Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken m. m

1942-05-08 · 49 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:268, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

1

Nr 268.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken

m. m.; given Stockholms slott den 8 maj

1942.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) lag örn ändrad lydelse av 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken;

2) lag om ändrad lydelse av 11 kap. 73 § vattenlagen;

3) lag om ändring i vissa delar av förordningen den 16 juni 1875 (nr 42

s. 35) angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra

ärenden; samt

4) lag örn ändrad lydelse av 21 kap. 36 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326)

örn delning av jord å landet.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. / sand. Nr 26S.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 KAP.

6 §•

Häradshövding skall riktig dombok hålla, och den själv underskriva. Vid

slutet toge han förteckning på de böter, som vid tinget fallit, och huru de fördelta

äro. I domboken skola ock alla syner i jorda tvister, med domen där å,

införda vara.

6 KAP.

5 §•

Rådstuvurätts dombok skall skrivas under av alla, som i rätten sitta. Vid

domboken skall fogas saköreslängd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Genom denna lag upphävas lagen den 26 mars 1915 (nr 61) innefattande

vissa bestämmelser om insändande till hovrätt av underrätts dombok, lagen den

18 juni 1926 (nr 338) om insändande till hovrätt av ägodelningsrätts protokoll

så ock av protokoll i mål eller ärende, som handlagts av ägodelningsdomare

eller annan ordförande i ägodelningsrätt eller av överlantmätare, ävensom

Kungl. Maj:ts brev till Svea hovrätt den 10 juli 1765 med föreskrift

om uppvisande av Stockholms rådstuvurätts domböcker med mera, Kungl.

Maj:ts brev till samtliga hovrätterna den 2 maj 1766 och Kungl. Maj:ts brev

till justitiekanslern den 28 februari 1777 angående böter för ledamöter av rådstuvurätt

vid försummelse med insändande av domböcker och protokoll, punkt

26 i Kungl. Maj:ts förklaring den 23 mars 1807 över allmänna lagens stadganden

i åtskilliga rum med mera samt Kungl. Maj :ts brev till Svea hovrätt

den 27 april 1814 angående tillförordnade domares skyldighet att avlämna

domböcker och protokoll.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

3

F orslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 11 kap. 73 § vattenlagen.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 73 § vattenlagen1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

11 KAP.

73 §.

Vid vattendomstolens---allenast anmärkas.

För varje---akten omfattar.

Vid akten---upptagna adresser.

Vattenrättssekreteraren skall för varje kvartal inom sex veckor efter utgången

därav till Svea hovrätt insända renoverat exemplar av akterna i de

ansökningsmål, som avgjorts av vattendomstolen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Renoverat exemplar av akterna i de vattenmål, som avgjorts under år 1941

samt under första halvåret 1942, skall av vattenrättssekreteraren insändas till

Svea hovrätt före den 1 oktober 1942.

1 Senaste lydelse se 1936: 70.,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

Förslag

till

Lim.*

a g :

örn ändring i vissa delar av förordningen den 16 juni 1875 (nr 42 s. 35)

angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra

ärenden.

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 16 juni 1875 angående särskilda

protokoll över lagfarter, inteckningar och andra ärenden1 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att 4 § samma förordning skall

upphöra att gälla.

2 §•

Renoverat exemplar av lagfarts-, intecknings- och tomträttsprotokollen skall

insändas till hovrätten av inskrivningsdomaren för varje månad inom utgången

av nästa månad därefter. Renoverat exemplar av äktenskapsförordsoch

bouppteckningsprotokollen skall insändas till hovrätten, a landet av domaren

för varje kvartal inom sex veckor efter utgången därav, och i stad av

den, som har att föra nämnda protokoll, för varje månad inom utgången av

nästa månad därefter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Genom denna lag upphäves 8 § andra stycket lagen den 7 maj 1918 (nr

294) om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och

ärenden.

Före den 1 juli 1942 gällande föreskrifter om insändande till hovrätten av

protokoll, som angivas i 1 § ovannämnda förordning den 16 juni 1875, samt

örn ansvar och vite vid underlåtenhet härutinnan skola fortfarande tillämpas

beträffande protokoll för tiden före lagens ikraftträdande. Hålles särskilt

tingssammanträde, som avses i lagen den 7 maj 1918, efter avslutandet av vårtinget

1942 men före den 1 juli samma år, skola därvid förda äktenskapsförords-

och bouppteckningsprotokoll, vid hittills gällande äventyr, insändas

till hovrätten samtidigt med protokollen för vårtinget.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1936: 227.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Metias proposition nr 268.

5

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 21 kap. 36 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om

delning av jord å landet.

Härigenom förordnas, att 21 kap. 36 § lagen den 18 juni 1926 om delning

av jord å landet1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

21 KAP.

36 §.

Ägodelningsdomaren före---i lagfartsboken.

Ägodelningsdomaren skall föra dagbok över till rättens eller ägodelningsdomarens

åtgärd inkomna mål samt inom en månad efter varje års slut insända

dagboken till justitiekanslersämbetet. Formulär till dagbok fastställes av

Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

1 Senaste lydelse se 1935: 236.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 268.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 30 april 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler fråga om

ändrade renovationsbestämmelser samt anför därvid:

Vissa protokoll och andra handlingar, som upprättas vid underdomstolar,

skola renoveras och insändas till hovrätten för att där förvaras. Härigenom

kan handlingarnas innehåll bevaras för framtiden, även örn originalexemplaren

hos underdomstolarna gå förlorade genom eldsvåda eller annan förödelse.

De insända renovationema undergå viss granskning i hovrätten, särskilt för

kontroll över stämpeluppbörden. Därjämte hämtas vissa statistiska uppgifter

ur renovationerna.

Inom justitiedepartementet har verkställts utredning om möjligheterna att

påskynda det nuvarande renovationsförfarandet, varvid gällande bestämmelser

om renovering underkastats översyn även i vissa andra hänseenden. Utredningens

resultat har sammanfattats i en P. M. angående snabbare renovationsförfarande

m. m. (Justitiedepartementets promemorior 1942: 2). Denna

promemoria torde få fogas vid protokollet såsom bilaga (Bilaga A).

Nuvarande bestämmelser.

Såsom angives i promemorian regleras renovationsförfarandet genom ett

flertal olika lagar och författningar. Enligt 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken

skall varje års dombok jämte saköreslängd från häradsrätt

och rådhusrätt insändas till hovrätten före Mikaels dag (den 29 september)

påföljande år. Renovationsskyldigheten omfattar endast vissa delar av domboken.

I lagen den 26 mars 1915 innefattande vissa bestämmelser om insändande

till hovrätt av underrätts dombok stadgas nämligen, att i det exemplar

av domboken, som skall insändas, böra endast införas mål och ärenden

angående ägande- eller nyttjanderätt till fast egendom eller rätt till servitut,

angående ägoskillnad eller delning av jord, angående jordägares rätt över

vattnet å hans grund, angående dikning eller annan avledning av vatten ävensom

angående arv eller testamenten. Genom kungl, brev till Svea hovrätt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

7

den 10 juli 1765 har Stockholms rådhusrätt befriats från skyldigheten att

avlämna domboksrenovation och i stället ålagts att inom den härför stadgade

tiden uppvisa originaldomboken i hovrätten.

Beträffande jorddelningsprotokoll föreskrives i en särskild lag

den 18 juni 1926, att vad i lag är stadgat örn insändande till hovrätt av

underrätts dombok skall ock gälla om ägodelningsrätts protokoll så ock om

protokoll i mål eller ärende, som handlagts av ägodelningsdomare eller annan

ordförande i ägodelningsrätt eller — i vissa avstyckningsärenden — av

överlantmätare.

Vid vattendomstol skola ingivna handlingar samt avskrifter av domstolens

protokoll och utslag m. m. i varje mål samlas till en akt. Renovation skall

ske av sådan akt i vattenmål jämlikt följande bestämmelser. I fråga

örn ansökningsmål föreskriver 11 kap. 73 § vattenlagen, att beträffande skyldighet

att till Svea hovrätt insända ett exemplar av akten i målet skall vad

rörande insändande till hovrätt av underrätts dombok är stadgat äga motsvarande

tillämpning. Beträffande stämningsmål samt besvärs- och underställningsmål

gäller samma regel jämlikt hänvisningar i 81 och 92 §§ av

samma kapitel till det nyss återgivna stadgandet.

Om de s. k. småprotokollen meddelas bestämmelser i förordningen den

16 juni 1875 angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och

andra ärenden. Enligt 2 § i denna förordning skola inskrivningsdomarens

lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll och tomträttsprot

o k o 11 insändas till hovrätten, å landet av domaren för varje halvår inom

tre månader efter utgången därav och i stad av inskrivningsdomaren för

varje månad inom utgången av nästa månad därefter. I åtskilliga domsagor

och vissa städer hava inskrivningsprotokollen ersatts med aktsystem i enlighet

med lagen den 3 juni 1932 med särskilda bestämmelser om handläggning

av inskrivningsärenden. Jämlikt 17 § i denna lag skall vad i särskilda

författningar finnes stadgat om insändande till hovrätt av lagfarts-, intecknings-

och tomträttsprotokoll äga motsvarande tillämpning i fråga om dagboken

över inskrivningsärenden jämte avskrift av de till grund

för inskrivningsansökningarna åberopade handlingarna.

I 2 § av 1875 års förordning lämnas även föreskrifter om renovation av

övriga småprotokoll, vilka föras vid underrätt, nämligen förmynderskapsprotokoll,

äktenskapsförordsprotokoll och bouppteckningsprotokoll.

Dessa skola insändas till hovrätten, å landet av

den som hållit tingssammanträde, vid vilket sådant protokoll förts, inom tre

månader från tingets avslutande och i stad av rådhusrätten för varje månad

inom utgången av nästa månad därefter. I renovationsexcmplaret av förmynderskapsprotokollet

behöva vissa slag av ärenden icke införas.

Bland övriga stadganden örn renovering av olika handlingar må bär anföras

12 § i kungörelsen den 22 juni 1932 med föreskrifter angående tillämpningen

av lagen örn inteckning i jordbruksinventarier. Där stadgas, att inskrivningsdomaren

skall inom tre månader efter utgången av varje kalenderår

till hovrätten insända dagboken över inteckningar i jordbruks
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

inventarier i huvudskrift eller avskrift. Om något ärende icke förevarit

under kalenderåret, skall i stället uppgift härom lämnas.

De flesta nu angivna författningar sakna straffbestämmelser för försummelse

i fråga örn renovationsskyldighetens fullgörande. Rättegångsbalkens renovationsföreskrifter

innehålla visserligen särskilda bötesstraff för sådan

försummelse, men dessa straffbestämmelser torde få anses upphävda genom

3 § i promulgationsförordningen till strafflagen. I 2 § av 1875 års förordning

angående småprotokoll stadgas, att den som försummar skyldigheten att insända

dylikt protokoll skall böta minst en krona 50 öre och högst tre kronor

för varje dag protokollen eller något av dem uteblivit, varjämte bland annat

meddelas föreskrifter örn vitesföreläggande vid dylik försummelse. Samma

förordnings 4 § behandlar fördelningen av sådana böter som nu nämnts. Genom

kungl, brev till samtliga hovrätterna den 2 maj 1766 och kungl, brev till

justitiekanslern den 28 februari 1777 har förordnats, att då ledamöter av rådhusrätt

ådömas böter för försummelse i fråga om insändande av domböcker

och protokoll, borgmästare skall betala dubbelt mot rådman. I de fall, då särskilda

straffbestämmelser icke gälla, torde försummelse av renovationsskyldighet

falla under de allmänna stadgandena i 25 kap. strafflagen om ansvar

för tjänstefel.

Särskilda bestämmelser rörande vikarierande domares befattning med renovationer

hava meddelats i punkt 26 av Kungl. Maj:ts förklaring den 23

mars 1807 över allmänna lagens stadganden i åtskilliga rum m. m. och kungl.

brev till Svea hovrätt den 27 april 1814.

Promemorian.

I promemorian föreslås följande ändringar i de nuvarande renovationsbestämmelsema.

Renoverat exemplar avdombok och jorddelningsprotokoll skall

insändas till hovrätten för varje kvartal inom sex veckor efter utgången därav.

Stockholms rådhusrätts dombok, som alltjämt undantages från renovationsskyldigheten,

skall framdeles icke heller behöva uppvisas. Beträffande

omfattningen av vad som skall renoveras föreslås blott vissa mindre jämkningar

i de nuvarande reglerna. Av domboken skall enligt förslaget renoveras

mål och ärenden, som röra ägande- eller nyttjanderätt till fast egendom, rätt

till servitut, jordägares rätt över vattnet å hans grund, arv eller testamente.

Jorddelningsprotokollen skola fortfarande renoveras i sin helhet. Till dessa

protokoll räknas liksom förut ägodelningsrättens och ägodelningsdomarens protokoll

ävensom överlantmätarens protokoll över fastställelser å avstyckningar

jämlikt 21 kap. 43 § tredje stycket jorddelningslagen. Därjämte skall enligt förslaget

renovering ske av länsstyrelsens protokoll eller beslut jämlikt 21 kap.

68 § första stycket jorddelningslagen rörande avstyckningar i städer och vissa

andra områden. Insändandet av renovationerna skall ombesörjas för häradsrätt

av domhavanden, för rådhusrätt av den som har att föra domboken eller

protokollet, för ägodelningsrätt och ägodelningsdomare av den sistnämnde,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 268. 9

för överlantmätaren av denne samt för länsstyrelse av föredraganden i jorddelningsmål.

Från vattendomstol skall renoverat exemplar av akterna i vattenmål,

som avgjorts under varje kvartal, insändas till Svea hovrätt av vattenrättssekreteraren

inom sex veckor efter kvartalets utgång.

Beträffande renoveringen i inskrivningsärenden skola de regler, som nu äro

stadgade för stad, utsträckas att gälla även på landet. Renovationer av lagfarts-,

intecknings- och tomträttsprotokollen eller, där aktsystem

införts, dagboken över inskrivningsärenden jämte

avskrift av de till grund för inskrivningsansökningarna åberopade handlingarna

skola alltså insändas till hovrätten av inskrivningsdomaren för

varje månad inom utgången av nästa månad därefter.

Renoveringen av äktenskapsförords- och bouppteckningsprotokollen

skall på landet verkställas i samma ordning som renoveringen

av domboken. Dessa renovationer skola således insändas av domaren

för varje kvartal inom sex veckor efter utgången därav. Från rådhusrätt

skola nämnda protokoll insändas på samma tider som förut, men renovationsskyldigheten

skall läggas på den som har att föra protokollen. Förmynderskapsprotokollet

skall icke vidare renoveras.

Vad som införts i dagboken över inteckningar i j ordbruk sinventarier

skall av inskrivningsdomaren i avskrift insändas till hovrätten

för varje månad inom utgången av nästa månad. Dagboken skall alltså

icke vidare få insändas i huvudskrift. Örn något ärende icke förevarit under

en eller flera månader av samma kalenderår, skall inskrivningsdomaren inom

en månad efter årets utgång insända uppgift härom till hovrätten.

Bestämmelserna örn särskilda dagaböter vid underlåtenhet att insända vissa

renovationer skola upphävas. Alla försummelser i avseende å renovationsskyldighetens

fullgörande skola bedömas efter strafflagens allmänna bestämmelser

om ansvar för tjänstefel.

De nya föreskrifterna skola enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 1942.

Genom övergångsbestämmelser regleras insändandet av renovationer från tiden

före ikraftträdandet.

Vissa äldre bestämmelser skola avskaffas utan att ersättas med nya stadganden.

Sålunda föreslås upphävande av de särskilda föreskrifterna om böter

för ledamöter av rådhusrätt vid renovationsförsummelse samt om vikarierande

domares befattning med renovationer.

I promemorian har slutligen framhållits, att föreskrifter angående renovering

med hänsyn till sin beskaffenhet kunna utfärdas av Kungl. Majit i

administrativ ordning och att de nya bestämmelserna därför böra meddelas

i kungörelseform, i den mån de icke lämpligen böra infogas i tidigare

lagar.

