Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § 2 mom. samt 7 och 31 §§ lagen den 28 juni 1935 (nr 434) örn folkpensionering, m. m

83 sidor, varav 81 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 81 av 83 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:232, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § 2 mom. samt 7 och 31 §§ lagen den 28 juni 1935 (nr 434) örn folkpensionering, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

1

Nr 232.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 6 § 2 mom. samt 7 och 31 §§

lagen den 28 juni 1935 (nr 434) örn folkpensionering,

m. m.; given Stockholms slott den 24- april 1942.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

dels, jämlikt § 87 regeringsformen, antaga härvid fogat förslag till lag angående

ändrad lydelse av 6 § 2 mom. samt 7 och 31 §§ lagen den 28 juni

1935 (nr 434) örn folkpensionering,

dels antaga härvid fogade förslag till

1. lag angående ändrad lydelse av 5 § 2 mom. lagen den 18 juni 1937 (nr

382) om barnbidrag,

2. lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1942/43 å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag samt

3. förordning om dyrtidstillägg under budgetåret 1942/43 å blindhetsersättningar,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 232.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 6 § 2 moni. samt 7 och 31 §§ lagen den

28 juni 1935 (nr 431) om folkpensionering.

Härigenom förordnas, att 6 § 2 mom. samt 7 och 31 §§ lagen den 28 juni

1935 om folkpensionering1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

6 §•

2 mom. Jämte grundpension utgår tilläggspension med följande belopp,

nämligen

i ortsgrupp 1.................................... 250 kronor,

» » 2.................................... 350 , ,

» » 3.................................... 450 »

med avdrag av fem tiondelar av den pensionsberättigades årsinkomst i vad

den må överstiga 200 kronor. Örn jämkning av pensionsbelopp stadgas i 31 §

tredje stycket.

Indelningen i---medgiva undantag.

7 §•

Årsinkomst, som--- 400 kronor.

Där inkomst---av Konungen.

Vid uppskattningen av fastighets eller kapitals avkastning skall denna

höjas med 4 procent av det belopp, varmed sammanlagda behållna värdet

av fastighet och kapital må överstiga 5,000 kronor, och med ytterligare 6

procent av det belopp, varmed samma värde må överstiga 10,000 kronor.

I fråga — — — ogift person.

31 §.

Finner pensionsstyrelsen den — — — styrelsen bestämma pensionsbeloppet.

Finner pensionsstyrelsen i----pension, bestämma pensionsbeloppet.

Vid pensionens bestämmande må tilläggspensionens belopp höjas eller sänkas

med högst tre kronor så, att pensionen kan utbetalas månadsvis jämnt i

femtiotal ören. Där endast grundpension utgår, må dennas belopp höjas så,

att pensionen kan utbetalas kvartalsvis jämnt i femtiotal ören. Pensions
-

1 Senaste lydelse av 6 § 2 mom. och 7 § se SFS 1937: 163.]

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

3

styrelsen utfärdar pensionsbrev, vilket genom pensionsnämndens försorg tillställes

den, som äger uppbära pensionen.

Örn pensionsstyrelsen---därom utfärdar.

Finner pensionsstyrelsen--— nödig rättelse.

I behandling---till dom.

Vad angående---meddelat beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1943.

Där enligt omräkning av pension, som skall verkställas med anledning av

bestämmelserna i denna lag, nu utgående pension skulle ökas med mindre

belopp än tre kronor, skall ändring av sådan pension icke vidtagas.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 5 § 2 moni. lagen den 18 juni 1937 (nr 382)

om barnbidrag.

Härigenom förordnas, att 5 § 2 mom. lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

5 §.

2 mom. Barnbidrag enligt---180 kronor.

överstiger moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst 750 kronor i

ortsgrupp 1, 1,000 kronor i ortsgrupp 2 och 1,250 kronor i ortsgrupp 3, eller

har den arbetsoförmögne, därest han är gift, tillsammans med sin hustru en

årsinkomst överstigande 900 kronor i ortsgrupp 1, 1,200 kronor i ortsgrupp

2 och 1,500 kronor i ortsgrupp 3, minskas barnbidraget med sex tiondelar av

årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp.

Barnbidrag, varom---medgiva undantag.

Vistas barn--— därtill nedsättas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1943.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Förslag

till

Lag

om dyrtidstillägg under budgetåret 1942/43 å folkpensioner, invalid

understöd och barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd

eller barnbidrag skall erhålla dyrtidstillägg därå för vart och ett av

tredje och fjärde kvartalen 1942 med belopp, motsvarande en tredjedel av folkpensionens,

invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för respektive

kvartal, samt för vart och ett av första och andra kvartalen 1943 med följande

belopp, nämligen

i fråga om folkpension eller invalidunderstöd......... 35 kronor,

beträffande barnbidrag för ett barn.................. 25 » ,

» » » två » .................. 44 » ,

» » »tre » .................. 62 » 50 öre samt

» » » varje barn däröver ytterligare.

................... 12 » 50 » .

Dyrtidstillägg utgår dock icke å pension, understöd eller bidrag, som icke

uppgår till 12 kronor för år räknat. Dyrtidstillägg å barnbidrag utgår å

det barnbidragsbelopp, som belöper å barnet, innan avdrag för inkomst jämlikt

6 § 2 mom. andra stycket lagen örn barnbidrag verkställts.

Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.

Tillägg, som förfaller till betalning tidigare än under ett kvartals sista månad,

utgår med oförändrat belopp, även örn tilläggspensionen, invalidunderstödet

eller barnbidraget minskas eller upphör att utgå efter den månad, under vilken

förfallotiden infaller. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension, invalidunderstöd

eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest skulle

hava förfallit till betalning.

2 §.

Till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg bidraga kommuner

och landsting med belopp, beträffande tilläggen under tredje och fjärde kvartalen

1942 motsvarande en sjättedel av deras andelar i kostnaderna för under

år 1942 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, samt

i fråga örn tilläggen under första och andra kvartalen 1943 motsvarande en

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma]:ts proposition nr 232.

5

femtedel av deras andelar i kostnaderna för under år 1943 utanordnade tillläggspensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3 §■

Bestämmelserna i lagarna om folkpensionering och om barnbidrag skola,

där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet

beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen uppdraga

åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även postverket,

åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att meddela

de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga

för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Förslag

till

Förordning

om dyrtidstillägg under budgetåret 1912/43 å blindhetsersättningar.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter blindhetsersättning skall under budgetåret 1942/43 av

statsmedel erhålla dyrtidstillägg därå med belopp, motsvarande en tredjedel

av blindhetsersättningens belopp för budgetåret.

Dyrtidstillägg utbetalas kvartalsvis å den tid och i den ordning Konungen

bestämmer. Tillägg, som förfaller till betalning tidigare än under ett kalenderkvartals

sista månad, utgår med oförändrat belopp, även om blindhetsersättningen

upphör att utgå efter den månad, under vilken förfallotiden infaller.

Dyrtidstillägg utgår icke, där blindhetsersättning upphört att utgå, när

dyrtidstillägg eljest skulle hava förfallit till betalning.

2 §•

Bestämmelserna i förordningen om blindhetsersättning skola, där ej annat

följer av 1 §, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande dyrtidstillägg;

dock äger Konungen uppdraga åt pensionsstyrelsen att meddela

de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna förordning innehåller, finnas

erforderliga för förordningens tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1942.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

7

Utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 1 april 19i2.

Närvarande:

Stastministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander, Gjöres.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller, frågor rörande dels vissa ändringar

i lagarna om folkpensionering, barnbidrag och förskottering av underhållsbidrag

till barn, dels dgrtidstillägg under budgetåret 19U2/A3 å folkpensioner

m. m., dels ock förenkling av utbetalandet av folkpensioner m. m. samt

anför:

A. Vissa ändringar i lagarna om folkpensionering, barnbidrag

och förskottering ay underhållsbidrag till barn.

Inledning.

Socialvårdskommitténs framställning.

I samband med behandlingen under hösten 1941 av spörsmålet om ytterligare

dyrtidstillägg för nämnda år å folkpensioner, invalidunderstöd, barnbidrag

och blindhetsersättningar har socialvårdskommittén, med hänsyn till

nödvändigheten att även under år 1942 bereda dem, som komma i åtnjutande

av nyssnämnda förmåner, ekonomisk lättnad under rådande dyrtid, upptagit

till övervägande vissa frågor rörande förbättringar av folkpensioneringslagen

samt lagarna örn barnbidrag och bidragsförskott annorledes än

genom dyrtidstillägg, vilka förbättringar kunde anses påkallade av krisförhållandena

eller eljest önskvärda. Kommittén har därvid ingående diskuterat

möjligheten av förhöjning av pensionerna för ensamstående pensionärer,

frågan huruvida åtgärder kunde vidtagas för att åstadkomma en mera vidsträckt

användning av de kommunala pensionstillskotten samt spörsmålet, huruvida

kommunala pensionstillskott och kommunala hyresbidrag med statsbidrag

till folkpensionärer kunde införas. Det hade dock visat sig, att betydande

organisatoriska svårigheter vore förenade med genomförande av förslag

i sådant syfte. Även i fortsättningen syntes därför dyrtidstillägg böra

anlitas för att bringa folkpensionärer m. fl. den nödvändiga hjälpen. Vissa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

olägenheter vore emellertid förenade med utvägen att giva procentuella dyrtidstillägg

och enligt kommitténs mening vöre det icke lämpligt att utan vidare

fortsätta därmed. Vissa lagändringar borde vidtagas, som förminskade

berörda olägenheter.

I anslutning till vad sålunda anförts har kommittén funnit sig böra föreslå

följande författningsändringar, nämligen dels ändring av den s. k. 7i0-regeln,

dels förhöjning av den avdragsfria inkomsten och dels ändring av bestämmelserna

om beräkning av inkomst av fastighet och kapital. Vidare har kommittén

förutsatt, att nu gällande regler för uppskattning av naturaförmåner,

vilka fastställts av Kungl. Maj:t genom brev till pensionsstyrelsen den 30 juni

1937, skulle ersättas med nya regler i samband med ikraftträdandet av

de föreslagna författningsändringarna.

Socialvårdskommitténs förslag och motivering till desamma hava sammanfattats

i en den 16 september 1941 dagtecknad, till chefen för socialdepartementet

avlåten skrivelse. Denna skrivelse med tillhörande bilagor torde såsom

bilaga få fogas till protokollet i förevarande ärende.

Yttranden över socialvårdskommitténs

framställning m. m.

I anslutning till socialvårdskommitténs framställning har filosofie licentiaten

Emil Liedstrand ingivit en skrivelse, vari erinrats om

vissa oförmånliga verkningar av gällande avdragsregler samt — efter framhållande,

att kommitténs förslag visserligen vore steg i rätt riktning men

dock alldeles otillräckliga — hemställts, att i samband med behandlingen av

nyssnämnda förslag den frågan måtte upptagas till prövning, huru man

skulle kunna komma fram till en sådan anordning av socialförsäkringen,

varigenom samhällets, arbetsgivarnas och de enskilda medborgarnas åtgärder

med avseende å försörjningen på ålderdomen, vid varaktig arbetsoförmåga

och för efterlevande bringades i harmonisk samverkan.

Yttranden över socialvårdskommitténs framställning

hava, efter remiss, avgivits av pensionsstyrelsen, socialstyrelsen, statskontoret,

Överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Uppsala, Göteborgs och Bohus,

örebro, Kopparbergs och Norrbottens län, svenska stadsförbundet, svenska

landskommunernas förbund, svenska landstingsförbundet, svenska fattigvårds-

och barnavårdsförbundet samt de anställdas centralorganisation (Daco).

Länsstyrelsen i Norrbottens län har bifogat yttrande av fattigvårds- och barnavårdskonsulenten

i nionde distriktet.

Pensionsstyrelsens och socialstyrelsens yttranden innefattade även yttranden

över Liedstrands skrivelse, över densamma har därjämte

socialvårdskommittén avgivit yttrande.

I detta sammanhang må omnämas, att socialvårdskommittén i detta yttrande

anfört, bland annat, följande:

Kommitténs nu framlagda förslag avser endast att mildra vissa under nuvarande

förhållanden särskilt starkt framträdande olägenheter hos den gällande

lagstiftningen utan att ändringar av principiell natur därigenom vidtagas

i densamma. Kommitténs förslag är därför närmast att betrakta såsom

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

ett provisorium i avbidan på det mera omfattande förslag, vilket kommittén

kommer att framlägga i sinom tid. I samband med utarbetande^: av ett sadant

förslag kommer givetvis tillbörlig uppmärksamhet att ägnas åt de av Liedstrand

framförda allmänna synpunkterna angående hänsyn till olika i pensioneringssyfte

förekommande anordningar. ...

De verkningar av de nuvarande avdragsreglerna i folkpensionenngslagen,

som berörts av Liedstrand, hava varit föremål för noggranna överväganden

inom kommittén, men kommittén har icke funnit sig kunna förorda längre

gående åtgärder än de föreslagna utan risk att föregripa den blivande revisionen

av samma lag. Även andra skäl tala för iakttagande av varsamhet i förevarande

avseende.

Allmänna synpunkter.

Socialvårdskommittén.

Beträffande av kommittén uttalade allmänna synpunkter hänvisas till dess

såsom bilaga till detta protokoll fogade skrivelse ävensom till vad kommittén,

på sätt nyss anförts, yttrat i anledning av Liedstrands framställning.

Yttranden över socialvårdskommitténs skrivelse.

Att författningsändringar skola vidtagas i nu ifrågavarande lagstiftning i

huvudsaklig överensstämmelse med socialvårdskommitténs förslag tillstyrkes

i flertalet yttranden över förslaget. Sålunda förklara sig Överståthållarämbetet

samt länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, örebro, Kopparbergs och

Norrbottens län icke hava något att erinra mot förslaget. I huvudsak tillstyrkande

yttranden hava även avgivits av fattigvårds- och barnavardskonsulenten

i nionde distriktet, svenska landstingsförbundet och Daco.

Socialstyrelsen understryker, att en omedelbar och påtaglig förbättring

av ifrågavarande socialförsäkringsförmåner är erforderlig samt anför:

Till ytterligare stöd för åtgärder i föreslagen riktning kan socialstyrelsen,

vad särskilt beträffar folkpensioneringen, nämna, att av styrelsen verkställda

preliminära beräkningar visa, att mera än hälften — omkring 55 % av värdet

av fattigvård, inklusive kommunala pensionstillskott, i kommunerna

under år 1939 tillfördes personer med tilläggspension. Det sammanlagda värdet

av denna fattigvård åt tilläggspensionärerna var omkring 50 miljoner

kronor — utan avdrag för vad som kan ha återbetalats till fattigvardsstyrelserna

med tilläggspensionsmedel — och antalet tilläggspensionärer med fattigvård

och kommunala pensionstillskott var drygt 142,000, d. v. s. nära h

av hela antalet tilläggspensionärer i landet i slutet av år 1939.

De anförda siffrorna, vilka under tiden efter år 1939 sannolikt hava blivit

än större, visa tydligt, att det huvudsakliga syftet med folkpensioneringen —

att bereda ålderstigna eller eljest invalida samhällsmedlemmar en annan

form för understöd än fattigvård eller hjälp av enskilda — i avsevärd omfattning

icke uppnås under nuvarande förhållanden. Det må vidare påpekas, att

även en annan icke oväsentlig fördel, som avsetts med pensionsförsäkringen,

försvagats, nämligen en jämnare fördelning av den börda, som eljest pavilade

kommunerna och de enskilda för de gamlas och invalidernas försörjning.

Det är sålunda endast i enlighet med själva syftet med här ifrågavarande

socialförsäkring, att bland annat folkpensionärernas läge förbättras. Ur de

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

synpunkter, som socialstyrelsen har att företräda särskilt i avseende å socialvården,

finner styrelsen det vara angeläget, att den tydligen alltför vanliga

sammankopplingen på ena eller andra sältet av folkpensioner med fattigvård

effektivt motverkas. En dylik mera allmänt erforderlig påbyggnad av folkpensioner

med helt kommunala understöd är nämligen ekonomiskt och administrativt

betungande för kommunerna. Det är givetvis även besvärande

för de enskilda hjälpbehövande tilläggspensionärerna.

Socialstyrelsen anser alltså, att synnerligen starka skäl tala för ett omedelbart

realiserande av den föreslagna förbättringen av de här ifrågavarande

socialförsäkringsförmånerna, vilken åtminstone till viss del torde vara ägnad

att motverka nyss antydda förhållanden.

Pensionsstyreisen är däremot i princip kritiskt inställd mot socialvårdskommitténs

förslag samt yttrar:

En förbättring av de förmåner, som utgå enligt lagarna örn folkpensionering

och barnbidrag och vilka även under normala förhållanden i åtskilliga

fall torde vara otillräckliga för en nödtorftig försörjning, är givetvis ett spörsmål

av största betydelse. Vid en prövning av hjälpbehovet för ifrågavarande

samhällsmedlemmar synes emellertid den naturliga utgångspunkten särskilt

i nuvarande ekonomiska läge böra vara den, att främst låta dem, vilkas försörjningsläge

är sämst, komma i åtanke. I detta hänseende må endast erinras

om att socialvårdskommittén, såsom densamma i sitt förslag inledningsvis

berört, icke funnit möjligheter föreligga att i förevarande sammanhang framlägga

förslag till åtgärder som skulle innebära ökad hjälp åt de förmånstagare,

vilka torde ha störst behov av sådan. Om statsmakterna fått tillfälle att

i ett sammanhang ta ståndpunkt till de reformer beträffande ifrågavarande

lagar som befunnits mest trängande, hade bättre tillfälle erhållits att mot

varandra väga de olika anspråkens berättigande samt att överblicka möjligheten

att genomföra dem inom ramen av förefintliga resurser och på lämpligaste

sätt.

0 Genom kommitténs förslag erhålla icke några av de till cirka 300,000 uppgående

folkpensionärer med inga eller ytterst ringa inkomster, utgörande

nära 2/s av hela antalet folkpensionärer med tilläggspension eller invalidunderstöd,

någon förbättring i sin ekonomiska ställning. Kommitténs förslag

avser nämligen endast pensionstagare med en inkomst, som överstiger det avdragsfria

beloppet, 100 kronor. Emellertid erhålla vissa tilläggspensionärer

med egen inkomst -— hur många är givetvis omöjligt att yttra sig om — helt

eller delvis kompensation för dyrtiden genom höjning av inkomsterna utan

att hänsyn härtill tagits eller tages vid pensionernas beräkning. Med stöd av

uttalandet i Kungl. Majt:s proposition den 26 september 1941, nr 304, att kristillägg

å statliga pensioner samt med sådana tillägg jämförliga inkomsttillskott

tills vidare vid tillämpning av 7 § lagen om folkpensionering icke böra

anses utgöra inkomst, har en ytterligare möjlighet skapats till förhindrande

av att kompensation för dyrtiden verkar minskande på folkpensionerna. Dessutom

må framhållas att dyrtidstillägg utgår såväl å den i folkpensionen ingående

tilläggspensionen som å grund- eller avgiftspensionen, vilken ej beröres

av 7/io-regeln.

1 motiveringen till sitt förslag synes socialvårdskommittén förutsätta att

man, i fråga örn nytillträdande pensionstagare, skulle vid uppskattning av

naturaförmåner och arbetsinkomster m. m. utgå från det förändrade penningvärdet.

Beträffande de cirka 160,000 tilläggspensionärer, som enligt av

pensionsstyrelsen fastställda inkomstberäkningar åtnjuta inkomst över 100

kronor och för vilka av arbetstekniska skäl en på grundval av ny ansökan

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

företagen efterprövning av inkomstberäkning m. m. kräver en relativt lång

övergångsperiod och särskilda anordningar, förutsätter kommittén att allenast

en teknisk omräkning sker med ledning av, som kommittén själv anger,

inkomstberäkningar som äro ganska föråldrade eller i varje fall icke överensstämma

med de, inkomster som pensionstagarna åtnjuta vid tiden för omräkningens

verkställande. En tillämpning av de utav kommittén angivna

principerna medför, att kommitténs förslag för nytillträdande pensionstagare

i åtskilliga fall icke torde innebära någon större förbättring sedd i ljuset av

de grunder som för närvarande tillämpas vid inkomstberäkningen. Systemet

verkar, som kommittén själv framhåller, därhän att förefintliga pensionstagare

komma i bättre läge än nytillkommande.

Några mera tungt vägande skäl torde icke föreligga att just nu och som

en isolerad reform förbättra läget för de folkpensionstagare som åtnjuta inkomster,

med reservation dock beträffande föreslagna ändringar i reduktionsfaktorn

Vio i 6 § lagen örn folkpensionering.

Länsstyrelsen i Uppsala län uttalar — närmast i anslutning till förslaget

om reduktion av avdragsregeln — att denna ändring måhända borde anstå

till dess socialvårdskommitténs slutliga förslag till revision av folkpensioneringen

förelåge.

Även svenska stadsförbundet uttalar tveksamhet och yttrar:

Vår folkpensionering synes alltjämt lida av konstitutiva brister. I socialvårdskommitténs

uppdrag ingår en utredning även om socialförsäkringen

och dess ställning till socialvårdens övriga grenar. Förbundet hade för sin del

tänkt sig, att en ytterligare ofrånkomlig översyn av hela folkpensioneringen

skulle sättas in i detta sammanhang och att mindre, i och för sig i enskilda

fall kanske nog så påkallade, justeringar av lagstiftningen till dess borde

anstå.

Sedd ur kommunernas synpunkt har lagstiftningen om folkpension genomgående

medfört överraskningar, i vad angår effekten av försäkringen och

därmed också av fördelningen mellan stat och kommun av kostnaderna. Vid

införandet av denna socialförsäkringsform väcktes förhoppningen, att densamma

skulle örn ej helt så dock i avsevärd grad göra fattigvården överflödig.

Så blev icke fallet. Sedermera har försäkringen utbyggts i avseende å

beloppen, som också dyrortsgraderats, allt med betydligt ökade kostnader för

kommunerna. Men effekten har — framför allt vad de större städerna angår

— ändock icke varit den avsedda, att avkoppla stora grupper av befolkningen

från andra understödsformer. Detta förhållande har tydligt klarlagts genom

av socialvårdskommittén verkställd statistisk utredning. Bortsett i detta

sammanhang från den självskrivna hänsynen till pensionärerna själva, haiman

således ur anförda synpunkter på kommunalt håll allt skäl att gärna

se en revision ännu en gång av folkpensioneringslagstiflningen, ehuru den i

sin nuvarande form är av ungt datum.

Men man vill som sagt gärna tänka sig, att ett övervägande av reformer

inom själva folkpensioneringen sker med hänsynstagande till den plats inom

hela socialvården, som slutligen skall avses för densamma. Ur det allmännas

synpunkt är det huvudintresset just nu, att så snart ske kan få planen för socialvården

upplagd. Alt bota vissa, till synes särskilt framträdande brister i

folkpensioneringslagen, förblir ett sekundärt intresse, så länge man icke vet,

vilka former av social försäkring och understöd, man för framliden har att

räkna med. Särskilt som i olika sammanhang skymtat hanken på nya former

av kommunala komplement till folkpensioneringen, måste huvudintresset på

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

kommunalt håll vara det, att socialvårdskommittén får sysselsätta sig med

planritningar i stort mera än med justeringar i detaljer.

Förbundet måste i föreliggande situation ställa sig minst sagt tveksamt om

lämpligheten att ånyo efter en nyligen verkställd revision och inför mera

djupgående utredningar tumma på enstaka detaljer. Omstöpningen av folkpensioneringsreglerna

börjar att få över sig något av ett »perpetuum mobile».

En sak är att tillse, att levnadskostnadsökningen icke får medföra ett nödtillstånd

för pensionärerna, en annan att låta ett abnormt läge omedelbart motivera

justeringen i vissa delar, medan de stora linjerna alltjämt dröja. — I avvaktan

på en mera genomgripande överarbetning, verkställd med hänsyn till

folkpensioneringens framtida ställning i socialvården, böra för närvarande

endast absolut oundvikliga ändringar i gällande bestämmelser vidtagas.

I princip avstyrkande ställer sig svenska landskommunernas förbund, som

till en början påpekar, att vissa uttalanden av socialvårdskommittén syntes

giva vid handen, att det nu skulle vara fråga örn åtgärder, betingade av det

rådande krisläget. Så syntes emellertid, såvitt styrelsen kunde finna, icke

vara förhållandet. Vad man vid bedömande av kommitténs förslag hade

att taga ställning till vore ändringar i själva grunderna för beräkningen av

tilläggspension m. m., vilka principiellt icke hade att göra med krisförhållandena

utan som syftade längre och gällde utformningen av ifrågavarande

förmåner jämväl för normala förhållanden. Det vore uppenbart, att den med

krisförhållandena sammanhängande stegringen av levnadskostnaderna borde

föranleda en förbättring av ifrågavarande förmåner. Men detta borde dock

kunna ske genom tillfälliga åtgärder av övergående natur. Att lägga krisförhållandena

till grund för ändringar på förevarande område, vilka skulle gälla

även under mera normala förhållanden, torde icke kunna anses principiellt

riktigt. Förbundet anför vidare:

Förbundet finner det anmärkningsvärt, att man nu inför den omfattande

och ingående reformen på socialvårdens område sätter i fråga att vidtaga

sådana betydelsefulla detaljändringar, som nu äro avsedda. Kommittén påpekar

själv på flera ställen i sitt betänkande vikten av att genom de nu föreslagna

åtgärderna en framtida revision av folkpensioneringslagen icke föregripes

och framhåller exempelvis beträffande den avdragsfria inkomsten enligt

6 § 2 mom. nämnda lag, att en definitiv lösning av frågan om inkomstgränsens

beroende av dyrortsgruppering och civilstånd bland annat med

hänsyn till pågående utredning icke kan lösas i förevarande sammanhang.

Såvitt styrelsen kan finna, torde med skäl kunna ifrågasättas, örn icke en

ändring av hithörande lagar borde få anstå, tills man komme i tillfälle att

bedöma problemen på grundval av kommitténs väntade reformförslag rörande

socialvården, vilket ju skall avse en allmän översyn av åtgärderna på

ifrågavarande område och upptaga till granskning icke minst socialvårdens

materiella innehåll. Utan tillgång till denna översikt över hithörande problem

är det nämligen svårt att taga ställning till sådana detaljfrågor, som nu

framlagts till avgörande.

Även en reservant inom pensionsstyrelsen (byråchefen Broberg) avstyrker

helt socialvårdskommitténs förslag, därvid han anför:

Det ligger i sakens natur att, när man gått in för en allmän folkpensionering,

denna bör vara av en relativt stabil natur. En dylik folkpensionering

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

blir alltid — icke minst av tekniska skäl — i viss mån summarisk och kan

icke i någon högre grad möta de i synnerhet under kristider alltid och särskilt

för vissa orter mycket växlande försörjningsbehoven.

Ett under kristider småningom alltmera ökat men synnerligen växlande

behov av försörjningsbidrag förefinnes särskilt på större orter och måste

där, örn och i den mån icke andra bestämmelser träffas, tillgodoses genom

kommunala pensionstillskott, eventuellt fattigunderstöd. För tillgodoseende av

försörjningsbehovet torde härvid först, förutom pensionen, redan beviljade

dyrtidstillägg på pensionerna komma att utnyttjas tillika med de ytterligare

två månadsutbptalningar, som utan lagändring kunna beslutas. Därefter

skulle, om ingen lagändring sker, kommunala pensionstillskott eller fattigunderstöd

komma till användning. På de större orter, varom här är fråga,

torde fattigvården i regel vara mera tidsenligt anordnad, och motviljan att

emottaga fattigunderstöd som följd härav i stor utsträckning hava försvunnit,

på samma gång som i dessa orter förmågan att bära en ökad fattigvård

är betydligt större än på mindre orter. Att märka är för övrigt, att på dessa

större orter kommunala pensionstillskott, eventuellt fattigvård, ofta icke

skulle kunna undvikas, även om avdragsprocenten sänktes från ho till /io.

På landsbygden torde motviljan mot att emottaga fattigunderstöd alltjämt

vara ganska starkt framträdande. Särskilt med hänsyn till att på landsbygden

värdet av naturaförmåner ofta ingår bland de pensionerades inkomster,

torde emellertid någon fattigvård som regel icke här vara erforderlig utöver

pensionerna och redan beviljade dyrtidstillägg — eventuellt utökade med de

två månadsutbetalningar, som ytterligare kunna beslutas, även örn någon lagändring

icke sker. Skulle på landsbygden i enstaka fall behov av understöd

härutöver uppstå, få dessa givetvis i vanlig ordning tillgodoses genom fattigunderstöd.

