Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar i villkoren för ett Aktiebolaget Kv. Tryckeriet beviljat lån

1942-04-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:218, Angående vissa ändringar i villkoren för ett Aktiebolaget Kv. Tryckeriet beviljat lån

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 21S.

5

Nr 218.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar

i villkoren för ett Aktiebolaget Kv. Tryckeriet beviljat

lån; given Stockholms slott den 10 april 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allemådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Herman Eriksson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 april 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson:

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i proposition nr 258 till 1940 års lagtima

riksdag anvisade riksdagen (skr. nr 394) till Lån för uppförande av en

anläggning för tillverkning av strängbetong för budgetåret 1940/41 såsom

kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd ett reservationsanslag av 800,000

kronor. De av chefen för handelsdepartementet föreslagna villkoren för lånets

åtnjutande lämnades av riksdagen utan erinran. Dessa villkor, till vilka

jag återkommer, inneburo i vissa avseenden en skärpning i förhållande till

de villkor, som vanligen tillämpas för industrilån.

Ifrågavarande lån beviljades Aktiebolaget Kv. Tryckeriet, ett dotterbolag

till Aktiebolaget Betongindustri. Bolaget, som hittills lyft 600,000 kronor av

lånet, har nu anhållit örn lindring av lånevillkoren. Innan jag går närmare

in på framställningen, får jag erinra örn innebörden av de gällande lånevillkoren.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

1 brev elen 21 juni 1940 beviljade Kungl. Majit ifrågavarande lån för upplörande

av en anläggning för tillverkning av strängbetong å bolagets tomt vid

Liljeholmens hamnplan i Stockholm. Tillika föreskrev Kungl. Majit följande

villkor och bestämmelser för lånets erhållande och åtnjutande, nämligen

utt utbetalningen av länet skulle ske i den män aidxetet med anläggningens

uppförande fortskrede och med belopp som statskontoret efter samråd med

kommerskollegium bestämde,

att utbetalning av lånet ej finge ske efter den 30 september 1941,

att å lånet skulle eidäggas fem procent årlig ränta,

att av lånet skulle återbetalas hälften eller 400,000 kronor med lika kapitalbelopp

årligen under atta ar och återstoden, 400,000 kronor, senast inom

lio år, allt från lyftningsdagen,

att såsom säkerhet för lånet skulle avlämnas dels inteckningar i tomten

m 2 i kvarteret Tryckeriet i Stockholm till samma belopp som lånet med

förmånsrätt näst efter inteckningar å 985,000 kronor, dels ock borgen för

länets amorteringsdel av Aktiebolaget Bétongindustri,

samt att i övrigt beträffande lånet bestämmelserna i §§ 20 och 21 kungörelsen

den 13 oklober 1927 (nr 402) angående allmänna villkor och bestämmelser

för lån från industrilånefonden skulle äga motsvarande tillämpning.

Genom beslut den 20 juni 1941 har Kungl. Majit sedermera, i anledning av

ansökning från bolaget, medgivit utsträckning av lyftningstiden för lånet till

senast den 30 juni 1942.

Vad beträflar industrilan ur industiälånef olldén får jag erinra örn att sådant

lån skall, sedan det innehafts under två år från första lyftningsdagen,

under därpå följande högst åtta år återbetalas med lika kapitalbelopp årligen,

låntagaren dock obetaget att före lånetidens utgång på en gång inbetala

ogulden del av lånet, samt att räntan å industrilån sedan den 1 juli 1937

— bortsett från dröjsmålsränta, som beräknas efter fem procent — utgår efter

fyra procent, med skyldighet för låntagaren att å lånet eller vad därav

återstår oguldet erlägga ränta med det högre procenttal, som under lånetiden

kan valida bestämt. Tidigare var räntefoten fem procent.

