Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, m. m

1942-02-20 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:267, Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 267.

1

Nr 267.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus,

m. m.; given Stockholms slott den 30 april 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 30 april 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehesson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under kapitalbudgeten,

bilaga 3, Statens allmänna fastighetsfond, punkterna 1 och 2 föreslagit

riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet för budgetåret

1942/43 beräkna dels till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

ett reservationsanslag av 900,000 kronor, dels ock till vissa ledningsarbeten

vid statens anstalt för fallandesjuka ett reservationsanslag av 75,000 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 267.

919 49

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

•Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande frågor.

Reningsverk och avloppsledning vid Sundby sjukhus.

I skrivelse den 7 mars 1942 har medicinalstyrelsen gjort framställning

örn anslag till reningsverk och avloppsledning vid Sundby sjukhus vid

Strängnäs.

Medicinalstyrelsen framhåller i skrivelsen, att avloppsförhållandena vid

Sundby sjukhus under många år varit otillfredsställande. Mälarvattnet i

det mellan sjukhuset och Strängnäs stad belägna sundet hade under senare

tid varit så förorenat, att badförbud utfärdats för vissa delar av angränsande

stränder. Till föroreningen hade i hög grad bidragit, att allt spillvatten

från sjukhuset, där för närvarande vårdades cirka 1,000 patienter, utan

någon som helst rening utsläpptes i det relativt smala sundet. Den befintliga

avloppsledningen av trä, som utmynnade i Mälaren cirka 200 meter

från en å stranden belägen utlopps- och silbrunn av betong, vore skadad,

sannolikt av isen, varigenom ledningens längst ut i sjön befintliga del satts

ur funktion och utloppet sålunda flyttats betydligt närmare strandremsan

till en inom vassbevuxet område belägen punkt. Då det befintliga rensgallret,

som vore avsett för manuell rening, på grund av de senare årens

avsevärda föroreningar måst sättas ur funktion, hade föroreningar av fekalt

ursprung fritt fått strömma ut i Mälaren. Medicinalstyrelsen ansåge nämnda

förhållande icke kunna tillåtas få fortfara. Efter utredning, som i anledning

därav på styrelsens uppdrag verkställts av en ingenjörsbyrå i samråd

med sjukhusets ledning, hade ett förslag till avhjälpande av berörda missförhållanden

framkommit. Rörande nämnda förslag yttrar medicinalstyrelsen

:

Förslaget innebär dels att en ny avloppsledning, till sin längst ut belägna

del bestående av asfalterade och isolerade stålrör, nedlägges parallellt

med den befintliga, förbrukade ledningen, dels ock att å stranden uppföres

ett reningsverk med rotkammare m. m. Genom spillvattnets rening och

utflödets förläggande längre ut i Mälaren och på djupare vatten undanrödjas

de olägenheter, som nu bero på föroreningar från sagda sjukhus.

Sjukhusets vattenförsörjning baserar sig på långsamfiltrering av råvatten

från Mälaren. Det har emellertid under senare år inträffat epidemier vid

sjukhuset, som måste sättas i förbindelse med föroreningar av dricksvattnet.

Även örn spillvattnet från sjukhuset efter ett genomförande av föreliggande

förslag renas på mekanisk väg, utsättes Mälarvattnet för föroreningar

från annat håll i sådan utsträckning, att särskilda anordningar prövats

erforderliga för att vid behov kunna klorera dricksvattnet. Förslaget

innefattar därför också uppsättandet av en hypokloritapparat inom sjukhusets

maskinhus.

Kostnaderna för anläggningen i dess helhet, inklusive den verkställda

utredningen, hava beräknats uppgå till sammanlagt 162,500 kronor enligt

följande, av ingenjör sbyrån uppgjorda sammanställning:

Ny utloppsledning för avloppet i stället för en befintlig ledning,

som är förstörd.......................................................... 23,000

Reningsanläggning för avloppsvatten, omfattande slamavsättningsbassäng

med rotkammare, avlopps- och slampumpverk, vatten
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

och avloppsledningar för anläggningen, slamtorkbäddar, terrasse
ringar,

stängsel och elektriska ledningar m. m....................... 136,000

Kloreringsanläggning för natriumliypokloritlösning med ledningar

avsedd för desinfektion av vattenledningsvattnet under årstider,

då råvattnet är mer än vanligt förorenat ............................ 3,500

Sumanå kronor 162,500

Medicinalstyrelsen hemställer i anledning därav örn anvisande för ändamålet

av ett belopp å 162,500 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande till medicinalstyrelsen förklarat sig icke

hava något att erinra mot förslaget eller mot de beräknade kostnaderna för

dess genomförande.

De missförhållanden beträffande avloppsförhållandena och vattenförsörjningen

vid Sundby sjukhus, vilka framkommit vid den verkställda utredningen,

äro enligt min mening så allvarliga, att åtgärder med det snaraste

böra vidtagas för att få till stånd ur sanitär synpunkt godtagbara anordningar.

Det förslag härtill, som framlagts av medicinalstyrelsen, innebär

dels att en ny avloppsledning framdrages, dels att ett reningsverk uppföres,

dels ock att anordningar vidtagas för att vid behov kunna klorera dricksvattnet.

Kostnaderna härför äro beräknade till 162,500 kronor.

Yid min granskning av det framlagda förslaget har jag icke funnit anledning

till erinran mot detsamma. Jag föreslår därför, att ett belopp av

162,500 kronor anvisas för framdragande av avloppsledning och anläggande

av reningsverk vid Sundby sjukhus samt för utförande av anläggning för

klorering av dricksvattnet.

Ytterligare personalbostäder vid Sidsjöns sjukhus.

Det material, som låg till grund för det vid 1938 års riksdag fattade

beslutet örn uppförande av Sidsjöns sjukhus i Sundsvall, grundade sig å

en av byggnadsstyrelsen med skrivelse den 26 februari 1938 framlagd utredning.

Såvitt anginge frågan örn uppförande i anslutning till sjukhuset av

personalbostäder föreslogs i nämnda utredning uppförande av dels ett antal

bostäder för läkare och ogift personal, dels ock 39 familjebostäder för lägre

personal, fördelade på 16 tvåfamiljshus, vart och ett med två lägenheter örn

två rum och kök, ett radhus med sex lägenheter örn tre ä fyra rum och

kök samt en portvaktsbostad örn tre rum och kök.

I den till 1938 års riksdag avlåtna propositionen i ärendet (nr 176)

framhölls, att de i förslaget beräknade kostnaderna per vårdplats vore

väsentligt högre än beträffande det år 1935 färdigbyggda sinnessjukhuset

i Umeå. En av anledningarna därtill vore, att i fråga örn Sidsjöns sjukhus

räknats med betydligt större antal personalbostäder än vid Umedalens

sjukhus. I egenskap av föredragande departementschef framhöll jag

i anslutning därtill, att jag icke funne det behövligt, att personalbostäder

vid Sidsjöns sjukhus, vilket skulle komma att ligga inom Sundsvalls stad,

anordnades i större utsträckning än vad fallet vore i fråga om Umedalens

sjukhus samt att därutinnan sålunda utan vidare en möjlighet erbjöde sig

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 ■ Kungl. Maj:ts ''proposition nr 267.

till begränsning av kostnaderna. Mot detta uttalande framställde riksdagen

icke någon erinran.

I skrivelse den 30 augusti 1940 hemställde byggnadsstyrelsen om anvisande

av medel till slutförande av byggnadsarbetena vid Sidsjöns sjukhus.

Enligt den i nämnda skrivelse lämnade redogörelsen hade det ursprungligen

föreslagna byggnadsprogrammet för personalbostäder sedermera väsentligt

beskurits. Vad angår familjebostäderna för lägre personal innebar sålunda

det då föreliggande byggnadsprogrammet uppförande av allenast 24

dylika bostäder fördelade på tio tvåfamiljslius, ett radhus örn tre bostäder

samt en portvaktsbyggnad. Sedan frågan genom proposition (nr 216) förelagts

1941 års riksdag, fastställde Kungl. Majit den 28 juni 1941 byggnadsstyrelsens

i skrivelsen den 30 augusti 1940 framlagda förslag rörande antalet

personalbostäder.