I enlighet med vad sålunda anförts havn följande författningsutkast upprättats

och bifogats promemorian, nämligen ulkast till kungörelse angående

renovation av underrätts dombok och protokoll i jorddelningsmål, utkast

till lag om ändrad lydelse av 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångs
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

balken, utkast till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 73 § vattenlagen, utkast

till lag om ändring i vissa delar av förordningen den 16 juni 1875 (nr

42 s. 35) angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och

andra ärenden samt utkast till kungörelse om ändrad lydelse av 12 § kungörelsen

den 22 juni 1932 (nr 282) med föreskrifter angående tillämpningen

av lagen den 3 juni 1932 (nr 171) om inteckning i jordbruksinventarier.

Remissyttranden.

över de förslag, som framlagts i promemorian, ha yttranden infordrats

från samtliga hovrätter, lantmäteristyrelsen, statistiska centralbyrån, vattenrättsdomarna

i österbygdens och Söderbygdens vattendomstolar, länsstyrelserna

i Stockholms, Kronobergs och Västernorrlands län samt överlantmätarna

i Stockholms och Östergötlands län. Göta hovrätt har vid sitt

yttrande fogat utlåtande av advokatfiskalsämbetet i hovrätten. Därjämte

ha yttranden inkommit från föreningen Sveriges häradshövdingar och styrelsen

för föreningen Sveriges stadsdomare.

I yttrandena har icke någon invändning gjorts mot kravet på ett snabbare

renovationsförfarande överhuvud taget. Häradshövdingföreningen

har erinrat om att föreningen, såsom i promemorian angivits,

tidigare avstyrkt förslag i samma riktning. Med hänsyn särskilt till de ökade

risker för förstöring av handlingar, som uppkommit under nu rådande

osäkra förhållanden, förelåge emellertid numera enligt föreningens mening

anledning att söka genom påskyndande av renovationerna vinna ökad

trygghet för bevarande av ifrågavarande handlingar. Från statistiska centralbyrån

har framhållits, att ett snabbare renovationsförfarande än det som

nu tillämpades skulle vara till väsentligt gagn för den officiella statistiken,

enär med en sådan reglering renovationerna från domsagorna skulle komma

att tidigare bliva tillgängliga för statistisk bearbetning.

Advokatfiskalsämbetet i Göta hovrätt har anfört:

Beträffande den ämbetet åvilande granskningen av renovationer från

lantdomstolama, synes denna i händelse av förslagets antagande otvetydigt

komma att i ej ringa mån underlättas och förenklas. Därigenom möjliggöres,

att renovationsgranskningen och stämpelkontrollen kan försiggå mera

successivt och lämpligare uppdelas än som med den nu halvårsvis återkommande

renovationsanhopningen är fallet, ävensom att granskningen kan

slutföras inom kortare tidsperioder, räknade från tiden för ärendenas handläggning

vid underrätterna. Ju kortare tid, som hinner förflyta mellan

skattelikviden och stämpelgranskningen, desto större möjlighet förefinnes

för efterkommandet av de av granskningen föranledda stämpelkrav.

En snabbare stämpelgranskning är jämväl ägnad att förebygga möjligheten

för en stämpelförsäljare att för egen fördel utnyttja till honom inbetalda

stämpelmedel.

Även de föreslagna tidsbestämmelserna för olika ren ovationers

insändande ha godtagits i flertalet yttranden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 26S. 11

Häradshövdingföreningen, som framställt vissa ändringsförslag, Ilar anfört

följande:

Föreningen hade icke något att erinra mot vad i promemorian föreslagits

i fråga örn tiden för insändande av renovationer av dombok och jorddelningsprotokoll

samt äktenskapsförords- och bouppteckningsprotokoll, d. v. s.

att de skola insändas för vax-je kvartal inom sex veckor efter kvartalets utgång.

Vad däremot angår förslaget att renovationen av inskrivningsprotokoll

samt dagböcker och handlingar i inskrivningsärenden skola insändas för

månad inom utgången av nästa månad, torde någon jämkning vara påkallad.

Renovationen av protokollens text sker ofta lämpligast genom avskrivning

och icke medelst genomslag. Enligt 16 § förordningen den 7 december 1883

angående expeditionslösen är expeditionstiden för inskrivningsärenden regelmässigt

fjorton dagar och i särskilda fall tre veckor. Ofta nog föreligger konceptprotokollet

icke justerat förrän omedelbart före expeditionstidens utgång.

Enligt förslaget kommer den tid, som står till förfogande för framställande

av renovation för en i slutet på en månad infallande inskrivningsdag, att

uppgå till endast omkring fjorton dagar och i vissa fall en vecka. Om å en

sådan inskrivningsdag handlagts ett stort antal ärenden, torde ibland'' uppstå

svårighet att inom den i promemoiåan föi-eslagna tiden medhinna avskrift av

konceptprotokollet utan att andra saker, t. ex. utskrift av dombok i vidlyftigare

mål, bliva åsidosatta. Detta kan särskilt bliva fallet under sådana tider,

då visserligen behovet av skyndsamhet är som störst, men å andra sidan tillgången

till arbetskraft ofta kan komma att tryta. Vad i promemoiäan anföres

örn den lätthet, varmed renovationerna kunna förfärdigas med genomslag

vid maskinskrivning äger i många domsagor icke tillämpning. Emellertid

föreligga de anmärkta svårigheterna endast i domsagor, där aktsystem i inskrivningsärenden

icke tillämpas. I övriga domsagor däremot föreligger renovationen

färdig redan då inskrivningsdageix justerats och någon olägenhet

uppstår icke genom att tiden för dess insändande förkortats på sätt som föreslagits.

Det kunde därför ifrågasättas örn icke lämpligen olika renovationstider

kunde föreskrivas, en kortare för domstolar, där aktsystem införts, och

en något längre i fråga örn domstolar, vid vilka pi-otokollsystemet i ixxskrivningsärenden

alltjämt tillämpas. Detta synes dock varken erforderligt eller

lämpligt. Alltför olikartade liksom alltför korta tidsbestämmelser för expeditionsarbetet

i domsagorna verka hindrande för arbetets jämna gång och

kan komma att öka personalbehovet. Arbetet måste kunna någorlunda jämnt

fördelas under längre tidsperioder, vilket icke blir möjligt, därest ej tillfälle

gives att oberoende av en tillfällig anhopning av mål och ärenden låta expeditionsarhetet

bedrivas i normal arbetstakt. Från denna synpunkt är den

längre av de föreslagna tidsfristerna riktigare avvägd. Även örn faran vid dröjsmål

med renovationerna i inskrivningsärendena skulle anses utesluta bestämmandet

av en enhetlig renovationsperiod för alla mål och ärenden, är

dock önskvärt, att den tid, inom vilken renovation för fastställd period skall

insändas, bestämmes lika för alla renovationer och cj sättes korlare än sex

veckor.

Vad nu anförts äger även tillämpning på renovationen av dagböcker över

ärenden rörande inteckning i jordbruksinventarier. Därest vad föreningen anfört

örn renovationen av lagfarts- och inteckningsärenden vinner beaktande,

bör följaktligen samma tidsfrist bestämmas även för denna renovation. Det

synes även lämpligast alt, för det fall att intet ärende förekommit, uppgift

därom lämnas för varje månad för sig och ej, såsom i promemorian föreslagits,

först vid årets slut.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

Av hovrätten över Skåne och Blekinge har förordats, att den frist, inom

vilken renovationer för varje period skulle insändas, måtte bestämmas till

sex veckor för alla renovationer såväl från häradsrätt som från rådhusrätt.

Hovrätten har därvid särskilt framhållit följande:

Enligt promemorian skulle renovation av äktenskapsförords- och bouppteckningsprotokollen

insändas å landet för varje kvartal inom utgången av

sex veckor därefter och i stad för varje månad inom utgången av nästa månad.

Såsom skäl för den för landet föreslagna sexveckorsfristen åberopas

bland annat bestämmelserna i 52 och 62 §§ förordningen den 6 juni 1941

om arvsskatt och gåvoskatt. Samma skäl talar för att även för stad stadga en

frist om sex veckor för insändande av ifrågavarande protokoll. För länsstyrelserna

gäller emellertid enligt kungörelsen den 7 november 1941 skyldighet

att inom en månad efter utgången av varje kalenderkvartal till hovrätten insända

protokoll i ärenden angående gåvoskatt.

Statistiska centralbyrån har hemställt, att häradsrättens äktenskapsförordsoch

bouppteckningsprotokoll skulle insändas till hovrätten på samma tid, som

för närvarande stadgas beträffande rådhusrätt, d. v. s. för varje månad inom

utgången av nästa månad därefter.

Förslaget att upphäva skyldigheten att renovera förmynderskap

sprotokollet har i samtliga remissyttranden tillstyrkts

eller lämnats utan erinran.

I flera yttranden har påyrkats ytterligare begränsningar i

renovations skyldig hetens omfattning.

I fråga örn domboken har sålunda häradshövdingföreningen yttrat:

Det kan icke anses erforderligt att domboken renoveras i den utsträckning

hittills skett. Tvister om nyttjanderätt till fast egendom torde endast då

fråga är örn upplåtelse för längre tid än tio år vara av den framtida vikt, att

beträffande dem ett bevarande av dombokens innehåll kan anses mera betydelsefullt

än då fråga är om andra ekonomiska värden. I varje fall synes uppenbart,

att tvister om hyresrätt till hus eller hostad under kortare tid icke

kunna tillmätas sådan särskild betydelse, varom här är fråga. Detsamma

torde även gälla mål och ärenden, som röra arv, där icke tvisten tillika gäller

fast egendom. För stämpelkontrollen är renovationen i dylika mål utan praktisk

betydelse och för tryggande för framtiden av enskild rätt kan den icke

anses mera påkallad än renovation i åtskilliga andra, för den enskilde ofta

viktiga mål och ärenden, där sådan förnyelse icke är föreskriven, såsom mål

örn äktenskaplig börd, faderskap m. fl.

Göta hovrätt har hemställt, att renovationsskyldigheten icke måtte bibehållas

för mål och ärenden angående hyra, och hovrätten över Skåne och Blekinge

har ansett, att renoveringen av protokoll i mål örn nyttjanderätt till fast

egendom utan olägenhet kunde inskränkas till mål angående beståndet av

tomträtt eller annan nyttjanderätt på längre tid.

Beträffande jorddelningsprotokollen har Svea hovrätt anfört:

Tillräckliga skäl att bibehålla renovationsskyldigheten beträffande protokoll

i jorddelningsmål torde föreligga allenast såvitt angår ägodelningsrätts

protokoll i mål som röra äganderätt eller ständig besittningsrätt till jord, servitut,

rågång eller annan fastighetsgräns. Bland de skäl som kunna anföras

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 26S.

13

för en sådan begränsning vill hovrätten framhålla, hurusom förrättningsakt

enligt gällande bestämmelser blir föremål för betryggande arkivering på annat

håll än protokollet samt att detsamma är händelsen beträffande en avskrift

av ägodelningsrättens utslag.

Göta hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge samt håradsliövdingföreningen

lia icke gått fullt så långt i fråga om begränsning av renovationsskyldiglieten

men ha förklarat, alt ägodelningsdomarens protokoll icke behövde

renoveras.

Länsstyrelsen i Kronobergs län, har förklarat sig icke lia något att erinra

mot den föreslagna skyldigheten för länsstyrelse att till hovrätt insända renoverade

exemplar av länsstyrelsens beslut i jorddelningsmål. Då emellertid dessa

beslut nästan undantagslöst hänförde sig till en i ärendet ingiven karta,

syntes den med renovationen avsedda nyttan knappast vinnas utan att vid

renovationen fogades ett exemplar av den till ärendet hörande kartan. Förslaget

borde därför enligt länsstyrelsens mening kompletteras i nu angivet

hänseende ävensom särskild föreskrift meddelas därom att vid begäran om

fastställelse å avstyckning skulle fogas jämväl för renovation avsedd karta.

En viss begränsning i fråga om renoveringen av äktenskapsförords- och bouppteckningsprotokollen

har påyrkats av häradshövdingföreningen, som därvid

anfört:

Med hänsyn till stadgandet i 8 kap. 11 § giftermålsbalken att bestyrkt avskrift

av äktenskapsförord skall ofördröjligen översändas till den myndighet,

som för äktenskapsregistret, är renovation av äktenskapsförordsprotokollet

endast av betydelse för kontrollen av stämpelbeläggningen och för sådant

ändamål är icke behövligt att förordet intages i renovationen. Ej heller synes

i renovationen av bouppteckningsprotokoll av där intagna lösöreköpskontrakt

behöva inflyta mera än som för stämpelgranskningen erfordras. De i

kontrakten intagna, ofta mycket långa förteckningarna över den egendom,

kontraktet avser, böra få borttransumeras. Även örn en dylik partiell begränsning

av renovationsskyldigheten i allmänhet ej är av praktisk betydelse, enär

renovationerna i stor utsträckning verkställas såsom genomslag av protokollsutskriften,

bör dock, särskilt med tanke på de ändringar i expeditionslösenförordningens

föreskrifter örn protokollsutskrifter, som ett avskaffande

av sportelsystemet aktualiserar, renovationsskyldighet icke formellt givas

större omfattning än ändamålet kräver.

I anslutning till frågan örn renovationsskyldighetens omfattning har hovrätten

över Skåne och Blekinge vidare yttrat:

Hovrätten vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att fastighetsbokens

innehåll svårligen kan fullständigt rekonstrueras med ledning av

de renovationshandlingar, som skola insändas från domsagor, i vilka aktsystem

införts. Vid inskrivningsreformens genomförande övervägdes att införa

renovation av fastighetsboken. Denna anordning kom emellertid icke alt

genomföras på grund av de svårigheter och kostnader, densamma skulle

föra med sig. Enligt nu gällande bestämmelser skola renovationerna i inskrivningsärenden

omfatta dagboken samt handling, på grund varav lagfart eller

inteckning sökts. Skyldighet att renovera handlingar örn återbetalning av odlingslån,

örn utmätning, örn exekutiv auktion m. m. föreligger däremot icke.

Vidare äro de uppgifter, som skola antecknas i dagboken, så ofullständiga, alt

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departe
ments
chefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

man t. ex. i relaxärenden icke av boken kan sluta sig till beslutets innehåll.

Vad som föreslagits i promemorian beträffande frågan vem renovationsskyldigheten

skall åvila har i stort sett icke föranlett

några erinringar.

Beträffande renovationer i inskrivningsärenden har emellertid hovrätten

för övre Norrland ansett, att det alltjämt borde ankomma på domhavanden

att insända dessa renovationer. Därigenom bleve den renovationsskyldige i

regel häradshövdingen personligen. Denne utgjorde ju det mest konstanta

elementet bland domsagans personal, och honom åvilade i allmänhet renovationsskyldigheten

i övrigt. Dock torde skyldighet böra stadgas för envar,

som fungerat såsom inskrivningsdomare, att inom viss kort tid, räknad från

varje inskrivningsdag, till domhavanden avlämna renovationer för samma

inskrivningsdag. Ett sådant stadgande beträffande de praktiskt så viktiga

inskrivningsärendena torde emellertid knappast behöva föranleda motsvarande

uttryckliga stadganden i fråga om skyldighet att framställa övriga renovationer.

Svea hovrätt, som i ett tidigare uttalande — vilket återgivits i promemorian

— förordat bestämmelser rörande skyldighet att framställa renovationer,

har förklarat sig alltjämt anse det önskligt, att denna fråga klarlades. Örn

svårigheter ansåges möta att i författningsväg reglera alla de skiftande fall,

som kunde förekomma, torde erforderlig vägledning böra givas i motiveringen,

då detta lagärende underställdes riksdagens prövning.