I en den 12 februari 1942 dagtecknad skrift har Aktiebolaget Ko. Tryckeriet

hemställt örn följande ändringar i förenämnda lånevillkor, nämligen att

räntan å länet nedsättes tran fem till fyra pi*ocent, att de två första åren från

lyftningsdagen bliva amorteringsfria, så att amorteringsdelen av lånet, 400,000

kronor, amorteras under de åtta sista åren av den tioåriga lånetiden, samt

att lyftningsdagen bestämmes till en dag, under vilken halva lånet är Mtat,

förslagsvis den 1 januari 1942.

Bolaget anför bland annat följande:

Då bolaget omedelbart före krigsutbrottet 1939 förvärvade tillverkningsratten

for strängbetongen, räknade bolaget med att tillämpa de fabriksmeloder,

som vörö under utexperimenterande i Tyskland. Bolaget hade även löfte

örn att därifrån erhålla för fabriken behövliga specialmaskiner. På grund av

kriget kunde icke dessa planer följas. Strängbetong tillverkas visserligen på

bjggnadsplatser i Tyskland i avsevärd utsträckning, men den planerade kontinuerliga

fabrikationen blev uppskjuten. Det blev därför nödvändigt för vårt

moderföretag, Aktiebolaget Betongindustri, att på egen hand utexperimen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 218. 1

lera fabrikationsmetoderna för att med ledning därav utarbeta fabriksprojekt

och konstruera olika maskiner. Detta arbete har varit tidsödande och det har

avsevärt förlängts, därför att de ingenjörer, som handhaft detta arbete, vid

olika tider varit inkallade till militärtjänstgöring. Under tiden ha kostnaderna

för byggnadsarbete och maskiner successivt stegrats.

Det ursprungligen sökta industrilånet gällde 1,000,000 kronor. Dels därför

att det beviljade lånet sänktes till 800,000 kronor, dels på grund av de ökade

anläggningskostnaderna har bolagets kapitalbehov för strängbetongfabriksanläggningen

ökat med omkring 550,000 kronor. Detta kapital har bolaget

möjlighet investera i form av ökat aktiekapital. Att bolaget trots de ökade

anläggningskostnaderna ändock ansett sig böra genomföra sina planer utan

dröjsmål är beroende därpå, att bolaget anser det nya materialet under nuvarande

kris ha en speciell uppgift att fylla.

Förutom ökade anläggningskostnader lia experimenten kostat stora belopp.

De ekonomiska uppoffringar bolaget gjort äro därför i alla avseenden större

än vad som förutsattes, då industrilånet beviljades. Bolaget finner det därlör

hårt, att bolaget för lånet skall betala högre ränta än vad som tillämpas för

andra statliga industrilån. Genom bolagets större insatser med eget kapital

ha lånesäkerheterna förbättrats, och det är av denna orsak bolaget vågat

göra anhållan om att amorteringstiden förskjutes två år framåt, såsom bolaget

föreslog i sin ursprungliga ansökan. Med hänsyn till den tid det täger att

inarbeta ett nytt byggnadsmaterial och med hänsyn till de stora omkostnader,

som det får räknas med de första åren, då en fabrikation av detta slag

startas, kan man icke gärna räkna med att det blir något överskott av rörelsen

de två första åren. Ett industrilån, för vilket det räknas högre ränta än

normal låneränta och på vilket amortering skall göras omedelbart efter sedan

fabriksanläggningen uppförts, är icke en låneform, som kan sägas befrämja

industriell utveckling.

över bolagets framställning hava statskontoret den 28 februari och statens

industrikommission den 11 mars 1942 avgivit utlåtanden. Därjämte har statskontoret

överlämnat ett av ämbetsverket trän kommerskollegium inhämtat

yttrande i ärendet.