I framställning den 9 december 1941 har statens sjukhuspersonals förbund

hemställt, att ytterligare ett 20-tal bostäder för gift personal måtte uppföras

vid Sidsjöns sjukhus. Enligt förbundets mening bomme de föreslagna 24

familjebostäderna att visa sig otillräckliga för den personal, som komme att

överföras till Sidsjöns sjukhus. Sjukhuset komme att få övertaga personalen

från Gådeå sjukhus och psykiatriska sjukhuset. Ett sextiotal befattningshavare

vid sistnämnda båda sjukhus vore gifta. Brist på bostäder förelåge

i Sundsvall, och denna brist måste bliva särskilt kännbar, då ytterligare

ett stort antal familjer inflyttade. Därest icke personalen från Gådeå

sjukhus och psykiatriska sjukhuset skolat överföras, hade sjukhusets bostadstillgång

säkerligen varit tillräcklig, enär personalen vid nya sinnessjukhus

i stor utsträckning vore ung och ogift. Såsom läget nu vore måste emellertid

åtgärder vidtagas för avhjälpande av svårigheterna. Förbundet hemställde

i anledning därav, att erforderliga åtgärder måtte vidtagas för uppförande

av ett 20-tal bostäder för gift personal vid Sidsjöns sjukhus.

Yttrande i ärendet har infordrats från medicinalstyrelsen, som i sin tur

hört direktionen för Sidsjöns sjukhus, samt från byggnadsstyrelsen.

Direktionen för Sidsjöns sjukhus har med instämmande överlämnat en av

sjukhuschefen vid sjukhuset verkställd utredning örn behovet av familjebostäder

för personalen. I nämnda utredning bär på grundval av uppgifter

örn personalens civilstånd vid andra sinnessjukhus beräkning gjorts av

den sannolika sammansättningen av personalen vid Sidsjöns sjukhus med

avseende å civilstånd. Vid beräkningen har hänsyn icke tagits till att

en stor del av de nyanställda, som äro ogifta, sannolikt ingå äktenskap

kort tid efter det de erhållit fast anställning. Enligt beräkningen

skulle, därest Gådeå sjukhus och psykiatriska sjukhuset nedlades, antalet

gifta manliga befattningshavare utgöra lil och, därest endast psykiatriska

sjukhuset nedlades, nämnda antal utgöra 99. Då antalet bostadslägenheter,

som beslutats skola uppföras inom sjukhusområdet, utgjorde 24,

skulle antalet erforderliga lägenheter för den gifta personalen utanför sjukhusområdet

utgöra i förra fallet 87 och i senare fallet 75. Toges hänsyn

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majlis proposition nr 267.

till att en viss mindre del av den gifta personalen komnae att rekryteras

bland redan i staden boende, torde det absoluta minimibehovet av nybyggda

lägenheter enligt utredningen kunna beräknas till 60 lägenheter. Sjukhuschefen

tillägger, att med hänsyn till resultatet av utredningen någon principiell

erinran icke kunde göras mot en utökning av antalet personalbostäder

vid sjukhuset. Andra överväganden kunde emellertid inverka på ståndpilnktstagandet

till frågan. Erfarenheten visade sålunda, att sedan ett sjukhus

varit i drift under några år befattningshavarna visade en tendens att

flytta^ från de förhyrda lägenheterna, varvid risk uppstode, att bostäder

komme att stå outhyrda. Utvecklingen på bostadsmarknaden komme dock,

fortsätter sjukhuschefen, säkerligen ej att gå i sådan riktning, att nämnda

risk bleve överhängande. Bland annat läge hyrorna i Sundsvall på en så

hög nivå, att de komme att motverka en allmän avflyttning från sjukhusområdet.

Anledning funnes därför enligt sjukhuschefen för statsmakterna

att överväga utökande av de redan beslutade familjebostäderna med ytterligare

ett antal lägenheter.

Medicinalstyrelsen omnämner i sitt yttrande, att styrelsen från ett antal

sinnessjukhus infordrat uppgifter örn personalens bostadsförhållanden. De

därvid erhållna uppgifterna hava av styrelsen sammanställts i följande

tabell:

Bostadsförhållanden

Personalens

Farn.-bostad v.

Annan

Bostad utom

sjukhuset

tjänstebostad

sjukhuset

%

%

%

Ulleråker ................

506

ii

38

51

Sundby ..................

304

ii

37

52

Birgitta..................

267

8

18

74

Ryhov....................

446

6

42

52

S:t Lars..................

459

7

29

74

S:ta Maria................

420

8

46

46

Kestad ..................

397

13

40

47

Säter ....................

405

11

22

67

Genomsnitt ..............

—

9

34

57

Sidsjön ..................

351

7

40

53

Under hänvisning till tabellen påpekar styrelsen, att det relativa antal personal,

som kunde inrymmas i de beslutade familjebostäderna vid Sidsjöns

sjukhus, understege motsvarande genomsnittsvärde för de övriga sjukhusen.

Styrelsen erinrar vidare, att vid byggandet under senare år av nya sinnessjukhus,

icke uppförts så stort antal familjebostäder som tidigare. Sålunda

funnes vid Ityhovs sjukhus, vilket vore det yngsta av de sjukhus, som omfattades

av undersökningen, familjebostäder för allenast 6 procent av personalen.

Styrelsen hänvisar till den utredning av sjukhuschefen, för vilken

tidigare redogjorts, samt framhåller, att även örn, såsom ifrågasatts, hyresgästernas

sparkasse- och byggnadsförening skulle låta uppföra ett antal bostäder,

den del av sjukhuspersonalen, som nyrekryterades, på grund av sin

relativa ungdom knappast kunde beräknas hava nått sådan ekonomisk ställ
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements

chefen.

Kungl. Martts proposition nr 267.

ning som tilläte delägarskap i dylika byggen. Med hänsyn därtill syntes

det styrelsen erforderligt, att statsmakterna vidtoge åtgärder för att i någon

mån undanröja bo stadssvårigheterna för sjukhusets gifta personal. Därest

nämnda svårigheter bleve alltför betydande, måste de ogynnsamt påverka

sjukhusets rekryteragsmöjligheter eller i varje fall försvåra situationen för

den gifta personal, som på grund av nedläggandet av psykiatriska sjukhuset

och Gådeå sjukhus lomme att tvångsförflyttas till Sidsjöns sjukhus antingen

i slutet av 1942 eller början av 1943. Uppförandet av ett 20 tal nya familjebostäder

skulle visserligen medföra, att familjebostäder uppfördes för ungefär

12.5 procent av personalen. Nämnda procenttal överskredes endast vid

Hestads sjukhus. Bostadsbeståndet i Sundsvall vore emellertid för närvarande

så utomordentligt hårt ansträngt, att särskilda åtgärder för frågans

lösning syntes styrelsen nödvändiga. Medicinalstyrelsen tillstyrkte därför,

att de av förbundet ifrågasatta åtgärderna måtte vidtagas.

Byggnadsstyrelsen tinner det med hänsyn till vad såväl förbundet som

medicinalst3rrelsen anfört påkallat, att en ökning av det beslutade antalet

familjebostäder vid sjukhuset vidtoges i den omfattning, som avsåges i framställningen.

Det 20-tal nya familjebostäder, som sålunda skulle komma till

utförande, syntes lämpligen böra anordnas såsom lägenheter örn två rum

och kök, förlagda till tio tvåfamilj shus av samma utformning som de tvåfamiljshus,

vilka inginge i det fastställda byggnadsprogrammet. Dessa ytterligare

tvåfamiljshus kunde lämpligen förläggas å ett jämförelsevis plant område

omedelbart öster örn de redan beslutade bostäderna för gift personal.

