Sök i Ratio Lex

Med förslag till stat för försvarsväsendets fastig hets fond för hudgetåret 1942/43

1942-04-17 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:258, Med förslag till stat för försvarsväsendets fastig hets fond för hudgetåret 1942/43

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 258.

1

Nr 258.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

stat för försvarsväsendets fastig hets fond för hudgetåret

1942/43; given Stockholms slott den 17 april

1942.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 17 april 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, förslag till stat för försvarsväsendets

fastighetsfond för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande:
Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 258.

932 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Inledning.

Enligt principbeslut av 1939 års lagtima riksdag (proposition nr 184, riksdagens

skrivelse nr 245) redovisas från och med ingången av budgetåret

1940/41 försvarsväsendets fastigheter med undantag av befästningsanläggningar

och fastigheter av enbart kulturhistoriskt värde å försvarsväsendets

fastighetsfond. Denna består av tre särskilda delfonder, arméförvaltningens

delfond, marinförvaltningens delfond och flygförvaltningens delfond. Invärdering

av de till fastighetsfonden hörande fastigheterna har ägt rum enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 26 september 1941.

I innevarande års statsverksproposition, bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna

å driftbudgeten, har framlagts ett beräknat förslag till stat för försvarsväsendets

fastighetsfond för budgetåret 1942/43. Till grund för detta

statförslag ligga framställningar från arméförvaltningens civila departement

och fortifikationsstyrelse den 17 november 1941, från marinförvaltningen den

29 augusti 1941 och från flygförvaltningen den 30 augusti 1941. I överensstämmelse

med statförslaget hava å driftbudgeten i förslaget till riksstat bland

»Inkomster av statens kapitalfonder» upptagits de i statförslaget för respektive

delfonder angivna överskotten och bland »Egentliga statsutgifter» å fjärde

huvudtiteln under rubriken »E. Diverse» med tills vidare beräknade belopp

upptagits särskilda anslag för ersättning till en var av fastighetsfondens tre

delfonder. Dessa anslag utgöra en bokföringsmässig omföring av de hyresvärden

och hyresutgifter, som representera vederlag för förvaltningsmyndigheternas

rätt att nyttja de till fonden hörande eller av fonden förhyrda fastigheterna.

— över förvaltningsmyndigheternas förslag har riksräkenskapsverket

den 6 december 1941 avgivit utlåtande.

Förvaltningsmyndigheternas och riksräkenskapsverkets statförslag framgå

av en vid statsrådsprotokollet fogad tabell (bilaga A).

Av riksräkenskapsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1940/41

samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarsväsendets fastighetsfonds

fastighets- och värdeminskningskonton m. m. för samma budgetår

framgår, att fondens ställning per den 30 juni 1941 var följande:

Arméförvaltningens delfond.

Tillgångar: Kronor Kronor

Markvärde ............................................. 58,005,925:37

Byggnadsvärde ....................................... 335,326,171:51

Fordringar hos andra fonder ................ 371,309:84

Kontant behållning ................................. 4,139,093:09 397^42,499:81

Skulder:

Yärdeminskningskonto .............................. 321,460,697:03

Diverse medel.......................................... 1,506,612: 98322,967,310: 01

Kapitalbehållning ............................................................ 74,875,189:80

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nf 258.

3

Marinförvaltningens delfond.

Tillgångar:

Markvärde .......................

Byggnadsvärde .................

Fordringar hos andra fonder

Kontant behållning ...........

Skulder:

Värdeminskningskonto ........

Diverse medel....................

\

Kapitalbehållning ..................

Flygförvaltningens delfond.

Tillgångar:

Markvärde .......................

Byggnadsvärde .................

Fordringar hos andra fonder

Kontant behållning ...........

Skulder:

Värdeminskningskonto .....

Diverse medel ....................

Kapitalbehållning ..................

Kronor Kronor

53,876,049: 22

79,215,473: 53

72,565: 56

9,862,363: 25143,026,451: 56

78,343,890: 69

1,304,617:37 79,648,508:06

.................. 63,377,943:50

7,292,938: 33

68,611,936: 03

10,364: 49

8,244,017:35 84,159,256:20

47,910,286: 73

896,969: 97 48,807,256:70

.................. 35,351,999: 50

Innan jag övergår till frågan örn fondens stat för nästa budgetår, får jag

erinra, att den för budgetåret 1940/41 fastställda staten för fastighetsfonden

balanserade på 13.5 9 miljoner kronor. Inkomsterna beräknades till detta belopp

och utgifterna samt överskottet till respektive 7.98 och 5.61 miljoner

kronor. Utfallet av staten framgår av en i budgetredovisningen för budgetåret

1940/41 (sid. 150—-151) intagen sammanställning. Enligt denna har fondens

överskott uppgått till 5.7 3 miljoner kronor, som tillförts statsregleringen. Till

reparations- och underhållskostnader m. m. hava åtgått 5.4 0 miljoner kronor.

Då under denna rubrik anslagits 7.0 6 miljoner kronor, har en behållning av

reserverade medel om 1.6 6 miljoner kronor uppkommit. Posten för hyresutgifter

har överskridits med 0.17 miljoner kronor.

I detta sammanhang vill jag även erinra om att vissa byggnader, huvudsakligen

verkstadsanläggningar, förråd och baracker, uppförts med anlitande av

medel anvisade från förskottsstatens anslag till engångsutgifter. Till den del

kostnaderna belöpa på tiden före den 1 juli 1941 hava de täckts genom tilläggsstatsanslag

anvisade under driftbudgeten, fjärde huvudtiteln. Till den del

dessa anläggningar äro av stadigvarande karaktär torde de böra upptagas till

redovisning å försvarsväsendets fastighetsfond. Jag förutsätter, att Kungl.

Maj:t äger i sinom tid utfärda härför erforderliga föreskrifter. Åtgäx-den bör

icke påverka de i denna proposition framlagda statförslagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Jag övergår härefter till behandling av frågan om fondens stat för budgetåret

1942/43. Staten upptager följande titlar, nämligen å inkomstsidan: A. Ersättning

för till statsmyndigheter upplåtna lokaler; B. Hyror och arrenden för

till enskilda upplåtna lokaler och markområden; och C. Diverse inkomster;

samt å utgiftssidan: A. Keparations- och underhållskostnader m. m.; B. Avsättning

till värdeminskningskonto; C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för

av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden; och Överskott att

tillföras riksstatens driftbudget. Under en var av dessa titlar å såväl inkomstsom

utgiftssidan upptagas inkomsterna respektive utgifterna särskilt för varje

delfond.

Vid beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning

och upptager därvid först till behandling fondens utgifter.

Utgifterna.

Reparations- och underhållskostnader m. m.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreskrivit lia de myndigheter, som under

budgetåret 1940/41 förvaltat delfonder av fastighetsfonden, avgivit redogörelser

för användningen under nämnda budgetår av medel, som under ifrågavarande

anslagsposter ställts till förfogande. Beträffande redogörelsernas innehåll

torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Enligt tidigare tillämpade grunder beräknades de årliga kostnaderna för

underhåll av försvarsväsendets byggnader till V* procent av anläggningskostnaden

under 1—4 året, 3U procent under 5—8 året och 1 procent från och med

9 året. Därutöver disponerade arméförvaltningen och flygförvaltningen för

underhåll av uthyrningsfastigheter samt jordbruks- och skogsfastigheter inflytande

hyres- och arrendeinkomster.

Dessa grunder hava relativt nyligen frångåtts. I samband med förslag

i sådan riktning framhöll jag i yttrande till statsrådsprotokollet den 1 mars

1940, att det kunde ifrågasättas, örn det icke vore principiellt riktigare att

fastställa underhållskostnaderna till ett mot verkliga förhållandet mera svarande

belopp än dittills skett i stället för att genom anslag till iståndsättningsarbeten

på en omväg tillgodose vad som i själva verket till stor del torde

vara underhåll. Jag framhöll vidare, att underhållet å försvarsväsendets

fastigheter under lång tid blivit eftersatt. I anslutning härtill beräknades

reparations- och underhållskostnaderna för fondens fastigheter i statförslagen

för budgetåren 1940/41 och 1941/42 till 1.5 procent av byggnadsvärdena för

arméförvaltningens och flygförvaltningens delfonder och till 2 procent av

nämnda värden för marinförvaltningens delfond, vartill kommo vissa belopp

för kommunalutskylder. Med tillämpning av sistnämnda grunder anvisades

under vederbörliga delfonder för budgetåren 1940/41 och 1941/42 följande

belopp, nämligen för arméförvaltningens delfond 4,950,000 kronor och

5.300.000 kronor, för marinförvaltningens delfond 1,530,000 kronor och

1.840.000 kronor samt för flygförvaltningens delfond 580,000 kronor och

1.050.000 kronor. Beträffande de särskilda villkor, som enligt vad chefen för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

finansdepartementet förordade borde förknippas med användningen av de

för innevarande budgetår anvisade medlen för ifrågavarande ändamål, får

jag hänvisa till den i propositionen 1941:158 lämnade redogörelsen. I detta

sammanhang må endast erinras, att höjningen av medelsanvisningen för reparations-

och underhållskostnader ansågs motiverad bland annat ur den synpunkten,

att sådana arbeten, örn vilka här är fråga, synts vara särskilt lärn

pade såsom objekt för sysselsättning av ledig arbetskraft. En särskild prövning

av anslagsdispositionen borde fördenskull ske med utgångspunkt från

sysselsättningsbehovet. Medel borde eljest icke användas för reparationer utöver

det strängt nödvändiga med mindre lämpligheten därav prövats med

hänsyn till bland annat tillgången på mateiåalier.

