Med förslag till stat för försvarsväsendets fastig hets fond för hudgetåret 1942/43
1942-04-17 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:258, Med förslag till stat för försvarsväsendets fastig hets fond för hudgetåret 1942/43
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 258.
1
Nr 258.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
stat för försvarsväsendets fastig hets fond för hudgetåret
1942/43; given Stockholms slott den 17 april
1942.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 17 april 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, förslag till stat för försvarsväsendets
fastighetsfond för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande:
Bihang
till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 258.
932 42
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Inledning.
Enligt principbeslut av 1939 års lagtima riksdag (proposition nr 184, riksdagens
skrivelse nr 245) redovisas från och med ingången av budgetåret
1940/41 försvarsväsendets fastigheter med undantag av befästningsanläggningar
och fastigheter av enbart kulturhistoriskt värde å försvarsväsendets
fastighetsfond. Denna består av tre särskilda delfonder, arméförvaltningens
delfond, marinförvaltningens delfond och flygförvaltningens delfond. Invärdering
av de till fastighetsfonden hörande fastigheterna har ägt rum enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 26 september 1941.
I innevarande års statsverksproposition, bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna
å driftbudgeten, har framlagts ett beräknat förslag till stat för försvarsväsendets
fastighetsfond för budgetåret 1942/43. Till grund för detta
statförslag ligga framställningar från arméförvaltningens civila departement
och fortifikationsstyrelse den 17 november 1941, från marinförvaltningen den
29 augusti 1941 och från flygförvaltningen den 30 augusti 1941. I överensstämmelse
med statförslaget hava å driftbudgeten i förslaget till riksstat bland
»Inkomster av statens kapitalfonder» upptagits de i statförslaget för respektive
delfonder angivna överskotten och bland »Egentliga statsutgifter» å fjärde
huvudtiteln under rubriken »E. Diverse» med tills vidare beräknade belopp
upptagits särskilda anslag för ersättning till en var av fastighetsfondens tre
delfonder. Dessa anslag utgöra en bokföringsmässig omföring av de hyresvärden
och hyresutgifter, som representera vederlag för förvaltningsmyndigheternas
rätt att nyttja de till fonden hörande eller av fonden förhyrda fastigheterna.
— över förvaltningsmyndigheternas förslag har riksräkenskapsverket
den 6 december 1941 avgivit utlåtande.
Förvaltningsmyndigheternas och riksräkenskapsverkets statförslag framgå
av en vid statsrådsprotokollet fogad tabell (bilaga A).
Av riksräkenskapsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1940/41
samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarsväsendets fastighetsfonds
fastighets- och värdeminskningskonton m. m. för samma budgetår
framgår, att fondens ställning per den 30 juni 1941 var följande:
Arméförvaltningens delfond.
Tillgångar: Kronor Kronor
Markvärde ............................................. 58,005,925:37
Byggnadsvärde ....................................... 335,326,171:51
Fordringar hos andra fonder ................ 371,309:84
Kontant behållning ................................. 4,139,093:09 397^42,499:81
Skulder:
Yärdeminskningskonto .............................. 321,460,697:03
Diverse medel.......................................... 1,506,612: 98322,967,310: 01
Kapitalbehållning ............................................................ 74,875,189:80
Kungl. Maj:ts proposition nf 258.
3
Marinförvaltningens delfond.
Tillgångar:
Markvärde .......................
Byggnadsvärde .................
Fordringar hos andra fonder
Kontant behållning ...........
Skulder:
Värdeminskningskonto ........
Diverse medel....................
\
Kapitalbehållning ..................
Flygförvaltningens delfond.
Tillgångar:
Markvärde .......................
Byggnadsvärde .................
Fordringar hos andra fonder
Kontant behållning ...........
Skulder:
Värdeminskningskonto .....
Diverse medel ....................
Kapitalbehållning ..................
Kronor Kronor
53,876,049: 22
79,215,473: 53
72,565: 56
9,862,363: 25143,026,451: 56
78,343,890: 69
1,304,617:37 79,648,508:06
.................. 63,377,943:50
7,292,938: 33
68,611,936: 03
10,364: 49
8,244,017:35 84,159,256:20
47,910,286: 73
896,969: 97 48,807,256:70
.................. 35,351,999: 50
Innan jag övergår till frågan örn fondens stat för nästa budgetår, får jag
erinra, att den för budgetåret 1940/41 fastställda staten för fastighetsfonden
balanserade på 13.5 9 miljoner kronor. Inkomsterna beräknades till detta belopp
och utgifterna samt överskottet till respektive 7.98 och 5.61 miljoner
kronor. Utfallet av staten framgår av en i budgetredovisningen för budgetåret
1940/41 (sid. 150—-151) intagen sammanställning. Enligt denna har fondens
överskott uppgått till 5.7 3 miljoner kronor, som tillförts statsregleringen. Till
reparations- och underhållskostnader m. m. hava åtgått 5.4 0 miljoner kronor.
Då under denna rubrik anslagits 7.0 6 miljoner kronor, har en behållning av
reserverade medel om 1.6 6 miljoner kronor uppkommit. Posten för hyresutgifter
har överskridits med 0.17 miljoner kronor.
I detta sammanhang vill jag även erinra om att vissa byggnader, huvudsakligen
verkstadsanläggningar, förråd och baracker, uppförts med anlitande av
medel anvisade från förskottsstatens anslag till engångsutgifter. Till den del
kostnaderna belöpa på tiden före den 1 juli 1941 hava de täckts genom tilläggsstatsanslag
anvisade under driftbudgeten, fjärde huvudtiteln. Till den del
dessa anläggningar äro av stadigvarande karaktär torde de böra upptagas till
redovisning å försvarsväsendets fastighetsfond. Jag förutsätter, att Kungl.
Maj:t äger i sinom tid utfärda härför erforderliga föreskrifter. Åtgäx-den bör
icke påverka de i denna proposition framlagda statförslagen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Jag övergår härefter till behandling av frågan om fondens stat för budgetåret
1942/43. Staten upptager följande titlar, nämligen å inkomstsidan: A. Ersättning
för till statsmyndigheter upplåtna lokaler; B. Hyror och arrenden för
till enskilda upplåtna lokaler och markområden; och C. Diverse inkomster;
samt å utgiftssidan: A. Keparations- och underhållskostnader m. m.; B. Avsättning
till värdeminskningskonto; C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för
av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden; och Överskott att
tillföras riksstatens driftbudget. Under en var av dessa titlar å såväl inkomstsom
utgiftssidan upptagas inkomsterna respektive utgifterna särskilt för varje
delfond.
Vid beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning
och upptager därvid först till behandling fondens utgifter.
Utgifterna.
Reparations- och underhållskostnader m. m.
I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreskrivit lia de myndigheter, som under
budgetåret 1940/41 förvaltat delfonder av fastighetsfonden, avgivit redogörelser
för användningen under nämnda budgetår av medel, som under ifrågavarande
anslagsposter ställts till förfogande. Beträffande redogörelsernas innehåll
torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Enligt tidigare tillämpade grunder beräknades de årliga kostnaderna för
underhåll av försvarsväsendets byggnader till V* procent av anläggningskostnaden
under 1—4 året, 3U procent under 5—8 året och 1 procent från och med
9 året. Därutöver disponerade arméförvaltningen och flygförvaltningen för
underhåll av uthyrningsfastigheter samt jordbruks- och skogsfastigheter inflytande
hyres- och arrendeinkomster.
Dessa grunder hava relativt nyligen frångåtts. I samband med förslag
i sådan riktning framhöll jag i yttrande till statsrådsprotokollet den 1 mars
1940, att det kunde ifrågasättas, örn det icke vore principiellt riktigare att
fastställa underhållskostnaderna till ett mot verkliga förhållandet mera svarande
belopp än dittills skett i stället för att genom anslag till iståndsättningsarbeten
på en omväg tillgodose vad som i själva verket till stor del torde
vara underhåll. Jag framhöll vidare, att underhållet å försvarsväsendets
fastigheter under lång tid blivit eftersatt. I anslutning härtill beräknades
reparations- och underhållskostnaderna för fondens fastigheter i statförslagen
för budgetåren 1940/41 och 1941/42 till 1.5 procent av byggnadsvärdena för
arméförvaltningens och flygförvaltningens delfonder och till 2 procent av
nämnda värden för marinförvaltningens delfond, vartill kommo vissa belopp
för kommunalutskylder. Med tillämpning av sistnämnda grunder anvisades
under vederbörliga delfonder för budgetåren 1940/41 och 1941/42 följande
belopp, nämligen för arméförvaltningens delfond 4,950,000 kronor och
5.300.000 kronor, för marinförvaltningens delfond 1,530,000 kronor och
1.840.000 kronor samt för flygförvaltningens delfond 580,000 kronor och
1.050.000 kronor. Beträffande de särskilda villkor, som enligt vad chefen för
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
finansdepartementet förordade borde förknippas med användningen av de
för innevarande budgetår anvisade medlen för ifrågavarande ändamål, får
jag hänvisa till den i propositionen 1941:158 lämnade redogörelsen. I detta
sammanhang må endast erinras, att höjningen av medelsanvisningen för reparations-
och underhållskostnader ansågs motiverad bland annat ur den synpunkten,
att sådana arbeten, örn vilka här är fråga, synts vara särskilt lärn
pade såsom objekt för sysselsättning av ledig arbetskraft. En särskild prövning
av anslagsdispositionen borde fördenskull ske med utgångspunkt från
sysselsättningsbehovet. Medel borde eljest icke användas för reparationer utöver
det strängt nödvändiga med mindre lämpligheten därav prövats med
hänsyn till bland annat tillgången på mateiåalier.
