringande av resekostnaderna bör överkontrollant kunna förordnas för
visst mindre område eller för visst tillfälle.
Även med de här föreslagna ersättningsgrunderna torde statsverkets kostnader
för överkontrollanternas verksamhet komma att stanna vid förhållandevis
blygsamma belopp. Man torde nämligen knappast behöva räkna med
att årliga kostnaden skall behöva bli större än omkring 3,000 kronor.
Beträffande själva pastor iscringsför faran det har i framställningen
yttrats.
I samband med frågan örn åstadkommande av större enhetlighet i provtagningen
för kontroll av pastöriseringslagens och pastöriseringsförordningens
efterlevnad har en undersökning gjorts i syfte att utröna, huruvida icke det
för pastörisering av konsumtionsmjölk medgivna lågpastöriseringsförfarandet
skulle kunna användas även vid pastörisering av till kreatursföda avsedd
mjölk. Enligt vad av undersökningen framgått torde detta låta sig göra utan
olägenhet. Medlemmen av medicinalstyrelsens vetenskapliga råd, professorn
G. B. Hulphers, har nämligen i skrivelse den 12 januari 1942 som sin mening
framhållit, att ^pastörisering enligt pastöriseringsförordningen kan anses
tillräcklig att ersätta den enligt pastöriseringslagen påbjudna högpastöriseringen
av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. Vid sådant förhållande torde
det vara lämpligt, att de nu gällande tvenne kungörelserna med däri föreskrivna
olika förfaringssätt vid pastörisering av mjölk, avsedd till människoföda,
och mjölk, avsedd till kreatursföda, ersättas av en kungörelse, vari föreskrives
ensarlat förfarande vid pastörisering av båda slagen av mjölk. Med
utgångspunkt från vad sålunda anförts har inom medicinalstyrelsen, i samråd
med lantbruksstyrelsen, utarbetats ett utkast till kungörelse angående
förfarandet vid pastörisering av mjölk och grädde, m. m.
I fråga örn kontrollen över föreskriven standardisering av konsumtionsmjölk
har i framställningen föreslagits, att den i regel skulle
verkställas av samma provtagare som förordnats för tillsyn över efterlevnaden
av bestämmelserna i pastöriseringslagen och pastöriseringsförordningen.
Därest samtliga provtagningar i allmänhet utfördes av samma provtagare,
skulle kontrollen avsevärt förbilligas och förenklas. Härom har i framställningen
anförts.
Högsta tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i standardiseringskungörelsen
torde böra uppdragas åt lantbruksstyrelsen. Såsom skäl härför
kan anföras, alt standardiseringsbestämmelserna ej såsom pastöriseringsbestämmelserna
äro av hygienisk ari utan att desamma liro av betydelse ur
folkförsörjningssynpunkt och ur ekonomisk synpunkt särskilt för jordbrukets
vidkommande, samt att det i regel ankommer på lantbruksstyrelsen att utöva
högsta tillsynen över efterlevnaden av jordbruksekonomiska lagstiftningsbcstämmelser.
I första hand bitr kontrollen utövas genom provtagning bos
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
mejerierna. Provtagningen bör verkställas av särskilda av lantbruksstyrelsen
förordnade provtagare. Där så kan ske, böra till provtagare förordnas de
personer, vilka av medicinalstyrelsen förordnats till kontrollanter eller provtagare
för tillsyn (iver efterlevnaden av bestämmelserna i pastöriseringslagen
och pastöriseringsförordningen. Endast i de fall, då pastöriseringskontroll e.j
utövas vid mejeri, skulle således särskild provtagare behöva utses. Därest på
nu angivet sätt samtliga provtagningar i regel utföras av samme provtagare.
förenklas och förbilligas kontrollen avsevärt. I fråga örn bestridandet av kostnaderna
för provtagning och för undersökning av prov torde samma grunder
böra gälla som de, vilka här ovan föreslagits beträffande bestridandet av
kostnaderna för tagande av prov vid kontroll över efterlevnaden av sistnämnda
båda författningar och undersökning av sådana prov. Då standardiseringen
är en för tryggande av hela landets matfettsförsörjning föreskriven
åtgärd, synes det icke ägnat att väcka några betänkligheter, att kostnaden för
undersökning av prov, som tagits för kontroll av mjölkens fetthalt, bestrides
av allmänna medel. Med hänsyn bland annat till den obetydliga kostnaden
för sedvanlig undersökning av sådana prov som nu nämnts (50 öre per prov),
kan det dock enligt lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionens mening
knappast anses tjäna något praktiskt syfte att man, i likhet med vad som
föreslagits i fråga om pastöriseringskontrollen, ålägger mejerierna att betala
undersökningen av de extraprover, som kunna komma att uttagas till följd
av konstaterad överträdelse av standardiseringsbestämmelserna.
Vad angår kostnaderna för den regelbundna kontrollen
rörande pastörisering och standardisering har i
framställningen yttrats.
Örn en effektiv kontroll skall kunna åvägabringas, torde i genomsnitt vid
varje mejeri böra uttagas 18 prov per år för kontroll över efterlevnaden av
bestämmelserna örn pastörisering av skum- och konsumtionsmjölk samt örn
.standardisering av konsumtionsmjölk. Beträffande tiderna för provtagningen
torde böra bestämmas, att minst ett prov skall tagas varje månad. För kontroll
över pastöriseringen av vassla, kärnmjölk, grädde och surmjölk torde
antalet prov i genomsnitt kunna sättas betydligt lägre, nämligen för vassla
till i genomsnitt 6 prov örn året samt för kärnmjölk, grädde och surmjölk
till allenast 2 prov örn året. Fetthaltskontroll av kärnmjölk och skummjölk
torde endast sällan behöva förekomma. Man kan räkna med att omkring 500
mejerier äro underkastade kontroll enligt såväl pastöriseringsförordningen
och pastöriseringslagen som standardiseringskungörelsen, omkring 400 mejerier
kontroll enligt pastöriseringslagen och standardiseringskungörelsen men
ej enligt pastöriseringsförordningen samt omkring 100 mejerier kontroll allenast
enligt standardiseringskungörelsen. I enlighet med det anförda skulle
det sammanlagda antalet prov, som årligen skulle komma att tagas för kontroll
över efterlevnaden av ovan nämnda författningar, kunna beräknas bli
ungefär följande:
Pastöriseringslagen. Antal prov
Skummjölk 900 X18 ...................................... 16,200
Vassla 900 X 6 ............................................ 5,400
Kärnmjölk 900 X 2 ........................................ 1,800
Summa 23,400
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
15
Pastöriseringsförordningen. Antal prov
Konsumtionsmjölk 500 X 18 ................................ 9,000
Grädde 500 X 2 .......................................... 1,000
Surmjölk (torde endast förekomma vid fåtal mejerier) ........ 100
Summa 10,000
Standardiseringskungörelsen.
