Sök i Ratio Lex

Angående revision av tjänsteförteckningen m. m. i vad avser statens järnvägar

1942-03-20 · 44 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 43 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:195, Angående revision av tjänsteförteckningen m. m. i vad avser statens järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

1

Nr 195.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående revision av

tjänsteförteckningen m. m. i vad avser statens järnvägar;

given Stockholms slott den 20 mars 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 20 mars 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet föreliggande

utredningar rörande dels revision av tjänsteförteckningen i vad avser statens

järnvägar, dels ock förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för

personal vid statens järnvägar samt anför därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sami. Nr 195.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Inledning.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti 1938 har chefen för

finansdepartementet tillkallat särskilda sakkunniga för revision av tjänstcförteckningen

i vad avser statens affärsdrivande verk. Dessa sakkunniga, i det

följande benämnda tjänsteförteckningssakkunniga, voro generalkrigskommissarien

T. O. R. Wijnbladh, ordförande, generaldirektören och chefen för

domänstyrelsen G. W. G. Kuylenstjerna samt ledamoten av kommunikationsverkens

lönenämnd, förrådsmästaren K. G. K. Mattelin. De sakkunniga avgåvo

den 13 februari 1939 betänkande angående revision av tjänsteförteckningen

i vad avser statens affärsdrivande verk (statens offentliga utredningar

1939: 5).

Rörande de direktiv, som meddelats för det av de sakkunniga bedrivna

utredningsarbetet, har jag förut denna dag vid anmälan av de sakkunnigas

betänkande i vad avser post- och telegrafverken samt statens vattenfallsverk

(propositionen nr 194) lämnat en redogörelse, till vilken jag här tillåter mig

hänvisa.

Såsom jag därvid jämväl framhållit, bestämde chefen för finansdepartementet

genom beslut den 6 december 1938 vilka personalorganisationer, som

skulle kallas till överläggningar med tjänsteförteckningssakkunniga. Enligt

beslutet medgavs personalrepresentant befogenhet att, då han funne de sakkunnigas

beslut därtill giva anledning, vid betänkandet foga särskilt uttalande

i fråga, i vars behandling han tagit del. Såvitt angår statens järnvägar

ha följande personalrepresentanter begagnat sig av detta medgivande, nämligen

dåvarande förbundsordföranden A. Löfgren för svenska järnvägsmannaförbundet,

förbundsordföranden A. Borgstedt för Sveriges lokomotivmannaförbund,

underinspektören, numera stationsinspektoren A. Johansson för statens

järnvägars befälsförbund, byrådirektören E. Malmgren för kommunikationsverkens

ingenjörsförbund och kontorsskrivaren Maria Waller för de

kvinnliga kårsammanslutningarnas centralråd.

Tjänsteförteckningssakkunniga ha därjämte i enlighet med de för utredningen

meddelade direktiven haft överläggningar med järnvägsstyrelsen.

över tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande ha utlåtanden, såvitt angår

statens järnvägar, avgivits av järnvägsstyrelsen, 1938 års personalkommission

vid statens järnvägar och kommunikationsverkens lönenämnd.

Åt särskilda sakkunniga, vilka antagit benämningen 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga,

har uppdragits att verkställa omprövning av lönegradsplaceringen

för befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen. Därjämte

ingår i uppdraget att verkställa utredning rörande inplacering i löneskalan av

byråcheferna vid affärsverken samt att företaga en formell översyn av

tjänsteförteckningens uppställning och tjänstebenämningarna. Nämnda sakkunniga

ha avgivit betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i

vad avser allmänna civilförvaltningen, lönegraderna Al— A 29, vilket betänkande

legat till grund för förslag till innevarande års riksdag. I övrigt

pågår utredningsarbetet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

3

Vid min anmälan av förslaget till revision av tjänsteförteckningen i vad

avser post- och telegrafverken samt statens vattenfallsverk har jag berört

vissa med de sålunda pågående utredningarna rörande byråchefernas lönegradsplacering

samt tjänsteförteckningens uppställning och tjänstebenämningarna

sammanhängande spörsmål. Vad jag därvid anfört bör i tillämpliga

delar gälla även beträffande statens järnvägar.

Tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande har i vad det avser statens

järnvägar tidigare blivit föremål för behandling i ett hänseende, nämligen beträffande

förbättrad löneställning för överinspektörerna, varom beslut meddelades

vid 1941 års riksdag. Återstående frågor kommer jag att i det följande

upptaga till prövning.

Den 5 november 1937 beslöt Kungl. Maj:t, att genom en för ändmålet tillsatt

kommission skulle verkställas undersökning rörande förhållandet mellan

arbetsuppgifter och löneställning för personal vid statens järnvägar.

Kommissionen skulle bestå av fem ledamöter, av vilka skulle utses en, tilllika

ordförande, av chefen för kommunikationsdepartementet, två av järnvägsstyrelsen,

en av svenska järnvägsmannaförbundet samt en av statens

järnvägars befälsförbund. Undersökningen skulle verkställas enligt av chefen

för kommunikationsdepartementet angivna riktlinjer. Härutinnan anförde

föredragande departementschefen bland annat följande.

Undersökningen synes huvudsakligen böra avse frågan huruvida de arbetsuppgifter,

som nu åvila särskilda personalgrupper eller i förekommande

fall särskilda befattningshavare, skäligen med hänsyn till art och kvalifikationer

kunna anses motsvarade av vederbörande befattningshavares

lönegradsplacering. Vid bedömandet av detta spörsmål bör givetvis hänsyn

tagas till de med den allmänna utvecklingen över lag ökade fordringarna

på arbetsprestation och effektivitet, till inträdda förändringar i teknik

och arbetsmetoder samt jämväl, i den mån så låter sig göra, till jämförbara

förhållanden vid andra verk, närmast övriga kommunikationsverk. I

den mån undersökningen därtill giver anledning bör kommissionen utarbeta

förslag till sådana jämkningar i fråga örn olika befattningsgrupper

eller särskilda befattningar åvilande arbetsuppgifter, som ur ifrågavarande

synpunkt finnas av förhållandena påkallade. Då 1936 års lönekommitté

har till uppgift att behandla löneställning och gruppering även beträffande

personal vid statens järnvägar, lära dock frågor om en tjänstemannagrupps

eventuella uppflyttning i lönegrad icke i detta sammanhang böra

upptagas till prövning. Däremot torde kommissionen äga att i förekommande

fall pröva frågor örn antalet befattningshavare i viss lönegrad för visst

tjänsteställe i förhållande till antalet befattningshavare i viss annan lönegrad

vid samma tjänsteställe.

I övrigt synes kommissionen böra vara oförhindrad att till behandling

upptaga sådana personalfrågor, som under utredningens gång kunna uppkomma

och direkt sammanhänga med det huvudsakliga utredningsuppdraget.

Dock torde anledning i regel icke föreligga att i förevarande sammanhang

gå så långt i detaljfrågor, att man exempelvis söker, utöver vad ovan

sagts, fastslå antalet befattningshavare å de särskilda tjänsteställena, då

behovet av personal givetvis alltid blir växlande allt efter trafikens omfattning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Beträffande de personalkategorier, som undersökningen bör omfatta, torde

någon bestämd avgränsning på förhand icke vara lämplig. Sålunda böra

exempelvis även tjänstemän vid huvudverkstad och förråd kunna bliva föremål

för undersökningen. Undersökningens utsträckning till olika befattningsgrupper

m. m. synes i första hand böra bliva beroende på de framställningar,

som i sådant avseende föreligga eller kunna till kommissionen

inkomma, kommissionen dock obetaget att själv taga initiativ till de undersökningar,

vartill skäl kan anses föreligga. Resultatet av undersökningen

och därav föranledda förslag böra underställas Kungl. Majit.

Det av föredragande departementschefen åsyftade, åt 1936 års lönekommitlé

anförtrodda utredningsuppdraget i fråga om olika befattningars löneställning

har sedermera överlämnats till tjänsteförteckningssakkunniga.

Till ledamot, tillika ordförande, i kommissionen förordnades dåvarande

expeditionschefen i kommunikationsdepartementet, numera landshövdingen

T. E. Löfgren. Järnvägsstyrelsen utsåg till ledamöter överinspektören A. M.

R. Blomberg och maskininspektoren, numera förste maskiningenjören J. H.

Butén. Svenska järnvägsmannaförbundet utsåg ombudsmannen, numera

förbundsordföranden K. G. S. Christiansson och statens järnvägars befälsförbund

notarien, numera t. f. överinspektören R. V. Markland. Från och med

den 1 juli 1939 ersattes Blomberg och Marklund, vilka på grund av särskilda

tjänståligganden ansågo sig icke kunna kvarstå såsom medlemmar av

kommissionen, med trafikinspektören, numera förste trafikinspektören C. E.

H. Lundqvist respektive bokhållaren, numera e. o. notarien H. J. Dahlberg.

Kommissionen, vilken antagit benämningen 1938 års personalkommission

vid statens järnvägar, har avgivit följande betänkanden, nämligen i april

1940 del I, avseende förrådsavdelningen, tågfärjorna, huvudverkstäderna samt

maskin- och banavdelningarna (statens offentliga utredningar 1940:14),

i juli och oktober 1941 del II och del III, avseende distriktskanslierna respektive

trafikavdelningen (statens offentliga utredningar 1941:33) samt i januari

1942 del IV, avseende järnvägsstyrelsen (statens offentliga utredningar

1942: 13).

Över betänkandena lia utlåtanden avgivits av järnvägsstyrelsen och allmänna

lönenämnden.

Rörande den årliga kostnadsökningen vid genomförandet av personalkommissionens

förslag föreligga approximativa beräkningar av järnvägsstyrelsen.

Enligt dessa skulle kostnadsökningen vid förslagets genomförande i den

utsträckning, det för närvarande tillstyrkts av styrelsen, uppgå till i runt tal

685,000 kronor, vari rörligt tillägg och kristillägg ingå efter 27 procent. Styrelsen

framhåller emellertid, att nämnda belopp kan beräknas nedgå till

omkring 415,000 kronor, i den mån kommissionens förslag genom reglering

av överskottspersonalen kommer att helt genomföras. En ytterligare kostnadsminskning

kan därjämte beräknas uppkomma genom att övergångsbestämmelserna

i anledning av förslagets genomförande utformas på sätt som

beslutats beträffande tjänsteförteckningsrevisionen vid allmänna civilförvaltningen.

Något material för beräkning av denna kostnadsminskning föreligger

emellertid icke.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

5

I årets .statsverksproposition har chefen för finansdepartementet under avdelningen

för flera huvudtitlar gemensamma frågor behandlat vissa med

tjänsteförteckningsrevisionen sammanhängande spörsmål i vad avser allmänna

civilförvaltningen. Riksdagen har därefter med anledning av Kungl.

Maj:ts på departementschefens hemställan grundade förslag bemyndigat

Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

och riksdagen anfört meddela de bestämmelser, som erfordras på

grund av tjänsteförteckningsrevisionen. Rörande innehållet av nämnda bemyndigande

tillåter jag mig hänvisa till ärendets riksdagsbehandling (statsutskottets

utlåtande nr 12, riksdagens skrivelse nr 16). För statens järnvägars

del bör motsvarande bemyndigande inhämtas av riksdagen i fråga om genomförandet

av såväl tjänsteförteckningssakkunnigas som personalkommissionens

förslag.

Jag anser mig vidare böra erinra, att personalförteckning för statens järnvägar

fastställes av Kungl. Maj:t beträffande befattningar till och med 20

lönegraden. För inrättande av nya tjänstegrader inom dessa lönelägen kräves

emellertid riksdagens beslut. Då Kungl. Majit redan fastställt personalförteckning

för år 1942 för befattningar till och med 20 lönegraden, har jag för

avsikt att framdeles, efter inhämtande av järnvägsstyrelsens yttrande, underställa

Kungl. Majit förslag till de förändringar av nämnda personalförteckning,

som med anledning av riksdagens beslut rörande nya tjänstegrader

böra genomföras från och med den 1 juli 1942.

Beträffande befattningar i 21 och högre lönegrader fastställer riksdagen

såväl lönegradsplaceringen som befattningarnas antal.

Vid den följande redogörelsen för det föreliggande utredningsmaterialet

kommer jag att särskilt för sig behandla vissa detaljförslag nämligen dels

återstående delar av tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande i vad avser

.statens järnvägar, dels sådana av personalkommissionen framställda förslag,

beträffande vilka erinringar framkommit vid ärendets remissbehandling

eller för vilka jag eljest anser mig böra särskilt redogöra, dels ock vissa

av järnvägsstyrelsen gjorda framställningar örn ändring i löneställning eller

antal beträffande olika ordinarie befattningar. Jag kommer därefter att i ett

sammanhang angiva min ståndpunkt till personalkommissionens övriga

förslag.

Järnvägsstyrelsens, tjänsteförteckningssakkunnigas och vissa av perso
nalkonimissionens

förslag.

En ny distriktschcfsbcfattning. Jämlikt beslut av Kungl. Majit har ett

sjätte distrikt provisoriskt inrättats vid stålens järnvägar från och med den

1 juli 1940. Till distriktet, vars huvudort är Borås, hava hänförts följande

under år 1940 övertagna enskilda järnvägar, nämligen Borås—Alvesta, Borås

—Ulricehamns, Falkenbergs, Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga, Varberg

—Borås—Herrljunga, Kalmar, Kalmar—Berga, Mönsterås—Åseda och östra

Smålands järnvägar. Från oell med den 1 juli 1941 lia ytterligare följande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

övertagna enskilda järnvägar tillförts distriktet, nämligen Karlskrona—Växjö.

Växjö—Alvesta, Växjö—Tingsryds, Växjö—Åseda—Hultsfreds och Östra Väranäs

järnvägar samt Kalmar—Torsås järnväg. Distriktet omfattar 2,460 km

och Ilar en personalstyrka av i runt tal 2,500 befattningshavare.

I sina framställningar rörande antalet högre befattningar vid statens järnvägar

har järnvägsstyrelsen såväl år 1940 som år 1941 hemställt örn inrättande

av en ordinarie distriktschefsbefattning för det nya distriktet. Till

stöd för förslaget, vilket icke vunnit statsmakternas bifall, anförde styrelsen

i sin framställning den 4 januari 1941 bland annat följande.

Chefskapet för ifrågavarande distrikt utövas alltsedan distriktets inrättande

av ordinarie distriktschefen vid femte distriktet, vid vilket sistnämnda distrikt

förordnande meddelats å distriktschefsbefattningen. Ett förordnande

av denna art bör emellertid icke sträcka sig över alltför lång tidrymd utan

bör avvecklas så snart som möjligt. Sjätte distriktet, som uteslutande består

av nyförvärvade linjer, har ännu icke nått sin slutliga omfattning, men under

den tid, som förflutit sedan dess tillkomst, har distriktschefen pålagts en dryg

arbetsbörda vid organiserandet av detsamma. Han har därvid ställts inför en

mängd skiftande problem, då det gällt att till en enhet sammanföra flera med

varandra i många avseenden olika enskilda banor. Det är tydligt, att denna

nyordning icke låter sig till alla delar utföras inom en begränsad kort tid utan

kommer att under lång tid framåt, jämsides med den löpande förvaltningen,

ställa stora krav på distriktets chef.

I skrivelse den 16 januari 1942 har styrelsen upprepat sitt förslag samt däri

framställning den 4 januari 1941 bland annat följande.

Distriktschefernas nuvarande ställning inom distriktsorganisationen förskriver

sig från år 1928, då avdelningsinstitutionen inom de tidigare distriktsförvaltningarna

slopades. Distriktschefen kom genom den då genomförda organisationsändringen

att bättre än tidigare framträda som den verkliga chefen

och blev den beslutande i alla frågor, som folio inom hans förvaltningsområde.

En hel del av avdelningsföreståndarnas (lian-, maskin- och trafikdirektörernas)

funktioner överflyttades på distriktschefen. Kraven pådistriktschefens

arbetsförmåga och initiativ blevo emellertid därmed betydligt större än

förut. Distriktschefen måste sålunda numera långt ut i detaljerna följa trafikarbetet,

underhålls- och byggnadsarbeten samt driften överhuvudtaget. Han

har i sådant syfte bland annat att tillse, att samarbetet mellan de olika avdelningarna

förlöper friktionsfritt och att ärendenas behandling inom dessa blir

enhetlig. Personalärendena kräva vidare under nuvarande förhållanden ett

allt mer ökat arbete och ständigt skärpt uppmärksamhet från distriktschefen

personligen. Han skall även utåt gentemot allmänheten och andra myndigheter

företräda statens järnvägar i alla frågor, oavsett vilken avdelning de tillhöra.

Distriktschefen har vidare i sin egenskap av driftschef inom sitt distrikt en

av sina främsta funktioner i kontrollen och övervakningen av utgifterna samt

icke minst personalhushållningen inom de olika avdelningarna.

Ett av grunddragen i den nuvarande organisationen är, att sektionsföreståndarna

äro direkt föredragande inför distriktschefen i en mängd frågor och

att dessa skola i största möjliga utsträckning avhandlas muntligt för att undvika

det tidsödande och arbetskrävande remissförfarandet. Antalet föredragande

för distriktschefen — inom dennes kansli och å sektionerna — är därför

mycket stort.

För att distriktschefen under dessa förhållanden skall, med tillgodose
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

7

ende av effektiviteten i förvaltningen, kunna fullgöra sina förvaltningsfunktioner

är det nödvändigt, att hans förvaltningsområde icke göres för otympligt

eller vittomfattande. I detta hänseende har erfarenheten visat, att den

nuvarande distriktsstorleken näppeligen kan utökas utan snarare bör i visst

fall minskas.

