Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Krigsrätterna: Avlöningar m. m

59 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 57 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:269, Angående anslag till Krigsrätterna: Avlöningar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

1

Nr 269.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

Krigsrätterna: Avlöningar m. m.; given Stockholms

slott den 30 april 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 30 april 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och t. f.

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Ewerlöf, anför chefen för justitiedepartementet,

statsrådet Westman:

Vid anmälan den 3 januari 1942 av de frågor, som tillhöra regleringen för

budgetåret 1942/43 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, berördes

under punkterna (26) — (28) anslagsbehovet för upprätthållande av krigsrätternas

verksamhet under nämnda budgetår. Härvid omnämndes särskilda

Bihang tilt riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 269.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

av styrelserna för föreningarna Sveriges krigsdomare och auditörer samt

Sveriges krigsfiskaler gjorda framställningar rörande förbättring av de avlönings-

och andra förmåner, som för närvarande äro tillerkända den civila

personalen vid krigsdomstolarna. Under förmälan att i anledning av de gjorda

framställningarna vederbörande remissmyndigheter framhållit behovet

av att de på ifrågavarande område gällande ersättningsbestämmelserna underkastades

en mer eller mindre omfattande översyn, anförde jag, att det

även enligt min mening vore ofrånkomligt att dessa bestämmelser — vilka

utformats med hänsyn till en väsentligt lägre arbetsbörda och i övrigt helt

andra förhållanden än de som numera föreligga i fråga om krigsdomstolarna

— gjordes till föremål för en omreglering nied anledning av det sålunda

inträdda ändrade läget samt att i sådant syfte utredning under anlitande

av särskild sakkunnig igångsatts inom justitiedepartementet. Då utredningens

läge emellertid icke medgåve avlåtande av preciserade förslag i

ämnet redan i statsverkspropositionen, hemställde jag, att tillsvidare i riksstaten

för nästkommande budgetår endast måtte beräknas vissa anslagsbelopp

för krigsdomstolarnas upprätthållande. Detta anslagsbehov -— vilket tillsvidare

angavs till sammanlagt 400,000 kronor -—- syntes lämpligen böra,

såsom för närvarande är fallet, fördelas på tre anslag, av vilka två, ett avlönings-

och ett omkostnadsanslag, borde avse de för fredsförhållanden avsedda

krigsrätterna samt det tredje samtliga utgifter för eventuellt erforderliga

fältkrigsrätter. I anslutning härtill föreslog Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1942/43 beräkna till Krigsrätterna: Avlöningar ett förslagsanslag

av 330,000 kronor (punkten 26), till Krigsrätterna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 20,000 kronor (punkten 27) och till Krigsrätterna: Ersättningar

till civila ledamöter i fältkrigsrätter m. m. ett förslagsanslag av 50,000

kronor (punkten 28).

Sedan berörda utredning — vilken stått i ett visst beroende av arbetet på

propositionen angående den fortsatta utbyggnaden och organisationen av

landets försvarskrafter — numera avslutats, får jag ånyo underställa Kungl.

Maj:t ifrågavarande anslagsbehov.

1. Krigsrätterna: Avlöningar, förslagsanslag.

Under denna anslagspunkt torde till en början få lämnas en kortfattad

redogörelse i vissa avseenden, som äro av betydelse jämväl för övriga ifrågavarande

anslagspunkter, nämligen angående

krigsrätternas organisation samt den civila personalens tjänsteåligganden

och avlöningsförhållanden.

Enligt lagen den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar och rättegången därstädes

— vilken lag trädde i kraft den 1 januari 1916 — äro krigsdomstolarna

organiserade på olika sätt under fredsförhållanden och

under krigsförhållanden. Under tid, då krigsmakten befinner sig på fredsfot,

utgöras underdomstolarna vid krigsmakten av regements- och stations
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

3

krigsrätter samt särskilda krigsrätter. Regementskrigsrätt skall finnas vid varje

regemente oell därmed likställt truppförband av armén, kustartilleriet och

flygvapnet samt stationskrigsrätt vid envar av örlogsstationerna (5 § första

stycket). Särskild krigsrätt må av Konungen inrättas vid avdelning av krigsmakten,

för vilken regements- eller stationskrigsrätt icke skall vara inrättad,

eller som består av personal, vilken från olika truppförband eller örlogsstationer

sammandragits till gemensam tjänstgöring. Sådan krigsrätt må därjämte

inrättas vid avdelning av regemente eller likställt truppförband, som

är förlagd å annan ort än huvudstyrkan, samt vid avdelning av flottan som

är förlagd utom örlogsstation (5 § andra stycket). Konungen äger dessutom,

där så prövas lämpligt, bestämma, att två eller flera av de avdelningar varom

nyss nämnts skola lyda under samma särskilda krigsrätt eller att sådan

avdelning skall lyda under viss regements- eller stationskrigsrätt (5 § tredje

stycket). Antalet regement skrigsrätter är för närvarande 59, därav 44 vid

regementen eller kårer tillhörande armén, 3 vid regementen eller kår ur

kustartilleriet samt 12 vid härmed likställda förband av flygvapnet. Stationskrigsrätterna

äro till antalet 2, en vid vardera av örlogsstationerna. De

särskilda krigsrätterna uppgå till 5 (kung. nr 536/15, 706/37, 865/39 och

147/41), nämligen särskilda krigsrätten i Stockholm för vissa dit förlagda

staber och militära skolor m. m., särskilda krigsrätten i Göteborg för där

förlagda avdelningar ur marinen, särskilda krigsrätterna å Karlsborg och i

Boden för vissa till nämnda fästningar förlagda förband och anstalter samt

särskilda krigsrätten för kustflottan, den sistnämnda dock för närvarande

ersatt av fältkrigsrätt. Förordnanden att avdelningar och personal tillhörande

armén, marinen eller flygvapnet skola lyda under regements- eller stationskrigsrätt

hava meddelats i ett stort antal fall av såväl stadigvarande

(se bl. a. kung. nr 705/37, 708/37, 865/39 samt 725''41 och 750/41) som, särskilt

under senare tid'', tillfällig natur.

Från den dag krigsmakten för annat ändamål än övning ställes på krigsfot

skall fältkrigsrätt vara underdomstol vid krigsmakten. Därest endast

en del av krigsmakten för sådant ändamål ställes på krigsfot, bestämmer

Konungen, huruvida vid denna del av krigsmakten fältkrigsrätt skall vara

underdomstol. I mån som krigsmakten återgår till fredsfot, skola fältkrigsrätterna

upphöra. Till följd av den förstärkta försvarsberedskapen har rättsskipningen

i underinstans vid krigsmakten under sistförflutna budgetår i

väsentlig omfattning omhänderhafts av fältkrigsrätter. Genom kungörelse

den 26 april 1940 (nr 260) har Kungl. Majit förordnat, vid vilka särskilda

avdelningar av krigsmakten fältkrigsrätt skall vara inrättad. Jämväl under

innevarande budgetår är, ehuru genom kungörelse den 17 januari 1941 (nr

25) antalet fältkrigsrätter inskränkts till det oundgängligen nödvändiga, ett

icke obetydligt antal dylika krigsrätter i verksamhet.

Regements- och stationskrigsrätter samt särskilda krigsrätter utgöras av

en krigsdomare såsom ordförande, två militära ledamöter oell en auditör.

Fältkrigsrätt utgöres av fyra ledamöter, därav tre militära och en civil, av

vilka den främste militäre ledamoten enligt gällande lag är rättens ordförande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Förslag till ändrad organisation av fältkrigsrätterna har nyligen utarbetats

och genom proposition (nr 243) förelagts riksdagen. Såsom åklagare vid samtliga

nu nämnda krigsrätter tjänstgör krigsfiskal.

Krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler utses av Konungen, krigsdomarna

genom förordnanden för viss tid, i allmänhet numera två kalenderår, auditörerna

och krigsfiskalerna genom förordnanden tills vidare. För samtliga

dessa befattningshavare gäller, att de må, där så finnes lämpligt, anställas

gemensamt vid flera olika krigsrätter. Såväl krigsdomare som auditörer

skola hava fullgjort vad författningarna föreskriva såsom villkor för att i

domarämbeten nyttjas. Därjämte erfordras för att kunna erhålla befattning

såsom krigsdomare att hava ådagalagt insikt och erfarenhet i domarvärv.

Till krigsdomare skall ock företrädesvis utses ordinarie domare i allmän

underrätt. Till krigsfiskal må ej förordnas annan än den, som antingen fullgjort

vad författningarna föreskriva såsom villkor för att nyttjas i domarämbeten

eller ock tjänstgör eller förut tjänstgjort såsom åklagare vid allmän

underrätt och vid avlagt prov visat sig äga erforderlig kännedom om militära

lagar och författningar. Då så anses erforderligt, må Konungen förordna vice

krigsdomare, vice auditör och vice krigsfiskal att, då vederbörande är förhindrad

tjänstgöra, inträda i hans ställe. För erhållande av förordnande i

något av sistnämnda hänseenden gälla samma kompetensfordringar som för

respektive huvudtjänst.

Enligt den för närvarande gällande indelningen uppgår antalet krigsdomare

till 29. Av dessa äro 11 anställda vid allenast ett truppförbands krigsrätt,

9 äro tjänstgöringsskyldiga vid två, 5 vid tre, 3 vid fyra och 1 vid fem krigsrätter.

— Auditörerna äro till antalet 38 med tjänstgöringsskyldighet för 24

vid allenast en krigsrätt samt för 8 vid två, för 3 vid tre och för återstående

3 vid fyra krigsrätter. — Antalet krigsfiskaler utgör 37. Av dessa tjänstgöra

22 vid allenast en krigsrätt samt 8 vid två, 5 vid tre och 2 vid fyra krigsrätter.

Auditörs- och krigsfiskalsindelningarna sammanfalla sålunda i stort sett.

Till civil ledamot i fältkrigsrätt skall förordnas krigsdomare elier auditör

.eller, där sådan icke finnes att tillgå, annan som fullgjort vad författningarna

föreskriva såsom villkor för att nyttjas i domarämbeten. Krigsdomares

skyldighet att mottaga dylikt förordnande är emellertid icke ovillkorlig utan

beroende på att hinder därför ej möter på grund av tjänsteåligganden eller

annan giltig orsak. Krigsfiskal vid fältkrigsrätt förordnas av befälhavaren folden

avdelning, där krigsrätten inrättats. Härtill skall utses person, som i enlighet

med vad förut sagts äger bekläda sådan tjänst vid annan krigsrätt än

fältkrigsrätt, dock att, där sådan icke finnes att tillgå, annan lämplig person

kan förordnas att vara åklagare vid fältkrigsrätten.

Den civila personalens vid krigsrätterna tjänsteåligganden äro

reglerade genom bestämmelser, som återfinnas dels i lagen om krigsdomstolar

och rättegången därstädes och dels, vad angår de för fredsförhållanden avsedda

domstolarna, i instruktionen den 19 juni 1919 (nr 363) för krigsdomare,

auditörer och krigsfiskaler.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. j\Iaj:ts proposition nr 269.

5

Vad först beträffar krigsdomare så är dennes huvudsakliga uppgift att

tjänstgöra såsom ordförande i de krigsrätter, vid vilka han är anställd. Då

krigsrätten endast har att verkställa undersökning i något inål eller ärende

utan att talan om ansvar föres, är han dock icke skyldig att deltaga i rättens

sammanträde. När krigsdomaren i sådana fall ej är tillstädes, tillkommer det

auditören att föra ordet i rätten. Såsom rättens ordförande är krigsdomaren

närmast ansvarig för målens handläggning, i följd varav han har att på

förhand sätta sig in i samtliga till krigsrätten hänskjutna mål ävensom efter

samråd med krigsfiskalen och de militära myndigheterna vidtaga åtgärder

för målens förberedande för rättsförhandling. Då krigsrätten skall fatta beslut

i till dess prövning överlämnat mål, åligger det vidare krigsdomaren att

i korthet framställa vad i saken förekommit samt de lagrum och författningar

som äro i varje fall tillämpliga. För övrigt har krigsdomaren att öva

tillsyn över att krigsrättens protokoll bliva vederbörligen uppsatta, att i samråd

med vederbörande befälhavare och auditör bestämma tid och plats för

krigsrättssammanträdena ävensom att enligt fastställt formulär föra anteckningar

angående framställningar örn hållande av krigsrätt samt i anledning

därav vidtagna åtgärder.

Auditörens förnämsta uppgift är att tjänstgöra som ledamot i krigsrätt,

där han, såsom förut sagts, i vissa fall då krigsdomaren icke behöver vara

tillstädes även har att fungera som ordförande. Auditören är vidare skyldig

att föra krigsrättens protokoll, uppsätta och expediera de fattade besluten

samt i allmänhet utföra samtliga de expeditionsgöromål som skola fullgöras

vid krigsrätten, såsom uppsättandet av uppgifter till straffregistret

och rättsstatistiken, utfärdandet av stämningar å vittnen samt expedierandet

av intyg angående ersättningar till vittnen m. m. dylikt. Därjämte åligger

det auditören att tillhandagå befälhavaren — förutom vid disciplinmålens

handläggning och vid behandling av frågor om straffs sammanläggning

och förvandling samt verkställighet av straff — även vid de

övriga tillfällen, då tillgång till juridisk insikt kan vara behövlig och

annan person icke är skyldig att biträda befälhavaren, samt att å kronans

vägnar utföra de rättegångar som förekomma vid den avdelning av krigsmakten,

vid vars krigsrätt han är anställd.

Krigsfiskalernas främsta åliggande är alt föra åklagartalan i de mål

som överlämnats till krigsrätt. Sedan handlingarna i ett till krigsrätt hänskjuta

mål överlämnats till krigsfiskalen, åligger det denne att före rättens

sammanträde verkställa den ytterligare utredning som kan vara erforderlig.

Därjämte har krigsfiskalen att i de s. k. undersökningsmålen bevaka

kronans rätt och föra dess talan, såvida icke annan person enligt särskilda

bestämmelser är skyldig fullgöra detta åliggande. Krigsfiskalen är vidare

skyldig att till krigsrättssammanträdena inkalla de parter som där skola inställa

sig, utfärda kallelser å vittnen saint införskaffa prästbetyg och utdrag

av allmänna straffregistret rörande de personer vilka vid domstolen

ställas under tilltal.

Civil ledamot i fältkrigsrätt har att beträffande dylik krigsrätt fullgöra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

enahanda åligganden som ankomma på auditör ifråga om regementskrigsrätt.

Han har därjämte att leda rättens förhör med parter och vittnen samt

att före omröstning till utslag verkställa den sammanfattning av vad i

målet förekommit, som i fråga örn fredskrigsrätt åligger krigsdomare.

Den civile ledamoten är slutligen, enligt förberörda kungörelse den 26

april 1940 (nr 260) angående fältkrigsrätter, skyldig att på begäran av befälhavaren

vid den avdelning, där krigsrätten är inrättad eller som lyder

under krigsrätten, biträda denne i ärenden som kräva juridisk insikt.

Avlöningar och ersättningar till den civila personalen v i d

regements- och stationskrigsrätterna samt vid de särskilda

krigsrätterna bestridas från förevarande anslag, vilket för närvarande

är i riksstaten uppfört med ett belopp av 172,500 kronor. För anslagets

disposition gäller under innevarande budgetår en av Kungl. Majit

den 6 juni 1941 fastställd avlöningsstat (statsliggaren sid. 134).

För dispositionen av de i avlöningsstaten upptagna delposterna a)—c)

har samtidigt av Kungl. Majit fastställts särskilda specialstater att tillämpas

under budgetåret (statsliggaren sid. 135 ff.). Såsom framgår av specialstaterna

åtnjuta vid regements- och stationskrigsrätterna krigsdomare, auditörer

och krigsfiskaler —- för vilka befattningshavare tillika föreskrivits viss

stationeringsort — fasta årliga arvoden. Beträffande auditörerna är arvodet

till lika belopp fördelat å ersättning motsvarande lön och tjänstgöringspenningar.

Auditörerna äga utöver arvodet uppbära visst årligt bidrag till bestridande

av med tjänsten förenade expensutgifter. Detta bidrag, som — med

bortseende från auditörerna vid en var av stationskrigsrätterna och vid

krigsrätterna i Boden — växlar från 100 upp till 200 kronor, tillkom den

1 juli 1919 och har sedan dess utgått med belopp, som endast undergått

smärre förändringar. Nyssnämnda auditörer åtnjuta i expensbidrag resp.

300, 300 och 800 kronor.

Med de fasta arvodena var intill den 1 juli 1939 förenad rätt till dyrtidstillägg

enligt de för oreglerade verk gällande grunderna. I samband

med den vid 1939 års lagtima riksdag genomförda avlöningsrevisionen för

det stora flertalet civila löntagare vidtogs även en allmän reglering av

sådana med dyrtidstillägg förenade arvoden, vilka utgjorde ersättning för

bisysslor. I följd härav bestämdes, att å här ifrågavarande arvoden från

och med budgetåret 1939/40 dyrtidstillägg icke vidare skulle utgå. I gengäld

blevo arvodena till auditörerna och krigsfiskalerna — vilka samtliga

varit i åtnjutande av dyrtidstillägg — genomgående föremål för uppräkning

med belopp, som motsvarade dyrtidstillägget vid då gällande index

av 162. Krigsdomararvodena bibehöllos däremot i huvudsak oförändrade. Anledningen

härtill var, att till vissa krigsdomare icke utgick dyrtidstillägg,

beroende på att arvodenas dåvarande innehavare åtnjöto högsta dylikt tilllägg

redan å andra dem tillkommande avlöningsförmåner. I de fall, där

dyrtidstillägg emellertid tidigare åtnjutits å krigsdomararvodet, tillerkändes

vederbörande ett personligt arvodestillägg ungefärligen motsvarande det dyr
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj.ts proposition nr 269. "

tidstillägg, som utgår viel nyssnämnda indextal. Vid de år 1939 fastställda

beloppen liava ifrågavarande arvoden, frånsett vissa av organisatoriska förändringar

påkallade jämkningar, sedan dess bibehållits. De nuvarande arvodena

växla, i fråga örn krigsdomarna från 600 till 2,400 kronor, i fråga örn

auditörerna från 1,680 till 6,540 kronor samt i fråga om krigsfiskalerna från

360 till 2,340 kronor. Vid bestämmandet av arvodesbeloppen har hänsyn tagits

dels till antalet av de krigsrätter, vid vilka vederbörande är anställd, dels till

huruvida truppförbanden äro förlagda å samma eller skilda orter, dels till arbetsbördans

(förbandens) storlek dels ock, i fråga örn auditören i Boden, till

nödvändigheten av att för tjänsten erhålla å platsen bosatt kompetent person.

Därest krigsrätlspersonalen tjänstgör vid allenast en regementskrigsrätt, utgå

arvodena med i allmänhet följande belopp, nämligen till krigsdomaren 600

kronor, till auditören 1,800 kronor (vid flygflottilj 1,680 kronor) och till krigsfiskalen

660 kronor (vid Skånska trängkåren 360 kronor). Vid en var av stationskrigsrätterna

uppbär auditören 3,900 kronor och krigsfiskalen 1,980

kronor i arvode. Tjänstgör personalen vid två regementskrigsrätter, utgör

arvodet för krigsdomaren 840—1,200 kronor, för auditören 2,340—3,420

kronor och för krigsfiskalen 900—1,080 kronor. Är tjänstgöringsskyldigheten

knuten till flera än två regementskrigsrätter eller till stationskrigsrätt

och regementskrigsrätt samtidigt, utgå arvoden med i allmänhet högre

belopp än de sist angivna. Högsta krigsdomararvodet, 2,400 kronor, åtnjutes

sålunda av den för stationskrigsrätten vid Stockholms örlogsstation och

regementskrigsrätten vid Svea livgarde gemensamme krigsdomaren, högsta

auditörsarvodet, 6,540 kronor, av auditören vid regementskrigsrätterna för

de i Boden förlagda truppförbanden och högsta krigsfiskalsarvodet, 2,340

kronor, av krigsfiskalen vid sistnämnda regementskrigsrätter. Beträffande

auditören i Boden är i detta sammanhang att anmärka, att han i avlöningsstaten

ålagts skyldighet att för nyssnämnda arvode fullgöra all tjänstgöring

jämväl vid särskilda krigsrätten i Boden.

1 övriga fall utgår för tjänstgöring i särskild krigsrätt viss gottgörelse.

Bestämmelser härom finnas meddelade i förenämnda instruktion för krigsdomare,

auditörer och krigsfiskaler (§§ 12, 27 och 45). Dessa bestämmelser

innebära att, såvida icke enligt den fastställda avlöningsstaten nämnda

tjänstgöring tagits i beräkning vid bestämmande av vederbörandes avlöningsförmåner,

något som med nyss angivna undantag icke skett, krigsdomare

äger uppbära ersättning med tjugufyra kronor, auditör med fyrtio

kronor och krigsfiskal med sexton kronor för varje krigsrättssammanträde

eller, därest detta pågått mera än en dag, för varje sammanträdesdag; dock

alt, där antalet vid sammanträdet handlagda mål överstiger fem, ersättningen

höjes till trettio resp. tjugu kronor åt krigsdomaren och krigsfiskalen

samt med tio kronor för varje överskjutande inål t. o. m. nio till auditören.

Ersättning enligt nu angivna grunder utgår jämväl för tjänstgöring

i regements- eller stationskrigsrätt, då där handläggas inål härrörande från

förband som förklarats skola lyda under krigsrätten. — Auditörerna vid

särskilda krigsrätterna i Stockholm, å Karlsborg och vid kustflottan åtnjuta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition nr 269.

dessutom för det arbete utöver tjänstgöringen vid krigsrättssammanträden,

som åligger dem, årliga arvoden om resp. 780, 240 och 660 kronor. Bidrag

till expenskostnader tillkommer däremot icke auditör vid särskild krigsrätt.

Vid tjänstledighet har krigsdomare, auditör och krigsfiskal att till den

som uppehåller tjänsten, i regel vice krigsdomare, vice auditör och vice

krigsfiskal, avstå vissa avlöningsbelopp (§§ 10, 25 och 43 i förenämnda instruktion).

Huvudregeln är härvid den, att krigsdomaren och krigsfiskalen

avstå vad av arvodet belöper på den tid ställföreträdaren tjänstgör i hans

ställe samt auditören vad av tjänstgöringspenningarna belöper å samma tid.

Omfattar ledigheten endast visst krigsrättssammanträde, utgör avdraget ett

belopp, som är lika med hälften av det som, enligt vad förut sagts, utgår

för tjänstgöring i särskild krigsrätt. I detta fall erhåller vikarien av statsmedel

fyllnadsersättning till motsvarande belopp. För den händelse ledigheten

ej överstiger fjorton dagar gälla vissa modifikationer i förstnämnda

regel, avsedda att säkerställa vikarien vid minst den vikariatsersättning,

som skulle hava utgått för den händelse ledigheten avsett allenast under

tiden inträffade krigsrättssammanträden.