Kommerskollegium säger sig icke hava något att erinra mot att räntan bestämmes

till fyra procent saint att de två första åren från lyftningsdagen bli

amorteringsfria. Beträffande bolagets begäran, att den 1 januari 1942 skulle

betraktas som lyftningsdag för hela lånet, erinrar kollegium, att, vad bland

annat de statliga industrilånen beträffar, lånets första lyftningsdag plägar

utgöra den tidpunkt, som bestämmer de framtida amorteringarna, lillräckliga

skäl synas enligt kollega mening ej föreligga för att i detta fall frångå

denna av statskontoret tillämpade norm, i all synnerhet som den första lyftningsdagen

— den 14 oktober 1941 då 300,000 kronor lyftades — rätt nära

sammanfaller med den av bolaget förslagsvis angivna dagen den 1 januari

1942.

Statskontoret har — jämte förmälan att bolaget numera av lånet lyft sammanlagt

600,000 kronor — uttalat sin anslutning till vad kommerskollegium

anfört och föreslagit. ...

Statens industrikommission frumhuller, uti del ulltjåmt bek> nimel sunirnu

läget i fråga örn försörjningen med byggnadsjärn gör det önskvärt, att till

verkningen av strängbetong snarast kommer i gång och bedrives i största

möjliga omfattning. Kommissionen, som säger sig hava bedömt nu förevarande

ärende endast med hänsyn till den planerade tillverkningens intresse i

fråga örn materiallörsörjningen, tillstyrker bilall till bolagets framställning

i den utsträckning, som föreslagits av ämbetsverken.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

Departements
chefen.

Enligt sökandebolagets framställning skulle räntan å ifrågavarande lån

nedsättas från 5 till 4 procent och den beträffande halva lånebeloppet, 400,000

kronor, föreskrivna årliga amorteringen så framflyttas, att amorteringsfrihet

åtnjötes under två år från lyftningsdagen. Däremot skulle återstoden av lånet,

likaledes 400,000 kronor, alltjämt icke vara underkastad någon regelbunden

amortering men återbetalas senast inom tio år från samma tidpunkt.

Med hänsyn till vad bolaget och de hörda myndigheterna anfört vill jag

icke motsätta mig en lindring av lånevillkoren i huvudsak enligt bolagets

framställning. Vad bolaget föreslagit överensstämmer, frånsett att endast

hälften av lånet skulle regelbundet amorteras, i stort sett med vad som gäller

för industrilån ur industrilånefonden. Räntan å sådana lån kan dock ändras

genom beslut av Kungl. Majit och riksdagen. För min del anser jag mig

kunna tillstyrka bifall till bolagets framställning på det sätt, att det belopp

av 400,000 kronor, som enligt de gällande lånevillkoren icke är underkastat

amortering, alltjämt må återbetalas inom en tid av tio år från lyftningsdagen

samt att i övrigt för lånet skola i tillämpliga delar gälla de för lån ur

industrilånefonden meddelade bestämmelserna.

Med avseende å bolagets framställning, att den 1 januari 1942 skulle fastställas

såsom lyftningsdag för lånet, vill jag allenast erinra örn att enligt

gällande bestämmelser för lån ur industrilånefonden amorteringsskyldigheten

inträder efter två år från första lyftningsdagen och att sålunda, vid bifall till

mitt förslag, tiden för amorteringsfriheten liksom inträdet av återbetalningsskyldigheten

räknas från den 14 oktober 1941, då första delen av lånet lyftes.

Att härutinnan vidtaga någon ändring i villkoren synes mig icke tillräckligt

motiverat.

Med hänsyn till att de för ifrågavarande lån gällande villkoren på sin tid

underställdes riksdagens prövning torde även de av mig nu förordade ändringarna

i villkoren böra föreläggas riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att villkoren för ifrågavarande lån till Aktiebolaget Kv.

Tryckeriet må ändras i huvudsaklig överensstämmelse med

vad jag i det föregående förordat.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Forssberg.

427726. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1942:132 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar i villkoren för ett Aktiebolaget Kv. Tryckeriet beviljat lån. s. 5 i texten