Arméförvaltningens delfond. På därom av Kungl. Majit framställda förslag
(1939 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, punkten 65; 1940 års
statsverksproposition, kapitalbudgeten: bilaga 3, punkten 1; propositionen
1940 U: 73, punkten 1 och 1941 års statsverksproposition, kapitalbudgeten
bilaga 1, punkten 3) har riksdagen till iståndsättningsarbeten å lantförsvarets
byggnader anvisat, för budgetåret 1939/40 500,000 kronor, för budgetåret
1940/41 2,000,000 kronor samt för innevarande budgetår 1,000,000 kronor.
I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43 har arméförvaltningen
— under erinran, att ämbetsverket vid framläggandet av anslagsäskandena
för budgetåret 1940/41 angivit kostnaderna för erforderliga
iståndsättningsarbeten till, utöver det för budgetåret 1939/40 beviljade be»
loppet, 4,700,000 kronor men att därav hittills ställts till förfogande allenast
3,000,000 kronor — hemställt att skillnaden (4,700,000 — 3,000,000=)
1,700,000 kronor måtte för ändamålet anvisas för budgetåret 1942/43.
Ifrågavarande spörsmål har upptagits till behandling i innevarande års
statsverksproposition, kapitalbudgeten: bilaga 2, punkten 3. Jag erinrade därvid,
att i den stat, som för varje budgetår fastställdes för försvarsväsendets
fastighetsfond, inginge jämväl vissa belopp för bestridande av normala reparations-
och underhållskostnader för de i fonden redovisade fastigheterna. Jag
erinrade vidare, att ifrågavarande äskande avsåge sådana underhållsarbeten,
som på grund av knappheten på för ändamålet anvisade medel hittills måst
eftersättas och som av arméförvaltningen icke ansåges kunna inrymmas i det
för löpande underhåll avsedda belopp, som för nästa budgetår kunde komma
att uppföras å staten för fastighetsfonden. Uppenbarligen sammanhängde
frågan i vad mån särskilda å riksstaten uppförda medel borde för ändamålet
anvisas med frågan örn fastställande av stat för fastighetsfonden för budgetåret
1942/43. Förslag till dylik stat komme emellertid först senare att underställas
riksdagen för godkännande. Det syntes mig lämpligt, att arméförvalt
ningens nu ifrågavarande medelsäskande upptoges till slutlig prövning först
i samband med framläggandet av detta statförslag. På min hemställan föreslog
emellertid Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för ändamålet beräkna ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Yad därefter angår medelsbehovet till reparationer och underhåll å armé
-
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 258.
förvaltningens delfond hava arméförvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse
beräknat delfondens byggnadsvärde per den 1 juli 1942 till
403,834,847 kronor. I detta värde ingå dels värdet av lantförsvarets byggnader
per den 1 juli 1940, sammanlagt 316,077,847 kronor 6 öre, dels det i
propositionen 1941: 158 angivna värdet å de under budgetåret 1940/41 nytillkomna
byggnaderna, tillhopa 13,759,000 kronor, dels det till 72,868,000
kronor beräknade värdet av under budgetåret 1941/42 färdigställda byggnader,
dels och värdet å vissa till arméförvaltningens delfond överförda byggnader,
sammanlagt 1,130,000 kronor. Med hänsyn till den av den ökade försvarsberedskapen
orsakade större förslitningen av byggnaderna samt inträdda
prisstegringar, varigenom kostnaderna för reparationer och underhåll
enligt gjorda beräkningar stigit med omkring 20 procent, hava departementet
och styrelsen föreslagit, att procentsatsen för beräkningen av reparationsoch
underhållskostnaderna skall sättas till 1.8 procent. Med angivna utgångspunkter
hava nämnda kostnader beräknats uppgå till ett belopp av 7,269,027
kronor, till vilket lagts dels 62,000 kronor till bestridande av kommunalutskylder
för lantförsvarets tjänstebostäder, dels ock 75,000 kronor för amortering
av viss elektrisk anläggning, varför förestående post borde upptagas
med, i avrundat tal, 7,406,000 kronor.
Av skäl, som närmare framgå av handlingarna i ärendet, hava civila departementet
och fortifikationsstyrelsen förordat en ändrad beräkningsgrund för
här avsedda kostnader. Denna innebär i korthet, att reparations- och underhållskostnaderna
skulle beräknas enbart med utgångspunkt från det bokförda
byggnadskapitalet vid ingången av det närmast före riksstatsåret
liggande budgetåret. Med denna beräkningsgrund och ett bokfört byggnadsvärde
per den 1 juli 1941 av 336,079,598 kronor 79 öre samt en procentsats
av 1.8 hava departementet och styrelsen kommit fram till ett belopp för
reparations- och underhållskostnader av 6,049,432 kronor 78 öre. Sedan
härtill lagts i det föregående angivna belopp av respektive 62,000 kronor och
75.000 kronor ävensom 450,000 kronor, avseende ordinarie underhållskostnader
— renhållning, snöskottning, sotning m. m. — för det osedvanligt stora antal
byggnader, som beräknas komma att färdigställas innevarande budgetår, hava
civila departementet och fortifikationsstyrelsen beräknat förevarande post
till 6,636,000 kronor i avrundat tal.
Med tillägg för de beräknade reparations- och underhållskostnaderna å
765.000 kronor för övnings- och skjutfält med däri ingående jordbruks- och
skogsfastigheter, blir beloppet under rubriken reparations- och underhållskostnader
m. m. enligt förstnämnda beräkningsgrunder 8,171,000 kronor och
enligt sistnämnda beräkningsgrunder 7,401,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har i sitt utlåtande beträffande denna och motsvarande
båda poster för de två andra delfonderna framhållit, att verket
ansett sig icke hava att ingå på någon närmare granskning i sak av de av
förvaltningsmyndigheterna begärda beloppen för reparations- och underhållskostnader
m. m., i all synnerhet som frågan örn medelsanvisningar för nämnda
ändamål vore föremål för utredning av en av besparingsberedningen till
-
7
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 258.
kallad sakkunnig. I avbidan på de förslag, som torde komma att framläggas
för 1942 års riksdag efter slutförandet av nämnda utredning, syntes ifrågavarande
utgiftspost tills vidare kunna upptagas i enlighet med förvaltningsmyndigheternas
förslag. Iliksräkenskaps verket hade med hänsyn till berörda
utredning icke heller ansett sig nu böra taga ståndpunkt till de förslag örn
ändrade grunder för postens beräkning, som framlagts av armé- och marinförvaltningarna
.
Yad beträffar den av riksräkenskapsverket berörda utredningen inom besparingsberedningen
torde här böra erinras, att beredningen genom beslut
den 28 juni 1941 i samråd med statens krisrevision tillkallat intendenten
hos byggnadsstyrelsen K. Bildmark att såsom sakkunnig verkställa utredning
angående besparings- och rationaliseringsåtgärder i fråga om underhållet
av staten tillhöriga, för den civila statsförvaltningen och försvarsväsendet
disponerade byggnader. Den sakkunnige har med skrivelse den 23 februari
1942 till besparingsberedningen överlämnat verkställd utredning rörande försvarsväsendets
fastighetsfond samt medicinalstyrelsens och fångvårdsstyrelsens
delfonder av allmänna fastighetsfonden.
Ehuru besparingsberedningen ännu icke tagit ställning till den sakkunniges
förslag och detta icke heller varit föremål för någon remissbehandling, synes
lämpligt, att utredningsresultatet, såvitt angår beräkningen av anslagen till
reparations- och underhållskostnader vid försvarsväsendets fastighetsfond, nu
anmäles för riksdagen. Beträffande vissa av den sakkunnige anförda mera
allmänna synpunkter på hithörande spörsmål får jag hänvisa till den kortfattade
redogörelse, som lämnats i propositionen 1942:166 med förslag till
stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942/43 m. m. I sådant
hänseende må här allenast anmärkas, att den sakkunnige förordat en uppdelning
av anslagsberäkningen på två poster, nämligen en avseende det gamla
byggnadsbeståndet och en för de nya byggnader, som tillföras fonden.
Den sakkunnige har vad beträffar ifrågavarande kostnader för arméförvaltningens
delfond gjort en jämförelse med motsvarande kostnader för
byggnadsstyrelsens byggnadsfastigheter, av vilken enligt den sakkunnige
följande slutsatser kunnat dragas:
Byggnaderna äro i jämförelse med byggnadsstyrelsens utsatta för ett
väsentligt hårdare invändigt slitage och även åverkan. Det yttre underhållet
kan sägas vara något drygare. Kasernetablissementen ha yttre ledningsnät
och vägar av större omfattning och därjämte inhägnader.
Å andra sidan äro arméns byggnader vid invärderingen i fonden för högt
uppskattade. Underhållsytorna per volymenhet äro lägre, varjämte byggnaderna
i genomsnitt äro av betydligt enklare standard. Gymnastik- och
ridhus samt förrådsbyggnader kräva mindre underhåll, vilket i synnerhet
gäller de sistnämnda. Underhållsarbetena äro över huvud taget av enklare
beskaffenhet. De genomsnittliga kostnaderna äro lägre, eftersom det gäller
ett byggnadsbestånd, spritt över hela landet.