. ....

Av ovan anförda skäl anser jag, att man bör undvika att tor närvarande

vidtaga några ändringar i lagarna örn folkpensionering och barnbidrag, och

att det behov av ökade försörjningsbidrag, som under nuvarande krisförhållande

må yppa sig, får på annat sätt avhjälpas. Man skulle då slippa att binda

sig vid en sannolikt föga betydelsefull detaljändring av lagarna och i stället

vinna, att den stora och ganska trängande frågan örn nödiga ändringar i folkpensioneringslagen

och därmed sammanhängande författningar snarast möjligt

på därför lämplig tidpunkt skulle kunna i ett sammanhang upptagas till

prövning.

I förevarande sammanhang må återgivas vissa uppgifter rörande antalet

tilläggspensionärer, som åtnjuta fattigvårdsunderstöd eller pensionstillskott.

Utredningar berörande tilläggspensionärcrnas

förhållanden.

I september 1941 avlämnade socialvård skommittén sitt betänkande III, innefattande

statistisk undersökning angående fattigvårdens understödsverksamhet

(statens off. utredn. 1941:29). I betänkandet redogöres, bland annat,

för antalet tilläggspensionärer med fattigvårdsunderstöd eller pensionstillskott

i procent av samtliga. Härom anföres i betänkandet (sid. 19):

Av samtliga tilläggspensionärer uppburo under de tre månader undersökningen

avser (september—november 1938) i städerna 38.5 °/o och på landsbygden

22.3 % understöd i form av fattigvård eller pensionstillskott. Skillnaden

mellan städer och landsbygd i allmänhet i förevarande hänseende är allt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

så betydande. Stora skiljaktigheter råda emellertid även mellan olika grupper

av stadskommuner och landskommuner och mellan skilda landsdelar. Den

lägsta siffran uppvisa landsbygdens jordbrukskommuner, där i medeltal

16.8 % av tilläggspensionärerna åtnjuta fattigvård eller pensionstillskott. Det

storsta relativa antalet tilläggspensionärer med understöd som nyss nämnts

ha på landsbygden industrikommunerna (C-kommunerna) med 29.9 % och

bland städerna Göteborg med 46.7 %. Landskommunerna i Mälarlandskapen

samt i Norrland och Dalarna uppvisa högre medeltal än landskommunerna

i övriga riksområden.

De tilläggspensionärer, som erhöllo understöd av fattigvårdsstyrelserna i

form av vård å anstalt eller utackordering i enskilt hem, utgöra i städerna

13.2 °/o och i landskommunerna 10.3 % av samtliga tilläggspensionärer. I detta

hänseende råder alltså ingen större skillnad mellan landsbygd och städer i

allmänhet. Däremot framträda stora skillnader såväl mellan landsbygd och

städer som mellan olika slag av kommuner och skilda riksområden beträffande

relativa antalet av fattigvårdsstyrelserna hemunderstödda tilläggspensionärer.

Dessa utgjorde i städerna icke mindre än 25.3 % mot på landsbygden

11.1 /o av samtliga tilläggspensionärer. Genomsnittssiffran är lägst i jordbrukskommunerna,

6.7 °/o, och stegras med landskommunernas ökade inslag

av industri till 18.2 % i industrikommunerna. I fråga örn städerna avvika

Goteborg med en väsentligt högre siffra (33.0 %) och Malmö med en något

lägre sillra (19.9 /o) än övriga städer i medeltal. På landsbygden uppvisa

landskommunerna i Mälarlandskapen samt Norrland och Dalarna de högsta

sitfrorna och landskommunerna i Skåne, Halland och Blekinge de lägsta.

Jag övergår härefter till redogörelse i detalj för socialvårdskommitténs förslag.

Detaljbehandling av socialvårdskommitténs förslag-.

I. Lagen om folkpensionering.

A. Ändring av den s. k. 7/10-regeln.

Gällande bestämmelser.

I 6 § 1 mom. lagen den 28 juni 1935 (nr 434) örn folkpensionering stadgas,

att på grund av erlagda avgifter årligen skall utgå grundpension med dels ett

fast belopp om 70 kronor och dels ett efter vars och ens erlagda pensionsavgifter

växlande belopp, utgörande en tiondel av avgifterna. Hava ej sju avgifter

påförts den pensionsberättigade eller hava ej alla påförda avgifter erlagts

av honom, minskas det fasta beloppet i viss ordning. Enligt 6 § 2 mom. utgår

jämte grundpension tilläggspension med följande belopp, nämligen 250 kronoi

i ortsgrupp I, 350 kronor i ortsgrupp II samt 450 kronor i ortsgrupp lil,

med avdrag av 7io av den pensionsberättigades årsinkomst i vad densamma

överstiger 100 kronor.

Jämlikt övergångsbestämmelserna till lagen (40 §) skall den, som fått

pension enligt äldre lag, efter utgången av år 1936 anses hava fått folkpension

sig tillerkänd. Avgiftspensionens belopp för honom är alltjämt bestämd

enligt äldre regler men — med hänsyn till att grundpension icke utgår — är

högsta tilläggspension 300 kronor i ortsgrupp I, 400 kronor i ortsgrupp II

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

15

och 500 kronor i ortsgrupp lil. Från det sålunda förhöjda maximibeloppet

göres avdrag för inkomst enligt samma regler som för andra pensionstagare.

Från förarbetena till gällande lag må erinras, att enligt 1928 års pensionsförsäkringskommittés

förslag avdrag skulle ske med hälften av inkomsten, i

den mån den översteg 100 kronor; enligt 1913 års pensionsförsäkringslag

skulle avdragas 6/io av inkomst, överstigande 50 kronor. I propositionen nr

217 till 1935 års riksdag med förslag till lag om folkpensionering m. m. föreslogs,

på min föredragning, det avdragsfria beloppet till 100 kronor samt

avdrag med 5/io av överskjutande belopp för ensamstående pensionärer samt

med 3/* för pensionstagare, som hade gemensamt hushåll med annan pensionstagare.

Riksdagen antog emellertid, av kostnadsskäl, den i gällande lag

intagna regeln.

Socialvårdskommitténs framställning.

Kommittén föreslår en nedsättning av avdraget från 7/10 till 7io. Motiveringen

härtill samt uttalande örn resultatet därav återfinnas å sid. 45—46 och

47—48 i bilagan. Ändringen bör enligt kommitténs mening gälla även beträffande

dem, som vid de ändrade bestämmelsernas ikraftträdande redan äro i

åtnjutande av tilläggspension eller invalidunderstöd.

Beträffande pensionernas storlek vid olika alternativ må hänvisas till den

uppställning, vilken såsom bilaga A är fogad till socialvårdskommitténs

framställning (sid. 53 i bilagan).

Till förtydligande av innebörden i vad kommittén anfört rörande konsekvenserna

av nuvarande avdragsregel må återgivas följande uträkningar (i

uträkningsexemplen har förutsatts, att grundpension utgår med 70 kronor

samt att folkpensionären tillhör ortsgrupp III):

I. Dyrtidstillägg 3Bi/s °/o (4 infinadsutbetalnlngar).

Egen inkomst.................................. 100: — 200: — 300: —

Folkpensionären erhåller:

grundpension ................................ 70: — 70: — 70: —

tilläggspension................................ 450: — 380: — 310: —

dyrtidstillägg........................ å 520:— 173:33 å 450:— 150:— å 380:— 126:67

egen inkomst................................ 100: — 200: — 300: —-

793: 33 800: — 806: 67

Av inkomstökningen (utöver 100 kr.) blir 6: 67 kr. per 100 kr. faktisk behållning.

II. Dyrtidstillägg 412/s o/o (5 inåuadsutbetalningar).

Egen inkomst............................ 100: — 200: — 300: —

Folkpensionären erhåller:

grundpension ................................ 70: — 70: — 70: —

tilläggspension................................ 450: — 380: — 310: —

dyrtidstillägg ...................... å 520: — 216: 67 å 450: — 187: 60 å 380: — 158: 33

egen inkomst ................................ 100: — 200: — 300: —

836:67 837:60 838:33

Av inkomstökning (utöver 100 kr.) blir —: 83 kr. per 100 kr. faktisk behållning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

lil. Dyrtidstillägg 50 o/0 (<j månad.sutbetalniug-ar).

Egen inkomst.................................. 100: — 200: — 300: —

Folkpensionären erhåller:

grundpension ................................ 70: — 70: — 70: —

tilläggspension................................ 450: — 380: — 310: —

dyrtidstillägg ...................... å 520: — 260: — å 450: — 225: — å 380: — 190: —

egen inkomst ................................ 100: — 200: — 300: —

880: - 875: — 870: -

Inkomstökning (utöver 100 kr.) minskar nettobehållningen med 5 kr. per

100 kr.

Om den föreslagna ändringen av 7/io-regeln ävensom övriga av socialvårdskommittén

föreslagna, i det följande omnämnda lagändringar genomfördes,

vilka ändringar enligt kommitténs åsikt till stor del motiverades med

penningvärdets fall, syntes — fortsätter kommittén — konsekvensen fordra,

att reglerna för uppskattning av naturaförmåner även anpassades efter det

förändrade penningvärdet. De nu gällande reglerna, vilka återfunnes i Kungl.

Maj:ts brev till pensionsstyrelsen den 30 juni 1937 (svensk författningssamling

nr 869), borde därför i samband med lagstiftningens ikraftträdande ersättas

med nya regler.

Yttrandena.

Förslaget om ändring av 7l0 -regeln tillstyrkes i så gott som alla yttranden.

Även svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund, som

göra invändningar mot ändringar överhuvud, tillstyrka förevarande förslag,

därest ändringar dock vidtagas. Endast reservanten inom pensionsstyrelsen

avstyrker på sätt framgår av hans förut återgivna yttrande.

Pensionsstyrelsen erinrar om att, med bibehållande av en avdragsregel å

7/io, dyrtidstillägg motsvarande fem månadsutbetalningar icke lämpligen kunde

överskridas samt anför därefter:

Om man icke nu vill ändra reduktionsfaktorn, återstår att undersöka möjligheten

av att bygga på de procentuella tilläggen, sedan dessa överskridit

fem månadsbelopp, eventuellt tidigare, med fixt belopp. Ett dylikt system,

som emellertid medför ökad risk för felaktiga utbetalningar, torde vara tekniskt

genomförbart under förutsättning att det fixa beloppet göres lika i

samtliga tre ortsgrupper. Denna omständighet torde å sin sida medföra vissa

svårigheter när fråga uppkommer att bestämma ett lämpligt, efter levnadskostnadernas

stegring avvägt belopp. Genom ett fixt tillägg skulle ock den

skillnad som nu förefinnes mellan dem som ha lägsta möjliga tilläggspension

och ingen sådan pension ökas med, förutom dyrtidstillägget å utgående

avgifts- eller grundpension, det fixa beloppet.

Även ett system med enbart fixa belopp som dyrtidstillägg torde, med anlitande

av nuvarande relativt enkla och snabba förfarande för utbetalning

av dyrtidstillägg, d. v. s. genom påstämpling av belopp å vederbörlig kupong

i pensionstagarnas kvittenshäften, icke heller vara tekniskt genomförbart

under annan förutsättning än att samtliga fixa belopp göras lika i de tre

ortsgrupperna. Redan detta torde vara ett skäl, som starkt talar mot dess

genomförande. Jämväl med detta system kommer klyftan mellan dem som

ha lägsta tilläggspension och ingen sådan pension att ökas med de fixa be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

17

loppen. Ej heller någon annan väg för utbetalning av olika fixa tillägg i de

olika ortsgrupperna torde vara framkomlig.

Av visst intresse i förevarande sammanhang torde vara att erhålla uppgift

å antalet personer med tilläggspension eller invalidunderstöd i olika

dyrorter. Antalet vid utgången av år 1940 framgår av nedanstående sammanställning.

Med pension enligt 40 § överg.-best. till folkp

sioneringslagen ............................

Med pension enligt 6 § folkpensioneringslagen..

Ortsgr. 1

Ortsgr. 2

Ortsgr. 3

Summa

. 282,660

72,315

44,090

399,065

. 35,364

10,283

6,585

52,232

318,024

82,598

50,675

451,297

Med hänsyn till det anförda förordar pensionsstyrelsen bibehållandet av

procentuella tillägg samt tillstyrker redan på grund därav sänkning av reduktionsfaktorn

till 5/10. För en sådan sänkning talade jämväl den omständigheten,

att reduktionsfaktorn redan från början varit för hög och att, såvitt

styrelsen kunde bedöma förhållandena, en sänkning av densamma till

5/10 torde vara motiverad även om man toge hänsyn till andra möjliga ändringar

beträffande folkpensioneringen. Den föreslagna ändringen i reduktionsfaktorn

medgåve utbetalning av tolv månadsbelopp i dyrtidstillägg, innan den

högsta gränsen över skr edes.

En invändning mot att göra denna ändring isolerad och nu vore, fortsätter

pensionsstyrelsen, att den även vid en teknisk omräkning innebure ett

betydade arbete särskilt för postverket genom att omkring 160,000 kvittenshäften

måste av postverket nytryckas och utbytas mot äldre häften. Härtill

komme arbetet i pensionsstyrelsen med själva omräkningen av pensionsbeloppen

samt utskrivandet av nya uppgifter till generalpoststyrelsen och pensionsnämndema

rörande de nya pensionsbeloppen. Dessutom finge anmärkas,

att för det säkerligen betydande antal pensionstagare, som åtnjöte pension

efter en inkomst mellan 100 och 200 kronor, omräkningen skulle medföra

en ökning av själva pensionen som alltid skulle understiga två kronor

och i många fall ej ens uppgå till en krona i månaden.

Hur stor ökningen blir vid automatisk omräkning av utgående folkpensioner,

om reduktionsfaktorn sänkes till 6/io. framgår för olika inkomstbelopp

av följande i pensionsstyrelsens yttrande intagna sammanställning

(inom parentes angivna belopp ifrågakomma endast vid tilläggspension enligt

övergångsbestämmelserna och streck (—) angiver, att vidstående inkomstbelopp

uteslutits från rätt till tilläggspension).

Egen

Ökning (bortsett från dyrtidstillägg)

inkomst

Ortsgrupp 1

Ortsgrupp 2

Ortsgrupp

kronor

kronor

kronor

kronor

0...............

............. 0

0

0

100...............

............. 0

0

0

200...............

............. 20

20

20

450...............

............. 70

70

70

520...............

............. löl)

84

84

600...............

100

100

670...............

—

(114)

114

700...............

—

120

740...............

—

—

128

800...............

—

—

(140)

810...............

—

(142)

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 232.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

Orri pensionerna skulle omräknas även efter en avdragsfri inkomst av

200 kronor, bleve för inkomst av 200 kronor och därutöver den i tabellen

angivna ökningen genomgående höjd med 50 kronor. Till beloppen bör i

båda fallen läggas det procentuella dyrtidstillägget å ökningen.

I flera yttranden betonas, att folkpensionärernas intresse att genom eget

arbete skaffa sig inkomster under nu rådande förhållanden bleve begränsat,

varför en ändring av reduktionsregeln vore av betydelse.

Mot vad socialvårdskommittén anfört rörande ändring av gällande

regler för uppskattning av naturaförmåner har erinran

icke framställts i annat yttrande än pensionsstyrelsens. Styrelsen förklarar,

att de lagändringar styrelsen ansåge böra vidtagas icke påverkade

nämnda uppskattningsregler.

B. Höjning av den avdragsfria inkomsten.

Gällande bestämmelser.

Enligt 6 § 2 mom. lagen om folkpensionering uppgår den årsinkomst, som

pensionsberättigad äger åtnjuta utan att avdrag å tilläggspension göres, till

100 kronor.

Socialvårdskommitténs framställning.

Kommittén föreslår en höjning av den avdragsfria inkomsten, såvitt angår

inkomst av arbete, till 200 kronor. Vad kommittén anfört till stöd för detta

förslag ävensom rörande verkningarna därav återfinnes å sid. 46—48 i bilagan.

Ändringen bör enligt kommitténs mening gälla även beträffande dem,

som vid de ändrade bestämmelsernas ikraftträdande redan äro i åtnjutande

av tilläggspension eller invalidunderstöd. Beträffande pensionernas storlek

vid olika alternativ må hänvisas till den såsom bilaga A vid socialvårdskommitténs

framställning fogade uppställningen (sid. 53 i bilagan).

Yttrandena.

Den föreslagna höjningen tillstyrkes i flertalet yttranden.

Statskontoret framhåller, att, då ändringen icke torde utgöra en nödvändig

följd av konstruktionen med dyrtidstillägg å pensionerna, det kunde

synas tveksamt, örn icke frågan borde lösas i samband med en framtida,

mera allmän översyn av lagstiftningen. Å andra sidan kunde dock icke förnekas,

att beträffande ensamstående pensionärer 100-kronorsgränsen framstode

som väl låg. Vad åter anginge äkta makar, vilka båda åtnjöte tilläggspension,

framkallade en höjning av den avdragsfria inkomsten för envar av

dem till 200 kronor — vilket för dem båda medförde en avdragsfri inkomst

av tillhopa 400 kronor — vissa betänkligheter, enär särskilt sådana pensionstagare,

hänförliga till första ortsgruppen, därigenom kunde komma i

åtnjutande av tilläggspensioner vid, relativt sett, alltför höga årsinkomster.

Även örn statskontoret således icke ville motsätta sig en höjning av den avdragsfria

inkomsten för ensamstående till 200 kronor, kunde ämbetsverket

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 232. 19

icke förorda förslaget, då fråga vore om äkta makar, vilka båda åtnjöte

tilläggspension.

Svenska landskommunernas förbund betonar svårigheten att nu, utan tillgång

till den utredning rörande socialvården, som förväntades från socialvådskommittén,

fatta ståndpunkt till förevarande spörsmål.

Länsstyrelsen i Uppsala län yttrar:

Enligt länsstyrelsens mening kommer tilläggspensioneringen vid genomförande

av förslaget om % -avdraget jämte 200 kronors avdragsfri inkomst

att sträckas ut till inkomstgrupper, inom vilka icke verkligt behov av tillläggspension

i regel kan antagas föreligga. Därtill kommer en omständighet,

som icke av kommittén blivit berörd i dess skrivelse. Just inom de högre

grupperna inom nyssnämnda gränser torde relativt ofta förekomma privilegierade

inkomster till exempel i form av pension från arbetsgivare, vård

å stiftelse eller understöd på grund av testamente. Då det icke av kommittén

ifrågasättes att rubba regeln örn de privilegierade inkomsterna, bör nyssnämnda

förhållande uppmärksammas vid gränsdragningen. En annan omständighet

att beakta i detta sammanhang torde vara att särskilt på landet

ett avsevärt antal pensionstagare åtnjuta naturaförmåner. Den enligt

kungl, brevet den 30 juni 1937 gällande uppskattningen ligger väsentligt

under nu rådande penningpris även på stora delar av landsbygden. Realinkomsten

för dylika pensionstagare är således avsevärt högre än den vid

tilläggspensionens fastställande beräknade. Även om man ändrar reglerna

för uppskattningen, såsom kommittén ifrågasätter, torde dock på grund av

sakens natur uppskattningen komma att ligga något under de gängse priserna.

En revision av äldre pensionsbrev efter de nya uppskattningsgrunderna

lärer icke vara avsedd och skulle tydligen möta mycket stora svårigheter.

Man torde därför få utgå från att ett avsevärt antal bland de mera

gynnsamt ställda tilläggspensionärerna genom inkomstberäkningen åtnjuta

en indirekt förmån.

De anmärkningar, som här framställts, gälla i särskild grad det fall. då

äkta makar båda äro pensionsberättigacte. Jämförelsen med taxeringssiffrorna

för ett stort antal självförsörjande personer på landsbygden tala också

i den riktningen, att gränsbeloppen enligt förevarande förslag komma att

ligga väl högt. I detta avseende gäller fortfarande ett uttalande av särskilda

utskottet vid 1935 års riksdag av innehåll att personer, som äga en efter

ortens förhållanden god ekonomi, icke borde komma i åtnjutande av tilläggspension.

Pensionsstyrelsen avstyrker nu ifrågavarande förslag under anförande av

följande:

Väl torde i stort sett fog finnas för kommitténs uppfattning att den avdragsfria

inkomsten vid folkpensioneringslagens tillkomst var bestämd till för lågt

belopp. Men å andra sidan får man ej glömma bort att hur den avdragsfria

inkomsten bör bestämmas är en fråga som icke kan bedömas isolerad utan

sammanhänger mod spörsmålen hur dyrortsgrupperingen blir ordnad, örn

tilläggspensionen differentieras efter civilstånd, hur dess högsta belopp bestämmes

o. s. v. Skulle socialvårdskommitténs förslag såväl i fråga örn inkomstgränsen

som beträffande avdragsregeln upphöjas till lag, bleve inkomstgränserna

för rätten lill tilläggspension inom de tre ortsgrupperna enligt

folkpensioneringslagens huvudbestämmelser (0 §1 resp. 700, 900 och 1,100

kronor för ensam person. För makar skulle beloppen uppgå lill resp. 1,400,

1,800 och 2,200 kronor. Om rätten till privilegiering till fullo utnyttjades för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

två makar, vilket emellertid torde förekomma i ringa utsträckning, bleve beloppen

resp. 2,000, 2,500 och 3,000 kronor och enligt folkpensioneringslagens

övergångsbestämmelser (40 §) resp. 2,200, 2,700 och 3,200 kronor i de skilda

ortsgrupperna. Genomföres endast avdragsregelns sänkning från 7/10 lill 6/io,

bliva de angivna beloppen 100 kronor mindre för ensamstående och 200

kronor mindre för äkta makar. På platser å den rena landsbygden, tillhörande

ortsgrupp 1, torde i regel anledning ej finnas att tillerkänna äkta makar med

en, bortsett från privilegierad inkomst, enligt folkpensioneringslagens beräkningsgrunder

uppskattad inkomst av inemot 1,400 kronor, tilläggspension med

därtill hörande dyrtidstillägg. Med ganska stor sannolikhet skulle ett dylikt

förhållande väcka missnöje särskilt bland folkpensionärer med ringa eller

obetydliga inkomster, vilka å samma ort måste nöja sig med en folkpension

— förutom grundpension och dyrtidstillägg —■ av 250 kronor för ogift

person och 500 kronor för äkta makar. Vad kommittén anfört om det förändrade

penningvärdet borde närmast leda till att någon ändring ej vidtages

förrän detta mera stabiliserats. Beträffande önskemålet att folkpensioneringslagens

bestämmelser icke skola motverka att folkpensionärerna efter sin förmåga

utföra arbete synes det styrelsen knappast troligt att en ändring i fråga

om storleken av den avdragsfria inkomsten i någon nämnvärd grad skulle

inverka på pensionstagarnas villighet att åtaga sig arbete. Rörande förhållandena

i detta avseende under nuvarande kristid har styrelsen i meddelande

till pensionsnämnderna och styrelsens ombud uttalat, att om den inkomst

som erhålles endast kan påräknas under kortare tid eller eljest är av tillfällig

natur, påverkar densamma icke pensionstagarens rätt till tilläggspension.

Även om det ur administrativa synpunkter vore lämpligt att denna

ändring gjordes samtidigt med en ändring i 7/10-regeln, enär därav icke skulle

föranledas ökade besvär eller arbetskostnader, anser styrelsen emellertid, att

ändringar beträffande den avdragsfria inkomsten icke för närvarande böra

ske.

O. Ändrad beräkning av avkastningen å förmögenhet.

•

Gällande bestämmelser.

Enligt 7 § tredje stycket folkpensioneringslagen skall vid uppskattningen

av fastighets eller kapitals avkastning denna höjas med 2 procent av det

belopp, varmed sammanlagda behållna värdet av fastighet och kapital må

överstiga 5,000 kronor, och med ytterligare 3 procent av det belopp, varmed

samma värde må överstiga 10,000 kronor.

Socialvårdskommitténs framställning.

Kommittén upplyser, att, örn de i det föregående omnämnda, av socialvårdskommittén

föreslagna lagändringarna genomfördes och nuvarande höjningsregel

beträffande inkomst av fastighet och kapital bibehölles, de förmögenhetsbelopp,

som uteslöte rätt till tilläggspension, skulle höjas i ortsgrupp

1 från omkring 10,700 till 13,750 kronor och i ortsgrupp III från omkring

14,300 till 18,750 kronor. Då kommittén icke ville tillstyrka höjning

av den fria inkomst, som härflöte från förmögenhet, borde höjningsregeln

göras strängare. Man kunde därvid tänka sig en höjning med t. ex.

5 procent å belopp överstigande 5,000 kronor och ytterligare 2 procent å belopp

överstigande 10,000 kronor eller eventuellt en fördubbling av de pro
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

21

centsatser med vilka höjning nu skulle ske. Kommitténs uttalanden återfinnas

å sid. 48—49 i bilagan.

Yttrandena.

Förslaget att beräkningen av avkastningen å förmögenhet skall ändras tillstyrkes

i åtskilliga yttranden. I några yttranden uttalas emellertid betänkligheter.

Statskontoret framhåller, att förevarande förslag bör genomföras endast om

ändring av 7/10-regeln och höjning av den avdragsfria inkomsten komma till

stånd. Betänkligheter anföras även av länsstyrelsen i Uppsala län och svenska

landskommunernas förbund. Förbundet -framhåller, att några principiella

skäl för den föreslagna åtgärden näppeligen stå att finna samt att i synnerhet

på landsbygden fall torde kunna förekomma, där de föreslagna reglerna

skulle visa sig alltför godtyckliga och orättvisa. Pensionsstyrelsen och

svenska stadsförbundet avstyrka förslaget. Pensionsstyrelsen återger i en tabell

de inkomstbelopp, till vilka avkastningen å olika kapitalbelopp skulle

uppgå vid olika skärpningsbestämmelser. I inkomstbeloppen har inräknats

ränta å kapitalet efter 3 %. Tabellen, som avser ogift person, omfattar dels

gällande bestämmelser och dels de av socialvårdskommittén ifrågasatta alternativen.

För äkta makar halveras deras sammanlagda kapital, varefter

tabellen utvisar den beräknade inkomsten för vardera maken.

Den beräknade inkomsten av kapitalet vid ansökan om tilläggspension.

(3 procents ränta + skärpning.)

Socialvårdskommittén

A B

Nuvarande 5 % för 5,000—10,000 Fördubbling av

skärpnings- 7 % » överskjutande nuvarande

Kapital regler belopp skärpning

kronor kronor kronor kronor

1.000 .................................... - 30 30 30

2.000 .................................... T 60 60 60

3.000 .................................... 90 90 90

4.000 .................................... 120 120 120

5.000 .................................... 150 150 150

6.000 .................................... 200 230 220

7.000 .................................... 250 310 290

8.000 .................................... 300 390 360

9.000 .................................... 350 470 430

10.000 .................................... 400 550 500

11.000 .................................... 480 650 630

12.000 .................................... 560 750 760

13.000 .................................... 640 850 890

14.000 .................................... 720 950 1,020

15.000 ....................................800 1,050

16.000 ............: ...................... 880 — —

17.000 .................................... 960 — —

18.000 .................................... 1,040 —

Härefter anför pensionsstyrelsen:

En närmare granskning av siffrorna i tabellen torde giva vid handen att,

särskilt beträffande större kapitalbelopp, den beräknade avkastningen enligt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

socialvårdskommitténs alternativ skulle bliva så stor att fara föreligger för

att enskild förtänksamhet kunde påverkas på ett sätt som knappast skulle

vara till gagn varken för folkpensioneringen eller för det allmänna. Fråga är

också om genom förslaget några utgiftsminskningar av större betydelse skulle

uppstå för det allmänna. Slutligen är att märka att å inkomst av ren kapitaltillgång

i allmänhet icke erhållits någon kompensation under nuvarande

dyrtid.

Svenska stadsförbundet framhåller, att, när det nu föresloges, att förhöjningsregeln

för den avdragsfria inkomsten skulle göras strängare i avseende

å förmögenheten än i fråga om annan inkomst, detta förslag med den utformning

det fått säkerligen icke kunde anses ägnat att befrämja sparsamheten.

I lagens nuvarande avfattning hade sparande i form av försäkring

givits en förmånligare ställning än annat sparande. Ett skärpande av denna

uppdelning syntes knappast önskvärt. Den, som under ett långt och strävsamt

liv insatt pengar på sin sparbanksbok eller skaffat sig ett eget hem, borde

icke komma i en sämre ställning för att han valt denna form.

