Sök i Ratio Lex

Angående förvärv av Blekinge kustbanor

1942-03-09 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:181, Angående förvärv av Blekinge kustbanor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts •proposition nr 181.

1

Nr 181.

Kungl. Maj:ts •proposition till riksdagen angående förvärv

av Blekinge kustbanor; given Stockholms slott

den 13 mars 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i

statsrådet å Stockholms slott den 13 mars 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I skrivelse den 9 mars 1942 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning ett vid skrivelsen i avskrift fogat, av styrelsen med aktiebolaget

Blekinge kustbanor under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkänBihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 181. eis«

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

nantie ingånget avtal om förvärv för statens räkning av Blekinge kustbanor.

Avtalet torde med uteslutande av därtill hörande bilagor få såsom bilaga

fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Blekinge kustbanor lia uppstått genom sammanslagning av flera olika

järnvägar, tidigare tillhörande fyra olika bolag. Angående järnvägssystemets

uppdelning i koncessionsenheter, data för tillkomsten samt vissa andra förhållanden

torde jag få meddela följande uppgifter:

Koncessio-

Öppnad för

Banlängd

Linje

nerad år

trafik år

km

Kristianstad—Sölvesborg ...........

... 1872

1874

30.6

Sölvesborg—Karlshamn .............

... 1885

1886

29.3

Karlshamn—Gullberna...............

... 1886

1889

64.9

Gullberna—Karlskrona...............

... 1887

1889

4.2

Sölvesborgs Tivoli—Listershuvud .

... 1912

1914\

Listershuvud—Hällevik .............

... 1915

19171

Hällevik—Hörviken .................

... 1920

1922

4.9

Sandbäck—Holje.....................

... 1885

1886

15.5

Holje—Olofström.....................

... 1906

1909

1.8

Djupadal—Kallinge...................

... 1886

1889

1.1

Ronneby—Ronnebyredd.............

... 1886

1889

3.5

Bredåkra—Tingsryd .................

... 1893

1896

40.3

Summa banlängd 205.4

Aktiebolaget Blekinge kustbanor har ett statslån, som år 1887 beviljades

Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag för byggande av detta bolags järnväg.

Det lyftade lånebeloppet utgjorde 1,102,250 kronor. Detta har under årens

lopp nedamorterats och uppgår den 1 juli 1942 eller den dag, då Blekinge

kustbanor förutsatts skola övertagas av staten, till 133,854 kronor 15 öre.

Härtill kommer anståndsränta, uppgående till 109,252 kronor 41 öre.

Blekinge kustbanor tillhöra det s. k. Blekingenätet. Detta skiljer sig från

övriga järnvägar genom sin spårvidd, vilken utgör 1,0 6 7 meter; det i Sverige

vanliga smalspåret är 0,891 meter. Blekingenätet representerar en total

banlängd av omkring 530 kilometer fördelade på 6 järnvägsenlieter. Härav

äro 45 kilometer — linjen Växjö—Tingsryd — sedan 1941 i statlig ägo.

Blekinge kustbanor utgöra med sina 205 bankilometer den ojämförligt största

förvaltningen inom sagda nät.

I sin skrivelse framhåller järnvägsstyrelsen inledningsvis, att Blekinge

kustbanor med hänsyn till det geografiska läget kunde sägas bilda ryggraden

i Blekingenätet. I fråga örn trafikrörelsen läge dessa banor också

väsentligt över de övriga till nätet hörande och jämväl över genomsnittet

för samtliga smalspåriga järnvägar, såsom framginge av följande sammanställning,

upptagande siffror från senaste fredsåret (1938):

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

3

År 1938

Järnväg

Trafikrörelsc pr b an km

personkm

godstonkm

tillhopa

Blekinge kustbanor ............................

104.6

66.5

171.1

Växjö—Tingsryd ..............................

58.7

35.6

94.3

Karlshamn—Vislanda—Bolmen..................

42.6

38.0

80.6

Halmstad—Bolmen ............................

29 o

16.8

45.8

Ostra Blekinge ................................

27.5

15.1

42.6

Hönshylte—Kvarnamåla........................

10.9

4.7

15.6

Samtliga enskilda smalspåriga järnvägar........

61.4

54.9

116.3

Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande uppgifter rörande tekniska

data och trafikeringsförhållandena i vad avser Blekinge kustbanor:

Karlskrona—Kristianstad

Bredåkra—Tingsryd .....

Ronneby—Ronnebyredd .

Sandbäck—Olofström ...

Sölvesborg—Hörviken ...

Djupadal—Kallinge .....

Rälsvikt

per metel-

Banlängd

Tillåten

hastighet

la

km

km/tim

24.8

129.0

60

24.8

40.3

60

24.8

3.5

30

17.2

17.3

30

17.2

14.2

30

17.2

1.1

12

För de linjer, som ha en mera avsevärd längd, är den tillåtna hastigheten

alltså 60 km/tim, en för smalspåriga järnvägar tämligen hög siffra.

Den sammanlagda ursprungliga byggnadskostnaden redovisas med 12.6

miljoner kronor.

Den rullande materielen utgjordes vid 1940 års slut av:

Ånglok .................................................. 24

Lokomotorer............................................ 4

Rälsbuss ................................................ 1

Person- och postvagnar................................ 54

därav 4-axliga ........................................ 21

Resgods- och godsvagnar.............................. 792

Blekinge kustbanor sammanlöpa med de av staten sedan år 1941 ägda

Växjö-järnvägarna dels i Tingsryd, som äges av Blekinge kustbanor, dels å

sträckan Gullberna—Karlskrona. Växjö—Tingsryd och Blekinge kustbanor ha

samma spårvidd. A sträckan Växjö—Ronneby förekommer sedan några år

viss driftgemenskap med avseende på rullande materiel och åkande personal.