Konsumtionsmjölk 1,000 X 18 .............................. 18,000
Skummjölk och kärnmjölk ................................ 2,000
Summa 20,000.
Åt provtagare torde böra utgå ersättning med 4 kronor per förrättning, då
fråga är om provtagning för kontroll av pastöriseringsbestämmelserna och
med 5 kronor, då provtagning samtidigt sker för kontroll av standardiseringsbestämmelserna.
Härtill kommer i undantagsfall ersättning för resekostnader.
Därest i enlighet med ovan skisserade plan provtagningen i fråga örn såväl
pastöriserings- som standardiseringsbestämmelserna vid varje mejeri principiellt
uppdrages åt en och samma person, komma ett mejeris årliga kostnader
för provtagningen att uppgå till cirka 72 kronor (18 provtagningar å 4 kronor),
då fråga är örn provtagning allenast enligt den ena av de föreslagna kungörelserna
och 90 kronor (18 provtagningar å 5 kronor), då fråga är om provtagning
enligt båda kungörelserna. Härtill komma kostnader för provflaskor,
lack, emballage och postbefordringsavgifter, vilka kostnader av praktiska skäl
jämväl torde böra bestridas av mejerierna, samt i något enstaka fall ersättning
för provtagares resekostnader. Sammanlagt torde mejeriernas årliga
kostnader för provtagningen kunna beräknas till mellan 80,000 och 90,000
kronor. Till jämförelse härmed kan nämnas, att mejeriernas nuvarande kostnader
för kontrollen över pastöriseringslagens efterlevnad torde uppgå till
mellan 70,000 och 80,000 kronor örn året.
Kostnaderna för undersökningarna av proverna kunna ej beräknas med
full tillförlitlighet. Dels kan nämligen det årliga antalet prover ej exakt beräknas,
och dels är det ovisst, i vilken utsträckning mejerierna komma att
begagna sig av den föreslagna möjligheten att beträffande till kreatursföda
avsedd mjölk övergå från högpastörisering till ^pastörisering. Sistnämnda
fråga inverkar på undersökningskostnadcrna, då kostnaderna för undersökning
av prov å högpastöriserad mjölk (Storells metod) äro avsevärt lägre än
kostnaderna för undersökning av prov å lågpastöriserad mjölk (Scharers metod).
Vidare föreligger ovisshet rörande den omfattning, i vilken man kan
behöva utföra sådana noggrannare kontrollundersökningar, som skola vidtagas,
då de förberedande undersökningarna givit anledning till misstanke
att pastöriserings- eller standardiseringsbestämmelserna åsidosatts. Med hänsyn
tagen till nu angivna och övriga osäkerhetsmoment i beräkningarna synas
emellertid kostnaderna kunna uppskattas till ungefär följande belopp (antalet
pastöriseringsprov har härvid avrundats något uppåt):
Kostnader för undersökning av prov, som uttagas enligt pastöriseringsbestämmelserna:
-
12.000 prov enligt Storchs metod å 1 krona.................... 12,000
23.000 » » Scharers metod å 2 kronor 25 öre............ 51,750
200 kontrollprov enligt Steins metod å 8 kronor.............. 1,600
Kr. 65,350.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
Kostnader för undersökning av prov för kontroll å standardisering och fetthalt:
20,
000 prov enligt centrifugalmetod ä 50 öre .................. 10,000
600 kontrollprov enligt Röse-Gottliebs metod å 4—6 kronor. . . . 3,000
Kr. 13,000.
Tillhopa skulle sålunda statsverkets årliga kostnader för ifrågavarande undersökningar
kunna förväntas uppgå till omkring 78,000 kronor. Härtill komina
kostnaderna för de ovan omförmälda överkontrollanterna, beräknade till
3,000 kronor om året. Sammanlagt skulle alltså statsverkets årliga kostnader
för pastöriseringskontrollen kunna beräknas till omkring 80,000 kronor. Detta
kan visserligen synas vara en jämförelsevis stor utgift av statsmedel. Med
hänsyn till att pastöriseringen är till fördel för såväl stadsliknande samhällen
(mjölk till människoföda) och landsbygden (mjölk till kreatursföda) samt till
den betydelse mjölkstandardiseringen äger ur försörjningssynpunkt, torde
dock beloppet få anses vara rimligt.
Kontrollen över efterlevnaden av pastöriseringsbestämmelserna bör ankomma
på medicinalstyrelsen och kontrollen över efterlevnaden av standardiseringsbestämmelserna
på lantbruksstyrelsen. Med hänsyn härtill torde de medel,
som kunna komma att anslås för nu angivna ändamål, böra uppdelas så,
att medel för pastöriseringskontrollen ställas lill medicinalstyrelsens förfogande
och medel för fetthaltskontrollen ställas till lantbruksstyrelsens förfogande.
I de medel som ställas till medicinalstyrelsens förfogande, böra jämväl
inräknas de medel, som erfordras för bestridande av överkontrollanternas
verksamhet.
