Sök i Ratio Lex

Med förslag till viss ändring i gällande tulltaxa

4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:254, Med förslag till viss ändring i gällande tulltaxa

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

1

Nr 254.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till viss ändring

i gällande tulltaxa; given Stockholms slott den 25

april 1952.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 april

1952.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om viss ändring ä

gällande tulltaxa samt anför därvid följande:

överrubriken till tulltaxenumren 268—270 (statistiska numren 600—603)

i gällande tulltaxa har för närvarande följande lydelse:

»Tvätt-, skur-, poler-, slip-, puts-, desinfektions- och appreturmedel, ej särskilt

nämnda, innehållande fett, olja, harts, vax, tvål eller såpa men utan inblandning

av dextrin eller stärkelse; ävensom uppblötningsmedel (för textilvaror).

»

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 254.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

Tullen utgår för icke flytande vai''or av dessa slag med 10 kronor för 100

kilogram, vartill i fråga örn tvättpulver kommer en tilläggstull av 15 kronor

för 100 kilogram, samt för flytande varor med likaledes 10 kronor för 100

kilogram, örn förpackningskärlets bruttovikt överstiger xh kilogram, och eljest

med 15 kronor för 100 kilogram.

Flytande tvätt-, appretur- och uppblötningsmedel av ifrågavarande slag,

avsedda uteslutande för användning inom textil- eller läderindustrien och inkomna

i kärl vägande mer än V2 kilogram, draga emellertid en tull av allenast

5 kronor för 100 kilogram.

Uppblötningsmedel (för textilvaror) upptogos i denna rubrik genom beslut

vid 1934 års riksdag (bevillningsutskottets betänkande nr 41; riksdagens skrivelse

nr 260).

Enligt tulltaxenummer 223 (statistiskt nr 540: 1—2) utgår tull för kemiska

preparat, ej särskilt nämnda, med 15 procent av värdet.

I en den 15 oktober 1941 dagtecknad skrift har Svenska garveriidkareföreningen

hemställt, att överrubriken till tulltaxenumx-en 268—270 måtte på

det sätt ändras, att densamma komme att innefatta även uppblötningsmedel

för lädervaror. Till stöd härför har föreningen i huvudsak anfört följande.

I modern lädertillverkning användes emulgerande fettämnen, varigenom

lädrets slitförmåga höjdes. Tidigare begagnade emulgerande mineraloljor

kunde för närvarande icke importeras, på grund varav den svenska garveriindustrien

hänvisats till att använda andra fettämnen, för närvarande vanlig

tran. Denna emulgerade relativt lätt vid blandning med en vara, benämnd

Smenol, vilken såsom verksam substans innehölle fettalkoholsulfonat. Det

hade visat sig, att lädrets kvalitet avsevärt vunne på att tranen tillfördes på

detta sätt. Smenol, som vore ett s. k. uppblötningsmedel, hänfördes i enlighet

härmed till tulltaxenumren 268—270, då varan infördes för textilindustriens

räkning, men — på grund av den i överrubriken till nämnda tulltaxenummer

begagnade formuleringen — till kemiska preparat, ej särskilt nämnda,

då varan infördes för garveriindustriens räkning. Detta medförde en sådan

fördyring av smenolmetoden, att läderfabrikanterna visat benägenhet att

övergiva denna, med påföljd att produktionen försämrades.

över framställningen ha kommerskollegium och generaltullstyrelsen efter

remiss avgivit gemensamt utlåtande, vid vilket fogats yttrande av Sveriges

kemiska industrikontor samt en av föreståndaren för tullverkets huvudlaboratorium,

byråinspektören G. Rengman upprättad promemoria.