Mellan Gullberna och Karlskrona löpa Blekinge kustbanor och statens

järnvägars normalspåriga linje Växjö—Karlskrona jämsides å gemensam banvall.

I Karlskrona ha Blekinge kustbanor egen station, men andra gemensamhetsförhållanden

än anordningar för omlastning av gods järnvägarna

emellan förekomma icke. I statens järnvägars regi är avsett att härvidlag

verkställa rationaliseringar, i första hand syftande till gemenskap i fråga örn

personalen men framdeles även åstadkommandet av gemensamma tekniska

anordningar såsom stationshus, godsmagasin o. d.

I fråga örn järnvägens betydelse i trafikhänseende uttalar järnvägsstyrelsen,

att järnvägen för landskapet hade en mycket stor betydelse, i det att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nv 181.

den bland annat förenade samtliga Blekingestäder med varandra och med

Kristianstad och sålunda vore huvudtransportled i västlig riktning för Karlskrona

med dess örlogsstation och garnison. Kör de i Blekinge befintliga

storindustrierna, särskilt i Karlshamn och Kallinge, ävensom för Karlshamns

hamn hade emellertid den omständigheten, att de till Blekingenätet

hörande järnvägarna vore smalspåriga, ansetts vara till väsentlig olägenhet.

Kragan om en åtminstone partiell ombyggnad till normalspår hade även

varit rinder diskussion vid olika tillfällen. Senast hade den på sin tid

arbetande s. k. 1935 års Blekingeutredning i en till Kungl. Maj:t den 6

augusti 1938 ingiven framställning hemställt örn utredning härom. Kör en

sådan utbyggnad skulle emellertid krävas betydande kapitalutlägg, varför

densamma vid en framtida prövning av frågan icke torde kunna anses järnvägsekonomiskt

motiverad. Härtill komme, att vid en partiell ombyggnad

— och örn något annat torde det näppeligen kunna bli tal — nya vanskligheter

skulle uppstå å vissa orter, där antalet spårvidder skulle ökas.

Yad beträffar ombyggnadsplanerna har järnvägsstyrelsen i detta sammanhang

i övrigt framhållit, att desamma icke ansetts behöva diskuteras i samband

med förhandlingarna örn statsförvärv. Å ena sidan skulle nämligen

enligt 1939 års principbeslut sådant förvärv ske av denna liksom av flertalet

smalspåriga järnvägar utan hänsyn till frågan, huruvida och i så fall när och

i vilken omfattning en framtida ombyggnad till annan spårvidd kunde befinnas

böra äga rum. Å andra sidan finge det betraktas som uteslutet, att

en sådan ombyggnad skulle kunna anses järnvägsekonomiskt betingad och

därför delvis bekostas av bolaget. Yid sådant förhållande hade i kalkylen

för bestämmande av affärsvärdet i enskild ägo förutsatts, att nuvarande

spårvidd skulle bibehållas.

Blekinge kustbanor bedreve, meddelar styrelsen, i anslutning till järnvägstrafiken

en icke oväsentlig biltrafik, särskilt billinjetrafik för personbefordran.

Under åren före den nuvarande krisen hade det ekonomiska utfallet av

denna rörelse varit tillfredsställande. Såsom komplement till järnvägstrafiken

vore denna biltrafik även vid ett mindre gott ekonomiskt resultat av

betydelse. Genom biltrafiken hade man nämligen kunnat dels förhindra en

eljest ofrånkomlig och för järnvägens ekonomi betänklig trafikavledning,

dels undvika persontaxans sönderbrytande genom konkurrens mellan järnvägen

och privata innehavare av biltrafikrättigheter. I vissa fall hade man

även kunnat ersätta mindre ekonomiska tåglägenheter med bussturer längs

järnvägen. Det sammanlagda linjetrafiknätet för busstrafik omfattade en

koncessionerad väglängd av 346 kilometer med inemot ett 20-tal olika linjer,

av vilka endast ett par inrättats av järnvägsbolaget, under det att det övervägande

antalet förvärvats genom köp. Den sammanlagda bilparken hade

vid slutet av år 1940 uppgått till 20 fordon med ett anskaffningsvärde av

omkring 500,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande siffersammanställningar, avsedda

att belysa järnvägens ekonomiska förhållanden under åren 1931—38,

vilken tid använts såsom basperiod för utredningarna, samt tiden därefter:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 181.

Drifträkningar för järnvägsrörelsen.

o

Inkomster.

Persontrafik..........

Godstrafik............

Övriga inkomster (posttransporter

m. m.) . .

Summa

Utgifter ..............

Driftöverskott ........

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937 1938

Medeltal

1931-38

1939

1940

Tusental kronor

1,027

1,225

169

951

1,079

162

911

1,144

167

909

1,263

169

928

1,246

168

947

1,323

173

I

9871 992

1,420 1,240

173! 171

956

1,243

169

1,166

1,443

177

1,635

1,642

174

2,421

2,071

350

2,192

1,869

323

2,222

1,824

398

2,341 2,342

1,851 1,912

490| 430

2,443 2,580 2,403 2,368

1,974 2.0791 2,051 1,954

469'' 501; 352 414

2,786

2,320

466

3,451

2,599

852

Bilrörelsen.

