Sök i Ratio Lex

Angående anslag till kostnader för årlig taxering för budgetåret 1942/43

1942-04-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:223, Angående anslag till kostnader för årlig taxering för budgetåret 1942/43

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 223.

1

Nr 223.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till kostnader

för årlig taxering för budgetåret 1942/43; given

Stockholms slott den 10 april 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 april 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med chefen för socialdepartementet:

I årets statsverksproposition lia, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

beräknats dels ett förslagsanslag av 5,000,000 kronor till kostnader för årlig

taxering, dels ett reservationsanslag av 600,000 kronor till särskilda taxeringsundersökningar.

Anslagsbehoven ha avsetts skola bli föremål för slutlig prövning,

sedan pågående utredning örn beskattningsmyndigheternas organisation

m. m. avslutats. Bland annat i avvaktan på resultaten av denna utredning ha

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 223.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 223.

även anslagen till länsstyrelserna i årets statsverksproposition tillsvidare blott

beräknats.

I skrivelse den 19 mars 1942 ha vederbörande sakkunniga anmält, att utredningen

angående beskattningsnämndernas och länsstyrelsernas organisation

icke kunde beräknas bli avslutad förrän under instundande sommar. Anslagen

till taxeringsändamål för nästa budgetår torde för den skull få prövas

utan hänsyn till de förslag, som de sakkunniga kunna framlägga.

Chefen för socialdepartementet har tidigare denna dag anmält förslag till

proposition angående anslag till länsstyrelserna för budgetåret 1942/43.

Den övervägande delen av kostnaderna för det årliga taxeringsarbetet bestrides

av statsmedel och täckes från förslagsanslaget till kostnader för årlig

taxering. De i riksstaten under detta anslag anvisade beloppen under budgetåren

1931/32—1940/41 samt nettoutgifterna från anslaget under samma

tid framgå av efterföljande tabell. Utgifterna ha däri uppdelats i två grupper,

nämligen dels av Kungl. Maj:t jämlikt 145 § 4 mom. taxeringsförordningen

anvisade belopp — avseende huvudsakligen ersättning åt ordförande och

kronoombud i taxeringsnämnderna, gottgörelse för i samband med taxeringsförrättningarna

lämnat biträde av städernas tjänstemän samt bidrag till

kostnader, som vissa städer åtagit sig för särskilda anstalter för taxeringsarbetet

-— och dels övriga kostnader.

Budgetår

Anslag å

riksstaten

kronor

Nettoutgifter å anslaget

Jämlikt 145 §

4 mom. an- visade belopp

kronor

Övriga

kostnader

kronor

Summa

kronor

1931/32 ..............................

3,400,000

2,730,000

977,400

3,707,400

1932/33 ..............................

3,000,000

2,300,600

713,700

3,014,300

1933/34 ..............................

2,500,000

1,886,100

699,900

2,586,000

1934/35 ..............................

2,700,000

1,941,350

776,250

2,717,600

1935/36 ..............................

3,000,000

2,168,000

922,900

3,090,900

1936/37 ..............................

3,200,000

2,359,600

990,400

3,350,000

1937/38 ..............................

3,300,000

2,375,600

916,900

3,292,500

1938/39 ..............................

3,400,000

2,365,200

1,138,900

3,504,100

1939/40 ..............................

3,800,000

2,642,550

1,240,150

3,882,700

1940/41 ..............................

4,000,000

2,542,000

1,343,600

3,885,6001

För innevarande budgetår höjdes anslaget med 500,000 kronor till 4,500,000

kronor. Vid anslagsberäkningen utgick man ifrån att krigskonjunkturskatten

och omsättningsskatten skulle medföra betydande utgiftsökningar. Vidare ansågs

arbetsuppgifternas vidgade omfattning motivera, att en förbättring av ersättningarna

till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnderna upptogs

1 Här bortses från vissa i räkenskaperna utbalanserade förskott om tillhopa 908,850 kronor,

vilka av riksräkenskapsverket påförts anslaget"vid budgetredovisningens upprättande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 223.

till övervägande; dessa ersättningar hade under närmast föregående budgetår

på grund av det rådande läget begränsats att utgå efter något snävare grunder

än tidigare. Slutligen motsåg man en stegring av kostnaderna för tryckning av

blanketter m. m.

De av Kungl. Majit för innevarande budgetår enligt 145 § 4 mom. taxeringsförordningen

från anslaget anvisade beloppen utgöra sammanlagt 2,808,600

kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till budgetåret 1940/41 på mer

än 250,000 kronor. Ökningen betingas i huvudsak av att arvodena åt ordförande

och kronoombud i taxeringsnämnderna återförts till den före år 1941

tillämpade nivån samt av att taxeringsmaterialets omfattning vuxit, övriga

kostnader, som skola bestridas av taxeringsanslaget, torde komma att medföra,

att detta överskrides. Här må erinras om att av anslaget skola bestridas

även kostnaderna för en vid höstsessionen av 1941 års riksdag beslutad

personalökning vid landskontoren.

