Sök i Ratio Lex

Angående gäldande av vissa brandskadeersättningar m. m

1942-04-24 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:253, Angående gäldande av vissa brandskadeersättningar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 253.

1

tfr 253.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående gäldande

av vissa brandskadeersättningar m. m.; given Stockholms

slott den 24 april 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 24 april 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Bosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande:

l:o.

Vid av förband ur Göta artilleriregemente den 27 juni 1941 företagen

skarpskjutning å Remmene skjutfält i Västergötland råkade en granat vid

nedslag i ljunghe vuxen mark antända vegetationen. Trots vidtagna försiktighetsåtgärder

uppstod skogsbrand, varvid avsevärd förödelse åsamkades

såväl kronan som enskilda personer tillhörig egendom inom Hudene, Jällby

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 253.

980 a

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tarsleds och Remmene socknar. Ersättningsanspråk hava framställts —

förutom av kronan och enskilda sakägare — jämväl av Sjö- och Brandförsäkringsbolaget

Svenska Veritas -samt Skogsförsäkringsaktiebolaget med belopp

motsvarande vad bolagen i anledning av branden fått utgiva i brandskadeersättning

till olika försäkringstagare, som enligt särskilda förbindelser å

respektive bolag överlåtit sina rättigheter till ersättning mot var och en,

som för skadan skulle kunna göras ansvarig.

Vid sammanträde med regementskrigsrätten vid Göta artilleriregemente

den 16 juli 1941 för verkställande av undersökning rörande brandens uppkomst

tillkännagav vederbörande krigsfiskal — sedan vid krigsrätten förebragts

utredning att vid skjutövningen omfattande försiktighetsåtgärder vidtagits

— att något yrkande i saken icke framställdes.

På föranstaltande av arméförvaltningens intendenturdepartement har en

särskild värderingsnämnd — bestående av tre ledamöter, nämligen löjtnanten

i Göta artilleriregementes reserv, jägmästaren L. Almqvist (utsedd av chefen

för Göta artilleriregemente), forstmästaren H. Wessberg (utsedd av de enskilda

sakägarna) samt ledamoten av riksdagens andra kammare B. A. Nilsson

(utsedd av de båda övriga ledamöterna) — tillsatts för uppskattning av genom

branden uppkomna skador.

Sedan värderingsnämnden fullgjort sitt uppdrag har arméförvaltningens

intendentur- och civila departement i skrivelse den 18 februari 1942 -— med

överlämnande av samtliga handlingar i ärendet — anfört bland annat följande:

Enligt de av nämnden gjorda uppskattningarna av genom branden förorsakade

skador uppginge dessa till sammanlagt 121,456 kronor 95 öre, fördelade

på 65 särskilda poster. Till vissa av de skadelidande hade av vederbörande

brandförsäkringsbolag utbetalats full skadeersättning i förhållande till nämndens

beräkningar och till andra hade bolagen utbetalat på visst sätt reducerade

belopp, beroende på omfattningen i de särskilda fallen av försäkringsavtalen

i fråga. Återstående oreglerade ersättningsbelopp utgjorde tillhopa

59,163 kronor 50 öre, fördelade på 53 poster, varav en post på 380 kronor

75 öre avsåge kronan (statens järnvägar). På grund av att en av de skadelidande

yrkat 5 procents ränta från och med den 28 juni 1941 å honom tillkommande

ersättningsbelopp, för vilket yrkande ämbetsverket med hänsyn

till föreliggande särskilda omständigheter funnit fog föreligga, tillkomme

härjämte 5 procents ränta å 1,839 kronor från och med nämnda dag tills

betalning skedde. Intendenturdepartementet hemställde, att Kungl. Majit

måtte medgiva, att ersättningar finge utbetalas på sätt av skrivelsen framginge

till ett sammanlagt belopp av 59,163 kronor 50 öre, jämte 5 procents

ränta å 1,839 kronor från den 27 juni 1941 tills betalning skedde ävensom

att till ledamöterna av förberörda värderingsnämnd måtte få utbetalas ersättningar

med av departementet angivna belopp. Beträffande Sjö- och Brandförsäkringsaktiebolaget

