Angående vissa kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastig hetsfond
1942-04-24 · 111 sidor, varav 109 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 109 av 111 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:270, Angående vissa kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastig hetsfond
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
1
Nr 270.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastig hetsfond;
given Stockholms slott den 24 april 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 24 april 1942.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehksson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och,
såvitt angår fråga om reglering av vissa markfrågor vid ridskolan i Strömsholm
och hingstdepån därstädes, jämväl med chefen för jordbruksdepartementet
anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, vissa
frågor rörande kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond samt
anför därvid följande:
Vid anmälan i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 2) av de
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärendena angående anslag
Bihang till riksdagens protokoll 19d2. 1 sami. Nr 270.
885 42
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
å kapitalbudgeten framhöll jag, att åtskilliga av myndigheterna framställda
äskanden av kapitalinvesteringsanslag syntes böra bedömas först i samband
nied ställningstagandet till den under utarbetande varande planen rörande
den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter under
den närmaste femårsperioden. Endast sådana äskanden borde därför i statsverkspropositionen
föreläggas riksdagen för prövning, som funnits kunna behandlas
utan avvaktan å nämnda utredning. Jag framhöll i anslutning härtill,
att det syntes vara att förvänta, att försvarsutredningens plan komme att
innefatta jämväl vissa förslag till anslagsäskanden, som icke av de militära
myndigheterna upptagits för budgetåret 1942/43 och att det med hänsyn härtill
lage i sakens natur att det icke gärna vore möjligt att med någon större
grad av säkerhet uppskatta behovet av kapitalinvestering under de olika
delfonderna av försvarsväsendets fastighetsfond. För att redan vid statsverkspropositionen
framläggande erhålla en möjligast riktig bild av anspråken
på medelsanvisning för budgetåret 1942/43 syntes det mig emellertid
lämpligt att för envar av de olika delfonderna beräkna det belopp som ■—
utöver de anslag, som i statsverkspropositionen slutligt äskades eller beräknades
för vissa angivna ändamål — kunde tänkas motsvara det för nämnda
budgetår väntade kapitalinvesteringsbehovet. Jag fann mig i sådant hänseende
böra föreslå, att tre särskilda anslag beräknades å riksstatsförslaget,
nämligen för arméförvaltningens delfond 31,000,000 kronor, för marinförvaltningens
delfond 7,500,000 kronor och för flygförvaltningens delfond 50,000,000
kronor.
Sedan 1941 års försvarsutredning avgivit betänkande med förslag till plan
för organisationsarbetet inom försvarsväsendet och Kungl. Majit på grundval
av utredningens resultat i proposition den 27 mars 1942, nr 210 — i
det följande benämnd försvarspropositionen — förelagt riksdagen förslag
till försvarsväsendets utbyggnad under den närmaste femårsperioden, har
underlag erhållits för bedömande av föreliggande framställningar rörande
medelsäskanden till byggnadsföretag. Jag anhåller därför att nu få upptaga
dessa anslagsfrågor till behandling.
Allmänna synpunkter,
l.
Försvarsutredningen har, såsom framgår av min redogörelse i försvarspropositionen,
framlagt ett omfattande byggnadsprogram, närmast avseende
de åtgärder som böra genomföras under femårsperioden 1942/47 i anslutning
till den av utredningen föreslagna utbyggnaden av försvarsväsendet. Jag
erinrade emellertid vid anmälan av nämnda proposition bland annat, att åtskilliga
kostnader för byggnadsändamål för försvarsväsendets räkning kunde
beräknas bliva nödvändiga under perioden, som icke direkt hänförde sig till
utbyggnaden, och att det ej syntes bliva möjligt, att, därest försvarsutredningens
förslag till byggnadsåtgärder skulle bringas till genomförande under
femårsperioden, hålla samtliga kostnader för försvarsväsendets byggnads
-
3
Kungl. Maj-.ts proposition nr 270.
verksamhet inom den av utredningen angivna kostnadsramen. Med hänsyn
härtill fann jag mig böra räkna med att vissa av utredningen föreslagna, i
propositionen närmare angivna byggnadsföretag kunde böra förskjutas till
tid efter femårsperiodens slut för att utrymme skulle beredas för åtminstone
en del av de byggnadsföretag, till vilka utredningen icke tagit hänsyn. Emellertid
torde, yttrade jag, de byggnadsåtgärder, som läge vid sidan av försvarsutredningens
förslag, komma att erfordra medelstilldelning till belopp,
som överstege vad sålunda under perioden inbesparades. Under
framhållande av angelägenheten av att redan i samband med försvarspropositionens
framläggande överslagsvis komma fram till det medelsbehov, som
kunde erfordras för byggnadsverksamheten i dess helhet under perioden,
fann jag mig därför böra i femårsperiodens kostnadsram räkna med vissa
ytterligare medel för byggnadsföretag, som icke omedelbart betingades av
den nya försvarsplanen. Jag framhöll vidare, att det uppenbarligen icke vore
möjligt att vid försvarspropositionens framläggande ingå på en detaljgranskning
av försvarsutredningens byggnadsprogram vare sig ur behovs- eller
ur. kostnadssynpunkt. Jag förutsatte, att dessa frågor skulle komma under bedömande
från fall till fall i samband med framläggandet av medelsäskandena
för de olika ändamålen och att det därvid kunde bliva lämpligt att beakta
vissa vid remissbehandlingen av utredningens förslag framkomna synpunkter
rörande byggnadsverksamhetens närmare utformning. Det syntes emellertid
möjligt att i stort sett lägga det av försvarsutredningen framlagda byggnadsprogrammet
för försvarsorganisationens utbyggnad till grund för en uppskattning
av de med denna utbyggnad förenade kostnaderna.
Av försvarspropositionen framgår, att medelsbehovet under femårsperioden
för byggnadsarbeten för arméns räkning uppskattats till 140 miljoner kronor,
av vilket belopp 50 miljoner kronor beräknats belöpa på vid sidan av försvarsutredningens
förslag liggande byggnadsföretag. Motsvarande belopp för
marinens del äro 48 miljoner kronor respektive 8 miljoner kronor och för
flygvapnets del 145 miljoner kronor respektive 9 miljoner kronor. Härvid
har hänsyn icke tagits vare sig till de anslag, som i form av slutliga äskanden
upptagits i årets statsverksproposition, eller för arméns del till kostnader,
som belöpa på Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet.
Det bör understrykas, att ifrågavarande kostnadsberäkningar icke innebära
ett ställningstagande i detalj till de särskilda av försvarsutredningen framlagda
förslagen till byggnadsarbeten eller ett fastslående av att byggnadsarbeten
i övrigt skola utföras i den omfattning, varmed vid kostnadsramens
avgränsning räknats. De särskilda byggnadsföretagen skola, såsom av det
sagda framgår, bedömas successivt allteftersom de befinnas böra komma
till utförande. Särskild uppmärksamhet bör härvid ägnas åt de byggnadsföretag,
som icke direkt betingas av den nya försvarsorganisationen. Överhuvudtaget
måste, såsom redan i försvarspropositionen framhållits, det vara
ett önskemål att byggnadskostnaderna såvitt möjligt reduceras och att följaktligen
den kostnadsram, som i försvarspropositionen avmätts för byggnadsarbeten,
i görligaste mån nedbringas.
4
Kungl. May.ts proposition nr 270.
2.
Såsom av försvarspropositionen inhämtas, har 1942 års försvarsberedning
utgått från att endast de ur militär synpunkt mest angelägna företagen skola utföras
under femårsperioden. Beredningen har även funnit skäl tala för att byggnadsarbetena
fördelas över längre tid än av försvarsutredningen avsetts.
Det förefölle vidare, yttrar beredningen, som om genom tillbyggnader och
moderniseringar vissa hittillsvarande kasernetablissement kunde tagas i anspråk.
Även provisoriska anordningar syntes böra komma i fråga i den omfattning
så vore möjligt. Sålunda borde övervägas, örn icke logementsbyggnader,
vilka vid kostnadsberäkningarnas uppgörande planerats för normal
(enkel ) förläggning, kunde som ett provisorium byggas för dubbelförläggning.
Beredningen har härjämte uttalat sig för en förenkling av officers- och underofficersmässar
på närmare angivet sätt samt framhållit, att permanenta kaserner
och andra byggnader borde i ej ringa omfattning kunna ersättas med
barackbyggnader av bättre kvalitet. Idrottsplatser, idrottshallar och badanläggningar
borde tills vidare planeras men ej utföras.
I anledning av vad sålunda yttrats vill jag framhålla, att det icke är lämpligt
eller ens möjligt att i detta sammanhang uppdraga riktlinjer för utformningen
av de byggnadsföretag, till vilkas utförande medel i det följande
kommer att äskas. Det bör ankomma på Kungl. Majit att, såsom hittills skett,
i vanlig ordning fastställa byggnadsplaner, i samband varmed föreliggande
besparingsmöjligheter givetvis komma att i görligaste mån tillvaratagas. Såsom
i försvarspropositionen antytts är avsikten att såvitt möjligt vid byggnadsföretagens
utförande tillämpa standardritningar och att eftersträva en
standardisering jämväl av konstruktiva anordningar och olika inredningsdetaljer.
I detta syfte har 1940 års militära byggnadsutredning, som sedan
någon tid tillbaka bedrivit undersökningar rörande de på detta område föreliggande
möjligheterna till rationalisering av byggnadsverksamheten, av
Kungl. Majit anbefallts att, till den del så icke redan skett, före viss tidpunkt
inkomma med förslag till standardritningar och till de standardiseringsåtgärder
i övrigt, som befinnas böra vidtagas, samt med förslag till de allmänna
bestämmelser i ämnet, som må böra av Kungl. Majit fastställas. Vid prövningen
av det förslag, som i anledning härav kommer att framläggas, kommer
att övervägas jämväl det av försvarsberedningen framförda förslaget örn förenkling
av vissa mässbyggnader.
Jag vill redan nu framhålla, att jag är tveksam beträffande lämpligheten
av att i någon större utsträckning tillgripa provisoriska åtgärder för utrymmesbehovets
tillgodoseende. De ingående erfarenheter, som i detta hänseende
vunnits under de senaste åren, lia givit vid handen, att det icke minst ur
ekonomisk synpunkt i allmänhet är fördelaktigast att utföra anläggningar
inom försvarsväsendet med tanke på att de skola äga bestånd under en längre
följd av år. Detta utesluter givetvis icke att i den mån så utan olägenhet kan
ske även de utvägar, som av försvarsberedningen i detta hänseende anvisats,
komma att anlitas. Det bör ankomma på Kungl. Majit att vid prövningen av
förslag till disposition av de anslag för byggnadsändamål, som komma att av
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
riksdagen anvisas, bedöma de i detta hänseende föreliggande möjligheterna.
En huvudsynpunkt måste emellertid vara, att anläggningarna bliva ändamålsenliga
och ej dimensioneras så snävt, att inom kort kostsamma tillbyggnader
eller utvidgningar i övrigt skola behöva vidtagas.
Av betydelse är enligt min mening, att de militära förläggningarna utrustas
med tidsenliga idrotts- och badanläggningar och andra motsvarande
anordningar för de värnpliktigas och personalens fysiska träning. I detta hänseende
föreligga som bekant vid de nuvarande militära etablissementen stora
brister. Jag vill erinra, att lantförsvarets utbildningskommission i sitt den 29
november 1941 avgivna betänkande angående utbildningen av värnpliktiga
och fast anställt manskap vid armén med bestämdhet hävdat, att de värnpliktiga
skola äga möjlighet att under sin fritid utöva ordnad idrott och
alltså äga tillgång till välbelägna idrottsplatser och tillräcklig materiel. Kommissionen,
som ifrågasatt lämpligheten av att lägerkassorna tagas i anspråk
härför, har förordat, att tillräckliga anslag av statsmedel ställas till förfogande
för ändamålet. Kommissionen har även framhållit behovet av simbad och
gymnastiklokaler. Då jag i allt väsentligt delar kommissionens uppfattning,
har jag ansett mig böra i det följande räkna med att medel för anordnande
av idrottsplatser, idrottshallar och badanläggningar i viss utsträckning ställas
till förfogande.
I övrigt vill jag i detta sammanhang hänvisa till de allmänna synpunkter
rörande byggnadsverksamheten, som av mig anförts vid anmälan av försvarspropositionen.
3.
Do av försvarsutredningen framlagda kostnadsberäkningarna grunda sig
på den prisnivå, som rådde den 1 juli 1941, och på vissa av 1940 års militära
byggnadsutredning för försvarsutredningen överslagsvis verkställda beräkningar.
På ett närmare bedömande av de olika byggnadsföretagens kostnader är
det, såsom vid remissbehandlingen av utredningens förslag framhållits, möjligt
att ingå först sedan detaljerade byggnadsprogram utarbetats. Möjligen
kommer det att därvid visa sig att kostnadsbesparingar i förhållande till försvarsutredningens
beräkningar i visssa fall skola kunna åvägabringas. Å andra
sidan föreligger risk för att i andra fall vid byggnadsföretagens närmare planläggande
kostnaderna icke skola kunna hållas inom de av försvarsutredningen angivna
gränserna, därest företagen skola fullföljas i av utredningen avsedd omfattning.
Jag har emellertid, såvitt icke annat i det följande särskilt angives,
ansett mig böra lägga försvarsutredningens beräkningar till grund för medelsäskandena,
därvid jag förutsätter, att Kungl. Majit sedermera, innan medel
ställas till förfogande för de olika byggnadsföretagen, skall efter förslag av
vederbörande förvaltningsmyndighet närmare pröva såväl företagens omfattning
som ock medelsbehovet. Jag utgår i anslutning härtill från att, därest
riksdagen intet har att häremot erinra, det skall ligga i Kungl. Maj:ts skön
att inom ramen för av riksdagen anvisade medel vidtaga sådana jämkningar
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
i de för de olika företagen i förevarande sammanhang beräknade beloppen,
som vid den kommande granskningen kunna visa sig erforderliga. Som en
allmän förutsättning bör emellertid gälla, att endast i tvingande fall byggnadsvolymen
eller byggnadsstandarden ökas utöver vad som förutsatts i försvarsutredningens
förslag. Jag utgår vidare från att det skall vara möjligt
att underställa 1943 års riksdag slutliga kostnadsberäkningar.
För de särskilda budgetåren böra medel för byggnadskostnadernas bestridande
icke anvisas i större utsträckning än som beräknas åtgå under det
budgetår, som medelsanvisningen avser. Detta önskemål kommer vid anslagsberäkningarna
i det följande att beaktas så långt detta är möjligt på grundval
av det utredningsmaterial, som nu står till buds.
4.
Beträffande de markförvärv, som bliva erforderliga vid ett genomförande
av försvarsutredningens förslag, har utredningen icke förebringat annan utredning
än vissa överslagsvis uppskattade kostnadsbelopp. I syfte att möjliggöra
snabbast möjliga behandling av dessa frågor har Kungl. Majit den 13
mars 1942 uppdragit åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, marinförAraltningen
och flygförvaltningen att dels verkställa utredning rörande förvärv
av mark som avses för vissa i försvarsutredningens förslag angivna ändamål,
dels beträffande de markområden, som efter sålunda verkställd utredning
prövas böra förvärvas, med vederbörande markägare förhandla om och — i
fall där för kronan antagbar överenskommelse kan träffas —- med förbehåll
av Kungl. Maj :ts godkännande sluta avtal rörande vederbörligt markförvärv,
dels ock så snart ske kan och senast den 30 april 1942 till Kungl. Majit inkomma
med verkställd utredning ävensom upprättade avtalshandlingar.
Så snart erforderlig utredning i ämnet föreligger, torde förslag till härav
betingade medelsäskanden böra framläggas för riksdagen. Hinder torde
emellertid icke böra möta att, på sätt tidigare i liknande fall skett, redan nu
— oaktat ställning icke kan tagas till föreliggande frågor örn markförvärv -—
underställa riksdagen förslag till bestridande av de egentliga byggnadskostnaderna.
Till stöd härför torde även kunna åberopas önskvärdheten av att
riksdagen i ett sammanhang och i nära anslutning till försvarspropositionen
erhåller tillfälle att bedöma storleken av de medelsanvisningar, som Aud ett
genomförande av den i nämnda proposition förordade utbyggnaden av försArarsväsendet
bliva nödvändiga före den 1 juli 1943. Jag vill tillägga, att det
synts mig riktigt att utgå från att kostnaderna för markförvärven, örn vilkas
beräknade storlek riksdagen har möjlighet att bilda sig en uppfattning vid
behandlingen av försvarspropositionen, icke skola mera A^äsentligt avvika från
försvarsutredningens beräkningar och att de egentliga byggnadskostnaderna,
vilka av försvarsutredningen som nämnts endast överslagsvis beräknats, i det
hela icke skola mera nämnvärt påverkas av markfrågornas lösning.
Den utredning rörande markförvärv, som sålunda pågår, avser vissa större
markinköp. Beträffande vissa andra markförvärv, bland annat för utvidgning
av redan befintliga flygfält, samt för anordnande av krigsflygfält, har det
ansetts möjligt att redan i det följande framlägga medelsäskanden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
7
o.
Såsom i försvarspropositionen framhållits har jag i likhet med 1942 års
försvarsberedning utgått från att, i syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande
av försvarsplanen, en förskjutning av engångsutgifterna till femårsperiodens
första del skall komma till stånd. Då en utvidgning av försvarsorganisationen
i flertalet fall icke kan ske, förrän erforderliga lokaler ställts
till förfogande, är det av särskild vikt att anslag för bestridande av byggnadskostnader
redan från början anvisas i sådan omfattning, att erforderliga
lokaler utan tidsutdräkt kunna anordnas. På grund härav förutsättes i det
följande, att en relativt stor del av de anslag, som erfordras för byggnadskostnadernas
bestridande under femårsperioden, äskas för tid före den 1 juli
1943.
Ehuru det är tveksamt, örn riksdagens beslut i anledning av försvarspropositionen
och de förslag, som i det följande framläggas, kan föreligga i så
god tid, att erforderliga byggnadsarbeten kunna igångsättas redan före den
1 juli 1942, har det i brist på säkrare hållpunkter beträffande tidpunkten för
byggnadsprogrammets påbörjande synts befogat att räkna med medelsanvisning
i viss utsträckning för ifrågavarande ändamål redan å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår. Jag vill erinra, att inom de militära förvaltningarna
vidtagits i vissa fall långt framskridna förberedelse för byggnadsprogrammets
realiserande och att det är önskvärt, att medel snarast möjligt
ställas till förfogande bland annat för bestridande av exempelvis administrationskostnader
och materielinköp men jämväl för bestridande av andra byggnadskostnader
i den mån sådana kostnader före den 1 juli 1942 uppkomma.
Stora svårigheter möta i detta läge självfallet att beräkna det för innevarande
budgetår föreliggande behovet av medelsanvisning för dessa ändamål. Vid
anslagsberäkningarna i det följande har jag ansett mig böra utgå från att en
förhållandevis stor del av byggnadskostnaderna skola kunna bestridas redan
under innevarande budgetår. Härvid förutsätter jag, att till bestridande av
kostnader för markförvärv anslag som regel skola ställas till förfogande för
sistnämnda budgetår. Det torde nämligen vara att förvänta, att markfrågorna
vid den i detta hänseende pågående utredningen bringas i sådant skick, att
erforderliga markförvärv snabbt skola kunna komma till stånd.
Självfallet skola de anslag, som sålunda anvisas på tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1941/42, ingå i den kostnadsram, som enligt det föregående
för femårsperioden 1942/47 avsetts för försvarsväsendets byggnadsföretag.
I detta sammanhang vill jag slutligen erinra, att inkallelserna och det
betydande behovet av arbetskraft för skogsavverkningar och bostadsbyggnader
medfört en viss brist på arbetskraft. Denna brist i förening med den begränsade
tillgången på vissa slag av byggnadsmateriel gör det nödvändigt att avväga
olika aktuella byggnadsföretag mot varandra, så att trygghet vinnes för
att de mest betydelsefulla i främsta rummet komma till utförande. Vid en
sådan avvägning kan anledning yppa sig att tills vidare uppskjuta även vissa
arbeten vilka i det följande föreslås till utförande.
8
Kungl. May.ts proposition nr 270.
Arméförvaltningens delfond.
Såsom jag tidigare framhållit, har Kungl. Majit i statsverkspropositionen
till årets riksdag (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 10) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskilda propositioner i ämnet, till Vissa byggnadsarbeten
m. m under arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond
för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 31,000,000 kronor.
Jag torde nu få till behandling upptaga de byggnadsföretag, för vilkas genomförande
ifrågavarande belopp beräknades.
A. Byggnadsföretag, betingade av försvarsutredningens förslag.
1941 års försvarsutredning har i sitt betänkande framhållit, att de krav på
byggnadsarbeten, som genomförandet av den av utredningen föreslagna arméorganisationen
medförde, grundade sig dels på den utökning av antalet truppförband
samt den ändrade organisation i övrigt, som utredningen föreslagit,
dels på tillkomsten av en betydande mängd materiel av olika slag, särskilt
motorfordon, för vilka utrymme måste beräknas. Utredningen har därjämte
framhållit, att de nuvarande kasernetablissementen i vissa avseenden måste
betecknas såsom otillfredsställande. Ett tillgodoseende av därav föranledda
byggnadskrav syntes utredningen med hänsyn till den utsträckta tjänstgöringstiden
bliva nödvändigt för att underlätta utbildningen och bereda de värnpliktiga
största möjliga trivsel i tjänsten. Utredningen, som förutsatt, att utflyttningen
till Järvafältet av i Stockholm garnisonerade truppförband komme
att äga rum med vissa av utredningen förordade modifikationer, har i sitt
betänkande hänfört de av det framlagda förslaget till utbyggnad av arméorganisationen
föranledda byggnadsföretagen m. m. till följande huvudgrupper,
nämligen
uppförande av nya etablissement,
tillbyggnader å befintliga etablissement,
uppförande av barackbyggnader,
uppförande av garagebyggnader,
uppförande av undervisningslokaler,
uppförande av furirbostäder,
tillgodoseende av byggnadsbehovet för vissa skolor m. m.
I fråga om försvarsutredningens förslag beträffande de till de olika huvudgrupperna
hörande byggnadsföretagen och de däröver avgivna yttrandena får
jag i den mån redogörelse icke i det följande lämnas hänvisa till den sammanfattande
redogörelsen i försvarspropositionen (sid. 396 ff.) ävensom till de
i försvarsutredningens betänkande intagna kostnadstablåerna (sid. 340 ff.).
De byggnadsföretag — utom de som sammanhänga med utflyttning av
Stockholms garnison — som jag på grundval av försvarsutredningens förslag
och under beaktande av vad i försvarspropositionen i ämnet anförts funnit nu
böra bliva föremål för medelsäskanden till årets riksdag, ha sammanfattats i
en vid denna proposition fogad tablå (Bil. I). Beträffande de olika i tablån
upptagna byggnadsföretagen har jag, där ej i det följande annorlunda angives,
funnit mig under de förutsättningar som tidigare angivits böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts proposition nr 270. 9
medelsäskande i enlighet med försvarsutredningens förslag. Här må emellertid
särskilt framhållas följande.
NYA ETABLISSEMENT.
N orrbottens regementes jägarbataljon. 1941 års för svar sutredning
har beräknat kostnaderna för uppförandet av nytt etablissement för
ifrågavarande bataljon till 1,980,000 kronor, däri icke inräknats de till 100,000
kronor beräknade kostnaderna för markförvärv.
I yttrande över försvarsutredningens betänkande har chefen för övre Norrlands
trupper anfört, att med den förutsatta permanenta förläggningen av
Norrbottens regementes skidlöparbataljon — den s. k. jägarbataljonen —
ovillkorligen följde uppförande av ett särskilt för bataljonen avsett exercishus.
Förslaget örn uppförande av ett för jägarbataljonen avsett exercishus Departementsfinner
jag mig böra biträda. Enligt vad jag under hand inhämtat torde kost- chefen.
naderna för exercishuset komma att uppgå till omkring 195,000 kronor. De
sammanlagda kostnaderna för bataljonens etablissement kunna sålunda beräknas
till (1,980,000 + 195,000 =) 2,175,000 kronor. För närvarande torde
emellertid medelsäskande för påbörjande av ifrågavarande förläggning kunna
begränsas till ett belopp av 500,000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas
för budgetåret 1942/43.
Göta pansarlivgardes till Gotland förlagda kompani. För
detta ändamål har 1941 års försvarsutredning beräknat kostnaderna till 950,000
kronor, varförutom skulle för markförvärv erfordras ett belopp av 50,000
kronor. 1942 års försvarsberedning har ansett, att det borde undersökas, örn
icke kompaniet lämpligen kunde förläggas i anslutning till ett av de befintliga
truppförbanden i Visby, varigenom vissa ekonomi- och andra byggnader skulle
kunna uteslutas.
Åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har Kungl. Majit uppdragit Departementsatt
undersöka möjligheterna till förläggning av kompaniet på sätt beredningen chefen.
förordat. Tills vidare anser jag mig böra uppskatta kostnaderna till det av
utredningen angivna beloppet, 950,000 kronor. Skulle kostnadsbesparing visa
sig möjlig att ernå genom att förlägga kompaniet i anslutning till redan befintliga
etablissement, bör Kungl. Majit av anslaget ställa till förfogande ett i motsvarande
grad reducerat belopp. Av det av mig förordade beloppet torde
500,000 kronor böra anvisas för nästa budgetår.
W endes artilleriregementes förläggning vid Norra Åsum.
I skrivelse den 29 mars 1941 till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
framhöll chefen för första arméfördelningen behovet av ett nytt kasernetablissement
för Wendes artilleriregemente. Såsom skäl härför anförde
arméfördelningschefen bland annat följande:
Den nuvarande förläggningen medförde stora svårigheter för utbildningen.
Oberoende av de särskilda förhållanden, som sammanhängde med rådande
beredskapsläge, vore regementet tvingat till samtidigt arbete på fyra särskilda
förläggningsgruppcr, därav en förhyrd lokal. Med undantag möjligen
10
Kungl. Majlis ''proposition nr 270.
för östra etablissementet vöre samtliga dessa förläggningar i sådant skick, att
de icke motsvarade ens de mest blygsamma krav på trivsel för truppen. På
grund av fyrdelningen bleve regementets befälspersonal dessutom i stor utsträckning
belastad med för truppens utbildning ovidkommande uppgifter.
Dessa förhållanden medförde så bestämda olägenheter av psykologisk och
utbildningsteknisk art, att regementets krigsmässiga utbildning högst avsevärt
försvårades.
Arméförvaltningen har i sin skrivelse rörande arméns medelsbehov för
nästa budgetår framhållit, att jämväl riksdagens militieombudsman påtalat
de avsevärda brister, som vidlådde den nuvarande förläggningen. Ämbetsverket
har, för den händelse beslut komme att fattas rörande artilleriregementets
förflyttning, beräknat kostnaderna härför till 12,250,000 kronor, därav
för budgetåret 1942/43 5,000,000 kronor.
Jämväl 1941 års försvar sutredning har varit av den uppfattningen, att ett
nytt kasernetablissement för "Wendes artilleriregemente är ofrånkomligt, och
föreslagit, att ett sådant uppföres. Det genom regementets utflyttning frigjorda
etablissementet har föreslagits delvis skola disponeras såsom förläggning
för Signalregementets till Kristianstad förlagda kompani samt första
militärbefälsstabens stabsmobiliseringscentral. Kostnaderna för det nya
etablissementet ha av utredningen uppskattats till 11,680,000 kronor. För
markförvärv har utredningen beräknat 650,000 kronor.
I yttrande över försvarsutredningens förslag har chefen för första arméfördelningen
framhållit, att, därest Wendes artilleriregemente bleve motoriserat,
lokaler måste beräknas för motormateriel i stället för stallar, ridhus
m. m. Vidare borde i samband med regementets utflyttning uppföras lokaler
för en tyganstalt ävensom vissa tjänstebostäder.
Ordföranden i 1940 års militära byggnadsutredning har riktat vissa
erinringar mot förslaget att uppföra ett nytt kasernetablissement för Wendes
artilleriregemente. Härutinnan får jag hänvisa till försvarspropositionen.