Då gällande distriktsorganisation genomfördes syftades närmast till att

förenkla och nedbringa förvaltningsapparaten till den minsta möjliga, vilket

också skedde. Att en så genomgripande organisationsförändring då kunde

göras utan olägenhet berodde därpå, att arbetsuppgifterna och arbetsbördan

för tillfället lättats på alla områden. Trafik- och personalförhållandena voro

skäligen stabiliserade samt så mycket av utvecklingsprogrammet för såväl

de ban- och maskintekniska som de trafiktekniska områdena redan utfört,

att det framtida förvaltningsarbetet syntes böra bliva mindre betungande

för en ganska lång tid framåt. Detta antagande har sedermera kraftigt jävats

av de verkliga förhållandena. Särskilt på de bantekniska oell trafiktekniska

områdena hava förhållandena tydligt och klart visat nödvändigheten

och behovet av moderniseringar, som även pågå och alltjämt kräva

en ständigt skärpt uppmärksamhet. Den stegrade trafiken — detta frånsett

de nuvarande onormala förhållandena —- den skärpta konkurrensen från

andra transportmedel, kraven på ökad tåghastighet samt på snabbare och

bekvämare transporter av både resande och gods har självfallet väsentligt

ökat distriktschefens arbete. Ett efter den nuvarande organisationsformens

genomförande tillkommet helt nytt och icke så ringa arbetsområde, nämligen

biltrafiken, lägger jämväl betydande arbetsbörda på distriktschefen,

icke minst i vad gäller att effektivt samordna bil- och järnvägstrafiken med

varandra.

Frånsett dessa förhållanden hava samtliga distrikt sedan år 1928 avsevärt

utökats i fråga om linjeutsträckning, dels genom nybyggda statsbanelinjer

i Norrland, dels ock genom förvärv under årens lopp av ett stort antal enskilda

järnvägar. Först den 1 juli 1940 har, såsom förut nämnts, ett nytt

distrikt bildats av en del av de då förstatligade banorna, varvid emellertid

är att märka, att ingen avlastning skett för de gamla distrikten.

Samtliga berörda omständigheter äro av den betydelse för distriktschefens

ämbetsutövning, att någon mera betydande utökning av distriktens storlek

icke är försvarbar. Härtill kommer att en utökning otvivelaktigt skulle nödvändiggöra

en ganska grundlig omorganisation av distriktsledningen. En

sådan omorganisation måste nämligen närmast avse en uppdelning av distriktschefens

befogenheter på flera händer, vilket skulle innebära en återgång

helt eller delvis till avdelningsföreståndarsystemet. Ärendenas handläggning

bleve därigenom fördröjd, varjämte möjligheterna till ett effektivt

övervakande av distriktets ekonomi och till sammanhållning av de ledande

arbetskrafterna inom sektionerna komme att försämras.

Av det anförda anser styrelsen framgå, alt någon tvekan örn behövligbeten

av en utökning av antalet distriktschefer icke kan råda. Då därjämte

upprätthållandet av en distriktschefsbefattning genom vikarie under längre

tid medför uppenbara olägenheter och ej heller kan anses lämpligt med

hänsyn till de successionsförordnanden, som därav föranledas, anser .styrelsen,

att med inrättandet av den föreslagna nya distriktschefsbefattningen

icke längre bör anstå.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 7 februari 1942 erinrat, att

nämnden vid tvenne tillfällen tagit ställning till styrelsens ifrågavarande förslag

samt att nämnden därvid — utan att närmare vilja ingå på frågan örn

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Deparlementselit

fen.

det antal distrikt, som kunde befinnas erforderligt vid i full utsträckning genomfört

förstatligande av de enskilda järnvägarna — med hänsyn till omfattningen

av den ifrågasatta distriktschefsbefattningens verksamhetsområde

ansett sig böra tillstyrka förslaget. Sin sålunda uttalade mening har lönenämnden

nu icke funnit anledning att frångå.

I särskilt yttrande har lönenämnclens ordförande, generaldirektören Stridsberg

anfört följande.

I anslutning till de särskilda yttranden, som av mig avgivits i samband med

lönenämndens tidigare behandling av förslag örn inrättande av en ny ordinarie

distriktschefsbefattning vid statens järnvägar, anser jag, att nämnden

bort avstyrka jämväl det nu framlagda förslaget. Frågan örn utökning av

distrikten vid statens järnvägar och om huvudstationerna för distrikten synes

mig sålunda böra upptagas till allmän och principiell omprövning, innan

man binder sig för ett nytt ordinarie distrikt, särskilt med den förläggning

av distriktskansliet, som järnvägsstyrelsens förslag innebär. Vad styrelsen

yttrar om distriktschefs uppgift att långt ut i detaljerna följa trafikarbetet,

underhålls- och byggnadsarbeten samt driften överhuvudtaget, örn distriktscliefens

funktion att gentemot allmänheten företräda statens järnvägar, om

distriktschefens egenskap av driftschef och vad därmed sammanhänger samt

därom att sektionscheferna äro direkt föredragande inför distriktschefen (i

största möjliga utsträckning muntligt), allt detta talar för att distriktskansliet

så vitt möjligt bör förläggas till en någotsånär central ort och ej i en utkant

av distriktet. Jag anser fördenskull, att ytterligare utredning erfordras, innan

definitiv ställning kan tagas i frågan.

Ledamoten Magnusson har såsom sin mening uttalat, att distriktschefen i

sjätte distriktet lämpligen borde placeras i Nässjö, Alvesta eller Växjö.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att järnvägsstyrelsen såväl i fjol som

året därförut framfört förslag örn inrättande av en ny ordinarie distriktschefsbefattning.

Vid min anmälan första gången av förslaget ifråga (propositionen

nr 153 till 1940 års lagtima riksdag) uttalade jag, att jag för det dåvarande

icke ansåge mig böra förorda någon ökning av antalet distriktschefsbefatlningar.

I den mån, framhöll jag, förvärvade enskilda järnvägar icke

lämpligen kunde infogas i den bestående distriktsorganisationen, borde frågan

om deras förvaltning tills vidare ordnas provisoriskt. Vad jag sålunda

uttalade vann riksdagens godkännande. Då jag i fjol (propositionen nr

149 till 1941 års riksdag) anmälde styrelsens förnyade förslag, förklarade jag

mig sakna anledning tillstyrka ett frångående av den föregående år intagna

ståndpunkten. Ej heller däremot framfördes någon erinran av riksdagen.

Såsom nämnts har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut från och med den 1 juli

1940 inrättats ett provisoriskt distrikt, benämnt sjätte distriktet, till vilket

hänförts ett betydande antal övertagna enskilda järnvägar. Chefskapet över

detta distrikt har anförtrotts ordinarie distriktschefen i femte distriktet, i

vilket distriktschefsbefattningen uppehälles på förordnande.

Det är uppenbart, att upprätthållandet av en distriktschefsbefattning genom

vikarie under längre tid medför betydande olägenheter, icke minst med

hänsyn till därav föranledda successionsförordnanden. Då vidare bestående

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

9

behov av ett nytt distrikt numera måste anses föreligga, synes mig såväl

praktiska skäl som hänsynen till de befattningshavare, vilka därav direkt

eller indirekt beröras, tala för att det nya distriktet gives en ordinarie personaluppsättning.

Jag är därför beredd att nu tillstyi''ka järnvägsstyrelsens

förslag örn inrättande av ytterligare en distriktschefsbefattning i lönegraden

C 9. Till vissa andra det nya distriktet berörande personalfrågor återkommer

jag i det följande.

Jag vill emellertid i anledning av de vid allmänna lönenämndens utlåtande

fogade särskilda yttrandena framhålla, att vad jag sålunda föreslagit

icke innebär något ställningstagande till vare sig frågan om omfattningen

av det nya distriktet eller spörsmålet örn förläggningen av dess kansli. Det

nuvarande provisoriet härutinnan bör enligt min mening tills vidare bestå

för att framdeles upptagas till slutligt avgörande i samband med en framför

allt på grund av det fortsatta järnvägsförstatligandet av allt att döma nödvändig

allmän översyn över distriktsindelningen vid statens järnvägar.

Införande av byrådirektör i A 28. Befattningen byrådirektör finnes icke

vid statens järnvägar. Något förslag örn dess införande har icke framlagts

av vare sig tjänsteförteckningssakkunniga eller personalkommissionen.

I skrivelse den 7 februari 1942 har emellertid järnvägsstyrelsen hemställt,

att 3 befattningar såsom byrådirektör i lönegraden A 28 måtte inrättas vid

statens järnvägar, avsedda för de för närvarande såsom förste byråingenjörer

i lönegraden A 27 placerade föreståndarna för bantekniska byråns bro-, signal-

och geotekniska avdelningar. Till stöd för förslaget har styrelsen anfört

följande.

På ifrågavarande föreståndare ställas särskilt stora fordringar med avseende

på teknisk kunskap och förfarenhet. De måste samtliga vara framstående

specialister inom den tjänstegren, som avdelningens arbeten omfattar,

varför på innehavarna av dessa tjänster ostridigt vila arbetsuppgifter, som

ligga väsentligt över vad som regelmässigt brukar vara förenat med förste

byråingenjörsbefattningar. Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att

styrelsens arkitekt, såsom föreståndare för bantekniska byråns husbyggnadsavdelning,

är placerad i lönegraden A 28.

På broavdelningen handläggas arbeten rörande konstruktioner för ny- och

ombyggnader av broar vid statens järnvägar, konstruktioner för större husbyggnader

m. m., uppgörande av tekniska bestämmelser för och teknisk

inspektion av anläggningarna, upphandling, kontroll och leveransbesiktningar,

vilka arbeten i många fall äro av en avsevärd storleksordning. På föreståndaren

ankommer att leda arbeten för den honom underställda tekniska

personalen, bestående av sammanlagt 16 personer, vilket med hänsyn till den

föreliggande arbetsmängden och kvaliteten av arbetsuppgifterna ställer synnerligen

stora krav på bans initiativ och tekniska kunnande.

Arbetsområdet för signalavdelningen omfattar planering och konstruktionsarbeten

för nyanläggningar, komplettering och ändring i samband med

bangårdsändringar, moderniseringar och förbättringar av olika slag av alla

de olika viixel- och signalsäkerhetsanläggn.ingar, som förekomma vid statens

järnvägar, vilka anläggningar under årens lopp icke blott tagit allt större

omfattning utan även nått en allt större teknisk utveckling. Inom avdelningen

utfärdas allmänna beskrivningar och bestämmelser för anläggningarna,

lokala instruktioner för deras handhavandc, tekniska bestämmelser för ari
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

läggningarnas utförande, montage, kontrollprovning, underhåll m. m. Vidare

verkställes teknisk inspektion och kontroll av anläggningarna och leveransbesiktning

av upphandlade anläggningar. Föreståndaren måste därför

vara en i hög grad kunnig specialist inom berörda område och kunna leda

arbetet inom denna jämförelsevis stora avdelning med en teknisk personal

på för närvarande 20 tjänstemän.

Å geotekniska avdelningen handläggas ärenden rörande de geotekniska

undersökningar av grundförhållandena, som äro nödvändiga vid hus-, brooch

banbyggnader av olika slag för att tillgodose den säkerhet med avseende

på byggnadernas stabilitet, som är av nöden. Avdelningen skall dessutom

vara expertisorgan inom verket för samtliga frågor av hithörande natur,

såväl för andra inom styrelsen befintliga konstruktionsavdelningar som

vederbörande linjemyndigheter. Av föreståndaren fordras därför stor erfarenhet

och grundlig utbildning inom berörda fack, och med ledning av hans

utlåtanden träffas avgöranden, som medföra ett avsevärt ansvar såväl ur

ekonomisk synpunkt som med hänsyn till säkerheten för tågens framförande.

På grund av de kvalificerade arbetsuppgifter, som sålunda åvila ifrågavarande

avdelningsföreståndare, anser styrelsen den föreslagna lönegradsplaceringen

väl motiverad.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 24 februari 1942 uttalat, att

lönenämnden i likhet med järnvägsstyrelsen anser ifrågavarande befattningshavares

tjänståligganden vara av mera kvalificerad natur än de arbetsuppgifter,

som åvila förste byråingenjörsbefattningar i allmänhet vid statens

järnvägar. Med hänsyn härtill och då den omständigheten, att frågan

örn byråchefernas löneställning ännu icke vunnit sin lösning, icke bör utgöra

hinder för ett avgörande av det nu föreliggande spörsmålet, har lönenämnden

funnit sig kunna tillstyrka bifall till framställningen.

Departements- Av föreståndarna för byråavdelningarna inom järnvägsstyrelsen äro endast

eksfen. 5 placerade i 28 lönegraden, nämligen de fyra överinspektörerna å drifttjänstbyrån

samt föreståndaren för bantekniska byråns husbyggnadsavdelning

(arkitekten). Övriga avdelningsföreståndare äro placerade högst i 27 lönegraden.

Järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag innebär uppflyttning av ytterligare

3 föreståndarbefaltningar, nämligen föreståndarna för bantekniska

byråns bro-, signal- och geotekniska avdelningar till den högre löneställningen,

därvid benämningen byrådirektör skulle för deras vidkommande

införas i tjänsteförteckningen.

De arbetsuppgifter, som enligt den av järnvägsstyrelsen lämnade redogörelsen

åvila ifrågavarande avdelningsföreståndare, samt de krav beträffande

teknisk kunskap och förfarenhet, som ställas på dem, synas mig tala för

jämställdhet i lönehänseende med de till 28 lönegraden hänförda föreståndarna

för byråavdelningar inom järnvägsstyrelsen. Ett ytterligare motiv för

den föreslagna lönegradsplaceringen synes mig det förhållandet utgöra, att

jämförbara avdelningsföreståndare inom såväl telegrafstyrelsen som vattenfallsstyrelsen

äro placerade såsom byrådirektörer i 28 lönegraden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

11

Allmänna lönenämnden bär i sitt tillstyrkande utlåtande över järnvägsstyrelsens

förslag framhållit, att den omständigheten, att frågan om byråchefernas

löneställning ännu icke vunnit sin lösning, icke bör utgöra hinder för

ett avgörande av förevarande spörsmål. För min del ansluter jag mig till

denna lönenämndens uppfattning. Jag vill endast tillägga, att styrelsens förslag

icke innebär annat än ett utnyttjande av en inom statsförvaltningen redan

befintlig tjänstegrad, vilken oberoende av de resultat, till vilka omprövningen

av frågan om byråchefernas lönegradsplacering kan leda, kommer att

såsom sådan återfinnas i tjänsteförteckningen.

Jag tillstyrker alltså, att föreståndarna å bantekniska byråns bro-, signaloch

geotekniska avdelningar uppflyttas från förste byråingenjörer i lönegraden

A 27 till byrådirektörer i lönegraden A 28.

Fråga om uppflyttning av föreståndaren för huvudverkstaden i Tomteboda

från A 26 till A 27. Vid statens järnvägar finnas för närvarande 7 huvudverkstäder.

Föreståndaren för huvudverkstaden i örebro är såsom verkstadsöveringenjör

placerad i lönegraden G 6. Av övriga föreståndare äro 4,

nämligen föreståndarna för huvudverkstäderna i Göteborg, Malmö, Östersund

och Notviken såsom förste verkstadsingenjörer placerade i lönegraden A 27,

medan föreståndarna för huvudverkstäderna i Tomteboda och Bollnäs såsom

verkstadsingenjörer äro hänförda till lönegraden A 26.

Personalkommissionen har (betänkandet del I) föreslagit uppflyttning av

föreståndaren för huvudverkstaden i Tomteboda till förste verkstadsingenjör.

Till stöd härför har kommissionen anfört följande.

Verkstaden i Tomteboda har till uppgift att utföra de revisioner av personvagnar,

som var fjärde respektive var sjätte månad företagas, ävensom därjämte

i förekommande fall sådana erforderliga reparationer av dylika vagnar,

vilka lämpligen böra å verkstaden utföras. Arten av dessa arbeten påverkas

därav, att de omfatta personvagnar av alla förekommande typer och

med mycket skiftande utrustning. På grund av personvagnsparkens knapphet

i förhållande till vagnbehovet, särskilt under högtrafik, och då det här

gäller att säkerställa vagnparken för tågen å statens järnvägars viktigaste

linjer, måste verkstadsdriften på denna verkstad även ur nu nämnda synpunkt

bedrivas med största precision. Verkstadens kapacitet är, särskilt före

helger och andra högtrafikstillfällen, strängt utnyttjad, och dess rationella

drift utgör därför en av förutsättningarna för ett ekonomiskt utnyttjande av

personvagnsparken. Nu nämnda omständigheter medföra, att stora krav ställas

på verkstadens föreståndare i fråga örn organiserandet och ledandet av

verkstadsdriften. Kommissionen anser därför, att de arbetsuppgifter och det

ansvar, som åvila denne befattningshavare, äro av sadan art, att hans uppflyttning

i 27 lönegraden är motiverad.

I utlåtande den 7 februari 1941 har järnvägsstyrelsen avstyrkt personalkommissionens

ifrågavarande förslag samt därvid anfört följande.

Såsom skäl för befattningens uppflyttning i lönegrad har kommissionen

huvudsakligen framhållit, att arbetsobjektens, personvagnarnas, många olika

typer och skiftande utrustning samt det stränga utnyttjandet av verkstadens

kapacitet ställa stora krav på verkstadens föreståndare i fråga örn organi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

Departement t

chefen

serandet och ledandet av verkstadsdriften därstädes. Kommissionen synes

emellertid vid bedömandet av denna fråga ej hava tillräckligt beaktat, att

vid huvudverkstaden Tomteboda utföras endast mindre revisioner av personvagnar,

det vill säga sådana underhållsarbeten, vid vilka vagnarnas inbördes

skiljaktighet i fråga örn typ och utrustning har en mycket liten inverkan

på arbetsgången i verkstaden. Med hänsyn härtill har också det s. k.

taklarbetet vad denna verkstad beträffar kunnat drivas längre än vid någon

annan av statens järnvägars huvudverkstäder. Denna i detalj fastställda

planläggning av arbetsgången underlä Ilar givetvis i hög grad även verkstadsföreståndarens

övervakande av driften och förenklar betydligt hans arbete.

Härtill kommer att verkstadsbyggnaderna äro organiskt grupperade inom

ett mycket begränsat område, vilket i sin mån bidrager till lättnader i arbetets

övervakande.