Arméförvaltningens delfond. På därom av Kungl. Majit framställda förslag

(1939 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, punkten 65; 1940 års

statsverksproposition, kapitalbudgeten: bilaga 3, punkten 1; propositionen

1940 U: 73, punkten 1 och 1941 års statsverksproposition, kapitalbudgeten

bilaga 1, punkten 3) har riksdagen till iståndsättningsarbeten å lantförsvarets

byggnader anvisat, för budgetåret 1939/40 500,000 kronor, för budgetåret

1940/41 2,000,000 kronor samt för innevarande budgetår 1,000,000 kronor.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43 har arméförvaltningen

— under erinran, att ämbetsverket vid framläggandet av anslagsäskandena

för budgetåret 1940/41 angivit kostnaderna för erforderliga

iståndsättningsarbeten till, utöver det för budgetåret 1939/40 beviljade be»

loppet, 4,700,000 kronor men att därav hittills ställts till förfogande allenast

3,000,000 kronor — hemställt att skillnaden (4,700,000 — 3,000,000=)

1,700,000 kronor måtte för ändamålet anvisas för budgetåret 1942/43.

Ifrågavarande spörsmål har upptagits till behandling i innevarande års

statsverksproposition, kapitalbudgeten: bilaga 2, punkten 3. Jag erinrade därvid,

att i den stat, som för varje budgetår fastställdes för försvarsväsendets

fastighetsfond, inginge jämväl vissa belopp för bestridande av normala reparations-

och underhållskostnader för de i fonden redovisade fastigheterna. Jag

erinrade vidare, att ifrågavarande äskande avsåge sådana underhållsarbeten,

som på grund av knappheten på för ändamålet anvisade medel hittills måst

eftersättas och som av arméförvaltningen icke ansåges kunna inrymmas i det

för löpande underhåll avsedda belopp, som för nästa budgetår kunde komma

att uppföras å staten för fastighetsfonden. Uppenbarligen sammanhängde

frågan i vad mån särskilda å riksstaten uppförda medel borde för ändamålet

anvisas med frågan örn fastställande av stat för fastighetsfonden för budgetåret

1942/43. Förslag till dylik stat komme emellertid först senare att underställas

riksdagen för godkännande. Det syntes mig lämpligt, att arméförvalt

ningens nu ifrågavarande medelsäskande upptoges till slutlig prövning först

i samband med framläggandet av detta statförslag. På min hemställan föreslog

emellertid Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för ändamålet beräkna ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Yad därefter angår medelsbehovet till reparationer och underhåll å armé
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 258.

förvaltningens delfond hava arméförvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse

beräknat delfondens byggnadsvärde per den 1 juli 1942 till

403,834,847 kronor. I detta värde ingå dels värdet av lantförsvarets byggnader

per den 1 juli 1940, sammanlagt 316,077,847 kronor 6 öre, dels det i

propositionen 1941: 158 angivna värdet å de under budgetåret 1940/41 nytillkomna

byggnaderna, tillhopa 13,759,000 kronor, dels det till 72,868,000

kronor beräknade värdet av under budgetåret 1941/42 färdigställda byggnader,

dels och värdet å vissa till arméförvaltningens delfond överförda byggnader,

sammanlagt 1,130,000 kronor. Med hänsyn till den av den ökade försvarsberedskapen

orsakade större förslitningen av byggnaderna samt inträdda

prisstegringar, varigenom kostnaderna för reparationer och underhåll

enligt gjorda beräkningar stigit med omkring 20 procent, hava departementet

och styrelsen föreslagit, att procentsatsen för beräkningen av reparationsoch

underhållskostnaderna skall sättas till 1.8 procent. Med angivna utgångspunkter

hava nämnda kostnader beräknats uppgå till ett belopp av 7,269,027

kronor, till vilket lagts dels 62,000 kronor till bestridande av kommunalutskylder

för lantförsvarets tjänstebostäder, dels ock 75,000 kronor för amortering

av viss elektrisk anläggning, varför förestående post borde upptagas

med, i avrundat tal, 7,406,000 kronor.

Av skäl, som närmare framgå av handlingarna i ärendet, hava civila departementet

och fortifikationsstyrelsen förordat en ändrad beräkningsgrund för

här avsedda kostnader. Denna innebär i korthet, att reparations- och underhållskostnaderna

skulle beräknas enbart med utgångspunkt från det bokförda

byggnadskapitalet vid ingången av det närmast före riksstatsåret

liggande budgetåret. Med denna beräkningsgrund och ett bokfört byggnadsvärde

per den 1 juli 1941 av 336,079,598 kronor 79 öre samt en procentsats

av 1.8 hava departementet och styrelsen kommit fram till ett belopp för

reparations- och underhållskostnader av 6,049,432 kronor 78 öre. Sedan

härtill lagts i det föregående angivna belopp av respektive 62,000 kronor och

75.000 kronor ävensom 450,000 kronor, avseende ordinarie underhållskostnader

— renhållning, snöskottning, sotning m. m. — för det osedvanligt stora antal

byggnader, som beräknas komma att färdigställas innevarande budgetår, hava

civila departementet och fortifikationsstyrelsen beräknat förevarande post

till 6,636,000 kronor i avrundat tal.

Med tillägg för de beräknade reparations- och underhållskostnaderna å

765.000 kronor för övnings- och skjutfält med däri ingående jordbruks- och

skogsfastigheter, blir beloppet under rubriken reparations- och underhållskostnader

m. m. enligt förstnämnda beräkningsgrunder 8,171,000 kronor och

enligt sistnämnda beräkningsgrunder 7,401,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i sitt utlåtande beträffande denna och motsvarande

båda poster för de två andra delfonderna framhållit, att verket

ansett sig icke hava att ingå på någon närmare granskning i sak av de av

förvaltningsmyndigheterna begärda beloppen för reparations- och underhållskostnader

m. m., i all synnerhet som frågan örn medelsanvisningar för nämnda

ändamål vore föremål för utredning av en av besparingsberedningen till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 258.

kallad sakkunnig. I avbidan på de förslag, som torde komma att framläggas

för 1942 års riksdag efter slutförandet av nämnda utredning, syntes ifrågavarande

utgiftspost tills vidare kunna upptagas i enlighet med förvaltningsmyndigheternas

förslag. Iliksräkenskaps verket hade med hänsyn till berörda

utredning icke heller ansett sig nu böra taga ståndpunkt till de förslag örn

ändrade grunder för postens beräkning, som framlagts av armé- och marinförvaltningarna

.

Yad beträffar den av riksräkenskapsverket berörda utredningen inom besparingsberedningen

torde här böra erinras, att beredningen genom beslut

den 28 juni 1941 i samråd med statens krisrevision tillkallat intendenten

hos byggnadsstyrelsen K. Bildmark att såsom sakkunnig verkställa utredning

angående besparings- och rationaliseringsåtgärder i fråga om underhållet

av staten tillhöriga, för den civila statsförvaltningen och försvarsväsendet

disponerade byggnader. Den sakkunnige har med skrivelse den 23 februari

1942 till besparingsberedningen överlämnat verkställd utredning rörande försvarsväsendets

fastighetsfond samt medicinalstyrelsens och fångvårdsstyrelsens

delfonder av allmänna fastighetsfonden.

Ehuru besparingsberedningen ännu icke tagit ställning till den sakkunniges

förslag och detta icke heller varit föremål för någon remissbehandling, synes

lämpligt, att utredningsresultatet, såvitt angår beräkningen av anslagen till

reparations- och underhållskostnader vid försvarsväsendets fastighetsfond, nu

anmäles för riksdagen. Beträffande vissa av den sakkunnige anförda mera

allmänna synpunkter på hithörande spörsmål får jag hänvisa till den kortfattade

redogörelse, som lämnats i propositionen 1942:166 med förslag till

stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1942/43 m. m. I sådant

hänseende må här allenast anmärkas, att den sakkunnige förordat en uppdelning

av anslagsberäkningen på två poster, nämligen en avseende det gamla

byggnadsbeståndet och en för de nya byggnader, som tillföras fonden.

Den sakkunnige har vad beträffar ifrågavarande kostnader för arméförvaltningens

delfond gjort en jämförelse med motsvarande kostnader för

byggnadsstyrelsens byggnadsfastigheter, av vilken enligt den sakkunnige

följande slutsatser kunnat dragas:

Byggnaderna äro i jämförelse med byggnadsstyrelsens utsatta för ett

väsentligt hårdare invändigt slitage och även åverkan. Det yttre underhållet

kan sägas vara något drygare. Kasernetablissementen ha yttre ledningsnät

och vägar av större omfattning och därjämte inhägnader.

Å andra sidan äro arméns byggnader vid invärderingen i fonden för högt

uppskattade. Underhållsytorna per volymenhet äro lägre, varjämte byggnaderna

i genomsnitt äro av betydligt enklare standard. Gymnastik- och

ridhus samt förrådsbyggnader kräva mindre underhåll, vilket i synnerhet

gäller de sistnämnda. Underhållsarbetena äro över huvud taget av enklare

beskaffenhet. De genomsnittliga kostnaderna äro lägre, eftersom det gäller

ett byggnadsbestånd, spritt över hela landet.