Arméförvaltningen har erinrat, att inom intendenturdepartementet påginge
utredning rörande viss centralisering av reparationstjänsten beträffande intendenturmateriel.
Med hänsyn härtill borde tills vidare anstå med utförandet
av de vid vissa förband — bland annat det förevarande — föreslagna intendenturverkstäderna.
Departements- Vid anmälan av försvarspropositionen har jag i princip anslutit mig till
chefen. försvarsutredningens förslag om utflyttning av Wendes artilleriregemente till
Norra Åsum och förordat, att regementet motoriseras. På sätt chefen för
första arméfördelningen anfört torde det bliva nödvändigt att med hänsyn
till regementets motorisering vidtaga en del justeringar i det av försvarsutredningen
framlagda byggnadsprogrammet. Till frågan örn uppförande av
tyganstalt och tjänstebostäder är jag emellertid för närvarande icke beredd
att taga ställning. I vad mån motoriseringen kommer att inverka på totalkostnaderna
för regementets utflyttning låter sig för närvarande icke i detalj
överblickas. Jag utgår emellertid, såsom i försvarspropositionen framhållits,
från att kostnaderna av denna anledning skola kunna något minskas i förhållande
till de av försvarsutredningen beräknade. Jag räknar för övrigt med
11
Kungl. Maj-.ts proposition nr 270.
att de med utflyttningen i sin helhet förenade kostnaderna skola, frånsett kost-,
nader för markförvärv, kunna hållas inom en ram av 10,500,000 kronor. Härvid
har jag utgått från att på av arméförvaltningen anfört skäl intendenturverkstad
tills vidare icke anordnas vid detta regemente.
Genomförandet av utflyttningen kommer uppenbarligen att draga ut över
budgetåret 1942/43. För utflyttningens påbörjande beräknar jag ett belopp
av 2,000,000 kronor bliva tillfyllest under nämnda budgetår. I detta belopp
lia emellertid icke inräknats kostnader för markförvärv. Till frågan örn
medelsanvisning för detta ändamål torde jag senare få återkomma.
Nytt artilleriregemente (A 9). 1941 års försvarsutredning har föreslagit,
att ett nytt kårartilleriregemente skall tillkomma och förläggas till
Örebro. För iordningställande av etablissement har utredningen beräknat
kostnaderna till 10,190,000 kronor, medan kostnaden för markförvärv angivits
till 165,000 kronor.
Av försvarspropositionen framgår, att jag funnit mig böra biträda förslaget Vepartementsom
inrättande av det nya artilleriregementet men icke ansett mig för när- chefen.
varande kunna taga ställning till frågan örn förläggningsort för regementet.
I sistnämnda avseende pågår, såsom i försvarspropositionen erinrats, utredning
genom fortifikationsstyrelsens försorg.
De med ifrågavarande förläggnings ordnande förenade kostnaderna kunna
sålunda för närvarande icke närmare bestämmas. Då emellertid förslag
rörande förläggningsort för regementet torde kunna framläggas senare under
riksdagen och byggnadsarbetena kunna påbörjas kort tid efter det beslut
i denna fråga fattats, anser jag mig böra föreslå Kungl. Majit att redan
nu hos riksdagen äska medel för mötande av de under budgetåret 1942/43
uppkommande utgifterna. Ett belopp av 2,000,000 kronor synes för nämnda
budgetår vara tillfyllest.
Av skäl, som framgå av vad i det föregående anförts, bör intendenturverkstad
tills vidare icke anordnas vid detta förband, vilket medför en kostnadsminskning
med omkring 115,000 kronor. Jag utgå# från att byggnadskostnaderna
icke skola komma att överstiga det belopp, som av försvarsutredningen
med avdrag för sistnämnda belopp beräknats.
Stockholms luft v är nsr e gementes till Gotland förlagda
batteri. I likhet med försvarsutredningen föreslår jag, att för detta ändamål
beräknas sammanlagt 800,000 kronor. Av detta belopp torde 300,000 kronor
böra ställas till förfogande för budgetåret 1942/43.
Göteborgs luftvärnslcår. I försvarspropositionen har jag utgått från
att denna kår förlägges till Göteborg eller dess omedelbara närhet. De av försvarsutredningen
verkställda kostnadsberäkningarna torde kunna godtagas.
Dock bör av skäl, som i det föregående angivits, intendenturverkstad tills
vidare icke anordnas vid detta förband. Av det i så fall sammanlagt erforderliga
beloppet, 5,080,000 kronor (förutom 650,000 kronor för markförvärv),
torde 2,000,000 kronor böra anvisas för budgetåret 1942/43.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
Luleå luftvärnskår. Efter avdrag av kostnaderna för intendenturverkstad,
vilken av förut anfört skäl tills vidare icke bör anordnas vid denna''
kår, beräknar jag i anslutning till försvarsutredningens förslag de på denna
kår belöpande byggnadskostnaderna till i runt tal 5,600,000 kronor, av vilket
belopp 2,000,000 kronor torde böra anvisas för nästa budgetår. Häri hava icke
inräknats kostnader för markförvärv, av utredningen uppskattad till 10,000
kronor.
Luftvärnsmobiliseringscentral. För detta ändamål har 1941 års
försvarsutredning beräknat ett belopp av 240,000 kronor (förutom 10,000
kronor för markförvärv), varav 20,000 kronor belöpa på bostad för underofficer.
Häremot har jag intet annat att erinra än att närmare undersökning
synes erforderlig örn nämnda bostadslägenhet nödvändigtvis behöver komma
till utförande. Tills vidare beräknar jag dock kostnaderna till det av utredningen
angivna beloppet, av vilket 50,000 kronor synas böra anvisas för innevarande
budgetår och återstoden för budgetåret 1942/43.
M obilis erin gs centr aler för Svea och Göta ingenjörkårer. Utredningens
förslag i dessa hänseenden, utmynnande i ett anslagsbehov av
250.000 kronor för Svea ingenjörkår samt 460,000 kronor respektive 250,000
kronor för Göta ingenjörkår (förutom sammanlagt 30,000 kronor för markförvärv),
synes kunna i huvudsak biträdas. Dock torde behovet av de till 25,000
kronor kostnadsberäknade bostäderna för underofficerare vid den ena av
mobiliseringscentralerna för Göta ingenjörkår böra ånyo prövas. Anslag för
mobiliseringscentralerna torde böra anvisas för nästa budgetår. Jag anser mig
emellertid böra räkna med att ett belopp av 50,000 kronor för Svea ingenjörkår
och samma belopp för den ena av mobiliseringscentralerna för Göta
ingenjörkår anvisas redan för innevarande budgetår.
Signalregementets till Skövde förlagda kompani. I likhet med
1941 års försvarsutredning beräknar jag för detta byggnadsföretag ett belopp
av 1,100,000 kronor. Härav torde 50,000 kronor böra anvisas för innevarande
och 500,000 kronor förelästa budgetår.
Göta trängkårs till Idora förlagda kompani. Försvarsutredningens
förslag ger mig icke anledning till erinran. Jag uppskattar alltså kostnaderna
för detta byggnadsföretag — frånsett utgifter för markförvärv,
av försvarsutredningen beräknade till 60,000 kronor —- till 1,690,000
kronor, av vilket belopp 690,000 kronor torde böra anvisas för nästa
budgetår.
Mob ilis er in g s centr al er för Svea, Göta, N orri an ds och Skånska
trängkår erna. I likhet med försvarsutredningen uppskattar jag kostnaderna
för dessa mobiliseringscentraler — utöver utgifter för markförvärv, av
utredningen beräknade till sammanlagt 200,000 kronor — till följande belopp,
nämligen 700,000 kronor för två mobiliseringscentraler för Svea trängkår,
320.000 kronor för en mobiliseringscentral för Göta trängkår, 800,000 kronor
för två mobiliseringscentraler för Norrlands trängkår och 650,000 kronor för
13
Kungl. Maj-.ts proposition nr 270.
två mobiliseringscentraler för Skånska trängkåren. Anslag för dessa ändamål
torde böra i sin helhet anvisas för nästa budgetår.
Andra intendenturlcompaniet och arméns intendenturförråd.
Såsom i försvarspropositionen anförts är jag för närvarande icke beredd att
framlägga förslag örn förflyttning av arméns intendenturförråd jämte Andra
intendenturkompaniet från Karlsborg till trakten av Nässjö, av försvarsutredningen
kostnadsberäknad till 3,590,000 kronor. Det är min avsikt att senare
föreslå, att denna fråga hänskjutes till ytterligare utredning.
Stabsbyggnad för k. militärbefälsstaben. Försvarsutredningen
har beräknat kostnaderna för denna byggnad i Karlstad till 310,000 kronor.
Såsom av försvarspropositionen framgår, har 1942 års försvarsberedning ansett,
att detta lokalbehov kan tillgodoses genom att den nuvarande chefsbostaden
vid Värmlands regemente tages i anspråk. I anslutning härtill har
jag i försvarspropositionen utgått från att detta byggnadsföretag ej skall
komma till stånd. På fortifikationsstyrelsen ankommer att vidtaga åtgärder
för nämnda bostads ianspråktagande för avsett ändamål, örn så efter ytterligare
utredning finnes lämpligt. Jag förutsätter att, därest särskilda byggnadsarbeten
äro önskvärda, dessa begränsas till vad som befinnes oundgängligen erforderligt.
Stabsby ggnad för VI. militär b ef älsstaben. På grund av vad i
försvarspropositionen av mig yttrats finner jag mig icke kunna tillstyrka bifall
till försvarsutredningens förslag örn uppförande för nämnda stab av en
byggnad i Luleå, kostnadsberäknad till 370,000 kronor inklusive utgifter för
markförvärv.
Stab sm obilis er inys cent r aler. För stabsmobiliseringscentraler har
försvarsutredningen utöver kostnader för markförvärv, 15,000 kronor, beräknat
följande belopp, nämligen
för II. militärområdet ................................................... kronor 310,000
» HL » » 120,000
>'' IV. » » 130,000
V. » » 300,000
» VI. » » 50,000
Summa kronor 910,000
T vart och ett av de för II. och V. militärområdena beräknade beloppen
ingå 50,000 kronor för underofficersbostäder.
Mot utredningens förslag har jag intet annat att erinra än att frågan örn
behovet av sistnämnda bostäder bör underkastas ytterligare övervägande.
Tills vidare beräknar jag för ifrågavarande mobiliseringscentraler ett belopp
av i avrundat tal 900,000 kronor, av vilket belopp 250,000 kronor torde böra
anvisas för innevarande budgetår och återstoden för nästa budgetår.
Förrådsbyggnader för territoriella förband. För uppförande
inom försvarsområdena av förråd för förvaring av materiel för de territoriella
förbanden har 1941 års försvar sutredning, bortsett från kostnader för mark
-
Departements
chefen.
14 Kungl. Maj-.ts proposition nr 270.
förvärv, beräknat ett belopp av 12,400,000 kronor. För markförvärv bär utredningen
räknat med ett belopp av 400,000 kronor.
Enligt vad jag inhämtat grunda sig dessa beräkningar på vissa inom arméstaben
pågående undersökningar rörande behovet av förrådsutrymmen. Någon
närmare motivering rörande omfattningen av den erforderliga byggnadsverk
samheten har icke förebragts av utredningen.
Vid anmälan av försvarspropositionen framhöll jag, att det för utbyggnad
av de territoriella förbandens förrådsbyggnader avsedda beloppet syntes
kunna minskas. Under hand inhämtade uppgifter utvisa, att kostnaderna för
ifrågavarande förråd icke torde behöva överstiga 9,400,000 kronor, kostnaderna
för markförvärv däri icke inräknade.
Det sagda ger vid handen, att säkra hållpunkter saknas för ett närmare
bedömande av det för ändamålet erforderliga medelsbehovet. Det torde
emellertid stå klart, att betydande anvisningar erfordras för förrådsfrågans
ordnande. Det framstår vidare såsom angeläget, att spörsmålet örn beredande
av lokalutrymmen för den ömtåliga och dyrbara materiel, varom här är fråga,
med det snaraste bringas till en lösning. Medel för utbyggnadens påbörjande
böra därför göras tillgängliga snarast möjligt. Jag har ansett mig böra föreslå
ett medelsäskande hos riksdagen för tiden till och med budgetåret 1942/43 av
5,000,000 kronor. Jag räknar därvid med att nämnda belopp skall kunna förslå
även för de markförvärv, som visa sig nödvändiga för förrådsorganisationens
utbyggnad inom ramen för sålunda äskade medel. Av nyssnämnda belopp torde
800,000 kronor böra äskas å tilläggsstat för budgetåret 1941/42.
Utan att därigenom binda mig för en slutlig kostnadsram för ifrågavarande
ändamål förutsätter jag, att kostnaden för utbyggnaden skall kunna hållas
inom en ram av 9,800,000 kronor, kostnaderna för markförvärv däri inbegripna.
Jag vill i detta sammanhang vidare framhålla, att vid planläggandet av ifrågavarande
byggnadsverksamhet böra beaktas möjligheterna att ernå besparingar
genom att förhyra förrådslokaler och effektivt utnyttja de nuvarande land
stormsf Örlåden.
I förevarande sammanhang torde jag även få anmäla två särskilda framställningar
örn anvisande av medel för vissa förrådsbyggnader av hithörande
slag.
Sålunda har arméförvaltningen i sina anslagsäskanden för budgetåret
1942/43 anmält behov av en ny förrådsbyggnad för Sundsvalls östra landstormsområde
i stället för den nuvarande, som vore upplåten av Sundsvalls
stad men för vilken upplåtelsetiden utginge den 1 januari 1943. Den nu utnyttjade
byggnaden vore, framhåller arméförvaltningen, närmast att anse som
fallfärdig och hade under flera år dragit avsevärda kostnader i underhåll. Den
vore för övrigt för liten för sitt ändamål. I skrivelse den 30 december 1941,
tillstyrkt av chefen för armén, har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
sedermera föreslagit, att en ny byggnad uppföres å den till Sundsvall förlagda
luftvärnsdivisionens kasernområde. Kostnaderna ha av styrelsen beräknats
till 153,000 kronor i 1940 års militära byggnadsutrednings standardutförande.
Vidare har fortifikationsstyrelsen i skrivelse den 4 februari 1942 hemställt
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
om anvisande av 30,000 kronor för uppförande av en ny förrådsbyggnad i
stället för en till Ljungbyhed förlagd, nu för ändamålet utnyttjad byggnad,
vilken i fortsättningen erfordrades för flygkrigsskolans behov. Fortifikationsstyrelsen
har föreslagit, att den nya byggnaden, utförd enligt militära byggnadsutredningens
normaltyp, skulle uppföras å ett område av kronoparken
Herrevadskloster i Kolleberga revir, vilket kostnadsfritt kunde få disponeras
för ändamålet.
Jag har i princip intet att erinra mot att ifrågavarande byggnader komma
till utförande. Emellertid har enligt vad jag under hand inhämtat det utrymmesbehov,
som byggnaderna skola tillgodose, förutsetts i det av försvarsutredningen
kostnadsberäknade programmet för förrådsbyggnader för de territoriella
förbanden. Vid sådant förhållande torde särskild medelsanvisning
för de båda byggnaderna icke behöva ifrågakomma. Det lärer få ankomma
på Kungl. Maj:t att i samband med dispositionen av för sistnämnda förrådsbyggnader
äskade belopp meddela beslut rörande anordnande av de båda av
ämbetsverken föreslagna förrådsbyggnaderna.
TILLBYGGNAD AV KASERNER. BARACKBYGGNADER.
1941 års för sv ar sutredning har i princip ansett erforderligt att bereda
samtliga värnpliktiga förläggning i kaserner under första tjänstgöringen. Däremot
har utredningen av kostnadsskäl icke ansett sig böra föreslå, att dylika
förläggningar skola ifrågakomma för samtliga de till repetitionsövning inkallade.
För dessa avses i stället barackförläggning i erforderlig omfattning
böra tillgripas. För att tillgodose det väntade behovet av förläggningsutrymmen
föreslår utredningen dels till- eller ombyggnadsarbeten å vissa befintliga
kasernetablissement, dels uppförande av barackbyggnader. För det
förra ändamålet har utredningen — frånsett utgifter för vissa byggnadsarbeten
vid arméhundgården och arméhundskolan — beräknat kostnaderna
under femårsperioden till 10,230,000 kronor, medan för barackbyggnader beräknats
2,800,000 kronor.
Yad sålunda av utredningen föreslagits har i princip icke givit mig anled- Departement sning
till erinran. chefen.
Med hänsyn till angelägenheten av att förläggningsfrågorna vid vissa förband
snarast bringas till en lösning har jag, såsom av förenämnda tablå framgår,
ansett mig böra föreslå, att en del av de för kasernernas tillbyggnad beräknade
medlen anvisas redan under innevarande budgetår. Å andra sidan
har jag funnit det möjligt att till tid efter utgången av budgetåret 1942/43
uppskjuta medelsanvisning för tillbyggnad av kaserner för Göta artilleriregemente,
Skånska luftvärnskåren, Sundsvalls luftvärnskår och Signalregementets
kompani i Kristianstad. Med hänsyn härtill föreslår jag, att för tillbyggnad
av kaserner nu anvisas tillhopa 6,255,000 kronor, varav 650,000
kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår. Till frågan om anvisande av
model till omförmälda byggnadsarbeten vid arméhundgården och arméhundskolan
återkommer jag i det följande.
Av det för uppförande av barackbyggnader upptagna beloppet, 2,800,000
Departements
chefen.
Departements
chefen.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
kronor, torde för innevarande budgetår böra anvisas 800,000 kronor. Återstoden
av beloppet torde böra anvisas för budgetåret 1942/43.
GARAGEBYG GNADER.
För uppförande av nya garage vid vissa av de nuvarande truppförbanden
har 1941 års försvarsutredning räknat med en kostnad under femårsperioden
av tillhopa 7,850,000 kronor.
Här må till en början framhållas, att utredningen för Södra skånska infanteriregementet
samt för Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen beräknat
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till respektive 536,500 kronor,
348,000 kronor och 132,000 kronor. Emellertid har, såsom jag vid anmälan
av försvarspropositionen antytt, medel av innevarande års riksdag
blivit anvisade för tillgodoseende av behovet av vissa garageutrymmen vid
nämnda förband. De anslag, som riksdagen på Kungl. Maj:ts hemställan anvisat
dels till anordnande av vissa garage och verkstadslokaler (proposition
1942: 2, riksdagens skrivelse nr 23), dels ock till garagebyggnader m. m.
(proposition 1942: 34, riksdagens skrivelse nr 30) avse sålunda att bestrida
huvuddelen av kostnaderna för de av försvarsutredningen för Södra skånska
infanteriregementet beräknade garageutrymmena ävensom för samtliga de för
Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen beräknade garagen. För Södra
skånska infanteriregementet beräknas emellertid komma att erfordras ett
ytterligare medelsbehov av 95,000 kronor.
Försvarsutredningen har föreslagit, att Värmlands regemente och Livgrenad
j ärregementet organiseras som cykelinfanteriregementen. I anslutning
härtill har utredningen beräknat kostnader, 179,200 kronor per regemente, för
iordningställande av erforderliga garageutrymmen. Av försvarspropositionen
framgår, att jag biträtt ett av chefen för armén framlagt förslag örn att jämväl
Norra skånska infanteriregementet och Hallands regemente skola organiseras
såsom cykelregementen. Vid bifall till detta förslag måste vid dessa truppförband
uppföras vissa garagebyggnader, som icke ingå i försvarsutredningens
kostnadsberäkningar. Kostnaderna för dessa garage torde böra beräknas till
179.000 kronor per regemente.
Med hänsyn till önskvärdheten att snarast kunna påbörja färdigställandet
av garageutrymmen vid de truppförband, där behovet är mest trängande, har
jag å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 för ändamålet upptagit ett belopp av
800.000 kronor. För budgetåret 1942/43 åter har jag räknat med ett medelsbehov
av 5,490,000 kronor. Beträffande Göta artilleriregemente synes, såsom
i tablån förutsättes, med medelsanvisning kunna anstå till tid efter utgången
av sistnämnda budgetår.
EXERCISBYGGNADER.
1941 års försvarsutredning har funnit önskvärt, att exercisbyggnader uppföras
vid vissa truppförband, där sådan byggnad för närvarande saknas, och
har beräknat medelsbehovet härför till 4,400,000 kronor.
Mot detta förslag liksom mot kostnadsberäkningarna har jag i princip
intet att erinra. Såsom i försvarspropositionen framhållits, anser jag mig
17
Kungl. Maj-.ts proposition nr 270.
emellertid böra förorda, att exercislokaler beredas jämväl för Norrlands trängkår
och beräknar på grund härav de sammanlagda kostnaderna för exercisbyggnaderna
till 4,595,000 kronor. I anslutning till vad av mig i försvarspropositionen
i ämnet anförts föreslår jag, att för närvarande medel
anvisas endast till uppförande av exercishus vid sådana förband, som med
hänsyn till klimatiska förhållanden äro i oundgängligt behov av exercisbyggnader.
Mest angeläget synes behovet vara vid Dalregementet, Hälsinge regemente,
Gotlands infanteriregemente, Norrlands artilleriregemente, Norrbottens
artillerikår, Gotlands artillerikår och Norrlands trängkår. För dessa
förbands exercisbyggnader synas medel snarast möjligt böra ställas till förfogande.
Jag har såsom av tablån framgår beräknat medelsbehovet för innevarande
budgetår till 245,000 kronor och för budgetåret 1942/43 till 1,080,000
kronor.
Yad speciellt Norrlands trängkår beträffar har jag inhämtat, att fortifika
tionsstyrelsen har för avsikt att framlägga förslag örn uppförande av en helt
ny matinrättningsbyggnad, varvid den nuvarande för sistnämnda ändamål avsedda
byggnaden avses skola tagas i anspråk som exercishus. Jag förutsätter,
att de av mig nu förordade anslagen må för denna trängkår tagas i anspråk
endast örn kostnaderna för ifrågavarande arbeten kunna begränsas inom den
av mig angivna kostnadsramen. Visar detta sig icke vara möjligt, torde frågan
om medelsanvisning för exercislokaler vid Norrlands trängkår böra ånyo
underställas riksdagen.
SÄRSKILDA BYGGNADSBEHOF
I fråga örn dessa byggnadsbehov har försvarsutredningen, såsom i försvarspropositionen
erinrats, anfört bland annat följande:
Infanteriets officersaspirantskola vore för närvarande förlagd till
Värmlands regemente. Örn detta enligt utredningens förslag återginge till normalregemente,
bleve de av officersaspirantskolan för närvarande disponerade
lokalutrymmena erforderliga för regementets egen räkning. Då lämpliga byggnader
icke på annan plats stöde till förfogande, bleve nybyggnad för officersaspirantskolan
erforderlig.
För krigsskolan erfordrades vissa mindre tillbyggnader, i främsta
rummet betingade av övningskompaniets förläggning till Karlberg.
För infanteriskjutskolan erfordrades på grund av det ökade antalet
elever samt tillkomsten av gasskyddsskolan vissa till- och ombyggnadsarbeten.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 hade arméförvaltningen upptagit
vissa medel för nybyggnads- och omändringsarbeten vid ridskolan.
Utredningen biträdde arméförvaltningens förslag. Dessutom föresloges uppförande
av ett nytt ridhus, betingat av remontutbildningens ökade omfattning,
samt vinterboning av stallar.
Vid Gudhems remontdepå förelåge visst byggnadsbehov, nämligen
bostad för en underofficer och tre hästskötare samt vinterboning av stallarna.
Även i fråga örn artilleriskjutskolan bleve vissa byggnadsarbeten
erforderliga med hänsyn såväl till övningsdivisionens förläggning till skolan
som till det ökade elevantalet. Med hänsyn till de begränsade möjligheterna
att på orten erhålla lämpliga bostäder hade utredningen ansett följande byggnadsbehov
föreligga, nämligen chefsbostad, fyra familjebostäder för officerare,
Bihang till riksdagens protokoll 1912. I saini. Kr 270. 835 «t 2
18
Kungl. Majlis proposition nr 270.
Dep ar tern enischefen.
bostadsbyggnad för en underofficer och viss förvaltningspersonal samt bo
stadsbyggnad för elever. Härtill bomme lokaler för expedition, förråd m. m.
Förden nytillkommande luftvärnsskjutskolan erfordrades lokaler för
förläggning av officerare, underofficerare och manskap, matsalsbyggnad m. m.
För Skånska pansar regementet och Södermanlands pansarregemente
hade utredningen förutsatt uppförande av vissa verkstäder.
Vidare erfordrades vissa nybyggnads- och omändringsarbeten för för
svarsväsendets läroverk. Nybyggnadsbehovet uppginge till en skolbyggnad
omfattande 31 lärosalar för 25—30 elever, geografi-, biologi-, kemioch
fysikrum jämte laboratorium i anslutning härtill, en samlingssal för omkring
300 elever, rektorsexpedition, lärarrum samt vaktmästarbostad. Härtill
komme omändring av kanslibyggnad och underofficersbostäder vid arméns
underofficersskola till förläggningslokaler för läroverkets elever jämte vissa
av det ökade elevantalet betingade ändringsarbeten på matsals-, bad- och
marketenteribyggnaderna vid skolan.
Försvarsutredningen har kostnadsberäknat de byggnadsåtgärder, som utredningen
funnit erforderliga under femårsperioden 1942/47 för dessa särskilda
byggnadsbehov, till 8,930,000 kronor. Beträffande detaljerna i utredningens
förslag får jag hänvisa till betänkandet (sid. 363—366).
Vid remissbehandlingen av försvarsutredningens betänkande ha vissa
erinringar framställts mot utredningens förslag i förevarande hänseende. Jag
tillåter mig härvidlag hänvisa till försvarspropositionen i den mån nedan
icke redogörelse för yttrandena lämnas.
Krigsskolan. De av försvarsutredningen föreslagna ändringsarbetena,
i huvudsak innefattande utökning av matsalsbyggnad m. m., anordnande av
förråd och lektionsrum samt planerings- och installeringsarbeten, synas böra
utföras. Kostnaderna härför torde böra beräknas till 90,000 kronor, att utgå
under nästa budgetår.
Inf ant er iskjut sk olan. Försvarsutredningen har funnit behov föreligga
av utökade förläggningsutrymmen vid denna skola samt dessutom av bostäder
för två officerare och en underofficer, matsalsbyggnad, lektionssalar, förrådslokaler,
exercishus samt diverse iståndsättningsarbeten. Vidare bör vid
skolan enligt utredningens förslag anordnas förläggning för arméns gasskyddsskola.
Kostnaderna ha av utredningen beräknats till 850,000 kronor.
Chefen för armén har anslutit sig till ett av skolchefen väckt förslag örn förvärvande
av Rosersbergs slott och kungsgård samt därjämte vitsordat behovet
av ytterligare ny- och ombyggnadsarbeten för skolan. Frågan om utvidgning
av skolans nuvarande övningsområde borde göras till föremål för särskild utredning.
För egen del kan jag tillstyrka, att de av försvarsutredningen föreslagna
byggnadsåtgärderna utföras inom den av utredningen angivna kostnads
ramen. Det av arméchefen framförda förslaget örn utförande av vissa ytterligare
byggnadsarbeten och om förvärv av Rosersbergs slott och kungsgård
samt ytterligare övningsområde kan jag i brist på närmare underlag för
frågans bedömande icke nu biträda. Jag förordar, att för påbörjande av de
av försvarsutredningen angivna byggnadsarbetena för budgetåret 1942/43
äskas ett belopp av 400,000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 270. 19
Ridskolan. Beträffande försvarsutredningens förslag till byggnadsarbeten
vid ridskolan torde få hänvisas till det följande.
Ar tiller i sk j litsle olan. Kostnaderna för byggnadsarbeten vid denna
skola ha av försvarsutredningen beräknats till 940,000 kronor, belöpande
på expeditions-, förläggnings- och skolbyggnader, intendenturverkstad m. m.,
vissa bostäder, garage, vissa förråd samt diverse iståndsättningsarbeten m. m.