Omläggningen och utvidgningen av pastöriserings- och standardiseringskontrollen
skulle — enligt vad som understrukits i framställningen — komma
att medföra ett ej oväsentligt ökat arbete, vilket torde komma att nödvändiggöra
någon ökning av arbetskrafterna hos medicinalstyrelsen
och lantbruksstyrelsen Det ökade medelsbehovet har
beräknats till omkring 1,000 kronor för medicinalstyrelsen och 2,000 kronor
för lantbruksstyrelsen. För återstoden av innevarande budgetår torde kostnadsökningen
kunna bestridas inom ramen för redan beviljade avlöningsanslag.
Beträffande provtagarnas m. fl. information innehåller framställningen.
För att det föreslagna kontrollsystemet skall kunna fungera tillfredsställande
måste samtliga provtagare, kontrollanter och undersökningsförrättare
äga full insikt i alla de bestämmelser, som gälla deras verksamhet. För att så
skall bli fallet, synes lämpligt, att en sammanställning av bestämmelserna
rörande pastöriserings- och standardiseringskontrollen tryckes och tillhandahålles
ovan nämnda personer. Enligt överenskommelse mellan medicinalstyrelsen
och lantbruksstyrelsen bör utgivandet av denna sammanställning ombesörjas
av medicinalstyrelsen. Sammanställningen torde, med hänsyn till att
ombyte av provtagare och kontrollanter m. fl. kan komma att ske relativt ofta
och att man måste räkna med att tillhandahålla-varje nytillträdande provtagare
eller kontrollant ett exemplar av sammanställningen, böra tryckas i en
upplaga av åtminstone 5,000 exemplar. Kostnaderna härför kunna beräknas
till 1,500 kronor. Dessa kostnader kunna emellertid ej till någon del bestridas
ur de medel, som för närvarande stå till medicinalstyrelsens förfogande. Ett
Kungl. Maj.ts proposition nr 177. 17
belopp av 1,500 kronor torde därför särskilt böra anvisas för nu ifrågavarande
ändamål.
Redan vid tillkomsten av gällande lagstiftning rörande pastörisering av till
människoföda avsedd mjölk och grädde torde ha förutsatts, att en skärpning
av bestämmelserna och en utvidgning av författningens giltighetsområde
inom en snar framtid kunde bliva aktuell. Det framlagda förslaget att inom
områden, där pastöriseringsförordningen gäller, från försäljning till direkt
konsumtion undantaga all annan opastöriserad mjölk och grädde än den som
härrör från tuberkulosfria nötkreatursbesättningar har tillstyrkts i de avgivna
yttrandena. Även jag anser mig kunna förorda ett genomförande av detta
förslag. Härför erfordras viss ändring i 3 § pastöriseringsförordningen. Efter
vad jag inhämtat har bestämmelsen om rätt att ulan föregående värmebehandling
försälja mjölk från nötkreatursbesättningar, anslutna till klinisk tuberkuloskontroll,
mycket begränsad betydelse sedan föreskrifter införts om standardisering
av konsumtionsmjölk med avseende å fetthalten. Så gott som all
konsumtionsmjölk, som numera med hälsovårdsnämnds medgivande försäljes
opastöriserad, härrör sålunda från tuberkulosfria besättningar. Någon annan
övergångsbestämmelse torde med hänsyn härtill knappast vara erforderlig
än att medgivande att försälja opastöriserad mjölk och grädde, som meddelats
av hälsovårdsnämnd med stöd av äldre bestämmelser, fortfarande skall
äga giltighet under den med medgivandet avsedda tiden. Då längsta tiden
för sådant medgivande är ett år, kan försäljning av opastöriserad mjölk
från besättningar anslutna till klinisk tuberkuloskontroll längst komma att
fortfara intill ett år efter författningsändringens ikraftträdande.
Förslaget att utsträcka pastöriseringsförordningens giltighetsområde till
områden, där hälsovårdsstadgans bestämmelser för landet gälla, har, även
örn önskvärdheten av dess genomförande vitsordats, föranlett erinringar i de
avgivna yttrandena. Givetvis skulle, som också i yttrandena framhållits, förslagets
genomförande i vissa fall komma att medföra avsevärda olägenheter.
Särskilt gäller detta glest bebyggda områden med ringa antal tuberkulosfria
nötkreatur och med långa avstånd till mejeri. Med hänsyn till dessa olägheter
anser jag mig icke kunna tillstyrka det av medicinalstyrelsen framlagda
förslaget all, med viss övergångtid, generellt utsträcka pastöriseringsförordningens
giltighetsområde till den egentliga landsbygden.
Som livsmedelskommissionen erinrat, lämnas medgivande till försäljning
av med hänsyn till fetthalten icke standardiserad mjölk endast inom områden,
där standardiserad mjölk ej finnes att tillgå. Inom sådana områden,
där mejerierna helt kunna tillgodose behovet av konsumtionsmjölk, kan således
försäljning av konsumtionsmjölk direkt från producent numera icke
ifrågakomma. Även inom sistnämnda områden får dock mjölkproducent
överlåta mjölk till hos honom anställd person och till medlem av sådan persons
hushåll ävensom i enlighet med födorådskonlrakt. Livsmedelskommissionen
framhåller även, att all konsumtionsmjölk, som försäljes genom större
mejerier, utan någon belastning för mejerierna skulle kunna pastöriseras. En
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 177. 2
Före
draganden.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
utsträckning av pastöriseringsförordningens tillämpningsområde, med de för
standardiseringsbestämmelserna gällande undantag, till de områden å den
egentliga landsbygden, där mejerierna redan nu tillhandahålla all konsumtionsmjölk,
torde sålunda vara möjlig utan att detta skulle medföra några
märkbara olägenheter för allmänheten.