I anslutning till förslaget att upphäva bestämmelsen örn dagaböter för

viss renovationsförsummelse bär häradshövdingföreningen erinrat om stadgandet

i 21 kap. 36 § andra stycket jorddelningslagen, vari föreskrives skyldighet

för ägodelningsdomare att inom en månad efter varje års slut, vid

bot av en krona 50 öre för varje dag han uteblir, till justitiekanslersämbetet

insända dagboken över till ägodelningsrättens eller ägodelningsdomarens åtgärd

inkomna mål. I den mån denna föreskrift ur rättssäkerhetens synpunkt

alltjämt kunde anses påkallad, borde enligt föreningens mening i

varje fall den särskilda bötesbestämmelsen utgå.

Av Göta hovrätt har påpekats, att i det vid promemorian fogade utkastet

till lag om ändrad lydelse av 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken bibehållits

föreskriften i förstnämnda lagrum att häradshövding efter underskrivande

av domboken skulle sätta sitt och häradets insegel därhos. Denna

föråldrade föreskrift borde enligt hovrättens mening uteslutas.

Häradshövding föreningen har slutligen ifrågasatt, om icke samtliga hithörande

stadganden rörande renovation av domstolars och domares protokoll,

dagböcker och handlingar borde sammanföras i en författning och

utfärdas i administrativ ordning. Därigenom skulle större reda och överskådlighet

vinnas.

En allmän översyn av renovationsbestämmelserna är otvivelaktigt påkallad.

Dessa bestämmelser, som tillkommit på vitt skilda tider och i olika

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

15

sammanhang, uppställa mycket växlande regler för renovationernas insändande.

Delvis innehålla de också föråldrade och oklara föreskrifter.

1932 ars riksdag anhöll i skrivelse till Kungl. Majit om utredning, huruvida

och på vad sätt lagändring borde komma till stånd i syfte att bereda

lättnad i avseende å renovationsskyldigheten i inskrivningsärenden. Riksdagen

torde härmed ha åsyftat bl. a. en undersökning av möjligheten att inskränka

renoveringen i den mån erforderlig säkerhet kunde vinnas för domstolshandlingarnas

bevarande genom anordnande av brandfria arkiv hos

underdomstolarna. Såsom framhållits i promemorian har emellertid denna

fråga kommit i ett nytt läge på grund av den förstörelserisk, som det moderna

kriget medför. Även arkivlokaler, som bereda säkerhet mot vanliga eldsvådor,

lämna endast undantagsvis ett tilliredsställande skydd mot bombnedslag.

Främst av detta skäl har i promemorian förordats, att renovationsskyldigheten

i stort sett skulle bibehållas och att ett väsentligt snabbare renovalionsförfarande

skulle föreskrivas i fråga örn de handlingar, som enligt

nuvarande bestämmelser renoveras i långsam takt. Det har vidare i promemorian

påpekats, att ett snabbare renovationsförfarande skulle vara till

gagn för den kontroll över stämpeluppbörden och den insamling av statistiska

uppgifter, vartill material erliålles ur de till hovrätterna insända renovationshandlingarna.

Förslaget att påskynda renovationsförfarandet har i samtliga remissyttranden

tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Jag finner också önskvärt,

att en sådan reform genomföres.

Enligt förslaget skulle i stort sett två serier av renovationstider förekomma.

För dombok, jorddelningsprotokoll, akter i vattenmål samt häradsrätternas

äktenskapsförords- och bouppteckningsprotokoll har föreslagits,

att renovationerna skulle insändas för varje kvartal inom sex veckor efter

utgången därav. Inskrivningsärendena skulle såväl på landet som i stad

renoveras för varje månad och insändas inom en månad därefter. Sistnämnda

tider skulle även gälla i fråga örn de olika slagen av inteckningar i lös egendom.

Någon ändring har ej föreslagits beträffande rådhusrätternas äktenskapsförords-

och bouppteckningsprotokoll, vilka redan nu insändas månadsvis

med en respittid örn en månad.

Vid bestämmandet av renovationstiderna måste en avvägning göras mellan

intresset av ett snabbt förfarande och angelägenheten att ej förrycka

arbetets jämna gång hos underdomstolarna. Härvid finns naturligtvis utrymme

för olika uppfattningar. De föreslagna tidsbestämmelserna ha emellertid

godtagits i flertalet yttranden och synas innebära en skälig avvägning.

De korta tider som förordats för renovationer i inskrivningsärenden

äro motiverade därav, att bevarandet av dessa handlingar är av särskilt

stor betydelse. Såsom närmare utvecklats i promemorian torde också ett

ganska snabbt renovationsförfarande kunna genomföras i inskrivningsärenden

utan större praktiska svårigheter. Förslaget medför, att två olika renovationstider

skola iakttagas vid samma underdomstol. Detta synes dock

ej behöva vålla några egentliga olägenheter, helst örn skyldigheten att in
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

sända renovationer i inskrivningsärenden skiljes från ansvaret för övriga

renovationers insändande och lägges på inskrivningsdomaren.

I fråga om renovationsskyldighetens omfattning synes det möjligt att i

viss utsträckning tillgodose det av riksdagen beaktade önskemålet om lättnad

i renovationsbördan. I promemorian har föreslagits, att förmynderskapsprotokollet

icke vidare skall renoveras, och detta förslag, som icke

mött några erinringar, torde böra genomföras. Även beträffande vissa andra

handlingar synes en begränsning av renovationsskyldigheten vara möjlig,

såsom framhållits i flera remissyttranden.

Vad först angår domboken torde det icke vara nödvändigt att renovera

handlingarna i hyresmål. I övrigt synes försiktigheten bjuda, att domboksrenoveringen,

som redan nu är av ganska obetydlig omfattning, bibehålies

i den föreslagna utsträckningen.

Av jorddelningsprotokollen torde ägodelningsdomarens protokoll utan

större fara kunna uteslutas från renoveringen. Den del av innehållet i detta

protokoll, som är av egentlig betydelse för framtiden, nämligen ägodelningsdomarens

beslut örn fastställelse å förrättningar eller sammanläggning av

fastigheter, redovisas nämligen i allmänhet genom bevis på kartor och

handlingar, som lämnas till förvar hos annan myndighet, nämligen överlantmätaren.

Om utgången av sammanläggningsärenden skall ägodelningsdomaren

dessutom lämna överlantmätaren skriftlig underrättelse. Vad här

sagts om ägodelningsdomarens verksamhet såsom fastställelsemyndighet

äger också tillämpning i fråga om länsstyrelsens befattning med avstyckningsförrättningar.

I de fall, då överlantmätaren meddelar fastställelse å

sådana förrättningar, redovisas beslutens väsentliga innehåll i fastighetsregistret,

varav utdrag tillställes domhavanden. Även i dessa fall torde renovationsskyldigheten

därför kunna bortfalla.

Beträffande ägodelningsrättens protokoll möter det större betänkligheter

att begränsa renovationsskyldigheten. Svea hovrätt har föreslagit, att renovering

av detta protokoll skulle ske endast i sådana mål, som röra äganderätt

eller ständig besittningsrätt till jord, servitut, rågång eller annan fastighetsgräns.

Även i andra jorddelningsmål än de nu angivna är det emellertid vanligt,

att i ägodelningsrättens protokoll intagas handlingar och utredningar av

betydelse för senare rättsförhållanden. På grund härav synes det lämpligt

att bibehålla renoveringen av detta protokoll i dess helhet.

Häradshövdingföreningen har föreslagit, att vissa delar av äktenskapsförords-

och bouppteckningsprotokollen skulle uteslutas från renoveringen. Då

emellertid, såsom föreningen också framhållit, dessa renovationer bruka framställas

med genomslag vid maskinskrivning, skulle en sådan partiell begränsning

av renovationsskyldigheten knappast medföra några egentliga fördelar.

De i promemorian föreslagna reglerna om vem som skall insända renovationshandlingarna

i olika fall torde få anses lämpliga. Svea hovrätt har hemställt

örn vägledande uttalande beträffande skyldigheten att framställa dessa

handlingar. Såsom hovrätten därvid framhållit, kunna skiftande fall tänkas,

men i praktiken torde det i regel icke behöva möta några svårigheter

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 268.

17

att avgöra, vilken eller vilka tjänstemän som skola bära ansvaret, då framställandet

av en renovationshandling försummats. Hänsyn måste härvid tagas

till det bruk som råder vid domstolen. I regel torde ansvaret få anses åvila

den som svarar för originalprotokollets uppsättande. Vid häradsrätt lärer

domhavanden anses skyldig att med lämpliga mellanrum hålla sig underrättad

örn expeditionsarbetets gång, och en liknande skyldighet torde få anses

åvila en ordinarie inskrivningsdomare i förhållande till sina vikarier.

Bestämmelsen örn dagaböter vid försummelse att insända renovationer i

småprotokollsärenden torde böra upphävas såsom förordats i promemorian.

1 enlighet med häradshövdingföreningens hemställan synes motsvarande bestämmelse

i 21 kap. 36 § jorddelningslagen beträffande ägodelningsdomarens

dagbok även böra avskaffas i detta sammanhang.

Såsom Göta hovrätt framhållit, torde det vara lämpligt att vid ändring av

2 kap. 6 § rättegångsbalken borttaga det föråldrade stadgandet, att häradshövding

efter underskrivande av domboken skall sätta »sitt och häradets insegel

därhos».

I de hänseenden, som icke berörts i det föregående, synas de i promemorian

framlagda förslagen kunna godtagas.

Såsom framhållits i promemorian torde renovationsbestämmelser med hänsyn

till sin beskaffenhet kunna utfärdas i administrativ ordning. Häradshövdingföreningen

har ifrågasatt, om icke samtliga hithörande stadganden av

praktiska skäl borde sammanföras i en kungörelse. Detta skulle dock kräva

ändringar i flera författningar som eljest ej beröras. Det synes därför lämpligast

att icke gå längre i fråga örn att sammanslå olika renovationsförfattningar

än vad som föreslagits i promemorian.

I enlighet med det anförda ha författningsförslag upprättats inom justitiedepartementet.

Riksdagens medverkan erfordras beträffande förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken;

2) lag om ändrad lydelse av 11 kap. 73 § vattenlagen;

3) lag örn ändring i vissa delar av förordningen den 16 juni 1875 (nr 42

s. 35) angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra

ärenden; samt

4) lag örn ändrad lydelse av 21 kap. 36 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326)

örn delning av jord å landet.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen, av

den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

1 Denna bilaga, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här

uteslutits.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sand. Nr 268.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 7 maj

1942.

Närvarande:

justitieråden Forssman,

Bellinder,

regeringsrådet Lundevall,

justitierådet Sterzel.

Enligt lagrådet den 5 maj 1942 tillhandakommet utdrag av protokoll över

justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet

den 30 april 1942, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade

förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken;

2) lag om ändrad lydelse av 11 kap. 73 § vattenlagen;

3) lag om ändring i vissa delar av förordningen den 16 juni 1875 (nr 4-2

s. 35) angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra

ärenden; samt

4) lag örn ändrad lydelse av 21 kap. 36 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326)

örn delning av jord å landet.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av

hovrättsassessorn H. Zetterberg.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

19

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Hajd Konungen i statsrådet ä Stockholms

slott den 8 maj 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler lagrådets

den 7 maj 1942 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 30 april samma

år remitterade förslagen till

1) lag om ändrad lydelse av 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken;

2) lag örn ändrad lydelse av 11 kap. 73 § vattenlagen;

3) lag örn ändring i vissa delar av förordningen den 16 juni 1875 (nr 42

s. 35) angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra

ärenden; samt

4) lag örn ändrad lydelse av 21 kap. 36 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326)

om delning av jord å landet.

Föredraganden hemställer, att nämnda förslag, som av lagrådet lämnats

utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sigrid Linders.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

1

Bilaga A.

JUSTITIEDEPARTEMENTETS PROMEMORIOR 1942 : "2

P. M.

angående snabbare renovation storf arande m. m.

Gällande rätt.

Renovationsförfarandet regleras genom ett flertal olika lagar och författningar.

Enligt 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken skall varje års

dombok jämte saköreslängd från häradsrätt och rådhusrätt insändas till

hovrätten före Mikaels dag (den 29 september) påföljande år. Renovationsskyldigheten

omfattar endast vissa delar av domboken. I lagen den 26 mars

1915 innefattande vissa bestämmelser örn insändande till hovrätt av underrätts

dombok stadgas nämligen, att i det exemplar av domboken, som skall

insändas, böra endast införas mål och ärenden angående ägande- eller nyttjanderätt

till fast egendom eller rätt till servitut, angående ägoskillnad eller

delning av jord, angående jordägares rätt över vattnet å hans grund, angående

dikning eller annan avledning av vatten ävensom angående arv eller testamenten.

Vidare föreskrives i samma lag, att i berörda exemplar av domboken

skall intagas jämväl protokoll vid syn i mål eller ärende, som ovan sagts,

även örn synen ej hållits under ordinarie ting.

Genom Kungl, brev till Svea hovrätt den 10 juli 1765 har Stockholms rådhusrätt

befriats från skyldigheten att avlämna domboksrenovation och i stället

ålagts att inom den härför stadgade tiden uppvisa originaldomboken i

hovrätten. Denna särbestämmelse gäller icke beträffande andra protokoll än

domboken.

I punkt 26 av Kungl. Maj:ts förklaring den 23 mars 1807 över allmänna

lagens stadganden i åtskilliga rum m. m. föreskrives, att underdomares vikarier

skola inom midsommaren det nästföljande året, efter det deras förrättningar

äro verkställda avlämna till ordinarie domaren såväl konceptdomboken

som det exemplar därav, vilket denne bör insända till hovrätten. Därjämte

lämnas föreskrifter för det fall, att en vikarie ingivit renovationen direkt

till hovrätten m. m. I Kungl, brev till Svea hovrätt den 27 april 1814, kungjort

genom hovrättens universal den 26 maj samma år, hava tillförordnade

domare ålagts att direkt till hovrätten insända de av dem författade domböckerna,

då dessa innehålla hel årgång av underdomstolens protokoll, men,

om de blott innefatta någon del därav, avlämna dem till ordinarie domaren

i enlighet med föreskriften i 1807 års förklaring.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 268.

Beträffande jorddelningsprotokoll föreskrives i en lag den 18 juni 1926,

att vad i lag är stadgat om insändande till hovrätt av underrätts dombok

skall ock gälla om ägodelningsrätts protokoll så ock örn protokoll i mål eller

ärende som handlagts av ägodelningsdomare eller annan ordförande i ägodelningsrätt

eller — i vissa avstyckningsärenden — av överlantmätare.

Vid vattendomstol skola ingivna handlingar samt avskrifter av domstolens

protokoll och utslag m. m. i varje mål samlas till en akt. Renovation skall ske

av sådan akt i vattenmål jämlikt följande bestämmelser. I fråga om ansökningsmål

föreskriver 11 kap. 73 § vattenlagen, att beträffande skyldighet att

till Svea hovrätt insända ett exemplar av akten i målet skall vad rörande insändande

till hovrätt av underrätts dombok är stadgat äga motsvarande tilllämpning.

Beträffande stämningsmål samt besvärs- och underställningsmål

gäller samma regel jämlikt hänvisningar i 81 och 92 §§ av samma kapitel

till det nyss återgivna stadgandet. Den vattenbok, som föres vid varje vattendomstol,

skall i vissa delar renoveras enligt Kungl, förordningen den 31 december

1921 om vattenbokens inrättande och förande 18—20, 26, 28 och

31 §§. Sådan renovation skall insändas till vattenöverdomstolen omedelbart

efter varje inskrivning i vattenboken.

Örn de s. k. småprotokollen meddelas bestämmelser i Kungl, förordningen

den 16 juni 1875 angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar

och andra ärenden. Enligt 2 § i denna förordning skola inskrivningsdomarens

lag fart spröt okoll, inteckningsprotokoll och tomträttsprotokoll insändas

till hovrätten, å landet av domaren för varje halvår inom tre månader efter

utgången därav, och i stad av inskrivningsdomaren för varje månad inom

utgången av nästa månad därefter. I åtskilliga domsagor och vissa städer

hava inskrivningsprotokollen ersatts med ett aktsystem i enlighet med lagen

den 3 juni 1932 med särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden.

