Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, m. m
1942-02-20 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:267, Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, m. m
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 267.
1
Nr 267.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus,
m. m.; given Stockholms slott den 30 april 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 30 april 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehesson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under kapitalbudgeten,
bilaga 3, Statens allmänna fastighetsfond, punkterna 1 och 2 föreslagit
riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet för budgetåret
1942/43 beräkna dels till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
ett reservationsanslag av 900,000 kronor, dels ock till vissa ledningsarbeten
vid statens anstalt för fallandesjuka ett reservationsanslag av 75,000 kronor.
Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 267.
919 49
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
•Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande frågor.
Reningsverk och avloppsledning vid Sundby sjukhus.
I skrivelse den 7 mars 1942 har medicinalstyrelsen gjort framställning
örn anslag till reningsverk och avloppsledning vid Sundby sjukhus vid
Strängnäs.
Medicinalstyrelsen framhåller i skrivelsen, att avloppsförhållandena vid
Sundby sjukhus under många år varit otillfredsställande. Mälarvattnet i
det mellan sjukhuset och Strängnäs stad belägna sundet hade under senare
tid varit så förorenat, att badförbud utfärdats för vissa delar av angränsande
stränder. Till föroreningen hade i hög grad bidragit, att allt spillvatten
från sjukhuset, där för närvarande vårdades cirka 1,000 patienter, utan
någon som helst rening utsläpptes i det relativt smala sundet. Den befintliga
avloppsledningen av trä, som utmynnade i Mälaren cirka 200 meter
från en å stranden belägen utlopps- och silbrunn av betong, vore skadad,
sannolikt av isen, varigenom ledningens längst ut i sjön befintliga del satts
ur funktion och utloppet sålunda flyttats betydligt närmare strandremsan
till en inom vassbevuxet område belägen punkt. Då det befintliga rensgallret,
som vore avsett för manuell rening, på grund av de senare årens
avsevärda föroreningar måst sättas ur funktion, hade föroreningar av fekalt
ursprung fritt fått strömma ut i Mälaren. Medicinalstyrelsen ansåge nämnda
förhållande icke kunna tillåtas få fortfara. Efter utredning, som i anledning
därav på styrelsens uppdrag verkställts av en ingenjörsbyrå i samråd
med sjukhusets ledning, hade ett förslag till avhjälpande av berörda missförhållanden
framkommit. Rörande nämnda förslag yttrar medicinalstyrelsen
:
Förslaget innebär dels att en ny avloppsledning, till sin längst ut belägna
del bestående av asfalterade och isolerade stålrör, nedlägges parallellt
med den befintliga, förbrukade ledningen, dels ock att å stranden uppföres
ett reningsverk med rotkammare m. m. Genom spillvattnets rening och
utflödets förläggande längre ut i Mälaren och på djupare vatten undanrödjas
de olägenheter, som nu bero på föroreningar från sagda sjukhus.
Sjukhusets vattenförsörjning baserar sig på långsamfiltrering av råvatten
från Mälaren. Det har emellertid under senare år inträffat epidemier vid
sjukhuset, som måste sättas i förbindelse med föroreningar av dricksvattnet.
Även örn spillvattnet från sjukhuset efter ett genomförande av föreliggande
förslag renas på mekanisk väg, utsättes Mälarvattnet för föroreningar
från annat håll i sådan utsträckning, att särskilda anordningar prövats
erforderliga för att vid behov kunna klorera dricksvattnet. Förslaget
innefattar därför också uppsättandet av en hypokloritapparat inom sjukhusets
maskinhus.
Kostnaderna för anläggningen i dess helhet, inklusive den verkställda
utredningen, hava beräknats uppgå till sammanlagt 162,500 kronor enligt
följande, av ingenjör sbyrån uppgjorda sammanställning:
Ny utloppsledning för avloppet i stället för en befintlig ledning,
som är förstörd.......................................................... 23,000
Reningsanläggning för avloppsvatten, omfattande slamavsättningsbassäng
med rotkammare, avlopps- och slampumpverk, vatten
-
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
och avloppsledningar för anläggningen, slamtorkbäddar, terrasse
ringar,
stängsel och elektriska ledningar m. m....................... 136,000
Kloreringsanläggning för natriumliypokloritlösning med ledningar
avsedd för desinfektion av vattenledningsvattnet under årstider,
då råvattnet är mer än vanligt förorenat ............................ 3,500
Sumanå kronor 162,500
Medicinalstyrelsen hemställer i anledning därav örn anvisande för ändamålet
av ett belopp å 162,500 kronor.
Byggnadsstyrelsen har i yttrande till medicinalstyrelsen förklarat sig icke
hava något att erinra mot förslaget eller mot de beräknade kostnaderna för
dess genomförande.
De missförhållanden beträffande avloppsförhållandena och vattenförsörjningen
vid Sundby sjukhus, vilka framkommit vid den verkställda utredningen,
äro enligt min mening så allvarliga, att åtgärder med det snaraste
böra vidtagas för att få till stånd ur sanitär synpunkt godtagbara anordningar.
Det förslag härtill, som framlagts av medicinalstyrelsen, innebär
dels att en ny avloppsledning framdrages, dels att ett reningsverk uppföres,
dels ock att anordningar vidtagas för att vid behov kunna klorera dricksvattnet.
Kostnaderna härför äro beräknade till 162,500 kronor.
Yid min granskning av det framlagda förslaget har jag icke funnit anledning
till erinran mot detsamma. Jag föreslår därför, att ett belopp av
162,500 kronor anvisas för framdragande av avloppsledning och anläggande
av reningsverk vid Sundby sjukhus samt för utförande av anläggning för
klorering av dricksvattnet.
Ytterligare personalbostäder vid Sidsjöns sjukhus.
Det material, som låg till grund för det vid 1938 års riksdag fattade
beslutet örn uppförande av Sidsjöns sjukhus i Sundsvall, grundade sig å
en av byggnadsstyrelsen med skrivelse den 26 februari 1938 framlagd utredning.
Såvitt anginge frågan örn uppförande i anslutning till sjukhuset av
personalbostäder föreslogs i nämnda utredning uppförande av dels ett antal
bostäder för läkare och ogift personal, dels ock 39 familjebostäder för lägre
personal, fördelade på 16 tvåfamiljshus, vart och ett med två lägenheter örn
två rum och kök, ett radhus med sex lägenheter örn tre ä fyra rum och
kök samt en portvaktsbostad örn tre rum och kök.
I den till 1938 års riksdag avlåtna propositionen i ärendet (nr 176)
framhölls, att de i förslaget beräknade kostnaderna per vårdplats vore
väsentligt högre än beträffande det år 1935 färdigbyggda sinnessjukhuset
i Umeå. En av anledningarna därtill vore, att i fråga örn Sidsjöns sjukhus
räknats med betydligt större antal personalbostäder än vid Umedalens
sjukhus. I egenskap av föredragande departementschef framhöll jag
i anslutning därtill, att jag icke funne det behövligt, att personalbostäder
vid Sidsjöns sjukhus, vilket skulle komma att ligga inom Sundsvalls stad,
anordnades i större utsträckning än vad fallet vore i fråga om Umedalens
sjukhus samt att därutinnan sålunda utan vidare en möjlighet erbjöde sig
Departements
chefen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 ■ Kungl. Maj:ts ''proposition nr 267.
till begränsning av kostnaderna. Mot detta uttalande framställde riksdagen
icke någon erinran.
I skrivelse den 30 augusti 1940 hemställde byggnadsstyrelsen om anvisande
av medel till slutförande av byggnadsarbetena vid Sidsjöns sjukhus.