En kalkyl, där hänsyn tagits till dessa höjande och sänkande faktorer,
visar att underhållskostnaden för det vid fondens inrättande befintliga byggnadsbeståndet
kan beräknas till l.io procent av sammanlagda byggnadsvärdet.
I relation härtill bör underhållsprocenten för tillkommande nya anläggningar
beräknas till 0.8 från och med nionde året och dessförinnan till 0.4.
8
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 258.
Eftersom procentsatserna äro beräknade vid 1939 års prisläge, måste de
regleras enligt index för underhållskostnaderna. Någon annan indexberäkning
än byggnadsstyrelsens finnes ej, varför denna använts vid anslagsberäkningen.
Det för budgetåret 1940/41 beviljade beloppet var 4,135,105
kronor under det att det enligt den nu verkställda beräkningen skulle i runt
tal ha varit 3,824,540 kronor, d. v. s. 310,000 kronor lägre. Motsvarande
siffror för budgetåret 1941/42 äro respektive 4,950,000 kronor, 4,257,000
kronor och 693,000 kronor.
Därvid är att märka, att de beviljade respektive beräknade medlen endast
avse byggnader och till dem hörande anläggningar m. m., således icke medel
för skatter eller underhåll av övnings- och skjutfält med däri ingående jordbruks-
och skogsfastigheter, vilka böra kunna uppskattas av förvaltningsmyndigheten
med ledning av vunnen erfarenhet. Dessutom erfordras speciella
utredningar rörande eventuellt behövliga medel för ytterligare iståndsättningsarbeten
utöver dem, som hittills utförts på grund av tidigare eftersatt
underhåll, samt för eventuella ändrings- och moderniseringsarbeten.
Med anledning av krisen har anslagsposten »Reparations- och underhållskostnader
m. m.» beträffande byggnadsstyrelsens delfond avsevärt reducerats
under de båda budgetåren 1940/41 och 1941/42. Detta har även varit fallet för
exempelvis medicinalstyrelsens vidkommande. Frågan är i vad mån en reducering
av anslagsposten även för arméförvaltningens del bör ske. Vid övervägandet
av denna fråga bör emellertid beaktas dels att slitaget för närvarande
otvivelaktigt är mycket större än vanligt, därigenom att alla tillgängliga
utrymmen på grund av inkallelserna för närvarande utnyttjas till det
yttersta och dels att en del av de tidigare eftersatta underhållsarbetena måhända
ännu återstå att utföra. En reducering med 15 procent av det enligt
procentsatserna uträknade anslagsbeloppet för byggnadernas underhåll synes
dock för närvarande möjlig.
Vad beträffar motsvarande spörsmål för marinförvaltningens delfond,
vilka lämpligen torde böra upptagas till behandling redan i detta sammanhang,
inhämtas av intendenten Bildmarks utredning följande:
Av en vid utredningen fogad kalkyl, i vilken hänsyn tagits till ovannämnda
höjande och sänkande faktorer, framgår att underhållskostnaden för det vid
fastighetsfondens inrättande befintliga byggnadsbeståndet kan beräknas till
1.7 procent av sammanlagda egentliga byggnadsvärdet. Underhållsprocenten
för tillkommande nya byggnader med tillhörande anläggningar bör beräknas
till 0.9 från och med nionde året och dessförinnan till 0.4 5. Eftersom procentsatserna
äro beräknade vid 1939 års prisläge, måste de regleras enligt index
för underhållskostnaderna. Någon annan indexberäkning än byggnadsstyrelsens
finnes ej, varför denna tills vidare kan läggas till grund för anslagsberäkningen.
För att åskådliggöra, huru denna procentberäkning inverkar på delfondens
anslagsfråga, kan följande anföras.
För budgetåret 1941/42 beviljades ett belopp av 1,540,000 kronor vid ett
redovisat byggnadsvärde av i runt tal 79,215,000 kronor, varav 58,158,000
kronor utgjorde värdet av byggnader och 21,057,000 kronor värdet av dockor,
bäddar, kajer, broar, pirer m. m.
Av byggnadsvärdet, från vilket byggnader under uppförande icke borträknats,
uppgår värdet av gamla byggnader till 54,252,000 kronor och värdet
av under föregående budgetår nytillkomna byggnader till 3,906,000 kronor.
Med en underhållsprocent för de förra byggnaderna av (1.7 o + indexhöjning
=) 2.03 och för de senare byggnaderna av (0.45 + indexhöjning =) 0.54
blir det erforderliga underhållsanslaget (2.03 procent av 54,252,000=)
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
l, 101,315 + (0.54 procent av 3,906,000=) 21,090 d. v. s. i runt tal 1,125,000
kronor. Läggas härtill kostnaderna för underhåll av dockor, kajer etc., uppskattade
till det för budgetåret använda beloppet, i runt tal 200,000 kronor,
ävensom nedan föreslagna tilläggsbelopp för Djurgårdsstaden, 30,000 kronor,
skulle för nämnda budgetår lia erfordrats ett belopp av 1,355,000 kronor.
Under samma år beviljades för skatter 75,000 kronor och för underhåll av
vägar, övningsfält och skjutbanor 100,000 kronor. Vid anslagsäskanden för
kommande budgetår erfordras, förutom till dqssa utgifter, eventuellt medel
för ytterligare iståndsättningsarbeten utöver dem, som hittills utförts på
grund av tidigare eftersatt underhåll, samt för eventuella ändrings- och moderniseringsarbeten,
varom utredningar böra förebringas av förvaltningsmyndigheten.
Vad denna delfond beträffar bör slutligen erinras örn att bostadsområdet
på Djurgården, den s. k. Djurgårdsstaden, förvaltas av marinförvaltningen.
Byggnadsvärdet är i fonden uppskattat till 383,100 kronor. De inflytande
hyrorna uppgå till omkring 29,000 kronor, undet det att marinförvaltningen
för reparations- och underhållskostnader för byggnaderna måst anvisa 37,000
kronor för budgetåret 1939/40 och 43,000 kronor för budgetåret 1940/41, d. v. s.
i medeltal 40,000 kronor per år, eller mera än 10 procent av byggnadsvärdet.
Vid beräknande av anslagsposten »Reparations- och underhållskostnader
m. m.» för denna delfond måste hänsyn tagas till nämnda förhållande. Ett
tilläggsbelopp av omkring 30,000 kronor per år utöver det procentuellt uträknade
beloppet torde för närvarande vara erforderligt.
I vad mån krisen bör föranleda en reducering av anslagsposten även för
marinförvaltningens del, är en fråga, som bör övervägas. Därvid måste emellertid
beaktas dels att slitaget för närvarande är större än vanligt på grund av
att anläggningarna utnyttjas till det yttersta och dels att en del tidigare eftersatta
underhållsarbeten möjligen återstå att utföra. En reducering med omkring
10 procent av det enligt procentsatserna uträknade anslagsbeloppet för
byggnadernas underhåll synes dock för närvarande kunna företagas.
Yad slutligen angår flygförvaltningens delfond utvisar den sakkunniges
utredning i förevarande hänseende huvudsakligen följande:
Av en utredningen bilagd kalkjd framgår, att underhållskostnaden för det
vid fondens inrättande befintliga byggnadsbeståndet kan beräknas till l.o
procent av sammanlagda byggnadsvärdet. Underhållsprocenten för tillkommande
nya anläggningar kan beräknas till samma som för arméförvaltningens
delfond, nämligen 0.8 från och med nionde året och dessförinnan till 0.4.
Eftersom procentsatserna äro beräknade vid 1939 års prisläge, måste de
regleras enligt index för underhållskostnaderna. Någon annan indexberäkning
än byggnadsstyrelsens finnes ej, varför denna tills vidare kan läggas till
grund för anslagsberäkningen.
För att åskådliggöra, huru denna procentberäkning inverkar på delfondens
anslagsfråga, kan följande anföras.
För år 1941/42 beviljades ett belopp av 1,050,000 kronor vid ett byggnadsvärde
av i runt tal 68,612,000 kronor. Av anslaget skulle även bestridas underhållet
av jordbruks- och skogsfastigheter samt flygfält, bomb- och skjutbanor.
Av byggnadsvärdet, från vilket byggnader under uppförande icke borträknats,
uppgår värdet av gamla byggnader till 53,673,000 kronor och värdet av under
föregående budgetår nytillkomna byggnader till 14,939,000 kronor. Med en
underhållsprocent för de förra byggnaderna av (l.o + indexhöjning =) 1.20
och för de senare byggnaderna av (0.40 + indexhöjning =) 0.48 blir det
erforderliga underhållsanslaget (I.20 procent av 53,673,000=) 644,076 +
(0.48 procent av 14,939,000=) 71,707, d. v. s. i runt tal 715,000 kronor. Därtill
Departementschefen.
10 Kungl. Majlis proposition nr 258.
skola läggas kostnaderna för underhållet av jordbruks- och skogsfastigheter
samt flygfält, bomb- och skjutbanor. För underhållet av dessa förbrukades
under budgetåret 1940/41 i runt tal 66,000 kronor. Örn beloppet för 1941/42
uppskattas till 100,000 kronor, skulle för nämnda budgetår hava erfordrats
sammanlagt 815,000 kronor.
Vid anslagsäskande för kommande budgetår kan eventuellt erfordras medel
för iståndsättningsarbeten utöver dem, som hittills utförts på grund av tidigare
eftersatt underhåll, sanjt för eventuella ändrings- och moderniseringsarbeten,
vilka kostnader dock måste bliva föremål för speciella utredningar
av förvaltningsmyndigheten.
