Angående vissa ändringar i villkoren för ett Aktiebolaget Kv. Tryckeriet beviljat lån
1942-04-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:218, Angående vissa ändringar i villkoren för ett Aktiebolaget Kv. Tryckeriet beviljat lån
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 21S.
5
Nr 218.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar
i villkoren för ett Aktiebolaget Kv. Tryckeriet beviljat
lån; given Stockholms slott den 10 april 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majits
Min allemådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF ADOLF.
Herman Eriksson.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 april 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson:
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i proposition nr 258 till 1940 års lagtima
riksdag anvisade riksdagen (skr. nr 394) till Lån för uppförande av en
anläggning för tillverkning av strängbetong för budgetåret 1940/41 såsom
kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd ett reservationsanslag av 800,000
kronor. De av chefen för handelsdepartementet föreslagna villkoren för lånets
åtnjutande lämnades av riksdagen utan erinran. Dessa villkor, till vilka
jag återkommer, inneburo i vissa avseenden en skärpning i förhållande till
de villkor, som vanligen tillämpas för industrilån.
Ifrågavarande lån beviljades Aktiebolaget Kv. Tryckeriet, ett dotterbolag
till Aktiebolaget Betongindustri. Bolaget, som hittills lyft 600,000 kronor av
lånet, har nu anhållit örn lindring av lånevillkoren. Innan jag går närmare
in på framställningen, får jag erinra örn innebörden av de gällande lånevillkoren.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 218.
1 brev elen 21 juni 1940 beviljade Kungl. Majit ifrågavarande lån för upplörande
av en anläggning för tillverkning av strängbetong å bolagets tomt vid
Liljeholmens hamnplan i Stockholm. Tillika föreskrev Kungl. Majit följande
villkor och bestämmelser för lånets erhållande och åtnjutande, nämligen
utt utbetalningen av länet skulle ske i den män aidxetet med anläggningens
uppförande fortskrede och med belopp som statskontoret efter samråd med
kommerskollegium bestämde,
att utbetalning av lånet ej finge ske efter den 30 september 1941,
att å lånet skulle eidäggas fem procent årlig ränta,
att av lånet skulle återbetalas hälften eller 400,000 kronor med lika kapitalbelopp
årligen under atta ar och återstoden, 400,000 kronor, senast inom
lio år, allt från lyftningsdagen,
att såsom säkerhet för lånet skulle avlämnas dels inteckningar i tomten
m 2 i kvarteret Tryckeriet i Stockholm till samma belopp som lånet med
förmånsrätt näst efter inteckningar å 985,000 kronor, dels ock borgen för
länets amorteringsdel av Aktiebolaget Bétongindustri,
samt att i övrigt beträffande lånet bestämmelserna i §§ 20 och 21 kungörelsen
den 13 oklober 1927 (nr 402) angående allmänna villkor och bestämmelser
för lån från industrilånefonden skulle äga motsvarande tillämpning.
Genom beslut den 20 juni 1941 har Kungl. Majit sedermera, i anledning av
ansökning från bolaget, medgivit utsträckning av lyftningstiden för lånet till
senast den 30 juni 1942.
Vad beträflar industrilan ur industiälånef olldén får jag erinra örn att sådant
lån skall, sedan det innehafts under två år från första lyftningsdagen,
under därpå följande högst åtta år återbetalas med lika kapitalbelopp årligen,
låntagaren dock obetaget att före lånetidens utgång på en gång inbetala
ogulden del av lånet, samt att räntan å industrilån sedan den 1 juli 1937
— bortsett från dröjsmålsränta, som beräknas efter fem procent — utgår efter
fyra procent, med skyldighet för låntagaren att å lånet eller vad därav
återstår oguldet erlägga ränta med det högre procenttal, som under lånetiden
kan valida bestämt. Tidigare var räntefoten fem procent.