D. Sättet för de föreslagna reformernas genomförande.

Socialvårdskommittén föreslår, att genom ändringar av folkpensioneringslagen

skapade pensionsförbättringar skola tillgodogöras de nuvarande

tilläggspensionärerna utan ansökningsförfarande och enbart genom

en teknisk omräkning av de till dem utgående pensionerna (invalidunderstöden).

Kommitténs motivering återfinnes å sid. 49—50 i bilagan.

Kommitténs förslag tillstyrkes i yttrandena. Pensionsstgrelsen upplyser,

att de ökade kostnader, som en teknisk omräkning medförde såväl för

pensionsstyrelsen som för postverket, torde vad pensionsstyrelsen anginge

kunna beräknas komma att icke överstiga 35,000 kronor. Att närmare angiva

beloppet läte sig ej göra, enär detsamma bleve beroende av de möjligheter

som kunde förefinnas att för arbetet disponera styrelsens egna lokaler och

arbetskrafter. För postverkets vidkommande torde nämnda kostnader, enligt

vad generalpoststyrelsen under hand meddelat, kunna uppskattas till cirka

150,000 kronor.

E. Kostnaderna.

Socialvårdskommitténs framställning.

Kommittén åberopar (sid. 50 i bilagan) verkställa kostnadsberäkningar

samt omnämner, att ett genomförande av reformerna skulle draga en årlig

kostnad av omkring 11.5 miljoner kronor, varav å statsverket skulle belöpa

omkring 9 miljoner kronor. Skulle endast 7/i0-regeln ändras, bleve motsvarande

kostnad 4.8 miljoner kronor, varav å staten skulle belöpa 3.8 miljoner

kronor. Dessa beräkningar avsåge en teknisk omräkning av pensionsbeloppen.

Frågan om kostnaden skulle bli väsentligen lägre örn ansökningsförfarandet

tillämpades kunde icke med någon större grad av säkerhet besvaras.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

23

Yttrandena.

Kostnadsfrågan har icke föranlett närmare uttalande i annat yttrande än

svenska landstingsförbundets. Förbundet framhåller, att genom de av socialvårdskommittén

föreslagna lagändringarna, vilka givetvis icke endast avsåge

att undanröja det nuvarande dyrtidstilläggssystemets olägenheter utan därjämte

syftade till en förbättring över huvud av folkpensionärernas ställning,

även en utvidgning komme att ske av folkpensioneringen till att omfatta nya

grupper av medborgare. Häremot vore i och för sig intet att säga. Men härigenom

aktualiserades frågan, huruvida och efter vilka grunder landstingen

i fortsättningen skulle bidraga till folkpensioneringen. Härom anföres:

Socialvårdskommittén har beräknat merkostnaderna för den föreslagna reformen

till 11.5 miljoner kronor, varav 9 miljoner kronor skulle komma på

staten. Hur stor del av dessa kostnader, som skulle påvila landstingen, framgår

ej av förslaget, men sannolikt torde kostnaderna för dem belöpa sig

till inemot 1 miljon kronor per år. Genom de beslutade och föreslagna dyrtidstilläggen

ökas landstingens kostnader med cirka l1/2 miljon kronor. Sammanlagt

skulle sålunda landstingen få vidkännas en ökad utgift för detta

ändamål om över två miljoner kronor. I stället för att successivt nedgå, såsom

förutsattes vid folkpensioneringsreformens antagande, komma landstingens

kostnader för detta ändamål att väsentligt öka. Beträffande dyrtidstilläggen

har styrelsen tidigare, örn än med tvekan, ansett sig kunna förorda,

att landstingen skulle påtaga sin andel av kostnaderna för desamma.

När det nu är fråga om kostnadsökningar, föranledda av ändringar av själva

lagen om folkpension, anser styrelsen icke samma skäl föreligga, för att

landstingen skola bidraga till täckande av dessa. Då en omräkning av tillläggspensionerna

blir nödvändig, örn socialvårdskommitténs förslag godtages,

synes det icke böra erbjuda några oöverstigliga svårigheter att beräkna

landstingens kostnader med bortseende från den del, som betingas av de nu

föreslagna lagändringarna.

I förevarande sammanhang må omnämnas, att i årets statsverksproposition

(femte huvudtiteln, punkten 41) hemställts, att riksdagen till Bidrag till

folkpensioner och invalidunderstöd m. m. måtte för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 133,000,000 kronor. I statsverkspropositionen anmärktes,

att vid anslagsberäkningen hänsyn icke tagits till sådana kostnader,

som kunde föranledas av ändringar i folkpensioneringslagen i anledning av

socialvårdskommitténs skrivelse den 16 september 1941.

II. Lagen om barnbidrag.

Då de av socialvårdskommittén föreslagna ändringarna nära sammanhöra

med varandra behandlas de i det följande i ett sammanhang.

Gällande bestämmelser.

Enligt 4 § 1 mom. lagen den 18 juni 1937 (nr 382) örn barnbidrag utgår

barnbidrag för barn, vars föräldrar eller, då barnet adopterats, vars adoptant

eller adoptivföräldrar avlidit. Har någon adopterat sin makes barn, utgår

barnbidrag enligt detta moment dock först då båda makarna avlidit.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

Barnbidrag utgår vidare, enligt 4 § 2 morn., för barn, vars fader avlidit, samt

för adoptivbarn till makar och hustruns före eller under äktenskapet antagna

adoptivbarn, då mannen avlidit, för barn och adoptivbarn till makar,

då mannen är arbetsoförmögen, för arbetsoförmögen änklings barn och

adoptivbarn i äktenskapet med den avlidna hustrun samt för arbetsoförmögen

frånskild makes barn och adoptivbarn i Het upplösta äktenskapet,

då denne har vårdnaden om barnet. Barnbidrag utgår även i vissa

andra fall enligt detta moment till barn till arbetsoförmögen person.

Beträffande storleken av barnbidrag stadgas, såvitt angår barnbidrag enligt

4 § 1 morn., i första momentet av 5 § samt i fråga om barnbidrag enligt 4 §

2 mom. i andra momentet av 5 §. I sistnämnda fall föreskrives vidare, att, om

moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst överstiger 600 kronor i ortsgrupp

1, 800 kronor i ortsgrupp 2 och 1,000 kronor i ortsgrupp 3, eller

örn den arbetsoförmögne, därest han är gift, tillsammans med sin hustru

har en årsinkomst överstigande 900 kronor i ortsgrupp 1, 1,125 kronor i ortsgrupp

2 och 1,350 kronor i ortsgrupp 3, barnbidraget skall minskas med sju

tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp.

I 6 § 1 mom. stadgas, att, örn barn, som avses i 4 § 1 morn., har inkomst,

som ej härrör från dess eget arbete och som helt eller i mera väsentlig mån

kan anses täcka kostnaden för dess uppehälle och uppfostran, barnbidrag

till sådant barn skall antingen ej utgå eller ock nedsättas efter vad som finnes

skäligt.

Har barn, som avses i 4 § 2 morn., inkomst, som ej härrör från dess eget

arbete, skall den på detta barn belöpande andelen av barnbidraget minskas

med nämnda inkomst. Vid uppskattning av sådan inkomst, som nu sagts,

skall avkastning av fastighet och kapital höjas med 3 procent av det belopp,

varmed sammanlagda behållna värdet av fastighet och kapital må överstiga

2,000 kronor.

Enligt 6 § 2 mom. första stycket lagen om barnbidrag skall inkomst, som

jämlikt 5 § 2 mom. andra stycket skall läggas till grund för beräknande av

barnbidrag enligt 4 § 2 morn., uppskattas i överensstämmelse med de grunder,

som angivas i 7 § lagen om folkpensionering.

Socialvårdskommitténs framställning.

Kommittén anför, att, då lagarna örn folkpensionering och barnbidrag i

fråga om förmånernas utformning företedde stora likheter, det vore tydligt,

att ändringar i den ena lagen som en konsekvens medförde behov av ändringar

i den andra. Den s. k. 7/io-regeln vore gemensam för båda lagarna. Då

samma skäl i stort sett kunde åberopas för ändring av denna regel i fråga

om barnbidragens beräkning som i fråga om folkpensionernas torde ändring

av folkpensioneringslagen i detta avseende böra medföra jämkning även av

barnbidragslagens motsvarande bestämmelser.

Kommittén framhåller (sid. 51—52 i bilagan) vidare, bland annat, att de i

5 § 2 mom. angivna beloppen syntes även under mera normala ekonomiska

förhållanden vara väl snävt tillmätta. Redan av detta skäl torde en förhöj
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

ning vara motiverad. De ökade arbetslönerna och levnadskostnaderna utgjorde

ett ytterligare skäl för att en revision av lagen nu komme till stånd.

Särskilt gällde detta beträffande beräknande av inkomst för barnbidrag till

änkors barn. Det torde emellertid av praktiska skäl vara olämpligt att införa

olika inkomstgränser för olika kategorier av försörjare. Vid övervägande av

de olika skäl som kunde anföras för en större eller mindre förhöjning har

kommittén stannat för att föreslå, att den avdragsfria inkomsten skulle förhöjas

med omkring 25 % eller till respektive 750, 1,000 och 1,250 kronor för

ensamstående försörjare samt den avdragsfria inkomsten för gift försörjare

bestämmas till nyss nämnda belopp förhöjda med 20 %> av beloppet för ensamstående

eller till respektive 900, 1,200 och 1,500 kronor.

Om den nuvarande 7/io-regeln mildrades liksom för tilläggspensionärerna

till 7io-regel, kunde denna ändring tillsammans med förhöjningen av den

avdragsfria inkomsten, vilket jämväl föresloges av kommittén, komma att

medföra, att barnbidrag komme att utgå till försörjare med jämförelsevis

stora inkomster. Då lagändringen avsåge att förbättra försörjningsmöjligheten

för de ekonomiskt svagaste änkorna och invaliderna, syntes inga avgörande

invändningar kunna göras mot att avdragsregeln skärptes för dem, som hade

en relativt hög inkomst. Av dessa skäl föresloge kommittén införande av följande

avdragsregel. överstege moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst

750 kronor i ortsgrupp I, 1,000 kronor i ortsgrupp II och 1,250 kronor i

ortsgrupp III eller hade den arbetsoförmögne, därest han vore gift, tillsammans

med sin hustru en årsinkomst överstigande 900 kronor i ortsgrupp I,

1,200 kronor i ortsgrupp II och 1,500 kronor i ortsgrupp III, skulle barnbidraget

minskas med följande tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstege

sagda belopp, nämligen med fem tiondelar av överskjutande beloppet i den

mån det icke överstege 400 kronor, med sex tiondelar i den mån beloppet

överstege 400 men icke 800 kronor och med sju tiondelar i den mån det

överstege 800 kronor.

Kostnaderna.

Socialvårdskommittén framhåller, att enligt verkställda kostnadsberäkningar

den årliga kostnadsökningen, örn avdragsregeln ändrades till 7io,

skulle uppgå vid en ökning av den avdragsfria inkomsten med 25 procent

till 350,000 kronor och vid en ökning av samma inkomst med 50 procent

till 500,000 kronor. Med de av kommittén föreslagna avdragsreglerna torde

kostnaden komma att uppgå till omkring 325,000 kronor, örn endast avdragsregeln

ändrades till 7io men den avdragsfria inkomsten icke förhöjdes,

beräknades kostnadsökningen till omkring 160,000 kronor. Av nämnda belopp

skulle omkring Ve falla å statsverket oell resten å kommunerna. Vid

beräkningarna bade förutsatts, alt beträffande redan utgående barnbidrag

skulle, liksom det föreslagits beträffande folkpensionerna, en teknisk omräkning

verkställas.

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkten 43) har hemställts,

att riksdagen till Barnbidrag måtte för budgetåret 1942/43 anvisa ett

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

förslagsanslag av 10,500,000 kronor. Det anmärktes, att vid anslagsberäkningen

hänsyn icke tagits till den kostnadsökning, som skulle uppstå, därest

av socialvårdskommittén i dess skrivelse den 16 september 1941 föreslagna

ändringar i lagen om barnbidrag skulle genomföras.

Yttrandena.

I åtskilliga yttranden tillstyrkas socialvårdskommitténs förslag.

Statskontoret anför, att det kunde ifrågasättas, om icke ur olika synpunkter

en konsekvent tillämpning av femtiondelsregeln vöre att föredraga, därvid

dock någon förhöjning av de nu gällande inkomstgränserna — vilka

framstode såsom relativt höga vid en jämförelse med den avdragsfria inkomsten

för folkpensionerna — borde vidtagas. Kommittén hade icke närmare

angivit motiven för att denna utväg icke anlitats. Skulle emellertid

starka billighetsskäl för bifall till kommitténs förslag på denna punkt finnas

föreligga, ville statskontoret icke motsätta sig ett genomförande av förslaget.

Pensionsstyrelsen framhåller, att ett bibehållande av reduktionsfaktorn 7/io

även å allenast en del av inkomstskalan medförde enahanda olägenheter

vid en förhöjning av de procentuella dyrtidstilläggen å barnbidrag, som gällde

beträffande folkpensionerna. Såväl hänsynen härtill som svårigheten att på

lämpligt sätt avväga reduktionsfaktorn efter olika inkomstlägen ävensom arbetstekniska

skäl talade enligt pensionsstyrelsens mening för att liksom nu

en och samma reduktionsfaktor skulle bliva gällande för alla inkomstintervaller.

I stort sett enahanda skäl som pensionsstyrelsen anfört mot ändring av det

avdragsfria beloppet enligt folkpensioneringslagen talade även mot de av

kommittén föreslagna ändringarna i barnbidragslagens bestämmelser rörande

avdragfri inkomst. Skulle härutinnan föreslagna ändringar komma till stånd,

ansåge pensionsstyrelsen det icke tillrådligt, att reduktionsfaktorn sänktes till

5/io, utan densamma borde då sättas till 6/io för hela inkomstskalan. Om i enlighet

med styrelsens förslag rubbning ej skedde i bestämmelserna rörande

avdragsfri inkomst, syntes reduktionsfaktorn lämpligen böra bestämmas på

samma sätt som föreslagits beträffande folkpensioneringslagen eller till 5/io.

En sänkning av reduktionsfaktorn till allenast 6/io medgåve utbetalning av

åtta månadsbelopp i dyrtidstillägg, innan högsta gränsen överskredes.

En reservant i pensionsstyrelsen (byråchefen Broberg) avstyrker, såsom

förut nämnts, helt socialvårdskommitténs förslag.

Fattigvårds- och barnavårdskonsulenten i nionde distriktet finner den föreslagna

graderade skalan beträffande avdragsfri inkomst tillkrånglad. Gemensamma

bestämmelser borde finnas i närbesläktade författningar.

Svenska stadsförbundet åberopar vad förbundet anfört rörande de mot

bestämmelserna i lagen örn barnbidrag svarande stadgandena i folkpensioneringslagen.

Svenska landskommunernas förbund — som i princip avstyrker detaljändringar

— anför, att, örn ändringar dock ansåges böra ske, avdragsregelns

ändring vöre motiverad. Beträffande höjning av den avdragsfria inkomsten

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

vore det — särskilt i fråga om lagen om barnbidrag (samt lagen om bidragsförskott)

— svårt att taga ståndpunkt utan tillgång till den utredning rörande

socialvården, som väntades från socialvårdskommittén.

Länsstyrelsen i Uppsala län framhåller, att länsstyrelsen iakttagit, hurusom

gifta, invalida män med flera barn genom barnbidrag jämte någon egen

inkomst kunnat uppnå eller överskrida den inkomst, som mannen haft under

sin arbetsföra tid eller som intjänades av arbetsföra män i motsvarande

ställning. Samma förhållande torde än mer komma att gälla efter de av kommittén

föreslagna ändringarna. Härmed borde sammanställas den omständigheten,

att sådana familjer, där fadern vore gift och invalid, enligt kommitténs

beräkningar syntes representera den största gruppen av barnbidragstagare.

Förslaget till ändring beträffande barnbidragen företedde också i flera

avseenden avvikelser från de föreslagna ändringarna beträffande folkpensioneringen.

Förslaget syntes därför böra underkastas närmare utredning, innan

detsamma lades till grund för ändring i lagstiftningen.

I några yttranden yrkas ändring av lagen om barnbidrag i annat hänseende.

Pensionsstyreisen anför:

Bestämmelsen i 6 § 2 mom. 2 stycket nämnda lag att —• utom i fråga om

föräldralösa barn, för vilka enligt 1 mom. särskilda föreskrifter gälla —

barns egen inkomst (med undantag för arbetsinkomst) helt skall avdragas

från barnets andel i barnbidrag, leder till att med nuvarande system för beräknandet

av dyrtidstillägg andelen jämte dyrtidstillägg minskas med mer

än vad den egna inkomsten ökas. Även frånsett den inverkan som dyrtidstillägget

har, synes bestämmelsen om helt avdrag för barns inkomst för

sträng. Detta torde särskilt få anses gälla i fråga örn pension på grund av

pupillförsäkring, bidrag från avliden faders arbetsgivare, understöd från fond

etc., i vilka fall en dylik avdragsregel kan motverka benägenheten att bidraga

till barns försörjning. Föreskriften i 6 § 2 mom. barnbidragslagen i fråga

örn helt avdrag för barns egen inkomst synes därför böra ändras så att barns

inkomst (utom arbetsinkomst) påverkar barnbidraget på samma sätt som

den del av försörjarens inkomst, som ligger ovan gränsen för avdragsfri inkomst.

Enligt styrelsens åsikt skulle alltså avdragsfaktorn i fråga om barn,

som icke förlorat båda föräldrarna, såväl beträffande försörjares som barns

inkomst böra bestämmas till 5/io. Givetvis bör, om ändring på av styrelsen

föreslaget sätt verkställes beträffande icke föräldralösa barns inkomst, föräldralösa

barn med egen inkomst (utöver arbetsinkomst) icke komma i sämre

läge än de förra. Med hänsyn till den möjlighet för skälighetsprövning, som

bestämmelsen i 6 § 1 mom. barnbidragslagen ger, synes emellertid någon

ändring i lagstadgandets avfattning knappast erforderlig.

Daco påpekar behovet av att omedelbart ändrade bestämmelser införas

med avseende å de regler, som gälla för avdrag för barns egna arbetsfria

inkomster. Problemet torde lämpligen kunna lösas genom införande av regler

örn privilegiering av barnets egna inkomster i enlighet med folkpensioneringslagens

bestämmelser.

Socialstyrelsen linner skäl tala för att den nuvarande och liven den föreslagna

avdragsregeln vid barnbidrag och bidragsförskott i fråga örn barns

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

egen inkomst äro väl härda. Möjligheterna för en uppmjukning av regeln

torde därför böra undersökas i samband med en kommande utredning. En

sådan uppmjukning synes t. ex. kunna ske genom att gällande bestämmelser

om privilegiering av inkomst skulle utsträckas att gälla även barns inkomster.

Reservanten inom pensionsstyrelsen (byråchefen Broberg) yttrar:

Den ©egentlighet som, efter införande av dyrtidstillägg, uppstår på grund

av bestämmelsen örn helt avdrag å barnbidrag för icke föräldralösa barn i

anledning av barns inkomst (utöver arbetsinkomst) synes mig kunna rättas

genom föreskrift i lag om dyrtidstillägg å barnbidrag. Där bör nämligen intagas

bestämmelse, att avdraget skall verkställas först sedan dyrtidstillägg

lagts till barnbidragsandelen.

Socialvdrdskommittén, som upptagit nu ifrågavarande spörsmål till behandling

i sammanhang med besvarandet av Liedstrands skrivelse, anför

härom:

Bestämmelsen i 6 § 2 mom. andra stycket att avdrag å barntillägget skall

göras med barnets hela inkomst i den mån den ej härrör från dess eget arbete

avser icke föräldralösa barn. Beträffande dessa gäller den i lagens 6 § 1

mom. förefintliga regeln att, örn barnet har inkomst som ej härrör från dess

eget arbete och som helt eller i mera väsentlig mån kan anses täcka kostnaden

för dess uppehälle och uppfostran, barnbidrag antingen ej skall utgå eller

ock nedsättas efter vad som finnes skäligt.

Kommittén vill erinra om de skäl som ligga till grund för stadgandet i 6 §

2 morn. andra stycket. 1934 års barnpensioneringssakkunniga uttala därom

följande: »Även beträffande vissa andra inkomster än de, som härröra från

barnets eget arbete, hava de sakkunniga övervägt lämpligheten av att mildra

föreskriften om inkomsternas avdragande å barnbidraget. Sålunda kan det

ifrågasättas, att på visst sätt begränsa denna avdragsregel i fråga om sådana

inkomster, som hava karaktär av pupillförsäkring, periodiskt understöd och

dylikt, för att icke eljest motverka benägenheten hos enskilda att på dylikt

sätt sörja för sina barns framtida uppehälle och hos släktingar och vänner

att understödja ensamställda barn. Gentemot dessa i och för sig beaktansvärda

synpunkter svnes dock den grundsatsen böra fasthållas, att det allmänna

icke bör träda emellan i andra fall än då det förefintliga behovet icke

kan tillgodoses på annat sätt, och de sakkunniga hava därför icke ansett sig

böra frångå den regeln, att ett barns inkomst, som ej härrör från dess eget

arbete, skall avdragas å den på detta barn belöpande andelen av barnbidraget.

»

Att denna regel under nuvarande förhållanden kan verka på ett mindre tilltalande

sätt torde emellertid vara obestridligt. Ändring av lagrummet synes

emellertid i varje fall icke böra ifrågakomma i nu förevarande sammanhang.

En sådan ändring skulle nämligen, i motsats till de av kommittén föreslagna,

bliva av principiell natur och kunna medföra konsekvenser av både formell

och reell innebörd, vilka synas tarva ingående överväganden. En ändring

skulle sålunda påverka jämväl 1 mom. av ifrågavarande paragraf och kunde,

om regel motsvarande t. ex. den i lagens 5 § förekommande 7/10-regeln

infördes, lätt medföra att det allmännas sammanlagda utgifter för barn,

vars inkomst utgöres av bidragsförskott, bleve större än för andra barnbidragsberättigade

barn i motsvarande ekonomiska ställning. Den av Liedstrand

påpekade konsekvensen av att dyrtidstillägg utgår torde emellertid,

med hänsyn till att antalet barnbidragsberättigade barn med egen inkomst

är relativt ringa, utan större administrativa svårigheter kunna undvikas ge
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

nom en bestämmelse av innebörd, att dyrtidstillägg skall räknas å den å barnet

belöpande barnbidragsandelen, innan barnets egen inkomst dragits från

densamma.

lil. Lagen om förskottering ar underhållsbidrag till barn.

Gällande bestämmelser.

Enligt 1 § lagen den 18 juni 1937 (nr 383) örn förskottering av underhållsbidrag

till barn äger barn, vars fader enligt rättens beslut eller skriftligt, av

två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet

utgiva underhållsbidrag till barnet, att — sedan förfallodag

för bidraget förflutit utan att bidraget guldits — av allmänna medel erhålla

förskott å bidraget (bidragsförskott) med belopp och under villkor, som

närmare angivas i lagen.

4 § innehåller bestämmelser örn storleken av bidragsförskott. Paragrafens

fjärde stycke stadgar, att bidragsförskott skall minskas, därest moderns årsinkomst

överstiger 600 kronor i ortsgrupp 1, 800 kronor i ortsgrupp 2 och

1,000 kronor i ortsgrupp 3 eller, om modern är gift, därest hon tillsammans

med sin make har en årsinkomst överstigande 900 kronor i ortsgrupp 1, 1,125

kronor i ortsgrupp 2 och 1,350 kronor i ortsgrupp 3. Minskningen skall utgöra

sju tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstiger nyssnämnda belopp.

Såsom inkomst, vilken skall läggas till grund för beräknande av bidragsförskott,

anses det för vederbörande senast till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade beloppet. Ingår fri kost och fri bostad, är värdet av dessa

förmåner på visst sätt maximerat. Har barn inkomst, som ej härrör från dess

eget arbete, skall den på detta barn belöpande andelen av bidragsförskottet

minskas med nämnda inkomst.

Socialvårdskommitténs framställning.

Kommittén framhåller, att den har för avsikt att upptaga lagen om bidragsförskott

till granskning i olika avseenden men att sådan granskning ännu

icke verkställts. Emellertid syntes, framhåller kommittén, därest de av

kommittén ifrågasatta ändringarna beträffande barnbidragen komme till

stånd, motsvarande ändringar böra vidtagas i bidragsförskottslagen.

Yttrandena.

I åtskilliga yttranden tillstyrkas socialvårdskommitténs förslag, därvid i

allmänhet intet särskilt nämnts om desamma, såvitt de avse bidragsförskottslagen.

Svenska fattigvårds- och barnavårds förbundet framhåller beträffande förslaget

örn skilda avdragsregler för olika delar av inkomst utöver vissa belopp

att, då barnbidragens belopp uträknades av pensionsstyrelsen, det icke

syntes spela någon större roll, om själva uträkningen genom nya bestämmelser

gjordes mera komplicerad. Bidragsförskottens belopp skulle emellertid

icke fastställas av någon central myndighet med särskilt utbildade

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

tjänstemän utan av barnavårdsnämnderna landet runt. Redan nu klagades

det icke utan fog över att bestämmelserna i bidragsförskottslagen rörande uträkningen

av förskottens belopp vore för åtskilliga barnavårdsnämnder svåra

att bemästra. Med hänsyn därtill syntes det förbundet föga tilltalande att

genom införandet av berörda avdragsregler ytterligare komplicera uträkningarna.

Därest så emellertid ansåges böra ske, torde det vara erforderligt,

att särskilda tabeller för uträkning av bidragsförskott tillhandahölles barnavårdsnämnderna,

exempelvis genom socialstyrelsen.

Utredning rörande bidragsförskottslagen.

Den 17 oktober 1941 anbefallde Kungl. Maj:t socialvårdskommittén att

verkställa översyn av lagen om förskottering av bidragsförskott till barn.

Kommitténs arbete med denna översyn pågår och förslag i ämnet beräknas

bliva avlämnat innevarande vår.

B. Dyrtidstillägg under budgetåret 1942/43 å folkpensioner

m. m.

Anslagsäskanden i 1942 års

statsverksproposition.

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkterna 41, 43 och 50)

har framhållits, att dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd, barnbidrag

och blindhetsersättningar från och med den 1 juli 1942 icke borde

bestridas från de förut omnämnda anslagen utan från särskilda förslagsanslag.

Jag anförde därvid till statsrådsprotokollet, att ställning icke tagits till

frågan efter vilka grunder dyrtidstilläggen i fortsättningen borde utgå. att förslag

i ämnet emellertid borde föreläggas årets riksdag samt att för den skull

anslag för ändamålet under särskilda rubriker borde begäras. 1 statsverkspropositionen

har med hänsyn därtill under punkterna 42, 44 och 51, i avbidan

på särskild proposition, upptagits förslagsanslag till Bidrag till dyrtidstillägg

å folkpensioner och invalidunderstöd'', Dyrtidstillägg å barnbidrag och

Dyrtidstillägg å ersättning åt blinda med följande preliminärt uppskattade

belopp, nämligen respektive 41,000,000, 3,700,000 och 500,000 kronor.

Vidare har i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkten 46)

beträffande av pensionsstyrelsen begärt anslag å 980,000 kronor till Ersättning

till postverket för pensionsutbetalningar framhållits, att styrelsen vid

beräkningen därav icke tagit hänsyn till de särskilda kostnader, som måste

uppkomma, därest i fortsättningen — liksom hittills — dyrtidstillägg beviljades

å folkpensioner och invalidunderstöd. Det anfördes, att slutligt

anslagsäskande beträffande ifrågavarande anslag syntes böra göras först i

anslutning till blivande förslag till riksdagen rörande dyrtidstilläggen. Preliminärt

beräknades anslaget för budgetåret 1942/43 till 1,150,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

31

Dyrtidstillägg under år 1941.

Under år 1941 har till den som åtnjutit folkpension, däri ingick tilläggspension,

eller invalidunderstöd, barnbidrag eller blindhetsersättning utgått

dyrtidstillägg. Till en början bestämdes, att dyrtidstilläggen skulle uppgå

till en sjättedel — eller 1673 procent — av pensionens, understödets, bidragets

eller ersättningens belopp för året (lag den 7 februari 1941, nr 57,

och förordning den 7 mars 1941, nr 104). Sedermera beslöts ytterligare

dyrtidstillägg med 873 procent (lag den 14 november 1941, nr 839, och förordning

samma dag, nr 841). Sammanlagda dyrtidstillägget under år 1941

utgjorde alltså 25 procent. Utbetalning av dyrtidstillägg ägde rum genom

tre månadsutbetalningar, envar utgörande en tolftedel eller 873 procent av

vederbörande förmåns årsbelopp. De ägde rum i februari (vissa utbetalningar

dock först i maj), november och december månader.