Det må erinras att Kungl. Maj:t, jämlikt 13 § pastöriseringsförordningen,
efter framställning av stadsfullmäktige eller däremot svarande myndighet på
landet eller av medicinalstyrelsen, äger förordna, att vad i förordningen är
föreskrivet beträffande område, där hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande
stad gälla, även skall äga tillämpning för visst område, där hälsovårdsstadgans
bestämmelser rörande landet gälla. Kungl. Maj:t torde alltså med stöd
av gällande bestämmelser vara oförhindrad att på vederbörlig framställning
meddela beslut om den av livsmedelskommissionen åsyftade utsträckningen
av förordningens giltighetsområde. Det ankommer sålunda på Kungl. Majit
att i varje särskilt fall fatta ståndpunkt till uppkomna frågor rörande förordningens
tillämpning inom nya områden. Jag förutsätter, att erforderlig hänsyn
härvid tages till de svårigheter av olika slag, som i vissa fall skulle kunna
uppkomma genom införande av pastöriseringstvång. I samband med meddelande
av ifrågavarande beslut synes Kungl. Majit böra föreskriva de undantag,
som av praktiska skäl kunna finnas önskvärda.
I anslutning till det anförda har inom jordbruksdepartementet utarbetats
förslag till förordning om ändring av 3 § förordningen den 21 juli 1937 (nr
737) med vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd mjölk och
grädde m. m., vilket förslag torde böra underställas riksdagen för antagande.
Förordningen synes böra träda i kraft den 1 juli 1942.
Det av medicinalstyrelsen, lantbruksstyrelsen och statens livsmedelskommission
framlagda förslaget örn gemensam kontroll beträffande pastörisering
av såväl till människoföda som till djurföda avsedd'' mjölk m. m. ävensom i
fråga om standardisering av mjölk med avseende å fetthalten kan i princip
tillstyrkas av mig.
I enlighet med det framlagda förslaget skulle föreskrivna provtagningar
rörande pastörisering bekostas av mejerierna, medan utgifterna för undersökning
av tagna prov ävensom för viss överkontroll skulle gäldas av allmänna
medel. Den förordade omläggningen av kontrollen innebär bland annat, att
hälsovårdsnämnderna befrias från den dem nu anförtrodda kontrollen rörande
pastöriseringen av konsumtionsmjölk m. m. Som av framställningen i
ärendet framgår, har sistnämnda kontroll icke fungerat väl. Med hänsyn
till frågans stora betydelse ur medicinsk och hygienisk synpunkt måste
från det allmännas sida tillses att pastöriseringsbestämmelserna effektivt
upprätthållas. Jag anser mig alltså kunna tillstyrka föreliggande förslag,
ehuru detsammas genomförande kommer att medföra en årlig kostnadsökning
för statsverket av omkring 68,000 kronor. Omläggningen av kontrollen
synes emellertid lämpligen ej böra ske förrän från och med ingången av
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
19
nästa budgetår. Någon medelsanvisning för ändamålet erfordras alltså icke
för innevarande budgetår.
I samband med nu förordade omläggning rörande kontrollen i fråga örn
pastörisering av mjölk och grädde m. m. synes, på sätt i framställningen
åsyftats, jämväl i övrigt vissa ändringar i tillämpningsföreskrifterna till pastöriseringsförordningen
och pastöriseringslagen böra vidtagas. Lämpligt lärer
härvid vara att meddela dessa föreskrifter i en gemensam kungörelse.
Sedan riksdagen fattat ställning till de nu framlagda förslagen, torde jag
ånyo få anmäla denna fråga för Kungl. Maj:t. För att emellertid bereda
riksdagen tillfälle att taga närmare del av föreskrifternas innehåll, synes ett
av medicinalstyrelsen upprättat förslag till kungörelse angående förfarandet
vid pastörisering av mjölk och grädde m. m. böra fogas såsom bilaga till detta
protokoll.
Beträffande standardisering av mjölk med avseende å fetthalten kommer
t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet denna dag att för Kungl. Majit
framlägga förslag till ny kungörelse med vissa bestämmelser angående handeln
med mjölk, vilken avses skola träda i kraft den 1 april 1942. Kostnaden
för standardiseringskontrollen, såväl själva provtagningen som undersökningen
av prover, skall enligt kungörelsen bestridas av allmänna medel. Därest
den här förordade nya ordningen beträffande pastöriseringskontrollen från
och med den 1 juli 1942 blir tillämplig, torde emellertid skäl tala för att
låta i huvudsak samma regler gälla för kostnaderna även i fråga om kontrollen
rörande standardisering. Det synes alltså från och med sistnämnda
dag böra åligga mejerierna att själva bekosta provtagningar jämväl för
standardiseringskontrollen. Därest hinder från riksdagen icke möter, torde
Kungl. Majit alltså böra äga att från och med den 1 juli 1942 genomföra
berörda omläggning av kostnaderna för standardiseringskontrollen.
I fråga om de avsedda kontrollföreskrifterna vill jag i detta sammanhang
erinra, att provtagare eller kontrollant skall ifråga örn varje mejeri
18 gånger årligen taga prov för kontroll rörande pastörisering av skummjölk
och konsumtionsmjölk samt standardisering av konsumtionsmjölk. Provtagare
och kontrollant skola för provtagning m. m. av vederbörande mejeriägare
utbekomma dels, om kontrollen avser såväl pastörisering som standardisering,
arvode med fem kronor eller, om kontrollen endast avser endera
av ifrågavarande åtgärder, arvode med fyra kronor jämte resekostnadsersättning,
dels ock ersättning för gjorda utlägg för postavgifter och anskaffande
av provflaskor. Av framställningen i ämnet framgår, att mejeriernas
årliga kostnader för provtagningen enligt detta förslag kunna beräknas till
mellan 80,000 och 90,000 kronor, medan mejeriernas nuvarande kostnader
för kontrollen rörande pastöriseringen av till kreatursföda avsedd mjölk
uppgå lill mellan 70,000 och 80,000 kronor flir år.
Den förordade omläggningen av pastöriserings- och standardiseringskontrollen
kommer möjligen att medföra behov av någon ökning av arbetskrafterna
hos medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen. Den årliga kostnadsök
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
ningen härför, avseende avlöning av icke-ordinarie personal under budgetåret
1942/43, har i framställningen beräknats, för medicinalstyrelsen till omkring
1,000 kronor och för lantbruksstyrelsen lill omkring 2,000 kronor.
