Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel till byggande av skogsvägar m. m

1942-03-06 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:178, Angående anvisande av medel till byggande av skogsvägar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

1

Nr 178.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anvisande av

medel till byggande av skogsvägar m. m.: given Stockholms

slott den 6 mars 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Haris

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6

mars 1942.

Närvarande:

Statsministern HANSSON, ministern för utrikes ärendena GUNTHER, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och föredraganden

i bränsleärenden, statsrådet Domö, anför chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet Pehrsson-Bramstorp:

I årets statsverksproposition (nionde huvudtiteln, punkt 191, och kapitalbudgeten,

bil. 7, punkt 22) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1942/43 beräkna dels

under nionde huvudtiteln ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor till

Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo, dels

ock å kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor till Skogsväglånefonden. Jag torde nu få ånyo anmäla

dessa frågor för Kungl. Majit.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 178.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

1933 års riksdag anvisade för budgetåret 1933/34 under utgifter för kapitalökning,

fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av 500,000

kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader å

skogar i enskild ägo. För budgetåren 1934/35 och 1938/39—1940/41 ha sedermera

för ändamålet anvisats anslag av respektive 500,000, 350,000,

100,000 och 1,000,000 kronor. Å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande

budgetår har slutligen upptagits ett anslag av 2,800,000 kronor (prop. nr

312; r.skr. nr 474).

Vid 1941 års riksdag (prop. nr 186; r.skr. nr 268) beslöts inrättande av

skogsväglånefonden, varifrån lån må beviljas för utförande av vägbyggnader

å skog i enskild ägo. För ändamålet anvisades för budgetåret 1941/42

i samband med fondens inrättande ett reservationsanslag av 900,000 kronor.

Sedermera ha å tilläggsstat I till riksstaten för sagda budgetår anvisats ytterligare

300,000 kronor till fonden (prop.nr 312; r.skr. nr 474).

Bestämmelserna rörande dispositionen av omförmälda bidragsanslag finnas

upptagna dels i kungörelsen den 16 september 1933 (nr 549) angående

statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo

med däri genom kungörelserna nr 349/1938, 187/1941 och 493/1941 gjorda

ändringar, dels ock i cirkulär den 16 september 1933 (nr 550) med däri

genom cirkulär nr 188/1941 vidtagen ändring. Enligt dessa bestämmelser

må från anslaget anvisas dels statsbidrag för utförande av väg- och flottledsbyggnad,

dels statsbidrag för uppförande av skogshärbärge eller annan

liknande förläggning, dels ock särskilt förvaltningsbidrag.

Bestämmelserna angående lån från skogsväglånefonden äro meddelade i

kungörelse den 6 juni 1941 (nr 492).

I skrivelse den 26 februari 1942, varöver statskontoret den 4 mars 1942

avgivit infordrat utlåtande, har skogsstyrelsen gjort framställning om anvisande

för budgetåret 1942/43 av ett reservationsanslag å 3,000,000 kronor

till bidrag till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. Tillika

har styrelsen hemställt, att av ifrågavarande anslag måtte till styrelsens förfogande

ställas dels under löpande budgetår ett belopp av intill 8,000 kronor,

dels ock under nästa budgetår ett belopp av intill 25,000 kronor, vilka belopp

vore avsedda att, på de villkor Kungl. Majit meddelade, användas för

fortbildningskurser i skogsvägbyggnad och till konsulentverksamhet i huvudsaklig

överensstämmelse med i förenämnda skrivelse uppdragna riktlinjer.

Skogsstyrelsen har slutligen meddelat, att det syntes styrelsen sannolikt

att det belopp av 1,200,000 kronor, som nu funnes disponibelt för utlämnande

av lån ur skogsväglånefonden, komme att förslå för tillgodoseende

av väntade låneansökningar under såväl återstoden av innevarande budgetår

som under nästkommande budgetår. Någon ytterligare medelsanvisning

till fonden vore sålunda enligt styrelsens mening icke behövlig för närvarande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

3

Till grund för förslaget om medelsanvisning till bidrag

till väg- och flottleds byggnader å skogar i enskild

ägo ligger en av skogsstyrelsen verkställd närmare undersökning i ämnet.