Sveriges kemiska industrikontor har, under hänvisning till vad som förekommit

vid utarbetandet av den nuvarande lydelsen av överrubriken till tulltaxenumren

268—270 och då den i framställningen åsyftade varan lämpligen

kunde användas som uppblötningsmedel inom textilindustrien, funnit ändring

i tulltaxan ej nödvändig för vinnande av framställningens syfte. Industrikontoret

har likväl funnit orden »för textilvaror» inom parentes i rubriken

böra utgå.

I nyssnämnda promemoria har däremot tulltaxans nuvarande ordalydelse

betecknats som ett formellt hinder för att hänföra uppblötningsmedel för

lädervaror till tulltaxenumren 268—270. Vid den tid, då överrubriken till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 254.

3

dessa nummer erhållit sin nuvarande lydelse, hade uppblötningsmedel så gott

som uteslutande använts inom textilindustrien. De inom parentes angivna

orden »för textilvaror» syntes emellertid endast lia tillkommit för att förtydliga

innebörden av det nybildade uttrycket »uppblötningsmedel» och icke i

syfte att begränsa tullnedsättningen till textilindustrien. Det hade sålunda från

början förutsatts, att även uppblötningsmedel för tvättmedelsindustrien skulle

komma i åtnjutande av den lägre tullen. Någon anledning att i tulltaxeringsavseende

behandla de för läderindustrien avsedda uppblötningsmedlen

annorlunda än de inom textilindustrien begagnade preparaten syntes icke

föreligga. En ändring kunde vidtagas på det sätt, att den ifrågavarande parentesen

antingen ändrades till »för textil- och lädervaror» eller ock helt

slopades. Då innebörden av begreppet »uppblötningsmedel» numera klargjorts

genom anvisningar i generaltullstyrelsens varuhandbok och parentesen

sålunda blivit överflödig, syntes det senare alternativet vara att föredraga.

Därigenom vunnes även, att den redan praktiserade lättnaden för uppblötningsmedel,

avsedda för tvättmedelsindustrien, bringades i överensstämmelse

med taxans formulering.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen lia anslutit sig till den i promemorian

angivna ståndpunkten och förorda sålunda borttagande av orden

»för textilvaror» i förevarande rubrik. Därigenom komme visserligen taxeändringen

att erhålla något större räckvidd än med framställningen avsetts, då

även vissa inom andra områden än läderindustrien begagnade preparat skulle

komma i åtnjutande av den tullnedsättning, ändringen i regel torde komma

att innebära. Då emellertid dessa preparat spelade en ganska underordnad

roll och en tullnedsättning i många fall kunde vara berättigad även för dessa

varor, syntes nämnda konsekvens icke böra hindra den föreslagna lösningen

av frågan, vilken lösning ur såväl tulltekniska som andra synpunkter vöre

att föredraga framför en komplettering av parentesen.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna finner jag importörer rev Departementsuppblötningsmedel

för lädervaror böra erhålla samma lättnad i tullhänse- »Mående,

som importörer av uppblötningsmedel för textilvaror sedan ett antal

år åtnjutit. Jag anser även att denna ståndpunkt bör komma till otvetydigt

uttryck i tulltaxan genom omformulering av överrubriken till tulltaxenumren

268—270. På de av kommerskollegium och generaltullstyrelsen anförda skälen

finner jag denna ändring böra ske på det sätt, att de i rubriken inom

parentes angivna orden »för textilvaror» borttagas.

Dag för ikraftträdandet av den ändrade bestämmelsen torde böra fastställas

av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

besluta, att överrubriken till numren 268—270 i den vid

tulltaxeförordningen den 4 oktober 1920 (nr 316) fogade tull
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

taxan från och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, skall

hava följande ändrade lydelse:

Tvätt-, skur-, poler-, slip-, puts-, desinfektions- och

appreturmedel, ej särskilt nämnda, innehållande fett, olja,

harts, vax, tvål eller såpa men utan inblandning av dextrin

eller stärkelse; ävensom uppblötningsmedel.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sune Wisén.

427852. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1942:29 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till viss ändring i gällande tulltaxa. a2 i texten