Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sockernäringen i riket

1942-03-20 · 43 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 41 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:198, Angående reglering av sockernäringen i riket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

1

Nr 198.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

sockernäringen i riket; given Stockholms slott den 20

mars 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Herres och Konungs sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 20 mars 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp:

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med

1932 ha dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien tiilförBihang

till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 19S.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

säkrats ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att vid inköp

av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna priser och

bestämmelser. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien täckning

av de med sockertillverkningen förbundna kostnaderna, mot det att

sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina på grund av sockertillverkningen

erhållna inkomster. Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad

av två bolag, svenska sockerfabriksaktiebolaget och mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag. Under år 1936 inträdde en förändring såtillvida,

att mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag uppgick i svenska sockerfabriksaktiebolaget.

De nuvarande bestämmelserna, grundade å ett kontrakt mellan

sistnämnda bolag och staten, lia tillkommit i överensstämmelse med beslut

av 1941 års riksdag (prop. nr 212; r. skr. nr 233) och gälla för tiden till och

med den 31 juli 1942.

De allmänna grunderna i nu tillämpade åtgärder till sockerbetsodlingens

stödjande m. m.

Genom förordning den 28 juni 1941 (nr 532) har förordningen den 22

februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning

trädde i kraft den 23 februari 1932 och som enligt särskilda förordningar

skulle gälla till och med den 31 juli 1941, givits förlängd giltighet för

tiden till och med den 31 juli 1942. Enligt förordningen nr 30/1932 får socker

(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten eller

den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt. Detta stadgande har dock

ej avseende å transitering, uppläggning å bolager och under visst villkor

provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt viss tullfri införsel. Jämlikt

1 § förordningen den 16 maj 1924 (nr 119) angående transitering av införselförbjudna

varor, sådan denna paragraf lyder enligt förordningen nr 252/1935,

har stadgandet ej heller avseende å uppläggning i frihamn. Den, åt vilken

Kungl. Majit överlåter införselrätt, äger att lämna annan tillstånd till införsel

av vara, som avses i förordningen nr 30/1932 Vara, som på grund av bestämmelserna

i denna förordning icke får införas, må, därest densamma icke är

enligt lagen örn straff för olovlig varuinförsel att anse såsom olovligen införd,

åter utföras, under de villkor och i den ordning, som tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med svenska sockerfabriksaktiebolaget innehåller följande.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §■

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

3

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som för säkerställande av landets försörjning med socker

må anses erforderliga.

2 §•

Bolaget bekräftar, att bolaget inbjudit till teckning av samt sedermera ingått

kontrakt med betodlarna angående sockerbetsodling under år 1941 i enlighet

med mellan bolaget och Sveriges betodlares centralförening överenskomna

grunder samt med den av Kungl. Maj:t godkända bestämmelsen, att

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt skall utgöra:
4

kronor 10 öre, därest den totala uppmätta betarealen uppgår till eller

överstiger 85 procent av 1940 års odling, och

3 kronor 80 öre vid en uppmätt betareal understigande 85 procent av samma

odling.

I betodlingskontrakten har erinrats örn den mellan Kungl. Majit och Sveriges

betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på hemställan

av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning ske, huruvida

höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn till sådan stegring

av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär att förutsättningarna

för det avtalade priset i någon mera betydande mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vidare bekräftar bolaget, att betodlingskontrakten avseende leverans 1941

till Lidköpings, Linköpings och Mörbylånga råsockerfabriker innehålla i fråga

örn täckningsersättning och bidrag till järnvägsfrakt i huvudsak enahanda

grunder, som härför tillämpats under 1940.

3 §.

Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga betodlingskon

trakt för 1941 med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen

underskriven förbindelse, enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönerna

1941 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna

förbindelser skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda

nämnden.

Vad betodlare enligt 2 § i förberörda förbindelse är skyldig betala skall

bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp bar bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §.

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Majit fastställas.

Finner bolaget alt på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 19S.

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bo

laget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos Kungl. Maj:t.

5 §•

För räkenskapsåret 1 augusti 1941—31 juli 1942 är bolaget gent emot staten

redovisningsskyldig! för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning, som

följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning av bolagets

för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid skola

särskilt nedan angivna grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun och till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, utan skall bolaget självt täcka dessa utgifter mot det att bolaget

äger tillgodoräkna sig ett belopp av 4.45 öre för varje under räkenskapsåret

i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda örestal blir bestående oavsett

produktionens storlek.

Med hänsyn till vad sålunda bestämts rörande bland annat underhållskostnader

äger bolaget icke att å andra konton (såsom förnödenheter, löner

m. fl.) överflytta vad som av bolaget hittills plägat bokföras å underhållskontot

och ej heller att genom påskyndande åtgärder beträffande underhåll

och nyanskaffningar å året 1940/41 överföra vad som normalt borde komma

först å året 1941/42.

Under avskrivningar, som i detta moment avses, skola innefattas samtliga

anläggningsavskrivningar, som beröra sockeri''örelsen, samt alltså jämväl sådana,

som avse sirapstillverkningen, kolkranen, cisternvagnarna m. m. och

vilka tillförne avförts före bokslutet å respektive konton.

Sådana utgifter som gåvor till filantropiska företag, understöd till forskning

samt överhuvud taget sådana anslag till utomstående, som ej hava samband

med sockerrörelsen, få ej belasta av staten garanterade kostnadsposter

utanför ramen av det belopp, som bolaget jämlikt nu förevarande moment

första stycket äger tillgodoräkna sig.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1942, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att bolaget

kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av varan till

storleken sammanfaller med den ingående —- åsätta ett dylikt normallager

samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och lagervärden

förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1942 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1942 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta innebär

i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt, genom

belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å varan och

å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —- förslår för

lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda avsatts, här

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 198. o

benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken under eller

efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som motsvarar det belopp,

som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt från å ena sidan

det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra sidan det ingående

bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i normallagret

för varan. Vad rekonstruktionsfondcn häröver innehåller får, under iakttagande

av vad nedan sägs, användas —- förutom till statsregleringens gottskrivande

under avtalstiden för det fall att rekonstruktionsfonden vid prisfall å

varan nedgår under året — allenast för återställning av lagret. I syfte att

återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är, skall bolaget rörande

återanskaffningen samråda med statens sockernämnd eller annat av Kungl.

Majit utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran, till staten överlämna

vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig återställning av

lagret. — Därest enighet ej ernås mellan statens sockernämnd och bolaget rörande

de i detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter eller

mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt för ett verkställande

efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen, skall dylik

tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad skall

— oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet mellan

staten och bolaget enligt delta kontrakt. Å ena sidan skall under räkenskapsåret

1941/42 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten ar redovisningsskyldig!,

räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets utgång

kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid sagda tillfälle

gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt förekommande

sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande kvarvarande

råsocker jämväl raffineringskostnader. A andra sidan skall under

nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot bolaget

lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid räkenskapsårets

ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager, vilket

belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget den 31 juli

1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad. Först sedan

hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å sockerlagret, skall

den bolaget enligt punkt 5 härnedan tillkommande vinsten få framkomma.

Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning av det vid avtalets

utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma pris, som det vid

sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

räknas den av bolaget planerade nya tillverkningen av äggvitehaltigt loder i

samband med återtagning av avloppsvatten ej såsom en under statens garanti

och prisbestämmande enligt kontraktet och bolagets redovisningsskyldighet

fallande del av sockerrörelsen.

5 mom. Under .statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dels ock ett belopp av 4,100,000 kronor avsett att tillhopa

med bolagets å annan verksamhet än tillverkning och försäljning av

socker och sirap och här avsedda biprodukter erhållna vinst användas till

förräntning av bolagets eget kapital eller till ändamål, sorn bolaget äger fritt

bestämma, dock förutsättes att den under 1940 tillämpade utdelningen till bolagets

aktieägare ej får höjas.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget lill mindre omlänk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

samhet än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande av

driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga all nödig

sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande bedrivandet

av dess verksamhet överhuvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget erhållits,

och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse om beloppets

täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Örn å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit

i redövisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattats av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan

uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Maj:t att

med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser om

täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

7 §.

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Maj:t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

8 §.

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt rörande

bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens åtagande

att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden och bolaget

skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan Kungl. Majit.

Innan Kungl. Maj :t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen tvistefråga, åligger

det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en särskild delegation,

bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska och sakkunniga personer,

utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att vissa tvistefrågor kunna

hänskjutas till avgörande genom skiljemän därom är bestämt i 5 § 2 mom.

tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare föreskrifter.

9 §.

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter, som

enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget och

dess verksamhet.

10 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1941 till och med

den 31 juli 1942 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning uttryckligen

det framgår, jämväl tillsvidare för tid efter sist sagda dag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

7

I brev till generaltullstyrelsen den 28 juni 1941 angående åtgärder till

sockerbetsodlingens uppehållande (Sv. förf.-sami. nr 533) har Kungl. Maj:t

tillkännagivit, att för tiden från och nied den 1 februari 1942 till och med

dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes, dock senast den 31 januari 1943, rätt

att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl.

Maj:t stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt

vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt.

Vissa bestämmelser rörande betarbetarlöner för år 1941 m. m.

Enligt den förbindelse (jfr Sv. förf.-sami. nr 533/1941), som jämlikt 1''örenämnda

kontrakts 3 § skall avfordras betodlare, åligger det sådan odlare dels

att vid användning under 1941 av lejd arbetskraft för sockerbetors skötsel

eller upptagning, där ej gällande kollektivavtal örn dylikt arbete är tillämpligt

eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning enligt de i kollektivavtalet

stadgade bestämmelser, betala vissa i förbindelsen angivna arbetslöner,

dels ock att till täckande av kostnader, som sockernämnden har att

bestrida, under 1941 till nämnden erlägga en avgift av — enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande -— intill 3 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens

sockerbetsodling respektive år. Nyssnämnda arbetslöner ha i förbindelsen

bestämts sålunda, att för sommarskötseln skall, därest den omfattar fyra

arbetsmoment (hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas

ett ackord av minst 91 kronor 52 öre per tunnland, samt att för upptagningen

skall betalas ett ackord av minst 88 kronor per tunnland. För upptagning

som verkställes senare under året än den 9 november utgår ett tillägg av

8 kronor per tunnland. Härutöver skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg

av 6 öre per 400 sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram per

hektar (cirka 500 kilogram per tunnland), varmed skörden å egendomen

överstiger 280 deciton betor per hektar. Helackordet skall alltså vara minst

179 kronor 52 öre per tunnland jämte kvantitetstillägg i förekommande fall.

Bortfaller den första hackningen, skall ackordet minskas med 3 kronor 20

öre per tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas samma ackord

med 12 kronor 80 öre. Bortfaller båda sistnämnda hackningar, minskas ackordet

med 14 kronor 8 öre per tunnland.

Beträffande vissa betodlare gälla andra bestämmelser. Sålunda skall för

betodlare å Gotland och för de betodlare, som teckna betodlingskontrakt

med Mörbylånga råsockerfabrik, ackordet utgöra för sommarskötseln minst

87 kronor respektive 90 kronor per tunnland och för upptagningen 80 kronor

respektive 77 kronor per tunnland. Härutöver skall för upptagningen i

båda fallen betalas ett kvantitetstillägg av 4 öre per 400 sträckfamnar för

varje 1,000-tal kilogram per hektar (cirka 500 kilogram per tunnland), varmed

skörden å egendomen överstiger 250 deciton betor per hektar. Ilelackordet

för dessa betodlare skall alltså i båda fallen vara minst 167 kronor jämte

kvantitetstillägg i förekommande fall. Avdragen för icke fullgjord första

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

hackning skall i dessa fall vara 4 kronor respektive 5 kronor och för icke

fullgjord sista hackning 11 kronor respektive 12 kronor, allt per tunnland.

För samtliga betodlare gäller, att kvantitetstillägg skall utbetalas senast

två veckor efter kampanjens slut vid vederbörande fabrik. Om arbetare genom

styrkt sjukdom eller annat laga förfall är förhindrad slutföra åtaget

arbete örn minst 3,200 sträckfamnar skall kvantitetstillägg utgå till respektive

arbetare i proportion till upptagen areal. Betodlare skall, sedan leveransen

av sockerbetor för året avslutats, för betarbetare som så påfordrar förete

skriftlig, av svenska sockerfabriksaktiebolaget tillhandahållen uppgift å sin

medelskörd av sockerbetor under året.

Bestämmelse om skyldighet för sockerindustrien att avfordra betodlarna

sådan förbindelse, varom nyss nämnts, infördes första gången 1934. Stadgandet

tillkom för att hindra underbetalning av arbetskraften samtidigt

med att betodlarna genom det statliga ingripandet erhöllo viss prisgaranti.

De betarbetarna i förbindelsen tillförsäkrade lönerna ha årligen undergått

vissa förhöjningar, svarande mot bestämmelserna i gällande kollektivavtal.

Under tiden 1934—1940 gällde även ett åtagande för sockerindustrien att

bestrida 50 procent av kostnaderna för statens sockernämnd. Från och med

budgetåret 1940/41 bekostas sockernämndens verksamhet helt av statsmedel.

För ändamålet har riksdagen anvisat för budgetåret 1941/42 under elfte

huvudtiteln ett förslagsanslag av 50,000 kronor och för budgetåret 1942/43

under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag av 45,000 kronor.

Löneförhållandena inom sockerbetsodlingen 1942.

Rörande sommarskötsel och upptagning av sockerbetor m. m. under 1942

gäller ett i februari 1942 mellan å ena sidan svenska lantarbetsgivareföreningen

och Skånes lantarbetsgivareförening samt å andra sidan svenska

lantarbetareförbundet och dess skånedistrikt ingånget kollektivavtal. Enligt

detta skall i huvudsak tillämpas följande. De för 1941 gällande, skiljaktiga

villkoren angivas inom parentes.

För sommarskötseln är bestämt ett grundpris av 24 (22) öre för första

hackningen, 75 (65) öre för gallringen, 40 (36) öre för hackningen närmast

efter gallringen och 22 (20) öre för varje av arbetsgivaren påfordrad annan

hackning, allt per 100 sträckfamnar, dock att, därest ingen hackning sker

före gallringen, priset för den senare höjes till 92 (82) öre per 100 sträckfamnar.