Med anledning av krisen bör en reducering av anslagsposten även för
denna delfönd ske. Därvid måste emellertid beaktas, dels att slitaget för närvarande
är större än vanligt genom att anläggningarna på grund av inkallelserna
för närvarande utnyttjas till det yttersta, och att en del av de tidigare
eftersatta underhållsarbetena möjligen ännu återstå att utföra. En reducering
med 15 procent av det enligt procentsatserna’ uträknade anslagsbeloppet för
byggnadernas underhåll synes dock för närvarande möjlig.
Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att arméförvaltningens
civila departement och fortifikationsstyrelse till grund för sin beräkning
av medelsbehovet under posten till reparations- och underhållskostnader
m. m. å arméförvaltningens delfond velat lägga en procentsats av 1.8 samt
det bokförda värdet av delfondens byggnadskapital per den 1 juli 1941.
I den på besparingsberedningens uppdrag utförda utredningen hava emellertid
betydligt snävare grunder för beräkningen av hithörande kostnader tilllämpats.
Yad den sakkunnige härutinnan anfört synes mig förtjäna noggrant
övervägande under medverkan jämväl av de berörda förvaltningsmyndigheterna.
Såsom jag förut framhållit har emellertid besparingsberedningen
ännu icke tagit ställning till sakkunnigförslaget, och detta har ej heller varit
föremål för remissbehandling. Med hänsyn härtill finner jag icke möjligt att
nu lägga den sakkunniges beräkningar till grund för uppskattningen av medelsbehovet
i förevarande hänseende. Jag vill emellertid erinra örn att den av
den sakkunnige gjorda uppdelningen i äldre och nyare byggnadsbestånd i viss
mån kommit till uttryck redan i de nu tillämpade grunderna för beräkningen
av reparations- och underhållskostnaderna. Sålunda hava dessa kostnader de
senaste budgetåren beräknats till 2 procent av byggnadsvärdet för marinförvaltningens
delfond med dess äldre byggnadsbestånd men blott till 1.5 procent
av byggnadsvärdena för arméförvaltningens och flygförvaltningens delfonder.
Denna differentiering av procentsatserna vidtogs från och nied budgetåret
1940/41, samtidigt som en höjning av dem gjordes. Såsom förut nämnts
motiverades höjningen bland annat med att underhållskostnaderna borde fastställas
till ett mot verkliga förhållandet mera svarande belopp än dittills
skett samt med att underhållet å försvarsväsendets fastigheter under lång tid
blivit eftersatt. Redan den omständigheten, att en dylik höjning så nyligen
befunnits påkallad, synes tala för att en viss försiktighet bör iakttagas, då
fråga nu uppkommit örn nedsättning av de nämnda procentsatserna. Allt
fortfarande gäller också, att åtskilliga underhållsarbeten å lantförsvarets
byggnader hittills måst eftersättas. Jag erinrar i detta sammanhang, att
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Kungl. Majit i årets statsverksproposition föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till iståndsättningsarbeten å lantförsvarets
byggnader för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.
Med hänsyn till att det inom besparingsberedningen utarbetade förslaget
om ändrade grunder för beräkningen av underhålls- och reparationskostnaderna
ännu ej slutgranskats synes det mig lämpligast att icke nu föreslå
mera genomgripande förändringar i beräkningsmetoden. Det byggnadsvärde,
som skall läggas till grund för uppskattningen av kostnaderna, synes dock i
enlighet med det av civila departementet och fortifikationsstyrelsen uppgjorda,
av riksräkenskapsverket godtagna förslaget icke böra omfatta de under innevarande
budgetår uppförda byggnaderna, för vilka några reparationer ej torde
erfordras. Med hänsyn till prisstegringen finner jag en höjning av procentsatsen
från 1.5 till 1.6 befogad. Med ett beräknat byggnadsvärde av omkring
335,300,000 kronor bör sålunda för ändamålet beräknas ett belopp av
omkring 5,365,000 kronor. På skäl, som anfördes i propositionen 1941:158,
böra de beräknade reparations- och underhållskostnaderna för övnings- och
skjutfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter begränsas från
765,000 kronor till 350,000 kronor. Tillhopa bör anslagsposten till underhållsoch
reparationskostnader sålunda beräknas till (5,365,000 + 62,000 + 75,000
+ 450,000 + 350,000 =) i runt tal 6,300,000 kronor, vilket betyder en höjning
med 1 miljon kronor i förhållande till innevarande budgetårs medelstilldelning,
Jag förbiser härvidlag icke, att en tillämpning av dessa grunder torde
komma att medföra, att medelsbehovet för reparations- och underhållskostnader
kommer att bliva väl högt beräknat i jämförelse med den av hänsyn till
materialbristen nedskurna medelstilldelningen inom andra förvaltningsgrenar.
Det blir emellertid härigenom möjligt att inom en något vidare ram tillgodose
de med hänsyn såväl till fastighetsbeståndets i många fall höga ålder som till
den av försvarsberedskapen ökade förslitningen stegrade kraven på iståndsättningsarbeten.
Jag förutsätter i anslutning härtill, att några i form av särskilda
kapitalinvesteringar anvisade medel till iståndsättningsarbeten icke skola
bliva erforderliga. Ovannämnda i statsverkspropositionen beräknade anslag
av 1,000,000 kronor torde i sammanhang därmed kunna utgå ur riksstatsförslaget.
Den höjning av procentsatsen, som sålunda föreslås, bör emellertid
betraktas såsom ett provisorium i avbidan på ett fullständigt klarläggande av
de inom besparingsberedningen behandlade, i det föregående berörda spörsmålen.
I enlighet med vad nu anförts torde för reparations- och underhållskostnader
under arméförvaltningens delfond böra beräknas ett belopp av 6,300,000
kronor.
Marinförvaltningens delfond. I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1940/41 hemställde marinförvaltningen på vissa i skrivelsen
närmare angivna skäl, att för nämnda budgetår måtte anvisas 300,000
kronor för iståndsättningsarbeten å marinens byggnader. På därom av Kungl.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Majit i 1940 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 3, punkten 22)
framlagt förslag anvisade riksdagen för ändamålet ett reservationsanslag av
150,000 kronor. — Under erinran härom anförde marinförvaltningen i sin skrivelse
den 5 oktober 1940 angående vissa anslag å tilläggsstat för budgetåret
1940/41, att, då marinens byggnader alltmer försämrades och med varje år
bleve allt mindre skickade för sitt ändamål samt dylika iståndsättningsarbeten
vore ägnade att minska arbetslösheten inom byggnadsfacket, det syntes lämpligt
att berörda arbeten kunde bedrivas i raskare takt än vad som tidigare föreslagits
och att ett betydande belopp, förslagsvis 900,000 kronor, ställdes till
marinförvaltningens förfogande för ändamålet. Efter därom av Kungl Majit
i propositionen 1940 U: 73 (punkten 23) framlagt förslag anvisade riksdagen
(skrivelse nr 97) för ändamålet ett reservationsanslag av 900,000 kronor.
I sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa medelsbehov å tilläggsstat
för innevarande budgetår har marinförvaltningen — med erinran örn vad
i det föregående anförts — till behandling upptagit frågan örn anvisande av
särskilda medel för iståndsättningsarbeten å marinens byggnader för innevarande
budgetår. Ämbetsverket har därvid framhållit, att de i staten för marinförvaltningens
delfond av försvarsväsendets fastighetsfond för reparationsoch
underhållskostnader beräknade medlen alls icke försloge för utförande av
såsom oundgängligen erforderliga eller nödvändiga betecknade iståndsättningsåtgärder
å marinens byggnader. Det ytterligare belopp, som härutinnan
erfordrades, uppginge enligt marinförvaltningens beräkningar till, i runt tal,
1,000,000 kronor. Under åberopande av det anförda har marinförvaltningen
hemställt, att för ändamålet måtte å tilläggsstat för innevarande budgetåranvisas
nämnda belopp.
Vidkommande beräkningen av reparations- och underhållskostnaderna m.m.
under marinförvaltningens delfond för nästa budgetår har marinförvaltningen
i sin förenämnda skrivelse den 29 augusti 1941 i huvudsak anfört följande:
En procentuell beräkning av underhållskostnaderna på basis av 3 procent
av ett byggnadsvärde av cirka 80,000,000 kronor giver en summa av 2,400,000
kronor.
En sammanställning av de av myndigheterna och marinförvaltningen till
underhåll av fastighetsfondens byggnader för budgetåret 1942/43 äskade beloppen,
sedan därifrån undantagits vissa i ovannämnda anslagsäskande av
1,000,000 kronor ingående poster, slutar på en summa av 2,422,000 kronor.
Härtill bör läggas kostnaden för det av marinförvaltningen hittills föreslagna
särskilda underhållet av kasernområden m. m., 200,000 kronor, på grund
av de stegrade kostnaderna nu ökat till 230,000 kronor.
Sammanlagda behovet av underhållsmedel för budgetåret 1942/43 uppgår
sålunda till 2,652,000 kronor, vilket blott i obetydlig grad avviker från behovet
för budgetåret 1941/42. Framhållas bör, att behovssiffran 2,652,000 kronor
är baserad på att de förut omnämnda 1,000,000 kronor, som äskats å tillläggsstat
för budgetåret 1941/42, beviljas.
För skatter har beräknats ett belopp av 100,000 kronor.
Det belopp, som sammanlagt bör upptagas under anslagsposten till reparations-
och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1942/43, uppgår sålunda
till 2,752.000 kronor.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Beträffande riksräkenskapsverkets utlåtande i denna del samt den inom
besparingsberedningen utförda undersökningen får jag hänvisa till det föregående.