Styrelsen bär rörande detta spörsmål anfört i huvudsak följande.

Bland de faktorer, som särskilt påverka skogsvägbyggnadsverksamheten

och anslagsavvägningen till denna, är bidragsprocentens storlek. Enligt nu

gällande bestämmelser i detta avseende kan statsbidrag beviljas till 25 procent

av den godkända kostnaden för företaget, dock att Kungl. Maj:t kail,

då särskilda skäl därtill äro, medgiva statsbidrag till högst 50 procent av

nämnda kostnad. För en effektiv, rättvis och enhetlig tillämpning av dessa

bestämmelser utarbetade skogsstyrelsen under hösten 1941 en promemoria

med, bland annat, vissa grunder för beräknande av bidragsprocenten i olika

fall, vilken promemoria tillställdes samtliga skogsvårdsstyrelser ävensom

skogssällskapet. Utan att förbise bidragens stimulerande betydelse har styrelsen

med de i promemorian angivna riktlinjerna velat uppnå en sådan

fördelning av de tillgängliga anslagsmedlen, att största möjliga väglängd,

lämpligt fördelad på .skogar under olika ägaregrupper, .skulle komma till

utförande. Därvid har styrelsen utgått från den uppfattningen, att delägarna

i vägföretag, vilka kunna förväntas vara av mycket stor omedelbar lönsamhet,

böra ha så stort eget intresse av att vägen kommer till stånd, att de

kunna åtnöjas med ett lägre statsbidrag eller enbart med statslån, medan

företag, där den omedelbara nyttan är mindre framträdande eller delägarnas

ekonomi o. d. det påkallar, behöva ett högre statsbidrag för att bli utförda.

Till vägföretag, som speciellt tjäna bränsleförsörjningen, få betydelse

som utfartsväg för avsides belägna boningsplatser eller äro ägnade

att motverka arbetslöshet, har särskilt förhöjt bidrag ansetts böra utgå.

Den undersökning av medelsbehovet, som nu verkställts, har utgått från

att de i promemorian uppdragna riktlinjerna för bidragens beräknande skola

tillämpas. Därjämte har förutsatts, att läget på arbetsmarknaden icke kommer

att undergå någon nämnvärd förändring i ena eller andra riktningen

samt att bränsleförsörjningsläget under den period, undersökningen avser,

kommer alt i samma utsträckning som för närvarande motivera utbyggandet

av ett skogsvägnät, genom vilket befintliga vedbränslereserver kunna

nyttiggöras.

Med angivna förutsättningar lia skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet

gjort beräkningar av medelsbehoven för respektive verksamhetsområden.

En sammanställning av dessa beräkningar visar, att den 31 januari 1942

förelåge hos de bidragsbeviljande myndigheterna ansökningar, vilka uppfyllde

kraven för erhållande av bidrag men ännu ej erhållit sådana, till ett

sammanlagt belopp av 2,379,000 kronor. Motsvarande belopp för de ansökningar,

sorn beräknas inkomma under återstående del av budgetåret

1941/42, utgör 1,029,000 kronor eller tillsammans med nyssnämnda balans

av bidragsansökningar 4,008,000 kronor. Inklusive 1’örvaltningsbidrag torde

häremot svara eif anslagsbehov av i runt tal 4,500,000 kronor. Emellertid

torde man för större delen av de ansökningar, som inkomma efter den 31

januari 1942, böra räkna med, att handläggningen ej hinner slutföras, så

alt bidrag kan äskas under innevarande budgetår. Skogsstyrelsen anser sig

därför kunna utgå från att å skogsvägbyggnadsanslaget för närvarande tillgängliga

medel skola förslå för tillgodoseende av bidragsbehovet under

återstående del av löpande budgetår.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