Kostnaderna för bostadshusen kunde beräknas till 36.500 kronor för byggnad

eller för tio byggnader sammanlagt 365,000 kronor, vartill komme kostnader

för yttre ledningar och vägar med 10,000 kronor. Dessa kostnader kunde

icke till någon del rymmas inom de för sjukhusanläggningen tidigare anvisade

anslagsmedlen. Byggnadsstyrelsen hemställde därför, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att till uppförande av ytterligare familjebostäder vid

Sidsjöns sjukhus såsom reservationsanslag för budgetåret 1942/43 anvisa ett

belopp av 375,000 kronor.

För vinnande av besparingar i fråga örn det ursprungliga byggnadsprogrammet

för Sidsjöns sjukhus minskades antalet familjebostäder från 39 till

24. Jag vill erinra örn att vid den tidpunkt, då beskärningen av antalet

familjebostäder beslöts, byggnadsvefksamheten i landet var mycket livlig,

varför anledning saknades att räkna med svårigheter för sjukhuspersonalen

att erhålla bostad utanför sjukhusområdet.

Förhållandena i sist angivna hänseende äro nu helt andra. Jag har underhand

införskaffat vissa uppgifter örn bostadsläget i Sundsvall. Antalet lediga

lägenheter den 15 november 1940 utgjorde 0.6 procent av samtliga lägenheter.

Nettobostadsproduktionen, vilken 1939 uppgick till 177 lägenheter

utgjorde under 1940 och 1941 allenast respektive 38 och 37 lägenheter. Tillgången

på smålägenheter angavs redan år 1939 vara otillräcklig och efterfrågan

på sådana lägenheter stigande. Samma tendens utvisa uppgifterna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 267.

per den 1 oktober 1941. Även den 1 april 1942 var tillgången på smålägenheter

otillräcklig oell hade i jämförelse med förhållandena den 1 oktober

194J minskat.

Såsom särskilt skäl för byggande av ytterligare familjebostäder pekas i

personalförbundets framställning på den omständigheten att till Sidsjöns

sjukhus komme att överföras personal från Gådeå sjukhus och psykiatriska

sjukhuset och att personalen på grund därav i större utsträckning än eljest

komme att bestå av gifta personer. Emellertid kommer jag i det följande

att föreslå bibehållande tillsvidare av Gådeå sjukhus. Möjligen kommer

platsbristen inom sinnessjukvården att föranleda, att jämväl nedläggandet av

psykiatriska sjukhuset ställes på framtiden. På grund härav kommer måhända

den nyanställda personalen vid Sidsjöns sjukhus att till mindre del

än beräknats bestå av gifta personer. Men även med beaktande ''härav bör

enligt min mening antalet familjebostäder vid sjukhuset utökas på sätt föreslagits.

Med användande av de av sjukhuschefen verkställda beräkningarna

skulle nämligen, därest psykiatriska sjukhuset ej nedlades, antalet utom

sjukhusområdet erforderliga lägenheter dock komma att uppgå till 62. Härvid

har icke räknats med den omständigheten, att många av dem, vilka vid

nyanställandet äro ogifta, kort därefter ingå giftermål. Med hänsyn till läget

på bostadsmarknaden förefaller det mig icke troligt, att den betydligt ökade

efterfrågan på bostäder, som även vid bibehållande av Gådeå sjukhus och

psykiatriska sjukhuset kommer att uppstå, kan tillgodoses inom den öppna

marknaden.

På grund härav och då byggnadsstyrelsens förslag i ärendet, enligt vilket

skulle för en kostnad, inberäknat yttre ledningar och vägar, av 375,000 kronor

uppföras tio tvåfamilj shus, synes mig lämpligt avvägt, tillstyrker jag,

att nyssnämnda belopp anvisas för ändamålet.

Bibehållande tills vidare av Gådeå sjukhus.

Sedan Västernorrlands läns landsting genom beslut den 5 september 1935

förklarat sig berett att, under förutsättning att ett statens sinnessjukhus förlädes

till Västernorrlands län, på de villkor, örn vilka överenskommelse

kunde träffas, övertaga Gådeå sjukhus i Härnösand för inrättande därstädes

av ett vårdhem för sinnessjuka, utarbetades av medicinalstyrelsen, efter muntliga

förhandlingar mellan styrelsen och delegerade för Västernorrlands läns

landstings förvaltningsutskott, ett förslag till avtal härom. Avtalsförslaget

var av följande lydelse:

Under förutsättning att dels Kungl. Majit, å ena sidan, och Västernorrlands

läns landsting, å andra sidan, godkänner nedanstående avtal dels ock

Kungl. Majit meddelar beslut örn uppförande av ett statligt sinnessjukhus

inom Västernorrlands län har mellan medicinalstyrelsen och Västernorrlands

läns landstings förvaltningsutskott träffats följande avtal.

Till Västernorrlands läns landsting överlåter Kungl. Majit och kronan det

område i Härnösands stad, som nu disponeras för Gådeå sjukhus därstädes,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. May.ts proposition nr 267.

jämte å området befintliga byggnader oell till sjukhuset hörande fasta inventarier.

I händelse ovan angivna förutsättningar inträffa, tillträdes fastigheten av

landstinget i befintligt skick vid ingången av året näst efter det år, under

vilket ett nyuppfört sinnessjukhus inom Västernorrlands län blir avsynat

och godkänt” för ett antal av minst 300 där iordningställda vårdplatser.

Köpeskillingen fastställes till 450,000 kronor. Av detta belopp skall landstinget

å tillträdesdagen erlägga 400,000 kronor. Återstående köpeskilling

50,000 kronor skall erläggas vid utgången av det år, varunder Kungl. Majk

och riksdagen meddelat beslut örn att statsbidrag skall utgå till driften av

sådana vårdhem för sinnessjuka, som anordnas av landsting, i huvudsaklig

överensstämmelse med det förslag, som statens sjukvårdskommitté framlagt

i sitt den 17 maj 1934 avgivna betänkande angående den slutna kroppssjukvården

i riket, dock tidigast å tillträdesdagen.

Till sjukhuset hörande lösa inventarier äger landstinget övertaga i den

omfattning, vartill landstinget finner anledning, mot ersättning, sorn, i händelse

annan överenskommelse ej träffas, bestämmes av skiljemän i den ordning

gällande lag örn skiljemän föreskriver.

Kostnaden för lagfart å fastigheten bestrides av landstinget.

Den 11 september 1936 beslöt landstinget godkänna avtalsförslaget.

Med skrivelse den 29 januari 1937 avgav medicinalstyrelsen förslag rörande

dels förläggning av nytt sinnessjukhus till Sidsjöområdet i Sundsvall,

dels ock nedläggande av Gådeå sjukhus. Beträffande sistnämnda fråga anförde

styrelsen:

Under de sista åren har endast det allra nödvändigaste underhållsarbetet

verkställts oall sjukhuset är därför i behov av en fullständig renovering

inom de närmaste åren, örn det skall bibehållas för någon form av statlig

sinnessjukvård. Yärmeledningsanläggningen måste sålunda under sådan förutsättning

ersättas med en ny, vattenklosetter införas, vatten-, avlopps- och

elektriska ledningar så gott som fullständigt förnyas. Kör att möjliggöra

en mot moderna krav något så när svarande sinnessjukvård måste, som

ovan sagts, emellertid även själva sjukhusbyggnaderna radikalt ombyggas

och kompletteras med nybyggnader. Kostnaderna för sjukhusets fullständiga

renovering skulle för den skull bliva högst avsevärda och hava uppskattats

till minst en och en halv miljon kronor, varvid erforderliga nybyggnader

dock icke medräknats. Då det emellertid på grund av de lokala förhållandena

icke kan bliva fråga örn något mera avsevärt ökat platsantal, måste ett

sålunda renoverat sjukhus dock alltid bliva proportionsvis dyrt i drift och

kan aldrig beräknas bliva fullt modernt.