Skulle de för nästa budgetår under icke-ordinarieposterna i medicinalstyrelsens
och lantbruksstyrelsens avlöningsstater beräknade beloppen visa sig otillräckliga,
torde det, därest hinder från riksdagens sida icke möter, få ankomma
på Kungl. Maj:t att medgiva erforderligt överskridande av posterna.
För pastöriseringskontrollen under nästa budgetår erforderliga medel torde
böra anvisas i form av ett särskilt förslagsanslag under nionde huvudtiteln,
benämnt Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde m. m. Anslaget
synes för nästa budgetår böra uppföras nied 70,000 kronor. Kungl. Majit
torde av anslaget böra få disponera ett belopp av högst 1,500 kronor för
tryckning av sammanställning av bestämmelserna rörande pastöriseringsoch
standardiseringskontrollen att tillhandahållas för kontrollen förordnade
provtagare och kontrollanter m. fl. I samband härmed synes det i statsverkspropositionen
under samma huvudtitel upptagna förslagsanslaget till Förekommande
och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar: Kontroll å
uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. böra utgå ur förslaget
till riksstat för nästa budgetår.
Beträffande finansieringen av standardiseringskontrollen skall, vid bifall
till vad t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet i dag kommer att
föreslå, gälla, att utgifterna under innevarande budgetår bestridas från det
å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1941/42 under sjunde
huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för försvarsberedskap:
Förstärkning av den civila administrationen m. m. med ett belopp
av högst 6,500 kronor. Ifrågavarande utgifter böra täckas genom anslag
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42. För nästa budgetår erforderliga
medel torde böra anvisas i form av ett särskilt förslagsanslag under
elfte huvudtiteln, benämnt Kontroll å standardisering av mjölk. Anslaget
synes för nästa budgetår böra uppföras med 13,000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
— med återkallande av det i statsverkspropositionen framställda förslaget
örn anslag till Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.
—- föreslå riksdagen att
1) antaga förenämnda förslag till förordning om ändring
av 3 § förordningen den 21 juli 1937 (nr 737) med vissa bestämmelser
rörande till människoföda avsedd mjölk och grädde
m. m.,
2) till Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde
m. m. för budgetåret 1942/43 under nionde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av.................. kronor 70,000,
3) till Kontroll å standardisering av mjölk under elfte huvudtiteln
anvisa
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42
ett förslagsanslag av ...................... kronor 6,500,
dels ock å riksstaten för budgetåret 1942/43 ett förslagsanslag
av ................................ kronor 13,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Benno Gårdsten.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
Bilaga.
Medicinalstyrelsens förslag
till
kungörelse angående förfarandet vid pastörisering av mjölk
och grädde m. m.
Kungl. Majit har med anledning av bestämmelserna i förordningen den
21 juli 1937 (nr 737) med vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd
mjölk och grädde m. m. (här nedan benämnd pastöriseringsförordningen)
samt lagen den 6 juni 1925 (nr 382) angående uppvärmning av till kreatursföda
avsedd mjölk m. m. (här nedan benämnd pastöriseringslagen) funnit
gott förordna som följer:
1 mom. Värmebehandling (pastörisering) av mjölk och grädde, som avses
i 2 § pastöriseringsförordningen, må verkställas endast under i 2 och 3 §§
här nedan angivna villkor i mejeri varom förmäles i 1 § mejeristadgan den
22 maj 1936 (nr 174).
2 mom. Innehavare av mejeri, varifrån pastöriserad mjölk eller grädde,
som avses i pastöriseringsförordningen, skall försäljas inom område, varest
förordningens bestämmelser gälla, skall därom göra anmälan till medicinalstyrelsen
och hälsovårdsnämnden i den ort, där varan försäljes. Dylik anmälan
skall innehålla uppgift om plats (stad, ort, socken och län), där mejeriet
är beläget, samt innehavarens och föreståndarens namn och adress.
2 §•
1 mom. Pastörisering av mjölk, grädde och vassla enligt 1 § denna kungörelse
eller enligt 1 § pastöriseringslagen skall ske genom högpastörisering,
lågpastörisering eller långtidspastörisering på sådant sätt, att efter i denna
kungörelse omförmäld provtagning och undersökning varan, då fråga är örn
högpastörisering, ej giver reaktion med Storchs peroxidasprov samt, då fråga
är örn lågpastörisering eller långtidspastörisering, giver negativ reaktion med
fosfatasprovet enligt Steins metod.
’ Kärnmjölk ävensom surmjölk (filmjölk, yoghurt eller dylikt) skall vara
beredd av högpastöriserad mjölk eller grädde.
Närmare bestämmelser angående utförandet av prov enligt denna kungörelse
meddelas av medicinalstyrelsen efter samråd med lantbruksstyrelsen.
2 mom. Mjölken skall före lågpastöriseringen eller långtidspastöriseringen
renas genom centrifugering eller filtrering.
3 mom. Därest särskilda förhållanden, t. ex. förekomsten av smittsam
sjukdom hos människor eller djur, så påkalla, ankommer på vederbörande
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
23
länsstyrelse att enligt av medicinalstyrelsen givna anvisningar och föreskrifter
utfärda övriga erforderliga bestämmelser rörande pastörisering eller annan
metod för oskadliggörande av smittämne i mjölk.
3 §•
1 mom. Lågpastörisering och långtidspastörisering skall ske i apparat, som
till fabrikat och typ godkänts av statlig anstalt inom landet för provning av
mejerimaskiner (här benämnd provningsanstalt). I fråga om viss apparat,
som undergår prövning i och för dylikt godkännande, kan provningsanstalt
utfärda särskilt tillstånd för viss tid.
2 mom. För varje apparat, vari pastörisering enligt 1 mom. äger runi,
skall i mejeri finnas ett av provningsanstalt utfärdat intyg (certifikat).