Rätt till kostnadsfri semester tillkommer icke den civila personalen vid

krigsrätterna. Förslag härom har vid flera tillfällen väckts, senast i det betänkande

som den 23 oktober 1918 avgavs av sakkunniga för utarbetande

av förslag till förbättring i krigsdomares, auditörers och krigsfiskalers

avlöningsförhållanden (betänkandet sid. 29 ff.). Med anledning av betänkandet

föreslog Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1919 års riksdag

(II ht sid. 48) denna att bevilja anslag till sådant belopp att semester

skulle kunna årligen beredas krigsdomare under en och en halv månad

samt auditör och krigsfiskal under en månad, allt likväl under förutsättning

att tillgång till kompetent vikarie funnes. Förslaget vann emellertid

icke riksdagens bifall (rskr. nr 2 A sid. 7).

Slutligen är beträffande ifrågavarande befattningshavares avlöningsförmåner

att märka, att rätt till rese- och traktamentsersättning åtnjutes av krigsdomare

och krigsfiskal vid inställelse till krigsrätt, som sammanträder å annan

ort än den där befattningshavaren enligt avlöningsstaten skall eller kan

hava sin bostad, samt av auditören vid tjänsteförrättning på annan ort än

den fastställda boningsorten. Kostnaderna härför bestridas från det i riksstaten

uppförda förslagsanslaget till Krigsrätterna: Reseersättningar, vilket anslag

för innevarande budgetår är uppfört med ett belopp av 5,000 kronor.

Föreskrifter örn ersättning till civil ledamot i fältkrigsrätt

och till krigsfiskal vid sådan krigsrätt hava meddelats i särskilda brev till

statskontoret den 26 april och den 29 november 1940. Såsom civila ledamöter

i fältkrigsrätter vid depåregementen och Vissa därmed likställda förband

och såsom krigsfiskaler vid sådana fältkrigsrätter tjänstgöra auditörerna

och krigsfiskalerna vid motsvarande regements- och stationskrigsrätter.

Enligt ersättningsbestämmelserna äro i dessa fall den civile ledamoten

och krigsfiskalen bibehållna vid de avlöningsförmåner som tillkomma dem

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

9

i egenskap av auditör resp. krigsfiskal vid fredsorganiserad krigsrätt. För

tjänstgöring vid annan fältkrigsrätt än nyss nämnts utgår ersättning till civil

ledamot och krigsfiskal med visst belopp för varje sammanträde i enlighet

med de regler som, på sätt förut berörts, gälla för auditör och krigsfiskal

vid särskild krigsrätt. Endast i sistnämnda fall bestrides ersättningen från

det särskilda anslaget till Krigsrätterna: Ersättningar till civila ledamöter i

fältkrigsrätter m. m., för närvarande upptaget till 100,000 kronor. Civil ledamot

i och krigsfiskal vid fältkrigsrätt för fältförband är vid tjänsteförrättning

berättigad till resekostnads- och traktamentsersättning enligt bestämmelserna

i allmänna resereglemente!. Den civile ledamoten åtnjuter därjämte

gottgörelse för styrkta expensutgifter. Jämväl nu nämnda ersättning och

gottgörelse bestridas från det särskilda anslaget till fältkrigsrätterna.

Jag övergår härefter till behandlingen av de föreliggande

framställningarna om avlöningsförbättring.

I skrivelse till Kungl. Majit den 25 oktober 1941 har styrelsen för föreningen

Sveriges krigsdomare och auditörer •— under framhållande av att under nu

rådande förhållanden krigsdomstolarnas arbetsbörda så väsentligt ökats att

de till dessa domstolars civila personal utgående lönerna och övriga ersättningar

icke stöde i någon som helst proportion till de föreliggande arbetsuppgifternas

omfattning — gjort framställning rörande förbättring av de avlönings-

och andra förmåner, som för närvarande äro tillerkända samma personal.

I sådant avseende har föreningen ansett, att de nu utgående fasta arvodena

till personalen vid regements- och stationskrigsrätterna borde höjas med

i allmänhet 100 procent, att dyrtidstillägg å samma arvoden borde få åtnjutas,

att auditörerna borde tillerkännas, icke såsom för närvarande allenast expensbidrag,

utan full gottgörelse för havda expenser, att dagersättningen för

tjänstgöring i särskild krigsrätt samt i regements- och stationskrigsrätt, då

därstädes förekommer mål från förband'' som förklarats skola lyda under

krigsrätten, borde väsentligt höjas, samt att viss tids kostnadsfri semester

borde tillkomma vederbörande befattningshavare. Föreningens skrivelse utmynnar

i en hemställan alt Kungl. Majit för tillgodoseende av angivna önskemål

måtte i proposition till 1942 års riksdag under rubriken »Krigsrätterna»

föreslå följande anslag, nämligen:

Avlöningar, förslagsanslag.............................. kronor 350,000

Reseersättningar, förslagsanslag ........................ » 5,000

Expensanslag åt auditörer, förslagsanslag................ » 15,000

Ersättningar till den civila krigsrättspersonalen för semester

och särskild tjänstgöring samt lill civila ledamöter i fältkrigsrätter

m. m..................................... » 100,000.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Styrelsen för föreningen Sveriges krigsfiskal!- Ilar i skrivelse till Kungl.

Majit den 17 november 1941 för krigsfiskalernas vidkommande framfört förslag

av motsvarande innebörd som krigsdomar- och auditörsföreningen.

Vad först angår frågan om arvodesförhöjning framhålles i den

av föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer gjorda framställningen

hurusom på grund av allmänt kända förhållanden en synnerligen betydande

ökning av arbetsbördan för krigsdomare och auditörer inträtt sedan september

1939 och framförallt sedan ingången av år 1940. Med stöd av vid framställningen

fogat statistiskt material (Bil. A) hävdas, att arbetsbördan för

de civila krigsrättsledamöterna numera flerdubblats, i jämförelse med förhållandena

vid förstnämnda tidpunkt, såväl genom ökningen av antalet inål

som ock på grund av många måls större omfattning och svårare beskaffenhet.

I framställningen påpekas vidare, att arbetsbördan måste antagas även

allt framgent förbliva avsevärt mera betungande än vid nyss angiven tidpunkt,

även sedan de i samband med den förstärkta försvarsberedskapen vidtagna

militära åtgärderna bortfallit. Med hänsyn härtill göres gällande, alt nuvarande

arvoden till krigsdomare och auditörer varken för närvarande eller

för framtiden innebära skälig ersättning för det arbete som åligger dem.

Till närmare motivering av framställningen i denna del anföres bland annat:

Så länge den förstärkta försvarsberedskapen uppehälles, måste man givetvis

räkna med den nuvarande arbetsbördan. Det stora antalet mål vid krigsrätterna

för närvarande beror i icke ringa utsträckning därpå, att särskilt

uppsatta förband inordnats under krigsrätterna vid de ordinarie förbanden,

men arbetsbördans ökning beror till minst lika stor del på tillströmningen av

mål från dessa senare, något som de statistiska siffrorna nogsamt utvisa.

Till den civila krigsrättspersonalen utgår visserligen författningsenligt särskild

ersättning för handläggning vid krigsrätt av de mål, som härröra från

de hänskjutna förbanden, men denna ersättning kan med hänsyn till det

sjunkande penningvärdet icke längre anses motsvara den ersättning, som avsågs

vid tiden för arvodenas bestämmande. — Vad angår auditörerna är i

detta sammanhang att märka, att de icke beredas någon som helst gottgörelse

för befattningen med disciplinmål och övriga juridiska uppdrag från de särskilt

organiserade förbanden. 1 detta sistnämnda hänseende måste givetvis erkännas,

att Kungl. Maj :t efter särskilda framställningar berett auditörerna ersättning

i viss utsträckning.

De arvodesbelopp, som för närvarande utgå till den civila krigsrättspersonalen,

äro mycket skiftande till storleken, på sätt framgår av statsliggaren,

till vilken styrelsen tillåter sig hänvisa beträffande arvodena till de olika befattningshavarna.

Att arvodena fastställts till så olika belopp beror bl. a. dels

på att av befattningshavarna vissa tjänstgöra endast vid ett och andra åter

vid två eller flera förband, dels ock därpå att förbanden äro av olika storleksordning.

---- I varje fall lärer en granskning av de olika arvodesbeloppen

giva vid handen, att vid fastställandet av arvodena tillämpats den regeln, att

det för tjänstgöring vid ett förband fastställda arvodet i viss mån minskats,

då personalen har att tjänstgöra vid två förband, och att minskningen av

arvodet är större ju flera förband personalen tjänstgjort vid. Enligt styrelsens

förmenande kan en beräkningsgrund, som innebär att det för tjänstgöring vid

ett förband bestämda arvodet minskas, då befattningshavaren har att tjänstgöra

vid två lika stora förband, icke vara riktig. 1 de fall, då befattningsha
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

11

varna tjänstgöra vid flera förband, förlagda å olika orter, något sorn särskilt

är förhållandet beträffande vissa krigsdomare, tillkommer jämväl den tidsspillan

och det besvär, som är förenat med resan från bostadsorten lill det

andra förbandets förläggningsort och varför utgående dagtraktamente icke

innefattar någon gottgörelse. Styrelsen finner sig därför böra framhålla, att

arvodena icke längre kunna fastställas med ledning av dylika beräkningsgrunder,

som måste anses vara i viss mån orättvisa. Det är ju det med befattningen

förenade arbetet, för vilket ersättning skall utgå, och arbetsbördan kan icke

a priori antagas bliva mindre för den befattningshavare, som tjänstgör vid

två eller flera förband, än för den, som har sin tjänstgöring förlagd till endast

ett förband. Vid den omprövning av arvodesbeloppen till de olika befattningshavarna,

som lärer böra företagas, bör hänsyn tågås jämväl till de omvälvande

förändringarna av förbandens storleksordning, som ägt rum, ävensom

till den omständigheten, att antalet av de vid de olika förbanden förekommande

krigsrättsmålen i hög grad växla. För denna omprövning av arvodena

torde de statistiska uppgifter, som styrelsen överlämnat, kunna vara i huvudsak

vägledande.

Styrelsen har preliminärt bearbetat den inkomna statistiken, därvid bortsetts

från det mest fältkrigsrättsligt betonade året 1940, och därvid funnit sig

böra meddela de utvunna siffrorna för åren 1939 jämförda med tiden Vj

1941—3% 1941, dock särskilt framhållande att den senaste regleringen avarvodena

för krigsrättspersonalen — frånsett senare inrättade krigsrätter —

ingalunda bygger på siffrorna för år 1939 utan det betydligt lugnare året

1938. Denna statistik, som helt bortser från de tidigare såsom hänskjutna

betecknade förbanden, för vilka särskild ersättning utgår, visar följande beträffande

43 krigsrätter: Under år 1939 handlades vid dessa krigsrätter 1,412

mål, därav 737 åtalsmål och 675 undersökningsmål. Motsvarande siffror för

de 9 månaderna 1941 voro respektive 1,835 och 1,531 eller sålunda tillhopa

3,366. Som jämförelse kan anmärkas, att enligt Statistisk årsbok för Sverige

1941 vid samtliga krigsrätter under år 1938 handlades sammanlagt 792 mål.

Ser man till antalet krigsrättssammanträden, därvid man givetvis icke kan

särskilja målen från hänskjutna förband, enär dessa mål sällan handläggas

vid särskilda sammanträden, bli siffrorna likaledes överväldigande: 649 år

1939 och 1,449 under de nio månaderna 1941. Därvid torde också bemärkas

att år 1939 vid varje sammanträde i allmänhet handlades endast ett mindre

antal mål, under det att under år 1941 målen vid varje sammanträde åtminstone

vid de större förbanden icke ofta torde hava understigit fem och ofta

överstigit detta antal. I de fall, där antalet krigsrättssammanträden icke särskilt

ökats — såsom t. ex. vid stationskrigsrätten vid Stockholms örlogsstation,

som regelmässigt sammanträder en bestämd dag i veckan, — utgör i

allmänhet antalet vid varje sammanträde handlagda mål f. n. femton lill

tjugo, och sammanträdena pågå städse 6 till 7 timmar och draga emellanåt

en tid av 8 timmar eller därutöver.

Ett ytterligare bevis för arbetsbördans ökning framstår tydligt, örn nian

ser på målens antal i krigshovrätten. Enligt Statistisk årsbok för Sverige 1941

utgjorde antalet där handlagda mål 83 under 1939 och 301 under 1940. varjämte

till 1941 balanserats 175 mål. Enligt Krigshovrättens diarium har

I. o. m. 25 oktober 1941 inkommit omkring 550 besvärsmål. De föredragandes

antal i krigshovrätten har också måst tredubblas. Detta säger kanske mer än

något annat beträffande arbetsbördan vid krigsdomstolarna.

Statistik rörande antalet mål och sammanträden säger emellertid icke allt

rörande arbetsbördans storlek utan denna beror jämväl i Idig grad av målens

beskaffenhet. I sådant hänseende är att beakta, alt målen helt naturligt med

hänsyn lill tidsförhållandena i stor ulslriickning blivit besvärligare att avgöra

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kiinyt. Majlis provosition ni 269.

och till omfattningen större än förut. Detta gäller även i icke ringa grad under

sökningsmålen, i vilka utredningen i betydande grad försvåras bl. a. genom

de ständiga personalombytena och anlitandet av ovan personal.

Att arbetet vid krigsrätterna även för framtiden, sedan mera normala förhållande

inträtt, kommer att vara avsevärt mera betungande än under tiden

närmast före den 1 september 1939 lärer vara uppenbart med hänsyn tagen

till följande omständigheter, nämligen dels att styrkorna vid de ordinarie

förbanden i de flesta fall sedan dess väsentligen ökats, ja t. o. m. fördubblats

(utredning härom finnes visserligen, men torde med hänsyn till de militära

förhållandena böra utelämnas), dels ock att tjänstgöringstiden för de värnpliktiga

ökats, en omständighet som städse medför ökning av de s. k. tröttbetsmålen.

Därtill kommer, att enligt vad erfarenheten visat tendensen tydligen

går i den riktningen att till krigsrätterna hänskjutas betydligt större

antal mål än vad som förutsatts vid de tider, då arvodena till den civila

krigsrättspersonalen varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Om redan förut de fastställda arvodena måste anses hava varit knappt tilltagna

med hänsyn till det vid krigsrätterna förekommande antalet mål —

något som statsmakterna tidigare vid flera tillfällen vitsordat — torde det

av vad sålunda anförts klart framgå, att dessa arvoden varken under nuvarande

förhållanden eller för framtiden innebära skälig ersättning för det

arbete vid krigsrätterna vid de ordinarie förbanden, som åligger eller kommer

att åligga den civila personalen.

I detta sammanhang bör också påpekas, att ökningen av disciplinmålen av

redan förut angivna grunder blivit avsevärd, och att denna ökning för auditörernas

del medför en betydande arbetsbörda. Den omständigheten att även

dessa mål härröra från skilda förband är härvid i hög grad betungande, och

för denna betydande ökning av auditörernas arbete har icke utgått någon

särskild ersättning. Det bar icke varit möjligt att framlägga någon generell

statistik rörande disciplinmålen, enär auditörerna icke haft tillfälle eller tid

att föra därför erforderliga anteckningar.

Utredningen om arbetets ökning vid de ordinarie förbanden skulle sålunda

motivera en med åtskilligt mera än 100 procent ökad avlöning till de civila befattningshavarna

vid krigsrätterna. Emellertid vilja föreningens medlemmar

ingalunda undandraga sig ett av det försvårade tidsläget fortsatt avstående

av berättigade löneförmåner, men styrelsen anser sig böra hemställa om en

ökning av de nu utgående arvodena i allmänhet med 100 procent. Styrelsen

vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att det icke varit för styrelsen

möjligt att i detalj för varje krigsrätt angiva arvodessiffror, utan tillåter sig

styrelsen hemställa att åt särskilt tillkallad krigsrättsledamot såsom sakkunnig

måtte uppdragas att utarbeta detaljförslag i sådant avseende. Vid utarbetandet

av detaljförslag i frågan måste givetvis hänsyn tagas till det förhållandet,

att de arvoden, som tillerkänts krigsrättspersonalen vid nyinrättade förband,

såsom t. ex. flygflottiljerna, synas vara mera i överensstämmelse med

arbetsbördan än de tidigare beslutade samt att arvodet till auditören i Boden

bestämts efter särskilda grunder.

Vid nu angivna förhållanden anser styrelsen det i riksstaten för innevarande

budgetår upptagna förslagsanslaget »Krigsrätterna: Avlöningar» å 172,500

kronor för nästkommande budgetår böra bibehållas såsom förslagsanslag och

höjas till 350,000 kronor.

Krigsfiskalsföreningen har, enär i fråga om krigsfiskalerna i stort sett enahanda

förhållanden gjorde sig gällande som beträffande krigsdomarna och

auditörerna, funnit sig angående grunderna för en förbättring av krigsfiska
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 269.

13

lernas arvoden ävensom dessas storlek böra instämma i vad krigsdomar- och

auditörsföreningen därom anfört. Därutöver har åberopats de under senare

tid alltmer ökade fordringarna å åklagarna med avseende å utredningen i målen,

något som medfört väsentligt ökat arbete för krigsfiskalerna.

I frågan örn rätt till dyrtidstillägg å förevarande arvoden liava båda

föreningarna endast anfört, att de i nu rådande tidsläge med därav betingade

ökade levnadsomkostnader ansåge att den civila krigsrättspersonalen borde i

likhet med övriga statstjänstemän tillerkännas dylik förmån.

Till stöd för framställningen örn ändrade grunder för bestämmandet av

auditörernas expensersättning har av krigsdomar- och auditörsföreningen

anförts:

De auditörerna tillerkända beloppen för bestridande av expenser hava under

nuvarande förhållanden visat sig alldeles otillräckliga. Ett enda stort mål

med protokollsutskrift rörande t. ex. ett av militieombudsmannen anbefallt

åtal, där alla protokoll skola utskrivas, och hela expensanslaget, som i allmänhet

uppgår till blott 100 kronor, är förbrukat! Den för styrelsen nu föreliggande

statistiken anger fullständigt för 19 krigsrätter utgifterna för expenser

till 7,160 kronor mot anslag å 2,425 kronor, och dock äro här de största krigsrätterna

icke representerade. Ett dylikt förhållande kan under inga omständigheter

anses värdigt statsmakterna, ty det är ju ej mening att en löntagare

av sin lön skall vidkännas utgifter för det allmänna som t. o. m. i detta fall

överstiga inkomsten. Erkännas måste givetvis, att Kungl. Maj :t välvilligt beaktat

detta spörsmål och i de mest utpräglade fallen efter framställning gottgjort

vederbörande. Enligt föreningens mening bör emellertid denna osäkerhet

beträffande expenserna för framtiden bortfalla och samma system införas

som beträffande fältkrigsrätterna eller att vederbörande får betalt för de verkliga

utgifterna efter insända räkningar. Ersättning bör i detta avseende utgå

för renskrivning av konceptprotokoll, utskrifter av protokoll samt för papper

och kuvert ävensom för interurbana telefonsamtal. Detta bör givetvis icke avse

allenast »det egna förbandet» utan även hänskjutna sådana, ty det kan icke

hava varit avsett att den blygsamma ersättningen för sist avsedda mål även

skall innefatta expenskostnaderna. Det är icke sällsynt, att för ett dylikt

mål, varför ersättning utgår med 40 kronor, utskriften av protokollet går till

lika mycket, ja mer och t. o. m. det dubbla. Ersättning för expenser bör jämväl

av sist angivna skäl tillerkännas auditörerna vid de särskilda krigsrätterna.

Med hänsyn härtill anser föreningen att i riksstaten för budgetåret 1942/43

bör upptagas ett särskilt förslagsanslag till expenser åt auditörerna med 15,000

kronor, under det att nuvarande expensanslag, vilka enligt senaste tillgängliga

uppgift för budgetåret 1940/41 utgick med 5,275 kronor, inbesparas, något

som även förutsatts vid beräknandet av höjningen av anslaget till ovan angivna

350,000 kronor.

Krigs fiskals före ningen har i detta ämne hemställt, att jämväl krigsfiskal

måtte berättigas utfå ersättning för vissa utgifter i tjänsten. Härom anföres i

föreningens skrivelse följande:

Jämlikt 34 § instruktionen för krigsdomare, auditörer och krigsfiskal^

åligger det krigsfiskal, bland annat, att sedan handlingarna i ett till krigsrätt

hänskjutet mål till honom överlämnats, verkställa den ytterligare utredning,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

som före målets handläggning vid domstolen må vara erforderlig, att lill krigsrättens

sammanträde kalla de parter, som där skola inställa sig, och att på begäran

av tilltalad eller målsägande dels utfärda kallelse på vittne att höras

vid krigsrätten, dels ock i vissa fall ombesörja kallelsens delgivning. För vad

krigsfiskal för fullgörande av nämnda åligganden fått vidkännas i kostnader

för renskrivning av undersökningsprotokoll, åklagarepromemorior m. m., för

papper och kuvert samt för interurbana telefonsamtal bör utgå ersättning av

allmänna medel.

Föreningarna lia, som förut nämnts, jämväl väckt fråga örn förhöjning av

ersättningen för tjänstgöring vid särskild krigsrätt och

vid regements- eller stat iöns krigsrätt i det fall, som o mförmäles

i 5 § tredje stycket lagen om krigsdo lii stolar och

rättegången därstädes. Därvid har krigsdomar- och auditörsföreningen

erinrat att denna ersättning ursprungligen var, oberoende av antalet

handlagda mål, bestämd till 25 kronor för krigsdomaren, 40 kronor för auditören

och 15 kronor för krigsfiskalen för varje dag envar tjänstgjort i eller

vid dylik krigsrätt samt att densamma under tiden den 1 juli 1919—den 31

december 1923 utgått med ännu högre belopp eller respektive 30, 50 och 20

kronor. Efter att därefter hava lämnat en redogörelse för de i det föregående

återgivna, nu gällande ersättningsbestämmelserna i förevarande avseende har

föreningen anfört:

Att arbetsbördan nied målen från de hänskjuta förbanden är betydande

framgår av den föreliggande statistiken från förut nämnda 43 krigsrätter.

Vid dessa handlades under 1939 ett antal av 135 dylika mål, därav 104 åtalsmål

och 31 undersökningsmål. För de nio månaderna 1941 utgör antalet

1,012, därav 602 åtalsmål och 410 undersökningsmål. Att märka är i detta

sammanhang, att denna ökning av arbetsbördan blir särskilt betungande, då

den så att säga faller ovanpå den redan tidigare så avsevärt utökade ordinarie

tjänsten.