En kalkyl, där hänsyn tagits till dessa höjande och sänkande faktorer,

visar att underhållskostnaden för det vid fondens inrättande befintliga byggnadsbeståndet

kan beräknas till l.io procent av sammanlagda byggnadsvärdet.

I relation härtill bör underhållsprocenten för tillkommande nya anläggningar

beräknas till 0.8 från och med nionde året och dessförinnan till 0.4.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 258.

Eftersom procentsatserna äro beräknade vid 1939 års prisläge, måste de

regleras enligt index för underhållskostnaderna. Någon annan indexberäkning

än byggnadsstyrelsens finnes ej, varför denna använts vid anslagsberäkningen.

Det för budgetåret 1940/41 beviljade beloppet var 4,135,105

kronor under det att det enligt den nu verkställda beräkningen skulle i runt

tal ha varit 3,824,540 kronor, d. v. s. 310,000 kronor lägre. Motsvarande

siffror för budgetåret 1941/42 äro respektive 4,950,000 kronor, 4,257,000

kronor och 693,000 kronor.

Därvid är att märka, att de beviljade respektive beräknade medlen endast

avse byggnader och till dem hörande anläggningar m. m., således icke medel

för skatter eller underhåll av övnings- och skjutfält med däri ingående jordbruks-

och skogsfastigheter, vilka böra kunna uppskattas av förvaltningsmyndigheten

med ledning av vunnen erfarenhet. Dessutom erfordras speciella

utredningar rörande eventuellt behövliga medel för ytterligare iståndsättningsarbeten

utöver dem, som hittills utförts på grund av tidigare eftersatt

underhåll, samt för eventuella ändrings- och moderniseringsarbeten.

Med anledning av krisen har anslagsposten »Reparations- och underhållskostnader

m. m.» beträffande byggnadsstyrelsens delfond avsevärt reducerats

under de båda budgetåren 1940/41 och 1941/42. Detta har även varit fallet för

exempelvis medicinalstyrelsens vidkommande. Frågan är i vad mån en reducering

av anslagsposten även för arméförvaltningens del bör ske. Vid övervägandet

av denna fråga bör emellertid beaktas dels att slitaget för närvarande

otvivelaktigt är mycket större än vanligt, därigenom att alla tillgängliga

utrymmen på grund av inkallelserna för närvarande utnyttjas till det

yttersta och dels att en del av de tidigare eftersatta underhållsarbetena måhända

ännu återstå att utföra. En reducering med 15 procent av det enligt

procentsatserna uträknade anslagsbeloppet för byggnadernas underhåll synes

dock för närvarande möjlig.

Vad beträffar motsvarande spörsmål för marinförvaltningens delfond,

vilka lämpligen torde böra upptagas till behandling redan i detta sammanhang,

inhämtas av intendenten Bildmarks utredning följande:

Av en vid utredningen fogad kalkyl, i vilken hänsyn tagits till ovannämnda

höjande och sänkande faktorer, framgår att underhållskostnaden för det vid

fastighetsfondens inrättande befintliga byggnadsbeståndet kan beräknas till

1.7 procent av sammanlagda egentliga byggnadsvärdet. Underhållsprocenten

för tillkommande nya byggnader med tillhörande anläggningar bör beräknas

till 0.9 från och med nionde året och dessförinnan till 0.4 5. Eftersom procentsatserna

äro beräknade vid 1939 års prisläge, måste de regleras enligt index

för underhållskostnaderna. Någon annan indexberäkning än byggnadsstyrelsens

finnes ej, varför denna tills vidare kan läggas till grund för anslagsberäkningen.

För att åskådliggöra, huru denna procentberäkning inverkar på delfondens

anslagsfråga, kan följande anföras.

För budgetåret 1941/42 beviljades ett belopp av 1,540,000 kronor vid ett

redovisat byggnadsvärde av i runt tal 79,215,000 kronor, varav 58,158,000

kronor utgjorde värdet av byggnader och 21,057,000 kronor värdet av dockor,

bäddar, kajer, broar, pirer m. m.

Av byggnadsvärdet, från vilket byggnader under uppförande icke borträknats,

uppgår värdet av gamla byggnader till 54,252,000 kronor och värdet

av under föregående budgetår nytillkomna byggnader till 3,906,000 kronor.

Med en underhållsprocent för de förra byggnaderna av (1.7 o + indexhöjning

=) 2.03 och för de senare byggnaderna av (0.45 + indexhöjning =) 0.54

blir det erforderliga underhållsanslaget (2.03 procent av 54,252,000=)

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

l, 101,315 + (0.54 procent av 3,906,000=) 21,090 d. v. s. i runt tal 1,125,000

kronor. Läggas härtill kostnaderna för underhåll av dockor, kajer etc., uppskattade

till det för budgetåret använda beloppet, i runt tal 200,000 kronor,

ävensom nedan föreslagna tilläggsbelopp för Djurgårdsstaden, 30,000 kronor,

skulle för nämnda budgetår lia erfordrats ett belopp av 1,355,000 kronor.

Under samma år beviljades för skatter 75,000 kronor och för underhåll av

vägar, övningsfält och skjutbanor 100,000 kronor. Vid anslagsäskanden för

kommande budgetår erfordras, förutom till dqssa utgifter, eventuellt medel

för ytterligare iståndsättningsarbeten utöver dem, som hittills utförts på

grund av tidigare eftersatt underhåll, samt för eventuella ändrings- och moderniseringsarbeten,

varom utredningar böra förebringas av förvaltningsmyndigheten.

Vad denna delfond beträffar bör slutligen erinras örn att bostadsområdet

på Djurgården, den s. k. Djurgårdsstaden, förvaltas av marinförvaltningen.

Byggnadsvärdet är i fonden uppskattat till 383,100 kronor. De inflytande

hyrorna uppgå till omkring 29,000 kronor, undet det att marinförvaltningen

för reparations- och underhållskostnader för byggnaderna måst anvisa 37,000

kronor för budgetåret 1939/40 och 43,000 kronor för budgetåret 1940/41, d. v. s.

i medeltal 40,000 kronor per år, eller mera än 10 procent av byggnadsvärdet.

Vid beräknande av anslagsposten »Reparations- och underhållskostnader

m. m.» för denna delfond måste hänsyn tagas till nämnda förhållande. Ett

tilläggsbelopp av omkring 30,000 kronor per år utöver det procentuellt uträknade

beloppet torde för närvarande vara erforderligt.

I vad mån krisen bör föranleda en reducering av anslagsposten även för

marinförvaltningens del, är en fråga, som bör övervägas. Därvid måste emellertid

beaktas dels att slitaget för närvarande är större än vanligt på grund av

att anläggningarna utnyttjas till det yttersta och dels att en del tidigare eftersatta

underhållsarbeten möjligen återstå att utföra. En reducering med omkring

10 procent av det enligt procentsatserna uträknade anslagsbeloppet för

byggnadernas underhåll synes dock för närvarande kunna företagas.

Yad slutligen angår flygförvaltningens delfond utvisar den sakkunniges

utredning i förevarande hänseende huvudsakligen följande:

Av en utredningen bilagd kalkjd framgår, att underhållskostnaden för det

vid fondens inrättande befintliga byggnadsbeståndet kan beräknas till l.o

procent av sammanlagda byggnadsvärdet. Underhållsprocenten för tillkommande

nya anläggningar kan beräknas till samma som för arméförvaltningens

delfond, nämligen 0.8 från och med nionde året och dessförinnan till 0.4.

Eftersom procentsatserna äro beräknade vid 1939 års prisläge, måste de

regleras enligt index för underhållskostnaderna. Någon annan indexberäkning

än byggnadsstyrelsens finnes ej, varför denna tills vidare kan läggas till

grund för anslagsberäkningen.

För att åskådliggöra, huru denna procentberäkning inverkar på delfondens

anslagsfråga, kan följande anföras.

För år 1941/42 beviljades ett belopp av 1,050,000 kronor vid ett byggnadsvärde

av i runt tal 68,612,000 kronor. Av anslaget skulle även bestridas underhållet

av jordbruks- och skogsfastigheter samt flygfält, bomb- och skjutbanor.

Av byggnadsvärdet, från vilket byggnader under uppförande icke borträknats,

uppgår värdet av gamla byggnader till 53,673,000 kronor och värdet av under

föregående budgetår nytillkomna byggnader till 14,939,000 kronor. Med en

underhållsprocent för de förra byggnaderna av (l.o + indexhöjning =) 1.20

och för de senare byggnaderna av (0.40 + indexhöjning =) 0.48 blir det

erforderliga underhållsanslaget (I.20 procent av 53,673,000=) 644,076 +

(0.48 procent av 14,939,000=) 71,707, d. v. s. i runt tal 715,000 kronor. Därtill

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

10 Kungl. Majlis proposition nr 258.

skola läggas kostnaderna för underhållet av jordbruks- och skogsfastigheter

samt flygfält, bomb- och skjutbanor. För underhållet av dessa förbrukades

under budgetåret 1940/41 i runt tal 66,000 kronor. Örn beloppet för 1941/42

uppskattas till 100,000 kronor, skulle för nämnda budgetår hava erfordrats

sammanlagt 815,000 kronor.

Vid anslagsäskande för kommande budgetår kan eventuellt erfordras medel

för iståndsättningsarbeten utöver dem, som hittills utförts på grund av tidigare

eftersatt underhåll, sanjt för eventuella ändrings- och moderniseringsarbeten,

vilka kostnader dock måste bliva föremål för speciella utredningar

av förvaltningsmyndigheten.