Kungl. Majit har den 30 januari 1942 av sjunde huvudtitelns anslag till

extra utgifter anvisat ett belopp av 10,053 kronor till stipendier åt taxeringsnämndsordförande,

bosatta utom Stockholm, för deltagande i en föreläsningskurs

i skattefrågor. Även denna utgift torde slutligt böra påföras taxeringsanslaget.

Därest riksdagen icke riktar någon erinran däremot, torde Kungl. Majit

få meddela beslut av denna innebörd.

Innan jag går in på en beräkning av taxeringsanslaget för nästa budgetår,

torde jag få närmare beröra två särskilda förutsättningar för anslagsberäkningen,

nämligen statens kostnader för taxeringsarbetet i Stockholm samt formen

för medelsanvisning till de av 1941 års riksdag beslutade provisoriska

åtgärderna för effektivisering av taxeringsverksamheten.

Vid anmälan av förslag rörande taxeringsanslaget för innevarande budgetår

(prop. nr 257) anförde jag, att lösningen av frågan örn fördelningen mellan

staten och Stockholms stad av kostnaderna för Överståthållarämbetet

finge antagas påverka medelsbehovet under anslaget. Då avgörandet av

nämnda fråga emellertid gjordes beroende av viss ytterligare utredning,

kunde anslaget för nämnda budgetår beräknas med utgångspunkt från då

gällande förhållanden. I proposition nr 115 till årets riksdag har Kungl. Majit

framlagt förslag rörande överståthållarämbetets organisation m. m. Därvid

har förutsatts, att ämbetets skatteavdelning tills vidare skall kvarstå å kommunens

stat och den nuvarande formen för statens bidrag till förvaltningskostnaderna

bibehållas. Ett av överståthållarämbetskommittén framlagt förslag

örn höjning av ersättningen för taxeringsarbetet i Stockholm från nuvarande

220,000 kronor lill 282,000 kronor har upptagits till behandling i en annan

proposition samma dag (nr 137), i vilken Kungl. Majit på mitt förslag

hemställt örn riksdagens bemyndigande att till Stockholms stad utbetala ett

till 250,000 kronor höjt ersättningsbelopp för tiden den 1 oktober 1942—30

september 1943. Ifrågavarande höjning av ersättningen torde icke påverka

belastningen av taxeringsanslaget för nästa budgetår utan bör beaktas först

vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1943/44.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 223.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 351 angående förstärkning av

laxeringsorganisationen m. m. har 1941 års riksdag (skriv, nr 517) beslutat

vissa provisoriska åtgärder åsyftande en omedelbar effektivisering av taxeringsverksamheten.

I huvudsak avsågo dessa åtgärder dels en förstärkning

av landskontorens arbetskrafter under år 1942 för att möjliggöra för länsstyrelserna

att helt avdela en eller i vissa fall två lämpliga befattningshavare

för fullgörande av taxeringsgöromålen, dels ock en skärpning av bokföringskontrollen

över de av rörelseidkare och fria yrkesutövare avgivna deklarationerna

genom anställande under åren 1942 och 1943 av ett femtiotal bokföringsgranskare

(utöver de vid länsstyrelserna förut förordnade bokföringssakkunniga

taxeringsbiträdena). Enligt vad i propositionen anfördes skulle

dessa bokföringsgranskare, även om de utplacerades vid länsstyrelserna, stå

till förfogande för den centrala, tills vidare av Kungl. Majit utövade ledningen.

Kontrollverksamheten skulle därigenom kunna koncentreras på vissa områden,

örn så funnes påkallat. Granskningen skulle även kunna avse annan

taxering än till inkomst- och förmögenhetsskatt, exempelvis taxeringen till

omsättningsskatt.

Kostnaderna för förstärkningen av landskontorens arbetskrafter, vilka för

helår beräknades till 150,000 kronor, skulle, såsom tidigare berörts, under första

halvåret 1942 bestridas av det för löpande budgetår anvisade förslagsanslaget

till kostnader för årlig taxering. Beträffande tiden därefter uttalade jag

vid anmälan av förslaget, att kostnaderna borde beaktas vid bestämmande av

taxeringsanslaget för budgetåret 1942/43. På sätt chefen för socialdepartementet

uttalat vid anmälan denna dag av proposition om anslag till länsstyrelserna

för nästa budgetår, kunna emellertid ifrågavarande kostnader från

och med ingången av budgetåret 1942/43 lämpligen bestridas från länsstyrelsernas

avlöningsanslag. Då den genomförda förstärkningen av landskontorens

arbetskrafter i sistnämnda proposition förutsatts skola upprätthållas under

hela budgetåret, har vid bestämmandet av anslagsposten till avlöningar åt

övrig icke-ordinarie personal vid länsstyrelserna för ändamålet inräknats ett

belopp av 150,000 kronor.