För 1942 års sockerbetskampanj garanteras arbetarna utförande

av minst tre arbetsmoment vid sommarskötseln av sockerbetor. Därest allenast

gallring utan föregående hackning och hackning närmast efter gallring

förekomma, räknas det förra arbetsmomentet som två och betalas med

97 (85) öre per 100 sträckfamnar. Vid sista hackningen förekommande stocklöpare

avhuggas utan särskild ersättning. Förenämnda grundpris är vid ett

avstånd av 25 cm mellan plantorna i raden beräknat efter 38,000 plantor

per 6,400 sträckmeter. Tillägg till eller avdrag från grundpriset skall göras

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

9

med hänsyn till det plantantal, som gallringsarbetet givit till resultat. Sålunda

utgår tillägg, som ökar med 1 krona 50 öre för varje tusental plantor utöver

38,000 plantor per 6,400 sträckfamnar upp till ett antal av 46,000 plantor

men över detta antal återigen minskar med 1 krona 50 öre per 1,000 plantor.

Avdrag sker för plantantal understigande 38,000 med 1 krona 50 öre för vartdera

av de tre första tusentalen plantor och därefter med 3 kronor för tusental,

allt per 6,400 sträckfamnar. — För upptagning av sockerbetor utgår ersättning

per 400 sträckfamnar med 6 kronor 50 öre (5: 20) för arbete verkställt

före den 25 oktober, med 7 kronor (5: 80) för tiden därefter till och med

den 9 november samt med 8 kronor för tiden därefter; dock att beträffande

arbetare, som fullgjort åtaget arbete, totalersättningen alltid skall utgöra minst

7 kronor per 400 sträckfamnar.

Till arbetare, som utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor

å överenskommen areal, dock minst 3,200 sträckfamnar, eller — där uppgörelse

om viss areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, utgår för

verkställt upptagningsarbete s. k. kvantitetstillägg med 6 öre per 400 sträckfamnar

för varje fullt 1,000-tal kilogram per liektar, varmed skörden å

egendomen överstiger 28,000 kilogram betor per hektar. Därest arbetare genom

styrkt sjukdom eller annat laga förfall är förhindrad fullgöra åtaget

arbete (sålunda minst 3,200 sträckfamnar), skall kvantitetstillägget utgå i

proportion till upptagen areal. För den areal, där plantantalet enligt gårdens

före upptagningen verkställda uppmätning överstiger 46,000 per 6,400 sträckfamnar,

skall upptagare — därest arbetsgivare påfordrat större plantantal

än det nämnda — vara berättigad till en extra ersättning av 50 öre per 400

sträckfamnar. Kvinnliga arbetare, som å egendomen utföra annat fortlöpande

arbete, ha rätt till eventuellt kvantitetstillägg oavsett omfånget av upptagningsarbetet.

Om den s. k. »smutsprocentens» inverkan på kvantitetstillägget gälla

särskilda bestämmelser.

I avtalet angivna 6,400 sträckfamnar motsvara i fråga om sommarskötseln

vid ett radavstånd mellan plantorna av 45 centimeter ett tunnland.

Sistnämnda ytenhet motsvarar, då fråga är örn upptagningen, 16 enheter

(rutor) om 400 sträckfamnar. Med utgångspunkt härifrån ernås vid tillämpning

av kollektivavtalets ackordspriser i medeltal följande arbetsförtjänster.

Sommarskötseln av sockerbetor omfattande 4 arbetsmoment giver en förtjänst

av 91 kronor 52 öre per tunnland. Då ersättningen för upptagningen

av sockerbetor vid ett medeltal av 5 kronor 50 öre per ruta uppgår till 88

kronor per tunnland, utgör hela förtjänsten på sommarskötsel och upptagning

179 kronor 52 öre per tunnland.

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1941.

Såsom förut nämnts lia statsmakterna för odlingsåren 1932—41 lämnat

sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien

tillerkänts ensamrätt i fråga örn införsel av socker mot skyldighet att

vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna

priser och bestämmelser.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

Vad särskilt angår betpriset har under tiden 1932—1939 enligt överenskommelser

mellan sockerbolaget och betodlarna i huvudsak gällt den regel,

att till grund för beräkning av betpriset för visst år skulle läggas medelpriset

å 1 kilogram krossad melis (K 5) enligt svenska sockerfabriksaktiebolagets

priskurant vid försäljning till engrossister under tiden den 1 mars det

år, betorna odlats, till den 28 februari nästföljande år, sedan därifrån dragits

den i noteringen ingående engrosrabatten, utgörande 4 procent av bruttopriset.

Det sålunda framräknade effektiva krossmelispriset skulle utgöra

grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram sockerbetor med 16 procent

sockerhalt skulle priset utgöra 7 gånger nämnda grundtal (grundpriset).

För varje Vio procent ökning eller minskning i medelsockerhalten skulle betpriset

röna ett tillägg eller avdrag med V100 av grundpriset. Till följd av statsmakternas

åtgärder hade för 1932—1939 års betodling denna regel örn betprisets

fastställande kompletterats med ett stadgande av innebörd, att odlaren

— oberoende av sockerprisets eventuella växlingar — garanterades ett

visst lägsta pris för betorna, under förutsättning att han avlämnade sådan

förbindelse rörande betarbetarlöner, som förut omnämnts. Ifrågavarande minimipris,

som för 1932 års odling sattes till 2 kronor 30 öre för 100 kilogram

betor med 16 procent sockerhalt, undergick senare höjning och utgjorde för

1938 och 1939 års odlingar 2 kronor 70 öre. För 1940 års odling tillämpades

en ny beräkningsgrund av innebörd att priset på sockerbetor skulle bestämmas

med hänsyn till variationerna i medelhektarskörden. För 1941 års odling

bestämdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt

till 4 kronor 10 öre, därest den totala uppmätta betarealen uppgick till

eller översteg 85 procent av 1940 års odling, och till 3 kronor 80 öre vid

en uppmätt areal understigande 85 procent av samma odling.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. m. under den tid, införselmonopol

å socker varit gällande, torde följande uppgifter få meddelas.

| Kampanjår

f

Betareal

för hela

riket

Skörderesultat

Betpris, öre

per deciton

Betskörd, inköpt

vikt

Socker-

halt

%

Grund- pris för

16 <

betor

Tillägg

för

socker-

halt

Extra

tillägg

Tillhopa

Hela

riket

ton

Deciton

per

hektar

! 1932/33 ....

40,681

1,549,398

380

16.95

230.00

13.66

243.66

j 1933/34 ....

50,574

1,839,914

364

18.16

225.00

30.38

—

255.38

| 1934/35 ....

50,572

1,861,939

368

16.S9

225.00

5,48

—

230.48

1935/36 ....

50,640

1,865.930

369

17.52

225.00

21.38

4.00

250.38

1936/37 ....

51,368

1,799,565

350

18.19

225.00

30.80

12.00

267.80

1937/38 ....

55,241

2,076.740

376

18.11

255.00

33.00

—

288.63

1938/39 ....

50,760

1,834,081

361

17.58

270,00

26.66

—

296.66

1939/40 ....

50,750

1,902,212

375

17.69

270.00

28.52

—

298.52

1910/41 ....

54,439

1,859,635

341

17.82

310.00

35.26

—

345.26

1941/42 ....

53,403

1,843,680

345

18.07

410.00

53.04

—

463.04

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

11

Tillverkningen i riket av råsocker och raffinad har under de senaste åren

uppgått till de myckenheter, som redovisas i följande tablå.

Kampanjår

Tillverkat

råsocker, ton

Tillverkad

raffinad, ton

1932/33 ............

.......... 233,593

228,398

1933/34 ...........

.......... 304,310

250,738

1934/35 ...........

.......... 270,063

251,488

1935/36 ...........

.......... 293,053

262,659

1936/37 ...........

.......... 298,278

258,093

1937/38 ...........

.......... 345,428

292,127

1938/39 ...........

.......... 292,359

272,764

1939/40 ...........

.......... 307,500

343,727

1940/41 ...........

.......... 300,263

263,782

1941/42 ...........

.......... 306,030

262,010

Försäljningen av socker inom riket m. m.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning

å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris

å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantpriserna å övriga

sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å K 5 åtföljdes

av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter. Priset

å K 5 bestämdes enligt samma grunder sorn dittills efter världsmarknaden,

varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort ej behövde tilllämpas

än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår av följande tablå

varierat under de olika monopolåren.

Monopolåret

Vs 1932—2V 1333

Vs 1933—28/2 1934

Vs 1934—28/s 1935

Vs 1935—29/2 1936

*/s 1936-28/2 1937

Vs 1937—28/2 1938

v» 1938—29/ä 1940

Fastställda minimipriset å K 5

31 öre per kg

| 31 öre per kg för tiden V3—81/& 1933

\ 30 öre per kg därefter

30 öre per kg

30 öre per kg

f 31 öre per kg för tiden V3—20/11 1936

( 30 öre per kg därefter

32 öre per kg

32 öre per kg.

Med hänsyn lill läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen

under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut

anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, alt

staten garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen förbundna

kostnaderna — viss förräntning av bolagets eget kapital däri inräknad

— mot det att bolaget varit redovisningsskyldigt för sina på grund av sockertillverkningen

erhållna inkomster. Det bar förutsatts, att priserna skola

av Kungl. Maj:t så avvägas, att den staten åvilande garantien principiellt

och i stort sett infrias genom bolagets sockerförsäljningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Rörande de under monopoltiden faktiskt tillämpade priserna å socker av

de viktigaste märkena må anföras följande uppgifter.

Priskurantpriserna i öre per kg enligt

sockerbolagets noteringar

Krossmelis

Bitsocker

Toppsocker

28/> 1932—“/s 1932...............

................ 31

37

38

29/s 1932—ts/9 1932...............

................ 32

38

39

u/9 1932—31/ö 1933...............

................ 31

37

38

Vs 1933— 7/o 1933...............

................ 30

36

37

8/s 1933— 8/9 1933...............

................ 31

37

38

9/9 1933—19/9 1933...............

................ 32

38

39

2%> 1933—22/u 1933...............

................ 31

37

38

23/n 1933—22/i 1934...............

................ 30

36

37

23/i 1934— 8/3 1934...............

................ 31

37

38

7/s 1934—29/2 1936...............

................ 30

36

37

Vs 1936—19/u 1936...............

................ 31

37

38

20/n 1936—27/i 1937..............

................ 30

36

37

28/i 1937—21A 1939...............

................ 32

38

39

22/r 1939— 8/s 1939...............

................ 33

39

40

4/ö 1939—23/7 1939...............

................ 34

40

41

24V 1939—30/t 1939...............

................ 33

39

40

31/7 1939— 6/iäl939...............

................ 32

38

39

7/i2 1939—31’/s 1940...............

................ 34

40

41

74 1940—28/2 1941...............

................ 38

44

45

Vs 1941—4/n 1941...............

5/n 1941— ...............

................ 41

47

48

................ 45

51

52

Sockerbolagets försäljningar av raffinerat socker ha under de senaste räkenskapsåren,

ett vart omfattande tiden från och med 1 augusti ena året till

och med 31 juli nästa år, uppgått till följande myckenheter:

1935/36 ................................. 273,835 ton

1936/37 ................................. 270,106 »

1937/38 ................................. 271,812 »

1938/39 ................................. 293,221 »

1939/40 ................................. 326,387 »

1940/41 ................................. 252,023 »

Den sammanlagda förbrukningen i Sverige av socker kan uppskattas till

normalt ungefär 270,000 ton per år. Den för året 1938/39 nyss angivna

stegrade siffran innebär en ökad expedition av drygt 20,000 ton, till stor del

förorsakad av vissa av kristidsomständigheter föranledda lagringsköp. Dylika

förekommo i än större omfattning under hösten 1939, i det sockerbolagets

försäljningar av socker under femmånadersperioden augusti—december

1939 med icke mindre än cirka 40,000 ton överstego den för samma

månader normala försäljningen. Lagringsköpen fortforo in på året 1940, till

dess ransonering infördes den 10 april sistnämnda år. Sedan den 3 november

1940 ingår även sirap i ransoneringen. Vid ransoneringen har man utgått

ifrån en beräknad raffinadförbrukning av omkring 250,000 ton per år.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

13

Statens sockernämnds verksamhet m. m.

Sedan Kungl. Majit den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut

godkänt det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten

och svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Majit den 10 maj

1940 (Sv. förf.-saml. nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att

lända till efterrättelse från och med den 1 juni 1940. I samband därmed erhöll

statens sockernämnd från sistnämnda dag ändrad sammansättning. Enligt

den nya ordningen är sockernämndens viktigaste uppgift att granska

sockerbolagets verksamhet, vartill komma vissa andra uppdrag såsom att behandla

lönetvister mellan betodlare och betarbetare m. m. ävensom, enligt

särskild författning, att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar

för utförande av lastningsanordningar för sockerbetor.

I skrivelse den 3 mars 1942 har statens sockernämnd lämnat en redogörelse

för sin verksamhet under det’senaste året.

I skrivelsen har nämnden till en början upptagit en redogörelse för

sin granskning av sockerbolagets verksamhet för verksamhetsåren

1940/41 och 1941/42. Härutinnan anföres följande.

Beträffande sockerbolagets verksamhet, i vad den avser sockerrörelsen och

statens förhållande därtill, gäller för verksamhetsåren 1939/40 och 1940/41

kontraktet av april 1940 samt för verksamhetsåret 1941/42 kontraktet av

april 1941. Det senare kontraktet innefattar i vissa hänseenden ändrade bestämmelser,

huvudsakligen avseende en utbrytning av vissa fasta kostnadsposter

ur statsgarantien och dessas fastlåsande vid ett visst fixerat belopp

pr kg tillverkat råsocker oavsett produktionens storlek, ävensom en ändring

av bestämmelserna rörande värderingen av bolagets utgående lager av

förnödenheter m. m.