Medicinalstyrelsen hemställde på grund därav, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen besluta, dels att Gådeå sjukhus måtte nedläggas och på

av styrelsen angivna villkor för en summa av 450,000 kronor överlåtas till

Västernorrlands hins landsting, dels ock — under förutsättning att Sundsvalls

stad på vissa angivna villkor till Kungl. Majit och Kronan överläte

Sidsjöområdet i Sundsvall — att ett nytt sinnessjukhus med 800 ä 900 vårdplatser

måtte uppföras på nämnda område.

Frågan örn uppförande av ett sinnessjukhus å Sidsjöområdet och nedläggande

av Gådeå sjukhus förelädes sedermera 1937 års riksdag (prop. nr

124). I egenskap av föredragande departementschef biträdde jag därvid

medicinalstyrelsens förslag i nämnda avseenden och på min hemställan be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

slöt Kungl. Maj:! föreslå riksdagen att besluta, att i Sundsvall skulle å

nämnda område uppföras ett nytt sinnessjukhus, beräknat att omfatta omkring

900 vårdplatser, under förutsättning dock att avtal i enlighet med angivna

grunder träffades dels med Västernorrlands läns landsting rörande

övertagande av Gådeå sjukhus, dels ock i vissa angivna avseenden med

Sundsvalls stad.

Riksdagen (skrivelse nr 431) förklarade sig icke vilja bestrida, att vägande

skäl kunde anföras till förmån för Kungl. Maj:ts förslag. Att riksdagen

emellertid trots detta icke ansett sig böra obetingat tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag sammanhängde, enligt vad i riksdagens skrivelse vidare framhölls,

med att riksdagen icke kunnat frigöra sig från tanken att bibehållandet av

Gådeå sjukhus, utbyggt till förslagsvis 600 vårdplatser, och inrättandet av

ett nytt sjukhus av samma storlek i Gävleborgs län skulle utgöra en lösning,

värd att ytterligare övervägas. Vid ett dylikt övervägande måste emellertid

huvudvikten läggas vid kostnaderna för en om- och nybyggnad av

Gådeå sjukhus. Det vore därför angeläget, att dessa kostnader snarast möjligt

utreddes, vilken utredning lämpligen borde ske genom byggnadsstyrelsens

försorg. För att byggnadsarbetenas igångsättande icke skulle onödigt

fördröjas, ansåg sig riksdagen böra bemyndiga Kungl. Majit att, sedan resultatet

av nämnda utredning förelåge, träffa avgörande mellan det av riksdagen

framförda alternativet och Sundsvallsalternativet. Av det anförda

följde, att riksdagen ansett sig icke böra taga ställning till det framlagda

förslaget till avtal med Västernorrlands läns landsting. Riksdagen beslöt

i anslutning till det anförda, att ett norrländskt sinnessjukhus skulle uppföras

samt bemyndigade Kungl. Majit att i enlighet med vad riksdagen anfört

besluta rörande sjukhusets förläggning och platsantal.

Sedan med anledning av riksdagens uttalande åt byggnadsstyrelsen uppdrag^

att efter samråd med medicinalstyrelsen verkställa utredning rörande

de kostnader, som omändring och utbyggnad av Gådeå sjukhus till 600

vårdplatser skulle betinga, inkom byggnadsstyrelsen den 29 september 1937

med den anbefallda utredningen. Sedan Kungl. Majit därefter genom beslut

den 15 oktober 1937 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med medicinalstyrelsen

verkställa erforderlig utredning samt upprätta ritningar och

kostnadsberäkningar för uppförande av ett nytt sinnessjukhus i Sundsvall,

inrymmande omkring 900 vårdplatser, samt byggnadsstyrelsen den 26 februari

1938 inkommit med utredning och förslag i ämnet, förelädes frågan genom

proposition nr 176 1938 års riksdag. Såsom föredragande departementschef

anförde jag i samband därmed — efter redogörelse för resultatet av den

genom byggnadsstyrelsens försorg verkställda utredningen — att jag icke

ansett mig böra tillstyrka en ombyggnad av Gådeå sjukhus utan fasthållit

vid min för 1937 års riksdag framlagda plan, att ett nytt sinnessjukhus

borde uppföras i Sundsvall. Jag hemställde därför, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen besluta, att i Sundsvall skulle i huvudsaklig överensstämmelse

med framlagt förslag uppföras ett nytt sinnessjukhus för en beräknad

kostnad av högst 10,400,000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Riksdagen (skrivelse nr 348) anmälde sedermera, att riksdagen beslutat,

att i Sundsvall skulle, i huvudsaklig överensstämmelse med det av Kungl.

Majit framlagda förslaget, uppföras ett nytt sinnessjukhus för en beräknad

kostnad av högst 10,400,000 kronor.

I skrivelse den 13 mars 1942 har medicinalstyrelsen till skärskådande upptagit

frågan örn bibehållande tills vidare av Gådeå sjukhus. Förhållandena

hade, framhåller styrelsen, steg för steg i liera avseenden undergått så avsevärda

förändringar, att ett överlåtande till vederbörande landsting av Gådeå

sjukhus vid öppnandet av Sidsjöns sjukhus eller omkring den 1 januari

1943 för närvarande icke kunde anses vara till det allmännas fördel. Bristen

på platser inom den statliga sinnessjukvården hade sålunda än ytterligare

ökats. Överbeläggningen hade under de senaste fem åren ökat från i genomsnitt

11,3 till cirka 17,1 procent, medan exspektantsiffran det oaktat vore

praktiskt taget oförändrad. Det av kristiden betingade statsfinansiella läget

berättigade icke till det antagandet, att något mera omfattande nyskapande

av vårdplatser i form av nya sinnessjukhus skulle kunna komma till stånd

inom rimlig tid. Det statsfinansiella läget hade även medfört, att för närvarande

avkall måste göras å de fordringar, som för fem år sedan med rätta

ansågos böra uppställas med avseende å sjukhusens utrustning och allmänna

standard. Medicinalstyrelsen erinrade därjämte örn att Kungl. Majit den 6

februari 1942 uppdragit åt styrelsen att i samråd med socialstyrelsen verkställa

utredning angående möjligheten att anordna smärre sekundäravdelningar,

anslutna till befintliga statliga sinnessjukhus. Det vore enligt styrelsen

närmast i samband med denna utredning som styrelsen ansett sig

böra upptaga frågan örn bibehållande av Gådeå sjukhus. En sådan åtgärd

skulle omedelbart och med relativt små kostnader för det allmänna medföra

en påtaglig lättnad i platsbristen. Rörande omfattningen av de byggnadsarbeten,

som vore ofrånkomliga för sjukhusets användande såsom sekundärsjukhus,

yttrar medicinalstyrelsen:

Vid ett besök å sjukhuset, som den 2 mars 1942 avlades av medicinalrådet

Björck, överinspektören för sinnessjukvården Goldkuhl och styrelsens arkitekt

Ahlberg, fördes överläggningar med sjukhusledningen rörande omfattningen

av de reparationsarbeten, som måste betraktas såsom ofrånkomliga, därest

sjukhuset skulle beräknas kunna funktionera såsom sekundärsjukhus under

en period av minst 5 år. Det visade sig då, att de åtgärder, som från sjukhusledningen

och därvarande maskinmästare påkallades, under nämnda förutsättning

icke skulle behöva bliva så kostsamma, att förslaget ur ekonomisk

synpunkt komme att ställa sig för statsverket ofördelaktigt. Kostnaderna

för ofrånkomliga arbeten beräknades nämligen med bred marginal till högst

250,000 kronor och skulle måhända kunna bliva lägre. Det måste dock i

detta sammanhang anföras, att de arbeten, som härvidlag ansågos nödvändiga,

icke på något sätt till sin omfattning motsvara vad som förut prövats

erforderligt för sjukhusets försättande i fullgott skick. Yattenklosetter skulle

sålunda införas endast till ett begränsat antal och på de ställen, där nackdelarna

med de nuvarande anordningarna vore särskilt påtagliga. Den elektriska

utrustningen skulle endast på de ur driftsteknisk synpunkt viktigaste

punkterna ersättas med nya installationer, och värmeledningsanordningen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

11

moderniseras blott genom mera ekonomisk dragning av de tillförande ledningarna

m. m. Vad angår antalet vårdplatser kan detta efter sjukhusets

förändring till sekundärsjukhus beräknas komma att uppgå till cirka 325.