I en den 12 februari 1942 dagtecknad skrift har Aktiebolaget Ko. Tryckeriet
hemställt örn följande ändringar i förenämnda lånevillkor, nämligen att
räntan å länet nedsättes tran fem till fyra pi*ocent, att de två första åren från
lyftningsdagen bliva amorteringsfria, så att amorteringsdelen av lånet, 400,000
kronor, amorteras under de åtta sista åren av den tioåriga lånetiden, samt
att lyftningsdagen bestämmes till en dag, under vilken halva lånet är Mtat,
förslagsvis den 1 januari 1942.
Bolaget anför bland annat följande:
Då bolaget omedelbart före krigsutbrottet 1939 förvärvade tillverkningsratten
for strängbetongen, räknade bolaget med att tillämpa de fabriksmeloder,
som vörö under utexperimenterande i Tyskland. Bolaget hade även löfte
örn att därifrån erhålla för fabriken behövliga specialmaskiner. På grund av
kriget kunde icke dessa planer följas. Strängbetong tillverkas visserligen på
bjggnadsplatser i Tyskland i avsevärd utsträckning, men den planerade kontinuerliga
fabrikationen blev uppskjuten. Det blev därför nödvändigt för vårt
moderföretag, Aktiebolaget Betongindustri, att på egen hand utexperimen
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 218. 1
lera fabrikationsmetoderna för att med ledning därav utarbeta fabriksprojekt
och konstruera olika maskiner. Detta arbete har varit tidsödande och det har
avsevärt förlängts, därför att de ingenjörer, som handhaft detta arbete, vid
olika tider varit inkallade till militärtjänstgöring. Under tiden ha kostnaderna
för byggnadsarbete och maskiner successivt stegrats.
Det ursprungligen sökta industrilånet gällde 1,000,000 kronor. Dels därför
att det beviljade lånet sänktes till 800,000 kronor, dels på grund av de ökade
anläggningskostnaderna har bolagets kapitalbehov för strängbetongfabriksanläggningen
ökat med omkring 550,000 kronor. Detta kapital har bolaget
möjlighet investera i form av ökat aktiekapital. Att bolaget trots de ökade
anläggningskostnaderna ändock ansett sig böra genomföra sina planer utan
dröjsmål är beroende därpå, att bolaget anser det nya materialet under nuvarande
kris ha en speciell uppgift att fylla.
Förutom ökade anläggningskostnader lia experimenten kostat stora belopp.
De ekonomiska uppoffringar bolaget gjort äro därför i alla avseenden större
än vad som förutsattes, då industrilånet beviljades. Bolaget finner det därlör
hårt, att bolaget för lånet skall betala högre ränta än vad som tillämpas för
andra statliga industrilån. Genom bolagets större insatser med eget kapital
ha lånesäkerheterna förbättrats, och det är av denna orsak bolaget vågat
göra anhållan om att amorteringstiden förskjutes två år framåt, såsom bolaget
föreslog i sin ursprungliga ansökan. Med hänsyn till den tid det täger att
inarbeta ett nytt byggnadsmaterial och med hänsyn till de stora omkostnader,
som det får räknas med de första åren, då en fabrikation av detta slag
startas, kan man icke gärna räkna med att det blir något överskott av rörelsen
de två första åren. Ett industrilån, för vilket det räknas högre ränta än
normal låneränta och på vilket amortering skall göras omedelbart efter sedan
fabriksanläggningen uppförts, är icke en låneform, som kan sägas befrämja
industriell utveckling.
över bolagets framställning hava statskontoret den 28 februari och statens
industrikommission den 11 mars 1942 avgivit utlåtanden. Därjämte har statskontoret
överlämnat ett av ämbetsverket trän kommerskollegium inhämtat
yttrande i ärendet.
