Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av anslag ä tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941142 för vissa fortifikatoriska anordningar m. m

1942-03-06 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:187, Angående anvisande av anslag ä tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941142 för vissa fortifikatoriska anordningar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 187.

1

Nr 187.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande

av anslag ä tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1941142 för vissa fortifikatoriska anordningar

m. m.; given Stockholms slott den 6 mars

1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementsch

jfen hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 6 mars 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehksson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, vad

angår punkten 3, jämväl med chefen för handelsdepartementet anmäler chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande ärenden angående medelsanvisning

för försvarsväsendets räkning å tilläggsstat II till riksstaten för

innevarande budgetår samt anför härutinnan följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 187 188.

Cl! 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majda proposition nr 187.

Ilo.

Uti skrivelse den 27 februari 1942 bär arméförvaltningens tygdepartement

hemställt att för anskaffning av i skrivelsen närmare angiven tygmateriel ett

belopp av 10,050,000 kronor måtte ställas till departementets förfogande.

chefen. , Härmare redogörelse för detta ärendes innebörd torde med hänsyn

till dess natur icke böra lämnas till statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande

utskott torde få inhämta för ärendets bedömande erforderliga upplysningar

ur de handlingar, som komma att till utskottet överlämnas.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka, att de begärda medlen anvisas

or ändamalet. Jag får emellertid i anslutning härtill framhålla, att tygdepartementet

ansett nödvändigt att, därest här avsedd anskaffning skall

kunna anslutas till nu pågående leveranser av materiel av motsvarande slag

utan att avbrott och avsevärd tidsförlust uppkomma, beställning snarast

sker hos vederbörande tillverkare. Med hänsyn härtill är det min avsikt

att i annat sammanhang föreslå Kungl. Majit bemyndiga tygdepartementet

att med vederbörande leverantör sluta avtal om leverans av ifrågavarande

materiel.

De för anskaffningen erforderliga medlen torde lämpligen böra anvisas

under den i riksstaten för innevarande budgetår under armén upptagna anslagsrubriken

Vapen och ammunition m. m. Jag hemställer, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vapen och ammunition m. ni. å tilläggsstat II till

riksstaten for budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av................................................ kronor 10,050,000.

2:o.

Vid anmälan tidigare detta år av propositionen nr 34 angående anvisande

av vissa. anslag å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

anförde jag under punkten 5. Vissa fortifikatoriska anordningar m. m., att

bland de för budgetåret i fråga i detta sammanhang av arméförvaltningen

begärda anslagsmedlen inginge ett belopp av 1,800,000 kronor för anordnande

av vissa luftbevaknings- och luftvärnscentraler, till vilket förslag jag för det

dåvarande icke ansåg mig beredd taga ställning.

Sedan överbefälhavaren över rikets för sv ar sier after i skrivelse den 25 februari

1942 gjort viss framställning i ämnet, hava särskilda utlåtanden avgivits den

2 mars 1942 av 1940 års militära byggnadsutredning såväl över arméförvaltningens

berörda äskande som över överbefälhavarens sistnämnda framställning.

Av skäl, som på grund av ärendets natur här icke närmare torde böra

upptagas till behandling men som framgå av de handlingar, vilka komma

att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, har utredningen tillstyrkt

en medelsanvisning av 1,800,000 kronor för örn- och nybyggnad av

luftbevaknings- och luftvärnscentraler i enlighet med ett av utredningen närmare

angivet byggnadsprogram.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 187.

Efter den utredning, som sålunda ägt rum, finner jag mig böra tillstyrka

bifall till arméförvaltningens framställning. Enligt vad jag från försvarsstaben

inhämtat innebära här föreslagna åtgärder icke någon utökning av för

fredstid gällande personalorganisation. Då de arbeten, som i framställningen

avses, äro av brådskande karaktär, torde Kungl. Majit böra bemyndiga arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse att med anlitande av under händer varande

medel omedelbart gå i författning örn utförande i första hand av de

av överbefälhavaren avsedda anläggningarna.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Vissa fortifikatoriska anordningar m. rn. å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ........................................ kronor 1,800,000-

3:o.