Med anledning av krisen bör en reducering av anslagsposten även för

denna delfönd ske. Därvid måste emellertid beaktas, dels att slitaget för närvarande

är större än vanligt genom att anläggningarna på grund av inkallelserna

för närvarande utnyttjas till det yttersta, och att en del av de tidigare

eftersatta underhållsarbetena möjligen ännu återstå att utföra. En reducering

med 15 procent av det enligt procentsatserna’ uträknade anslagsbeloppet för

byggnadernas underhåll synes dock för närvarande möjlig.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att arméförvaltningens

civila departement och fortifikationsstyrelse till grund för sin beräkning

av medelsbehovet under posten till reparations- och underhållskostnader

m. m. å arméförvaltningens delfond velat lägga en procentsats av 1.8 samt

det bokförda värdet av delfondens byggnadskapital per den 1 juli 1941.

I den på besparingsberedningens uppdrag utförda utredningen hava emellertid

betydligt snävare grunder för beräkningen av hithörande kostnader tilllämpats.

Yad den sakkunnige härutinnan anfört synes mig förtjäna noggrant

övervägande under medverkan jämväl av de berörda förvaltningsmyndigheterna.

Såsom jag förut framhållit har emellertid besparingsberedningen

ännu icke tagit ställning till sakkunnigförslaget, och detta har ej heller varit

föremål för remissbehandling. Med hänsyn härtill finner jag icke möjligt att

nu lägga den sakkunniges beräkningar till grund för uppskattningen av medelsbehovet

i förevarande hänseende. Jag vill emellertid erinra örn att den av

den sakkunnige gjorda uppdelningen i äldre och nyare byggnadsbestånd i viss

mån kommit till uttryck redan i de nu tillämpade grunderna för beräkningen

av reparations- och underhållskostnaderna. Sålunda hava dessa kostnader de

senaste budgetåren beräknats till 2 procent av byggnadsvärdet för marinförvaltningens

delfond med dess äldre byggnadsbestånd men blott till 1.5 procent

av byggnadsvärdena för arméförvaltningens och flygförvaltningens delfonder.

Denna differentiering av procentsatserna vidtogs från och nied budgetåret

1940/41, samtidigt som en höjning av dem gjordes. Såsom förut nämnts

motiverades höjningen bland annat med att underhållskostnaderna borde fastställas

till ett mot verkliga förhållandet mera svarande belopp än dittills

skett samt med att underhållet å försvarsväsendets fastigheter under lång tid

blivit eftersatt. Redan den omständigheten, att en dylik höjning så nyligen

befunnits påkallad, synes tala för att en viss försiktighet bör iakttagas, då

fråga nu uppkommit örn nedsättning av de nämnda procentsatserna. Allt

fortfarande gäller också, att åtskilliga underhållsarbeten å lantförsvarets

byggnader hittills måst eftersättas. Jag erinrar i detta sammanhang, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Kungl. Majit i årets statsverksproposition föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till iståndsättningsarbeten å lantförsvarets

byggnader för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor.

Med hänsyn till att det inom besparingsberedningen utarbetade förslaget

om ändrade grunder för beräkningen av underhålls- och reparationskostnaderna

ännu ej slutgranskats synes det mig lämpligast att icke nu föreslå

mera genomgripande förändringar i beräkningsmetoden. Det byggnadsvärde,

som skall läggas till grund för uppskattningen av kostnaderna, synes dock i

enlighet med det av civila departementet och fortifikationsstyrelsen uppgjorda,

av riksräkenskapsverket godtagna förslaget icke böra omfatta de under innevarande

budgetår uppförda byggnaderna, för vilka några reparationer ej torde

erfordras. Med hänsyn till prisstegringen finner jag en höjning av procentsatsen

från 1.5 till 1.6 befogad. Med ett beräknat byggnadsvärde av omkring

335,300,000 kronor bör sålunda för ändamålet beräknas ett belopp av

omkring 5,365,000 kronor. På skäl, som anfördes i propositionen 1941:158,

böra de beräknade reparations- och underhållskostnaderna för övnings- och

skjutfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter begränsas från

765,000 kronor till 350,000 kronor. Tillhopa bör anslagsposten till underhållsoch

reparationskostnader sålunda beräknas till (5,365,000 + 62,000 + 75,000

+ 450,000 + 350,000 =) i runt tal 6,300,000 kronor, vilket betyder en höjning

med 1 miljon kronor i förhållande till innevarande budgetårs medelstilldelning,

Jag förbiser härvidlag icke, att en tillämpning av dessa grunder torde

komma att medföra, att medelsbehovet för reparations- och underhållskostnader

kommer att bliva väl högt beräknat i jämförelse med den av hänsyn till

materialbristen nedskurna medelstilldelningen inom andra förvaltningsgrenar.

Det blir emellertid härigenom möjligt att inom en något vidare ram tillgodose

de med hänsyn såväl till fastighetsbeståndets i många fall höga ålder som till

den av försvarsberedskapen ökade förslitningen stegrade kraven på iståndsättningsarbeten.

Jag förutsätter i anslutning härtill, att några i form av särskilda

kapitalinvesteringar anvisade medel till iståndsättningsarbeten icke skola

bliva erforderliga. Ovannämnda i statsverkspropositionen beräknade anslag

av 1,000,000 kronor torde i sammanhang därmed kunna utgå ur riksstatsförslaget.

Den höjning av procentsatsen, som sålunda föreslås, bör emellertid

betraktas såsom ett provisorium i avbidan på ett fullständigt klarläggande av

de inom besparingsberedningen behandlade, i det föregående berörda spörsmålen.

I enlighet med vad nu anförts torde för reparations- och underhållskostnader

under arméförvaltningens delfond böra beräknas ett belopp av 6,300,000

kronor.

Marinförvaltningens delfond. I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1940/41 hemställde marinförvaltningen på vissa i skrivelsen

närmare angivna skäl, att för nämnda budgetår måtte anvisas 300,000

kronor för iståndsättningsarbeten å marinens byggnader. På därom av Kungl.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Majit i 1940 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 3, punkten 22)

framlagt förslag anvisade riksdagen för ändamålet ett reservationsanslag av

150,000 kronor. — Under erinran härom anförde marinförvaltningen i sin skrivelse

den 5 oktober 1940 angående vissa anslag å tilläggsstat för budgetåret

1940/41, att, då marinens byggnader alltmer försämrades och med varje år

bleve allt mindre skickade för sitt ändamål samt dylika iståndsättningsarbeten

vore ägnade att minska arbetslösheten inom byggnadsfacket, det syntes lämpligt

att berörda arbeten kunde bedrivas i raskare takt än vad som tidigare föreslagits

och att ett betydande belopp, förslagsvis 900,000 kronor, ställdes till

marinförvaltningens förfogande för ändamålet. Efter därom av Kungl Majit

i propositionen 1940 U: 73 (punkten 23) framlagt förslag anvisade riksdagen

(skrivelse nr 97) för ändamålet ett reservationsanslag av 900,000 kronor.

I sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa medelsbehov å tilläggsstat

för innevarande budgetår har marinförvaltningen — med erinran örn vad

i det föregående anförts — till behandling upptagit frågan örn anvisande av

särskilda medel för iståndsättningsarbeten å marinens byggnader för innevarande

budgetår. Ämbetsverket har därvid framhållit, att de i staten för marinförvaltningens

delfond av försvarsväsendets fastighetsfond för reparationsoch

underhållskostnader beräknade medlen alls icke försloge för utförande av

såsom oundgängligen erforderliga eller nödvändiga betecknade iståndsättningsåtgärder

å marinens byggnader. Det ytterligare belopp, som härutinnan

erfordrades, uppginge enligt marinförvaltningens beräkningar till, i runt tal,

1,000,000 kronor. Under åberopande av det anförda har marinförvaltningen

hemställt, att för ändamålet måtte å tilläggsstat för innevarande budgetåranvisas

nämnda belopp.

Vidkommande beräkningen av reparations- och underhållskostnaderna m.m.

under marinförvaltningens delfond för nästa budgetår har marinförvaltningen

i sin förenämnda skrivelse den 29 augusti 1941 i huvudsak anfört följande:

En procentuell beräkning av underhållskostnaderna på basis av 3 procent

av ett byggnadsvärde av cirka 80,000,000 kronor giver en summa av 2,400,000

kronor.

En sammanställning av de av myndigheterna och marinförvaltningen till

underhåll av fastighetsfondens byggnader för budgetåret 1942/43 äskade beloppen,

sedan därifrån undantagits vissa i ovannämnda anslagsäskande av

1,000,000 kronor ingående poster, slutar på en summa av 2,422,000 kronor.

Härtill bör läggas kostnaden för det av marinförvaltningen hittills föreslagna

särskilda underhållet av kasernområden m. m., 200,000 kronor, på grund

av de stegrade kostnaderna nu ökat till 230,000 kronor.

Sammanlagda behovet av underhållsmedel för budgetåret 1942/43 uppgår

sålunda till 2,652,000 kronor, vilket blott i obetydlig grad avviker från behovet

för budgetåret 1941/42. Framhållas bör, att behovssiffran 2,652,000 kronor

är baserad på att de förut omnämnda 1,000,000 kronor, som äskats å tillläggsstat

för budgetåret 1941/42, beviljas.

För skatter har beräknats ett belopp av 100,000 kronor.