Såsom av försvarspropositionen ira ingår har chefen för armén framfört
förslag om uppförande av vissa ytterligare byggnader vid denna skola (badoch
tvättinrättning, motorverkstad, officers- och underofficersmässar samt
marketenteri med underbefälsmäss). I nämnda proposition yttrade jag, att
chefens för armén förslag syntes förtjäna beaktande. Jag finner mig emellertid
i detta sammanhang böra i avbidan på ytterligare utredning begränsa
mig till att tillstyrka bifall till det av försvarsutredningen framlagda byggnadsprogrammet.
Dock bör av skäl, som i det föregående angivits, intendenturverkstad
tills vidare icke anordnas vid denna skola. Kostnaderna
beräknar jag under denna förutsättning till 920,000 kronor. Av nämnda
belopp beräknas 400,000 kronor bliva erforderliga under budgetåret 1942/43.
Luftvärns skjut sk olan. Enligt försvarsutredningens av mig i försvarspropositionen
biträdda förslag bör en luftvärnsskjutskola årligen anordnas,
förlagd till Väddö. För förläggningens ordnande har försvarsutredningen
beräknat kostnaderna till 780,000 kronor. Mot detta förslag, vilket
avser uppförande av förläggningsbyggnader för officerare, underofficerare
och manskap, matsals-, mäss- och förrådsbyggnader samt varmgarage och
lektionssalar in. nr., ha några erinringar icke framställts. Även jag finner
mig böra i princip biträda utredningens förslag. För påbörjande av byggnadsåtgärderna
torde för budgetåret 1942/43 erfordras ett belopp av 300,000
kronor.
Infanteriets och kavalleriets of floer saspirantskola. Försvarsutredningen
har förordat, att en gemensam officersaspirantskola organiseras
för infanteriet och kavalleriet och att nya förläggningslokaler uppföras för
denna skola. Utredningen har räknat med att skolan skall förläggas till
Karlstad men å andra sidan funnit vissa skäl tala för en förläggning till
annan ort, i första hand Östersund. Utredningen har beräknat byggnadskostnaderna
vid skolans förläggning till Karlstad till 1,420,000 kronor förutom
administrationskostnader och oförutsedda utgifter. Kostnadskalkylen upptager
förläggning för 400 man samt 9 lektionssalar. Utredningen har framhållit,
att då nya byggnader i vart fall måste uppföras för skolan, en förläggning
till annan ort än till Karlstad icke syntes komma att medföra ökade
kostnader. Chefen för armén har framhållit, att utredning påginge i fråga
örn förläggningen av skolan, eventuellt i närheten av krigsskolan, och att
skolans förläggning till annan plats än någon av dem försvarsutredningen
föreslagit kunde tänkas medföra vissa ändringar i kostnadsberäkningarna.
Arméförvaltningen åter bär påpekat, att vissa byggnader syntes erforderliga
utöver de av försvarsutredningen beräknade, då utredningen i stort sett upptagit
endast själva förläggningsbyggmulerna.
20
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
1942 års försuarsberedning bär uttalat, att vid bestämmandet av förläggningsort
hänsyn borde tagas till önskvärdheten att begränsa byggnadsprogrammet
och att, därest behovet av lektionssalar i stort sett skulle kunna
tillgodoses vid krigsskolan, det kunde tagas i övervägande att förlägga
skolan i närheten av Karlberg eller helst gemensamt med krigsskolan.
Vid anmälan av försvarspropositionen framhöll jag, att var skolan än
komme att förläggas ett nytt etablissement måste uppföras för densamma.
Ett slutligt ståndpunktstagande syntes emellertid icke kunna ske förrän resultatet
av den på arméchefens föranstaltande igångsatta utredningen förelåge.
Jag förutsatte därför med avseende å valet av förläggningsort, att Kungl.
Majit skulle äga att, därest riksdagen ej hade något att däremot erinra, träffa
avgörande i ärendet, sedan erforderlig utredning förebragts, samt med
avseende å kostnaderna, att valet av förläggningsplats om möjligt skulle ske
på sådant sätt, att byggnadskostnaderna i görligaste mån nedbringades.
I förevarande sammanhang får jag under hänvisning till vad sålunda förekommit
och under erinran örn nödvändigheten att denna fråga snarast bringas
till en lösning framhålla önskvärdheten av att medel bliva disponibla för ända
målet. I enlighet med försvarsutredningens förslag synes man därvid böra
tills vidare räkna med att ett nytt etablissement uppföres. Med utgångspunkt
från utredningens kostnadsberäkningar anser jag mig kunna utgå från
att ett dylikt etablissement skall kunna utföras inom en kostnadsram av
1,420,000 kronor, eventuella markförvärv däri icke inräknade, varvid dock förutsättes,
att en del av skolans lokalbehov tillgodoses genom anlitande av redan
förefintliga, lokaler. Jag förordar, att av detta belopp 600,000 kronor anvisas
för budgetåret 1942/43 och att Kungl. Maj:t skall äga med anlitande av detta
belopp vidtaga de åtgärder för förläggningsfrågans ordnande, som kunna befinnas
lämpliga. Jag förutsätter därvid, att medlen må kunna disponeras järn
väl för sådana ändringsarbeten, som kunna visa sig erforderliga, därest förläggningen
anslutes till ett redan befintligt etablissement. Skulle det icke
visa sig möjligt att inom den angivna kostnadsramen lösa denna byggnadsfråga,
torde densamma böra ånyo underställas riksdagen.
Ett av försvarsutredningen upptaget belopp å 50,000 kronor till ändringsarbeten
i infanteriets officersaspirantskolas nuvarande lokaler i Karlstad
torde icke behöva nu ställas till förfogande.
Gudhems remonldepå. För bestridandet av kostnaderna för de av försvar
sutredningen angivna byggnadsarbetena vid Gudhems remontdepå
vinterboning av stallar samt bostäder för en underofficer och tre hästskötare
— mot vilket förslag erinran icke framställts vid remissbehandlingen av utredningens
betänkande, förordar jag att ett belopp av 100,000 kronor ställes
till förfogande. Härav torde 20,000 kronor böra anvisas för innevarande
budgetår och återstoden för budgetåret 1942/43. Däremot kan jag icke nu biträda
ett av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i skrivelse den 10 februari
1942 framställt förslag örn uppförande av en stafbyggnad, en badstu och en
rastbana för en kostnad av tillhopa 90,000 kronor.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
F ör svar sväs ende t s läroverk. I försvarspropositionen bär jag biträtt
försvarsutredningens förslag om inrättande av ett särskilt för försvarsväsendet
gemensamt läroverk, förlagt till Uppsala i anslutning till arméns underofficersskolas
nuvarande etablissement. Försvar sutredningen har beräknat
kostnaderna för uppförande av erforderlig skolbyggnad och nödiga omändringsarbeten
vid arméns underofficersskolas etablissement till 1,750,000 kronor.
Skolöverstyrelsen har påpekat, att försvarsutredningens förslag i fråga örn
byggnad för försvarsväsendets läroverk vore ytterst summariskt, att det beräknade
antalet lärosalar vore för lågt och att i byggnadsplanen icke vore upp
tagna erforderliga verkstadslokaler eller bibliotek med tillhörande läsesal
och studierum. Vidare har skolöverstyrelsen framhållit, att den av försvarsutredningen
planerade samlingssalen borde högst väsentligt utökas. 1942 års
försvarsberedning åter har ansett nödvändigheten av att iakttaga återhållsamhet
i fråga om byggnadsföretag tala för den mindre samlingssalen.
I förevarande sammanhang får jag framhålla, att försvarsutredningen icke
beräknat några kostnader för markförvärv. Utredningen har, enligt vad av
försvarspropositionen framgår, räknat med att läroverksbyggnaden skall förläggas
till visst kronan tillhörigt markområde omedelbart norr örn underofficersskolans
förläggningsplats. Emellertid skulle, såsom i nämnda proposition
framhållits, en sådan förläggning förhindra eller försvåra genomförandet
av ett av riksdagen redan fattat beslut örn förläggning till nämnda område av
en psykiatrisk klinik. För egen del anförde jag, att frågan om läroverkets förläggning
vore föremål för övervägande samt att jag funne det lämpligt, att
läroverket förlädes till Uppsala och att örn möjligt även i lokalt hänseende
anslutning skedde till arméns underofficersskola. Genom försvars- och socialdepartementens
försorg utförd utredning har numera utvisat, att den nya
skolbyggnaden utan olägenhet kan förläggas på underofficersskolans nuvarande
markområde men att frågan örn förläggningen av den blivande psykiatriska
kliniken likväl torde böra bliva föremål för ny prövning. Sistnämnda fråga
torde komma att anmälas av chefen för socialdepartementet. För egen del
föreslår jag nu, att försvarsväsendets läroverk förlägges på nyss angivet sätt.
Vid bedömandet av utredningens kostnadskalkyler bör beaktas att utredningen
förutsatt, att läroverket skall kunna utnyttja jämväl de lokaler, som
nu avses för arméns underofficersskola, Även om hänsyn tages härtill, synas
emellertid de av utredningen beräknade kostnaderna ligga i underkant. Emellertid
utgår jag från att kostnaderna för byggnadsföretaget, inklusive utgifter
för ändringsarbeten inom underofficersskolans etablissement, med iakttagande
av sträng återhållsamhet skola kunna hållas inom den av utredningen angivna
kostnadsramen. I detta syfte bör, såsom i försvarspropositionen anmärkts,
det av försvarsutredningen skisserade byggnadsprogrammet överses inom
1940 års militära byggnadsutredning. Yad beträffar samlingssalens storlek,
delar jag den uppfattning, åt vilken försvarsberedningen givit uttryck.
För påbörjande av byggnadsföretaget torde för budgetåret 1942/43 ett
belopp av 750,000 kronor bliva tillräckligt.
Departements
chefen.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 270.
Verkstäder vid Skånska pans arre g erne litet och Södermanlands
pansaree gern ente. För ifrågavarande ändamål beräknar jag i likhet
med försvarsutredningen tillhopa 2,000,000 kronor, därav 200,000 kronor torde
böra äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår och 800,000 kronor å riks
staten för budgetåret 1942/43.
B. Av arméförvaltningen föreslagna byggnadsarbeten m. m.
I sin skrivelse rörande arméns medelsbehov för nästa budgetår har arméförvaltningen
hemställt örn medelsanvisning för åtskilliga byggnadsåtgärder
av olika slag. I andra fall åter har ämbetsverket under framhållande av behovet
av vissa företag anmält avsikten vara att efter ytterligare utredning inkomma
med definitiva medelsäskanden. En del dylika förslag ha sedermera
ingivits. På grundval av de sålunda föreliggande framställningarna och vissa
i övrigt framställda förslag om anslag till byggnadsarbeten har jag funnit mig
böra nu föreslå Kungl. Majit att förelägga årets riksdag medelsäskanden i den
omfattning, som i det följande angives. Kostnaderna ha upptagits å förenämnda
tablå under en särskild avdelning B: Av arméförvaltningen föreslagna
byggnadsarbeten m. m. I anslutning till vad jag tidigare anfört beträffande
vissa av 1941 års försvarsutredning föreslagna byggnadsåtgärder har jag då
så med hänsyn till företagens karaktär ansetts lämpligt funnit mig böra förorda,
att medel anvisas å tilläggsstat för tillgodoseende av ifrågavarande ändamål.
I fråga örn de olika byggnadsföretagen må följande anföras.
Ordnande av förläggningen vid Grytans skjutfält. I skrivelse
rörande medelsbehovet för budgetåret 1939/40 framlade arméförvaltningen förslag
till förbättrande av förläggningsförhållandena å det av Norrlands artilleriregemente
utnyttjade skjutfältet vid Grytan invid Östersund. Ämbetsverket, som
framhöll, att riksdagens militieombudsman framställt erinringar rörande förläggningen,
hemställde örn en medelsanvisning av 180,000 kronor för uppförande
av en vinterbonad förläggningslokal för 100 man samt för modernisering
av kokhus och matinrättning. Med anledning av vad sålunda förekommit
upptogs på förslag av Kungl. Majit å beredskapsstat för budgetåret 1939/40
ett förskottsanslag å nämnda belopp (jfr proposition 1939 L: 242).
I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1941/42 framlade
arméförvaltningen ett i väsentlig grad utvidgat förslag till ordnande av förläggningen
å skjutfältet. Förslaget, som kostnadsberäknades till 1,060,000
kronor, motiverades med att artilleriets vinterskjutskola skulle förläggas till
skjutfältet.
I proposition 1940 U: 73 framhöll jag det vara ofrånkomligt, att åtminstone
vissa av de åtgärder, för vilka medel upptagits å beredskapsstaten för 1939/40,
komme till utförande. En medelsanvisning av den å beredskapsstaten angivna
storleken syntes visserligen ej förslå till utförande av samtliga de arbeten,
för vilka beloppet ursprungligen beräknats, men vissa förläggningsutrymmen
syntes dock kunna därigenom anordnas. Till arméförvaltningens utvidgade
förslag till förläggningens ordnande fann jag mig icke för det dåvarande böra
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
taga ställning. Jag hemställde, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
för ändamålet anvisa ett reservationsanslag av 180,000 kronor.
Det anslag, som i enlighet härmed av riksdagen anvisades, har disponerats
för utförande av två byggnader för manskapsförläggning.
I sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår har arméförvaltningen
framhållit, att behov nu förelåge av manskapsbaracker för 225 man,
mat- och badinrättning med värmecentral, vakt- och arrestbyggnad, sjukhus,
mässbyggnader för officerare och underofficerare, ammunitionsförråd, varmgarage,
vinterstall och pumphus m. m. Ifrågavarande arbeten hade kostnadsberäknats
till 1,010,000 kronor. Arméförvaltningen hemställde, att detta belopp
måtte anvisas.
Ehuru jag finner det ostridigt, att vissa ytterligare förbättringsarbeten Departements - är o erforderliga vid Grytans skjutfält utöver dem, som bekostats med anlitande
av förutnämnda anslag å 180,000 kronor, kan jag för närvarande icke
tillstyrka, att hela det av arméförvaltningen äskade beloppet ställes till förfogande.
Till utförande av de mest angelägna arbetena synes ett belopp av
200,000 kronor böra anvisas. Jag föreslår, att av detta belopp 50,000 kronor
upptagas å tilläggsstat för innevarande budgetår och 150,000 kronor å riksstaden
för nästa budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag
av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse meddela beslut rörande medlens
disponerande. På prövning framdeles bör ankomma om och i vad mån
ytterligare medel böra ställas till förfogande.
Ombyggnad av matinrättningen vid Norrbottens regemente.
På förslag av Kungl. Majit (proposition 1940 U: 73) anvisade riksdagen
till vissa örn- och tillbyggnader vid Norrbottens regemente ett reservationsanslag
av 160,000 kronor.
I sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår har arméförvaltningen
hemställt om anvisande av 600,000 kronor för tillbyggnad av regementets
matinrättning och därvid anfört huvudsakligen följande:
De medel, som anvisades av 1940 års urtima riksdag för örn- och tillbyggnad
vid Norrbottens regemente, hade avsett örn- och tillbyggnad av de delar av
matinrättningen, vari intagning, utvägning, rensning, beredning och förvaring
av provianten m. m. ägde rum, ävensom ordnande av omklädnads- och toalettrum
samt matsal för betjäningen m. m. Däremot berördes icke kök, diskrum
och matsal av sagda arbeten. Det hade emellertid sedermera visat sig, att
utökning och modernisering av jämväl dessa delar av byggnaden med det
snaraste borde vidtagas.
Chefen för Norrbottens regemente hade härom anfört, att en snabb ut
spisning på grund av de klimatiska förhållandena vintertid måste eftersträvas.
Den ljusa delen av dagen vore då synnerligen kort och måste utnyttjas för
utbildningsändamål. Erfarenheten visade, att för svenska infanteriet i allmänhet
tillämpbar utbildningsplan icke tillnärmelsevis kunnat följas vintertid vid
regementet. Kortast möjliga tid borde avses för 2. frukost. Detta fordrade en
dubblering av antalet matutdelnings- och servisinlämningsställen, d. v. s. fyra
i stället för nuvarande två, samt en utökning av utrymmet för diskning. Denna
utökning vore icke möjlig att åstadkomma utan breddning eller förlängning
av den nuvarande matsalen med diskrum eller ombyggnad av densamma till
Dfpartimtnts''
chefen.
24 Kungl. May.ts proposition nr 270.
två våningar. En godtagbar ombyggnad av nuvarande matinrättning syntes
knappast vara tekniskt möjlig; under alla omständigheter bleve en dylik ombyggnad
mycket dyr och kunde helt visst det i en sådan ombyggnad nedlagda
kapitalet icke beräknas giva skälig valuta. Det enda rationella syntes därför
utan tvekan vara en helt och hållet ny byggnad för matinrättningen. Härigenom
vunnes även den fördelen, att verksamheten kunde försiggå ostörd i
den gamla matinrättningen, intill dess den nya vore färdig att tagas i bruk.
Arméförvaltningen hade för egen del funnit att utökningen vore ofrånkomlig.
Ämbetsverkets fortifikationsstyrelse, som låtit utreda de av regementschefen
uppställda alternativen, hade funnit, att kostnaderna för ny matinrättning,
som omfattade såväl matsalsavdelning som köksavdelning, kökets
bilokaler och förråd samt rivning av en proviantbyggnad och en garagebyggnad,
liggande på platsen för tilltänkt nybyggnad, skulle uppgå till 1,200,000
kronor, under det att en utbyggnad av nuvarande matsalsbyggnad och diskrum,
vilken kunde utföras utan tekniska svårigheter, skulle draga en kostnad
av endast 600,000 kronor.
1940 års militära byggnadsutredning, vilken på platsen studerat de föreslagna
alternativen och jämväl funnit en utökning nödvändig, har förklarat,
att ombyggnadsalternativet vore både tekniskt utförbart och att föredraga
enär det önskade utrymmet därigenom för halva kostnaden bleve lika stort
och lika användbart som enligt nybyggnadsalternativet.
Det anförda synes giva vid handen, att en utbyggnad av Norrbottens
regementes matinrättning är motiverad. Jag har därför icke något att
erinra mot att medel för ändamålet äskas hos riksdagen. Av det erforderliga
beloppet torde förslagsvis 100,000 kronor böra äskas å tilläggsstat för innevarande
budgetår, medan återstoden, 500,000 kronor, bör anvisas för budgetåret
1942/43.
Ombyggnad av matinrättningen å Marma skjutfält. I skrivelse
den 19 december 1941 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse gjort
framställning örn anvisande av medel, 190,000 kronor, för en såsom nödvändig
och brådskande ansedd ombyggnad av matinrättningen å Marma skjutfält.
Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande:
Förläggningsstyrkan å Marma skjutfält uppginge för närvarande till 900
man. Denna styrka torde i stort sett ej minskas förrän Svea artilleriregementes
nya kaserner å Järvafältet bleve färdigställda. Även efter denna tidpunkt
syntes, på grund av de begränsade skjutmöjligheterna på Järvafältet,
till Marma komma att förläggas cirka 900 man under 3 månader och cirka 250
man under resten av året. — Nuvarande matinrättningsbyggnad å skjutfältet
vore otillräcklig och i mycket dåligt skick. Vid hälsovårdsinspektion hade beträffande
köks- och ekonomilokalerna befunnits, att de i förhållande till förläggningens
storlek vore alltför små, och att på grund därav förvaringen av
olika slag av livsmedel måste ske på ett synnerligen otillfredsställande sätt,
ävensom att kökspersonalens behov av utrymme för omklädnad m. m. ej
kunde på ändamålsenligt sätt tillgodoses. Ventilationsanordningarna hade be
funnits vara under all kritik, i det att från taken droppat kondenseringsvatten
och väggarna varit genomsyrade av fukt. Vederbörande hälsovårdsinspektörer
hade framhållit, att på grund av nuvarande matinrättningens bristfälliga beskaffenhet
frågan örn uppförande av ny sådan borde få en skyndsam lösning.
— Fortifikationsstyrelsen undersökte för närvarande möjligheterna till provi
-
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
sorisk ventilation i matinrättningen. Detta erbjöde dock vissa svårigheter på
grund av kökets åldriga byggnadssätt. —- Styrelsen hade uppgjort förslag till
ombyggnad av matinrättningen, varvid särskild tillbyggnad avsetts för under
befälets och kökspersonalens behov av matsalar och omklädningsrum m. m.
I förslaget inginge även nytt pannrum med anordningar för tillgodoseende av
byggnadens behov av värme, varmvatten och ånga. Genom att i förslaget
manskapets köplats förlagts utanför matsalen (i tillbyggnaden) hade hela matsalen
kunnat utnyttjas för bord och tillräckligt platsantal (240 platser) erhållits.
— Kostnaden för ombyggnaden hade beräknats till:
byggnadsarbeten ............................................................ kronor 96,700
värme-, ventilations-, sanitets- och kyltekniska arbeten ......... » 60,500
elektriska arbeten ............................................................ » 15,000
administration m. m....................................................... » 17,800
Summa kronor 190,000
Av vad sålunda anförts torde framgå, att en ombyggnad av ifrågavarande Departements
matinrättningsbyggnad är av behovet påkallad. Jag anser mig böra biträda chefen.
fortifikationsstyrelsens föreliggande förslag och har icke något att invända
mot de av styrelsen beräknade kostnaderna. Av det erforderliga beloppet
torde 90,000 kronor böra ställas till förfogande redan under innevarande
budgetår, medan återstoden bör anvisas för budgetåret 1942/43.
Märket enteribyggnad m. m. ä Revingehed. Chefen för Södra
skånska infanteriregementet har gjort framställning örn uppförande på Revingehed
av en ny marketenteribyggnad, omfattande jämväl dag- och skrivrum,
lektionssalar, filmsal och gymnastiksal. I fråga om nuvarande marketenterilokaler
har regementschefen anfört följande:
Den nu disponibla marketenteribyggnaden hade en golvyta för utlämningsoch
mässlokaler av sammanlagt 125 kvadratmeter. Lokalerna vöre trånga,
mörka och ohygieniska, det senare gällde icke minst köket. Källarlokalerna
vore helt olämpliga för sitt ändamål, förvaring av livsmedel. Vindsvåningens
virke vore angripet av trägnagare. För underbefälet saknades vidare tillfredsställande
mäss- och samlingslokaler. Sålunda hade furirerna fått disponera
en friliggande byggnad med endast två små rum, av vilka det ena av byggnadstekniska
skäl icke kunde förses med eldstad, under det att korpralerna
helt saknade mässlokaler. Marketenterilokalerna på Revinge kunde utan
tvekan betecknas såsom ovärdiga för staten. Det funnes säkerligen icke någon
annan kasernanläggning, där normalt 1,000 man förlädes vinter och sommar,
vilket vore fallet på Revinge, som hade ens tillnärmelsevis så dåliga marketenterilokaler.
Därtill komme, att skriv- och dagrum samt lektionssalar saknades
i lägerhyddorna och att som film- och undervisningssal måste disponeras
en synnerligen eldfarlig och för sitt ändamål även i övrigt olämplig
lägerhydda. Vidare saknades gymnastiksal. Den totala bristen på statliga anläggningar
för manskapets trevnad i Revinge vore självfallet ett hinder för
att utbildningen skulle giva avsett resultat och medförde vidare, att personalen
på sin fritid droges till civila kaféer (med ölrättigheter), vilka funnes i eta
blissementets omedelbara närhet. Olägenheterna härav hade tydligt framträtt
under senare år.
Regementschefen har även framhållit önskvärdheten av att arbetena med
uppförande av ny marketenteribyggnad m. m. igångsattes senast under våren
1942.
26
Kungl. Majda proposition nr 270.
Chefen för armén har i skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
vitsordat behovet av ny marketenteribyggnad på Revingehed för
Södra skånska infanteriregementet och därjämte anfört, att vid planläggning
såväl av denna byggnad som av andra byggnader i Revinge borde räknas med
att huvuddelen av regementets utbildningskontingent i fortsättningen komme
att förläggas till denna plats.
Fortifikationsstyrelsen har med ledning av förenämnda uppgifter och i
annat sammanhang av chefen för armén lämnade direktiv rörande behov av
lektionssalar m. m. samt under iakttagande av tillämpade normer för luftvärnsdivisionernas
etablissement i skrivelse den 29 november 1941 beräknat kost
-
naderna för här berörda byggnader sålunda:
marketenteri, beräknat efter 1,000 mans förläggning ............ kronor 137,500
skolbyggnad med filmsal m. m.........•............................... » 250,000
gymnastikbyggnad ......................................................... » 209,000
utvändig» rörtekniska och elektriska arbeten, väg- och planeringsarbeten,
rivningsarbeten m. m............................... » 65,000
administration och oförutsedda kostnader ........................... 66,150
Summa kronor 727,650
eller i runt tal 730,000 kronor.
Fortifikationsstyrelsen, som i likhet med regementschefen och chefen för
armén funne det angeläget, att ifrågavarande nybyggnader snarast komme till
stånd, har hemställt, att för ändamålet måtte till styrelsens förfogande ställas
ett belopp av 730,000 kronor.
1940 års militära byggnadsutredning har i avgivet utlåtande anfört huvudsakligen
följande:
Utredningen, som besökt Revingehed, hade funnit förhållandena primitiva
och ingalunda lämpade för förläggning av personal under längre perioder.
Örn 1941 års förs varsut rednings förslag att Södra skånska infanteriregementet
skulle förläggas till Ystad och Revingehed genomfördes och sistnämnda ort
alltså gjordes till även i fredstid permanent förläggningsplats, bleve det enligt
utredningens mening nödvändigt, att de nuvarande anläggningarna kompletterades
och moderniserades.
Platsen läge relativt avlägset från samhällen, vilket gjorde det nödvändigt
att i viss mån sörja för personalens trevnad och förströelse under fritiden.
I detta avseende syntes förhållandena kunna jämföras med dem som råda på
Skaraborgs flygflottiljs förläggningsplats i Såtenäs, beträffande vilken riksdagen
anvisat medel för uppförande av särskild fritidsbyggnad.
Utredningen kunde vitsorda, att de nuvarande marketenterilokalerna vore
otillräckliga, mörka och ohygieniska. Marketenteribyggnaden vore tillika i
så undermåligt skick, att den borde rivas och ersättas med nybyggnad. Förslaget
att uppföra ett nytt marketenteri vore sålunda väl motiverat. Intet
syntes heller vara att erinra mot förslaget att uppföra gymnastikhus och skolbyggnad
med filmsal m. m., den senare jämväl inrymmande vissa fritidslokaler.
Enär ritningar ännu icke förelåge, hade utredningen svårt att avgiva ett
säkert omdöme örn de upptagna kostnaderna. Det förefölle emellertid utredningen
som öm kostnaderna för marketenteri och gymnastikbyggnad vore
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 270. 27
relativt lågt beräknade. Å andra sidan syntes kostnaderna för skolbyggnad
med filmsal m. m. vara något högt upptagna. Med hänsyn till att behovet av
byggnaderna måste betecknas såsom trängande, ansåge sig utredningen
emellertid böra tillstyrka anvisande av det av fortifikationsstyrelsen äskade
beloppet 730,000 kronor men förutsatte, att utredningen finge tillfälle att
yttra sig örn ritningar och definitiva kostnadsberäkningar, innan anvisade
medel ställdes till styrelsens förfogande.
En förbättring av marketenterilokalerna på Revingehed synes vara i hög
grad av behovet påkallad redan under nuvarande förhållanden. Än mer angeläget
synes det vara att genomföra ifrågavarande förbättringsarbeten därest,
såsom jag i försvarspropositionen förordat, Revingehed kommer att utgöra
permanent förläggningsplats för en del av Södra skånska infanteriregementet.
Enligt vad jag inhämtat under hand beräknas de föreslagna åtgärderna
bliva tillfyllest för att tillgodose behovet av ifrågavarande utrymmen även
sedan förläggningen ordnats på avsett sätt. Jag har därför i princip intet att
erinra mot att de av fortifikationsstyrelsen i förevarande sammanhang föreslagna
byggnadsarbetena komma till stånd. Mot det för ändamålet såsom erforderligt
beräknade beloppet, 730,000 kronor, har jag ingen erinran att framställa.