Vid ingången av budgetåret 1942/43 skulle härigenom föreligga en balans

av under behandling varande bidragsansökningar, som inklusive erforderligt

förvaltningsbidrag torde belöpa å 1,540,000 kronor. Under sagda budgetår

kommer tydligen anslaget att anlitas för tillgodoseende av dels sistberörda

och dels under budgetåret inkommande ansökningar. Skogsvårdsstyrelsernas

och skogssällskapets beräkningar av de belopp, som under budgetåret

behöva tagas i anspråk vid beviljande av ansökningar av senast omförmält

slag, sluta på 2,410,000 kronor, vilket inklusive erforderligt bidrag

till verksamhetens administration torde innebära ett anslagsbehov av

2,760,000 kronor. Den verkställda utredningen ger alltså vid handen, att

— under tidigare nämnda förutsättningar — medelsbehovet för budgetåret

1942/43 å anslaget till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo

utgör (1,540,000 + 2,760,000 =) 4,300,000 kronor.

De motiv, som tala för ett upprätthållande av skogsvägbyggnadsverksamheten

i största möjliga omfattning, lia redan ingående behandlats av

1936 års skogsutredning i dess skrivelse till Kungl. Majit den 12 juli 1941.

Skogsstyrelsen vill därför nu inskränka sig till att i korthet framhålla ett

av de i rådande tidsläge viktigaste skälen, nämligen skogsvägarnas betydelse

för bränsleförsörjningen. De av den extraordinära vedanskaffningen förorsakade

skogliga transportproblemen skärpas efter hand som krisen förlänges.

För att komma till rätta därmed synas i huvudsak två möjligheter

stå till buds. En är att — med bortseende från kostnadsfrågan -— övergå

till att inom välbelägna områden utnyttja även en stor del av de till industrisortiment

dugliga virkesdimensionerna som ved. Såväl skogligt sett som

med tanke på skogsindustriens framtida råvaruförsörjning bör man enligt

styrelsens mening ej i större utsträckning förfara på dylikt sätt utan i stället

inrikta sig på en förbättring av vägnätet i våra skogar. Härigenom uppnås

ej blott det för ögonblicket viktigaste målet, nämligen att skaffa transportmöjligheter

för erforderliga mängder ved och att hålla bränslepriserna

på skälig nivå, utan detta är samtidigt en åtgärd av varaktig nytta för skogsbruket.

Ehuru skogsvårdsstyrelsernas beräkningar av medelsbehoven äro försiktigt

gjorda, kan det tänkas, att handläggningen av bidragsansökningarna

i den takt, som vissa av skogsvårdsstyrelserna förutsatt, kommer att

möta vissa svårigheter. Då därjämte det statsfinansiella läget torde nödvändiggöra

en möjligast försiktig beräkning av anslagsbehoven, föreslår

styrelsen, att skogsvägbyggnadsanslaget upptages med ett i förhållande till

förestående medelsberäkning något reducerat belopp eller 3,000,000 kronor.

Härvid förutsättes emellertid att, därest det senare skulle visa sig att

verkliga medelsbehovet för budgetåret 1942/43 kommer att överstiga detta

belopp, skogsstyrelsen får återkomma till denna anslagsfråga med framställning

örn att å tilläggsstat äskas det ytterligare belopp, som kan befinnas

erforderligt.

Skogsstyrelsen har härefter framhållit, att de lämnade uppgifterna rörande

inneliggande och väntade ansökningar om bidrag från skogsvägbyggnadsanslaget

visade, att intresset för hithörande arbeten vore stort och

att skogsvårdsstyrelsernas arbete på detta område blivit omfattande. Då

det därjämte vore av synnerlig vikt — icke minst ur statsekonomisk synpunkt

— att vägföretagen planlades så att de anslagna medlen komme till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

5

sin mest effektiva användning, ställdes, anför styrelsen vidare, stora krav

på kvalifikationerna hos den personal, som handlade vägförrättningar. Detta

förhållande aktualiserade enligt styrelsens mening behovet av särskilda

fortbildningskurser i skogsväg byggnad. Styrelsen yttrar

härom:

Som förrättningsmän vid planläggning av skogsvägbyggnadsföretag anlitas

nästan uteslutande hos skogsvårdsstyrelserna anställda tjänstemän med

högre skoglig utbildning. I den mån vägbyggnadsverksamheten utvidgats

ha på sina håll vissa mindre krävande detaljer i planläggningsarbetet överlåtits

på annan personal, t. ex. länsskogvaktare, vägmästare och schaktmästare.