Frågan om bibehållande tills vidare av Gådeå sjukhus hade, enligt vad

medicinalstyrelsen vidare omnämner, under hand dryftats med landstingsdirektören

i Västernorrlands län, som därvid med hänsyn till storleken av

en del andra landstingets sjukvårdsfrågor, som krävde omedelbart tillgodoseende,

för sin del förklarade sig komma att påyrka, att det preliminära

avtalet mellan Kungl. Majit och Kronan samt landstinget icke skulle träda

i kraft förrän tidigast tio år efter den avtalade tidpunkten. Sedermera hade

landstingets förvaltningsutskott i skrivelse den 10 marö 1942 förklarat sig

berett att träda i underhandlingar med styrelsen för att, örn så funnes påkallat,

träffa överenskommelse örn att gällande avtal om landstingets övertagande

av Gådeå sjukhus annullerades eller andra grunder fastställdes för

sjukhusets disponerande i fortsättningen av statsverket. Vid muntliga överläggningar

inom medicinalstyrelsen den 12 mars 1942 hade emellertid förvaltningsutskottets

representanter förklarat sig icke hava något att erinra

mot att sjukhusets övertagande uppskötes tio år. Medicinalstyrelsen anslöte

sig för sin del till en sådan lösning av frågan, så mycket mera som landstinget

därigenom finge tillfälle att allsidigt utreda och måhända på annat

sätt än förut avsetts lösa frågan örn anordnande av vårdhem för lättskötta

sinnessjuka.

Under de år som förflutit sedan frågan örn nedläggande av Gådeå sjukhus

senast var uppe till behandling hava åtskilliga omständigheter inträffat,

som inverka på frågans bedömande. Skäl synas därför föreligga att ånyo

upptaga densamma till prövning.

Sålunda har bristen på platser inom den statliga sinnessjukvården successivt

gjort sig alltmer gällande. Av medicinalstyrelsens skrivelse i ärendet

framgår, att överbeläggningen å sinnessjukhusen under de senaste fem åren

ökat från i genomsnitt 11,3 till omkring 17,i procent. I nämnda procenttal

torde vårdplatserna för asociala imbecilla och svårskötta obildbara sinnesslöa

vara medräknade. Körande läget den 1 april 1942 har jag under hand

inhämtat, att det procenttal, som angiver överbeläggningen, utgjorde med

medräknande av imbecilla m. fl. 19,2 procent och eljest 20,3 procent. Sam*

tidigt har exspektantsiffran förblivit praktiskt taget oförändrad. Såväl till

följd av det statsfinansiella läget som på grund av försörjningssvårigheterna

beträffande byggnadsmaterial äro möjligheterna att genom tillbyggnader öka

platsantalet inom sinnessjukvården för närvarande starkt förminskade. Anförda

omständigheter verka jämväl hän mot sänkning av de anspråk, vilka

tidigare voro normgivande i fråga örn de yttre anordningarna inom sinnessjukvården.

Vid nu angivna förhållanden kan man enligt mili mening — trots de

allvarliga erinringar ur driftekonomisk synpunkt, som kunna resas däremot —

icke underlåta att utnyttja den föreliggande möjligheten att för en beräknad

kostnad av 250,000 kronor under en tid av fem år utvinna ytterligare örn
-

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

kring 325 platser för sinnessjukvården. Jag tillstyrker därför medicinalstyrelsens

förslag om utförande av vissa reparationsarbeten vid Gådeå sjukhus.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen för den tidigare behandlingen

av frågan örn nedläggande av Gådeå sjukhus framgår har det uppgjorda

förslaget till avtal nied Västernorrlands läns landsting väl förelagts 1937 års

riksdag, som emellertid icke tog ställning vare sig härtill eller till frågan

örn nedläggande av Gådeå sjukhus. Vid 1938 års riksdag fattades beslut

örn uppförande av Sidsjöns sjukhus, men något beslut rörande Gådeå sjukhus

eller något uttryckligt godkännande av avtalsförslaget förekom ej. Avtalsförslaget

torde därför nu böra föreläggas riksdagen för godkännande, dock

med den ändringen att tidpunkten för avtalets ikraftträdande framflyttas

tio år.

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 163 beslöt 1935 års riksdag,

att vid akademiska sjukhuset i Ujnpsala skulle uppföras en psykiatrisk

klinik, inrymmande 122 vårdplatser. Kostnaden för klinikens uppförande

beräknades av riksdagen till högst 1,450,000 kronor, varav riksdagen anvisade

100,000 kronor. Sedan jag vid frågans behandling vid 1936 års riksdag på

då anförda skäl ansett mig icke kunna förorda någon jämkning av den av

mig vid 1935 års riksdag angivna kostnadssumman, 1,597,000 kronor, godkände

riksdagen denna kostnadsberäkning och anslog för budgetåret 1936/37

ytterligare 275,000 kronor. Nästföljande års riksdag anslog därefter för

budgetåret 1937/38 ett belopp av 400,000 kronor. Dittills hade riksdagen

sålunda ställt sammanlagt 775,000 kronor till.förfogande. Av skilda anledningar

har byggnadsföretaget ej kommit till utförande. Emellertid hava av

sistnämnda belopp — delvis efter riksdagens hörande — genom särskilda

Kungl. Maj:ts beslut anvisats tillhopa 227,000 kronor för möjliggörande av

klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomilokaler, varför av

beloppet 775,000 kronor återstå odisponerade 548,000 kronor.

I en för 1938 års riksdag anmäld skrivelse den 31 augusti 1937 meddelade

byggnadsstyrelsen, att sammanlagda kostnaderna för byggnadsföretaget

av angiven anledning kunde beräknas hava ökat till 2,034,000 kronor.

På denna grund ansåg jag mig vid angivna tidpunkt ej böra påkalla åtgärder

för byggnadsföretagets igångsättande och förklarade mig sakna anledning

att i det sammanhanget beräkna medel för bestridande av de ytterligare

kostnader, som av byggnadsstyrelsen angivits.

Frågan upptogs sedermera ånyo i proposition nr 2 till 1941 års riksdag

(Bil. 16, punkt 1). Jag anförde därvid till statsrådsprotokollet, att det på

grund av det starkt omvittnade behovet av den psykiatriska kliniken finge

anses önskvärt, att klinikens uppförande snarast påbörjades. De höga byggnadskostnaderna

utgjorde visserligen alltjämt ett hinder därför, men därest

läget på byggnadsmarknaden ansåges motivera uppförandet av vissa nyttiga

och nödvändiga statliga byggnader erbjöde psykiatriska kliniken i Uppsala

ett lämpligt arbetsobjekt. Jag ansåg mig emellertid böra förorda, att 1940

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 267.

13

års civila byggnadsutredning före byggnadsföretagets påbörjande erhöll i

uppdrag att underkasta det föreliggande förslaget en ingående granskning

ur besparingssynpunkt. Jag anförde vidare, att det undandroge sig mitt

bedömande, huruvida som en följd av byggnadsutredningens granskning

någon del av de av byggnadsstyrelsen senast beräknade kostnaderna —

2.034.000 kronor — kunde inbesparas oavsett ytterligare stegrade materialpriser

och löner. Skulle så ej bliva fallet — vilket jag försiktigtvis räknade

med — komme ytterligare högst (2,034,000 — 775,000) 1,259,000 kronor

eller, avrundat, 1,260,000 kronor att erfordras. Jag hemställde därför örn

förslag till riksdagen örn anvisande av nämnda belopp såsom reservationsanslag

(B).