Enligt den i nämnda skrivelse lämnade redogörelsen hade det ursprungligen
föreslagna byggnadsprogrammet för personalbostäder sedermera väsentligt
beskurits. Vad angår familjebostäderna för lägre personal innebar sålunda
det då föreliggande byggnadsprogrammet uppförande av allenast 24
dylika bostäder fördelade på tio tvåfamiljslius, ett radhus örn tre bostäder
samt en portvaktsbyggnad. Sedan frågan genom proposition (nr 216) förelagts
1941 års riksdag, fastställde Kungl. Majit den 28 juni 1941 byggnadsstyrelsens
i skrivelsen den 30 augusti 1940 framlagda förslag rörande antalet
personalbostäder.
I framställning den 9 december 1941 har statens sjukhuspersonals förbund
hemställt, att ytterligare ett 20-tal bostäder för gift personal måtte uppföras
vid Sidsjöns sjukhus. Enligt förbundets mening bomme de föreslagna 24
familjebostäderna att visa sig otillräckliga för den personal, som komme att
överföras till Sidsjöns sjukhus. Sjukhuset komme att få övertaga personalen
från Gådeå sjukhus och psykiatriska sjukhuset. Ett sextiotal befattningshavare
vid sistnämnda båda sjukhus vore gifta. Brist på bostäder förelåge
i Sundsvall, och denna brist måste bliva särskilt kännbar, då ytterligare
ett stort antal familjer inflyttade. Därest icke personalen från Gådeå
sjukhus och psykiatriska sjukhuset skolat överföras, hade sjukhusets bostadstillgång
säkerligen varit tillräcklig, enär personalen vid nya sinnessjukhus
i stor utsträckning vore ung och ogift. Såsom läget nu vore måste emellertid
åtgärder vidtagas för avhjälpande av svårigheterna. Förbundet hemställde
i anledning därav, att erforderliga åtgärder måtte vidtagas för uppförande
av ett 20-tal bostäder för gift personal vid Sidsjöns sjukhus.
Yttrande i ärendet har infordrats från medicinalstyrelsen, som i sin tur
hört direktionen för Sidsjöns sjukhus, samt från byggnadsstyrelsen.
Direktionen för Sidsjöns sjukhus har med instämmande överlämnat en av
sjukhuschefen vid sjukhuset verkställd utredning örn behovet av familjebostäder
för personalen. I nämnda utredning bär på grundval av uppgifter
örn personalens civilstånd vid andra sinnessjukhus beräkning gjorts av
den sannolika sammansättningen av personalen vid Sidsjöns sjukhus med
avseende å civilstånd. Vid beräkningen har hänsyn icke tagits till att
en stor del av de nyanställda, som äro ogifta, sannolikt ingå äktenskap
kort tid efter det de erhållit fast anställning. Enligt beräkningen
skulle, därest Gådeå sjukhus och psykiatriska sjukhuset nedlades, antalet
gifta manliga befattningshavare utgöra lil och, därest endast psykiatriska
sjukhuset nedlades, nämnda antal utgöra 99. Då antalet bostadslägenheter,
som beslutats skola uppföras inom sjukhusområdet, utgjorde 24,
skulle antalet erforderliga lägenheter för den gifta personalen utanför sjukhusområdet
utgöra i förra fallet 87 och i senare fallet 75. Toges hänsyn
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Majlis proposition nr 267.
till att en viss mindre del av den gifta personalen komnae att rekryteras
bland redan i staden boende, torde det absoluta minimibehovet av nybyggda
lägenheter enligt utredningen kunna beräknas till 60 lägenheter. Sjukhuschefen
tillägger, att med hänsyn till resultatet av utredningen någon principiell
erinran icke kunde göras mot en utökning av antalet personalbostäder
vid sjukhuset. Andra överväganden kunde emellertid inverka på ståndpilnktstagandet
till frågan. Erfarenheten visade sålunda, att sedan ett sjukhus
varit i drift under några år befattningshavarna visade en tendens att
flytta^ från de förhyrda lägenheterna, varvid risk uppstode, att bostäder
komme att stå outhyrda. Utvecklingen på bostadsmarknaden komme dock,
fortsätter sjukhuschefen, säkerligen ej att gå i sådan riktning, att nämnda
risk bleve överhängande. Bland annat läge hyrorna i Sundsvall på en så
hög nivå, att de komme att motverka en allmän avflyttning från sjukhusområdet.
Anledning funnes därför enligt sjukhuschefen för statsmakterna
att överväga utökande av de redan beslutade familjebostäderna med ytterligare
ett antal lägenheter.
Medicinalstyrelsen omnämner i sitt yttrande, att styrelsen från ett antal
sinnessjukhus infordrat uppgifter örn personalens bostadsförhållanden. De
därvid erhållna uppgifterna hava av styrelsen sammanställts i följande
tabell:
Bostadsförhållanden
Personalens
Farn.-bostad v.
Annan
Bostad utom
sjukhuset
tjänstebostad
sjukhuset
%
%
%
Ulleråker ................
506
ii
38
51
Sundby ..................
304
ii
37
52
Birgitta..................
267
8
18
74
Ryhov....................
446
6
42
52
S:t Lars..................
459
7
29
74
S:ta Maria................
420
8
46
46
Kestad ..................
397
13
40
47
Säter ....................
405
11
22
67
Genomsnitt ..............
—
9
34
57
Sidsjön ..................
351
7
40
53
Under hänvisning till tabellen påpekar styrelsen, att det relativa antal personal,
som kunde inrymmas i de beslutade familjebostäderna vid Sidsjöns
sjukhus, understege motsvarande genomsnittsvärde för de övriga sjukhusen.
Styrelsen erinrar vidare, att vid byggandet under senare år av nya sinnessjukhus,
icke uppförts så stort antal familjebostäder som tidigare. Sålunda
funnes vid Ityhovs sjukhus, vilket vore det yngsta av de sjukhus, som omfattades
av undersökningen, familjebostäder för allenast 6 procent av personalen.
Styrelsen hänvisar till den utredning av sjukhuschefen, för vilken
tidigare redogjorts, samt framhåller, att även örn, såsom ifrågasatts, hyresgästernas
sparkasse- och byggnadsförening skulle låta uppföra ett antal bostäder,
den del av sjukhuspersonalen, som nyrekryterades, på grund av sin
relativa ungdom knappast kunde beräknas hava nått sådan ekonomisk ställ
-
6
Departements
chefen.
Kungl. Martts proposition nr 267.
ning som tilläte delägarskap i dylika byggen. Med hänsyn därtill syntes
det styrelsen erforderligt, att statsmakterna vidtoge åtgärder för att i någon
mån undanröja bo stadssvårigheterna för sjukhusets gifta personal. Därest
nämnda svårigheter bleve alltför betydande, måste de ogynnsamt påverka
sjukhusets rekryteragsmöjligheter eller i varje fall försvåra situationen för
den gifta personal, som på grund av nedläggandet av psykiatriska sjukhuset
och Gådeå sjukhus lomme att tvångsförflyttas till Sidsjöns sjukhus antingen
i slutet av 1942 eller början av 1943. Uppförandet av ett 20 tal nya familjebostäder
skulle visserligen medföra, att familjebostäder uppfördes för ungefär
12.5 procent av personalen. Nämnda procenttal överskredes endast vid
Hestads sjukhus. Bostadsbeståndet i Sundsvall vore emellertid för närvarande
så utomordentligt hårt ansträngt, att särskilda åtgärder för frågans
lösning syntes styrelsen nödvändiga. Medicinalstyrelsen tillstyrkte därför,
att de av förbundet ifrågasatta åtgärderna måtte vidtagas.
Byggnadsstyrelsen tinner det med hänsyn till vad såväl förbundet som
medicinalst3rrelsen anfört påkallat, att en ökning av det beslutade antalet
familjebostäder vid sjukhuset vidtoges i den omfattning, som avsåges i framställningen.
Det 20-tal nya familjebostäder, som sålunda skulle komma till
utförande, syntes lämpligen böra anordnas såsom lägenheter örn två rum
och kök, förlagda till tio tvåfamilj shus av samma utformning som de tvåfamiljshus,
vilka inginge i det fastställda byggnadsprogrammet. Dessa ytterligare
tvåfamiljshus kunde lämpligen förläggas å ett jämförelsevis plant område
omedelbart öster örn de redan beslutade bostäderna för gift personal.