Jämlikt 17 § i denna lag skall vad i särskilda författningar

finnes stadgat om insändande till hovrätt av lagfarts-, intecknings- och

tomträttsprotokoll äga motsvarande tillämpning i fråga om dagboken över

inskrivningsärenden jämte avskrift av de till grund för inskrivningsansökningarna

åberopade handlingarna. En särskild bestämmelse rörande inteckningsprotokoll

finnes i den ovan omnämnda punkt 26 av Kungl. Maj:ts förklaring

den 23 mars 1807 över allmänna lagens stadganden i åtskilliga ram

m. m. Där föreskrives, att extra domare, som ansvarar för dessa protokolls

behöriga insändande till hoviätten, bör avlämna konceptprotokollen till ordinarie

domaren inom sex veckor efter det han slutat den honom uppdragna

särskilda förrättningen.

I den förut angivna 2 § av 1875 års förordning lämnas även föreskrifter

örn renovation av övriga småprotokoll, vilka föras vid underrätt, nämligen

förmynderskapsprotokoll, äktenskapsförordsprotokoll och boupptäckningsprotokoll.

Dessa skola insändas till hovrätten, å landet av den som hållit

tingssammanträde, vid vilket sådant protokoll förts, inom tre månader från

tingets avslutande, och i stad av rådhusrätten för varje månad inom utgången

av nästa månad därefter. I renovationsexemplaret av förmynderskaps
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

3

protokollet skola endast införas ärenden som angå inskrivning av förmynderskap

eller godmanskap, anteckning att förmynderskap innehaves av den,

som på grund av lag är förmyndare, eller förordnande eller entledigande av

förmyndare eller god man samt ärenden vilka röra tillstånd till åtgärd beträffande

fast egendom. En bestämmelse av intresse i detta sammanhang finnes

även i 8 § lagen den 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden för

handläggning av vissa mål och ärenden. Där stadgas, att i tingslag, varest sådana

sammanträden hållas mellan de lagtima tingen, renovationer av de vid

dessa sammanträden förda småprotokollen skola insändas samtidigt med

protokollen för nästföljande lagtima ting. Efter inskrivningsreformens genomförande

har detta stadgande betydelse endast för nu ifrågavarande småprotokoll.

Förfarandet vid förlagsinteckning, inteckning i jordbruksinventarier och

inteckning i fartyg är grundat på aktsystem. I 10 § Kungl, kungörelsen den

12 juni 1936 med föreskrifter angående tillämpningen av förordningen angående

förlagsinteckning stadgas, att inskrivningsdomare skall för varje månad

inom utgången av nästa månad därefter till hovrätten insända avskrift

av vad i dagboken över förlagsinteckningar blivit infört ävensom avskrift av

de handlingar på grund av vilka sådan inteckning sökts. Enligt 12 § Kungl,

kungörelsen den 22 juni 1932 med föreskrifter angående tillämpningen av

lagen om inteckning i jordbruksinventarier åligger det inskrivningsdomaren

att inom tre månader efter utgången av varje kalenderår till hovrätten insända

dagboken över inteckningar i jordbruksinventarier i huvudskrift eller

avskrift. Har något sådant ärende icke förevarit under kalenderåret, lämnas

i stället uppgift härom. I 7 § Kungl, kungörelsen den 12 juni 1936 med föreskrifter

angående tillämpningen av lagen om inteckning i fartyg stadgas, att

den inskrivningsdomare vid Stockholms rådhusrätt, som handlägger dylika

ärenden från hela riket, skall för varje månad inom utgången av nästa månad

därefter till hovrätten insända avskrift av vad i dagboken över inteckningar

i fartyg blivit infört ävensom avskrift av de handlingar på grund av vilka

dylik inteckning sökts.1

De flesta nu angivna författningar sakna straffbestämmelser för försummelse

i fråga om renovationsskyldighetens fullgörande. I rättegångsbalkens

renovationsföreskrifter stadgas visserligen särskilda bötesstraff för sådan försummelse,

men dessa straffbestämmelser torde få anses upphävda genom 3 §

i promulgationsförordningen till den nuvarande strafflagen. I 2 § av 1875

års förordning angående småprotokoll stadgas, att den som försummar skyldighet

att insända dylikt protokoll skall böta minst en krona 50 öre och högst

tre kronor för varje dag protokollen eller något av dem uteblivit, varjämte

bland annat meddelas föreskrifter örn vitesföreläggande vid dylik försum
1

Utöver de i texten angivna renovationsbestämmelserna finnas vissa andra likartade föreskrifter.

som emellertid liro av mindre intresse i detta sammanhang. Hit höra stadgandcna örn

renovation av domkapitels dombok (Kungl, cirkulärbrev till konsistorierna den 7 december 1787,

9 §), om renovation av konsulardomares och konsularrätts protokoll och utslå// (lagen den 5 juni

1909 örn konsularjurisdiktion 6L §) samt örn insändande av ägodclningsdomarcs dagbok till jastitiekanslersämbetet

(jorddelningslagen 21 kap. 36 §).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

melse. Samma förordnings 4 § behandlar fördelningen av sådana böter som

nu nämnts. Genom Kungl, brev till samtliga hovrätterna den 2 maj 1766

och Kungl, brev till justitiekanslern den 28 februari 1777 har förordnats, att

då ledamöter av rådhusrätt ådömas böter för försummelse i fråga örn insändande

av domböcker och protokoll, borgmästare skall betala dubbelt mot

rådman. I de fall, då särskilda straffbestämmelser icke gälla, torde försummelse

av renovationsskyldighet falla under de allmänna stadgandena i 25 kap.

strafflagen om ansvar för tjänstefel.

över de ovan angivna renovationstiderna har för överskådlighetens skull

upprättats följande sammanställning.

Tabell över gällande renovationstider.

Handling som skall renoveras

Period för

vilken renovation

skall ske

Tid (efter perio- dens slut) inom

vilken handling

skall insändas

Dombok (delvis)..................................

1 år

nära 9 månader

Jorddelningsprotokoll..............................

> >

> > >

Akter i vattenmål ................................

> >

> > >

Vattenbok (delvis) ................................

varje inskrivning

omedelbart

Lagfarts-, intecknings- och tomträttsprotokoll respek- tive dagbok över inskrivningsärenden jämte hand- lingar

på landet....................................

Vs år

3 månader

i stad ......................................

1 månad

1 månad

Förmynderskapsprotokoll (delvis) samt äktenskaps- förords- och bouppteckningsprotokoll

på landet....................................

tingssammanträde

3 månader

i stad ......................................

1 månad

1 månad

Dagbok över förlagsinteckningar jämte handlingar ..

> >

> 1

Dagbok över inteckningar i jordbruksinventarier ....

1 år

3 månader

Dagbok över inteckningar i fartyg jämte handlingar

1 månad

1 månad

Tidigare utredningar och förslag.

I samband med inskrivningsreformen var frågan örn renoveringen i lagfarts-

och inteckningsärenden föremål för behandling. Därvid tillkom den

i redogörelsen för gällande rätt omnämnda föreskriften, att i sådana fall,

där lagfarts- och inteckningsprotokollen ersatts med aktsystem, renoveringen

skall avse dagboken över inskrivningsärenden jämte avskrift av ansökningshandlingarna

.

I det av tillkallade sakkunniga avgivna betänkande, som låg till grund

för inskrivningsreformen (S. O. U. 1930:29), föreslogs ett allmänt införande

av aktsystem i lagfarts- och inteckningsärenden med fastighetsboken som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

5

underlag för själva inskrivningen i stället för protokollen. Beträffande renovationsförfarandet

anförde de sakkunniga bl. a. följande (s. 62 f. och 106).

På grund av fastighetsbokens förändrade ställning måste renovationen i

främsta rummet avse denna bok. Det för renovationen avsedda utdraget av

fastighetsboken skulle åtföljas av en avskrift av den handling, på grund varav

lagfart eller inteckning sökts. Med hänsyn till stämpelkontrollen måste

även dagboken renoveras. Av renovationen måste tydligen dagboken översändas

till hovrätten. I fråga om fastighetsboken och de åberopade handlingarna

vore däremot en annan anordning att föredraga. Det ville synas

som om dessa renovationer skulle få en verkligt praktisk användning, därest

desamma överlämnades till länens lantmäterikontor. Därigenom skulle jordregistermyndigheten

erhålla ett för densamma värdefullt jämförelsematerial,

samtidigt som allmänheten kunde beredas fördelen av att i samma lokal

kunna jämföra inskrivningarna med skiftesakterna. För hovrätternas vidkommande

syntes något egentligt behov av dessa renovationer icke föreligga;

stämpelgranskningen kunde utan olägenhet utföras utan att de grundläggande

handlingarna vore omedelbart tillgängliga; i förekommande fall kunde

man tydligen — såsom nu skedde med bouppteckningar —- särskilt rekvirera

den handling som vore av intresse. Genom renovation av fastighetsboken

erhölles möjlighet att, om densamma genom eldsolycka eller annorledes

förstördes, rekonstruera densamma på så sätt, att den nya boken återgåve

inskrivningarna med exakt samma ordalydelse som i den gamla boken.

Med anledning av vad sålunda anförts upptogos följande bestämmelser

i de sakkunnigas förslag till lag örn handläggning av inskrivningsärenden

19 och 21 §§. Inskrivningsdomaren skulle för varje månad inom nästa

månads utgång till hovrätten insända utdrag av vad i dagboken och till

länets lantmäterikontor av vad i fastighetsboken under månaden införts.

Handling, på grund varav lagfart eller inteckning sökts, skulle vid ingivandet

vara åtföljd av två avskrifter Den ena skulle översändas till lantmäterikontoret

samtidigt med utdraget av fastighetsboken, och den andra skulle

bevaras av inskrivningsdomaren.

I remissyttrandena blevo dessa bestämmelser föremål för delade meningar.

Förslaget att viss del av renovationen skulle insändas till lantmäterikontoren

tillstyrktes av lantmäteristyrelsen och flertalet överlantmätare men

avstyrktes av hovrätterna, flertalet domhavande, föreningen Sveriges häradshövdingar

och fastighetsregisterkommissionen.

Efter remissen upprättades inom justitiedepartementet ett förslag till lag

med särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden, vilket

remitterades till lagrådet och sedermera med vissa ändringar förelädes

1932 års riksdag i proposition nr 108. Enligt departementsförslaget skulle

aktsystem tillämpas endast beträffande de underdomstolar, för vilka Kungl.

Maj:t meddelat förordnande härom. På så sätt reglerades också denna fråga

vid lagens slutliga utformning. Då departementsförslaget remitterades till

lagrådet, anlade föredragande departementschefen följande synpunkter på

renovationsförfarandet (s. 63). De sakkunnigas förslag, att utdrag av fas
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

tighetsboken skulle insändas till lantmäterikontoret och där förvaras, torde

medföra ej obetydliga svårigheter och kostnader. I betraktande därav

ansåge sig departementschefen icke böra förorda en dylik anordning, även

om den i vissa hänseenden skulle varit till fördel för lantmäterikontorens

verksamhet. Därest fastighetsboken i något fall skulle genom brand eller

eljest förstöras, torde densamma kunna rekonstrueras med ledning av dagboken,

helst om avskrifter av fånges- och inteckningshandlingar fogades

vid dagboken, då densamma insändes till hovrätten. Med hänsyn därtill

att åtskilliga domstolar, där aktsystemet kunde komma att tillämpas,

torde kunna på ett betryggande sätt sörja för brandsäker förvaring

av akter och fastighetsböcker, hade departementschefen ansett sig

böra föreslå, att Kungl. Majit i dylika fall skulle äga befogenhet att medgiva

eftergift från renovationsskyldigheten, såsom t. ex. från insändandet

av handlingsavskrift.

Enligt det till lagrådet remitterade förslaget skulle någon förändring i de

tidigare gällande renovationsbestämmelserna icke vidtagas beträffande de

domstolar, där protokoll alltjämt skulle föras. Där åter aktsystemet skulle

tillämpas, skulle enligt lagförslagets 16 § dagboken jämte ansökningshandlingarna

renoveras efter samma regler som protokollen, där ej Konungen

med hänsyn till fastighetsböckers och akters betryggande förvaring funne

eftergift kunna medgivas beträffande viss domsaga eller stad.

Rörande denna bestämmelse yttrade lagrådet följande (s. 81). Handling,

på grund varav lagfart eller inteckning sökts, skulle enligt lagförslaget vid

ingivandet vara åtföljd av två avskrifter. Den ena vore avsedd just för renovationen.

Befrielse från skyldigheten att renovera dylik handling torde

därför ej innefatta någon avsevärd förmån för inskrivningsdomaren. Visserligen

vöre det måhända ej uteslutet, att med stöd av en bestämmelse om

tillämpningsföreskrifter det omförmälda stadgandet skulle för det fall, örn

vilket vore fråga, kunna modifieras sålunda, att blott en enda avskrift av

handlingen behövde ingivas; men någon större lättnad för inskrivningssökanden

syntes dock en sådan anordning ej innebära. I allt fall torde de

skäl, som talade emot ett dispenserande från renovationsskyldigheten, vara

vida övervägande. Det torde vara förenat med stora svårigheter att avgöra,

huruvida ett domstolsarkiv verkligen vore fullt brandsäkert. Brand kunde

dessutom uppkomma, då böcker och akter vore uttagna ur arkivet för användning

å kansliet. Åverkan kunde göras å en enskild bok eller akt av

person, som på ett eller annat sätt fått den i sin hand. Och i utlandet saknades

icke exempel därpå, att ett helt arkiv blivit uppsåtligen förstört. Det

vore därför av stor betydelse, att även örn förvaringssäkerheten å de centrala

uppsamlingsställena för renovationer ej skulle väsentligt överstiga den

säkerhet domstolsarkivet erbjöde, material för upprättande av ny fastighetsbok

dock funnes förvarat å två ställen. På grund av det anförda hemställde

lagrådet, att den i förevarande paragraf införda bestämmelsen örn

dispensrätt måtte uteslutas.

Denna hemställan följdes i det lagförslag, som avläts till riksdagen. De
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

7

partementscliefen yttrade därvid (s. 83 f.), att vad som föranlett förslaget

om dispensrätt huvudsakligen varit den lättnad i fråga örn arkivvården, som

därigenom skulle beredas hovrätterna. Det hade uppenbarligen avsetts, att

bestämmelsen skulle få tillämpning endast vid de domstolar, där arkivförhållandena

ur brandsäkerhetssynpunkt vore fullt betryggande, såsom vid

Stockholms rådhusrätt, som redan nu vore befriad från domboksrenovation.

Med hänsyn till vad lagrådet anfört hade departementschefen dock

ansett sig icke böra vidhålla, att bestämmelse örn ifrågavarande eftergift

upptoges i lagstiftningen. Sedan aktsystemet någon tid prövats och erfarenhet

vunnits örn de anordningar, som därvid kunde komma i tillämpning,

borde frågan upptagas till förnyat övervägande.

Första lagutskottet förklarade i sitt utlåtande nr 32 (s. 35), att utskottet

icke ville föreslå, att någon ändring gjordes i propositionens förslag rörande

renovation. Emellertid erinrade utskottet därom, att renovationsskyldigheten

— vare sig protokolls- eller aktsystem tillämpades ■— alltjämt komme

att vålla ett icke ringa besvär samt draga rätt avsevärda kostnader för

det allmänna. Utskottet ville därför ifrågasätta, huruvida det icke vore möjligt

att utan uppgivande av trygghetskravet anordna renovationen på ett

enklare och billigare sätt. Frågan därom — som emellertid delvis sammanhängde

med det ännu olösta lagstiftningsspörsmålet rörande domstolarnas

arkivförhållanden — syntes utskottet vara värd en särskild utredning.