3 mom. Vid undersökning av pastöriseringsapparat i och för godkännande
enligt 1 mom. samt vid utfärdande av intyg (certifikat) enligt 2 mom.
har provningsanstalt att ställa sig till efterrättelse av medicinalstyrelsen efter
samråd med lantbruksstyrelsen meddelade anvisningar.
A mom. A pastöriseringsapparat, avsedd för ändamål som angives i 1
morn., må icke vidtagas förändringar utan att provningsanstalt utfärdar
nytt certifikat.
4 §•
Har pastöriseringsapparat använts för pastörisering av vara (t. ex. för
ostberedning) vid lägre temperatur än som erfordras för pastörisering enligt
denna kungörelse, skall tillses, att i apparaten och därtill hörande ledningar
befintlig vara av förstnämnda slag icke utan ompastörisering sammanblandas
med vara som avses i pastöriseringslagen eller 2 § pastöriseringsförordningen.
3 §•
1 mom. Medicinalstyrelsen har alt utöva högsta tillsynen över efterlevnaden
av pastöriseringsförordningen och pastöriseringslagen samt i enlighet
därmed utfärdade föreskrifter rörande förfarandet vid och kontrollen
över pastörisering av mjölk och grädde m. m.
2 mom. Nämnda tillsyn skall i första hand utövas a) genom särskild
av medicinalstyrelsen utsedd provtagare eller b) efter därom av mejeri hos
medicinalstyrelsen gjord framställning av särskild av medicinalstyrelsen utsedd
kontrollant.
3 mom. Örn förhållandena påkalla detta, kan medicinalstyrelsen förordna
lämplig person att såsom överkontrollant utöva extra kontroll över tilllämpningen
av denna kungörelse.
6 §•
1 mom. Provtagare eller konlrollant skall i fråga örn varje mejeri 18
gånger årligen, därav minst en gång varje månad, taga prov av varje vid
provtagningstillfället befintlig vara, som avses i denna kungörelse. Medi
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
cinalstyrelsen äger dock att dels, därest förhållandena därtill föranleda, föreskriva
större antal och dels medgiva mindre antal provtagningar.
2 mom. överkontrollant skall verkställa provtagning på uppdrag av medicinalstyrelsen.
3 mom. Har i 9 § 3 och 4 mom. omförmält intyg (analysbevis) utvisat,
att vederbörlig uppvärmning icke ägt rum, skall antalet provtagningar under
samma månad i den mån så kan ske och följande månad ökas till 3
eller det högre antal, som medicinalstyrelsen finner anledning föreskriva,
dock högst 10. Detta antal provtagningar bibehålies under en månad utöver
den, då alla under månaden uttagna prov utvisat att erforderlig uppvärmning
ägt rum, eller under den längre tid medicinalstyrelsen kan finna skäligt
föreskriva.
4 mom. Provtagningarna må icke ske å regelbundna tider. Underrättelse
om provtagning må ej meddelas på förhand.
7 §•
1 mom. Provtagare skall vid provtagning iakttaga
att provtagningen vid mejeri äger rum i närvaro av mejeriets föreståndare
eller ställföreträdare för denne eller, i deras frånvaro, av två ojäviga personer
samt å sådan tid att provets undersökning enligt Storchs peroxidasprov
respektive Scharers fosfatasprov örn möjligt hinner utföras samma dag,
som provtagningen ägt rum,
att prov av vassla tages under eller omedelbart efter avslutad ystning eller
— om pastöriseringen av vässlan sker först efter ystningens avslutande —
omedelbart efter vasslans pastörisering.
att prov tages av varje i denna kungörelse avsedd vara särskilt för sig
ur samlingskärl i mejeriet (t. ex. cistern), ur kärl i eller vid mejeriet eller
ock — då fråga är om vara, som är avsedd till människoföda —- ur kärl,
som är under transport till försäljningsställe och som är försett med mejeriets
märke,
att varje prov av kärnmjölk och surmjölk skall innehålla omkring 50
kubikcentimeter, som uppsamlats i numrerad glasflaska med tätt slutande
kork eller gummipropp, som överbindes,
att varje prov av annan vara skall innehålla omkring 100 kubikcentimeter,
som uppsamlas i två numrerade glasflaskor om 50 kubikcentimeters rymd
(den ena av ljust, den andra av mörkt glas) och med tätt slutande kork eller
gummipropp, som överbindes; flaskan av mörkt glas skall före ifyllningen
hava å apotek eller i 9 § 1 mom. här nedan omförmäld anstalt eller station
beskickats med 0.1 gram kaliumbikromat,
att flaskorna förseglas med mejeriets eller — då provtagning skett genom
hälsovårdsnämnds försorg — med dess sigill,
att flaskorna jämte uppgift av provtagaren å av medicinalstyrelsen tillhandahållen
följesedel angående provets beskaffenhet (oskummad mjölk,
skummad mjölk, grädde, surmjölk eller kärnmjölk), det ändamål för vilket
varan är avsedd att användas (till människoföda inom ort, varest pas torise
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
25
ringsförordningens bestämmelser äga tillämpning, eller för annat ändamål),
flaskornas nummer samt klockslag, dag, månad och år för provtagningen
ävensom mejeriets och dess föreståndares namn och postadress inneslutas
i en hylsa eller låda med lock, som förseglas med mejeriets (respektive hälsovårdsnämndens)
sigill,
att proven därefter ofördröjligen av provtagaren personligen antingen avlämnas
för undersökning å sådan av medicinalstyrelsen för utförande av
Storchs peroxidasprov eller Scharers fosfatasprov anvisad institution, varom
sägs i 9 § 1 morn., eller ock för befordran till dylik institution inlämnas å
postanstalt, samt
att mejeriets föreståndare eller dennes ställföreträdare tillställes en duplett
av följesedeln.