Det kan förväntas, att utvecklingen inom län med mera omfattande

verksamhet på detta område i allt större utsträckning kommer att gå i denna

riktning.

Skogstjänstemännen lia vid sina respektive utbildningsanstalter åtnjutit

undervisning i skogsvägbyggnad. På grund av denna vägbyggnadsverksamhets

hittills förhållandevis ringa omfattning torde emellertid vederbörande

endast i rätt begränsad mån haft tillfälle att i praktiken syssla härmed.

Beaktas vidare de senaste framstegen inom vägbyggnadstekniken, de

många nya synpunkter, som numera läggas på skogsvägfrågorna och de

svårigheter av administrativ och rättslig art, som möta förrättningsmännen

vid större företag med många delägare, framstår klart behovet av särskilda

fortbildningskurser, behandlande skogsvägbyggnad och därmed sammanhängande

frågor.

Skogsstyrelsen är icke beredd att vid detta tillfälle framlägga någon fullständig

plan för en sådan kursverksamhet men vill dock beträffande densamma

framhålla följande. Huvudvikten bör läggas på de praktiska problem

av teknisk och ekonomisk art, som möta vid vägföretags planläggning;

i detta avseende torde kurserna komma att avvika något från den vägkurs,

som i försökssyfte hölls med statsbidrag vid skogshögskolan i maj 1941.

Större delen av tiden synes alltså böra ägnas åt demonstrationer ute på marken

av olika vägtyper, vägarbeten m. m. Föreläsningarna böra i huvudsak

behandla sådana problem som båtnadsberäkningar, kostnadsfördelningar

mellan vägintressenter, administrativa bestämmelser o. d. Då — som förut

antytts — vissa delar av planläggningsarbetena överlåtas på biträden med

lägre utbildning, kan övervägas anordnande av särskilda, för denna personalkategori

avsedda kurser med en något annan prägel än nu nämnts. Även

bör undersökas, om ej med hänsyn till växlande lokala förhållanden kurserna

böra förläggas till olika delar av landet.

Den bär skisserade kursverksamheten skulle givetvis i första rummet

avse fortbildning av tjänstemän hos skogsvårdsstyrelserna. Skogsstyrelsen

förutsätter dock, att även andra med motsvarande utbildning skola kunna

beredas plats vid kurserna. Förutom personal vid domänverket och de allmänna

skogsförvaltningarna kunna därvid ifrågakomma tjänstemän hos

skogsägareföreningar och större enskilda skogsförvaltningar.

Skogsstyrelsen anser, att anordnandet av fortbildningskurser på detta

område är en nödvändig förutsättning för att skogsvägbyggnadsverksamheten

skall kunna bedrivas i önskvärd omfattning, rationellt och med effektivt

utnyttjande av anslagna statsmedel. Det synes styrelsen därför motiverat,

alt kostnaderna för kursverksamheten bestridas av statsmedel, lämpli
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Muj-.ts proposition nr 178.

gen genom att en mindre del av skogsvägbyggnadsanslaget ställes till skogsstyrelsens

förfogande att, på de villkor Kungl. Maj:t meddelar, användas

för berörda ändamål.

I föreliggande framställning har skogsstyrelsen även till behandling upptagit

frågan örn bedrivande av viss konsulent verksam hot på

skogsvägbyggnadsområdet samt därvid uttalat, att en dylik

verksamhet borde bli av stor betydelse för ett ändamålsenligt utnyttjande

av anslagen för utbyggnad av skogsvägnätet. Beträffande nu angivna fråga

har styrelsen i övrigt anfört följande.