Svenska Veritas’ samt Skogsförsäkringsaktiebolagets

ersättningsanspråk funne intendenturdepartementet med hänsyn till dels den

omständigheten, att vårdslöshet icke i förevarande avseende kunnat läggas

militären till last, dels ock de avsevärda belopp, det här gällde, frågan örn

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

ersättning till bolagen icke böra avgöras i administrativ väg. — Vid bifall

till den gjorda framställningen hemställde intendentur- och civila departementen,

som i denna del gemensamt handlagt ärendet, att kostnaderna måtte

få gäldas av fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

I ärendet har statskontoret den 9 mars 1942 avgivit utlåtande och därvid

anfört följande:

Med hänsyn till den ur brandsäkerhetssynpunkt farliga verksamhet, som

skarpskjutningsövningar med artilleri ammunition måste anses utgöra, hade

statskontoret intet att erinra mot att, såsom arméförvaltningen hemställt,

till vederbörande markägare — i den man de icke hållits skadeslösa genom

brandskadeförsäkringar — finge utgå ersättning av statsmedel för ifrågavarande

brandskador med 59,163 kronor 50 öre jämte 5 procents ränta å 1,839 kronor

från den 27 juni 1941 tills betalning skedde.

Vidkommande däremot de av Sjö- och Brandförsäkringsbolaget Svenska

Veritas samt Skogsförsäkringsaktiebolaget i anledning av branden framställda

ersättningsanspråken funne ämbetsverket — i likhet med arméförvaltningen

och på av arméförvaltningen anförda skäl — frågan härom icke böra avgöras

i administrativ väg.

Beträffande slutligen den medelstitel, varifrån ifrågavarande ersättningsbelopp

skulle bestridas, torde, med hänsyn till kostnadernas storlek, för

ändamålet böra anlitas förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Härtill

torde emellertid — så länge riksdagen vore samlad — dennas medverkan

vara erforderlig.

I likhet med arméförvaltningens intendentur- och civila departement samt Departementsstatskontoret

finner jag anledning här icke föreligga att ingå på frågan örn chefen''

kronans ifrågasatta ersättningsskyldighet gent emot vederbörande försäkringsanstalter.

Däremot vill jag nu föreslå, att kronan till de skadelidande utgiver

skäliga ersättningar i den mån skadorna icke täckas av försäkringar.

Det härutinnan framlagda av statskontoret biträdda förslaget anser jag mig

böra förorda. Det för täckande av ifrågavarande brandskadeersättningar

erforderliga beloppet, 59,163 kronor 50 öre, torde med hänsyn till den i

ärendet föreslagna räntegottgörelsen böra avrundas till 59,300 kronor. Kostnaderna

synas böra bestridas från det för innevarande budgetår å riksstaten

uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Härtill lärer riksdagens

medgivande böra inhämtas. Ersättning till värderingsmännen torde böra

utgå från fjärde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter med belopp,

som Kungl. Maj:t bestämmer.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till täckande av vissa brandskadeersättningar i samband

med skogsbrand den 27 juni 1941 inom Hudene m. fl. socknar

må av det i riksstaten för budgetåret 1941/42 uppförda förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter utbetalas ett belopp av högst

59,300 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Departements•

chefen.

2:o.

I samband med av vissa förband, tillhörande Göta artilleriregemente, den

3 juli 1941 företagna skarpskjutningsövningar i trakten av Mons station i

Dals-Eds socken i Dalsland uppstod skogsbrand, därvid skador åsamkades

såväl kronan som enskilda tillhörig egendom.

Vid sammanträde med Göta artilleriregementes regementskrigsrätt den

29 oktober 1941 för undersökning angående de närmare omständigheterna

vid brandens uppkomst fastställdes, att omfattande försiktighetsåtgärder vid

tagits, varför vederbörande åklagare — då någon enskild icke ansåges kunna

göras ansvarig för eldens uppkomst — förklarade sig icke hava något yrkande

i saken.