2 mom. Provtagare åligger att tillse, att de i 2 § pastöriseringslagen meddelade
bestämmelserna rörande avlägsnande och oskadliggörande av slam,
som vid separering av mjölken avsätter sig å centrifugens inre väggar och
delar, vederbörligen iakttagas. Därest skäl till anmärkning skulle förekomma,
skall provtagaren ofördröjligen därom göra skriftlig anmälan till allmän
åklagare och meddela medicinalstyrelsen underrättelse.
Provtagare är skyldig att dels utöva den ytterligare kontroll, som medicinalstyrelsen
kan finna anledning föreskriva, samt dels i enlighet med därom
utfärdade föreskrifter taga prov av mjölk i och för undersökning av dess
fetthalt.
3 mom. Vid provtagning av kontrollant skall i tillämpliga delar iakttagas
vad i 7 § stadgas. I omedelbar anslutning till sådan provtagning skall förrättningsman
verkställa undersökning med Storchs peroxidasprov (å högpastöriserad
vara) respektive Scharers fosfatasprov enligt av medicinalstyrelsen
och lantbruksstyrelsen gemensamt meddelade föreskrifter.
-4 mom. Överkontrollant har att vid provtagning antingen iakttaga i 3 mom.
här ovan för kontrollant angivna bestämmelser eller ock i enlighet med föreskrifterna
i 7 § vidarebefordra de uttagna proven för undersökning.
8 §•
1 mom. Mejeriföreståndare så ock den som omhänderhar vara, av vilken
prov skall tagas, är skyldig att kostnadsfritt hålla varan tillgänglig för provtagning
enligt bestämmelserna i denna kungörelse.
2 mom. Efter därom framställd begäran åligger det vid provtagningen mejeriföreståndare
eller dennes ställföreträdare
att å följesedel som sägs i 7 § avgiva intyg över huruvida vara, av vilken
prov tagits, undergått högpastörisering, låg- eller långtidspastörisering, örn
densamma varit avsedd att användas till kreatursföda eller till försäljning,
utbjudande eller användande för ändamål, som angives i 2 § pastöriseringsförordningen,
samt örn provtagningen ägt rum i enlighet med bestämmelserna
i 6 § 3 moni., ävensom
att ställa erforderligt emballage och lack samt mejeriets sigill till förfogande
leir emballering och försegling av provförsändelse.
Bihang till riksdagens protokoll 1912. 1 sami. Nr 177. 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
2G
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
9 §■
1 mom. Undersökning huruvida mjölk eller grädde blivit uppvärmd på sätt
föreskrives i 2 § må utföras å statens lantbrukskemiska kontrollanstalt samt
— i den utsträckning, som angives i 2 mom. — å de med understöd av statsmedel
inrättade lokala lantbrukskemiska kontrollstationerna, å annan av
medicinalstyrelsen därtill behörighetsförklarad undersökningsanstalt eller ock
å apotek, med vilket medicinalstyrelsen träffat överenskommelse, ävensom av
kontrollant och överkontrollant, som angives i 5 §.
2 mom. Undersökningen av provet enligt Scharers fosfatasprov skall utföras
å den i den ofärgade glasflaskan inneslutna delen därav snarast möjligt
efter det att provet kommit undersökningsförrättaren tillhanda. Har denna
undersökning utvisat, att vederbörlig uppvärmning icke ägt rum, skall den
återstående delen av provet (i flaskan av mörkt glas) snarast möjligt underkastas
undersökning enligt Steins fosfatasprov å statens lantbrukskemiska kontrollanstalt.
Därest i sådant fall undersökningen enligt Scharers fosfatasprov
utförts annorstädes än å nämnda kemiska anstalt, skall den icke undersökta
delen av provet (flaskan av mörkt glas) i obrutet skick jämte följesedel av
undersökningsförrättaren omedelbart vidarebefordras till kontrollanstalten.
Har vid av kontrollant eller överkontrollant utförd undersökning med
Storchs peroxidasprov färgförändring inträtt, skall förrättningsmannen under
iakttagande av bestämmelserna i 7 § insända prov utav den av honom
undersökta varan till undersökningsanstalt respektive apotek, som angives i
1 mom.
3 mom. Rörande sättet för verkställande av undersökning, som avses i
1 och 2 mom. samt beträffande användande av formulär till intyg (analysbevis)
angående undersökningen har undersökningsförrättare att ställa sig
till efterrättelse av medicinalstyrelsen i samråd med lantbruksstyrelsen meddelade
föreskrifter.
A mom. över undersökning enligt Storchs peroxidasprov, då detta angivit
otillfredsställande pastörisering av provet, Ilar i 1 mom. omförmäld undersökningsförrättare
— annan än kontrollant och överkontrollant — att utfärda
analysbevis.
I fråga om undersökning enligt Steins fosfatasprov har statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt att utfärda analysbevis, då undersökningen utvisat
att stadgad uppvärmning icke ägt rum.
5 mom. I 3 och 4 mom. omförmält analysbevis skall tillställas vederbörande
provtagare respektive kontrollant eller överkontrollant, som har att
omedelbart vidarebefordra analysbeviset till allmän åklagare samt härom underrätta
medicinalstyrelsen.
6 mom. Det åligger undersökningsförrättare alt senast den 5:e i varje
månad till medicinalstyrelsen insända under nästföregående månad inkomna
följesedlar, varom sägs i 7 §, försedda med anteckning örn resultatet av verkställd
undersökning.
7 mom. Kontrollant skall senast den 5:e i varje månad till medicinalsty
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
27
reisen inkomma med rapport enligt av styrelsen fastställt formulär över den
av honom under närmast föregående månad utövade pastöriseringskontrollen.
överkontrollant har att i enlighet med av medicinalstyrelsen givna föreskrifter
till styrelsen inkomma med redogörelse för sin verksamhet.
10 §.
1 mom. Provtagare äger för provtagning m. m. jämlikt föreskriftena i 7 §
1 och 2 mom. av vederbörande mejeri utbekomma dels arvode med fyra kronor
jämte resekostnadsersättning enligt klass III i allmänna resereglemente!,
dels ock ersättning för gjorda utlägg för postavgifter och anskaffande av
provflaskor.