Styrelsen har — bland annat på grund av erfarenheter från granskningen

av bidragsframställningar — funnit, att rådgivning åt skogsvårdsstyrelserna

i tekniska, ekonomiska och administrativa frågor i samband

med skogsvägbyggnadsverksamheten skulle vara av värde. Enligt gällande

instruktion åligger det vidare skogsstyrelsen att utöva tillsyn över användningen

av de medel, som för skogsbrukets stödjande stå till skogsvårdsstyrelsernas

förfogande. Med den stora omfattning, understödsverksamlieten

på ifrågavarande område fått, anser sig skogsstyrelsen nu böra

vidtaga åtgärder för en övervakning av de till vägbyggnader anslagna

medlens användning. En sådan tillsyn kan emellertid icke ske effektivt

enbart genom granskning å rummet utan måste kompletteras genom besök

å platsen. I detta sammanhang kan erinras om den kontroll, som på sin

lid av särskilda sakkunniga verkställdes rörande de statsunderstödda

skogsdikningarna. Sagda kontroll hade karaktären av en efterhandsundersökning;

den här förordade tillsynen å vägbyggnadsverksamheten

bör lämpligen taga form av en fortlöpande övervakning, kombinerad med

rådgivning i hithörande frågor. Efter övervägande har styrelsen kommit

till den uppfattningen, att denna uppgift bäst skulle lösas av en för ändamålet

särskilt anställd tjänsteman, här förslagsvis kallad skogsvägkonsulent.

Många betydelsefulla arbetsuppgifter komma att åvila en sådan konsulent.

Han skall med uppmärksamhet följa utvecklingen inom såväl den

allmänna som den skogliga vägbyggnadsverksamheten och på olika sätt

till förrättningsmännen förmedla nya rön och erfarenheter. De råd och

anvisningar i vägtekniska, ekonomiska och administrativa frågor, som

han sålunda blir i tillfälle att lämna, torde bli en värdefull komplettering

till de tidigare behandlade fortbildningskurserna. De ifrågasatta vägkurserna

för skogvaktare och jämställda böra kunna ledas av konsulenten.

Åvägabringande av enhetlighet i vägplanernas utförande, särskilt i avseende

på beräkningen av kostnaderna och bidragsbeloppen samt förenkling

av förrättningsförfarandet genom standardisering av formulär o. d.

är en annan uppgift. Generalplaner för utbyggande av skogsvägnätet

inom län eller andra områden utgöra en viktig förutsättning för ett rationellt

användande av anslagsmedlen. Konsulentens rådgivning vid upprättandet

av sådana planer bör bli värdefull. Då vägkonsulenten under

sina resor får tillfälle att följa skogsvårdsstyrelsernas handläggning av

vägföretagen, blir han därigenom särskilt skickad att handhava beredningen

av skogsvägärenden inom skogsstyrelsen.

Det mindre belopp från skogsvägbyggnadsanslaget, som enligt skogsstyrelsens

förslag skulle användas för kurs- och konsulentverksamhet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

7

torde visa sig vara väl använda pengar. I första hand tjänar det statens

syften genom att befrämja bästa möjliga användning av de till bidrag och

lån anslagna medlen. Verksamheten bör jämväl bli till gagn för de enskilda

skogsägarna, ty nyttan av ett skogsvägnät och kostnaderna för dess

byggande och vidmakthållande äro intimt beroende av, huru planläggningen

verkställts.

Vad angår den beräkning av kostnaderna för ifrågavarande

kurs- och konsulentverksamhet, som verkställts inom skogsstyrelsen,

anföres i styrelsens skrivelse följande.

Då det är önskvärt, att här föreslagna åtgärder vidtagas i god tid före

sommaren, under vilken planläggningsarbetena få sin största omfattning,

böra redan innevarande budgetår medel ställas till förfogande härför. Att

närmare angiva storleken av det erforderliga beloppet är givetvis svårt,

då verksamheten till en början torde få försökskaraktär. I fråga om kostnaderna

för fortbildningskurserna finnes viss erfarenhet från 1941 års

skogsvägkurs. Vid beräkning av kostnaderna för vägkonsulenten har styrelsen,

på grund av de skiftande och krävande arbetsuppgifter, som komma

att åvila honom, ansett sig böra räkna med ett månadsarvode av cirka

900 kronor. Resekostnaderna för konsulenten bli förhållandevis höga.