Kostnaderna för bostadshusen kunde beräknas till 36.500 kronor för byggnad
eller för tio byggnader sammanlagt 365,000 kronor, vartill komme kostnader
för yttre ledningar och vägar med 10,000 kronor. Dessa kostnader kunde
icke till någon del rymmas inom de för sjukhusanläggningen tidigare anvisade
anslagsmedlen. Byggnadsstyrelsen hemställde därför, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att till uppförande av ytterligare familjebostäder vid
Sidsjöns sjukhus såsom reservationsanslag för budgetåret 1942/43 anvisa ett
belopp av 375,000 kronor.
För vinnande av besparingar i fråga örn det ursprungliga byggnadsprogrammet
för Sidsjöns sjukhus minskades antalet familjebostäder från 39 till
24. Jag vill erinra örn att vid den tidpunkt, då beskärningen av antalet
familjebostäder beslöts, byggnadsvefksamheten i landet var mycket livlig,
varför anledning saknades att räkna med svårigheter för sjukhuspersonalen
att erhålla bostad utanför sjukhusområdet.
Förhållandena i sist angivna hänseende äro nu helt andra. Jag har underhand
införskaffat vissa uppgifter örn bostadsläget i Sundsvall. Antalet lediga
lägenheter den 15 november 1940 utgjorde 0.6 procent av samtliga lägenheter.
Nettobostadsproduktionen, vilken 1939 uppgick till 177 lägenheter
utgjorde under 1940 och 1941 allenast respektive 38 och 37 lägenheter. Tillgången
på smålägenheter angavs redan år 1939 vara otillräcklig och efterfrågan
på sådana lägenheter stigande. Samma tendens utvisa uppgifterna
7
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 267.
per den 1 oktober 1941. Även den 1 april 1942 var tillgången på smålägenheter
otillräcklig oell hade i jämförelse med förhållandena den 1 oktober
194J minskat.
Såsom särskilt skäl för byggande av ytterligare familjebostäder pekas i
personalförbundets framställning på den omständigheten att till Sidsjöns
sjukhus komme att överföras personal från Gådeå sjukhus och psykiatriska
sjukhuset och att personalen på grund därav i större utsträckning än eljest
komme att bestå av gifta personer. Emellertid kommer jag i det följande
att föreslå bibehållande tillsvidare av Gådeå sjukhus. Möjligen kommer
platsbristen inom sinnessjukvården att föranleda, att jämväl nedläggandet av
psykiatriska sjukhuset ställes på framtiden. På grund härav kommer måhända
den nyanställda personalen vid Sidsjöns sjukhus att till mindre del
än beräknats bestå av gifta personer. Men även med beaktande ''härav bör
enligt min mening antalet familjebostäder vid sjukhuset utökas på sätt föreslagits.
Med användande av de av sjukhuschefen verkställda beräkningarna
skulle nämligen, därest psykiatriska sjukhuset ej nedlades, antalet utom
sjukhusområdet erforderliga lägenheter dock komma att uppgå till 62. Härvid
har icke räknats med den omständigheten, att många av dem, vilka vid
nyanställandet äro ogifta, kort därefter ingå giftermål. Med hänsyn till läget
på bostadsmarknaden förefaller det mig icke troligt, att den betydligt ökade
efterfrågan på bostäder, som även vid bibehållande av Gådeå sjukhus och
psykiatriska sjukhuset kommer att uppstå, kan tillgodoses inom den öppna
marknaden.
På grund härav och då byggnadsstyrelsens förslag i ärendet, enligt vilket
skulle för en kostnad, inberäknat yttre ledningar och vägar, av 375,000 kronor
uppföras tio tvåfamilj shus, synes mig lämpligt avvägt, tillstyrker jag,
att nyssnämnda belopp anvisas för ändamålet.
Bibehållande tills vidare av Gådeå sjukhus.
Sedan Västernorrlands läns landsting genom beslut den 5 september 1935
förklarat sig berett att, under förutsättning att ett statens sinnessjukhus förlädes
till Västernorrlands län, på de villkor, örn vilka överenskommelse
kunde träffas, övertaga Gådeå sjukhus i Härnösand för inrättande därstädes
av ett vårdhem för sinnessjuka, utarbetades av medicinalstyrelsen, efter muntliga
förhandlingar mellan styrelsen och delegerade för Västernorrlands läns
landstings förvaltningsutskott, ett förslag till avtal härom. Avtalsförslaget
var av följande lydelse:
Under förutsättning att dels Kungl. Majit, å ena sidan, och Västernorrlands
läns landsting, å andra sidan, godkänner nedanstående avtal dels ock
Kungl. Majit meddelar beslut örn uppförande av ett statligt sinnessjukhus
inom Västernorrlands län har mellan medicinalstyrelsen och Västernorrlands
läns landstings förvaltningsutskott träffats följande avtal.
Till Västernorrlands läns landsting överlåter Kungl. Majit och kronan det
område i Härnösands stad, som nu disponeras för Gådeå sjukhus därstädes,
8 Kungl. May.ts proposition nr 267.
jämte å området befintliga byggnader oell till sjukhuset hörande fasta inventarier.
I händelse ovan angivna förutsättningar inträffa, tillträdes fastigheten av
landstinget i befintligt skick vid ingången av året näst efter det år, under
vilket ett nyuppfört sinnessjukhus inom Västernorrlands län blir avsynat
och godkänt” för ett antal av minst 300 där iordningställda vårdplatser.
Köpeskillingen fastställes till 450,000 kronor. Av detta belopp skall landstinget
å tillträdesdagen erlägga 400,000 kronor. Återstående köpeskilling
50,000 kronor skall erläggas vid utgången av det år, varunder Kungl. Majk
och riksdagen meddelat beslut örn att statsbidrag skall utgå till driften av
sådana vårdhem för sinnessjuka, som anordnas av landsting, i huvudsaklig
överensstämmelse med det förslag, som statens sjukvårdskommitté framlagt
i sitt den 17 maj 1934 avgivna betänkande angående den slutna kroppssjukvården
i riket, dock tidigast å tillträdesdagen.
Till sjukhuset hörande lösa inventarier äger landstinget övertaga i den
omfattning, vartill landstinget finner anledning, mot ersättning, sorn, i händelse
annan överenskommelse ej träffas, bestämmes av skiljemän i den ordning
gällande lag örn skiljemän föreskriver.
Kostnaden för lagfart å fastigheten bestrides av landstinget.
Den 11 september 1936 beslöt landstinget godkänna avtalsförslaget.
Med skrivelse den 29 januari 1937 avgav medicinalstyrelsen förslag rörande
dels förläggning av nytt sinnessjukhus till Sidsjöområdet i Sundsvall,
dels ock nedläggande av Gådeå sjukhus. Beträffande sistnämnda fråga anförde
styrelsen:
Under de sista åren har endast det allra nödvändigaste underhållsarbetet
verkställts oall sjukhuset är därför i behov av en fullständig renovering
inom de närmaste åren, örn det skall bibehållas för någon form av statlig
sinnessjukvård. Yärmeledningsanläggningen måste sålunda under sådan förutsättning
ersättas med en ny, vattenklosetter införas, vatten-, avlopps- och
elektriska ledningar så gott som fullständigt förnyas. Kör att möjliggöra
en mot moderna krav något så när svarande sinnessjukvård måste, som
ovan sagts, emellertid även själva sjukhusbyggnaderna radikalt ombyggas
och kompletteras med nybyggnader. Kostnaderna för sjukhusets fullständiga
renovering skulle för den skull bliva högst avsevärda och hava uppskattats
till minst en och en halv miljon kronor, varvid erforderliga nybyggnader
dock icke medräknats. Då det emellertid på grund av de lokala förhållandena
icke kan bliva fråga örn något mera avsevärt ökat platsantal, måste ett
sålunda renoverat sjukhus dock alltid bliva proportionsvis dyrt i drift och
kan aldrig beräknas bliva fullt modernt.