På hemställan av utskottet beslöt riksdagen i skrivelse den 12 maj 1932, nr

206, anhålla, att Kungl. Maj:t ville verkställa utredning, huruvida och på vad

sätt lagändring borde komma till stånd i syfte att bereda lättnad i avseende

å renovationsskyldigheten i inskrivningsärenden.

Den fråga, som framfördes genom denna riksdagens hemställan, är alltjämt

beroende på Kungl. Maj:ts prövning. I

I skrivelse den 27 juni 1933, nr 374, behandlade riksdagen frågan örn redovisning

i riksstaten av vissa anslag. Med utgångspunkt från att den årliga avkastningen

av arvs- och gåvobeskattningen skulle bindas för återbetalning av

vissa lån, förklarade riksdagen därvid, att en beräkning av ifrågavarande

skatteintäkt borde göras efter varje budgetårs utgång. Denna riksdagsskrivelse

gav upphov till utredningar, som äro av intresse i här föreliggande sammanhang.

Huvudparten av arvsskattebeloppen redovisas nämligen i sådana

handlingar som renoveras, och frågan om renovationsförfarandet blev därför

föremål för vissa överväganden.

På uppdrag av Kungl. Maj:t avgav Svea hovrätt den 10 juli 1933 ett utlåtande

örn vilka åtgärder som erfordrades för den av riksdagen avsedda anordningen.

Däri framlade hovrätten följande synpunkter på renovationsfrågan.

Enligt då gällande bestämmelser skulle renovationer av samtliga småprotokoll

insändas, så vitt anginge häradsrätt inom tre månader från varje

tings avslutande, och beträffande rådhusrätt för varje månad inom utgången

av nästa månad därefter. För att det statistiska material, som grundades på

uppgifter i protokollen från domsagorna, skulle kunna föreligga i tillräckligt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

god tid för att användas i budgetredovisningen, erfordrades antingen ändring

beträffande den tid, inom vilken de renovationer, som här vore av betydelse,

skulle insändas, eller ock särskilda bestämmelser örn de erforderliga uppgifternas

skyndsammare tillhandahållande i annan ordning. Övervägande skäl

syntes tala för det förstnämnda alternativet. Hovrätten funne sig emellertid

icke kunna förorda, att särskilda avvikande bestämmelser meddelades beträffande

renovationsskyldighetens fullgörande i en viss del. Skulle man slå

in på denna väg, bleve det nödvändigt att upptaga frågan om denna skyldighet

till skärskådande i hela dess vidd. Åtskilliga skäl talade även för att sa

skedde. Gällande bestämmelser vore i vissa delar oklara. Med hänsyn till numera

allmänt tillämpade metoder för renovationernas framställande kunde

dessa utan svårighet insändas i raskare takt än gällande författningar föreskreve.

Även frånsett den större säkerhet, särskilt mot brandrisk, som därigenom

vunnes, vore en sådan större snabbhet i vissa hänseenden av betydelse

för rättsvården. När exempelvis advokatfiskalen uppdagade ett fall, där skatt

uttagits utan laga skäl eller med för högt belopp, vore under nuvarande förhållanden

den frist ofta redan utlupen, inom vilken den enskilde hade att

söka skatterestitution. Den begränsade tid, som stått hovrätten till buds för

besvarande av remissen, hade så mycket mindre medgivit en allsidig utredning

av frågan om en allmän revision av reglerna angående renovationers insändande,

som en sådan utredning förutsatte, att underrätternas erfarenheter

inhämtades. På grund av vad sålunda anförts föreslog hovrätten bland annat,

att utredning måtte verkställas angående behovet av ändrade bestämmelser

om renovation av småprotokoll och vissa andra handlingar eller, örn sådan

utredning ansåges icke böra äga rum, att beträffande domsagorna föreskrift

måtte meddelas om skyldighet att årligen inom viss tid insända de för ifrågakomna

statistik erforderliga uppgifterna.

Med anledning av Svea hovrätts utlåtande utarbetades inom justitiedepartementet

en den 20 november 1933 dagtecknad promemoria angående ändrade

bestämmelser i fråga örn tiden för insändande från domsagorna till hovrätt

av småprotokoll och vissa andra handlingar. I denna promemoria anfördes

bland annat följande. Det förefölle lämpligast, att behovet av en snabbare

beräkning av ifrågakomna skatteintäkter tillgodosåges genom lagstiftning om

förkortning av tiden för renovationers insändande från domsagorna. En dylik

åtgärd syntes emellertid icke böra begränsas till att allenast avse bouppteckningsprotokollet,

vari arvsskatterna huvudsakligen redovisades. Vad anginge

tomträtts-, äktenskapsförords- och förmynderskapsprotokollen torde det ur

synpunkten av likformighet vara önskvärt, att renovationsfristen bleve densamma

som beträffande bouppteckningsprotokollet. I fråga örn lagfarts- och

inteckningsprotokollen framträdde jämväl andra synpunkter. Då lagfartsoch

inteckningsärendena ej längre handlades av rätten utan av inskrivningsdomaren

å särskilda inskrivningsdagar, torde det i viss mån framstå såsom

en oegentlighet, att renovationsfristen alltjämt räknades från tingets avslutande.

Det syntes vara naturligast och lämpligast att renoveringen i dessa fall

hänfördes till bestämda kalenderperioder. Såsom Svea hovrätt framhållit,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

9

torde en förkortning av renovationsfristen även ur rättssäkerhetens synpunkt

innebära en viss fördel. Med hänsyn till att de för statistiken erforderliga

uppgifterna om skattebelopp borde vara tillgängliga i mitten av augusti skulle

det ligga närmast till hands att föreskriva, att renovationerna skulle insändas

från domsagorna inom sex veckor efter utgången av varje halvår. En dylik

förkortning av renovationsfristen behövde icke medföra någon nämnvärd

olägenhet i kansliarbetet. Erfarenheten torde giva vid handen, att redan under

nuvarande förhållanden renovationerna merendels inkomme inom nyssnämnda

tid. Vad särskilt anginge lagfarts- och inteckningsprotokollen, vilka

upptoge det ojämförligt största antalet ärenden, torde i flertalet domsagor

renovationen erhållas genom duplicering vid konceptprotokollets uppsättande

och vid sådant förhållande icke kräva något mera betydande extra arbete.

Och även i domsagor, där denna arbetsmetod ej tillämpades, syntes dock, icke

minst med hänsyn till de förenklingar i skrivarbetet, som vidtagits i följd av

inskrivningsreformen, förhållandena möjliggöra en förkortning av renovationsfristen

i nu avsedd omfattning. En förändring av renovationsbestämmelsen

på sätt, som nu blivit ifrågasatt, skulle medföra att ärenden, som handlades

å särskilt sammanträde för vårtingets avslutande, vid renovationen vanligen

komme att sammanföras med ärenden från nästföljande höstting. Detta

förhållande syntes emellertid icke giva upphov till särskilda praktiska olägenheter.

I enlighet med nu angivna grunder upprättades inom justitiedepartementet

ett vid promemorian fogat utkast till lag om ändrad lydelse av 2 § förordningen

den 16 juni 1875 angående småprotokoll. Enligt lagförslaget skulle

dessa protokoll insändas till hovrätten å landet av den som hållit ting, tingssammanträde

eller inskrivningsdag, därvid sådant protokoll förts, för varje

halvår inom sex veckor efter utgången därav och i stad av rådhusrätten för

varje månad inom utgången av nästa månad därefter.

Detta förslag föranledde emellertid icke någon lagändring. Behovet att erhålla

uppgifter rörande ifrågakomna skatteintäkter på ett tidigare stadium

än förut tillgodosågs i stället genom en den 30 juni 1934 utfärdad kungörelse

(nr 438) angående avlämnande av vissa uppgifter om erlagd arvs- och gåvoskatt.

I denna kungörelse stadgades bland annat skyldighet för domhavande

att avlämna dylika uppgifter till statistiska centralbyrån före den 1 augusti

varje år. Dock fritogs domhavanden från nämnda skyldighet beträffande uppgifter

från bouppteckningsprotokollet, därest inom samma frist detta protokoll

för tiden intill den 1 nästförflutna juli var tillgängligt i hovrätten.

Vid inskrivningsreformens genomförande år 1932 ändrades icke reglerna

(jin insändande av renovationer i lagfarts- och inteckningsärenden i vidare

mån än förut angivits. Fortfarande kvarstod alltså bestämmelsen i 1875 års

förordning, att dylika renovationer skulle insändas å landet av den som hållit

ting eller tingssammanträde inom tre månader från tingets avslutande och

i stad av rådhusrätten för varje månad inom utgången av nästa månad därefter.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

Styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar avlät på föreningens

uppdrag den 20 februari 1934 en skrivelse lill Kungl. Majit rörande ändring

i denna bestämmelse. I skrivelsen framhölls att, sedan handläggningen av

lagfarts- och inteckningsärenden överflyttats från häradsrätten till inskrivningsdomaren,

nya bestämmelser syntes vara erforderliga beträffande tiden

för insändande av renoverade exemplar av lagfarts- och inteckningsprotokollen

eller av dagboken jämte bilagor till hovrätten. Styrelsen föreslog, att

insändandet av dessa renovationer skulle ske halvårsvis, inom tre månader

från utgången av varje halvår.

Den på detta sätt väckta frågan upptogs i en inom justitiedepartementet

i maj 1935 upprättad promemoria angående förenkling av inskrivningsförfarandet

i tomträtts- och vattenfallsrättsärenden samt ärenden angående

förlagsinteckning och inteckning i fartyg (Justitiedepartementets promemorior

1935: 3). Enligt de förslag, som där framlades, skulle handläggningen

av nämnda ärenden överflyttas från rätten till inskrivningsdomaren. Å tomträtts-

och vattenfallsrättsärendena skulle inskrivningslagen göras tillämplig

och dess bestämmelser i fråga om protokolls- och aktsystem följaktligen

gälla. I ärenden angående förlagsinteckning och inteckning i fartyg skulle

protokollet åter helt avlysas och ersättas med aktsystem. I promemorian uttalades,

att då vidtagande av en dylik omläggning torde böra föranleda upphävande

av vad 1875 års förordning innehölle om protokoll över förlagsinteckningar

och inteckningar i fartyg, det syntes lämpligt att i sammanhang

därmed företaga en sådan revision av förordningens bestämmelser i övrigt,

att de komme att motsvara det ändrade sakläge, som inträtt efter inskriv - ningsreformens genomförande.

Bland de promemorian bilagda lagförslagen fanns ett i enlighet härmed

utarbetat förslag till lag om ändrad lydelse av förordningens 1 och 2 §§. Med

beaktande av framställningen från häradshövdingföreningens styrelse hade

i förslaget intagits en föreskrift, att renovationerna av småprotokollen å landet

skulle insändas halvårsvis, inom tre månader från utgången av varje

halvår. Renovationsskyldigheten skulle enligt förslaget åvila på landet domaren

samt i stad inskrivningsdomaren beträffande de av honom förda protokollen

och rådhusrätten i vad anginge de övriga.

I remissyttrande över denna promemoria påpekade styrelsen för föreningen

Sveriges häradshövdingar, att enligt förslaget i de fall, då särskilt sammanträde

med häradsrätt för avslutande av lagtima vårting hålles i juli månad,

renoverade exemplar av de hos rätten förda förmynderskaps-, äktenskapsförords-

och bouppteckningsprotokollen från slutsammanträdet komme att

insändas först tillsammans med protokollen från hösttinget. Det vore givetvis

lämpligare, att de insändes tillsammans med protokollen från vårtingets

övriga sammanträden. Rättelse härutinnan kunde vinnas antingen genom att

bestämmelserna i fråga örn renovation av de protokoll, som alltjämt fördes

vid rätten, lämnades orubbade, eller ock medelst en föreskrift, att renovation

av dessa protokoll skulle insändas för vårtinget före den 1 oktober och för

hösttinget före den 1 påföljande april. Det senare alternativet vore att före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

11

draga, enär i dylikt fall enahanda regler komme att gälla för rättens och inskrivningsdomarens

renovationer.

Svea hovrätt upptog i remissyttrande över promemorian frågan örn en allmän

revision av stadgandena om insändande av renovationer och framhöll

därvid särskilt, att på landet renoveringen borde ske i raskare takt. Efter

en erinran örn vad hovrätten i detta hänseende tidigare anfört i sitt ovan

återgivna utlåtande av år 1933, anförde hovrätten vidare. En större snabbhet

i renovationsförfarandet vore av stor betydelse med hänsyn till advokatfiskalens

stämpelgranskning. Denna granskning borde uppenbarligen avse att

åstadkomma rättelse icke blott där statens skatteintresse blivit lidande utan

även där skatt uppburits utan laga skäl eller med för högt belopp. Det kunde

icke med fog invändas, att det borde vara den enskildes ensak att själv iakttaga

sin rätt. Särskilt då det gällde mindre betydande värden, ombesörjdes

alltjämt, särskilt på landsbygden, hithörande rättsärenden i regel av intressenterna

själva eller av icke rättsbildade biträden. Hos dem kunde icke påräknas

den sakkunskap, som ofta vore av nöden för prövning av stämpelbeläggningens

rättmätighet. Erfarenheten visade, att fall där enskilda blivit

lidande icke sällan av advokatfiskalen uppmärksammades så sent, att restitution

icke längre kunde vinnas på grund av att den härför stadgade fristen

av sex månader från stämpelns erläggande redan utgått. Skälig hänsyn icke

minst till de mindre bemedlade skattedragandes intresse syntes därför kräva,

att advokatfiskalens stämpelgranskning ägde rum i så god tid, att denna

granskning kunde bliva till gagn ej blott för staten utan även för den enskilde.

Detta syfte torde kunna uppnås genom en föreskrift, att å landet renovationerna

skulle insändas kvartalsvis inom sex veckor efter kvartalets

utgång. Genom en sådan ändring skulle även vinnas ökad möjlighet för staten

att utbekomma felande stämpelbelopp och en önskvärd skärpning av

kontrollen över stämpelförsäljningen.

Vid ärendets fortsatta behandling inom justitiedepartementet utarbetades

under senare delen av år 1935 en promemoria angående vissa ändringar i bestämmelserna

om renovation av småprotokoll. Däri anfördes bland annat följande.

En förkortning av tiden för renovationers insändande å landet skulle

otvivelaktigt, såsom Svea hovrätt anfört, vara ägnad att giva dessa renovationer

ett större värde såsom underlag för stämpelgranskning och torde även ur

de synpunkter hovrätten i övrigt framhållit få anses önskvärd. En lämplig förkortning

av denna frist syntes med hänsyn särskilt till att renoverat exemplar

av protokoll och andra handlingar nu merendels erhölles genom duplicering

icke heller behöva medföra någon mera avsevärd olägenhet i kansliarbetet.

Ifråga om de ärenden, som upptoges av inskrivningsdomaren, vore

naturligt och lämpligt att renovationen hänfördes till bestämd kalenderperiod.

Vad åter angingen renovation i de ärenden, som domstolen alltjämt hade

att handlägga, kunde det måhända synas mera naturligt att bibehålla tinget

såsom renovationstermin. I dylikt fall skulle emellertid önskemålet örn möjlighet

till en snabb stämpelgranskning, vilket gjorde sig gällande främst i avseende

å bouppteckningsprotokollet, icke kunna i erforderlig mån tillgodoses.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

Oavsett huru därmed förhölle sig, torde ur synpunkten av likformighet, såsom

ock styrelsen för häradshövdingföreningen yttrat, vara önskvärt att

enahanda regler komme att gälla beträffande domstolens och inskrivningsdomarens

renovationer. Vid övervägande av dessa synpunkter hade det synts

böra föreslås att, i enlighet med vad Svea hovrätt hemställt, upptaga en föreskrift,

att renovationer i samtliga småprotokollsärenden skulle å landet insändas

kvartalsvis, inom sex veckor efter kvartalets utgång. Man skulle

kunna fråga sig, huruvida i det fall, att tingssammanträde påginge vid kvartalsskifte,

renovation för varje rättegångsdag under sammanträdet borde insändas

tillsammans med renovationen för det kvartal, vartill rättegångsdagen

hörde, eller om renovationen för hela sammanträdet borde samtidigt

insändas. En uppdelning av renovationen å olika kvartal kunde måhända

vålla vissa praktiska olägenheter, men dessa torde icke vara av sådan väsentlig

art att de borde föranleda en undantagsbestämmelse. I anslutning till det

föreslagna införandet av kalenderperiod såsom renovationstermin hade ansvaret

för renovationernas insändande synts böra å landet åläggas domaren.