Jämlikt sin instruktion har sockernämnden utövat fortlöpande tillsyn över

sockerbolagets verksamhet, i vad denna beröres av nämnda kontrakt, och

därvid ägnat särskild uppmärksamhet åt frågor rörande tillämpningen av

bestämmelserna i § 5 i kontrakten, avseende bolagets redovisningsskyldighet

för sina inkomster samt statens åtagande att svara för täckning av bogets

kostnader. I sådant syfte har nämnden tagit del av styrelsens protokoll

samt genom auktoriserad revisor och en biträdande revisor fortlöpande

genomgått såväl huvudkontorets som fabrikernas räkenskaper. Resultatet av

granskningsarbetet i fråga om räkenskaperna har framlagts för nämnden i

form av rapporter och ingående analyser av bolagets balans- samt vinst- och

förlusträkningar ävensom genom föredragningar från revisorn. Härigenom

ävensom ur handlingar i övrigt berörande sockerrörelsen, genom fortlöpande

överläggningar med bolagets ledning, genom förhandsinformationer samt

genom inspektion av fabriker bär nämnden följt och bildat sig en uppfattning

örn de viktigare affärshändelserna. Slutligen har nämnden för fullgörande

av sitt åliggande jämlikt § 5 e i instruktionen liksom föregående år

genom periodvis upprättade räkenskapssammandrag för huvudkontor och

fabriker ävensom genom kalkyler och kostnadsberäkningar för den ej tilländalupna

tiden av kontraktsåret följt tillverkningskostnaderna och dessas

förändringar i fråga örn socker och dess biprodukter för att därigenom bilda

sig en uppfattning örn det för kostnadernas täckande erforderliga försälj
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 19S.

ningspriset. Nämndens verksamhet i sist berörda avseende har tid efter annan

föranlett framställningar till Kungl. Majit angående fastställande av

sådant pris å socker och dess biprodukter, alt kostnaderna enligt avtalet

därigenom bleve täckta.

Vad först verksamhetsåret 1940/41 beträffar har granskningsarbetet föranlett

ett flertal utredningar och undersökningar för klarläggande av kostnadsposter

och kostnadsdetaljer, vilka efter överväganden inom nämnden

och efter överläggningar med bolagets ledning föranlett vissa omförningar i

räkenskaper och bokslut. Bland frågor, vilka särskilt tillragit sig nämndens

uppmärksamhet, kan nämnas de viktigare kostnadsposterna i årets bokslut,

framför allt kostnaderna för nyanskaffningar, underhåll och avskrivningar.

Betriiffande nyanskaffningarna har nämnden granskat dessa vid fabrikerna

under de håda första kontraktsåren, och härefter lia, efter överläggningar

med bolagets ledning, vissa normer vunnit tillämpning rörande nyanskaffningarnas

uppdelning på anläggnings- och underhållskonti. Härigenom

har ett belopp av 434,116 kronor ansetts böra överföras från underhållskontot

till anläggningskonti beträffande de håda åren 1939/40 och 1940/41.

Vid granskningen av fabriksräkenskaperna har vidare särskilt underhållet varit

föremål för detaljgranskning, vilken granskning medfört, att för kontraktsåret

1939/40 jämlikt ovan åsyftade normer ett ytterligare belopp av 82,514 kronor

ansetts ej böra omfattas av statsgarantien och alltså överförts från driften

till anläggningskonti. För räkenskapsåret 1940/41 är granskningen av

underhålls- eller omkostnadsposterna ännu ej helt slutförd, men granskningen

torde giva till resultat att ytterligare vissa poster böra överföras från underhållskontot

till nyanläggningens konto. Samtliga här berörda överföringar

innefatta givetvis en kostnadsminskning, som kommer statsreglering^!

till godo.

Granskningen av nyanskaffningarna har samtidigt innefattat granskning

av de av bolaget gjorda avskrivningarna och utrangeringarna, och nämnden

har härvid särskilt prövat bolagets yrkanden jämlikt § 5: 1 i kontraktet om

medgivande av extra avskrivningar med 75 procent av till följd av krisförhållandena

uppkommen merkostnad vid ersättningsanskaffning. Efter av

bolaget på nämndens anmodan verkställda särskilda utredningar har nämnden,

sedan vissa återföringar ägt rum, ansett sig enligt nyssnämnda paragraf

kunna medgiva en extra avskrivning för de båda första kontraktsåren

med tillhopa 176,941 kronor. Omnämnas kan, att bestämmelsen rörande

»75 procentavskrivningen» på nämndens föranstaltande medfört betydande

ökningar i brandförsäkringarna för eliminerande av den risk en omfattande

brandskada eljest kunnat komma alt tillskynda statsregleringen.

En annan betydande kostnadspost är materialier och förbrukningsartiklar.

För att förebygga svårigheter och tvister vid statsregleringens utlöpande har

vid varje fabrik omfattande och specificerade inventarieböcker upplagts, vilkas

ingångskvantiteter och ingångsvärden den 1 aug. 1939 medelst stickprov

kontrollerats. På grund av bestämmelsen i § 5: 2 i 1941 års avtal lia inventarieförteckningarna

under året kompletterats på så sätt, att för varje varuslag

och varukvalitet lagerreserven i kontraktets mening uträknats och angivits

i inventarieboken. Lagerbokföringen har härjämte på framställning omlagts

och gjorts enhetlig för samtliga fabriker. Av de olika lagervarorna har

nämnden ägnat särskild uppmärksamhet åt de större och betydelsefullare,

iramför allt bränsle, kalk och betfrö. Då kolbristen framtvingat en viss övergång

till det dyrare vedbränslet och då bolaget träffat anstalter för egen torvproduktion,

har nämnden för ernående av en överblick av ved- och torveldningens

ekonomiska konsekvenser föranstaltat om utredning rörande dessa

ersättningsbränslens värme- och värdeenheter, jämförda med kol av normal
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts proposition nr 198-

15

kvalitet. Utredningen har verkställts av bolaget, och nämnden har efter

bränslekommissionens hörande godtagit de i utredningen angivna grunderna

för värdeberäkning av ved- och torvbränslen. Samtidigt har nämnden uttalat,

att den för sockerfabrikationen ifrågakommande tolven från bolagets egen

mosse finge debiteras sockerrörelsen med högst ett pris, motsvarande billigaste

inköpspris för annat inhemskt bränsle än kol efter nyssnämnda bränsle- och

värdeberäkning. — Beträffande kalken, vilken i huvudsak inköpes från kalkbrott,

som ägas av ett bolagets dotterföretag, har nämnden förvissat sig örn,

att kostnaderna icke debiteras sockerrörelsen till högre pris än det i allmänna

marknaden rådande, ej heller högre, än som betalas av andra större köpare

hos berörda kalkbrott. — Bedömandet av kostnaderna för betfrö har erbjudit

större svårigheter, enär ett marknadspris härå under nuvarande förhållanden

knappast är rådande. Frågan är alltjämt föremål för utredning.

I samband med granskningen av priserna å frö och kalksten har nämnden

även uppmärksammat övriga mellanhavanden mellan bolaget och detsamma

närstående företag. Då sjötransporterna av kalksten och råsocker till övervägande

delen utföras medelst bolagets egna eller dotterföretags fartyg och

äro av avgörande betydelse särskilt för priset å kalksten, har utredning verkställts

rörande de sockerrörelsen påförda frakterna, vilken utredning underställts

trafikkommissionen för yttrande. Sedan denna funnit de tillämpade

fraktsatserna skäliga, har nämnden godkänt de gjorda fraktdebiteringarna.

Beträffande leveranser från sockerbolaget till närstående företag har nämnden

uttalat, att dylika ej utan nämndens hörande böra äga rum till lägre pris

än vare sig anskaffnings- eller dagsvärdet. I övrigt har nämnden granskat här

ifrågakommande debiteringar och krediteringar, varvid tillsetts, att riktiga

priser tillämpats.

En annan kostnadspost av betydelse är de allmänna omkostnaderna. Dessa

hava följts vid såväl huvudkontoret som fabrikerna, varvid särskilt bolagets

kostnader för gåvor, bidrag, representation och reklam uppmärksammats,

och nämnden har här framhållit angelägenheten av, att dessa kostnader under

förhanden varande förhållanden nedpressas till lägsta möjliga.

I 1939/40 års bokslut hade avsatts ett uppskattat belopp för täckande av

de detta års rörelse påvilande skatter, vilka jämlikt § 5: 4 i kontraktet innefattas

i statens garanti. Sedermera har hela skattefrågan underkastats ingående

utredning inom nämnden med biträde av särskild av vederbörande departement

anvisad skatteexpert. På grundval av de i anledning härav verkställda

utredningar och efter upprepade överläggningar med bolagets ledning

har mellan sockernämnden och bolaget träffats en överenskommelse, vari de

under statsgarantien fallande skatteutgifter och avsättningar till självriskfonder

noggrant angivas. Överenskommelsen är likväl för sockernämndens

vidkommande bindande endast under förutsättning av att den vinner regeringens

gillande.

Vid granskningen av sockerrörclsen påvilande frakter och hamnomkostnader

har nämnden uppmärksammat, att denna rörelse påförts kostnader för beredskapslagring

av socker under räkenskapsåren 1939/40 och 1940/41 med respektive

213,096 och 243,244 kronor. Nämnden har ifrågasatt, huruvida kostnader

av denna art böra bii ras av sockerregleringen enligt garantiavtalet och

örn det icke i stället vore mera befogat, att de särskilda kostnaderna för dylik

beredskapslagring, däri inräknat eventuella kostnader för av lagringen förorsakad

kvalitetsfÖrsömring, ersattes av särskilda för ändamålet disponibla

statsmedel.

På av Sveriges belodlares centralförbund gjord framställning har under föregående

år inom nämnden en undersökning verkställts i en av Svedala betodlareförening

väckt tvistefråga rörande eventuella felaktigheter i det av bo
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

laget och föreningen framlagda materialet rörande invägningen av orena betor

vid Svedala sockerfabriks vågstationer och järnvägsvåg. Undersökningens

resultat, som tillställts båda parter, har föranlett, att tvistefrågan nu torde ha

avförts från dagordningen.

Sedan sockerrörelsens kostnader blivit fastställda på sätt nu angivits, företer

sockerbolagets bokslut per den 31 augusti 1941, efter det bolagets kostnader

blivit täckta och den bolaget enligt kontraktet tillerkända vinsten å sockerrörelsen

blivit redovisad, ett belopp av 2,889,999 kronor 93 öre statsregleringen

till godo, med vilket belopp sockerbolaget sålunda vid nämnda tidpunkt

var redovisningsskyldig! gentemot staten. Resultatet innebär, att statens tillgodohavande,

som vid ingången av räkenskapsåret 1939/40 utgjorde 6,736,102

kronor 12 öre, under verksamhetsåret 1940/41 nedgått nied ett belopp av

3,846,102 kronor 19 öre. Beträffande statens ovannämnda tillgodohavande,

2,889,999 kronor 93 öre, må framhållas, att beloppet ej kan anses såsom definitivt

fixerat utan sannolikt kommer att något ökas, beroende på att det i

vinst- och förlusträkningen upptagna skattebeloppet grundats på förhandsuppskattning

och att nämndens granskning av vissa kostnadsposter ännu ej

slutförts.

Beträffande verksamhetsåret den 1 augusti 1941—31 juli 1942 har nämnden

anfört följande.

I motsats till vad fallet varit beträffande flertalet av lantbrukets övriga produkter,

har betodlingen utvecklat sig oväntat gynnsamt. Arealen blev, trots

att uppgörelse om betodlingen drog ut på tiden, i det närmaste lika stor som

det föregående årets eller 53,403 hektar. Skörden per hektar blev något bättre

eller 34,524 kilogram per hektar. Inköpta betmängden utgjorde 1,843,680 ton;

sockerhalten blev den högsta under senaste 5-årsperioden (18.07%) och undervikten

på grund av betornas lägre smutshalt väsentligt mindre än året

förut eller 0.44 procent, innebärande en besparing å frakter och lättare fabrikationsarbete.

Råsockermängden blev — till följd av den höga sockerhalten

— 306,030 ton mot 300,263 ton föregående år, alltså en ökning med cirka

6,000 ton trots en med cirka 1,000 hektar minskad areal.

Om resultatet av betodlingen sålunda för närvarande kan definitivt överblickas

och måste anses såsom gott, är det givetvis svårare att redan nu göra

något bestämt uttalande rörande årets sockertillverkning och dess slutresultat.

Beträffande råsockertillverkningen är visserligen ett dylikt uttalande lättare

att göra, då råsockerkampanjen för närvarande är avslutad, men ovisshetsmomenten

äro likväl mångahanda. Bokslut föreligger emellertid per den 31 december

1941 och nämnden har härjämte genom förhandskalkyler och kostnadssammanställningar

sökt bilda sig en uppfattning om det sannolika utfallet

av årets sockerrörelse. Beträffande först raffinadtillverkningens omfattning

torde den med nuvarande ransonering komma att hålla sig på ungefär

samma nivå som under föregående år, eller vid cirka 265,000 ton, medförande

en icke oväsentligt ökad lagerhållning av såväl råsocker som raffinad. Den

ökade lagerhållningen till stegrade lagervärden ävensom den under året väsentligt

utökade nyanskaffningen (bland annat en ny stor ångpanneanläggning

i Göteborg, ett stort antal kostnadskrävande betlossningsanordningar

m. m.) kommer att öka bolagets skuldsättning, vilket åter i sin ordning kommer

att påverka de under statsgarantien fallande räntekostnaderna. — Beträffande

tillverkningskostnaderna äro bolagets kostnader för underhåll, avskrivningar,

skatter och vissa gåvor enligt bestämmelserna i 1941 års kontrakt

låsta vid ett belopp av 4.45 öre per kilogram råsocker. Beträffande övriga kostnadsposter

— frånsett betkostnaderna — torde några större förskjutningar

knappast behöva befaras utom möjligen beträffande löner, räntor och mate
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 19$.