I fråga örn storleksordningen och vikten av de arbetsuppgifter, som påvila

verkstadsföreståndaren i Tomteboda, äro dessa eldigt styrelsens mening

närmast likvärdiga med dem, som påvila verkstadsföreståndaren i Bollnäs,

vilken ävenledes är placerad i lönegraden A 26. Vid huvudverkstaden i Bollnäs

underhållas visserligen i huvudsak godsvagnar, men härvid är att märka,

att detta underhåll omfattar såväl större (6-års) som mindre (3-års) revisioner

av sådana vagnar, vartill kommer att vid denna verkstad även underhållas

ångfinkor och 2-axliga resgodsvagnar samt flera olika slags specialvagnar,

såsom isskrapor, spårrensare med flera. Med utgångspunkt från

verkstädernas utnyttjande förefinnes ej heller någon gradskillnad mellan

verkstäderna i Tomteboda och Bollnäs, enär bådas kapacitet under en följd

av år ständigt varit fullt utnyttjad.

I detta sammanhang torde även böra framhållas, att verkstäderna i Tomteboda

och Bollnäs äro de enda huvudverkstäder, där någon uppdelning på

olika ingenjörsavdelningar ej visat sig erforderlig, en omständighet som indirekt

visar, att dessa verkstäder intaga en särställning i fråga örn begränsningen

av dem tilldelade arbetsuppgifter. I följd härav har också vid dessa

tvenne huvudverkstäder, utom verkstadsföreståndaren, blott en ingenjör med

underingenjörs tjänsteställning ansetts erforderlig som ingenjörsbefäl.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 23 september 1941 framhållit,

att lönenämnden — även örn vissa skäl tala för ett bifall till kommissionens

föreliggande förslag -— likväl anser det vid huvudverkstaden i Tomteboda

bedrivna arbetet med hänsyn till dess natur och till den arbetsorganisation,

som är för handen, knappast vara av den art och omfattning, att föreståndarens

placering i lönegraden A 27 kan anses motiverad. Med hänsyn härtill

finner lönenämnden i likhet med järnvägsstyrelsen, att ifrågavarande föreståndarbefattning

bör kvarbliva i den nuvarande lönegraden. Lönenämnden

vill emellertid framhålla, att, därest en höjning av löneställningen för föreståndaren

vid Tomteboda kommer lill stånd, detta svårligen kan undgå att

medföra konsekvenser i avseende å verkstadsföreståndaren i Bollnäs. Så vitt

av järnvägsstyrelsens utlåtande framgår, äro nämligen de arbetsuppgifter,

denne verkstadsföreståndare har att utföra, principiellt likvärdiga med dem,

som åvila verkstadsföreståndaren i Tomteboda.

Liksom allmänna lönenämnden linner jag utredningen i ärendet giva

vid handen, att någon väsentlig skillnad mellan de arbetsuppgifter, som åvila

föreståndarna för huvudverkstäderna i Tomteboda och Bollnäs, icke kan an
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

13

ses föreligga. Å andra sidan äro dessa verkstäder organisatoriskt och med

hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning av annat slag än de verkstäder,

vilkas föreståndare äro förste verkstadsingenjörer. Med hänsyn härtill

anser jag mig icke böra tillstyrka den av personalkommissionen föreslagna

uppflyttningen av föreståndaren för huvudverkstaden i Tomteboda

från lönegraden A 26 till lönegraden A 27.

En ny byråingenjör i A 26. Antalet byråingenjörsbefattningar utgör för

närvarande 10. Personalkommissionens förslag —- till vilket jag i det följande

kommer att giva min anslutning — innebär utökning av antalet med 4 befattningar,

av vilka 1 avses för bantekniska byrån och 3 för maskintekniska

byrån.

I skrivelse den 16 januari 1942 har järnvägsstyrelsen hemställt om inrättande

av ytterligare en byråingenjörsbefattning, avsedd för styrelsens verkstadsbyrå,

samt därvid anfört följande.

Bland de arbetsuppgifter, som påvila styrelsens verkstadsbyrå, intager planläggningen

av verkstäder och arbetsgången i desamma en framskjuten plats.

Dessa planläggningsarbeten avse ej endast nya verkstäder eller verkstadsavdelningar

utan ingå även som ett viktigt led i den fortlöpande rationaliseringen

av driften i redan befintliga verkstäder.

Till och med år 1938 handhades den närmaste ledningen av här avsedda

arbeten av en verkstadsinspektor å verkstadsbyrån. Sedan denne befordrats

till verkstadsföreståndare, överflyttades emellertid verkstadsinspektorsbefattningen

till den egentliga verkstadsdriften, och den direkta ledningen av planeringsarbetena

övertogs till väsentlig del av verkstadsdirektören själv.

Efter hand har emellertid omfattningen av dessa arbeten ökat som en följd

av den allt hastigare utvecklingen på hithörande områden. Nya arbetsbesparande

metoder, transportredskap och mekaniska hjälpmedel hava framkommit,

vilkas tillämpning och användning inom verkstadsdriften ofta nödvändiggöra

mer eller mindre omfattande ändringar av verkstädernas planläggning

liksom av arbetsgången inom desamma. Härtill kommer att de verkstäder,

som i samband med förstatligandet av vissa enskilda järnvägar tillförts

statens järnvägar, i fråga örn arbetsplanläggning och utrustning med

moderna hjälpmedel i regel ej motsvarat nutidens krav på rationell verkstadsdrift.

En modernisering av dessa verkstäder är därför ofrånkomlig och har

redan delvis påbörjats. Men även i fortsättningen kommer den från förstatligandet

härrörande utökningen av antalet verkstäder att innebära en ökning

av de redan nu betydande fortlöpande planläggningsarbeten, som påvila verkstadsbyrån.

Det är därför enligt styrelsens mening nödvändigt, att den närmaste ledningen

av dessa arbeten kommer att påvila en särskild tjänsteman å verkstadsbyrån

och att sålunda verkstadsdirektören avlastas den direkta utformningen

av planläggningsarbetet.

För alt så i verkligheten skall kunna bliva fallet måste emellertid stora fordringar

ställas på denne tjänsteman såväl i fråga örn allmän teknisk erfarenhet

som särskilt beträffande modern verkstadsorganisation. Förutom en mångårig

tjänstgöring vid verkstadsdriften och helst inom ett flertal av dess olika

specialavdelningar bör han besitta en ingående kännedom örn moderna arbetsmetoder,

transportredskap och andra mekaniska hjälpmedel samt hava

personlig fallenhet för lösandet av tekniska organisationsfrågor inom verkstadsdriften.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Med hänsyn härtill och till de ur ekonomisk synpunkt viktiga uppgifter,

som komma att påvila ifrågavarande befattningshavare, anser styrelsen, att

denne bör erhålla byråingenjörs tjänsteställning.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 7 februari 1942 icke funnit

skäl till särskilt uttalande i anledning av järnvägsstyrelsens ifrågavarande

förslag.

Departement- För närvarande utövar chefen för verkstadsbyrån den direkta ledningen

chefen. av verkstädernas arbetsplanläggning. Ett bibehållande av denna anordning

kan näppeligen anses tillfredsställande. Det måste nämligen enligt mitt förmenande

vara uppenbart, att chefen för verkstadsbyrån icke bör vid sidan

av övriga göromål betungas med denna med hänsyn till utvecklingen å hithörande

områden betydande arbetsuppgift, vilken ytterligare ökat i omfattning

på grund av den modernisering, varav de i samband med järnvägsförstatligandet

övertagna verkstäderna i flertalet fall äro i behov. Vid sådant

förhållande synas mig avgörande skäl tala för bifall till järnvägsstyrelsens

förslag örn inrättande av en särskild befattning för ändamålet. Mot befattningens

placering såsom byråingenjör i lönegraden A 26 har jag icke något

att erinra.

Införande av elektroingenjör i A 26. I enlighet med tjänsteförteckningssakkunnigas

och personalkommissionens förslag, vilket vid ärendets remissbehandling

lämnats utan erinran, tillstyrker jag, att befattningen elektroingenjör

införes i 26 lönegraden. Den nya befattningen avses för starkströmsingenjörerna

vid de fem äldre distriktskansliema. För närvarande

äro dessa tjänstemän placerade i lönegraden A 22.

Tjänsteförteckningssakkunnigas förslag innebar dessutom, att benämningen

elektroingenjör i anslutning till uttalande av järnvägsstyrelsen skulle användas

även för de nuvarande telegrafingenjörerna i 26 lönegraden. Då järnvägsstyrelsen

numera håller före, att telegrafingenjörsbenämningen bör bibehållas,

anser jag mig icke böra förorda den av tjänsteförteckningssakkunniga

ifrågasatta förändringen.

En ny sekreterarbefattning i A 26. Antalet sekreterarbefattningar i 26 lönegraden

utgör för närvarande 4. Personalkommissionens av mig i det följande

tillstyrkta förslag innebär å ena sidan uppflyttning till 26 lönegraden

av 1 befattning såsom sekreterare i 24 lönegraden å godstrafikbyråns transportavdelning

samt inrättande å kanslibyrån av 1 befattning i 26 lönegraden

för handläggning av bland annat löne- och pensionsfrågor. Å andra sidan

skulle till förste sekreterare i 27 lönegraden uppflyttas 2 befattningar, nämligen

dels föreståndaren för godstaxebyråns avdelning för utländsk godstrafik,

dels ock byråchefens närmaste man å persontaxebyrån. Antalet sekreterarbefattningar

i lönegraden A 26 skulle alltså bliva oförändrat.

I skrivelse den 16 januari 1942 har järnvägsstyrelsen föreslagit inrättande

av ytterligare 1 ordinarie sekreterarbefattning i 26 lönegraden, avsedd för

föreståndaren för drifttjänstbyråns allmänna avdelning. Styrelsen erinrar,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

15

att samma förslag framförts i fjol samt tillstyrkts av personalkommissionen

och allmänna lönenämnden men icke vunnit statsmakternas bifall. Till stöd

för förslaget hade styrelsen därvid anfört följande.

På föreståndaren för den allmänna avdelningen ankommer att bereda och

antingen i samråd med respektive överinspektör eller ock direkt för byråchefen

föredraga driftsavdelningen och drifttjänstbyrån tillhörande ärenden rörande

personalens antagning, utbildning och tjänstgöring m. m., personalstater,

tjänstetillsättningar och förflyttningar ävensom vissa löneärenden.

Han har även överinseendet över den personal, som å byrån är placerad å

diariet, för maskinskrivning och för vaktmästarsysslor.

Vidare har föreståndaren att i personalangelägenheter tillhandagå distrikten

med råd och upplysningar, att till verket utomstående tjänsteställen och

personer lämna de upplysningar, som kunna befinnas befogade, att biträda

vid förhandlingar med personalorganisationerna och att på uppdrag av byråchefen

direkt förhandla med dessa organisationer. Denne tjänsteman måste

därför vara fullt insatt i alla förordningar och bestämmelser rörande personal

vid såväl han- och maskin- som trafikavdelningarna, att vara väl underrättad

örn rådande förhållanden inom dessa skilda avdelningar och att även

besitta förfarenhet beträffande äldre författningar och föreskrifter liksom ock

kännedom om tillämpad praxis på de områden, varom här kan bliva fråga.

Honom åligger ävenledes att vaka över, att alla personalangelägenheter inom

den stora driftsavdelningen med dess mångskiftande tjänsteområden besörjas

enligt enhetliga linjer och efter av styrelsen meddelade direktiv.

I och med övertagandet i större skala av enskilda järnvägar har arbetsmängden

för allmänna avdelningen i avsevärd omfattning stegrats, även rent

kvalitativt. Den stora utökningen av personalnumerären och i samband därmed

uppkommande frågor rörande den övertagna personalens tjänstgöring,

utbildning och placering m. m. komma sålunda att ställa ytterligare stora

krav på den allmänna avdelningen och dess föreståndare.

Genom beslut den 15 juli 1941 har järnvägsstyrelsen förordnat föreståndaren

för drifttjänstbyråns allmänna avdelning, vilken innehar tjänsteställning

såsom ordinarie notarie i 21 lönegraden, till extra ordinarie sekreterare i 26

lönegraden. Med hänsyn till den fortsatta utveckling, vari drifttjänstbyrån

och icke minst dess allmänna avdelning är stadd, finner styrelsen anledning

icke föreligga att ytterligare fördröja uppförandet av nämnda sekreterarbefattning

på ordinarie stat. Samtidigt föreslår styrelsen, att den notariebefattning,

som blir disponibel vid inrättandet av ifrågavarande sekreterarbefattning,

får tills vidare kvarstå å byrån.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 7 februari 1942 erinrat örn

sitt i fjol gjorda uttalande, att del med hänsyn till de kvalificerade göromål,

som ankomma på innehavaren av ifrågavarande notariebefattning, och till

betydelsen för verkels driftsekonomi av de ärenden befattningshavaren har

att handlägga, syntes nämnden motiverat, att befattningshavaren bereddes

den löneställning järnvägsstyrelsen förordat. På grund av den fortgående utvecklingen

inom drifttjänstbyrån anser sig lönenämnden, under åberopande

av vad nämnden sålunda uttaiat, höra tillstyrka den föreliggande framställningen.

Jämväl personalkommissionen har (betänkandet del IV) föreslagit inrättan
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

16 Kungl. Maj.ts preposition nr 195.

de av en sekreterarbefattning i lönegraden A 26 för ifrågavarande avdelningsföreståndare.

Den utveckling i kvalitativt hänseende beträffande de med föreståndarskapet

för drifttjänstbyråns allmänna avdelning förenade arbetsuppgifterna, som

ägt rum efter det järnvägsstyrelsen i fjol föreslog inrättandet av en ordinarie

sekreterarbefattning i lönegraden A 26 för ifrågavarande befattningshavare,

synes mig tala för att befattningshavaren gives den av styrelsen föreslagna

samt av personalkommissionen och allmänna lönenämnden tillstyrkta tjänsteställningen.

Med hänsyn till den kvantitativa ökning av arbetsuppgifterna

å avdelningen, som jämväl ägt rum, har jag ej heller något att erinra mot att

den notariebefattning, som eljest skulle hava indragits, i enlighet med styrelsens

förslag bibehålies å avdelningen.

En ny signalingenjör i A 26. Vid ett vart av de fem äldre distriktskanslierna

finnes en signalingenjör i lönegraden A 26. Någon ordinarie dylik befattning

finnes däremot icke vid det nyinrättade provisoriska sjätte distriktet.

I anslutning till vad jag anfört vid behandlingen av järnvägsstyrelsens

förslag örn inrättande av ytterligare en ordinarie distriktschefsbefattning tillstyrker

jag, att —- på sätt järnvägsstyrelsen i utlåtande över personalkommissionens

förslag hemställt -— en ordinarie signalingenjörsbefattning inrättas

för distriktskansliet vid sistnämnda distrikt.

En ny verkstadsingenjörsbcfattning i A 26. För närvarande finnas 3 verkstadsingenjörsbefattningar

i lönegraden A 26, nämligen 1 såsom närmaste

man till föreståndaren för huvudverkstaden i Örebro och 2 såsom föreståndare

för huvudverkstäderna i Tomteboda respektive Bollnäs.

I skrivelse den 16 januari 1942 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag om

inrättande av ytterligare en verkstadsingenjörsbefattning, avsedd för föreståndaren

för en genom sammanslagning av de från vissa enskilda järnvägar

övertagna verkstäderna i Hälsingborg och i Ystad bildad ny huvudverkstad,

benämnd Hälsingborg—Ystad. Till stöd härför har styrelsen anfört följande.

Vid den av statens järnvägar övertagna verkstaden i Hälsingborg, förut

tillhörig Hälsingborg—Hässleholms järnvägar, har som platsföreståndare

kvarstått en från nyssnämnda järnvägar övertagen maskiningenjör. Denne,

som varit uppförd å övergångsstat, avgick med pension vid utgången av november

månad 1941. Någon befattning för den nytillträdande föreståndaren

för verkstaden ifråga finnes icke disponibel.

Styrelsen har emellertid för avsikt att under en och samma förvaltning

sammanslå denna verkstad med den under år 1941 övertagna verkstaden i

Ystad, förut tillhörig Malmö—Ystads och Ystad—Eslövs järnvägar, varigenom

av dessa verkstäder skulle bildas en huvudverkstad Hälsingborg—Ystad

med föreståndare i verkstadsingenjörs tjänsteställning och med Hälsingborg

som stationeringsort. Till denna huvudverkstad skulle lämpligen kunna hänföras

även de verkstäder, som vid förstatligande av andra enskilda Skånejärnvägar

kunna komma att tillföras statens järnvägars verkstadsavdelning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

17

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 7 februari 1942 anfört följande.

Enligt vad lönenämnden inhämtat verkställas vid verkstaden i Hälsingborg

lok-, personvagns- och godsvagnsreparationer och vid verkstaden i Ystad lokoch

godsvagnsreparationer. Personalantalet har för år 1941 utgjort 107 respektive

69, tillhopa 176 anställningshavare, och omslutningen har för samma

år uppgått till omkring 670,000 respektive 500,000 kronor. För innevarande

år beräknas omslutningen för båda verkstäderna till omkring 1,400,000

kronor. Som jämförelse må nämnas, att vid huvudverkstaden i Bollnäs, som

har att utföra enbart godsvagnsreparationer, personalanlalet vid utgången av

år 1941 uppgått till 219, och att omslutningen vid denna verkstad under samma

år något överstigit 2,000,000 kronor.

Med hänsyn till omfattningen och arten av verksamheten vid verkstäderna

i Hälsingborg och Ystad och då dessa verkstäder icke ansetts kunna lämpligen

organisatoriskt infogas under huvudverkstaden i Malmö, finner sig lönenämnden

böra tillstyrka järnvägsstyrelsens framställning.

I likhet med allmänna lönenämnden anser jag ett sammanförande av verkstäderna

i Hälsingborg och Ystad till en huvudverkstad ägnat att möjliggöra

ett rationellt ordnande av verkstadsdriften. Jag anser mig därför böra tillstyrka

järnvägsstyrelsens förslag örn inrättandet av en ny verkstadsingenjörsbefattning

i lönegraden A 26.