I stad torde ansvaret böra åvila rådhusrätten beträffande de ärenden, som

handlades vid domstolen, och inskrivningsdomaren i fråga om de av denne

upptagna ärendena. Slutligen anmärktes, att den ifrågasatta ändringen av

1875 års förordning torde böra föranleda ett upphävande av 8 § andra stycket

i 1918 års lag örn särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa

mål och ärenden.

På grund av vad sålunda anförts uppgjordes inom justitiedepartementet

två lagförslag, vilka fogades vid promemorian. Enligt det ena förslaget, som

avsåg ändringar i 1 och 2 §§ av 1875 års förordning, skulle samtliga småprotokoll

insändas till hovrätten, å landet av domaren för varje kvartal inom

sex veckor efter utgången därav, och i stad av inskrivningsdomaren eller,

såvitt anginge de av rätten förda protokollen, av rätten för varje månad inom

utgången av nästa månad därefter. Det andra lagförslaget avsåg upphävande

av den i 8 § av 1918 års lag intagna bestämmelsen rörande renovation

av småprotokoll från tremansting, som hållits mellan de lagtima tingen.

I remissyttranden över sistnämnda promemoria tillstyrkte hovrätterna förslagen

i stort sett. Svea hovrätt framställde emellertid följande erinringar.

Skyldigheten att insända renovationer av småprotokollen åvilade för närvarande

den som hållit ting eller tingssammanträde. Enligt förslaget skulle renovationerna

insändas av domaren, varmed torde förstås den som vid ifrågavarande

tidpunkt upphölie domareämbetet. Denna skyldighet föirelåge,

oavsett huruvida han hållit de sammanträden, för vilka renovationer skulle

insändas. Förslaget löste dock ej frågan, huruvida han även vore ansvarig

för renovationernas framställande. Enligt hovrättens mening borde skyldighet

i detta avseende åvila den, som hållit ting eller sammanträde. Någon viss

tid för fullgörande av denna skyldighet torde ej behöva stadgas; det torde

ligga i sakens natur, att, där ting eller sammanträde hållits av annan än domaren,

han vore skyldig att i god tid före renovationsfristens utlöpande överlämna

renovationerna till denne. Enligt 2 § av den gällande förordningen i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 268.

13

ämnet straffades försumlighet att insända renovationer med dagaböler. Denna

form för utkrävande av ansvar måste anses mindre väl förenlig med nu

gällande åskådning. Bristerna framstode än tydligare, örn, på sätt förslaget

torde innebära, renovationsplikten kunde vara fördelad på flera personer,

av vilka allenast en skulle kunna drabbas av dagaböter. Hovrätten ansåge

det därför lämpligare, örn försumlighet att verkställa eller att insända renovation

straffades såsom fel eller försummelse i tjänsten i allmänhet. På grund

av vad sålunda anmärkts, hemställde hovrätten, att 2 § måtte kompletteras

med en bestämmelse om skyldighet att framställa renovationer samt att den

nu gällande bestämmelsen örn dagaböter ersattes med hänvisning till 25 kap.

strafflagen.

I remissyttrande anförde styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar

bland annat följande. I promemorian hade gjorts gällande, att en förkortning

av tiden för renovationernas insändande ej skulle medföra någon

mera avsevärd olägenhet i kansliarbetet, enär renoverat exemplar av protokoll

och andra handlingar nu merendels erhölles genom duplicering. Att renoverade

exemplar av de köpeavhandlingar och andra kontrakt samt skuldebrev,

äktenskapsförord och testamenten, som skulle intagas i protokollen, erhölles

genom duplicering, därest kopior ej ingåves av vederbörande sökande,

vöre riktigt, men ansökningshandlingar eller andra inlagor, som inhäftades

i protokollen (företrädesvis i förmynderskapsprotokollet) måste särskilt avskrivas

i och för renovationen. Beträffande protokollens text erhölles väl i

allmänhet kopia därav i och för renovationen, då protokollen uppsattes av

notarierna i domsagan med användande av skrivmaskin. Det torde emellertid

ej vara alla notarier, som använda sig av sådan, och i dylika fall måste

protokollets text särskilt avskrivas för renovationen. Vidare vore det, då notarierna

begagnade sig av skrivmaskin för uppsättande av protokollen, ej

alltid lämpligt att samtidigt taga kopior av dessa. Under den första tjänstgöringstiden,

innan tillräcklig erfarenhet vunnits, måste nämligen de av notarierna

uppsatta protokollen åtskilligt korrigeras, och det krävdes mycken tid

för att införa motsvarande ändringar i kopian. Det förekomme således i ej

ringa omfattning, att i och för renovationen särskild utskrift av protokoll

och handlingar måste göras av de å domsagokanslien anställda icke rättsbildade

biträdena, och denna utskrift verkställdes i fråga om första halvåret,

som plägade omfatta den drygaste delen av småprotokollen, i allmänhet under

sommarmånaderna, då mindre utskrift av dombok förekomme. Den föreslagna

ändringen skulle således medföra olägenheter i fråga örn kansliarbetet.

På grund av det anförda avstyrkte styrelsen förslaget om ändring av

tiderna för renovationernas insändande. I varje fall borde, om den ifrågasatta

ändringen skulle genomföras, densamma avse endast bouppteckningsprotokollet,

enär såsom i promemorian anmärkts det framförda önskemålet

örn möjlighet till en snabb stämpelgranskning främst gjorde sig gällande i

avseende å nämnda protokoll. I promemorian hade upptagits frågan, huruvida,

i det fall att tingssammanträde påginge vid kvartalsskifte, renovation

för varje rättegångsdag under sammanträdet borde insändas tillsammans

Bihang till riksdagens protokoll 19t2. I sami. Nr 2G8.

8

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

med renovationen för det kvartal, vartill rättegångsdagen hörde, eller om

renovationen för hela sammanträdet borde samtidigt insändas. Styrelsen ansåge

det senare alternativet bestämt vara att föredraga.

Genom lagar av den 29 maj 1936 utsträcktes inskrivningsreformen till

tomträtts- och vattenfallsrättsärenden samt ärenden angående förlagsinteckning

och inteckning i fartyg. Samtidigt infördes i 2 § av 1875 års förordning

den nu gällande bestämmelsen, att renovationsskyldigheten med avseende å

inskrivningsärenden i stad skulle åvila inskrivningsdomaren, medan på landet

sagda skyldighet lades på domaren, trots att den övriga befattningen med

dessa ärenden även där hade överflyttats på inskrivningsdomaren. Enligt den

tidigare lydelsen av nyssnämnda lagrum skulle, som förut angivits, ifrågavarande

renovationer på landet insändas för varje ting inom tre månader

från dess avslutande. Genom den här berörda lagändringen tillkom den nuvarande

regeln, att insändandet i stället skulle ske för varje halvår inom tre

månader efter utgången därav.

Förslag till de nu angivna lagstiftningsåtgärderna framlades i proposition

nr 85 till 1936 års riksdag. Föredragande departementschefen anförde därvid

bland annat (s. 21 f.). Tiden för insändande av renovationer i inskrivningsärenden

å landet hade i förslaget blivit bestämd i överensstämmelse med

det yrkande, som framställts av styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar.

Därvid hade tillika den ändringen synts kunna vidtagas, att ansvaret

för insändandet skulle åvila, icke de tjänstemän, som hållit de särskilda inskrivningsdagarna,

utan domaren. Beträffande städerna, där i allmänhet en

och samma tjänsteman under längre sammanhängande tid fungerade såsom

inskrivningsdomare, hade däremot ansvaret för ifrågavarande renovation ansetts

böra läggas å inskrivningsdomaren. Det förslag, som utarbetats inom

justitiedepartementet rörande en förkortning av renovationstiden för samtliga

småprotokoll å landet, hade enligt de avgivna remissyttrandena visat sig vara

föremål för delade meningar. Med hänsyn därtill och då frågan om förkortning

av renovationstiden ej torde stå i något nödvändigt samband med

de övriga reformförslagen, hade nämnda fråga icke synts böra upptagas i

detta sammanhang. Av liknande anledning hade vissa andra av Svea hovrätt

berörda spörsmål rörande renovationen ansetts böra anstå till dess frågan

örn en allmän reform av renovationsbestämmelsema lämpligen kunde

komma under omprövning.

Presidenten i Svea hovrätt Birger Ekeberg har i skrivelse till chefen för

justitiedepartementet den 28 juli 1941 hemställt om utredning rörande vissa

åtgärder till skydd för underrätternas arkiv mot de risker, som äro förknippade

med anfall från luften. I skrivelsen bär särskilt framhållits möjligheten

att bevara fastighetsböckernas innehåll genom fotografering.

I remissyttranden över denna skrivelse hava Göta hovrätt och hovrätten

över Skäne och Blekinge — under tillstyrkande av den föreslagna utredningen

— bland annat förordat, att renovationer av underrättsprotokoll oftare

skulle insändas till hovrätterna, varigenom risken för förstörelse av viktigt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 268.

15

arkivmaterial skulle minskas avsevärt. Göta hovrätt har därvid ifrågasatt, om

icke renovationer i inskrivningsärenden å landet borde insändas varje kvartal

i stället för varje halvår.

Forsing till ändrade bestämmelser.

Renoveringen av vissa protokoll och andra handlingar tjänar flera syften.

Dels bilda renovalionerna underlag för kontroll, särskilt över uppbörd

av arvsskatt, som redovisas genom stämpelbeläggning, dels hämtas vissa

statistiska uppgifter från renovationerna och dels kan förekomsten av dessa

handlingar på annan ort än den, där originalexemplaren förvaras, förhindra

att handlingarnas innehåll går förlorat vid eldsvådor och annan förödelse.

1932 års riksdag anhöll i sin ovan återgivna skrivelse örn utredning i

syfte att bereda lättnad i avseende å renovationsskyldigheten i inskrivningsärenden.

Vad som tidigare förekommit i det lagstiftningsärende, där denna

framställning gjordes, ger vid handen, att riksdagen bland annat avsåg att

få utrett, huruvida det trygghetskrav, som renoveringen tjänar, kunde tillgodoses

i erforderlig grad genom säkerhetsanordningar hos underdomstolarna,

särskilt i form av brandsäkra arkiv. Under de senaste åren har emellertid

denna fråga kommit i ett nytt läge på grund av de förstörelserisker,

som det moderna kriget visat sig medföra. Även sådana arkivlokaler, som

bereda säkerhet mot vanliga eldsvådor, lämna sällan ett tillfredsställande

skydd mot bombnedslag. Det totala kriget har också i hög grad ökat riskerna

för ödeläggelser i alla delar av landet. På grund härav torde det icke

vara lämpligt att eftergiva den säkerhet, som renoveringen skänker.

Det nu berörda förhållandet ger i stället anledning att undersöka, i vad

mån en ökad trygghet bör skapas genom snabbare renovationsförfarande.

Om nämligen renovationerna insändas för kortare tidsperioder och med

mindre respittid för varje period bli möjligheterna att bevara handlingarnas

innehåll undan förödelse uppenbarligen större. Det synes emellertid

knappast lämpligt att av denna orsak genomföra speciella regler örn renoveringen

under krig eller överhängande krigsfara. I sådana tider blir domstolarnas

verksamhet ofta försvårad genom inkallelser till militärtjänst och

andra omständigheter, varför en ökning av den återstående personalens arbetsbörda

just under dessa förhållanden helst bör undvikas. Däremot synes

det påkallat att undersöka, i vad mån överhuvud taget en snabbare renovering

kan genomföras utan praktiska olägenheter.

Förutom den ökade säkerheten skulle genom en sådan reform även andra

fördelar kunna vinnas. De renoverade handlingarna skulle nämligen fortare

bli tillgängliga för kontrollarbetet och för insamlingen av statistiska uppgifter.

Däremot har ett snabbare renovationsförfarande icke numera så stor

betydelse som tidigare för möjligheten att återfå sådant skattebelopp, som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

felaktigt uppbudts vid stämpelbeläggning, sedan en treårig besvärstid införts

för dylika fall genom 60 § förordningen den 6 juni 1941 om arvsskatt

och gåvoskatt.

Den föregående redogörelsen för gällande rätt visar, att renovationsföreskrifterna,

som tillkommit under skilda tider och i olika sammanhang, innehålla

mycket växlande tidsbestämmelser för renovationernas insändande. De

längsta tidsperioderna finnas i de från 1734 härstammande reglerna i rättegångsbalken

om renovering av domboken. Såväl för häradsrätt som för rådhusrätt

gäller, att dylik renovation skall omfatta ett helt kalenderår, och

att handlingarna skola insändas före den 29 september året därefter, d. v. s.

inom en tidsfrist på nära nio månader. Dessa regler äro betingade av den

gamla metoden att framställa renovationer genom avskrivning för hand,

vilket ofta brukade ske under domstolarnas minst arbetstyngda tid, nämligen

på sommaren. Numera begagnas naturligtvis i regel skrivmaskin. I

vissa fall framställas renovationerna genom avskrivning, i andra fall med

genomslag vid uppsättandet av konceptprotokollet eller vid utskrivningen

av protokollsutdragen. Olika förfaringssätt användas för olika slag av renovationer.

För att få närmare kännedom om de tillämpade metoderna

havä uppgifter härom inhämtats från hovrätternas advokatfiskaler. Då det

gäller domboken, där blott en obetydlig del av innehållet renoveras, användes

sällan genomslag från konceptprotokollet. I allmänhet framställas renovationerna

antingen med avskrivning av själva texten och genomslag av

bilagorna eller med genomslag från utskrifterna. Örn det senare förfaringssättet

användes, föreligga renovationerna färdiga tillsammans med de övriga

protokollsutdragen. Uppenbarligen behöver det icke mola några svårigheter

att insända dessa föga omfattande renovationer betydligt oftare än

som nu sker.

Det har övervägts att föreskriva renovering för varje tingssammanträde

på landet respektive rådhusrättssession i stad. Översändandet av renovationer

skulle då på ett naturligt sätt sammanföras med den övriga expediering

av protokollsutdrag, statistik m. m., som äger rum efter varje domstolssammanträde.

Emellertid skulle så ofta återkommande renoveringar kunna

anses medföra onödigt besvär, och detsamma kunde möjligen även bliva

fallet, därest domboken skulle insändas varje månad. Det synes därför

lämpligare att låta renoveringen verkställas kvartalsvis. Den tidsfrist, inom

vilken domboken efter varje kvartal skall sändas till hovrätten, kan lämpligen

fastställas till sex veckor med hänsyn till att detta är den längsta expeditionstiden

för domboksutdrag enligt § 16 Kungl, förordningen den 7 december

1883 angående expeditionslösen.

örn renoveringen, såsom här föreslagits, knytes till viss kalenderperiod,

kan det inträffa, att olika dagar av ett sammanträde infalla under skilda

perioder, i detta fall skilda kvartal. De mål och ärenden, som behandlas på

olika rättegångsdagar, hava emellertid i regel icke något samband med varandra,

och om det befinnes praktiskt att insända renovationen för hela

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

17

sammanträdet tillsammans med övriga protokoll för det tidigare kvartalet,

möter detta naturligtvis intet hinder. En obligatorisk förpliktelse att förfara

på detta sätt synes dock ej nödvändig. Kvartalsindelningen medför även en

annan, likartad konsekvens. Särskilt sammanträde för avslutande av vårting

med häradsrätt kan hållas så sent som i juli månad, och renovationerna

för detta sammanträde kunna därigenom bli sammanförda med domboken

för det följande hösttinget. Någon olägenhet synes emellertid icke

uppkomma härav.