Det belopp, som sammanlagt bör upptagas under anslagsposten till reparations-

och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1942/43, uppgår sålunda

till 2,752.000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Beträffande riksräkenskapsverkets utlåtande i denna del samt den inom

besparingsberedningen utförda undersökningen får jag hänvisa till det föregående.

Det av marinförvaltningen angivna byggnadsvärdet hänför sig till den 1

juli 1941. Byggnadsvärdet per den 1 juli 1942 kan, enligt vad under hand

inhämtats, beräknas till ett väsentligt högre belopp, 98,153,527 kronor.

Av skäl, som jag anfört vid behandlingen av motsvarande anslagsfrågor Departements

under arméförvaltningens delfond, finner jag mig icke för närvarande kunna Zeferi.

lägga de inom besparingsberedningen framlagda förslagen till grund för nu

ifrågavarande beräkningar. Enligt min mening bör även för marinförvaltningens

delfonds vidkommande till utgångspunkt för beräkningarna tagas

byggnadsvärdet den 1 juli 1941, i runt tal 80 miljoner kronor. En höjning av

procentsatsen för reparations- och underhållskostnader med hänsyn till prisstegringen

synes, i avvaktan på prövning av besparingsberedningens förslag,

böra godtagas liksom för arméförvaltningens delfond. Jag förordar sålunda

en provisorisk höjning från 2 till 2.2 procent, vilket ger ett belopp av 1,760,000

kronor. Liksom för innevarande budgetår bör till underhåll av vägar, övningsfält

och skjutbanor beräknas ett särskilt belopp av 100,000 kronor. Med inräknande

av det för skatter beräknade beloppet, 100,000 kronor, bör anslagsposten

till reparations- och underhållskostnader beräknas till 1,960,000 kronor, vilket

i realiteten betyder en höjning med 245,000 kronor utöver de för innevarande

budgetår anvisade medlen.

Jag anser mig icke nu i avbidan på besparingsberedningens prövning av

dessa frågor kunna förorda bifall till förutnämnda, av marinförvaltningen i

skrivelse den 29 augusti 1941 gjorda framställning örn anvisande å tilläggsstat

för innevarande budgetår av 1,000,000 kronor till isfåndsättningsarbeten å

marinens byggnader.

Flygförvaltningens delfond. Flygförvaltningen har i sin skrivelse den 30

augusti 1941 angående flygförvaltningens medelsbehov i förevarande avseende

anfört följande:

Reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas med IV2 procent å

byggnadsvärdet den 1 juli 1942.

Enligt av flygförvaltningen i samråd med riksräkenskapsverket uppgjort

förslag till fastighetsvärden den 1 juli 1940 å till flygförvaltningens delfond

av försvarsväsendets fastighetsfond hänförliga fastigheter beräknas byggnadsvärdet

den 1 juli 1940 till 53,672,690 kronor. Under budgetåret 1940/41 har å

anslagen för investering i försvarsväsendets fastighetsfond samt fonden för

förlag till statsverket utbetalats 17,372,000 kronor. Härav hava 665,000 kronor

utbetalats för förvärv av mark, varpå återstår såsom förhöjning i byggnadsvärdet

16,707,000 kronor. Efter under förlidet budgetår verkställda utbetalningar

kvarstår å investeringsanslag för budgetåret 1940/41 samt å äldre

anslag en sammanlagd reservation å i runt tal 24,000,000 kronor. Hur stor del

av detta belopp samt av för budgetåret 1941/42 till investering beviljade

medel 31,497,000 kronor, som kommer att utbetalas under innevarande budgetår,

ävensom hur stor del av anslagen till nybyggnad för flygvapnets myndig
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Departements
chefen.

heter, som kommer att förbrukas före den 1 juli 1942, är omöjligt att avgöra.

Flygförvaltningen beräknar emellertid en ökning av byggnadsvärdet under

innevarande budgetår med 35,000,000 kronor. Byggnadsvärdet den 1 juli 1942

skulle alltså komma att uppgå till cirka 105,000,000 kronor (53,672,690 +

16.707.000 + cirka 35,000,000).

I enlighet med vad ovan anförts hava reparations- och underhållskostnader

m. m. i statförslaget upptagits till 1,575,000 kronor, vilket belopp även innefattar

för underhåll av flygfält erforderliga medel.

Beträffande riksräkenskapsverlcets utlåtande samt förutnämnda utredning

inom besparingsberedningen får jag hänvisa till det föregående.

Av skäl, som jag anfört vid behandlingen av motsvarande spörsmål för de

övriga delfondernas del, förutsätter jag icke för närvarande annan jämkning

av det av flygförvaltningen i förevarande hänseende beräknade medelsbehovet

än att anslagsposten bör beräknas med utgångspunkt från byggnadsvärdet

den 1 juli 1941, i runt tal 69 miljoner kronor, och en höjning av procentsatsen

från 1.5 till 1.6. Till reparations- och underhållskostnader bör sålunda

beräknas ett belopp av 1,104,000 kronor, vilket betyder en höjning med

54.000 kronor utöver de för innevarande budgetår anvisade medlen.

De sammanlagda reparations- och underhållskostnaderna m. m. för samtliga

delfonder uppgå sålunda till (6,300,000 + 1,960,000 + 1,104,000 =)

9.364.000 kronor. Jag erinrar, att utgiftsposterna för bestridande av dessa

kostnader hava karaktären av reservationsanslag.

Avsättning till värdeminskningskonto.

I de av förvaltningsmyndigheterna avgivna statförslagen hava för avsättning

till värdeminskningskonto å respektive delfonder upptagits 455,000,

200.000 och 1,308,000 kronor.

Angående dessa poster har riksräkenskapsverket i sitt yttrande anfört

följande:

Beräkningen av posten för avsättning till värdeminskningskonto bör ske

med utgångspunkt från de belopp, till vilka årsavskrivningarna för försvarsväsendets

fastighetsfond upptagas för budgetåret 1941/42 i en inom riksräkenskapsverket

i samband med bokslutet för det gångna budgetåret upprättad

specifikation av allmänna fastighetsfondens och försvarsväsendets

fastighetsfonds fastighets- och värdeminskningskonton m. m. Å de byggnadsvärden,

till vilka angivna årsavskrivningar hänföra sig, bör, på ett obetydligt

undantag när, avskrivning ske med samma belopp under budgetåret 1942/43.

Härjämte bör årsavskrivning beräknas för det under budgetåret 1941/42 tillkommande

byggnadsvärdet för färdiga byggnader. Biksräkenskapsverket har

vid fastställandet av beloppet för denna avskrivning utgått från att arbetena

å försvarsväsendets byggnader under budgetåret 1941/42 skola komma att bedrivas

i ungefär samma takt som under budgetåret 1940/41. I enlighet härmed

har riksräkenskapsverket uppskattat årsavskrivningen för nytillkommande

byggnader till omkring 210,000 kronor för arméförvaltningens delfond,

115.000 kronor för marinförvaltningens delfond och 185,000 kronor för flygförvaltningens

delfond.

Beträffande beräkningen av de för försvarsväsendets fastighetsfond i ovan
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258. 15

nämnda specifikation upptagna årsavskrivningarna för budgetåret 1941/42 må

erinras, att riksräkenskapsverket i sitt utlåtande den 28 februari 1941 angående

stat för fonden för budgetåret 1941/42 framhöll, att ämbetsverket vid beräkningen

av årsavskrivningen ansett sig kunna i avskrivningshänseende betrakta

varje fastighetsbestånd såsom en enhet, varvid dock, enligt vad ämbetsverket

vidare framhöll, i de fall då nybyggnaderna för ett fastighetskomplex

uppginge till högre värde än 100,000 kronor, för arméns och marinens del

skillnad gjorts mellan helt avskrivna äldre byggnader och nya byggnader,

d. v. s. byggnader uppförda med anlitande av anslag å kapitalbudgeten. I avseende

å angivna regel, vilken tillämpats vid fastställandet av avsättningen

till värdeminskningskonto för budgetåret 1940/41, har vid beräkningen av årsavskrivningarna

för budgetåret 1941/42 vidtagits den jämkningen, att för

arméns och marinens del skillnad genomgående gjorts mellan byggnader uppförda

med anlitande av kapitalinvesteringsanslag och äldre byggnader.

Riksräkenskapsverket får på grund av vad nu anförts föreslå, att posten för

avsättning till värdeminskningskonto för budgetåret 1942/43 upptages till

565,000 kronor för arméförvaltningens delfond, till 230,000 kronor för marinförvaltningens

delfond och till 1,040,000 kronor för flygförvaltningens de*lfond.

Med anslutning till riksräkenskapsverkets beräkningar i förevarande hänseende

förordar jag, att för avsättning till värdeminskningskonto upptagas för

armé förvaltningens delfond förslagsvis 565,000 kronor, för marinförvaltningens

delfond förslagsvis 230,000 kronor och för flygförvaltningens delfond

1,040,000 kronor, sammanlagt 1,835,000 kronor.

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden.

Arméförvaltningens delfond. Arméförvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse

hava lämnat följande specifikation å ifrågavarande utgifter:

Försvarsstaben ...............................................................

Hemvärnsstaben ............................................................

Arméförvaltningen

Hyra av centralpalatset ........................ kronor 170,000

» » lokaler för sjukvårdsstyrelsen ... » 77,250

Krigsarkivet ........................................................

Rullföringsområdesexpeditioner m. m.....................

Landstormsområdesexpeditioner m. m. och skjutbanor

Lokaler för inskrivningsförrättningar .......................