Medicinalstyrelsen hemställde på grund därav, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen besluta, dels att Gådeå sjukhus måtte nedläggas och på
av styrelsen angivna villkor för en summa av 450,000 kronor överlåtas till
Västernorrlands hins landsting, dels ock — under förutsättning att Sundsvalls
stad på vissa angivna villkor till Kungl. Majit och Kronan överläte
Sidsjöområdet i Sundsvall — att ett nytt sinnessjukhus med 800 ä 900 vårdplatser
måtte uppföras på nämnda område.
Frågan örn uppförande av ett sinnessjukhus å Sidsjöområdet och nedläggande
av Gådeå sjukhus förelädes sedermera 1937 års riksdag (prop. nr
124). I egenskap av föredragande departementschef biträdde jag därvid
medicinalstyrelsens förslag i nämnda avseenden och på min hemställan be
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
slöt Kungl. Maj:! föreslå riksdagen att besluta, att i Sundsvall skulle å
nämnda område uppföras ett nytt sinnessjukhus, beräknat att omfatta omkring
900 vårdplatser, under förutsättning dock att avtal i enlighet med angivna
grunder träffades dels med Västernorrlands läns landsting rörande
övertagande av Gådeå sjukhus, dels ock i vissa angivna avseenden med
Sundsvalls stad.
Riksdagen (skrivelse nr 431) förklarade sig icke vilja bestrida, att vägande
skäl kunde anföras till förmån för Kungl. Maj:ts förslag. Att riksdagen
emellertid trots detta icke ansett sig böra obetingat tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag sammanhängde, enligt vad i riksdagens skrivelse vidare framhölls,
med att riksdagen icke kunnat frigöra sig från tanken att bibehållandet av
Gådeå sjukhus, utbyggt till förslagsvis 600 vårdplatser, och inrättandet av
ett nytt sjukhus av samma storlek i Gävleborgs län skulle utgöra en lösning,
värd att ytterligare övervägas. Vid ett dylikt övervägande måste emellertid
huvudvikten läggas vid kostnaderna för en om- och nybyggnad av
Gådeå sjukhus. Det vore därför angeläget, att dessa kostnader snarast möjligt
utreddes, vilken utredning lämpligen borde ske genom byggnadsstyrelsens
försorg. För att byggnadsarbetenas igångsättande icke skulle onödigt
fördröjas, ansåg sig riksdagen böra bemyndiga Kungl. Majit att, sedan resultatet
av nämnda utredning förelåge, träffa avgörande mellan det av riksdagen
framförda alternativet och Sundsvallsalternativet. Av det anförda
följde, att riksdagen ansett sig icke böra taga ställning till det framlagda
förslaget till avtal med Västernorrlands läns landsting. Riksdagen beslöt
i anslutning till det anförda, att ett norrländskt sinnessjukhus skulle uppföras
samt bemyndigade Kungl. Majit att i enlighet med vad riksdagen anfört
besluta rörande sjukhusets förläggning och platsantal.
Sedan med anledning av riksdagens uttalande åt byggnadsstyrelsen uppdrag^
att efter samråd med medicinalstyrelsen verkställa utredning rörande
de kostnader, som omändring och utbyggnad av Gådeå sjukhus till 600
vårdplatser skulle betinga, inkom byggnadsstyrelsen den 29 september 1937
med den anbefallda utredningen. Sedan Kungl. Majit därefter genom beslut
den 15 oktober 1937 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med medicinalstyrelsen
verkställa erforderlig utredning samt upprätta ritningar och
kostnadsberäkningar för uppförande av ett nytt sinnessjukhus i Sundsvall,
inrymmande omkring 900 vårdplatser, samt byggnadsstyrelsen den 26 februari
1938 inkommit med utredning och förslag i ämnet, förelädes frågan genom
proposition nr 176 1938 års riksdag. Såsom föredragande departementschef
anförde jag i samband därmed — efter redogörelse för resultatet av den
genom byggnadsstyrelsens försorg verkställda utredningen — att jag icke
ansett mig böra tillstyrka en ombyggnad av Gådeå sjukhus utan fasthållit
vid min för 1937 års riksdag framlagda plan, att ett nytt sinnessjukhus
borde uppföras i Sundsvall. Jag hemställde därför, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen besluta, att i Sundsvall skulle i huvudsaklig överensstämmelse
med framlagt förslag uppföras ett nytt sinnessjukhus för en beräknad
kostnad av högst 10,400,000 kronor.
10
Kungl. Majlis proposition nr 267.
Riksdagen (skrivelse nr 348) anmälde sedermera, att riksdagen beslutat,
att i Sundsvall skulle, i huvudsaklig överensstämmelse med det av Kungl.
Majit framlagda förslaget, uppföras ett nytt sinnessjukhus för en beräknad
kostnad av högst 10,400,000 kronor.
I skrivelse den 13 mars 1942 har medicinalstyrelsen till skärskådande upptagit
frågan örn bibehållande tills vidare av Gådeå sjukhus. Förhållandena
hade, framhåller styrelsen, steg för steg i liera avseenden undergått så avsevärda
förändringar, att ett överlåtande till vederbörande landsting av Gådeå
sjukhus vid öppnandet av Sidsjöns sjukhus eller omkring den 1 januari
1943 för närvarande icke kunde anses vara till det allmännas fördel. Bristen
på platser inom den statliga sinnessjukvården hade sålunda än ytterligare
ökats. Överbeläggningen hade under de senaste fem åren ökat från i genomsnitt
11,3 till cirka 17,1 procent, medan exspektantsiffran det oaktat vore
praktiskt taget oförändrad. Det av kristiden betingade statsfinansiella läget
berättigade icke till det antagandet, att något mera omfattande nyskapande
av vårdplatser i form av nya sinnessjukhus skulle kunna komma till stånd
inom rimlig tid. Det statsfinansiella läget hade även medfört, att för närvarande
avkall måste göras å de fordringar, som för fem år sedan med rätta
ansågos böra uppställas med avseende å sjukhusens utrustning och allmänna
standard. Medicinalstyrelsen erinrade därjämte örn att Kungl. Majit den 6
februari 1942 uppdragit åt styrelsen att i samråd med socialstyrelsen verkställa
utredning angående möjligheten att anordna smärre sekundäravdelningar,
anslutna till befintliga statliga sinnessjukhus. Det vore enligt styrelsen
närmast i samband med denna utredning som styrelsen ansett sig
böra upptaga frågan örn bibehållande av Gådeå sjukhus. En sådan åtgärd
skulle omedelbart och med relativt små kostnader för det allmänna medföra
en påtaglig lättnad i platsbristen. Rörande omfattningen av de byggnadsarbeten,
som vore ofrånkomliga för sjukhusets användande såsom sekundärsjukhus,
yttrar medicinalstyrelsen:
Vid ett besök å sjukhuset, som den 2 mars 1942 avlades av medicinalrådet
Björck, överinspektören för sinnessjukvården Goldkuhl och styrelsens arkitekt
Ahlberg, fördes överläggningar med sjukhusledningen rörande omfattningen
av de reparationsarbeten, som måste betraktas såsom ofrånkomliga, därest
sjukhuset skulle beräknas kunna funktionera såsom sekundärsjukhus under
en period av minst 5 år. Det visade sig då, att de åtgärder, som från sjukhusledningen
och därvarande maskinmästare påkallades, under nämnda förutsättning
icke skulle behöva bliva så kostsamma, att förslaget ur ekonomisk
synpunkt komme att ställa sig för statsverket ofördelaktigt. Kostnaderna
för ofrånkomliga arbeten beräknades nämligen med bred marginal till högst
250,000 kronor och skulle måhända kunna bliva lägre. Det måste dock i
detta sammanhang anföras, att de arbeten, som härvidlag ansågos nödvändiga,
icke på något sätt till sin omfattning motsvara vad som förut prövats
erforderligt för sjukhusets försättande i fullgott skick. Yattenklosetter skulle
sålunda införas endast till ett begränsat antal och på de ställen, där nackdelarna
med de nuvarande anordningarna vore särskilt påtagliga. Den elektriska
utrustningen skulle endast på de ur driftsteknisk synpunkt viktigaste
punkterna ersättas med nya installationer, och värmeledningsanordningen
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
11
moderniseras blott genom mera ekonomisk dragning av de tillförande ledningarna
m. m. Vad angår antalet vårdplatser kan detta efter sjukhusets
förändring till sekundärsjukhus beräknas komma att uppgå till cirka 325.