Ersättningsanspråk — avseende sådana skador, som icke täcktes av försäkringar

hava framställts, dels för kronan av domänstyrelsen, dels ock

av en enskild markägare. Enligt av jägmästaren i Uddevalla revir G. Carlson

samt kronojägaren T. Öhman i Ed verkställda värderingar kunde skadorna

uppskattas till 2,290 kronor respektive 1,538 kronor 90 öre.

I skrivelse den 13 februari 1942 hava arméförvaltningens intendentur- oell

civila departement hemställt, att ersättning i förevarande avseende måtte få

utbetalas med tillhopa 3,828 kronor 90 öre från fjärde huvudtitelns anslag

till extra utgifter.

I yttrande den 9 mars 1942 har statskontoret förklarat sig intet hava att

erinra mot utbetalande till vederbörande markägare av de av arméförvaltningens

intendentur- och civila departement ifrågasatta beloppen, tillhopa

3,828 kronor 90 öre. Kostnaderna borde bestridas från förslagsanslaget till

oförutsedda utgifter.

Under åberopande av vad jag under föregående punkt anfört får jag hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att till täckande av vissa brandskadeersättningar i samband

med skogsbrand den 3 juli 1941 inom Dals-Eds socken må

av det i riksstaten för budgetåret 1941/42 uppförda förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter utbetalas ett belopp av högst

3,828 kronor 90 öre.

3:o.

Den 25 juni 1941 råkade en av flottans minsvepare vid angörande av kaj

på grund av felmanöver kraftigt törna emot kajen, med påföljd att såväl

fartyget som kajen skadades. Vid tillfället tjänstgjorde flaggkorpralen vid

andra beväringskompaniet nr 451 68/1931 Tord Gustav Holger Nylén såsom

vakthavande maskinist i fartygets maskinrum och utförde manövrerna vid styrbords

maskin. Felmanövern föranleddes därav, att Nylén, då fartygschefen

beordrade back på styrbordsmaskinen, av misstag inställde maskinen för

fart framåt.

Sedan såväl Nylén som å fartyget tjänstgörande uppbördsmaskinist, vilken

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 253.

5

i strid med gällande bestämmelser före tilläggningen vid kajen avlägsnat sig

från maskinrummet, i anledning av det inträffade ställts under åtal vid

stationskrigsrätten vid Stockholms örlogsstation ådömde krigsrätten enligt

utslag den 29 augusti 1941 dels Nylén disciplinstraff av vaktarrest i sex dagar

för försummelse i tjänsten samt ersättningsskyldighet till kronan med 16,332

kronor 40 öre, motsvarande kostnaderna för reparation av minsveparen och

kajen, dels och ifrågavarande uppbördsmaskinist för oförstånd i fullgörande

av tjänsteplikt arrest utan bevakning under tre dagar. Utslaget har vunnit

laga kraft.

Uti en av chefen för Ostkustens marindistrikt till marinförvaltningen insänd

och av ämbetsverket med eget yttrande den 5 mars 1942 överlämnad

skrift har Nylén anhållit örn befrielse från den honom enligt berörda krigsrättsutslag

åvilande ersättningsskyldigheten. Nylén har därvid anfört, att

han vid olyckstillfället endast något mera än en månad tjänstgjort å fartyg

av detta slag och på grund därav icke fullt behärskade fartygets invecklade

maskineri. Han hade vidare vid olyckstillfället varit sysselsatt med ett

reparationsarbete, varför han icke kunnat helt ägna sig åt fartygets manövrering.

Utkrävandet av det utdömda skadeståndsbeloppet skulle för honom

medföra synnerligen svåra ekonomiska konsekvenser, enär han icke ägde

något kapital och icke åtnjöte någon annan inkomst än sin lön såsom överstatsanställd

värnpliktig flaggkorpral.