Med hänsyn till penningvärdets fall och under beaktande av de s. k. hänskjuta

målen ofta äro av rätt så besvärlig beskaffenhet (särskilt i vad rör

landstormsförband) böra de nämnda ersättningsbeloppen höjas; och styrelsen

får därför hemställa, att desamma måtte ökas sålunda, att ersättningen

till krigsdomare bestämmes till 30 kronor för varje sammanträde med förhöjning

till 40 kronor, därest antalet vid sammanträdet handlagda mål överstiger

fem, samt för auditör till 50 kronor med förhöjning med 10 kronor

för varje mål över fem, dock att den sammanlagda ersättningen till auditör

icke må överstiga 100 kronor, varjämte motsvarande höjning av ersättningen

till krigsfiskal för nu ifrågavarande tjänstgöring bör äga rum.

Krigsfiskalsföreningen har hemställt, att gottgörelsen till krigsfiskal måtte

bestämmas till 20 kronor för varje sammanträde med förhöjning, i analogi

med vad som gäller för auditör, av 5 kronor för varje mål utöver fem,

dock att den sammanlagda ersättningen icke finge överstiga 35 kronor för

varje sammanträde.

I detta sammanhang har förstnämnda förening hemställt om förtydligande

av de bestämmelser, som reglera ersättningarna i fråga, eller §§ 12, 27 och 45

i instruktionen för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler. Erfarenheten

hade nämligen givit vid handen, att dessa paragrafer tolkats olika av de

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 269.

15

myndigheter som hade att utanordna vederbörande befattningshavares avlöning,

för såvitt fråga vore örn utbetalning av ersättning för tjänstgöring

vid regements- eller stationskrigsrätt. Det hade nämligen av vissa länsstyrelser

gjorts gällande, att örn vid sammanträde med dylik krigsrätt

till behandling förekommit mål rörande dels personal från det förband,

vid vilket krigsrätten inrättats, och dels personal, hörande till förband

som jämlikt särskilt utfärdad bestämmelse lyder under krigsrätten, särskild

ersättning för sistberörda mål icke skulle utgå, eller m. a. o. att en

förutsättning för att ersättning skulle utgå vore, att vid krigsrättens sammanträde

allenast handlagts mål rörande personal från förband, som särskilt

förlagts under krigsrätten. Styrelsen ansåge för sin del en sådan tolkning av

bestämmelserna utan minsta tvekan vara oriktig, och statskontoret hade icke

heller tolkat dem på detta sätt. Föreningen hemställde emellertid för säkerhets

skull att berörda bestämmelser måtte givas en sådan ändrad avfattning,

att det otvivelaktigt framginge, att ersättning för de mål, som härrörde

från annat förband, skulle utgå, även om vid sammanträdet handlagts mål

från det förband, vid vilket krigsrätten inrättats.

Föreningarna ha slutligen hemställt örn rätt för den civila personalen vid

krigsrätterna att under en månad årligen komma i åtnjutande av semester

utan avstående av avlöning. Krigsdomar- och auditörsföreningen har

härvid anfört bland annat:

Föreningen hade tidigare gjort framställning om att semes ter förmån måtte

beviljas krigsdomare och auditörer. Redan år 1916 inkom föreningen med

hemställan därom och denna framställning förnyades under följande år. I

avgivna yttranden över dessa framställningar förklarade krigshovrätten sig

med hänsyn till beskaffenheten och omfattningen av krigsdomares och auditörers

göromål icke hava något att erinra mot att någon tids semester utan

avstående av avlöning bereddes ifrågavarande befattningshavare under förutsättning,

att frågan om vikarie under berörda tid kunde i samband därmed

lämpligen ordnas. Sedan de under år 1918 inom justitiedepartementet tillkallade

sakkunniga för utarbetande av förslag till förbättring i krigsdomares,

auditörers och krigsfiskalers avlöningsförhållanden i sitt i oktober 1918 avgivna

betänkande framlagt förslag bl. a. om beredande av kostnadsfri semester

åt nämnda befattningshavare, gjordes även i statsverkspropositionen till

1919 års riksdag hemställan lill riksdagen därom, därvid dock rätten till

semester uttryckligen gjordes beroende av att kompetent vikarie funnes att

tillgå. Förslaget vann emellertid icke riksdagens bifall, och frågan har sedermera

fått vila.

Då styrelsen nu åter gör hemställan örn beviljande av dylik rätt åt ifrågavarande

befattningshavare, anser sig styrelsen i huvudsak kunna inskränka

sig att såsom skäl därför åberopa vad de sakkunniga i sitt betänkande anfört

såsom motivering i frågan. Styrelsen vill därutöver dock framhålla, att det

enligt styrelsens förmenande icke föreligger något skäl, varför den civila

krigsrättspersonalen skall vara betagen rätten att i likhet med statens övriga

tjänstemän åtnjuta viss tids kostnadsfri semester samt att, även om avlöningarna

höjas i den utsträckning som styrelsen föreslagit, ersättningen för

det med befattningarna förenade arbetet i allt fall icke blir större än att det

måste anses hårt för befattningshavarna att för erhållande av någon tids

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

vila från det numera så betungande arbetet nödgas avstå en icke oväsentlig

del av avlöningen.

Beträffande den tid, som semester skäligen bör få åtnjutas, synas visserligen

åtskilliga skäl, såsom även nämnda sakkunniga framhållit, tala för att

krigsdomarna tillerkändes semester under en och en halv månad årligen.

Föreningen har emellertid ansett sig böra stanna för den ståndpunkten, att

semestertiden lämpligen bör sättas lika för samtliga civila befattningshavare

vid krigsrätterna, och får alltså hemställa, att rätt till kostnadsfri ledighet

årligen under en månad tillerkännes den civila personalen vid krigsrätterna.

Att förknippa rätten till semester med den förutsättningen att kompetent vikarie

finnes att tillgå lärer icke vara erforderligt redan av det skäl att det

synes självklart, att semester icke beviljas utan att kompetent vikarie kan

förordnas. För övrigt torde numera några svårigheter att lösa vikariatsförhållandena

under dylik ledighet icke förefinnas.

Föreningen har i detta sammanhang framhållit, att å det i riksstaten för

innevarande budgetår uppförda förslagsanslaget å 100,000 kronor till Krigsrätterna:

Ersättning till civila ledamöter i fältkrigsrätter m. m. torde uppkomma

avsevärd besparing, samt att detta anslag, därest förhållandena icke

skulle väsentligen förändras, i staten för nästa budgetår skulle kunna i sig

innefatta icke blott den ifrågasatta höjningen av ersättningen till de civila

ledamöterna för speciella mål utan även semesterersättningen och sålunda

böra bibehållas fastän under ändrad rubrik.

Ytterligare har till stöd för detta anslags upptagande med oförändrat belopp

av föreningen anförts, att även om de fasta arvodena till krigsrättspersonalen

höjdes på sätt föreningen ansett, möjligheten till partiell ledighet med bibehållen

avlöning för samma personal alltjämt borde hållas öppen samt att för

sådan händelse arvodena till de partiella vikarierna borde kunna belasta anslaget.

Utöver nu refererade yrkanden hava föreningarna gjort framställningar i

vissa andra hänseenden. Krigsdomar- och auditörsföreningen har sålunda

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådan ändring i instruktionen för

krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler, att därav med tydlighet framginge,

att vid vakansförordnande å auditörstjänst den tillförordnade auditören ägde

uppbära icke blott tjänstgöringspenningarna utan även den del av auditörsarvodet

som motsvarade lön. Erfarenheten hade nämligen givit vid handen,

att ett klarläggande stadgande härom vore erforderligt.

Krigsfiskalsföreningen har för sin del hemställt, att krigsfiskal måtte i likhet

med auditör berättigas till rese- och traktamentsersättning icke blott vid

inställelse till krigsrättssammanträde å annan ort än bostadsorten utan även

vid tjänsteförrättning av annat slag utom bostadsorten.

Yttranden över framställningarna.

Över de föreliggande framställningarna ha, efter remisser, yttranden avgivits

av krigshovrätten, justitiekanslersämbetet, överbefälhavaren över rikets

försvarskrafter och statskontoret ävensom av riksdagens militieombudsman

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

17

i skrivelser resp. den 26 november, den 3, den 9 och den 13 december 1941

samt den 4 februari 1942. För innehållet i yttrandena kommer redogörelse att

lämnas under de särskilda avsnitt, som därav beröras.

Vad först beträffar de fasta arvodena till krigsrätternas personal,

så hava krigshovrätten, justitiekansler sämb etet, överbefälhavaren och militieombudsmannen

funnit en höjning av dessa arvoden vala med hänsyn till personalens

ökade arbetsbörda och övriga tidsomständigheter av behovet påkallad.

Nämnda myndigheter hava ej heller funnit det framställda kravet på en

förhöjning intill 100 procent av de nuvarande arvodena vara i och för sig

oberättigat, men framhållit, att då arbetsökningen icke överallt varit lika

stor, för ett närmare fixerande av arvodena krävdes— såsom ock i vederbörandes

framställningar förutsatts -— en mera ingående undersökning av och

jämförelse mellan de olika krigsrätternas arbetsbörda. Justitiekanslersämbetet

och militieombudsmannen hava därjämte uttalat, att arvodesbestämningen

nu borde bliva allenast provisoriskt gällande för det närmaste budgetåret och

därefter underkastas förnyad prövning. Krigshovrätten har härutinnan givit

uttryck åt en viss tvekan, i det densamma uttalat, att frågan huruvida arvodeshöjningen

borde göras mera stadigvarande, varemot krigshovrätten för

sin del intet hade att erinra, eller begränsas till exempelvis ett budgetår, möjligen

torde erhålla flera hållpunkter för sitt bedömande vid tiden för en eventuell

proposition i ämnet.

Ur förenämnda yttranden må i övrigt återgivas följande:

Krigshovrätten: Krigshovrätten kan för sin del i allt väsentligt instämma i

den redogörelse för krigsdomares och auditörers nuvarande arbetsförhållanden,

som vederbörande framställning innehåller. Huru däremot förhållandena,

sedan den förstärkta försvarsberedskapen en gång upphört, kunna gestalta

sig, torde vara vanskligt att förutsäga. Då emellertid de arvoden, som utgå till

nämnda befattningshavare, under nuvarande förhållanden och även med försiktig

beräkning av arbetsbördans storlek efter beredskapens upphörande

måste anses oskäligt låga, synes det krigshovrätten i hög grad påkallat, att

en höjning av arvodena till krigsdomare och audilörer äger rum. Beträffande

särskilt de senare vill krigshovrätten understryka vad i framställningen säges

därom, att de enligt gällande bestämmelser ej åtnjuta någon ersättning för sin

befattning med de talrika disciplinmålen och förfrågningarna i juridiska ärenden

rörande de särskilt organiserade förbanden. I samband därmed torde

böra framhållas att krigsrätternas civila personal redan under mera än två

års tid — oftast utan någon ekonomisk kompensation — haft att bära den

ökade arbetsbördan.

Om således enligt krigshovrättens mening en höjning av ifrågavarande arvoden

i princip bör ske, återstår spörsmålet hur stor höjningen rättvisligen

bör göras. Då emellertid, beträffande ersättningen för arbetet vid de ordinarie

förbanden, några fixa arvodesbelopp icke föreslagits utan framställningen inskränker

sig till att i denna del hemställa örn ett utredningsförfarande, anser

sig krigshovrätten icke böra för det närvarande göra något definitivt uttalande

i ämnet vare sig beträffande grunden för arvodenas beräkning eller deras storlek-

Krigshovrätten kan likväl redan nu som sin mening uttala, att den i framställningen

föreslagna ökningen av arvodena med i allmänhet 100 procent

synes fullt motiverad åtminstone för tiden intill dess normala förhållanden

inträda.

Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 269. •>

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Jmtitiekanslersämbetet, som begränsat sitt yttrande till att närmast avse

krigsfiskalerna, anför: Otvivelaktigt måste de krigsfiskalsarvoden, vilka senast

fastställts, numera vara i behov av en avsevärd justering med hänsyn

till såväl ökat arbete som stegrade levnadskostnader. Det vill ock synas som

örn de föreslagna grunderna för ifrågasatta förbättringar i allmänhet innefatta

anspråk, som i och för sig få anses måttfulla. Emellertid föreligger icke

i ärendet detaljerat förslag till årsarvoden; det bär förutsatts att ett sådant

skulle utarbetas genom särskilt tillkallad sakkunnig. Ett mera bestämt ståndpunktstagande

till frågan om berörda arvoden torde därför knappast i ärendet

förväntas av justitiekanslersämbetet. Det synes för övrigt osäkert, huruvida

på en statistik, innefattande upplysning endast om antalet mål och krigsrättssammanträden

under 1939 och de nio första månaderna 1941, kan grundas

ett tillförlitligt omdöme örn skäliga arvodesbelopp.

Överbefälhavaren: Såsom i krigsdomareföreningens framställning påvisats,

har arbetsbördan för de civila befattningshavarna vid krigsrätterna de senaste

åren undergått stark ökning. Önskemålen om en höjning av de nu utgående,

efter vanliga fredsförhållanden beräknade arvodena te sig därför välgrundade.

Då arbetsbördan att döma av den åberopade statistiken synes hava

blivit mer än fyra gånger större, kan den föreslagna fördubblingen av arvodesanslaget

icke anses obillig.

Militieombudsmannen: Såsom i de remitterade framställningarna anföres

har under de senaste två åren arbetsbördan för berörda befattningshavare

avsevärt ökats. Ökningen har, enligt vad jag genom min verksamhet väl erfarit,

varit så betydande att en höjning av utgående årsarvoden med i genomsnitt

100 % ingalunda kan anses oberättigad.

Statskontoret — som inlett sitt yttrande med ett allmänt principuttalande

i ämnet -— har funnit sig kunna endast i begränsad omfattning understödja

de gjorda framställningarna. Ämbetsverket hade, anföres det, självfallet måst

fästa avgörande vikt vid det förhållandet, att de befattningshavare, om vilka

här vore fråga, vore arvodestagare, men framför allt vid den omständigheten,

att dessa arvodestjänster vore utpräglade bisysslor. Det torde ligga i sakens

natur, att de skäl, som kunde anföras för en förbättring av förmånerna å

sådana befattningar, vilka utgjorde vederbörandes huvudsakliga sysselsättning

eller förvärvskälla, icke med samma fog kunde åberopas, när det gällde

tjänster av bisysslekaraktär. Med hänsyn till den principiella skillnad, som

förelåge mellan dessa båda kategorier av befattningar, borde, uttalar statskontoret,

en förbättring i det ena eller andra avseendet av de förmåner, som

tillerkänts innehavare av en bisyssla, icke ifrågakomma annat än där särskilda

skäl därtill vore.

Den i ärendet förebragta utredningen gåve visserligen vid handen, fortsätter

statskontoret, att arbetsbördan för den civila krigsrättspersonalen på

grund av kända omständigheter undergått viss ökning i jämförelse med förhållandena

närmast före krigsutbrottet i september 1939. Enbart denna stegring

i arbetsbördan torde dock icke utgöra tillräcklig anledning för beredande

åt sagda personal av så långtgående förbättringar i avlöningshänseende,

som ifrågasatts. Vad beträffar den föreslagna förhöjningen av krigsrättspersonalens

fasta årsarvoden, har statskontoret funnit det i viss mån tveksamt,

huruvida en statistik, som byggde endast på antalet mål och krigsrättssammanträden

under år 1939 och de första nio månaderna av år 1941,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

19

kunde vara tillfyllest ens vid bedömandet av skälighelen av tillfällig arvodesförhöjning.

Då emellertid personalens arbetsuppgifter synbarligen ökats

under senaste åren, har statskontoret icke velat framställa någon erinran mot

att sagda arvoden underginge skälig jämkning uppåt men ansett sig böra

såsom sin bestämda mening framhålla, att den begärda förhöjningen med

i allmänhet 100 procent framstode såsom orimligt stor. Statskontoret har

vidare ansett såsom självfallet, att de ökade arvoden, som eventuellt kunde

komma att tillerkännas den civila krigsrättspersonalen, borde utgå endast

under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen.

Slutligen har av statskontoret ifrågasatts, huruvida det icke vore mera rationellt

att koncentrera arbetet vid krigsrätterna å de orter, varest flera förband

vore förlagda, så att den juridiska handläggningen av krigsrättsmålen

anförtroddes åt befattningshavare (en krigsdomare, en auditör och en krigsfiskal)

med heltidstjänstgöring.

Framställningarna örn rätt till dyrtidstillägg hava avstyrkts i samtliga

yttranden, under åberopande av att dylik förmån numera icke tillkomme

arvodestagare. Krigshovrätten och överbefälhavaren över rikets försvarskrafter

hava likväl framhållit, att vid arvodenas bestämmande hänsyn borde

tagas till den hittills inträdda försämringen av penningvärdet.

Överbefälhavaren har härom anfört följande:

Att krigsdomstolarnas befattningshavare i likhet med övriga statsanställda

beredas viss kompensation för den av dyrtiden föranledda ökningen i levnadskostnaderna

måst i och för sig anses välmotiverat. Ifrågasättas kan dock,

örn den av de båda personalföreningarna framförda tanken, att dyrtidstilllägg

skulle utgå å arvodena, kan anses praktiskt lycklig. Med de fluktuationer,

som krigsdomstolarnas arbetsbörda företett och väl under de närmaste

åren kommer att förete, synes det ofrånkomligt, att arvodesbeloppens storlek

ofta — måhända varje budgetår — göres till föremål för detaljövervägande.

Vid sådant förhållande synes det mest ändamålsenligt att arvodena så

fixeras, att de — utan åtskillnad mellan arvodesbelopp i inskränkt mening

och dyrtidstillägg — i en summa innefatta hela den såsom rimlig ansedda

gottgörelsen. Örn detta betraktelsesätt godkännes, synes eventuell konsekvens

bliva en mot dyrtidstilläggsposten ungefärligen svarande ytterligare höjning

av det av krigsdomarföreningen till 350,000 kronor upptagna förslagsanslaget

till »Avlöningar».

Statskontoret åter har erinrat örn att årsarvodena år 1939 uppräknades

med belopp, motsvarande dyrtidstillägg enligt då gällande index, ävensom

att den allmänna arvodesreglering, som genomfördes vid 1940 års urtima

riksdag, endast avsåg sådana arvodestagare, för vilka arvodet utgjorde ersättning

för huvudsaklig sysselsättning eller vederbörandes huvudsakliga förvärvskälla

och där arvodet kunde sägas hava i stort sett samma karaktär som

lön å tjänst. Arvoden, som utgjorde ersättning för bisysslor, uteslötos sålunda

från denna dyrtidskompensation.

Vad beträffar frågorna örn vidgad rätt till expensersättning åt

auditörerna och om rätt jämväl för krigsfiskalerna till gottgörelse för vissa

cxpensutgifter, så hava framställningarna härom vunnit understöd, helt eller

i viss omfattning, i samlliga yttranden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Krigshovrätten, statskontoret och militieombudsmannen hava emellertid

icke ansett sig kunna tillstyrka, att vederbörande skulle erhålla gottgörelse

för sina verkliga utgifter i enlighet med företedda räkningar, utan förordat

att det nuvarande systemet med fasta expensbidrag alltjämt bibehölles. Bidraget

borde emellertid sättas i relation till antalet handlagda mål och möjlighet

beredas vederbörande att i undantagsfall vid onormalt stora utgifter

efter framställning erhålla gottgörelse för desamma. Till stöd för denna uppfattning

har krigshovrätten — som visserligen funnit kravet på gottgörelse

för de verkliga utgifterna i princip riktigt — framhållit, att svårigheter med

avseende å kontrollen tvivelsutan skulle uppstå med det föreslagna nya systemet.

Statskontoret har för sin del åberopat vad 1918 års sakkunniga för

förbättring i krigsdomares, auditörers och krigsfiskalers avlöningsförhållanden

i sitt betänkande (jfr II ht 1919 bil. III sid. 202) anfört till förmån för anordningen

med expensbidrag. Ämbetsverket har tillika uttalat, att det holle

före, att en viss begränsning av befattningshavarnas utgifter för ändamålet

skulle kunna ernås, därest biträde vid utskrivande av utslag och protokoll

erhölles å vederbörande truppförbands expedition och kostnaderna härför

bestredes med anlitande av medel som stöde expeditionen till buds.

Den föreslagna ökningen av arvodena till krigsrättspersonalen

vid tjänstgöring i särskild krigsrätt m. m. har tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av krigshovrätten, justitiekanslersåmbetet och militieombudsmannen,

vilka funnit förslaget skäligt med hänsyn till den sänkning

av penningvärdet som inträtt sedan dessa arvoden år 1923 fastställdes.

Krigshovrätten har därvid, beträffande krigsfiskalerna, givit företräde åt det

av krigsdomar- och auditörsföreningen föreslagna beräkningssättet av arvodena,

medan justitiekanslersämbetet uttalat sig till förmån för vad av krigsfiskalsföreningen

härutinnan hemställts.

Överbefälhavaren — som funnit mera tveksamt, huruvida framställningen

i denna del borde tillmötesgås — har inskränkt sig till att uttala att penningvärdets

sänkning efter tiden för fastställandet av ifrågavarande arvoden möjligen

kunde anses utgöra tillräckliga skäl för viss höjning av desamma.

Statskontoret har, under erinran att ämbetsverket tillstyrkt en skälig ökning

av de nuvarande årsarvodena, ställt sig synnerligen betänksamt gentemot

ett bifall till förslaget om höjning av förevarande ersättningar. En ökning

av desamma torde, påpekar statskontoret —- vilket även skett av militieombudsmannen

— ytterst bliva beroende av om och i vad mån årsarvodena

komme att höjas. I vart fall torde den ifrågasatta ökningen icke kunna

motiveras med penningvärdets fall, eftersom ersättningarna fastställts 1923

under rådande dyrtid.

Den av föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer uttalade uppfattningen

angående rätta tolkningen av bestämmelserna (§§ 12, 27 och 45) i

instruktionen för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler, har vunnit anslutning

av statskontoret och krigshovrätten, vilka tillstyrkt att för undanröjande

av tvekan på området i fråga nämnda paragrafer måtte omredigeras på sätt

föreningen föreslagit.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

21

Framställningarna om rätt till semester under en månad för krigsrätternas

civila personal ha lämnats utan erinran av krigshovrätten, justitiekanslersämbetet

och överbefälhavaren, varemot statskontoret och militieombudsmannen

förklarat sig icke kunna tillstyrka desamma.

Krigshovrätten har därvid framhållit, att det härvidlag visserligen vore

fråga om arvodestjänster, men att det med hänsyn till beskaffenheten och

omfattningen av befattningshavarnas göromål i detta fall torde vara befogat

att frångå eljest gällande regler. Tillstyrkandet av semester har emellertid

av såväl krigshovrätten som överbefälhavaren förknippats med ett uttalande,

att beviljandet härav borde göras beroende av om lämplig vikarie

funnes att tillgå eller ej. Ett uttryckligt stadgande härom vore motiverat av

hänsyn till det allmännas intresse och i övrigt av behovet påkallat samt skulle

bespara mycket arbete för den semesterbeviljande myndigheten.