Det av marinförvaltningen angivna byggnadsvärdet hänför sig till den 1
juli 1941. Byggnadsvärdet per den 1 juli 1942 kan, enligt vad under hand
inhämtats, beräknas till ett väsentligt högre belopp, 98,153,527 kronor.
Av skäl, som jag anfört vid behandlingen av motsvarande anslagsfrågor Departements
under arméförvaltningens delfond, finner jag mig icke för närvarande kunna Zeferi.
lägga de inom besparingsberedningen framlagda förslagen till grund för nu
ifrågavarande beräkningar. Enligt min mening bör även för marinförvaltningens
delfonds vidkommande till utgångspunkt för beräkningarna tagas
byggnadsvärdet den 1 juli 1941, i runt tal 80 miljoner kronor. En höjning av
procentsatsen för reparations- och underhållskostnader med hänsyn till prisstegringen
synes, i avvaktan på prövning av besparingsberedningens förslag,
böra godtagas liksom för arméförvaltningens delfond. Jag förordar sålunda
en provisorisk höjning från 2 till 2.2 procent, vilket ger ett belopp av 1,760,000
kronor. Liksom för innevarande budgetår bör till underhåll av vägar, övningsfält
och skjutbanor beräknas ett särskilt belopp av 100,000 kronor. Med inräknande
av det för skatter beräknade beloppet, 100,000 kronor, bör anslagsposten
till reparations- och underhållskostnader beräknas till 1,960,000 kronor, vilket
i realiteten betyder en höjning med 245,000 kronor utöver de för innevarande
budgetår anvisade medlen.
Jag anser mig icke nu i avbidan på besparingsberedningens prövning av
dessa frågor kunna förorda bifall till förutnämnda, av marinförvaltningen i
skrivelse den 29 augusti 1941 gjorda framställning örn anvisande å tilläggsstat
för innevarande budgetår av 1,000,000 kronor till isfåndsättningsarbeten å
marinens byggnader.
Flygförvaltningens delfond. Flygförvaltningen har i sin skrivelse den 30
augusti 1941 angående flygförvaltningens medelsbehov i förevarande avseende
anfört följande:
Reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas med IV2 procent å
byggnadsvärdet den 1 juli 1942.
Enligt av flygförvaltningen i samråd med riksräkenskapsverket uppgjort
förslag till fastighetsvärden den 1 juli 1940 å till flygförvaltningens delfond
av försvarsväsendets fastighetsfond hänförliga fastigheter beräknas byggnadsvärdet
den 1 juli 1940 till 53,672,690 kronor. Under budgetåret 1940/41 har å
anslagen för investering i försvarsväsendets fastighetsfond samt fonden för
förlag till statsverket utbetalats 17,372,000 kronor. Härav hava 665,000 kronor
utbetalats för förvärv av mark, varpå återstår såsom förhöjning i byggnadsvärdet
16,707,000 kronor. Efter under förlidet budgetår verkställda utbetalningar
kvarstår å investeringsanslag för budgetåret 1940/41 samt å äldre
anslag en sammanlagd reservation å i runt tal 24,000,000 kronor. Hur stor del
av detta belopp samt av för budgetåret 1941/42 till investering beviljade
medel 31,497,000 kronor, som kommer att utbetalas under innevarande budgetår,
ävensom hur stor del av anslagen till nybyggnad för flygvapnets myndig
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Departements
chefen.
heter, som kommer att förbrukas före den 1 juli 1942, är omöjligt att avgöra.
Flygförvaltningen beräknar emellertid en ökning av byggnadsvärdet under
innevarande budgetår med 35,000,000 kronor. Byggnadsvärdet den 1 juli 1942
skulle alltså komma att uppgå till cirka 105,000,000 kronor (53,672,690 +
16.707.000 + cirka 35,000,000).
I enlighet med vad ovan anförts hava reparations- och underhållskostnader
m. m. i statförslaget upptagits till 1,575,000 kronor, vilket belopp även innefattar
för underhåll av flygfält erforderliga medel.
Beträffande riksräkenskapsverlcets utlåtande samt förutnämnda utredning
inom besparingsberedningen får jag hänvisa till det föregående.
Av skäl, som jag anfört vid behandlingen av motsvarande spörsmål för de
övriga delfondernas del, förutsätter jag icke för närvarande annan jämkning
av det av flygförvaltningen i förevarande hänseende beräknade medelsbehovet
än att anslagsposten bör beräknas med utgångspunkt från byggnadsvärdet
den 1 juli 1941, i runt tal 69 miljoner kronor, och en höjning av procentsatsen
från 1.5 till 1.6. Till reparations- och underhållskostnader bör sålunda
beräknas ett belopp av 1,104,000 kronor, vilket betyder en höjning med
54.000 kronor utöver de för innevarande budgetår anvisade medlen.
De sammanlagda reparations- och underhållskostnaderna m. m. för samtliga
delfonder uppgå sålunda till (6,300,000 + 1,960,000 + 1,104,000 =)
9.364.000 kronor. Jag erinrar, att utgiftsposterna för bestridande av dessa
kostnader hava karaktären av reservationsanslag.
Avsättning till värdeminskningskonto.
I de av förvaltningsmyndigheterna avgivna statförslagen hava för avsättning
till värdeminskningskonto å respektive delfonder upptagits 455,000,
200.000 och 1,308,000 kronor.
Angående dessa poster har riksräkenskapsverket i sitt yttrande anfört
följande:
Beräkningen av posten för avsättning till värdeminskningskonto bör ske
med utgångspunkt från de belopp, till vilka årsavskrivningarna för försvarsväsendets
fastighetsfond upptagas för budgetåret 1941/42 i en inom riksräkenskapsverket
i samband med bokslutet för det gångna budgetåret upprättad
specifikation av allmänna fastighetsfondens och försvarsväsendets
fastighetsfonds fastighets- och värdeminskningskonton m. m. Å de byggnadsvärden,
till vilka angivna årsavskrivningar hänföra sig, bör, på ett obetydligt
undantag när, avskrivning ske med samma belopp under budgetåret 1942/43.
Härjämte bör årsavskrivning beräknas för det under budgetåret 1941/42 tillkommande
byggnadsvärdet för färdiga byggnader. Biksräkenskapsverket har
vid fastställandet av beloppet för denna avskrivning utgått från att arbetena
å försvarsväsendets byggnader under budgetåret 1941/42 skola komma att bedrivas
i ungefär samma takt som under budgetåret 1940/41. I enlighet härmed
har riksräkenskapsverket uppskattat årsavskrivningen för nytillkommande
byggnader till omkring 210,000 kronor för arméförvaltningens delfond,
115.000 kronor för marinförvaltningens delfond och 185,000 kronor för flygförvaltningens
delfond.
Beträffande beräkningen av de för försvarsväsendets fastighetsfond i ovan
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 258. 15
nämnda specifikation upptagna årsavskrivningarna för budgetåret 1941/42 må
erinras, att riksräkenskapsverket i sitt utlåtande den 28 februari 1941 angående
stat för fonden för budgetåret 1941/42 framhöll, att ämbetsverket vid beräkningen
av årsavskrivningen ansett sig kunna i avskrivningshänseende betrakta
varje fastighetsbestånd såsom en enhet, varvid dock, enligt vad ämbetsverket
vidare framhöll, i de fall då nybyggnaderna för ett fastighetskomplex
uppginge till högre värde än 100,000 kronor, för arméns och marinens del
skillnad gjorts mellan helt avskrivna äldre byggnader och nya byggnader,
d. v. s. byggnader uppförda med anlitande av anslag å kapitalbudgeten. I avseende
å angivna regel, vilken tillämpats vid fastställandet av avsättningen
till värdeminskningskonto för budgetåret 1940/41, har vid beräkningen av årsavskrivningarna
för budgetåret 1941/42 vidtagits den jämkningen, att för
arméns och marinens del skillnad genomgående gjorts mellan byggnader uppförda
med anlitande av kapitalinvesteringsanslag och äldre byggnader.
Riksräkenskapsverket får på grund av vad nu anförts föreslå, att posten för
avsättning till värdeminskningskonto för budgetåret 1942/43 upptages till
565,000 kronor för arméförvaltningens delfond, till 230,000 kronor för marinförvaltningens
delfond och till 1,040,000 kronor för flygförvaltningens de*lfond.
Med anslutning till riksräkenskapsverkets beräkningar i förevarande hänseende
förordar jag, att för avsättning till värdeminskningskonto upptagas för
armé förvaltningens delfond förslagsvis 565,000 kronor, för marinförvaltningens
delfond förslagsvis 230,000 kronor och för flygförvaltningens delfond
1,040,000 kronor, sammanlagt 1,835,000 kronor.
Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden.
Arméförvaltningens delfond. Arméförvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse
hava lämnat följande specifikation å ifrågavarande utgifter:
Försvarsstaben ...............................................................
Hemvärnsstaben ............................................................
Arméförvaltningen
Hyra av centralpalatset ........................ kronor 170,000
» » lokaler för sjukvårdsstyrelsen ... » 77,250
Krigsarkivet ........................................................
Rullföringsområdesexpeditioner m. m.....................
Landstormsområdesexpeditioner m. m. och skjutbanor
Lokaler för inskrivningsförrättningar .......................
II. arméfördelningens stab ......................................
Militärbefälhavaren på Gotland .............................
Väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition ........