17

lia lid'', uv vilka lönerna komma ali påverkas av indextilläggen och materialiorna

av den fortgående prisstegringen på marknaden. Orsaken till ökningen i

räntor har redan berörts. Ett ytterligare ovisshetsmoment finnes likväl. Skulle

kolsituationen förvärras och därmed en större övergång till ved- och torvbränslen

framtvingas, kommer detta att medföra en kännbar fördyring av

bränslekostnaden, ben största kostnadsposten är likväl betkostnadcn, vilken

avgörande påverkar sockrets kostnadspris. Enligt gällande av staten godkända

regler utgjorde betpriset år 1941 4 kronor 10 öre per deciton 16%-iga betor,

vartill kommer för högre sockerhalt 53.04 öre. Motsvarande pris år 1940 utgjorde

3 kronor 10 öre med ett tillägg av 35.26 öre. Betpriset har sålunda under

året ökats med 118 öre per deciton eller med 34.1 procent innebärande en

merkostnad vid sockertillverkningen av cirka 21,715,000 kronor eller 7.10 öre

per kilogram tillverkat råsocker och 7.73 öre per kilogram framställd ralfinad.

— För mötande av den under året sålunda uppkomna starka stegringen

i tillverkningskostnaderna har sockernämnden sett sig nödsakad att hos

Kungl. Majit föreslå erforderliga prisförhöjningar å socker, sirap och melass

m. m. Kungl. Majit har från och med tillverkningsåret 1941 medgivit viss

höjning av priserna på melass, fodersirap, sockersnitsel och våt betmassa.

Vidare har Kungl. Majit från och med den 5 november 1941 medgivit viss höjning

av priserna på socker och sirap, nämligen med 4 öre per kilogram.

Den rådande kristiden har föranlett bolaget till upptagande av ett flertal

nya verksamhetsgrenar, liggande utanför statsregleringen. I § 5:4 i 1941

års statskontrakt har medgivits, att den av bolaget planerade nya tillverkningen

av äggvitehaltigt foder i samband med återtagning av avloppsvattnet

ej räknas såsom en under statens garanti och prisbestämmande enligt kontraktet

och bolagets redovisningsskyldighet fallande del av sockerrörelsen.

Denna rörelse har under hösten 1941 igångsatts. Utanför sockerrörelsen och

bolagets redovisningsskyldighet ligger vidare enligt Kungl. Majlis medgivande

det överskott av betmassa, som uppkommer genom nämnda återtagning

av avloppsvatten och vilket efter livsmedelskommissionens anmodan användes

för tillverkning av kaffesurrogat. Med livsmedelskommissionens medgivande

har bolaget likaledes under år 1941 upptagit en betydande tillverkning

av fodersirap och cellfor. Cellfortillverkningen bedrives i från sockerrörelsen

skilda lokaler och med av livsmedelskommissionen till förfogande

ställd melass och andra sockerprodukter, för vilka produkter likvid erlägges

av bolaget efter enahanda grunder som av andra köpare. Beträffande

samtliga här nämnda rörelsegrenar liksom beträffande de tidigare av bolaget

bedrivna sidorörelserna (rederi, jordbruksdrift, fröförädling m. m.)

uppmärksammar nämnden, att ur tillverkningen eller rörelsen härrörande

kostnader hållas utanför sockerrörelsen genom att bokföras å särskilda

konti. Endast beträffande uppdelningen av vissa allmänna omkostnader

hava svårigheter yppat sig att finna en rättvis fördelningsgrund, men även

härutinnan torde en lösning komma att finnas.

En annan av bolaget vidtagen åtgärd av kristidsnatur är, att bolaget från

den 1 juli 1941 övergått till förenklad raffinering av socker, så kallad krisraffinering.

Genom åtgärden beräknas å raffinadtillverkningen en bränslebesparing

ernås med 30 å 35 procent, representerande ett värde med nu

gällande bränslepriser av c.:a 1.1 å 1.2 milj. kr. Ett ytterligare steg i denna

riktning har med nämndens godkännande härjämte tagits vid de kombinerade

fabrikerna, genom alt det sockertekniska arbetet vid dessa fabriker

ändrats så, att råsockret under 1941 års kampanj icke framkommit såsom

sådant utan redan på ett tidigt stadium i produktionsprocessen bearbetats

för framställning av s. k. vitsocker. Genom den förkortade produktionsprocessen

har enligt beräkning en besparing erhållits å c:a 1,000 ton stenkol.

Dä del i kontraktet bolaget medgivna beloppet 4.45 öre för täckande av vissa

Bihang till riksdagens protokoll WiO. 1 sami. Nr JOS.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

kostnader avser kilogram råsocker, bär det varit nödvändigt, att grunder

fastställdes för dylikt vitsockers omräkning i råsocker i statsavtalets mening.

Dylika omräkningsgrunder hava framlagts av bolaget och äro föremål

för sockernämndens prövning.

För företagande av jordundersökningar å ett tusental gårdar inom olika

län bar sockerbolagets styrelse beviljat ett reservationsanslag av 135,000 kr.,

varå bolaget begärt sockernämndens godkännande. Med hänsyn till den

stora betydelse dylika jordundersökningar visat sig äga för betodlingen och

då liknande undersökningar tidigare påförts sockerrörelsen, har nämnden

medgivit, att kostnaderna för undersökningen få omfattas av statsgarantien.

Gestaltningen av sockerindustriens tillverkningskostnader (per kilogram

tillverkad vara) och erhållna medelförsäljningspris under 4-årsperioden

framgår av sammanställningen nedan, där förkrigsårets kostnader och priser

även här satts — 100. Kostnaden för verksamhetsåret 1941/42 är här

givetvis kalkylerad, och försäljningsmedelprisen äro de hittills gällande.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/49

Råsockerkostnader:

Betkostnad...............

....... 100.—

98.9

115.—

150.—

Övriga kostnader.........

....... 100.—

120.1

136.8

135.4

S:a råsockerkostnad.......

....... 100.—

104.7

120.9

146.—

Raffinadkostnader:

Råsockerkostnad ..........

....... 100.—

105 —

122.4

148.4

Övriga kostnader.........

....... 100.—

106.4

140.3

134.4

S:a raffinadkostnad.......

....... 100.—

105.3

125.8

145.8

Härav betkostnad...........

....... 100.—

99.1

116.3

152.3

Övriga kostnader...........

....... 100.—

114.3

139.5

136.3

Medelförsäljningspris........

....... 100.—

105.3

119.4

131.6

Örn man till en början bortser från betkostnaden, bemärkes, att fabrikationskostnaderna

vid råsockertillverkningen under hela perioden förete en

fortgående stegring med undantag för det senaste året, där en nedgång föreligger.

En liknande utveckling förete även de egentliga raffinadkostnaderna.

Den stigande kostnadsnivån har till stor del föranletts av de mer än

fördubblade bränslepriserna, skatteökningarna samt de betydligt ökade

kostnaderna för underhåll, löner och materialier. Den vikande kostnadskurvan

innevarande verksamhetsår förklaras åter av lägre bränslekostnader

jämfört med närmast föregående år, åstadkomna genom de ovan omnämnda

i besparingssyfte vidtagna krisåtgärderna (kristidsraffinering

m. m.), ävensom genom 1941 års kontrakts fastlåsande av vissa fasta kostnadsposter

vid ett visst fixerat reducerat belopp. — Totala kostnadsbeloppet

per kilogram, alltså inklusive betpriset, företer en fortgående stegring

alla åren, stegringen 1941/42 helt beroende på den starka ökningen i betpriset.

Den i raffinadkostnaden innefattade betkostnaden har sedan förkrigsåret

stegrats med 52.3 procent, medan industriens övriga totala tillverkningskostnader

ökat med 36.3 procent. Sockerpriset har under perioden stegrats

med 31.6 procent.

Rörande den s. k. betavgiften samt n ä mndens b e f a 11 n i n g

med frågor rörande tvister mellan odlare och a r b eI

are örn löner har sockernämnden i en den 17 mars 1942 dägtecknad promemoria

anfört följande.

Enligt såväl nu gällande som tidigare kontrakt mellan staten och sockerbolaget

har det ålegat varje betodlare att till statens sockernämnd avgiva

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19S.

19

förbindelse, enligt vilken betodlaren åtog sig dels att erlägga viss lägsta betalning

för betornas skötsel och upptagning, dels ock att för täckande av vissa

kostnader erlägga en avgift för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling.

De genom avgifterna erhållna medlen, vilka genom sockerbolagets

försorg skulle innehållas å odlarnas betlikvider samt redovisas till sockernämnden,

skulle enligt bestämmande av Kungl. Maj:t användas till vissa

kostnader, som betodlingen i gemen kunde hava gagn av såsom kontroll vid

betleveranser, försöksverksamhet på sockerbetsodlingens område e. d.

Den för 1940 års betodling ifrågakommande betavgiften blev av Kungl.

Maj :t den 27 september 1940 fastställd till 3 kronor för varte uppmätt hektar

av varje betodlares odling 1940. Sockerbolaget inlevererade den 28 februari

1941 till sockernämnden avgiftsmedel för år 1940 med tillhopa 163,326 kronor

63 öre. Då av 1939 års betavgiltsmedel resterade 462 kronor 9 öre, stod

för fördelning under år 1941 tillgängligt ett belopp av 163,788 kronor 72 öre.

Av sistnämnda belopp bemyndigade Kungl. Majit den 13 juni 1941 statens

sockernämnd att till bestridande av utgifter till betodlingens gagn till följande

föreningar utbetala nedan angivna belopp:

Sveriges Betodlares Centralförening.................. kronor 126,876: 58

Gotlands Betodlareförening u. p. a................... » 6,600: —

Lidköpings Betodlareförening ...................... » 800: —

Östergötlands Betodlareförening .................... » 2,720:44

Ölands Betodlareförening.......................... »_6,800: —

Summa kronor 143,797:02.

Av 1940 års betavgiltsmedel återstå härefter odisponerade 19,991 kronor

70 öre.

Enligt 3 § i nu gällande kontrakt mellan staten och sockerbolaget åligger

det betodlare att förbinda sig att till sockernämnden erlägga en avgift av intill

3 kronor för varje uppmätt hektar av odlingen. Den 24 oktober 1941

fastställde Kungl. Majit betavgiften till sist sagda belopp. Avgifterna ha i

vanlig ordning inkasserats av sockerbolaget, som den 9 mars 1942 till statens

sockernämnd i avgiftsmedel inlevererat ett belopp av 160,226 kronor 79 öre.

Ett sammanlagt belopp av 180,218 kronor 49 öre står tillgängligt för fördelning

innevarande år.

Såsom nyss erinrats, åligger det varje betodlare, som önskar erhålla det

bestämda betpriset, att i till sockernämnden avgiven förbindelse åtaga sig att

för betornas skötsel och upptagning till den lejda arbetskraften erlägga vissa

i förbindelsen angivna ackordsbelopp. Erhåller betarbetaren icke ersättning

enligt berörda bestämmelser, är betodlaren enligt ifrågavarande förbindelse

pliktig» alt, d;ir han ej inom viss av statens sockernämnd förelagd tid styrker

sig hava till betarbetaren betalt vad som felas, efter anmodan av nämnden

utgiva ett belopp, motsvarande den felande ersättningen jämte 5 procent årlig

ränta därå.

Sockernämnden har till 1941 års betkampanj vidtagit åtgärder (bl. a. annonsering

i ett stort antal ortstidningar) för att bland den inom betodlingen

sysselsatta lejda arbetskraften sprida ökad kännedom örn förefintliga möjligheter

att hos nämnden inhämta upplysningar angående den ersättning,

som enligt odlarnas förbindelse lill nämnden .skall utgå för utfört betarbete,

ävensom alt påkalla nämndens bistånd för utlaende av utebliven ersättning

för dylikt arbete. Betarbetarna lia också i stor utsträckning begagnat sig av

dessa möjligheter. Antalet hos nämnden under året gjorda förfrågningar i

iimnet, övervägande flertalet gällande kvantiletstilliigg för betunntagning, har

uppgått lill över 1,090. Under odlingsåret bar eli (ikat ania! tvistefrågor rö
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

rande betarbetarlöner hänskjutits till nämnden. Under tiden den 1 mars 31

juli 1941 uppgick tvisternas antal till 12 och för tiden därefter, d. v. s. huvudsakligen

beträffande tiden för arbetet med betornas upptagning 1941, har

antalet dylika till nämnden hänskjutna lönetvister varit osedvanligt stort eller

ett hundratal mot ett sextiotal närmast föregående år. Av ifrågavarande ärenden

har övervägande flertalet blivit av nämnden slutligt prövade. Ett fåtal

ärenden äro beroende på utredning.

Statens sockernämnds förslag till avtal med svenska soeker
fabriksaktiebolaget.

I skrivelse den 19 mars 1942 har sockernämnden lämnat en redogörelse för

förhandlingarna mellan nämnden och svenska sockerfabriksaktiebolaget lörande

villkoren för 1942 års sockerproduktion. Vid skrivelsen fanns fogat förslag

till nytt avtal mellan staten och bolaget rörande sockerproduktionen under

1942, vilket avtalsförslag torde såsom bilaga 1 få bifogas detta protokoll.

I skrivelsen har nämnden beträffande den fortsatta regleringsanordningens

allmänna läggning anfört följande.

Regleringen av 1942 års sockerproduktion, särskilt i vad den avser kontroll

av kostnader och pris, kan tänkas ske antingen enligt i huvudsak samma

system som det nu gällande eller enligt den priskontroll, som genom statens

priskontrollnämnd tillämpas för ett flertal andra industrier.