Å r

Trafikerad

linjelängd

km

Inkomster

Utgifter

Driftöverskott

Avsättning till

förnyclsefond

Anläggnings-

kapital

Tusental kronor

1932......

223

118

81

37

27

132

1933......

287

136

108

28

26

158

1934......

287

140

110

30

31

198

1935......

289

165

125

40

39

198

1936......

300

174

133

41

40

237

1937......

307

196

148

48

31

275 ’

1938......

342

205

155

50

39

253

1939......

346

207

163

44

43

212

; 1940......

346

187

214

—27

40

236

Vinst- och förlnsträkningar för åren 1931—1940.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

T

u s e

n t a 1 kr

O n 0

*

Inkomster.

Från föregående år balanserad

vinst ........................

32

44

47

53

78

68

86

57

166

130

Driftöverskott:

av järnvägsrörelsen ..........

353

326

401

493

433

472

504

355

466

852

» bilrörelsen ................

28

37

28

30

40

41

48

50

44

-27

Kantor och inkomster av värde-

handlingar ..................

—

—

—

—

—

—

—

11

10

21

Diverse inkomster (med avdrag för

diverse utgifter)..............

12

26

12

12

14

15

7

17

18

21

Summa

425

433

488

588

565

596

645

490

704

997

Utgifter.

Avsättning till förnyelsefond:

117

170

122

180

181 i

för järnvägsrörelsen..........

117

117

117

117

lött

» bilrörelsen................

23

27

26

31

39

40

31

39

43

40

liänto r ........................

213

230

210

192

182

175

165

134

116

113

\ Skatter ........................

28

12

5

4

18

29

22

29

35

352

] Vinst från föregående år........

32

44

47

53

78

68

86

57

166

130

» för året ..................

12

3

83

191

131

118

171

109

164

181

Summa

425

433

488

588

565

596

645

490

704

997

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940 |

T u s e

n t a 1 kr

o n o

Vinstfördelning.

Till bolagsstämmans förfogande:

Vinst för året ................

12

3

83

191

131

68

171

109

164

181

balanserad från föregående år

32

44

47

53

78

118

86

57

166

130

Summa

44

47

130

244

209

186

257

166

330

311

Härav disponerade för:

avsättning till egna fonder och

|

avskrivningar..............

—

—

77

100

75

100

200

—

200

42

utdelning å aktier............

—

—

—

66

66

—

—

—

—

99

2 %

2%

3%

balanserad till efterföljande år

44

47

53

78

68

86

57

166

130

170

Summa

44

47

130

244

209

186

257

166

330

311 i

Balansräkning per den 31 december 1940.

Tillgångar.

Anläggningar för

Tusental kronor

järnvägsrörelsen ...............

................... 9,312

automobilrörelsen .............

.................... 23C

Fastigheter .......................

................... 42

Värdehandlingar .................

................... 113

I kassa och bank.................

.................... 747

Förråd.............................

.................... 11

Diverse tillgångar ...............

Skulder.

Främmande kapital:

.................... 125

Summa 10,536

Statslån ...........................

.................... 287

Obligationslån.....................

.................... 3,200

Svävande skulder.................

.................... 154

Eget kapital:

Aktiekapital......................

.................... 3,306

Beservfond ......................

.................... 842

Övriga egna fonder...............

................... 1,108

Förnyelsefonden...............

................... 1,378

Vinst:

från föregående år ...............

................... 130

för året ...........................

................... 181

Summa 10,586

Järnvägsstyrelsen ingår härefter på beräkningarna av järnvägens affärsvärde

samt meddelar därvid till en början, att styrelsen enligt de riktlinjer,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj-.ts proposition nr 181.

för vilka närmare redogjorts i styrelsens skrivelse den 23 februari 1940 angående

förvärv av Göteborg—Borås m. fl. järnvägar, efter samråd med järnvägsförvaltningen

i och för uppskattning av järnvägens affärsvärde uppgjort

en kalkyl över ett »normalårs» inkomster och utgifter m. m. Denna s. k. normalkalkyls

siffror vore sålunda baserade på genomsnittssiffrorna för åren

1931—1938 med de justeringar, som av olika skäl vore betingade av trafikutvecklingen

m. m. Styrelsen har uppskattat dessa siffror i enlighet med

följande sammanställning:

Tusental kronor

Inkomster.............................................. 2,372

Utgifter................................................ 1,949

Driftöverskott 423

Härifrån vore, anför styrelsen, i första hand att draga avsättning till förnyelsefond,

beräknad till 180,000 kronor. Den kalkylerade »normala» avkastningen

av järnvägsrörelsen utgjorde alltså 243,000 kronor. Till detta belopp,

vilket avsåge den egentliga järnvägsrörelsen, vore att lägga 26,000 kronor,

utgörande avkastning å vad som plägade benämnas diverse rörelsegrenar

(fastigheter m. m.) ävensom av bolagets bilrörelse. Det samlade överskottet

av hela bolagets rörelse bleve alltså 269,000 kronor. Från denna avkastning

vore vidare att draga skatter, vilkas belopp kalkylerats till 21,000

kronor, räknat efter de bestämmelser som gällde år 1939. Yad som därefter

återstode, d. v. s. ett belopp av 248,000 kronor, vore att ställa mot

det erforderliga kapitalet. I detta vore att särskilja dels övertagna lån, dels

medel, som beräknats behöva investeras i anläggningarna för återhämtande

av undernormal förnyelse, och dels köpesumma att utgå som ersättning åt

bolagets aktieägare.