I gemensam skrivelse den 2 oktober 1941 liava landshövdingen i Gotlands

län och biskopen över Visby stift hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga

åtgärder för åstadkommande av ett soldathem i Fårösund. I skrivelsen har

anförts i huvudsak följande:

De omfattande försvarsanstalter, som under förhållandevis kort tid tillkommit

i och i trakten av Fårösund på norra Gotland, hade medfört ett

uppenbart behov att därstädes snarast möjligt få till stånd en tillräcklig

samlingslokal, där de värnpliktiga kunde på ändamålsenligt sätt tillbringa

sin fritid. För Fårösunds lilla samhälle vore det ej möjligt att lösa denna

fråga, som för övrigt till största delen berörde de många, som fjärran från

sina hem på fastlandet på norra Gotland fullgjorde sin militära tjänst; här

gällde det alltså ej ett lokalt intresse utan ett problem med avsevärt vidare

aspekter.

Kasernetablissement och övriga byggnader vid Gotlands kustartillerikår

vore uppförda inom ramen för 1936 års försvarsbeslut. Med hänsyn till

kustartilleriets så avsevärt ökade betydelse och därav följande omfattande

utvidgningar stöde det klart, att dess lokalutrymmen vore hårt pressade.

Marketenteriet vore visserligen utvidgat under år 1941 men trots detta så

belastat, att det knappast kunde anses på tillfredsställande sätt fylla de förefintliga

behoven.

I själva kasernerna vore samtliga s. k. dagrum tagna i anspråk såsom

logement, varför dessa lokaler icke stöde de värnpliktiga till buds vid utnyttjande

av fritiden. Dessutom vore en stor del av manskapet förlagt i

baracker inom kasernområdet. Härav framginge, att ett verkligt kännbart

behov förelåge att få till stånd läs- och skriv- samt studiecirkelrum. Särskilt

på en sådan avlägsen ort som Fårösund hade dylika lokaler givetvis en

särskilt stor och betydelsefull uppgift att fylla, enär de inkallade på grund

av isoleringen hade så små möjligheter att besöka hem och anhöriga.

Vid behandlingen av en motion i ärendet vid 1941 års riksdag (nr 307) i

andra kammaren hade statsutskottet framhållit, att det jämväl för utskottet

framstode som behjärtansvärt, att åtgärder vidtoges i syfte att bereda den

f)å Fårösund förlagda militärpersonalen tillgång till ett soldathem. Då det

lär gällde en verksamhet, som förut ej tillgodosetts genom medelsanvisning

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 187.

å riksstaten, men Kungl. Majit i vissa fall för ändamålet beviljat bidrag ur

lotterimedelsfonden, ansåge utskottet, att frågan närmare borde prövas av

Kungl. Majit och hade därför icke föreslagit någon åtgärd i anledning av

motionen.

Yad utskottet hemställt hade bifallits.

Vid'' debatten i andra kammaren den 14 juni, då denna fråga behandlats,

hade av talarna uttalats sympati för motionen. Under denna debatt*hade

även i detta sammanhang en frikyrklig lokal på Gotland omnämnts. Ifrågavarande

lokal kunde emellertid icke på något sätt fylla det föreliggande

stora behovet.

Bunge församling, inom vilken Fårösunds samhälle vore beläget, hade

inköpt och kostnadsfritt ställt en synnerligen lämplig tomt till förfogande

för uppförande av ett soldathem. Vid av landshövdingen avlagt besök i

Fårösund hade chefen för Gotlands kustartillerikår vitsordat det utomordentliga

behovet av ett soldathem samt det fördelaktiga läget av den för ändamålet

skänkta tomten.

Arkitekten Gustav Holmdahl, Stockholm, hade efter uppdrag utfört skissritningar

samt upprättat kostnadsförslag. En på ritningen upptagen pastorsbostad

behövde emellertid icke komma till utförande, enär denna bostadsfråga

vore tillgodosedd på annat sätt.