Jag förutsätter emellertid, att 1940 års militära byggnadsutredning beredes
tillfälle att yttra sig beträffande uppgjorda ritningar och definitiva kostnadsberäkningar,
innan dispositionsbeslut rörande medlens användande meddelas.
Med hänsyn till angelägenheten av att byggnadsföretaget snarast
igångsättes vill jag föreslå, att en del av det för byggnadsföretagets genomförande
erforderliga beloppet, förslagsvis 130,000 kronor, ställes till förfogande
över tilläggsstat för innevarande budgetår. För budgetåret 1942/43
skulle då erfordras 600,000 kronor.
Ordnande av kraftförsörjningen vid Hälsinge och Älvsborgs
regementen. I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1941/42
hemställde arméförvaltningen örn anvisande av ett belopp av 45,000 kronor
för ordnandet av kraftförsörjningen vid Hälsinge och Älvsborgs regementen
samt anförde därvid huvudsakligen följande:
För Hälsinge regemente levererades råkraften av Gävle stads elektricitetsverk
och nedtransformerades inom en regementets egen station. Distributionen
inom anläggningen ägde rum medelst ett från transformatorstationen
utgående radialt jordkabelnät. På grund av betydande ökning av förbrukningssiffran
genom nyinstallationer komme transformatorn, som redan nu vore
för liten, att inom kort bliva helt otillräcklig.
Transformatorreserv funnes visserligen, men vore otillräcklig. Lågspän
ningsnätet vore radialt, varför byggnaderna genomgående vore enkelmatade,
ett system, som ur säkerhetssynpunkt vore otillfredsställande. Arméförvalt
ningen funne en omläggning till högre distributionsspänning ofrånkomlig.
Vid Älvsborgs regemente rådde enahanda förhållanden. Även vid detta
regemente borde en omläggning ske till högre spänning.
Arméförvaltningen har förnyat sin hemställan om medelsanvisning i sin
skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43.
Departement jchefen.
28
Departements
chefen.
Kungl. Majds proposition nr 270.
Mot arméförvaltningens förslag har jag intet att erinra. De föreslagna åtgärderna
synas snarast böra komma till utförande. Jag förutsätter, att kostnadsberäkningarna
skola visa sig hållbara och beräknar sålunda medelsbehovet
till 45,000 kronor. Beloppet torde i sin helhet böra äskas å tilläggsstat
för innevarande budgetår.
Utvidgning av vattenverken i Boden och Karlst) or g. Medelsäskanden
för ifrågavarande ändamål Ira av arméförvaltningen framställts för
budgetåren 1940/41 och 1941/42. I sin skrivelse rörande medelsbehovet för
nästkommande budgetår har arméförvaltningen återkommit till frågan och
därvid hemställt om anvisande för vattenverkens utvidgning av tillhopa
1,150,000 kronor, därav 925,000 kronor för vattenverket i Boden och 225,000
kronor för vattenverket i Karlsborg.
Vattenverket i Boden. Beträffande vattenverket i Boden må fram
hållas att kommendanten i Bodens fästning anmält till arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse, att vattnet från garnisonens vattenverk vore av mindre
god beskaffenhet och färg. Med anledning härav verkställdes genom fortifikationsstyrelsens
försorg en undersökning i frågan. Denna gav vid handen, att
vattenförbrukningen ökats så avsevärt, att filteranläggningen blivit överbelastad
och att vattnet genom för snabb passage genom filtret bibehållit en brun färgton
och hade mindre god smak. De gamla filterna, s. k. långsamfilter, reparerades
och förefintliga läckor tätades. Vattenbeskaffenheten var dock även
efter dessa arbeten tidvis mycket dålig, vilket bekräftades vid undersökning på
kemiska kontrollbyrån i Stockholm. På fortifikationsstyrelsens föranstaltande
företogs nu ny utredning i ärendet för att undersöka möjligheterna att åstadkomma
en förbättring. Vid denna utredning utgick man från att vattenverket
borde erhålla så stor kapacitet, att det kunde tillgodose det beräknade framtida
vattenbehovet till omkring år 1960. Undersökningen visade, att verket borde
ombyggas för kemisk rening genom fällning, klorering och behandling med
aktivt kol. De befintliga långsamfilterna borde emellertid alltjämt bibehållas
för efterbehandling av vattnet och såsom reserv. För vinnande av avsedd kapacitet
fordrades ombyggnad av pumpstationen, montering av nytt pumpmaskineri
samt omläggning av ny 250 mm. huvudledning. Arbetena kostnadsberäknades
till 600,000 kronor.
I förenämnda skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43 har
arméförvaltningen framhållit bland annat följande:
Vid utarbetandet av förslaget till kemiskt vattenreningsverk hade erfarenheter
icke förelegat örn det moderna luftvapnets förstörelseförmåga. Det
hade dock redan då varit uppenbart, att det icke var praktiskt genomförbart
att utföra det nya vattenverket på sådant sätt, att det kunde motstå verkan
av tunga flygbomber. Vid verkets konstruktiva utformande hade därför
endast iakttagits, att det kemiska verket förlädes på visst avstånd från det befintliga
verket.
Sedan nämnda förslag utarbetats, hade emellertid frågan örn vattenverkets
insprängning i berg väckts. Denna fråga hade ingående diskuterats, vilket
resulterat däri, att det befunnits lämpligt, att, för att så vitt möjligt säkerställa
Kungl. Maj.ts proposition nr 270. 29
leverans av vatten från verket, detta med undantag av råvattenpumpstation
insprängdes i berg.
Strax norr om Bodens vattenverk vid Lule älv stege urberget upp till stor
höjd över älvens yta. I detta berg kunde det nya vattenverket sprängas in
och på så sätt erhålla ett fullt bombsäkert läge. Det i berget insprängda
verket vore avsett att omfatta kemikaliebyggnad, laboratorium, vaktrum, flocknings-
och sedimenteringsbassänger, snabbfilter, renvattenreservoar, renvattenpumpar,
spolvattenpump, avfuktningsanläggning och reservkraftanläggning.
Kåvattenpumpstationen avsåges att förläggas i fullträffsäkert under
jordiskt läge vid älvstranden uppströms örn det befintliga vattenverket, som
i oförändrat skick skulle bibehållas såsom reserv. Det kemiskt renade vattnet
skulle alltså uppfordras direkt till rörnätet utan att gå genom långsamfilterna.
Arméförvaltningen har vidare framhållit, att, därest utvidgningen av vattenverket
komme att utföras enligt de nya planerna, för ändamålet jämlikt fortifikationsstyrelsens
beräkningar komme att erfordras 925,000 kronor.
Vattenverket i Karlsborg. I fråga örn vattenverket i Karlsborg har
i tidigare skrivelser rörande lantförsvarets medelsbehov framhållits, att platsbefälhavaren
i Karlsborg till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse anmält,
att vattenverkets i Karlsborg maskinella anordningar, filter och vattenreservoarer
icke vore avpassade efter nuvarande behov. Vid den undersökning, som
företagits i ärendet, hade styrelsen med hänsyn till den stora livslängd en
vattenledningsanläggning borde ha, beräknat förhållandenas sannolika utveckling
under en tidrymd av 20 å 30 år framåt. Därvid hade samhällets folkmängd
förutsatts komma att ökas till 5,000 personer och för garnisonen maximalt
till 4,500 eller sammanlagt till 9,500 personer. Den framtida specifika
förbrukningen hade beräknats till normalt 200 liter per förbrukare och dygn.
I beräkningarna hade även medtagits behov av vatten för eldsläckning m. m.
För att tillgodose det sålunda beräknade vattenbehovet hade fortifikationsstyrelsen
funnit en ombyggnad av pumpstationen, utökning av Biterna, utbyte
av sönderrostade reservoarer, byggande av vattentorn och nyanläggning av
ledningar oundgängligen erforderliga. Kostnaderna för dessa åtgärder hade
beräknats till 360,000 kronor.
I skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår har arméförvaltningen
framhållit, att planerna angående utvidgningen av vattenverket i Karlsborg,
sedan försök med bergborrad brunn visat, att med sådan brunn ett utmärkt
vatten i tillräcklig kvantitet kunde uppumpas, på sådant sätt ändrats, att
vattenuppfordringen ansetts böra baseras på tillgodogörandet av berggrundsvatten
genom borrbrunnar med djupbrunnspump, vilka tillkomme utöver tidi
gare angivna åtgärder, under det att förut föreslagen ombyggnad av pump
station, utökning av filter och nyanläggning av vissa ledningar kunde utgå
ur förslaget. Befintlig pumpstation med filter m. m. borde bibehållas såsom
reserv, bland annat för brandsläckning. Kostnaderna för det reviderade pro
grammet hade beräknats till 225,000 kronor.
För egen del har jag av vad i ärendet förekommit bibragts den uppfattningen,
att en ombyggnad av vattenverken i Boden och Karlsborg bör ske i
Dep wiemer» Lich
ef ev»,.
Departements
chefen.
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
huvudsaklig överensstämmelse med vad arméförvaltningen i sin skrivelse
rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43 föreslagit. Kostnaderna för
vattenverkens modernisering, 1,150,000 kronor, äro emellertid betydande. Jag
förordar därför, att kostnaden fördelas över mer än ett budgetår och att för
budgetåret 1942/43 för arbetenas påbörjande anvisas ett belopp av 400,000
kronor. Med anvisandet av ytterligare erforderliga medel torde kunna anstå
till senare budgetår.
1 ståndsättning av vattenledningsnätet m. m. vid Göta artilleriregemente.
Sedan arméförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehovet
för nästkommande budgetår anmält behov av snar omläggning av
vattenledningsnätet vid Göta artilleriregemente har ämbetsverkets fortifikationsstyrelse
i skrivelse den 19 januari 1942 i ämnet anfört följande:
Kegementets kasernetablissement hade uppförts år 1895 och det nu befintliga
vattenledningsnätet hade färdigställts några år senare. Enär ledningsrörens
inre diameter genom rostbildning under årens lopp minskats, hade
ledningarnas vattenförande förmåga allt mera avtagit så att det numera vid
stark vattenförbrukning inträffade, att högt belägna tappkranar icke lämnade
något vatten. Det hade även konstaterats, att ingen av regementets brandposter
lämnade tillräcklig vattenmängd för effektiv eldsläckning.
Under utredningens gång hade framkommit, att jämväl avloppsledningsnätet
vid ifrågavarande etablissement vore i behov av omläggning. Avloppsledningsnätet
hade färdigställts i slutet av 1800-talet. Ledningarna vore avsedda
att upptaga såväl kloakvatten som regnvatten. De använda rören hade
emellertid från början haft alltför liten diameter, på grund varav ledningsnätet
icke vore tillräckligt för avledande av de vid regnväder tillförda vattenmängderna.
Vid regnväder uppstode därför översvämningar, varvid kloakvatten
pressades upp genom regnvattenbrunnarna i ledningsnätets nedre del.
Det till ledningsnätet hörande reningsverket, som vore omkring 10 år gammalt,
vore helt igenslammat och åstadkomme ''ingen nämnvärd rening av avlopps
vattnet.
Därest omläggning av båda ledningsnäten utfördes i ett sammanhang skulle
genom användande av gemensamma rörgravar m. m. en besparing på omkring
8,000 kronor uppstå.
Kostnaderna för en omläggning av båda ledningsnäten i ett sammanhang
hade beräknats till 110,000 kronor.
Med stöd av vad sålunda anförts hemställde fortifikationsstyrelsen, att för
budgetåret 1942/43 ett belopp av 110,000 kronor måtte anvisas för ändamålet.
Av fortifikationsstyrelsens skrivelse framgår, att de ifrågasatta omläggningarna
av vattenledningsnätet och avloppsledningsnätet vid Göta artilleriregementes
kaserner äro i hög grad av behovet påkallade. Då kostnadsberäkningarna
icke synas giva anledning till erinran, finner jag mig böra tillstyrka,
att ett anslag av 110,000 kronor anvisas för ändamålet. Med hänsyn till
ärendets brådskande natur synes av beloppet 50,000 kronor böra ställas till
förfogande å tilläggsstat för innevarande budgetår. Återstoden, 60,000 kronor,
torde böra anvisas för budgetåret 1942/43.
Vattenreningsfilter vid inf ant etisk jutskolan. I sin skrivelse
rörande medelsbehovet för budgetåret 1942/43 har arméförvaltningen anmält,
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
att ytterligare ett vattenreningsfilter erfordrades vid infanteriskjutskolan.
Efter företagen utredning av frågan har ämbetsverkets fortifikationsstyrelse
i skrivelse den 2 december 1941 anfört följande:
Det nu befintliga vattenverket, som för närvarande vid normal drift hade
en kapacitet av cirka 120 kubikmeter per dygn, utnyttjades redan till sin fulla
kapacitet. Dessutom skedde tidvis överbelastning av vattenverket, vilket inverkade
menligt på reningsresultatet och ökade driftskostnaderna på grund
av onormalt korta filterperioder.
Med hänsyn till beräknat framtida ytterligare behov samt önskvärdheten
att erhålla någon reserv borde befintlig filteranläggning utbyggas till dubbla
nuvarande kapaciteten, d. v. s. 240 kubikmeter per dygn vid normal belastning.
I samband härmed borde en råvattenpump utbytas, varjämte ny filtersand
samt aktivt kol borde inläggas i filterna. Härjämte syntes i detta sammanhang
en ny renvattenreservoar böra anläggas samt nu befintligt uppvärm
ningssystem med kamin ersättas med elektrisk uppvärmning.
Kostnaderna för ovannämnda arbeten ha beräknats till 45,000 kronor.
Med hänsyn till vad arméförvaltningens fortifikationsstyrelse framhållit
och med tanke på skolans planerade ytterligare utvidgning får jag för egen del
biträda styrelsens föreliggande förslag. Som jag icke har något att erinra mot
kostnadsberäkningen och då det erforderliga beloppet synes böra utan större
tidsutdräkt ställas till förfogande förordar jag, att ett anslag av 45,000 kronor
äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Vissa sjukhuslokaler på Gotland. I sin skrivelse hösten 1939 angående
anslag å kajDitalbudgeten för budgetåret 1940/41 hemställde arméförvaltningen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för uppförande av en
sjukbarack vid Tingstäde för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslagav
90,000 kronor. Sedan denna framställning av Kungl. Majit lämnats utan
avseende, förnyade arméförvaltningen sin framställning i skrivelsen angående
medelsbehovet för budgetåret 1941/42.
Efter förslag av Kungl. Majit har 1940 års urtima riksdag anvisat medel
för byggande av bland annat nytt sjukhus vid Gotlands artillerikår.
Sedan 1940 års militära byggnadsordning anmodats avgiva yttrande i
anledning av medelframställningen beträffande sjukbaracken vid Tingstäde
samt över en av marinförvaltningen i skrivelse den 5 oktober 1940 gjord framställning
om anvisande av medel, 350,000 kronor, för uppförande av en ny
sjukhusbyggnad i Fårösund, ävensom att granska förslaget till det nya sjukhuset
vid Gotlands artillerikår, hemställde utredningen under hänvisning till
att en allmän plan borde uppläggas för ett slutligt ordnande av frågan örn
sjukvårdsplatser för försvarsväsendets olika truppförband och formationer
på Gotland, att Kungl. Majit måtte uppdraga åt utredningen att i samråd med
cheferna för armén, marinen och flygvapnet snarast möjligt utarbeta och till
Kungl. Majit inkomma med förslag jämte kostnadsberäkning å sjukhuslokaler
utöver redan befintliga för olika truppförband och formationer på Gotland.
Genom beslut den 25 april 1941 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsutred
ningen att verkställa ifrågavarande utredning.
Departements
chefen.
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 270.
I skrivelse den 21 juli 1941 har 1940 års militära byggnadsutredning inkommit
med sålunda anbefalld utredning och därav betingat förslag. Ärendet
är av den natur, att en närmare redogörelse för detsamma icke synes böra
lämnas till statsrådsprotokollet; riksdagens vederbörande utskott torde i
stället få beredas tillfälle taga kännedom om förslaget genom de handlingar
som komma att till utskottet överlämnas. Här må emellertid följande fram
hållas.
Byggnadsutredningen har framhållit, att vid frågans behandling överläggningar
ägt rum med representanter för försvarsgrenscheferna och medicinalstyrelsen,
med dåvarande landshövdingen i Gotlands län och med militärbefälhavaren
på Gotland och att i maj 1941 besök avlagts vid de olika sjukhusinrättningarna
på Gotland. Efter att ha lämnat en redogörelse för de nuvarande
för fredsförhållanden avsedda militära sjukvårdsanstalterna och för
de anstalter som vidtagits eller planerats för tillgodoseende av sjukvården
under krigstid har byggnadsutredningen sammanfattningsvis redogjort för de
riktlinjer, efter vilka den militära sjukvården delvis i samarbete med civila
sjukvårdsinrättningar borde ordnas. Utredningen har i samband härmed in
hämtat upplysningar rörande storleken av den till Gotland förlagda fredspersonalstyrkan
och dennas fördelning å olika förband. Utredningen, som i
vad avser krigssjukvården icke ansett sig böra göra annat uttalande än att densamma
— med undantag av vissa av utredningen antydda spörsmål, som kunde
böra i annat sammanhang närmare utredas — syntes i stort sett vara tillfredsställande
tillgodosedd, har framlagt en plan för ett slutligt ordnande av frågan örn
militära sjukvårdsplatser på Gotland ävensom ett med ritningar kompletterat
förslag till utformningen av de byggnadsåtgärder, som erfordrades för
planens genomförande. Förslaget avser uppförande av en sjukbarack vid
Gotlands infanteriregemente, ett truppförbandssjukhus vid Gotlands artillerikår,
en reservplatsbarack å Visborgs slätt, en sjukbarack samt en reservplats
barack vid Tingstäde, en reservplatsbarack vid Tofta skjutfält, ett truppförbandssjukhus
med sjukbarack vid Gotlands kustartillerikår i Fårösund samt en
reservplatsbarack å Fårön. Kostnaderna för förslagets genomförande lia av utredningen
beräknats till 802,000 kronor. Kostnaden för ordnandet av det för
Gotlands artillerikår avsedda sjukhuset, 200,000 kronor, kunde emellertid
enligt utredningens mening bestridas av det av 1940 års urtima riksdag för
ordnandet av förläggningen vid kåren anvisade anslaget, varför nu erfordrades
(802,000 — 200,000 =) 602,000 kronor. Av nämnda belopp belöpte på åtgärder,
som borde vidtagas med anlitande av medel, anvisade såsom kapitalinvestering
i arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond, 312,500
kronor, medan ett belopp av 290,000 kronor erfordrades för ordnandet av de
marina sjukhusfrågorna.
I ärendet ha utlåtanden avgivits av arméförvaltningens fortifikationsoch
sjukvårdsstyrelser, marinförvaltningen och flygförvaltningen. Fortifika
tionsstyrelsen, sjukvårdsstyrelsen och flygförvaltningen lia icke haft något
att erinra mot vad byggnadsutredningen föreslagit. Marinförvaltningen åter
har framställt viss erinran i fråga örn truppförbandssjukliuset i Fårösund.
I sin skrivelse rörande medelsbehovet för 1942/43 har arméförvaltningen
Kungl. Maj:ts proposition nr 270. 33
hemställt om anvisande av förenämnda belopp, 312,500 kronor, för ordnandet
av sjukvården på Gotland.
Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 29 augusti 1941 rörande vissa
medelsäskanden å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 hemställt om anvisande
för en ny sjukhusbyggnad i Fårösund av 350,000 kronor. Marinförvaltningen
har ansett en ökning av golvytan i det av byggnadsutredningen föreslagna
för Gotlands kustartillerikår avsedda truppförbandssjukhuset ofrånkomlig
närmast för tillgodoseende av utrymmesbehovet för en i sjukhuset ingående
isoleringsavdelning. Kostnadsökningen härför har uppskattats till 10,000
kronor. Vidare har marinförvaltningen anfört betänkligheter i och för sig
i fråga örn det av byggnadsutredningen för sjukhusbyggnaderna beräknade
beloppet och förordat en ökning med 50,000 kronor, i följd varav
de sammanlagda byggnadskostnaderna borde beräknas till (290,000 + 10,000
50,000 ==) 350,000 kronor.
Genom remiss den 10 april 1942 anbefalldes 1940 års militära byggnadsutredning
att under beaktande av de förändringar i fredsorganisationen för till
Gotland förlagda truppförband, som förordats i det vid propositionen 1942: 210
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, skyndsammast
avgiva förnyat utlåtande angående plan för militära sjukhusbyggnader på Gotland.
Med anledning härav har militära byggnadsutredningen anfört, att -—
med hänsyn till att de styrkeförhållanden som utredningen utgått ifrån icke
vore en gång för alla givna utan kunde variera från tid till annan -— nyssnämnda
förändringar i fredsorganisationen syntes vara alltför obetydliga för
att föranleda ändring i den föreliggande sjukhusbyggnadsplanen. Byggnadsutredningen
hade i ärendet även samrått med t. f. generalfältläkaren.
Byggnadsutredningens förslag till lösning av sjukvårdsfrågorna på Gotland Departement
har jag funnit mig kunna i allt väsentligt biträda. Jag förordar därför att chefen.
detsamma genomföres. Mot de beräknade å arméförvaltningens delfond belöpande
kostnaderna ha erinringar icke försports. Jag föreslår därför, att ett
belopp av 312,500 kronor anvisas för budgetåret 1942/43 såsom kapitalinvestering
i nämnda fond.
Vad åter angår de å marinförvaltningens delfond belöpande kostnaderna
för utbyggnadsprogrammets realiserande anser jag mig icke böra frångå
byggnadsutredningens beräkningar utan förutsätter, att utbyggnaden skall
kunna genomföras inom den av utredningen beräknade kostnadsramen,
vilken för övrigt även godtagits av 1941 års försvarsutredning. Då emellertid,
såsom av marinförvaltningens skrivelse i ämnet framgår, utredning
pågår om de markförvärv, som bliva erforderliga vid ett genomförande av
förslaget i denna del, torde medel för närvarande, i avbidan på slutförandet
av nämnda utredning, icke böra äskas för uppförande av sjukhusbyggnad för
Gotlands kustartillerikår.
Ordnande av förläggningen vid ridskolan. I skrivelse den 27 mars
1941 gjorde arméförvaltningens fortifikationsstyrelse framställning om an
Bihang
till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 270. 885 42 3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
visande av anslag till ordnande av förläggningen vid ridskolan oell framlade
därvid jämväl förslag till reglering av mellan ridskolan oell Strömsholms
hingstdepå föreliggande markfrågor.
Ridskolan hade, erinrade styrelsen, genom 1936 års försvarsordning organiserats
såsom en för armén gemensam rid- och körskola, innebärande en
icke oväsentlig utökning av skolans verksamhet. Med anledning därav hade
i enlighet nied beslut av Kungl. Majit den 12 mars 1938 till skolan överlåtits
vissa för dess verksamhet nödvändiga markområden, vilka tidigare disponerats
av hingstdepån respektive domänstyrelsen. Dessa områden hade emellertid
visat sig vara otillräckliga för skolans behov och nya förslag till frågans
lösning hade dryftats. Efter sammanträffande å ort och ställe hade representanter
för fortifikationsstyrelsen och lantbruksstyrelsen enats örn en lösning
av följande ungefärliga innebörd (siffror och litterabeteckningar hänföra sig
till skrivelsen bilagda ritningar):
Hingstdepån skulle till ridskolan överlämna två å en vid skrivelsen fogad
karta med blå färg angivna områden med därå befintliga byggnader.
Ridskolan skulle till hingstdepån överlämna byggnaden nr XY manskapsköket,
nr XVII källare och proviantförråd samt nr XXIII vedskjul vid manskapsköket
med till manskapsköket hörande markområden.
Ridskolan skulle till förmån för depån avstå nyttjanderätten till byggnaden
litt E smedjevinden (nu marketenteri), byggnaden litt G, tillfälliga förvaltarbostaden,
samt södra åsen, denna senare såsom kompensation för de överlåtna
ängarna mellan Strömsholms kanal och landsvägen Kolbäck—Strömsholm
(det ena av ovanberörda å kartan med blå färg angivna områden).
Slutligen skulle hingstdepån erhålla kompensation för överlåtna byggnader
på så sätt, att fortifikationsstyrelsen för depån uppförde motsvarande
byggnader (bostadshus) i stället för de överlämnade.
Den föreslagna lösningen vore, yttrar fortifikationsstyrelsen, ur ridskolans
synpunkt synnerligen önskvärd, i det att skolan och hingstdepån bleve i markhänseende,
så långt förhållandena i övrigt medgåve, oberoende av varandra.
Fortifikationsstyrelsen har i fortsättningen anfört följande:
Därest ovan framlagda förslag till reglering av markfrågan mellan ridskolan
och Strömsholms hingstdepå skulle genomföras, inverkade detta jämväl på
skolans byggnadsfrågor.
Enär det nuvarande manskapsköket enligt ovanberörda plan skulle överlämnas
till hingstdepån, erfordrades nybyggnad av matinrättning för ridskolans
räkning. Även smedjevinden, som för närvarande användes såsom
marketenteri, skulle gå förlorad för ridskolan. Ridskolan vore i trängande
behov av ny manskapskasern. Chefen för ridskolan hade nu föreslagit, att en
sådan kasern för 80 man skulle uppföras, eventuellt sammanbyggas med matinrättningen,
att viss del av den nuvarande manskapskasernen, som vore
otidsenlig och otillfredsställande ur hygienisk synpunkt, skulle omändras till
marketenteri samt att densamma i övrigt skulle tagas i anspråk såsom sjukavdelning,
förråd och förläggningsreserv. Genom nybyggnad av en kasern
vunnes bland annat, att omkring 20 furirer, för vilka det s. k. värdshuset i
närheten av Strömsholms slott för närvarande förhyrdes såsom bostad för en
årlig kostnad av 2,000 kronor, kunde förläggas i skolans egen byggnad.
Nu skisserade åtgärder syntes med nödvändighet böra vidtagas, innan en
markreglering enligt ovan kunde komma till stånd.
För förläggningen erfordrades, framhåller fortifikationsstyrelsen, jämväl
ytterligare åtgärder, vilka dock ej i samma utsträckning vore beroende av
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
markregleringens genomförande. Visserligen vore ett bostadshus med fyra
lägenheter nyligen uppfört (medel anvisades av 1938 års riksdag) och enligt
det föreliggande förslaget skulle en bostadsbyggnad —- å kartan betecknad
med nr 48 — överlämnas från hingstdepån till ridskolan. Förstnämnda byggnad
vore emellertid tagen i anspråk för fyra stallbetjänter och den senare
avsåges för kvinnlig kökspersonal och för gifta furirer, som vore kommenderade
såsom befäl eller elever vid skolan. Skolans betjäningspersonal enligt
stat uppginge till 8 manliga, varav för närvarande en vore ogift. Av dessa,
som sålunda icke kunnat inkvarteras i förstnämnda byggnad, hade en inflyttat
i egen bostad cirka tre kilometer från arbetsplatsen, en hyrde bostad av hingstdepån
och en — den ogifte — i en lägenhet tillhörande Strömsholms slottsförvaltning.
Hingstdepåns bostad bleve dock inom en nära framtid erforderlig
för depåns eget behov, och därmed vore denna familj utan bostadsmöjlighet.
Vad den ogifte beträffade vore hans bostad av den kvalitet, att den knappast
bomme att godkännas vid en etentuell sundhetsinspektion. Den fjärde extraordinarie
befattningshavaren, som icke erhållit tillfredsställande bostad vore
den nuvarande eldaren, för vars inkvartering vore upplåtet ett gammalt torp
örn ett runi och kök, utan några bekvämligheter. Det vore sålunda nödvändigt
att ytterligare ett bostadshus med fyra lägenheter — vardera örn två rum och
kök — uppfördes.
Vidare erfordrades nybyggnad av stall för 30 hästar. Detta behov sammanhängde
med ridskolans nya funktion såsom körskola. Tidigare närda förhoppningar
att kunna tillgodose detta behov genom disposition av en hingstdepån
tillhörig stallbyggnad hade icke infriats, enär depån numera behövde ifrågavarande
byggnad för egen räkning.