Såsom framgår av avtalet vore, fortsätter järnvägsstyrelsen, de övertagna

lånen två, nämligen dels ett statslån med återstående kapitalskuld av i runt

tal 134,000 kronor och dels ett obligationslån med en kapitalskuld av

3,121,000 kronor. Statslånet förräntades efter 4 procent och obligationslånet

efter 3 procent; båda lånen amorterades enligt planer, upptagande slutbetalning

för statslånet under år 1944 och för obligationslånet under år

1967. De räntor å statslånet, från vilkas gäldande bolaget befriades, vore

dels löpande ränta örn cirka 2,700 kronor, dels ock anståndsränta av i runt

tal 109,000 kronor. Erforderliga likvida medel för bestridande av denna

räntelikvid ävensom av diverse skulder, däri inräknat skatter, erliölles å

överlåtelsedagen; därutöver räknades med ett ej helt obetydligt överskott,

vilket i kalkylen disponerats för minskning av det förut omförmälda kapitalbehovet

avseende återhämtande av undernormal förnyelse. Droges från

förenämnda inkomstsaldo av 248,000 kronor verklig respektive beräknad

ränta å övertagna lån samt å sistnämnda kapitalinvestering — tillhopa utgörande

183,000 kronor — erliölles en årsvinst av 65,000 kronor, vilket

motsvarade ränta efter cirka 4 procent å den köpeskilling av 1,653,250 kronor,

som enligt avtalet skulle likvideras med statsobligationer. Då dessa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ls ''proposition nr 181.

förräntades efter 3 procent, uppstode följaktligen enligt kalkylen ett visst

överskott.

I betraktande av samtliga förhandenvarande omständigheter Ilar järnvägsstyrelsen

funnit de avtalade ekonomiska villkoren för statsverket tillfredsställande

och avtalsbestämmelserna även i övrigt antagbara.

Angående anslagsbehovet för förvärvets genomförande och därmed sammanhängande

redovisningsfrågor m. m. anför järnvägsstyrelsen :

Vid beräkning av anslagsbehovet har man att till obligationslånets kapitalskuld

3,12bOOO kronor lägga beloppet av utfärdade järnvägsinlösningsobligationer,

1,653,250 kronor, vilket ger en summa av 4,774,250 kronor. 1

analogi med vad hittills skett har övertagandet av statslånet antagits icke

skola beröra riksstaten utan endast föranleda överföring i den centrala statsbokföringen

av återstående kapitalbelopp från fonden för låneunderstöd till

statens järnvägars fond, varjämte räntorna få — ävenledes enligt praxis —

av järnvägsstyrelsen kontant inbetalas till riksgäldskontoret.

Såsom redan nämnts har visst kapital beräknats erforderligt för återhämtande

av eftersatt förnyelse å fasta och rörliga anläggningar. Behovet ifråga

är emellertid icke särdeles trängande, och styrelsen har därför i detta sammanhang

intet anslagsäskande att framföra.

Vad beträffar de övertagna driftskulderna så uppvägas desamma — såsom

förut meddelats — med viss marginal av de rörliga tillgångar, som följa

med järnvägsförvärvet. Järnvägsstyrelsen vill här som i tidigare fall föreslå,

att nämnda (svävande) skulder och rörliga tillgångar må föras å det särskilda

utjämningskonto, benämnt »Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut

förvärvade enskilda järnvägar», vilket upplagts i statens järnvägars

räkenskaper med anledning av statsmakternas beslut vid 1940 års lagtima

riksdag.

Styrelsen vill i detta sammanhang beträffande sagda kontos förande

ifrågasätta en sadan ändring, att delkontot för viss järnväg icke skall behöva

hållas öppet under obegränsad tid utan kunna avslutas senast ett år

efter övertagandet. Detta syfte ernås, örn kontot avses endast för de tillgångar

och skulder, som bli kända i så god tid, att desamma hinna upptagas

i vederbörande bolags bokslut per överlåtelsedagen, medan senare framkommande

poster få bokföras såsom tillhörande driften.

I anslutning till det anförda uttalar järnvägsstyrelsen, att med hänsyn

till förutsebart överskott av likvida medel vid här förevarande förvärv anslagsäskandet

syntes kunna begränsas till 4,600,000 kronor.

Avtalsbestämmelserna i övrigt äro i sak utformade helt i anslutning till

innehållet i de avtal örn statsförvärv av enskilda järnvägar, som under år

1941 varit föremål för statsmakternas prövning. Järnvägsstyrelsen anser

därför bestämmelserna erfordra särskilt yttrande endast i följande hänseenden:
§

5, som innehåller reglerande bestämmelser rörande personalens övertagande

i statens järnvägars tjänst, har i tredje dels-satsen av mom. 4 ansetts

_ böra förtydligas, enär den hittillsvarande lydelsen givit rum för olika

tolkningar av innebörden vad angår rätten att med förtidspension entlediga

befattningshavare, som fyllt 60 år. Statens järnvägars rätt att i framtiden

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

entlediga dylik befattningshavare har sålunda enligt den nya lydelsen begränsats

att — såsom avsikten varit och på sätt styrelsen även tillämpat

hittillsvarande stadgande — gälla endast under de förutsättningar, som finnas

angivna i allmänna tjänstepensionsreglementets 8 § 2—5 mom. Vidare harmoni.

5 punkt d) i samma paragraf av avtalet erhållit ett förtydligande i

anslutning till tillämpad praxis.