Statskontoret —- som i sitt yttrande erinrat örn att förslag örn semester för

ifrågavarande personal tidigare varit föremål för statsmakternas prövning

utan att vinna bifall — har uttalat, att beviljadet av semesterförmån till befattningshavare

i den ställning det här gällde enligt ämbetsverkets mening

måste anses redan i och för sig uteslutet.

Militieombudsmannen har anfört, att vissa skäl onekligen talade för att

ifrågavarande befattningshavare borde tillerkännas förmån av semester. Med

hänsyn till tjänsternas utpräglade art av bisysslor syntes frågan likväl så

tveksam, att yrkandena i denna del icke kunde tillstyrkas.

Vad slutligen angår övriga i ärendet framställda önskemål, eller att i instruktionen

för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler uttryckligen borde

fastslås att vid förordnande å vakant auditörsbefattning vederbörande skulle

erhålla samtliga med tjänsten förenade avlöningsförmåner, att möjlighet även

i fortsättningen skulle hållas öppen för nämnda befattningshavare alt i fall

av särskilt tyngande arbetsbörda komma i åtnjutande av partiell ledighet

med bibehållen avlöning, samt att krigsfiskal måtte berättigas åtnjuta reseoch

traktamentsersättning för samtliga resor i tjänsten, så hava framställningarna

härutinnan i samtliga yttranden tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

I sistnämnda hänseende har statskontoret gjort följande särskilda uttalande:
Ämbetsverket

finner knappast den omständigheten, att i förberörda instruktion

rätt till reseersättning åt krigsfiskal uttryckligen stadgats endast

i fråga örn vissa slag av resor, utgöra hinder för att sådan ersättning i enlighet

med bestämmelserna i 1 § första stycket allmänna resereglementet skulle

kunna tillkomma vederbörande för varje resa, han nödgas företaga för fullgörande

av honom instruktionsenligt åvilande tjänsteuppgifter. Med avseende

å den närmare innebörden av sagda paragraf i resereglementet tillåter sig

statskontoret erinra örn den av särskild sakkunnig inom finansdepartementet

verkställda utredning angående befattningshavares rätt att företaga tjänsteresor

m. m., vilken utredning såsom bilaga 4 fogats till det vid Kungl. Maj:ts

proposition den 18 januari 1929 (nr 40) bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för nämnda dag. Ehuru statskontoret knappast anser

någon tvekan kunna råda därom, alt krigsfiskal jämlikt resereglementets be
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 269

stämmelser äger rätt till ersättning för alla resor i tjänsten, vill ämbetsverket

självfallet icke motsätta sig, att en förtydligande hänvisning till nämnda

reglemente intages i instruktionen.

Till kompletterande av det rättsstatistiska materiel, varpå de föreliggande

framställningarna grundats, har genom justitiedepartementets försorg införskaffats

viss ytterligare utredning rörande

arbetsbördan vid krigsrätterna.

Ur denna utredning må, vad först beträffar regements- och stationskrigsrätternas

arbetsbörda på senare tid, följande siffror

anföras. Under den fyraårsperiod, som närmast föregick nu rådande kristid,

eller åren 1935—1938, fördelade sig å de skilda åren av perioden antalet

inkomna mål samt slutligt handlagda mål och ärenden (de sistnämnda huvudsakligen

s. k. undersökningsmål) sålunda:

Å r

M

å 1

Ärenden, slutligt

handlagda

inkomna

slutligt

handlagda

1935..................................

606

609

264

1936..................................

652

643

258

1937..................................

616

617

279

1938..................................

737

742

408

Medeltal åren 1935—193S

653

653

302

Åren 1939 och 1941 (från år 1940 har i detta sammanhang bortsetts med

hänsyn till att under större delen

av året endast fältkrigsrätter voro i funk-

tion) voro motsvarande tal:

1939.................................

1484

1455

707

1941..................................

4 491

4 348

2 269

Den närmare fördelningen av förenämnda tal å de olika krigsrätterna

framgår av ett häröver upprättat, till auditörsindelningen anknutet utdrag ur

krigsrätternas arbetsredogörelser. (Bil. B.) Sammanställningen utvisar, vad

åren 1939 och 1941 angår, jämväl antalet krigsrättssammanträden, förstnämnda

år vid 40 krigsrätter av 51 då inrättade och sistnämnda år vid samtliga 61

krigsrätter utom en. Antalet var sammanlagt 693 resp. 2,031. Till jämförelse

kan nämnas, att ehuru några detaljuppgifter icke nu kunnat erhållas, årliga

antalet krigsrättssammanträden under perioden 1935—1938 i medeltal vida

torde hava understigit förstnämnda siffra. Huru målen och ärendena samt

sammanträdena under år 1941 fördelat sig å ordinarie och underställda förband

framgår av en häröver i statistiska centralbyrån verkställd särskild sammanställning

(Bil. C). Det hade varit önskvärt att även ha kunnat statistiskt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

23

belysa den omfattning, vari auditörenka under angivna år anlitats för biträde

vid ådömande av disciplinstraff, men detta har icke nu låtit sig göra.

De anförda siffrorna torde likväl tillräckligt framhäva, hurusom från och

med år 1939 en avsevärd ökning inträtt i arbetsbördan för regements- och

stationskrigsrättemas civila personal, ökningen har i all synnerhet drabbat

auditörerna. I anledning härav ha åtgärder av i huvudsak två slag blivit

erforderliga. I vissa fall, där arbetsbördan blivit oskäligt stor i förhållande

till det fastställda arvodet men ändock kunnat bemästras av befattningshavaren

ensam, har Kungl. Maj:t efter framställning av vederbörande, i regel

auditören, med anlitande av delposten till tillfälliga ersättningar i krigsrätternas

avlöningsstat utanordnat tilläggsersättning i anledning av det ökade

arbetet. I andra fall bär det blivit nödvändigt att fördela tjänstegöromålen,

jämväl här i allmänhet auditörsgöromålen, å flera personer genom att befria

befattningshavaren från en del av arbetet och lägga detta å särskilt förordnad

vikarie, därvid den ordinarie tjänsteinnehavaren fått bibehålla sina avlöningsförmåner

oavkortade och den partille vikarien erhållit ersättning efter

samma grunder som gälla för tjänstgöring i särskild krigsrätt. Beträffande

krigsdomare har dock hittills i intet fall förekommit vare sig tilläggsersättnjng

eller uppdelning av tjänsten.

I fråga om de särskilda krigsrätterna föreligger även en mycket

kraftig stegring i antalet handlagda mål och ärenden sedan den förstärkta

försvarsberedskapen i september 1939 infördes. Någon närmare bearbetning

av det rättsstatistiska materialet från dessa krigsrätter har emellertid icke

ansetts för här ifrågavarande utredning erforderlig, med hänsyn till att den

civila personalen vid desamma åtnjuter ersättning per krigsrättssammanträde

och, i viss mån, efter antalet därvid handlagda mål.

Utredningsmännen.

Genom beslut den 19 december 1941 har Kungl. Maj:t förordna* krigsdomaren,

rådmannen i Stockholm Halvar Lech att biträda inom justitiedepartementet

vid den fortsatta utredningen av frågan örn revision av avlöningsbestämmelserna

för den civila personalen vid krigsdomstolarna. Enligt mitt uppdrag

har inom departementet i utredningsarbetet deltagit t. f. expeditionschefen

C. G. Bruno. Utredningsmännen — till vilka de i ärendet gjorda framställningarna,

de däröver avgivna utlåtandena och det genom departementets försorg

införskaffade statistiska materialet överlämnats — lia i en den 7 april

1942 dagtecknad promemoria avgivit yttrande och förslag i ämnet.

Utredningsmännen lia till en början -— under erinran alt framställningarna

avsåge i första hand att på grund av inträffad ökning i arbetsbördan de

till krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler för närvarande utgående fasta

årliga arvodena måtte höjas med i allmänhet 100 procent och att å

de sålunda förhöjda arvodesbeloppen måtte utgå dyrtidstillägg —

framhållit, att ehuru det statistiska material på vilket utredningsmännen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

hade att bygga endast omfattade en jämförelsevis kort tidrymd och ifråga om

auditörernas tjänstgöring tede av viss ofullständighet, det dock av materialet

otvetydigt framginge, att sedan år 1939 inträtt en synnerligen avsevärd ökning

av arbetsbördan för regements- och stationskrigsrä hernas civila personal

samt att ökningen, vilken huvudsakligen orsakats av den förstärkta försvarsberedskapen,

under år 1941 stegrats därhän att antalet mål och ärenden

från ordinarie förband sistnämnda år varit flerdubbelt större än medeltalet

mål och ärenden under åren 1935—1938. Arbetsbördan hade, fortsätta

utredningsmännen, ytterligare ökats genom att de onormala förhållanden som

varit rådande i många fall givit upphov till mål av särskild svårhelsgrad

och omfattning. Tyngst hade ökningen drabbat auditörerna, vilka haft att

uppsätta krigsrättens protokoll, men även för krigsdomare och krigsfiskaler

hade den varit synnerligen kännbar.

Utredningsmännen understryka vidare, att som den sålunda inträffade ökningen

av arbetsbördan hittills icke medfört någon ökning av de fasta arvodena

(den senaste arvodesregleringen företogs år 1939), det vore naturligt

att arvodena, med enstaka undantag, icke utgjorde skälig ersättning för det

arbete som befattningshavarna nu hade sig pålagt. Samtliga hörda myndigheter

hade också förordat höjning av arvodena. En sådan vore, uttala utredningsmännen,

så mycket mera påkallad som ökningen av arbetsbördan redan

gjort sig gällande under avsevärd tid utan att personalen, annat än i särskilda

fall och då efter särskild framställning, bereus vederlag därför.

I fråga örn den norm, efter vilken en arvodesreglering borde företagas,

framhålla utredningsmännen, att det icke vore tänkbart att — även frånsett

jämkningar i organisationen som kunde finnas påkallade — genomgående

tillämpa viss procentuell förhöjning eller eljest tillämpa mera schematiska

grunder.

Av statistiken framginge nämligen, att arbetsbördan för olika krigsrätter

ökat i olika grad. Vidare hade vissa av de arvoden som fastställdes år 1939

även med hänsyn till den arbetsbörda som då förelåg och till övriga dåvarande

förhållanden varit mycket knappt utmätta, medan andra icke gåve anledning

till liknande anmärkning Det förra gällde framför allt örn arvodena till

åtskilliga krigsdomare, det senare om arvodena till auditörer och krigsfiskaler

med tjänstgöring allenast vid en flygflottiljs regementskrigsrätt. Utredningsmännen

hade därför sökt, att i varje särskilt fall, med beaktande av

enahanda omständigheter vartill tidigare tagits hänsyn vid arvodesbeloppens

bestämmande, fastställa det belopp som under nuvarande förhållanden kunde

anses skäligt. Främst hade utredningen angående arbetsbördans storlek därvid

fått vara vägledande.

Vid uppgörandet av nya specialstater för den civila krigsrättspersonalen

hade utredningsmännen därjämte, anföres det vidare, haft att taga ställning

till två frågor av mera principiell natur. Den ena vore, huruvida den reglering

som nu skulle företagas skulle gälla endast under nästkommande budgetår

eller om den skulle syfta till att äga bestånd under längre tid. Visserligen

torde det få anses uteslutet, bland annat med hänsyn till den förlängning

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269

25

av de värnpliktigas utbildningstid som nyligen genomförts, att det efter den

förstärkta försvarsberedskapens upphörande skulle bliva möjligt, annat än

undantagsvis, att återgå till de arvodesbelopp som nu föresloges förhöjda. Men

man måste dock räkna med att när beredskapen en gång inskränktes till

fredsstyrka en större eller mindre del av befattningshavare, vilka nu tillerkändes

ökade arvoden, skulle befinnas skäligen böra vidkännas viss minskning

av arvodesbeloppen. Vidare komme i betraktande, att den omreglering

av arvodesbeloppen som nu borde ske byggde på erfarenheterna under en

jämförelsevis kort tidrymd. Till grund för bestämmandet av de arvoden som

skulle utgå under budgetåret 1943/44 borde därför under alla förhållanden

läggas jämväl erfarenheterna under år 1942. Dessutom borde utredning

föreligga om i vilken omfattning auditörerna tagits i anspråk vid avgörandet

av disciplinmål. Utredningsmännen holle således före, att de arvoden som

nu bestämdes borde fastställas endast för budgetåret 1942/43 och att desamma

före det därpå följande budgetåret borde ånyo underkastas översyn.

— Den andra mera principiella frågan av betydelse vid arvodesbeloppens bestämmande

vore den, huruvida å beloppen, såsom personalföreningarna begärt,

skulle utgå dyrtidstillägg. Att vid bestämmandet av ersättningar till den

civila krigsrättspersonalen hänsyn borde tagas till den hittills inträdda försämringen

av penningvärdet syntes utredningsmännen uppenbart. Valet gällde

då om befattningshavarna skulle tillerkännas dels vissa arvoden och dels

dyrtidstillägg å dessa eller om penningvärdet skulle beaktas redan vid arvodesbeloppens

fastställande. Särskilt med hänsyn till att det vore fråga om

arvoden, som skulle utgöra ersättning för bisysslor, men även med hänsyn till

att dessa arvoden tid efter annan måste omregleras, kunde enligt utredningsmännens

uppfattning endast det senare alternativet komma i fråga. Framställningarna

om dyrtidstillägg kunde således icke tillstyrkas.

I särskilda tabeller, vilka torde få såsom bilagor fogas till protokollet i

detta ärende (Bil. D, E och F), ha utredningsmännen upptagit — förutom

antalet sammanträden under år 1941 samt antalet under nämnda år behandlade

mål och ärenden vid då förefintliga regements- och stationskrigsrätter —- dels nu utgående arvoden oell dels de arvoden som föreslås av utredningsmännen.

I de sålunda uppgjorda specialstaterna lia utredningsmännen — i

anledning av propositionen (nr 210) angående den fortsatta utbyggnaden

och organisationen av landets försvarskrafter — uppfört sex nya regemenlskrigsrälter,

vilka beräknats träda i verksamhet under budgetåret 1942/43,

nämligen en för Kalmar flygflottilj, en för Älvsborgs kustartilleriregemente

samt de återstående för Skånska luftvärnskåren, Göteborgs luftvärnskår,

Sundsvalls luftvärnskår och Luleå luftvärnskår. Fyra nya krigsdomarbefattningar

föreslås inrättade samt fem nya auditörsbefattningar och fyra nya

krigsfiskalsbefattningar. Förutom denna utökning av organisationen lia däri

vidtagits vissa jämkningar.

Vad särskilt beträffar den mycket arbetstyngda auditörstjänsten i Boden

ha utredningsmännen övervägt att föreslå sådan ändrad organisation därav,

alt befattningen bleve en huvudtjänst, men stannat vid ali icke nu framlägga

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

något förslag härom linder uttalande likväl att frågan borde ägnas fortsatt

uppmärksamhet. Härom anföres i promemorian:

Auditören i Boden, som är advokat till yrket, har i den gällande avlöningsstaten

ålagts skyldighet att för det honom tillerkända arvodet av 6,540 kronor

fullgöra, förutom tjänstgöringen vid regementskrigsrätterna vid Norrbottens

regemente, Norrbottens artillerikår, Bodens artilleriregemente och Bodens

ingenjörkår, jämväl all tjänstgöring vid särskilda krigsrätten i Boden.

På grund av den stora ökningen av arbetsbördan har denne befattningshavare

emellertid måst befrias från tjänstgöringen vid två av regementskrigsrätterna

och därjämte från tjänstgöringen vid särskilda krigsrätten. För tjänstgöringen

vid de övriga två regementskrigsrätterna uppbär han arvodet oavkortat.

Enligt vad utredningsmännen inhämtat tager denna hans tjänstgöring så gott

som hela hans tid i anspråk och lämnar honom ej möjlighet att syssla med

advokatuppdrag i annan än mycket obetydlig utsträckning. På grund av nu

nämnda förhållanden har tagits under övervägande att uppdraga auditörsgöromålen

i Boden åt en befattningshavare med heltidstjänstgöring och med

kansli, som för ändamålet skulle ställas till hans förfogande av statsverket.

En sådan anordning har av statskontoret i dess förenämnda yttrande ifrågasatts

såsom en rationell form för koncentrering av arbetet vid krigsrätterna å

de orter, varest flera förband vore förlagda. Något förslag till ändrad organisation

av auditörssysslorna i Boden äro utredningsmännen emellertid icke nu

beredda att framlägga. Frågan därom bör ägnas fortsatt övervägande för att

till budgetåret 1943/44 eventuellt tagas upp till ny behandling.

Sammanfattningsvis må rörande specialstaterna nämnas, att enligt utredningsmännens

förslag krigsdomarnas arvoden skulle sammanlagt uppgå

till 74,400 kronor eller 41,480 kronor mera än den nuvarande arvodessumman,

som — bortsett från de personliga arvodestilläggen — är 32,920 kronor.

Av ökningen kunna emellertid belopp örn tillhopa 3,600 kronor anses

belöpa å utökningen av krigsrättsorganisationen. Den ökning som skulle innebära

förbättring av befattningshavarnas förmåner uppgår således till

37,880 kronor eller i förhållande till nu utgående arvodesbelopp 115 procent.

— Sammanlagda beloppet av arvoden åt auditörer vid regements- och stationskrigsrätter

skulle komma att utgöra 134,100 kronor. För närvarande är

motsvarande summa 90,140 kronor. Denna har således ökats med 43,960 kronor,

varav emellertid 6,180 kronor belöpa å utökningen av krigsrättsorganisationen.

Uttryckt i procent uppgår den återstående ökningen örn 37,780

kronor till nära 42 procent av den nu utgående arvodessumman. — Krigsfiskalernas

arvoden skulle komma att uppgå till sammanlagt 55,260 kronor,

vilket jämfört med den nu utgående arvodessumman, som är 35,160 kronor,

innebär en ökning med 20,100 kronor. Av denna ökning belöpa emellertid

2,760 kronor å utökningen av krigsrättsorganisationen. Den återstående

ökningen, 17,340 kronor, utgör ungefär 49 procent av nu utgående arvodesbelopp.

I övrigt må angående de föreslagna specialstaterna ur utredningsmännens

promemoria anföras följande:

Den för krigsdomarna nu gällande lönestaten upptager för tio befattningshavare,

av vilka nio alltjämt kvarstå i tjänst, förutom visst grundarvode

ett personligt arvodestillägg, ungefärligen motsvarande det dyrtidstillägg,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tf proposition nr 269.

27

som när arvodena år 1939 reglerades utgick vid då gällande index. De för

ifrågavarande nio krigsdomare föreslagna arvodena inbegripa nämnda arvodestillägg.

Med utredningsmännens ståndpunkt att vid bestämmandet av

sådana arvoden som de förevarande penningvärdet bör beaktas vid själva

arvodesbeloppens fastställande och ej komma till synes i särskilt uträknade

dyrtidstillägg har det nämligen synts oegentligt att fortfarande räkna

med nu ifrågavarande tillägg. Något hinder mot deras borttagande har ej

synts möta vid det förhållande att i vart och ett av dessa fall det föreslagna

nya arvodet överstiger summan av nu utgående grundbelopp och

arvodestillägg.

I det föregående har redan berörts att de arvoden, som år 1939 fastställdes

för krigsdomare, i åtskilliga fall voro mycket knappt tilltagna.

Då ökningen i arbetsbördan nu gjort en höjning av arvodena oundgänglig,

har den därför för åtskilliga krigsdomare måst bliva förhållandevis stor.

Med undantag allenast av krigsdomaren i regementskrigsrätten vid Vaxholms

kustai-tilleriregemente åtnjuta för närvarande alla krigsdomare, som

tjänstgöra endast i en regementskrigsrätt, ett arvode av 600 kronor. För

dessa krigsdomare innebär förslaget att arvodet för olika befattningshavare,

allt efter arbetsbördans omfattning, bestämts till växlande belopp från 900

kronor, vilket arvode ansetts böra tillkomma krigsdomarna i flygflottiljernas

och luftvärnskåremas regementskrigsrätter, till 2,100 kronor, vilket

belopp föreslagits till krigsdomaren i Smålands arméartilleriregementes

krigsrätt. Även arvodena till övriga krigsdomare har föreslagits förhöjda.

Krigsdomaren i regementskrigsrätten vid Vaxholms kustartilleriregemente,

vilken för närvarande uppbär ett arvode av 1,720 kronor, har föreslagits

skola erhålla 2,400 kronor. För tjänstgöring som krigsdomare i regementskrigsrätterna

vid två truppförband, för vilken tjänstgöring arvodet för

närvarande utgör 840—1,200 kronor, lia föreslagits arvoden från 1,200 till

2,100 kronor och för tjänstgöring i tre truppförbands regementskrigsrätter

arvoden från 1,800 till 3,600 kronor. Förutom till krigsdomaren i Smålands

arméartilleriregemente lia även till krigsdomaren i regementskrigsrätterna

vid Gotlands infanteriregemente, Gotlands artillerikår och Gotlands kust"

artillerikår samt krigsdomaren i regementskrigsrätterna vid Norra skånska

infanteriregementet Vendes artilleriregemente och Skånska trängkårens ifrågasatts

arvoden som äro mer än tre gånger större än de som nu utgå, till

den förre 3,300 kronor i stället för nu 900 kronor och till den senare 3,600

kronor i stället för nu 1,140 kronor. Arvoden å 4,200 kronor ha utredningsmännen

ansett sig böra föreslå till den för stationskrigsrätten vid Stockholms

örlogsstation och regementskrigsrätten vid Svea livgarde gemensamme

krigsdomaren samt till krigsdomaren i regementskrigsrätterna vid Norrbottens"

regemente, Norrbottens artillerikår, Bodens artilleriregemente och

Bodens ingenjörkår. Till krigsdomaren i regementskrigsrätterna vid Livregementet

lill häst, Svea artilleriregemente, Svea ingenjörkår och Signalregementet

har beräknats ett arvode av 4,500 kronor. Samma arvodesbelopp

har ansetts böra tillkomma den för stationskrigsrätten vid Karlskrona

örlogsstation och regementskrigsrätten vid Karlskrona kustartilleriregemente

gemensamme krigsdomaren.