Särskilda bestämmelser angående tillämpningen av förutnämnda lagar

och förordningar örn dyrtidstillägg lämnades i kungörelser den 7 februari

1941, nr 58, den 7 mars 1941, nr 105, samt den 14 november 1941, nr 840

och 842.

Storleken av dyrtidstilläggen fastställdes under 1941 med hänsyn till den

stegring, som socialstyrelsens levnadskostnadsindex undergått efter stormaktskrigets

utbrott hösten 1939. Levnadskostnadstalet var — i jämförelse

med 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå — den 1 juli 1939 108.

Den 1 oktober 1940 hade det stigit till 126, d. v. s. med 1673 procent, och

med hänsyn därtill bestämdes i början av år 1941 dyrtidstillägget till två

månadsutbetalningar, d. v. s. just 1673 procent. Då ståndpunkt under hösten

1941 skulle tagas till storleken av förhöjt dyrtidstillägg, hade levnadskostnadsindex

— per den 1 juli 1941 — stigit till 140, d. v. s. nied 29.6 procent.

Med hänsyn till att utbetalning av tillägg å folkpensioner och invalidunderstöd

i annan ordning än med helt månadsbelopp skulle stöta på stora svårigheter

bestämdes, att en ytterligare månadsutbetalning och alltså sammanlagt

under året tre månadsutbetalningar, d. v. s. 25 procent av årsbeloppet,

skulle göras.

Dyrtidstillägg under första halvåret 1942.

I en den 30 januari 1942 dagtecknad proposition, nr 60, har föreslagits,

bland annat, att riksdagen måtte antaga vid propositionen fogade förslag

till lag örn dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag ävensom förordning örn dyrtidstillägg under första

halvåret 1942 å blindhetsersättningar.

Författningsförslagen innebära, att dyrtidstillägg skall under första halvåret

1942 utgå med belopp, motsvarande två månadsutbetalningar av vederbörande

förmån, samt utbetalas i mars och juni månader.

Nämnda proposition innehåller redogörelse för de under år 1941 gällande

bestämmelserna rörande dyrtidstillägg (sid. 5—7), referat av socialvårdskommitténs

i det föregående behandlade skrivelse den 16 september

1941 jämle vissa däröver avgivna yltranden (sid. 7—11) ävensom redogörelse

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

för vissa utredningar berörande tilläggspensionärernas förhållanden (sid.

11—15) — omfattande socialvårdskommitténs betänkande III (statens off.

utredn. 1941: 29) samt utredningar av socialstyrelsen den 5 och 24 januari

1942. Jag hänvisar till vad i sådant hänseende anförts i berörda proposition.

C. Förenkling ay utbetalandet av folkpensioner m. m.

I skrivelse den 17 mars 1942 har pensionsstyrelsen framställt vissa förslag

rörande förenkling av sättet för utbetalandet av folkpensioner och invalidunderstöd.

Förslagen föranleda, därest de skola genomföras, ändringar i kungörelsen

den 18 december 1936 (nr 615) angående sättet och tiden för utbetalning

av pensioner och understöd jämlikt lagen den 28 juni 1935 (nr 434)

örn folkpensionering och förordningen samma dag (nr 435) om invalidunderstöd.

Spörsmålet rörande ifrågavarande förslag har jag för avsikt att upptaga

till behandling i annat sammanhang.

Pensionsstyrelsen har emellertid i sin skrivelse vidare anfört, att ytterligare

förenkling skulle kunna ske såväl beträffande utbetalandet av folkpensioner

(invalidunderstöd) som i fråga om tillverkningen av vid utbetalningarna använda

kvittenshäften genom ändring av gällande bestämmelser om pensionsbeloppens

avrundning. Pensionsstyrelsen har härom anfört:

Enligt 31 § tredje stycket folkpensioneringslagen avrundas pensionernas

årsbelopp uppåt till närmaste med 1 krona 20 öre delbara årsbelopp. Eftersom

tilläggspensionerna helt täckas av allmänna medel, borde man kunna

avrunda folkpensionen, då tilläggspension utgår, icke endast uppåt utan

även nedåt till närmaste med 6 kronor delbara årsbelopp, innebärande en

höjning eller sänkning av pensionen med högst 3 kronor. En sådan ändring

som den föreslagna skulle innebära en besparing av i medeltal 60 öre per

nytillkommen folkpensionstagare med tilläggspension.

Vad beträffar pensionstagare med enbart grundpension borde man, förutsatt

att nya dylika pensioner icke utbetalades oftare än kvartalsvis, kunna

genomgående höja pensionen, då så erfordrades för att utbetalningen skulle

kunna ske kvartalsvis jämnt i femtiotal ören, vilket skulle kräva en höjning

av pensionen med högst 2 kronor. En dylik ändring skulle medföra en ökning

av kostnaden för pensionernas avrundning från i medeltal 60 öre till

1 krona per nytillkommen folkpensionstagare med enbart grundpension

För genomförande av detta förslag erfordrades ändring av 31 § tredje stycket

folkpensioneringslagen. En sådan ändring skulle möjligen böra föranleda

en reservation i 6 § i fråga örn tilläggspensions belopp.

Genomfördes ifrågavarande lagändringar samt av pensionsstyrelsen föreslagna,

i det föregående berörda ändringar av 1936 års kungörelse, skulle,

allt eftersom nuvarande pensionstagare avlede och nya tillkomme, en betydande

förenkling inträda i postverkets arbete med tryckning av kvittenshäften

och utbetalning av folkpensioner. Sålunda skulle framdeles i genomsnitt

varannan utbetalning kunna ske i hela kronor och var tionde i endast sedlar

i stället för nu var tionde respektive var femtionde. Omedelbart skulle förenklingarna

medföra, bland annat, att vid den av en lagändring nödvändig
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

33

gjorda tryckningen av 160,000 nya kvittenshäften endast en femtedel så

många olika valörer som eljest bleve erforderliga.

Pensionsstyrelsen har slutligen ytterligare föreslagit, att i de fall, då den

automatiska omräkning, som skulle äga rum efter en lagändring, utvisade en

mindre ökning av den gamla pensionen än exempelvis sex kronor, ändring

av den gamla pensionen icke skulle vidtagas.

Yttranden över pensionsstyrelsens skrivelse hava avgivits av statskontoret,

generalpoststyrelsen, socialvårdskommittén och fullmäktige i riksbanken.

Statskontoret ifrågasätter, huruvida skäl förelåge för att avrundning i fall,

då enbart grundpension utginge, skulle ske på det sätt, att utbetalning alltid

skulle kunna äga rum kvartalsvis i jämnt femtiotal ören. En avrundning av

jämna kvartalsbelopp syntes nämligen icke motiverad i fall, då grundpensionen

skulle utbetalas halvårsvis eller en gång årligen. Någon reservation i 6 §

folkpensioneringslagen ansåge statskontoret icke erforderlig. Slutligen syntes

gränsen nedåt för underlåten ändring av pension vid automatisk omräkning

icke böra sättas högre än till tre kronor. Generalpoststyrelsen, socialvårdskommittén

och fullmäktige i riksbanken hava helt tillstyrkt pensionsstyrelsens

förslag.

Sedan i början av år 1941 beslutats, att dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd,

barnbidrag och blindhetsersättningar skulle för nämnda år

utgå med 162/s procent av förmånernas belopp för år räknat, upptogs på

hösten samma år spörsmålet om dyrtidstillägg å nyssnämnda förmåner till

fortsatt behandling, bland annat inom socialvårdskommittén. Det var därvid

fråga dels örn ytterligare dyrtidstillägg under år 1941 och dels om sådant

tillägg för år 1942. Därvid framstod det såsom uppenbart, att systemet med

procentuella tillägg icke kunde användas, örn levnadskostnaderna mera kraftigt

ökade, under annan förutsättning än att vissa lagändringar vidtoges, i det

att, på grund av konstruktionen av gällande avdragsregler vid egen inkomst,

dyrtidstillägget för den som innehade sådan inkomst eljest i det närmaste

eller helt skulle bliva utan värde. Även om en sådan levnadskostnadsökning

icke beräknades vara att vänta omedelbart, syntes dock risk därför kunna

föreligga.

Socialvårdskommittén upptog i anslutning till spörsmålet örn dyrtidstillägg

till övervägande vissa frågor rörande förbättringar av själva folkpensioneringen,

vilka kunde vara påkallade av krisförhållandena eller eljest önskvärda.

Därvid diskuterades bland annat möjligheten av förhöjning av pensionerna

för ensamstående pensionärer, frågan huruvida åtgärder kunde vidtagas

för att åstadkomma en mera vidsträckt användning av de kommunala pensionstillskotten

samt spörsmålet huruvida kommunala pensionstillskott och

kommunala hyresbidrag med statsbidrag till folkpensionärer kunde införas.

Realiserades sådana förslag, skulle dyrtidstillägg kunna undvikas. Kommittén

fann emellertid, att betydande organisatoriska svårigheter vore förenade

med ett genomförande av förslag av nyss angivna innehåll, samt drog därav

Departe
ments
chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 232.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

den slutsatsen, att dyrtidstillägg även i fortsättningen borde anlitas för att

bringa folkpensionärer och övriga förmånstagare, om vilka i detta sammanhang

är fråga, den nödvändiga hjälpen.

I samband med att fortsatt beviljande av dyrtidstillägg sålunda tillstyrktes,

framlade emellertid socialvårdskommittén förslag till vissa lagändringar,

vilka enligt kommitténs mening omedelbart borde genomföras. Jag upptager

nu först dessa lagändringsförslag till behandling.

Vad först angår lagändringar rörande folkpensioner och invalidunderstöd

har socialvårdskommittén, såsom förut nämnts, ansett en förutsättning för

ett fortsatt anlitande av systemet med procentuella dyrtidstillägg vara, att

ändring gjordes i den nu gällande regeln för bestämmande av tilläggspension,

enligt vilken från det för vederbörande ortsgrupp fastställda beloppet avdrag

göres med sju tiondelar av den pensionsberättigades årsinkomst i vad den

överstiger 100 kronor. I samband med detta förslag har socialvårdskommittén

därjämte hemställt, att ändringar måtte vidtagas, innefattande höjning av

det avdragsfria beloppet samt skärpning av bestämmelserna om uppskattning

av inkomst av förmögenhet. Kommittén har betonat, att dessa förslag

vore att betrakta som ett provisorium i avvaktan på mera omfattande förslag,

som vore föremål för kommitténs övervägande. De nu ifrågavarande

förslagen kunde emellertid enligt kommitténs mening icke anses föregripa

de förslag, som väntades.

I åtskilliga yttranden tillstyrkas socialvårdskommitténs förslag. Från

några håll har emellertid det uttalandet gjorts, att detaljändringar icke nu

borde vidtagas isolerade, då det skulle vara till avsevärd fördel att i ett sammanhang

få taga ställning till samtliga de reformer rörande pensionsförsäkringen,

som kunde komma att ifrågasättas. Pensionsstyrelsen har därjämte

betonat, att genom de av socialvårdskommittén nu framlagda förslagen någon

förbättrad ekonomisk ställning icke gåves de tilläggspensionärer — vilkas

antal uppginge till över 300,000 — som hade inga eller mycket små egna inkomster.

För egen del kan jag visserligen vitsorda, att det ur flera synpunkter

skulle vara till fördel att behandla samtliga reformförslag beträffande folkpensioneringen

på en gång för att på lämpligt sätt kunna väga olika förslag

mot varandra. Då emellertid kommitténs förslag, på sätt i det följande närmare

kommer att angivas, synas mig i och för sig starkt motiverade, samt

dessa åtgärder icke äro sådana, att de föregripa den mera omfattande reform

av folkpensioneringen, som i sinom tid torde bliva aktuell, finner jag mig nu

böra föreslå de åtgärder, om vilka nyss talats. Dessa åtgärder komma visserligen

att draga icke obetydliga kostnader såväl för staten som för kommunerna.

Härvid må emellertid erinras därom, att den nu gällande folkpensioneringen

— med bortseende från dyrtidstillägg — icke dragit de kostnader,

med vilka man tidigare räknat.

Enligt de sakkunnigberäkningar, som lågo till grund för de åren 1935 och

1937 genomförda bestämmelserna rörande folkpensioner och invalidunderstöd,

skulle kostnaderna för sådana pensioner och understöd år 1941 kom
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj;ts proposition nr 232.

35

ma att belöpa sig till 185,400,000 kronor, varav 153,400,000 kronor skulle

åvila statsverket. I dessa siffror hava icke inräknats kostnader för barntillägg

enligt äldre lag. De faktiska kostnaderna för samma år — frånsett dyrtidstillägg,

som uppgått till omkring 37,000,000 kronor, varav å staten belöpt

omkring 30,000,000 kronor — kunna beräknas till 160,000,000 kronor, varav

130,900,000 kronor belöpt å statsverket. Till försäkringsfonden beräknades

vid tillkomsten av gällande lagstiftning skola för år 1941 komma att

inflyta 71,700,000 kronor, varav 20,000,000 kronor avsågos för fondökning.

Till fonden har influtit under budgetåret 1939/40 77,774,000 kronor och

under budgetåret 1940/41 77,507,000 kronor; avsättning till fondökning har

icke ägt rum under de senaste åren. Av nu anförda sifferuppgifter framgår,

att vid tillkomsten av gällande lagstiftning till folkpensioner och invalidunderstöd

beräknades komma att för år 1941 av statsverket behöva tillskjutas

(153,400,000 — 51,700,000) 101,700,000 kronor. För nämnda år kan nu

beräknas komma att för sådana pensioner och understöd inklusive dyrtidstillägg

därå av statsmedel tillskjutas (130,900,000 + 30,000,000) 160,900,000

minskat med [77,500,000 — 20,000,000 (som dock faktiskt icke avsatts till

fonden)] 57,500,000 eller 103,400,000 kronor. Folkpensioner och invalidunderstöd

jämte dyrtidstillägg därå hava sålunda för år 1941 kostat staten endast

obetydligt mera än vad statsmakterna vid lagstiftningens tillkomst räknade

med att av statsmedel skulle behöva för nämnda år utgivas allenast

för pensioner och understöd.

Vad först beträffar ändring av avdragsregeln vid egen inkomst

över det avdragsfria beloppet är avdragsfaktorn 7/10, på sätt jag redan

vid tillkomsten av gällande lag framhöll, enligt min mening alliför hög. Med

fog har beträffande densamma anförts, att den minskar folkpensionärernas

intresse att söka sig eget arbete. Jag biträder därför socialvårdskommitténs

i praktiskt taget alla remissyttranden tillstyrkta förslag rörande sänkning av

nämnda faktor till %■

I fråga om förslaget till höjning av den avdragsfria inkomsten,

som för närvarande är bestämd till 100 kronor, talar, på sätt socialvårdskommittén

framhållit, för en relativt stark höjning att folkpensionärerna

därigenom skulle stimuleras att åtaga sig arbete. A andra sidan hava flera

skäl anförts för att försiktighet vid en eventuell höjning bör iakttagas. En

framtida revision får icke föregripas; det måste vidare tillses, att icke de

folkpensionärer, som äga viss arbetsförmåga, komma i ett bättre läge än

fullt arbetsföra personer inom samma befolkningsgrupp och hänsyn måste

tagas till kostnaderna. För egen del finner jag mig kunna biträda socialvårdskommitténs

förslag om höjning till 200 kronor. Mot en sådan höjning

har i främsta rummet invänts, att tilläggspensioneringen komme att utsträckas

till inkomstgrupper, inom vilka verkligt behov av tilläggspension i regel

icke kunde antagas föreligga. Inkomstgränserna för rätt till tilläggspension

skulle nämligen, enligt folkpensioneringslagens huvudbestämmelser, i de

tre ortsgrupperna bliva respektive 700, 900 och 1,100 kronor för ensam person

och dubbla dessa belopp för äkta makar. Häremot må emellertid erin
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

ras därom, att, enligt vad av socialvårdskommittén verkställda undersökningar

utvisat, de nuvarande pensionsbeloppen måste anses vara alltför låga.

1 avsevärd utsträckning hava de — även i fråga om vissa pensionstagare

med egna inkomster — måst kompletteras genom understöd från fattigvården

eller genom kommunala pensionstillskott. Till jämförelse må vidare

nämnas, att, enligt vad jag inhämtat, fattigvårdsunderstöd i Stockholm —

tillhörande ortsgrupp 3 — kunna beräknas i genomsnitt utgå med 1,200 å

1.300 kronor till ensam person samt 2,000 å 2,100 kronor till äkta makar.

Det principiella spörsmålet om förhållandet mellan ensamstående och äkta

makars pensioner synes mig icke böra upptagas tili avgörande i förevarande

sammanhang. Detta spörsmål kommer däremot givetvis att bliva föremål

lör ingående överväganden av socialvårdskommittén vid dess fortsatta arbete.

En skärpning av gällande regler för uppskattning

av fastighets eller kapitals avkastning torde böra genomföras,

då, såsom socialvårdskommittén framhållit, höjning nu icke synes

böra ifrågakomma beträffande den fria inkomst, som härflyter från förmögenhet.

Skärpningen synes böra vidtagas enligt kommitténs alternativ B,

d. v. s. genom en fördubbling av nuvarande procentsatser.

Beträffande de föreslagna reformernas tillämplighet på nuvarande

pensionärer bör, på sätt socialvårdskommittén föreslagit,

gälla, att de skola äga tillämpning även på dem, som vid reformernas ikraftträdande

redan åtnjuta tilläggspension eller invalidunderstöd.

Genomförandet av reformerna kan ske på i huvudsak två

sätt, antingen så, att en rent teknisk omräkning av utgående förmåner verkställes

med stöd av de inkomster, som fastställts vid pensionernas beviljande,

eller ock så, att efter ingivande av särskild jämkningsansökan ny uppskattning

av inkomster och pensionsbelopp göres. En tillämpning av sistnämnda

förfaringssätt skulle enligt pensionsstyrelsens beräkningar draga en tid av

2—2 Va år, under det att en teknisk omräkning skulle kunna verkställas på

omkring 8 månader. Det torde härvid bli fråga om omräkning av pensionerna

(invalidunderstöden) för omkring 160,000 tilläggspensionärer. Enligt min mening

synes endast sistnämnda utväg kunna ifrågakomma. Med hänsyn till den

tid, som dock åtgår, torde de nya författningsbestämmelserna icke lämpligen

kunna träda i kraft förrän den 1 januari 1943. — Pensionsstyrelsens förslag

att i de fall, då omräkningen utvisade viss mindre ökning av pensionen, ändring

av densamma ej skulle vidtagas, synes mig böra godtagas, dock med

den modifikation av ökningens belopp — tre kronor i stället för sex kronor

— som föreslagits av statskontoret. Föreskrift härom torde lämpligen kunna

intagas såsom en övergångsbestämmelse i vederbörande lagförslag.

Beträffande lagändringar rörande barnbidrag föreligga otvivelaktigt vissa

svårigheter att, innan socialvårdskommitténs mera omfattande förslag föreligga,

taga ställning till de detaljändringar, om vilka nu är fråga. Då emellertid

de i 5 § 2 mom. angivna beloppen enligt min mening måste anses vara redan

för normala ekonomiska förhållanden alltför låga, då vidare de ändrings
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 232.

37

förslag därutinnan, som socialvårdskommittén framlagt, synas mig försiktigt

avvägda samt då slutligen ändringsförslagen icke torde föregripa socialvårdskommitténs

kommande förslag i ämnet, finner jag mig kunna tillstyrka, att

kommitténs förslag till ändring av de i nyssnämnda paragraf angivna beloppen

genomföras. I likhet med pensionsstyrelsen anser jag däremot, att socialvårdskommitténs

förslag rörande ändring av avdragsfaktorn icke böra godtagas.

Samma faktor bör gälla för alla inkomstintervaller, och den bör, med

hänsyn till inkomstbeloppens höjd, icke sättas så låg som % utan i enlighet

med pensionsstyrelsens förslag därutinnan fastställas till 6/i0. — Till frågan

om avdrag för barns inkomst, som ej härrör från dess eget arbete, återkommer

jag i det följande.

Vad angår ändringar rörande lagen om förskottering av underhållsbidrag

till barn må anmärkas, att, då socialvårdskommittén i skrivelse den 16 september

1941 föreslog, att mot ändringarna beträffande barnbidrag svarande

ändringar borde vidtagas även i fråga örn bidragsförskott, kommittén ännu

icke erhållit uppdrag att verkställa översyn av bidragsförskottslagen. Sedermera

har emellertid kommittén erhållit sådant uppdrag och är för närvarande

sysselsatt därmed. Förslag i ämnet kan, enligt vad jag erfarit, väntas

bliva avgivet under vårens lopp. Sedan detsamma undergått remissbehandling,

torde förslag till lagstiftning böra framläggas för riksdagen.

Kostnaderna i anledning av de lagändringar, som i det föregående tillstyrkts,

synas med hänsyn till att lagändringarna avses skola träda i kraft

först den 1 januari 1943 nu böra beräknas endast för tiden Vi—3% 1943,

d. v. s. för ett halvt budgetår. För statsverket torde de komma att uppgå till

följande belopp, nämligen på grund av ändringarna i lagen om folkpensionering

till 4,750,000 kronor och i anledning av ändringarna i lagen om barnbidrag

till 130,000 kronor. Utöver nämnda kostnader tillkommer för pensionsstyrelsens

omräkning av tilläggspensionärernas pensioner (invalidunderstöd)

35.000 kronor samt för postverkets bestyr i anledning av nämnda omräkning

150.000 kronor.

Kostnaderna för kommuner och landsting i anledning av ändringarna i

folkpensioneringslagen synas kunna för helt budgetår beräknas till 2,000,000

kronor samt för kommunerna i anledning av ändringarna i barnbidragslagen

till 50,000 kronor. Ändring av grunderna för landstingens bidragsskyldighet

anser jag icke böra upptagas till prövning nu utan först i samband med frågan

om allmän översyn av lagen örn folkpensionering.

I detta sammanhang finner jag mig böra omnämna, att frågan örn ändring

av gällande regler för uppskattning av naturaförmåner är föremål för

Kungl. Maj:ts fortsatta övervägande.

Slutligen vill jag framhålla, att de önskemål, som framförts i förenämnda

skrivelse från licentiaten Liedstrand, i åtskilliga hänseenden blivit tillgodosedda

genom vad förut föreslagits. De spörsmål, som berörts i hans skrivelse,

torde för övrigt komma alt ytterligare övervägas av socialvårdskommittén

vid dess fortsatta arbete.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majlis proposition nr 232.

Jag övergår härefter till frågan om dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd,

barnbidrag och blindhetsersättningar under budgetåret 19b2\A3.

Såsom framhållits i propositionen nr 60 till årets riksdag rörande dyrtidstilllägg

å ifrågavarande förmåner under första halvåret 1942 gör den skärpta

dyrtiden det nödvändigt, att statsmakterna tillse, att de personer, som åtnjuta

nyssnämnda förmåner, allt fortfarande erhålla skälig kompensation för

dyrtiden.

Stegringen av levnadskostnaderna från det nuvarande världskrigets början

uppgick vid början av år 1942 enligt socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex

till 3474 procent. En kompensation för levnadskostnadsökningen

lämnad i samma form som hittills, d. v. s. genom månadsutbetalningar av

vederbörande förmån, skulle närmast motsvaras av fyra månadsutbetalningar,

utgörande tillhopa 3373 procent av förmånens årsbelopp. Av de undersökningar,

som verkställts av socialstyrelsen, har visserligen synts framgå, att

den av dyrtiden föranledda levnadskostnadsstegringen är något lägre beträffande

de förnödenheter, som i huvudsak nyttjas av folkpensionärerna och

därmed jämställda förmånstagare, än i fråga örn samtliga förnödenheter. Såvitt

angår folkpensionärer synas vissa tecken tyda på, att prisstegringarna å

av dem nyttjade förnödenheter till sina absoluta tal äro ganska lika i de olika

dyrortsgrupperna, varför de till sina belopp, i procent räknade, icke följa

pensionstilläggens eller inkomsternas storlek. Säkra hållpunkter härför lämnar

dock icke det förefintliga materialet. I socialstyrelsens utredning ingå

jämväl i övrigt åtskilliga osäkra faktorer, som föranleda, att avgörande hänsyn

icke synes mig kunna tagas till densamma.

Mot systemet med procentuella dyrtidstillägg har anmärkts i främsta rummet,

att det ställde förmånstagare i de lägre dyrortsgrupperna i en relativt

sämre ställning än förmånstagama i den högsta dyrortsgruppen, men därjämte

att förmånstagare med egen inkomst missgynnades, varigenom villigheten

att utföra arbete kunde minskas. Det må i detta sammanhang erinras örn att

de lagändringar, som i det föregående föreslagits, innebära ökade förmåner

för tilläggspensionärer med egen inkomst.

Olika utvägar beträffande ändrade anordningar rörande dyrtidstilläggen

hava prövats. Därvid hava bland annat diskuterats tre alternativ, det första

innebärande att under nästa budgetår skulle utgå dels tre procentuella tillägg

i form av tre extra månadsutbetalningar av vederbörande förmån och dels ett

fixt tillägg, lika i alla ortsgrupper och till alla förmånstagare, det andra ay

innebörd att under nämnda budgetår skulle utgå dels två sådana procentuella

tillägg och dels två sådana fixa tillägg som nyss nämnts samt det tredje av

innebörd att fyra fixa tillägg skulle utgå. Att bestämma det fixa beloppet

lika i alla ortsgrupper och till alla förmånstagare torde, i enlighet med vad

pensionsstyrelsen anfört, vara det enda praktiskt genomförbara. Beloppet av

varje fixt tillägg har beräknats till genomsnittliga värdet av en månadsutbetalning

för den, som i dyrortsgrupp 2 ej har egna inkomster, d. v. s. till 35

kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Beloppen av totalinkomster vid vissa olika alternativ framgå av följande

tabeller. I båda tabellerna avses förmånstagare, för vilka folkpensioneringslagens

huvudbestämmelser gälla, därvid grundpensionen beräknats till 70

kronor. Vidare räknas i tabell 1 med de i det föregående föreslagna bestämmelserna,

d. v. s. avdrag med 5/io av egen inkomst i den man den överstiger

200 kronor, under det att i tabell 2 — i överensstämmelse med gällande lag

— räknas med avdrag med 7Uo av egen inkomst i den man den överstiger

100 kronor.

Tabell 1.

(Grundpension 70 kronor, avdrag 5/n> av egen inkomst över 200 kronor.)

D y r o

rtsgrupp 1

Utan egen

Egen ink.

Egen ink.

Egen ink.

Egen ink.

inkomst

300 kr.

500 kr.

690 kr.

700 kr.

3 procentuella

tillägg ..............

400:-

637: 50

712: 50

783: 75

770: —

4

>

426: 67

660:-

726: 67

790: —

770: —

3

>

jämte ett fixt till-

lägg å 35 kronor..

435:-

672: 50

747: 50

818: 75

770: —

2

>

jämte två fixa till-

lägg å 35 kronor..

443: 33

685: —

768: 33

847: 60

770: —

4 fixa

>

å 35 kronor ......

460: —

710: —

810: —

905:-

770: —

D y r o

rtsgrupp 2

Utan egen

Egen ink.

Egen ink.

Egen ink.

Egen ink.

inkomst

300 kr.

500 kr.

890 kr.

900 kr.

3 procentuella

tillägg ..............

525:-

762: 50

837: 50

983:76

970:-

4

>

560:-

793: 33

860:-

990:-

970: —

3

>

jämte ett fixt tillägg

*

å 35 kronor ........

560: —

797: 50

872: 50

1,018: 75

970: —

2

>

jämte två fixa tillägg

å 35 kronor........

560:-

801: 67

885: —

1,047: 60

970: —

4 fixa

>

å 35 kronor ........

560: -

810: —

910: —

1,105: —

970: -

D y r o

rtsgrupp 3

Utan egen

Egen ink.

Egen ink.

Egen ink.

Egen ink.

inkomst

300 kr.

500 kr.

1,090 kr.

1,100 kr.

3 procentuella

tillägg ..............

650: —

887:50

962: 60

1,183: 75

1,170: -

4

>

693: 33

926: 67

993: 83

1,190: —

1,170: -

3

>

jämte ett fixt tillägg

å 35 kronor ........

685: —

922: 50

997: 50

1,218: 75

1,170: —

2

>

jämte två fixa tillägg

å 35 kronor ........