Skostall behövde uppföras för den praktiska undervisningen i hovbeslag
under vintern. Enligt vad skolchefen meddelat, omfattade denna utbildningsgren
samtliga skolans elever, och frånvaron av lämplig lokal för undervisningen
vore ofta besvärande.
Slutligen erfordrades bostäder åt redogöraren och expeditionsunderofficeren.
Redogöraren hade till föregående vår bott och expeditionsunderofficeren
bodde alltjämt i den s. k. tillfälliga förvaltarbostaden, vilken enligt ovanberörda
plan skulle av ridskolan avstås till hingstdepån. Redogöraren hade
sedermera på privat väg kunnat anskaffa bostad, vilken han emellertid
ämnade behålla efter avgång från sin tjänst den 1 oktober 1942. Tjänstebostäder
åt redogöraren och expeditionsunderofficeren kunde emellertid iordningställas^
en byggnad —> nr 47 — belägen å ett av de områden, som enligt
markregleringsplanen skulle tillfalla ridskolan. Viss modernisering av nämnda
byggnad bleve emellertid erforderlig.
Enligt av fortifikationsstyrelsen verkställda beräkningar skulle här berörda
byggnadsarbeten för ridskolans del draga en kostnad av 540,000 kronor. Uppförandet
av byggnader för hingstdepåns räkning i stället för de av depåns
byggnader, som enligt regleringsplanen skulle tillfalla ridskolan, komme enligt
ett av vederbörande slottsarkitekt upprättat förslag att belöpa sig på
cirka 81,600 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde fortifikationsstyrelsen,
som funne det önskvärt att ridskolans mark- och byggnadsfrågor
snarast och i ett sammanhang finge sin lösning, att Kungl. Maj:t måtte dels
fastställa berörda regleringsplan, dels ock föreslå riksdagen att för angivna
byggnadsändamål anvisa ett belopp av 621,600 kronor.
Inspektören för kavalleriet har dels tillstyrkt bifall till förslaget örn inarkreglering
mellan ridskolan oell hingstdepån dels ock anfört, att det syntes
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
oundgängligen nödvändigt, att förläggningsfrågorna för personal av olika
kategorier löstes, så att nuvarande trånga, osunda och i övrigt otillfredsställande
förläggningslokaler snarast bleve ersatta av tidsenliga byggnader
m. m. samt att stallutrymmena bleve utökade i erforderlig utsträckning.
Chefen för fjärde arméfördelningen, cliefen för armén och lantbruksstyrelsen
ha förklarat sig intet ha att erinra mot den gjorda framställningen.
1940 års militära byggnadsutredning har i ett den 23 januari 1942 avgivet
utlåtande anfört, att utredningen i och för sig intet hade att erinra mot den
föreslagna regleringen av markområdena mellan de båda institutionerna. Dock
syntes denna frågas lösande icke för närvarande vara så trängande, att statsverket
borde påtaga sig större ekonomiska uppoffringar allenast härför. Behovet
av de föreslagna byggnadsarbetena, frånsett i vad mån de samhöra med
markregleringsfrågan, syntes böra prövas för sig vad beträffade
nya manskapslokaler för ridskolan,
stallbyggnader m. m. för ridskolan pcb
bostadsbyggnader för ridskolan och hingstdepån.
Börande de föreslagna nya manskapslokalerna för ridskolan syntes följande
vara att beakta:
Utredningen kunde efter besök på platsen vitsorda, att den nuvarande
manskapskasernen vore för sitt nuvarande ändamål otillfredsställande och
icke motsvarade de anspråk, som numera måste ställas på lokaler avsedda för
mera stadigvarande manskapsförläggning. En ombyggnad av densamma till
ändamålsenliga förläggningslokaler torde kräva betydande kostnader och
syntes icke vara att tillråda. Ej heller syntes den nuvarande marketenterilokalen
på smedjebyggnadens vind fylla skäliga krav på en dylik lokal.
Enligt uppgift vore liandräckningsmanskap förlagt vid ridskolan praktiskt
taget året runt. Under nu rådande förhållanden skedde avlösning ungefär
var fjärde månad. Under normala förhållanden beräknades emellertid tiden
för varje kontingents förläggning vid skolan bliva omkring sex månader. Enligt
utredningens mening borde åtgärder följaktligen vidtagas för att skapa
bättre förläggningsförhållanden för manskap vid ridskolan, varför utredningen
biträdde det framlagda förslaget, att en ny kasern för 80 man, därav 24 furirer,
finge uppföras. De till 104,000 kronor upptagna kostnaderna syntes enligt
utredningens uppfattning vara väl lågt beräknade, enär byggnaden borde uppföras
av mera permanent typ än vanlig baracktyp. Dock syntes med fördel
en byggnad av trä kunna komma i fråga, uppförd i två våningar enligt utred
ningens enklare standardtyp för kaserner å övningsplatser och dylikt. Kostnaderna
för en förläggningsbyggnad, som motsvarar dessa krav kunde uppskattas
till 130,000 kronor.
Den nuvarande matinrättningsbyggnaden vore otvivelaktigt likaledes
mindre tillfredsställande, ej minst ur utrymmessynpunkt, vilket ävenledes
framhållits av militieombudsmannen i dennes tjänsteskrivelse till fortifikationsstyrelsen
den 22 april 1939. Utredningen funné sig sålunda icke hava
något att erinra mot att den föreslagna nybyggnaden för ändamålet bomme
till stånd. För den nya matinrättningen hade emellertid enligt utredningens
mening upptagits ett för högt belopp. Kostnaderna borde kunna begränsas
till 75,000 kronor, därvid hänsyn tagits till att nuvarande köksinredning åtminstone
i viss utsträckning borde kunna komma till användning i det nya
köket.
Den nuvarande kasernen borde enligt utredningens mening icke såsom
föreslagits utnyttjas för inredande av ett manskapsmarketenteri. Lämpligare
syntes vara, att med hänsyn till den relativt ringa manskapsstyrkan marke
-
37
Kungl. Majlis proposition nr 270.
tenterilokalema anslötes till den nya matinrättningsbyggnaden, i vilket fall
naanskapsmatsalen kunde vid behov med fördel komma till användning som
komplettering av dessa lokaler samt utnyttjas som fritidslokal, och marketenteriutrymmena
sålunda icke oväsentligt begränsas.
Den äldre kasernen kunde tagas i anspråk för andra behov, främst för
sjukvården och därjämte för reservförläggning, förråd och dylikt.
Det upptagna beloppet, 20,000 kronor, för omändringsarbeten i den nuvarande
kasernen borde kunna täcka kostnaderna härför ävensom lämna
erforderligt bidrag för utbyggnad av den nya matinrättningsbyggnaden med
marketenterilokaler.
Körande stallbyggnader m. m. för ridskolan ansåge sig utredningen böra
framhålla följande:
Enligt remisshandlingarna förelåge trängande behov av stall för ytterligare
30 hästar. Vid av utredningen företaget besök på platsen, varvid även
chefen för hingstdepån varit närvarande, hade bekräftats, att ridskolan icke
kunde räkna på tillgång till utrymmen i hingstdepåns stallar utöver de utrymmen
skolan redan förfogade över, enär depån numera själv behövde taga
sina återstående stallutrymmen i anspråk. Chefen för ridskolan hade uppgivit,
att 30 nya platser utgjorde minsta behovet, och att det vore önskvärt, örn
antalet kunde ökas till åtminstone 40.
Kostnaden för den nya stallbyggnaden, 78,000 kronor, syntes vara för högt
beräknad, örn antalet spiltor begränsades till 30. Beträffande vad chefen för
ridskolan anfört rörande behovet av ytterligare stallutrymmen kunde utredningen
givetvis icke göra något uttalande men förutsatte, att denna fråga i
viss mån samhörde med nyorganisationen inom försvarsväsendet. Utredningen
holle emellertid före att, därest ett ökat behov av stallutrymme förefunnes,
detsamma av byggnadsekonomiska skäl borde tillgodoses i samband
med den föreslagna nybyggnaden. Utredningen ansåge under sådana förhållanden
skäl föreligga att i kostnadssammanställningen upptaga ett för
byggnaden beräknat belopp av 78,000 kronor.
För den praktiska undervisningen i hovbeslag användes vintertid hästoperationsrummet.
Det ansåges emellertid olämpligt att använda detta rum
för sådant ändamål och därför hade föreslagits, att ett nytt skostall skulle
uppföras. Enligt chefen för ridskolan vore det tillräckligt, om byggnaden
uppfördes som en uppvärmbar hall av trä med stensatt golv, i vilken utrymme
funnes för cirka 15 elever och för undervisningen erforderligt antal hästar.
För den teoretiska undervisningen skulle operationssalen och rum i slottet
kunna disponeras, varför någon lektionssal ej erfordrades. Utredningen
ville biträda vad ridskolans chef sålunda föreslagit. Kostnaderna för skostallet
kunde begränsas till högst 10,000 kronor.
Vad slutligen gällde örn- och nybyggnader av bostadslägenheter för ridskolan
och hingstdepån ville utredningen anföra följande:
Enligt det framlagda förslaget skulle ridskolan tillföras två lägenheter
örn fyra rum och kök samt fyra lägenheter om två rum och kök genom övertagande
av byggnaderna nr 47 och 48 samt fyra lägenheter örn två rum och
kök genom uppförande av en nybyggnad.
Lägenheterna inom byggnaden nr 47 disponerades för närvarande av
smed och fodermarsk vid hingstdepån. Dessa lägenheter skulle moderniseras
och användas som bostäder åt redogörare och expeditionsunderofficer
vid ridskolan, vilka för närvarande förhyrde bostäder, den förre av slottsförvaltningen
och den senare i den s. k. tillfälliga förvaltarebostaden. De för
moderniseringen beräknade kostnaderna 10,000 kronor föranledde ingen
erinran från utredningens sida.
38
Kungl. Majlis proposition nr ,''J7''0.
De fyra bostäderna om två rum oell kök inom byggnaden nr 48 skulle
enligt förslaget av ridskolan disponeras för kvinnlig kökspersonal oell för
gifta furirer, kommenderade som befäl eller elever vid skolan. För nu angivna
ändamål behövde samtliga dessa lägenheter tagas i anspråk. Några
ombyggnadsarbeten skulle icke ifrågakomma.
Intet syntes vara att erinra mot uppförande av den föreslagna nybyggnaden
för fyra stallbetjänter. Bostäderna syntes kunna uppföras enligt en
mindre lägenhetstyp örn 45 å 50 kvadratmeter golvyta. De beräknade kostnaderna,
50,000 kronor, syntes skäliga.
Vad anginge hingstdepåns lägenheter, hade chefen för hingstdepån framhållit,
att depån ansett sig kunna medgiva den ifrågasatta markregleringen
under förutsättning, att depån kompenserades för de bostäder som avstodes
till ridskolan. Det vore av särskild vikt, att de bostäder, som bomme att
iordningställas för depån, gåves samma standard som depåns övriga personalbostäder.
Enligt föreliggande förslag skulle nuvarande manskapsköket, eventuellt
efter ombyggnad, omändras till bostäder åt smed och fodermarsk vid
hingstdepån, vilka nu hade sina bostäder i byggnad nr 47. Vidare skulle
som ersättning för den till ridskolan likaledes överlämnade byggnaden nr
48 uppföras en nybyggnad, innehållande fyra lägenheter örn två rum och
kök. Denna byggnad syntes kunna uppföras på liknande sätt som nybyggnaden
inom ridskolans område. Därjämte skulle inredas två enkelrum för
ogift personal (elever vid hingstdepån) i magasinsbyggnaden vid matinrättningen.
Beträffande dessa enkelrum ville utredningen erinra, att desamma icke
kunde krävas som ersättning för mistade lägenheter. Hingstdepåns chef
hade också medgivit, att depån icke hade anspråk på att fortifikationsstyrelsen
skulle ombesörja denna inredning. Örn sådan inredning ansåges böra komma
till stånd, skulle den utföras genom depåns försorg. Det bostadshus, som
för närvarande beboddes av ridskolans expeditionsunderofficer, den s. k.
tillfälliga förvaltarebostaden, skulle återgå till hingstdepån.
Hingstdepåns chef hade vidare anfört, att ifrågasatt tillbyggnad av nuvarande
matinrättningsbyggnaden borde kunna undvikas, örn i denna byggnad
anordnades endast en bostad örn tre rum och kök för smeden. För fodermarsken
skulle bostad kunna inredas i den s. k. tillfälliga förvaltarebostaden.
Kostnaderna för omändringen av matinrättningsbyggnaden till smedsbostad
och tillfälliga förvaltarebostadens omändring och modernisering till bostad
åt fodermarsken borde kunna begränsas till 10,000 kronor.
Kostnaden för inredning av elevbostäder i magasinsbyggnaden borde på
grund av vad därom ovan anförts icke upptagas i detta sammanhang.
Mot det för nybyggnaden upptagna beloppet 50,000 kronor hade utredningen
intet att erinra. De för hingstdepåns personalbostäder upptagna
kostnaderna 68,000 kronor skulle alltså reduceras till (10,000 + 50,000 =)
60.000 kronor.
Byggnadsutredningen ville icke motsätta sig denna bostadsbyggnadsplan,
som resulterade däruti, att ridskolans personal och i viss mån dess elever
av furirs ställning bereddes tillgång till erforderliga bostäder. Att i trakten
inom skäligt avstånd från ridskolan kunna förhyra lägenheter, syntes uteslutet,
i all synnerhet som slottsförvaltningen tillhöriga bostäder icke längre
stöde till buds för ändamålet.
Kostnaderna kunde sålunda upptagas till för ridskolans arbeten (130,000 +
75.000 + 20,000 + 78,000 + 10,000 + 10,000 + 50,000 =) 373,000 kronor och
för hingstdepåns arbeten 60,000 kronor. Till dessa belopp torde såsom
fortifikationsstyrelsen föreslagit för yttre ledningar och planeringsarbeten
m. m. samt för oförutsedda utgifter böra läggas 20 procent eller respektive
Kungl. Maj:ts proposition nr 270. 39
74.600 och 12,000 kronor, varför de slutliga kostnaderna skulle uppgå till
447.600 kronor respektive 72,000 kronor eller tillsammans 519,600 kronor,
vilket belopp kunde avrundas till 520,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts har 1940 års militära byggnadsntredning
tillstyrkt dels fastställelse av den framlagda planen för fördelning
av dispositionsrätten till mark och byggnader mellan ridskolan och Strömsholms
hingstdepå m. m. dels ock att till fortifikationsstyrelsens förfogande
måtte ställas ett reservationsanslag av 520,000 kronor för tillgodoseende av
ridskolans byggnadsbehov och för utförande av ovannämnda nvbyggnadsoch
förändringsarbeten för hingstdepåns räkning.
1941 års försvarsutredning, som avgivit sitt betänkande innan byggnadsutredningens
utlåtande förelegat, har biträtt fortifikationsstyrelsens förslag
örn anvisande av medel för ifrågavarande ändamål samt därutöver förordat
uppförandet av ett nytt ridhus, kostnadsberäknat till 300,000 kronor,
ävensom vinterboning av stallar, för vilket ändamål beräknats 50,000 kronor.
Kostnaderna för erforderliga ny- eller ombyggnadsåtgärder ha av försvarsutredningen
beräknats till inalles 945,000 kronor.
Av det anförda framgår, att frågan om vissa nybyggnads- och omändringsarbeten
vid ridskolan å Strömsholm sedan länge varit aktuell men att en rationell
lösning måst uppskjutas i avvaktan på en blivande reglering av dispositionsrätten
till viss mark och vissa byggnader mellan ridskolan och Strömsholms
hingstdepå, Förelag till en dylik markreglering har nu framlagts och
tillstyrkts av samtliga av frågan berörda myndigheter. Förslagets genomförande
medför för statsverket kostnader endast såtillvida, att vissa byggnadsarbeten
därigenom nödvändiggöras. Ehuru jag i likhet med byggnadsutredningen
finner det i viss mån tveksamt, om staten nu bör ikläda sig utgifter
för ifrågavarande ändamål, kan jag å andra sidan icke se bort ifrån de fördelar,
som ernås dels därigenom att ridskolans och hingstdepåns områden bliva var för
sig sammanförda till en enhet, dels därigenom, att ifrågavarande byggnadsarbeten
kunna utföras i samband med de byggnadsarbeten i övrigt vid ridskolan,
som enligt det föregående äro erforderliga. För egen del vill jag därför
ej motsätta mig markregleringens genomförande. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj:! att meddela i ämnet erforderliga bestämmelser.
Beträffande de ifrågasatta byggnadsarbetena vill jag erinra, att 1941 års
försvarsutredning utgått från att ridskolan alltjämt kommer att vara förlagd
till Strömsholm samt att utbildningen därstädes kommer att bedrivas under i
huvudsak oförändrad organisation. Viss utökning av verksamheten har dock
föreslagits, bland annat innebärande att remontdressyr skulle komma att bedrivas
i större omfattning än vad för närvarande är fallet. Den ordinarie personalen
vid skolan har på grund härav föreslagits utökad med en lärare. Försvarsutredningen
har i detta sammanhang gjort en sammanställning av vid
skolan under den närmaste femårsperioden erforderliga byggnadsarbeten och
därvid upptagit — förutom av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse föreslagna
arbeten till en kostnad av tillhopa 540,000 kronor — jämväl nytt ridhus
■och vinterboning av stallar till en sammanlagd kostnad av 350,000 kronor,
Departements
chefen.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
vartill komrne administrationskostnader m. m. med 6 procent å sistnämnda
båda belopp. För bostad för den nye läraren synes utredningen icke ha
beräknat medel.
I försvarspropositionen har försvarsutredningens förslag till organisation
av ridskolan i huvudsak av mig biträtts, varvid jag emellertid förutsatt, att
tillkomsten av den nye läraren ej skall föranleda särskilda kostnader för tjänstebostad.
För egen del finner jag bärande skäl tala för att nybyggnads- och ändringsarbeten
komma till utförande vid ridskolan på sätt av byggnadsutredningen
föreslagits. Såsom av byggnadsutredningens utlåtande framgår har ridskolans
chef uppgivit såsom önskvärt, att antalet platser i det nya häststallet ökas till
åtminstone 40. Ehuru försvarsutredningen i sitt betänkande räknade med
endast 30 platser, har jag även i detta hänseende på av byggnadsutredningen
anförda skäl funnit mig böra ansluta mig till dess förslag, vilket inrymmer
marginal för en utökning av antalet stallplatser.
I samband med de av byggnadsutredningen förordade arbetena, vilka i
enlighet med dess kalkyler torde kunna kostnadsberäknas till 448,000 kronor,
synas jämväl de av försvarsutredningen föreslagna byggnadsföretagen, nytt
ridhus och vinterboning av stallar, böra utföras. För sistnämnda ändamål
torde inalles i runt tal 370,000 kronor vara erforderliga, vadan det sammanlagda
belopp, som i detta sammanhang bör ställas till förfogande, kan beräknas
till 818,000 kronor. Då det synes önskvärt, att arbetena med det snaraste
igångsättas, torde av detta belopp 150,000 kronor böra anvisas på tilläggsstat
för innevarande budgetår och återstoden för budgetåret 1942/43. Anmärkas
må, att det av mig förordade anslaget ej är avsett att täcka kostnaderna för
utförande av förutnämnda nybyggnads- och ändringsarbeten för hingstdepåns
räkning. Sistnämnda anslagsfråga torde i sinom tid komma att anmälas av
chefen för jordbruksdepartementet.
Ordnande av förläggningen för arméhundgården och arméhundskolan.
Sedan riksdagen (skrivelse nr 4) godkänt i propositionen
1941:155 framlagt förslag rörande utvidgning och ändrad organisation av
arméhundväsendet, ha bestämmelser i ämnet meddelats av Kungl. Hajd.
Enligt dessa bestämmelser utgöres arméns hundväsende av arméhundgården
med arméhundskolan samt truppförbandshundgårdarna. Arméhundväsendet
är direkt underställt chefen för armén och har till huvuduppgift att tillgodose
arméns behov av för militära ändamål dresserade hundar samt utbilda för
deras användning, skötsel och vård erforderlig personal. Arméhundgården
jämte arméhundskolan är förlagd till Västernorrlands regemente, vars gamla
lägerplats Övergård invid Sollefteå disponeras för ändamålet. Utbildning
i arméhundtjänst äger rum dels vid arméhundskolan, dels vid truppförbandshundgårdarna.
I skrivelse den 19 juni 1941 hemställde arméförvaltningens fortifikationsstyrelse,
att ett anslag av 500,000 kronor måtte anvisas för ordnande av förläggningen
för arméhundgården och arméhundskolan. Förslaget innebar
följande:
41
Kungl. Maj.ts proposition nr ''270.
En nu för bostadsändamål utnyttjad f. d. sjukhusbyggnad på ifrågavarande
övningsfält skulle tagas i anspråk för inrymmande av expeditionslokaler och
två tjänstebostäder för underofficerare. Å tomtplatsen invid denna byggnad
skulle uppföras fyra nya byggnader för elevförläggning, marketenteri- och
lektionssalar, tjänstebostäder för dressörer m. fl. samt förråd, varvid å tomten
befintliga äldre byggnader av synnerligen bristfällig beskaffenhet skulle
rivas. Två av de provisoriska baracker, som hittills använts av arméhundgården,
skulle varmbonas och användas som officersförläggning. En tredje
barack skulle flyttas och varmbonas för att användas som dagrum m. m. för
officerare. En förläggningsbyggnad för handräckningsmanskap skulle uppföras,
varefter två hittills av arméhundgården använda baracker skulle enligt
av chefen för Västernorrlands regemente uttryckt önskan återlämnas till regementet.
En barack skulle flyttas till ny plats och varmbonas för att användas
till förråd för hundutrustning. I två hundstallar samt i expeditions- och
operationsrum skulle utföras värme-, sanitets- och elektriska installationer.
Vidare skulle yttre avloppsnät anläggas och åtgärder vidtagas för förläggningsområdets
försörjning med vatten och elektrisk energi.
Sedan arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i skrivelse den 10 juli
1941 anfört, att vissa åtgärder omedelbart måste vidtagas för att icke allvarliga
olägenheter skulle uppstå för den vid arméns hundväsende bedrivna uppfödnings-
och utbildningsverksamheten, har Kungl. Majit genom beslut den
8 augusti 1941 medgivit, att ett belopp av högst 93,000 kronor finge av
styrelsen disponeras för ifrågavarande ändamål från det å förskottsstaten
för försvarsväsendet under kapitalbudgeten uppförda förskottsanslaget Eörsvarsberedskapens
stärkande i allmänhet (VII b). Beloppet skulle användas
för yttre ledningar för vatten och avlopp, yttre elektriska ledningar med
transformator, inre elektriska belysnings-, värme- och sanitära installationer
i hundstallarna samt i expedition och operationsrum, vinterboning av officersoch
underofficersbaracker samt flyttning av en barack ävensom provisoriska
arbeten inom f. d. sjukhuset.
I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1942/43
har arméförvaltningen hemställt, att Kungl. Majit måtte äska det återstående
beloppet, (500,000 — 93,000=) 407,000 kronor, för fullföljande av ifrågavarande
bvggnadsarbeten i enlighet med fortifikationsstyrelsens skrivelse av
den 19 juni 1941.
1940 års militära byggnadsutredning, som yttrat sig ärendet, har anfört,
att tjänstebostäder enligt utredningens mening icke borde uppföras av statsverket
försåvitt icke speciella förhållanden därtill föranledde. Enligt vad
utredningen under hand inhämtat från Sollefteå stads myndigheter rådde i
denna stad för närvarande stor brist på bostadslägenheter, varför personalen
vid arméhundgården och arméhundskolan skulle få mycket svårt att finna
lämpliga bostäder, örn sådana icke tillhandahölles vid förläggningen. Dessa
svårigheter skulle enligt vad som uppgivits från militärt håll menligt inverka
på tjänstens utövande och rekryteringen av personalen. Utredningen ville på
grund härav icke motsätta sig anordnandet av nu ifrågasatta bostadslägenheter.
I övrigt har emellertid utredningen ansett sig kunna ifrågasätta vissa
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
Departements
chefen.
modifikationer i byggnadsplanerna, vilka av utredningen beräknas medföra en
besparing av sammanlagt 77,000 kronor. Beträffande den närmare innebörden
av utredningens ändringsförslag torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Här torde endast böra framhållas, att utredningen erinrat, att i en av byggnaderna
inrymts bostad för en vaktmästare, som vore anställd av Västernorrlands
regemente för att öva tillsyn över lägret vid Övergård. Denne hade för
närvarande sin bostad i en byggnad, som vore avsedd att rivas. Då befattningen
uppgivits allt fortfarande vara erforderlig och bostad icke syntes
kunna uppdrivas inom samhället, ville utredningen icke motsätta sig, att bostad
för denne befattningshavare uppfördes i samband med byggnaden.
1941 års för svar sutredning har för ifrågavarande ändamål beräknat ett belopp
av 400,000 kronor.
För egen del får jag i fråga örn tillgodoseendet av arméhundgårdens och
arméhundskolans lokalbehov framhålla, att, sedan arméns hundväsende numera
erhållit fastare organisation och utökad personal, det synes erforderligt
att anordna mer tillfredsställande lokaler än de provisoriska och i flera hänseenden
bristfälliga som nu stå till buds. Det föreliggande förslaget, som förutsätter,
att denna institution även i fortsättningen skall vara förlagd till
lägret vid Övergård invid Sollefteå, synes efter den av 1940 års militära
byggnadsordning verkställda överarbetningen kunna i huvudsak godtagas.
Då bostäder icke synas kunna i annan ordning utan stora svårigheter anskaffas,
vill jag i likhet med byggnadsutredningen icke motsätta mig förslaget
örn anordnande av tjänstebostäder för vissa av befattningshavarna. Det
synes böra tagas under ytterligare övervägande, huruvida den vaktmästare,
som nu är anställd för tillsyn av regementets läger vid Övergård och som
skulle erhålla ny bostad i samband med byggnadsprogrammets genomförande,
verkligen är behövlig, sedan arméhundväsendet numera förlagts till lägerplatsen.
Befinnes befattningen kunna indragas, bör den för nämnde befattningshavare
avsedda bostaden uteslutas ur byggnadsprogrammet. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i denna fråga.
Mot byggnadsutredningens kostnadsberäkningar synes intet vara att erinra.
Jag uppskattar således kostnaderna, under erinran att dessa vid eventuellt
slopande av nämnda vaktmästarbostad komma att något minskas, till (500,000
— 77,000 =) 423,000 kronor. Av sistnämnda belopp torde 150,000 kronor -—
innefattande jämväl täckning för förutnämnda förskottsanvisning å 93,000
kronor — böra anvisas för innevarande budgetår och återstoden, 273,000 kronor,
för budgetåret 1942/43.
Nybyggnad för de militära högskolorna. Nybyggnad för krigsarkivet.
I skrivelse den 28 mars 1942 har chefen för armén anfört, att det
kunde förutses, att en blivande omorganisation av försvarsstaben och arméledningen
komme att medföra ökat behov av tjänstelokaler. För närvarande
vore för delar av såväl försvarsstaben som arméledningen expeditionslokaler
förhyrda i ett flertal bostadsvåningar, emedan utrymmet inom militärstabs
-
43
Kungl. Maj.ts proposition nr 270.
byggnaden vore otillräckligt. Det vore ett önskemål att framdeles kunna inrymma
hela försvarsstaben oell arméledningen (utom arméförvaltningen)
inom denna byggnad. Detta vore i huvudsak möjligt, örn hela militärstabsbyggnaden
kunde disponeras, d. v. s. även de lokaler, som för närvarande
inom denna byggnad upptoges av fjärde arméfördelningens stab, krigshögskolan,
artilleri- och ingenjörhögskolan, sjökrigshögskolan och krigsarkivet.
Under förutsättning att hela militärstabsbyggnaden kunde disponeras för
försvarsstaben och arméledningen skulle försvarsstaben i huvudsak kunna
rymmas i de tre nedre våningarna samt arméstaben med centrala värnpliktsbyrån,
arméinspektionen och hemvärnsstaben i de tre därnäst följande våningarna.