Frågan om bibehållande tills vidare av Gådeå sjukhus hade, enligt vad
medicinalstyrelsen vidare omnämner, under hand dryftats med landstingsdirektören
i Västernorrlands län, som därvid med hänsyn till storleken av
en del andra landstingets sjukvårdsfrågor, som krävde omedelbart tillgodoseende,
för sin del förklarade sig komma att påyrka, att det preliminära
avtalet mellan Kungl. Majit och Kronan samt landstinget icke skulle träda
i kraft förrän tidigast tio år efter den avtalade tidpunkten. Sedermera hade
landstingets förvaltningsutskott i skrivelse den 10 marö 1942 förklarat sig
berett att träda i underhandlingar med styrelsen för att, örn så funnes påkallat,
träffa överenskommelse örn att gällande avtal om landstingets övertagande
av Gådeå sjukhus annullerades eller andra grunder fastställdes för
sjukhusets disponerande i fortsättningen av statsverket. Vid muntliga överläggningar
inom medicinalstyrelsen den 12 mars 1942 hade emellertid förvaltningsutskottets
representanter förklarat sig icke hava något att erinra
mot att sjukhusets övertagande uppskötes tio år. Medicinalstyrelsen anslöte
sig för sin del till en sådan lösning av frågan, så mycket mera som landstinget
därigenom finge tillfälle att allsidigt utreda och måhända på annat
sätt än förut avsetts lösa frågan örn anordnande av vårdhem för lättskötta
sinnessjuka.
Under de år som förflutit sedan frågan örn nedläggande av Gådeå sjukhus
senast var uppe till behandling hava åtskilliga omständigheter inträffat,
som inverka på frågans bedömande. Skäl synas därför föreligga att ånyo
upptaga densamma till prövning.
Sålunda har bristen på platser inom den statliga sinnessjukvården successivt
gjort sig alltmer gällande. Av medicinalstyrelsens skrivelse i ärendet
framgår, att överbeläggningen å sinnessjukhusen under de senaste fem åren
ökat från i genomsnitt 11,3 till omkring 17,i procent. I nämnda procenttal
torde vårdplatserna för asociala imbecilla och svårskötta obildbara sinnesslöa
vara medräknade. Körande läget den 1 april 1942 har jag under hand
inhämtat, att det procenttal, som angiver överbeläggningen, utgjorde med
medräknande av imbecilla m. fl. 19,2 procent och eljest 20,3 procent. Sam*
tidigt har exspektantsiffran förblivit praktiskt taget oförändrad. Såväl till
följd av det statsfinansiella läget som på grund av försörjningssvårigheterna
beträffande byggnadsmaterial äro möjligheterna att genom tillbyggnader öka
platsantalet inom sinnessjukvården för närvarande starkt förminskade. Anförda
omständigheter verka jämväl hän mot sänkning av de anspråk, vilka
tidigare voro normgivande i fråga örn de yttre anordningarna inom sinnessjukvården.
Vid nu angivna förhållanden kan man enligt mili mening — trots de
allvarliga erinringar ur driftekonomisk synpunkt, som kunna resas däremot —
icke underlåta att utnyttja den föreliggande möjligheten att för en beräknad
kostnad av 250,000 kronor under en tid av fem år utvinna ytterligare örn
-
Departements
chefen.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
kring 325 platser för sinnessjukvården. Jag tillstyrker därför medicinalstyrelsens
förslag om utförande av vissa reparationsarbeten vid Gådeå sjukhus.
Såsom av den förut lämnade redogörelsen för den tidigare behandlingen
av frågan örn nedläggande av Gådeå sjukhus framgår har det uppgjorda
förslaget till avtal nied Västernorrlands läns landsting väl förelagts 1937 års
riksdag, som emellertid icke tog ställning vare sig härtill eller till frågan
örn nedläggande av Gådeå sjukhus. Vid 1938 års riksdag fattades beslut
örn uppförande av Sidsjöns sjukhus, men något beslut rörande Gådeå sjukhus
eller något uttryckligt godkännande av avtalsförslaget förekom ej. Avtalsförslaget
torde därför nu böra föreläggas riksdagen för godkännande, dock
med den ändringen att tidpunkten för avtalets ikraftträdande framflyttas
tio år.
Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.
Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 163 beslöt 1935 års riksdag,
att vid akademiska sjukhuset i Ujnpsala skulle uppföras en psykiatrisk
klinik, inrymmande 122 vårdplatser. Kostnaden för klinikens uppförande
beräknades av riksdagen till högst 1,450,000 kronor, varav riksdagen anvisade
100,000 kronor. Sedan jag vid frågans behandling vid 1936 års riksdag på
då anförda skäl ansett mig icke kunna förorda någon jämkning av den av
mig vid 1935 års riksdag angivna kostnadssumman, 1,597,000 kronor, godkände
riksdagen denna kostnadsberäkning och anslog för budgetåret 1936/37
ytterligare 275,000 kronor. Nästföljande års riksdag anslog därefter för
budgetåret 1937/38 ett belopp av 400,000 kronor. Dittills hade riksdagen
sålunda ställt sammanlagt 775,000 kronor till.förfogande. Av skilda anledningar
har byggnadsföretaget ej kommit till utförande. Emellertid hava av
sistnämnda belopp — delvis efter riksdagens hörande — genom särskilda
Kungl. Maj:ts beslut anvisats tillhopa 227,000 kronor för möjliggörande av
klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomilokaler, varför av
beloppet 775,000 kronor återstå odisponerade 548,000 kronor.
I en för 1938 års riksdag anmäld skrivelse den 31 augusti 1937 meddelade
byggnadsstyrelsen, att sammanlagda kostnaderna för byggnadsföretaget
av angiven anledning kunde beräknas hava ökat till 2,034,000 kronor.
På denna grund ansåg jag mig vid angivna tidpunkt ej böra påkalla åtgärder
för byggnadsföretagets igångsättande och förklarade mig sakna anledning
att i det sammanhanget beräkna medel för bestridande av de ytterligare
kostnader, som av byggnadsstyrelsen angivits.
Frågan upptogs sedermera ånyo i proposition nr 2 till 1941 års riksdag
(Bil. 16, punkt 1). Jag anförde därvid till statsrådsprotokollet, att det på
grund av det starkt omvittnade behovet av den psykiatriska kliniken finge
anses önskvärt, att klinikens uppförande snarast påbörjades. De höga byggnadskostnaderna
utgjorde visserligen alltjämt ett hinder därför, men därest
läget på byggnadsmarknaden ansåges motivera uppförandet av vissa nyttiga
och nödvändiga statliga byggnader erbjöde psykiatriska kliniken i Uppsala
ett lämpligt arbetsobjekt. Jag ansåg mig emellertid böra förorda, att 1940
Kungl. Mnj:ts proposition nr 267.