Till bestridande av kostnaderna under första halvåret 1942 för de nyanställda

bokföringsgranskama, för vissa instruktionskurser för dessa ävensom

för skrivhjälp och annat arbetsbiträde samt reseersättningar och expenser

har 1941 års riksdag, med utgångspunkt från en beräknad sammanlagd

årskostnad av minst 600,000 kronor, för löpande budgetår anvisat ett reservationsanslag

till särskilda taxeringsundersökningar av 300,000 kronor.

För nästa budgetår har i statsverkspropositionen, såsom förut nämnts, i avbidan

på särskild proposition, för samma ändamål beräknats ett reservationsanslag

av 600,000 kronor. Såsom chefen för socialdepartementet anfört

vid äskande av anslagen till länsstyrelserna för nästa budgetår, torde emellertid

även ifrågavarande kostnader kunna bestridas från länsstyrelsernas

anslag till avlöningar, reseersättningar och expenser. I den av chefen för

socialdepartementet förordade staten för länsstyrelsernas avlöningsanslag har

i enlighet härmed under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 223.

5

Harie personal för ifrågavarande ändamål beräknats ett belopp av 575,000

kronor. Frågan om särskilt anslag för taxeringsnndersökningarna har därmed

förfallit. Den reservation, som eventuellt kan uppkomma å del för innevarande

budgetår anvisade beloppet, torde tills vidare få kvarstå å anslaget

för att stå till Kungl. Maj:ts disposition för bestridande av olika med taxeringskontrollen

förenade kostnader.

Den föreslagna överflyttningen från sjunde till femte huvudtiteln av medelsanvisningen

för de nyanställda bokföringsgranskarna och förstärkningen

av landskontorens arbetskrafter är föranledd av redovisningstekniska hänsyn.

Den avser alltså icke någon förändring i den centrala ledningen av taxeringskontrollen.

Det ligger i sakens natur att frågor rörande organisationen av

denna kontroll, avlönandet av bokföringsgranskarna, ledningen av deras

verksamhet m. m. alltfort böra beredas inom finansdepartementet.

Anslaget till kostnader för årlig taxering under nästa budgetår kan sålunda

i huvudsak beräknas utan hänsyn till kostnaderna för de av 1941 års riksdag

beslutade provisoriska åtgärderna för taxeringsverksamhetens effektivisering.

En betydande höjning av anslaget är emellertid trots detta påkallad. I jämförelse

med de beräkningar, som lågo till grund för anslagets bestämmande

för innevarande budgetår, synas ökningar vara erforderliga på ett flertal olika

punkter. Kostnaderna för arvoden till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnderna

torde böra beräknas till ett åtminstone 100,000 kronor högre

belopp, nännast på grund av taxeringsmaterialets ökning; härvid bortses från

ersättning för arbetet med omsättningsskattetaxeringen. Den skärpta bokföringskonlrollen

torde vidare kunna förväntas medföra ökat arbete inom

prövningsnämnderna och därmed också stegrade kostnader. Vad angår utgifterna

för de vid länsstyrelserna anställda bokföringssakkunniga taxecingsbiträdena

och deras medhjälpare — vilka kostnader hittills bestritts

och åtminstone tills vidare böra bestridas från taxeringsanslaget — uppgå de

löner, arvoden m. m., som Kungl. Maj:t beslutat för innevarande budgetår,

lill ett belopp som med 85,000 kronor överstiger de för ändamålet i fjol beräknade

kostnaderna. En motsvarande uppräkning för nästa budgetår är

tydligen motiverad. För instruktionsmöten i Stockholm med landskamrerarna

torde böra räknas med utgifter på omkring 25,000 kronor. Den mest

betydande ökningen betingas emellertid av kostnaderna för arbetet med omsättningsskattetaxeringen

för år 1941. Utgifterna för taxeringsnämndernas

arbete härmed torde väsentligen falla först på nästa budgetår. En uppskattning

av det av dessa utgifter föranledda medelsbehovet möter i nuvarande

läge, innan närmare erfarenheter örn arbetets art och omfattning vunnits,

stora svårigheter. På grundval av en preliminär kalkyl synes för ändamålet

böra räknas med en kostnad av i runt tal 000.000 kronor.

Med hänsyn till vad här antoris synes erforderligt all för nästa budgetår

räkna med en ökning av taxeringsanslaget i förhållande lil! det för löpande

budgetår anvisade beloppet med 800,000 å 900,000 kronor. Jag förordar därför,

att anslaget uppföres med eli belopp av 5,400,000 kronor.

Biliana till riksdagens protokoll 1942. Isand. i\''r 223. ^

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 223.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för årlig taxering å driftbudgeten under

sjunde huvudtiteln för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av ............................ kronor 5,400,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

427736. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:284 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överskridande av viss anslagspost i den för länsstyrelserna fastställda avlöning sstat s. 1 i texten
  2. SU 1942:123 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942 43 till kostnader för ärlig taxering. s. 9 i texten