Införande av ingenjör i A 24. I enlighet nied tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag, vilket vid ärendets remissbehandling lämnats utan erinran, tillstyrker

jag, att befattningen ingenjör införes i lönegraden A 24.

Vidare förordar jag, att antalet ingenjörsbefattningar i nämnda lönegrad

i överensstämmelse med personalkommissionens av järnvägsstyrelsen tillstyrkta

förslag bestämmes till 14. Detta antal erhålles genom nyinrättande

av 1 ingenjörsbefattning å maskintekniska byråns avdelning för personvagnar

samt genom uppflyttning från 22 lönegraden till ingenjörer i 24 lönegraden

av 2 konstruktörer å bantekniska byråns allmänna avdelning, 6 elektroingenjörer

å bansektionerna, 3 maskininspektorer, nämligen lokstations- och vagnstationsföreståndarna

vid Hagalunds övre samt lokstationsföreståndaren vid

Sävenäs, ävensom 2 verkstadsinspektorer, nämligen föreståndarna för vagnverkstäderna

vid huvudverkstäderna i örebro och Malmö.

Fråga om uppflyttning av notarien å persontaxebyråns avdelning för inländsk

trafik och allmänna ärenden från A 21 till sekreterare i A 24. För

närvarande finnas 8 befattningar såsom sekreterare i lönegraden A 24. Personalkommissionens

av mig i det följande tillstyrkta förslag innebär nyinrättande

av 1 befattning å godstaxebyråns avdelning för allmänna svenska taxeärenden

och 1 befattning å persontaxebyråns reklamavdelning, uppflyttning

från notarie i 21 lönegraden till sekreterare i 24 lönegraden av 1 befattning

å persontrafikbyråns vagnavdelning samt uppflyttning från 24 till 26 lönegraden

av 1 sekreterare å godstrafikbyråns transporlavdelning. Antalet sekreterare

i 24 lönegraden skulle alltså bliva 10.

Mimny till riksdagens protokoll 19V2. I sami. Nr lillo. ''2

Departements
chefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

Departements
chefen.

Därutöver har personalkommissionen (betänkandet del IV) föreslagit uppfattning

till sekreterare i 24 lönegraden av notarien å persontaxebyråns avdelning

för inländsk trafik och allmänna ärenden. Kommissionen framhåller,

att ifrågavarande befattningshavare tjänstgör såsom arbetsledare. Med

hänsyn till de skiftande uppgifter, som åvila byrån efter en under år 1940

företagen omorganisation och arbetets alltjämt fortgående ökning, icke minst

med hänsyn till verkställd omläggning av arbetssättet med större tyngd på

ekonomiska och sociala synpunkter, samt de krav, som med anledning härav

ställas på arbetsledaren inom förevarande avdelning, anser kommissionen den

föreslagna uppflyttningen motiverad.

Järnvägsstyrelsen har i utlåtande den 6 februari 1942 icke framställt någon

erinran mot kommissionens förslag.

Däremot har allmänna lönenämnden i utlåtande den 24 februari 1942 icke

funnit tillräckliga skäl föreligga för den föreslagna lönegradsplaceringen.

Ledamoten av lönenämnden Ruist har dock ansett, att lönenämnden hort tillstyrka

kommissionens förslag.

För egen del är jag med hänsyn till allmänna lönenämndens avstyrkande

utlåtande icke benägen förorda uppfattning i högre lönegrad av arbetsledaren

å persontaxebyråns avdelning för inländsk trafik och allmänna ärenden.

I avvaktan på vidare erfarenhet rörande verkningarna av den av personalkommissionen

berörda omläggningen av arbetssättet å avdelningen anser jag,

att befattningen bör bibehållas såsom notarie i lönegraden A 21.

Sju nya baninspektoier i A 22 saint utbyte av benämningarna baninspektor,

konstruktör, maskininspektor och verkstadsinspektor i A 22 samt underingenjör

i A 20 mot ingenjör. För närvarande finnas 7 befattningar såsom

baninspektor i lönegraden A 22.

I skrivelse den 16 januari 1942 har järnvägsstyrelsen upprepat tidigare

framfört förslag, vilket icke vunnit statsmakternas bifall, om inrättande av

5 baninspektorsbefattningar för de för närvarande såsom underingenjörer i

20 lönegraden placerade närmaste männen till baningenjörerna å 2, 11, 14,

19 och 24 bansektionerna med huvudorter i Norrköping respektive Nässjö,

Sundsvall, Kiruna och Stockholm. Styrelsen erinrar, att ifrågavarande

förslag tillstyrkts av personalkommissionen och allmänna lönenämnden.

Därutöver hemställer styrelsen, att ytterligare 2 baninspektorsbef att milga i

måtte inrättas för baningenjöremas närmaste män å 12 och 21 bansektionerna

med hänsyn till de ändrade förhållanden, som inträtt efter det personalkommissionen

slutfört sina undersökningar. I fråga om sistnämnda befattningar

har styrelsen anfört följande.

Tolfte bansektionen (huvudort Hälsingborg) omfattade vid tiden flir personalkommissionens

undersökning av förhållandena inom banavdelningen

inalles en banlängd av 281.4 km. Efter förstatligandet av vissa enskilda järnvägar

år 1940 omfattar sektionen numera inalles en banlängd av icke mindre

än 543.4 km. Enligt den av personalkommissionen verkställda siffermässiga

värderingen av bansektionernas inbördes storleksordning och svang
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts preposition nr 195.

19

lietsgrad kom 12 hansektionen upp till ett poängtal av 1,681, som dock icke

ansågs tillfyllest för att baninspektor borde vara placerad såsom baningenjörens

å denna sektion närmaste man. Med den omfattning, sektionen numera

har, erhålles emellertid med samma beräkningsmetod, som av personalkommissionen

använts, ett poängtal av cirka 2,900, innebärande all

sektionen nu kan jämställas med de bansektioner, vilka redan äro tilldelade

baninspektorer såsom närmaste män till sektionsföreståndaren, och inom

denna grupp av bansektioner når tolfte sektionen vida över den sektion,

som har det lägsta poängtalet.

Tjugoförsta bansektionen (huvudort Umeå) har efter den sammanslagning

av förutvarande 21 och 22 bansektionerna, som ägt rum i samband

med slutförandet av elektrifieringen av den däri ingående huvudlinjen,

kommit att från och med den 1 juli 1941 omfatta huvudlinjen Långsele—

Jörn med sidolinjer till Örnsköldsvik, Holmsund och Skelleftehamns nedre,

i allt cirka 587 km spårlängd. Sektionen, som efter sammanslagningen förestås

av förste baningenjör, uppnår nu enligt den av personalkommissionen

använda beräkningsmetoden ett poängtal av cirka 1,860 och är därmed i

storleksordning närmast att jämföra med 14 och 11 bansektionerna, vilka

med poängtalen 1,911 respektive 1,858 ingå bland de bansektioner, för vilka

personalkommissionen föreslagit och styrelsen redan tidigare begärt inrättandet

av baninspektorsbefattningar.

Styrelsen hemställer alltså, att 7 underingenjörsbefattningar uppflyttas till

befattningar såsom baninspektor.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 7 februari 1942 icke funnit

skäl till särskilt uttalande i anledning av styrelsens förevarande förslag.

Såsom järnvägsstyrelsen framhållit, ha såväl personalkommissionen norn Departement»- allmänna lönenämnden tillstyrkt, att baninspektorsbefattningar inrättas för chefensektionsföreståndarnas

närmaste män å 2, 11, 14. 19 och 24 bansektionerna.

Ej heller jag har något att erinra häremot.

Styrelsens förslag innebär vidare, att dylika befattningar skulle inrättas

även för sektionsföreståndarnas närmaste män å 12 och 21 bansektionerna.

Till stöd härför har styrelsen åberopat de förändrade förhållanden, som inträffat

efter det personalkommissionen slutfört sina undersökningar och

som innebära, att sistnämnda bansektioner numera uppnå så högt poängtal

vid jämförelse olika bansektioner emelian, att de enligt de av kommissionen

uppdragna allmänna riktlinjerna böra förses med baninspektorer såsom

närmaste män till sektionsföreståndama. Styrelsens förslag härutinnan, mot

vilket lönenämnden ej framställt erinran, anser jag mig böra tillstyrka. Vid

bifall härtill torde Kungl. Majit framdeles vilja meddela beslut örn indragning

av 7 befattningar såsom underingenjör i lönegraden A 20.

Såsom jag förut antytt, lia tjänsteförteckningssakkunniga förordat, atl

särskilda ingenjörsbenämningar skulle förekomma endast i 26 och högre

lönegrader. För förefintliga ingenjörsbenämningar mellan 15 och 26 lönegraderna

skulle däremot enbart benämningen ingenjör användas. I enlighet

med de sakkunnigas förslag härutinnan, vilket vid ärendets remissbehandling

lämnats utan erinran, tillstyrker jag, att följande nu befintliga speciella

ingenjörsbenämningar, nämligen baninspektor, konstruktör, maskininspek
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

tor och verkstadsinspektor i 22 lönegraden samt underingenjör i 20 lönegraden

utbytas mot ingenjör.

Uteslutning av distriktskanirerare och elektroingenjör i A 22. Enligt personalkommissionens

f örslag (betänkandet del II) skola de nuvarande fem distriktskamrerarbefattningarna

i samband med ifrågasatt omorganisation av

handläggningen inom dislriktskanslierna av dels personal- och avlöningsärenden,

dels bokförings- och kassaärenden, dels ock övriga allmänt kamerala

ärenden utbytas mot två nya befattningar vid ett vart av kanslierna, nämligen

en byråassistentbefattning i lönegraden A 21 och en förste bokhållarbefattning

i lönegraden A 18. Avsikten är därvid att sammanföra handläggningen av

nämnda ärenden till en personal- och en bokföringsavdelning med byråassistenten

respektive förste bokhållaren såsom arbetsledare.

Tjänsteförteckningssakkunniga hade föreslagit utbyte av distriktskamrerarbefattningarna

mot befattningar såsom byråassistent i 20 lönegraden. Med

hänsyn till det ändrade läge, som genom den nu aktuella organisationsförändringen

uppkommit efter del de sakkunniga avgivit sitt betänkande, anser

jag mig böra tillstyrka personalkommissionens förslag, vilket vid ärendets

remissbehandling lämnats utan erinran. Distriktskamrerarna böra alltså

från och med den 1 juli 1942 uppföras å övergångsstat. Samtidigt bör i tjänsteförteckningen

införas anteckning om att befattningen distriktskamrerare

endast förekommer å övergångsstat.

I detta sammanhang må framhållas, att för närvarande å övergångsstat vid

statens järnvägar finnas 1 befattning såsom förste telegrafist i 18 lönegraden

och 2 befattningar såsom distriktskassör i 21 lönegraden. Då befattningarna

icke äro upptagna i tjänsteförteckningen, synes komplettering härutinnan

böra ske med anteckning tillika örn att befattningarna endast förekomma å

övergångsstat.

Personalkommissionen har vidare föreslagit (betänkandet del I—IV), att

de nuvarande 14 elektroingenjörsbefattningarna i lönegraden A 22 skulle

utgå ur personalförteckningen. Uppflyttning till högre lönegrad skulle därvid

ske av 11 befattningar, nämligen 5 till elektroingenjör i lönegraden A 26 och

6 till ingenjör i lönegraden A 24. Av de återstående 3 befattningarna skulle

en, som är vakant, indragas och 2 förändras till befattningar såsom verkstadsinspektor

i lönegraden A 22. Vad sålunda föreslagits föranleder icke annan

erinran från min sida, än att verkstadsinspektorsbefattningarna enligt vad

jag förut förordat skola benämnas ingenjör. Jag tillstyrker alltså, att benämningen

elektroingenjör uteslutes ur lönegraden A 22.

Införande av expeditionsföreståndare i A 22. Såsom föreståndare för biljettexpeditioner

respektive godsexpeditioner kunna för närvarande förekomma

expeditionsföreståndare (A 21), förste stationsskrivare (A 17), stationsskrivare

(A 15), förste kontorister (A 10) eller kontorister (A 8). Personalkommissionen

har föreslagit inrättande av en ny föreståndargrad under benämningen

expeditionsföreståndare och med placering i lönegraden A 22.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

21

Beträffande föreståndarskapet för biljettexpeditioner Ilar personalkommissionen

(betänkandet del III) anfört bland annat följande.

Kommissionen anser riktigt, att föreståndarnas grad avväges efter expeditionernas

relativa storlek och vill förorda, alt denna storlek t. v. bestämmes

på sätt, som redan tillämpas av järnvägsstyrelsen, d. v. s. enligt 1936 års

klassificeringskommittés grunder. I enlighet härmed har kommissionen till

ledning vid avgivande av sitt förslag i fråga om biljettexpeditionerna sammanställt

uppgifter om deras poängtal. Dessa poängtal lia varit grundade

på 1938 års trafik. Det bär nämligen icke varit möjligt att få fram fullständigt

siffermaterial för en värdering av biljettjänsten för något senare år,

emedan den särskilda statistik, som erfordras för omvärdering av trafiksiffrorna,

icke förts efter år 1938. Då emellertid 1938 måste betraktas som ett

relativt gott normalår, vilket därtill är det sista, som är helt oberört av de

rubbningar i fråga örn trafikens storlek och fördelning över statsbanenätet,

som inträdde under senare delen av år 1939, måste 1938 års trafiksiffror

anses ge ett relativt rättvisande uttryck för expeditionernas inbördes storleksordning

och därigenom också väl lämpa sig för de jämförelser och

exemplifieringar, kommissionen i det följande ansett nödvändiga.

Vid övervägande av frågan örn lönegradsplaceringen av de största biljettexpeditionernas

föreståndare har kommissionen icke funnit tillräcklig anledning

att biträda framfört förslag örn uppfattning av vissa av dessa föreståndare

till lönegraden A 24. Däremot vidhåller kommissionen sin tidigare

uttalade uppfattning, att vissa av dem böra uppflyttas till den i annat sammanhang

till införande i tjänsteförteckningen föreslagna expeditionsföreståndarbefattningen

i lönegraden A 22. Denna befattning bör enligt kommissionens

mening avses för de tre största biljettexpeditionerna, nämligen Stockholm

C, Malmö C och Göteborg C. vilka i fråga örn storlek väsentligt skilja

sig från de övriga — en skillnad, som dessutom måste förutses bliva för

framtiden bestående.

Av övriga biljettexpeditioner böra Lund C, Uppsala C, Örebro C och

Norrköping C. vilka samtliga uppvisa minst 50 poäng, erhålla expeditionsföreståndare

i lönegraden A 21 som föreståndare.

Mindre biljettexpeditioner med egen föreståndare än de nu nämnda böra,

med i det följande angivna undantag, förestås av förste stationsskrivare

vid poängtalen 49—21, stationsskrivare vid poängtalen 20—15, förste kontorist

vid poängtalen 14—9 och kontorist vid poängtalen från 8 och nedåt,

allt under förutsättning, vad mindre expeditioner angår, att särskild föreståndare

enligt distriktsbefälets beprövande är erforderlig och sådant föreståndarskap,

vad expedition med mindre än 21 poäng beträffar, icke kan

uppdragas åt förste stationsskrivare respektive stationsskrivare, vilken av

annan anledning (närmaste man till stationsföreståndaren, gemensamt föreståndarskap

för biljett- och godsexpedition e. d.) finnes på stationen.

Nu nämnda poänggränser liro som nämnt hänförda till 1938 års trafik,

men grunda sig icke enbart på poängtalens relativa höjd utan hava främst

uppkommit vid den erfarenhetsmässiga värdering av arbetet på de olika

expeditionerna, som kommissionen verkställt, oell vill kommissionen här

ytterligare betona, att poängberäkningen huvudsakligen avser att få fram

den inbördes ordningen mellan expeditionerna i storlekshänseende.

Förestående förslag rörande föreståndarskapet flir biljettexpeditionerna

grundar sig såsom av det sagda framgår enbart på vederbörande biljettexpeditioners

storlek. I åtskilliga lall förekommer emellertid gemensamt

förestå iida iska]) för biljett- och annan expedition. I sådant fall bör en

gemensam värdering ske av de olika expeditionernas storlek för bedömande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. j\Iaj:ts proposition nr 195.

av föreståndargraden, allt enligt riktlinjer, som av kommissionen angivas

vid behandlingen av föreståndarskap för godsexpeditionerna.

Bland stationer och expeditionsställen, som ombesörja biljettförsäljning i

.större skala, befinna sig bland andra Stuvsta (klass 6), Tureberg och

Huddinge (klass 4) samt expeditionsstället Karlberg med 22, 18, 15 respektive

14 poäng. Vid dessa platser är emellertid biljettjänsten av enklare

slag, enär den till övervägande delen omfattar försäljning av månadsbiljetter

och andra lokalbiljetter till och från Stockholm. På grund härav äro förestående

riktlinjer i fråga örn föreståndares tjänstegrad icke tillämpliga på

dessa biljettförsäljningsställen. Särskild föreståndare för biljettexpeditionen

på nämnda platser finnes för övrigt endast vid Huddinge, där en kontorist

härtill förordnats. Någon ändring i dennes tjänstegrad har icke synts kommissionen

erforderlig.

Järnvägsstyrelsen har i utlåtande den 17 januari 1942 tillstyrkt personalkommissionens

förslag.

Allmänna lönenåmnden anför i utlåtande den 7 februari 1942 följande.

Den av kommissionen upprättade sammanställningen över de olika biljettexpeditionernas

poängtal utvisar, att expeditionerna vid de tre största

stationerna — Stockholm C, Malmö C oell Göteborg C med poängtalen

respektive 369, 171 och 170 — äro av en helt annan storleksordning än

de närmast därefter följande expeditionerna, av vilka den största uppnår

endast 59 poäng. Med hänsyn till det stora ansvar, som åvilar föreståndarna

för biljettexpeditionerna vid de tre största stationerna med deras

betydande omslutning, finner lönenåmnden skäligt, att föreståndarna beredes

den bättre löneställning, som det föreliggande förslaget örn differentiering

av expeditionsföreståndarbefattningama i 21 och 22 lönegraderna

innebär. Lönenämnden finner sig alltså kunna tillstyrka, att befattningen

expeditionsföreståndare i tjänsteförteckningen upptages även i 22 lönegraden

och att föreståndarna för de ifrågavarande expeditionerna inplaceras i

denna lönegrad.