13
års civila byggnadsutredning före byggnadsföretagets påbörjande erhöll i
uppdrag att underkasta det föreliggande förslaget en ingående granskning
ur besparingssynpunkt. Jag anförde vidare, att det undandroge sig mitt
bedömande, huruvida som en följd av byggnadsutredningens granskning
någon del av de av byggnadsstyrelsen senast beräknade kostnaderna —
2.034.000 kronor — kunde inbesparas oavsett ytterligare stegrade materialpriser
och löner. Skulle så ej bliva fallet — vilket jag försiktigtvis räknade
med — komme ytterligare högst (2,034,000 — 775,000) 1,259,000 kronor
eller, avrundat, 1,260,000 kronor att erfordras. Jag hemställde därför örn
förslag till riksdagen örn anvisande av nämnda belopp såsom reservationsanslag
(B).
Riksdagen (skrivelse nr 58) hade ej något att erinra mot att uppförandet
av den psykiatriska kliniken påbörjades. Riksdagen förklarade sig därvid
utgå från att föreliggande förslag i ämnet underkastades en ingående granskning
ur besparingssynpunkt på sätt av mig förordats. Under denna förutsättning
ansåg sig riksdagen böra anvisa det för ändamålet äskade beloppet,
1,260,000 kronor.
Sedan Kungl. Majit den 14 mars 1941 överlämnat handlingarna i ärendet
till 1940 års civila byggnadsutredning med uppdrag att verkställa den
förutsatta omprövningen i kostnadsavseende, inkom byggnadsutredningen
den 6 november 1941 med utredning och förslag i ärendet. Utredningen
förklarar sig hava uppgjort riktlinjer för omarbetning av det föreliggande
förslaget i kostnadsbesparande syfte med beaktande av att ur vårdsynpunkt
betydelsefulla värden lämnades i möjligaste mån orubbade och att
ur medicinsk synpunkt numera önskvärda förbättringar vidtoges. Uppdrag
hade lämnats arkitekten G. Birch-Lindgren att efter de meddelade
riktlinjerna utarbeta ett reviderat skissförslag. Efter redogörelse för innebörden
av nämnda förslag upplyser utredningen, att det år 1937 till (2,034,000
— 227,000) 1,807,000 kronor kostnadsberäknade förslaget, syntes med nu gällande
materialpriser och arbetslöner kunna uppskattas draga en kostnad av
omkring 2,100,000 kronor. Yad anginge det av utredningen framlagda reviderade
förslaget hade detsamma genom utredningens försorg underkastats
detaljerad kostnadsberäkning. Denna hade givit till resultat, att kostnaderna
vid ett förenklat utförande av byggnadens detaljer, företrädesvis avseende
posterna fasadtegel, fönsterbänkar och målning, kunde beräknas till
1.660.000 kronor. Därest pålning icke funnes erforderlig för sjukhusbyggnaden,
reducerades kostnaden med 90,000 kronor. Utredningen hemställde,
att Kungl. Majit måtte fastställa att lända till huvudsaklig efterrättelse det
enligt utredningens direktiv omarbetade förslaget med vissa av utredningen
angivna jämkningar.
Universitetskanslersämbetet överlämnade med skrivelse den 12 december
1941 en hemställan från större akademiska konsistoriet i Uppsala, att anslaget
till uppförande av psykiatriska kliniken måtte ställas till förfogande och
arbetena med byggnadsföretaget med det snaraste få igångsättas. Konsis
-
Departements
chefen.
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
toriet åberopar i sin skrivelse en framställning den 1 december 1941 av
medicinska fakulteten i Uppsala, som dels hänvisar till de alltjämt giltiga
skäl, med vilka fakulteten i upprepade skrivelser alltsedan år 1906 motiverat
det trängande behovet av en psykiatrisk klinik i Uppsala, dels ock framhåller
vissa omständigheter, som under senare år tillkommit och som enligt
fakultetens mening kommit behovet av en psykiatrisk klinik att göra sig
gällande med stigande eftertryck. I sistnämnda hänseende anför fakulteten
bland annat:
De lokaler vid Ulleråkers sjukhus, vilka tjänstgöra såsom psykiatrisk
klinik, ha med åren blivit alltmera olämpliga för sitt ändamål. Då den redan
1936 i princip beslutade moderniseringen av Ulleråkers sjukhus ännu icke
genomförts beträffande sjukavdelningarna, ha dessa blivit i alltmera trängande
behov av en genomgripande renovering och modernisering. Sjukvårdslokalerna
i den del av sjukhuset, som tjänstgör såsom psykiatrisk klinik och som i huvudsak
uppfördes mellan början av 1800-talet och 1880, höra till de mest omoderna
och i fråga örn nutida sjukhusstandard mest efterblivna, som för närvarande
liro i bruk i Sverige. De kunna icke skänka de studerande en riktig uppfattning
örn nutida sinnessjukvård och lämpa sig icke såsom sjukvårdslokaler
på ett undervisningssjukhus. Klinikens laboratorieutrymmen, som
i avvaktan på moderniseringen utgöras av en nödtorftigt omändrad personalbostad
örn två rum och hök, äro olämpliga för sitt ändamål och alldeles
otillräckliga. Särskild föreläsningssal finnes ej, och sjukvårdspersonalens
läsrum har därför sedan årtionden fått tjäna såsom sådan. Lokalen, som
liven användes såsom sammanträdeslokal och gymnastiksal, uppfördes omkring
år 1880 och har ej moderniserats. Den är såsom föreläsningssal i
olika hänseenden mycket bristfällig
Annu allvarligare än dessa olägenheter vore, enligt vad fakulteten framhåller,
de, som gällde undervisningsmaterialet. Sedan fakulteten därjämte
belyst nackdelarna av att professuren i ämnet vore sammankopplad med
befattningen som styresman vid ett av rikets större statliga sinnessjukhus
och överläkare för en sjukavdelning med omkring 600 sängar, framhåller
fakulteten sammanfattningsvis, att den psykiatriska disciplinen i Uppsala
arbetade under förhållanden, som torde sakna motstycke inom andra kliniska
discipliner i riket och vilka under senare år förvärrats. Fakulteten
ville därför bestämt understryka det överhängande behovet av en psykiatrisk
klinik i Uppsala och hemställde, att konsistoriet måtte söka utverka, att
arbetena med klinikens uppförande snarast måtte igångsättas.
Universitetskanslersiimbetet hemställer för egen del, att Kungl. Majit måtte
vidtaga åtgärder för igångsättande med det snaraste av ifrågavarande byggnadsföretag.
Huvudparten av de för ifrågavarande byggnadsföretag anvisade medlen
kunna icke tagas i anspråk med mindre arbetslöshetspolitiska skäl kunna
åberopas därför. Nämnda förutsättning för anslagets utnyttjande är för
närvarande icke för handen. Såsom i det föregående omnämnts framhöll
jag redan då frågan örn anslag till psykiatriska kliniken i Uppsala genom
proposition nr 2 förelädes 1941 års riksdag önskvärdheten av att klinikens
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
uppförande snarast påbörjades. Olägenheterna av ett fortsatt uppskov nied
kyggnadsföretaget skärpas alltefter som uppskovet förlänges. Jag vill med
hänsyn härtill föreslå, att bemyndigande utverkas av riksdagen att få taga
de för byggnadsarbetets utförande erforderliga medlen i anspråk oberoende
av de för anslaget eljest gällande förutsättningarna.
Den granskning ur besparingssynpunkt, som det föreliggande förslaget
underkastats inom 1940 års civila byggnadsordning, har trots de stegrade
materialpriserna lett till en kostnadsminskning av omkring 150,000 kronor.
Då det genom utredningens försorg reviderade förslaget synes mig kunna
fastställas att i huvudsak lända till efterrättelse vid byggnadsarbetets utförande,
torde man kunna räkna med att viss besparing skall uppstå å det
anvisade anslaget.
I avsikt att erhålla större avstånd mellan kliniken och angränsande militära
byggnader har utredning verkställts rörande möjligheterna till en något
ändrad förläggning av kliniken. Denna utredning har utvisat, att man, utan
att behöva företaga annat än smärre jämkningar i planläggningen, kan avsevärt
öka avståndet till närmaste militära byggnad genom att välja en byggnadsplats,
som dels bildar rät vinkel mot den förut avsedda platsen, dels
ock är belägen längre norr ut än denna, dock fortfarande söder örn stora
vägen genom sjukhusområdet. Av utförda borrningar att döma synas grundförhållandena
å den ursprungliga och den nya byggnadsplatsen vara likartade.