Enligt nämndens mening tala åtskilliga starka skäl föi det senare alternativet,

och mot ett svstem med garanti för täckning av utgifter kunna principiella

betänkligheter resas icke minst ur synpunkten att dylikt system ej

kan vara ägnat att till det yttersta frammana sparsamhet från företagets egen

sida. Det vore också ur likformighetens synpunkt tilltalande, om ungefär samma

system — den allmänna priskontrollinjen — tillämpades för sockerindustrien

som för flertalet annan industri. Att den nu gällande anordningen

för kontroll över sockerindustrien också har bärande skäl för sig har framhållits

i fjolårets proposition i ämnet (nr 212/1941), och några nya erfarenheter

av beskaffenhet att direkt motivera ett frångående av detta system har

nämnden icke gjort. Emellertid har nämnden av förut antydda principiella

skäl under förhandlingarnas gång för sockerbolaget starkt betonat sin uppfattning,

att åtskilliga skäl talade för en avveckling av den nuvarande garantilinjen

och en övergång till den allmänna priskontrollen. Bolaget har häremot

genmält, att sockerindustrien under en lång följd av år före kriget varit underkastad

särskild kostnads- och priskontroll samt då och framförallt under

garantiavtalen fått sig tillmätt en så snäv marginal, att någon skärpning av villkoren

för bolagets verksamhet, örn denna överhuvud taget skulle kunna bedrivas,

näppeligen kunde tänkas, vilken form av kontroll som än valdes. De

anspråk, som från det allmännas sida ställdes på bolaget och dess kapital, vore

sådana, att något utrymme för tagande av ytterligare risker icke förelåge. Detta

borde enligt bolagets uppfattning väl motivera den nuvarande begränsade

garantien, som ju vore kringgärdad av en kontroll, säkerligen strängare än

den någon annan industri vore underkastad.

Förhandlingarna ha också huvudsakligen berört frågan örn eventuella

jämkningar i det nu gällande kontraktet, därest denna anordning skulle bibe
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

hållas. Därvid har knappast anledning funnits för nämnden att annat än^ beträffande

dels frågan om sockerimport och dels några mindre detaljer ifrågasätta

ändringar eller förtydliganden i kontraktet, vilket ju tillkom våren 1941

efter synnerligen ingående förhandlingar, där de från statens sida framkomna

synpunkterna i stort sett blevo tillgodosedda. Sockerbolaget har emellertid

vid förhandlingarna ifrågasatt vissa ändringar, där den viktigaste avser det

s. k. låsta beloppet för vissa fasta kostnader.

I fråga örn den s. k. låsta kostnadsposten för avskrivni

n g a r, unde rh åll och skatter m. m. bär i sockernämndens

skrivelse uttalats följande:

I gällande kontrakt mellan staten och sockerbolaget stadgas i § 5: 1, att

statens kostnadstäckningsgaranti ej omfattar underhåll, avskrivningar, skatter

och ett till bolagsstyrelsens fria disposition stående belopp, utan bolaget

äger för dessa posters täckande tillgodoräkna sig ett belopp av 4.45 öre per

kilogram tillverkat råsocker.

Vid förevarande förhandlingar har bolaget hemställt, att detta belopp matte

för året 1942/43 höjas, därvid bolaget först nämnt siffran 6.24 öre men senare

under förhandlingarna preciserat den till 6.17 öre.

Nämnden, som funnit en så betydande höjning vara utesluten, har på grunder,

som i det följande skola närmare angivas, såsom yttersta grälls^ beträffande

sagda belopp, därest garantilinjen skulle anses böra bibehållas ett år, ansett sig

kunna tillstyrka ett belopp av 5.22 öre. Inför dessa nämndens uttalanden

och framlagda beräkningar förklarade sig bolaget berett att acceptera det

av nämnden angivna beloppet, dock med den reservation alt bolaget, som alltjämt

funne sina ursprungliga krav befogade, enträget hemställde om sådan

jämkning uppåt av beloppet, som motiverades av bolagets beräkningar och

krav beträffande posten för skatter (se det följande). Nämnden har ansett

sig ej kunna gå med härpå, varför det förslag till ändringar i gällande kontrakt

som nämnden upprättat i förevarande punkt utformats enligt nämndens

ståndpunkt.

Till belysande av den sakliga innebörden i nyss nämnda sifferbelopp har

nämnden framlagt följande översiktstablå rörande de till grund för beloppet

liggande kostnadsposternas storlek m. m.

1941/42

1942/43

Vid avtalsuppgörelsen

våren 1941

gjorda beräkningar
-

På grund av

erhållen större

Enligt

bolagets

hem
ställan
-

Vad sockernämnden

ytterst

kan tillstyrka
-

ppgörelsen verklig pro_

arén 1941 r

beloppen

bliva

Avskrivningar.............

Underhåll.................

Skatter...................

Till bolagsstyrelsens fria för
-

5.200.000 c:a 5,600,000

3.600.000 c:a 4,700,000

3,000,000 c:a 3,000,000

6.415.000 5,590,000

5.892.000 5,300,000

3.425.000 3,000,000

fogande

300,000 300,000 300,000 300,000

Summa 12,100,000 13,600,000 16,032,000 14,190,000

272,000

4.45

306,000

4.45

260,000

6.17

272,000

5.22

Råsockerproduktioncn, ton

öre per kg råsocker.......

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 19S.

I avseende å de olika posterna har sockernämnden anfört följande.

1. Avskrivningar. De tabellenliga, normala, på föremålens beräknade livslängd

grundade avskrivningarna (inklusive utrangeringar) beräknas för 1942/

43 till samina belopp, som för 1941/42, eller till 4,700,000 kronor.

Bolaget har yrkat att härutöver få göra extra avskrivningar på grund av

utav kriget förorsakade merkostnader å nyanskaffade maskiner och nyanläggningar,

så att driften under framtida år ej skulle belastas med årliga

avskrivningar å dessa krigsmerkostnader. Medan nyanskaffningarna 1941/42

uppgå till cirka 7.7 miljoner kronor (bland annat två nya stora ångpanneanläggningar

och cirka åtta betmottagningsanordningar m. m.) med en krigsmerkostnad

av cirka 2 milj. kronor, varav ungefär hälften torde kunna avskrivas

under året, beräknade bolaget nyanskaffningarna 1942/43 till cirka

5 miljoner kronor, varav redan nu 3.6 milj. kronor beslutats av styrelsen.

Vid förhandlingarna företeddes en förteckning över de viktigare beräknade

nyanläggningarna, varur särskilt må omnämnas bland andra ett nytt råsockermagasin

av betong i Landskrona 455,000 kronor och en ny råsockersilos

i Åhus 545,000 kronor. Bolaget har beräknat, att av nyanläggnings- och nyanskaffningskostnaderna

1942/43 cirka 1/3 eller 1,650,000 kronor kunna anses

vara merkostnad utöver fredsnivån, förorsakade av prisfördyringen under

kriget å hithörande föremål (en uträkning beträffande de redan nu beställda

föremålen gåve vid handen, att fördyringen vore 47 procent). Bolaget har

vid förhandlingarna hemställt, att sagda merkostnad — 1,650,000 kronor —

finge helt avskrivas under året och alltså tilläggas beloppet för normala avskrivningar.

Sockernämnden har funnit skäl föreligga för viss bortskrivning av krigsmerkoslnaderna

— så torde ske inom många andra industrier — och under

de två första avtalsåren medgavs sockerbolaget uttryckligen rätt att få göra

extra avskrivningar till följd av krigsmerkostnader å ersättningsanskaffningar

med 75 procent av merkostnaden. I syfte att begränsa förevarande kostnadsbelopp

har nämnden emellertid stannat vid att förorda allenast 50 procent

avskrivning av krigsmerkostnaden, vilket skulle göra, att till nyssnämnda

belopp för de normala avskrivningarna skulle få läggas 825,000 kronor såsom

extra krigsmervärdeavskrivning å nyanskaffningar.

Ytterligare har bolaget hemställt, att fredskostnaden för de två nya råsockermagasinen

finge avskrivas något hastigare än vad deras materiella livslängd

motiverade. Dessa magasin lillkommo nämligen, enligt bolaget, åtminstone

delvis till följd av krisförhållanden och för att under ransoneringstiden

kunna lösa lagringsproblemen. Bolagets hemställan, att hälften av magasinens

fredsvärde finge avskrivas å fem år, bär nämnden ansett sig kunna

tillstyrka, vilket motsvarar ett ytterligare extra avskrivningsbelopp av 65,000

kronor.

Totala avskrivningsbeloppet 1942/43 skulle alltså bliva (4,700,000 + 825,000

+ 65,000 =) 5,590,000 kronor, som uppförts i tabellen här ovan.

2. Underhåll av maskiner, fabriker och andra byggnader m. m. Sedan

bolaget under året 1936/37 övertog även de mellansvenska råsockerfabrikerna,

har bolagets underhållskonto uppgått till följande belopp (att uppmärksamma

är att s. k. underhålls- och verkstadslöner, i den mån de ej aktiveras å anIäggningskonti,

ej ingå i dessa belopp utan hava städse av bolaget redovisats

å löners konto)

1936^37

1937/38

1938/39

1939''40

1940 41

3.467.000 kronor 1

4.129.000 » \

4.188.000 »

4.739.000

6.110.000 » ,

Medeltal''de tre senaste fredsåren:

3,928,000 kronor

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 19S.

23

vilket sistnämnda belopp torde komma att reduceras med antagligen ett eller

annat 100,000-tals kronor till följd av den detaljgranskning, som nämnden

bedriver beträffande varje fabriks bokföring särskilt beträffande underhållsposten.

Underhållskontots stegring är betydande, och har nämnden i sitt

granskningsarbete ägnat denna post särskild uppmärksamhet. Stegringen beror

dels på att sockerfabrikerna, en efter annan, rationaliserats och moderniserats

i syfte att ernå större dygnskapacitet och bättre utbyte. Vidare ha under

de senare åren betydande utgifter förekommit för luftskyddsanordningar, förstärkt

brandskydd och andra säkerhetsanordningar. Ytterligare hava ganska

omfattande sanitära och sociala anordningar nytillkommit, vilka förts å underhållets

konto. Dessutom var 1940 års kampanj med den osedvanligt höga

smutsprocenten i betorna besvärande beträffande underhållet. Men givetvis

beror stegringen under de allra senaste åren i underhållskostnader till mycket

stor del därpå, att priserna å underhållsartiklar (särskilt järn, stål och

andra metaller, remmar, betknivar etc.) varit föremål för en fortgående stegring.

Att procentuellt angiva denna prisfördyring är ej lätt, men bolaget har

gjort gällande, att man för 1942/43 års drift näppeligen kan uppskatta den

lägre än till 50 procent i förhållande till förkrigsnivån.

Vid fjolårets förhandlingar behandlades underhållsposten ingående och

starka försök gjordes att få denna eljest mycket elastiska och svårkontrollerade

post begränsad. Man stannade då för att för året 1941/42 söka begränsa

det beräknade beloppet till 3,600,000 kronor. Till grund för denna beräkning

låg tanken, att volymen av fredsunderhållet skulle för det året försöksvis

krympas till cirka 2/3 (motsvarande cirka 2.7 milj. kronor), varå man sedan

beräknade en prisfördyring till följd av kriget med ungefär 30 procent.

Genom att råsockermängden 1941 till följd av god betskörd och särskilt

hög sockerhalt blev större än beräknat, kommer bolaget att kunna disponera

ett större belopp än 3,600,000 kronor för underhåll — kanske ungefär

4.700.000 kronor. Bolaget har emellertid med styrka betonat, att, trots delta,

bliver underhållet för knappt. Fabrikernas tekniska ledning klagar över det

bristande underhållet, och risker kunna uppstå för att anläggningarna och

maskineriet ej kunna hållas uppe i bästa kapacitet. Detta kan komma att

ogynnsamt påverka driften och medföra försämrat resultat. Bolaget har därför

vid förhandlingarna påyrkat avsevärd höjning av det i fjol beräknade

underhållsbeloppet. Såsom grund för beräkning av underhållsbeloppet 1942,43

har bolaget velat lägga — helst sista förkrigsårets underhållsbelopp 4,188,000

kronor ■— eller möjligen medeltalet för de tre åren närmast före kriget, d. v. s.

3.928.000 kronor. Uppskattas prisfördyringen sedan dess fram till året 1942/43

till 50 procent, framkommer det av bolaget äskade underhållsbeloppet,

5.892.000 kronor.

Nämnden har ej ansett sig böra bestrida behovet av viss förhöjning av underliållsanslaget.

Det torde, örn frågan ses på något längre sikt, vara mindre

god ekonomi att i en så på maskiner hårt slitande tillverkning som sockerindustrien

eftersätta det behövliga driftsunderhållet. Med beaktande av detta

och då underhåll, såvitt nämnden har sig bekant, vid den vanliga priskontrollen

i regel torde lill stor del betraktas såsom en rörlig kostnad, där kristidens

prisstegringar få beaktas, har nämnden ej velat motsätta sig en rätt

betydande höjning i det i fjol beräknade underhållsbeloppet. Utgår man från

medeltalet för underhållet under de lie senaste fredsåren eller 3,928,000 kronor

och kräver att den dä tillämpade undcrhållsvolymcn, lill följd av att

åtminstone vissa underhållsarbeten borde kunna undanskjutas, krympes med

10 procent eller alltså till cirka 3,535,000 kronor samt vidare godtager antagandet

om en prisfördyring sedan den tiden med 50 procent fram lill driftsaret

1942/43, skulle ett belopp av 5,300,000 kronor framkomma, vilket nämn
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kiuujl. Maj:ts proposition nr 198.

den — ehuru beloppet företer en stark ökning — anser sig kunna tillstyrka

såsom högsta beräkningsgrund. Nämnden har dock därvid förutsatt, icke blott

att bestämmelsen i löpande avtal §5:1 andra stycket förnyas, utan även att

bolaget ytterligare utfäster sig att ej till statsregleringens nackdel verkställa

förskjutningar av kostnader av underhållskaraktär.

3. Beträffande skatter, vid uppgörelsen våren 1941 beräknade till 3,000,000

kronor (därvid bolaget förutsattes utnyttja sina skattefria avdrag lill följd

av tidigare övergång till fri avskrivning och avsättningar till pensionsfond),

bar bolaget vid innevarande års förhandlingar påyrkat böjning dels med hänsyn

till väntad stegring av skattesatser dels för att kunna påskynda avvecklandet

av bolagets s. k. eftersläpande skatter. Bolaget bar härutinnan preciserat

sitt krav så, att man önskade att liksom under de två första avtalsåren

få ersättning för den skattesumma, som kan antagas belöpa å en påräknelig

vinst för bolaget av 4,725,000 kronor, eller det belopp, som erfordras för

att bolaget skall kunna bålla oförändrad utdelning till aktieägarna.

