Med förslag till förordning om visst undantag från bestämmelserna i 25 § första stycket förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
1942-03-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:189, Med förslag till förordning om visst undantag från bestämmelserna i 25 § första stycket förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 189
1
Nr 189.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om visst undantag från bestämmelserna i 25 §
första stycket förordningen den 15 december 1939 (nr
887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker;
given Stockholms slott den 13 mars 1942.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till förordning om visst undantag från bestämmelserna
i 25 § första stycket förordningen den 15 december 1939 (nr 887)
angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
tiihang till riksdagens protokoll UH9. t sami. Nr 189.
I
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
Förslag
till
förordning om visst undantag från bestämmelserna i 25 § första
stycket förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker.
Härigenom förordnas, att, utan hinder av vad i 25 § första stycket förordningen
den 15 december 1939 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
finnes stadgat, maltdryck av första klassen tills vidare må tillverkas
med en stamvörtstyrka av lägst tre procent.
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1942.
Kungl. Majda proposition nr 189.
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott dm 13 mars 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
Enligt 25 § första stycket förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker må den s. k. stamvörtstyrkan
hos maltdryck av första klassen icke överstiga sex eller understiga
fyra procent.
I skrivelse den 27 februari 1942 har kontrollstyrelsen föreslagit, att nämnda
undre gräns för stamvörtstyrkan måtte sänkas till tre procent.
Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse till en början lämnat följande redogörelse
för tillkomsten av bestämmelsen om en undre gräns för stamvörtstyrkan
vid inbryggning av maltdryck av första klassen:
Vid 1917 års riksdag föreslogs i en inom andra kammaren väckt motion
(nr 159) bland annat, att riksdagen måtte besluta sådan ändrad lydelse av
28 § förordningen den 7 augusti 1907 (nr 63) angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker, att en minimigräns i fråga om vörtens extrakthalt,
då jästen tillsattes, på 3.5 procent bleve föreskriven. Bevillningsutskottet, till
vars behandling motionen hänvisades, inhämtade i frågan yttrande från
kontrollstyrelsen, som bland annat anförde, att styrelsen i likhet med motionären
ansåge önskvärt, att åtgärder vidtoges i syfte att höja svagdrickats kvalitet
eller att hindra en kvalitetsförsämring av detsamma. Dessa åtgärder vore
särskilt påkallade ur den synpunkten, att svagdricka i stor omfattning förtärdes
inom de breda lagren. Styrelsen framhöll vidare, att på grund av förhandenvarande
förhållanden höga mjölkpriser sannolikt kornme att bliva rådande
under lång tid framåt, varför det icke vore osannolikt, att svagdricka
i åtskilliga fall kunde komma att användas såsom ersättningsdryck för
mjölk. Med hänsyn härtill ansåg styrelsen uppställandet av vissa minimikrav
på svagdrickat vara välbetänkt. Styrelsen föreslog för sin del, att minimigränsen
i fråga örn stamvörtstyrkan fastställdes till 4 procent, men att densamma
för det dåvarande, beroende på den synnerligen knappa tillgången
på kornmalt, tillsvidare borde idgöra 3.5 procent.
För egen del anförde bevillningsutskottet i sitt betänkande nr 50, att tillhandahållande
av svagdricka av god kvalitet vore ett viktigt nykterhetsintresse,
varför utskottet velat tillstyrka en lagstiftningsåtgärd av ifrågasatt innebörd.
Beträffande bestämmelsens utformning fann utskottet vad kontrollstyrelsen
härom anfört övertygande och tillstyrkte sålunda en författ
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 189.
ningsändring i enlighet nied styrelsens förslag. — Vid utskottets betänkande
voro fogade reservationer, vari framhölls, att med hänsyn till rådande knappa
tillgång på spannmål en lagstadgad minimigräns för stamvörtstyrkan icke
borde förordas.
Utskottets hemställan bifölls av andra men avslogs av första kammaren.
Frågan hade sålunda fallit.
Under den närmast följande tiden skärptes landets försörjningsläge ytterligare,
varför bryggeriernas korntilldelning minskades i sådan utsträckning, att
svagdricka! till stor del inbryggdes med lägre styrka än 3 procent; enligt den
officiella statistiken förekom i vissa bryggerier en stamvörtstyrka av ända
ned till 1.5 procent. Frågan om en minimigräns för maltdryckernas stamvörtstyrka
torde under de rådande förhållandena icke hava varit aktuell.