676: 67

918: 33

1,001: 67

1,247: 60

1,170: —

4 fixa

>

å 35 kronor ........

660:-

910: —

1,010:-

1,305: -

1,170:—

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

Tabell 2.

(Grundpension 70 kronor, avdrag T/io av egen inkomst över 100 kronor.)

D y r o

r t s g r

uppl

Utan egen

Egen ink.

Egen ink.

Egen ink.

Egen ink.

inkomst

300 kr.

400 kr.

450 kr.

460 kr.

3 procentuella

tillägg ..............

400: —

525: —

537: 50

543: 75

530:-

4

>

426: 67

540: —

546: 67

550: —

530:-

3

>

jämte ett fixt tillägg

å 35 kronor ........

435: —

560: —

572: 50

578: 75

530: —

2

>

jämte två fixa tillägg

å 35 kronor........

443: 33

580: —

598: 33

607: 50

530: —

4 fixa

å 35 kronor........

460: —

620: —

650:-

665: —

530:-

D y r o

rtsgrupp 2

Utan egen

Egen ink.

Egen ink.

Egen ink.

Egen ink.

inkomst

300 kr.

500 kr.

590 kr.

600 kr.

3 procentuella

tillägg ..............

525-

650;

675*

4

>

560: —

673: 33

686: 67

692: 67

670:-

3

>

jämte ett fixt tillägg

ä 35 kronor........

560: —

685: —

710: —

721: 25

670: -

2

>

jämte två fixa tillägg

å 35 kronor ........

560:-

696: 67

733: 33

749: 83

670: —

4 fixa

>

å 35 kronor ........

560:-

720: —

780: —

807: —

670: —

D y r o

rtsgrupp 3

*

Utan egen

Egen ink.

Egen ink.

Egen ink.

Egen ink.

inkomst

300 kr.

500 kr.

740 kr.

750 kr.

3 procentuella

tillägg ..............

650: —

775: —

800: —

830: —

820: —

4

>

693: 33

806: 67

820: —

836: —

820: —

3

>

jämte ett fixt tillägg

å 35 kronor ........

685:-

810: —

835: —

865: —

820:-

2

»

jämte två fixa tillägg

å 35 kronor ........

676: 67

813: 33

850: —

894: —

820:-

4 fixa

>

å 35 kronor ........

660: —

820: —

880: —

952: —

820: —

Av tabell 1 framgår — såvitt angår tilläggspensionärer utan egen inkomst

att en person i dyrortsgrupp 1 får något bättre sammanlagd inkomst vid

alternativet med tre procentuella tillägg och ett fixt tillägg än vid alternativet

med fyra procentuella tillägg samt att alternativen med två eller fyra

fixa tillägg äro ännu något fördelaktigare för honom, att inkomsten i orts
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

41

grupp 2 är lika stor vid samtliga alternativ, i vilka fyra tillägg ingå, samt att

inkomsten i ortsgrupp 3 är något lägre vid alternativet med tre procentuella

och ett fixl tillägg än vid alternativet med fyra procentuella tillägg ävensom

att alternativen med två eller fyra fixa tillägg äro ännu något ofördelaktigare

för förmånstagaren. Viss utjämning mellan dyrortsgrupperna äger sålunda

rum vid samtliga alternativ, i vilka fixa tillägg ingå.

Tabell 1 utvisar tillika, att förmånstagare med egna inkomster i det stora

flertalet fall få det något fördelaktigare ställt vid alternativ, i vilka fixa tilllägg

ingå, än vid alternativet med fyra procentuella tillägg. Undantag härutinnan

gäller blott för inkomsttagare i ortsgrupp 3 med inkomst, som icke

överstiger 400 kronor.

Tabellerna påvisa slutligen tydligt den nackdel, som system med fixa tilllägg

medföra, nämligen den förstorade klyftan mellan dem, som hava lägsta

tilläggspension, och dem som ej hava någon tilläggspension.

Efter övervägande av de olika skäl av såväl teoretisk som praktisk natur,

vilka tala för och emot olika system för kompensation av dyrtiden, har jag

såsom den lämpligaste utvägen funnit mig böra föreslå en medelväg, nämligen

den, att under nästa budgetår skola utgå två procentuella och två fixa

tillägg.

Av de sålunda föreslagna dyrtidstilläggen torde de två procentuella månadsutbetalningarna

böra avse tredje och fjärde kvartalen 1942, under det

att de fixa beloppen torde böra avse första och andra kvartalen 1943. För

denna uppdelning talar, förutom vissa praktiska skäl, den omständigheten,

att de fixa tilläggen, vilka för det stora antalet förmånstagare, som tillhör

ortsgrupp 1, äro förmånligare än de procentuella tilläggen, böra utgivas efter

de sistnämnda, då ju levnadskostnaderna i varje fall icke kunna väntas bliva

minskade under den tid, som nu ifrågavarande dyrtidstillägg avse.

Å barnbidrag synas dyrtidstillägg böra utgå efter i princip samma regel

som nyss föreslagits i fråga om dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd.

De fixa tilläggen måste emellertid bestämmas med hänsyn till olika

barnantal och synas böra uppgå till 25 kronor för ett barn (motsvarar

ett månadsmaximitillägg i ortsgrupp 2), 44 kronor (avrundat uppåt från 43

kronor 75 öre) för två barn, 62 kronor 50 öre för tre barn samt ytterligare

12 kronor 50 öre för varje barn däröver.

Från åtskilliga håll har framförts anmärkning mot de otillfredsställande

konsekvenser, som gällande bestämmelser i 6 § 2 mom. lagen om barnbidrag

rörande avdrag för barns inkomst, som ej härrör från dess eget arbete, medföra.

Med hänsyn till vad socialvårdskommitlén anfört synes ändring av lagen

dock icke nu böra ske. Nämnda konsekvenser synas emellertid utan större

administrativa svårigheter kunna undvikas genom att, på sätt socialvårdskommittén

föreslagit, en bestämmelse införes i dyrtidstilläggsförfattningen

av innebörd, att dyrtidstillägg skall räknas å den å barnet belöpande bidragsandelen,

innan barnets egen inkomst dragits från densamma.

Å blindhetsersättningar, som äro lika stora i alla dyrorter och oberoende

av storleken av inkomst, synas fyra månadstillägg vara lämpliga.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Författningar med föreskrifter om dyrtidstillägg torde böra givas i huvudsak

samma innehåll som tidigare författningar rörande dyrtidstillägg.

Närmare redogörelse för deras innehåll synes med hänsyn härtill icke erforderlig.

Det synes allenast böra omnämnas, att det enligt föreslagna bestämmelser

ankommer på Kungl. Majit att fastställa, under vilka månader i de

olika kvartalen dyrtidstillägg skola utbetalas.

Kostnaderna för de nu föreslagna dyrtidstilläggen torde böra utgå huvudsakligen

i samma ordning som kostnaderna för förut beslutade tillägg, d. v. s.

såvitt angår tillägg å blindhetsersättningar helt av staten samt i övrigt av staten

med bidrag, beträffande barnbidrag av kommunerna samt i fråga om

folkpensioner och invalidunderstöd av kommuner och landsting. Härutinnan

synes böra föreskrivas, att kommuner och landsting skola till de under andra

halvåret 1942 utgående förmånerna bidraga med en sjättedel av deras

andelar i kostnaderna för under år 1942 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag. Beträffande de under första halvåret 1943 utgående

förmånerna synas kommuner och landsting — med hänsyn till de

ökade kostnaderna för de fixa tilläggen — böra bidraga med 20 procent eller

en femtedel av deras andelar i kostnaderna för under år 1943 utanordnade

tilläggspensioner, invalidunderstöd och barnbidrag.

Statsverkets kostnader för ifrågavarande dyrtidstillägg torde kunna uppskattas

till 47,700,000 kronor beträffande folkpensioner och invalidunderstöd,

3,770,000 kronor i fråga örn barnbidrag samt 530,000 kronor såvitt angår

blindhetsersättningar. Härtill kommer 294,000 kronor såsom ersättning

åt postverket för utbetalning av dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd.

Till upplysning angående kostnaderna för statsverket vid olika alternativ,

i vilka fyra dyrtidstillägg ingå, må slutligen följande från pensionsstyrelsen

inhämtade uppgifter återgivas:

Dyrtidstillägg

4 proc.

3 proc.,

1 fixt (under

andra kvar- talet 1943)

2 proc.,

2 fixa (under

år 1943)

2 proc.,

2 fixa (ett

under år

1942, ett

under år

1943)

4 fixa

Folkpensioner och invalid- understöd ..............

43,000,000

45,350,000

47,700,000

48,500,000

54,000,000

Barnbidrag..............

3,540,000

3,630,000

3,770,000

3,790,000

3,940,000

Postverkets kostnader för

utbetalning av dyrtids- tillägg ................

258,000

280,000

294,000

302,000

329,000

Det förslag till ändring av 31 § tredje stycket lagen om folkpensionering,

som framlagts av pensionsstyrelsen, synes mig böra genomföras. Att, då endast

grundpension utgår, avrundning uppåt till med två kronor delbart års
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

43

belopp verkställes även beträffande pension, som utbetalas halvårs- eller

helårsvis, synes icke hava någon nämnvärd ekonomisk betydelse. Att märka

är, att statsverket genom lagändringen, på sätt pensionsstyrelsen anfört, kommer

att göra en icke obetydlig årlig besparing. Lagändringen kommer givetvis

att tillämpas endast vid den förut omförmälda tekniska omräkningen samt å

efter lagändringens ikraftträdande nytillkomna eller jämkade pensioner. —

En hänvisning till 31 § tredje stycket synes böra göras i 6 § 2 mom.

I överensstämmelse med vad i det föregående anförts hava inom socialdepartementet

upprättats förslag, av den lydelse bilaga1 till detta protokoll

utvisar, till

1) lag angående ändrad lydelse av 6 § 2 mom. samt 7 och 31 §§ lagen den

28 juni 1935 (nr 434) örn folkpensionering;

2) lag angående ändrad lydelse av 5 § 2 mom. lagen den 18 juni 1937 (nr

382) örn barnbidrag;

3) lag örn dyrtidstillägg under budgetåret 194-2/43 å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag; samt

4) förordning örn dyrtidstillägg under budgetåret 1942/43 å blindhetsersättningar.

Förstnämnda författningsförslag är av den natur, att lagrådets utlåtande

däröver bör inhämtas.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande

över det under 1) upptagna lagförslaget måtte, för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet, inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Bengt Hammarberg.

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med de vid propositionen fogade författningsförslagen

tiar här uteslutits.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 232 (Bilaga).

Socialvårdskommitténs förslag.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl Socialdepartementet.

I anslutning till de överväganden rörande dyrtidstillägg å folkpensioner

lnvahdunderstod, barnbidrag och blindhetsersättningar, som i anledning av

pensionsstyrelsens förslag uppdraga åt socialvårdskommittén, och med hän^y11

till nödvändigheten att även under år 1942 bereda folkpensionärer m. fl.

lättnad under rådande dyrtid, har kommittén ansett sig jämväl böra upptaga

vissa frågor rörande andra förbättringar av folkpensioneringen som kunde

vara pakallade av krisförhållandena eller eljest önskvärda. Kommittén har

salunda ingående diskuterat möjligheten av förhöjning av pensionerna för

ensamstående pensionärer, frågan huruvida åtgärder kunde vidtagas för att

åstadkomma en mera vidsträckt användning av de kommunala pensionstillskotten

samt huruvida kommunala pensionstillskott och kommunala hyresbidrag

med statsbidrag till folkpensionärer kunde införas. Det har dock visat

sig, att betydande organisatoriska svårigheter äro förenade med genomförande

av förslag i sådant syfte. Även i fortsättningen torde därför dyrtidstillägg

böra anlitas för att bringa folkpensionärer m. fl. den nödvändiga

hjälpen. I direkt samband därmed har emellertid kommittén av skäl, som

av det följande framgår, funnit sig böra föreslå en förhöjning av den avdragsfria

inkomsten enligt folkpensioneringslagen samt lagarna om barnbidrag

och förskottering av underhållsbidrag till barn samt viss ändring av

avdragsregeln i övrigt.

Folkpensioneringen.

Vad först angår krisförhållandenas inverkan på folkpensioner och invalidunderstöd

må erinras, att enligt lagen den 7 februari 1941 (nr 57) under år

1941 utgår dyrtidstillägg till dem, som åtnjuta folkpension, vari ingår tilläggspension,

eller invalidunderstöd eller barnbidrag. Dyrtidstillägget uppgår

till ett belopp motsvarande två månaders utbetalningar av den ifrågakommande

förmånen eller sålunda med 162/3 %> av förmånens belopp Socialvårdskommittén

avgav den 13 december 1940 till Kungl. Maj:t utlåtande

över en av pensionsstyrelsen den 28 november 1940 avgiven utredning med

förslag angående möjligheten för folkpensionernas förbättring med hänsyn

till levnadskostnadernas stegring m. m. ävensom ett inom socialdepartementet

upprättat utkast till lag om dyrtidstillägg för folkpensioner och invalidunderstöd,

vilket förslag och utkast sedermera lades till grund för den nyss

omförmälda lagstiftningen i ärendet. I utlåtandet framhöll socialvårdskommittén

bl. a. att i det dåvarande läget endast sådana förbättringar kunde

ifrågakomma, som omedelbart beredde folkpensionärema förhöjning av pensionsbeloppen

i anledning av levnadskostnadsstegringen, varvid åtgärder

borde undvikas som kunde försvåra ett senare genomförande av en realförbättring

av deras förmåner, som vore sämst ställda i försörjningshänseende.

Den av pensionsstyrelsen valda metoden att höja alla folkpensioner, i vilka

tilläggspensioner inginge, ävensom invalidunderstöd med belopp, som stöde

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga).

45

i visst förhållande till dessa förmåners storlek, uppfyllde enligt kommitténs

mening nämnda krav, samtidigt som den vore förenad med stora tekniska

fördelar. Vad kommittén sålunda uttalat torde i stort sett äga sin giltighet

även i den nu rådande situationen. Emellertid torde stegringen av levnadskostnaderna

föranleda till att ytterligare åtgärder böra vidtagas i syfte att

bereda folkpensionärerna lättnader under den rådande dyrtiden.

Pensionsstyrelsen har sålunda i skrivelse till Konungen den 30 augusti

1941 föreslagit att dyrtidstillägget å folkpensionerna under år 1941 skulle

höjas med ytterligare en månadsutbetalning. Över nämnda förslag har kommittén

denna dag avgivit anbefallt utlåtande och därvid tillstyrkt förslaget.

Då kommittén tillstyrkt pensionsstyrelsens förslag har kommittén icke förbisett

de olägenheter, som äro förenade med detsamma och kommittén håller

före, att även örn man kan bortse från dessa olägenheter för innevarande

år kan det icke vara lämpligt att utan vidare fortsätta på den inslagna vägen

med beviljande av procentuella dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd.

71 lo-regeln.

Enligt 6 § 2 mom. folkpensioneringslagen utgår tilläggspension med följande

belopp, nämligen i ortsgrupp I 250 kronor, i ortsgrupp II 350 kronor

och i ortsgrupp III 450 kronor med avdrag av 7/io av den pensionsberättigades

årsinkomst i vad mån den må överstiga 100 kronor. En stegring av årsinkomsten

utöver nämnda gräns medför alltså en minskning av pensionen

med 70 kronor för varje 100 kronors stegring. Enligt kommitténs mening är

redan den i lagen stadgade reduktionen alltför kraftig. Sedan dyrtidstillägg

införts å densamma har emellertid verkan av ifrågavarande reduktionsregel

E/io-regeln) ytterligare skärpts, örn det nu utgående dyrtidstillägget ökas, bli

konsekvenserna ännu mera otillfredsställande. Vid ett dyrtidstillägg av 25 °/o

kommer sålunda en inkomstökning om 100 kronor att medföra en reduktion

av pensionen med 87:50. Skulle dyrtidstillägget komma att stiga till

50 %>, skulle pensionen minskas med 105 kronor örn pensionärens årsinkomst

stege med 100 kronor. Redan det nu anförda synes -—- under förutsättning

att systemet med procentuella dyrtidstillägg skall komma till användning

— nödvändiggöra en ändring av 7/io-regeln. Härtill kommer emellertid

att det särskilt under nuvarande försörjningsläge måste anses vara i

hög grad önskvärt att pensionärernas arbetskraft i möjligaste mån utnyttjas

inom produktionen. Uppenbart är att ifrågavarande reduktionsregel kan

verka på sådant sätt att pensionärerna av fruktan för indragning eller minskning

av folkpensionerna underlåta att utföra sådant dem erbjudet arbete, som

de annars skulle kunna åtaga sig. Ehuru alltför stor vikt icke torde böra tillmätas

nämnda omständighet — inkomster av mera tillfällig natur torde nämligen

icke föranleda ändring av utgående pensioner •— synes densamma dock

vara av den art att den .särskilt under nuvarande förhållanden utgör ett

starkt motiv att vidtaga ändring av lagbestämmelsen. 1928 års pensionsförsäkringskommitté

föreslog (S.O.U. 1934: 18) att pensionstillägget skulle minskas

med halva det belopp, varmed den pensionsberättigades inkomst överstege

100 kronor. Enligt kommitténs mening ligger det närmast till hands att

verkställa lagändringen på sådant sätt att pensionen såsom nämnda kommitté

föreslagit endast minskas med 5/m av den pensionsberättigades årsinkomst

i den mån den må överstiga ett visst belopp. Till frågan huru stort

nämnda belopp (den avdragsfria inkomsten) bitr vara återkommer kommittén

i det följande. Ändras reduktionsregeln på nu föreslaget sätt innebär

detta att en ökning av den pensionsberättigades inkomst, i den mån den över
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga).

stiger den avdragsfria inkomsten med 100 kronor, medför en minskning av

pensionen med kronor 62:50, om dyrtidstilliigget är 25 °/o, samt med 75

kronor, om dyrtidstillägget skulle vara så högt som 50 °/o. Den nu föreslagna

ändringen av avdragsregeln skulle sålunda vara tillfyllest för att

eliminera olägenheten med procentuella dyrtidstillägg. Dessutom skulle en

sådan ändring återställa det vid folkpensioneringens tillkomst avsedda förhållandet

mellan pensionerna till folkpensionärer med andra inkomster och

till sådana utan inkomster. Den föreslagna ändringen kommer emellertid att

medföra en relativt betydande förskjutning av de inkomstgränser, vid vilka

rätt till tilläggspension inträder. Till frågan örn dessa inkomstgränser återkommer

kommittén.

Den avdragsfria inkomsten.

Enligt folkpensioneringslagen minskas den pensionsberättigades tilläggspension

i den mån hans årsinkomst överstiger 100 kronor. Denna s. k. avdragsfria

inkomst torde redan vid lagens tillkomst hava varit allt för lågt

bestämd. En höjning av densamma måste under alla förhållanden anses utgöra

ett av de önskemål, som i första hand böra tillgodoses vid allmän revision

av folkpensioneringslagen. Enligt kommitténs mening tala betydelsefulla

skäl för att denna fråga redan nu upptages och åtminstone i viss utsträckning

får en mera tillfredsställande lösning. Den ökning av inkomsten i

penningar räknat, som ägt rum de senaste åren, har tydligen medfört den

konsekvensen att den vid folkpensioneringslagens tillkomst avsedda gränsen

för den avdragsfria inkomsten i själva verket förskjutits nedåt, varför en

viss höjning av densamma i realiteten endast skulle innebära en anpassning

efter det förändrade penningvärdet. För en sådan åtgärd talar vidare det

nyss anförda önskemålet att folkpensionslagens bestämmelser icke skola

motverka att folkpensionärerna efter sin fönmåga utföra arbete. Slutligen är

det otvivelaktigt ur administrativ synpunkt lämpligt att ändra ifrågavarande

regel samtidigt som ändring av 7/io-regeln äger rum.

Vad angår storleken av den avdragsfria inkomst, som bör ifrågakomma,

måste mot varandra vägas olika omständigheter. Å ena sidan är det givetvis

önskvärt att gränsen sättes så högt att densamma i avsevärd mån stimulerar

folkpensionärerna att åtaga sig erbjudet arbete. Å andra sidan tala åtskilliga

skäl för att försiktighet iakttages vid inkomstgränsens höjande. Den bör sålunda

icke sättas så högt att därigenom föregripes en framtida revision av

folkpensioneringslagen, vilken måhända kan taga sikte på olika inkomstgränser

för pensionstagarna allt efter deras civilstånd. Vidare måste tillses att

icke de folkpensionärer, som äga viss arbetsförmåga, komma i ett bättre läge

än fullt arbetsföra personer inom samma befolkningsgrupp. Slutligen torde

särskilt under det nuvarande statsfinansiella läget kostnadsfrågan lägga hinder

i vägen för en kraftigare höjning av den avdragsfria inkomsten.

Vid bedömandet av hithörande frågor är det givetvis av största intresse att

konstatera huru en tänkt inkomstgräns kommer att verka å orter, där levnadskostnaderna

äro jämförelsevis låga. I åtskilliga kommuner utgöras pensionärernas

inkomster i betydande omfattning av naturaförmåner, vilka i

varje fall under nuvarande förhållanden värderas relativt lågt. Det vill synas

kommittén, även om de nuvarande värderingsgrunderna beträffande naturaförmånerna

ändras, som om betänkligheter kunna anföras mot en större förhöjning

av den avdragsfria inkomsten i kommuner av förevarande slag, åtminstone

då fråga är örn äkta makar. Då den avdragsfria inkomsten icke bör

göras för liten, om den å dyrorterna skall bli av åsyftad betydelse för pensionstagarna,

skulle konsekvensen tydligen bli den att den avdragsfria in
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 232 (Bilaga).

47

kornsten helst borde dyroidsgraderas och dessutom göras beroende av pensionstagare^

civilstånd. Kommittén har likväl stannat för att inkomstgränsen

såsom för närvarande bör vara lika inom samtliga dyrortsgrupper. Det har

nämligen synts olämpligt, att, medan en prisgeografisk undersökning pågår

inom socialstyrelsen, vars konsekvenser för dyrortsgrupperingama i allmänhet

för närvarande icke kunna överblickas, på denna punkt föreslå ändring i

vad nu gäller. Frågan örn inkomstgränsens beroende av pensionstagamas civilstånd

är av så stor principiell innebörd och medför så stora svårigheter av

praktisk och administrativ natur att densamma icke kan lösas i förevarande

sammanhang.

Vid övervägande av de ovan anförda omständigheterna har kommittén

stannat för att föreslå en förhöjning av den avdragsfria inkomsten från 100

till 200 kronor. Med hänsyn till kronans minskade köpkraft är den reella höjningen

visserligen icke så stor, som med hänsyn till förhållandena å dyrorterna

kunde vara önskvärt. Kommittén har dock icke funnit sig kunna föreslå

större höjning. En avdragsfri inkomst för äkta makar örn 400 kronor torde

nämligen inom vissa orter vara den högsta som ur olika synpunkter kan försvaras.

Att några vådliga konsekvenser av den föreslagna höjningen dock

icke behöva befaras torde enligt kommitténs mening bestyrkas av de verkställda

kostnadsberäkningarna.

Genom densamma torde också skapas en mera konsekvent och likformig

prövning av den avdragsfria inkomstens verkliga belopp.

Förslagens tillämplighet å nuvarande pensionärer.

De föreslagna ändringarna av 7/io-regeln och den avdragsfria inkomsten

böra enligt kommitténs mening gälla även dem, vilka vid lagstiftningens

ikraftträdande redan äro i åtnjutande av tilläggspension eller invalidunderstöd.

En motsatt anordning skulle leda till orättvisor och dessutom motverka

det väsentligaste syftemålet med reformen.

Pensionernas storlek enligt olika alternativ.

Till belysande av storleken av de folkpensioner, som vid olika inkomstlägen

skulle utgå dels enligt hittills gällande grunder, dels örn endast 7/io-regeln

ändras till B/io-regel, dels örn den avdragsfria inkomsten höjes till 200 kronor

samt 7/io-regeln bibehålies samt dels om den avdragsfria inkomsten höjes

till 200 kronor och därjämte 7/io-regeln ändras till 6/io-regel, har uppgjorts

bilagda uppställning. (Bil. A.) Vid uppställningens uppgörande har antagits

att grundpensionen utgör 90 kronor. Beloppen ha uträknats dels utan dyrtidstillägg

dels med nuvarande dyrtidstillägg (V12— 162/s %) och dels med

ett dyrtidstillägg av 7i2 (= 25 %). Uppställningen, som endast avser ensamstående

pensionstagare (för makar har man att fördubbla siffrorna) visar

bland annat att skillnaden mellan full pension i högsta och lägsta ortsgruppen,

som enligt folkpensioneringslagen är 200 kronor, genom dyrtidstillägget

stigit till 233 kronor, ökas dyrtidstillägget till 25 °/o stiger skillnaden till 250

kronor.

Inkomstgränser för rätt till folkpension.

De nu föreslagna lagändringarna komma, såsom tidigare påpekats, att påverka

de inkomstgränser vid vilka rätt till tilläggspension upphör. Ifrågavarande

inkomstgränser framgå av följande uppställning.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga).

Inkomstgräns

Alternativ Ortsgrupp I Orlsgrupp II Ortsgrupp III

100 kr. fritt

Pensionsavdrag 70 %............................ 457 600 743

100 kr. fritt

Pensionsavdrag 50 %............................ 600 800 1,000

200 kr. fritt

Pensionsavdrag 70 %............................ 557 700 843

200 kr. fritt

Pensionsavdrag 50 %............................ 700 900 1,100

Av uppställningen framgår att en betydande förskjutning uppåt av gränserna

kommer att äga rum. En sådan förskjutning torde vid ett konstant penningvärde

innebära att den del av befolkningen som är berättigad till tilläggspension

blir större. Genom penningvärdets fall har sannolikt hittills en förskjutning

ägt rum på sådant sätt att folkpensioneringens klientel blivit

minskat i jämförelse med vad som var tänkt vid lagstiftningens tillkomst. I

förevarande avseende komma sålunda de föreslagna lagändringarna att i viss

mån endast medföra en återgång till det förhållande, som rådde vid lagstiftningens

tillkomst.

Höjningen av avkastningen å förmögenhet.

Enligt 7 § 3 st. folkpensioneringslagen skall vid uppskattningen av fastighets

eller kapitals avkastning denna höjas med 2 procent av det belopp, varmed

sammanlagda behållna värdet av fastighet och kapital må överstiga 5,000

kronor, och med ytterligare 3 procent av det belopp, varmed samma värde må

överstiga 10,000 kronor. Denna regel innebär att en i lägsta ortsgruppen boende

person, som saknar andra icke privilegierade inkomster, uteslutes från

rätt till tilläggspension om hans förmögenhet uppgår till omkring 10,700 kronor.

I högsta ortsgruppen utesluter en förmögenhet av omkring 14,300 kronor

honom från tilläggspension. De nu föreslagna lagändringarna skulle, om

den nuvarande höjningsregeln bibehölles, medföra att motsvarande inkomstgränser

bleve 13,750 resp. 18,750 kronor. De nu angivna siffrorna förutsätta

att ränta å förmögenheten beräknas efter 3 procent.

Enligt kommitténs mening bör en förhöjning av den avdragsfria inkomsten

endast avse inkomst av arbete. Någon förhöjning av den fria inkomst som

härflyter från förmögenhet kan kommittén icke tillstyrka. Åtgärder böra därför

vidtagas till förhindrande av att ändringarna i avdragsreglerna komma

att medföra sådana konsekvenser av större betydelse. Den närmast till hands

liggande utvägen synes vara att höjningsregeln göres strängare. Man kan

därvid tänka sig en höjning med t. ex. 5 procent å belopp överstigande 5,000

kronor och ytterligare 2 procent å belopp överstigande 10,000 kronor eller

eventuellt en fördubbling av de procentsatser med vilka höjning nu skall ske.

Av bilagda tabell framgå de förmögenhetsgränser, som skulle bli gällande om

någon av dessa regler tillämpades. (Bil. B.)

Ev. privilegiering av arbetsinkomster.

Genom ändring i antydd riktning av höjningsregeln skulle personer, som

huvudsakligen åtnjuta inkomst av förmögenhet bliva i väsentlig mån uteslutna

från förbättringen. Kommittén har även såsom alternativ till förslaget om

förhöjning av den avdragfria inkomsten övervägt att på ett eller annat sätt

privilegiera arbetsinkomst. Härifrån har kommittén emellertid måst avstå.