II. arméfördelningens stab ......................................

Militärbefälhavaren på Gotland .............................

Väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition ........

Statens järnvägar (underhåll av reningsverk) ..............

Luftbevakningscentralen ................................................

övningsmark vid Kristianstad ..........................................

I. 6, arrende till Råbelöf .............................. kronor 1,000

I- 7, » för luftvärnsskjutbana ............... » 150

I. 11, Karlskrona, mark för skjutbana ............ » 500

kronor

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

131,225

7,000

247,250

4,350

84,300

24,575

24,612

2,100

5.800

1.800

675

45,000

1,000

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Ing. 2, väg till Ränneslätt ........................... kronor

I. 5, övningsplats vid Lit.............................. »

I. 14, markområde vid Backa ....................... »

A. 4, Grytan, markområde ........................... »

IV. arméfördelningen, avgäld till Djurgårdsför
valtningen

............................................. »

Tomt för arméstabens stall ........................... »

St. Kycklingen, Dalarö ................................. »

Byggnader vid Kaknäs ................................. »

Markområde vid Kaknäs .............................. »

» i Norrköping ........................... »

» å Väddö ................................. »

Byggnader å Väddö .................................... »

I. 1, KaninbÖlmen ....................................... »

K .1, tomt för lada vid Ulriksdal .................. »

A. 10, Hästholmen ....................................... »

T. 1, stadsägan 2106 i Linköping .................. »

Skjutskolan, Rosersbergs kungsgård .......... »

200

25

700

220

160

20

15

1,200

300

500

2,275

700

1,750

400

1,480

3,300

12,750 kronor

I. 3, hemvärnsofficeren..........................

T. 4, verkstadslokal .............................

Tandpolikliniker i Skövde och Örebro ..

Underhåll av bandelen Harlösa—Revinge

Ingenj örsinspektionen ..........................

Östra militärområdet ..........................

27,645

1,080

1,200

4,150

2,500

8,200

25,000

Summa kronor 649,462

I förevarande sammanhang må nämnas, att arméförvaltningens intendentur-

och civila departement samt fortifikationsstyrelse i yttrande den 24

februari 1942 över en av chefen för armén gjord framställning örn centrala

värnpliktsbyråns lokalbehov hemställt örn anvisande för ändamålet av ett

anslag av 13,350 kronor.

Till det av myndigheterna enligt ovan intagna specifikation beräknade beloppet

böra läggas 13,350 kronor för lokalhyra och värmetillägg för centrala

värnpliktsbyrån. Emellertid torde i samband med den av 1941 års riksdag

beslutade omläggningen av organisationen för de värnpliktigas inskrivning

och redovisning utgifterna för förhyrning av lokaler för rullförings- och landstormsområdesexpeditioner

m. m. samt för inskrivningsförrättningar komma att

under budgetåret 1942/43 avsevärt minskas. Vad rullföringsexpeditionerna beträffar

torde lokaler för dessa bliva erforderliga allenast för budgetårets första

kvartal, varför medelsbehovet för detta ändamål kan minskas med 3A av det

av förvaltningsmyndigheterna beräknade beloppet, d. v. s. med 63,225 kronor.

De av myndigheterna beräknade kostnaderna för landstormsområdesexpeditionerna

böra vidare kunna nedbringas. Kostnaderna för förhyrning av lokaler

för inskrivningsförrättningar kunna slutligen enligt vad försvarsväsendets

rullföringsnämnd meddelat beräknas reducerade med 10,000 kronor. Å andra

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 258.

17

sidan lärer det vara att förvänta, att vissa hyreskostnader tillkomma i samband

med genomförandet av den utbyggnad av försvarsorganisationen, varom

förslag framlagts i propositionen nr 210 till innevarande års riksdag. På

grund härav torde man ieke böra räkna med en minskning av medelsbehovet

i förhållande till det av myndigheterna beräknade slutbeloppet. Ifrågavarande

post synes därför lämpligen kunna uppföras med ett till 665,000 kronor avrundat

belopp.

Marinförvaltningens delfond. Marinförvaltningen har specificerat hithörande

utgifter sålunda:

Marinförvaltningens lokaler i Stockholm ........................... kronor 112,500

Marindistrikts-, kommendants- och sjörullföringsexpeditio
nema

i Härnösand ...................................................... » 3,000

Marindistrikts- och sjörullföringsexpeditionerna i Malmö...... » 2,200

Fortifikationsexpeditionen i Karlskrona .............................. » 2,000

Ostkustens marindistrikt ................................................ » 1,100

Sydkustens marindistrikt ................................................ » 800

Västkustens marindistrikt ................................................ » 1,200

Summa kronor 122,800

Marinförvaltningen har på grundval härav beräknat medelsbehovet till i

runt tal 123,000 kronor.

Hen i marinförvaltningens specifikation upptagna hyran för marinförvalt- Departementsningens

lokaler i Stockholm avser tiden den 1 juli 1942—den 31 mars 1943.

Då den pågående nybyggnaden för verkets räkning kan beräknas vara färdigställd

den 1 oktober 1942, lärer ifrågavarande hyresbelopp kunna minskas

med ett belopp, som enligt vad jag under hand inhämtat kan beräknas till

65,000 kronor. Vad vidare angår sjörullföringsexpeditionerna bliva lokaler

för dessa ej erforderliga efter sistnämnda dag, varför de för dessa och vissa

andra expeditionslokaler beräknade beloppen torde kunna något minskas.

Därjämte lärer hyreskostnaden för fortifikationsexpeditionen i Karlskrona

numera kunna utgå. Å andra sidan torde vissa hyreskostnader kunna förväntas

tillkomma i samband med genomförandet av den tilltänkta nya försvarsorganisationen.

Med hänsyn härtill torde medelsbehovet i förevarande

hänseende icke böra uppskattas till lägre belopp än i runt tal 60,000 kronor.

Flygförvaltningens delfond. De för flygförvaltningen uppgivna utgifterna

avse huvudsakligen hyror för flygförvaltningens ämbetslokaler i Stockholm

samt ersättning med 22,275 kronor till Stockholms stad enligt ett i riksdagens

skrivelse 1941:57, punkten 22 omförmält avtal med Stockholms stad rörande

anordnande av ett flygfält å staden tillhöriga egendomen Skå-Edeby. Sammanlagt

beräknas ifrågavarande utgifter till 257,000 kronor.

Sedan flygförvaltningens statförslag avgavs, har för ämbetsverkets del ett Departementsej

oväsenligt större lokalbehov gjort sig gällande. Kungl. Maj:t har också chefen.

genom ett flertal särskilda beslut medgivit fölhyrning av ytterligare ut

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 258. 93a « 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Departementschef

en.

rymmen. Då den planerade nybyggnaden för verket icke kan beräknas bliva

färdigställd under nästa budgetår och någon minskning i behovet av förhyrda

lokaler ej heller eljest lärer komma att inträda, torde det i statförslaget upptagna

hyresbeloppet knappast bliva tillräckligt. En viss ökning av lokalbehovet

kan vidare tänkas inträda i samband med genomförandet av ny organisation

för flygvapnet. Med hänsyn härtill synas nu ifrågavarande utgifter

för flygförvaltningens del böra uppskattas till i runt tal 350,000 kronor.

Enligt det nu anförda komma hyres- och arrendeutgifter m. m. för av

fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden, vilka anslagsposter

böra betecknas förslagsvis, att tillhopa utgöra (665,000 + 60,000 + 350,000 =)

1,075,000 kronor.

De sammanlagda utgifterna för fonden belöpa sig till 12,274,000 kronor.

Inkomsterna.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföras respektive

fonder. Ersättningsbeloppen bestämmas så, att en förräntning efter

4 procent erhålles å det vid respektive budgetårs ingång av fonderna disponerade

statskapitalet. I statsverkspropositionen hava under ifrågavarande titel

beräknats följande belopp:

Ersättning till arméförvaltningens delfond ..................... kronor 11,529,000

» » marinförvaltningens delfond ..................... » 5,648,000

» » flygförvaltningens delfond ........................ »_4,927,000

Summa kronor 22,104,000

Med hänsyn till förut och i det följande omnämnda jämkningar av olika

poster i statförslaget bör ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler för nästkommande budgetår beräknas för arméförvaltningens delfond

till 10,444,000 kronor, för marinförvaltningens delfond till 4,593,000 kronor och

för flygförvaltningens delfond till 4,549,000 kronor. De å riksstaten under

fjärde huvudtiteln beräknade anslagen böra ändras i överensstämmelse härmed.

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.

Inom besparingsberedningen pågår för närvarande en undersökning rörande

hyressättningen i statens fastigheter. Undersökningen, som åsyftar en omprövning

av hyresbeloppen efter enhetliga grunder på basis av den omedelbart

före krigsutbrottet gällande hyresnivån, har hittills främst tagit sikte på

tjänstebostäder i fastigheter invärderade i statens allmänna fastighetsfond.

En granskning av hyresinkomsterna för försvarsväsendets fastighetsfond har

även inletts men har ännu icke fullföljts så långt, att några resultat därav

kunna framläggas.