Poängsammanställningen (betänkandet del III. sid. 157) utvisar vidare, att

någon mera markerad gräns icke är tillfinnandes mellan de minsta av de

expeditioner, vilkas föreståndare enligt förslaget skola hänföras till lönegraden

A 21 och de största av de expeditioner, vilka skola förestås av befattningshavare

i förste stationsskrivares grad. En bestämd gränsskillnad

föreligger däremot mellan biljettexpeditionerna vid Jönköping C och vid

Hälsingborg C, den förra med 37 poäng och den senare med 29 poäng.

Det synes lönenämnden tveksamt, örn den av kommissionen vid 49 poäng

dragna gränsen är riktigt vald och örn den föreslagna höjningen av lönegradsställningen

för föreståndarna för expeditioner ovanför nämnda gräns

från 17 till 21 lönegraden är motiverad. Lönenämnden vill ock framhålla,

att den föreslagna löneställningen — lönegraden A 21 — för föreståndare

vid expeditioner med ett poängtal av 50—59 synes väl hög i jämförelse

med löneställningen — lönegraden A 22 — för motsvarande befattningshavare

vid de tre största expeditionerna med deras flerdubbelt större poängtal.

Med hänsyn härtill vill lönenämnden ifrågasätta, att den övre gränsen

för expeditioner med föreståndare i förste stationsskrivares grad dragés

vid poängtalet 35 och att föreståndare för expeditioner med högre poängtal

än det nu nämnda upp till förslagsvis högst 100 poäng inplaceras

i lönegraden A 18. I denna lönegrad är bland andra befattningen förste

(►okhållare inplacerad.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

23

Enligt lönenämnden skulle alltså biljettexpeditionerna vid Stockholm C,

Malmö C och Göteborg G i enlighet nied personalkommissionens förslag förestås

av expeditionsföreståndare i lönegraden A 22. Föreståndarna för biljettexpeditionerna

vid Lund C, Uppsala C, Örebro C och Norrköping C, för

vilka kommissionen föreslagit tjänsteställningen expeditionsföreståndare i

lönegraden A 21, skulle däremot förestås av förste bokhållare i lönegraden

A 18, liksom också föreståndarna för biljettexpeditionerna vid Hälsingborg

F, Linköping C, Östersund C och Jönköping C, vilka enligt kommissionens

förslag skulle förestås av förste stationsskrivare i lönegraden A 17.

i fråga örn föreståndarskapet för godsexpeditioner anför personalkommissionen

(betänkandet del lil) bland annat följande.

Aven i fråga örn godsexpeditionernas föreståndare anser kommissionen,

att tjänstegraderna böra avvägas efter expeditionernas relativa storlek och

att expeditionsstorleken bör bedömas med ledning av 1936 års klassificeringskommittés

grunder.

För de jämförelser av expeditionernas inbördes storlek, kommissionen

måst företaga, har den på sätt som skett beträffande biljettexpeditionerna

sammanställt uppgifter även örn godsexpeditionernas piängtal, därvid av

samma skäl, som anförts i fråga örn biljettexpeditionerna, 1938 års trafiksiffror

lagts till grund för jämförelsen.

Vid övervägande av frågan örn lönegradsplaceringen av godsexpeditionernas

föreståndare har kommissionen på samma sätt som i fråga örn biljettexpeditionerna

ansett, att föreståndarna för de största godsexpeditionerna

böra uppflyttas till den föreslagna nya befattningen expeditionsföreståndare

i lönegraden A 22. att anledning saknas att införa föreståndarbefattningar

i högre lönegrad än den 22:a och att inrättandet av underinspektorsbefattningar

för vissa expeditioners föreståndare icke bör komma i fråga.

Föreståndargraderna skulle alltså bliva expeditionsföreståndare i lönegraderna

A 22 och A 21, förste stationsskrivare, stationsskrivare, förste kontorist

och kontorist.

Till den nya expeditionsföreståndarbcfattningen i lönegraden A 22 böra

enligt kommissionens mening uppflyttas föreståndarna för de fyra största

godsexpeditionerna, nämligen ilgodsexpeditionen vid Stockholm C, expeditionerna

för avgående och ankommande gods vid Stockholms norra ävensom

godsexpeditionen vid Stockholms södra. I vad mån framdeles på grund

av trafikökning eller eljest ytterligare uppflyttning i denna lönegrad kan

bliva motiverad torde få bli föremål för individuell prövning.

I övrigt har kommissionen ansett, att godsexpeditionerna böra uppdelas

i olika föreståndarklasser på det sätt, att vid tillämpning av 1938 års trafiksiffror

följande poänggränser uppstå, nämligen expeditionsföreståndare i lönegraden

A 21 för expeditioner med minst 100 poäng, förste stationsskrivare

för expeditioner med minst 99—42 poäng, stationsskrivare för expeditioner

med minst 41—30 poäng, förste kontorist för expeditioner med minst 29—18

poäng och kontorist för expeditioner med minst 17 poäng och lägre, allt

under förutsättning, vad mindre expeditioner angår, att särskild föreståndare

enligt distriktshefälets beprövande finnes erforderlig och att sådant

föreståndarskap, vad expeditioner med mindre än 42 poäng beträffar, icke

kan uppdragas ål stationsföreståndaren personligen eller åt förste .stationsskrivare

respektive stationsskrivare, vilken av annan anledning finnes på

stationen. Vissa modifikationer härutinnan måste emellertid ske.

Tullgodsexpeditionen vid Stockholms norra, vilken år 1938 uppvisade 63

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

poäng, bör sålunda på grund av den svårskötta utlandstrafik. som åvilar

denna expedition, liksom hittills, förestås av expeditionsföreståndare i lönegraden

A 21.

Fraktgodsexpeditionen vid Göteborg SJ hamnbana uppvisade år 1938

poängtalet 32 och skulle således örn hänsyn toges enbart till detta tal förestås

av stationsskrivare. Emellertid föreligga här vissa förhållanden, vilka

icke avspeglas i poängtalet. Sålunda förekommer på stationen en omfattande

uppbörd av spåravgifter, tillfallande Göteborgs stad, för gods, som ej föres

över kaj, samt av vagnspengar. Ej mindre än omkring 30,000 debiteringar

av dylika avgifter göras per år. Vidare förekommer ett icke oväsentligt samarbete

med tull- och hamnmyndigheterna i olika hänseenden samt med större

speditionsfirmor och rederier rörande fraktsatser i svensk och utländsk trafik

m. m. Stationen har nämligen under normala tider en icke oväsentlig

vagnslasttrafik med kontinenten. Slutligen tynges expeditionsföreståndarens

arbete därav, att uppbörden skall fördelas på tre järnvägsförvaltningar och

på Göteborgs hamnstyrelse. På grund av dessa särskilda förhållanden anser

kommissionen, att expeditionen ifråga liksom hittills bör förestås av förste

stationsskrivare.

De grunder, som i det föregående föreslagits för tillsättande av föreståndare

för biljett- eller godsexpeditioner, äro direkt tillämpliga, då vederbörande

tjänsteman förestår antingen biljettexpedition eller godsexpedition

men härutöver icke har annat tjänsteuppdrag.

I de fall, då en och samme tjänsteman förestår såväl biljett- som godsexpedition,

bör för bedömande av hans tjänstegrad en hopläggning av båda

expeditionernas poängtal ske. Därvid måste med hänsyn till den ovan påvisade

skillnaden mellan poängskalorna för biljett- respektive godsexpeditionernas

föreståndare en omvärdering av den ena skalan företagas, förslagsvis

genom halvering av godsexpeditionens poängtal. Det sålunda erhållna

talet hopsummeras härefter med biljettexpeditionens poängtal, varefter föreståndarens

grad följer av de poänggränser, som uppdragits för biljettexpeditionernas

föreståndare.

Om jämväl ansvaret för en mera betydande omlastning av fraktstvekegods

åvilar godsexpeditionsföreståndaren, synes denna omständighet böra

tillgodoräknas honom, förslagsvis på det sätt, att till godsexpeditionens poängtal

lägges V« poäng för varje 10,000-tal av verkliga antalet under ett år omlastade

fraktstyckegodskollin.

Slutligen erinras, att förestående regler icke äro helt tillämpliga för det

fall, att respektive föreståndare av annan anledning än föreståndarskapet bör

placeras i högre lönegrad än den som .skulle följa av samma regler, exempelvis

då denne föreståndare samtidigt har sig ålagt uppdrag som stationslöreståndarens

närmaste man, som närmast ansvarig för tjänsten vid expeditionsställe

eller som föreståndare för vagnexpedition eller har uppdrag att

övervaka bangårdsarbetet på livligare trafikerad större station.

Järnvägsstyrelsen har för sin del tillstyrkt personalkommissionens förslag.

Allmänna lönenämnden anför följande.

Vad först beträffar de fyra största godsexpeditionernas föreståndarbefattningar

vill lönenämnden framhålla, att godsexpeditionen Stockholm S med

ett poängtal av 218 ligger avsevärt närmare den grupp av expeditioner, som

enligt förslaget skola förestås av expeditionsföreståndare i lönegraden A 21.

än gruppen med expeditionsföreståndare i den högre lönegraden. Av de närmast

större respektive mindre godsexpeditionerna har Stockholm N, ankommande

fraktgods, uppnått 255 poäng och Örebro C 209 poäng. Vid sådant

förhållande vill lönenämnden ifrågasätta, örn tillräcklig anledning föreligger

att hänföra Stockholm S till den högsta expeditionsföreståndargruppen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

25

Vad därefter angår den av kommissionen uppdragna poänggränsen mellan

föreståndarklasserna expeditionsföreståndare i lönegraden A 21 och förste

stationsskrivare, är denna gräns dragen vid poängtalet 100. Såsom av poängsammanställningen,

del lil, framgår föreligger emellertid en mera naturlig

gräns, markerad av poängtalen 131 och 105 avseende godsexpeditionerna

vid Norrköping C och Sundsvall C. Lönenämnden finner det under sådana

förhållanden mera naturligt, att den undre gränsen för föreståndarklassen

expeditionsföreståndare i lönegraden A 21 dragés vid poängtalet 125 och att

övre gränsen för föreståndarklassen förste stationsskrivare sättes vid poängtalet

80. Beträffande löneställningen för föreståndarna för godsexpeditionerna

med poängtalen 81—125 vill lönenämnden ifrågasätta en placering i

lönegraden A 18, i enlighet med vad som förut förordats för föreståndare

för vissa biljettexpeditioner. Lönenämnden vill i detta sammanhang framhålla,

att nämnden vad de godsexpeditioner beträffar, som skola förestås

av expeditionsföreståndare i lönegraden A 21, icke finner de skäl vara för

handen, som föranlett nämnden ifrågasätta, att nämnda lönegrad icke för

närvarande skall komma till användning vid iönegradsplaceringen av vissa

bil.jettexpeditionsföreståndare. De godsexpeditioner, som skola erhålla expeditionsföreståndare

i sistnämnda lönegrad till föreståndare, ligga nämligen

i poänghänseende betydligt närmare de fyra största godsexpeditionerna

än vad fallet är med de jämförbara biljettexpeditionerna.

Lönenämnden föreslår alltså, att föreståndaren för godsexpeditionen vid

Stockholm S placeras såsom expeditionsföreståndare i lönegraden A 21 i

stället för lönegraden A 22 enligt personalkommissionens förslag. Vidare

skulle föreståndarna för godsexpeditionen vid Sundsvall C och fraktgodsexpeditionen

vid Uppsala C, för vilka kommissionen avsett tjänsteställningen

expeditionsföreståndare i lönegraden A 21, samt fraktgodsexpeditionerna vid

Linköping C och Östersund C ävensom godsexpeditionerna vid Uddevalla

hamn och i Nässjö, för vilka kommissionen avsett tjänsteställningen förste

stationsskrivare i lönegraden A 17, placeras i lönegraden A 18 såsom förste

bokhållare.

Avvikande mening har inom lönenämnden anförts av ledamöterna Ruist

och Eriksson, vilka i fråga örn löneställningen för såväl biljett- som godsexpeditionernas

föreståndare anslutit sig till personalkommissionens förslag.

Mot personalkommissionens förslag om införande i tjänsteförteckningen Departementsav

befattningen expeditionsföreståndare i lönegraden A 22 har någon erin- chefen.

rån vid ärendets remissbehandling icke framkommit. Även jag anser mig

böra tillstyrka ifrågavarande förslag.

Däremot har allmänna lönenämnden ansett, att ett studium av de av kommissionen

sammanställda poängtalen för biljett- och godsexpeditionerna

(betänkandet del III, sid. 157—159) med hänsyn till vissa förefintliga mera

markerade intervaller poängtalen emellan närmast borde leda till en annan

klassificering i lönehänseende av föreståndarskapet för ifrågavarande expeditioner

än den kommissionen föreslagit.

I avseende härå vill jag erinra, att kommissionens poängtal, som äro baserade

på 1938 års trafik, icke enbart böra tillmätas avgörande betydelse

vid prövningen av föreståndarnas löneställning. Såsom kommissionen framhållit

äro nämligen de poänggränser i förevarande hänseende, som kom
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Moj:ts proposition nr 195.

missionen stannat för, icke enbart grundade på poängtalens relativa höjd

utan lia främst framkommit vid den erfarenhetsmässiga värdering av arbetet

på de olika expeditionerna, som kommissionen verkställt. Vid sådant

förhållande anser jag mig icke böra tillstyrka den av lönenämnden ifrågasatta

avvikelsen från kommissionens av järnvägsstyrelsen godkända förslag.

Jag tillstyrker alltså, att expeditionsföreståndarbefattningar i lönegraden

A 22 inrättas för föreståndarna för biljettexpeditionerna vid Slockholm C,

Malmö C och Göteborg C samt för föreståndarna för ilgodsexpeditionen

vid Stockholm C, avgående och ankommande fraktgodsexpeditionerna vid

Stockholm N ävensom för godsexpeditionen vid Stockholm S. Vidare tillstyrker

jag, alt en expeditionsföreståndarbefattning i lönegraden A 22 i enlighet

med förslag av personalkommissionen, vilket tillstyrkts av järnvägsstyrelsen,

inrättas för den underinspektor, som närmast under stationsföreståndaren

tjänstgör såsom platsbefäl vid godsbangården i Malmö. Antalet

expeditionsföreståndarbefattningar i lönegraden A 22 .skulle således bliva 8.

En ny verkstadsinspektor (ingenjör) i A 22, För närvarande finnas 10 befattningar

såsom verkstadsinspektor. Enligt personalkommissionens (betänkandet

del I) av mig i det följande tillstyrkta förslag skulle vid huvudverkstäderna

2 elektroingenjörsbefattningar i lönegraden A 22 förändras till befattningar

såsom verkstadsinspektor (ingenjör) och 2 verkstadsinspektorsbefattningar

uppflyttas till ingenjörsbefattningar i lönegraden A 24. Antalet

ifrågavarande befattningar i 22 lönegraden skulle alltså bliva oförändrat.

Därutöver har järnvägsstyrelsen i skrivelse den 16 januari 1942 hemställt

örn inrättande av ytterligare en befattning, avsedd för föreståndaren för verkstaden

i Åhaga utanför Borås. Tili stöd för förslaget har styrelsen anfört följande.

När Borås—Alvesta och Göteborg—Borås järnvägar uppgingo i statens

järnvägar, införlivades samtidigt den i Åhaga utanför Borås belägna reparationsverkstaden

med statens järnvägars övriga huvudverkstäder. Som platsföreståndare

för denna verkstad, vilken i organisatoriskt hänseende underställdes

huvudverkstaden i Göteborg, har alltsedan verkstadens övertagande

fungerat en underingenjör.

Efter övertagandet har verkstaden undergått en genomgripande modernisering,

vilken medfört en betydande kapacitetsökning. Föreståndaren har därigenom

fått så krävande arbetsuppgifter, att endast en erfaren och med skötseln

av en verkstads administration väl förtrogen tjänsteman kan anförtros

detta uppdrag. Styrelsen anser därför, att befattningen bör höjas till verkstadsinspektor

tjänstegrad.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 7 februari 1942 framhållit, att

personalantalet vid verkstaden i Åhaga, vid vilken utföras lokreparationer,

vid utgången av år 1941 uppgått till 96, vilket antal emellertid torde vara avsett

att utökas under den närmaste framtiden, samt att verkstadens omslutning

under år 1941 utgjort omkring 625,000 kronor. Med hänsyn till den relativt

självständiga ställning, föreståndaren för denna verkstad intager, finner

lönenämnden befogat, att åt honom beredes den löneställning järnvägsstyrelsen

förordat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Järnvägsstyrelsens av allmänna lönenämnden biträdda förslag har icke gi- Departementsvit

mig anledning till erinran. Jag tillstyrker alltså, att för föreståndaren för cheRn.

verkstaden i Åhaga inrättas en ordinarie befattning i lönegraden A 22, vilken

befattning i enlighet med vad jag förut föreslagit bör upptagas under benämningen

ingenjör.

Fråga örn uppflyttning av en bokhållare å elektrotekniska byråns kameralavdelning

från A 17 till notarie i A 21. För närvarande finnas 14 notarier.

Enligt personalkommissionens av mig i det följande tillstyrkta förslag skulle

12 befattningar nyinrättas för olika byråer inom styrelsen och 1 befattning

uppflyttas till sekreterare i 24 lönegraden. Antalet notariebefattningar skulle

alltså bliva 25.

Därutöver har personalkommissionen (betänkandet del IV) hemställt örn

uppflyttning av 1 bokhållare å elektrotekniska hyråns kameralavdelning från

lönegraden A 17 till notarie i lönegraden A 21. Kommissionen framhåller, att

ifrågavarande befattningshavare är föreståndare för kameralavdelningen och

att han handlägger byråns upphandlings-, räkenskaps- och personalärenden

samt ärenden angående styrelsens rikstelefonabonnemang. Han handhar vidare

redigeringen av vissa till byråns verksamhet hörande särtryck och formulär.