Statens järnvägar (underhåll av reningsverk) ..............
Luftbevakningscentralen ................................................
övningsmark vid Kristianstad ..........................................
I. 6, arrende till Råbelöf .............................. kronor 1,000
I- 7, » för luftvärnsskjutbana ............... » 150
I. 11, Karlskrona, mark för skjutbana ............ » 500
kronor
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
131,225
7,000
247,250
4,350
84,300
24,575
24,612
2,100
5.800
1.800
675
45,000
1,000
Departements
chefen.
Departements
chefen.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Ing. 2, väg till Ränneslätt ........................... kronor
I. 5, övningsplats vid Lit.............................. »
I. 14, markområde vid Backa ....................... »
A. 4, Grytan, markområde ........................... »
IV. arméfördelningen, avgäld till Djurgårdsför
valtningen
............................................. »
Tomt för arméstabens stall ........................... »
St. Kycklingen, Dalarö ................................. »
Byggnader vid Kaknäs ................................. »
Markområde vid Kaknäs .............................. »
» i Norrköping ........................... »
» å Väddö ................................. »
Byggnader å Väddö .................................... »
I. 1, KaninbÖlmen ....................................... »
K .1, tomt för lada vid Ulriksdal .................. »
A. 10, Hästholmen ....................................... »
T. 1, stadsägan 2106 i Linköping .................. »
Skjutskolan, Rosersbergs kungsgård .......... »
200
25
700
220
160
20
15
1,200
300
500
2,275
700
1,750
400
1,480
3,300
12,750 kronor
I. 3, hemvärnsofficeren..........................
T. 4, verkstadslokal .............................
Tandpolikliniker i Skövde och Örebro ..
Underhåll av bandelen Harlösa—Revinge
Ingenj örsinspektionen ..........................
Östra militärområdet ..........................
27,645
1,080
1,200
4,150
2,500
8,200
25,000
Summa kronor 649,462
I förevarande sammanhang må nämnas, att arméförvaltningens intendentur-
och civila departement samt fortifikationsstyrelse i yttrande den 24
februari 1942 över en av chefen för armén gjord framställning örn centrala
värnpliktsbyråns lokalbehov hemställt örn anvisande för ändamålet av ett
anslag av 13,350 kronor.
Till det av myndigheterna enligt ovan intagna specifikation beräknade beloppet
böra läggas 13,350 kronor för lokalhyra och värmetillägg för centrala
värnpliktsbyrån. Emellertid torde i samband med den av 1941 års riksdag
beslutade omläggningen av organisationen för de värnpliktigas inskrivning
och redovisning utgifterna för förhyrning av lokaler för rullförings- och landstormsområdesexpeditioner
m. m. samt för inskrivningsförrättningar komma att
under budgetåret 1942/43 avsevärt minskas. Vad rullföringsexpeditionerna beträffar
torde lokaler för dessa bliva erforderliga allenast för budgetårets första
kvartal, varför medelsbehovet för detta ändamål kan minskas med 3A av det
av förvaltningsmyndigheterna beräknade beloppet, d. v. s. med 63,225 kronor.
De av myndigheterna beräknade kostnaderna för landstormsområdesexpeditionerna
böra vidare kunna nedbringas. Kostnaderna för förhyrning av lokaler
för inskrivningsförrättningar kunna slutligen enligt vad försvarsväsendets
rullföringsnämnd meddelat beräknas reducerade med 10,000 kronor. Å andra
Kungl. Majlis proposition nr 258.
17
sidan lärer det vara att förvänta, att vissa hyreskostnader tillkomma i samband
med genomförandet av den utbyggnad av försvarsorganisationen, varom
förslag framlagts i propositionen nr 210 till innevarande års riksdag. På
grund härav torde man ieke böra räkna med en minskning av medelsbehovet
i förhållande till det av myndigheterna beräknade slutbeloppet. Ifrågavarande
post synes därför lämpligen kunna uppföras med ett till 665,000 kronor avrundat
belopp.
Marinförvaltningens delfond. Marinförvaltningen har specificerat hithörande
utgifter sålunda:
Marinförvaltningens lokaler i Stockholm ........................... kronor 112,500
Marindistrikts-, kommendants- och sjörullföringsexpeditio
nema
i Härnösand ...................................................... » 3,000
Marindistrikts- och sjörullföringsexpeditionerna i Malmö...... » 2,200
Fortifikationsexpeditionen i Karlskrona .............................. » 2,000
Ostkustens marindistrikt ................................................ » 1,100
Sydkustens marindistrikt ................................................ » 800
Västkustens marindistrikt ................................................ » 1,200
Summa kronor 122,800
Marinförvaltningen har på grundval härav beräknat medelsbehovet till i
runt tal 123,000 kronor.
Hen i marinförvaltningens specifikation upptagna hyran för marinförvalt- Departementsningens
lokaler i Stockholm avser tiden den 1 juli 1942—den 31 mars 1943.
Då den pågående nybyggnaden för verkets räkning kan beräknas vara färdigställd
den 1 oktober 1942, lärer ifrågavarande hyresbelopp kunna minskas
med ett belopp, som enligt vad jag under hand inhämtat kan beräknas till
65,000 kronor. Vad vidare angår sjörullföringsexpeditionerna bliva lokaler
för dessa ej erforderliga efter sistnämnda dag, varför de för dessa och vissa
andra expeditionslokaler beräknade beloppen torde kunna något minskas.
Därjämte lärer hyreskostnaden för fortifikationsexpeditionen i Karlskrona
numera kunna utgå. Å andra sidan torde vissa hyreskostnader kunna förväntas
tillkomma i samband med genomförandet av den tilltänkta nya försvarsorganisationen.
Med hänsyn härtill torde medelsbehovet i förevarande
hänseende icke böra uppskattas till lägre belopp än i runt tal 60,000 kronor.
Flygförvaltningens delfond. De för flygförvaltningen uppgivna utgifterna
avse huvudsakligen hyror för flygförvaltningens ämbetslokaler i Stockholm
samt ersättning med 22,275 kronor till Stockholms stad enligt ett i riksdagens
skrivelse 1941:57, punkten 22 omförmält avtal med Stockholms stad rörande
anordnande av ett flygfält å staden tillhöriga egendomen Skå-Edeby. Sammanlagt
beräknas ifrågavarande utgifter till 257,000 kronor.
Sedan flygförvaltningens statförslag avgavs, har för ämbetsverkets del ett Departementsej
oväsenligt större lokalbehov gjort sig gällande. Kungl. Maj:t har också chefen.
genom ett flertal särskilda beslut medgivit fölhyrning av ytterligare ut
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 258. 93a « 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Departementschef
en.
rymmen. Då den planerade nybyggnaden för verket icke kan beräknas bliva
färdigställd under nästa budgetår och någon minskning i behovet av förhyrda
lokaler ej heller eljest lärer komma att inträda, torde det i statförslaget upptagna
hyresbeloppet knappast bliva tillräckligt. En viss ökning av lokalbehovet
kan vidare tänkas inträda i samband med genomförandet av ny organisation
för flygvapnet. Med hänsyn härtill synas nu ifrågavarande utgifter
för flygförvaltningens del böra uppskattas till i runt tal 350,000 kronor.
Enligt det nu anförda komma hyres- och arrendeutgifter m. m. för av
fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden, vilka anslagsposter
böra betecknas förslagsvis, att tillhopa utgöra (665,000 + 60,000 + 350,000 =)
1,075,000 kronor.
De sammanlagda utgifterna för fonden belöpa sig till 12,274,000 kronor.
Inkomsterna.
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.
Under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföras respektive
fonder. Ersättningsbeloppen bestämmas så, att en förräntning efter
4 procent erhålles å det vid respektive budgetårs ingång av fonderna disponerade
statskapitalet. I statsverkspropositionen hava under ifrågavarande titel
beräknats följande belopp:
Ersättning till arméförvaltningens delfond ..................... kronor 11,529,000
» » marinförvaltningens delfond ..................... » 5,648,000
» » flygförvaltningens delfond ........................ »_4,927,000
Summa kronor 22,104,000
Med hänsyn till förut och i det följande omnämnda jämkningar av olika
poster i statförslaget bör ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna
lokaler för nästkommande budgetår beräknas för arméförvaltningens delfond
till 10,444,000 kronor, för marinförvaltningens delfond till 4,593,000 kronor och
för flygförvaltningens delfond till 4,549,000 kronor. De å riksstaten under
fjärde huvudtiteln beräknade anslagen böra ändras i överensstämmelse härmed.
Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.
Inom besparingsberedningen pågår för närvarande en undersökning rörande
hyressättningen i statens fastigheter. Undersökningen, som åsyftar en omprövning
av hyresbeloppen efter enhetliga grunder på basis av den omedelbart
före krigsutbrottet gällande hyresnivån, har hittills främst tagit sikte på
tjänstebostäder i fastigheter invärderade i statens allmänna fastighetsfond.
En granskning av hyresinkomsterna för försvarsväsendets fastighetsfond har
även inletts men har ännu icke fullföljts så långt, att några resultat därav
kunna framläggas.
Arméförvaltningens delfond. Arméförvaltningen har beräknat ifrågavarande
hyror och arrenden sålunda:
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 258.