För det första garantiåret bade totala skattesatsen uppskattats till 38.4 procent

för att för det nu löpande året höjas till 40.6 procent. Skulle man i avseende

å skatterna på vinsten å 1942/43 års verksamhet utgå från en skattesats

av exempelvis 42 procent, skulle, fortfarande enligt bolagets hemställan,

å ett påräkneligt vinstbelopp av 4,725,000 kronor belöpa en skattesumma av

3.425.000 kronor. Bolaget bär vid förhandlingarna hårt hävdat detta krav,

under förmenande tillika, att det för förräntning av bolagets i sockerrörelsen

investerade kapital medgivna beloppet eller 4,100,000 kronor vore mycket

lågt i förhållande till detta kapitals verkliga värde. Bolaget företedde vid förhandlingarna

en beräkning rörande det verkliga värdet (enligt förkrigsnivån)

av det i sockerrörelsen använda nettokapitalet, enligt vilken värdet å alla sockerfabrikerna

med mark, byggnader, maskiner, inventarier, lager av varor,

förbrukningsartiklar och likvida rörelsemedel skulle belöpa sig till sammanlagt

cirka 220 miljoner kronor, å vilket belopp det medgivna vinstbeloppel å

själva sockerrörelsen (d. v. s. 4.1 milj. kronor)1 allenast vore 1.85 procent. Bolaget

hävdade därför, att det vore skäligt att skatteanslaget så beräknades, att

bolagets skatteutgifter ej behövde inkräkta på det sedan lång tid fixerade

vinstbeloppet.

Sockernämnden har ej ansett sig kunna tillmötesgå bolagets krav i avseende

å skatteposten. Ur allmän priskontrollsynpunkt är det icke tilltalande

att låta stegrade skattesatser utlösa prisstegring. Det kan också ifrågasättas,

om icke sidorörelserna numera — i motsats till vad som från statens sida godtogs

vid avtalsuppgörelsen 1940 — själva borde bära sin andel av bolagets

skattebörda. Nämnden bar därför räknat med samma skattebelopp som i

fjol eller 3,000,000 kronor.

4. Beträffande det till bolagsstyrelsens fria förfogande stående beloppet av

300.000 kronor har någon ändring härav ej ifrågasatts.

5. Råsockerkvantiteten. Vid förhandlingarna i fjol träffades uppgörelse på

basis av en antagen betareal av 50,000 hektar, en hektarskörd av 342 deciton

och en medelsockerhalt av 17.6 procent, vilket skulle giva en råsockermängd

av 272,000 ton. Tack vare större betodling och framför allt rekordartat hög

sockerhall och i övrigt goda förhållanden blev råsockermängden vid 1941 års

kampanj så hög som cirka 306,000 ton.

Vid årets förhandlingar har bolaget framhållit risken för att betskörden i

år kan komma att starkt nedgå. Man kan ej bygga på, att de goda skörderesultaten

skola upprepas, utan bakslaget kommer nog. Gödselgivan av su
1

Skillnaden mellan sagda belopp och totala vinsten beräknas inflyta från bolagets sidorf)

reiser.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

25

perfosfat blir nedsatt likaså tillgången på kreatursgödsel, och nu under det

tredje krigsåret komma nog — anser bolaget — flera samverkande omständigheter

att försvaga möjligheterna för en gynnsam skörd. Bolaget ansåg sig

under förhandlingarna ej kunna utgå från högre beräkning än en sockerskörd

av cirka 5,‘200 kilogram per hektar, men ville angiva råsockerkvantileten

till 200,000 ton.

Sockernämnden har framhållit, att betskörden ju främst beror förutom på

arealteckningens storlek, varom man för dagen intet känner — av väderleksförhållandena,

och om dessa kan man ej hollei förutspå något. Det vore

därför riktigast att utgå från ett rent matematiskt medeltal, t. ex. senaste

tioårs- eller femårsmedeltal, vilket med en betareal av t. ex. 50,000 hektar

skulle peka på en så hög råsockermängd som drygt 290,000 ton. I så fall

komme väl risker och chanser att, åtminstone teoretiskt, hli ungefär lika

stora. Emellertid har nämnden, då det vid förhandlingarna gällde att från

nämndens sida ställa ett yttersta bud beträffande vad nämnden om samtliga

nu förevarande »låsta poster» kunde tillstyrka, haft svårt få skäl för

att i år såsom yttersta gräns angiva en högre kvantitetssiffra än den i fjol

uppgörelsevis godtagna eller 272,000 ton. Väl vetande, att denna uträkningsmässigt

kan anses ligga i underkant, har nämnden dock, då man ännu intet

känner om betteckningens storlek eller väderleks- och odlingsutsikterna, ansett

sig nu böra utgå från sagda kvantitetsbelopp. Nämnden utgår från, att,

därest även årets betskörd skulle bli gynnsam och råsockerkvantiteten höjas,

det merbelopp, som därvid skulle komma bolaget till godo, ay bolaget användes

för sådana ändamål som just avses med förenämnda poster, eller

till avskrivningar, underhåll och skattebetalningar.

Sockernämnden har i sin skrivelse upplyst, att vid förhandlingarna med

bolaget vidare en del specialfrågor av annat slag, än de förut nämnda,

varit föremål för diskussion mellan nämnden och bolaget. Beträffande f r ågan

örn avsättningarna till bolagets självriskfonder

skola ingå i statsgarantien har i skrivelsen yttrats, att nämnden

härutinnan i detta sammanhang blott ville erinra, att bolaget sedan lång

tid tillbaka stått viss självrisk i fråga örn brand- och sjöförsäkring och att de

besparingar, som uppstått därigenom, att försäkringspremier alltså ej utbetalats

till utomstående försäkringsgivare ■— minskade med skador, som på

grund av självrisken fått täckas av bolaget — tillförts bolagets självriskfonder,

vilka vid täckningsgarantiavtalssystemets införande den 1 augusti 1939

uppgingo till 5,002,000 kronor. Dessa fonder hade slädse gottgjorts ränta

efter 5 procent å sitt kapital, och alltså kunnat tillväxa även tack vare sin

egen förräntning. Man kunde säga, att dessa fonders kapital insatts i sockerrörelsen,

som alltså disponerat dessa medel i mån av behov såsom rörelsekapital.

I eli nytt kontrakt borde uttryckligen medgivas, alt såväl premiesom

ränleavsättningarna lill självriskfonderna linge inräknas i de utgifter,

som läcktes av statens kostnadsgaranti. Räntan borde dock få beräknas allenast

å det självriskfondernas kapitalbelopp, som förefanns den 1 augusti

1939, samt borde för året 1942/43 begränsas från 5 lill 4 procent.

Jämväl i övrigt torde enligt sockernämndens mening beträffande s. k. internräntor

inom bolaget dessa i elt nytt avtal maximeras till 4 procent, vare

sig det gällde ränteinkomster till sockerrörelsens och statsregleringens förmån

(såsom då förlag utlämnades lill jordbruket eller andra sidorörelser)

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 19S.

eller ela sockerrörelsen behövde anlita sido- eller dotterföretags rörliga medel

för sockerrörelsens finansiering.

Med avseende å frågan o m v ä r d c b e r äkni n g å torv. so m

kan k o m m a att användas i socker rörelsen med leverans

från bolagets egen torvmosse har sockernämnden i

sin skrivelse uttalat följande.

Bolaget har, efter samråd med vederbörande statliga myndighet, inför hotande

bränslesvårigheter anskaffat egen torvmosse och där planerat viss

torvtillverkning. I enlighet med vad därvid förekommit och efter vissa utredningar

har förutsatts, att den för sockerfabrika honell ifrågakommande

torven från bolagets mosse får debiteras sockerrörelsen med högst ett pris,

motsvarande billigaste inköpspris för annat inhemskt bränsle än kol, därvid

viss särskild, av bränslekommissionen granskad bränsle- och värdeberäkning

skall ligga till grund. Då detta torde varit en förutsättning för bolagets startande

under rådande kristid av egen torvtillverkning och då berättigad anmärkning

ur sockerrörelsens synpunkt icke synts under rådande krisläge

kunna göras mot bestämmelsen, torde denna böra inflyta i ett nytt eventuellt

kontrakt mellan staten och bolaget örn 1942/43 års sockertillverkning.

I skrivelsen har vidare behandlats frågan o lii den genom återtagning

av avloppsvatten återvunna torrsubstansen.

Härutinnan Ilar anförts följande:

Sockerbolaget har framhållit, att sockerfabrikerna alltid haft stora svårigheter

att lösa vattenfrågorna (bland annat och särskilt där tillgången på

färskvatten vore ringa) samt att motverka skador genom avloppsvattnet.

Särskilt angeläget hade varit att söka återtaga press- och diffusionsvattnet

och hava ingående försök bedrivits härom, vilka nu krönts med sådan framgång,

att detta vatten kan återtagas utan menlig inverkan på fabrikationen.

Då alltid i avloppsvattnet finnes viss torrsubstans, som eljest gått förlorad,

har det vid återtagningen av vattnet varit av vikt att söka för nyttiga ändamål

tillvarataga torrsubstansen i återtagningsvattnet. Därvid har bolaget

genom särskilda anläggningar sökt ur denna torrsubstans utvinna äggvita.

Med betodlarna träffades i fjol, i syfte jämväl att bolaget skulle kunna fullfölja

planerna på återtagningen, en överenskommelse av innebörd, att vid

råsockerfabriker, som arbeta med återtagning, betodlarna erhålla en betmassekvantitet,

som i torrsubstans motsvarar 5 procent av den levererade

betkvantiteten.

I 1941 års kontrakt mellan staten och bolaget förutsattes, att bolagets verksamhet

med återvinning av torrsubstansen för erhållande av äggvitefoder skulle

förläggas utanför statsregleringen. Dylik tillverkning sker blott vid en fabrik.

Vid en annan fabrik önskade livsmedelskommissionen, att den torkade torrsubstansen

i stället skulle användas för tillverkning av kaffesurrogat. Vid ett

antal andra fabriker lillvaratages torrsubstansen för ensilering med blast.

Ytterligare återvinning av avloppsvattnet planeras. Med hänsyn till dessa

olika användningar av den ur det återtagna vattnet utvunna torrsubstansen

har bolaget hemställt, att bestämmelsen härom må i ett kommande avtal få

följande ändrade lydelse, nämligen att det överskott av betmassa och annan

torrsubstans, som uppkommer genom återtagning av press- och diffusionsvatten

och som odlarna sålunda icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa,

icke skall räknas bland de sockerrörelsens biproduker, som redovisas i sockerrörelsen;

dock att den betmassa, som frigöres vid saftstationen i Ängelholm,

därigenom att vissa betodlare i Halland erhålla torrsnitsel från Hasslarp,

fortfarande skall redovisas i sockerrörelsen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ls proposition nr 19S.

27

Bolaget har på förfrågan av nämnden uttryckligen förklarat, att återtagningsförfarandet

icke giver mindre sockerutbyte än tidigare förfarande utan

snarare tvärtom, och att det även i andra hänseenden medför betydande fördelar

för sockerrörelsen, såsom att stora mängder vatten sparas, dyrbara åtgärder

till förebyggande av skadeverkningar bortfalla, sockerutbytet liöjes,

saftkvaliteten blir god och värme återvinnes genom att vattnet omedelbart

återtages.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit och då anordningen med återtagning

av avloppsvattnet blott torde vara till fördel för sockerrörelsen, tillstyrker

sockernämnden bolagets förslag i sist nämnda hänseende och bär i

enlighet härmed i 5 § 4 mom. kontraktsförslaget härom intagits en föreskrift.

Vad angår frågan örn sockerimport för statens räkning har

sockernämnden anfört:

1 gällande kontrakt är under 1 § fjärde stycket intagen en bestämmelse av

innebörd, att den bolaget enligt samma paragraf tillförsäkrade ensamrätten

till import av socker ej skall utgöra binder för staten att till riket införa de

myckenheter socker, som för säkerställande av landets försörjning med socker

må anses erforderliga. Det har förutsatts, att eventuell raffinering och utförsäljning

av möjligen importerat socker skedde med anlitande av bolaget.

Med hänsyn bland annat t ill att under rådande kris lid med knapphet å olika

slag av livsmedel det ur statens synpunkt måste vara önskvärt och behövligt,

att staten har fria händer att, då tillfälle därtill gives, från utlandet inköpa

socker, har nyssnämnda bestämmelse i bilagda kontraktsförslag erhållit en

av tidsläget påkallad ändrad lydelse. Det förutsättes, att de på statens initiativ

sålunda förekommande inköpen av utländskt socker och den härav följande

verksamheten icke sammanblandas med bolagets verksamhet i övrigt

enligt kontraktet, utan i stället av bolaget bedrives på statens risk och för statens

räkning såsom en fristående rörelse, reglerad genom särskilt avtal. Det

lärer under rådande kristid tillkomma Kungl. Maj :t att i de avseenden, varom

nu är fråga, å statens vägnar träffa nödiga överenskommelser med bolaget

och detta jämväl om staten härigenom påtager sig ekonomiskt ansvar.

A n g å e n de betodlarnas förbindelse r ö rande bet a rbet a r1

Öller na har i skrivelsen uttalats:

Liksom tidigare torde sockerbolaget böra av varje betodlare kräva en förbindelse,

att odlaren skall erlägga viss lägsta betalning vid användandet 1942

av lejd arbetskraft för betors skötsel och upptagning m. m. Ifrågavarande förbindelse

har i nämndens föreliggande förslag, efter samråd med representanter

för betodlarnas och lantarbetarnas organisationer, jämkats alt närmare

än hittills varit fallet ansluta sig till gällande kollektivavtal. Sålunda lia de

för året i kollektivavtalet bestämda ackorden för sommarskötsel och upptagning

införts i den förbindelse, som gäller för Skåne, Blekinge, Halland, Östergötland

och Skaraborgs län, varjämte i förbindelsen nu även inrymts dels

närmare bestämmelser örn vad upptagningen omfattar, dels även skyldighet

för odlarna att beträffande sommarskötseln tillämpa kollektivavtalets regler

om ackordets bestämmande jämväl med hänsyn till plantantal. I avseende

å betodlare å Gotland och Öland, torde, liksom tidigare, vissa jämkningar

i ackordsbeloppen få tillämpas.