I vindsvåningen skulle inrymmas försvarsstabens fotoanstalt m. m.
Efter att hava närmare redogjort för de ändrade dispositioner av lokalutrymmena,
som borde vidtagas, hemställde chefen för armén, att från den
tidpunkt, då en omorganisation av försvarsstaben och arméledningen skulle
genomföras, fjärde arméfördelningsstabens och krigsarkivets lokaler måtte
överlämnas till försvarsstaben och krigshögskolans lokaler till arméledningen,
att arméförvaltningens fortifikationsstyrelse måtte bemyndigas att från samma
tidpunkt och efter samråd med vederbörliga myndigheter förhyra lokaler för
fjärde arméfördelningsstaben och krigsarkivet samt för krigshögskolan eller
för de avdelningar, som avsåges inrymmas i krigshögskolans nuvarande
lokaler, ävensom att nybyggnader för krigsarkivet och de militära högskolorna
måtte påbörjas redan år 1942.
Beträffande frågorna om uppförande av nybyggnader för de militära högskolorna
och krigsarkivet må följande anföras:
De militära högskolorna. Frågan örn uppförande av en särskild,
för de olika försvarsgrenarnas högskolor gemensam nybyggnad har vunnit
beaktande i samband med det förslag till nybyggnad för marinens och flygvapnets
ledande organ, som förelädes 1938 års riksdag. Frågan örn uppförande
av den ifrågasatta nya högskolebyggnaden blev emellertid icke i
vidare mån förelagd nämnda års riksdag än att medel äskades för uppgörande
av huvudritningar m. m. För detta ändamål erforderliga medel — 50,000
kronor — beviljades av riksdagen. Sedermera utarbetade byggnadsstyrelsen
till fullgörande av lämnat uppdrag definitivt förslag till uppförande av en
dylik högskolebyggnad. Enligt förslaget avsågs nybyggnaden skola förläggas
till den tidigare i samband med förslaget till nybyggnad för marinens och
flygvapnets ämbetsbyggnader angivna platsen å Ladugårdsgärde, d. v. s. norr
örn Valhallavägens förlängning mot öster. Kostnaden för byggnadens uppförande
beräknades till 4,300,000 kronor. Av detta belopp anvisade 1939 års
lagtima riksdag 2,200,000 kronor, varefter Kungl. Maj:! den 30 juni 1939 godkände
de av byggnadsstyrelsen ingivna ritningarna, att i huvudsak läggas till
grund för uppförande å angiven plats av nybyggnad för de militära högskolorna.
Genom beslut den 30 december 1939 föreskrev emellertid Kungl. Majit —
i anslutning till vad i ämnet anförts i propositionen 1939 U: 79 —- att de
egentliga byggnadsarbetena icke finge påbörjas förrän Kungl. Majit därtill
lämnat tillstånd.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
Nybyggnad för krigsarkivet. Krigsarkivets samlingar omfatta, inklusive
planerade accessioner, omkring 19,000 hyllmeter arkivalier oell dessutom
90,000 kartor m. m. Samlingarna i Stockholm förvaras på följande sex
platser:
1. Militärstabsbyggnaden. Tidigare omfattade de av arkivet i denna byggnad
disponerade lokalerna en golvyta av 2,430 kvadratmeter och utgjorde
krigsarkivets liuvuddepå, där även forskarsal och expeditionslokaler voro
inrymda. Sedermera har krigsarkivet successivt måst avstå huvuddelen av
lokalerna för olika militära ändamål och utrymma även forskarsalen och
expeditionslokalerna.
2. Statskontorets byggnad å Riddarholmen. I denna byggnad, vari generalstaben
förut var inrymd, disponerar krigsarkivet sedan år 1926 i souterrainvåningen
105 kvadratmeter.
3. Förutvarande positionsartilleriregementets östra flygel, Storgatan 41.
Denna provisoriska lokal, vilken krigsarkivet disponerat sedan år 1936,
omfattar 550 kvadratmeter. Arkivalierna äro delvis uppstaplade på golvet.
4. Nationalmuseum. Tillfällig förvaringsplats sedan april 1940 i nordöstra
delen av denna byggnad. Omfattar 870 kvadratmeter. Arkivalierna
äro i stor utsträckning staplade i högar på golvet. Då nationalmuseum
disponerar intilliggande utrymmen, kan krigsarkivet icke avspärra sina
lokaler och hindra utomstående att lia tillgång därtill.
5. Garaget, Riddargatan 20. Tillfällig lokal sedan april 1940. Omfattar
320 kvadratmeter. Samtliga arkivalier ligga staplade på golvet. Risk
anses föreligga, att samlingarna i denna lokal bli utsatta för skadegörelse.
6. Tekniska skolan. Tillfälligt utrymme har nyligen förhyrts i dessa
lokaler.
Frågan örn beredande av nya lokaler åt krigsarkivet har sedan någon
tid tillbaka varit föremål för uppmärksamhet.
I en av byggnadsstyrelsen med skrivelse den 5 november 1940 överlämnad
utredning övervägdes två alternativ för lokalfrågans lösning.
Enligt det ena av dessa alternativ (alternativ I) skulle östra stallflygeln
av förutvarande positionsartilleriregementets kasernetablissement i Stockholm
upplåtas och iordningställas för krigsarkivet, under det att den västra
flygeln skulle utnyttjas för museiändamål. Enligt det andra alternativet
(alternativ II) skulle de båda stallflyglarna reserveras för museala institutioner,
under det att en nybyggnad på annat håll skulle uppföras för krigsarkivet.
Enligt av byggnadsstyrelsen verkställda utredningar kunde kostnaderna
preliminärt uppskattas till 2,200,000 kronor för alternativ I och 2,000,000
kronor för alternativ II.
Byggnadsstyrelsen hemställde dels att stallflyglarna måtte reserveras för
museiändamål, dels ock att byggnadsstyrelsen måtte bemyndigas verkställa
en utredning rörande uppförande av nybyggnad för krigsarkivet.
Sedan Kungl. Majit genom beslut den 29 november 1940 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att i samråd med 1940 års civila byggnadsutredning och
45
Kungl. Maj.ts proposition nr 270.
1940 års arkivsakkunniga låta verkställa sagda utredning, kar styrelsen i
skrivelse den 25 februari 1941 framlagt utredning och förslag i ämnet.
Samtidigt har styrelsen överlämnat dels vissa skrivelser från chefen för försvarsstaben
och chefen för arméstaben, dels yttranden av 1940 års arkivsakkunniga
och 1940 års civila byggnadsutredning.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att chefen för försvarsstaben i sin
skrivelse anhållit, att vid utredningen den möjligheten måtte undersökas att
jämväl i den planerade nybyggnaden bereda plats för försvarsstabens krigshistoriska
avdelning. För arbetet på denna avdelning skulle det vara av
största betydelse att hava direkt tillgång till krigsarkivets handlingar, kartor
och bibliotek samt till dess rekvisitionsmöjligheter från främmande arkiv.
Byggnadsstyrelsen har beträffande förläggningen av ifrågavarande nybyggnad
framhållit, att den för ändamålet lämpligaste mark, som för närvarande
vore tillgänglig, vore området norr örn Yalliallavägen i hörnet av
denna gata och Yärtavägen. Här skulle krigsarkivet och försvarsstabens
krigshistoriska avdelning komma i lämplig närhet av såväl militärstabsbyggnaden
som vissa norr örn Valhallavägen planerade militära administrationsbyggnader.
Sedan 1940 års arkivsakkunniga efter framställning från byggnadsstyrelsen
i samråd med krigsarkivarien upprättat ett program, upptagande de utrymmen,
som för närvarande ansåges oundgängligen nödvändiga för att krigsarkivet
skulle kunna nöjaktigt fullgöra sina uppgifter, hade genom byggnadsstyrelsens
försorg på grundval av nämnda program upprättats ett preliminärt förslag
till ifrågavarande byggnadsföretag. Enligt detta förslag skulle anläggningen
omfatta dels en parallellt med Yalliallavägen förlagd administrationsbyggnad
örn två våningar jämte souterrainvåning, dels ett till denna byggnads baksida
anslutet arkivtorn, uppfört till nio våningars höjd och försett med
dubbla källare. Ifrågavarande anläggning, som skulle rymma sammanlagt
25,000 hyllmeter, hade beräknats draga en kostnad av 1,550,000 kronor, kostnaderna
för eventuellt erforderlig hyllinredning icke inräknade.
Över det sålunda upprättade preliminära förslaget hade 1940 års arkivsakkunniga,
efter samråd med krigsarkivarien och chefen för försvarsstabens
krigshistoriska avdelning, samt 1940 års civila byggnadsutredning avgivit utlåtanden.
1940 års arkivsakkunniga hade i huvudsak tillstyrkt förslaget, varemot
1940 års civila byggnadsutredning ansett, att frågan borde bedömas i sitt
samband med riksarkivets lokalfråga. Örn och i den mån krigsarkivet
omedelbart borde erhålla förbättrade lokalförhållanden, vilken fråga undandroge
sig utredningens närmare bedömande, syntes detta lämpligen kunna
ske på det sätt, att någon av staten redan uppförd museibyggnad finge tills
vidare avstå det för arkivarbetets bedrivande oundgängliga utrymmet.
1940 års arkivsakkunniga lia i anledning härav anfört, att riksarkivets
byggnadsfråga krävde en tidsödande ytterligare utredning. Vidare lia de
sakkunniga framhållit, att man ej kunde bortse från vissa organisatoriska
olägenheter, som en sammanslagning av dessa byggnadsfrågor skulle med
-
46 Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
föra, samt att besparingarna torde i väsentlig grad begränsa sig till bränslekostnader
och andra för en eventuell gemensam byggnad oundgängliga driftkostnader.
Ett av de sakkunniga avgivet förslag i fråga örn gallring av
arméräkenskaperna torde icke vara av beskaffenhet att i nämnvärd grad kunna
inverka på det hyllutrymme, som borde beräknas för krigsarkivet. Någon
ytterligare gallring av krigsarkivet, som kunde vara av betydelse för föreliggande
byggnadsfråga kunde de sakkunniga under inga förhållanden förorda.
Byggnadsstyrelsen har för sin del framhållit, att krigsarkivets lokalfråga
lämpligast borde lösas i samband med den sedan länge på dagordningen
stående frågan örn nybyggnad för riksarkivet. Då emellertid de organisatoriska
spörsmål m. m.. som sammanhängde med sistnämnda fråga, ännu icke
torde vara avgjorda och icke heller folie under byggnadsstyrelsens bedömande,
hade byggnadsstyrelsen funnit sig böra framlägga förslag till nybyggnad enbart
för krigsarkivet. Därvid hade styrelsen sökt att genom en bearbetning av ovannämnda
preliminära förslag vidtaga sådana beskärningar, att byggnadskostnaderna
i möjligaste mån nedbringades. Styrelsen hade därvid i första hand
undersökt, huruvida en reducering av hyllbeståndet skulle kunna genomföras.
I detta avseende hade krigsarkivarien uppgivit, att genom retroaktiv gallring
endast en obetydlig reducering, högst omkring 500 hyllmeter, skulle kunna
vinnas. Vidare hade byggnadsstyrelsen låtit undersöka, huruvida någon del
av krigsarkivets arkivbestånd möjligen skulle kunna maganiseras på annan
plats, där relativt billigt utrymme skulle kunna ställas till förfogande.
Krigsarkivarien hade under framhållande av att en dylik splittring av arkivbeståndet
skulle vara ägnad att väcka starka betänkligheter meddelat, att
arkivserier omfattande högst 1,300 hyllmeter möjligen skulle kunna frånskiljas
och förvaras på annat håll.
I anslutning härtill hade byggnadsstyrelsen vid en bearbetning av ovannämnda
preliminära förslag minskat det däri beräknade hyllutrymmet från
25,000 till 23,000 hyllmeter. Vidare hade tjänsterummens storlek begränsats
till det för arbetets bedrivande oundgängligen nödvändiga, varjämte korridorutrymmena
nedpressats till minsta möjliga.
Kostnaderna för uppförande av en nybyggnad för krigsarkivets och försvarsstabens
krigshistoriska avdelning i enlighet med det sålunda föreliggande
bearbetade förslaget hade överslagsvis beräknats till följande belopp:
Byggnadsarbeten................................................ kronor 980,000
Värme-, ventilations- och sanitetsanläggning ................ » 110,000
Elektrisk anläggning............................................ » 64,000
Elektriska hissar................................................ » 31,000
Planering och yttre arbeten .................................. » 50,000
Oförutsedda utgifter, arvoden och kontroll......... »_115,000
Summa kronor 1,350,000
Av den sålunda beräknade kostnadssumman hänförde sig ett belopp av
80,000 kronor till krigshistoriska avdelningens lokaler. Kostnader för fullträffsäkra
bjälklag hade icke medtagits bland de angivna kostnaderna, då
dylika bjälklag knappast torde bliva erforderliga med hänsyn till det skydd,
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
som betongbjälklagen i de ovanför källarlokalerna belägna våningarna måste
anses innebära. Skulle emellertid fullträffsäkra bjälklag anses erforderliga,
skulle detta medföra en kostnadsökning av omkring 325,000 kronor. Slutligen
finge byggnadsstyrelsen framhålla, att i byggnadskostnaderna icke inginge
kostnader för arkivhyllor, vilka torde kunna beräknas betinga ett ä-pris
av 8 ä 10 kronor per hyllmeter.
Chefen för armén har framhållit, att genom en nybyggnad för krigsarkivet
torde komma att årligen inbesparas ett hyresbelopp av omkring 32,000 kronor,
vilka för närvarande delvis utginge eller framdeles kornme att utgå för förhyrandet
av erforderliga tjänstelokaler utanför militärstabsbyggnaden.
Ehuru det föreliggande förslaget innebure en betydande reducering av
de lokalutrymmen, som normalt borde förekomma i en arkivbyggnad, ansåge
sig dock arméchefen dels med hänsyn till krigsarkivets trängande
behov av nybyggnad, dels med hänsyn till nödvändigheten att begränsa
kostnaderna böra godtaga det framlagda förslaget i dess grundprinciper.
Då de föreslagna tjänsterummen emellertid vore förknippade med allvarliga
praktiska olägenheter och då det vore nödvändigt att skajra erforderliga
arbetsbetingelser för tjänstemännen, syntes det angeläget att göra en mindre
utökning av vissa tjänsterum.
Överbefälhavaren över rikets för svar sier after har förordat framställningen
örn uppförande av en nybyggnad för krigsarkivet, därest härför erforderliga
kostnader ej föranledde eftersättande av andra i nuvarande läge viktiga försvars-
eller beredskapsåtgärder. Genom förslaget löstes i viss utsträckning
försvars- och arméstabernas brännande utrymmesfråga.
Samtidigt ville överbefälhavaren framhålla betänkligheter mot att personalens
tjänsterum dimensionerades så knappt samt att utrymmena i övrigt
lämnade så liten marginal för framtida behov.
Biksmarslcallcsämbetet har — under förutsättning att Stockholms vederbörande
stadsplanemyndighet med hänsyn till tomtområdets inordnande i
blivande stadsplan biträdde förslaget beträffande områdets storlek och
gränser — förklarat sig icke hava något att erinra emot att det föreslagna
området toges i anspråk för ifrågavarande ändamål.
Det synes nödvändigt, att åtgärder vidtagas för att inom militärstabs- Departemenisbyggnaden
bereda ökade utrymmen för försvarsstaben och arméledningen. Oiefn,.
Ifrågavarande byggnad synes böra helt reserveras för ifrågavarande stabsorgan
med därtill direkt anknutna institutioner. Med hänsyn härtill finnér
jag mig böra förorda, att de lokaler, som i militärstabsbyggnaden disponeras
av de militära högskolorna, krigsarkivet och fjärde arméfördelningsstaben,
upplåtas för försvarsstabens och arméledningens räkning. För nämnda arméfördelningsstab
(fjärde militärbefälsstaben) torde lokaler böra förhyras. Av
praktiska skäl synes det icke möjligt att på samma sätt lösa lokalfrågan för
vare sig de militära högskolorna eller krigsarkivet. Dessa institutioners utrymmesbehov
torde böra tillgodoses i annan ordning.
Vad de militära högskolorna beträffar, torde det byggnadsprogram, örn
vilket riksdagen redan fattat beslut och för vars genomförande medel delvis
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
redan stå till förfogande, böra fullföljas. Emellertid bör genom 1940 års
civila byggnadsutrednings försorg de föreliggande byggnadsplanerna underkastas
förnyad granskning i syfte att i görligaste mån nedbringa kostnaderna.
Därvid böra jämväl beaktas de ändringar i skolornas organisation, som förutsatts
i försvarspropositionen, varförutom frågan om byggnadens förläggning
bör upptagas till förnyat övervägande med beaktande av de jämkningar, som
kunna vara erforderliga med hänsyn till förläggningen av marinens och flygvapnets
ämbetsbyggnader på Ladugårdsgärde. Det synes få ankomma pa
Kungl. Majit att i dessa hänseenden efter slutförd utredning fatta beslut.
Då de för högskolebyggnaden redan anvisade medlen torde förslå för
byggnadskostnadernas bestridande under budgetåret 1942/43, synas de ytterligare
medel, som kunna visa sig erforderliga, böra anvisas först för budgetåret
1943/44.
Yad krigsarkivet beträffar, har jag på grundval av den föreliggande utredningen
funnit övervägande skäl tala för att en särskild byggnad uppföres
för denna institution. Mot det av byggnadsstyrelsen senast upprättade
förslaget har jag i huvudsak intet att erinra. Jag förordar således, att
byggnaden förlägges på av styrelsen angiven plats. Yad byggnadens storlek
beträffar har jag visserligen varit tveksam, örn icke genom tillämpning
av strängare gallringsprinciper och genom magasinering av vissa arkivalier
i enklare lokaler byggnadsvolymen skulle kunna reduceras. Aven örn så befinnes
kunna ske — jag förutsätter att denna fråga underkastas förnyat,
grundligt övervägande — synes det med hänsyn till vikten av att tillräckliga
reservutrymmen stå till förfogande för framtida behov välbetänkt att
byggnadsprogrammet utarbetas i huvudsaklig överensstämmelse med det av
byggnadsstyrelsen senast framlagda förslaget, vilket företer en stark beskärning
av det ursprungliga. Även detta byggnadsföretag synes emellertid
böra underkastas granskning av 1940 års civila byggnadsutredning, varvid
jämväl till bedömande får upptagas frågan örn tjänsterummens storlek.
De av byggnadsstyrelsen verkställda kostnadsberäkningarna torde för närvarande
kunna i huvudsak godtagas. I likhet med byggnadsstyrelsen finner
jag det icke erforderligt att anordna fullträffsäkra bjälklag. Byggnadskostnaderna
synas med hänsyn härtill — med reservation för den kostnadsminskning,
vartill den ytterligare granskningen av byggnadsprogrammet kan
leda — kunna beräknas till 1,350,000 kronor, vartill komma kostnader för
arkivaliehyllor med omkring 200,000 kronor samt kostnader för inredning
i övrigt.
Till frågan örn medelsanvisning för arkivaliehyllor och annan inredning
är det icke behövligt att i detta sammanhang taga ställning. Denna fråga
lärer böra framdeles, när byggnaden nalkas sin fullbordan, upptagas till
övervägande efter framställning från vederbörande myndigheter. Jag utgår
från att dessa kostnader såvitt möjligt nedbringas och att nämnda myndigheter
i god tid undersöka möjligheterna härtill.
De för bestridandet av byggnadskostnaderna erforderliga anslagsmedlen
49
Kungl. Maj-.ts proposition nr 270.
torde böra uppdelas på budgetåren 1942/43 oell 1943/44. För förstnämnda
budgetår synes för ändamålet böra upptagas ett belopp av 500,000 kronor.
Intill dess på sätt nu angivits nya lokaler iordningställts för de militära
högskolorna och krigsarkivet, torde dessa institutioner böra kvarbliva i militärstabsbyggnaden.
Det ökade utrymmesbeliovet för försvarsstaben och
arméledningen torde under denna tid — till den del lokaler icke bliva disponibla
genom fjärde arméfördelningsstabens förflyttning — få tillgodoses
genom tillfällig förhyrning av lokaler.
C. Sammanfattning.
Av vad i det föregående anförts framgår, att jag uppskattat medelsbehovet
för i förevarande sammanhang anmälda byggnadsföretag till 44,793,500
kronor, därav å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1941/42 ansetts böra
ställas till förfogande 4,775,000 kronor och å riksstaten för budgetåret 1942/43
40,018,500 kronor. Praktiska skäl synas mig tala för lämpligheten av att dessa
belopp anvisas som icke specificerade anslag, beträffande vilkas disposition
Kungl. Maj:t bör äga meddela föreskrifter i överensstämmelse med vad i det
föregående anförts. Yarje särskild i nämnda anslag ingående post synes i
redovisningshänseende böra betraktas såsom reservationsanslag. Jag förutsätter,
att Kungl. Majit skall, därest besparing å för visst ändamål beräknat
belopp uppkommer eller kan beräknas uppkomma, äga medgiva, att denna
besparing må tagas i anspråk för täckande av merkostnader för andra med
vederbörande anslag avsedda byggnadsarbeten. Anslagen synas böra avrundas
till 4,800,000 kronor respektive 40,000,000 kronor.
Arméförvaltningen (dess vederbörande departement) har i skrivelsen rörande
medelsbehovet för budgetåret 1942/43 eller i särskilda skrivelser hemställt
örn anvisande av medel för åtskilliga ändamål, för vilkas tillgodoseende i
tidigare framlagda propositioner eller i det föregående icke beräknats medel.
För närvarande anser jag mig icke böra förorda medelsanvisning för dessa
ändamål. Dessa anslagsfrågor torde få göras till föremål för förnyad framställning
från vederbörande förvaltningsmyndighets sida, därest skäl för desamma
framdeles alltjämt skulle finnas föreligga. De ändamål, om vilka här är
fråga, och de belojjp, som ansetts erforderliga, ha upptagits i förenämnda
tablå under rubriken C: Vissa av arméförvaltningen föreslagna, ej upptagna
äskanden. Vad särskilt beträffar det i tablån upptagna anslaget till ordnande
av Svea livgardes förläggning å Järvafältet föreligger å detta anslag reservationer
av sådan storleksordning, att ytterligare medelsanvisning ej bör för
nästa budgetår ifrågakomma.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 270.
835 42
4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
Marinförvaltningens delfond.
I statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 17) föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen att, i avbidan på särskilda propositioner i ämnet,
under förevarande delfond till vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret
1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 7,500,000 kronor. Jag torde nu få
återkomma med definitiva medelsäskanden för de byggnadsföretag, för vilka
ifrågavarande belopp beräknades. Samtidigt torde jag få anmäla vissa medelsbehov,
som synas böra tillgodoses över tilläggsstat för innevarande budgetår.
Jag får till en början erinra örn att marinförvaltningen i särskilda skrivelser
den 29 augusti 1941 hemställt om kapitalinvesteringar i försvarsväsendets
fastighetsfond för byggnadsföretag eller markförvärv dels å tilläggsstat för
budgetåret 1941/42, dels å riksstaten för budgetåret 1942/43. En del av dessa
frågor ha redan av Kungl. Majit underställts 1941 och 1942 års riksdagar.
Åtskilliga ärenden ha emellertid hitintills, bland annat i avvaktan å 1941
års försvarsutrednings förslag, icke föranlett äskanden hos riksdagen. Sedan
försvarsutredningen i sitt betänkande framlagt förslag med avseende å byggnadsverksamheten
för marinens del för femårsperioden 1942/43—1946/47 får
jag under åberopande av vad inledningsvis anförts förorda, att medel nu äskas
av riksdagen för påbörjande eller färdigställande av i det följande angivna, av
utredningen föreslagna eller av marinförvaltningen utöver utredningens förslag
förordade byggnadsföretag. Beträffande motiv och kostnadsberäkningar
för utredningens förslag får jag hänvisa till betänkandet, sid. 492—499 och
528—536.
Åtskilliga av de ärenden, örn vilka här är fråga, äro av den natur, att en
närmare redogörelse för deras innebörd icke torde böra lämnas till statsrådsprotokollet.
Jag förutsätter emellertid, att riksdagens vederbörande utskott
beredes tillfälle att taga del av till ärendena hörande handlingar.
A. Vissa för marinen gemensamma byggnadsföretag.
Brännoljecisterner för flottan. För anordnande av nya cisternutrymmen
för flottan ha under de senaste åren åtskilliga anslag anvisats av
riksdagen.
I sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa medelsäskanden å tilläggsstat
för budgetåret 1941/42 hemställde marinförvaltningen örn anvisande av
ytterligare medel för utbyggnad av brännoljecisterner för flottan. Ämbetsverket
utgick därvid från att vissa i skrivelsen närmare angivna utbyggnadsetapper
borde färdigställas. Kostnaderna för andra och tredje etapperna, vilka närmast
ansåges böra komma till utförande, hade beräknats till 4,275,000 kronor. Efter
frånräknande av vissa belopp, sammanlagt 2,080,000 kronor, som av äldre
anslag ställts till förfogande för andra och tredje etapperna, uppginge det
för dessa etapper aktuella medelsbehovet till 2,195,000 kronor. Sistnämnda
belopp har riksdagen på framställning av Kungl. Majit anvisat å tilläggs
-
51
Kungl. Maj.ts proposition nr 270.
stat I till riksstaten för innevarande budgetår (proposition 1941: 319, riksdagens
skrivelse nr 493).
I sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästkommande budgetår Ilar
marinförvaltningen vidare anfört, att iordningställandet av vissa anläggningar,
som inginge i ett reviderat program för fjärde etappen, beräknades
draga en kostnad av 4,938,000 kronor. Då utbyggnaden icke syntes kunna
genomföras helt under budgetåret 1942/43 syntes anslagstilldelningen för
densamma lämpligen kunna uppdelas på budgetåren 1942/43 och 1943/44, varvid
för förstnämnda budgetår borde anvisas 2,500,000 kronor och för budgetåret
1943/44 2,438,000 kronor.
1941 års försvar sutredning har icke funnit det möjligt att inom femårsperioden
tillgodose det av marinförvaltningen för fjärde utbyggnadsetappen
angivna behovet i hela dess vidd utan för ändamålet beräknat ett belopp av
allenast 2,498,000 kronor, avsett för färdigställande av vissa enligt utredningens
mening särskilt betydelsefulla anläggningar.
För egen del finner jag mig för närvarande i likhet med försvarsutred- Departemenisningen
böra förorda ett i förhållande till marinförvaltningens förslag mindre Stefen
omfattande program för det fortsatta utbyggandet av marinens brännoljecisterner.
Jag föreslår sålunda, att de av försvarsutredningen angivna företagen,
kostnadsberäknade till 2,498,000 kronor, komma till utförande. För
företagens påbörjande torde för budgetåret 1942/43 böra anvisas 400,000
kronor.
C entr alf örr åd för marinens intendentur mäter iel. I sin skrivelse
den 29 augusti 1941 angående medelsbehov å tilläggsstat för innevarande
budgetår har marinförvaltningen hemställt örn anvisande av ett belopp av
400,000 kronor för uppförande av ett centralförråd för marinens intendenturmateriel
och därvid anfört i huvudsak följande:
På grund av att anskaffning av intendenturmateriel under pågående beredskap
fortskridit i en omfattning, som tidigare icke förekommit, hade tillgängliga
förrådsutrymmen visat sig otillräckliga för förvaring av materielen
i fråga. Det hade befunnits nödvändigt att åtgärder vidtoges för möjliggörande
av uppläggning av en del materiel i ett centralt intendenturförråd.
Marinförvaltningen hade låtit verkställa rekognosceringar å olika platser
i landet för att finna lämpliga förrådslokaler eller byggnadstomter för ett
centralt intendenturförråd. Efter att ha prövat ett flertal förslag hade
marinförvaltningen slutligen å en i skrivelsen närmare angiven ort funnit
ett par byggnader, vilka syntes väl lämpade för ändamålet. Överbefälhavaren
hade jämväl förordat orten i fråga såsom ur militär synpunkt lämpligt belägen
för ett undandraget förråd. Byggnaderna vore emellertid gamla och några utvecklingsmöjligheter
förefunnes icke, varför marinförvaltningen med hänsyn
till det trängande lokalbehovet beslutit att endast tillfälligt förhyra desamma.
De vunna erfarenheterna vid användningen av dessa byggnader hade även
bestyrkt, att det centrala intendenturförrådet icke lämpligen borde inrymmas
i sådana förhyrda lokaler eller äldre byggnader, som icke från början uppförts
och inretts för detta speciella ändamål.
För att materielen skulle kunna förvaras och vårdas på rätt sätt vore det
därför enligt marinförvaltningens mening nödvändigt, att en tillräckligt stor
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
och lämpligt inredd förrådsbyggnad utan dröjsmål uppfördes. Enligt verkställd
utredning erfordrades för ändamålet dels en byggnad örn 2,700 kvadratmeter
sammanlagd golvyta med inredning, avpassad för förvaring och vård av
de olika persedelslagen på lämpligaste sätt, innefattande bland annat uppvärmningsanordningar
ävensom kylrumsanläggning för pälsverk, dels ock ett
enklare skjul örn 500—600 kvadratmeter, utan inredning eller uppvärmningsanordningar,
för förvaring av kokvagnar, emballage m. m.
Sedan numera en tomt inom förberörda ort erbjudits till förvärv och utredning
verkställts örn tomtens lämplighet samt örn kostnaderna för uppförande
av förrådsbyggnad m. m., föresloge marinförvaltningen — med stöd
av erfarenheterna från den tid förrådet varit provisoriskt förlagt till orten i
fråga — inköp av tomten samt uppförande av erforderliga byggnader å densamma.
Marinförvaltningen hade överslagsvis beräknat kostnaderna till 400,000
kronor på följande sätt:
Byggnadskostnader inklusive värme-, sanitets- och ventilationsanläggningar,
inredningsarbeten, varuhiss, elektrisk
belysning nr. m.......................................................... kronor 340,000
Tomtkostnad med planering och vägar .............................. » 40,000
Administrationskostnader och oförutsedda utgifter cirka 6 procent
å 380,000 kronor ..................................... » 20,000
Summa kronor 400,000
Med hänsyn till det angelägna behovet av lämpliga permanenta förrådslokaler
för här ifrågavarande dyrbara materiel hemställde marinförvaltningen,
att erforderliga medel för förrådets uppförande måtte anvisas å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår.
1940 års militära byggnadsutredning har framhållit, bland annat, att man
vid granskning av marinförvaltningens förslag i ämnet hade att taga ställning
dels till frågan örn storleken av den för förrådet erforderliga golvarealen
och behovet av vissa anordningar i samband med lokalernas inredning, dels
ock till frågan om den bland annat ur ekonomisk synpunkt mest lämpliga
förläggningsorten för förrådet.
I förstnämnda hänseende har byggnadsutredningen, som berette tillfälle
inhämta kännedom om de materielslag, som avsåges för förvaring i centralförrådet,
planerade packningsmetoder m. m., icke velat motsätta sig, att utrymmesbehovet
beräknades till i runt tal 2,000 kvadratmeter för förrådsbyggnaden
och till 400 kvadratmeter för förrådsskjulet. Uppvärmning syntes
emellertid icke erfordras i andra lokaler än expeditions- och uppackningsrum.
Kylrum för pälsar krävdes icke. Ifrågasatt förläggning inom förrådsbyggnaden
av en bostadslägenhet avstyrktes. På grund av här antydda inskränkningar
i marinförvaltningens förslag borde kostnaderna, därest förrådet förlädes
till den av marinförvaltningen föreslagna orten, kunna nedbringas till
280,000 kronor enligt följande beräkningar:
Förrådsbyggnaden ......................................................... kronor 210,000
Ledningsarbeten och hiss ............................................. » ZD,UUU
Förrådsskjul .................................................................. » 12,000
Tomtkostnad .................................................................. » 15,000
Administration och oförutsedda utgifter
eller tillsammans kronor 280,000
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
53
I nämnda belopp inginge dock ej kostnader för vissa spår- och väganläggningar,
som utredningen ansåge erforderliga men för vilka marinförvaltningen
ej beräknat medel.
I fråga örn valet av förläggningsplats har emellertid byggnadsutredningen
funnit den av marinförvaltningen föreslagna tomtens lämplighet kunna av
olika skäl ifrågasättas. I syfte att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna
för förrådet läge det för övrigt nära till hands att pröva om icke centralförrådet
lämpligen kunde anslutas till visst av de numera beslutade centralförråden
för armén. Därigenom borde även kunna vinnas en icke oväsentlig
besparing i driftskostnaderna. Enligt de för arméförråden tillämpade beräkningsgrunderna
borde marinens centralförråd såsom tillbyggnad till arméförrådet
å viss såsom lämplig ansedd ort kunna uppföras för ett belopp av
225,000 kronor. Med hänsyn till den avsevärda besparing detta alternativ
innebure tillstyrkte byggnadsutredningen detsamma.
I anledning av byggnadsutredningens yttrande har marinförvaltningen i
förnyat utlåtande på anförda skäl vidhållit sitt tidigare förslag angående förläggningsort
och tomtplats för förrådet. Det syntes tills vidare icke nödvändigt
framdraga järnvägsspår till tomtområdet. — Utrymmesbehovet syntes
under vissa förutsättningar kunna nedbringas till de av utredningen föreslagna
måtten; ett villkor härför vore emellertid, att uppvärmning av samtliga
förrådslokaler till en temperatur av + 10° möjliggjordes. Ur kostnadssynpunkt
ville marinförvaltningen icke motsätta sig att det föreslagna kylrummet
för pälsar uteslötes. -— Den av byggnadsutredningen beräknade kostnaden
för ett separat förråd, 280,000 kronor, funne marinförvaltningen otillräcklig.
Ämbetsverket räknade för sin del med att kostnaderna för ett förråd
enligt ett yttrandet bilagt skissförslag borde beräknas till 325,000 kronor, inklusive
värmeanläggning för byggnadens uppvärmning till + 10°, enligt nedan
-
stående fördelning:
Förrådsbyggnaden ......................................................... kronor 225,000
Värme- och sanitäranläggning .......................................... » 28,000
Elektrisk installation ...................................................... » 7,000
Varuhiss ..................................................................... » 7,000
Markförvärv .................................................................. » 15,000
Förrådsskjul .................................................................. » 14,000
Stängsel omkring området ................................................ » 5,000
Administrationskostnader och oförutsedda utgifter ............ » 24,000
Summa kronor 325,000
1941 års för svar sutredning har för uppförande av centralförråd för marinens
intendenturmateriel räknat med en kostnad av 400,000 kronor.
För egen del anser jag, att den föreslagna förrådsanläggningen bör komma Departementstill
utförande och att densamma med hänsyn till de av marinförvaltningen chefen.
åberopade olägenheterna av ett sammankopplande med någon av arméns motsvarande
anläggningar bör utföras såsom en separat anläggning, i huvudsak
54
Kungl. May.ts proposition nr 270.
med den utformning som militära byggnadsutredningen förordat. Dock synes
det lämpligt, att uppvärmningsmöjligheter i överensstämmelse med marinförvaltningens
förslag anordnas. Emellertid har vad i ärendet anförts i fråga
om valet av förläggningsplats för förrådet synts giva vid handen, att ytterligare
utredning i detta hänseende erfordras innan definitivt beslut i frågan
fattas. Då det är angeläget, att förrådet snarast möjligt kommer till stånd, anser
jag mig det oaktat böra föreslå Kungl. Majit att i förevarande sammanhang
för nästa budgetår hos riksdagen äska för byggnadsföretagets genomförande
erforderliga medel, ,‘525,000 kronor. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att
besluta örn plats för anläggningen och rörande huvudritningar för byggnaden.
Vissa inhy g g na der i artilleri-, min- och torpedförråd. I skrivelse
den 29 augusti 1941 har marinförvaltningen anmält sin avsikt vara att
efter slutförd utredning rörande behovet av åtgärder för förhindrande av fuktbildning
i vissa förrådslokaler inkomma med framställning i ämnet.
I särskild skrivelse den 8 januari 1942 har marinförvaltningen sedermera
anmält, att verkställd utredning givit vid handen, att viss relativ fuktighet i
några i skrivelsen angivna förrådsbyggnader icke borde överskridas. Därför
erfordrades att i berg insprängda förråd försåges med en fuktisolerande innerbyggnad
och att i dessa förråd ävensom i en del betongförråd inmonterades
lämpliga avfuktningsaggregat. Kostnaderna för dessa anläggningar hade av
marinförvaltningen beräknats i fråga örn inbyggnadsarbetena till 820,000 kronor
och beträffande avfuktningsaggregaten till 430,000 kronor, eller tillhopa
1,250,000 kronor, vilket belopp borde anvisas å tilläggsstat för budgetåret
1941/42.
I ärendet har statens industrikommission anfört bland annat följande:
Att marinförvaltningen kort tid efter planerandet eller färdigställandet av
ett stort antal förrådsrum nu ansett sig behöva begära en komplettering av
anläggningarna i förevarande hänseenden torde sammanhänga med det förhållandet,
att någon erfarenhet tidigare icke förelegat med avseende å spörsmålet
örn huru stor fuktighet i luften som kunde förefinnas utan att ammunition
och dylikt komme till skada. Härvidlag vore också att märka, att den
moderna ammunitionen, särskilt spårljusammunition och en del mintyper, i
vissa fall befunnits vara betydligt mera ömtålig för fuktighet än den ammunition,
som tidigare kommit till användning.
Undersökningarna örn behovet av full inbyggnad och avfuktning av förrådsrum
i berg påbörjades sommaren 1940 av statens ammunitionsnämnd, som
omhänderhade centralförrådens byggande. Då kunde emellertid dessa frågor
icke anses till fullo klarlagda. Ammunitionsnämnden —- som icke ansett sig
kunna avvakta resultatet av vissa av ingenjörsvetenskapsakademiens bostadsuppvärmningskommitté
i samråd med fortifikationsstyrelsen och försvarsväsendets
kemiska anstalt bedrivna undersökningar härutinnan — hade det
oaktat på grund av inbyggnadsarbetenas brådskande natur med risk för eventuella
felgrepp i ekonomiskt avseende funnit sig redan i detta läge böra fastställa
vissa konstruktionsplaner för förrådsrummen att tills vidare gälla.
Detta fastställande skedde i november 1941.
Enligt nämnda planer skulle inbyggnaderna ske på visst i yttrandet närmare
angivet sätt. Det vore emellertid i detta sammanhang att märka, att
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
undersökningar påginge hos försvarsväsendets kemiska anstalt i syfte att utröna,
i vad mån några fördelar kunde vinnas genom att verkställa inbyggnaderna
på annat sätt. Resultatet av sistnämnda undersökningar syntes kunna
föreligga före april månads utgång.
Kommissionens byggnadsavdelning hade företagit en besiktning av en del
av ifrågavarande förrådsrum. Vid denna besiktning hade konstaterats, att behov
av anordningar för att förhindra vattenutfällning otvivelaktigt förelåge.
Den högsta fuktighetsgrad, varmed marinförvaltningen räknat för minförråden,
syntes med hänsyn till den utomordentliga känsligheten för fukt hos
viss materiel enligt kommissionens mening knappast vara tillräcklig. Kommissionen
finge därför till undvikande av ytterligare omändringsarbeten för
sin del föreslå, att en avfuktning till lägre grad komme till stånd för samtliga
ifrågavarande förråd. Sedan inbyggnad skett, innebure detta allenast en
ganska obetydlig kostnadsökning. I de flesta fall torde de redan inmonterade
aggregaten vara tillfyllest för denna ytterligare avfuktning.
Beträffande inbyggnadens konstruktion ansåge sig kommissionen böra förorda,
att denna gjordes på visst i yttrandet angivet sätt, dock att örn resultatet
av ovannämnda undersökning hos försvarsväsendets kemiska anstalt tydligt
skulle ge vid handen, att en annan konstruktion vore att föredraga, en jämförande
kostnadsberäkning borde göras mellan de olika metoderna, varefter
den billigaste metoden borde komma till användning. Vid kostnadsjämförelsen
borde hänsyn tagas till det förhållandet, att avfuktningsaggregat redan
funnes i ett flertal av förrådsrummen.
Industrikommissionen har under åberopande av vad sålunda anförts tillstyrkt,
att de av marinförvaltningen äskade medlen anvisades, men förordat,
att marinförvaltningen borde anbefallas att beträffande arbetets utförande och
aggregatens anskaffande samråda med försvarsväsendets kemiska anstalt,
ammunitionsnämnden och byggnadsstyrelsen.
Marinförvaltningen har i anledning av vad industrikommissionen sålunda
anfört framhållit, att ämbetsverket icke hade något att erinra mot det av industrikommissionen
för väggarna förordade byggnadssättet. Kostnaderna
syntes därigenom icke nämnvärt komma att förändras. Därest resultatet av
den undersökning, som påginge inom försvarsväsendets kemiska anstalt i
syfte att utröna lämpligheten av annat byggnadssätt för väggarna, förelåge
vid tidpunkten för arbetenas igångsättande, borde hänsyn därtill tagas vid
inklädnadens utförande. Den av industrikommissionen förordade sänkningen
av fuktighetsgraden syntes komma att medföra en kostnadsökning av 80,000
kronor.
1941 års försvarsutredning, som vid framläggandet av sitt betänkande icke
kunnat beakta den sedermera verkställda ytterligare utredningen, har bland
sina kostnadsberäkningar för marinens byggnader för ifrågavarande ändamål
upptagit ett belopp av 1,200,000 kronor.
Av det anförda framgår, att vissa kompletterande åtgärder befunnits er- Departcmentsforderliga
med avseende å ett antal marina förrådslokaler i avsikt att ned- chefen.
bringa fuktighetsgraden inom lokalerna.
Alltjämt synes en viss osäkerhet råda i fråga om det lämpligaste sättet för
förrådens kompletterande i angivna hänseenden. Ytterligare utredning torde
sålunda, såsom industrikommissionen ifrågasatt, böra beträffande vissa de
-
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
täljer avvaktas innan slutligt ställningstagande i frågan kan ske. Å andra
sidan torde vad i ärendet förekommit giva vid handen nödvändigheten av att
lämpliga avfuktningsanordningar med det snaraste komma till stånd. Jaganser
mig därför böra föreslå att Kungl. Majit hos riksdagen nu äskar medel
för bristernas avhjälpande. Kostnaderna torde kunna hållas inom ett belopp
av 1,300,000 kronor. Härav torde med hänsyn till angelägenheten av att de
planerade åtgärderna snarast påbörjas ett belopp av 300,000 kronor böra äskas
å tilläggsstat för innevarande budgetår, medan återstoden, 1,000,000 kronor,
torde böra anvisas först för budgetåret 1942/43.
B. Byggnadsarbeten inom Norrlandskustens marindistrikt.
Vissa by g gnadsarbeten för Gustaf sviks orlo gsdepå. Försvarsutredningen
har i sitt betänkande beräknat kostnaderna under femårsperioden
för utbyggnaden av Gustafsviks örlogsdepå till 4,655,000 kronor. Å markförvärv
belöpa härav 150,000 kronor. Frågan örn markförvärv är för närvarande
föremål för utredning. I övrigt finner jag mig böra föreslå, att ett belopp av
500,000 kronor ställes till förfogande under budgetåret 1942/43 för påbörjande,
enligt Kungl. Majits beprövande, av de av försvarsutredningen föreslagna
byggnadsarbeten, som finnas mest angelägna. På marinförvaltningen bör
ankomma att i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1943/44 framlägga
detaljerat förslag rörande genomförandet i övrigt av det av försvarsutredningen
beträffande denna örlogsdepå framlagda byggnadsprogrammet till
den del detta finnes böra förverkligas. Härvid bör beaktas vad i försvarspropositionen
av mig yttrats beträffande uppskov med utförandet av vissa
byggnadsarbeten.
C. Byggnadsarbeten inom Ostkustens marindistrikt.
Ändringsarbeten å sjökrigsskolans byggnad. Försvarsutredningen
har ansett, att den nuvarande sjökrigsskolebyggnaden lämpligen bör,
sedan sjökrigsskolan flyttat till sitt nya etablissement, omändras till kanslihus
åt chefen för marin distriktet. Häremot har jag i och för sig intet att erinra
men förordar, att åt Kungl. Majit överlämnas att avgöra, örn icke nämnda byggnad
med större fördel kan användas för annat ändamål. Mot det av utredningen
föreslagna beloppet, 40,000 kronor, finner jag ej anledning till erinran
och föreslår, att beloppet i fråga anvisas för nästkommande budgetår.
Förläggnings- och förplägnadsanstalter å Bergholmen. I sin
skrivelse den 29 augusti 1941 angående medelsbehovet å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår har marinförvaltningen för ifrågavarande
ändamål på anförda skäl hemställt örn anvisande av 54,000 kronor dels för
uppförande av en bostadsbyggnad om två rum och kök, avsedd för en upp
bördsman av underofficers tjänsteställning, som även under fredsförhållanden
komme att vara förlagd till platsen, dels ock för tillbyggnad av en äldre
barack.
Kungl. Maj:ts proposition nr 270. 57
Försvarsutredningen har för ändamålet räknat med den av marinförvaltningen
angivna kostnaden.
I överensstämmelse med marinförvaltningens förslag förordar jag, att ett Departements
belopp av 54,000 kronor anvisas för ändamålet. Beloppet torde icke erfordras chefen.
förrän under budgetåret 1942/43.
Ombyggnad av f. d. Ing 1 V:s kasern i Vaxholm. Försvarsutredningen
har i sitt betänkande föreslagit, att den tidigare för Svea ingenjörkår
använda kasernen i Vaxholm i fortsättningen skall utnyttjas såsom kanslihus
för chefen för Stockholms kustartilleriförsvar. För erforderliga omändringsarbeten
har utredningen beräknat ett belopp av 190,000 kronor. Försvarsutredningens
förslag finner jag ändamålsenligt och förordar sålunda att
förenämnda belopp göres tillgängligt under nästkommande budgetår.
Värmeledning i tre manskapsbaracker. För ifrågavarande ändamål
har försvarsutredningen beräknat 60,000 kronor. Häremot har jag intet
att erinra och föreslår, att för ändamålet erforderliga medel upptagas för
budgetåret 1942/43.
Exercishall med mäthus för V axholms kustartilleriregemente.
Marinförvaltningen har i sin skrivelse angående medelsbehovet å
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår framhållit, att behov av
exercishallar sedan flera år tillbaka förelegat vid kustartilleriförbanden.
Tidigare gjord framställning om medelsanvisning för detta ändamål hade
emellertid icke föranlett medelsäskande hos riksdagen. Enär behovet alltjämt
kvarstode och under nuvarande förhållanden ytterligare skärpts hemställde
ämbetsverket, att å nämnda tilläggsstat måtte anvisas tillhopa 520,000
kronor för exercishallar m. m. vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen
samt Gotlands kustartillerikår.
Försvarsutredningen har för exercishus med mäthus vid angivna förband
beräknat tillhopa 675,000 kronor, därav för en dylik byggnad vid Vaxholms
kustartilleriregemente 250,000 kronor.
För egen del finner jag mig böra förorda, att ifrågavarande byggnader Departements
komma till utförande, och hemställer — såvitt här är i fråga — att för exercis- cUefenhall
med mäthus vid Vaxholms kustartilleriregemente å riksstaten för nästkommande
budgetår äskas ett belopp av 250,000 kronor.
Mässbyggnad för underofficerare å Korsö. Marinförvaltningen
har i sin skrivelse angående medelsbehovet för nästkommande budgetår framhållit,
att underofficerarnas förläggning å Korsö nu vore ordnad i några
mindre rum i manskapsbarackerna, vilka rum ursprungligen varit avsedda som
samlingsrum för manskapet, expeditionslokaler in. m. Som underofficersmäss
användes för närvarande lokalerna i övre våningen i en köksbyggnad,
vilka lokaler ursprungligen avsetts som marketenteri och flaggkorpralsmäss.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
Marinförvaltningen föresloge uppförande å Korsö av en särskild underofficersbyggnad
nied förläggningsutrymmen och mässlokal, varvid de nu för
underofficerare disponerade lokalerna kunde frigöras för sina ursprungliga
ändamål. Byggnaden beräknades draga en kostnad av 35,000 kronor.
För svar sutredningen har för ändamålet upptagit ett till 25,000 kronor reducerat
belopp.
Jag tillstyrker, att ifrågavarande mässbyggnad uppföres. Kostnaderna för
densamma torde emellertid med hänsyn till försvarsutredningens beräkningar
kunna begränsas till 25,000 kronor. Beloppet erfordras först under budgetåret
1942/43.
Omläggning av de elektriska ledningarna å Rindö, Vaxön och
Värmdö. De elektriska ledningarna och installationerna å Kindö, Vaxön och
Värmdö äro, enligt vad marinförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehoven
för nästkommande budgetår framhåller, tillkomna under kristiden
efter förra världskriget och till följd därav numera synnerligen bristfälliga,
vilket innebure en för varje år alltmera ökad brandrisk. För omläggning, som
icke längre borde uppskjutas, erfordrades cirka 40,000 kronor.
Under rubriken »Utvändiga ledningar» har försvarsutredningen upptagit
ett belopp av 100,000 kronor.
Jag förordar, att för omläggning av ifrågavarande ledningsnät i enlighet
med marinförvaltningens förslag 40,000 kronor anvisas för budgetåret 1942/43.
Tjänstebostäder för officerare och underofficerare. Marinförvaltningen
har i sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående medelsbehov
å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår hemställt, att åtgärder
måtte vidtagas för att motverka den bostadsbrist, som inom ett fåtal år beräknades
uppstå för underofficerare och flaggkorpraler vid Vaxholms kustartilleriregemente
å Bindö. Enär berörda fråga intimt sammanhängde med
planerad ny marinorganisation kunde emellertid ämbetsverket icke för det
dåvarande inkomma med några positiva förslag i ämnet men ansåge sig böra
anmäla förhållandet för Kungl. Maj:t.
Försvarsutredningen har framhållit, att en avsevärd brist på framför allt
underofficersbostäder vid genomförd organisation bomme att uppstå vid
Oscar-Fredriksborg, där 58 nya lägenheter för underofficerare syntes bliva
erforderliga, varjämte ett antal officers- och underofficersbostäder vore i behov
av modernisering och ombyggnad. Härjämte förelåge behov av ett antal lägenheter
och förläggningsrum för underofficerare vid vissa befästningar m. m.
Utredningen har för ändamålet upptagit ett belopp av sammanlagt 2,023,000
kronor, varav för ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder 198,000
kronor.
I försvarspropositionen har jag vid behandlingen av arméns byggnader
framhållit det vara min avsikt att föranstalta örn en utredning, huruvida icke det
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
av försvarsutredningen för de olika försvarsgrenarna beräknade behovet av
tjänstebostäder skulle kunna i ej oväsentlig utsträckning tillgodoses genom
egnahemsbebyggelse av i huvudsak den karaktär, som tillämpats exempelvis
vid ordnandet av bostadsfrågan för Västgöta och Skaraborgs flygflottiljer.
Jag framhöll även, att örn en dylik väg befunnes framkomlig, Kungl. Majit
borde äga att av de anslag, som ställdes till förfogande för anordnande av
tjänstebostäder, disponera medel för anordnandet av — förutom tjänstebostäder
— jämväl egnahem i den utsträckning, som inom ramen för tillgängliga
anslag befunnes lämplig, varefter framdeles beslut syntes böra fattas
rörande anläggningarnas finansiering över statens utlåningsfonder.
Vid behandlingen av marinens byggnadsfrågor anförde jag vidare, att
delade meningar gjort sig gällande i fråga örn de beräknade utgifterna för
anordnande av tjänstebostäder vid marinens förband. Å ena sidan ville
det förefalla som örn en minskning av de av utredningen för detta ändamål
beräknade kostnaderna borde kunna ske. Å andra sidan hade vid remissbehandlingen
av utredningens betänkande framkommit önskemål örn ytterligare
tjänstebostäder. För egen del fann jag mig böra preliminärt
räkna med att vissa för femårsperioden 1942/43—1946/47 av försvarsutredningen
föreslagna byggnadsföretag för tjänstebostäder icke skulle komma till
utförande under femårsperioden eller utföras under nämnda period i allenast
begränsad omfattning. Sålunda beräknade jag bland annat, att av det för nybyggnad
av tjänstebostäder för officerare och underofficerare vid Stockholms kustartilleriförsvar
och Vaxholms kustartilleriregemente av utredningen för femårsperioden
beräknade beloppet, 1,760,000 kronor, skulle under perioden erfordras
allenast 760,000 kronor. Jag lämnade emellertid öppet örn icke vissa
av de tjänstebostäder, som sålunda skulle falla utom femårsperiodens byggnadsprogram,
liksom även en del av de i byggnadsprogrammet kvarstående
tjänstebostäderna skulle kunna anordnas såsom egnahem med statsunderstöd
i särskild ordning vid sidan av det för femårsperioden för byggnader beräknade
medelsbehovet.
Av vad sålunda anförts torde framgå, att slutlig ställning till frågan örn
huru tjänstebostadsförhållandena för Stockholms kustartilleriförsvar och
Vaxholms kustartilleriregemente böra ordnas för närvarande icke kan tagas.
Emellertid torde otvivelaktigt förhållandena vara sådana, att det icke är
möjligt att i avbidan på ytterligare utredning skjuta hela denna fråga på
framtiden. I syfte att möjliggöra ett avhjälpande av det mest angelägna
behovet finner jag mig därför böra förorda, att Kungl. Majit föreslår riksdagen
att för nybyggnad av tjänstebostäder anvisa ett belopp av 400,000 kronor
för budgetåret 1942/43. Jag förutsätter, att det skall få ankomma på Kungl.
Majit att, på sätt i försvarspropositionen föreslagits, disponera sålunda anvisade
medel på lämpligaste sätt, sålunda även för uppförande, därest så skulle
befinnas möjligt, av ett antal bostäder av egnahemskaraktär. Härjämte synes
för modernisering och ombyggnad av tjänstebostäder böra för budgetåret
1942/43 anvisas i runt tal 200,000 kronor.
60
Departementschefen
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
0. Byggnadsarbeten inom Gotlands marindistrikt.
Exercishall med mäthus för Gotlands kustartillerikär. Under
hänvisning till vad i det föregående anförts i samband med äskande av medel
för en motsvarande byggnad vid Vaxholms kustartilleriregemente föreslår jag
i anslutning till försvarsutredningens förslag, att ett belopp av 200,000 kronor
äskas för budgetåret 1942/43 för nu ifrågavarande exercishus.
E. Byggnadsarbeten inom Sydkustens marindistrikt.
Ombyggnad och inredning av flottans beväringsbeklädnadssamt
av flottans stambeklädnadsförråd. Marinförvaltningen har i
sin skrivelse angående medelsbehovet å tilläggsstat för budgetåret 1941/42
anmält en av chefen för Sydkustens marindistrikt gjord framställning angående
rationalisering av beklädnads- och förrådsverksamheten å Stumholmen
i Karlskrona, där trängande behov av ökat utrymme och vissa moderniseringar
förelåge.
Beträffande beväringsbeklädnadsförrådet hade marindistriktschefen
framhållit, att skrädderireparationsavdelningens lokaler vore otillräckliga
och icke medgåve erforderlig utökning av personalen. Pressningen
försigginge i en förbindelsegång mellan två arbetssalar, där utrymmet omöjliggjorde
tillämpandet av rationella arbetsmetoder. Beklädnadsförrådet, som
vore uppfört i flera våningar, saknade varuhiss. De sanitära förhållandena
vore otillfredsställande och värmeledningsanläggningen vore bristfällig.
Inom stambeklädnadsfö r rådet vöre lagerlokalerna otillräckliga.
Stora mängder materiel måste förvaras i synnerligen provisoriska utrymmen.
Tillfredsställande lokaler skulle emellertid kunna åstadkommas utan nybyggnad
genom omändring av vissa av Karlskrona kustartilleriregemente
hittills disponerade utrymmen, som inom en snar framtid bleve disponibla.