Enligt sistnämnda moment skola övervägande antalet befattningshavare

vara berättigade att från och med den 1 januari 1943 erhålla anställning

vid statens järnvägar enligt vid dessa gällande anställnings- och lönevillkor.

Enligt vid avtalet fogad bilaga C avses i anslutning härtill följande antal

tjänstemän komma att övertagas i statens järnvägars tjänst, nämligen 242

ordinarie och 71 icke-ordinarie befattningshavare, eller tillhopa 313.

Härutöver övergå i statens järnvägars tjänst vid bildriften sysselsatta

chaufförer m. fl. till ett antal av 19 samt 138 linje-, ban- och verkstadsarbetare.

Genom Blekinge kustbanors införlivande med statens järnvägar

överföras sålunda sammanlagt 470 man i statens järnvägars tjänst. Härtill

kommer viss i bolagets tjänst disponerad aspirant- och tillfällig personal,

som jämväl, i den mån drifttjänsten så kräver, kan ifrågakomma till anställning

vid statens järnvägar.

De olika befattningshavarnas lönegradsplacering, sådan denna framgår av

bilaga C till avtalet, har skett efter överläggning och i samförstånd med

järnvägsförvaltningen samt med representanter för berörda personalorganisationer.

Enligt § 8 i avtalet skola järnvägarna från tillträdesdagen införlivas med

statens järnvägar. Enligt föreliggande preliminär plan för distriktsindelning

av ett samlat svenskt järnvägsnät i statens järnvägars ägo är avsett, att nu

ifrågavarande bankomplex skall tillföras sjätte distriktet med Borås som

huvudort. I sektionsliänseende räknas med att Blekinge kustbanor tillsammans

med övriga järnvägar av samma spårvidd, 1.067 meter, skola bilda

egna ban- och trafiksektioner. Denna nybildning av sektioner anser styrelsen

lämpligen böra genomföras redan vid övertagandet av Blekinge kustbanor,

varvid båda sektionsledningarna — bansektionsledningen endast provisoriskt

— torde få förläggas till Bonneby, där förvaltningslokaler bliva

tillgängliga för ändamålet. I maskinsektionsliänseende anslutas Blekinge

kustbanor till den nuvarande maskinsektionsledningen i Växjö. Verkstaden

i Bonneby bibeliålles samt blir gemensam för kustbanorna och bandelen

Växjö—Tingsryd. Förrådsför sörj ningen är avsedd att ske från Malmö.

För ifrågavarande sektionsledningar avser styrelsen att disponera en baningenjörsbefattning

och en trafikinspektörsbefattning, vilka båda blivit vakanta

vid sammanslagning av ban- respektive trafiksektioner vid statens järnvägars

nuvarande linjer. På grund härav erfordras ingen utökning av antalet befattningar

i lönegraden A 2(3.

Bland den enligt bilaga C övertagna personalen finnes endast en, som

är avsedd att placeras på aktiv stat i lönegrad högre än A 20, nämligen

en byråassistent i lönegrad A 21.

Med åberopande av vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels besluta, att Blekinge kustbanor

må på i avtalet angivna villkor förvärvas av staten och införlivas med statens

järnvägar från och med den 1 juli 1942, dels till förvärvets genomförande

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 4,600,000

kronor, dels ork medgiva, att i personalförteckningen för statens järnvägar

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

antalet befattningar över lönegrad A 20 måtte, räknat från och med den 1

januari 1943, ökas med ^n byråassistent i lönegrad A 21.

I beslutet angående järnvägarnas införlivande med statens järnvägar torde,

anför järnvägsstyrelsen slutligen, böra angivas, att de införlivade järnvägarna

tillsvidare skola tillhöra sjätte distriktet.

3årnvägsfullmäktigen Falkman har reserverat sig mot järnvägsstyrelsens

framställning samt anfört:

Avstyrker att det föreslagna järnvägsförvärvet genomföres under nuvarande

förhållanden med hänsyn till att staten för närvarande har behov av sina

medel och sin kredit för uppgifter, som äro oerhört mycket angelägnare och att

alla åtgärder, som måste verka i inflationistisk riktning, synas böra undvikas.

Det bör observeras att utöver de realiserbara obligationer, som erläggas för

förvärvet, tillkomma kontanta utgifter för rationaliseringar och ombyggnader,

varjämte bestående förpliktelser uppstå till den övertagna betydande personalen.

Fördelaktigt som affär torde övertagandet ej kunna anses vara och

något speciellt skäl för att det bör ske nu har icke heller anförts. Under en

kommande fredskris skulle dylika inköp och ombyggnader däremot kunna

tänkas medföra nyttigt utjämnande verkningar.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, som den 11 mars 1942 avgivit yttrande i

ärendet, hava till en början erinrat örn vad fullmäktige framhållit i sitt den 7

mars 1940 avgivna yttrande över järnvägsstyrelsens framställningar angående

statsförvärv av Göteborg—Borås m. fl. järnvägar. Däri hade anförts:

Fullmäktige hade tidigare i utlåtande över 1936 års järnvägskommittés betänkande

rörande åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet

givit sin anslutning till programmet örn de enskilda järnvägarnas snara övertagande

av staten och deras införlivande med statens järnvägar. Detta fullmäktiges

ståndpunktstagande hade visserligen skett under andra statsfinansiella

och ekonomiska förhållanden än de nu rådande, vilka tvingat staten till

en synnerligen omfattande extraordinär upplåning, framför allt för försvarsändamål.