Den avgift, som betodlarna enligt § 2 av förbindelsen havn att erlägga till

statens sockernämnd för att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas för

utgifter av betydelse för betodlingen i gemen, torde liksom hittills böra utgå

med intill 3 kronor lier hektar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

Departements
chefen.

Sockernämnden har i anslutning till vad nämnden i skrivelsen anfört hemställt,

att Kungl. Majit måtte dels för godkännande underställa riksdagen

iörenämnda förslag till kontrakt mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti

1942—31 juli 1943, dels även hos riksdagen utverka fortsatt giltighet, förslagsvis

till den 31 januari 1944, av gällande införselmonopol å socker.

Härjämte torde jag få anmäla, att småbrukarnas riksförbund i en den 11

februari 1942 dagtecknad skrift hemställt, att vid fastställandet av betpriset

för 1942 års skörd måtte bestämmas ett högre pris för en viss bottenkvantitet

t. ex. 20,000 kilogram betor per hektar.

Under en följd av år lia statsmakterna genom avtal med såväl sockerindustrien

som betodlarna reglerat sockernäringen i landet. Huvudprincipen

för regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat

.svenska sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot det

att bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt om sockerbetsodling

i enlighet med av staten godkända grunder samt att bolaget förbundit sig att

ej låta odlare ingå betodlingskontrakt med det bestämda betpriset med mindre

odlaren avlämnat förbindelse angående betarbetarlönerna. Sedan två år

tillbaka garanterar staten därjämte bolaget täckning av de med sockertillverkningen

förbundna kostnaderna, viss förräntning av bolagets eget kapital

däri inberäknat, mot det att bolaget är redovisningsskyldigt för sina på

grund av sockertillverkningen erhållna inkomster. Ehuru såsom sockernämnden

anfört flera skäl kunna åberopas för en avveckling av den nuvarande

garantilinjen och en övergång till den allmänna priskontrollen, är jag likväl

icke för närvarande beredd att tillstyrka en så vittgående omläggning av

sockerregleringen. I huvudsak synas även för nästa tillverkningsår samma

principer som hittills tillämpats böra gälla för sockernäringens reglering. Ett

avtal mellan staten och sockerbolaget rörande sockerproduktionen bör alltså

även i år genomföras. Det av sockernämnden härutinnan framlagda förslaget

(bilaga 1) torde kunna godtagas.

Vad angår villkoren för sockerbetsodlingen under 1942 har från betodlarnas

sida vid de förhandlingar, som förts med representanter för dessa,

framställts krav örn förhöjning av betpriset på grund av höjda löner till

betarbetarna samt ökade produktionskostnader i övrigt. Vid förhandlingarna

har uppgörelse rörande betpriset kommit till stånd av det innehåll, att

grundpriset för 1942 års odling bestämts till 4 kronor 50 öre för 100 kilogram

sockerbetor med 16 procent sockerhalt. Reglering av priset efter sockerhalt

skall ske enligt tidigare tillämpade grunder. På hemställan av betodlarnas

centralförening kan framdeles omprövning genom skiljemannaförfarande

få ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med

hänsyn till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som

innebär att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande

män förändrats. Skiljemannaförfarandet avses skola ordnas så att skiljenämnden

skall bestå av fem skiljemän, vilka utses två av Kungl. Majit och

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

29

Iva av betodlarföreningens styrelse samt den femte av de sålunda utsedda

gemensamt. Därest enighet om valet av femte skiljeman ej vinnes, skall

(lenne utses av Kungl. Maj:t. Skulle svårigheter uppkomma för betodlarna

att få arbetare för skötseln av betodlingarna, böra statsmakterna vidtaga åtgärder

för anskaffande av erforderlig arbetskraft.

Beträffande bestämmelserna rörande betarbctarlönerna i den förbindelse,

som betodlarna skola avlämna till bolaget, böra dessa bestämmelser närmare

ansluta sig till motsvarande bestämmelser i det för året gällande kollektivavtalet.

Enligt den förbindelse, som skall gälla för Skåne, Östergötland,

Skaraborgs län, Halland och Blekinge, bör för sommarskötseln, därest

denna omfattar fyra arbetsmoment (hackning, gallring och ytterligare två

hackningar), betalas ett ackord av minst 103 kronor 4 öre per tunnland örn

(5,400 sträckfamnar. Därest den första av nämnda hackningar bortfaller,

minskas ackordet för sommarskötseln med 4 kronor 48 öre per tunnland.

Bortfaller den sista hackningen, minskas samma ackord med 14 kronor 8

öre per tunnland. För den händelse både första och sista hackningen skulle

bortfalla, minskas ackordet med 15 kronor 36 öre per tunnland. Nu

nämnda siffror äro grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg

eller avdrag utgår enligt vissa bestämmelser. För upptagning, innefattande

att betorna skola omsorgsfullt avblasias, väl rengöras från jord och

smårätter och samlas i högar på förut väl rengjord plats, samt högarnas

täckande med blast skall utgå ackord per 400 sträckfamnar med

minst: för arbete verkställt före den 25 oktober 6 kronor 50 öre, för

arbete verkställt fr. o. m. den 25 oktober t. o. m. den 9 november 7

kronor samt för arbete verkställt fr. o. m. den 10 november 8 kronor.

Beträffande arbetare, som fullgjort åtager arbete, skall dock totalersättningen

alltid utgöra minst 7 kronor per 400 sträckfamnar. Till arbetare, som i

enlighet med förenämnda föreskrifter antingen utfört åtaget arbete med upptagningen

av sockerbetor å överenskommen areal, dock minst 3,200 sträckfamnar,

eller — där uppgörelse örn viss areal ej föreligger — upptagit minst

samma areal, skall för verkställt upptagningsarbete, utöver ackordet, utgå

en särskild ersättning (kvantitetstillägg). För varje fullt 1,000-tal kilogram

per hektar, varmed skörden å egendomen överstiger 28,000 kilogram avräknade

sockerbetor per hektar, utgår kvantitetstillägget med 6 öre per 400 sträckfamnar.

Stadgandet örn kvantitetstillägg får ej utgöra hinder för att, där så

tidigare plägat ske, en sådan bestämmelse upptages, att en förutsättning för

dylikt tillägg skall vara, att betorna icke hålla mer än viss angiven smutsproccnt.

För betodlare i övriga delar av landet böra ersättningsbestämmelserna i

sagda förbindelse jämkas under hänsynstagande till att det inbördes förhållandet

mellan betarbetarlönernas storlek i olika landsdelar såvitt möjligt lämnas

orubbat. Med beaktande härav böra betodlare å Gotland betala för

sommarskötsel med fyra arbetsmoment 96 kronor och för upptagning 107

kronor. För upptagning, som verkställes senare under året lin den 9 november,

utgår eli tillägg av 8 kronor per tunnland. Härutöver skall för upptagningen

betalas ett kvantitetstillägg av 4 öre per 400 slräcklamnar för värjo

1,000-tal kilogram per hektar (cirka 500 kilogram per tunnland), varmed

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

skörden å egendomen överstiger 250 deciton betor per hektar. Helackordet

skall alltså vara minst 203 kronor per tunnland jämte kvantitetstillägg i

förekommande fall. Bortfaller den första av ovannämnda hackningar, minskas

ackordet för sommarskötseln liksom helackordet med 4 kronor per tunnland.

Bortfaller den sista hackningen, minskas samma ackord med 13 kronor

per tunnland. Betodlare, som tecknar kontrakt med Mörbylånga råsockerfabrik,

bör betala för sommarskötsel med fyra arbetsmoment 103 kronor,

för upptagning 100 kronor och i helackord alltså 203 kronor per tunnland.

Minskningen, örn första respektive tredje hackningen bortfaller, bör här fastställas

till 5 kronor och 14 kronor.

Liksom förra året torde böra uttagas en betodlaravgift av högst 3 kronor

för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling att användas för i

huvudsak samma ändamål som för närvarande.

Beträffande det närmare innehållet i förbindelsen utöver vad nu berörts

får jag hänvisa till vid statsrådsprotokollet fogade bilaga 2.

Enligt tillämpad praxis har sockerbetsodlare ägt att till nedsatt pris uttaga

viss kvantitet melass från sockerbolaget för utfodring å egna brukningsdelar.

Före 1941 uppgick den mängd melass, som betodlarna fingo uttaga, till två

fat eller omkring 500 kilogram per hektar odlade sockerbetor. Med hänsyn

till behovet av melass vid foderförsörjningen inom landet i dess helhet torde

för året kvantiteten böra bestämmas till samma kvantitet som förra året eller

ett fat motsvarande cirka 250 kilogram per hektar odlade sockerbetor. Å denna

kvantitet bör betodlare liksom förra året erhålla en rabatt, som kompenserar

honom för den minskning i tilldelning av melass, som skett efter

1940. Liksom förra året bör nedsättning i priset alltså medgivas med 7 öre

per kilogram å förenämnda kvantitet örn 250 kilogram beträffande före den

1 december uttagen kvantitet och med 5 öre för kilogram för därefter uttagen

kvantitet.

Härefter torde jag få till behandling upptaga förslag örn vissa ändringar i

avtalet mellan staten och sockerbolaget. Enligt det gällande avtalet omfattar

statens kostnadsgaranti ej underhåll, avskrivningar, skatter och ett

till bolagsstyrelsens fria disposition stående belopp utan bolaget må för

täckande av dessa poster tillgodoräkna sig ett belopp av 4.45 öre per kilogram

tillverkat råsocker. Från bolagets sida har till en början under förhandlingarna

mellan sockernämnden och bolaget krävts en väsentlig höjning

av detta belopp. Sedan sockernämnden förklarat sig icke kunna medge

större höjning av beloppet än till 5.22 öre per kilogram tillverkat råsocker,

har bolaget godtagit detta förslag. Även jag finner mig kunna godtaga

detta belopp såsom skäligt. Rörande de olika omständigheter, ''sorn

kommit i betraktande vid bestämmande av delta belopp, tillåter jag mig

hänvisa till vad i sockernämndens förut omförmälda skrivelse härutinnan

anförts.

Utöver nu berörda ändringar i kontraktet lia även föreslagits jämkningar

beträffande vissa detaljfrågor. Bolagets självriskfonder lia hittills gotlgjorts

ränta efter 5 procent å fondernas kapital. Såsom sockernämnden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr JOS
-

SI

föreslagit torde i det nya avtalet böra uttryckligen medgivas att såväl premiesom

ränteavsättningarna till självriskfonderna må inräknas i de utgifter,

som täckas av statens kostnadsgaranti. Räntan bör därvid dock

få räknas endast å det självriskfondernas kapitalbelopp, som förefanns

den 1 augusti 1939, samt bör för året 1942/43 begränsas till 4 procent.

Likaledes böra såsom sockernämnden föreslagit de s. k. internräntorna

i ett nytt avtal maximeras till 4 procent, vare sig det gäller ränteinkomster

till sockerrörelsens och statsregleringens förmån eller då sockerrörelsen

behöver anlita sido- eller dotterbolags rörliga medel för sockerrörelsens

finansiering. För förräntning av bolagets eget i sockerrörelsen nedlagda

kapital torde böra bestämmas samma belopp som tidigare eller 4,100,000

kronor.

Jag kan likaledes biträda sockernämndens förslag, att i det nya avtalet intages

en bestämmelse, att vid sockerfabrikationen använd torv från den av

bolaget ägda torvmossen får debiteras sockerrörelsen med högst ett pris som

efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar kan anses motsvara billigaste

inköpspriset för annat inhemskt bränsle än kol. Med hänsyn tili att

bolaget anskaffat nämnda torvmosse efter samråd med vederbörande statliga

myndighet för att underlätta anskaffandet av behövligt bränsle, torde

denna bestämmelse få anses skälig.

I gällande avtal finnes upptaget ett stadgande av innehåll, att den bolaget

tillförsäkrade ensamrätten till import av socker ej skall utgöra hinder

för staten att till riket införa de myckenheter socker, som för säkerställande

av landets försörjning med socker må anses erforderliga. Med hänsyn till

önskvärdheten att i nuvarande läge staten har fria händer att, då tillfälle

därtill gives, från utlandet inköpa socker, bör detta stadgande såsom sockernämnden

föreslagit erhålla en av tidsläget påkallad ändrad lydelse. I enlighet

med vad sockernämnden anfört torde det böra förutsättas, att de på statens

initiativ sålunda förekommande inköpen av utländskt socker och den

härav följande verksamheten icke sammanblandas med bolagets verksamhet

i övrigt enligt kontraktet utan i stället av bolaget bedrives på statens risk

och för statens räkning såsom en fristående rörelse, reglerad genom särskilt

avtal. Kungl. Maj:t bör äga att i bär ifrågavarande avseende å statens vägnar

träffa nödiga överenskommelser med bolaget och detta även om staten

härigenom påtager sig visst ekonomiskt ansvar.

Det nu ifrågasatta avtalet synes lämpligen i huvudsak böra gälla under liden

den 1 augusti 1942—31 juli 1943. Såsom framgår av avtalets innehåll

komma emellertid vissa av bestämmelserna även att få giltighet efter sistnämnda

tid. Så är exempelvis förhållandet med vissa av bestämmelserna

i 5 § av kontraktsförslaget.

De uttalanden, vilka vid behandlingen av förevarande spörsmål 1933 gjordes

rörande sockerimportörs inköpsrätt bos sockerbolaget samt rörande utjämning

av detaljhandelsmarginalen, torde böra äga avseende jämväl å den

nya avtalstiden. Vad angår sistberörda spörsmål synes detta även böra beaktas

av priskontroll nii lunden vid utövandet av dess verksamhet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Grunderna för avtalet böra underställas riksdagen. Med hänsyn till rådande

ovissa förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under avtalstiden

vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna kunna bliva nödvändiga.

Jag förutsätter, att den omständigheten att avtalsgrundema prövats av riksdagen

ej skall utgöra hinder för Kungl. Majit att, därest så av väsentligt

ändrade förhållanden påkallas, med berörda parter överenskomma om av

dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom eljest

företaga de mindre jämkningar, som kunna finnas påkallade.