Arméförvaltningens delfond. Arméförvaltningen har beräknat ifrågavarande

hyror och arrenden sålunda:

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

Inkomst av tjänstebostäder .......................................... kronor 850,00U

» » uthyrningsfastigheter ................................. » 148,892

» » övnings- och skjutfält (med däri ingående jordbruks-

och skogsfastigheter) m. fl. fastigheter ............... » 527,759

Övriga hyror och arrenden (tillfälligt uthyrda bostäder och

lokaler, spilthyra lii. m.) ............................................. » 165,000

Summa kronor 1,691,651

Riksräkenskapsverket har med avseende å ifrågavarande post funnit den

ändringen böra vidtagas, att av arméförvaltningen beräknade inkomster av

försäljning av skog och försäljning av »hö å rot», vilka inkomster enligt vad

riksräkenskapsverket under hand inhämtat av arméförvaltningen beräknats till

omkring 300,000 kronor, överföras till posten diverse inkomster. I enlighet

härmed borde inkomstposten hyror och arrenden för till enskilda upplåtna

lokaler och markområden för arméförvaltningens delfond upptagas till

1,392,000 kronor.

För min del ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets mening och före- Departements

slår alltså, att ifrågavarande inkomstpost i staten upptages till i runt tal chefen
1,

392,000 kronor.

Marinförvaltningens delfond. Marinförvaltningen har beräknat ifrågavarande

inkomster på följande sätt:

Hyra för tjänstebostäder ......................>......................... kronor 180,000

Inkomster av fastigheter, tillhörande flottans skifferoljeverk ... » 15,000

Hyresinkomster vid örlogsbaser m. m., utom Djurgårdsstaden

........................................................................... » 80,000

Inkomster från Gustafsviks örlogsdepå ........................... » 10,000

Hyror och arrenden från Djurgårdsstadens fastigheter m. m. ... » 180,000

Hyres-, arrende- och jordskyldsmedel från fästningarna ......... » 10,000

Hyror från försvarsväsendets verkstadsnämnd .................. » 3,600

Summa kronor 478,600

Med avrundning av detta belopp beräknar jag ifrågavarande post till 479,000

kronor.

Flygförvaltningens delfond. Flygförvaltningen har beräknat hyres- och arrendeinkomsterna

till sammanlagt 150,000 kronor, därav för tjänstebostäder

och uthyrningsfastigheter 105,000 kronor, för jordbruks- och skogsfastigheter

15,000 kronor och för flygfält 30,000 kronor. I staten torde sålunda i förevarande

hänseende böra upptagas 150,000 kronor.

De sammanlagda, inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda upplåtna

lokaler och markområden uppgå enligt vad sålunda anförts till 2,021,000

kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Diverse inkomster.

För ar méför vältning ens delfond ha under denna titel i det avgivna stat

förslaget upptagits dels ett belopp av 50,000 kronor, utgörande mot civila

patienters vård å militära sjukhus svarande del av fastigheternas underhållskostnad,

dels ock 400,000 kronor, utgörande det med försvarsväsendots verkstadsnämnd

avtalade beloppet av hyresersättningen för av verkstadsnämnden

disponerade, lantförsvaret tillhörande fabriker och anstalter.

I förslaget till stat för marinförvaltningens delfond har förevarande post

beräknats till 4,000 kronor, avseende bidrag från lantförsvaret till Skeppsb

Alm abron s underhåll, vissa dockningsavgifter från enskilda m. lii.

För flygförvaltningens delfond har motsvarande post beräknats till 45,000

kronor, vilket belopp utgöres av 10,000 kronor i inkomster från skogsavverkningar

samt till 35,000 kronor beräknad ränta å de likvida medel, som uppkomma

genom avsättning till värdeminskningskonto.

JRiksräkenskapsverket har i sitt utlåtande i förevarande hänseende anfört

bland annat följande:

Enligt gällande bestämmelser skola försvarsväsendets fastighetsfonds förnyelsefondsmedel

vara placerade i riksgäldskontoret mot ränta. Ränteavkastningen

skall tagas i uppbörd å posten diverse inkomster. Vid beräkningen av

denna inkomstpost för budgetåret 1942/43 torde böra räknas med oförändrade

bestämmelser i fråga örn placeringen av fondens förnyelsefondsmedel. Vidare

torde böra antagas, att de medel, som avsättas till värdeminskningskonto för

budgetåret 1941/42, komma att insättas i riksgäldskontoret omedelbart efter

detta budgetårs utgång. Sistnämnda medel böra upptagas till de belopp, som

angivas i specifikationen av allmänna fastighetsfoncfens och försvarsväsendets

fastighetsfonds fastighets- och värdeminskningskonton m. m. Enligt vad riksräkenskapsverket

under hand inhämtat från riksgäldskontoret, torde ränteavkastningen

kunna uppskattas till 3.7 procent.

Å posten diverse inkomster redovisas även vissa andra inkomster än ränta

å förnyelsefondsmedel. De belopp, som av vederbörande förvaltningsmyndigheter

upptagits under ifrågavarande inkomstpost i statförslagen för arméförvaltningens

och marinförvaltningens delfonder, utgöras uteslutande av dylika

inkomster. Det av arméförvaltningen för dess delfond upptagna beloppet för

inkomster av nu angivet slag bör i enlighet med vad som framhållits i det föregående

höjas med 300,000 kronor. För marinförvaltningens och flygförvaltningens

delfonder torde motsvarande inkomster böra upptagas i enlighet med

förvaltningsmyndigheternas förslag.

I enlighet med det anförda har riksräkenskapsverket beräknat nyssnämnda

ränteavkastning för armé-, marin- och flygförvaltningarnas delfonder till respektive

55,572, 7,680 och 56,225 kronor samt övriga diverse inkomster till

respektive 750,000, 4,000 och 10,000 kronor.

I förevarande sammanhang må vidare erinras om en av försvarsväsendets

verkstadsnämnd i skrivelse den 30 december 1941 gjord framställning angående

förvaltningen av vissa fabriksfastigheter m. m. I denna skrivelse har

nämnden anfört, att, sedan nämnden övertagit driften vid vissa statliga fabriker,

överenskommelse träffats med fortifikationsstyrelsen respektive marinförvaltningen,

att verkstadsnämnden skulle förhyra dessa lokaler, erlägga hyror mot
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition ur ,258.

svarande gällande marknadshyror samt handhava vård och underhåll såväl som

örn-, till- och nybyggnader av dessa fastigheter. Det hade ansetts, att av forti

fikationsstyrelsen respektive marinförvaltningen årligen av tillgängliga medel

till verkstadsnämnden borde utbetalas en viss gottgörelse med hänsyn till att

hyran utginge efter i fria marknaden gällande grunder och således borde inkludera

ett visst underhåll. Denna gottgörelse borde lämpligen fixeras till en

viss procent av hyran. För större reparationer, örn- och tillbyggnader hade

i överenskommelsen förutsatts, att verkstadsnämnden skulle söka erhålla härför

nödvändiga medel. Dessa medel måste enligt nämndens mening kunna

ställas till förfogande med kort tidsutdräkt.

Under hänvisning härtill har nämnden hemställt, att Kungl. Majit ville

fastställa vid skrivelsen fogade överenskommelser mellan arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse respektive marinförvaltningen, å ena, samt försvars

väsendets verkstadsnämnd, å andra sidan, rörande förvaltningen av fastigheterna

vid nämnden underställda fabriker.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande i ärendet anfört, att verket för sin del

icke kunde finna, att tidpunkten för ett definitivt ordnande av redovisningsväsendet

vid försvarsväsendets verkstäder och förråd ännu inträtt. Ämbetsverket

ville härvid bland annat erinra, att verkstadsnämnden, som omhänderhade

redovisningen för en del av de berörda verkstäderna, vore en provisorisk

organisation samt att frågan örn den framtida organisationen av försvarsförvaltningen

vore föremål för särskild utredning. Då riksräkenskapsverket förutsatte,

att hela frågan örn redovisningens ordnande vid arméns, marinens och

flygvapnets självförsörjande inrättningar och förråd ävenspm vid örlogsvarven

komme att upptagas till prövning i ett sammanhang så snart den nya förvaltningsorganisationen

blivit beslutad, vore riksräkenskapsverket icke berett att

nu taga slutlig ståndpunkt till frågan örn verkstädernas ställning i budgettekniskt

hänseende och den därmed sammanhängande frågan om ersättning till

försvarsväsendets fastighetsfond för de fastigheter, som disponerades av berörda

verkstäder och vissa andra försvarsväsendet tillhöriga inrättningar.

Yad särskilt beträffade verkstadsnämndens förslag angående »förhyrande»

av vissa verkstadsbyggnader ville riksräkenskapsverket för sin del framhålla,

att några avtal mellan olika statliga myndigheter angående dispositionsrätten

till statliga byggnader i regel icke förekomme. Dispositionsrätten till statens

bvggnader reglerades av Kungl. Majit eller av de fastighetsförvaltande myndigheterna

enligt av Kungl. Majit utfärdade bestämmelser.

Riksräkenskapsverket hade dock för sin del intet att erinra mot att deli

ersättning, som för verkstädernas del skulle tillföras försvarsväsendets fastighetsfond,

tills vidare provisoriskt belastade verkstadsnämnden i stället föi

att redovisas över anslag å budgeten. Ersättningen borde därvid bestämmas av

Kungl. Majit samt fixeras till ett belopp, som svarade mot statens kostnader

för ränta å investerat kapital, underhåll och reparationer samt avsättning till

förnyelsefond. Den av verkstadsnämnden föreslagna regeln för hyresbestäm

ning kunde riksräkenskapsverket för sin del icke tillstyrka, dels emedan den

vore alltför godtycklig och dels emedan något liyresvärde för dylika verkstädei

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

cpartemcnlsch

ef en.