Vad härefter angår auditörerna har för auditörer med tjänstgöring^ allenast

vid flygflottilj eller luftvärnskår bibehållits det arvode, sorn nu utgår till

auditör vid flygflottilj, eller 1,680 kronor. Beträffande samtliga övriga auditörer

har föreslagits förhöjning av arvodet, till auditören vid Skånska trängkåren

från 1,680 till 1,800 kronor och till övriga auditörer, som tjänstgöra

vid endast ett truppförband av annat slag än flygflottilj eller luftvärnskår,

från 1,800—1,820 kronor till växlande belopp från 2,100 lill 4,500 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Även beträffande auditörerna ha således arvodena i större utsträckning än

förut, efter den olika omfattningen av arbetsbördan, utmätts till skiftande

belopp. Det nämnda arvodet å 4,500 kronor har föreslagits till auditören vid

Vaxholms kustartilleriregemente. Enahanda arvodesbelopp har ifrågasatts

till auditörerna vid de båda örlogsstationerna, vilka befattningshavare för

närvarande uppbära arvoden å 3,900 kronor. Vid två eller flera truppförband

tjänstgörande auditörer med undantag av auditören i Boden åtnjuta för närvarande

arvoden från 2,100 till 4,000 kronor. Till auditörer med sådan tjänstgöring,

alltjämt frånsett auditören i Boden, ha utredningsmännen föreslagit

arvoden från 2,100 till 4,800 kronor. Av dessa arvodesbelopp har det lägsta

utmätts åt auditören vid Luleå luftvärnskår och Norrbottens flygbaskår, medan

det högsta avsetts för den vid fyra regementskrjgsrätter anställde auditören

i Linköping. -—- — — Det nu utgående arvodet till auditören i Boden

föreslå utredningsmännen höjt till 7,200 kronor.

Beträffande slutligen krigsfiskalerna har för krigsfiskal med tjänstgöring

endast vid regementskrigsrätten vid en flygflottilj eller luftvärnskår bibehållits

det arvode av 660 kronor, som nu uppbäres av krigsfiskal vid regementskrigsrätten

vid en flygflottilj. För samtliga övriga krigsfiskaler innebär

förslaget viss höjning av nu utgående arvodesbelopp, för krigsfiskalen

vid Skånska trängkåren från 360 till 660 kronor, för övriga krigsfiskaler med

tjänstgöring vid allenast ett truppförband av annat slag än flygflottilj eller

luftvärnskår från 660 kronor till växlande belopp från 900 till 1,800 kronor.

Sistnämnda arvodesbelopp har föreslagits till krigsfiskalen vid Vaxholms

kustartilleriregementes krigsrätt. Även beträffande krigsfiskalerna ha utredningsmännen

således försökt att i större utsträckning än tidigare skett utmäta

arvodena i förhållande till arbetsbördans olika omfattning i olika fall.

Till krigsfiskalerna vid de båda örlogsstationerna, vilka befattningshavare

för närvarande åtnjuta arvoden å vardera 1,980 kronor, ha föreslagits arvodesbelopp

å 2,100 kronor. Frånsett krigsfiskalen vid krigsrätterna i Boden

ha till krigsfiskaler med tjänstgöring vid två eller flera regementskrigsrätter

föreslagits arvoden från 900 kronor, vilket belopp utmätts åt krigsfiskalen vid

regementskrigsrättema vid Luleå luftvärnskår och Norrbottens flygbaskår,

till 2,100 kronor. Krigsfiskaler med sådan tjänstgöring uppbära för närvarande,

med undantag av krigsfiskalen i Boden, arvoden från 780 till 1,680

kronor.

Ifråga om krigsfiskalsbefattningen i Boden ha inom försvarsdepartementet

tillkallade utredningsmän för omorganisation av fästningspolisen i Boden i

avgivet förslag förordat att polischefen i Boden, vilken tillika skulle vara stadsfiskal,

därjämte skulle förordnas till krigsfiskal vid krigsrätterna i Boden

och i sådan egenskap åtnjuta ett årligt arvode av 3,000 kronor. Enligt förslaget

skulle vidare inrättas en polisassistentbefattning i Boden och skulle polisassistenten

tillika förordnas till vice krigsfiskal vid nämnda krigsrätter med

ett årligt arvode av 1,200 kronor.

Mot den föreslagna anordningen att stadsfiskal skulle förordnas till

krigsfiskal ha utredningsmännen intet att erinra utan finna en sådan anordning

välbetänkt. Vad beträffar det föreslagna arvodesbeloppet å 3,000

kronor lämna utredningsmännen detsamma så mycket hellre utan anmärkning

som utredningsmännen, innan de tagit del av förenämnda förslag,

beräknat just detta arvode åt krigsfiskalen i Boden. Beträffande åter förslaget

i vad det avser att vice krigsfiskalen skulle åtnjuta ett fast årligt arvode,

synes det utredningsmännen som om en förutsättning därför borde vara, att

det genomföres en bestämd arbetsfördelning mellan krigsfiskalen och vice

krigsfiskalen. Såvitt av förslaget kan inhämtas är en dylik arbetsfördelning

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

29

ej avsedd att komma till stand. Med hänsyn härtill finna utredningsmännen

förslaget i denna del icke kunna godtagas.

Utredningsmännen ha vidare övervägt, huruvida förhöjning jämväl borde

ske av de fasta arvoden som utgå till auditörerna vid särskilda krigsrätterna

i Stockholm, å Karlsborg och vid kustflottan för arbete, som åligger dem utöver

tjänstgöringen vid krigsrättssamman träden och därmed sammanhängande

göromål, men ansett dessa arvoden böra bibehållas oförändrade. Ej heller

ha utredningsmännen funnit anledning föreslå dylikt fast arvode åt auditören

vid den år 1941 nyinrättade särskilda krigsrätten i Göteborg. I sistnämnda

avseende anföres i promemorian:

Förutom förstnämnda krigsrätter och särskilda krigsrätten i Boden finnes

ytterligare en sådan krigsrätt, nämligen den under år 1941 inrättade särskilda

krigsrätten i Göteborg för där förlagda avdelningar ur marinen. Bland

de nya regementskrigsrätter, som äro avsedda att träda i verksamhet under

budgetåret 1942/43, är som förut nämnts även regementskrigsrätten vid

Älvsborgs kustartilleriregemente, vilket truppförband skall vara förlagt i Göteborg.

Sedan denna krigsrätt trätt i funktion, vilket eventuellt kommer att

ske fr. o. m. den 1 november 1942, synes anledning saknas att bibehålla särskilda

krigsrätten i Göteborg, utan böra de därunder lydande avdelningar ur

marinen, som icke komma att uppgå i kustartilleriregementet, i stället inordnas

under regementskrigsrätten. Vid sådant förhållande ha utredningsmännen

funnit sig icke böra föreslå något arvode åt auditören vid särskilda

krigsrätten i Göteborg, vilken emellertid alltjämt skall äga att efter särskild

framställning hos Kungl. Majit utfå den ersättning för arbetet utöver tjänstgöringen

vid krigsrättssammanträden, vartill han skäligen kan vara berättigad.

I fråga örn rätten till ersättning för expenser ha utredningsmännen

funnit det för auditörerna framförda kravet om ersättning för de

verkliga expensutgifterna i princip riktigt. Utredningsmännen ha emellertid,

med anledning av de invändningar som i de avgivna yttrandena framförts

mot ett frångående av gällande system med fasta årliga expensbidrag, kommit

till det resultat att bidragen borde bibehållas men att auditörerna, i den

mån de visade sig för tjänstens utövning ha fått vidkännas utgifter för renskrivning

av konceptprotokoll, verkställande av protokollsutskrifter, papper

och kuvert samt interurbana telefonsamtal till belopp överstigande expensbidraget,

borde efter räkning, som skulle vara attesterad av krigsdomaren,

äga utfå jämväl det överskjutande beloppet.

I tabellen rörande auditörernas avlöningsförmåner (Bil. E) lia utredningsmännen

upptagit de belopp som ansetts böra utanordnas i expensbidrag. Bidragen

lia utmätts efter arbetsbördans storlek och lia föreslagits till 1,500

kronor för auditören i Boden samt i övrigt till belopp från 75 till 400 kronor.

Sammanlagt utgöra de föreslagna beloppen 11,675 kronor. De flir närvarande

utgående bidragen lia således höjts med i genomsnitt nära 100 procent.

Fasta expensbidrag föreslås av utredningsmännen skola utgå jämväl till auditörerna

vid särskilda krigsrätterna i Stockholm, å Karlsborg och vid kustflottan

med belopp av respektive 150, 50 och 200 kronor. Dylikt bidrag har

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

däremot icke föreslagits till auditören vid särskilda krigsrätten i Göteborg,

vilken krigsrätt, såsom förut nämnts, ansetts kunna inom kort avvecklas.

För att erfarenhet lättare skall kunna vinnas rörande verkningarna av

det nya systemet — vilket enligt utredningsmännen tills vidare torde få betraktas

som ett försök att ordna frågan på ett med billighet mera överensstämmande

sätt än det nu tillämpade — ävensom för ernående av största

möjliga enhetlighet vid prövningen av anspråk på ersättning utöver expensbidragen,

har det synts lämpligast att befattningshavarnas räkningar å expensersättning

prövades av Kungl. Majit.

Rörande krigsfiskalsföreningens begäran om ersättning till krigsfiskalerna

för vissa deras expenskostnader ha utredningsmännen uttalat, att det icke

funnes någon anledning till att dessa i förevarande hänseende skulle vara

sämre ställda än auditörerna. Utredningsmännen föreslå fördenskull att krigsfiskalerna

berättigas till ersättning för styrkta utgifter i tjänsten för renskrivning,

papper och kuvert samt interurbana telefonsamtal. Liksom i fråga

om auditörerna ha fasta expensbidrag ansetts höra utanordnas även till krigsfiskalerna

med rätt för vederbörande, i den mån han visar sig för tjänstens

utövning ha fått vidkännas utgifter för nyss angivna ändamål till belopp

överstigande bidraget, att efter räkning, som skall vara attesterad av krigsdomaren,

hos Kungl. Majit utfå gottgörelse för överskjutande kostnader.

I tabellen rörande krigsfiskalernas avlöningsförmåner (Bil. F)) har för

varje befattningshavare upptagits det belopp, som ansetts böra tillkomma

honom i expensbidrag. Bidragen, vilka beräknats i förhållande till arbetsbördans

storlek, ha utmätts till belopp från 30 till 150 kronor. Sammanlagt

utgöra de 2,605 kronor.

Till närmare motivering av sitt förslag i fråga om expensersättningama ha

utredningsmännen anfört bland annat:

Att auditörerna i princip böra anses berättigade till ersättning för sina

utgifter i tjänsten har icke från något håll bestritts. Av de hörda myndigheterna

har emellertid endast överbefälhavaren ansett sig kunna tillstyrka att

de verkliga utgifterna ersättas. Krigshovrätten, statskontoret och militieombudsmannen

ha förordat att det nuvarande systemet med fasta expensbidrag

alltjämt bibehölles. Bidraget borde emellertid sättas i relation till antalet

handlagda mål och möjlighet beredas vederbörande att i undantagsfall vid

onormalt stora utgifter efter framställning erhålla gottgörelse för desamma.

Vid bedömandet huruvida ersättning för expenser bör beredas auditörerna

enligt det ena eller andra av nämnda båda alternativ ha utredningsmännen

haft att taga hänsyn bland annat till det förhållandet, att enligt vad utredningsmännen

ha sig bekant ett tillmötesgående av föreningens förevarande

framställning för det stora flertalet bland auditörerna ter sig som ett mycket

väsentligt önskemål. För auditörerna torde det framstå som en självklar

rätt att erhålla icke endast beräknad utan full gottgörelse för sådana med

befattningarnas utövande förenade expeditionskostnader som i händelse

kansli stått till deras förfogande självfallet skolat bestridas av allmänna medel.

Det kan enligt deras mening ej vara överensstämmande med billighet att

underkasta dem äventyret att själva få vidkännas en större eller mindre del

av ifrågavarande kostnader. Den ovissa möjligheten att i undantagsfall vid

onormalt stora utgifter få dessa ersatta ger dem uppenbarligen icke önskad

trygghet i detta avseende.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

31

Det måste också sägas att antalet under ett visst budgetår handlagda mål

i själva verket ger endast ringa ledning vid bestämmandet av expensbidragets

storlek. Den väsentligaste delen av expenskostnaderna belöper nämligen

å utskrivandet av krigsrättens protokoll. Men sannolika antalet fall under

budgetåret då utskrift av protokollet kommer att begäras eller det blivande

omfånget av protokollsutskrifterna låter sig icke i förväg med någon grad av

säkerhet beräknas. För alt principen om auditörernas rätt till ersättning för

expenser skall bliva helt och hållet tillgodosedd måste därför gottgörelse beredas

dem för de verkliga utgifterna eller ock expensbidragen utmätas så,

att de erbjuda en viss säkerhetsmarginal för den händelse kostnaderna skulle

stiga till onormal höjd. Det senare alternativet skulle emellertid innebära att

auditören under normala år skulle komma i åtnjutande av en icke åsyftad

löneförbättring.

Med hänsyn till vad nu anförts ha utredningsmännen tagit under noggrant

övervägande huruvida de betänkligheter, som av de avstyrkande myndigheterna

anförts mot en sådan anordning som den av krigsdomar- och auditörföreningen

föreslagna, med nödvändighet böra anses utgöra hinder för att

övergå till en dylik anordning.

Krigshovrätten har till stöd för sin uppfattning framhållit att svårigheter

med avseende å kontrollen tvivelsutan skulle uppstå med det förslagna nya

systemet.

Statskontoret har för sin del åberopat vad 1918 års sakkunniga för förbättring

i krigsdomares, auditörers och krigsfiskalers avlöningsförhållanden i sitt

betänkande (II ht. 1919 bil. III sid. 202) anfört till förmån för anordningen

med expensbidrag. Beträffande detta betänkande må till en början anmärkas

att två av de tre sakkunniga, åt vilka den gången utredningen rörande

auditörernas avlöningsförhållanden anförtrotts, nämligen krigsdomaren rådmannen

Edw. Ploman och förutvarande krigsdomaren borgmästaren Nils

Berlin, numera äro av den uppfattning, som kommit till uttryck i krigsdomaroch

auditörföreningens framställning. Den tredje sakkunnige är avliden.

Mot det sätt för beredande av ersättning åt auditörerna för deras expeditionskostnader,

som krigsdomar- och auditörföreningen föreslagit, har i

nämnda betänkande anförts — förutom att ersättningen skulle utbetalas först

i efterskott efter varje kalenderårs utgång — att ett icke ringa besvär komme

att beredas icke blott auditörerna utan även den myndighet, som skulle hava

att ombesörja beloppens fastställande, för att ett rättvist och tillfredsställande

resultat skulle ernås, att då det icke kunde undvikas att de av vederbörande

auditörer framställda ersättningsbeloppen i vissa fall torde komma att

grundas på subjektiva antaganden och i följd härav bleve ganska osäkra,

svårigheten att rätt bedöma skäligheten av fordringarna bleve icke ringa,

samt att med ett sådant förfarande det icke kunde sägas ligga i auditörernas

intresse att söka nedbringa kostnaderna till minsta möjliga belopp.

Vad först beträffar svårigheten med avseende å kontrollen synes den kunna

till väsentlig del elimineras dels genom att rätten till ersättning uttryckligen

begränsas till de särskilda slag av utgifter, för vilka krigsdomar- och auditörföreningen

förklarat sig anse ersättning böra utgå, nämligen kostnader för

renskrivning av konceptprotokoll, verkställande av utskrifter av protokoll,

Papper och kuvert samt interurbana telefonsamtal, dels ock genom meddelande

av föreskrift att företedda räkningar för att kunna vinna beaktande skola

vara försedda med krigsdomarens attest rörande räkningens riktighet.

Det torde kunna förutsättas att krigsdomarna ej skola vara villiga att meddela

sådan attest med mindre möjlighet berens dem alt kontrollera att auditör

en i de hänseenden räkningen anger verkligen fått för befattningens ulövande

vidkännas kostnader till belopp ej understigande det debiterade.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majlis proposition nr 269.

Därest rätten till ersättning kringgärdas nied föreskrifter av angivna innehåll,

synes fastställandet av vilket belopp som bör utbetalas endast undantagsvis

kunna bereda vederbörande myndighet besvär eller svårighet av någon

betydenhet.

Att det av krigsdomar- och auditörföreningen föreslagna systemet icke kan

göra auditörerna lika angelägna att söka nedbringa kostnaderna till minsta

möjliga belopp som om de varit hänvisade till ett fast expensbidrag måste givetvis

betraktas som en olägenhet ur det allmännas synpunkt. Men denna olägenhet

gör sig i viss mån gällande inom hela det område där expeditionskostnader

bestridas av statsverket. Därtill kommer, att om rätten till expensersättning

underkastas sådan inskränkning och kontroll som angivits i det föregående,

endast ringa utrymme torde komma att finnas för ett alltför oekonomiskt

handhavande av ifrågavarande förmån. Beträffande önskvärdheten

av att kostnaderna begränsas har statskontoret i sitt yttrande förmenat att

en viss begränsning skulle kunna ernås, därest biträde vid utskrivande av

utslag och protokoll erhölles å vederbörande truppförbands expedition och

kostnaderna härför bestredes med anlitande av medel som stöde expeditionen

till buds. Emellertid torde de erinringar rörande svårigheterna därvidlag som

framförts i förenämnda sakkunnigbetänkande (II ht. bil. III sid. 202—203)

alltjämt äga full giltighet.

Enligt utredningsmännens mening kunna således de betänkligheter som av

de avstyrkande myndigheterna anförts mot att de verkliga utgifterna ersättas

enligt företedda räkningar icke anses utgöra hinder för att låta ersättningen

utgå efter dessa grunder.

Emellertid ha utredningsmännen även haft att taga hänsyn till att ett

mindre antal auditörer, nämligen de som driva advokatrörelse, torde anlita

egen kontorspersonal för renskrivning av konceptprotokoll och för protokollens

utskrivande. För dessa auditörer torde det bliva svårt eller ogörligt att

på ett tillfredsställande sätt styrka hur stor del av deras kostnader för kontorspersonalens

avlönande som belöper å de för auditörstjönsten utförda

skrivgöromålen. Framförallt av denna anledning kan det vara lämpligt att bibehålla

de fasta expensbidragen, ehuru icke som maximala ersättningar, såsom

för närvarande är fallet, utan som de belopp, vilka befattningshavarna

under alla förhållanden äga uppbära i expensersättning.

Utredningsmännen ha vidare funnit skäligt, att, med hänsyn till den försämring

penningvärdet undergått sedan år 1923, de nämnda år fastställda

ersättningarna för tjänstgöring vid särskild krigsrätt och

vid regements- och stationskrigsrätt i det fall som

omför mäles i 5 § tredje stycket lagen om krig sdo m
stolar

och rättegången därstädes underginge förhöjning på

sätt i ärendet av krigsdomar- och auditörsföreningen förslagits. Utredningsmännen

ha därvid anfört, att de vid bedömandet av framställningarna i förevarande

hänseende även tagit hänsyn till den av dem beräknade höjningen

av de fasta arvodena. Med anledning av statskontorets uttalande att en ökning

av ifrågavarande ersättningar icke kunde motiveras med penningvärdets fall,

eftersom ersättningarna fastställdes år 1923 under då rådande dyrtid, ha utredningsmännen

påpekat, att verkliga förhållandet tvärtom vöre, alt ersättningarna

nämnda år nedsattes från tidigare högre till nu utgående lägre belopp

under motivering att förut rådande dyrtid icke längre gjorde sig gällande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

33

Framställningarna om rätt till semester för den civila krigsrättspersonalen

lia utredningsmännen funnit, ehuru i och för sig väl grundade, av principiella

skäl svårligen kunna tillmötesgås. Härom anföres i promemorian

följande:

Enligt utredningsmännens mening kunna vägande skäl anföras till stöd för

att ifrågavarande befattningshavare böra tillerkännas kostnadsfri semester.

Särskilt må framhållas att deras åligganden både äro i hög grad ansvarsfulla

och taga en betydande del av befattningshavarnas tid i anspråk. Under nuvarande

förhållanden måste en del av dessa tjänster redan i och för sig anses

verkligt betungande. Att befattningshavarna årligen erhålla möjlighet att utan

ekonomisk uppoffring bereda sig en tids vila är därför även ett allmänt intresse.

Den jämförelsevis varaktiga karaktären hos befattningarna talar även

till förmån för semesterkravet.

Å andra sidan kan ej förnekas att tjänsterna hava en utpräglad karaktär av

bisysslor. Ett beviljande av kostnadsfri semester i dessa fall skulle därför

innebära ett avsteg från en princip, som eljest undantagslöst upprätthålles.

Att i detta hänseende bereda just de befattningshavare, varom nu är fråga,

en gynnad undantagsställning synes icke böra ske med mindre utomordentliga

skäl kunna andragas för en sådan åtgärd, men skäl av sådan styrka ha

knappast förebringats. — Därvid må emellertid framhållas, att örn angivna

förmån ej kan tillerkännas befattningshavarna och dessa således under

sin ledighet måste helt eller delvis avstå från arvodet, de föreslagna arvodesbeloppen

så mycket mera måste framstå som synnerligen måttfullt beräknade.

I anledning av önskemål som personalföreningarna i sina framställningar

uttalat ha utredningsmännen slutligen tillstyrkt, att de bestämmelser i instruktionen

för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler, som reglera ersättningarna

för tjänstgöring vid särskild krigsrätt och vid regements- eller stationskrigsrätt

i det fall, som omförmäles i 5 § tredje stycket lagen örn krigsdomstolar

och rättegången därstädes, erhålla sådan ändrad avfattning att det

blir otvetydigt att ersättning för mål från underställt förband skall utgå även

örn vid sammanträdet handlagts jämväl mål från det förband, vid vilket

krigsrätten inrättats, att i instruktionen uttryckligen stadgas att vid förordnande

å vakant auditörsbefattning vederbörande skall erhålla samtliga med

tjänsten förenade avlöningsförmåner, att bestämmelser i instruktionen örn

krigsfiskal rätt till rese- och traktamentsersättning erhåller sådan ändrad

lydelse, att av bestämmelsen tydligt framgår, att krigsfiskal äger rätt till ersättning

enligt gällande resereglemente för alla resor i tjänsten, samt att den

möjlighet som nu finnes för den civila krigsrättspersonalen att i fall av

särskilt tyngande arbetsbörda komma i åtnjutande av partiell ledighet med

bibehållen avlöning även i fortsättningen hålles öppen.

Yttrande över utredningen.

I anledning av utredningsmännens promemoria har statskontoret, efter remiss,

avgivit yttrande den 27 april 1942.

Häri har statskontoret — under påpekande att utredningsmännens förslag

niliana IM riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 20!).

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

i fråga om krigsdomarna innebure en genomsnittlig förhöjning av arv odena

med 115 procent mot 42 procent för auditörerna och 49 procent för

krigsfiskalerna —■ förklarat sig icke kunna biträda förslaget i vad det rörde

krigsdomarna. Enligt ämbetsverkets mening borde de för dessa föreslagna

arvodesbeloppen nedsättas så att höjningen i förhållande till utgående grundarvoden

genomsnittligt begränsades till högst 50 procent.