Det av fullmäktige tillstyrkta och av 1939 års lagtima riksdag beslutade

enhetliggörandet av det splittrade svenska järnvägsväsendet vore emellertid enligt

fullmäktiges mening så betydelsefullt för landet och dess transportväsen,

att det måste anses vara av stor vikt, att riksdagens berörda beslut även under

de sedermera inträdda förhållandena genomfördes med den snabbhet och i den

omfattning, som omständigheterna kunde göra möjliga. Med denna utgångspunkt

ansåge sig fullmäktiges majoritet böra tillstyrka de år 1940 föreliggande

förslagen örn statsförvärv av då ifrågavarande enskilda järnvägar.

I anslutning härtill anse sig fullmäktige böra tillstyrka även det nu föreliggande

förslaget örn statsförvärv under innevarande år av Blekinge kustbanor,

givetvis dock under förutsättning att de avtalade ersättningsbeloppen

och villkoren i övrigt prövades vara för staten godtagbara.

Efter att hava redogjort för den ekonomiska innebörden av det ifrågasatta

förvärvet uttala fullmäktige, att de vid sitt övervägande av den föreliggande

frågan för sin del i likhet med järnvägsstyrelsen funnit de avtalade villkoren

örn statsförvärv av Blekinge kustbanor från statens synpunkt antagbara.

Fullmäktige meddela härefter, att riksgäldskontoret i och för likviderande

av de under de närmast föregående två åren beslutade statsförvärven av järnvägar

upplagt ett särskilt obligationslån och därav utgivit en emission år 1940

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

och en år 1941. Därest det nu föreslagna förvärvet av Blekinge kustbanor

genomfördes, komme riksgäldskontoret att upplägga en tredje emission av

berörda lån. De till denna hörande obligationerna borde — liksom fallet varit

med de föregående emissionerna — förses med endast tio årsvis den 1 juli

förfallande räntekuponger. Riksgäldskontoret komme att å tillträdesdagen till

järnvägsstyrelsen för bolagets räkning överlämna interimsbevis å bolaget tillkommande

statsobligationer att sedermera så snart ske kunde utbytas mot

obligationerna i av bolaget önskade valörer.

Yad järnvägsstyrelsen anfört angående förvärvets genomförande ur budgetoch

bokföringstekniska synpunkter har ej givit fullmäktige anledning till

erinran. Riksgäldskontoret borde, uttala fullmäktige, av järnvägsstyrelsen tillgodoföras

intill dagen för statens övertagande av järnvägarna upplupna räntor

å såväl statslånet, vars återstående kapitalbelopp skulle överföras till statens

järnvägars fond, som obligationslånet, för vilket betalningsskyldigheten skulle

övertagas av riksgäldskontoret.

Det s. k. Blekingenätet skiljer sig från övriga svenska järnvägar genom

sin spårvidd, vilken utgör 1.067 meter; det i Sverige vanliga smalspåret har

en vidd av 0.89x meter. Blekingenätet omfattar en total banlängd av omkring

530 kilometer. Härav äro 45 kilometer — Växjö—Tingsryds järnväg

— sedan år 1941 i statlig ägo. Blekinge kustbanor representera med sina

205 bankilometer den ojämförligt största förvaltningen inom sagda nät. I

andra rummet kommer järnvägen Karlshamn Vislanda—Bolmen med 129

kilometer. Med hänsyn till det geografiska läget utgöra Blekinge kustbanor

den viktigaste delen av Blekingenätet. Såsom framgår av den förut lämnade

redogörelsen ligga också dessa banor i fråga om trafikrörelsen väsentligt

över de övriga till nätet hörande.

Enligt den nu träffade preliminära överenskommelsen skulle staten i

treprocentiga järnvägsobligationer betala till aktieägarna 50 procent på aktiekapitalet,

motsvarande i runt tal 1.6 5 miljoner kronor, varjämte av de kontanta

tillgångarna 300,000 kronor få behållas av aktieägarna såsom vinst för

tiden den 1 januari 1941—30 juni 1942. Staten ansvarar för skulderna, som

den 1 juli 1942 beräknas uppgå till i runt tal 3.3 miljoner kronor. Några

fastigheter eller andra tillgångar äro icke undantagna från köpet.

De av järnvägsstyrelsen för järnvägens värdering uppgjorda kalkylerna

hänföra sig till förhållandena under ett s. k. normalår. Enligt dessa kalkyler

skulle uppstå ett överskott å 65,000 kronor. Därvid har räknats med

att utöver den normala avsättning till förnyelsefonden, som erfordras för

att bana och rullande materiel skola hållas i tillfredsställande skick -—

denna avsättning beräknas för järnvägsrörelsen till 180,000 kronor, för bilrörelsen

till 33,000 kronor och för fastigheterna till 2,000 kronor eller tillhopa

till 215,000 kronor — ytterligare kapital, betingande en årlig räntekostnad

av 84,000 kronor, skulle successivt tillföras förnyelsefonden för att

kompensera den bristsumma, som vid expertundersökningar framkommit

rörande järnvägens rullande materiel och övriga anläggningars ålder och

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

tillstånd. Vidare lia bland utgifterna upptagits räntor å de övertagna lånen

med faktiska belopp, riiknade efter förhållandena vid överlåtelsen. Den angivna

årsvinsten av 65,000 kronor motsvarar ränta efter omkring fyra procent

å den del av köpeskillingen, i runt tal 1.65 miljoner kronor, som likvideras

med treprocentiga statsobligationer.