För egen del har jag icke något att invända mot att kliniken anlägges
på nyss angivet sätt.
Inköp av markområde för Järvsö sjukhus.
I skrivelse den 20 februari 1942 bär medicinalstyrelsen hemställt örn anvisande
av ett belopp å 4,000 kronor för inköp av ett till Järvsö sjukhus
gränsande område örn cirka 20,900 kvadratmeter.
Medicinalstyrelsen anför i skrivelsen, att antalet arbetsföra manliga patienter
vid Järvsö sjukhus för närvarande utgjorde omkring 40 och bomme,
sedan lepravården därstädes nedlagts, att öka med något mera än ett tiotal.
Patienterna bereddes sysselsättning genom arbete i den till sjukhuset hörande
trädgården, som huvudsakligen utnyttjades för odling av potatis, samt å ett
sjukhuset tillhörigt skogsskifte. Det vore önskvärt, att sjukhuset gjordes
självförsörjande i avseende å produktion av rotfrukter och grönsaker. Möjlighet
förefunnes nu att inköpa ett omedelbart intill sjukhuset beläget markområde
örn cirka 20,900 kvadratmeter, benämnt 14 penningland av Kramsta l1.
Viss mindre del av området arrenderades för närvarande av sjukhuset för
vedupplag. Med nuvarande ägaren av området Ingrid Nilsson hade styrelsen
träffat ett preliminärt köpeavtal, enligt vilket området försåldes till styrelsen
för en köpeskilling av 4,000 kronor. Med hänsyn till områdets belägenhet
och storlek ansåge styrelsen nämnda belopp skäligt. Styrelsen hemställde
därför örn anvisande av 4,000 kronor för inköp av nämnda markområde.
Vid medicinalstyrelsens skrivelse fanns fogad avskrift av det preliminära
köpeavtal, som träffats rörande ifrågavarande område. Avskriften torde såsom
Utlaga få fogas till statsrådsprotokollet.
16
Departemenischefen
-
il luigi. Maj:ts proposition nr 267.
Genom förvärv av ifrågavarande till området för Järvsö sjukhus gränsande
markområde ökas möjligheterna att bereda sjukhuspatienterna sysselsättning
genom trädgårdsarbete samt att göra sjukhuset självförsörjande i
avseende å rotfrukter och grönsaker. På grund härav och då varken den
avtalade köpeskillingen, 4,000 kronor, eller de övriga villkor, som innefattas
i det föreliggande avtalet, givit mig anledning till erinran, tillstyrker jag
avtalets godkännande.
Vissa ledningsarbeten vid statens anstalt för fallandesjuka.
I skrivelse den 22 september 1941 har medicinalstyrelsen anmält behov
av utförandet av vissa ledningsarbeten vid statens anstalt för fallandesjuka
för en preliminärt beräknad kostnad av 75,000 kronor. Arbetena avsågo
dels utvidgning och partiell omläggning av vatten- och avloppssystemet vid
anstalten, dels ock anordnande av en ny reningsanläggning för anstaltens
avloppsvatten.
Sedermera har styrelsen med skrivelse den 7 mars 1942 överlämnat av
särskilt anlitad teknisk expert verkställd utredning rörande arbetena, innefattande
kostnadsberäkning och arbetsbeskrivning. Styrelsen har i anslutning
härtill anfört:
Anstaltens byggnader, som ligga tämligen starkt spridda å ömse sidor
örn järnvägslinjen Jönköping—Falköping, kunna med avseende å avloppsförhållandena
indelas i följande fyra grupper, nämligen:
1. Anstaltens centrala byggnadsbestånd, beläget öster örn järnvägen och
omfattande skol-, administrations- och ekonomibyggnader ävensom tre för
patienter avsedda hus, äro anslutna till ett avloppsnät, som sammanförts
till en mindre reningsanläggning vid Vättern.
2. Arbetshemmet Solbacken och tre bostadshus för gift personal, samtliga
belägna väster örn järnvägen, hava en gemensam provisorisk avloppsledning,
som mynnar i ett genom den s. k. Djupadalen löpande mindre
vattendrag med utflöde i Vättern.
3. Avlopp från stall, ladugård och svinhus, likaledes belägna väster örn
järnvägen, erhålles genom en nyligen anlagd, vid ladugården belägen urinbrunn.
4. Å norra delen av anstaltsområdet, öster örn järnvägen, befintliga byggnader,
nämligen elevhemmet »Minnet», trädgardsmästarbostad, växthus och
verkstadsbyggnaden »Tillflykten» avbörda sitt spillvatten till ett öppet dike.
Avloppssystemet, avseende grupp 1, funktionerar under normala förhållanden
tillfredsställande. Då reningsverket emellertid har att emottaga både
spill- och regnvatten, är detsamma vid större nederbörd otillräckligt. Med
hänsyn till att intaget för Jönköpings stads vattenledningsverk är beläget
cirka 900 meter norr örn nu ifrågavarande reningsverk, bör dettas bristande
effektivitet undanrödjas.
I byggnaderna, hänförliga till grupp 2 här ovan, hava vattenklosetter icke
kunnat installeras, emedan den bäck, till vilken denna byggnadsgrupps spillvatten
avledes, utmynnar vid anstaltens badplats. Redan den nuvarande
föroreningen av vattnet är betänklig och strandformationen medgiver ej forflyttning
av badplatsen.
De primitiva avloppsförhållandena för byggnaderna inom grupp 4 synas
snarast böra ordnas, så att vattenklosetter och övriga sanitära installationer
kunna anordnas.
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
17
Det av styrelsen överlämnade förslaget till ordnande av anstaltens avloppsfråga
avser att genom nya ledningar sammanföra spillvattnet från samtliga
byggnader med undantag av grupp 3 till det befintliga reningsverket.
Avloppsledningarna inom de centrala och södra byggnadsgrupperna skola
enligt förslaget bibehållas för avledande av regnvatten. Inom de norra
byggnadsgrupperna, som omfatta mindre byggnader, anses regnvattnet utan
olägenhet kunna avledas i öppna diken. Då det nya avloppssystemet och
det ökade antalet vattenklosetter medföra större tillförsel av spillvatten än
tidigare, anses utvidgning och omläggning av reningsverket vara erforderliga.
Reningsverket skulle sålunda enligt förslaget förses med en större
slamavsättningsbassäng. Den nuvarande bassängen skulle omändras och
utnyttjas som rotkammare samt förses med en mindre pumpanläggning.
Därjämte skulle en ny kombinerad sandfångare och silbrunn utföras, varjämte
slamtorkbädden skulle utvidgas.
Förslaget avser jämväl förbättring av anstaltens vattenförsörjning. I
nämnda avseende innebär förslaget huvudsakligen framdragande av en
ny 100 mm. ledning från den befintliga tillförande ledningen till byggnadsgrupp
2, där vattenklosetter komme att införas, ävensom uppsättande av
brandpost vid anstaltens i närheten av denna byggnadsgrupp belägna ekonomibyggnader.
Under utredningen har undersökts huruvida anstaltens
vattenförsörjning, vilken för närvarande ordnas genom leverans från Jönköpings
stads vattenledningsnät, skulle kunna tillgodoses genom anläggande
av eget vattenverk för tillgodogörande av grundvattnet. Utredningen har
emellertid givit till resultat, att det vore mest ekonomiskt att framdeles
tillgodose anstaltens växande vattenbehov genom ökad leverans från Jönköping.