Det skulle nämligen bereda så gott som oöverstigliga svårigheter att på ett

tillfredsställande sätt angiva vad som är arbetsinkomst, särskilt för mindre

jordbrukare, och vidare skulle en sådan anordning medföra synnerliga ad
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kunt/!. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga).

49

ministrativa svårigheter, åtminstone om privilegieringen skulle tillämpas även

beträffande de redan förefintliga pensionstagarna.

Uppskattning av naturaförmåner och arbetsinkomst m. m.

Genomföras de nu föreslagna lagändringarna, vilka till stor del motiveras

med penningvärdets fall, synes konsekvensen fordra att reglerna för uppskattning

av naturaförmåner även anpassas efter det förändrade penningvärdet.

De nu gällande reglerna, vilka återfinnas i Kungl. Maj:ts brev till pensionsstyrelsen

den 30 juni 1937, böra därför i samband med lagstiftningens

ikraftträdande ersättas med nya regler.

Sättet för de föreslagna reformernas genomförande.

Vid det praktiska genomförandet av lagändringarna i den mån de beröra

redan beviljade pensioner och invalidunderstöd har man i huvudsak två vägar

att gå. Man kan sålunda antingen göra en rent teknisk omräkning av de

utgående pensionerna med stöd av de inkomster, som fastställts vid pensionernas

beviljande, eller också uppställa fordran att vederbörande pensionstagare

för att komma i åtnjutande av de nya avdragsreglerna inger en särskild

jämkningsansökning.

En teknisk omräkning kan verkställas huvudsakligen med hjälp av tillfälligt

anställd personal i biträdesställning. Vid genomförandet av en sådan

omräkning torde det ur arbetssynpunkt i stort sett vara likgiltigt huruvida

7/io-regeln eller 100 kronorsregeln eller båda dessa regler ändras. En sådan

teknisk omräkning skulle enligt från pensionsstyrelsen under hand inhämtade

upplysningar komma att omfatta omkring 160,000 tilläggspensionärer.

Under förutsättning att en arbetsstyrka å omkring 40 personer kommer till

användning vid omräkningen skulle densamma jämte postverkets arbete med

tryckning och distribuering av nya kvittenshäften till de berörda pensionstagarna

draga en tid av sannolikt omkring åtta månader. Denna metod är

sålunda relativt lätt genomförbar men lider av den nackdelen att till grund

för de ökade pensionerna i många fall komma att ligga inkomstberäkningar,

vilka äro ganska föråldrade eller i varje fall icke överensstämma med de inkomster,

som pensionstagarna åtnjuta vid tiden för omräkningens verkställande.

Ändring av beräkningen av förmögenhetsavkastning är icke möjlig vid

detta förfaringssätt. Vad angår denna nackdel må dock bemärkas att de redan

förefintliga pensionstagarnas förmögenheter i princip icke kunna överstiga

de gränser, som den nu gällande lagstiftningen medför, varför personer

med större förmögenheter icke kunna genom omräkningsförfarandet draga

nytta av lagändringarna. Slutligen låter det £ig icke göra att vid en omräkning

anpassa värdet å naturaförmåner m. m. eller uppskattningen av arbetsinkomst

efter de ändrade förhållandena. Härigenom komma de förefintliga

pensionstagarna i gynnsammare läge än nya pensionssökande.

Om ansökningsförfarandet skulle tillämpas kan det antagas, att tilläggspensionärer,

vilka genom jämkningen icke skulle i någon avsevärdare mån

få sitt pensionsbelopp förhöjt, icke skulle komma att ingiva jämkningsansökan,

varför pensionsstyrelsen kalkylerat med att mellan 140,000 och 150,000

tilläggspensionärer skulle komma att söka jämkning. Därigenom skulle emellertid

i första hand uppkomma ett mycket betungande arbete inom pensionsnämnderna

och det anses knappast möjligt för ombuden, vilka i regel innehava

sitt uppdrag såsom bisyssla, att övervara alla sammanträden, som måste bli

mycket tidsödande. Vidal e skulle de avdelningar inom pensionsstyrelsen, som

lia hand örn registrering och förvaring av pensionsansökningar samt uträknandet

av pensionsbeloppen m. m. bliva synnerligen hårt ansträngda. Slutligen

skulle behovet av kvalificerad arbetskraft för ansökningarnas inövning

Hilt tiny till riksdagens protokoll VJi2. 1 sami. Nr 232. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majlis proposition nr 232 (Bilaga).

inom pensionsstyrelsen bli så stort att det enligt vad från pensionsstyrelsen

inhämtats får anses tveksamt, huruvida erforderlig arbetskraft skulle kunna

uppbringas inom rimlig tid. I varje fall kommer ett sådant förfaringssätt att

medföra att den tid, inom vilken reformen bleve genomförd för de redan förefintliga

pensionstagarna, bleve avsevärt längre än vid en teknisk omräkning.

Av pensionsstyrelsen beräknas att det för arbetsbalansens avverkning komme

att taga en tid av 2—2‘/a år. Emellertid skulle vid begagnandet av denna

metod hänsyn kunna tagas till ändrade priser å naturaförmåner och till pensionstagarnas

ändrade ekonomiska förhållanden i övrigt. Vidare kan man,

örn denna metod kommer till användning, verkställa omräkning av förmögenhetsavkastning

även beträffande de nuvarande pensionstagarna.

Vid övervägande av de nu angivna omständigheterna har kommittén, med

hänsyn särskilt till nödvändigheten av att begränsa tiden för och omfånget

av det med reformen förenade administrativa arbetet, funnit sig böra föreslå

att de genom ändring på ovan angivet sätt av folkpensioneringslagen skapade

pensionsförbättringarna tillgodogöras de nuvarande tilläggspensionärerna

utan ansökningsförfarande och enbart genom en teknisk omräkning av de till

dem nu utgående pensionerna (invalidunderstöden).

övergångsbestämmelse.

Vid en teknisk omräkning kan såsom nyss antytts icke undvikas att vissa

redan förefintliga pensionstagare erhålla mera än vad som skolat tillkomma

dem, om nya regler i fråga om kapitalavkastning och uppskattning av naturaförmåner

kunnat tillämpas å dem. Det kommer givetvis att inträffa att sådana

pensionstagare efter omräkningens verkställande ingiva ansökningar

om jämkning av sina pensioner på grund av att deras inkomster minskats.

Örn de nya reglerna för inkomstens beräknande då komma till användning

— vilket torde böra ske — kan det tydligen inträffa att ansökningarna medföra

minskning av pensionerna i stället för ökning. I syfte att förhindra sådan

minskning torde en bestämmelse erfordras av innebörd att utgående pensionsförmåner

icke må minskas enbart på grund av de nya reglerna för inkomsternas

beräkning.

Kostnaderna.

Rörande kostnaderna för de sålunda föreslagna reformerna hava beräkningar

utförts av förste aktuarien hos pensionsstyrelsen E. Lindh. Ett exemplar

av beräkningarna bifogas här (Bil. C och D). Av beräkningarna framgår

att genomförande av reformerna skulle draga en årlig kostnad av omkring

11.5 miljoner kronor varav å statsverket skulle belöpa omkring 9 miljoner

kronor. Skulle endast 7Ao-regeln ändras bleve motsvarande kostnad 4.8

miljoner kronor, varav å staten skulle belöpa 3.8 miljoner kronor. Denna beräkning

avser en teknisk omräkning av pensionsbeloppen. Frågan om kostnaden

skulle bli väsentligen lägre om ansökningsförfarandet tillämpas kan

icke med någon större grad av säkerhet besvaras.

Barnbidragen.

Då lagarna om folkpensionering och barnbidrag i fråga om förmånernas

utformning förete stora likheter är tydligt att ändringar i den ena lagen som

en konsekvens medför behov av ändringar i den andra. Vad beträffar de av

kommittén föreslagna ändringarna gäller att den s. k. 7/io-regeln är gemensam

för båda lagarna. Då samma skäl i stort sett kunna åberopas för ändring

av denna regel ifråga örn barnbidragens beräkning som ifråga om folkpensionernas

torde ändring av folkpensioneringslagen i detta avseende böra

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 232 (Bilaga).

51

medföra jämkning även av barnbidragslagens motsvarande bestämmelser.

Såsom tidigare nämnts utgår dyrtidstillägg å barnbidragen efter samma regler,

som gälla beträffande dyrtidstilläggen å folkpensionerna.

Vad åter angår den avdragsfria inkomsten äro förhållandena icke fullt

analoga i det att inkomstgränsen är betydligt högre enligt barnbidragslagen

än enligt folkpensioneringslagen samt dyrorlsgraderad och beroende av civilstånd.

I 5 § 2 mom. lagen om barnbidrag stadgas sålunda att om moderns

eller den arbetsoförmögnes årsinkomst överstiger 600 kronor i ortsgrupp I,

800 kronor i ortsgrupp II och 1,000 kronor i ortsgrupp III eller har den arbetsoförmögne,

därest han är gift, tillsammans med sin hustru en årsinkomst

överstigande 900 kronor i ortsgrupp I, 1,125 kronor i ortsgrupp II och 1,350

kronor i ortsgrupp III minskas barnbidraget med sju tiondelar i vad den

överstiger sagda belopp.

De i lagen angivna beloppen synas även under mera normala ekonomiska

förhållanden vara väl snävt tillmätta. Redan av detta skäl torde en förhöjning

vara motiverad. De ökade arbetslönerna och levnadskostnaderna utgöra ett

ytterligare skäl för att en revision av lagen nu kommer till stånd. Särskilt

gäller detta beträffande beräknande av inkomst för barnbidrag till änkors

barn. Det torde emellertid av praktiska skäl vara olämpligt att införa olika

inkomstgränser för olika kategorier av försörjare.

En förhöjning av inkomstgränserna med 50% eller till beträffande ensamstående

försörjare 900, 1,200 och 1,500 kronor synes i och för sig icke

omotiverad. Mot en sådan förändring kan dock göras den erinran, att om

avdragsregeln samtidigt ändras så att endast 5/io av den överskjutande inkomsten

minskar barnbidragen, desamma kunna bli alltför stora för änkor

eller invalider med många barn. Särskilt på ladsbygden kunna bidragsbeloppen

bliva så pass stora, att en änka med inkomst kan tillsammans med

barnbidraget få större årsinkomst än vad i ekonomiskt hänseende jämförbara

familjer ha och en gift invalid man kan få större inkomst än vad han

hade som arbetsför eller som hans fullt arbetsföra arbetskamrater kunna

förtjäna. Om barnbidragsverksamheten handhades av ett kommunalt organ

kunde frågan ordnas genom införande av en regel av innebörd^ att vederbörandes

inkomst och barnbidraget tillsammans icke finge uppgå till högre

belopp än vad som motsvarar årsinkomsten för familjen under mannens

livstid resp. om han varit arbetsför. Med nuvarande centraliserade förvaltning

är en sådan individuell inkomstprövning icke möjlig att tillämpa.

Vid övervägande av de olika skäl som kunna anföras för en större eller

mindre förhöjning har kommittén stannat för att föreslå att den avdragsfria

inkomsten förhöjes med omkring 25% eller till resp. 750, 1,000 och 1,250

kronor för ensamstående försörjare samt den avdragsfria inkomsten för gift

försörjare bestämmes till nyss nämnda belopp förhöjda med 20% av beloppet

för ensamstående eller till respektive 900, 1,200 och 1,500 kronor.

Enligt de nu gällande bestämmelserna är skillnaden mellan ensamstående

och gift försörjares avdragsfria inkomst större än vad kommittén sålunda föreslår.

Örn hänsyn tages till den föreslagna förhöjningen för ensamstående

erhålla de gifta försörjarna även med kommitténs förslag en förbättring. Det

bör även bemärkas beträffande äkta makar att barnbidraget utgår till invalider,

vilka örn makarna lia en låg inkomst erhålla tilläggspension och

sålunda i verkligheten lia en större ärlig inkomst än den som upptages i makarnas

inkomstberäkning för barnbidrag.

örn den nuvarande 7/io-regeln mildras liksom för tilläggspensionärerna lill

''/10-regel kail denna ändring tillsammans med förhöjningen av den^avdragsfria

inkomsten komma alt medföra alt barnbidrag komma alt utgå till försörjare

med jämförelsevis stora inkomster. Då lagändringen avsei att lör
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga).

bättra försörjningsmöjligheten för de ekonomiskt svagaste änkorna och invaliderna,

synas inga avgörande invändningar kunna göras mot att avdragsregeln

skärp es för dem som ha en relativt hög inkomst. Av dessa skäl föreslår

kommittén införande av följande avdragsregel. Överstiger moderns eller

den arbetsoförmögnes årsinkomst 750 kronor i ortsgrupp I, 1,000 kronor i

ortsgrupp II och 1,250 kronor i ortsgrupp III, eller har den arbetsoförmögne,

därest han är gift, tillsammans med sin hustru en årsinkomst överstigande

900 kronor i ortsgrupp I, 1,200 kronor i ortsgrupp II och 1,500 kronor i ortsgrupp

III, minskas barnbidraget med följande tiondelar av årsinkomsten, i

vad den överstiger sagda belopp, nämligen med fem tiondelar av överskjutande

beloppet i den mån det icke överstiger 400 kronor, med sex tiondelar i

den mån beloppet överstiger 400 men icke 800 kronor och med sju tiondelar

i den mån det överstiger 800 kronor.

I bilagda 8 tabeller (bil. E—L) har uträknats barnbidragens storlek såväl

med som ulan dyrtidstillägg vid en förhöjning av den avdragsfria inkomsten

med 25°/o samt med 7/io och %o avdrag ävensom med den jämkning av

50 %-regeln som kommittén föreslår.

Enligt den ovan omförmälda av förste aktuarien Lindh uppgjorda kostnadsberäkningen

(bil. C och D) skulle den årliga kostnadsökningen, om avdragsregeln

ändrades till 5/io, uppgå till vid en ökning av den avdragsfria

inkomsten med 25 °/o till 350,000 kronor och vid en ökning av samma inkomst

med 50 % till 500,000 kronor. Med kommitténs nu föreslagna avdragsregel

torde kostnaden komma att uppgå till omkring 325,000 kronor, örn endast

avdragsregeln ändras till 5/io men den avdragsfria inkomsten icke förhöjes,

beräknas kostnadsökningen till omkring 160,000 kronor. Av nämnda

belopp skulle omkring 5/e falla å statsverket och resten å kommunerna. Vid

beräkningarna har förutsatts att beträffande redan utgående barnbidrag

skall, liksom tidigare föreslagits beträffade folkpensionerna, verkställas en

teknisk omräkning.

Bidragsförskotten.

Ifråga om lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn må erinras

att enligt direktiven för kommitténs arbete skall kommittén upptaga till

övervägande örn offentligt understöd i annan form än fattigvård kan utgå

till kvinna med utomäktenskapliga barn, även i sådana fall då fadern är

okänd. I samband med denna svårlösta fråga bör bidragsförskottsförordningen

upptagas till granskning i olika avseenden. Någon sådan granskning

har ännu icke kunnat verkställas inom kommittén. Emellertid torde, om de

nu ifrågasatta ändringarna beträffande barnbidragen komma till stånd, motsvarande

ändringar böra företagas i förevarande lag.

I detta ärendes behandling hava deltagit undertecknad Eriksson samt herrar

Bexelius, Hagård, Höjer, Skoglund, Wallén, Wangson och Österström

samt fru Nordgren.

Stockholm den 16 september 1941.

Å Social vårdskommitténs vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Sven Larsson.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 232 (Bilaga)

53

Bil. A.

Summan av grundpension (antagen utgöra 00 kr.), tilläggspension oell

dyrtidstillägg för ensamstående person.

Årsinkomst kr.

100 kr. fritt

200 kr. fritt

Pensionsavdrag

70 %

Pensionsavdrag

50 %

Pensionsavdrag

70 %

Pensionsavdrag

50 %

Dyrtidstillägg

Dyrtidstillägg

Dyrtidstillägg

Dyrtidstillägg

0

2/12

3/12

0

2/12

3/12

0

2/12

3/12

0

2/12

3/12

I:a ortsgruppen

100.................

340

396

425

340

396

425

340

396

425

340

396

425

150.................

305

356

381

315

367

394

340

396

425

340

396

425

200.................

270

315

337

290

338

362

340

396

425

340

396

425

300.................

200

233

250

240

280

300

270

315

337

290

338

362

400.................

130

152

162

190

222

237

200

233

250

240

280

300

500.................

90

90

90

140

163

175

130

152

162

190

222

237

600.................

90

90

90

90

90

90

90

140

163

175

700.................

90

90

90

90

90

90

90

90

90

II :a ortsgruppen

100.................

440

513

550

440

513

550

440

513

550

440

513

550

150.................

405

472

506

415

484

519

440

513

550

440

513

550

200.................

370

432

462

390

455

487

440

513

550

440

513

550

300.................

300

350

375

340

397

425

370

432

462

390

455

487

400.................

230

268

287

290

338

362

300

350

375

340

397

425

500.................

160

187

200

240

280

300

230

268

287

290

338

362

600.................

90

90

90

190

222

237

160

187

200

240

280

300

700.................

90

90

90

140

163

175

90

90

190

222

237

800.................

90

90

90

90

90

90

90

140

163

175

900.................

90

90

90

90

90

90

90

90

90

III:e ortsgruppen

100.................

540

630

675

540

630

675

540

630

675

540

630

675

150.................

505

589

631

515

601

644

540

630

675

540

630

675

200.................

470

548

587

490

572

612

540

630

675

540

630

675

300.................

400

467

500

440

513

550

470

548

587

490

572

612

400.................

330

385

412

390

455

487

400

467

500

440

513

550

500.................

260

305

325

340

397

425

330

385

412

390

455

487

600.................

190

222

237

290

338

362

260

305

325

340

397

425

700.................

120

140

150

240

280

300

190

222

237

290

338

362

800.................

90

90

90

190

222

237

120

140

150

240

280

300

900.................

90

90

90

140

163

175

90

90

190

222

237

1,000.................

90

90

90

90

90

90

90

140

163

175

1,100.................

90

90

90

90

90

90

90

90

90

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 232 (Bilaga).

Bil. B.

Högsta förmögenlietsbelopp, som icke utgöra hinder för beviljande av

tilläggspension (under förutsättning att andra icke privilegierade inkomster

saknas), då den avdragsfria inkomsten är 200 kr. och avdragsregeln 5/10.

Siffrorna avse ensam person, beträffande makar har man att fördubbla beloppen.

Förmögenhetsa vkastningens beräkning

Högsta förmögenhetsbelopp kr.

Ortsgrupp

1

Ortsgrupp

II

Ortsgrupp

III

3 %

13,750

16,250

18,750

11,500

13,500

15,500

11,530

13,070

14,610

ter 4 %

12,220

14,440

16,660

10,450

12,270

14,090

10,710

12,140

13,570

2 % höjning å 5—10,000 kr.,

5 % * å mera än 10,000 kr.

(den nuvarande regeln)

5 % höjning å

7 %

5—10,000 kr.

å mera än 10,000 kr.

4 % höjning å

10 %

5—10,000 kr..

å mera än 10,000 kr.

2 % höjning å 5—10,000 kr.

5 % » å mera än 10,000 kr.

(den nuvarande regeln)

5 % höjning å 5—10,000 kr.

7 % » å mera än 10,000 kr.

4 % höjning å

10 %

5—10,000 kr.,

å mera än 10,000 kr.

Enligt nuvarande lagbestämmelser äro de högsta förmögenhelsbdoppen följande:

Vid 3 % ränta.

* 4 % * .

10,710

9,280

12,500

11,110

14,280

12,700

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga).

55

Bil. C.

P. M.

angående de med vissa ändringar i folkpensioneringslagen och lagen

örn barnbidrag förenade årliga kostnader.

Statsrådet och chefen för socialdepartementet har begärt att följande utredningar

skulle verkställas.

1) angående ökningen i årskostnader i det fall att beträffande tilläggspensioner

och invalidunderstöd den »fria» inkomsten höjdes från nuvarande

100 kronor till genomgående 200 kronor i samtliga ortsgrupper och samtidigt

avdragsprocenten för överskjutande inkomst sänktes från nuvarande

70 till 50 procent, .

2) om, med samma förutsättningar rörande avdragsprocenten som i 1),

den fria inkomsten sattes till 200 kronor i ortsgrupp 1, 250 kronor i ortsgrupp

2 och 300 kronor i ortsgrupp 3,

3) om, beträffande barnbidrag, den fria inkomsten höjdes från nuvarande

600, 800 och 1,000 kronor i resp. ortsgrupp 1, 2 och 3, till resp. a) 750, 1,000

och 1,250 kronor eller b) till 900, 1,200 och 1,500 kronor i motsvarande

ortsgrupper, samtidigt som avdragsprocenten för försörjarens inkomst sänktes

från 70 till 50 %.

Utredning har beträffande dessa frågor verkställts inom pensionsstyrelsens

försäkringsbyrå. För utredningens resultat redogöres i det följande.

Då det ansågs nödvändigt att det å försäkringsbyråns statistiska avdelning

befintliga kortmaterialet genomgicks och nybearbetades, sedan tvenne genomgripande

omräkningar av pensionernas belopp verkställts för genomförande

av först 1935 års lag och sedan 1937 års lagändring, varigenom dyrortsgradering

infördes, verkställdes en omfattande sammanräkning av materialet i

fråga, sådant det befann sig vid 1939 års utgång. Bl. a. uppdelades härvid

samtliga tilläggspensionstagare (och innehavare av enbart understöd) vilka

voro födda under år, vilkas sista siffra var 2 eller 7, efter tilläggspensionernas

storlek i grupper med 50 kronors intervall. Det är denna uppdelning som

ligger till grund för den föreliggande utredningen och som möjliggjort att

denna kunnat genomföras utan mycket tidsödande och även kostsamma förarbeten.

''

Vid utredningen ha de ifrågavarande åldrarna sammanförts i vissa grupper,

vilka kunde förväntas uppvisa typiska olikheter i fördelningen av pensioner

(och följaktligen inkomster) nämligen personer i åldrar över 67 år,

67-åringar och personer i åldrar under 67 år.

Vid lämna nedan en översikt över det begagnade primärmaterialet. Personer

i åldrar över 67 år omfattar pensionstagare födda åren 1867, 1862,

1857 etc., i 67 års ålder personer födda 1872 och personer i ålder under 67

år födda åren 1877, 1882, 1887 o. s. v.

1. Tilläggspensioner enligt folkpensioneringslagens övergångsbestämmelser.

| !

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj-.ts proposition nr 232 (Bilaga)

Män.

Pensionsbelopp

Över 67 år

67 år

Under 67 år

Inalles

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Ortsgrnpp 1.

— 50.................

97

0.7

12

0.5

23

\ 0.4

132

0.6

50—100.................

230

1.6

24

1.0

73

1.2

327

1.4

100—150.................

574

4.0

65

2.7

163

2.6

802

150—200.................

1,067

7.5

150

6.2

334

5.3

1,551

6.8

200—250.................

1,983

13.9

310

12.9

569

9.1

2,862

12.5

250-300.................

3,363

23.6

580

24.0

846

13.5

4,789

20.9

300......................

6,921

48.7

1,265

52.7

4,260

67.9

12,446

54.3

Inalles

14,235

loo.o

2,406

lOO.o

| 6,268

lOO.o

22,909

lOO.o

Ortsgrnpp 2.

— 50.................

10

0.4

—

—

4

0.3

14

0.3

50-100.................

32

1.1

6

l.i

12

0.9

50

1.1

100—150.................

50

1.8

13

2.5

10

0.8

73

1.6

150—200.................

103

3.6

15

2.9

21

1.6

139

3.0

200—250.................

134

4.7

27

5.2

42

3.2

203

4.3

250—300.................

222

7.8

30

5.8

63

4.7

315

6.7

300-350.................

299

10.5

46

8.9

88

6.6

433

9.2

350—400.................

431

15.1

75

14.5

108

8.1

614

13.1

400......................

1,566

55.rt

306

59.1

981

73.8

2,853

60.7

Inalles

2,847

1OO.0

518

100.0

1,329

10O.0

4,694

lOO.o

Ortsgrnpp 3.

— 50.................

8

0.6

2

0.5

3

0.3

13

0.5

50—100.................

9

0.7

6

1.0

6

0.7

21

0.8

100—150.................

13

1.1

4

1.1

6

0.7

23

0.9

150—200.................

17

1.4

5

1.4

9

1.0

31

1.2

200—250.................

34

2.8

8

2.2

22

2.4

64

2.6

250—300.................

41

3.3

14

3.8

21

2.3

76

3.0

300—350.................

53

4.3

9

2.4

14

1.6

76

3.0

350—400..................

77

6.2

15

4.1

26

2.9

118

4.7

400—450.................

94

7.6

26

7.0

30

3.3

150

6.0

450—500.................

80

6.5

26

7.0

32

3.5

138

5.5

500......................

807

65.5

254

68.9

734

81.3

1,795

71.8

Inalles

1,233

100.O

369

lOO.o

903

100 o

2,505

lOO.o

K v

anor.

Ortsgrnpp 1.

— 50.................

76

0.5

6

0.2

19

0.3

101

0.4

50—100.................

228

1.4

20

0.5

37

0.5

285

1.0

100—150.................

488

3.0

58

1.5

94

1.3

640

2.3

150—200.................

964

5.8

144

3.8

232

3.2

1,340

4.8

200—250.................

1,813

11.0

343

9.1

481

6.6

2,637

9.5

250-300.................

3,466

21.0

854

22.5

966

13.2

5,286

19.1

300......................

9,482

57.3

2,363

62.4

5,510

74.9

17,355

62.9

Inalles

16,517

100.0

3,788

100.0

7,339

100.0 |

27,644

100.0

Ortsgrnpp 2.

— 50.................

9

0.2

2

0.2

1

0.1

12

0.2

50—100.................

27

0.6

1

0.1

3

0.2

31

0.4

100—150.................

53

1.2

3

0.3

12

0.6

68

0.9

150—200.................

79

1.8

12

1.1

17

0.9

108

1.5

200—250.................

156

3.6

26

2.5

29

1.5

211

2.9

250—300.................

239

5.5

41

3.9

72

3.7

352

4.8

300—350.................

377

8.7

89

8.5

106

5.5

572

7.8

350—400.................

623

14.3

145

13.9

174

9.0

942

12.9

400......................

2,784

64.1

727

69.5

1,522

78.5

5,033

68.6

Inalles

4,347

100.0 |

1,046

lOO.o |

1,936

loo.o |

7,829

lOO.o

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 232 (Bilaga).

Kvinnor.

Pensionsbelopp

över 67 år

67 år

Under 67 år

Inalles

Antal

%

Antal j

%

Antal

%

Antal

%

Ortsgrupp 3.

— 50............

13

0.5

_

—

—

—

13

0.3

50 100............

13

0.5

1

0.1

2

0.1

16

0.3

100 150............

18

0.7

3

0.4

5

0.4

26

0.6

150 200............

36

1.4

4

0.6

10

0.7

50

1.1

200—250............

36

1.4

9

1.3

15

1.1

60

1.3

250 300............

40

1.5

12

1.7

16

1.2

68

1.5

300—350............

73

2.8

11

1.6

12

0.9

96

2.1

350—400............

lil

4.3

19

2.8

30

2.2

160

3.4

400—450............

139

5.4

39

5.7

52

3.8

230

5.0

450—500............

155

6.0

51

7.4

33

2.4

239

5.2

500.................

1,953

75.5

541

78.4

1,187

87.2

3,681

79.2

Inalles

2,587

lOO.o

690

100.0

1,362

lOO.o

4,639

lOO.o

Understöd enligt övergångsbestämmelserna.

M ä

D.

Ortsgrupp 1.

50............

1

0.1

_

—

2

0.2

3

0.2

50 100............

11

1.4

1

1.3

—

—

12

0.6

100 150............

24

3.1

1

1.3

2

0.2

27

1.4

150—200............

37

4.8

1

1.3

13

1.2

51

2.6

200 250............

67

8.6

—

—

9

0.8

76

3.9

250—300............

101

13.0

6

7.9

30

2.8

137

7.1

300.................

535

69.0

67

88.2

1,033

94.8

1,635

84.2

Inalles

776

lOO.o

76

lOO.o

1,089

lOO.o

1,941

lOO.o

Ortsgrupp 2.

50............

_

_

—

—

—

—

—

—

50 100............

3

1.5

—

—

—

—

3

0.6

100 150............

2

1.0

—

—

2

0.7

4

0.8

150 200............

3

1.5

—

—

—

—

3

0.6

200 250............

9

4.6

1

4.5

1

0.4

11

2.2

250—300............