Till stöd för denna sin uppfattning har statskontoret anfört:

Då den ökade arbetsbördan vid krigsdomstolarna torde hava i stort sett i

samma grad påverkat de civila befattningshavarnas arbetsuppgifter — enligt

de sakkunnigas uppfattning har ökningen till och med hårdast drabbat

auditörerna — måste det framlagda förslaget avse ändring i fråga om den avvägning

av ersättningsgrunderna för de skilda befattningshavaregrupperna,

vilken godtogs av 1939 års riksdag. Medan vid den då genomförda arvodesregleringen

arvodena till auditörer och krigsfiskal^- — vilka samtliga varit i

åtnjutande av dyrtidstillägg — uppräknades med belopp, som motsvarade

dyrtidstillägget vid gällande index (162), ansågos krigsdomararvodena böra

bibehållas oförändrade i betraktande av att till vissa krigsdomare dyrtidstillägg

icke utgick, beroende på att dessa befattningshavare uppburo maximalt

dyrtidstillägg redan å andra dem tillkommande avlöningsförmåner. I

de fall, där så icke var förhållandet, tillerkändes vederbörande ett personligt

arvodestillägg, motsvarande då utgående dyrtidstillägg. Ett bifall till de

sakkunnigas förslag i fråga om arvoden till krigsdomarna skulle således bland

annat innebära, att dessa tjänstemän nu skulle komma i åtnjutande av en

dyrtidskompensation, som statsmakterna år 1939 icke funno påkallad.

Statskontoret har vidare anfört, att därest efter en sådan justering utredningsmännens

förslag i fråga om de fasta arvodena godtoges -— vilket syntes

ämbetsverket kunna ske —, krigsrätternas civila personal erhållit en så betydande

avlöningsförbättring, att tillräckliga skäl icke förelåge att jämväl

medgiva förhöjning av ersättningarna för tjänstgöring vid

särskild krigsrätt och vid regements- och stationskrigsrätt i det

fall som omförmäles i 5 § tredje stycket lagen om krigsdomstolar och rättegången

därstädes.

I fråga om expensersättningen har statskontoret vidhållit sin i

förenämnda yttrande den 13 december 1941 (jfr sid. 20) uttalade uppfattning,

att nuvarande system med bestämda årliga expensbidrag alltjämt borde

bibehållas. Härom har statskontoret närmare anfört:

De sakkunnigas förslag, att, i den mån de verkliga utgifterna överstege

anvisade expensbelopp, tilläggsersättning enligt räkning skulle utgå efter

prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, måste ämbetsverket finna alltför

omständligt och i praktiken svårgenomförbart. Statskontoret kan ej heller

finna, att berättigade principiella invändningar kunna resas mot att ersättningen

för expensutgifter fixeras på grundval av beräknade kostnader, helst

som denna ersättning torde kunna betraktas som ett komplement till arvodet,

vilket fastställts med hänsyn till en uppskattad arbetsbörda. Expensbidra^en

till auditörerna föreslås höjda med i genomsnitt 100 procent. Statskontoret

måste för sin del ifrågasätta, örn anledning kan föreligga att öka dessa bidrag

i annan proportion än arvodena eller med i runt tal 50 procent.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

35

I övrigt har vad i utredningen anförts icke föranlett annat uttalande från

statskontorets sida än att statskontoret ville fästa uppmärksamheten vid att

ämbesverket i utlåtande den 26 mars 1942 angående omorganisation av fästningspolisen

i Boden förutsatt, att uppdraget såsom krigsfiskal vid krigsrätterna

i Boden skulle ingå i stadsfiskalens tjänsteuppgifter och således icke

berättiga till särskilt arvode ävensom att uppdraget såsom vice krigsfiskal

vid samma krigsrätter skulle tillhöra polisassistentens tjänsteåligganden, örn

en dylik befattningshavare skulle komma att anställas.

Efter det de fasta arvoden, som utgå till den civila personalen vid regements-

och stationskrigsrätterna, vid 1939 års lagtima riksdag — med anledning

av borttagandet av det tidigare å arvodena utgående dyrtidstillägget —

senast voro föremål för översyn, har på grund av allmänt kända förhållanden

inträtt en högst väsentlig ökning i nämnda personals arbetsbörda, en ökning

som, enligt vad jag inhämtat, alltjämt gör sig med oförminskad styrka gällande.

Med hänsyn härtill och till arbetets ofta synnerligen ansvarsfulla natur

framstå de åt sagda personal för närvarande utmätta arvodena såsom alltför

låga. En förbättring av avlöningsförmånerna för ifrågavarande befattningshavare

finner jag därför, i likhet med de förslagsställande föreningarna, de

hörda myndigheterna och utredningsmännen, i nuvarande läge ofrånkomlig,

detta desto hellre som på sätt i ärendet påpekats dessa befattningshavare

redan under mera än två år utan arvodesförbättring haft att bära en från år

till år stegrad arbetsbörda.

Det förslag till arvodesreglering, som framlagts av de särskilda utredningsmännen

och som i huvudsak uppgjorts med hänsyn till det sistförflutna

årets arbetsbörda, finner jag i och för sig väl avvägt och ägnat att läggas till

grund för en beräkning av det erforderliga anslagsbehovet under nästkommande

budgetår. Med anledning av statskontorets erinringar mot förslaget i

vad det avser krigsdomararvodena, föranlåtes jag särskilt framhålla, att den

år 1939 skedda arvodesregleringen endast avsåg att hålla befattningshavarna

skadeslösa för bortfallandet av dyrtidstillägg, i den mån de tidigare varit i

åtnjutande av sådant tillägg. Någon avvägning av arvodenas inbördes storlek

med hänsyn till befattningshavarnas dåvarande arbetsbörda skedde sålunda

icke. Den nu föreslagna arvodesregleringen är däremot väsentligen föranledd

av de förskjutningar i arbetsbördan som inträtt under de senaste åren. Vid

sådant förhållande finner jag vad statskontoret i denna del av ärendet anfört

icke innefatta bärande skäl att i den utsträckning statskontoret ifrågasatt

frångå utredningsmännens förslag. En viss jämkning nedåt i de av utredningsmännen

ifrågasatta krigsdomararvodena torde dock böra företagas. Arvodena

till dessa befattningshavare synas mig skäligen böra bestämmas till

sammanlagt tre fjärdedelar av vad utredningsmännen föreslagit, varvid kostnaden

för samtliga arvoden för krigsdömarna skulle komma att rymmas

inom ett belopp av 55,800 kronor mot av utredningsmännen föreslagna 74,400

kronor. Det av statskontoret framförda förslaget, att — därest en omorganisation

av fästningspolisen i Boden genomföres i överensstämmelse med av

Departe
ments
chefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

tillkallade sakkunniga avgivet förslag •— särskilda arvoden ej skulle utgå

för uppdragen som krigsfiskal och vice krigsfiskal vid krigsrätterna därstädes,

finner jag efter samråd med cheferna för försvars- och socialdepartementen

icke böra genomföras.

Då arbetsbördan vid krigsdomstolarna sedan hösten 1939 mångdubblats,

får den föreslagna arvodesförbättringen — låt vara att tjänsterna äro att anse

såsom bisysslor — ändock anses såsom måttfull. Väl kan, vad krigsdomarna

beträffar, ökningen, som för dem uppgår till icke fullt 70 procent, förefalla

hög, men härvid bör till en början beaktas, att dessa befattningshavare hittills

varit i arvodeshänseende särskilt missgynnade. Därutöver motiveras den jämförelsevis

stora arvodeshöjningen av det allmännas intresse att för de betydelsefulla

krigsdomartjänsterna alltjämt kunna påräkna sådana väl kvalificerade

krafter från de allmänna underdomstolarna, vilka hittills stått till

förfogande, men vilka, därest arvodena alltjämt skulle stå i uppenbart missförhållande

till ansvar och arbetsbörda, kunna befaras draga sig tillbaka.

1 vad mån de sålunda föreslagna arvodena böra utgå jämväl under efterföljande

budgetår kan ej nu avgöras, utan arvodesfrågan måste, såsom utredningsmännen

framhållit, bedömas efter de växlande förhållandena. Till

nästkommande års riksdag torde sålunda en omprövning av arvodena böra

företagas, grundad på ytterligare ett års erfarenheter och på fullständigare

statistiskt material än det som nu kunnat förebringas. Därjämte bör, såsom

av utredningsmännen jämväl framhållits, frågan om förändrad organisation

av auditörstjänsten i Boden bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet.

Den utbyggnad av krigsrättsorganisationen, som utredningsmännen föreslagit

och som i huvudsak betingas av motsvarande förstärkning av försvarsorganisationen,

föranleder från min sida ingen erinran.

Å ifrågavarande arvoden bör, på sätt i ärendet enstämmigt framhållits,

dyrtidstillägg alltjämt icke utgå, särskilt som utredningsmännen i sitt av

mig tillstyrkta förslag tagit hänsyn till penningvärdets försämring, vilket

bland annat kommit till uttryck däri att i arvodena åt krigsdomarna inarbetats

de till vissa av dem nu såsom kompensation för mistat dyrtidstillägg

utgående personliga arvodestilläggen.

Den av mig förordade arvodesregleringen skulle, såsom av det nyss sagda

och förberörda Bil. D—F framgår, draga en kostnad av sammanlagt omkring

(55,800 + 134,100 + 55,260 —) 245,200 kronor mot, med bortseende från de

personliga arvodestilläggen, omkring (32,920 + 90,140 + 35,160 —) 158,200

kronor för närvarande. Ökningen utgör 87,000 kronor eller 55 °/o, därvid

emellertid bortsetts från den merkostnad som tillkommit i anledning av

erforderlig utbyggnad av organisationen. Tages hänsyn till sistnämnda förhållande,

stannar ökningen vid 74,400 kronor eller 47 %.

Framhållas må slutligen, att samtliga de nu ifrågasatta arvodesförhöjningarna

icke få betraktas annat än som förslagsvis angivna. Därest riksdagen

beviljar den ökning i anslaget, som betingas av dessa förhöjningar, lärer

det tillkomma Kungl. Maj:t att vid fastställande av nya specialstater för

krigsdomare, anditörer och krigsfiskaler inom ramen för anslaget vidtaga

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

37

de jämkningar som av organisatoriska eller andra skäl kunna finnas påkallade.

Därvid bör givetvis särskilt beaktas vad då kan gälla i fråga örn

den förstärkta försvarsberedskapen.

I fråga om rätten till ersättning för expenser ställer jag mig tveksam lill

utredningsmännens förslag, enligt vilket gottgörelse skulle utgå icke såsom

lör närvarande i form av visst bidrag utan för de verkliga utgifterna. Jag vill

emellertid icke motsätta mig att en sådan anordning tillämpas under nästa

budgetår. Av praktiska skäl lärer det därvid, såsom utredningsmännen föreslagit,

vara lämpligt, att i fråga om auditörcrna ordna ersättningsfrågan

så, att de fasta expensbidragen bibehållas men att befattningshavarna

berättigas att därutöver erhålla gottgörelse för styrkta merutgifter.

En följd härav blir att de fasta bidragen, såsom även framgår av utredningsmännens

förslag, måste sättas jämförelsevis låga. Beträffande krigsfiskalerna,

vilka jämväl böra erhålla full gottgörelse för sina utgifter i tjänsten, synes

med hänsyn till de obetydliga belopp, som här i allmänhet kunna ifrågakomma,

icke erforderligt att upprätta någon särskild expensbidragsstat, utan

synas dessa befattningshavare böra hänvisas att direkt efter räkningar bekomma

gottgörelse för sina expenskostnader. Jag tillstyrker alltså, att auditör

skall vara berättigad att, i den mån han visar sig för tjänstens utövning hava

fått vidkännas utgifter för renskrivning av protokoll, utskrift av protokoll,

papper och kuvert samt interurbana telefonsamtal till belopp överstigande

expensbidraget, efter räkning som skall vara attesterad av krigsdomaren utfå

gottgörelse för överskjutande kostnader. Beträffande krigsfiskal förordar jag,

att han erhåller motsvarande förmån i fråga om på enahanda sätt styrkta

utgifter för renskrivning, papper och kuvert samt interurbana telefonsamtal.

I motsats till utredningsmännen håller jag före, att Kungl. Majit icke behöver

betungas med prövningen av de inkomna räkningarna utan att densamma

kan anförtros åt den myndighet som har att utbetala vederbörandes arvode,

eller sålunda, i fråga om befattningshavare med stationeringsort i Stockholm,

statskontoret och, beträffande övriga befattningshavare, vederbörande länsstyrelse.

Vad sålunda föreslagits gäller närmast regements- och stationskrigsrätterna,

men detsamma bör äga motsvarande tillämpning å auditör och

krigsfiskal vid särskild krigsrätt.

Kostnaderna för expensbidrag bestridas för närvarande från arvodesposten

till auditörerna i krigsdomstolamas avlöningsstat. Då expensutgifterna för

framtiden skola helt täckas av statsmedel, böra från och med nästa budgetår

dessa utgifter överföras till anslaget för bestridande av krigsrätternas omkostnader.

Jag återkommer därför under följande anslagspunkt till frågan

örn den för ändamålet erforderliga medelsanvisningen.

Mot den av personalföreningarna ifrågasatta, av flertalet myndigheter och

utredningsmännen tillstyrkta ökningen i ersättningsbeloppen lill krigsdomare,

auditörer och krigsfiskaler för tjänstgöring vid sammanträde med särskild

krigsrätt ävensom vid sammanträde med regements- och stationskrigsrätt

i det lall, som omförmäles i 5 § tredje stycket lagen örn krigsdomstolar

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

och rättegången därstädes, synes mig icke förefinnas anledning till erinran.

Oavsett att här ifrågavarande arvoden alltid ansetts böra stå i viss relation

till de fasta arvodena, kräver nämligen billigheten, att med hänsyn till penningvärdets

fall sedan år 1923, då arvodesbeloppen senast fastställdes, den

ganska måttliga höjning av desamma som nn föreslagits kommer till stånd.

Härvid synes mig beträffande krigsfiskalerna det högre sammanträdesarvodet

liksom hittills böra utgå, så snart antalet mål överstiger fem och då med det

av utredningsmännen föreslagna beloppet av 25 kronor oberoende av antalet

överskjutande mål. I instruktionen för krigsdömare, auditörer och krigsfiskaler

bör vidtagas sådan ändring, att nu förefintlig tvekan örn rätt till sammanträdesarvode

jämväl för det fall att vid regements- eller stationskrigsrätt

handlagts mål från såväl det ordinarie som det underställda förbandet undan - röjes. Den föreslagna arvodeshöjningen medför vidare, därest den godtages,

vissa jämkningar i instruktionens bestämmelser om avdrag vid tjänstledighet

och ersättning för vikariat.

Vad angår frågan om rätt till semester åt krigsrätternas civila personal,

finner jag mig, då tjänsterna i fråga hava karaktär av bisysslor, av principiella

skäl förhindrad tillstyrka att dylik förmån tillerkännes vederbörande.

Frånvaron av rätt till semester torde emellertid böra beaktas, då det

gäller att bedöma skäligheten av de tidigare av mig förordade arvodesförhöjningarna.

Vad i övrigt föreslagits beträffande bestämmelser i instruktionen för krigsdomare,

auditörer och krigsfiskaler, eller att vid förordnande å vakant audilörsbefattning

den förordnade skall erhålla samtliga med tjänsten förenade

avlöningsförmåner, att krigsfiskal tillägges rätt lill rese- och traktamentsersättning

för alla resor i tjänsten, samt att nu förefintlig möjlighet till partiell

ledighet med bibehållen avlöning alltjämt hålles öppen, föranleder från

min sida i princip ingen erinran.

Jag övergår härefter till anslagsberäkningen för nästkommande budgetår.

Den för disponerandet av anslaget till Krigsrätterna: Avlöningar gällande

avlöningsstaten är av följande lydelse:

Avlöningsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t:

a)

b)

c)

d)

e)

f)

Arvoden åt krigsdömare, förslagsvis.................. kronor

Arvoden m. m. åt auditörer, förslagsvis .............. »

Arvoden åt krigsfiskaler, förslagsvis.................. »

Vikariatsersättningar, förslagsvis .................... »

Tillfälliga ersättningar åt civil personal vid regements
och

stationskrigsrätterna, förslagsvis .............. »

Ersättning till personal vid särskilda krigsrätter m. m.,

förslagsvis .............................. *__

Summa kronor

36,160

89,365

33,360

2,500

800

10,315

172,500.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 269. 39

Avlöningsstaten synes alltjämt böra upptaga de delposter, som nu ingå i

densamma.

I enlighet med vad förut anförts (jfr sid. 26 o. 35) skulle delposten till

arvoden åt krigsdomare uppföras med 55,800 kronor, delposten till

arvoden åt auditörer, varunder ej vidare skall beräknas medel till

expensbidrag, med 134,100 kronor och delposten till arvoden åt krigsås

k a 1 e r med i runt tal 55,300 kronor. Med hänsyn till möjligheten av att

ytterligare nya fredsförband utöver de i specialstaterna beräknade kunna

komma att under budgetåret uppsättas, böra delposterna, såsom för närvarande

är fallet, bestämmas förslagsvis. Härvid förutéättes, att posternas nyss angivna

belopp skola överskridas endast av nämnda anledning, därvid samma

ersättningsgrunder skola tillämpas som vid redan befintliga motsvarande förband.

Av övriga delposter har posten till vikariatsersättningar under

de två senast förflutna budgetåren visat sig mer än tillräcklig för bestridande

av de utgifter som belastat densamma och synes därför, oaktat ökad belastning

torde kunna väntas, kunna bibehållas vid oförändrat belopp, 2,500 kronor.

Delposten till tillfälliga ersättningar åt civil personal

vid regements- och station skrigsrätterna har däremot

under nämnda båda budgetår belastats med utgifter till belopp överstigande

postens summa. Budgetåret 1940/41 utgjorde belastningen sålunda

4,100 kronor. Med hänsyn härtill och då, även om förhöjningen av de

fasta arvodena är ägnad att minska anspråken på posten, dess nuvarande

belopp av 800 kronor får anses för sitt ändamål otillräckligt, torde detsamma

böra höjas till förslagsvis 3,200 kronor. Vad slutligen beträffar delposten å

förslagsvis 10,315 kronor till ersättning till personal vid särskilda

krigsrätter m. m., föranleder den föreslagna ökningen med

omkring 25 procent av de sammanträdesarvoden som skola bestridas från

posten, att densamma bör undergå motsvarande uppräkning. Då posten emellertid

redan med nuvarande ersättningsgrunder under de två sistförflutna

budgetåren väsentligt överskridits — budgetåret 1939/40 utgjorde belastningen

25,500 kronor och budgetåret 1940/41 22,900 kronor —- synes dess belopp

med utgångspunkt från sistnämnda belastningssiffra icke böra bestämmas

lägre än till j 22,900 -f- — =j 28,625 kronor eller, för erhållande av av
rundning

i anslagets slutsumma, till 28,600 kronor.

Anslaget i dess helhet skulle enligt det nu sagda för budgetåret 1942/43

bestämmas till (55,800 + 134,100 + 55,300 + 2,500 + 3,200 + 28,600 =)

279,500 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för krigsrätterna, all

tillämpas under budgetåret 1942/43:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Avlöningsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t:

a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis .... kronor 55,800

b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis ...... » 134,100

c) Arvoden åt krigsfiskaler, förslagsvis .... » 55,300

d) Vikariatsersättningar, förslagsvis ...... » 2,500

e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal

vid regements- och stationskrigsrätter
na,

förslagsvis .................... » 3,200

f) Ersättning till personal vid särskilda

krigsrätter m. m., förslagsvis ........ » 28,600

Summa kronor 279,500;

dels ock till Krigsrätterna: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 279,500.

2. Krigsrätterna: Omkostnader, förslagsanslag.

Detta nu föreslagna anslag motsvaras i innevarande budgetårs riksstat av

anslaget till Krigsrätterna: Reseersättningar. Sistnämnda anslag, som för innevarande

budgetår utgår med ett belopp av 5,000 kronor, har, såsom av

benämningen framgår, uteslutande avsetts för bestridande av de resekostnads-

och traktamentsersättningar, som enligt instruktionen för krigsdomare,

auditörer och krigsfiskaler (§§ 11, 26 och 44) må utgå till den civila personalen

vid fredskrigsrätterna. Medelsåtgången i nyssnämnda hänseende har

under senare tid varit synnerligen skiftande. Budgetåren 1937/38—1939/40

utgjorde den respektive 5,200, 5,100 och 9,000 kronor, men nedgick under

budgetåret 1940/41 till omkring 3,800 kronor. Sistnämnda låga belastningssiffra

torde lia sin förklaring däri, att fältkrigsrätter under sagda år i synnerligen

stor utsträckning avlöst fredskrigsrätterna. Under tiden 1 juli 1941—- 28 februari 1942 ha i reseersättningar utbetalts icke mindre än 13,500 kronor.

Anledning finnes till antagande att, så länge den förstärkta försvarsberedskapen

måste upprätthållas, rict för reseersättningar nu avsedda beloppet

kommer att visa sig högst otillräckligt. Med hänsyn härtill bör samma belopp

avsevärt höjas, detta desto mera som, enligt vad av mig under föregående

anslagspunkt tillstyrkts, vidgad rätt till resegottgörelse skulle tillkomma

krigsfiskalerna. Lägre belopp än 10,000 kronor anser jag icke böra beräknas

för reseersättningar.

Från förevarande anslag skola enligt mitt förslag från och med nästa

budgetår bestridas jämväl ersättningar för auditörernas och krigsfiskalernas

expenser. Såsom av det föregående framgår (jfr sid. 29), hava de fasta expensbidragen

till auditörerna beräknats till omkring 12,100 kronor, vartill

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

41

eventuellt skulle komma ytterligare gottgörelse enligt räkningar. För krigsfiskalernas

del hade utredningsmännen kalkylerat med fasta expensbidrag

å tillhopa omkring 2,600 kronor (jfr sid. 30). Enligt mitt förslag böra krigsfiskalerna

emellertid erhålla gottgörelse uteslutande enligt räkningar, vilket

emellertid icke torde i högre grad påverka det för dem beräknade ersättningsbeloppet.

För auditörernas vidkommande däremot bör räknas med betydligt

högre totalkostnad för expenser än summan av de fasta bidragen. I

avbidan på närmare erfarenhet härutinnan föreslår jag att för expenser vid

krigsrätterna beräknas 20,000 kronor.

Förevarande anslag synes alltså för nästkommande budgetår böra upptagas

med ett belopp av (10,000 + 20,000=) 30,000 kronor.

Jag får i enlighet härmed hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Krigsrätterna: Omkostnader för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av............... kronor 30,000.

3. Krigsrätterna: Ersättningar till civila ledamöter i fältkrigsrätter m. m.,

förslagsanslag.