Riksdagen (skrivelse nr 58) hade ej något att erinra mot att uppförandet

av den psykiatriska kliniken påbörjades. Riksdagen förklarade sig därvid

utgå från att föreliggande förslag i ämnet underkastades en ingående granskning

ur besparingssynpunkt på sätt av mig förordats. Under denna förutsättning

ansåg sig riksdagen böra anvisa det för ändamålet äskade beloppet,

1,260,000 kronor.

Sedan Kungl. Majit den 14 mars 1941 överlämnat handlingarna i ärendet

till 1940 års civila byggnadsutredning med uppdrag att verkställa den

förutsatta omprövningen i kostnadsavseende, inkom byggnadsutredningen

den 6 november 1941 med utredning och förslag i ärendet. Utredningen

förklarar sig hava uppgjort riktlinjer för omarbetning av det föreliggande

förslaget i kostnadsbesparande syfte med beaktande av att ur vårdsynpunkt

betydelsefulla värden lämnades i möjligaste mån orubbade och att

ur medicinsk synpunkt numera önskvärda förbättringar vidtoges. Uppdrag

hade lämnats arkitekten G. Birch-Lindgren att efter de meddelade

riktlinjerna utarbeta ett reviderat skissförslag. Efter redogörelse för innebörden

av nämnda förslag upplyser utredningen, att det år 1937 till (2,034,000

— 227,000) 1,807,000 kronor kostnadsberäknade förslaget, syntes med nu gällande

materialpriser och arbetslöner kunna uppskattas draga en kostnad av

omkring 2,100,000 kronor. Yad anginge det av utredningen framlagda reviderade

förslaget hade detsamma genom utredningens försorg underkastats

detaljerad kostnadsberäkning. Denna hade givit till resultat, att kostnaderna

vid ett förenklat utförande av byggnadens detaljer, företrädesvis avseende

posterna fasadtegel, fönsterbänkar och målning, kunde beräknas till

1.660.000 kronor. Därest pålning icke funnes erforderlig för sjukhusbyggnaden,

reducerades kostnaden med 90,000 kronor. Utredningen hemställde,

att Kungl. Majit måtte fastställa att lända till huvudsaklig efterrättelse det

enligt utredningens direktiv omarbetade förslaget med vissa av utredningen

angivna jämkningar.

Universitetskanslersämbetet överlämnade med skrivelse den 12 december

1941 en hemställan från större akademiska konsistoriet i Uppsala, att anslaget

till uppförande av psykiatriska kliniken måtte ställas till förfogande och

arbetena med byggnadsföretaget med det snaraste få igångsättas. Konsis
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

toriet åberopar i sin skrivelse en framställning den 1 december 1941 av

medicinska fakulteten i Uppsala, som dels hänvisar till de alltjämt giltiga

skäl, med vilka fakulteten i upprepade skrivelser alltsedan år 1906 motiverat

det trängande behovet av en psykiatrisk klinik i Uppsala, dels ock framhåller

vissa omständigheter, som under senare år tillkommit och som enligt

fakultetens mening kommit behovet av en psykiatrisk klinik att göra sig

gällande med stigande eftertryck. I sistnämnda hänseende anför fakulteten

bland annat:

De lokaler vid Ulleråkers sjukhus, vilka tjänstgöra såsom psykiatrisk

klinik, ha med åren blivit alltmera olämpliga för sitt ändamål. Då den redan

1936 i princip beslutade moderniseringen av Ulleråkers sjukhus ännu icke

genomförts beträffande sjukavdelningarna, ha dessa blivit i alltmera trängande

behov av en genomgripande renovering och modernisering. Sjukvårdslokalerna

i den del av sjukhuset, som tjänstgör såsom psykiatrisk klinik och som i huvudsak

uppfördes mellan början av 1800-talet och 1880, höra till de mest omoderna

och i fråga örn nutida sjukhusstandard mest efterblivna, som för närvarande

liro i bruk i Sverige. De kunna icke skänka de studerande en riktig uppfattning

örn nutida sinnessjukvård och lämpa sig icke såsom sjukvårdslokaler

på ett undervisningssjukhus. Klinikens laboratorieutrymmen, som

i avvaktan på moderniseringen utgöras av en nödtorftigt omändrad personalbostad

örn två rum och hök, äro olämpliga för sitt ändamål och alldeles

otillräckliga. Särskild föreläsningssal finnes ej, och sjukvårdspersonalens

läsrum har därför sedan årtionden fått tjäna såsom sådan. Lokalen, som

liven användes såsom sammanträdeslokal och gymnastiksal, uppfördes omkring

år 1880 och har ej moderniserats. Den är såsom föreläsningssal i

olika hänseenden mycket bristfällig

Annu allvarligare än dessa olägenheter vore, enligt vad fakulteten framhåller,

de, som gällde undervisningsmaterialet. Sedan fakulteten därjämte

belyst nackdelarna av att professuren i ämnet vore sammankopplad med

befattningen som styresman vid ett av rikets större statliga sinnessjukhus

och överläkare för en sjukavdelning med omkring 600 sängar, framhåller

fakulteten sammanfattningsvis, att den psykiatriska disciplinen i Uppsala

arbetade under förhållanden, som torde sakna motstycke inom andra kliniska

discipliner i riket och vilka under senare år förvärrats. Fakulteten

ville därför bestämt understryka det överhängande behovet av en psykiatrisk

klinik i Uppsala och hemställde, att konsistoriet måtte söka utverka, att

arbetena med klinikens uppförande snarast måtte igångsättas.

Universitetskanslersiimbetet hemställer för egen del, att Kungl. Majit måtte

vidtaga åtgärder för igångsättande med det snaraste av ifrågavarande byggnadsföretag.

Huvudparten av de för ifrågavarande byggnadsföretag anvisade medlen

kunna icke tagas i anspråk med mindre arbetslöshetspolitiska skäl kunna

åberopas därför. Nämnda förutsättning för anslagets utnyttjande är för

närvarande icke för handen. Såsom i det föregående omnämnts framhöll

jag redan då frågan örn anslag till psykiatriska kliniken i Uppsala genom

proposition nr 2 förelädes 1941 års riksdag önskvärdheten av att klinikens

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

uppförande snarast påbörjades. Olägenheterna av ett fortsatt uppskov nied

kyggnadsföretaget skärpas alltefter som uppskovet förlänges. Jag vill med

hänsyn härtill föreslå, att bemyndigande utverkas av riksdagen att få taga

de för byggnadsarbetets utförande erforderliga medlen i anspråk oberoende

av de för anslaget eljest gällande förutsättningarna.

Den granskning ur besparingssynpunkt, som det föreliggande förslaget

underkastats inom 1940 års civila byggnadsordning, har trots de stegrade

materialpriserna lett till en kostnadsminskning av omkring 150,000 kronor.

Då det genom utredningens försorg reviderade förslaget synes mig kunna

fastställas att i huvudsak lända till efterrättelse vid byggnadsarbetets utförande,

torde man kunna räkna med att viss besparing skall uppstå å det

anvisade anslaget.

I avsikt att erhålla större avstånd mellan kliniken och angränsande militära

byggnader har utredning verkställts rörande möjligheterna till en något

ändrad förläggning av kliniken. Denna utredning har utvisat, att man, utan

att behöva företaga annat än smärre jämkningar i planläggningen, kan avsevärt

öka avståndet till närmaste militära byggnad genom att välja en byggnadsplats,

som dels bildar rät vinkel mot den förut avsedda platsen, dels

ock är belägen längre norr ut än denna, dock fortfarande söder örn stora

vägen genom sjukhusområdet. Av utförda borrningar att döma synas grundförhållandena

å den ursprungliga och den nya byggnadsplatsen vara likartade.