Med dessa förutsättningar verkställda överslagsberäkningar giva vid handen,

att ifrågavarande kostnader under innevarande budgetår icke behöva

överskrida, för kursverksamheten 5,000 kronor och för konsulentverksamheten

3,000 kronor eller sammanlagt 8,000 kronor. Under budgetåret

1942/43 då verksamheten bör lia kommit i gång i full utsträckning,

beräknas motsvarande belopp till cirka 9,000 respektive 16,000 kronor

eller tillhopa 25,000 kronor.

Med hänsyn till att det kunde bli svårt att i förväg bedöma den lämpligaste

avvägningen av kurs- och konsulentverksamheten och då verksamhetsgrenarna

i viss mån kompletterade varandra, har skogsstyrelsen

funnit det mest ändamålsenligt, att ett gemensamt belopp ställdes till

förfogande för båda syftena. Härvid syntes emellertid Kungl. Majit böra

bemyndigas att, efter förslag av styrelsen, fastställa regler för medlens

användning och fördelning.

Statskontoret har icke haft något att erinra med avseende å det för

skogsvägkonsulenten föreslagna årsarvodet, 10,800 kronor. I övrigt har

statskontoret endast framhållit, att nämnde konsulent syntes höra hänföras

till rese- och traktamentsklassen II C samt att kostnaderna för till

konsulenten utgående arvode och reseersättningar enligt gällande budgettekniska

regler syntes böra bestridas från skogsstyrelsens avlönings- respektive

omkostnadsanslag.

Departementschefen.

Jag har tidigare i olika sammanhang framhållit, att en ändamålsenlig

utvidgning av det skogliga vägnätet är av stor betydelse ur flera synpunkter.

Genom en förbättring av de skogliga kommunikationerna skapas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

sålunda ökade förutsättningar ej blott för en intensiv skogsvård utan även

för ett mera likformigt och rationellt utnyttjande av skogstillgångarna och

lör en effektivisering av skogsbrandskyddet. Under nu rådande förhållanden

är vidare tillkomsten av nya skogsvägar av alldeles särskild vikt

för landets bränsleförsörjning, då en utbyggnad av vägnätet möjliggör

nyttiggörandet av även mera avlägset liggande skogstillgångar. Det var

också främst med hänsyn till skogsvägbyggandets betydelse för vedförsörjningen

som statsmakterna under år 1941 lämnade avsevärt höjda anslag

för understödjande av vägbyggnader å landets skogar. Under sagda

år anvisades såsom framgår av vad förut anförts tillhopa 3,800,000 kronor

att användas såsom statsbidrag för byggande av skogsvägar och tillhopa

1,200,000 kronor att utlämnas såsom lån för samma ändamål. Såsom

skogsstyrelsen anfört torde det såväl ur skogliga synpunkter som med

tanke på skogsindustriens framtida råvaruförsörjning vara mindre välbetänkt

att i större utsträckning utnyttja för industrien värdefullt virke

såsom vedbränsle. I stället bör ett ytterligare utbyggande av skogsvägnätet

eftersträvas. Fortfarande torde nämligen finnas stora avlägset liggande

skogsområden, vilka efter en förbättring av kommunikationerna

skulle kunna göras tillgängliga för erforderlig avverkning. Därest så sker

minskas även nu föreliggande risker för en överavverkning i de ur transportsynpunkt

bättre belägna skogarna.

Den ytterligare utbyggnad av det skogliga vägnätet, som jag sålunda

ansett mig böra förorda, torde kräva medverkan från statens sida i betydande

utsträckning. Skogsstyrelsen har uppskattat medelsbehovet för

nästa budgetår under anslaget till väg- och flottledsbyggnader å skogar i

enskild ägo till ej mindre än 3,000,000 kronor eller dubbelt så stort belopp

sorn det i statsverkspropositionen för ändamålet beräknade. Något kapitaltillskott

till skogsväglånefonden har däremot icke ansetts behövligt för närvarande.