De med befattningen förenade arbetsuppgifterna äro av den art, att

de enligt kommissionen motivera befattningens uppflyttning till notariegraden.

Järnvägsstyrelsen har i utlåtande den 6 februari 1942 tillstyrkt kommissionens

förslag.

Allmänna lönenämnden åter bär i utlåtande den 24 februari 1942 förordat,

att befattningen under benämningen byråassistent placeras i lönegraden A 20.

Däremot har ledamoten av lönenämnden Ruist reserverat sig till förmån för

personalkommissionens förslag.

För egen del är jag ej beredd alt för närvarande biträda förslaget om Departementsuppflyttning

av föreståndaren för elektrotekniska byråns kameralavdelning chefen''

till 21 lönegraden ulan vill ansluta mig till den av allmänna lönenämnden

intagna ståndpunkten. Jag tillstyrker alltså, att befattningen ifråga uppflyttas

från 17 till 20 lönegraden samt därvid upptages under benämningen byråassistent.

Införande av byråassistent i A 20. I enlighet med tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag, vilket vid ärendets remissbehandling lämnats utan erinran,

tillstyrker jag, att befattningen byråassistent införes i lönegraden A 20.

Personalkommissionens förslag (betänkandet del I och IV), till vilket förslag

jag i det följande giver min anslutning, innefattar införande av 15 byråassistentbefattningar

i nämnda lönegrad. Härtill kommer enligt vad jag under

närmast föregående punkt förordat ytterligare 1 befattning. Antalet byråassistentbefattningar

skulle alltså bliva 16.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

Departements
chefen.

Införande av lokmästare och Överbanmästare i A 18. För närvarande äro

lok- och överbanmästarna placerade i lönegraden A 16. Antalet befattningar

utgör 43 respektive 61.

Tjänsteförteckningssakkunniga ha till behandling förehaft förslag från

.järnvägsstyrelsen om införande av lok- och överbanmästarbefattningar jämväl

i lönegraden A 18. Med hänsyn till påvisad kvalitetsskillnad förordade

de sakkunniga en uppdelning av befattningarna å två lönelägen. Emellertid

ansågo sig de sakkunniga icke kunna tillstyrka högre placering av de mest

kvalificerade befattningshavarna än i lönegraden A 17.

Personalkommissionen har i anledning härav i utlåtande den 2 mars 1939

över de sakkunnigas betänkande framhållit, att kommissionen, efter på ett

flertal tjänsteställen gjorda studiebesök, vidhåller sin inför t jänsteförteckningssakkunniga

uttalade uppfattning, att endast en lönegrads skillnad mellan

de olika kategorierna av lokmästare och Överbanmästare är alltför liten i

betraktande av respektive lokstationers och överbanmästaravdelningars olika

storleksordning och arbetskrävande natur.

I sitt betänkande (del I) föreslår kommissionen, att 1 befattning såsom

lokmästare i lönegraden A 18 inrättas för den å maskiningenjörsexpeditionen

vid första maskinsektionen för turlistarbete avdelade lokmästaren samt

att 7 dylika befattningar avses för föreståndarna för lokstationerna i Gävle.

Östersund, Kristinehamn, Vännäs, Kiruna, Ånge och Boden. Till uppfattning

till lönegraden A 18 föreslår kommissionen vidare föreståndarna för

följande överbanmästaravdelningar, nämligen avdelningarna i Malmö, Göteborg,

Tomteboda, Luleå, Värtan och Stockholm C.

Järnvägsstgrelsen har i utlåtande den 7 februari 1941 tillstyrkt kommissionens

förslag.

I utlåtande den 23 september 1941 erinrar allmänna lönenämnden, att

kommunikationsverkens lönenämnd icke framställt någon erinran mot tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag. För egen del har allmänna lönenämnden

icke gjort annat uttalande, än att lönenämnden framhållit, att ett bifall till

kommissionens förslag kunde komma att medföra konsekvenser beträffande

Iönegradsplaceringen för befattningen linjemästare vid telegrafverket.

Det avsteg från den av tjänsteförteckningssakkunniga förordade lönegradsplaceringen

av de mera kvalificerade lok- och överbanmästarbefattningarna,

som ett bifall till det av järnvägsstyrelsen ursprungligen framförda och av

personalkommissionen upptagna förslaget innebär, kan måhända ingiva vissa

betänkligheter. Å andra sidan har jag vid mitt ställningstagande i anledning

av den meningsskiljaktighet rörande Iönegradsplaceringen, som föreligger,

icke kunnat undgå att fästa stort avseende vid personalkommissionens

på studier å de olika arbetsställena grundade uppfattning rörande de kvalificerade

befattningarnas värdesättning i förhållande till övriga lok- och överbanmästarbefattningar.

Vid sådant förhållande har jag, ehuru med tvekan,

ansett mig böra tillstyrka en uppdelning av ifrågavarande befattningar å

lönegraderna A 16 och A 18. Till den högre lönegraden skulle därvid hänföras

8 lokmästar- och 6 överbanmästarbefattningar.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

29

Införande av ingenjör i A 17. Från personalhåll har hemställts om införande

av befattningen ingenjör i lönegraden A 17, avsedd för ritare, vilka

självständigt och utan mera ingående kontroll från arbetsledarnas sida lia att

utföra mera krävande ritkontorsarbeten. Förslaget har tillstyrkts av personalkommissionen

och allmänna lönenämnden. Järnvägsstyrelsen, som tidigare

intagit en avvisande hållning, har numera under hand meddelat, att styrelsen

icke motsätter sig förslaget ifråga. Jag tillstyrker för min del, att befattningen

ingenjör införes i lönegraden A 17. Rörande antalet dylika befattningar

torde Kungl. Majit framdeles efter förslag av järnvägsstyrelsen vilja

meddela beslut.

Införande av ledningsmästare i A 16 och ledningsförman i A 12. Personalkommissionen

har föreslagit (betänkandet del I), att befattningen ledningsmästare,

vilken för närvarande finnes i lönegraden A 15, införes jämväl

i lönegraden A 16 samt att befattningen ledningsförman, vilken för närvarande

icke finnes upptagen i tjänsteförteckningen, införes i lönegraden

A 12. Förslaget har vid remissbehandlingen icke föranlett annan erinran, än

att allmänna lönenämnden framhållit, att ett bifall till förslaget örn inrättande

av ledningsmästare i lönegraden A 16 syntes kunna få konsekvenser beträffande

lönegradsplaceringen för befattningen stationsmästare vid statens

vattenfallsverk.

För egen del vill jag, med hänvisning till vad jag nyss anfört beträffande

uppdelning på skilda lönegrader av lok- och överbanmästarbefattningarna,

tillstyrka personalkommissionens ifrågavarande förslag.

Till ledningsmästare i lönegraden A 16 skulle enligt kommissionens förslag

uppflyttas föreståndarna för de fyra största omformarstationerna. Den nya

tjänstegraden ledningsförman skulle avses för bland andra de nu i 15 lönegraden

placerade föreståndarna för omformarstationerna i Uddevalla, Östersund

och Älvkarleö samt för närmaste män till föreståndarna för vissa omformarstationer.

Sammanlagt skulle inrättas 15 befattningar såsom ledningsförman.

Införande av verkstadsmästare i A 16 och verkstadsförman i A 12. För

närvarande finnas 74 verkstadsmästare i lönegraden A 15 och 69 verkstadsförman

i lönegraden A 10.

Tjänsteförteckningssakkunniga ha under hänvisning till den likhet i arbetsuppgifter,

som förefinnes mellan verkstadsförmännen (lönegraden A 10)

och verkstadsmästarna (lönegraden A 15) — avgörande för en befattningshavares

placering i ena eller andra lönegraden är väsentligen antalet underlydande

anställningshavarc — förklarat sig icke kunna undgå att linna löneskillnaden

mellan omförmälda befattningshavare väl stor. Med hänsyn härtill

och till av järnvägsstyrelsen påvisade rekryteringssvårigheter föreslå de

sakkunniga en uppflyttning av verkstadsförmännen till lönegraden A 12.

Beträffande verkstadsmästarna ha dc sakkunniga icke ifrågasatt annan

ändring, än att benämningen lämpligen bolde lindrås till verkmästare.

I utlåtande den 2 mars 1939 över tjänsteförtcckningssakkunnigas betän
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

kande har järnvägsstyrelsen icke funnit de sakkunnigas förslag föranleda

annan erinran, än att styrelsen avstyrkt den av de sakkunniga ifrågasatta

titelförändringen beträffande verkstadsmästarbefattningarna.

Ej heller kommunikationsverkens lönenämnd har i utlåtande den 6 mars

1939 framställt någon erinran mot de sakkunnigas förslag.

Personalkommissionen har i sitt betänkande (del I) föreslagit införande av

befattningen verkstadsmästare jämväl i lönegraden A 16 samt därvid betril t - tände huvudverkstäderna anfört bland annat följande.

Kommissionen har genom sina studier av verkstadsmästarnas arbetsuppgifter

kommit till den uppfattningen, att deras nuvarande lönegradsplacering

är riktig vad det stora flertalet av dem beträffar. Emellertid äro deras

tjänståligganden ganska växlande till sin art och omfattning, och några av

dem innehava en arbets- och ansvarsbörda, som är väsentligt större än de

övrigas. På grund härav anser kommissionen, att en differentiering av verkstadsmästarna

i lönehänseende bör komma till stånd på sådant sätt, att möjlighet

beredes till uppfattning av de mera kvalificerade bland dem i en

högre lönegrad än den 15 :e.

I anslutning härtill har kommissionen sökt uppdraga riktlinjer för den

ifrågasatta differentieringen, vilken givetvis möter vissa svårigheter på grund

av afl de arbetsuppgifter, som åvila verkstadsmästarna i deras egenskap av

föreståndare för yrkesavdelningar, icke äro konstanta utan växla genom de

omläggningar av verkstadsdriften, som emellanåt måste företagas, exempelvis

i samband med vissa bandelars elektrifiering, genom motordriftens utveckling,

övergång till flytande arbetssystem o. s. v.

Vid en arbetsomfattning och arbetsfördelning sådan som den, som förefaniis

vid tiden för kommissionens granskning av verkstadsdriften, synas följande

verkstadsmästarbefattningar vara så krävande i förhållande till de

övriga, att deras utbrytning ur 15 och uppfattning i 16 lönegraden torde vara

motiverad, nämligen de befattningar, som innehavas av verkstadsmästare!!

vid elektrolokavdelningen i örebro, verkstadsmästare vid samma verkstadsavdelning

i Notviken, den verkstadsmästare vid huvudverkstadens i Malmö

lokavdelning, som i egenskap av revisionsmästare har hand bland annat örn

insyningen av elektroloken, den verkstadsmästare, som vid huvudverkstaden

i Malmö förestår avdelning nr 12 — vilken avdelning har att utföra snickeriarbeten

för inredning av personvagnar — samt de två verkstadsmästarna å

avdelning nr 2 vid huvudverkstaden i Örebro, de s. k. vagnsynarna, enär

dessa i förhållande till övriga verkstadsmästare med motsvarande uppgifter

intaga en särställning.

Kommissionen får därför föreslå, att nämnda sex verkstadsmästarbefattningar

uppflyttas i 16 lönegraden, för vilket ändamål befattningen verkstadsmästare

skulle behöva införas i denna lönegrad.

Därjämte har kommissionen föreslagit uppflyttning från 15 till 16 lönegraden

av arbetsledaren vid driftverkstaden vid Hagalund Övre och verkstadsmästaren

vid Sävenäs. Vidare har kommissionen biträtt tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag örn uppflyttning av verkstadsförmännen från 10

till 12 lönegraden.

I utlåtande den 7 februari 1941 har järnvägsstyrelsen beträffande kommissionens

förslag örn förbättrad löneställning för vissa verkstadsmästare

vid huvudverkstäderna anfört följande.

Vad beträffar verkstadsmästarbefattningarna vid huvudverkstäderna anser

styrelsen en differentiering av dessa i hög grad olämplig, enär det prak
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

31

tiskt taget är omöjligt att genomföra en sådan efter enhetliga och rättvisa

principer. Redan den nuvarande uppdelningen av verkstadsdriftens underbefäl

på verkstadsförman och verkstadsmästare medför i detta hänseende

vissa svårigheter, då några generella och oantastbara grunder för en sådan

uppdelning ej kunna fastställas. Den alltjämt fortgående utvecklingen av

verkstadsdriften medför även, att de arbetsuppgifter, som påvila föreståndarna

för de olika yrkesavdelningarna, ofta undergå förändringar, vilka ytterligare

försvåra ett rättvist anpassande av dessa föreståndares tjänsteställning

i förhållande till deras arbetsuppgifter. En ytterligare differentiering

av underbefälet vid verkstäderna skulle än mera komplicera denna redan

nu ofta svårlösta fråga. Framhållas må ock det förhållandet, att genom

verkstadsdriftens organisatoriska nydaning underbefälets mera ansvarsbetonade

funktioner i väsentlig grad hava blivit dem avlastade. Sålunda hava

verkstadsmästarna ej som förr att självständigt leda och fördela arbetet på

sin avdelning, utan detta arbete har numera ingenjörsmässigt och på förhand

i detalj blivit analyserat och i anslutning härtill planlagt, varför underbefälet

endast har att tillse, att arbetet flyter enligt den uppgjorda planen.

Vidare har underbefälet till huvudsaklig del befriats från det synnerligen

viktiga arbetet med ackordssättning, vilket arbete övertagits av arbetsstudieavdelningarna.

I den mån detta oaktat arbetet inom en mästaravdelning

visar tendens att öka utöver det som kan anses normalt, finnes i regel möjlighet

att avlasta arbete från föreståndaren för avdelningen antingen genom

organisatoriska förändringar inom själva avdelningen eller genom överflyttning

av vissa arbeten till annan avdelning. Möjligheten till sådan omläggning

av arbetena torde i fråga örn telegrafverkets verkstad i Nynäshamn

med dess serietillverkning mera sällan vara för handen, varför den där

tillämpade differentieringen av verkstadsmästarna möjligen kan vara motiverad.

På nu anförda skäl har järnvägsstyrelsen icke ansett sig kunna upptaga

några verkstadsmästarbefattningar i lönegraden A 16 vid huvudverkstäderna.

Vad personalkommissionen i övrigt föreslagit har icke föranlett någon

erinran från styrelsens sida.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 23 september 1941 anfört följande.

Lönenämnden vill för sin del framhålla, att en jämförelse mellan verkstadsmästarna

vid statens järnvägars huvudverkstäder och verkmästarna

vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn icke kan tillerkännas utslagsgivande

betydelse. Enligt personalstaten för verkstaden vid Nynäshamn med

dess stora arbetarantal finnas för närvarande sex verkmästare i lönegraden

A 16 och en verkstadsmästare i lönegraden A 15. Inom verkstaden har verksamheten

kunnat sammanföras till stora avdelningar och då denna i stor

omfattning avser serietillverkning, föreligga mera sällan möjligheter till

omläggning av avdelningsföreståndarnas huvudsakliga arbetsuppgifter. Härigenom

föreligger en fast grund för differentiering av avdelningsföreståndarna

vid denna verkstad i lönehänseende. Vad statens järnvägars huvudverkstäder

beträffar, utföres arbetet på ett i förhållande till arbetarantalet

stort antal avdelningar. Någon serietillverkning inom avdelningarna i samina

omfattning som vid telegrafverkets verkstad föreligger icke. Såsom ock

järnvägsstyrelsen framhåller, förefinnas inom huvudverkstädernas verkstadsmästaravdelningar

möjligheter till organisatoriska förändringar.

Lönenämnden, som intet har alt erinra mot all verkstadsmä.starbcfatlning

upptages i tjänsteförteckningcn jämväl i lönegraden A 16, anser i likhet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Departements
chefen.

med järnvägsstyrelsen, att någon uppdelning av verkstadsmästarbefattningarna

vid huvudverkstäderna åtminstone för närvarande icke bör komma till

stånd. Inplaceringen av vissa verkstadsmästare vid maskinavdelningens

driftverkstäder vid Hagalund Övre och Sävenäs enligt kommissionens förslag

har däremot icke givit lönenämnden anledning till erinran.

Den föreslagna uppflyttningen av verkstadsförmännen från lönegraden

A 10 till lönegraden A 12 liksom det ifrågasatta införandet av befattningen

verkstadsmästare, som nu förekommer i 15 lönegraden, jämväl i lönegraden

A 16 anser jag mig böra tillstyrka. Gentemot järnvägsstyrelsens bestridande

finner jag mig däremot icke böra tillstyrka tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag örn utbyte av tjänstetiteln verkstadsmästare mot verkmästare.

Den nya verkstadsmästargraden skulle enligt personalkommissionens förslag

användas för två verkstadsmästare vid maskinavdelningens driftverkstäder.

Häremot har någon erinran icke framkommit vid ärendets remissbehandling.

Därjämte skulle emellertid enligt kommissionens förslag sex

verkstadsmästare vid huvudverkstäderna uppflyttas till den nya tjänstegraden.

I denna del har förslaget mött gensaga från såväl järnvägsstyrelsen som

allmänna lönenämnden.

För min del måste jag tillmäta de synpunkter, som anförts av järnvägsstyrelsen

och ytterligare utvecklats av allmänna lönenämnden, avgörande

betydelse. Jag är därför icke beredd att förorda den av personalkommissionen

ifrågasatta differentieringen i lönehänseende av verkstadsmästarbefattningarna

vid huvudverkstäderna.

Införande av stationsmästare i A 14. Antalet stationsmästare av klass 5 i

lönegraden A 16 utgör 149 och antalet stationsmästare av klass 6 i lönegraden

A 12 320. Till klass 6 hänföras stationer med ett poängtal av 25—44

och till klass 5 stationer med ett poängtal av 45—79.

Tjånsteförteckningssakkunniga ha föreslagit införande av en mellangrad

mellan de nuvarande stationsmästarna av klass 5 och 6 samt till stöd därför

anfört i huvudsak följande.