Kommerskollegium säger sig icke hava något att erinra mot att räntan bestämmes
till fyra procent saint att de två första åren från lyftningsdagen bli
amorteringsfria. Beträffande bolagets begäran, att den 1 januari 1942 skulle
betraktas som lyftningsdag för hela lånet, erinrar kollegium, att, vad bland
annat de statliga industrilånen beträffar, lånets första lyftningsdag plägar
utgöra den tidpunkt, som bestämmer de framtida amorteringarna, lillräckliga
skäl synas enligt kollega mening ej föreligga för att i detta fall frångå
denna av statskontoret tillämpade norm, i all synnerhet som den första lyftningsdagen
— den 14 oktober 1941 då 300,000 kronor lyftades — rätt nära
sammanfaller med den av bolaget förslagsvis angivna dagen den 1 januari
1942.
Statskontoret har — jämte förmälan att bolaget numera av lånet lyft sammanlagt
600,000 kronor — uttalat sin anslutning till vad kommerskollegium
anfört och föreslagit. ...
Statens industrikommission frumhuller, uti del ulltjåmt bek> nimel sunirnu
läget i fråga örn försörjningen med byggnadsjärn gör det önskvärt, att till
verkningen av strängbetong snarast kommer i gång och bedrives i största
möjliga omfattning. Kommissionen, som säger sig hava bedömt nu förevarande
ärende endast med hänsyn till den planerade tillverkningens intresse i
fråga örn materiallörsörjningen, tillstyrker bilall till bolagets framställning
i den utsträckning, som föreslagits av ämbetsverken.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 218.
Departements
chefen.
Enligt sökandebolagets framställning skulle räntan å ifrågavarande lån
nedsättas från 5 till 4 procent och den beträffande halva lånebeloppet, 400,000
kronor, föreskrivna årliga amorteringen så framflyttas, att amorteringsfrihet
åtnjötes under två år från lyftningsdagen. Däremot skulle återstoden av lånet,
likaledes 400,000 kronor, alltjämt icke vara underkastad någon regelbunden
amortering men återbetalas senast inom tio år från samma tidpunkt.
Med hänsyn till vad bolaget och de hörda myndigheterna anfört vill jag
icke motsätta mig en lindring av lånevillkoren i huvudsak enligt bolagets
framställning. Vad bolaget föreslagit överensstämmer, frånsett att endast
hälften av lånet skulle regelbundet amorteras, i stort sett med vad som gäller
för industrilån ur industrilånefonden. Räntan å sådana lån kan dock ändras
genom beslut av Kungl. Majit och riksdagen. För min del anser jag mig
kunna tillstyrka bifall till bolagets framställning på det sätt, att det belopp
av 400,000 kronor, som enligt de gällande lånevillkoren icke är underkastat
amortering, alltjämt må återbetalas inom en tid av tio år från lyftningsdagen
samt att i övrigt för lånet skola i tillämpliga delar gälla de för lån ur
industrilånefonden meddelade bestämmelserna.
Med avseende å bolagets framställning, att den 1 januari 1942 skulle fastställas
såsom lyftningsdag för lånet, vill jag allenast erinra örn att enligt
gällande bestämmelser för lån ur industrilånefonden amorteringsskyldigheten
inträder efter två år från första lyftningsdagen och att sålunda, vid bifall till
mitt förslag, tiden för amorteringsfriheten liksom inträdet av återbetalningsskyldigheten
räknas från den 14 oktober 1941, då första delen av lånet lyftes.
Att härutinnan vidtaga någon ändring i villkoren synes mig icke tillräckligt
motiverat.
Med hänsyn till att de för ifrågavarande lån gällande villkoren på sin tid
underställdes riksdagens prövning torde även de av mig nu förordade ändringarna
i villkoren böra föreläggas riksdagen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att villkoren för ifrågavarande lån till Aktiebolaget Kv.
Tryckeriet må ändras i huvudsaklig överensstämmelse med
vad jag i det föregående förordat.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Sven Forssberg.
427726. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1942:132 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar i villkoren för ett Aktiebolaget Kv. Tryckeriet beviljat lån. s. 5 i texten