Med hänsyn till de uppgifter skogsstyrelsen lämnat rörande redan

inkomna och väntade bidragsansökningar finner jag mig icke böra framställa

någon erinran mot storleken av ifrågavarande anslagsäskande. I det

belopp å 3,000,000 kronor, som alltså för nästa budgetår torde böra anvisas

å nionde huvudtiteln under rubriken Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo, har på sätt jämväl tidigare skett inräknats

erforderligt förvaltningsbidrag.

Den avsevärt ökade omfattning som statens understödsverksamhet på

nu förevarande område under senare tid erhållit har föranlett skogsstyrelsen

att framlägga förslag dels om anordnande genom statens försorg

av särskilda fortbildningskurser i skogsvägbyggnad dels ock om igångsättande

av viss konsulentverksamhet på området. Med hänsyn till att

de personer — huvudsakligen hos skogsvårdsstyrelserna anställda befattningshavare

— vilka vanligen anlitas för planläggning av ifrågavarande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

9

vägföretag, hittills i allmänhet icke lära lia haft möjligheter att förvärva

någon större erfarenhet i fråga om vägbyggnadsarbeten torde det vara

i hög grad önskvärt, att de ifrågasatta fortbildningskurserna komma till

stånd. Mot att kurserna ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad

skogsstyrelsen föreslagit har jag intet att erinra. Liksom kursverksamheten

synes även den planerade konsulentverksamheten på skogsvägbyggnadsområdet

-— avseende förutom rådgivning i vägtekniska, ekonomiska

och administrativa frågor jämväl en fortlöpande övervakning av de statsunderstödda

vägföretagen — vara ägnad att befrämja en effektiv användning

av de till bidrag och lån anvisade statsmedlen. I likhet med skogsstyrelsen

finner jag det vara lämpligt, att för sistnämnda verksamhet

anställes en särskild konsulent. Den rådgivande verksamhet som i enlighet

med det sagda bör utövas av en dylik skogsvägkonsulent torde på ett

gynnsamt sätt komplettera undervisningen vid fortbildningskurserna, vilka

för övrigt i vissa fall böra kunna ledas av konsulenten.

Vad angår sättet för bestridande av kostnaderna för den av mig förordade

kurs- och konsulentverksamheten vill jag med hänsyn till försökskaraktären

hos ifrågavarande verksamhet förorda, att kostnaderna till en början

bestridas från anslaget till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo. Sedan erfarenhet rörande behovet av verksamheten vunnits, torde,

därest densamma befinnes böra fortsättas, medel böra i anslutning till vad

statskontoret anfört i vanlig ordning äskas å skogsstyrelsens stat. Styrelsens

beräkning av kostnaderna för fortbildningskurserna till 5,000 kronor

för löpande och till 9,000 kronor för nästa budgetår föranleder ingen erinran

från min sida. Ej heller synes något vara att erinra mot den verkställda

beräkningen av kostnaderna för vägkonsulentens verksamhet. För

detta ändamål torde i enlighet härmed böra beräknas 3,000 kronor för innevarande

och 16,000 kronor för nästkommande budgetår. Av skäl som skogsstyrelsen

anfört finner jag det mest ändamålsenligt, att för vartdera budgetåret

ett gemensamt belopp från skogsvägbyggnadsanslaget ställes till förfogande

för kurs- och konsulentverksamhet. För de båda budgetåren böra

sålunda för ändamålet avses högst 8,000 kronor respektive högst 25,000 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skogsstyrelsen

meddela erforderliga föreskrifter rörande fördelningen och dispositionen

i övrigt av sagda belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader d

skogar i enskild ägo för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten

under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

.................................... kronor 3,000,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 178.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1942.

64642

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:162 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till byggande av skogsvägar m. m. a1 i texten
  2. JoU 1942:24 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anvisande av medel till byggande av skogsvägar m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten