Sök i Ratio Lex

Angående kostnaderna för uppförande av en hovrättsbgggnad i Göteborg

8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:251, Angående kostnaderna för uppförande av en hovrättsbgggnad i Göteborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

1

Nr 251.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående kostnaderna

för uppförande av en hovrättsbgggnad i Göteborg;

given Stockholms slott den 24 april 1952.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUISTAF.

K. G. Westman.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementetsårenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 24 april 1952.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, kommunikationsoch

finansdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet

Westman, fråga om kostnaderna för uppförande av en hovrättsbgggnad

i Göteborg.

Föredraganden anför:

Enligt lagen den 3 september 1939 (nr 618) örn ändrad lydelse av 8 kap.

3 § rättegångsbalken skall jämte de nuvarande hovrätterna finnas en hovrätt

för Västra Sverige. Denna skall vara förlagd till Göteborg. Lagen skulle

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 251.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

träda i kraft den 1 oktober 1941 eller den senare dag Kungl. Maj :t bestämde.

Genom kungörelse den 19 september 1941 (nr 759) förordnades, att lagen

skall träda i kraft den 1 oktober 1943, såvida ej Kungl. Majit framdeles

annorlunda bestämde. o

På hemställan av Kungl. Majit (proposition nr 284) beslöt 1941 ars riksdag

(skriv, nr 429) att till uppförande av en hovrättsbyggnad i Göteborg

för budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering i statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Av den i nyssnämnda proposition lämnade utredningen rörande ifrågavarande

byggnadsföretag må följande återgivas.

Stadsfullmäktige i Göteborg lia genom beslut den 24 augusti 1939 förklarat

staden villig att för uppförande av en hovrättsbyggnad dels till Kungl.

Majit och kronan nied äganderätt överlåta erforderligt område av 8 kvarteret

Öresten dels ock lämna ett bidrag av 200,000 kronor till gäldandet av

byggnadskostnaderna.

Kungl. Majit beslöt därefter den 13 september 1940 antaga de av Göteborgs

stad sålunda gjorda erbjudandena samt uppdrog åt byggnadsstyrelsen

att med stadens vederbörande myndigheter föra de förhandlingar, som

erfordrades för överlåtelse å Kungl. Majit och kronan av lämpligt markområde

av kvarteret Öresten, samt att därefter till Kungl. Majit inkomma

med utlåtande och förslag i ämnet. Byggnadsstyrelsen anbefalldes tillika ali

i samråd med de personer, som chefen för justitiedepartementet därtill för

ordnade, verkställa utredning rörande uppförande av en hovrättsbyggnad a

ifrågavarande område. Den 2 oktober 1940 förordnades presidenten Gunnar

Bendz och expeditionschefen Carl Romberg att deltaga i denna utredning.

Byggnadsstyrelsen framlade i skrivelse till Kungl. Majit den 26 mars 1941

resultaten av den dittills verkställda utredningen. Vid skrivelsen bade fogats

lil. a. ett av länsarkitekten i Göteborg E. Friberger upprättat skissförslag

till ifrågavarande byggnad.

Kostnaderna för uppförandet av en hovrättsbyggnad i enlighet med det

föreliggande skissförslaget beräknades av byggnadsstyrelsen till 600,000 kronor.

Skulle byggnaden givas en med hänsyn till sitt ändamål och förutsebara

långa livslängd bättre inredning och utsmyckning, borde kostnaderna

beräknas lill 650,000 kronor. Byggnadsstyrelsen ville för sin del föreslå, att

sistnämnda belopp anvisades till byggnadens uppförande. Då Göteborgs stad

förklarat sig villig att till byggnadsföretaget lämna ett bidrag av 200,000

kronor, skulle sålunda av statsmedel för ändamålet erfordras ett belopp av

450,000 kronor.

Efter remiss avgav därefter 1950 års civila byggnadsutredmng den 7 maj

1941 utlåtande i ärendet. Utredningen anförde därvid bl. a., att en granskning

av byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar ådagalagt, att kostnaderna

i vissa delar angivits i överkant. Genom en av tidsförhållandena betingad

förenkling av material och utförande kunde byggnadskostnaderna enligt ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

redningens mening begränsas till 535,000 kronor. Byggnadsutredningen hade

emellertid utarbetat ett nytt förslag till ifrågavarande byggnad, innefattande

bland annat en betydande minskning av åtskilliga lokalutrymmen. Kostnaderna

för detta förslag, vilket av utredningen förordades, uppskattades till

410,000 kronor.

Sedan i anledning härav förnyat utlåtande infordrats från byggnadsstyrelsen,

överlämnade styrelsen med skrivelse den 13 maj 1941 en av presidenten

Bendz och expeditionschefen Romberg upprättad promemoria i anledning

av byggnadsutredningens förslag. Dessa sakkunniga uttalade, att örn

byggnaden uppfördes i enlighet med vad byggnadsutredningen förordat,

byggnaden icke skulle — åtminstone vad anginge lokalerna för offentlig

rättsförhandling — på ett fullt tillfredsställande sätt kunna fylla sm uppgift.

För egen del förklarade byggnadsstyrelsen, att den funne det uppenbart,

att en hovrättsbyggnad borde till form och utförande i övrigt planeras

med hänsyn till att en av rikets överrätter där skulle ha sitt sate och att

det i övrigt gällde en byggnad, som kunde förutses äga bestånd länge och

som dagligen skulle mottaga en rättssökande allmänhet. Byggnaden borde

därför givas en värdig, mot sitt ändamål svarande utformning, och material

och konstruktioner borde väljas med tanke på undvikande av kostsamt underhåll.

Dessa synpunkter hade uppenbarligen också varit bestämmande

för Göteborgs stad vid avvägandet av dess bidrag till byggnadens uppförande,

vilket bidrag, örn värdet av den erbjudna, centralt och vackert belägna

tomten uppskattades till 100,000 kronor, utgjorde 300,000 kronor. Att tillgodose

dessa enligt byggnadsstyrelsens mening ofrånkomliga krav inom den

av civila byggnadsutredningen angivna kostnadsramen av 410,000 kronor läte

sig icke göra. Byggnadsstyrelsens förslag innebure en betydande nedprutning

ifråga örn ursprungligen framförda anspråk på utrymmen och utförande.

Däremot hade styrelsen ansett det föga förenligt med ekonomisk förtänksamhet

att planera en från början för knappt tilltagen byggnad eller

att till den använda material, som icke erbjöde betryggande motståndskraft

mot förslitning. Byggnadsstyrelsen, som hade för avsikt att vid ett vidare

utarbetande av det av styrelsen framlagda skissförslaget noga tillse, alt alla

möjligheter lill besparingar iakttoges, kunde icke finna att vad civila byggnadsutredningen

anfört motiverade ett frångående av den plan för byggnadsföretaget,

som detta förslag innebure. Med hänsyn såväl till behovet av

ifrågavarande nybyggnad som till arbctslöshetsläget i Göteborg funné styrelsen,

att ett fullföljande av förelaget enligt av styrelsen uppgjort program

bäst skulle slå i överensstämmelse nied det allmännas intresse.

T den förut omförmälda propositionen till 1951 års riksdag anförde jag

Ur rättsskipningens sylin

blir längre än som är

framhållits, alt byggnad

Det loide av olika sk

planen att låta den nya

möjligt all fullfölja den ursprungliga

ida i verksamhet under nästa budgetar.

, nelleröd angeläget att uppskovet icke

nödvändigt. Från stadens sida bär

ra igångsättande synes önskvärt järn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

väl med hänsyn till i Göteborg rådande arbetslöshet. Enligt vad jag inhämtat

anser även arbetsmarknadskommissionen det vara angeläget att byggnadsföretaget

kommer till stånd under den närmaste framtiden. Såsom byggnadsstyrelsen

anfört är byggnadsföretaget av betydelse även för att bereda en i

hög grad önskvärd arbetstillgång för stenindustrien. På grund härav får jag

tillstyrka att medel nu ställas till förfogande för hovrättsbyggnadens uppförande.

Byggnaden bör vara av en sådan storlek, att den kan inrymma tre liovrättsdivisioner.

Såsom jag anfört i det förslag till rättegångsbalk, som av Kungl.

Majit den 14 februari 1941 godkänts såsom grundval för processlagbered- *

ningens fortsatta verksamhet, torde man nämligen preliminärt böra räkna

med tre avdelningar i hovrätten för Västra Sverige. Riksdagen har också, såsom

framgår av det föregående, uttalat att vid lösningen av den nya hovrättens

lokalfråga borde beaktas, att slutlig ställning icke tagits till hovrättens

domsomräde och att framdeles en utvidgning av detta kunde ifrågakomma.

Vad angår byggnadens utformning är uppenbart, att denna framför allt

måste bliva beroende av att byggnaden skall innehålla lokaler för offentlig

rättsförhandling av tillräcklig storlek för detta ändamål. Enligt byggnadsstyrelsens

förslag skulle i den större sessionssalen kunna beredas plats för fyrtio

åhörare och i var och en av de båda mindre för sexton. Någon minskning

av dessa lokaler torde svårligen kunna ske utan att deras användbarhet

äventyras och grundsatsen om offentlighet vid rättsförhandlingar åsidosättes.

Beträffande övriga lokaler torde samma normer böra följas som i motsvarande

fall för närvarande tillämpas vid statliga byggnadsföretag. Vissa krav

i fråga om en värdig utformning av byggnaden böra även upprätthållas såväl

beträffande byggnadens yttre som beträffande de lokaler som skola tagas i

anspråk för rättsförhandlingar. Göteborgs stad torde ock vid sitt erbjudande

av en värdefull tomt och ett betydande kostnadsbidrag ha förutsatt, att hovrättsbyggnaden

skulle erhålla ett utseende och en utformning i övrigt, som

motsvarar dess ändamål och dess läge i närheten av flera av stadens främsta

monumentalbyggnader.

Vid byggnadsföretagets utförande böra alla de besparingsåtgärder vidtagas,

som ur teknisk synpunkt äro möjliga och ändamålsenliga. Härvid böra givetvis

beaktas de anvisningar om besparingar, vilka lämnats av civila byggnadsutredningen

och äro förenliga med de i det föregående angivna kraven

på byggnaden. Med hänsyn till vad härom anförts torde byggnadskostnaderna

icke böra beräknas till högre belopp än 500,000 kronor, varav 300,000

kronor skola bestridas av statsmedel.----

Sedan anslag beviljats och Kungl. Majit tagit slutlig ställning till frågan örn

byggnadens utformning, böra förhandlingarna med Göteborgs stad rörande

markförvärvet slutföras.

Såsom förut nämnts anvisade riksdagen det begärda anslaget. Riksdagen

framhöll därvid, att den i fråga örn byggnadens storlek och utformning funne

välbetänkt, att byggnaden redan från början så planerades, att den kunde

inrymma tre samtidigt arbetande divisioner och ett därför avpassat antal

lokaler för offentliga rättsförhandlingar. Med avseende å sistnämnda lokalers

omfattning hade riksdagen, i anslutning till vad departementschefen anfört,

icke kunnat undgå alt hysa betänkligheter mot att i någon mera avsevärd

mån frångå det förslag som framlagts av byggnadsstyrelsen. Beträffande

övriga lokaler syntes riksdagen däremot hinder icke föreligga att i huvudsak

s. 5 Kontrollera mot PDF

K luigi. Maj:ts proposition nr 251. 5

följa samina normer, som av civila byggnadsulredningen tillämpats vid

granskning av dem underställda ritningar till andra ämbetsbyggnader. Riksdagen,

som jämväl funne befogat att vissa krav pa värdighet upprättliölles

beträffande byggnadens yttre utformning, godtoge alltså i allt väsentligt de

av departementschefen skisserade riktlinjerna för byggnadens utförande. Fran

denna utgångspunkt och under förutsättning, att inom ramen för dessa riktlinjer

alla förefintliga möjligheter till besparingar tillvaratoges, ansåge sig

riksdagen ävenledes kunna godtaga den av departementschefen beräknade

kostnaden för byggnadens uppförande.

I skrivelse den 1 juli 1941 till byggnadsstyrelsen anhöll därefter tillförordnade

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, att styrelsen

mätte så snart ske kunde, i samråd med de förut omförmälda sakkunniga,

verkställa den fortsatta utredning som erfordrades i anledning av Kungl.

Maj:ts och riksdagens beslut rörande byggnadsfrågan.

Byggnadsstyrelsen uppdrog i anledning härav at länsarkitekten biibergei

att enligt styrelsens direktiv och i samråd med styrelsen och de sakkunniga

omarbeta det av honom tidigare uppgjorda förslaget till ritningar rörande

ifrågavarande byggnad.

I skrivelse den 18 februari 1942 har byggnadsstyrelsen — med överlämnande

av ett av Friberger uppgjort, den 2 december 1941 dagtecknat förslag,

innehållande tolv ritningsblad jämte schematisk konstruktions- och

materialbeskrivning — uttalat, att det omarbetade ritningsförslaget syntes

vara väl ägnat att läggas till grund för byggnadsföretaget, samt hemställt

att Kungl. Maj:t måtte godkänna förslaget samt lämna styrelsen i uppdrag

att låta utarbeta fullständiga entreprenadhandlingar ävensom lämna styrel

sen föreskrifter i vissa närmare angivna hänseenden.

Byggnadsstyrelsen anförde i sin skrivelse bland annat följande.

I det omarbetade förslaget är den allmänna dispositionen av byggnaden

oförändrad, frånsett att planerna i viss mån omstuderats och vissa utrymmen

uteslutits. Sålunda hava ur förslaget utgått det under flygeln planerade

arkivet, vaktmästarbostaden om två rum och kok, ett rum tor expeditionsvakt

i bottenvåningen, ett biträdesrum i flygeln, presidentens vant

turn samt ett kollationeringsrum. Tidigare hade beräknats fyra rum i bottenvåningen

för advokater och åklagare samt sex rum i våningen en trappa

upp för vittnen. På förslag av de sakkunniga har nu vidtagits den andringen,

att två rum för åklagare och advokater placerats i vaningen en

trappa upp, varvid antalet vittnesrum minskats till fyra och i bottenvåningen

anordnats två rum för extra ledamöter eller fiskaler. Hallen i vaningen

en trappa upp har minskats i plan och går numera icke upp i ovanfor lig

gande våning. Det utrymme, som därigenom vinnes i denna, utnylt.ias lil.

ett takbelyst bibliotek, övriga ändringar i plandispositionerna avse huvudsakligen

att placera sådana rum, som skola användas för dagligt rutinarbele,

mot soligt väderstreck, medan ledamotsrummen med hänsyn till alt

hovrättens ledamöter viss tid av dagen uppehålla sig i sessionssalarna, ansetts

kunna förläggas mot de mindre fördelaktiga väderstrecken.

Ytterligare inskränkningar ifråga örn utrymmen kunna enligt byggnadsstyrelsens

mening icke genomföras utan ali byggnadens användbarhet för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

avsett ändamål äventyras. En byggnad av bär föreslagen omfattning kan,

därest den i sin helhet utföres enligt den standard, som numera tillämpas

beträffande ämbetshus, uppföras för en kostnad av 500,000 kronor. I sådant

fall måste emellertid vissa å ritningarna angivna anordningar uteslutas och

även de för offentligt rättegångsförfarande avsedda lokalerna givas en enkel,

normal utstyrsel. Vidare måste norra fasadens granitbeklädnad, vilken

skulle draga en kostnad av 20,000 kronor, samt det fullträffsäkra bjälklaget

över skyddsrummet, vilket beräknats förorsaka en merkostnad av

7.000 kronor, uteslutas. Tomtens inhägnande och planering, vars fullständiga

genomförande beräknats kosta omkring 10,000 kronor utöver det oundgängligt

nödvändiga, måste även avsevärt förenklas.

Ett så förenklat utförande torde emellertid icke stå i överensstämmelse

med Kungl. Majlis och riksdagens uttalade önskemål. Styrelsen skulle för

sin del finna det mycket önskvärt, att de för rättsförhandlingarna avsedda

lokalerna finge givas ett monumentalare utförande genom att billigare och

mindre motståndskraftiga material kunde utbytas mot sådana ^av beständigare

natur. För att möjliggöra detta torde erfordras ett tillägg a anslaget av

20.000 kronor. Styrelsen vill även framhålla önskvärdheten av att granitbeklädnaden

å norra fasaden kunde komma till stånd. Ur rent arkitektonisk

synpunkt är det önskvärt, att den förhållandevis lilla hovrättsbyggnaden genom

fasadmaterialet gives möjlighet att hävda sig mot omgivande stora byggnader.

Såväl byggnadens karaktär sorn dess läge intill stora monumentalbyggnader

kräver en viss värdighet även i materialvalet. Styrelsen föreslog

att fasaderna i viss utsträckning skulle beklädas med natursten bland annat

därför att här förelåge ett lämpligt tillfälle att bereda den hårt betryckta stenindustrien

arbetstillfälle. Denna synpunkt torde fortfarande hava oförminskad

giltighet. Styrelsen ifrågasätter därför, om icke de för granitarbetena erforderliga

20,000 kronorna möjligen kunde utgå från medel, avsedda att

lindra arbetslösheten och dess verkningar.

Det fullträffsäkra arkiv- och skyddsrummet är visserligen önskvärt, Jaen

styrelsen anser icke dess anordnande vara ett lika framträdande önskemal

sorn de ovan berörda; ett normalskyddsrum torde kunna anses vara tillfyllest.