Detta anslag, som första gången anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1939/40 och då med ett belopp av 2$,000 kronor, har från och

med budgetåret 1940/41 utgått med 100,000 kronor årligen.

Bestämmelser angående grunderna för ifrågavarande ersättningar samt sättet

för deras gäldande ha, såsom tidigare nämnts, meddelats av Kungl. Majit

i brev lill statskontoret den 26 april och den 29 november 1940. Rörande innebörden

av dessa bestämmelse! hänvisas till vad därom anförts under punkten

1. ovan (jfr sid. 8 o. 9).

För nästa budgetår torde böra äskas fortsatt anslag för nu ifrågavarande

ändamål. Visserligen kan för närvarande icke bedömas, i vilken utsträckning

fältkrigsrätter komma att vara inrättade efter den 1 juli 1942, samt på grund

härav ej heller tillförlitligen beräknas det belopp, varmed anslaget bör för

nästkommande budgetår uppföras å riksstaten. Då emellertid belastningen å

anslaget, som under budgetåret 1940/41 utgjorde 144,100 kronor, för tiden 1

juli 1941—28 februari 1942 nedgått till 50,700 kronor, motsvarande en medelsåtgång

för år räknat av omkring 76,000 kronor, synes någon sänkning

av anslaget kunna företagas. Till lägre belopp än 70,000 kronor synes det

emellertid icke böra uppföras, detta desto mindre som den föreslagna höjningen

av sammanträdesersättningen i särskild krigsrätt torde böra draga

med sig en motsvarande förhöjning av ersättningen för tjänstgöring vid sammanträde

med fältkrigsrätl.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

alt till Krigsrätterna: Ersättningar till civila ledamöter i

fältkrigsrätter m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av .......................... kronor 70,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Vad föredragande departementschefen under förenämnda

punkter, med instämmande av statsrådets övriga

ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen

bifalla samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

43

Bilaga A.

(Hr sid. 10.)

Bilaga till Föreningen Sveriges Krigsdomare och Auditörers

underdåniga framställning av den 25 oktober 1941.

1) Antal mål vid krigsrätterna och antal krigsruttssammantråden.

Av härvid fogad Bil. 1 framgår, att vid de 42 regements- och stationskrigsrätter,

varifrån fullständiga statistiska uppgifter stått att erhålla, handlagts
år

1939 1,708 mål, därav 767 undersökningsmål, samt

år 1941 1h—3% 4,506 mål, därav 1,901 undersökningsmål.

Anm. Efter år 1938 tillkomna krigsrätter ha ej medräknats och ej heller

särskilda krigsrätter (i den underdåniga skrivelsen har vid angivandet av

siffror en sådan krigsrätt medräknats, varför nu en viss förändring inträder).

Vid de särskilda krigsrätterna utgår ju ersättningen per mål och förty

hava antalet mål vid dessa krigsrätter icke rent statistiskt samma betydelse

för det nu ifrågavarande ändamålet.

Fullständig statistik från regementskrigsrätterna vid Jönköpings-Kalmar

regemente, Göta ingenjörkår, Flygkrigsskolan, Västernorrlands regemente

och Norrlands trängkår har trots upprepade anmaningar icke inkommit och

ej heller stått att erhålla hos Statistiska Centralbyrån.

Enahanda är förhållandet med de i Boden förlagda truppförbanden, men

siffrorna är här icke av samma avgörande betydelse, då ersättningen utgår

efter andra grunder än vid övriga förband.

Vid Karlskrona kustartilleriregementes krigsrätt handlades under 1939

förutom de i första kolumnen i Bil. 1 upptagna 98 målen ej mindre än 245

exakt lika åtalsmål, vilka samtliga ogillades. Det var här fråga om misstolkning

av inkallelsekungörelsen sagda år. Dessa mål hava, för att statistiken

ej skall förryckas, borträknats.

Krigsrättssammanträdena vid nämnda 42 krigsrätter voro

1939 688

Vi—36/9 1941 1,444.

Såsom ett exempel på ökningen i antal krigsrättssammanträden har av

vederbörande särskilt framhållits, att Hälsinge regementes krigsrätts sammanträden

under åren 1936—1938 utgjorde respektive 5, 5 och 6. 1939

voro de 19 och under tiden 7i—3% 1941 ej mindre än 34, alltså mer än 7

gånger så många som under det senaste normala året 1938.

Vid Norra Skånska infanteriregementet har sammanträdenas antal enligt

Bil. 1 mer än tiodubblats sedan 1939.

Ytterligare exempel av ungefär samma innebörd kunna bämtas ur Bil. 1.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

2) Disciplinmålen.

På i den underdåniga framställningen angivna skäl har statistik beträffande

disciplinmålen icke i allmänhet kunnat införskaffas. Uppenbart är

emellertid av hela utredningen att det skett en oerhörd ökning i målens

antal.

Såsom exempel kan nämnas att vid Svea livgarde de handlagda

disciplinmålen utgjorde

år 1938 233

år 1939 342

Vi—3% 1941 425 + 95 från Stockholms försvarsområde + målen från

övriga hänskjutna förband, vilkas antal icke kan uppgivas men säkert uppgår

till något hundratal. •

Enligt en vid den infordrade statistiken fogad uppgift från väbeln vid

Livgrenadjärregementet avtjänades därstädes under åren 1939 och

1940 samt under tiden Vi—3% 1941 respektive 61, 153 och 188 disciplinstraff.

Ett flertal auditörer hava i sina infordrade uppgifter angivit, att handläggningen

av disciplinmålen dagligen täger ett par timmar i anspråk, därvid

är att märka, att så gott som samtliga åtalsmål, som hänskjutits till

krigsrätterna, först varit föremål för auditörens yttrande.

Anmärkas bör även i detta sammanhang, att antalet rådfrågningar i olika

avseenden från förbandscheferna stigit högst betydligt och detta gäller i särskilt

hög grad beträffande de hänskjutna tillfälliga förbanden, där såväl cheferna

som den övriga personalen äro mindre vana vid handläggning av ärenden

av juridisk natur.

Ifrågasättas kan i anslutning härtill, om inte i detta sammanhang frågan

om särskilda juridiska rådgivare åt försvarsområdesbefälhavarna borde tagas

i övervägande. Så har t. ex. t. f. auditören vid I 1 utan någon som helst ersättning

i stor utsträckning biträtt befälhavaren för Stockholms fo med råd

i diverse angelägenheter, hållit förhör och företagit tjänsteresor.

3) Expenskostnaderna.

Enligt härvid fogade uppställning Bil. 2 äro expensanslagen för budgetåret

1941/42 bestämda till sammanlagt 5,875 kronor, under det att de verkliga

expenskostnaderna enligt ingivna uppgifter för tiden Vi—3% 1941 utgöra

sammanlagt ej mindre än 13,780 kronor. Detta belopp är då ändå taget

i underkant, enär för samtliga auditörer, från vilka uppgifter ej inkommit

eller ej infordrats, beräknats samma kostnader som det anslagna beloppet.

Exempel. Auditören vid Svea livgarde har ett årligt expensbidrag av

150 kronor. Under tiden 1U—31/io 1941 utgjorde antalet i domboken inskrivna

protokollssidor 669. I Stockholm betalas enligt vedertagen såväl statlig

som kommunal taxa för dylik inskrift 40 öre per sida (2-kugg). För inskriften

av dessa protokoll har alltså auditören utgivit 267 kronor 60 öre

eller på tre kvartal alltså 117 kronor 60 öre mera än hela expensanslaget.

Härtill kommer sedan alla utskrifter, som vid denna krigsrätt under samma

tid dragit en kostnad av synnerligen lågt räknat minst 300 kronor. Alltså

för auditören en ren utgift ur lönen på över 400 kronor.

Vid Livgrenadjärregementet har enligt uppgift från auditören i ett enda

mål antalet utskriftssidor hittills uppgått till 778 och detta protokoll har

han nödgats låta utskriva i fyra exemplar, Sedan kan man lätt räkna ut,

huru mycket som blir kvar av expensanslaget till övriga utgifter.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

45

Ytterligare exempel kunde naturligen framdragas, men utredningen torde

klart giva vid handen, att den enda sunda principen kan vara att auditörens

verkliga kostnader ersättas.

Stockholm den 15 oktober 1941.

För Föreningen Sveriges Krigsdomare och Auditörer.

ALLAN WIRGIN

sekreterare.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 269,

Krigsrätten vid

Antal mål från

Åtalsmål

ordinarie förband

Undersökningsmål

1939

Vi—s7«

1941

1939

Vi—150 A>

1941

1

Svea Livgarde ..........................

37

40

10

36

2

Livregementet till häst..................

15

30

14

40

i 3

Svea artilleriregemente..................

47

77

43

134

4

Svea ingenjörkår........................

6

20

6

44

5

Signalregementet........................

11

15

11

3

6

Stockholms örlogsstation ................

19

103

21

99

7

Vaxholms kustartilleriregemente..........

141

176

122

106

8

Upplands regemente ....................

2

62

79

65

9

Livgrenadjärregementet..................

11

12

4

7

! 10

Svea trängkår ..........................

8

18

5

11

U

(Östgöta luftvärnsregemente) ..........

—

13

—

9

12

(Östgöta flygflottilj) ..................

—

7

—

5

13

Smålands arméartilleriregemente ........

21

30

44

136

14

(Jönköpings-Kalmar regemente)........

3

*)8

—

*)2

! 15

(Göta ingenjörkår) ....................

2

*)5

—

*)8

16

Kronobergs regemente ..................

5

16

2

17

17

Gotlands infanteriregemente..............

26

56

9

42

18

Gotlands artillerikår ....................

10

44

5

35

19

Gotlands kustartillerikår ................

14

50

13

37

1 20

Karlskrona kustartilleriregemente ........

*)98

172

2

20

! 21

Karlskrona örlogsstation ................

81

246

8

19

I 22

Norra skånska infanteriregementet ......

—

24

8

63

! 23

Vendes artilleriregemente................

1

26

9

69

24

Skånska trängkåren ....................

1

38

1 2

21

25

Södra skånska infanteriregementet........

11

74

! 34

35

! 26

Skånska kavalleriregementet ............

15

28

35

71

i 27

Hallands regemente ....................

33

23

10

6

28

Göta artilleriregemente..................

16

88

29

45

29

Älvsborgs regemente ....................

4

33

4

10

30

Bohusläns regemente....................

11

42

1

9

31

Skaraborgs regemente....................

5

49

7

37

j 32

Livregementets husarer..................

13

32

31

7

33

Göta trängkår ..........................

6

31

—

28

34

Karlsborgs luftvärnsregemente............

2

29

3

35

35

(Västgöta flygflottilj) ..................

—

5

—

7

36

Värmlands regemente....................

8

29

2

23

37

Livregementets grenadjärer ..............

16

52

11

57

38

Södermanlands regemente................

4

13

3

11

39

Hälsinge regemente......................

16

28

35

26

40

Dalregementet ..........................

42

24

40

9

41

(Västernorrlands regemente)............

24

—

74

42

(Norrlands trängkår)..................

15

—

4

—

43

.Jämtlands fältjägarregemente............

30

61

32

12

44

Norrlands artilleriregemente..............

14

26

12

14

45

Jämtlands flygflottilj....................

5

21

4

6

46

Västerbottens regemente ................

11

42

18

22

47

Norrlands dragonregemente..............

19

31

5

21

Summa

840

2011

733

1495

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269,

47

Bilaga 1.

Antal

mål från hänvisade förband

Antal sammanträden

med krigsrätten

Åtalsmål

U ndersökningsmål

Anmärkningar

1939

Vi-8%>

1941

1939

Vi-30/»

1941

1939

Vi-30/»

1941

9

39

66

37

61

7

15

(Ingår \

6

idstående)

17

23

36

30

62

Hänskjutna mål beräknas

1

5

1

15

9

27

till 35 å 40 *

_

—

—

—

12

15

22

80

4

25

39

52

4

37

2

8

43

50

2

20

1

6

17

49

16

31

7

20

51

54

—

24

—

13

12

42

—

2

—

4

—

23

_

_

—

—

—

10

_

_

—

—

23

41

—

—

—

—

—

—

Enligt Statistiska Central- byrån. * T. o. m. s%s

—

—

—

—

——

—

D:o

_

12

—

4

4

30

—

—

—

—

18

46

—

—

—

—

11

34

Särskild auditör förordnad

fr. o. m. Vs 1941

—

—

—

—

11

22

D:o

—

2

—

—

49

47

*) 245 mål borträknade se

(Ingår i de andra siffrorna)

40

47

P. M.

—

9

—

20

3

32

_

7

—

20

6

38

_

3

—

—

3

20

17

57

2

48

25

72

_

26

—

36

18

58

_

24

1

39

7

33

20

65

4

20

26

46

_

_

—

—

5

24

_

45

—

16

12

48

_

4

—

—

8

29

_

_

—

—

11

14

_

1

—

—

5

23

1

—

—

—

3

13

_

_

—

—

—

7

_

16

—

2

6

22

_

22

1

3

20

54

_

11

1

17

7

34

_

10

—

4

19

34

6

1

15

23

Fältkrigsrätt fortf. för de- lar av förb. som ej här

inräknats

—

—

—

—

—

Enligt Statistiska Central- byrån. 1941 saknas

_

_

—

—

—

—

D:o

_

20

—

1

15

42

5

_

1

3

12

13

_

_

_

—

3

9

_

11

_

2

12

29

—

—

—

—

17

25

104

604

31

406

OSS

1444

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 269-

Bilaga 2.

Krigsrätten vid

Expensbidrag

budgetåret

1941/42

Expensutgifter

1939

Expensutgifter

7i-s%» 1941

150

200

700

l 200

300

1000

300

200

450

100

l 150

*100

*150

100

_

150

100

*100

250

Södermanlands flygflottilj..............

75

|

*75

| 200

*200

1000

j

100

| 150

400

450

*150

*150

100

)

30

230

Gotlands artillerikår..................

l 100

*100

300

150

*150

*150

300

500

550

Norra skånska infanteriregementet ----

]• 200

75

800

100

_

330

100

210

400

100

| 175

*100

225

175

Flygkrigsskolan ......................

100

| 150

30

130

75

710

Göta flygflottilj ......................

100

100

400

100

*100

680

100

*100

| 175

600

800

| 200

200

Västgöta flygflottilj....................

—

100

*100

275

Livregementets grenadjärer ............

100

100

800

Västmanlands flygflottilj ..............

100

*100

100

50

200

Hälsinge regemente....................

100

100

220

100

J. 175

*100

*100

*175

*175

Jämtlands fältjägarregemente..........

t

Norrlands artilleriregemente............

^ 175

150

200

Jämtlands flygflottilj..................

Västerbottens regemente ..............

| 175

320

310

Norrlands dragonregemente............

Norrbottens artillerikår................

| 800

*800

*800

Bodens artilleriregemente..............

Bodens ingenjörkår....................

Norrbottens flygbaskår................

75

—

*75

Summa kronor

5 875

13 780

* Utmärker att uppgift icke lämnats av vederbörande auditör och förty har räknats med

samma belopp som det för budgetåret 1941/42 beviljade.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

49

Bilaga B.

(Jfr sid. 22.)

Utdrag ur krigsrätternas arbetsredogörelser åren 1935—

1939 samt år 1941.

Krigsrätter vid

År

Antal

krigsrätts-

samman-

träden

Anta

inkomna

1 mål

slutligt

hand-

lagda

Antal

ärenden,

slutligt

hand-

lagda

1

1935—1938

19

19

1

Svea livgarde........................1

1939

37

19

17

28

1

1911

84

116

107

119

Livregementet till häst..............j

Svea artilleriregemente..............1

Svea ingenjörkår....................[

19o0—1938

1939

80

49

115

49

102

22

51

Signalregementet....................)

1941

136

213

203

329

I

1935—1938

48

48

5

Stockholms örlogsstation ............{

1939

39

60

59

5

1

1941

48

352

345

52

f

1935—1938

_

Stockholms luftvärnsregemente1......f

1939

._

1

1941

2

9

9

9

Koslagens flygflottilj2................1

1935-1938

—

—

—

Svea flygflottilj2....................i

lydy

1941

25

59

59

_

(

1935—1938

21

21

6

Vaxholms kustartilleriregemente......1

1939

43

175

174

97

1

1941

54

308

306

196

1

1935—1938

4

4

33

Upplands regemente ................{

1939

17

4

4

79

1

1941

59

90

88

78

f

1935—1938

Södermanlands flygflottilj1...........{

1939

—

_

_

\

1941

1

1

1

1

Livgrenadjärregementet..............t

Svea trängkår ......................1

19o0~”1938

20

19

9

Östgöta luftvärnsregemente*..........f

1939

63

44

40

7

Östgöta flygflottilj2..................J

1941

161

156

147

58

t . 1

1935—1938

5

5

20

Smalands arméartilleriregemente......1

1939

23

22

19

48

1

1941

45

32

32

169

Jönköpings-Kalmar regemente........1

1935-1938

16

16

2

Göta ingenjörkår................ 1

1939

—

5

5

—

l

1941

51

53

48

14

,, 1

1935—1938

6

6

2

Kronobergs regemente................1

1939

4

5

5

2

1

1941

52

51

51

9

Gotlands infanteriregemente......... (

1935—1938

6

6

4

» artillerikår............. 1

1939

40

46

44

27

» kustartillerikår3............

1941

134

228

225

141

Bihang tili riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 269.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 269

Krigsrätter vid

Antal

Anta!

mål

Antal

ärenden,

slutligt

hand-

lagda

Ar

krigsrätts-

samman-

träden

inkomna

slutligt

hand-

lagda

I

1935-1938

21

20

6

Karlskrona kustartilleriregemente . . . . •)

1939

49

297

295

55

1

1941

46

188

186

20

1

1935—1938

55

55

3

Karlskrona örlogsstation ............•!

1939

40

77

79

8

1

1941

56

301

297

18

... 1

1935—1938

11

11

14

Norra skånska infanteriregementet.... 1

1939

9

5

5

9

Vendes artilleriregemente............|

1941

91

197

182

137

1

1935—1938

2

2

1

Skånska trängkåren..................<

1939

3

3

3

—

1

1941

21

38

35

16

1

1935—1938

8

8

2

Södra skånska infanteriregementet.... <

1939

25

47

45

15

1

1941

85

177

172

65

f

1935—1938

—

—

—

Tionde flygflottiljen1................<

1939

—

—

—

—

(

1941

12

14

14

9

„ . (

1935—1938

9

9

3

Skånska kavalleriregementei..........1

1939

18

22

20

35

Flygkrigsskolan4....................1

1941

96

150

144

74

|

1935—1938

5

5

11

Hallands regemente..................<

1939

7

15

15

14

1

1941

37

65

65

35

|

1935—1938

16

16

5

Göta artilleriregemente..............1

1939

26

48

48

14

» flygflottilj1....................j

1941

74

266

261

103

(

1935—1938

6

6

6

Älvsborgs regemente ................f

1939

5

7

6

3

[

1941

28

45

40

12

(

1935—1938

8

8

1

Bohusläns regemente................<

1939

12

11

11

1

\

1941

56

113

107

49

1

1935—1938

—

—

—

Skaraborgs flygflottilj1..............<

1939

—

—

—

—

l

1941

7

17

16

7

Skaraborgs regemente................j

1935—1938

12

12

29

Livregementets husarer..............<

1939

24

17

17

34

Göta trängkår......................[

1941

49

93

92

95

Karlsborgs luftvärnsregemente........I

1935—1938

1939

3

4

1

4

1

13

4

Västgöta flvgflottilj2................|

1941

16

21

21

44

1

1935—1938

6

6

4

Värmlands regemente................<

1939

6

10

10

2

t

1941

33

58

52

40

(

1935—1938

10

10

10 1

Livregementets grenadjärer..........<

1939

20

15

15

17

l

1941

59

183

177

14

i

1935—1938

—

—

- '' 1

Västmanlands flygflottilj4............<

1939

—

6

6

1

1

1941

13

I 44

43

5

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

51

1

Antal

Antal mål

Antal

Krigsrätter vid

Ar

krigsrätts-

inkomna

slutligt

ärenden,

slutligt

träden

hand-

lagda

hand-

lagda

|

1936-1938

1939

4

4

7

Södermanlands regemente............{

7

4

3

(

1941

32

26

25

18

f

1935-1938

12

13

12

Hälsinge regemente..................<*

1939

19

32

32

21

1

1941

41

66

66

21

f

1935-1938

51

52

3

Dalregementet......................-j

1939

1941

15

82

82

5

l

18

33

32

4

Västernorrlands regemente ..........1

Norrlands trängkår..................]

1935-1938

1939

1941

64

58

86

214

58

85

214

4

33

36

Jämtlands fältjägarregemente ........1

1935—1938

30

30

18

Norrlands artilleriregemente..........^

1939

30

54

54

59

Jämtlands flygflottilj* ..............|

1941

73

178

43

53

154

177

43

53

149

80

5

4

18

Västerbottens regemente..............1

Norrlands dragonregemente..........|

1935-1938

1939

1941

29

51

Norrbottens regemente ..............|

1935-1938

89

89

40

Bodens artilleriregemente............■)

» ingenjörkår..................[

1939

19416

118

92

254

91

235

26

152

f

1935-1938

_

_

___

Norrbottens flygbaskår1..............

1939

—

—

_

_

\

1941

3

4

4

f

1935-1938

653

653

302

Summa f

1939

693

1,484

1,455

707

1

19415

2 031

4,491

4,348

2,269

1 Egen krigsrätt först 1941.

2 » » > 1940.

3 > > » 1939.

4 » » » 1938.

6 Bodens artilleriregementes krigsrätt ingår ej i summan.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Bilaga C.

(Jfr sid. 22.)

Krigsrätternas1 verksamhet år 1941.

1

2

3

4 1

6 1

6

1

Krigsrätter vid

:

Antal

samman-

träden

Därav med

endast mål

och ären- den från

underställ- da förband

Antal mål och ärenden

från

ordina- rie för- band

från

under-

ställda

förband

Summa

Svea livgarde ............................

84

6

142

93

235

Livregementet till häst....................

28

3

115

13

128

Svea artilleriregemente....................

64

—

150

126

276

Svea ingenjörkår ........................

27

—

92

15

107

Signalregementet..........................

17

—

29

2

31

'' Summa

136

3

386

156

542

Stockholms örlogsstation ..................

48

4

252

117

369 /

Stockholms luftvärnsregemente2............

2

—

17

1

18

Roslagens flygflottilj .......i..............

18

—

35

—

35

Svea » ......................

7

—

24

—

24

Summa

25

—

69

— #

59

Vaxholms kustartilleriregemente............

54

—

450

55

505

Upplands regemente ..................;. ..

59

4

129

39

168

Södermanlands flygflottilj3 ................

1

—

2

—

2

Livgrenadjärregementet....................

65

34

34

47

81

Sved trängkår ............................

55

32

23

36

59

Östgöta luftvärnsregemente................

> 28

8

26

13

39

> flygflottilj.........................

13

—

17

1

18

Summa

161

74

100

97

197

Smålands arméartilleriregemente............

45

—

201

—

201

Jönköping-Kalmar regemente..............

25

9

21

19

40

Göta ingenjörskår..........................

26

17

9

18

27

Summa

51

26

30

37

67

Kronobergs regemente ....................

52

31

26

34

60

Gotlands infanteriregemente................

52

35

51

84

135

> artillerikår ......................

49

11

46

52

98

> kustartillerikår ..................

33

—

122

14

136

Summa

134

46

219

150

369

Karlskrona kustartilleriregemente..........

46

—

207

1

208

Karlskrona örlogsstation ..................

56

1

300

19

319

Norra skånska infanteriregementet ........

41

18

158

41

199

Vendes artilleriregemente..................

50

14

100

35

135

Summa

91

82

258

76

334

Skånska trängkåren........................

21

7

| 27

27

54

Södra skånska infanteriregementet..........

85

18

136

107

243

Tionde flygflottiljen2......................

12

1

19

4

23

Skånska kavalleriregementet................

87

25

115

88

203

Flygkrigsskolan ..........................

9

3

12

9

21

Summa

96

28

127

97

224

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

53

1

2

3

1

6

6

Krigsrätter vid

Antal

samman-

träden

Därav med

endast mål

och ären- den från

underställ- da förband

Antal

mål och

ärenden

från

ordina- rie för- band

från

under-

ställda

förband

Summa

Hallands regemente ......................

<87

'' 1

8

;

61

36

100

63

12

219

108

327

> flygflottilj2 *..........................

11

42

42

Summa

74

12

261

108

369

Älvsborgs regemente ......................

28

1

47

10

57

Bohusläns > ......................

56

19

91

71

162

Skaraborgs flygflottilj2....................

7

—

24

—

24

Skaraborgs regemente......................

20

2

70

19

89

Livregementets husarer....................

13

—

58

1

57

Göta trängkår ............................

16

—

40

■ o 2

42

Summa

49

2

166

22

188

Karlsborgs luftvärnsregemente..............

9

—

41

1

42

Västgöta flygflottilj........................

7

—

23

—

23

Summa

16

—

64

1

65

Värmlands regemente......................

33

1

72

26

98

Livregementets grenadjärer ................

59

5

148

49

197

Västmanlands flygflottilj ..................

13

—

49

49

Södermanlands regemente..................

32

14

24

20

44

Hälsinge regemente........................

41

5

72

15

87

Dalregementet ............................

18

1

31

6

37

Västernorrlands regemente ................

40

4

143

23

166

Norrlands trängkår........................

24

6

54

29

83

Summa

64

10

197

52

249

Jämtlands fältjägarregemente ..............

42

14

52

81

133

Norlands artilleriregemente................

22

1

37

■ 49

86

Jämtlands flygflottilj......................

9

—

39

39

Summa

73

15

128

130

258

Västerbottens regemente....................

37

5

83

20

103

Norrlands dragonregemente................

14

3

56

13

69

Summa

51

8

139

33

172

Norrbottens regemente ....................

64

4

125

23

148

» artillerikår....................

18

1

67

2

69

Bodens artilleriregemente 4 * ................

—

—

— •

■'' —

—

> ingenjörkår........................

36

—

81

9

90

Summa6

118

5

273

34

307

1 Norrbottens flygbaskår8....................

3

—

4

4

1 Särskilda krigsrätter och fältkrigsrätter ej medräknade.

2 Krigsrätten började sin verksamhet ’/» 1941.

8 • » > > Vio 1941.

* Uppgifter för denna krigsrätt ha ej kunnat erhållas.

6 Bodens artillcriregites krigsrätt ingår ci i summan.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Utlaga D.

(Jfr sid. 25.)

Förslag till krigsdomareindelning under budgetåret

1942/43.

Antal

sam- man tr.

19411

Antal mål

och åren-

Nuva-

rande

Per-

sonligt

arvo-

Föresla- get ar-

den 19411

arvode

destil-

lägg

vode

25 + 3

115 + 13

\

64

27

150+126

92 + 15

ll 600

500

4 500

17

29 + 2

1

78 + 6

44 + 4

142 + 93

252 + 117

|2 400

780

4200

2

17 + 1

|

18

35

|l 600

—

1800

7

24

1

54

450 + 55

1400

320

2 400

55 + 4

129 + 39

600

--

1800

18+14

24+20

600

_

1200

1

2

600

—

900

31+34

34 + 47

23 + 32

23 + 36

1600

340

5000

20 + 8

26 + 13

13

17 + 1

45

201

600

—

2 100

16 + 9

21 + 19

1 840

_

1500

9 + 17

9 + 18

1

21 + 31

26 + 34

600

—

1200

—

—

—

—

900

17 + 35

38 + 11

51 + 84

46 + 52

1 700

200

• 3 300

33

122 + 14

1

55 + 1

300 + 19

>2 000

640

4 500

46

207 + 1

1

23 + 18

36 + 14

158 + 41

100 + 35

il 140

—

3 600

14 + 7

27 + 27

1

Krigsrätten vid

Bostad

1 krigsdomare
1

>

1 >

1 >

1 »

1 »

1 »

1 >

1 »

1 »

Livregementet till häst .

Svea artilleriregemente ,

Svea ingenjörkår.......

Signalregementet.......

Svea livgarde .........

Stockholms örlogsstation

Stockholms luftvämsrege-j

mente................

Roslagens flygflottilj ....

Svea flygflottilj..........

Vaxholms kustartilleriregemente

............

Upplands regemente ...

Södermanlands pansarregemente

.............

Södermanlands flygflottilj

Livgrenadjärregementet..

Svea trängkår ..........

Östgöta luftvämsregemen
te.

...................

Östgöta flygflottilj......

Smålands arméartilleriregemente.

.............

Jönköpings-Kalmar regemente

................

Göta ingenjörkår........

Kronobergs regemente ..

Kalmar flygflottilj®......

Gotlands infanteriregemente

................

Gotlands artillerikår____

Gotlands kustartillerikår .

Karlskrona örlogsstation

Karlskrona kustartilleriregemente

............

Norra skånska infanteriregementet.

...........

Vendes artilleriregemente

Skånska trängkåren......

istockholm

Istockholm

j-Stockholm

Vaxholm el.

Stockholm

Uppsala

Strängnäs

Nyköping

Linköping

Jönköping

Eksjö

Växjö

Kalmar

[Visby

j-Karlskrona

^Kristianstad

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

55

Krigsrätten vid

Antal

sam-

mantr.

19411

Antal mål

Nuva-

Per-

sonligt

Föreslå-

Bostad

och ären- den 19411

rande

arvode

arvo-

destil-

get ar- vode

lagg

(Malmö eller

(Ystad

67+18

11 + 1

136 +107

19+4

|l 200

180

| 3 300

jHälsingborg

62 + 25

115 + 88

ll 200

2100

6 + 8

12 + 9

1

Halmstad

29 + 8

64 + 36

600

—

1500

51 + 12

219 + 108

1500»

| 320

i

11

42

1500*

''Göteborg

“—

l 3 900

Borås

27 + 1

47 + 10

1500*

_

1200

^Uddevalla

37 + 19

7

91 + 71

24

ll 200

2100

18+2

70 + 19

Skövde

13

56+1

16

40 + 2

ll 900

—

3 600

9

41+1

7

23

Karlstad

32 + 1

72 + 26

600

—

1500

örebro

54 + 5

148 + 49

600

—

1800

Västerås

13

49

600

—

900

Falun

18+1

31 + 6

ll 100

1500

Gävle

36 + 5

72 + 15

1

1500

Sundsvall

—

—

—

—

900

^Sollefteå

36 + 4

24 + 6

143 + 23

54 + 29

ll 020

1

—

2100

28 + 14

52 + 81

I

P"”-

21 + 1

37 + 49

ll 500

—

2100

1

9

39

)

1

32 + 5

83 + 20

1

(Umeå

11 + 3

56+13

ll 020

—

2 100

]

60 + 4

125 + 23

i

(Boden eller

(Luleå

17 + 1

4

67 + 2

4

booo

640

4 200

1

36

81 + 9

1

(Luleå

3

4

600

}-

1200

Sta

32 920

3920

74 400

1 krigs-1 Södra skånska infanteriregementet

............

Tionde flygflottiljen ...

Skånska luftvärnskåren2

dorna- !

re

pansarregemen
-

Skånska

tet .,

Flygkrigsskolan ........

Hallands regemente

Göta artilleriregemente ..

Göta flygflottilj ........

Göteborgs luftvärnskår2..

Älvsborgs kustartilleriregemente2.

.............

Älvsborgs regemente

Bohusläns regemente

Skaraborgs flygflottilj ..

Skaraborgs pansarregemente

................

Livregementets husarer..

Göta trängkår ..........

Karlsborgs luftvärnsregemente.

...............

Västgöta flygflottilj......

Värmlands regemente....

Livregementets grenadjärer

..................

Västmanlands flygflottilj

Dalregementet..........

Hälsinge regemente......

Sundsvalls luftvärnskår2

Västernorrlands regemente

Norrlands trängkår......

fältjägarrege
artillerirege
-

Jämtlands

mente ..

Norrlands

melite ..

Jämtlands flygflottilj....

Västerbottens regemente

Norrlands dragonregemente

................

Norrbottens regemente ..

Norrbottens artillerikår..!

Bodens artilleriregemente! i

Bodens ingenjörkår.....

Luleå luftvärnskår*.....

Norrbottens flygbaskår ,

1 Åhöra siffran

Nytillkommande

Uppgifter saknas.

avser sammantr. resp.

förband. — 8 Arvodet

mål och ärenden från >

är gemensamt för ifrågav

understi

arandc

"dida förband),

tre krigsrätter.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Bilaga E.

(Jfr sid. 25.)

Förslag till auditörsindelning linder budgetåret 1942/43.

Antal

Nuvarande

Föreslaget

Krigsrätten vid

Bostad

sam-

mål och

arvode

ex-

arvode

ex-

träden

19411

ärenden

(lön +

pens- ]

(lön +

pens-

19411

tj-pgr.)

bidrag

tj-pgr.)

bidrag

1 aud.

Svea livgarde...........

Stockholm

78+ 6

142+ 93

1820

150

3300

300

1

>

Livregementet till häst ..

Stockholms luftvärnsrege-

^Stockholm

25+ 3

115+ 13

2

2

1 3 300

300

mente................

1

2

17+ 1

1800

100

1

1

>

Svea artilleriregemente ..

Stockholm

64

150 + 126

I

3 600

300

1

>

Svea ingenjörkår........

Signalregementet........

j-Stockholm

27

17

92+ 15

29+ 2

V 3 3 420

3 200

| 3 000

250

1

>

Stockholms örlogsstation.

Stockholm

44+ 4

252 + 117

3 900

300

4 500

400

1

»

Roslagens flygflottilj.....

Svea flygflottilj.........

^Stockholm

18

7

35

24

| 2 350

150

2 700

150

1

)

Vaxholms kustartillerire-

Vaxholm

54

450 + 55

1800

100

4 500

400

1

>

Upplands regemente.....

Uppsala

55+ 4

129+ 39

1800

100

3000

250

1

>

Södermanlands pansarre-

gemente..............

Strängnäs

18 + 14

24 + 20

1800

100

2100

150

1

»

Södermanlands flygflottilj

Nyköping

1

2

1680

100

1680

75

1

>

Livgrenadjärregementet..

|

31 + 34

34+ 47

i

Svea trängkår...........

Östgöta luftvärnsrege-

^Linköping

23 + 32

23+ 36

l 4000

200

4 800

400

20+8

26+ 13

1

13

17+ 1

1

>

Smålands arméartillerire-

Jönköping

45

201

1800

100

3 600

300

1

>

Jönköpings-Kalmar rege-

1

16+ 9

21+ 19

>Eksjö

| 2 340

150

2 700

200

9 + 17

9+ 18

|

1

>

Kronobergs regemente ...

Växjö

21 + 31

26+ 34

1800

100

2100

150

1

>

Kalmar flygflottilj4.....

Kalmar

—

—

—

—

1680

75

1

>

Gotlands infanterirege-

1

51+ 84

|Visby

17 + 35

|

j. 2 700

200

Gotlands artillerikår.....

38 + 11

46+ 52

\ 2100

100

1

>

Gotlands kustartillerikår.

Visby

33

122+ 14

1

2 700

200

1

»

Karlskrona örlogsstation .

Karlskrona

55+ 1

300+ 19

3 900

300

4 500

400

1

>

Karlskrona kustartilleri-

Karlskrona

1

46

207+ 1

1800

150

3 600

300

1

>

Norra skånska infanteri-

regementet............

j Kristianstad

23 + 18

158+ 41

| 3 420

200

4500

400

Vendes artilleriregemente

36 + 14

100+ 35

1

>

Skånska trängkåren.....

Hässleholm

14+ 7

27+ 27

1680

100

1800

100

1

>

Södra skånska infanteri-

regementet............

Ystad

67 + 18

136 + 107

1800

100

3300

300

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

57

Antal

Nuvarande

Föreslaget

Krigsrätten vid

Bostad

sam-

man-

träden

19411

mål och

ärenden

1941»

arvode

(lön +

tj-pgr.)

ex-

pens-

bidrag

arvode

(lön +

tjpgr)

ex-

pens-

bidrag

1 aud.

Tionde flygflottiljen.....

Skånska luftvärnskåren4.

jMalmö

n+1

19+ 4

1680

100

| 2 700

200

1

>

Skånska pansarregementet

Flygkrigsskolan.........

^Hälsingborg

62 + 25

6+ 3

115+ 88

12+ 9

| 2 340

175

3 600

300

1

1

Hallands regemente.....

Halmstad

29+ 8

64+ 36

1800

100

2 700

200

1

>

Göta artilleriregemente ..

Göta flygflottilj.........

jGöteborg

51 + 12

11

219 + 108

42

J. 2350

150

4 200

400

1

>

Göteborgs luftvärnskår4..

Älvsborgs kustartillerire- gemente4..............

jcöteborg

:

:

:

j 2 400

200

1

>

Bohusläns regemente ....

Uddevalla

37+19

91+ 17

1800

100

2 700

250

1

>

Älvsborgs regemente.....

Borås

27+ 1

47+ 10

1800

100

2100

150

1

Skaraborgs flygflottilj ...

Vänersborg

7

24

1680

100

1680

75

1

>

Skaraborgs pansarrege- mente ................

Livregementets husarer ..

Göta trängkår...........

jskövde

18+ 2

13

16

70+ 19

56+ 1

40+ 2

| 3 000

175

3 900

350

1

>

Karlsborgs luftvärnsrege-

mente................

Västgöta flygflottilj......

[Karlsborg

[eller Skövde

9

7

41+ 1

23

J. 2 400

200

2 700

200

1

>

Värmlands regemente....

Karlstad

32+ 1

72+ 26

1800

100

2 700

200

1

>

Livregementets grenadjä-

54+5

148+ 49

49

1 800

100

100

3 300

1680

300

75

1

>

Västmanlands flygflottilj.

Västerås

13

1680

1

>

Dalregementet..........

Falun

18+ 1

31+ 6

1800

100

2 700

200

l

>

Hälsinge regemente......

Gävle

36+ 5

72+ 15

1800

100

2 700

200

1

>

Sundsvalls luftvärnskår 4.

Sundsvall

—

—

—

—

1680

75

1

>

Västernorrlands regemente

Norrlands trängkår......

^Sollefteå

36+ 4

24+ 6

143+ 23

54+ 29

| 2 880

175

3 900

350

1

>

Jämtlands fältjägarrege- mente ................

28 + 14

52+ 81

Norrlands artillerirege- mente ................

Jämtlands flygflottilj ....

jöstersund

21+ 1

9

37+ 49

39

1 3 420

175

3 900

350

1

>

Västerbottens regemente..

Norrlands dragonrege-

[■Umeå

32+ 5

11+3

60+ 4

17+ 1

6

36

83+ 20

56+ 13

125+ 23

67+ 2

6

81+ 9

1 2 880

175

3 900

350

1

>

Norrbottens regemente ..

Norrbottens artillerikår..

Bodens artilleriregemente

Bodens ingenjörkår.

jfioden

J

i 6 540

800

7 200

1500

1

*

Luleå luftvärnskår4......

Juuleå

} 2100

150

Norrbottens flygbaskår ..

3

4

1680

100

''

8:o

»0140

5 02&! 134 100

11675

1 Andra siffran avser saramantr. resp. mål och ärenden från »underställda förband». —

2 Ingår f. n. i annan indelning. — 8 Inbegriper f. n. även Livregementet till häst. — * Nytillkommande

förband. — 6 Uppgifter saknas.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 269. 5

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Bilaga F.

(Jfr sid. 25.)

Förslag till krigsfiskalsindelning under budgetåret 1942/43.

Krigsrätten vid

Bostad

Antal

sam-

manträ-

den

19411

Antal

mål och

ärenden

19411

1 krigs-

Svea livgarde ..........

78 + 6

142 + 93

fiskal

Livregementet till häst ..

28 + 3

115 + 13

Stockholms luftvärnsrege-

mente................

1

2

17 + 1

1

>

Svea artilleriregemente ..

]

64

150 + 126

Svea ingenjörkår........

[■Stockholm

27

92 + 15

Signalregementet........

1

17

29 + 2

1

>

Roslagens flygflottilj____

18

35

Svea flygflottilj ........

7

24

1

>

Stockholms örlogsstation

Stockholm

44 + 4

252 + 117

1

>

Vaxholms kustartillerire-

gemente..............

Vaxholm

54

450+55

1

i

Upplands regemente ....

Uppsala

55 + 4

129 + 39

1

>

Södermanlands pansarre-

gemente..............

Strängnäs

18 + 14

24 + 20

1

»

Södermanlands flygflottilj

Nyköping

1

2

1

>

Livgrenadjärregementet..

|

31 + 34

34 + 47

Svea trängkår ..........

23+32

23+36

Östgöta luftvärnsrege-

''Linköping

mente................

20 + 8

26 + 13

Östgöta flygflottilj ......

J

13

17 + 1

11

>

Smålands arméartillerire-

gemente..............

Jönköping

45

201

i

>

Jönköpings-Kalmar Tege-

]

mente................

[Eksjö

16 + 9

21 + 19

Göta ingenjörkår........

f

9 + 17

9 + 18

i

>

Kronobergs regemente ..

Växjö

21 + 31

26 + 34

i

>

Kalmar flygflottilj3......

Kalmar

—

—

i

>

Gotlands infanterirege-

|

mente................

[Visby

17 + 35

51 + 84

Gotlands artillerikår ....

1

38+11

i 46 + 52

i

>

Gotlands kustartillerikår

Visby

33

122 + 14

i

>

Karlskrona örlogsstation

Karlskrona

55+1

300 + 19

<

>

Karlskrona kustartilleri-

regemente ............

Karlskrona

46

207+1

i

>

Norra skånska infanteri-

regementet............

[Kristianstad

23 + 18

158 + 41

Vendes artillerigemente..

1

36 + 14

100+35

i

■f t

Skånska trängkåren......

Hässleholm

14 + 7

27 + 27

i

>

Södra skånska infanteri-

>:

regementet............

Ystad

67 + 18

136 + 107

Nuva
rande
arvode
-

>1 680

|l 680

| 900

1980

660

660

660

660

^1500

660

900

660

'' 780

1980

660

1080

360

660

Föreslaget

arvo
de
-

expens
bldrag
-

2100

2100

1200

2100

1800

1200

900

660

2100

1500

1200

900

660

[•1 200

1200

2100

1500

2 100

660

1200

100

100

50

100

100

50

50

30

100

75

50

50

30

50

50 i

100 i

l

75

100

30

50

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

59

Antal

sam-

manträ

den

19411

Antal

mål och

ärenden

19411

Nuva-

rande

arvode

Föreslaget

arvo-

de

expens-

bidrag

11 + 1

19 + 4

660

}l 200

50

62 + 25

115+88

1

6 + 3

12 + 9

f 960

1 500

75

29 + 8

64 + 36

660

1200

50

51 + 12

219+108

\

11

42

[■ 960

1800

100

}-

1200

50

37 + 19

91 + 71

660

1200

50

27 + 1

47 + 10

660

900

50

7

24

660

660

30

18 + 2

70 + 19

1

13

56 + 1

> 1080

1500

75

16

40 + 2

J

9

41 + 1

)

\ 960

1200

50

7

23

I

32 + 1

72 + 26

660

1200

50

54 + 5

148+49

660

1200

50

13

49

660

660

30

18 + 1

31 + 6

660

1200

50

36 + 5

72 + 15

660

1200

50

—

—

—

660

30

36 + 4

143 + 23

[ 1080

1500

75

24 + 6

54 + 29

1

28+14

52 + 81

|

> 1320

1500

75

21 + 1

37 + 49

1

9

39

32 + 5

83 + 20

1080

1500

75

11+3

56 + 13

60 + 4

125 + 23

17 + 1

67 + 2

3

3

2 340

3 000

150

36

81 + 9

3

r !

660

900

50

1 Sa |

35160 |s

5260

2005 I

1 krigsfiskal
-

Krigsrätten vid

Skånska luftvämskåren8..

Tionde flygflottiljen

Skånska pansarregementet

..................

Flygkrigsskolan ........

Hallands regemente ....

Göta artilleriregemente ..

Göta flygflottilj ........

Göteborgs luftvärn skår2..

Älvsborgs kustartilleriregemente8

..............

Bohusläns regemente____

Älvsborgs regemente____

Skaraborgs flygflottilj ..

Skaraborgs pansarregemente

................

Livregementets husarer ..

Göta trängkår ..........

Karlsborgs luftvämsrege
mente.

...............

Västgöta flygflottilj......

Värmlands regemente....

Livregementets grenadjärer

..................

Västmanlands flygflottilj

Dalregementet..........

Hälsinge regemente......

Sundsvalls luftvärnskår8..

Västernorrlands regemente

....................

Norrlands trängkår......

Jämtlands fältjägarregemente

................

Norrlands artilleriregemente

................

Jämtlands flygflottilj ....

Västerbottens regemente

Norrlands dragonregemente

................

Norrbottens regemente ..

Norrbottens artillerikår..

Bodens artilleriregemente

Bodens ingenjörkår......

Luleå luftvärnskår8......

Norrbottens flygbaskår ..

Bostad

Malmö

jHälsingborg

Halmstad

| Göteborg

| Göteborg

Uddevalla

Borås

Vänersborg

jskövde

| Karlsborg

Karlstad

Örebro

Västerås

Falun

Gävle

Sundsvall

jsollefteå

jöstersund

[umeå

1 Andra siffran avser sammanträde resp mål

Nytillkommande förband. — » Uppgifter saknas.

och ärenden fr. »underställda förband». —

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:403 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till Krigsrätterna: Avlöningar to. to. s. 10 i texten