Marinförvaltningen har i sitt yttrande tillstyrkt bifall till den gjorda ansökningen

under åberopande dels av de av Nylén anförda skälen, dels ock

av den omständigheten, att olyckshändelsen torde få sättas i nära samband

med det felaktiga förfaringssätt Nyléns förman gjort sig skyldig till genom

att vid tilläggningen vid kajen avlägsna sig från maskinrummet. Av ämbetsverket

införskaffad utredning rörande Nyléns ekonomiska förhållanden bestvrkte

de av Nylén härutinnan lämnade uppgifterna samt utvisade därutöver,

att Nylén bidroge till sin moders försörjning med omkring 600 kronor

för år samt häftade i skuld med omkring 2,500 kronor (studieskulder). —

Vid bifall till ansökningen hemställde ämbetsverket, att kostnaderna för

reparation av det skadade fartyget jämte kajanläggningen måtte få bestridas

från anslaget till oförutsedda utgifter.

I ärendet har statskontoret den 14 mars 1942 avgivit utlåtande och därvid

anfört följande:

Med hänsyn bland annat därtill, att någon skadeståndsskyldighet för

Nylén icke torde hava uppstått, därest hans förman vid olyckstillfället förfarit

i enlighet med bestämmelserna i reglementet för marinen, ville statskontoret

icke motsätta sig, att Nylén delvis befriades från ersättningsskyldighet

(jfr 1935 års riksdagsskrivelse nr 156). I sådant hänseende finge

ämbetsverket med beaktande av Nyléns ekonomiska förhållanden och övriga

i ärendet föreliggande omständigheter förorda, att denne därest han inom

viss, av Kungl. Majit bestämd tid inbetalade ett belopp av 600 kronor, befriades

från återstoden av honom åvilande ersättningsskyldighet.

I enlighet med vad marinförvaltningen förordat torde ifrågavarande kostnader

bestridas från det utom huvudtitlarna för innevarande budgetår uppförda

anslaget till oförutsedda utgifter. Härtill syntes dock, då riksdagen

vore samlad, dess medverkan vara erforderlig.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj.ts ''proposition nr 253.

Lika med myndigheterna finner jag med hänsyn till i ärendet upplysta

särskilda omständigheter och i betraktande av Nylons ekonomiska förhållanden

skäl föreligga för en nedsättning av den honom enligt förutnämnda

krigsrätts utslag åvilande ersättningsskyldigheten till kronan. Jag förordar i

sådant avseende, i överensstämmelse med statskontorets förslag i ämnet, att

Nylén mot inbetalande till statsverket av ett mindre belopp befrias från

ifrågavarande ersättningsskyldighet i övrigt. Med hänsyn till sökandens

ekonomiska ställning förordar jag, att nämnda belopp bestämmes till endast

300 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma den tidpunkt,

inom vilken betalningsskyldigheten skall vara fullgjord. Kostnaderna

för reparation av den skadade minsveparen och kaj anläggningen — enligt vad

handlingarna i ärendet utvisa tillhopa 16,332 kronor 40 öre — torde, på sätt

marinförvaltningen föreslagit och statskontoret tillstyrkt, böra bestridas från

det för innevarande budgetår i riksstaten uppförda förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter. Härtill lärer emellertid, på sätt statskontoret anmärkt, riksdagens

medgivande böra inhämtas.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

dels att Tord Gustav Holger Nylén må, därest han inom tid,

som Kungl. Majit må bestämma, till marinförvaltningen inbetalar

ett belopp av 300 kronor, befrias från återstående

betalningsskyldighet till kronan enligt stationskrigsrättens vid

Stockholms örlogsstation förutnämnda utslag den 29 augusti

1941,

dels ock att för gäldande av kostnaderna för i det föregående

angivna reparationsarbeten må av det i riksstaten för budgetåret

1941/42 uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

utbetalas ett belopp av 16,332 kronor 40 öre.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Majit Konungen att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

Stockholm 1042. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:357 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående gäldande av vissa brandskadeersättningar in. ni. s. 7 i texten
  2. SU 1942:163 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående gäldande av vissa brandskadeersättningar m. m. s. 1 i texten