Inkomst av tjänstebostäder .......................................... kronor 850,00U
» » uthyrningsfastigheter ................................. » 148,892
» » övnings- och skjutfält (med däri ingående jordbruks-
och skogsfastigheter) m. fl. fastigheter ............... » 527,759
Övriga hyror och arrenden (tillfälligt uthyrda bostäder och
lokaler, spilthyra lii. m.) ............................................. » 165,000
Summa kronor 1,691,651
Riksräkenskapsverket har med avseende å ifrågavarande post funnit den
ändringen böra vidtagas, att av arméförvaltningen beräknade inkomster av
försäljning av skog och försäljning av »hö å rot», vilka inkomster enligt vad
riksräkenskapsverket under hand inhämtat av arméförvaltningen beräknats till
omkring 300,000 kronor, överföras till posten diverse inkomster. I enlighet
härmed borde inkomstposten hyror och arrenden för till enskilda upplåtna
lokaler och markområden för arméförvaltningens delfond upptagas till
1,392,000 kronor.
För min del ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets mening och före- Departements
slår alltså, att ifrågavarande inkomstpost i staten upptages till i runt tal chefen
1,
392,000 kronor.
Marinförvaltningens delfond. Marinförvaltningen har beräknat ifrågavarande
inkomster på följande sätt:
Hyra för tjänstebostäder ......................>......................... kronor 180,000
Inkomster av fastigheter, tillhörande flottans skifferoljeverk ... » 15,000
Hyresinkomster vid örlogsbaser m. m., utom Djurgårdsstaden
........................................................................... » 80,000
Inkomster från Gustafsviks örlogsdepå ........................... » 10,000
Hyror och arrenden från Djurgårdsstadens fastigheter m. m. ... » 180,000
Hyres-, arrende- och jordskyldsmedel från fästningarna ......... » 10,000
Hyror från försvarsväsendets verkstadsnämnd .................. » 3,600
Summa kronor 478,600
Med avrundning av detta belopp beräknar jag ifrågavarande post till 479,000
kronor.
Flygförvaltningens delfond. Flygförvaltningen har beräknat hyres- och arrendeinkomsterna
till sammanlagt 150,000 kronor, därav för tjänstebostäder
och uthyrningsfastigheter 105,000 kronor, för jordbruks- och skogsfastigheter
15,000 kronor och för flygfält 30,000 kronor. I staten torde sålunda i förevarande
hänseende böra upptagas 150,000 kronor.
De sammanlagda, inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda upplåtna
lokaler och markområden uppgå enligt vad sålunda anförts till 2,021,000
kronor.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Diverse inkomster.
För ar méför vältning ens delfond ha under denna titel i det avgivna stat
förslaget upptagits dels ett belopp av 50,000 kronor, utgörande mot civila
patienters vård å militära sjukhus svarande del av fastigheternas underhållskostnad,
dels ock 400,000 kronor, utgörande det med försvarsväsendots verkstadsnämnd
avtalade beloppet av hyresersättningen för av verkstadsnämnden
disponerade, lantförsvaret tillhörande fabriker och anstalter.
I förslaget till stat för marinförvaltningens delfond har förevarande post
beräknats till 4,000 kronor, avseende bidrag från lantförsvaret till Skeppsb
Alm abron s underhåll, vissa dockningsavgifter från enskilda m. lii.
För flygförvaltningens delfond har motsvarande post beräknats till 45,000
kronor, vilket belopp utgöres av 10,000 kronor i inkomster från skogsavverkningar
samt till 35,000 kronor beräknad ränta å de likvida medel, som uppkomma
genom avsättning till värdeminskningskonto.
JRiksräkenskapsverket har i sitt utlåtande i förevarande hänseende anfört
bland annat följande:
Enligt gällande bestämmelser skola försvarsväsendets fastighetsfonds förnyelsefondsmedel
vara placerade i riksgäldskontoret mot ränta. Ränteavkastningen
skall tagas i uppbörd å posten diverse inkomster. Vid beräkningen av
denna inkomstpost för budgetåret 1942/43 torde böra räknas med oförändrade
bestämmelser i fråga örn placeringen av fondens förnyelsefondsmedel. Vidare
torde böra antagas, att de medel, som avsättas till värdeminskningskonto för
budgetåret 1941/42, komma att insättas i riksgäldskontoret omedelbart efter
detta budgetårs utgång. Sistnämnda medel böra upptagas till de belopp, som
angivas i specifikationen av allmänna fastighetsfoncfens och försvarsväsendets
fastighetsfonds fastighets- och värdeminskningskonton m. m. Enligt vad riksräkenskapsverket
under hand inhämtat från riksgäldskontoret, torde ränteavkastningen
kunna uppskattas till 3.7 procent.
Å posten diverse inkomster redovisas även vissa andra inkomster än ränta
å förnyelsefondsmedel. De belopp, som av vederbörande förvaltningsmyndigheter
upptagits under ifrågavarande inkomstpost i statförslagen för arméförvaltningens
och marinförvaltningens delfonder, utgöras uteslutande av dylika
inkomster. Det av arméförvaltningen för dess delfond upptagna beloppet för
inkomster av nu angivet slag bör i enlighet med vad som framhållits i det föregående
höjas med 300,000 kronor. För marinförvaltningens och flygförvaltningens
delfonder torde motsvarande inkomster böra upptagas i enlighet med
förvaltningsmyndigheternas förslag.
I enlighet med det anförda har riksräkenskapsverket beräknat nyssnämnda
ränteavkastning för armé-, marin- och flygförvaltningarnas delfonder till respektive
55,572, 7,680 och 56,225 kronor samt övriga diverse inkomster till
respektive 750,000, 4,000 och 10,000 kronor.
I förevarande sammanhang må vidare erinras om en av försvarsväsendets
verkstadsnämnd i skrivelse den 30 december 1941 gjord framställning angående
förvaltningen av vissa fabriksfastigheter m. m. I denna skrivelse har
nämnden anfört, att, sedan nämnden övertagit driften vid vissa statliga fabriker,
överenskommelse träffats med fortifikationsstyrelsen respektive marinförvaltningen,
att verkstadsnämnden skulle förhyra dessa lokaler, erlägga hyror mot
-
21
Kungl. Maj.ts proposition ur ,258.
svarande gällande marknadshyror samt handhava vård och underhåll såväl som
örn-, till- och nybyggnader av dessa fastigheter. Det hade ansetts, att av forti
fikationsstyrelsen respektive marinförvaltningen årligen av tillgängliga medel
till verkstadsnämnden borde utbetalas en viss gottgörelse med hänsyn till att
hyran utginge efter i fria marknaden gällande grunder och således borde inkludera
ett visst underhåll. Denna gottgörelse borde lämpligen fixeras till en
viss procent av hyran. För större reparationer, örn- och tillbyggnader hade
i överenskommelsen förutsatts, att verkstadsnämnden skulle söka erhålla härför
nödvändiga medel. Dessa medel måste enligt nämndens mening kunna
ställas till förfogande med kort tidsutdräkt.
Under hänvisning härtill har nämnden hemställt, att Kungl. Majit ville
fastställa vid skrivelsen fogade överenskommelser mellan arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse respektive marinförvaltningen, å ena, samt försvars
väsendets verkstadsnämnd, å andra sidan, rörande förvaltningen av fastigheterna
vid nämnden underställda fabriker.
Riksräkenskapsverket har i utlåtande i ärendet anfört, att verket för sin del
icke kunde finna, att tidpunkten för ett definitivt ordnande av redovisningsväsendet
vid försvarsväsendets verkstäder och förråd ännu inträtt. Ämbetsverket
ville härvid bland annat erinra, att verkstadsnämnden, som omhänderhade
redovisningen för en del av de berörda verkstäderna, vore en provisorisk
organisation samt att frågan örn den framtida organisationen av försvarsförvaltningen
vore föremål för särskild utredning. Då riksräkenskapsverket förutsatte,
att hela frågan örn redovisningens ordnande vid arméns, marinens och
flygvapnets självförsörjande inrättningar och förråd ävenspm vid örlogsvarven
komme att upptagas till prövning i ett sammanhang så snart den nya förvaltningsorganisationen
blivit beslutad, vore riksräkenskapsverket icke berett att
nu taga slutlig ståndpunkt till frågan örn verkstädernas ställning i budgettekniskt
hänseende och den därmed sammanhängande frågan om ersättning till
försvarsväsendets fastighetsfond för de fastigheter, som disponerades av berörda
verkstäder och vissa andra försvarsväsendet tillhöriga inrättningar.
Yad särskilt beträffade verkstadsnämndens förslag angående »förhyrande»
av vissa verkstadsbyggnader ville riksräkenskapsverket för sin del framhålla,
att några avtal mellan olika statliga myndigheter angående dispositionsrätten
till statliga byggnader i regel icke förekomme. Dispositionsrätten till statens
bvggnader reglerades av Kungl. Majit eller av de fastighetsförvaltande myndigheterna
enligt av Kungl. Majit utfärdade bestämmelser.
Riksräkenskapsverket hade dock för sin del intet att erinra mot att deli
ersättning, som för verkstädernas del skulle tillföras försvarsväsendets fastighetsfond,
tills vidare provisoriskt belastade verkstadsnämnden i stället föi
att redovisas över anslag å budgeten. Ersättningen borde därvid bestämmas av
Kungl. Majit samt fixeras till ett belopp, som svarade mot statens kostnader
för ränta å investerat kapital, underhåll och reparationer samt avsättning till
förnyelsefond. Den av verkstadsnämnden föreslagna regeln för hyresbestäm
ning kunde riksräkenskapsverket för sin del icke tillstyrka, dels emedan den
vore alltför godtycklig och dels emedan något liyresvärde för dylika verkstädei
22
cpartemcnlsch
ef en.