5

2.6

—

—

2

0.7

7

1.4

300 350............

9

4.6

2

9.1

6

2.2

17

3.4

350—400............

14

7.2

—

—

8

21.9

22

4.4

400—450............

150

77.0

19

86,4

260

93.1

429

86.6

Inalles

195

lOO.o

22

100.0

279

lOO.o

496

100.0

Ortsgrupp 3.

50............

_

_

—

—

—

—

—

—

50 100............

1

0.5

—

—

—

—

1

0.2

100 150............

—

—

1

2.7

1

0.3

2

0.4

150—200............

1

0.5

—

—

1

0.3

2

0.4

200 250............

—

—

—

—

—

—

—

—

250 300............

1

0.5

—

—

—

—

1

0.2

300 350............

1

0.5

—

—

1

0.3

2

0.4

350—400............

3

1.6

1

2.7

—

—

4

0.8

400—450............

6

3.2

1

2.7

6

2.1

13

2.5

450 500............

6

3.2

2

5.4

3

1.0

11

2.2

500.................

169

90. o

32

86.5

274

96.0

475

92.9

Inalles

188

100.O

87

lOO.o

286

100.0

511

100.0

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 232 (Bilaga),

K t i n n o r.

Pensionsbelopp

Över 67 år

67 år

Under 67 år

Inalles

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Ortsgrupp 1.

— 50............

10

0.4

■

_

1

0.1

11

0.3

50—100............

47

1.9

_

_

47

1.3

100—150............

119

4.8

_

_

2

0.2

121

3.3

150—200............

181

7.3

2

1.3

7

0.7

190

5.1

200—250............

271

11.0

4

2.5

15

1.4

290

7.9

250—300............

422

17.1

12

7.6

30

2.8

464

12.6

300.................

1,415

57.5

140

88.6

1,014

94.8

2,569

69.5

Inalles

2,465

100. o

158

100.0

1,069

lOO.o

3,692

lOO.o

Ortsgrupp 2.

— 50............

1

0.1

_

1

0.1

50—100............

8

1.0

_

8

0.7

100—150............

10

1.2

_

_

_

.

10

0.8

150—200............

12

1.5

_

_

2

0.6

14

1.2

200—250............

25

3.0

_

_

2

0.6

27

2.3

250—300............

29

3.5

_

_

2

0.6

31

2.6

300—350............

55

6.7

2

3.5

5

1.6

62

5.2

350—400............

96

11.6

3

5.3

10

3.2

109

9.1

400.................

591

71.4

52

91.2

290

93.4

933

78.0

Inalles

827

100.o

57

100. o

311

lOO.o

1,195

lOO.o

Ortsgrupp 3.

— 50............

1

0.2

1

0 1

50—100............

4

0.7

0.5

0.6

100—150............

5

0.9

_

5

150—200............

5

0.9

_

_

5

n.fi

200—250............

7

1.2

_

7

250—300............

12

2.1

_

_

12

1 4-

300—350............

10

1.7

_

_

1

0.5

u

1.3

350-400............

19

3.3

1

2.0

20

2.4

400—450............

20

3.5

1

2.0

2

1.0

23

2.7

450—500............

22

3.8

1

2.0

1

0.5

24

2.9

500.................

473

81.7

47

94.0

206

98.0

726

86.7

Inalles

578

100. o

50

lOO.o

210 |

lOO.o

838

100.O

Tilläggspensioner enligt 6 § folkpensioneringslagen.

M ä

Q

Ortsgrupp 1.

— 50............

—

—

76

4.1

26

3.4

102

3.9

50—100............

—

—

160

8.7

33

4.3

193

7.4

100—150............

—

—

282

15.3

77

10.0

359

13.7

150—200............

—

—

389

21.1

144

18.6

533

20.4

200—250............

—

—

463

25.1

151

19.5

614

23.5

250—300............

—

—

473

25.7

342

44.2

815

31.1

Inalles

-1

—

1,843

lOO.o

773

lOO.o

2,616

lOO.o

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga).

Män.

Pensionsbelopp

över 67 år

67 år

Under 67 år

Inalles

Antal

*

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Ortsgrupp 2.

— 50............

_

—

13

3.4

3

1.9

16

3.0

50—100............

—

—

16

4.2

2

1.3

18

3.4

100 150............

—

—

32

8.4

7

4.5

39

7.3

150—200............

—

—

39

10.2

13

8.4

52

9.7

200—250............

—

—

45

11.8

11

7.1

56

10.4

250—300............

—

—

50

13.1

16

10.3

66

12.3

300—350............

—

—

51

13.4

20

12.9

71

13.2

350.................

—

—

136

35.5

83

53.6

219

40.7

Inalles

—

—

882

100.o

155

100.0[

537

100.0

Ortsgrupp 3.

— 50............

—

—

3

2.3

4

5.5

7

3.4

50 100............

—

—

6

4.6

1

1.4

7

3.4

100—150............

—

—

9

6.9

1

1.4

10

4.9

150—200............

—

—

9

6.9

1

1.4

10

4.9

200—250............

—

—

13

9.9

3

4.1

16

7.8

250—300............

—

—

5

3.8

2

2.7

7

3.4

300—350............

—

—

13

9.9

5

6.8

18

8.8

350—400............

—

—

12

9.2

6

8.2

18

8.8

400-450............

—

—

8

6.1

6

8.2

14

6.9

450.................

—

—

53

40.4

44

60.3

97

47.7

Inalles

—

—

131

100.O

78

lOO.o 1

204

lOO.o

Kvinnor.

Ortsgrupp 1.

— 50............

_

—

45

2.2

29

2.2

74

2.2

50 100............

_

_

146

7.0

49

3.8

195

5.8

100 150............

_

—

231

11.1

94

7.3

325

9.7

150—200............

_

—

373

18.0

172

13.4

545

16.2

200—250............

_

—

513

24.8

277

21.5

790

23.5

250.................

—

—

764

36.9

666

51.8

1,430

42.6

Inalles

—

—

2,072

100.o

1,287

lOO.o

3,359

lOO.o

Ortsgrupp 2.

50............

_

—

21

2.7

2

0.6

23

2.1

50 100............

_

—

27

3.6

9

2.6

36

3.2

100 150............

—

—

45

5.9

10

2.8

55

5.0

150 200............

—

—

70

9.2

26

7.4

96

8.6

200—250............

—

—

74

9.7

21

6.0

95

8.6

250—300............

_

102

13.4

32

9.1

134

12.1

300—350............

_

—

100

13.2

46

13.1

146

13.1

350.................

—

—

320

42.3

206

58.4

526

47.3

Inalles

—

759

100.O

352

100.0

1,111

lOO.o

Ortsgrupp 3.

— 50............

_

—

10

2.1

2

1.0

12

1.7

50 100............

_

—

20

4.1

5

2.4

25

3.6

100 150............

_

_

27

5.6

6

2.9

33

4.8

150—200............

_

—

28

5.8

4

1.9

32

4.6

200—250............

—

—

33

6.8

8

3.8

41

5.9

250—300............

—

—

23

4.8

6

2.9

29

4.2

300—350...........

_

—

37

7.7

18

8.7

55

8.0

350—400............

—

—

53

11.0

12

5.8

65

9.4

400—450............

_

_

46

9.5

24

11.5

70

10.1

450.................

—

—

205

42.6

123

59.1

328

47.7

Inalles

—

—

482

100.o

208

lOO.o

690

100.0

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga).

Invalidunderstöd enligt Kungl, förordningen den 28 juni 1935.

Män.

Pensionsbelopp

Över 67 år

67 år

Under 67 år

Inalles

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Ortsgrupp 1.

— 50............

1

2.9

—

—

1

0.4

2

0.7

50—100............

3

8.6

1

8.3

2

0.8

6

2.0

100—150............

4

11.4

—

—

2

0.8

6

2.0

150—200............

9

25.7

—

—

4

1.6

13

4.3

200—250............

11

31.4

—

—

5

1.9

16

5.2

250.................

7

20.0

11

91.7

244

94.5

262

85.8

Inalles

35

100.0

12

lOO.o

258

lOO.o

305

lOO.o

Ortsgrupp 2.

— 50............

1

4.3

1

5.9

—

_

2

1.4

50—100............

1

4.3

—

—

1

1.0

2

1.4

100—150............

—

—

1

5.9

—

_

1

0.7

150—200............

1

4.3

1

5.9

—

_

2

1.4

200—250............

1

4.3

2

11.8

1

1.0

4

2.8

250—300............

3

13.0

—

—

1

1.0

4

2.8

300—350............

1

4.3

—

—

1

0.7

350.................

15

65.5

12

70.5

100

97.0

127

88.8

Inalles

23

100. o

17

lOO.o

103

lOO.o

143

lOO.o

Ortsgrupp 3.

— 50............

—

—

_

_

_

_

_

_

50—100............

—

—

1

2.2

1

l.i

2

1.4

100—150............

—

—

1 -

—

1

l.i

1

0.7

150—200............

—

—

1

2.2

_

_

1

0.7

200—250............

—

—

1

2.2

_

_

1

0.7

250—300............

—

—

—

—

1

l.i

1

0.7

300—350..........

3

7

2

2 2

K

Q A

350—400............

3

37.5

3

6.7

i

1.1

7

4.8

400—450............

—

—

3

6.7

—

3

2.1

450.................

5

62.5

33

73.3

86

93.4

124

85.5

Inalles

8

100. o

45

100.O

92

lOO.o

145

lOO.o

s

kvinnor.

Ortsgrupp 1.

— 50............

1

2.8

1

6.7

_

_

2

0.7

50—100............

9

25.0

—

—

_

_

9

3.2

100-150............

4

11.1

2

13.3

1

0.4

7

2.5

150—200............

7

19.4

1

6.7

_

8

2.8

200—250............

3

8.3

1

6.7

5

2.2

9

3.2

250.................

12

33.4

10

66.6

224

97.4

246

87.6

Inalles

36

lOO.o

15

lOO.o

230

100.''o

281

lOO.o

Ortsgrupp 2.

— 50............

3

13.0

—

—

_

_

3

2.0

50—100............

2

8.7

—

—

5

4.7

7

4.7

100—150............

4

17.4

1

5.6

1

0.9

6

4.1

150—200............

1

4.3

1

5.6

1

0.9

3

2.0

200—250............

2

8.7

—

_

_

2

1.4

-i 0—300............

2

8.7

3

16.7

_

''_

5

3.4

3 0 -350............

3

13.0

4

22.1

7

6.5

14

9.5

350.................

6

26.2

9

50.0

93

87.0

108

72.9

Inalles

23

lOO.o

18

lOO.o

107

lOO.o

148

lOO.o

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga).

Kvinnor.

Pensionsbelopp

Över 67 år

67 år

Under 67 år

Inalles

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

50.................

50 100.................

100 150.................

1

5

Orts

2.4

12.2

;rupp 3.

1

6.2

1 1 1

—

1

6

0.7

4.4

150 200.................

7

17.1

3

18.8

4

5.1

14

10.4

2Ö0 250.................

3

7.3

1

6.2

—

—

4

3.0

250 300.......''..........

8

19.5

—

—

—

—

8

5.9

300 350.................

1

2.4

—

—

—

—

1

0.7

350—400.................

4

9.8

3

18.8

3

3.8

10

7.4

40Ö—450.................

2

4.9

1

6.2

—

—

3

2.2

450—500.................

10

24.4

7

43.8

71

91.1

88

65.3

Inalles

41

lOO.o

16

lOO.o

78

lOO.o

135

lOO.o

Det torde vara av intresse att i detta sammanhang undersöka i vilken omfattning

högsta tilläggspensionsbelopp utgår. Med utgångspunkt från det föreliggande

materialet kan man beräkna att detta äger rum i följande procent

av pensionerna i vederbörande grupp.

(Vi beteckna

Tilläggspension enligt övergångsbestämmelserna Ö T.

Understöd enligt samma bestämmelser Ö I.

Tilläggspension enligt folkpensioneringslagens huvudbestämmelser F T.

Invalidunderstöd enligt K. Förordningen den 28 juni 1935 F I.)

% personer med högsta möjliga pension.

Bestämmelser

Ortsgrupp

Män

Kvinnor

ÖT

1 ..................

54

63

2 ..................

61

69

3 ..................

72

79

Inalles

57

58

Öl

1 ..................

84

70

2 ..................

87

78

3 ..................

93

87

Inalles

86

74

FT

1 ..................

31

43

2 ..................

41

47

3 ..................

48

48

Inalles

86

88

Fl

1 ..................

86

88

2 ..................

89

73

3..................

86

65

Iualles

87

78

För samtliga pensionstagare skulle procenten bliva:

Män 57.5 Kvinnor 68.5

Båda könen: 63.9%.

D. v. s. i det närmaste % av pensionstagama inneha högsta möjliga pensions

belopp.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga).

Det närmaste steget blir nu att försöka beräkna, huru stor ökningen i

kostnaden blir om för den nuvarande pensionstagarestocken de nya förslagen

genomföras. Vi beräkna först alternativ 1, d. v. s. den fria inkomsten

höjes till 200 kronor och avdragsprocenten sänkes från 70 till 50 °/o.

1 de fall, att inkomsten ligger mellan 100 och 200 kronor kommer pensionen

efter de föreslagna bestämmelserna att uppgå till högsta möjliga belopp.

Det lägsta tilläggspensionsbelopp, enligt nu gällande bestämmelser,

vilket kommer att höjas till högsta belopp, är följande

Ö T och Ö I Ortsgrupp 1 .............................. 230 kr.

» 2..........................330 »’

„ _ » 3.............................. 430 »

F T och T I » 1.............................. ISO »

» 2.............................. 280 »

» 3 .............................. 380 »

Det är sålunda två uppgifter som skola lösas: dels skall man uppskatta,

vilken procent av antalet pensionstagare i de grupper inom vilken de nyssnämnda

pensionsbeloppen falla, som ha högre pension än dessa belopp, dels

galler det att uppskatta medelpensionen i en grupp vilken som helst.

Då man närmare betraktar procenten pensionstagare inom 50-kronorsintorvallen,

ser man att dessa med avtagande pension i regel falla tämligen

sorn i en geometrisk serie. Med utgångspunkt härifrån torde man, med de

kvoter i serien som här förekomma, ungefär uppskatta medelpensionsbeloppet

i en grupp till den övre gränsen för gruppen minskad med 22 å 23 kronor.

Lakåsa kan man uppskatta antalet pensionstagare med inkomst under 200

kronor och således med pension över nyss ovan angivna belopp i de grupper

inom vilka dessa pensionsbelopp falla, till omkring 45 % av antalet

pensionstagare mom gruppen.

Med ledning härav beräknas procenten dels för pensionstagare vilkas

pension ligger under högsta pension men över de nyssnämnda beloppen dels

tor pensionstagare med pension lika med eller under dessa belopp tili följande.

(Gransen motsvarar pensionstagare med inkomst av 200 kronor)

Pensionstagare med inkomst av:

Män.

:

i

Över

67 år

67 år

Under 67 år

100-200

Över

100-200

Över

100—200

|

kr.

200 kr.

kr.

200 kr.

kr.

200 kr.

..

O T

ortsgrupp 1 ..........

30.0

21.3

29.9

17.4

17.7

14.4

> 2 ..............

19.9

25.1

18.6

22.3

11.1

15.1

> 3 ..............

10.0

24.5

10.2

20.9

5.0

13.7

Ö I

! ortsgrupp 1 ...........

14.0

17.0

7.9

3.9

3.2

2 0

» 2 ..............

9.3

13.7

4.1

9.5

3.9

3.0

> 3 ..............

4.6

5 .4

6.6

6.9

1.9

2.1

F T

ortsgrupp 1 ..............

—

—

34.6

39.7

27.9

27.9

> 2 ..............

—

19.3

45.2

17.5

28.9

> o ..............

—

10.2

49.4

11.9

27.8

F I

ortsgrupp 1 ..........

43.2

36.8

_

8.3

2.6

2 9

> 2 ..............

24.2

10.3 1

—

29.5

0.5

2.5

3 ..............

17.2 j

20.3 1

9.8

10.2

0.5

6.1

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga).

Kvinnor.

Över 37 år

67 år

Under 67 år

100-200

Över

100-200

Över

100-200

Över

kr.

200 kr.

kr.

200 kr.

kr.

200 kr.

Ö T

ortsgrnpp 1 ..............

26.1

16.6

26.7

10''9

16.2

8.9

> 2 ..............

18.3

17.6

17.8

12.7

11.5

10.0

> 3 ..............

8. B

16.0

10.0

11.6

4.1

8.7

Ö I

ortsgrnpp 1 ..............

12-2

20.3

8.8

2.6

3.4

1.8

> 2 ..............

14.6

14.0

6.9

1.9

3.9

2.7

» 3 ..............

5.4

12.9

2.9

3.1

0.9

1.1

F T

ortsgrnpp 1 ..............

—

—

32.9

30.2

27.5

20.7

» 2 ..............

—

—

19.2

38.5

17.2

24.4

> 3 ..............

— -

—

14.5

42.9

14.1

26.8

F I

ortsgrnpp 1 ..............

17.2

49.4

9.8

23.6

r 2.2

0.4

> 2 ..............

17.0

56.8

29.8

20.2

6.5

6.5

> 3 ..............

9.4

66.2

14.7

41.5

1.7

7.2

Medelpensions (-understöds-) beloppen i grupperna i fråga ha beräknats till

följande belopp

Män.

Över 67 år

67 år

Under 67 år

100—200

Över

100—200

Över

100-200

Över

kr.

200 kr.

kr.

200 kr.

kr.

200 kr.

Ö T

ortsgrnpp 1 ..............

270

170

271

176

269

169

» 2 ..............

369

239

370

235

368

240

» 3 ..............

465

305

466

287

467

284

Ö I

ortsgrnpp 1 ..............

269

168

278

128

273

156

> 2 ..............

370

224

341

274

368

252

» 3 ..............

467

331

471

288

461

328

F T

ortsgrnpp 1 ..............

—

—

218

118

217

122

> 2 ..............

—

—

317

175

318

186

> 3 ..............

—

—

413

222

416

225

F I

ortsgrnpp 1 ..............

218

123

—

78

218

112

. » 2 ..............

308

168

—

158

292

176

1 » 3 ..............

392

367

411.

234

392

242

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga).

Kvinnor.

Över 67 år

67 år

Under 67 år

100—200

Över

100—200

Över

100—200

Över

kr.

200 kr.

kr.

200 kr.

kr.

200 kr.

Ö T

ortsgrupp 1 ..............

271

170

272

181

271

175

» 2 ..............

370

248

370

266

370

257

> 3 ..............

467

305

468

328

463

318

Ö I

ortsgrupp 1 ..............

270

164

273

197

272

181

» 2 ..............

370

238

369

316

371

257

» 3 ..............

467

294

467

392

461

376

F T

ortsgrupp 1 ..............

_

—

219

122

220

122

> 2 ..............

—

—

316

180

319

188

» 3 ..............

—

415

227

421

247

F I

ortsgrupp 1 ..............

209

105

217

106

228

128

> 2 ..............

320

128

319

204

328

99

> 3..............

411

221

405

225

392

233

De formler, enligt vilka tilläggspensionerna (invalidunderstöden) beräknas

enligt nuvarande grunder äro, i respektive dyrortsgrupper enligt övergångsbestämmelserna
300

(400, 500)—0.7 (i—100) kr. där i är den beräknade inkomsten, samt

enligt huvudbestämmelserna

250 (350, 450)—0.7 (i—100) kr.

Enligt de föreslagna bestämmelserna skulle beräkningen ske enligt följande

formler

300 (400, 500)—0.5 (i—200)

resp.

250 (350, 450)—0.5 (i—200) kr.

Skillnaden mellan pensionerna enligt de båda alternativen blir följaktligen

1) Inkomst mellan 100 och 200 kr.

0.7 (i—100) kr.

eller, om det högsta möjliga pensionsbeloppet betecknas med M och P är

pensionen enligt nuvarande bestämmelser

M—P.

2) Inkomst över 200 kr.

0.7 (i—100)—0.5 (i—200) kr. == 0.2 i + 30 kr.,

eller med användning av nyss angivna beteckningar

9i?(M-P) + 50.

M_P

emedan i = ——(- 100.

Med användning av dessa formler och tidigare angivna procenter och medelpensioner

för pensionstagare mellan 100 och 200 samt över 200 kr. inkomst

erhålla vi följande genomsnittliga pensionsförhöjning per person inom

vederbörande grupper

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga)

65

1

Män

K

vinnö

r

Över

67 år

67 år

Under

67 år

Över

67 år

67 år

Under

67 år

Ö T

28

23

18

22

17

12

> “ 2 ..............

30

27

18

22

17

13

29

27

17

20

15

10

Ö I

18

6

3

25

4

25

» “ 2 ..............

17

11

4

18

4

4

7

9

3

16

3

1

F T

46

33

36

26

"i " 2 ..............

__

52

34

—

45

29

_

61

36

_

54

33

F I

45

8

3

52

25

1

I > ** 2 ..............

30

31

3

70

28

9

». 3 ..............

25

15

7

80

54

9

De sålunda beräknade genomsnittliga förhöjningarna per pensionstagare,

vilka beräknats med användning av undersökningar rörande fördelningen av

pensionerna efter storlek, pensionstagamas kön och olika tillämpade lagbestämmelser

vid 1939 års utgång, tillämpa vi nu på materialet från 1940 års

utgång, det senast tillgängliga.

Pensionstagare vid 1910 års utgång.

1

j

Män

K.

vinnö

r

Ö T

Över

67 år

67 år

Under

67 år

Över

67 år

67 år

Under

67 år

ortsgrupp

1.....

83,301

2,014

32,542

97,769

3,408

38,703

>

2.....

17,508

497

7,142

27.606

1,001

10.725

>

3.....

7,890

383

4,797

16,651

707

7,672

Inalles

108,699

2,894

44,481

142,026

5,116

57,100

Ö I

ortagrupp

1 .....

3,217

92

5,633

10,251

150

5,580

>

2.....

691

30

1,491

3,740

57

1,624

>

3.....

906

3«

1,263

2,602

55

1,126

Inalles

5,014

160

8,390

16,593

262

8,330

F T

ortagrupp

1 .....

3,690

2,411

8,157

3,832

2,951

11,455

>

2.....

761

536

1,789

1,292

1,049

3,443

>

3.....

266

259

910

762

669

2,1 H0

Inalles

4,717

3,206

10,886

5,886

4,669

17,088

F I

ortagrupp

1 .....

284

21

1,241

472

207

14

1,101

2.....

161

14

234

20

512

>

3.....

252

47

508

278

17

397

Inalles

697

82

2,221

719

1 51

2,010

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 232. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 232 (Bilaga).

Härur beräkna vi pensionsförhöjningen för nuvarande pensionstagare, varvid

vi samtidigt angiva det totala antalet pensionstagare i vederbörande

grupper

t

1

I

Ö T

ortsgrupp 1...............

> 2...............

» 3...............

Inalles

Ö I

ortsgrupp 1...............

> 2...............

> 3...............

Män

K y i

anor

i

Antal

Förhöjning

1,000 kr.

Antal

Förhöjning

1,000 kr.

117,857

25,147

13,070

2,964.5

667.2

320.7

139,880

39,332

25,030

1

2,673.2 !

763.8

420.3

156,074

8,942

2,415

2.207

3,952.4

75.3

21.5

10.6

204,242

15,981

5,421

3.783

3,857.3

270.8

74.1 !

42.4

Inalles

13,564

107.3

25,185

387.3

F T

1

ortsgrupp 1...............

14,258

549.8

18,238

542.0 j.

» 2...............

3,1 »86

128.3

5,784

205.2

> 3...............

1,465

65.9

3.621

149.5

Inalles

18,809

744.0

27,643

896.7 :

F I

ortsgrupp 1...............

1,546

16.7

1,322

12.2

> a...............

647

6.7

766

21.6

» 3...............

807

10.6

692

26.7 i

Inalles

3,000

34.0

2,780

60.5

Totalt

191,446

4,837.7

259,846

5,201.8

Vi påpeka ännu en gång, att Ö T betyder tilläggspensioner och ö I understöd

enligt övergångsbestämmelserna samt F T tilläggspensioner enligt folkpensioneringslagens

huvudbestämmelser och F I invalidunderstöd enligt K.

förordningen den 28 juni 1935.

Nu medför emellertid ett genomförande av det med »alternativ 1» betecknade.

förslaget icke blott en förhöjning av tilläggspensionerna för nuvarande

Pensionstagare eller framdeles för dem, som enligt nu gällande grunder voro

berättigade till dylika pensioner. Det medför också att en helt ny stock av

tilläggspensionstagare tillkommer på grund av utsträckningen av den inkomstgräns,

inom vilken rätt till tilläggspension förekommer. En uppskattning av

de ekonomiska påföljderna härav är ganska vansklig att företaga. Om man

föijer frekvensen av tilläggspensioner nedåt till allt lägre pensionsbelopp, inträder

nämligen ett fenomen, som försvårar en extrapolation till högre inkomster,

nämligen att de lägsta tilläggspensionerna bliva så föga begärliga,

att de därtill berättigade personerna icke göra sig besvär att ansöka därom.

De lägsta tilläggspensionernas frekvens måste därför bliva för låg i jämförelse

med vad de borde vara. Om man försöker skaffa sig en uppfattning om antalet

vid en ändring av pensionsvillkoren tillkommande pensionstagare måste

man därför utgå från en pensionsgrupp så pass högt upp på skalan, att denna

olust att söka icke gör sig märkbart gällande. I den föreliggande undersökningen

bär det ansetts vara lämpligt att i allmänhet — då siffrorna icke

varit för låga och förloppet för oregelbundet — att utgå från pensionstagare

med en pension emellan 100 och 150 kronor. Förhållandet mellan procenten

pensionstagare i denna grupp och närmast högre har använts som reduktions
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga).

67

tal för att erhålla procenten pensionstagare i närmast lägre grupp. Samma

procent pensionstagare har antagits vara förhanden i de lägre pensionsgrupper,

som efter den föreslagna ändringen skulle förekomma, dock så att i de

lägsta därefter förekommande pensionstagaregrupperna en motsvarande

minskad lust att ansöka om pension föresatts som nu är förhanden.

Vi meddela till en början en tabell, utvisande utvidgningen av det inkomstområde,

inom vilket tilläggspension enligt alternativ 1 kan förekomma, jämfört

med nuvarande gränser.

Högsta inkomstgräns för tilläggspension.

Na

Alt. 1.

Alt. 2.

Huvudbestämmelserna

Ortsgrupp 1 ................

457

700

700

> 2 ................

600

900

950

» 3 ................

743

1,100

1,200

Övergångsbestämmelserna

Ortsgrnpp 1 ................

529

800

800

» 2 ................

671

1,000

1,050

’ II 3 ................

814

1,200

1,300

Med ledning av ovanstående betraktelser har en uppskattning verkställts

av de kostnader som de nytillkomna tilläggspensionstagarna skulle orsaka,

om alternativ 1 genomfördes. Det är klart att denna uppskattning är ganska

osäker men att den med sannolikhet medför ett något för högt resultat. Vi

ha nämligen antagit samma frekvens för pensionstagarna i de tillkommande

inkomstlägena som vi ansett oss böra antaga bland de lägsta nu berättigade

örn den konstaterade »ansökningsolusten» icke vore för handen.

Kostnadsökning till följd ar nytillkomna tilläggspensionstagare.

Män

Kvinnor

1,000 kr.

1,000 kr.

Ö T

Ortsgrnpp 1..................

564

564

» 2..................

102

103

> 3..................

58

65

Inalles

723

732

Ö I

1 Ortsgrupp 1..................

20

21

> 2..................

4

14

> 3..................

2

9

Inalles

26

47

F T

Ortsgrupp 1..................

121

116

> 2..................

25

46

» 3..................

19

39

Inalles

165

201

F I

Ortsgrupp 1..................

6

12

» 2..................

4

12

» 3..................

0

3

Inalles

10

27

Totalt

924

1,007

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 232 (Bilaga).

eller sammanlagt omkring 1.9 miljoner kronor. Man torde kunna utgå från

att kostnaden sannolikt ligger mellan 1.5 och 2 miljoner kronor, möjligen närmast

den lägre siffran.