2 mom. Kontrollant äger för provtagning m. m. jämlikt föreskrifterna i
7 § 1 och 2 mom. av vederbörande mejeri utbekomma förutom resekostnadsersättning
enligt klass II i allmänna resereglementet dels arvode nied fyra kronor
dels ock ersättning för gjorda utlägg för postavgifter samt anskaffande
av provflaskor och erforderligt undersökningsmaterial.
3 mom. överkontrollant äger genom medicinalstyrelsen efter granskning
av månadsvis ingiven räkning och redogörelse utbekomma ersättning av statsmedel
för sin verksamhet ävensom för utlagda kostnader för denna verksamhet.
Arvode och reseersättning skall utgå enligt grunderna i gällande veterinärtaxa
avdelning B.
11 §•
1 mom. För undersökning enligt 9 § ävensom för intyg och bokföring däröver
samt för provflaskas sköljning och återsändande må undersökningsförrättare
genom medicinalstyrelsen efter granskning av halvårsvis före den 1
juni och den 1 december ingiven räkning utbekomma ersättning av statsmedel
med — förutom belopp, som må hava utgivits i postavgifter — högst
en krona för varje med Storchs peroxidasprov undersökt prov, två kronor
25 öre för varje fosfatasprov enligt Scharers metod samt åtta kronor för varje
enligt Steins metod utfört fosfatasprov.
2 mom. För undersökning av prov, som uttagits i enlighet med bestämmelserna
i 6 § 3 mom. skall ersättning, som angives i 1 morn., utbetalas till
undersökningsförrättaren av vederbörande mejeri.
12 §.
Vägrar mejeri att utbetala ersättning jämlikt föreskrift i 10 eller 11 § eller
möter eljest hinder för densammas utbekommande, äger provtagare respektive
undersökningsförrättare hos länsstyrelsen påfordra, att sådan ersättning
efter granskning av företedd räkning utanordnas av länsstyrelsen.
Vad sålunda utanordnats har länsstyrelsen att uttaga av vederbörande mejeri.
13 §.
Byråinspektören för mejeriärenden ävensom mejeriinspektör hos lantbruksstyrelsen
åligger att vaka däröver att lågpastöriserings- respektive långtids
-
28
Kungl. Majlis proposition nr 177.
pastöriseringsapparat, som användes för ändamål varom här är fråga, är så
anordnad och monterad att i utfärdat certifikat angivna förutsättningar för
åstadkommande av vederbörlig pastörisering äro uppfyllda. I anslutning till
denna kontroll äger inspektör utan ersättning taga prov och verkställa undersökning
av i denna kungörelse avsedda varor samt taga del av i 3 § 2 mom.
omnämnt certifikat.
Saknas härvid certifikat eller befinnas i certifikatet angivna villkor för
pastöriseringsapparatens godkännande icke vara uppfyllda, skall inspektören
härom göra anmälan till lantbruksstyrelsen, som har att pröva huruvida mejeriföreståndaren
skall anmälas till åtal, ävensom underrätta medicinalstyrelsen.
Örn resultatet av anmält åtal har lantbruksstyrelsen att lämna medicinalstyrelsen
meddelande.
14 §.
1 mom. Bryter någon mot 3 § 2 eller 4 mom. eller 4 §, straffes med dagsböter.
2 mom. Mejeriföreståndare eller ställföreträdare för denne, som bryter mot
1 eller 2 §, 3 § 1 mom. eller mot 8 § 2 morn., straffes med böter från och med
tio till och med tvåhundra kronor.
3 mom. Åtal för förseelse mot denna kungörelse anhängiggöres vid allmän
domstol och utföres av allmän åklagare.
Böter som ådömas enligt denna kungörelse tillfalla kronan.
15 §.
Medicinalstyrelsen äger att — där så erfordras efter samråd med lantbruksstyrelsen
— till ledning för undersökningsförrättare, överkontrollanter, kontrollanter,
provtagare och mejeri utfärda de anvisningar, som kunna erfordras
utöver vad denna kungörelse innehåller.
16 §.
Vederbörande hälsovårdsnämnd vare oförhindrad att -— utöver vad ovan
stadgats — i mejeri eller å konsumtionsorten övervaka efterlevnaden av pastöriseringsf
örordningen.
Då fråga är om åtals anställande böra för den genom hälsovårdsnämndens
personal verkställda provtagningen ävensom beträffande anlitande av anstalt
för verkställande av undersökningen av proven i tillämpliga delar iakttagas
bestämmelserna i denna kungörelse, så ock i enlighet därmed av medicinalstyrelsen
efter samråd med lantbruksstyrelsen meddelade särskilda föreskrifter.
Kostnaden för av hälsovårdsnämnden sålunda företagen extra kontroll av
ifrågavarande slag bestrides av nämnden. Vid provs avsändande till undersökningsanstalt
bör därför t. ex. å följesedeln tydligt angivas att fråga är örn
prov, vars undersökning bekostas av nämnden och icke av statsmedel.
29
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
17 §.
För sådana kärl, som avses i 5 § pastöriseringsförordningen, må i fråga om
mejeri hälsovårdsnämnden i konsumtionsorten, efter anmälan av mejeriet,
godkänna märkning med vedertagen förkortning av mejeriets firma eller med
dess inregistrerade varumärke.
Denna kungörelse träder i kraft den , från och med vilken dag
kungörelsen den 19 maj 1939 (nr 220) med föreskrifter rörande förfarandet
vid pastörisering av till människoföda avsedd mjölk och grädde m. m. samt
kungörelsen den 23 oktober 1936 med tillämpningsföreskrifter till lagen den
6 juni 1925 (nr 382) angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk
m. m. skola upphöra att gälla.
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 177.
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa lektorsprebendefastigheter i Växjö. a2 i texten
- JoU 1942:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring av 3 § förordningen den 21 juli 1937 s. 4 i texten