Det vore givetvis önskvärt, att arbetena med tomtens inhägnande och

planering finge" utföras i ett sammanhang, men en reducering för närvarande

på denna punkt är icke heller ägnad att väcka större betänklighetei, da ett

fullföljande av planen kan verkställas vid senare tidpunkt, då erforderliga

medel kunna ställas till förfogande.

över byggnadsstyrelsens skrivelse såvitt angår frågan örn bestridande av

vissa byggnadskostnader med medel avsedda att lindra arbetslösheten och

dess verkningar har statens arbetsmarknadskommission den 9 mars 1942 avgivit

infordrat utlåtande. Kommissionen har därvid lörklarat, att den med

hänsyn till önskvärdheten att bereda sysselsättning åt arbetslösa inom byggnadsstenindustrien

icke hade något att erinra mot att medel ur anslag till

åtgärder för arbetsmarknadens reglering lii. m. disponerades för den föreslagna

hovrättsbyggnadens förseende nied granitbeklädnad å norra fasaden

för en beräknad kostnad av 20,000 kronor.

Kungl. Maj:t har därefter den 27 mars 1942 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att — sedan förhandlingarna med Göteborgs stad örn överlåtelse till kronan

av erforderligt markområde av 8 kvarteret Öresten slutförts med an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

litande av det av riksdagen beviljade beloppet och de av staden anslagna

medlen för en kostnad av högst 500,000 kronor låta å nämnda kvartersområde

utföra ifrågavarande hovrättsbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse

med det av länsarkitekten Friberger senast utarbetade förslaget med ratt tor

byggnadsstyrelsen att i samråd nied de sakkunniga vidtaga de smärre andringar

i förslaget som kunde visa sig erforderliga och icke ökade kostnaderna.

Kungl. Majit har i samband härmed förklarat sig vilja framdeles meddela

beslut beträffande den i ärendet uppkomna frågan att utöver förut nämnda

belopp ställa medel till förfogande för granitbeklädnad å hovrättsbyggnadens

fasad.

Med hänsyn lill del stalsfinansiella läget har det varit nödvändigt att hålla Departements■

kostnaderna för liovrättsbyggnaden i Göteborg inom en mycket snäv ram.

Kungl. Majit och riksdagen lia emellertid varit ense örn att vissa krav pa

en värdig utformning i fråga örn byggnadens yttre böra upprätthållas.

Byggnadsstyrelsen har uttalat önskvärdheten av att byggnadens norra fasad

förses nied granitbeklädnad. Styrelsen har därvid framhållit, att saval

byggnadens karaktär som dess läge intill stora monumentalbyggnader krävde

en viss värdighet även i materialvalet. Styrelsen har därjämte betonat, att

bär förelåge ett lämpligt tillfälle att bereda den hårt betryckta stenindustrien

arbetstillgång. Styrelsen har därför ifrågasatt, örn icke det lör granitarbetena

erforderliga beloppet, 20,000 kronor, kunde utgå från medel,

avsedda att lindra arbetslösheten och dess verkningar.

Arbetsmarknadskommissionen har förklarat, att den med hänsyn till

önskvärdheten att bereda sysselsättning åt arbetslösa inom byggnadsstenindustrien

icke hade något att erinra mot att medel ur anslag lill åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. disponerades för ifrågavarande

granitbeklädnad.

På de av byggnadsstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen anlinda

skälen anser jag, att granitbeklädnaden bör komma till utförande. Enär

detta arbete kan anses såsom ett led i åtgärderna lör arbetslöshetens bekämpande,

torde kostnaderna böra bestridas med medel ur reservationsanslaget

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Då frågan örn storleken av kostnaderna för hovrättsbyggnadens uppförande

varit underställd riksdagens prövning, torde riksdagens samtycke till

ilen nu ifrågasatta åtgärden böra inhämtas.

Övriga av byggnadsstyrelsen framförda särskilda önskemål böra i göiligaste

mån tillgodoses inom ramen för redan tillgängliga anslag.

På grund av vad salunda anförts hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen alt lämna sitt

medgivande lill att medel ur det under riksstatens femte

huvudtitel uppförda reservationsanslag till Åtgärdei föi aihetsmarknadens

reglering lii. lii. få tagas i anspråk folden

beslutade hovrättsbyggnadens i Göteborg förseende nied

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

granitbeklädnad å norra fasaden för en beräknad kostnad

av 20,000 kronor

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt, förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

T. Eliason.

Stockholm 1942. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

42154»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1942:141 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kostnaderna för uppförande av en hovrättsbyggnad i Göteborg. s. 1 i texten