För egen del har jag icke något att invända mot att kliniken anlägges

på nyss angivet sätt.

Inköp av markområde för Järvsö sjukhus.

I skrivelse den 20 februari 1942 bär medicinalstyrelsen hemställt örn anvisande

av ett belopp å 4,000 kronor för inköp av ett till Järvsö sjukhus

gränsande område örn cirka 20,900 kvadratmeter.

Medicinalstyrelsen anför i skrivelsen, att antalet arbetsföra manliga patienter

vid Järvsö sjukhus för närvarande utgjorde omkring 40 och bomme,

sedan lepravården därstädes nedlagts, att öka med något mera än ett tiotal.

Patienterna bereddes sysselsättning genom arbete i den till sjukhuset hörande

trädgården, som huvudsakligen utnyttjades för odling av potatis, samt å ett

sjukhuset tillhörigt skogsskifte. Det vore önskvärt, att sjukhuset gjordes

självförsörjande i avseende å produktion av rotfrukter och grönsaker. Möjlighet

förefunnes nu att inköpa ett omedelbart intill sjukhuset beläget markområde

örn cirka 20,900 kvadratmeter, benämnt 14 penningland av Kramsta l1.

Viss mindre del av området arrenderades för närvarande av sjukhuset för

vedupplag. Med nuvarande ägaren av området Ingrid Nilsson hade styrelsen

träffat ett preliminärt köpeavtal, enligt vilket området försåldes till styrelsen

för en köpeskilling av 4,000 kronor. Med hänsyn till områdets belägenhet

och storlek ansåge styrelsen nämnda belopp skäligt. Styrelsen hemställde

därför örn anvisande av 4,000 kronor för inköp av nämnda markområde.

Vid medicinalstyrelsens skrivelse fanns fogad avskrift av det preliminära

köpeavtal, som träffats rörande ifrågavarande område. Avskriften torde såsom

Utlaga få fogas till statsrådsprotokollet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Departemenischefen
-

il luigi. Maj:ts proposition nr 267.

Genom förvärv av ifrågavarande till området för Järvsö sjukhus gränsande

markområde ökas möjligheterna att bereda sjukhuspatienterna sysselsättning

genom trädgårdsarbete samt att göra sjukhuset självförsörjande i

avseende å rotfrukter och grönsaker. På grund härav och då varken den

avtalade köpeskillingen, 4,000 kronor, eller de övriga villkor, som innefattas

i det föreliggande avtalet, givit mig anledning till erinran, tillstyrker jag

avtalets godkännande.

Vissa ledningsarbeten vid statens anstalt för fallandesjuka.

I skrivelse den 22 september 1941 har medicinalstyrelsen anmält behov

av utförandet av vissa ledningsarbeten vid statens anstalt för fallandesjuka

för en preliminärt beräknad kostnad av 75,000 kronor. Arbetena avsågo

dels utvidgning och partiell omläggning av vatten- och avloppssystemet vid

anstalten, dels ock anordnande av en ny reningsanläggning för anstaltens

avloppsvatten.

Sedermera har styrelsen med skrivelse den 7 mars 1942 överlämnat av

särskilt anlitad teknisk expert verkställd utredning rörande arbetena, innefattande

kostnadsberäkning och arbetsbeskrivning. Styrelsen har i anslutning

härtill anfört:

Anstaltens byggnader, som ligga tämligen starkt spridda å ömse sidor

örn järnvägslinjen Jönköping—Falköping, kunna med avseende å avloppsförhållandena

indelas i följande fyra grupper, nämligen:

1. Anstaltens centrala byggnadsbestånd, beläget öster örn järnvägen och

omfattande skol-, administrations- och ekonomibyggnader ävensom tre för

patienter avsedda hus, äro anslutna till ett avloppsnät, som sammanförts

till en mindre reningsanläggning vid Vättern.

2. Arbetshemmet Solbacken och tre bostadshus för gift personal, samtliga

belägna väster örn järnvägen, hava en gemensam provisorisk avloppsledning,

som mynnar i ett genom den s. k. Djupadalen löpande mindre

vattendrag med utflöde i Vättern.

3. Avlopp från stall, ladugård och svinhus, likaledes belägna väster örn

järnvägen, erhålles genom en nyligen anlagd, vid ladugården belägen urinbrunn.

4. Å norra delen av anstaltsområdet, öster örn järnvägen, befintliga byggnader,

nämligen elevhemmet »Minnet», trädgardsmästarbostad, växthus och

verkstadsbyggnaden »Tillflykten» avbörda sitt spillvatten till ett öppet dike.

Avloppssystemet, avseende grupp 1, funktionerar under normala förhållanden

tillfredsställande. Då reningsverket emellertid har att emottaga både

spill- och regnvatten, är detsamma vid större nederbörd otillräckligt. Med

hänsyn till att intaget för Jönköpings stads vattenledningsverk är beläget

cirka 900 meter norr örn nu ifrågavarande reningsverk, bör dettas bristande

effektivitet undanrödjas.

I byggnaderna, hänförliga till grupp 2 här ovan, hava vattenklosetter icke

kunnat installeras, emedan den bäck, till vilken denna byggnadsgrupps spillvatten

avledes, utmynnar vid anstaltens badplats. Redan den nuvarande

föroreningen av vattnet är betänklig och strandformationen medgiver ej forflyttning

av badplatsen.

De primitiva avloppsförhållandena för byggnaderna inom grupp 4 synas

snarast böra ordnas, så att vattenklosetter och övriga sanitära installationer

kunna anordnas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

17

Det av styrelsen överlämnade förslaget till ordnande av anstaltens avloppsfråga

avser att genom nya ledningar sammanföra spillvattnet från samtliga

byggnader med undantag av grupp 3 till det befintliga reningsverket.

Avloppsledningarna inom de centrala och södra byggnadsgrupperna skola

enligt förslaget bibehållas för avledande av regnvatten. Inom de norra

byggnadsgrupperna, som omfatta mindre byggnader, anses regnvattnet utan

olägenhet kunna avledas i öppna diken. Då det nya avloppssystemet och

det ökade antalet vattenklosetter medföra större tillförsel av spillvatten än

tidigare, anses utvidgning och omläggning av reningsverket vara erforderliga.

Reningsverket skulle sålunda enligt förslaget förses med en större

slamavsättningsbassäng. Den nuvarande bassängen skulle omändras och

utnyttjas som rotkammare samt förses med en mindre pumpanläggning.

Därjämte skulle en ny kombinerad sandfångare och silbrunn utföras, varjämte

slamtorkbädden skulle utvidgas.

Förslaget avser jämväl förbättring av anstaltens vattenförsörjning. I

nämnda avseende innebär förslaget huvudsakligen framdragande av en

ny 100 mm. ledning från den befintliga tillförande ledningen till byggnadsgrupp

2, där vattenklosetter komme att införas, ävensom uppsättande av

brandpost vid anstaltens i närheten av denna byggnadsgrupp belägna ekonomibyggnader.

Under utredningen har undersökts huruvida anstaltens

vattenförsörjning, vilken för närvarande ordnas genom leverans från Jönköpings

stads vattenledningsnät, skulle kunna tillgodoses genom anläggande

av eget vattenverk för tillgodogörande av grundvattnet. Utredningen har

emellertid givit till resultat, att det vore mest ekonomiskt att framdeles

tillgodose anstaltens växande vattenbehov genom ökad leverans från Jönköping.