Varken för Fårösunds samhälle eller Gotlands län vore det möjligt att

anskaffa tillräckliga medel för uppförande av det föreslagna soldathemmet,

även örn behovet av ett sådant allmänt insåges. Att å andra sidan på enskild

väg på Gotland erhålla tillräckliga medel vore på grund av den ekonomiska

situationen ogörligt. Som förut framhållits vore för övrigt en

fritidsinstitution av här ifrågavarande slag endast till en del ett Gotlandsintresse,

enär ju en sådan bleve av det största värde för de många fastlänningar,

som på Gotland fullgjorde sin militärtjänst.

Det syntes förslagsställarna så mycket mer befogat att i denna fråga begära

statsmakternas medverkan som efter vad som erfarits staten på andra

håll trätt hjälpande emellan, då det gällt dylik för försvaret så viktig, socialvårdande

verksamhet.

Vid framställningen finnes fogad — förutom omförmälda ritningar m. m.

— en kostnadsberäkning utvisande ett medelsbehov av 210,000 kronor.

Chefen för marinen har i yttrande den 20 oktober 1941, under hänvisning

till den förlängda värn pliktstiden, livligt förordat förslaget.

Marinförvaltningen, som den 18 november 1941 yttrat sig i ärendet, kar

likaledes varmt tillstyrkt förslaget. I förnyat utlåtande den 5 december

1941 har ämbetsverket — med hänsyn till att den i framställningen åberopade

kostnadsberäkningen vore baserad på prisläget hösten 1940 — verkställt

omarbetning av densamma och därvid kommit till följande resultat:

Byggnadskostnader, enligt detaljberäkning grundade på a-priser

från pågående byggnadsentreprenader i Fårösund ........ kronor 160,000

Invändiga värme-, vatten-, sanitets- och ventilationsanläggningar

.......................................................... » 40,000

Yttre vatten- och avloppsledningar ............................ » 8,000

Elektriska ledningar, in- och utvändigt ........................ » 10,000

Fasta inredningar i säl och förvaringsrum .................... » 10,000

Administrationskostnader, inklusive arkitektarvode, samt oförutsedda

utgifter, cirka 10 procent å 228,000 kronor ...... » 22.000

Summa kronor 250,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 187.

5

Ämbetsverket bär i samband därmed framhållit, att den sålunda beräknade

relativt höga totalkostnaden för byggnadens uppförande sammanhängde

med byggnadens — med hänsyn till byggnadssättet i allmänhet i samhället

— föreslagna stora utsträckning i plan, vilket medförde jämförelsevis höga

kostnader för uppvärmning, varjämte för soldathemmets rörelse erforderliga

köks- och serveringslokaler krävde sanitet- och ventilationsanläggningar

m. m., som likaledes betingade förhållandevis stora kostnader.

I utlåtande den 14 december 1941 har vidare centralrådet för religiös och

kulturell verksamhet inom för svar sväsendet anfört följande:

Rådet hade genom sin verkställande prästerliga ledamot varit i tillfälle

att å platsen taga kännedom örn de förhållanden, som betingade uppförandet

av ett soldatliem i Fårösund. På grundval av dessa erfarenheter kunde

vitsordas, att behovet av ett soldatliem i Fårösund vore synnerligen trängande.

I det lilla samhället funnes lokal för biograf samt ett missionshus,

i vilket senare anordning träffats för att tills vidare kunna mottaga ett

mindre antal soldater å dessas fritid. På grund av manskapsstyrkans i

Fårösund storlek vore ifrågavarande utrymme synnerligen otillfredsställande,

varjämte det ingalunda medgåve bedrivandet av studieverksamhet och annan

soldatvård av nutida art. Likaledes saknades en större samlingssal för fester

och gudstjänster. Av de företedda ritningarna för det åsyftade soldatliemsbygget

syntes framgå, att detsamma vore praktiskt planerat. Som Fårösund

vore mycket avlägset beläget, med dåliga kommunikationer till Tisby, och

som större delen av det därstädes förlagda manskapet icke ens hade hemort

på Gotland, syntes det centralrådet synnerligen angeläget, att ett ordentligt

och modernt soldathem snarast komme till stånd i Fårösund. Den gjorda

framställningen tillstyrktes därför livligt.