För min del finner jag den framlagda normalkalkylen vara uppgjord med

tillbörlig försiktighet och särskilt på grund av den inräknade extra avsättningen

till förnyelsefonden innebära en viss säkerhetsmarginal. En marginal

är emellertid önskvärd, då det är fråga örn en järnväg av annan spårvidd

än den för statsbanenätet normala. Smalspårigheten utesluter nämligen

sådana rationaliseringar, som vanligen kunna vidtagas i samband med övertagandet

av normalspåriga banor. Vidare torde man hava anledning räkna

med att under fredsförhållanden de smalspåriga järnvägarna i bilkonkurrensen

regelmässigt intaga ett sämre läge än de för normalspårsnätets

genomsnitt bestämmande järnvägarna med dessas »tunga» trafik. Aven med

beaktande av detta riskmoment torde emellertid den preliminärt träffade

ekonomiska uppgörelsen kunna betraktas såsom i stort sett tillfredsställande

från statens synpunkt. Då de övriga avtalade villkoren ej heller givit mig

anledning till erinran, vill jag tillstyrka, att avtalet godkännes från statsmakternas

sida.

I likhet med vad tidigare varit fallet vid förvärv av enskilda järnvägar

bör ej heller övertagandet från aktiebolaget Blekinge kustbanor av dess

statslån beröra riksstaten utan endast föranleda en överföring i den centrala

statsbokföringen av återstående kapitalbelopp från fonden för låneunderstöd

till statens järnvägars fond. Mot vad järnvägsstyrelsen föreslagit beträffande

de åtgärder, som i övrigt i bokföringstekniskt hänseende föranledas av det

nu ifrågasatta köpet, har jag ej något att erinra.

Bolagets obligationsskuld, som enligt avtalet skall övertagas av staten,

samt de i köpeskillingen ingående statsobligationerna uppgå till sammanlagt

4,774,250 kronor. Med hänsyn till beräknat överskott av likvida medel

hos bolaget vid tidpunkten för järnvägens övertagande den 1 juli 1942

skulle emellertid anslagsbehovet kunna begränsas till 4,600,000 kronor.

Enligt avtalet skola de flesta befattningshavarna vid järnvägen vara berättigade

att från och med införlivningen erhålla anställning vid statens järnvägar.

Personalens löneställning blir reglerad i och med statsmakternas

godkännande av avtalet. Något särskilt beslut härom av riksdagen erfordras

alltså icke. Då bland personalen emellertid finnes en befattningshavare,

vilken är avsedd att placeras i högre lönegrad än A 20, nämligen en byråassistent

i lönegraden A 21, erfordras härutinnan beslut av riksdagen. Förslag

om härav föranledd ändring i statens järnvägars personalförteckning

kommer jag att inom den närmaste tiden framlägga i samband med anmälan

av frågan angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande

vissa ordinarie befattningar vid statens järnvägar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

dels besluta, att Blekinge kustbanor må på avtalade villkor

förvärvas av staten oell införlivas med statens järnvägar;

dels ock till Förvärv av Blekinge kustbanor för budgetåret

1942/43 å kapitalbudgeten under rubriken Statens affärsverksfonder,

Statens järnvägar, anvisa ett reservationsanslag

av ................................................ kronor 4,600,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenBegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

Avtal

Bilaga.

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Aktiebolaget Blekinge kustbanor, nedan kallat bolaget,

å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av

bolagets järnväg m. m.

§ 1-

Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och nied den 1 juli 1942

eller den senare dag under 1942, som Kungl. Majit kan komma att bestämma

(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnväg omfattande bandelarna Kristianstad—Karlskrona,

Sölvesborg—Hörviken, Sandbäck—Olofström, Djupadal—Kallinge, Ronneby—

Ronnebyredd och Bredåkra—Tingsryd,

dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar samt

rättigheter.

Bolaget äger dock rätt att

dels av tillgängliga kontanta medel behålla ett belopp av trehundratusen

(300,000) kronor,

dels utbekomma eventuell framtida återbäring eller utdelning på grund av

bolagets delägarskap i Svenska järnvägsföreningen, enskilda järnvägarnas

arbetsgivareförening och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.

Fastigheterna äro förtecknade i bilaga A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 3. Bolaget får icke före tillträdesdagen disponera sina i överlåtelsen

ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för

andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften å

och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess rörelse

hörande verksamhet, inklusive förräntning och planenlig amortering av bolagets

låneskulder.

Bolaget får icke heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som kunna öka järnvägens eller billinjernas driftutgifter.

§ 2.

På tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets

till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att

denna icke häftar för andra penninginteckningar än sådana, som antingen utgöra

säkerheter för i balansräkningen per den 31 december 1940 upptagna låneskulder

eller finnas till disposition i bolagets eget förvar.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga örn järnvägen

m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdagen,

dels till bolaget överlämna statsobligationer örn nominellt enini ljonsexhundrafemtiotretusentvåhundrafemtio

(1,653,250) kronor;

dels befria bolaget från skyldigheten att till statsverket betala oguldna delar

av bolagets statslån med en kapitalskuld den 1 juli 1942 av etthundratrettiotretusenåttahundrafemtiofyra

kronor och 15 öre (133,854: 15) jämte ränta;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

dels övertaga betalningsskyldigheten för bolagets obligationslån med en

kapitalskuld den 1 juli 1942 av tremiljonerettliundratjugoentusen (3,121,000)

kronor jämte då upplupen ej förfallen ränta;

dels övertaga bolagets övriga skulder och förpliktelser — vari icke inbegripes

borgensförbindelser — enligt vad närmare omförmäles här nedan i

mom. 2.