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

och ammunitionsfabriker knappast torde kunna beräknas nied ledning av

hyresläget i fria marknaden. Det av arméförvaltningen beräknade hyresbeloppet

för verkstäderna inginge emellertid i den inkomst, som enligt förslaget

till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1942/43 beräknats

under rubriken »diverse inkomster». För budgetåret 1940/41 hade verkstadsnämnden

utan Kungl. Maj:ts bemyndigande tillfört fastighetsfonden en motsvarande

inkomst, vilken redovisades under rubriken »diverse inkomster».

I anledning av vad riksräkenskapsverket sålunda framhållit har försvarsväsendets

verkstadsnämnd i ärendet avgivit förnyat yttrande, i vilket nämnden

på anförda skäl hemställt, att Kungl. Majit måtte besluta i enlighet med

nämndens framställning.

^ad först angår det av försvarsväsendets verkstadsnämnd väckta spörs

målet örn de nämnden underställda verkstädernas ställning i budgettekniskt

hänseende och den därmed sammanhängande frågan örn ersättning till försvars

väsendets fastighetsfond för de fastigheter, som disponeras av verkstäderna,

är icke heller jag beredd att nu taga slutlig ståndpunkt därtill. Med avgörandet

härutinnan synes mig böra anstå i avbidan på genomförandet av en omorganisation

på den militära förvaltningens område. Jag erinrar om att 1941

års militära förvaltningsutredning i sitt nyligen avgivna betänkande ingående

diskuterat frågan örn handhavande av ledningen av försvarsväsendets fabriker

och verkstäder i form av statligt bolag eller som statlig affärsdrift. Kungl.

Majit har vidare förut i dag bemyndigat mig att tillkalla sakkunnig för att

närmare utreda de .detaljspörsmål, som stå i sammanhang med en eventuel]

övergång till bolagsformen.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit förekomma avtal mellan statliga

myndigheter angående dispositionsrätten till statliga byggnader blott undantagsvis.

Skäl för en reglering i avtalsväg synas i detta fall icke föreligga.

Dispositionsrätten lärer böra regleras av Kungl. Majit eller av de fastighetsförvaltande

myndigheterna enligt av Kungl. Majit utfärdade bestämmelser.

Frågan kan givetvis komma i annat läge, örn fabrikerna och verkstäderna

skola drivas i form av bolag.

Trots de invändningar, som kunna riktas mot genomförandet av en provisorisk

ändring i de godtagna redovisningsformerna utan att därmed vinnes

något i sak, vill jag icke motsätta mig, att den ersättning, som för verkstädernas

del skall tillföras försvarsväsendets fastighetsfond, tills vidare får

belasta verkstadsnämnden i stället för att redovisas över anslag å budgeten.

Ersättningen bör till sitt belopp bestämmas av Kungl. Majit. Till frågan örn

grunderna härför torde jag längre fram få återkomma. För arméförvaltningens

delfond torde det av civila departementet och fortifikationsstyrelsen föreslagna

beloppet, 400,000 kronor, kunna godtagas i avbidan på den mera ingående beräkning,

som måste företagas, innan hyresersättningen av Kungl. Majit bestämmes.

För marinförvaltningens delfond torde från verkstadsnämnden inflytande

hyra skäligen kunna uppskattas till 200,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

I enlighet med vad riksräkenskapsverket anfört torde för arméförvaltningens

delfonds vidkommande ett belopp av 300,000 kronor böra överföras från posten

hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden till

posten diverse inkomster.

Beträffande uppskattningen av ränteavkastningen ansluter jag mig till

riksräkenskapsverkets beräkningar.

Ifrågavarande inkomstposter torde sålunda för de respektive delfonderna

böra upptagas till i avrundat tal 806,000, 212,000 och 66,000 kronor, eller

sammanlagt 1,084,000 kronor.

Fondens sammanlagda inkomster uppgå således till 22,691,000 kronor.

Överskott.

Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, skall såsom

nämnt beräknas till 4 procent å det vid respektive budgetårs början i fonden

ingående kapitalet. I enlighet med riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

för budgetåret 1942/43 har överskottet å försvarsväsendets fastighetsfond \

förslaget till riksstat beräknats för arméförvaltningens delfond till 5,112,000

kronor, för marinförvaltningens delfond till 3,034,000 kronor och för flygförvaltningens

delfond till 2,271,000 kronor, eller således sammanlagt 10,417,000

kronor. Denna uppskattning av överskottet korresponderar mot den förut

förordade beräkningen av ersättningsanslagen.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till

stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1942/43 (bilaga B).

Hemställan.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte

dels — med återkallande av Sitt i årets statsverksproposition

gjorda förslag örn beräkning å kapitalbudgeten för budgetåret

1942/43 av ett anslag av 1,000,000 kronor till Iståndsättningsarbeten

å lantförsvarets byggnader — föreslå riksdagen att godkänna

omförmälda förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond

för budgetåret 1942/43 (bilaga B);

dels och föreslå riksdagen att för budgetåret 1942/43 anvisa

följande anslag, nämligen:

Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond:

Arméförvaltningens delfond, förslagsanslag ... kronor 10,444,000

Marinförvaltningens delfond, förslagsanslag... » 4,593,000

Flygförvaltningens delfond, förslagsanslag ... » 4,549,000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

K. G. Linden.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 258.

25

Bilaga A.

Sammanställning av fdrsvarsväsendets fastighetsfonds inkomster och utgifter för budgetåren

1941/42 (enligt stat) och 1942/43 (enligt myndigheternas beräkningar).

1942/43

Inkomster.

1941/42

Förvaltnings-

Riksräken-

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtm

lokaler:

1. Arméförval trun gens delfond ....

myndigheter- nas beräkning

skapsverkets

beräkning

7.575.000

4.095.000

3.052.000

14,722,000

11,379,811

5,392,400

4,785,000

21,557,211

11.529.000

5.648.000

4.927.000

22.104.000

2. Marinförvaltningens »

3. Flygförvaltningens » ....

Säger

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna

lokaler och markområden:

1. Arméförvaltningens delfond ....

1.697.000

485.000

118.000

2.300.000

1,691,651

478,600

150,000

2,320,251

1.392.000

479.000

150.000

2.021.000

2. Marinförvaltningens »

3. Flygförvaltningens » ..........

Säger

C. Diverse inkomster:

1. Arméförvaltningens delfond........

50.000

4.000

45.000

99.000

450.000

4,000

45,000

499.000

806,000

12,000

66,000

884,000

2. Marinförvaltningens » ....

3. Flygförvaltningens » ......

Säger

Summa

17,121,000

24,376,462

25,009,000

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Arméförvaltningens delfond .

5.300.000

1.840.000

1.050.000

8.190.000

7.401.000

2.752.000

1.575.000

11,728.000

7.401.000

2.752.000

1.575.000

11,728,000

2. Marinförvaltningens »

Flygförvaltningens »

Säger

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis .

450,000

455,000

565,000

2. Marinförvaltningens » , förslagsvis .

200,000

200,000

230,000

3. Flyglörvaltningens » , förslagsvis . .

800,000

1,308,000

1,040,000

Säger

1,450,000

1,963,000

1,835,000

0. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden

förhyrda lokaler och arrenderade markom- råden :

1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis .

372,000

649,462

649,000

2. Marinförvaltningens » , förslagsvis

144,000

123,000

123,000

3- Flygförvaltningens » , förslagsvis ..

165,000

257,000

257,000

Säger

681,000

1,029,462

1,029,000

överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Arméförvaltningens delfond..

3.200.000

2.400.000

1.200.000

6,800,000

5.016.000

2.800.000

1.840.000

9.656.000

5.112.000

3.034.000

2.271.000

10,417,000

2. Marinförvaltningens »

3. Flygförvaltningens »

Säger

Summa

17,121,000

24,876,462

25,009,000

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 258. 932 42 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Bilaga B.

Förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1942/43.

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Arméförvaltningen delfond.....................

2. Marinförvaltningens

3. Flygförvaltningens

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och

markområden:

1. Arméförvaltningens delfond .

2. Marinförvaltningens »

3. Flygförvaltningens »

C. Diverse inkomster:

1. Arméförvaltningens delfond ,

2. Marinförvaltningens »

3. Flygförvaltningens »

Summa

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Arméförvaltningens delfond............

2. Marinförvaltningens » ............

3. Flygförvaltningens » ............

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis

2. Marinförvaltningens » , förslagsvis

3. Flygförvaltningens » , förslagsvis

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av j

lokaler och arrenderade markområden:

1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis

2. Marinförvaltningens » , förslagsvis

3. Flygförvaltningens <> , förslagsvis

överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Arméförvaltningens delfond...........

2. Marinförvaltningens » ...........

3. Flygförvaltningens » .........1.

Summa

Kronor

Kronor

10,444,000

4.593.000

4.549.000

19,586,000

1,392,000

479.000

150.000

2,021,000

806,000

212,000

66,000

1,084,000

—

22,691,000

6.300.000

1.960.000

1.104.000

9,364,000

565.000

230.000

1,040,000

1,835,000

665.000

60,000

350.000

1.075,000

5.112.000

3.034.000

2.271.000

10,417,000

—

22,691,000

Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande kapitalinvesteringar för budgetåret 1942 43 i förs s. 2 i texten
  2. SU 1942:4 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1942/43 under riks staten s. 51 i texten