Enligt lagen den 26 mars 1915 skall av domboken endast renoveras mål

och ärenden angående ägande- eller nyttjanderätt till fast egendom, servitut,

ägoskillnad, delning av jord, jordägares rätt över vattnet å hans grund,

dikning eller annan avledning av vatten, arv och testamente. De mål och

ärenden, som röra ägoskillnad och delning av jord, behandlas numera av

ägodelningsrätt eller annan jorddelningsmyndighet, och de, som angå dikning

eller annan avledning av vatten, handläggas av vattendomstol. Dessa mål

och ärenden, vilka bli föremål för renovation i annan ordning, böra uppenbarligen

ej medtagas i detta sammanhang. Saköreslängden brukar för närvarande

ej renoveras, och något behov av sådan renovation finnes icke. De

nu gällande reglerna örn vilka delar av domboken, som skola renoveras,

torde i övrigt icke behöva ändras.

I samband med den föreslagna ändringen av tidsbestämmelserna synes det

lämpligt att direkt angiva vem som skall vara ansvarig för att domboksrenovationerna

insändas i rätt tid. Det torde icke vara påkallat att låta denna ansvarighet

bäras av samtliga ledamöter i rätten. I stället bör lämpligen renovationsskyldigheten

å landet ankomma på domliavanden och i stad med rådhusrätt

på den av rättens ledamöter, som enligt gällande arbetsordning för

rådhusrätten har att föra domboken i de mål och ärenden, där renovation

skall ske.

I Kungl. Majrts brev den 10 juli 1765, varigenom Stockholms rådhusrätt

befriades från skyldigheten att renovera sin dombok, angavs såsom skäl härför

i främsta rummet, att renoveringen av denna stora dombok skulle medföra

ansenlig kostnad för papper och renskrivningsarbete, samt att renovalionerna

skulle upptaga alltför stor plats i Svea hovrätts arkiv. (Se Lilienbergs

lagsamling III: 2 s. 215.) Stockholms rådhusrätt har numera försetts

med arkivlokaler, som avse att lämna tillfredsställande skydd icke blott mot

eldsvådor utan även mot direkta nedslag av bomber, vilka ej hava alltför stor

verkningskraft. Med hänsyn härtill synes det icke nödvändigt alt återuppliva

den renovationsskyldighet, från vilken rådhusrätten varit befriad under så

lång tid. Det åliggande alt uppvisa originaldomboken, som infördes genom

samma Kungl, brev såsom ersättning för renoveringen, synes icke längre fylla

någon praktisk funktion och torde därför böra upphävas.

Enligt lagen den 18 juni 1926 skola jorddelnings prof okollen renoveras efter

samma regler som gälla i fråga om domboksrenovation. Jorddelningsprotokollen

skola alltså, i enlighet med rättegångsbalkens bestämmelser, insändas

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

årsvis och med en frist om nära nio månader. Tydligen föreligger också här

ett starkt behov av snabbare förfarande. Renovationerna från ägodelningsrätt

och ägodelningsdomare framställas i allmänhet på samma sätt som domboksrenovationerna.

överlantmätarnas renovationer tillkomma i regel genom ifyllning

av tryckta blanketter, ofta med genomslag. Även örn renovationerna i

jorddelningsmål ej sällan äro ganska omfattande, torde renovationsförfarandet

kunna påskyndas utan större praktiska olägenheter. Det synes lämpligt

att uppställa samma tidsbestämmelse för jorddelningsprotokollen som

för domboken. Renovationerna i jorddelningsmål torde därför böra insändas

kvartalsvis och med en frist för insändandet örn sex veckor efter varje kvartals

utgång.

Enligt 1926 års lag omfattar renovationsskyldigheten ägodelningsrättens

protokoll i dess helhet ävensom protokollen i samtliga mål och ärenden, som

handlagts av ägodelningsdomare eller annan ordförande i ägodelningsrätt

eller, jämlikt 21 kap 43 § tredje stycket jorddelningslagen, av överlantmätare.

Sistnämnda lagrum handlar örn sådana avstyckningsförrättningar, å vilka

överlantmätaren meddelar fastställelse. Stadgandet rörande annan ordförande

i ägodelningsrätt än ägodelningsdomare hänför sig till förhållandena före en

år 1931 genomförd ändring i lagen örn fastighetsbildning i stad. Det fanns då,

liksom för närvarande, ägodelningsrätter i städerna, men däremot icke ägodelningsdomare,

utan rättens ordförande hade vissa självständiga funktioner.

Sedan ägodelningsdomare inrättats i städerna genom nyssnämnda lagändring,

har detta förhållande upphört, och stadgandet rörande dylik ordförande

bör alltså utgå. Enligt 21 kap. 68 § första stycket jorddelningslagen

skall i mål, som röra avstyckning inom städer samt vissa stadsliknande samhällen

och områden, länsstyrelsen handhava de funktioner, som eljest ankomma

på ägodelningsrätt, ägodelningsdomare eller överlantmätare. Det finns

icke någon föreskrift örn renovation i dylika mål. De torde emellertid böra

behandlas på samma sätt som övriga jorddelningsmål. Hos länsstyrelse föres

emellertid ej alltid protokoll, och i sådant fall bör renoveringen avse länsstyrelsens

beslut.

Såsom nyss omnämnts, skall enligt nu gällande föreskrifter renoveringen

omfatta alla slags mål och ärenden. Det synes icke påkallat att föreslå någon

ändring i denna regel.

Renovationsskyldigheten synes böra åvila ägodelningsrättens ordförande,

d. v. s. ägodelningsdomaren, beträffande rättens protokoll samt ägodelningsdomaren

respektive överlantmätaren beträffande protokollen i de mål och

ärenden, som handläggas av dem. Renoveringen av länsstyrelsens protokoll

eller beslut synes lämpligen böra ankomma på den tjänsteman, som där är

föredragande i jorddelningsmål.

Beträffande akter i vattenmål skall enligt vattenlagen tillämpas samma

långsamma renovationsförfarande som i fråga om underrätts dombok. En

ökad snabbhet är även här önskvärd.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl Majda proposition nr 268.

19

Renovationerna i vattenmål framställas på följande sätt. I varje sådant mål

upprättar vattenrättssekreteraren en akt. Därvid samlas dels ett exemplar av

de handlingar, som ingivits i målet, dels en avskrift av de protokoll, utslag,

kungörelser och andra handlingar i målet, som framställas vid domstolen.

Alla handlingar, som ingivas i vattenmål, skola lämnas i flera exemplar, och

de domstolshandlingar, som skola ingå i akten, torde alltid skrivas på maskin

med genomslagskopior. Samtidigt med att ett exemplar av en handling lägges

till originalakten, tages ett annat för att ingå i en renovationsakt. Även den

sistnämnda föreligger alltså färdig, då målet är avgjort. Sättet för renovationens

framställande lämpar sig alltså väl för ett snabbt renovationsförfarande.

Även här torde samma tidsbestämmelser kunna användas, som förordats

beträffande dombok och jorddelningsprotokoll. Renoverat exemplar

av akterna i de mål, som avgjorts av vattendomstolen under varje kalenderkvartal,

böra alltså insändas inom sex veckor efter kvartalets utgång.

Samtliga vattenmål skola för närvarande renoveras. Det synes icke föreligga

skäl att föreslå någon begränsning härvidlag.

Skyldigheten att ombesörja renoveringen torde lämpligen böra läggas på

vattenrättssekreteraren, som enligt vad förut nämnts har ansvaret för aktbildningen.

Från samtliga vattendomstolar skola akterna enligt gällande lag insändas

till Svea hovrätt. Detta sammanhänger därmed, att vattenöverdomstolen

är knuten till denna hovrätt, och någon ändring i den anförda regeln

synes icke påkallad.

I detta sammanhang kan slutligen erinras därom, att renovation av vattenboken

redan enligt gällande bestämmelser skall verkställas omedelbart

efter varje inskrivning.

En särskilt stor betydelse ur säkerhetssynpunkt måste tillmätas renoveringen

i inskrivningsärenden. Enligt förordningen den 16 juni 1875 skola lagfarts-,

intecknings- och tomträttsprotokollen insändas till hovrätten, å landet

för varje halvår inom tre månader efter utgången därav, och i stad för varje

månad inom utgången av nästa månad därefter. I de fall, då aktsystem användes,

skola enligt lagen den 3 juni 1932 samma regler tillämpas i fråga örn

dagboken över inskrivningsärenden jämte avskrift av de handlingar, som

ligga till grund för inskrivningsansökningarna.

För land och stad gälla således olika tidsbestämmelser. Det synes icke föreligga

något behov att förkorta de för städerna bestämda tiderna, medan det

däremot är synnerligen önskvärt alt vinna ökad snabbhet i renovationsförfarandet

på landet. Gentemot ett tidigare reformförslag i denna riktning beträffande

samtliga småprotokoll anförde styrelsen för föreningen Sveriges

häradshövdingar, att därav kunde uppkomma olägenheter för kansliarbetet

på grund av att renovationerna icke alltid kunde erhållas med genomslag

vid maskinskrivning. Vissa bilagor till protokollen måste nämligen avskrivas

särskilt. Vidare funnes bland de notarier, som satte upp konceptprotokollen,

sådana som icke vore kunniga i maskinskrivning, och slutligen måste

under notariernas första tjänstgöringstid vidtagas åtskilliga korrigeringar i de

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl Maj:ts proposition nr 268.

av dem uppsatta konceptprotokollen. Med hänsyn till dessa omständigheter

avstyrkte styrelsen det då föreliggande förslaget om förkortning av renovationstiderna.

Sedan detta utlåtande avgavs, har emellertid behovet av ett snabbare renovationsförfarande

blivit avsevärt skärpt till följd av risken för krigsskador.

Vidare torde de praktiska olägenheterna av den föreslagna åtgärden ha

minskat, allt eftersom verkningarna av inskrivningsreformen ha gjort sig

gällande. I åtskilliga domsagor, särskilt de större, har numera aktsystem införts,

och där utgöres renovationen alltså av avskrifter av dagboken och de

till grund för ansökningarna liggande handlingarna. Då dessa sistnämnda ingivas,

skola de vara åtföljda av två till riktigheten styrkta avskrifter, av vilka

den ena är avsedd för renovationen. Om avskrifter ej ingivits, ombesörjer inskrivningsdomaren

handlingarnas avskrivande före beslutets justering. Vid

dagbokens förande tages en kopia genom användande av kopiepenna och

kalkerpapper. Hela renovationen föreligger alltså omedelbart färdig, och ett

snabbt renovationsförfarande möter därför icke några praktiska svårigheter

i dessa fall.

I de domsagor, där protokollsystemet bibehållits, har inskrivningsreformen

även medfört avsevärda förenklingar. Inskrivningsdomarens beslut redovisas

genom bevis, som tecknas på de ingivna handlingarna, och några protokollsutskrifter

göras icke. Konceptprotokollen ha därför kunnat förenklas

ganska avsevärt, och de behöva icke underkastas samma formella justering

som tidigare. Renovationsexemplar torde därför ganska lätt kunna förfärdigas

med genomslag vid maskinskrivning, vilket också sker i de flesta fall, även

örn det ännu förekommer i ganska många domsagor, att renovationerna framställas

genom avskrivning av konceptprotokollen. Samma regler som vid aktsystem

gälla beträffande avskrifter av de till grund för ansökningarna liggande

handlingarna, och de båda avskrifterna användas såsom bilagor vid

koncept- och renovationsprotokollen. Färdighet i maskinskrivning torde alltmera

anses som en nödvändig förutsättning för notarietjänstgöring på domsagorna.

På grund av nu anförda omständigheter torde icke heller i de fall,

där protokollsystemet användes, ett hastigare renovationsförfarande behöva

möta några praktiska svårigheter av betydelse.

Med hänsyn till den stora vikt, som måste tillmätas säkerhetssynpunkten i

fråga om renovationerna i inskrivningsärenden, är ett snabbt förfarande särskilt

önskvärt i detta fall. De korta renovationstider, vilka sedan gammalt

gällt för rådhusrätterna, torde lämpligen kunna tillämpas på landet. Även

där böra sålunda renovationema i inskrivningsärenden insändas för varje

månad och med en frist till utgången av nästföljande månad.

Enligt nu gällande bestämmelser i 1875 års förordning är renovationsskyldigheten

i stad lagd på inskrivningsdomaren men å landet på domaren, ehuru

även där inskrivningsdomaren eljest har ansvaret för inskrivningsärendena.

Av de förut återgivna förarbetena till dessa bestämmelser framgår, att den

angivna regeln om renovationsskyldigheten på landet tillkom av den anledningen,

att de särskilda inskrivningsdagarna där ofta hållas av olika perso
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

21

ner, som för kortare tid förordnas till inskrivningsdomare. Det torde emellertid

i och för sig vara lämpligare, att denna renovationsskyldighet lägges

på inskrivningsdomaren. Numera finnas sekreterare i åtskilliga domsagor

och de bruka tjänstgöra såsom inskrivningsdomare under sammanlagt ungefär

halva året. Även då inskrivningsdomarämbetet uppehälles av notarier

på mera tillfälliga förordnanden, synes det icke behöva möta något hinder,

att den person, som anförtrotts att ensam fatta beslut i inskrivningsärendena,

också får i uppdrag att ombesörja expediering av renovationerna. På grund

av vad sålunda anförts torde det alltså böra ankomma på den som tjänstgör

såsom inskrivningsdomare, då renovationerna senast skola avsändas, att

verkställa denna åtgärd, om den ej tidigare vidtagits.

De övriga i 1875 års förordning behandlade småprotokollen utgöras av

förmynderskaps-, äktenskapsförords- och bouppteckningsprotokollen. Av dessa

är det förmynderskapsprotokollet, som vållar det största arbetet vid renovationernas

framställande. Detta protokoll har nämligen i allmänhet betydligt

större omfattning än de båda övriga och, såsom styrelsen för häradshövdingföreningen

berört, förekomma där särskilt ofta sådana bilagor, som i

original kunna inhäftas i konceptprotokollet och måste avskrivas enbart för

renovationen. I motsats till vad fallet är beträffande äktenskapsförords- och

bouppteckningsprotokollen redovisas icke någon stämpelbeläggning vid förmynderskapsprotokollet,

och renoveringen av sistnämnda protokoll torde icke

fylla något annat ändamål än att tjäna till framtida säkerhet. Enligt 4 §

Kungl, kungörelsen den 10 oktober 1924 med särskilda föreskrifter för domstolarna

rörande förmyndarvården åligger det rätten eller domaren att ofördröjligen

lämna överförmyndaren meddelande örn alla beslut rörande förmynderskap

och godmanskap. Detta sker på så sätt, att protokollsutdrag över

samtliga ärenden av dessa slag sändas till vederbörande överförmyndare.

Oberoende av renoveringen finnes sålunda förmynderskapsprotokollet hos

annan offentlig myndighet än domstolen. Härtill kommer, att det viktigaste

innehållet i förmynderskapsprotokollet är redovisat icke blott i rättens förmynderskapsbok

utan även i överförmyndarens böcker. Med hänsyn till nu

angivna omständigheter synes det icke vara nödvändigt att bibehålla skyldigheten

att renovera förmynderskapsprotokollet.