Statsobligationerna skola löpa med tre procent ränta, räknat från och med

den 1 juli 1942, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1952 samt vara utställda

i valörer om 10,000, 5,000, 1,000, 500, 100 och 50 kronor. Fördelningen å sagda

valörer sker på sätt bolaget äger bestämma.

Mom. 2. Bolagets skulder — däri inbegripet alla skatter, som vid övertagandet

redan påförts eller därefter komma att påföras bolaget för den överlåtna

egendomen och rörelsen -— samt förpliktelser övertagas av staten sådana

de befinnas å tillträdesdagen, dock med iakttagande,

att staten icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som

bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig, samt

att staten icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad i

§ 5 nedan stadgas.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§4'' .

De överlåtna rättigheterna och skyldigheterna enligt överenskommelser,

kontrakt och medgivanden rörande bolagets rörelse äro så fullständigt som

möjligt förtecknade i bilaga B.

Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de avtal, vilka

styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§.5''.

Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att å tillträdesdagen övergå i statens

järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och utan

minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt vid

bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt enligt

vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt

lönetillägg skola löneförhållandena å den ort, där han omedelbart före uppförandet

å aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn skall härvid

tagas endast till i bolagets tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga löneförmåner,

d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg samt eventuell förmån av

fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant hyresbidrag, ävensom,

så länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande uppdrag, vissa

särskilda ersättningar, såsom hållplats- och postarvoden. Till övriga förmåner,

exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri

läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,

medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola de

vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning, i

den mån ej stadgandet under mom. 3 här nedan föranleder till tillämpning av

de enskilda järnvägarnas stadganden.

Avlöningen må icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens

järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i den lönegrad,

som finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Mom. 3. Vid tiden för statens övertagande av järnvägen gällande anställ
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lii

Kungl, ii lajda proposition nr 181.

nings- och avlöningsvillkor skola — med beaktande av härovan i andra stycket

av mom. 2 angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill 1942 års utgång, i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller nied

rätt till förtidspension under vederbörandes hela återstående tjänstetid;

dels för befattningshavare, vilka enligt morn. 4 uppföras å övergångsstat,

intill dess de inplaceras å för statens järnvägar behövliga befattningar eller

pensioneras.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1942 års utgång

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1941 till ordinarie befordrade befattningshavare,

i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1941 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro förståtens

järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande

å aktiv stat; statens järnvägar obetaget att under de förutsättningar,

som finnas angivna i allmänna tjänstepensionsreglementet § 8 mom. 2—5,

även efter 1942 års utgång entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels

slutligen å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt Bil. C är

avsedd att ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig

befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp, som

styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som enligt

samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund av

sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade till vederbörande

pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsinrättningen

att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då

befattningshavaren därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,

som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare, som

ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall mellan

järnvägsstyrelsen och befattningshavaren överenskommelse vara träffad, i vad

mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående stycke sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras

å övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. m. den 1

januari 1943 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings-

och lönevillkor under följande förbehåll:

a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägen företagen läkarundersökning

visat sig uppfylla för statens järnvägars personal uppställda

fordringar i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenhet;

b) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt

svarande —- befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro

dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt företag

än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

c) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu eller

framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock skall

gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie tjänst

och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens järnvägar

skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd

i bolagets tjänst;

d) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning,

icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen

på sig tillämpade, och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen

icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för vederbörande

vid fortsatt anställning i bolagets tjänst. Vid befordran till högre

tjänst vid statens järnvägar äger järnvägsstyrelsen medgiva höjning av delaktighetsbeloppet

till belopp, sorn skulle hava gällt för närmast motsvarande

tjänst vid bolagets järnväg.

Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts å övergångsstat jämlikt

mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits, räknat

från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att placeras å

befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.

Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv stat uppförd personal, på

vilken allmänna tjänstepensionsreglementet ej vunnit tillämpning, tillerkännes

de förmåner, som enligt kungl, kungörelsen den 12 april 1935 tillkomma vissa

tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda järnvägar

eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst.

Mom. 8. Befattningshavare, vilken erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna

i allmänna tjänstepensionsreglementet, må, i den mån järnvägsstyrelsen

finner skäligt, såsom tjänstår för erhållande av pension tillgodoräknas högst

två tredjedelar av den tid, under vilken han, innan reglementet blivit å honom

tillämpligt, innehaft anställning vid bolagets järnväg eller vid statens järnvägar.

Mom. 9. Personal, som icke vunnit anställning å aktiv stat vid statens

järnvägar, redan pensionerad personal samt pensionsberättigade familjemedlemmar

efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma i

åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension

enligt morn. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest järnvägen

ej övergått i statens ägo.

§ 6-

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och

skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.

§ 7.

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på

i § 5 angivna villkor.

§ 8.

Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas med

statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter komma

till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under förutsättning,

att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 181. oi3 42 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen för järnvägarnas

godssamtrafik.

§9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Majit och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans

godkännande.

Stockholm den 9 mars 1942. Ronneby den 9 mars 1942.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN.

G. Dahlbeck.

Erik Malmkvist.

AKTIEBOLAGET BLEKINGE

KUSTBANOR.

Erik Kockum.

/ S. Holmgren.

Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv av Blekinge kustbanor. a1 i texten