1940 års militära hyggnadsutredning har slutligen i ärendet anfört bland

annat följande:

Mot de av arkitekten Holmdahl uppgjorda ritningarna hade byggnadsutredningen

i huvudsak intet annat att erinra än att den föreslagna persedelförvaringen

i källaren borde utgå. Ritningarna kunde därför läggas till

grund för det slutliga ritningsarbetet.

Yad byggnadskostnaderna beträffade funne utredningen det av arkitekten

Holmdahl angivna beloppet 210,000 kronor vara för ändamålet tillräckligt

och täcka kostnaderna för även utvändiga ledningar. Utredningen förutsatte

härvid, att byggnaden utfördes av trä på grund och bottenbjälklag av betong,

att taket täcktes med tegel och att byggnaden försåges med en enkel men

beständig inredning. I sådant avseende ville utredningen beträffande arkitektens

materialförteckning å ritning nr 9 anföra, att invändig isolering av

siporexplattor i källare erfordrades endast i arbetsrum och kapprum, att invändiga

trappor kunde göras av trä, att takresningen borde avpassas för

tegeltak samt invändiga tak och väggytor klädas med paneler av trä eller

treetex (liknande), att terassen endast borde grusas, att golven borde utföras

åtminstone i viss utsträckning av furu, eventuellt (ivriga golv av furuparkett

(dier furukubb samt att badrum i lägenheten borde uteslutas och

ersättas med ett badkar i källarens tvättstuga. Fönsterytorna borde minskas.

Enligt handlingarna i ärendet syntes avsikten vara, att byggnaden skulle

ägas och förvaltas av en för ändamålet bildad stiftelse. En sådan anordning

syntes emellertid icke skapa förutsättningar för ett allsidigt och effektivt

utnyttjande av byggnaden. Utredningen hade fastmer förutsatt, att bygg
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 187.

Departements
chefen.

Haden skulle kunna disponeras för även rent militära ändamål. På grund

härav borde truppförbandscliefen direkt eller indirekt hava bestämmanderätten

över byggnadens användning oell icke endast vara utrustad med vetorätt.

Lämpligt syntes vara, att rörelsen bedreves av lägerkassan under

marinförvaltningens överinseende på motsvarande sätt som i proposition

1941: 344 för flygvapnets del föreslagits beträffande en fritidsbyggnad i

Såtenäs. •

Ett bifall till detta förslag skulle medföra, att byggnaden icke längre

kunde anses som soldathem i den mening detta begrepp i vanliga fall uppfattades.

Det syntes då lämpligare att helt enkelt benämna byggnaden fritidsbyggnad.

Utredningen hade icke haft tillfälle att i detta fall upprätta några driftskalkyler,

vilket dock i förevarande fall syntes vara av mindre betydelse.

Utredningen hade heller icke i nuvarande läge undersökt, huruvida Bunge

kommun vore villig att under ovan föreslagna ändrade förutsättningar ställa

tomt till förfogande.

Under åberopande av vad sålunda anförts, finge militära byggnadsutredningen

tillstyrka uppförande av fritidsbyggnad i Fårösund i huvudsaklig

överensstämmelse med det vid handlingarna fogade förslaget för en kostnad

av 210,000 kronor.

Det torde få anses uppenbart, att i Fårösund föreligger ett starkt behov

av en anläggning av ifrågavarande slag. Såsom 1940 års militära byggnadsutredning

i sitt berörda utlåtande antytt, har en stiftelse, benämnd Stiftelsen

Fårösunds soldathem, grundats med uppgift att uppföra och med

äganderätt förvalta soldathemmet i fråga, sedan för ändamålet erforderliga

medel ställts till förfogande genom statligt ingripande. Bunge kommun har

därjämte, som nämnts, kostnadsfritt ställt mark till förfogande för hemmet.

Lotterimedel kunna enligt vad jag inhämtat för närvarande ej ställas till

förfogande för detta ändamål. Då medel på annan väg icke torde kunna

inom rimlig tid anskaffas och det får anses vara ur allmän synpunkt av intresse,

att tillfredsställande fritidslokaler utan dröjsmål anordnas i Fårösund,

har jag intet att erinra mot att statsanslag anvisas för ändamålet.