Förevarande spörsmål upptogs emellertid ånyo av bevillningsutskottet i
dess betänkande nr 38 i anledning av propositionen till 1923 års riksdag (nilsi)
med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker m. m., vilket förslag icke innefattade bestämmelse örn minimistyrka
för svagdricka. Utskottet uttalade (sid. 21), att behov alltjämt förefunnes
av lagstiftning rörande viss minsta stamvörtstyrka hos svagdricka. Det
vore nämligen enligt utskottet av särskild vikt att tillse, att svagdricka av
god beskaffenhet tillhandahölles allmänheten dels med hänsyn till den utbredda
användningen av svagdricka i mindre bemedlade hem, dels ock ur
nykterhetssynpunkt, enär förbrukningen av starkare maltdrycker kunde tänkas
bliva minskad. Utskottet uttalade tillika, att en stamvörtstyrka av minst
4 procent erfordrades för erhållande av ett ordinärt s. k. fatsvagdricka, samt
föreslog, att nämnda procenttal måtte föreskrivas såsom undre gräns för
stamvörtstyrkan. Riksdagen biföll utskottets förslag. I enlighet härmed infördes
i 2 § 3 mom. förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker en bestämmelse av innebörd, att maltdryck
icke finge vid bryggeri tillverkas med stamvört av lägre extrakthalt
än 4 procent.
Sedermera har denna fråga upptagits till behandling av 1934 års maltdryckskommitté,
vilken i sitt den 15 januari 1936 avgivna betänkande (SOU
1936: 5, sid. 260) framhöll, att det år 1923 införda förbudet mot ^bryggning
med lägre stamvörtstyrka än 4 procent borde bibehållas. Kommittén
anförde vidare, att förbudet, som för det dåvarande gällde all tillverkning
av maltdrycker, saklöst kunde begränsas till att avse allenast maltdrycker
av första klassen.
I propositionen nr 68 till 1939 års urtima riksdag hänvisades (sid. 50), vad
angår förevarande fråga, till maltdryckskommitténs ovan återgivna uttalande.
Förevarande stadgande i den nu gällande maltdrycksförordningen är
utformat i överensstämmelse med kommitténs förslag.
Såsom motivering till det nu väckta förslaget har kontrollstyrelsen härefter
anfört följande:
Under den tid, varunder gällande maltdrycksförordning tillämpats, har vårt
lands försörjningsläge alltmer försämrats, i samband varmed tillgången på
spannmål för bryggeriändamål avsevärt minskat. Bryggeriernas tilldelning av
korn har visat sig vara otillräcklig för upprätthållande av en mot efterfrågan
svarande tillverkning. I anledning härav hava representanter för svagdrickstillverkarna
under hand framfört önskemål om en sänkning av den
föreskrivna undre gränsen för svagdrickats stamvörtstyrka. Kontrollstyrelsen
har därför funnit, att frågan örn en temporär sänkning av sagda minimigräns
under rådande förhållanden bör övervägas. En nedsättning av minimi
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
5
gränsen till 3 procent kan enligt styrelsens mening geomföras, utan att svagdrickats
kvalitet mera avsevärt sänkes, och det skulle under nuvarande förhållanden
även vara försvarbart att nedsätta gränsen till 2.5 procent. Framhållas
må, att en dylik gränssänkning, förslagsvis till 3 procent, tillämpad från
och med den 1 april 1942, skulle möjliggöra en icke ringa besparing i kornanvändningen
vid svagdrickstillverkning. Huru stor denna besparing i verkligheten
blir, är svårt att på förhand angiva, då detta beror på, vilken inbryggningsstyrka
svagdrickstillverkarna för närvarande använda samt i vad
mån de komma att gå ned till den nya undre gränsen.
Senare har kontrollstyrelsen överlämnat till styrelsen ställda skrifter från
Svenska bryggareföreningen, Skattefria bryggeriers riksförbund och tillverkaren
vid Ådala bryggeri E, Miedl, Torsås, i vilka kontrollstyrelsens förslag
biträtts.
Jag ansluter mig till kontrollstyrelsens uppfattning, att en tillfällig sänkning
av den undre gränsen för stamvörtstyrkan hos maltdrycker av första
klassen från fyra till tre procent under rådande förhållanden bör genomföras.
Föredraganden hemställer härefter, att upprättat förslag till förordning om
visst undantag från bestämmelserna i 25 § första stycket förordningen den
15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Birger Öhman.
Ilihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. \''r ISO.
Departementschef
ev .
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:114 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn visst undantag från bestämmelserna i 25 § första stycket förord a1 i texten
- BevU 1942:13 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om visst undantag från bestämmelserna i 25 § första stycket förordningen den 15 s. 10 i texten