I det med alternativ 2 betecknade förslaget höjdes den fria inkomstgränsen

i ortsgruppema 2 och 3 med 50, resp. 100 kronor utöver vad som var fallet

i alternativ 2. Detta medför dels att större antal pensionstagare erhålla högsta

pensionsbelopp, dels att de pensionstagare, som enligt alternativ 1 äro pensionsberättigade

utan att efter alternativ 2 erhålla högsta pensionsbelopp, få

sin pension ökad med 25, resp. 50 kronor, samt att slutligen ett antal nya

pensionstagare tillkomma. Dessa olika moment kunna utan svårighet uppskattas

efter samma linjer som följts inom alternativ 1 och det torde icke

vara nödvändigt att närmare ingå på ett dryftande av detaljer härutinnan.

Uppskattningens resultat blev följande:

Män

Kvinnor

1,000 kr.

1,000 kr.

Ö T

ortsgrupp 2..................

160

196

> 3..................

144

175

Ö I

ortsgrupp 2..................

5

17

» 3..................

4

20

F T

ortsgrupp 2..................

34

48

» 3..................

34

75

F I

ortsgrupp 2..................

1

9

» 3..................

4

19

Inalles

386

359

eller sammanlagt omkring 940,000 kronor.

Som sammanfattning kan sägas, att alternativ 1 torde medföra en kostnadsökning

av i runt tal 11.5 miljoner kronor, varav på statens andel omkring

9 miljoner kronor.

Genomföres alternativ 2 skulle härtill komma en ytterligare kostnad av omkring

1 miljon kronor, varav på statens andel 800,000 kronor.

Härtill kommer naturligtvis den inverkan förslagens genomförande skulle

få på kostnaden för de dyrtidstillägg, som utgå till innehavare av folkpension.

Barnbidrag.

I fråga om barnbidrag har vid utredning av de för dem uppställda ändringsalternativen

använts ett material, som sammanbragtes vid genomförandet

av barnbidragslagstiftningen och som omfattar ungefär 3ho av de vid lagens

ikraftträdande till barnbidrag berättigade personerna. Detta material har

genomgåtts med hänsyn till försörjarnas egna inkomster och en överslagsräkning

har verkställts, utvisande den höjning i barnbidragsbelopp för nu

därtill berättigade familjer, som ett genomförande av det första alternativet

skulle medföra. Detta alternativ innebär, som ovan redan nämnts, en höjning

av den fria inkomsten i resp. ortsgrupper från 600, 800 och 1,000 kronor

till 750, 1,000 och 1,250 kronor.

På förhand må framhållas att föräldralösa barn icke medtagits, då fast
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga).

ställandet av barnbidrag för dessa icke sker efter samma strikta regler som

för övriga, och då man f. ö. för dessa icke kan tala örn någon försörjarinkomst.

Den beräknade kostnadsökningen skulle å det observerade materialet utgöra

följande

Antal

Kostnads-

Ökning

observerade

ökning

pr familj

familjer

kr.

kr.

Icke invalida änkor.

Ortsgrnpp 1..................

2,475

18,768

7.6

» 2..................

900

13,990

15.6

> 3..................

498

14,970

30.1

Icke invalida og. kvinnor.

Ortsgrnpp 1..................

262

3,567

13.6

» 2..................

129

3,080

28.9

> 3..................

87

5,188

59.5

•Gifta personer, fadern invalid.

Ortsgrnpp 1..................

2,999

36,357

12.1

> 2..................

639

11,665

18.3

» 3..................

283

8,313

29.4 |

Övriga förekommande grupper — frånskilda kvinnor samt ensamstående

invalida personer — synas icke kunna medföra något egentligt tillskott till

kostnaderna i fråga.

ökningen är, per familj räknat, avsevärt högre i de högre ortsgrupperna.

De så erhållna siffrorna ha tillämpats på beståndet av barnbidrag vid

1939 års slut, om vilket nödiga data publicerats i tidskriften »Folkpensioneringen»

(nr 3 årg. 1941).

Med ledning av dessa siffror, vilka kunna anses vara för vårt ändamål

tillfredsställande, då snarast någon minskning i antalet barnbidrag därefter

synes ha inträtt, beräkna vi följande kostnadsökningar, i 1,000 kronor.

Icke inv. änkor...............

. 59

39

36

Gifta inv. og. kvinnor........

. 8

7

10

Gifta, fadern invalid .........

. 103

29

20

eller inalles 311,000 kronor.

Kostnadspåföljden av det utvidgade klientel, som följer av inkomstgränsernas

utvidgning, är här ännu vanskligare att uppskatta än då fråga var om

folkpensioner, men torde å andra sidan icke äga samma betydelse som där.

Man torde kunna anse sig vara på den säkra sidan, om kostnadsökningen,

även denna utvidgning beräknad, sättes till 350,000 kronor för år, varav 5/«

eller i runt tal 300,000 kronor på staten.

Det andra alternativet kan efter en överslagsräkning beräknas medföra en

ytterligare kostnadsökning av omkring 150,000 kronor, varav 5/a på staten.

Samma reservation rörande kostnadsökning i fråga om dyrtidstillägg som

framställdes beträffande folkpensioner, göres även här.

Stockholm den 26 augusti 1941.

Erik Lindh

Förste aktuarie.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 232 (Bilaga).

Bil. D.

P. K. nr 2

angående de med vissa ändringar i folkpensioneringslagen och lagen

örn barnbidrag förenade årliga kostnader.

Enligt^ uppdrag från Socialvårdskommitténs ordförande har undertecknad

utrett frågan, vilken kostnadsökning som skulle inträda, om man med bibehållande

av samma inkomstgränser för erhållande av högsta tilläggspensions-,

resp. barnbidragsbelopp, sänkte avdragsprocenten för överskjutande inkomst

(egen, resp. försörjarens) till 50 °/o.

Utredningen har verkställts med användande av samma primärmaterial

som i min tidigare promemoria, där jämväl ändringar i den fria inkomsten

förutsattes.

1. Folkpensioner och invalidunderstöd.

Enligt gällande bestämmelser erhålles tilläggspensionen, resp. invalidunderstödet

genom följande formler i resp. ortsgrupper

a) enligt övergångsbestämmelserna

300 (400,500) — 0.7 (i — 100) kronor.

b) enligt lagens huvudbestämmelser

250 (350,450) — 0.7 (i — 100) kronor.

Enligt det förslag, som här skall behandlas, skall i formlerna härovan 0.7

ändras till 0.5.

ökningen i pension blir för alla, som icke ha högsta belopp, 0.2 (i — 100)

eller om M är högsta tilläggspension och P den utgående pensionen

f(M-P)

Med användning av det i min förra promemoria refererade materialet erhålles

följande genomsnittliga ökning i tilläggspension för nuvarande pensionstagare

i 3’

1

Grupp

Män

K

vinnö

r

Över

67 år

67 år

Under

67 år

Över

67 år

67 år

Under

67 år

Ö T

Ortsgrupp 1..................

10.5

8.6

7.0

8.3

5.8

4.5

» 2..................

13.4

12.2

8.0

9.2

6.4

5.1

> 3..................

14.6

13.6

8.9

9.6

6.5

4.9

Ö I

Ortsgrupp 1..................

6.8

2.4

1.0

9.8

1.3

0.9

» 2..................

7.8

4.2

1,6

7.8

1.1

1.5

> 3..................

3.1

4.7

1.2

8.1

1.2

0.5

F T

Ortsgrupp 1..................

18.1

12.8

14.0

9.9

> 2..................

—

24.9

15.2

—

20.6

12.8

> 3..................

—

33.2

19.0

—

28.8

16.8

F I

Ortsgrupp 1..................

17.3

4.1

1.4

22.3

10.6

0.3

> 2..................

13-3

15.8

1.3

37.5

11.1

5-1

> 3..................

7.7

7.4

3.7

44.3

28.5

4.7

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 232 (Bilaga).

Med ledning härav erhålla vi följande pensionsförhöjningar för nuvarande

pensionstagare (utgången av år 1940).

Grupp

Män

Kvinnor

1,000 kr.

1,000 kr.

Ö T

Ortsgrupp 1..................

1,120.1

1,005.5

» 2..................

298.8

315.1

> 3..................

108.1

202.0

Inalles

1,582.0

1,522.6

Ö I

Ortsgrupp 1..................

27.7

105.7

> 2..................

9.5

31.7

» 3..................

4.5

21.7

Inalles

41.7

159.1

F T

Ortsgrupp 1..................

214.8

208.4

» 2..................

59.5

92.3

> 3..................

35.3

78.0

Inalles

309.7

378.7

F I

Ortsgrupp I..................

6.7

5.1

> 2..................

3.0

11.6

> 3..................

4.2

14.7

Inalles

13.9

31.4

Totalt

1,947.3

2,091.8

Härtill kommer så den kostnad som härrör av utsträckningen av den övre

inkomstgräns, inom vilken tilläggspension kan förekomma.

Den nuvarande övre gränsen och den enligt förslaget förefintliga framgår

ur följande tabell.

Huvudbestämmelserna

Nu

Förslaget

Ortsgrupp 1 ...............

. 457

600

» 2 ...............

. 600

800

» 3 ...............

. 743

1,000

Övergångsbestämmelserna

Ortsgrupp 1 ...............

. 529

700

> 2 ...............

. 671

900

> 3 ...............

. 814

1,100

Kostnadsökningen till följd av nytillkommande tilläggspensionstagare skulle,

beräknat på motsvarande sätt som i min tidigare promemoria, bliva följande:

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 232 (Bilaga).

Grupp

Män

1,000 kr.

Kvinnor

1,000 kr.

Ö T

; Ortsgrnpp 1..................

228

225

» 2..................

49

52

> 3..................

32

36

Inalles

309

313

Ö I

Ortsgrnpp 1..................

8

10

> 2..................

2

7

> 3..................

1

5

Inalles

11

22

F T

■ Ortsgrnpp 1..................

42

44

> 2..................

11

20

> 3..................

10

20

Inalles

63

84

F I

Ortsgrnpp 1..................

2

2

> 2..................

2

6

> 3..................

0

1

Inalles

4

9

Totalt

387

428

Dessa siffror torde ligga något i överkant, men då höjningen av inkomstgränsen

är mindre än i tidigare beräknade alternativ, har detta här icke så

stor betydelse.

Den totala årliga kostnadsökningen för tilläggspensioner och invalidunderstöd

torde alltså kunna beräknas till

Män.......................... 2.3 milj. kr.

Kvinnor ...................... 2.5 » >

eller sammanlagt 4.8 miljoner kr.

Av detta skulle omkring 1 miljon kronor falla på kommuner och landsting

och resten, 3.8 miljoner kronor, på staten.

2. Barnbidrag.

Utredningen har verkställts på samma material som låg till grund för min

tidigare utredning (d. v. s. praktiskt taget 2 3I10 av den stock som beviljades

barnbidrag vid lagstiftningens genomförande).

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga).

Resultatet blev följande

Antal

observerade

familjer

Kostn ads- ökning

Ökning

pr familj

Icke invalida änkor

2,475

900

7,090

2.9

* * 2..................

5,140

5.7

498

5.390

10.9

Icke invalida og. kvinnor

262

1,350

5.2

“> “2..................

129

1,030

8.0

87

1,440

15.5

Gifta personer, fadern invalid

2,999

639

16,000

5.3

, 2..................

9,820

15.4

> 3..................

283

3,670

12.9

För den ikraftvarande stocken (beräknad enligt siffrorna för utgången av

år 1939, »Folkpensioneringen» årg. 1941, nr 3) skulle den årliga kostnadsökningen

följaktligen bliva i 1,000-tal kronor.

Ortsgrupp

1

Icke inv. änkor................ 22

» » og. kvinnor............ 3

Gifta, mannen invalid .......... 45

Inalles 70 40 25

eller sammanlagt 135,000 kr.

Nytillkomna pensionstagare — till följd av övre inkomstgränsens höjning

— torde medföra någon ökning, låt oss säga med 25,000 kronor eller till

160,000 kronor. Härav skulle 5/6 eller omkring 135,000 kronor falla på staten.

Stockholm den 4 september 1941.

Erik Lindh

Förste aktuarie.

2 3

14 13

2 3

24 9

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga)

Bil. E.

Barnbidrag till ensamstående försörjare (utan dyrtidstiilägg).

l:a ortsgruppen.

Årsinkomst Kr.

1 b a

n

4

b a

r n

Nuv. ink.

gräns 600 kr.

Förhöj n. till 750 kr.

Nuv. ink.

gräns 600 kr.

Förhöjn. till 750 kr.

7/10

avdrag

5/10

avdrag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

avdrag

enl. kom- mitténs

förslag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

avdrag

enl. kom- mitténs

förslag

600 ..............

240

240

240

240

240

720

720

720

720

720

700 ..............

170

190

240

240

240

650

670

720

720

720

800 ..............

100

140

205

215

215

580

620

685

695

695

900 ..............

30

90

135

165

165

510

570

615

645

645

1,000 ..............

—

40

65

115

115

440

520

545

595

595

1,100..............

—

—

—

65

65

370

470

475

545

545

—

—

—

15

10

300

420

405

495

490

—

—

—

—

—

230

370

335

445

430

1.400 ..............

—

—

—

—

—-

160

320

265

395

370

1,500 ..............

—

—

—

—

—

90

270

195

345

310

1,600 ..............

—

—

—

—

—

20

220

125

295

245

1,700..............

—

—

—

—

—

—

170

55

245

175

Iy800..............

—

—

—

—

—

—

120

—

195

105

1,900 ..............

—

—

—

—

—

—

70

—

145

35

2,000 ..............

—

—

—

—

—

—

20

—

95

—

Bil. F.

Barnbidrag till ensamstående försörjare (25 % dyrtidstiilägg).

lia ortsgruppen.

Årsinkomst Kr.

1

b a

r n

4

b a

n

Nuv. ink.

gräns 600 kr.

Förhöjn. till 750 kr.

Nuv. ink.

gräns 600 kr.

Förhöjn. till 750 kr.

7/10

avdrag

5/10

avdrag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

avdrag

enl. kom- mitténs

förslag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

avdrag

enl. kom- mitténs

förslag

600 ..............

300

300

300

300

300

900

900

900

900

900

700 ..............

212

237

300

300

300

812

873

900

900

900

800 ..............

125

175

256

268

268

725

775

856

868

868

900 ..............

37

112

168

206

206

637

712

768

806

806

1,000..............

—

50

81

143

143

550

650

681

743

743

1,100..............

—

—

—

81

81

462

587

593

681

681

—

—

—

18

12

375

525

506

618

612

—

—

—

—

—

287

462

418

556

537

1,400..............

—

—

—

—

—

200

400

331

493

462

1,500..............

—

—

—

—

—

112

337

243

431

387

1,600 ..............

—

—

—

—

—

25

275

156

368

306

1,700 ..............

—

—

—

—

—

—

212

68

306

218

I)OUU..............

—

—

—

—

—

—

150

—

243

131

—

—

—

—

—

—

87

—

181

43

2,000..............

—

—

—

—

—

—

25

—

118

—

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga)

75

Bil. G.

Barnbidrag till gift försörjare (utan dyrtidstillägg).

l:a ortsgruppen.

Årsinkomst kr.

1 bar

n

4 barn

Nuv. ink.gräns 900 kr.

Ink. gräns

900 kr. med

avdrag enl.

kom. förslag

Nuv. ink.gräns 900 kr.

Ink. gräns

900 kr. med

avdrag enl.

kom. förslag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

900 ............

240

240

240

720

720

720

1,000 ............

170

190

190

650

670

670

1,100............

100

140

140

580

620

620

1,200 ............

30

90

90

510

570

570

1,300 ............

—

40

40

440

520

520

o,400 ............

—

—

—

370

470

460

1,500 ............

_

_

_

300

420

400

1,600 ............

—

—

—

230

370

340

1,700 ............

—

—

—

160

320

280

1,800 ............

_

—

—

90

270

210

1,900 ............

—

—

—

20

220

140

2,000 ............

_

_

_

—

170

70

2,200 ............

—

—

—

—

70

—

Bil. H.

Barnbidrag till gift försörjare (nied 25 % dyrtidstillägg).

l:a ortsgruppen.

Årsinkomst kr.

1 barn

4 barn

Nuv. ink.gräns 900 kr.

Ink.gräns

900 kr. med

avdrag enl.

kom. förslag

Nuv. ink.gräns 900 kr.

Ink.gräns

900 kr. med

avdrag enl.

kom. förslag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

900 ............

300

300

300

900

900

900

1.000 ............

212

237

237

812

837

837

1,100............

125

175

175

725

775

775

1,200 ............

37

112

112

637

712

712

1,300 ............

—

50

50

550

650

650

1,400 ............

—

—

—

462

587

575

1,500 ............

_

_

_

375

525

500

1,600 ............

_

_

—

287

462

425

1,700 ............

—

—

—

200

400

350

1,800 ............

—

—

—

112

337

262

1,900 ............

—

—

—

25

275

175

2,000 ............

_

_

_

_

212

87

2,200 ............

—

—

—

—

87

—

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Majlis proposition nr 232 (Bilaga)

Bil. I.

Barnbidrag till ensamstående försörjare (utan dyrtidstillägg).

3:e ortsgruppen.

Årsinkomst

Kr.

1 b a

r n

4

b a

p n

Nuv. ink.

gräns

1,000 kr.

Förhöjn. till 1,250 kr.

Nuv. ink.

gräns

1,000 kr.

Förhöjn. till 1,250 kr.

7/10

avdrag

5/10

avdrag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

avdrag

enl. kom- mitténs

förslag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

avdrag

enl. kom- mitténs

förslag

1,000 ..............

360

360

360

360

360

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,100..............

290

310

360

360

360

1,010

1,030

1,080

1,080

1,080

1,200 ..............

220

260

360

360

360

940

980

1,080

1,080

1,080

1,300 ..............

150

210

325

335

335

870

930

1,045

1,055

1,055

1,400 ..............

80

160

255

285

285

800

880

975

1,005

1,005

1,500 ..............

10

110

185

235

235

730

830

905

955

955

1,600 ..............

—

60

115

185

185

660

780

835

905

905

1,700 ..............

—

10

45

135

130

590

730

765

855

850

1,800 ..............

—

—

—

85

70

520

680

695

805

790

1,900 ..............

—

—

—

35

10

450

630

625

755

730

2,000 ..............

—

—

—

_

_

380

580

555

705

670

2,200 ..............

—

—

—

—

—

240

480

415

605

535

2,400 ..............

—

—

—

—

—

100

380

275

505

395

2,600 ..............

—

—

—

—

—

—

280

135

405

255

2,800 ..............

—

—

—

—

—

—

180

—

305

115

3,000 ..............

3,200 .........

—

—

—

—

—

—

80

—

205

—

3400..............

—

—

—

—

—

—

—

—

5

—

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga)

77

#

Bil. J.

Barnbidrag till ensamstående försörjare (med 25 % dyrtidstillägg).

3:e ortsgruppen.

Årsinkomst

Kr.

1

bar

n

4

bar

n

Nuv. ink.

gräns

1,000 kr.

Förhöjn. till 1,250 kr.

Nuv. ink.

gräns

1,000 kr.

Förhöjn. till 1,250 kr.

7/10

avdrag

5/10

avdrag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

avdrag

enl. kom- mitténs

förslag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

1

7/10 5/10

avdrag avdrag

avdrag

enl. kom- mitténs

förslag

1,000 ..............

450

450

450

450

450

1,350

1,350

1,350

1,350

1,350

1400..............

362

387

450

450

450

1,262

1,287

1,350

1,350

1,350

1^200 ..............

275

325

450

450

450

1,175

1,225

1,350

1,350

1,350

1^300 ..............

187

262

406

418

418

1,087

1,162

1,306

1,318

1,318

1400..............

100

200

318

356

356

1,000

1,100

1,218

1,256

1,256

1,500 ..............

12

137

231

293

293

912

1,037

1,131

1,193

1,193

1,600 ..............

85

143

231

231

825

975

1,043

1,131

1,131

1400..............

_

12

56

168

162

737

912

956

1,068

1,062

i;8oo..............

_

_

106

87

650

850

868

1,006

987

l|900 ..............

—

—

—

43

12

562

787

781

943

912

2,000 ..............

_

__

475

725

693

881

837

2*200 ..............

_

_

_

_

—

300

600

518

756

668

2*400 ..............

_

_

_

—

—

125

475

343

631

493

2^600 ..............

_

_

_

—

—

—

350

168

506

318

2300..............

—

—

—

—

—

—

225

—

381

143

3,000 ..............

_

_

_

_

_

—

100

—

256

—

3,200 ..............

131

—

3,400 ..............

6

—

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 232 (Bilaga)

Bil. K.

Barnbidrag till gift försörjare (utan dyrtidstillägg).

3:e ortsgruppen.

Årsinkomst

Kr.

b a

r n

4 b a

r n

Nuv. ink.

gräns

1,350 kr.

1

Förhöjn. till 1,500 kr.

Nuv. ink.

gräns

1,350 kr.

1

Förhöjn. till 1,500 kr.

7/10

avdrag

5/10

avdrag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

avdrag

enl. kom- mitténs

förslag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

7/10

avdrag

5/10

avdrag

avdrag

enl. kom- mitténs

förslag

1,350 ..............

360

360

360

360

360

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,400 ..............

325

335

360

360

360

1,045

1,055

1,080

1,080

1,080

1,500 ..............

255

285

360

360

360

975

1,005

1,080

1,080

1,080

1,600 ..............

185

235

290

310

310

905

955

1,010

1,030

1,030

1,700 ..............

115

185

220

260

260

835

905

940

980

''980

1,800 ..............

45

135

150

210

210

765

855

870

930

930

1,900 ..............

—

85

80

160

160

695

805

800

880

880

2,000 ..............

—

35

10

110

100

625

755

730

830

820

2,200 ..............

—

—

—

10

—

485

655

590

730

700

2,400 ..............

—

—

—

—

—

345

555

450

630

570

2,600 ..............

—

—

—

—

—

205

455

310

530

430

2,800 ..............

—

—

—

—

—

65

355

170

430

290

3,000 ..............

—

—

—

—

_

_

255

30

330

150

3,200 ..............

—

—

—

—

—

—

155

—

230

10

3,400 ..............

—

—

—

—

—

_

55

_

130

3,600 ..............

—

—

—

—

—

—

—

30

—

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 (Bilaga)

79

Bil. L.

Barnbidrag till gift försörjare (med

3:e ortsgruppen.

25 % dyrtidstillägg).

1

b a

r n

4

b a

r n

Nuv

ink.

Nuv.

ink.

gräns

Förhöin. till 1,500 kr.

gräns

Förhöj

n. till 1,500 kr.

Årsinkomst

1,350 kr.

1,350 kr.

Kr.

avdrag

avdrag

7/10

5/10

7/10

5/10

enl. kom-

7/10

5/10

7/10

5/10

enl. kom-

avdrag

avdrag

avdrag

avdrag

mitténs

avdrag

avdrag

avdrag

avdrag

mitténs

förslag

förslag

1,350 ..............

450

450

450

450

450

1,350

1,350

1,350

1,350

1,350

1,400 ..............

406

418

450

450

450

1,306

1,318

1,350

1,350

1,350

1,500 ..............

318

356

450

450

450

1,218

1,256

1,350

1,350

1,350

1,600 ..............

231

293

362

387

387

1,131

1,193

1,262

1,287

1,287

1,700 ..............

143

231

275

325

325

1,043

1,131

1,175

1,225

1,225

1,800 ..............

56

168

187

262

262

956

1,068

1,087

1,162

1,162

1,900 ..............

—

106

100

200

200

868

1,006

1,000

1,100

1,100

2,000 ..............

_

43

12

137

125

781

943

912

1,037

1,025

2,200 ..............

—

—

—

12

—

606

818

737

912

875

2,400 .....• ■.......

—

—

—

—

—

431

693

562

787

712

2,600 .............

—

—

—

—

—

256

568

387

662

537

2,800 ..............

—

—

—

—

—

81

443

212

537

362

3,000 ..............

_

J_

_

_

_

_

318

37

412

187

3,200 ..............

—

—

—

—

—

—

193

—

287

12

3,400 ..............

—

—

—

—

—

—

68

—

162

—

3,600 ..............

—

—

—

—

—

—

—

—

37

—

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 20 april

1942.

N ärvarande:

justitieråden Forssman,

Bellinder,

regeringsrådet Lundevall,

justitierådet Sterzel.

Enligt lagrådet den 16 april 1942 tillhandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

i statsrådet den 1 april 1942, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § 2 mom.

samt 7 och 31 §§ lagen den 28 juni 1935 (nr 434) örn folkpensionering.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av chefen

för rättsavdelningen i socialdepartementet hovrättsrådet Sven Björkholm.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

81

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 april

1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, lagrådets den 20 april 1942

avgivna utlåtande över det den 1 i samma månad till lagrådet remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 6 § 2 mom. samt 7 och 31 §§

lagen den 28 juni 1935 (nr 434) örn folkpensionering.

Efter förmälan att lagrådet lämnat nämnda lagförslag utan erinran anför

föredraganden:

Såsom jag anfört till statsrådsprotokollet den 1 innevarande april kunna

kostnaderna för statsverket i anledning av de föreslagna ändringarna i lagen

om folkpensionering för tiden 1U—3% 1943 beräknas uppgå till 4,750,000 kronor

samt i anledning av ändringarna i lagen örn barnbidrag för samma tid till

130,000 kronor. Statsverkets kostnader för de nu föreslagna dyrtidstilläggen

för budgetåret 1942/43 kunna uppskattas till 47,700,000 kronor beträffande

folkpensioner och invalidunderstöd, 3,770,000 kronor i fråga om barnbidrag

samt 530,000 kronor såvitt angår blindhetsersättningar. Anslaget till Ersättning

till postverket för pensionsutbetalningar synes böra beräknas till sammanlagt

1,424,000 kronor, varav 980,000 kronor av pensionsstyrelsen begärts

i skrivelse den 30 augusti 1941, 150,000 kronor utgöra ersättning för postverkets

bestyr i anledning av den tekniska omräkningen samt 294,000 kronor

utgöra ersättning för utbetalning av dyrtidstillägg å folkpensioner och

invalidunderstöd.

Kostnaderna för pensionsstyrelsens tekniska omräkning av tilläggspensionärernas

pensioner kunna beräknas uppgå till högst 10,000 kronor för

omkostnader och högst 25,000 kronor för avlöningar. I vad mån kostnader

i sistnämnda hänseende över huvud komma att utgå kan emellertid för närvarande

icke avgöras. Omkostnaderna torde böra bestridas från den i pensionsstyrelsens

omkostnadsstat upptagna posten till expenser. Kostnaderna

för avlöningar synas, i den mån de uppkomma, böra bestridas från anslagsposten

lill avlöningar till övrig icke-ordinarie personal i den avlöningsstat

Bihnng lill riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 23''!.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

för pensionsstyrelsen, som av riksdagen godkänts att tillämpas från och

med budgetåret 1942/43.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

dels, jämlikt § 87 regeringsformen, antaga förenämnda förslag

till lag angående ändrad lydelse av 6 § 2 mom. samt 7

och 31 §§ lagen den 28 juni 1935 (nr 434) om folkpensionering,

dels antaga de inom socialdepartementet upprättade förslagen

till

1. lag angående ändrad lydelse av 5 § 2 mom. lagen den

18 juni 1937 (nr 382) om barnbidrag,

2. lag örn dyrtidstillägg under budgetåret 1942/43 å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag samt

3. förordning om dyrtidstillägg under budgetåret 1942/43

å blindhetsersättningar,

dels medgiva, att det för nämnda budgetår anvisade förslagsanslaget

till Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd

m. m. må tagas i anspråk till bestridande av kostnaderna

under första halvåret 1943 i anledning av de föreslagna

ändringarna i lagen örn folkpensionering,

dels medgiva, att det för samma budgetår anvisade förslagsanslaget

till Barnbidrag må tagas i anspråk till bestridande

av kostnaderna under första halvåret 1943 i anledning

av de föreslagna ändringarna i lagen om barnbidrag,

dels medgiva, att • anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal i den avlöningsstat för pensionsstyrelsen,

som av riksdagen godkänts att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1942/43, må — därest det skulle

visa sig erforderligt att taga densamma i anspråk för bestridande

av kostnaderna för pensionsstyrelsens tekniska omräkning

av tilläggspensionärernas pensioner (invalidunderstöd)

— för samma budgetår överskridas med högst 25,000

kronor,

dels ock för budgetåret 1942/43 anvisa

till Bidrag till dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd

ett förslagsanslag av............kronor 47,700,000,

till Dyrtidstillägg å barnbidrag ett förslagsanslag

av .................................. kronor 3,770,000,

till Dyrtidstillägg å ersättning åt blinda ett förslagsanslag

av .................................... kronor 530,000,

samt till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

ett förslagsanslag av ................ kronor 1,424,000.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

Tilt denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Hammarberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.