Som förutsättning bör emellertid gälla, att staten icke avhänder sig äganderätten

till byggnaden och att byggnaden i enlighet med byggnadsutredningens

förslag uppföres såsom militär fritidsbyggnad, vars lokaler vid behov

jämväl kunna tagas i anspråk för rent militära ändamål, exempelvis för

lektioner, föreläsningar och filmförevisningar. På skäl som åberopades vid

anmälan av ett likartat ärende i propositionen 1941:344 (punkten 9) bör

byggnaden uppföras genom statens försorg och mot lämplig årlig avgäld

utarrenderas till kustartillerikårens lägerkassa. Den årliga arrendeavgift,

som staten därvid bör betinga sig, synes böra framdeles av Kungl. Majit

bestämmas. Byggnadens vård och förvaltning bör i enlighet med byggnadsutredningens

förslag ankomma på lägerkassan under marinförvaltningens

överinseende. De i detta hänseende och i övrigt erforderliga bestämmelserna

torde det få ankomma på Kungl. Majit att meddela efter förslag av

marinförvaltningen. Om så befinnes lämpligt, bör byggnaden kunna ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 187.

7

arrenderas — i stället för till lägerkassan — till annat lämpligt rättssubjekt,

som ur de ovan angivna synpunkterna finnes kunna träda i lägerkassans

ställe. Yilket alternativ som i detta hänseende än väljes böra andra till

Gotland förlagda förband än kustartillerikåren och till dem hörande personal

äga tillgång till byggnaden i samma utsträckning och under samma villkor

som kåren själv.

Erforderliga medel för byggnadens uppförande böra anvisas i form av

kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond.

Med hänsyn till det angelägna behovet av byggnaden i fråga torde

anslag för ändamålet böra anvisas å tilläggsstat. Som villkor för anslaget

bör gälla, att kommunen kostnadsfritt till staten med äganderätt överlåter

erforderlig tomt.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att, under villkor att Bunge kommun kostnadsfritt till staten

med äganderätt överlåter för ändamålet erforderlig tomt, till

Fritidsbyggnad vid Gotlands hist artillerikår å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering i

försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond,

anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 210,000.

4:o.

Sedan stationsbefälhavare!! vid Karlskrona örlogsstation hemställt örn

anvisande av medel för uppgörande av förslag till restaurering av Karlskrona

amiralitetsförsamlings kyrka, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den

5 oktober 1934 byggnadsstyrelsen att för ändamålet av sjätte huvudtitelns

extra reservationsanslag till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. taga i anspråk högst 1,500 kronor, varjämte Kungl. Majit föreskrev, att

— därest framdeles anslag av statsmedel beviljades för utförande av kyrkans

restaurering — från sådant anslag skulle tillgodoföras berörda anslag vad

därav för berörda ändamål utgivits.

Sedermera har ett restaureringsförslag på anmodan av byggnadsstyrelsen

utarbetats av stadsarkitekten i Karlskrona. Förslaget, som omfattar

inrednings- och målningsarbeten samt installation av värmeledning och

elektrisk belysning, har godkänts av byggnadsstyrelsen, varefter riksantikvarien

lämnat vissa direktiv i ämnet. Kostnaderna för förslagets realiserande

beräknades uppgå till 112,000 kronor.

Marinförvaltningen har vid upprepade tillfällen i sina äskanden angående

sjöförsvarets medelsbehov gjort framställning örn utverkande av medel till

utförande av deli i restaureringsförslaget ingående installationen av värmeledning,

som enligt ämbetsverkets förmenande finge anses tillhöra det normala

underhållet av kyrkan och sålunda åvila de marina myndigheterna,

medan det däremot kunde ifrågasättas huruvida de jämförelsevis höga kostnaderna

för restaureringen i övrigt borde belasta fjärde huvudtiteln.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 187.