Kostnaderna för utförandet av de sålunda föreslagna arbetena hava beräknats
till 74,000 kronor. Därav belöpa 52,000 kronor å utvidgning och
partiell omläggning av vatten- och avloppssystemet med brandposter, avstängningsventiler
och brunnar för befintliga byggnader samt 22,000 kronor
å ny reningsanläggning för avloppsvatten, omfattande slamavsättningsbassäng,
silkammare, pumpbrunn, ändring av befintlig emscherbrunn till rotkammare,
utvidgning av befintlig slamtorkbädd samt vattenledning till anläggningen
och rörledningar mellan anläggningens olika delar.
Byggnadsstyrelsen har i ett av medicinalstyrelsen överlämnat yttrande förklarat
sig i huvudsak icke hava något att erinra beträffande det av medicinalstyrelsen
framlagda förslaget. Byggnadsstyrelsen har emellertid ansett,
att man borde taga under övervägande, huruvida inom en anstalt, vid vilken
jordbruk bedreves, vattenklosetter i den omfattning som föreslagits borde
anordnas inom fritt liggande bostadsbyggnader. Detta hade dock icke någon
nämnvärd betydelse för kapaciteten hos den föreslagna anläggningen, som i
varje fall med hänsyn till eventuell framtida utvidgning syntes böra komma
till utförande i enlighet med förslaget.
Den nuvarande reningsanläggningen vid statens anstalt för fallandesjuka Departement»- äger icke tillräcklig effekt, i följd varav vid större tillflöden avloppsvatten i chefen.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 267. ais 4» 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
stor utsträckning måste ledas förbi reningsanläggningen. Detta förhållande
är desto mer otillfredsställande som intaget för Jönköpings stads vattenledningsverk
är beläget nära reningsanläggningen. Jag finner det därför
angeläget, att det av medicinalstyrelsen framlagda förslaget örn tillbyggnad
av reningsverket och sådan omändring av avloppssystemet, att detta i
huvudsak sammanföres till reningsverket, kommer till utförande. Det synes
mig ock vara av behovet påkallat, att, såsom styrelsens förslag jämväl förutsätter,
framdraga en ny vattenledning för att dels tillgodose beräknad ökning
av vattenbehovet, dels ock möjliggöra anordnandet av en ny brandpost.
Mot de till 74,000 kronor beräknade kostnaderna för genomförande av förslaget
har jag icke något att erinra.
Sammanfattning.
Yid bifall till vad i det föregående förordats skulle medelsbehovet för
nästa budgetår till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus komma
att beräknas sålunda:
Sundby sjukhus............ kronor 162,500
Sidsjöns sjukhus .......... » 375,000
Gådeå sjukhus.............. » 250,000
Summa kronor 787,500
Därjämte skulle anvisas dels till inköp av markområde för Järvsö sjukhus
ett belopp av 4,000 kronor, dels ock till vissa ledningsarbeten vid statens
anstalt för fallandesjuka 74,000 kronor.
Samtliga nu nämnda belopp torde böra anvisas såsom reservationsanslag
å kapitalbudgeten under rubriken »Statens allmänna fastighetsfond».
Med avseende å fördelningen av de till byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
anvisade medlen bör gälla, att den angivna beräkningen icke får
vara i detalj bindande för medlens disposition. I den mån så med hänsyn
till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande eller eljest kan befinnas lämpligt,
torde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande en ökning av beräknad medelsdisposition
för visst ändamål kunna ske mot det att motsvarande minskning
vidtages för ett annat.
I den mån nu till utförande ifrågasatta arbeten icke äro oavvisligen nödvändiga,
torde, innan arbetet igångsättes, prövning med hänsyn till den då
aktuella situationen böra ske av möjligheten att ställa arbetskraft och material
till förfogande för arbetet.
Under åberopande av vad jag sålunda och i övrigt anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
I) besluta, att vid Sundby sjukhus vid Strängnäs skola i
huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag utföras
arbeten för framdragande av avloppsledning m. m. för
en beräknad kostnad av 162,500 kronor;
II) besluta, att vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall skola i
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag
uppföras — utöver de bostadshus för sjukhusets personal, som
ingå i den fastställda byggnads plan en för sjukhuset — ytterligare
tio tvåfamiljshus för en beräknad kostnad av 375,000 kronor;
III) godkänna förutnämnda förslag till avtal med Västernorrlands
läns landsting örn landstingets övertagande av Gådeå
sjukhus, med den ändring att den i avtalsförslaget angivna
tidpunkten för övertagandet framflyttas tio år;
IV) besluta, att vid Gådeå sjukhus skola i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig förordat förslag utföras ombyggnadsarbeten
för en kostnad av 250,000 kronor;
V) medgiva, att den del av det å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget [B)
till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, som beviljats
för uppförande av psykiatrisk klinik vid akademiska
sjukhuset i Uppsala, må tagas i anspråk oberoende av de för
dylikt anslag eljest gällande förutsättningarna;
VI) godkänna det vid detta protokoll i avskrift fogade avtalet
angående förvärv av visst markområde för Järvsö sjukhus;
VII) besluta, att vid statens anstalt för fallandesjuka skola
i huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag
utföras arbeten för utvidgning och omläggning av vatten- och
avloppsledningar samt anordnande av ny reningsanläggning;
VIII) å kapitalbudgeten, Statens allmänna fastighetsfond,
för budgetåret 1942/43 anvisa
dels till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinn essj nickus ett
reservationsanslag av.............................. kronor 787,500;
dels till Inköp av markområde för Järvsö sjukhus ett reservationsanslag
av........................................ kronor 4,000;
dels ock till Vissa ledningsarbeten vid statens anstalt för fallandesjuka
ett reservationsanslag av .............. kronor 74,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Anders Lundstedt.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Bilaga.
Avskrift.
363 S.
Köpekontrakt.
Till Kungl. Medicinalstyrelsen, (för räkning Järvsö Sjukhus) försäljer jag
härmed, ett mig tillhörigt markområde storlek cirka 20,900 m2, vars långsidor
mäta, ungefär 248 och 250 meter och vars kortsidor äro ungefär 83
och 85 meter. Området är beläget intill sjukhusets ägor och gränsar från
norr räknat mot dess ena långsida, i övrigt i huvudsaklig överensstämmelse
med därå upprättad skiss. Området som här avses benämnes 14 penningland
av Kramsta B i Järvsö socken av Gävleborgs län.
Den överenskomna köpeskillingen är Fyratusen (4,000: —) kronor. Beloppet
erlägges kontant den dag köpebrev upprättas, vilket skall ske å dag som av
köparen bestämmes, dock senast inom år och dag från denna dag räknat.
Tillträde sker på dag som bestämmes i köpebrev, eller tidigare mot särskilt
avtal. I köpet ingår icke, en å området befintlig lada, vilken av säljaren
skall borttagas. Undertecknad säljare förbinder sig att på egen bekostnad
ombesörja att eventuella inteckningar eller lån i den mån de beröra det
försålda området, bliva dödade, samt tillhandahålla de handlingar som erfordras
för erhållande av lagfart. Köparen har att på egen bekostnad söka
lagfart å sitt fång. Undertecknad säljare förbinder mig att hålla de överenskommelser
som i förestående sagts och med den lagliga kraft som örn
handpenning bekommits.
Kramsta Järvsö den 18 februari 1942.
Ingrid Nilsson
säljare.
Till förestående försäljning lämnar jag undertecknad make till Ingrid
Nilsson, härmed mitt medgivande:
Som ovan
Mårten Nilsson.
Fru Ingrid Nilssons och hennes man Mårten Nilssons egenhändiga namnteckning
bevittna:
Nils Bohlin. Carl Nordgren.
Godkännes under förutsättning att medicinalstyrelsen erhåller vederbörligt
bemyndigande sluta avtal örn förvärv av det med denna handling avsedda
markområdet.
J. Axel Höjer.
Peder Björck.
I Sven Hedborg.
Stockholm den 20 februari 1942.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
Asta Hollingworth.
Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:308 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, m. m. s. 4 i texten
- SU 1942:144 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, m. m. s. 1 i texten