Den relativt stora skillnad i lönegradsplacering, som förefinnes mellan

stationsmästare av klass 5 och 6, innebär att några få poängs skillnad emellan

två i allt väsentligt tämligen likvärdiga trafikanstalter kan för befattningshavaren

medföra ganska betydande verkningar i lönehänseende. Berörda

förhållande har ock framkallat önskemål från personalhåll om införande

av stationsmästarklass i 14 lönegraden. Frågan har jämväl berörts av kommunikationsverkens

lönenämnd i dess utlåtande över 1936 års klassificeringskoinmittés

förslag. Lönenämnden har därvid framhållit, att gränsdragningen

mellan förevarande anstaltsklasser vore en fråga av synnerligen

vansklig och ömtålig natur. Enligt lönenämndens mening hade dock denna

gränsdragning varit lättare att verkställa, därest de trafikanstalter, som nu

tillhöra klasserna 5 och 6, varit uppdelade på tre skilda klasser med föreståndarbefattningarna

hänförda exempelvis till 12, 14 respektive 16 lönegraden.

Något förslag härutinnan framlades dock icke av lönenämnden.

I ett sammanhang, där det gäller att i möjligaste mån söka åstadkomma

en rättvis avvägning av lönesättningen olika befattningshavargrupper emel
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

33

lan, äro uppenbarligen de framställda önskemålen och förutsättningarna för

deras realiserande förtjänta av ett övervägande. Ett stöd för denna uppfattning

ha de sakkunniga trott sig finna i lönenämndens ovan omförmälda uttalande.

Från såväl generalpoststyrelsens som framförallt från järnvägsstyrelsens

sida har emellertid motstånd rests mot en uppdelning av anstaltsklasserna

5 och 6 genom införandet av en mellanklass. Det hör dock, såsom redan

lönenämnden antytt, vara tämligen naturligt, att förefintliga svårigheter för

en rättvis gränsdragning mellan anstalter, som tillhöra de nuvarande klasserna

5 och 6, måste i viss grad minskas, örn en mellangrad införes. Även

om så icke skulle vara händelsen, måste i varje fall förekomsten av en mellangrad

lämna ökade möjligheter att eliminera ojämnheter i löneställningen

befattningshavarna emellan. De sakkunniga lia således icke velat ställa sig

avvisande emot de från personalhåll framförda önskemålen.

Såvitt de sakkunniga finna, bör en uppdelning i enlighet med vad här

ifrågasatts kunna ske utan rubbning av klassificeringssystemet såsom sådant.

En annan sak är att för åtgärdens verkställande kräves viss utredning. Denna

lärer dock icke behöva bliva alltför omfattande och besvärlig.

Därjämte vilja de sakkunniga framhålla, att en rättvis avvägning i enlighet

med vad här förutsatts rimligen bör medföra, att till den nya anstaltsklassen

komma att föras anstalter från såväl nuvarande femte som nuvarande

sjätte klassen.

De sakkunniga föreslå därjämte ändrad klassbeteckning på så sätt, att

stationsmästarna av klass 5 (A 16) skulle benämnas stationsmästare av klass

1, de nya stationsmästarna (A 14) stationsmästare av klass 2 och stationsmästarna

av klass 6 (A 12) stationsmästare av klass 3.

Representanten för svenska järnvägsmannaförbundet har framhållit, att

förbundet icke räknat med en nedflyttning av några 5 klassens anstalter utan

endast med en höjning av de största anstalterna av klass 6.

Järnvägsstyrelsen har i utlåtande den 2 mars 1939 erinrat, att nu gällande

klassificering av järnvägsstationerna fastställts så sent som under år 1938

och att sedan dess intet verkligt vägande skäl framkommit, som kan motivera

en ändring. Styrelsen anser därför, att tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag icke bör föranleda någon åtgärd. Skulle likväl befattningen ifråga

komma att införas i 14 lönegraden, måste styrelsen yrka på att även befattningen

förste banmästare införes i samma lönegrad, enär avståndet mellan

förste banmästare och Överbanmästare är detsamma som mellan nuvarande

stationsmästare av klass 6 och 5. Då stationerna vid statens järnvägar av

ålder äro indelade i klasser i en fortlöpande serie och samtliga ha samma

befogenhet i trafikhänseende, böra föreståndarna för stationerna bibehållas

i fortlöpande nummerföljd.

Kommunikationsverkens lönenämnd har i utlåtande den 6 mars 1939 icke

framställt någon erinran mot de sakkunnigas förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär tjänsteförtecknings- Departementssakkunnigas

förslag om införande av en mellangrad mellan de nuvarande cAe/e».

stationsmästarna av klass 5 och 6 fullföljande av ett av kommunikationsverkens

lönenämnd i dess utlåtande över 1936 års klassificeringskommittés förBihang

till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 195. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

slag givet uppslag. Då det även enligt min mening måste vara ägnat att medföra

vissa fördelar att vid klassificeringen av trafikanstalterna ha tillgång till

en tjänstegrad mellan stationsmästare av klass 5 i 16 lönegraden och stationsmästare

av klass 6 i 12 lönegraden, anser jag mig trots järnvägsstyrelsens avvisande

inställning gentemot de sakkunnigas förslag böra tillstyrka detsamma.

Gentemot vad järnvägsstyrelsen anfört rörande införande av en mellangrad

mellan förste banmästare i lönegraden A 12 och Överbanmästare i

lönegraden A 16 vill jag endast framhålla, att personalkommissionen efter

det styrelsens ifrågavarande förslag framförts verkställt undersökning av förhållandet

mellan arbetsuppgifter och tjänsteställning för personal vid banavdelningen

utan att därvid föreslå någon ändring i nu berörda hänseende.

Tilläggas må att kommissionen ansett sig icke hava att verkställa någon motsvarande

undersökning beträffande föreståndarna för de klassificerade stationerna.

Jag anser mig vidare böra understryka de sakkunnigas uttalande om att

till den nya anstaltsklassen kunna komma att hänföras anstalter från såväl

nuvarande femte som nuvarande sjätte klassen. Å Kungl. Majit torde få ankomma

att efter den utredning, som må befinnas påkallad, meddela beslut

rörande erforderliga ändringar av gällande klassificeringssystem samt rörande

de förändringar beträffande stationernas klassificering, som i anledning

av den nya tjänstegradens inrättande böra vidtagas.

Enligt tjänsteförteckningssakkunnigas förslag skulle den nuvarande anordningen

med de stationer, som förestås av stationsinspektorer, i nummerhänseende

löpande i följd med de stationer, som förestås av stationsmästare, upphöra

och särskild nummerföljd införas för de senare. Med hänsyn till vad

järnvägsstyrelsen anfört anser jag mig icke böra tillstyrka de sakkunnigas

förslag härutinnan.

Vid bifall till vad jag här förordat skulle alltså följande stationsmästarbefattningar

inrymmas i tjänsteförteckningen, nämligen stationsmästare av

klass 5 i lönegraden A 16, stationsmästare av klass 6 i lönegraden A 14 och

stationsmästare av klass 7 i lönegraden A 12. Till den nu befintliga benämningen

stationsmästare av klass 7 i lönegraden A 8 återkommer jag i det

följande.

Utbyte av trädgårdsmästare och vagngårdsmästare i A 12 mot förste trädgårdsmästare

respektive vagnmästare samt uppflyttning av trädgårdsförman

i A 7 till trädgårdsmästare i A 8. I enlighet med tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag, som vid ärendets remissbehandling lämnats utan erinran,

tillstyrker jag, att ifrågavarande förändringar vidtagas.

Antalet av ifrågavarande befattningshavare i lönegraden A 12 utgör 6 respektive

14. De till uppflyttning till trädgårdsmästare i lönegraden A 8 föreslagna

trädgårdsförmännens antal är 28.

Uppflyttning av förste portvakt från A 7 till A 8 samt införande av motorvagnsförarc

i A 8. I enlighet med tjänsteförteckningssakkunnigas förslag,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 195.

35

som vid ärendets remissbehandling lämnats utan erinran, tillstyrker jag, att

ifrågavarande förändringar vidtagas.

Antalet förste portvakter utgör för närvarande 7. Rörande antalet befattningar

såsom motorvagnsförare torde Kungl. Maj:t framdeles efter förslag

av järnvägsstyrelsen vilja meddela beslut.

Fråga om införande av reparatör i A 8. Reparalörsbefattningar finnas vid

driftsavdelningen lill ett antal av 621. Vid huvudverkstäderna finnas 5 reparatörer

och vid billinjerna 1. Dessutom äro 2 reparatörer placerade hos järnvägsstyrelsen.

Sammanlagda antalet uppgår alltså till 629.

Reparatörspersonalen vid driftsavdelningen sysselsättes dels vid banavdelningen

(signal-, telegraf- och ledningsreparatörer), dels ock vid maskinavdelningen

(lok-, vagn- och motorfordonsreparatörer).

Reparatörerna vid banavdelningen rekryteras från banvakter och banarbetare.

Vid maskinavdelningen åter rekryteras de antingen från sådana stationskarlar,

som under någon längre tid tjänstgjort såsom hantlangare åt reparatörer,

eller från verkstadsarbetarkåren. Vidare förekommer i vissa fall,

att till reparatörer antagas utanför verket stående, särskilt yrkeskunniga personer.

Detta gäller huvudsakligen bilreparatörerna. Huvudverkstädernas reparatörer

rekryteras i regel ur arbetargruppen.

I skrivelse den 30 november 1938 till tjänsteförteckningssakkunniga har

svenska järnvägsmannaförbundet hemställt örn uppfattning av reparatörerna

från 7 till 8 lönegraden.

Med anledning härav har järnvägsstyrelsen inför de sakkunniga framhållit,

att något önskemål från styrelsens sida om en reparatörsbefattning i 8 lönegraden

icke förefunnes men att styrelsen likväl icke ville motsätta sig införandet

i tjänsteförteckningen av nämnda befattning, därest så skulle visa sig

nödvändigt beträffande andra kommunikationsverk. Styrelsen har vidare

upplyst, att stora svårigheter redan nu förefinnas att differentiera förste reparatörs-

och reparatörsbefattningarna med hänsyn till arbetets art och kvalifikationer.

Införandet av den nya befattningen skulle givetvis medföra ytterligare

svårigheter i nämnda hänseende.

Tjänsteförteckningssakkunniga ha för sin del anfört bland annat följande.

Vid överläggningar inför de sakkunniga med personalrepresentanter lia de

sakkunniga erinrat, att det redan på grund av meddelade direktiv vore uteslutet

att bereda förbättrad löneställning åt hela reparatörsgruppen, men att

en delning av gruppen vore tänkbar. Vederbörande personalrepresentanter

lia därvid framhållit, att vid sådant förhållande även en dylik åtgärd vöre

av värde, då det gällde att söka åstadkomma en rättvis lönesättning. Från

verksstyrelsernas sida har man från olika utgångspunkter icke velat motsätta

sig införandet av befattningen även i 8 lönegraden samtidigt som emellertid

mer eller mindre betonats, att vissa svårigheter skulle möta vid en

sådan uppdelning. Då vad vid överläggningarna förekommit givit de sakkunniga

den uppfattningen, att visst fog för uppflyttning av en del reparatörer

till 8 lönegraden föreligger samt att en dylik differentiering, även örn svårigheter

förefinnas, likväl lärer kunna genomföras, lia de sakkunniga icke velat

motsätta sig, alt en reparatörsbefattning upptages jämväl i nämnda lönegrad.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

De sakkunniga förutsätta, att endast de reparatörer, vilkas arbetsuppgifter

mera markerat skilja sig från övriga reparatörers, må ifrågakomma till placering

i den högre lönegraden.

I utlåtande den 2 mars 1939 över de sakkunnigas betänkande har järnvägsstyrelsen

ytterligare understrukit de svårigheter, som vore förenade med en

differentiering av reparatörstjänsterna mellan 7 och 8 lönegraderna.

Kommunikationsverkens lönenämnd har i utlåtande den 6 mars 1939 icke

framställt någon erinran mot de sakkunnigas förslag.

Departements- Av den lämnade redogörelsen framgår, att järnvägsstyrelsen ställt sig mycchefen.

ket tveksam rörande lämpligheten av en uppflyttning av vissa reparatörsbefattningar

till 8 lönegraden. Styrelsen har emellertid icke velat motsätta sig

tjänsteförteckningssakkunnigas jämväl med tvekan framlagda förslag om

införande av reparatörsbefattning även i sistnämnda lönegrad.

Jag vill erinra, att Kungl. Majit förut denna dag på min tillstyrkan föreslagit

införande av befattningen reparatör i 8 lönegraden vid såväl telegrafverket

som statens vattenfallsverk. Såsom jag därvid framhöll ha varken

telegrafstyrelsen eller vattenfallsstyrelsen framfört några erinringar mot den

nya tjärn tegraden. Jag är med hänsyn härtill benägen att antaga, att en differentiering

av reparatörsbefattningarna i enlighet med de sakkunnigas förslag

även vid statens järnvägar skulle, om ock med vissa svårigheter, låta sig

göra.

Nu har emellertid inträffat en omständighet, som enligt min uppfattning

måste tillmätas avgörande betydelse, då det gäller att taga ställning till ifrågavarande

spörsmål, nämligen att personalkommissionen, bestående av representanter

för såväl personalorganisationer som järnvägsstyrelsen, vid sin

efter avgivandet av de sakkunnigas betänkande verkställda undersökning

icke framlagt något förslag om införande av reparatörsbefattningar i 8 lönegraden.

Kommissionens förslag i denna del är enhälligt. Däremot har kommissionen

förordat en icke obetydlig ökning av antalet förste reparatörer i

10 lönegraden.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit anser jag mig för statens järnvägars

vidkommande icke böra tillstyrka, att befattningen reparatör införes i

8 lönegraden.

Införande av rälsbussförare i A 8. Under senare år ha införts s. k. rälsbussar,

varmed förstås å järnvägslinje framförda motorvagnsliknande fordon.

Den 11 januari 1935 har järnvägsstyrelsen förordnat, att förarna av dessa

fordon, vilka alltid äro enbemannade, skola — oavsett längden av den

dagliga arbetstiden såsom förare — anses fullgöra tjänst i 6 lönegraden.

Den 6 december 1935 har Kungl. Majit godkänt detta styrelsens beslut.

Såsom förare av rälsbussar tjänstgöra för närvarande antingen trafikbiträden

(6 lönegraden) eller tjänstemän i 5 lönegraden, vilka senare förordnats

att mot vikariatsersättning uppehålla trafikbiträdestjänst. I tjänst
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

37

göringen ingår, förutom framförandet och skötseln av fordonet, förande av

tågrapport, biljetlgranskning och, i viss utsträckning, biljettförsäljning ävensom

handhavande av godshandlingar för res- och expressgods samt, i viss

utsträckning, ilgods.

För att kunna antagas till rälsbussförare erfordras, förutom fallenhet för

skötsel och handhavande av motorer, att äga för lokomotivförare föreskrivna

insikter i säkerhetsordningen ävensom i andra särskilt utfärdade

säkerhetsföreskrifter, att snabbt och säkert kunna läsa såväl grafisk tidtabell

som tjänstetidtabell, att vara väl förtrogen med fordonets, särskilt drivoch

bromsningsanordningarnas, konstruktion, verkningssätt och skötsel, att

själv kunna avhjälpa mindra fel å fordonet samt att vid tjänstgöring i tågtjänst

väl känna banan med dess lutnings- och krökningsförhållanden, belägenheten

av driftplatser och fasta signalinrättningar samt av vägkorsningar,

rörliga broar, bergskärningar och tunnlar ävensom bangårdarnas

olika tågvägar.

I promemoria den 28 oktober 1938 till tjänsteförteckningssakkunnigo har

järnvägsstyrelsen föreslagit, att förarna av rälsbussar måtte med benämningen

rälsbussförare placeras i 7 lönegraden. Till stöd härför har styrelsen anfört,

att rälsbussförarnas åligganden äro av förhållandevis ansvarsfull natur,

i det de tjänstgöra icke blott såsom fordonets förare utan även såsom biljettgranskare

m. m.

Tjånsteförteckningssakkunniga lia för sin del tillstyrkt, att befattningen

rälsbussförare i enlighet nied järnvägsstyrelsens förslag införes i 7 lönegraden.

Representanten för järnvägsmannaförbundet har däremot hävdat den uppfattningen,

att ifrågavarande befattning borde införas i 8 lönegraden.

Vid ärendets remissbehandling har kommunikationsverkens lönenämnd

icke framställt någon erinran mot de sakkunnigas förslag. Ledamoten av

lönenämnden Eriksson har däremot anslutit sig till den av representanten

för järnvägsmannaförbundet uttalade uppfattningen.

Personalkommissionen bär (betänkandet del lil) erinrat, att kommissionen

i skrivelse till tjänsteförteckningssakkunniga föreslagit inplacering av rälsbussförarna

i 7 lönegraden. Kommissionen uttalar, att kommissionen icke

funnit anledning frångå denna uppfattning. Vid såväl nämnda skrivelse som

vid kommissionens betänkande har ledamoten Christiansson fogat särskilt

uttalande, vari han föreslår befattningarnas införande i 8 lönegraden.

Allmännna lönenämnden slutligen har funnit kommissionens uttalande

i förevarande del icke föranleda någon erinran. Däremot har ledamoten

Eriksson med instämmande av ledamoten Mattelin förordat bifall till

Christianssons förslag.

I enlighet med min hemställan har Kungl. Maj:t förut denna dag fram- Devart?,menislagt

förslag örn utnyttjande vid post- och telegrafverken samt vid statens c*^envattcnfallsverk

av vissa tjänstebenämningar i lönegraden A 7 för placering

av kvalificerade bilförare. Ehuru en direkt jämförelse mellan de arbetsupp
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

gifter, som åvila dessa befattningshavare, och de med förandet av rälsbussar

förenade tjänståliggandena kan vara svår att göra, vill det dock synas

mig som om rälsbussförarnas arbetsuppgifter vore av mera kvalificerad

art.