Marinförvaltningens framställningar föranledde icke till annan åtgärd än

att på Kungl. Maj:ts förslag (proposition 1938: 275, riksdagens skrivelse

nr 420) å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 uppfördes ett förskottsanslag

av 135,000 kronor, till kyrkans restaurering. Riksdagen uttalade i

sin berörda skrivelse, att restaureringen snarast borde komma till utförande,

varvid ifrågasatt värmeledningsinstallation syntes böra utföras i samband

med anordnandet under budgetåret 1938/39 av värmeledning i kustartilleriets

näraliggande kasern.

I skrivelse den 3 maj 1941 bär marinförvaltningen till en början erinrat

om det sålunda anvisade anslaget å beredskapsstaten ävensom anmält, att

den i riksdagsskrivelsen åsyftade centralvärmeanläggningen i Karlskrona

kustartilleriregementes stadskasern numera vore färdigställd samt planerad med

tanke på att värme därifrån skulle kunna levereras till kyrkan. Ämbetsverket

hemställde att medel nu måtte ställas till förfogande för ändamålet och åberopade

därvid en skrivelse den 18 april 1941 i ämnet från chefen för Sydkustens

marindistrikt, vari bland annat anförts följande:

Chefen för Karlskrona örlogsvarv hade efter verkställd revidering av den

tidigare kostnadsberäkningen uppgivit, att de planerade arbetena kunde utföras

inom den angivna kostnadsramen av 135,000 kronor. Emellertid hade

ämbetsverkets värmeingenjör framhållit lämpligheten, bland annat ur driftssynpunkt,

av att kyrkans uppvärmning skedde genom värmecentralen i Karlskrona

kustartilleriregementes kaserner i stället för såsom tidigare tänkts

genom värmecentralen i marinens sjukhus. I så fall komme dock kostnaden

för värmeanläggningen att ökas med omkring 8,000 kronor. Det erforderliga

totalbeloppet för restaureringens genomförande jämte värmeledningsinstallation

uppginge sålunda till 143,000 kronor.

Under de två senaste stränga vintrarna hade behovet av förbättrade uppvärmningsanordningar

i kyrkan påtagligt kommit till synes därigenom att

många icke vågat av hälsoskäl besöka kyrkan.

Under åberopande av vad i ämnet anförts hemställde marinförvaltningen,

att tillhopa 143,000 kronor måtte anvisas för ifrågavarande ändamål.

Departements- Denna restaureringsfråga har sedan flera år tillbaka varit föremål för

chefen. uppmärksamhet från myndigheternas sida. Det synes nödvändigt att arbetena

i enlighet med nu föreliggande förslag komma till utförande. Det nuvarande

värmesystemet är oekonomiskt i drift och så ineffektivt, att dräglig

temperatur icke kan hållas i kyrkan. Även i andra hänseenden föreligga

brister av den art, att kyrkan endast med stora olägenheter kan användas

som publik lokal. Vid ärendets behandling har tagits under övervägande,

huruvida icke för närvarande endast centralvärmeinstallationen borde komma

till utförande. Då det emellertid ur ekonomisk synpunkt synes fördelaktigast

att restaureringen i övrigt, som i varje fall icke kan uppskjutas

någon längre tid, utföres samtidigt, finner jag mig böra tillstyrka, att medel

nu anvisas för arbetet i dess helhet. Det anslag, som för ändamålet upptogs

å förutnämnda beredskapsstat, synes därför nu böra upptagas å riksstaten

såsom tilläggsanslag för innevarande budgetår. Mot kostnadsberäk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Marits proposition nr 187.

ningarna torde intet annat vara att erinra än att anslaget med hänsyn till

inträffade prisstegringar numera — enligt vad jag under hand inhämtat

från marinförvaltningen — torde böra bestämmas till 160,000 kronor. Härvid

har förutsatts, att kyrkans värmesystem anslutes till värmecentralen i

Karlskrona kustartilleriregementes stadskasern.

Beloppet torde böra anvisas såsom anslag till kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond, marinförvaltningens delfond därav.

I anslutning till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Bestaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens

delfond, anvisa ett reservationsanslag av.. kronor 160,000.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sigurd Lind.

612 42

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 194H42 för vissa f s. 8 i texten
  2. SU 1942:87 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941 42 för vissa fortifikat or s. 1 i texten