Kungl. Maj.ts proposition nr 258.
och ammunitionsfabriker knappast torde kunna beräknas nied ledning av
hyresläget i fria marknaden. Det av arméförvaltningen beräknade hyresbeloppet
för verkstäderna inginge emellertid i den inkomst, som enligt förslaget
till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1942/43 beräknats
under rubriken »diverse inkomster». För budgetåret 1940/41 hade verkstadsnämnden
utan Kungl. Maj:ts bemyndigande tillfört fastighetsfonden en motsvarande
inkomst, vilken redovisades under rubriken »diverse inkomster».
I anledning av vad riksräkenskapsverket sålunda framhållit har försvarsväsendets
verkstadsnämnd i ärendet avgivit förnyat yttrande, i vilket nämnden
på anförda skäl hemställt, att Kungl. Majit måtte besluta i enlighet med
nämndens framställning.
^ad först angår det av försvarsväsendets verkstadsnämnd väckta spörs
målet örn de nämnden underställda verkstädernas ställning i budgettekniskt
hänseende och den därmed sammanhängande frågan örn ersättning till försvars
väsendets fastighetsfond för de fastigheter, som disponeras av verkstäderna,
är icke heller jag beredd att nu taga slutlig ståndpunkt därtill. Med avgörandet
härutinnan synes mig böra anstå i avbidan på genomförandet av en omorganisation
på den militära förvaltningens område. Jag erinrar om att 1941
års militära förvaltningsutredning i sitt nyligen avgivna betänkande ingående
diskuterat frågan örn handhavande av ledningen av försvarsväsendets fabriker
och verkstäder i form av statligt bolag eller som statlig affärsdrift. Kungl.
Majit har vidare förut i dag bemyndigat mig att tillkalla sakkunnig för att
närmare utreda de .detaljspörsmål, som stå i sammanhang med en eventuel]
övergång till bolagsformen.
Såsom riksräkenskapsverket framhållit förekomma avtal mellan statliga
myndigheter angående dispositionsrätten till statliga byggnader blott undantagsvis.
Skäl för en reglering i avtalsväg synas i detta fall icke föreligga.
Dispositionsrätten lärer böra regleras av Kungl. Majit eller av de fastighetsförvaltande
myndigheterna enligt av Kungl. Majit utfärdade bestämmelser.
Frågan kan givetvis komma i annat läge, örn fabrikerna och verkstäderna
skola drivas i form av bolag.
Trots de invändningar, som kunna riktas mot genomförandet av en provisorisk
ändring i de godtagna redovisningsformerna utan att därmed vinnes
något i sak, vill jag icke motsätta mig, att den ersättning, som för verkstädernas
del skall tillföras försvarsväsendets fastighetsfond, tills vidare får
belasta verkstadsnämnden i stället för att redovisas över anslag å budgeten.
Ersättningen bör till sitt belopp bestämmas av Kungl. Majit. Till frågan örn
grunderna härför torde jag längre fram få återkomma. För arméförvaltningens
delfond torde det av civila departementet och fortifikationsstyrelsen föreslagna
beloppet, 400,000 kronor, kunna godtagas i avbidan på den mera ingående beräkning,
som måste företagas, innan hyresersättningen av Kungl. Majit bestämmes.
För marinförvaltningens delfond torde från verkstadsnämnden inflytande
hyra skäligen kunna uppskattas till 200,000 kronor.
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
I enlighet med vad riksräkenskapsverket anfört torde för arméförvaltningens
delfonds vidkommande ett belopp av 300,000 kronor böra överföras från posten
hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden till
posten diverse inkomster.
Beträffande uppskattningen av ränteavkastningen ansluter jag mig till
riksräkenskapsverkets beräkningar.
Ifrågavarande inkomstposter torde sålunda för de respektive delfonderna
böra upptagas till i avrundat tal 806,000, 212,000 och 66,000 kronor, eller
sammanlagt 1,084,000 kronor.
Fondens sammanlagda inkomster uppgå således till 22,691,000 kronor.
Överskott.
Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, skall såsom
nämnt beräknas till 4 procent å det vid respektive budgetårs början i fonden
ingående kapitalet. I enlighet med riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
för budgetåret 1942/43 har överskottet å försvarsväsendets fastighetsfond \
förslaget till riksstat beräknats för arméförvaltningens delfond till 5,112,000
kronor, för marinförvaltningens delfond till 3,034,000 kronor och för flygförvaltningens
delfond till 2,271,000 kronor, eller således sammanlagt 10,417,000
kronor. Denna uppskattning av överskottet korresponderar mot den förut
förordade beräkningen av ersättningsanslagen.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till
stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1942/43 (bilaga B).
Hemställan.
Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte
dels — med återkallande av Sitt i årets statsverksproposition
gjorda förslag örn beräkning å kapitalbudgeten för budgetåret
1942/43 av ett anslag av 1,000,000 kronor till Iståndsättningsarbeten
å lantförsvarets byggnader — föreslå riksdagen att godkänna
omförmälda förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond
för budgetåret 1942/43 (bilaga B);
dels och föreslå riksdagen att för budgetåret 1942/43 anvisa
följande anslag, nämligen:
Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond:
Arméförvaltningens delfond, förslagsanslag ... kronor 10,444,000
Marinförvaltningens delfond, förslagsanslag... » 4,593,000
Flygförvaltningens delfond, förslagsanslag ... » 4,549,000
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 258.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
K. G. Linden.
Kungl. Majlis proposition nr 258.
25
Bilaga A.
Sammanställning av fdrsvarsväsendets fastighetsfonds inkomster och utgifter för budgetåren
1941/42 (enligt stat) och 1942/43 (enligt myndigheternas beräkningar).
1942/43
Inkomster.
1941/42
Förvaltnings-
Riksräken-
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtm
lokaler:
1. Arméförval trun gens delfond ....
myndigheter- nas beräkning
skapsverkets
beräkning
7.575.000
4.095.000
3.052.000
14,722,000
11,379,811
5,392,400
4,785,000
21,557,211
11.529.000
5.648.000
4.927.000
22.104.000
2. Marinförvaltningens »
3. Flygförvaltningens » ....
Säger
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna
lokaler och markområden:
1. Arméförvaltningens delfond ....
1.697.000
485.000
118.000
2.300.000
1,691,651
478,600
150,000
2,320,251
1.392.000
479.000
150.000
2.021.000
2. Marinförvaltningens »
3. Flygförvaltningens » ..........
Säger
C. Diverse inkomster:
1. Arméförvaltningens delfond........
50.000
4.000
45.000
99.000
450.000
4,000
45,000
499.000
806,000
12,000
66,000
884,000
2. Marinförvaltningens » ....
3. Flygförvaltningens » ......
Säger
Summa
17,121,000
24,376,462
25,009,000
Utgifter.
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Arméförvaltningens delfond .
5.300.000
1.840.000
1.050.000
8.190.000
7.401.000
2.752.000
1.575.000
11,728.000
7.401.000
2.752.000
1.575.000
11,728,000
2. Marinförvaltningens »
Flygförvaltningens »
Säger
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis .
450,000
455,000
565,000
2. Marinförvaltningens » , förslagsvis .
200,000
200,000
230,000
3. Flyglörvaltningens » , förslagsvis . .
800,000
1,308,000
1,040,000
Säger
1,450,000
1,963,000
1,835,000
0. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden
förhyrda lokaler och arrenderade markom- råden :
1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis .
372,000
649,462
649,000
2. Marinförvaltningens » , förslagsvis
144,000
123,000
123,000
3- Flygförvaltningens » , förslagsvis ..
165,000
257,000
257,000
Säger
681,000
1,029,462
1,029,000
överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Arméförvaltningens delfond..
3.200.000
2.400.000
1.200.000
6,800,000
5.016.000
2.800.000
1.840.000
9.656.000
5.112.000
3.034.000
2.271.000
10,417,000
2. Marinförvaltningens »
3. Flygförvaltningens »
Säger
Summa
17,121,000
24,876,462
25,009,000
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 258. 932 42 3
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Bilaga B.
Förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1942/43.
Inkomster.
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméförvaltningen delfond.....................
2. Marinförvaltningens
3. Flygförvaltningens
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och
markområden:
1. Arméförvaltningens delfond .
2. Marinförvaltningens »
3. Flygförvaltningens »
C. Diverse inkomster:
1. Arméförvaltningens delfond ,
2. Marinförvaltningens »
3. Flygförvaltningens »
Summa
Utgifter.
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Arméförvaltningens delfond............
2. Marinförvaltningens » ............
3. Flygförvaltningens » ............
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis
2. Marinförvaltningens » , förslagsvis
3. Flygförvaltningens » , förslagsvis
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av j
lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis
2. Marinförvaltningens » , förslagsvis
3. Flygförvaltningens <> , förslagsvis
överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Arméförvaltningens delfond...........
2. Marinförvaltningens » ...........
3. Flygförvaltningens » .........1.
Summa
Kronor
Kronor
10,444,000
4.593.000
4.549.000
19,586,000
1,392,000
479.000
150.000
2,021,000
806,000
212,000
66,000
1,084,000
—
22,691,000
6.300.000
1.960.000
1.104.000
9,364,000
565.000
230.000
1,040,000
1,835,000
665.000
60,000
350.000
1.075,000
5.112.000
3.034.000
2.271.000
10,417,000
—
22,691,000
Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande kapitalinvesteringar för budgetåret 1942 43 i förs s. 2 i texten
- SU 1942:4 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1942/43 under riks staten s. 51 i texten