Vidare förutsättes, att riksdagen beslutar, att för tiden från och med

den 31 januari 1943, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss

framtida tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan

än staten eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt. Meddelande

av erforderliga närmare föreskrifter torde få ankomma på Kungl. Majit. Det

bör givetvis iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra

och tredje styckena av kontraktet avsedda fall. Beträffande den tidpunkt, då

införselmonopolet skall utlöpa, är att märka, att, ehuru avtalet med bolaget

skulle utgå den 31 juli 1943, det med hänsyn till statens garanti rörande

bolagets vid sagda dag förefintliga sockerlager synes nödvändigt, att riksdagens

beslut om införselmonopolet får den innebörd, att Kungl. Majit har

möjlighet att utsträcka giltighetstiden för detsamma intill dess garantien infriats

genom lagrets försäljning, vilket kan antagas lia skett vid ingången

av februari månad 1944.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, alt Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att för tiden från och med den 1 februari

1943 till och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, dock

senast den 31 januari 1944, rätt att till riket införa socker

(tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Majit stadgade

undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt

vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt;

dels ock medgiva, att avtal må träffas mellan staten och

svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag

förut anfört.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Sandström.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

33

Bilaga 1.

Statens sockernämnds förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget angående

sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti 1942—

31 juli 1943.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119

och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd

sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en

från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m„ skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter liksom

rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 198.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

2 §•

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1942 i enlighet nied mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika,

att grundpriset lör 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt skall

utgöra 4 kronor 50 öre.

I betodlingskontrakten skall intagas en erinran om den mellan Kungl. Maj :t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn till

sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär att

förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,

som härom tidigare tillämpats.

3§-

Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga betodlingskontrakt

för 1942 med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen underskriven

förbindelse, enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönema

1942 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna förbindelser

skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda

nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall bolaget

innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4§-

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Maj:t fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga örn priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget

att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom hos

Kungl. Majit.

5 §•

För räkenskapsåret 1 augusti 1942—31 juli 1943 är bolaget gent emot

staten redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränk
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

ning, som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning

av bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader.

Därvid skola särskilt nedan angivna grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun och till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det att

bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 5.22 öre för varje under räkenskapsåret

i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående

oavsett produktionens storlek.

Med hänsyn till vad sålunda bestämts rörande bland annat underhållskostnader

äger bolaget icke att å andra konton (såsom löner, förnödenheter,

omkostnader m. fl.) överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras

å underhållskontot, eller i övrigt till statsregleringens nackdel verkställa förskjutningar

av kostnader av underhållskaraktär.

Under avskrivningar, som i detta moment avses, skola innefattas samtliga

anläggningsavskrivningar, som beröra sockerrörelsen, samt alltså jämväl

sådana, som avse sirapstillverkningen, kolkranen, cistemvagnarna m. m.

och vilka tillförne avförts före bokslutet å respektive konton.

Sådana utgifter som gåvor till filantropiska företag, understöd till forskning

samt överhuvud taget sådana anslag till utomstående, som ej hava

samband med sockerrörelsen, få ej belasta av staten garanterade kostnadsposter

utanför ramen av det belopp, som bolaget jämlikt nu förevarande

moment första stycket äger tillgodoräkna sig.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1943, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt normallager

samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och

lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för annat inhemskt

bränsle än kol.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1943 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1943 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skal! bcträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantitclen

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med ut
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

gångspunkt från å ena skinn det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet a

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt

från å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av

lagret. I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,

skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd

eller annat av Kungl. Majk utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig

återställning av lagret. — Därest enighet ej ernås mellan statens sockernämnd

och bolaget rörande de i detta stycke omförmälda dagsnoteringarna

å förnödenheter eller mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren

i övrigt för ett verkställande efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen,

skall dylik tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

räkenskapsåret 1942/43 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid

sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt

förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande

kvarvarande råsocker jämväl raffineringskoslnader. Å andra sidan

skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot

bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid

räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet a utgående sockerlager,

vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget

den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.

Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å

sockerlagret, skall den bolaget enligt punkt 5 här nedan tillkommande

vinsten få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa

samma pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom

återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen; dock att den betmassa,

som frigöres vid saftstationen i Ängelholm, därigenom att vissa betodlare

i Halland erhålla torrsnitsel från Hasslarp, fortfarande skall redovisas i sockerrörelsen.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekomman
de

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet den

I augusti 1939 av bolagets självriskfonder, dels ock ett belopp av 4,100,000

kronor avsett att tillhopa med bolagets å annan verksamhet än tillverkning

och försäljning av socker och sirap och här avsedda biprodukter erhållna

vinst användas till förräntning av bolagets eget kapital eller till ändamål, som

bolaget äger fritt bestämma, dock förutsättes att den under 1940 tillämpade

utdelningen till bolagets aktieägare ej får höjas. ,

Intemräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är örn ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga

all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse örn

beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit

i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan

uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det salunda

överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Majit

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 198.

7 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Maj :t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det

material, som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

8 §.

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom sta*?.

nS ^a£an(ie att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden

företräda staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Majit. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan

hos en särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna,

opartiska och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän

sägs. Att vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom

skiljeman, därom är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare

föreskrifter.

9 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

10 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1942 till och

med den 31 juli 1943 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning

uttryckligen det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

De bestämmelser i äldre kontrakt, som avse avveckling av kontrakten, ersättas

av motsvarande bestämmelser i nya kontraktet.

Allmänna anteckningar från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å sid. 28 i prop. nr 212/1941

skall gälla även beträffande nya avtalstiden.

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att Kungl. Majit härom träffar avtal direkt

med sockerbolaget.

3. Fragan örn sättet för täckande av kostnaderna för beredskapslagringen

av socker och eventuell kvalitetsförsämring vid dylik lagring har — i avbidan

pa Kungl. Majits ställningstagande till härom gjord framställning att

dessa kostnader skola ligga utanför nu förevarande kontrakts bestämmel
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

• Kungl. Maj:ts proposition nr 198. 39

ser — tills vidare avförts från förhandlingarna mellan statens sockernämnd

och sockerbolaget.

4. Beträffande betodlingskontrakten har bolaget, på hänvändelse från

nämnden, medgivit dels att bestämmelsen örn betprisets slutreglering ändras

därhän, att slutregleringen skall, där ej i särskilt fall hinder möler, ske under

senare hälften av februari, dels ock att odlares skyldighet att betalafrakt

för all jord skall inträda, om smutsprocenten överstiger 25 (vilket alltså

innebär nu gällande procenttals höjande från 20). Vidare har bolaget bekräftat

vad bolaget redan vid förhandlingar direkt med betodlarna uttalat,

nämligen att bolaget vore villigt att av betpriset betala så mycket som rimligen

kan ske å-konto under kampanjen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Bilaga 2.

Förbindelse

till

Statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1942 samt bestridande av vissa på

statens sockernämnd ankommande kostnader.

§ 1.

Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gentemot statens

sockernämnd att vid användning under 1942 av lejd arbetskraft för sockerbetors

skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal om dylikt

arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning

enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelserna — iakttaga följande:

1) För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av

minst 103 kronor 4 öre per tunnland om 6,400 sträckfamnar. Bortfaller den

första av ovannämnda hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln

med 4 kronor 48 öre per tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas

samma ackord med 14 kronor 8 öre. Bortfaller både första och sista hackningen,

minskas ackordet med 15 kronor 36 öre per tunnland.

2) Ovanstående är ett grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg

eller avdrag utgår enligt följande tabell.

Vid följande plantantal per

6,400

sträckfamnar

utgår tillägg med

Kr.

utgår avdrag med

Kr.

39,000 ......................

1

50

37,000 .....................

. 1:50

40,000 ......................

3

—

36,000 .....................

. 3: —

41,000 ......................

4

50

35,000 .....................

. 4:50

42,000 ......................

6

—

34,000 (4:50 + 3:—) = 7:50

43,000 ......................

7

50

33,000 (4: 50 + 6: —) = 10: 50

44,000 ......................

9

—

O. S. V.

45,000 ......................

10

50

46.000 ......................

12

—

47.000 (12:--1: 50) = 10: 50

48.000 (12:---3: —) = 9: —

O. S. V.

För 38,000 plantor per 6,400 sträckfamnar utgår ej tillägg eller avdrag.

3) Tillägg till, respektive avdrag från grundpriset, beroende av plantantalet,

göres vid slutlikviden för sommarskötseln.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 198.

41

Som underlag för eventuellt avdrag innestår utav ersättningen för gallringen

15 °/o tills slutlikvid sker.

Räkning av plantantal utföres för varje arbetare för sig och efter dennes

sista hackning och skall ske å 4 sträckor per gallrade 6,400 sträckfamnar

om vardera 40 sträckfamnar. Denna räkning, som utföres å sträckor representerande

det genomsnittliga gallringsresultatet, lägges till grund för uträkningen

av tillägg, respektive avdrag.

Vid beräknandet av plantantal skola dubbelplantor ej medräknas.

4) För upptagning, innefattande att betorna skola omsorgsfullt avblastas,

väl rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord

plats samt högarnas täckande med blast, skall utgå ackord per 400

sträckfamnar med minst: för arbete verkställt före den 25 oktober kr. 6: 50,

för arbete verkställt fr. o. m. 25 oktober—9 november kr. 7: —, för arbete

verkställt fr. o. m. den 10 november kr. 8:-—, dock att beträffande arbetare,

som fullgjort åtaget arbete, tolalersättningen alltid skall utgöra minst

kr. 7: — per 400 sträckfamnar.

5) Till arbetare, som i enlighet med föreskrifterna under 4) här ovan antingen

utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å överenskommen

areal, dock minst 3,200 sträckfamnar, eller — där uppgörelse om viss

areal ej föreligger —- upptagit minst samma areal, skall för verkställt upptagningsarbete

— utöver ackordet — utgå en särskild ersättning (kvantitetstillägg).

För varje fullt 1,000-tal kg per hektar, varmed skörden å egendomen

överstiger 28,000 kg avräknade sockerbetor per hektar, utgör kvantitetstillägget

6 öre per 400 sträckfamnar. Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller

annat laga förfall är förhindrad att slutföra åtaget upptagningsarbete, skall

kvantitetstillägget utgå i proportion till upptagen areal.

6) Betodlaren skall senast inom tre veckor, sedan kampanjen avslutats vid

vederbörande fabrik, per post översända kvantitetstillägget till arbetare, som

är bosatt å annan ort, därest arbetaren framställer begäran härom och uppgiver

fullständig adress.

Betodlaren förbinder sig att, sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats,

för betarbetare, som så påfordrar, förete skriftligt, av svenska sockerfabriksaktiebolaget

tillhandahållen uppgift å sin medelskörd av sockerbetor

under året.

7) Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna här ovan

under 1)—6), är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockernämnd

förelagd tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som felas,

efter anmodan av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande

ersättningen jämte 5 procent årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt

av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

§ 2.

Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens

sockernämnd har att bestrida, under 1942 till nämnden erlägga en avgift av

intill 3 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling sagda

Biliana till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 198.

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

år. Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Maj:t, skall innehållas

å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av hektar reduceras avgiften

i proportion till arealen.

§ 3.

Tvister örn tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri inbegripet

avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt

§ 1 mom. 7 föreligger — skola avgöras enligt gällande lag om skiljemän, med

iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen för

Sveriges betodlares centralförening och en av styrelsen för svenska lantarbetareförbundet

samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Majit.

I följande fall må § 1 mom. 1, 4 och 5 i stället hava nedan angivna lydelse,

nämligen beträffande

Betodlare å Gotland.

1. För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av minst

96 kronor per tunnland örn 6,400 sträckfamnar. Bortfaller den första av ovannämnda

hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln med 4 kronor per

tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas samma ackord med 13

kronor per tunnland.

4. För upptagningen, innefattande att betorna skola omsorgsfullt avblastas,

väl rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord

plats samt högarnas täckande med blast, skall ackordet vara minst 107 kronor

per tunnland. För upptagning, som verkställes senare under året än den

9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor per tunnland.

5. Till arbetare, som i enlighet med föreskrifterna under 4 här ovan antingen

utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å överenskommen

areal, dock minst 3,200 sträckfamnar, eller — där uppgörelse örn viss

areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, skall för verkställt upptagningsarbete

— utöver ackordet — utgå en särskild ersättning (kvantitetstilllägg).

För varje fullt 1,000-tal kg per hektar, varmed skörden å egendomen

överstiger 25,000 kg avräknade sockerbetor per hektar, utgör kvantitetstilllägget

4 öre per 400 sträckfamnar. Därest arbetare genom styrkt sjukdom

eller annat laga förfall är förhindrad att slutföra åtaget upptagningsarbete,

skall kvantitetstillägget utgå i proportion till upptagen areal.

Betodlare, som tecknar betodlingskontrakt med Mörbylånga

råsockerfabrik.

1. För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av

minst 103 kronor per tunnland örn 6,400 sträckfamnar. Bortfaller den första

av ovannämnda hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln med 5

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

43

kronor per tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas samma ackord

med 14 kronor per tunnland.

4. För upptagning, innefattande att betorna skola omsorgsfullt avblastas,

väl rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord

plats samt högarnas täckande med blast, skall ackordet vara minst 100 kronor

per tunnland. För upptagning, som verkställes senare under året än den

9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor per tunnland.

5. Till arbetare, som i enlighet med föreskrifterna under 4 här ovan antingen

utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å överenskommen

areal, dock minst 3,200 sträckfamnar, eller — där uppgörelse om viss

areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, skall för verkställt upptagningsarbete

— utöver ackordet — utgå en särskild ersättning (kvantitetstilllägg).

För varje fullt 1,000-tal kg per hektar, varmed skörden å egendomen

överstiger 25,000 kg avräknade sockerbetor per hektar, utgör kvantitetstillägget

4 öre per 400 sträckfamnar. Därest arbetare genom styrkt sjukdom

eller annat laga förfall är förhindrad att slutföra åtaget upptagningsarbete,

skall kvantitetstillägget utgå i proportion till upptagen areal.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:123 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket. a1 i texten
  2. BevU 1942:16 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket. s. 1 i texten