Även en jämförelse mellan rälsbussförarnas arbetsuppgifter och de åligganden,

som vid statens järnvägar i allmänhet äro förenade med tjänst

i 7 lönegraden, synes mig utfalla till rälsbussförarnas förmån. Härtill kommer

att rälsbussförama, enligt vad jag under hand inhämtat, icke kunna

räkna med befordran till högre tjänst, vilken möjlighet däremot regelmässigt

förefinnes för såväl nyss åsyftade befattningshavare i 7 lönegraden

som de av mig till placering i 8 lönegraden föreslagna motorvagnsförama.

Jag finner sålunda goda skäl tala för de framförda förslagen örn inplacering

av rälsbussförama i 8 lönegraden.

Det har visserligen icke gjorts gällande, att några konsekvenser för andra

befattningshavargrupper skulle följa av en dylik inplacering. För undvikande

av varje missförstånd härutinnan anser jag mig dock böra framhålla,

att jag för min del icke anser mig kunna medverka till att vare sig

kollektivavtalsanställda förare å statens järnvägars billinjer eller andra

befattningshavare inom liknande verksamhetsområden under hänvisning till

rälsbussförarnas lönegradsplacering tillerkännas förbättrade löneförmåner.

Av det anförda framgår, att jag tillstyrker införandet av benämningen

rälsbussförare i lönegraden A 8. I enlighet med personalkommissionens förslag

bör antalet befattningar för närvarande bestämmas till 119.

Uteslutning av stationsmästare av klass 7 i A 8. För närvarande finnes 1

befattning såsom stationsmästare av klass 7 i lönegraden A 8. I enlighet

med tjänsteförteckningssakkunnigas förslag, som vid ärendets remissbehandling

lämnats utan erinran, bör befattningen uppföras å övergångsstat samt

anteckning härom införas i tjänsteförteckningen.

Införande av banbiträde i A 6 samt effektvårdare, tågstäderska och vagnstäderska

i A 1. I enlighet med tjänsteförteckningssakkunnigas förslag, som

vid ärendets remissbehandling lämnats utan erinran, tillstyrker jag, att

ifrågavarande befattningar införas i tjänsteförteckningen.

Vid bifall härtill torde antalet banbiträden i enlighet med personalkommissionens

förslag böra bestämmas till 261. Rörande antalet befattningar

såsom effektvårdare, tågstäderska och vagnstäderska torde Kungl. Majit

framdeles efter förslag av järnvägsstyrelsen vilja meddela beslut.

Personalkommissionens förslag i övrigt jämte vissa förut icke redovisade

yrkanden från personalhstll.

Utöver de av personalkommissionens förslag, till vilka jag i det föregående

angivit min ståndpunkt, har kommissionen föreslagit vissa förändringar

beträffande antalet befattningar inom olika lönelägen i den av riksdagen

fastställda personalförteckningen för statens järnvägar. Beträffande dessa

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

39

förslag, av vilka flertalet av mig omnämnts i det föregående, anser jag mig

böra tillstyrka dem, som järnvägsstyrelsen och allmänna lönenämnden i

yttranden över personalkommissionens betänkanden lämnat utan erinran.

För överskådlighetens skull lia förslagen ifråga upptagits i en särskild sammanställning,

vilken såsom bilaga torde få fogas vid detta protokoll (Bilaga).

Rörande motiveringen till personalkommissionens förslag i förevarande hänseenden

liksom i fråga om de i anledning av desamma avgivna remissyttrandena

torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Vid min redogörelse för de i det föregående berörda detaljförslagen har

jag återgivit yrkanden och synpunkter från personalhåll, i den mån dessa

icke täckas av de vid de olika förslagen återgivna remissyttrandena. Därutöver

finnes emellertid ett antal yrkanden från personalhåll, vilka jag icke

ansett mig böra tillstyrka. För fullständighetens skull vill jag här i ett sammanhang

återgiva dessa yrkanden.

Beträffande tjänsteförteckningsrevisionen har sålunda utöver förut omförmälda

förslag yrkats

dels av representanten för järnvägsmannaförbundet uppflyttning av

kontorist från lönegraden A 8 till lönegraden A 9, banförman från lönegraden

A 7 till lönegraden A 8 samt maskinvakt å tågfärja, rorgängare och timmerman

från lönegraden A 6 till lönegraden A 7 ävensom införande av bilförare

och ställverksvakt i lönegraden A 7,

dels av representanten för Sveriges lokomotivmannaförbund uppflyttning

av lokeldare från lönegraden A 7 till lönegraden A 8,

dels av representanten för kommunikationsverkens ingenjörsförbund uppflyttning

av överinspektör från lönegraden A 28 till lönegraden A 29 samt

införande av byrådirektör i lönegraden A 29 och förste ingenjörsbefattningar

1 lönegraden A 28,

dels av statens järnvägars mästare- och förmansförening införande av

verkstadsmästare i lönegraden A 17 och verkstadsförman i lönegraden A 14,

dels av svenska maskinbefälsförbundet uppflyttning av övermaskinist av

klass 1 från lönegraden A 20 till lönegraden A 21 och övermaskinist av klass

2 från lönegraden A 18 till lönegraden A 20 jämte vissa förändringar i övrigt,

beträffande vilka jag hänvisar till handlingarna i ärendet,

dels av Sveriges järnvägars banmästareförening uppflyttning av banmästare

från lönegraden A 10 till lönegraden A 12 och banförman från lönegraden

A 7 till lönegraden A 8 jämte vissa förändringar i övrigt, beträffande vilka

jag hänvisar till handlingarna i ärendet,

dels ock av kommunikationsverkens ingenjörsförbund uppflyttning av

ban- och maskiningenjörerna vid distriktskanslierna från lönegraden A 26

till lönegraden A 27.

Vidare har vid personalkommissionens betänkanden fogats särskilda yttranden

i vissa i det föregående av mig ej särskilt berörda frågor av ledamöterna

av kommissionen Markland, Dahlberg och Christiansson. I fråga örn

innehållet i dessa yttranden tillåter jag mig jämväl hänvisa till handlingarna

i ärendet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

Sammanfattning och hemställan.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle beträffande personalförteckningen,

utöver de förändringar som framgå av den vid statsrådsprotokollet

såsom bilaga fogade sammanställningen, vidtagas följande ändringar

— här angivna med utgångspunkt från det i sammanställningen upptagna

antalet befattningar — nämligen ökning av antalet distriktschef^- (C 9) från 5 till 6, införande av 3 byrådirektörer i lönegraden A 28, minskning

av antalet förste byråingenjörer (A 27) från 17 till 14, ökning av antalet

byråingenjörer (A 26) från 14 till 15, ökning av antalet sekreterare

(A 26) från 4 till 5, ökning av antalet verkstadsingenjörer (A 26) från 3

till 4, ökning av antalet baninspektorer (A 22 )från 7 till 14 samt ökning

av antalet verkstadsinspektorer (A 22) från 10 till 11. Såsom av nyssnämnda

sammanställning framgår skola ban- och verkstadsinspektorerna inrymmas

under den nya benämningen ingenjör.

Vidare bör vid bifall till Kungl. Majrts förslag om förvärv av Blekinge

kustbanor (propositionen nr 181) antalet byråassistenter i lönegraden A 21

ökas från 28 till 29.

Beträffande tjänsteförteckningen skulle, förutom de ändringar som framgå

av förut omförmälda sammanställning, vidtagas följande förändringar,

nämligen i

lönegraden A 21: införande av distriktskassör med anteckning tillika, att

befattningen endast förekommer å övergångsstat,

lönegraden A 20: införande av byråassistent och utbyte av underingenjör

mot ingenjör,

lönegraden A 18: införande av lokmästare, Överbanmästare och förste telegrafist

med anteckning tillika, att sistnämnda befattning endast förekommer

å övergångsstat,

lönegraden A 16: införande av ledningsmästare och verkstadsmästare,

lönegraden A 14: införande av stationsmästare av klass 6,

lönegraden A 12: införande av ledningsförman och verkstadsförman samt

utbyte av stationsmästare av klass 6 mot stationsmästare av klass 7, trädgårdsmästare

mot förste trädgårdsmästare och vagngårdsmästare mot vagnmästare,

lönegraden A 10: uteslutning av verkstadsförman,

lönegraden A 8: införande av förste portvakt, motorvagnsförare, rälsbussförare

och trädgårdsmästare samt anteckning, att stationsmästare av

klass 7 endast förekommer å övergångsstat,

lönegraden A 7: uteslutning av förste portvakt och trädgårdsförman,

lönegraden A 6: införande av banbiträde,

lönegraden A 1: införande av effektvårdare, tågstäderska och vagnstäderska.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

l:o) godkänna följande personalförteckning för statens

järnvägar, att gälla tillsvidare från och med den 1 juli 1942:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195. 41

Personalförteckning för statens järnvägar.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör och chef....................... C 17

1 överdirektör och souschef...................... G 11

6 distriktschefer ............................... G 9

1 förrådsdirektör .............................. G 8

1 verkstadsdirektör ............................ C 8

1 verkstadsöveringenjör ......................... C 6

11 byråchefer .................................. A 30

1 arkitekt ..................................... A 28

3 byrådirektörer ............................... A 28

1 ombudsman ................................. A 28

4 överinspektörer .............................. A 28

1 Överkontrollör ............................... A 28

5 distriktssekreterare ........................... A 27

3 förrådsintendenter ........................... A 27

16 förste baningenjörer ...... A 27

14 förste byråingenjörer ......................... A 27

10 förste maskiningenjörer ....................... A 27

7 förste sekreterare ............................ A 27

19 förste trafikinspektörer ....................... A 27

4 förste verkstadsingenjör- ..................... A 27

1 lantmätare .................................. A 27

18 baningenjörer ................................ A 26

2 befälhavare av klass 1 å tågfärja .............. A 26

15 byråingenjörer .............................. A 26

5 elektroingenjörer ............................. A 26

2 förrådsintendenter ........................... A 26

1 förste aktuarie och chef för statistiska kontoret ... A 26

1 förste revisor ................................ A 26

1 intendent ................................... A 26

1 kamrer ..................................... A 26

8 maskiningenjörer ............................ A 26

5 sekreterare ............ A 26

6 signalingenjörer ............................. A 26

5 telegraf ingenjörer ............................ A 26

11 trafikinspektörer ............................ A 26

4 verkstadsingenjörer ........................... A 26

5 överinspektörer .............................. A 26

15 stationsinspektorer av klass 1 A................ A 25

1 befälhavare av klass 2 å tågfärja................ A 24

1 expeditionsföreståndare ....................... A 24

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 195. 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts preposition nr 195.

Befattning. Lönegrad.

1 förrådskontrollör ............................ A 24

3 förste kontrollörer ............................ A 24

14 ingenjörer ................................... A 24

10 sekreterare .................................. A 24

26 stationsinspektorer av klass 1 B................ A 24

8 expeditionsförståndare ........................ A 22

49 ingenjörer ................................... A 22

30 stationsinspektorer av klass 2 .................. A 22

1 verkstadskamrer ............................. A 22

4 aktuarier .................................... A 21

29 byråassistenter ............................... A 21

22 expeditionsföreståndare ....................... A 21

2 förste styrmän av klass 1...................... A 21

1 huvudkassör ................................ A 21

10 kontrollörer ................................ A 21

25 notarier ..................................... A 21

4 revisorer .................................... A21;

2:o) medgiva, att i tjänsteförteckningen må vidtagas av

mig i det föregående förordade förändringar;

3:o) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat meddela

de bestämmelser, som erfordras på grund av tjänsteförteckningsrevisionen,

samt de övergångsbestämmelser i övrigt,

som vid genomförandet av förberörda förslag må erfordras.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall och förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

C.-A. v. Schéele.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

43

Bilaga.

Sammanställning^

utvisande av departementschefen förordade förslag till förändringar från och

med den 1 juli 1942 i den av riksdagen fastställda personalförteckningen för

statens järnvägar i anledning av 1938 års personalkommissions förslag.

Löne-

grad

Befattning

Nuva-

rande

antal

Styrel-

sen

Di-

strikts-

kanslier-

na

Drifts-

avdel-

ningen

Tåg-

färjor-

na

Billin-

erna

För-

råds-

avdel-

ningen

Huvud-

verkstä-

derna

Före-

slaget

antal

C 17

Generaldirektör och

chef..............

1

1

C 11

Överdirektör och sous- chef ..............

1

_

_

—

—

—

—

—

1

C 9

Distriktschef........

5

—

—

—

—

—

—

—

5

C 8

Förrådsdirektör ....

1

—

—

—

—

—

—

—

1

C 8

Verkstadsdirektör ..

1

—

—

—

—

—

—

—

1

C 6

V erkstadsöveringen j ör

1

—

—

—

—

—

—

—

1

A 30

Byråchef............

11

—

—

—

—

—

—

—

11

A 28

Arkitekt............

1

—

—

—

—

—

—

—

1

>

Ombudsman........

1

—

—

—

—

—

—

—

1

>

Överinspektör ......

4

—

—

—

—

—

—

—

4

>

Överkontrollör......

1

—

—

—

—

—

—

—

1

A 27

Distriktssekreterare ..

5

—

—

—

—

—

—

—

5

>

Förrådsintendent....

3

—

—

—

—

—

—

—

3

>

Förste baningenjör ..

16

—

—

—

—

—

—

—

16

>

Förste byråingenjör..

15

+ 2

—

—

—

—

—

—

17

>

Förste maskiningenjör

10

—

—

+ 1-1

—

—

—

—

10

>

Förste sekreterare ..

5

+ 2

—

—

—

—

—

—

7

»

Förste trafikinspektör

17

—

—

+ 2

—

—

—

—

19

>

Förste verkstadsingen- jör ..............

4

_

_

_

—

—

—

—

4

Lantmätare ........

1

—

—

—

—

—

—

—

1

A 26

Baningenjör ........

18

—

—

—

—

—

—

—

18

>

Befälhavare av klass 1

å tågfärja ........

2

—

—

—

—

—

—

—

2

>

Byråingenjör........

10

+ 4

—

—

—

—

—

—

14

»

Elektroingenjör......

—

—

+ 5

—

—

—

—

—

5

>

Förrådsintendent....

2

—

—

—

—

—

—

—

2

>

Förste aktuarie och

chef för statistiska

kontoret..........

1

1

>

Förste revisor ......

1

—

—

—

—

—

—

—

1

>

Intendent ..........

1

—

—

—

—

—

—

—

1

>

Kamrer ............

1

—

—

—

—

—

—

—

1

>

Maskiningenjör......

8

—

—

+ 1-1

—

—

—

—

8

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Löne-

grad

Befattning

Nuva-

rande

antal

Styrel-

sen

Di-

strikts-

kanslier-

na

Drifts-

avdel-

ningen

Tåg-

färjor-

na

Billin-

jerna

För-

råds-

avdel-

ningen

Huvud-

verkstä-

derna

Före-

slaget

antal

A 26

Sekreterare..........

4

+ 2-2

_

_

_

_

_

4

>

Signalingenjör ......

5

—

+ 1

—

—

—

—

—

6

>

Telegrafingenjör ----

5

—

—

—

—

—

—

—

5

Trafikinspektör......

13

—

—

-2

—

—

—

—

11

>

Verkstadsingenjör....

3

—

—

—

—

—

—

—

3

>

Överinspektör ......

5

—

—

—

—

—

—

—

5

A 25

Stationsinspektor av

klass 1 A ........

15

—

—

—

—

—

—

—

15

A 24

Befälhavare av klass

2 å tågfärja......

1

—

—

—

—

—

—

—

1

>

Expeditionsförestån-

dare..............

1

—

—

—

—

—

—

—

1

>

Förrådskontrollör ..

1

—

—

—

—

—

—

—

1

>

Förste kontrollör____

3

—

—

—

—

—

—

—

3

>

Ingenjör............

—

+ 3

—

+ 9

—

—

—

+ 2

14

>

Sekreterare .........

8

+3-1

—

—

—

—

—

—

10

>

Stationsinspektor av

klass 1 B .........

26

—

—

—

—

—

—

—

26

A 22

Baninspektor1 ......

7

—

—

—

—

—

—

—

7

Distriktskamrerare2..

5

—

-5

—

—

—

—

—

—

>

Elektroingenjör ----

14

-1

-5

-6

—

—

—

-2

—

>

Expeditionsförestån-

dare..............

—

—

—

+ 8

—

—

—

—

8

»

Konstruktör1........

13

+ 7-2

—

—

—

—

—

—

18

>

Maskininspektor1----

9

—

—

-3

—

—

—

—

6

>

Stationsinspektor av

klass 2 ..........

30

—

—

—

—

—

—

—

30

Verkstadsinspektor1..

10

—

—

—

—

—

—

+ 2-2

10

>

Verkstadskamrer ....

1

—

—

—

—

—

—

—

1

A 21

Aktuarie............

4

—

—

—

—

—

—

—

4

>

Byråassistent........

23

—

+ 5

—

—

—

—

—

28

>

Expeditionsförestån-

dare..............

23

—

—

— 1

—

—

—

—

22

>

Förste styrman av

klass 1............

2

—

—

—

—

—

—

2

>

Huvudkassör........

1

—

—

—

—

—

—

—

1

>

Kontrollör..........

10

—

—

—

—

—

—

—

10

>

Notarie ............

14

+ 12-1

—

—

—

—

—

—

25

>

Revisor ............

3

+ 1

—

—

—

—

—

—

4

Summa

407

+3G-7

+ 11-10

+21-14

_

_

_

+ 4-4

444

+ 29

+1

+ 7

1 Befattningarna föreslås sammanförda under benämningen ingenjör.

2 Befattningen skall finnas endast å övergångsstat.

Stockholm 1942. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

421135

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:323 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående revision av tjänsteförteckningen m. m. i vad avser statens järnvägar. s. 6 i texten
  2. SU 1942:150 Utlåtande i anledning av Kungl. Majis proposition angående revision av tjänsteförteckningen m. m. i vad avser po stoch telegrafverken samt statens vattenfallsve s. 2 i texten
  3. SU 1942:151 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående revision av tjänsteförteckningen m. m. i vad avser statens järnvägar jämte i ämnet väckta motioner. s. 9 i texten