Kostnaderna för utförandet av de sålunda föreslagna arbetena hava beräknats

till 74,000 kronor. Därav belöpa 52,000 kronor å utvidgning och

partiell omläggning av vatten- och avloppssystemet med brandposter, avstängningsventiler

och brunnar för befintliga byggnader samt 22,000 kronor

å ny reningsanläggning för avloppsvatten, omfattande slamavsättningsbassäng,

silkammare, pumpbrunn, ändring av befintlig emscherbrunn till rotkammare,

utvidgning av befintlig slamtorkbädd samt vattenledning till anläggningen

och rörledningar mellan anläggningens olika delar.

Byggnadsstyrelsen har i ett av medicinalstyrelsen överlämnat yttrande förklarat

sig i huvudsak icke hava något att erinra beträffande det av medicinalstyrelsen

framlagda förslaget. Byggnadsstyrelsen har emellertid ansett,

att man borde taga under övervägande, huruvida inom en anstalt, vid vilken

jordbruk bedreves, vattenklosetter i den omfattning som föreslagits borde

anordnas inom fritt liggande bostadsbyggnader. Detta hade dock icke någon

nämnvärd betydelse för kapaciteten hos den föreslagna anläggningen, som i

varje fall med hänsyn till eventuell framtida utvidgning syntes böra komma

till utförande i enlighet med förslaget.

Den nuvarande reningsanläggningen vid statens anstalt för fallandesjuka Departement»- äger icke tillräcklig effekt, i följd varav vid större tillflöden avloppsvatten i chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 267. ais 4» 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

stor utsträckning måste ledas förbi reningsanläggningen. Detta förhållande

är desto mer otillfredsställande som intaget för Jönköpings stads vattenledningsverk

är beläget nära reningsanläggningen. Jag finner det därför

angeläget, att det av medicinalstyrelsen framlagda förslaget örn tillbyggnad

av reningsverket och sådan omändring av avloppssystemet, att detta i

huvudsak sammanföres till reningsverket, kommer till utförande. Det synes

mig ock vara av behovet påkallat, att, såsom styrelsens förslag jämväl förutsätter,

framdraga en ny vattenledning för att dels tillgodose beräknad ökning

av vattenbehovet, dels ock möjliggöra anordnandet av en ny brandpost.

Mot de till 74,000 kronor beräknade kostnaderna för genomförande av förslaget

har jag icke något att erinra.

Sammanfattning.

Yid bifall till vad i det föregående förordats skulle medelsbehovet för

nästa budgetår till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus komma

att beräknas sålunda:

Sundby sjukhus............ kronor 162,500

Sidsjöns sjukhus .......... » 375,000

Gådeå sjukhus.............. » 250,000

Summa kronor 787,500

Därjämte skulle anvisas dels till inköp av markområde för Järvsö sjukhus

ett belopp av 4,000 kronor, dels ock till vissa ledningsarbeten vid statens

anstalt för fallandesjuka 74,000 kronor.

Samtliga nu nämnda belopp torde böra anvisas såsom reservationsanslag

å kapitalbudgeten under rubriken »Statens allmänna fastighetsfond».

Med avseende å fördelningen av de till byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

anvisade medlen bör gälla, att den angivna beräkningen icke får

vara i detalj bindande för medlens disposition. I den mån så med hänsyn

till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande eller eljest kan befinnas lämpligt,

torde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande en ökning av beräknad medelsdisposition

för visst ändamål kunna ske mot det att motsvarande minskning

vidtages för ett annat.

I den mån nu till utförande ifrågasatta arbeten icke äro oavvisligen nödvändiga,

torde, innan arbetet igångsättes, prövning med hänsyn till den då

aktuella situationen böra ske av möjligheten att ställa arbetskraft och material

till förfogande för arbetet.

Under åberopande av vad jag sålunda och i övrigt anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I) besluta, att vid Sundby sjukhus vid Strängnäs skola i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag utföras

arbeten för framdragande av avloppsledning m. m. för

en beräknad kostnad av 162,500 kronor;

II) besluta, att vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall skola i

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag

uppföras — utöver de bostadshus för sjukhusets personal, som

ingå i den fastställda byggnads plan en för sjukhuset — ytterligare

tio tvåfamiljshus för en beräknad kostnad av 375,000 kronor;

III) godkänna förutnämnda förslag till avtal med Västernorrlands

läns landsting örn landstingets övertagande av Gådeå

sjukhus, med den ändring att den i avtalsförslaget angivna

tidpunkten för övertagandet framflyttas tio år;

IV) besluta, att vid Gådeå sjukhus skola i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig förordat förslag utföras ombyggnadsarbeten

för en kostnad av 250,000 kronor;

V) medgiva, att den del av det å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget [B)

till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, som beviljats

för uppförande av psykiatrisk klinik vid akademiska

sjukhuset i Uppsala, må tagas i anspråk oberoende av de för

dylikt anslag eljest gällande förutsättningarna;

VI) godkänna det vid detta protokoll i avskrift fogade avtalet

angående förvärv av visst markområde för Järvsö sjukhus;

VII) besluta, att vid statens anstalt för fallandesjuka skola

i huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag

utföras arbeten för utvidgning och omläggning av vatten- och

avloppsledningar samt anordnande av ny reningsanläggning;

VIII) å kapitalbudgeten, Statens allmänna fastighetsfond,

för budgetåret 1942/43 anvisa

dels till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinn essj nickus ett

reservationsanslag av.............................. kronor 787,500;

dels till Inköp av markområde för Järvsö sjukhus ett reservationsanslag

av........................................ kronor 4,000;

dels ock till Vissa ledningsarbeten vid statens anstalt för fallandesjuka

ett reservationsanslag av .............. kronor 74,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Bilaga.

Avskrift.

363 S.

Köpekontrakt.

Till Kungl. Medicinalstyrelsen, (för räkning Järvsö Sjukhus) försäljer jag

härmed, ett mig tillhörigt markområde storlek cirka 20,900 m2, vars långsidor

mäta, ungefär 248 och 250 meter och vars kortsidor äro ungefär 83

och 85 meter. Området är beläget intill sjukhusets ägor och gränsar från

norr räknat mot dess ena långsida, i övrigt i huvudsaklig överensstämmelse

med därå upprättad skiss. Området som här avses benämnes 14 penningland

av Kramsta B i Järvsö socken av Gävleborgs län.

Den överenskomna köpeskillingen är Fyratusen (4,000: —) kronor. Beloppet

erlägges kontant den dag köpebrev upprättas, vilket skall ske å dag som av

köparen bestämmes, dock senast inom år och dag från denna dag räknat.

Tillträde sker på dag som bestämmes i köpebrev, eller tidigare mot särskilt

avtal. I köpet ingår icke, en å området befintlig lada, vilken av säljaren

skall borttagas. Undertecknad säljare förbinder sig att på egen bekostnad

ombesörja att eventuella inteckningar eller lån i den mån de beröra det

försålda området, bliva dödade, samt tillhandahålla de handlingar som erfordras

för erhållande av lagfart. Köparen har att på egen bekostnad söka

lagfart å sitt fång. Undertecknad säljare förbinder mig att hålla de överenskommelser

som i förestående sagts och med den lagliga kraft som örn

handpenning bekommits.

Kramsta Järvsö den 18 februari 1942.

Ingrid Nilsson

säljare.

Till förestående försäljning lämnar jag undertecknad make till Ingrid

Nilsson, härmed mitt medgivande:

Som ovan

Mårten Nilsson.

Fru Ingrid Nilssons och hennes man Mårten Nilssons egenhändiga namnteckning

bevittna:

Nils Bohlin. Carl Nordgren.

Godkännes under förutsättning att medicinalstyrelsen erhåller vederbörligt

bemyndigande sluta avtal örn förvärv av det med denna handling avsedda

markområdet.

J. Axel Höjer.

Peder Björck.

I Sven Hedborg.

Stockholm den 20 februari 1942.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

Asta Hollingworth.

Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:308 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, m. m. s. 4 i texten
  2. SU 1942:144 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, m. m. s. 1 i texten