Enligt 1875 års förordning skola äktenskapsförords- och bouppteckningsprotokollen

insändas till hovrätten, å landet inom tre månader från avslutandet

av varje ting, och i stad för varje månad inom utgången av nästa månad

därefter. Liksom beträffande renovationerna i inskrivningsärenden är

det också här den för landsbygden gällande tidsbestämmelsen, som behöver

ändras. Renovationerna av äktenskapsförords- och bouppteckningsprotokollen

bruka i allmänhet framställas genom avskrivning eller med genomslag

från konceptprotokollen. Även i det senare fallet måste den tabcllariska uppställningen

över ingivna bouppteckningar avskrivas särskilt, medan övriga

bilagor i allmänhet kunna kopieras med genomslag. De anmärkningar, som

häradshövdingföreningens .styrelse framställde mot en föreslagen förkort
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

ning av renovationstiderna, gällde även här ifrågavarande protokoll. Eftersom

dessa emellertid i regel äro av obetydlig omfattning, torde de praktiska

svårigheterna härvidlag icke behöva tillmätas alltför stor betydelse, helst örn

skyldigheten att renovera förmynderskapsprotokollet bortfaller. Det synes

emellertid icke vara nödvändigt att beträffande häradsrätternas äktenskapsförords-

och bouppteckningsprotokoll uppställa lika korta renovationstider

som de, vilka gälla för stadsdomstolarna. I stället torde lämpligen kunna

tillämpas samma tidsperioder, som föreslagits i fråga om dombok och jorddelningsprotokoll.

Renoveringen bör alltså ske kvartalsvis med en frist för

insändandet å sex veckor. En så lång frist är särskilt önskvärd i fråga om

bouppteckningsprotokollet. Jämlikt 52 § förordningen den 6 juni 1941 örn

arvsskatt och gåvoskatt behöver sådan skatt icke erläggas förrän tre veckor

efter beslutet om skattens fastställande, och enligt 62 § samma förordning

skall bl. a. dagen för inbetalningen antecknas å brädden av protokollet. Detta

kan alltså beräknas vara färdigställt tidigast tre veckor efter sammanträdet.

Ansvaret för insändande av äktenskapsförords- och bouppteckningsprotokollen

uppbäres enligt gällande bestämmelser på landet av den som hållit

tingssammanträde, vid vilket sådant protokoll förts, och i stad av rådhusrätten.

I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande domboken

synes denna renovationsskyldighet böra åvila domhavanden på landet samt i

stad den ledamot av rådhusrätten, som enligt arbetsordningen har ansvaret

för dessa protokoll i övrigt.

I lagen den 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden med tremansnämnd

stadgas, att där sådant sammanträde hållits mellan de lagtima tingen,

renovationer av nu ifrågavarande protokoll från detta sammanträde skola

insändas samtidigt med protokollen för nästföljande lagtima ting. Med den

här föreslagna bestämmelsen om renovation för varje kvartal behövs icke

någon särskild reglering av renovationema från dylika tremansting. Stadgandet

torde därför böra upphävas.

I redogörelsen för tidigare utredningar och förslag har omnämnts, att domhavanden

ålagts skyldighet att före den 1 augusti varje år avlämna vissa

statistiska uppgifter. Dessa skola avse det sammanlagda beloppet av den

arvsskatt, som uppburits under närmast föregående budgetår. Anteckningar

härom finnas i renovationerna av bouppteckningsprotokollet samt, beträffande

arvsskatt för fideikommiss, lagfartsprotokollet eller dagboken över inskrivningsärenden.

Med de nya bestämmelser, som här föreslagits, komma

dessa renovationer i sin helhet att finnas tillgängliga i hovrätterna senast i

mitten av augusti. Detta synes vara tillräckligt för det ändamål, varom här

är fråga, och domhavandena torde därför kunna befrias från skyldigheten

att lämna ifrågavarande uppgifter.

Renovationerna av dagbok jämte handlingar i ärenden rörande förlagsinteckningar

och inteckningar i fartyg skola insändas av inskrivningsdomaren

för varje månad inom utgången av nästa månad därefter. Något behov av

ändrade bestämmelser synes här icke föreligga.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 268.

23

Beträffande inteckningar i jordbruksinventarier gäller, att endast dagboken

skall renoveras. Enligt Kungl, kungörelsen den 12 juni 1932 skall densamma

insändas till hovrätten i huvudskrift eller avskrift inom tre månader

efter utgången av varje kalenderår. Denna dagbok är icke inrättad för

direkt kopiering utan renovationen framställes genom avskrivning. Antalet

ärenden av detta slag är emellertid synnerligen obetydligt — i åtskilliga

domsagor torde det gå långa tider utan att något enda ärende förekommer

— och en skyndsammare renovering synes därför icke behöva vålla några

praktiska olägenheter. Ärendenas ringa antal medför visserligen också, att

frågan örn ett snabbare renovationsförfarande icke har någon särskilt stor

betydelse. Det synes emellertid lämpligt att för dessa renovationer tillämpa

samma tidsbestämmelser, som enligt detta förslag skulle gälla såväl beträffande

inskrivningsärenden i inskränkt mening som i fråga örn övriga speciella

slag av inteckningsärenden. Dagboken över inteckningar i jordbruksinventarier

bör alltså insändas för varje månad inom utgången av nästa månad

därefter. I de fall, då intet sådant ärende förekommit, torde detta förhållande

ej behöva redovisas varje månad; det synes vara tillräckligt, att

uppgifter härom lämnas för varje år i likhet med vad som hittills skett.

Insändande av dagboken i huvudskrift brukar icke förekomma och torde

ej heller vara lämpligt. Renovationsskyldigheten åvilar för närvarande inskrivningsdomaren

och någon ändring härvidlag synes icke påkallad.

De nu gällande föreskrifterna örn renovationsskyldighet äro i regel icke

sanktionerade genom särskilda straffbestämmelser. Försummelse i fråga om

att insända renovationer kommer då, såsom tidigare angivits, att falla under

stadgandena i 25 kap. strafflagen om ansvar för tjänstefel. Underlåtenhet

att i rätt tid insända renoverade småprotokoll straffas emellertid enligt

1875 års förordning med ett visst bötesbelopp för varje dag försummelsen

fortfar. Denna form av straffansvar kan icke anpassas efter förseelsens beskaffenhet

och synes även i övrigt mindre lämplig. Stadgandena härom torde

därför bära upphävas tillika med de i samband därmed stående vitesbestämmelserna.

De särskilda föreskrifter, som meddelats genom Kungl,

brev av åren 1766 och 1777 rörande utmätandet av bötesstraff för ledamöter

av rådhusrätt, böra även upphävas. Försummelser i avseende å skyldighet

att insända renovationer skola sålunda alltid bedömas efter vanliga

regler om ansvar för tjänstemäns eftersättande av sina plikter.

I gällande rätt finnas i stort sett inga bestämmelser örn skyldighet att

framställa renovationer. En särskild sådan skyldighet måste dock i vissa fall

antagas föreligga vid sidan av den som ligger i förpliktelsen alt insända renovation

till hovrätten. Detta är händelsen t. ex. då ett protokoll, som skall

dupliceras i samband med dess uppsättande, föres av annan tjänsteman än

den som skall insända renovationen. Att i författningsväg reglera de olika

fall, som kunna förekomma, synes emellertid icke erforderligt. Då försummelse

ägt rum i avseende å framställandet av en renovation, torde det i

regel icke behöva möta några svårigheter att avgöra, vem som skall bära

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

ansvaret härför. Straff bör även i dylika fall kunna utdömas enligt de allmänna

bestämmelserna om ansvar för tjänstefel.

De särskilda bestämmelserna i 1807 års Kungl, förklaring och 1814 års

Kungl, brev rörande vikarierande domares befattning med renovationer äro

föråldrade och torde lämpligen böra upphävas i samband med de här föreslagna

ändringarna i renovationsförfarandet. Nya regler i samma ämne synas

icke erforderliga.

Föreskrifter angående renovering torde med hänsyn till sin beskaffenhet

kunna utfärdas av Kungl. Majit i administrativ ordning. I den mån de nya

bestämmelserna icke lämpligen böra infogas i tidigare lagar, böra de därför

meddelas i kungörelseform.

I enlighet med de riktlinjer, som angivits i det föregående, hava bifogade

författningsutkast upprättats.

Stockholm i justitiedepartementet den 7 februari 1942.

HERMAN ZETTERBERG.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

25

Utkast

till

Kungl. Maj:ts kungörelse

angående renoyation av underrätts dombok och protokoll i

jorddelningsmål.

Härigenom förordnas som följer:

Från häradsrätt och rådhusrätt, dock ej från Stockholms rådhusrätt, skall

till hovrätten insändas renoverat exemplar av domboken, ävensom särskilt

syneprotokoll, i mål och ärenden som röra ägande- eller nyttjanderätt till

fast egendom, rätt till servitut, jordägares rätt över vattnet å hans grund,

arv eller testamente.

Till hovrätten skall jämväl insändas renoverat exemplar av protokollet i

mål och ärenden som handlagts av ägodelningsrätt eller ägodelningsdomare,

jämlikt 21 kap. 43 § tredje stycket lagen om delning av jord å landet av överlantmätare

eller jämlikt 68 § första stycket samma kapitel av länsstyrelse.

Har protokoll ej förts hos länsstyrelse i dylikt mål eller ärende, skall vad

nu sagts i stället gälla i fråga om länsstyrelsens beslut.

Insändandet skall ske för varje kvartal inom sex veckor efter utgången

därav samt ombesörjas för häradsrätt av domaren, för rådhusrätt av den

som har att föra domboken eller protokollet, för ägodelningsrätt och ägodelningsdomare

av den sistnämnde, för överlantmätare av denne samt för

länsstyrelse av föredraganden i jorddelningsmål.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1942.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis proposition nr 268.

Utkast

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

2 KAP.

6 §■

Häradshövding skall riktig dombok hålla, och den själv underskriva; sätte

ock sitt, och häradets insegel därhos. Vid slutet foge han förteckning på de

böter, som vid tinget fallit, och huru de fördelta äro. I domboken skola ock

alla syner i jorda tvister, med domen där å, införda vara.

6 KAP.

5 §•

Rådstuvurätts dombok skall skrivas under av alla, som i rätten sitta.

Vid domboken skall fogas saköreslängd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Genom denna lag upphävas lagen den 26 mars 1915 (nr 61) innefattande

vissa bestämmelser örn insändande till hovrätt av underrätts dombok, lagen

den 18 juni 1926 (nr 338) om insändande till hovrätt av ägodelningsrätts

protokoll så ock av protokoll i mål eller ärende, som handlagts av ägodelningsdomare

eller annan ordförande i ägodelningsrätt eller av överlantmätare,

ävensom Kungl. Maj:ts brev till Svea hovrätt den 10 juli 1765 med

föreskrift om uppvisande av Stockholms rådstuvurätts domböcker med mera,

Kungl. Maj:ts brev till samtliga hovrätterna den 2 maj 1766 och Kungl. Maj:ts

brev till justitiekanslern den 28 februari 1777 angående böter för ledamöter

av rådstuvurätt vid försummelse med insändande av domböcker och protokoll,

punkt 26 i Kungl. Maj :ts förklaring den 23 mars 1807 över allmänna lagens

stadganden i åtskilliga rum med mera samt Kungl. Maj :ts brev till Svea

hovrätt den 27 april 1814 angående tillförordnade domares skyldighet att

avlämna domböcker och protokoll.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

27

De föreskrifter, som gälla före denna lags ikraftträdande angående insändande

till hovrätten av underrätts dombok före Mikaels dag året efter

dombokens upprättande, skola fortfarande tillämpas beträffande 1941 års

dombok; och skall jämväl domboken för tiden från den 1 januari till och

med den 30 juni 1942 insändas före Mikaels dag 1942. Vad nu sagts i fråga

om underrätts dombok skall äga motsvarande tillämpning beträffande ägodelningsrätts

protokoll ävensom protokoll i mål eller ärende, som handlagts

av ägodelningsdomare eller, jämlikt 21 kap. 43 § tredje stycket lagen om

delning av jord å landet, av överlantmätare.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

U tkast

till

Lag

om ändrad lydelse av 11 kap. 73 § vattenlagen.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 73 § vattenlagen1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives:

11 KAP.

73 §.

Vid vattendomstolens--— allenast anmärkas.

För varje —--akten omfattar.

Vid akten---upptagna adresser.

Vattenrättssekreteraren skall för varje kvartal inom sex veckor efter utgången

därav till Svea hovrätt insända renoverat exemplar av akterna i de

ansökningsmål, som avgjorts av vattendomstolen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942. Dessförinnan gällande föreskrifter

örn insändande till Svea hovrätt av ett exemplar av varje års akter i vattenmål

före Mikaels dag året därefter skola likväl tillämpas beträffande

akterna i de mål, som avgjorts under år 1941; och skall jämväl ett exemplar

av akterna i de mål, som avgjorts under tiden från den 1 januari till och med

den 30 juni 1942, insändas till Svea hovrätt före Mikaels dag 1942.

1 Senaste lydelse se 1936: 70.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl Majlis proposition nr 268.

29

Utkast

till

Lag

om ändring i vissa delar av förordningen den 16 juni 1875 (nr 42 s. 35)

angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar oell andra

ärenden.

Härigenom förordnas, att 4 § förordningen den 16 juni 1875 angående

särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra ärenden skall

upphöra att gälla samt att 2 § samma förordning1 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

2 §■

Renoverat exemplar av lagfarts-, intecknings- och tomträttsprotokollen

skall insändas till hovrätten av inskrivningsdomaren för varje månad inom

utgången av nästa månad därefter. Renoverat exemplar av äktenskapsförords-

och bouppteckningsprotokollen skall insändas till hovrätten, å landet

av domaren för varje kvartal inom sex veckor efter utgången därav, och

i stad av den, som har att föra nämnda protokoll, för varje månad inom

utgången av nästa månad därefter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Genom denna lag upphäves 8 § andra stycket lagen den 7 maj 1918 (nr

294) om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och

ärenden.

De föreskrifter, vilka gälla före denna lags ikraftträdande angående insändande

till hovrätten av protokoll, som angivas i 1 § ovannämnda förordning

den 16 juni 1875, samt angående ansvar och vite vid underlåtenhet

härutinnan, skola fortfarande tillämpas beträffande protokoll för tiden före

lagens ikraftträdande. Vad nu sagts skall, där aktsystem användes i inskrivningsärenden,

äga motsvarande tillämpning beträffande dagbok över sådana

ärenden jämte handling, som ligger till grund för ansökan örn lagfart eller

inteckning i fast egendom eller om inskrivning av tomträtt, vattenfallsrätt

eller fång till sådan rätt eller ock örn inteckning i tomträtt eller vattenfallsrätt.

Hålles särskilt tingssammanträde, som avses i lagen den 7 maj 1918.

efter avslutandet av vårtinget 1942 men före denna lags ikraftträdande, skola

därvid förda äktenskapsförords- och bouppteckningsprotokoll, vid hittills

gällande äventyr, insändas till hovrätten samtidigt med protokollen för vårtinget.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1936: 227.

Bihang till riksdagens protokoll 19A2. 1 sami. Nr 268.

■1

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

Utkast

till

Kungl. Maj:ts kungörelse

örn ändrad lydelse av 12 § kungörelsen den 22 juni 1932 (nr 282) nied

föreskrifter angående tillämpningen av lagen den 3 juni 1932 (nr 171)

om inteckning i jordbruksinventarier.

Härigenom förordnas, att 12 § kungörelsen den 22 juni 1932 med föreskrifter

angående tillämpningen av lagen den 3 juni 1932 (nr 171) örn inteckning

i jordbruksinventarier skall erhålla ändrad lydelse pa sätt nedan

angives:

12 §.

Det åligger inskrivningsdomaren att för varje månad inom utgången av

nästa månad därefter till hovrätten insända avskrift av vad i dagboken blivit

infört. Har under en eller flera månader av samma kalenderår icke förevarit

något ärende, skall inskrivningsdomaren inom en månad efter årets

utgång insända uppgift härom till hovrätten.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1942.

Avskrift av vad i dagboken blivit infört för tiden från den 1 januari

till och med den 30 juni 1942 skall av inskrivningsdomaren insändas till hovrätten

före den 1 augusti 1942. Har något ärende icke förevarit under sagda

tidrymd, skall i stället uppgift härom lämnas.

Stockholm 1942. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

421544

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:328 Skrivelse till Konungen angående förbättrad ungdomsvård samt återupprättande av kommunernas medinflytande i fråga om nöjeslivets art och omfattning i kommunerna s. 3 i texten
  2. 1LU 1942:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken m. m. s. 1 i texten