Vissa omändringskostnader bleve emellertid oundvikliga. Vidare borde
bostad å Stumholmen beredas åtminstone en av de därstädes tjänstgörande
förrådsförvaltarna.
Marinförvaltningen har i förenämnda skrivelse ansett sig icke beredd att
uttala sig om de av marindistriktschefen föreslagna arbetena eller örn lämpligheten
att nedlägga ytterligare kostnader å anläggningar å en ur luftskyddssynpunkt
så utsatt plats som Stumholmen.
Försvarsutredningen har emellertid funnit ifrågavarande arbeten nödvändiga
och för deras utförande beräknat 195,000 kronor.
För egen del får jag erinra, att riksdagen efter framställning av Kungl.
Maj:t för budgetåret 1939/40 anvisat ett belopp av 232,000 kronor för tillbyggnad
och modernisering av marinens centrala beklädnadsverkstad, som
jämväl är förlagd till Stumholmen. Ifrågavarande framställning tillkom bland
annat i anledning av en av riksdagens militieombudsman förrättad inspektion
av de militära anstalterna i Karlskrona, varvid såväl beklädnadsverkstaden
som förråden befunnits behäftade med allvarliga brister, bland annat ur
hygienisk synpunkt. För förrådens del synas dessa brister i stor utsträckning
kvarstå och torde i vissa fall — på grund av den under rådande för
-
61
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
hållanden ökade verksamheten vid förråden — lia blivit förvärrade. En
modernisering lärer sålunda vara i hög grad av behovet påkallad. Marinförvaltningen
har emellertid -— enligt min mening med visst fog — ifrågasatt
lämpligheten av att nedlägga relativt stora kostnader å dessa ur luftskyddssynpunkt
utsatta anläggningar. Då någon ur denna synpunkt lämpligare plats
för närvarande svårligen torde kunna erhållas i Karlskrona samt förläggande
till annan ort ej synes kunna ifrågakomma, finner jag mig dock böra tillstyrka,
att medel för ändamålet anvisas. Mot de av försvarsutredningen beräknade
kostnaderna, 130,000 kronor för beväringsbeklädnadsförrådet och 65,000 kronor
för stambeklädnadsförrådet, finner jag icke anledning till erinran. Jag föreslår,
att beloppen anvisas för nästkommande budgetår.
Tillbyggnad av matinrättningen samt utvidgning av panncentralen
vid kasern Ankarstierna. Försvarsutredningen har funnit
erforderligt att vissa moderniserings- och ändringsarbeten vidtagas å kasernerna
Sparre och Ankarstierna. Sålunda har bland annat föreslagits tillbyggnad av
matinrättningen och utvidgning av panncentralen vid sistnämnda kasern. Kostnaden
härför har beräknats till 145,000 kronor.
Ifrågavarande byggnadsarbeten böra enligt min mening snarast möjligt utföras.
Erforderliga medel torde därför böra ställas till förfogande delvis redan
under innevarande budgetår. Jag förordar förty, att ett belopp örn 70,000
kronor äskas för ändamålet å tilläggsstat för innevarande budgetår och att
återstoden av den beräknade kostnaden, 75,000 kronor, äskas för budgetåret
1942/43.
Vissa nybyggnader vid kasern Ankarstierna. Försvarsutredningen
har vidare föreslagit uppförande av en ny kasernbyggnad och en ny
skolbyggnad vid kasern Ankarstierna och för ändamålet beräknat tillhopa
875,000 kronor, därav 475,000 kronor för kasernbyggnaden och 400,000 kronor
för skolbyggnaden. För kulvertar, utvändiga ledningar, planerings- och stängselarbeten
har utredningen härutöver beräknat 35,000 kronor.
Jämväl ifrågavarande nybyggnadsarbeten synas vara av karaktär att böra
snarast möjligt bringas till utförande. Kostnaderna torde böra beräknas till
i avrundat tal 900,000 kronor. Jag föreslår, att för ändamålet äskas, å tilläggsstat
för budgetåret 1941/42 100,000 kronor samt för budgetåret 1942/43 800,000
kronor.
Ny kansliby g gnad för chefen för Karlskrona orlo gsstation.
Försvarsutredningen har föreslagit, att de nu av stationschefen disponerade
lokalerna i fortsättningen skola helt utnyttjas för chefen för Sydkustens marindistrikt.
Utredningen har därför förordat, att nya expeditionslokaler uppföras
för stationschefen, och uppskattat kostnaderna härför till 325,000 kronor.
Detta förslag finner jag mig böra biträda och föreslår med hänsyn till önskvärdheten
av att den nya kanslibyggnaden snarast färdigställes, att för ändamålet
75,000 kronor ställas till förfogande å tilläggsstat för innevarande budgetår
samt att återstoden, 250,000 kronor, äskas för budgetåret 1942/43.
Vissa byggnadsarbeten för flottans sjömansslcola. Försvarsutredningen
har framlagt förslag örn centralisering av manskapsutbildningen
Departements
chefen.
62 Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
till en för flottan gemensam sjömansskola. Denna skola borde förläggas
till f. d. Karlskrona grenadjärregementes kasern. Därvid skulle befintligt
kanslihus utan väsentliga ändringar kunna avses för skolans ledning.
Norra och östra kasernerna, i vilka ett flertal underofficersbostäder och
expeditionslokaler nu äro anordnade, måste ändras och renoveras för att
sjömansskolans manskap skulle kunna inkvarteras där. Matinrättningen måste
renoveras och utbyggas, så att utspisning enligt system »fri skaffning» kunde
ske. Sjukhusavdelningen borde renoveras. För närvarande vore ett marketenteri
inrymt i en våning, som dock ursprungligen innehållit logement. Då detta
utrymme erfordrades för förläggning av manskap, borde ny marketenteribyggnad
uppföras. Befintlig gymnastiksal krävde renovering. Därjämte erfordrades
nybyggnad av ett gymnastikhus (exercishus), vilket kunde sammanbyggas med
marketenteriet. I övrigt erfordrades en del mindre ändringsarbeten för att
befintliga lokaler skulle kunna anpassas för skolans behov. Kostnaderna för
nybyggnads- och ändringsarbetena för sjömansskolan beräknades till omkring
2,280,000 kronor.
För vissa ändringsarbeten vid infanterietablissementet i samband med dettas
överlämnande till marinen hava redan tidigare anvisats sammanlagt 250,000
kronor. Sistnämnda belopp har emellertid ännu icke tagits i anspråk.
Därest det i försvarspropositionen förordade förslaget örn organiserande
av en för flottan gemensam sjömansskola i Karlskrona vinner bifall, synes på
sätt i nämnda proposition förutsatts för skolans förläggning böra utnyttjas
förenämnda kasern. Kostnaderna för såväl nybyggnads- som ändringsarbeten
i kasernetablissementet ha av utredningen beräknats till omkring 2,280,000
kronor. Det är uppenbarligen för närvarande icke möjligt att i detalj överblicka
de omändringsarbeten, som komma att bliva nödvändiga. På Kungl.
Majit bör ankomma att träffa avgörande rörande byggnadsprogrammets
detaljer, varvid jag förutsätter, att alla möjligheter för kostnadernas nedbringande
skola tillvaratagas och att den av utredningen angivna kostnadsramen
icke skall överskridas.
För att den i försvarspropositionen föreslagna omläggningen av utbildningen
av flottans stammanskap må kunna utan större tidsutdräkt förverkligas
är det önskvärt, att medel redan nu äskas av riksdagen för arbetenas påbörjande.
På grund härav förordar jag, att ett belopp av 400,000 kronor anvisas
för ändamålet för budgetåret 1942/43. Därutöver torde de tidigare anvisade
medlen för ändringsarbeten inom kasernetablissementet böra tagas i
anspråk för samma ändamål.
Under nuvarande beredskapsförhållanden disponeras ifrågavarande kasern
som förläggningslokal. Jag förutsätter, att det skall visa sig möjligt att på
annat sätt ordna denna förläggningsfråga. Detta spörsmål är för närvarande
föremål för de militära myndigheternas övervägande.
Modernisering och utvidgning av ar t iller isie j ut b anan vid
Karlskrona örlogsvarv. I sin skrivelse rörande vissa medelsäskanden å
tilläggsstat för innevarande budgetår har marinförvaltningen anfört följande:
63
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
De senaste årens stora anskaffning av artilleriammunition till marinen hade
avsevärt ökat omfattningen av de provskjutningar m. m., som årligen måste
verkställas, dels med hänsyn till lagringssäkerheten, dels för kontroll av ammunitionens
rätta funktion. Skjutningar av här ifrågavarande slag kunde endast
utföras å artilleriskjutbanan å Karlskrona örlogsvarv samt hos aktiebolaget
Bofors. Med hänsyn till kostnaderna hade skjutningarna hittills huvudsakligen
utförts å Karlskrona örlogsvarv och endast i de fall då detta icke
varit möjligt hade desamma beställts hos aktiebolaget Bofors. För att
även framdeles kunna följa denna princip erfordrades modernisering
och utvidgning av artilleriskjutbanan å Karlskrona örlogsvarv. Förslag
till denna modernisering och utvidgning, kostnadsberäknat till 240,000 kronor,
hade utarbetats av chefen för Karlskrona örlogsvarv. Denna summa föresloges
uppdelad på tre år med 80,000 kronor under vartdera året. Marinförvaltningen
hemställde därför, dels att 80,000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat
innevarande budgetår dels ock att samma belopp måtte anvisas för budgetåret
1942/43.
Försvarsväsendets verkstadsnämnd, som i samband med inom nämnden pågående
utredning angående omorganisation av örlogsvarven yttrat sig över
detta och vissa andra i det följande berörda förslag till byggnadsarbeten vid
Karlskrona örlogsvarv, har icke haft något att erinra mot att ifrågavarande
modernisering kommer till stånd.
Försvarsutredningen har för ändamålet beräknat ett belopp av 160,000
kronor, varvid enligt uppgift förutsatts, att 80,000 kronor skulle anvisas för
innevarande budgetår.
Vid framläggandet av propositionen nr 2 till årets riksdag anmälde jag
(bilaga 8, punkten 6) marinförvaltningens ifrågavarande äskande men ansåg
mig då icke beredd att taga ställning i frågan. Med hänsyn till vad i ärendet
anförts finner jag mig nu böra tillstyrka, att artilleriskjutbanan iordningställes
i erforderlig omfattning. Kostnaderna härför torde böra beräknas i enlighet
med marinförvaltningens uppskattning. Jag föreslår, att å riksstaten för nästkommande
budgetår anvisas 160,000 kronor för ifrågavarande ändamål.
Förbättringar å elektriska kraftnätet vid Karlskrona örlogsvarv.
I sin skrivelse angående medelsbehovet för nästkommande budgetår har
marinförvaltningen hemställt örn ett anslag å 71,000 kronor för ifrågavarande
ändamål och därvid anfört, att avsevärda brister för närvarande vidlådde elektriska
kraftnätet vid Karlskrona örlogsvarv. De mest angelägna behoven avsåge
dels anläggandet av en högspänningsledning på sträckan kasern Ankarstierna—- Laget—Lindholmen—Drottninghall med anslutning till befintlig kraftring i
transformatorstationerna vid kasern Ankarstierna och Drottninghall, dels ock
uppsättandet av en transformatorstation för stora verkstadsbyggnaden för att
möjliggöra övergång från likström till växelström vid viss verkstadsbyggnad,
vilket ur ekonomisk synpunkt vore fördelaktigt. Kostnaderna beräknades till
35,200 kronor respektive 35,800 kronor, eller tillhopa 71,000 kronor.
Försvarsväsendets verkstadsnämnd har tillstyrkt bifall till förslaget.
Försvarsutredningen har medtagit ifrågavarande arbeten i sina kostnadsberäkningar
för marinens byggnader under femårsperioden.
Departements’
chefen.
Departements
chefen.
64 Kungl. Majlis proposition nr 270.
Med biträdande av marinförvaltningens förslag tillstyrker jag, att beloppet
anvisas å riksstaten för nästkommande budgetår.
Modernisering av maskinverkstaden vid ingenjör departementet
vid Karlskrona orlogsvarv. I sin förenämnda skrivelse angående
medelsbehovet för nästkommande budgetår har marinförvaltningen hemställt,
att tillhopa 55,000 kronor måtte anvisas för diverse förbättringar i
maskinverkstaden vid ingenjördepartementet vid Karlskrona örlogsvarv, och
därvid anfört följande:
1. Vid lastning och lossning av på bil fraktat gods i maskinverkstaden
måste bilarna införas i verkstaden. Utrymmet därstädes vore emellertid
mycket trångt, varigenom hinder uppstode för arbetena i verkstaden. Dessutom
tillkomme risken av att därstädes införa gengasbilar. För avhjälpande
av denna olägenhet föresloges en tillbyggnad utanför södra porten å verkstadsbyggnadens
västra långsida. Vidare föresloges, att en trappa inbyggdes
till läktaren i maskinverkstaden samt att vissa sanitära anläggningar för
arbetsledare och annan personal installerades.
Kostnaden för ovan föreslagna ändringar beräknades för närvarande till
20.000 kronor.
2. Maskinverkstadens verktygsförråd, som nu vore beläget dels i bottenvåningen,
dels på läktaren därovanför, borde förses med entresolvåning mellan
bottenplanet och läktaren. Härigenom skulle verktygsutrymmet på läktaren
kunna slopas och i stället utnyttjas till utökning av det intill liggande tvättrummet,
en utökning som vore synnerligen behövlig. Verktygsförrådet bleve
dessutom mera koncentrerat och lättare att betjäna.
Kostnaden för dessa ändringar beräknades för närvarande till 15,000
kronor.
3. Maskinverkstadens större smärgel- och putsmaskiner, som vöre belägna
i verkstadens södra del, stöde nu helt öppet, vilket ej motsvarade nutida krav
ur hälsosynpunkt och därjämte vore olägligt för filarverkstadens arbeten på
grund av dammbildning. Dessa maskiner borde inbyggas i ett särskilt rum.
På den plats, där ifrågavarande maskiner nu stöde, borde ett verkmästarkontor
anordnas för filaravdelningen. För närvarande vore verkmästaren för
filaravdelningen inhyst i verktygsritkontoret, där utrymmet vore mycket
trångt och där en ökning av platsen vore synnerligen behövlig.
Kostnaden för här föreslagna ändringar beräknades för närvarande till
8.000 kronor.
4. För avsyning av i maskinverkstaden färdigarbetat gods hade länge
behov förefunnits av ett särskilt avsyningsrum. Ett sådant föresloges inrättas
med utnyttjande av en del av dagförrådet.
Kostnaden härför beräknades för närvarande till 5,000 kronor.
5. I verktygssmedjan förelåge ur hälsosynpunkt behov av dammavsugning
från filslipningen. Dessutom borde utrustningen därstädes moderniseras
genom anskaffning av en ny filhuggningsmaskin.
Kostnaden härför beräknades för närvarande till 7,000 kronor.
Försvarsväsendets verkstadsnämnd har i avgivet utlåtande icke haft något
att erinra mot ifrågavarande förslag.
Försvarsutredningen har i sina kostnadsberäkningar för ifrågavarande
ändamål upptagit tillhopa 55,000 kronor.
65
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
Som här ifrågasatta arbeten ha till ändamål att dels rationalisera driften Departementsdels
ock förbättra de hygieniska förhållandena vid maskinverkstaden i fråga chefenoch
då jag ej finner anledning till erinran mot de beräknade kostnaderna, tillstyrker
jag, att 55,000 kronor anvisas för ändamålet. Detta belopp torde böra
upptagas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
U töjning av värmecentralen vid arbetsgruppen IH vid
Karlskrona orlo g svar v. Marinförvaltningen har hemställt örn ett anslag
av 30,000 kronor för utökning och förbättring av ifrågavarande värmecentral.
Ämbetsverket har därvid anfört, att chefen för örlogsvarvet framhållit,
att vid arbetsgruppen IH:s ångpannecentral, bestående av en större och en
mindre ångpanna, den större måst kasseras under år 1940. I stället hade insatts
en panna med avsevärt mindre eldyta från ett av pansarskeppen, då
tiden icke medgivit anskaffning av helt ny panna. Anläggningens kapacitet
hade emellertid härigenom blivit mindre och väl knapp.
För närvarande påginge arbetet med uppförandet av ny utrustningskaj.
Efter färdigställandet torde en anläggning för leverans av värme till vid
kajen förlagda fartyg bliva erforderlig. Därvid syntes det bliva ekonomiskt
fördelaktigast att utöka värmecentralen vid arbetsgruppen IH, så att den
bleve tillräcklig för utrustningskajen samt för det intilliggande gjuteriet. För
ändamålet föresloges, att en av pansarskeppet Thors ångpannor iordningställdes
och inbyggdes i värmecentralen i stället för den nuvarande mindre
ångpannan. Pannan borde inmuras och förses med förugn. Genom detta
arrangemang kunde bränslet — ved och träavfall — på mest ekonomiska
sätt tillgodogöras.
»Thors» ångpannor hade undersökts av representant från Södra Sveriges
Ångpanneförening och befunnits vara i det skick, att vissa av dem efter en
jämförelsevis enkel reparation kunde användas för det tryck, som krävdes i
en ångvärmecentral.
Kostnaden för de föreslagna åtgärderna hade beräknats till 30,000 kronor.
Försvarsväsendets verkstadsnämnd har förklarat sig intet hava att erinra
mot värmecentralens utbyggnad.
För-sv ar sutredningen har medtagit det av marinförvaltningen äskade beloppet
i sina kostnadsberäkningar.
Av det anförda framgår, att den större ångpannan i ångpannecentralen vid Vepartementsarbetsgruppen
IH vid Karlskrona örlogsvarv nyligen kasserats och ersatts chefen.
med en mindre, begagnad panna. Sedan numera på grund av ny kajbyggnad
m. m. ökade krav på centralen uppkommit, synes det ofrånkomligt att utbyta
jämväl den återstående av de båda ursprungliga pannorna. Jag tillstyrker
det av marinförvaltningen i ämnet framlagda förslaget och föreslår, att medel
för bestridande av kostnaderna för utbytet, 30,000 kronor, upptagas å tilläggsstat
för innevarande budgetår.
1st ån ds ät t ning av projekt il förrådsbyggnad vid Karlskrona
örlogsvarv. Chefen för Karlskrona örlogsvarv har hos marinförvaltningen
hemställt, att medel måtte äskas för iståndsättning av projektilförrådsbyggnaden
vid Karlskrona örlogsvarv, och därvid anfört bland annat följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 270. 885 42 5
66
Departementschefen
.
\
Departements
chefen.
Kungl. Majlis proposition nr 270.
Brandfritt betongbjälklag inom byggnaden erfordrades mellan bottenvåningen
och vinden i stället för det nuvarande i stort sett fallfärdiga bjälklaget
av trä. Detta arbete jämte erforderlig elektrisk belysningsinstallation
beräknades draga en kostnad av cirka 35,000 kronor. — Det nuvarande taket
i projektilförrådsbyggnaden, vilket vore utfört helt av trä med pappbeläggning,
borde utbytas mot dylikt av betong (siporex) med takstolar av järn eller
betong, varjämte de nuvarande fönstren av träkonstruktion borde utbytas mot
ferrofönster eller motsvarande. Kostnaderna för sistnämnda arbeten beräknades
till 45,000 kronor.
Marinförvaltningen har under åberopande av varvschefens framställning
funnit iståndsättningen nödvändig och för ändamålet äskat ett belopp av
80,000 kronor.
Försvar sväsendets verkstadsnämnd har intet haft att erinra mot den föreslagna
iståndsättningen.
Försvarsutredningen har beräknat kostnaderna till 80,000 kronor.
Jag biträder marinförvaltningens förslag och hemställer, att för iståndsättningsarbetena
i fråga måtte för budgetåret 1942/43 äskas ett belopp av 80,000
kronor.
Förlängning av Os cars do chan m. m. Marinförvaltningen laax i sin
skrivelse angående medelsbehovet för nästkommande budgetår anfört bland
annat följande:
Sedan byggandet av de två kryssarna »Tre Kronor» och »Göta Lejon» beslutats,
borde i god tid anordnas dockningsmöjligheter för fartygen i fråga.
På Västkusten funnes möjligheter härtill vid Eriksbergs mekaniska verkstad,
vars största flytdocka toge fartyg med upp till 196 meters längd. Dylika
dockningsmöjligheter borde ur strategisk synpunkt dessutom finnas såväl
i Stockholm som i Karlskrona. Beträffande sistnämnda plats föresloge marmförvaltningen,
att den s. k. Oscarsdockan förlängdes från 140 meter till cirka
185 meter. Förlängningen kunde enklast och billigast utföras genom dockans
förlängning inåt.
De nuvarande länspumparna till sistnämnda docka vore starkt iorsiitna,
så att deras kapacitet högst avsevärt nedgått. Länspumparna behövde sålunda
utbytas, även örn dockan icke skulle förlängas, men i och med dockans ökning
bleve kravet ännu mera påtagligt. Även med nya pumpar torde länsmngstiden
av den utökade dockan emellertid bliva väl lång, varför i samband med
dockans förlängning en förbindelsekanal borde anordnas från Oscarsdockan
till »Ormgropen», så att även de s. k. nya dockornas pumpmaskineri kunde
utnyttjas vid Oscarsdockans länsning.
Kostnaderna för Oscarsdockans förlängning, nya pumpar samt anordning
för utnyttjande av de nya dockornas pumpmaskineri har av marinförvaltningen
för närvarande beräknats till 460,000 kronor, därav för budgetåret 1942/43
erfordrades 230,000 kronor.
Försvar sväsendets verkstadsnämnd har ej framställt erinran mot byggnadsföretaget,
för vilket försvarsutredningen i sina kostnadsberäkningar upptagit
460,000 kronor.
De av marinförvaltningen anförda skälen för en förlängning av Oscaredockan
finner jag bärande. Jämväl i vad avser nya länspumpai och anord
-
67
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
ilande av förbindelsekanal biträder jag ämbetsverkets förslag. Med hänsyn
till tidpunkten för färdigställandet av de båda kryssarna — jag hänvisar i
detta hänseende till vad i försvarspropositionen anförts — torde arbetena
emellertid kunna bedrivas i långsammare takt än marinförvaltningen tänkt sig,
varför jag föreslår, att för ändamålet för nästa budgetår anvisas endast 50,000
kronor för arbetenas påbörjande.
Förlängning av Gamla dockan. I sin skrivelse angående medelsbehovet
för innevarande budgetår hemställde marinförvaltningen örn anvisande
av ett till 150,000 kronor beräknat belopp för förlängning av Gamla dockan
vid Karlskrona örlogsvarv. Framställningen föranledde emellertid icke något
medelsäskande.
Bland medelsäskandena för nästkommande budgetår har marinförvaltningen
åter upptagit frågan örn förlängning av dockan och därvid anfört
följande:
Med det ökade antal större jagare, som tilldelats Karlskrona örlogsvarv,
vore en ökning av antalet för dessa fartyg lämpade dockor väl behövlig. För
närvarande kunde dockning av sådana jagare, förutom i Oscarsdockan, vilken
emellertid i första hand måste avses för större fartyg, endast utföras i den
nyligen förlängda dockan nr 2.
Gamla dockan torde bäst lämpa sig för en dylik förlängning Då dockan
därjämte vore utsprängd i berg, kunna förändringsarbetena utföras relativt
lätt och till förhållandevis ringa kostnad.
En förlängning av dockan till sådan längd att jagare av typ »Malmö» kunde
dockas i densamma beräknades för närvarande, med hänsyn till numera planerad
ändring i arbetets utförande, fortfarande draga en kostnad av omkring
150,000 kronor, trots inträdd prisstegring.
Marinförvaltningen har vidare anfört, att en ökning av dockningsmöjlighetema
för större jagare komme att medföra en avsevärd utökning av örlogsvarvets
möjligheter till översyn och reparation av dylika fartyg och att tillkomsten
av nu ifrågasatt dockningsmöjlighet innebure en avsevärt ökad beredskap.
Försvarsväsendets verkstadsnämnd har ej haft erinran att framställa mot
nämnda förslag.
Försvarsutredningen har i sina kostnadsberäkningar för ändamålet upptagit
150,000 kronor.
En förbättring av dockningsmöjligheterna i Karlskrona för större jagare Vepartementsfinner
jag, sedan antalet dylika fartyg ytterligare ökats, vara önskvärd. Jag chefen.
anser det emellertid i viss mån tveksamt, om Gamla dockan lämpar sig för
detta ändamål. Möjligheterna att förlänga densamma äro nämligen begränsade;
verkställd undersökning har sålunda givit vid handen att dockan icke
utan omfattande omläggningar av i anslutning till densamma befintliga järnvägsspår,
förrådshus m. m. kan förlängas i tillräcklig omfattning för att bliva
användbar för vissa planerade större jagare. Med hänsyn till dockans gynnsamma
läge ävensom till det behov den likväl kommer att fylla, därest de nu
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
ifrågasatta sprängningsarbetena utföras, finner jag mig dock böra tillstyrka
bifall till marinförvaltningens förslag. Det för ändamålet erforderliga beloppet,
150,000 kronor, torde böra i sin helhet göras tillgängligt under budgetåret
1942/43.
Byggnadsarbeten för Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona
kustartilleriregemente. 1941 års försvarsutredning har i sitt
betänkande föreslagit vissa ändringar i kustartilleriets organisation. I fråga
örn det till Sydkustens marindistrikt hänförliga kustartilleriförsvaret har utredningen
sålunda förordat, att Blekinge kustartilleriförsvar ställes under
särskild chef, biträdd av stab och vissa förvaltningsorgan. Vidare har föreslagits
en utökning av Karlskrona kustartilleriregemente. Vad sålunda föreslagits
har av mig i försvarspropositionen biträtts, dock med det förbehåll
i fråga örn förvaltningsfrågornas lösning, som nödvändiggöres till följd av
den pågående översynen av förvaltningsorganisationen.
För genomförande av den nya organisationen erfordras enligt försvarsutredningen
åtskilliga byggnadsåtgärder. Rörande omfattningen av dessa åtgärder
tillåter jag mig hänvisa till i försvarspropositionen lämnad redogörelse
och till vad i anslutning därtill anförts.
I förevarande sammanhang har jag funnit mig böra förorda, äskande av
medel för i det följande angivna byggnadsföretag, vilka synas i första hand
böra komma till utförande.
Ombyggnad av f. d. ingenjörkasernen. Försvarsutredningen har
föreslagit, att f. d. ingenjörkasernen skall omändras för att användas såsom
kanslihus för chefen för Blekinge kustartilleriförsvar. Utredningen har framhållit,
att kasernen i fråga tidigare avsetts skola omändras till kanslihus för
marindistriktschefen, för vilket ändamål riksdagen anvisat ett belopp av
125.000 kronor. En omändring av kasernen enligt utredningens förslag beräknades
emellertid draga en kostnad av 300,000 kronor, varför ytterligare
175.000 kronor erfordrades.
I likhet med försvarsutredningen finner jag det vara lämpligast att iordningställa
f. d. ingenjörkasernen till kanslihus för chefen för Blekinge kustartilleriförsvar.
För marindistriktschefens del torde erfordeiliga utrymmen
stå att vinna genom ianspråktagande av de lokaler, som bliva lediga därest
av mig i det föregående förordat förslag örn uppförande av ett nytt kanslihus
för chefen för örlogsstationen vinner bifall. Mot de beräknade kostnaderna
för ändringsarbetena, 300,000 kronor, finner jag för närvarande icke anledning
till erinran. Det är min avsikt att, därest riksdagen icke har något att
däremot erinra, föreslå Kungl. Majit att disponera förenämnda av riksdagen
anvisade medel för ifrågavarande ändamål. Därutöver erforderligt belopp,
175,000 kronor, torde böra äskas för budgetåret 1942/43.
Exercishall med mäthus för Karlskrona kustartilleriregemente.
I anslutning till försvarsutredningens förslag förordar jag, under
hänvisning till vad i det föregående yttrats, att för uppförande av en exercis
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 270. 69
hall med mattius i Karlskrona för budgetåret 1942/43 äskas ett belopp av
225,000 kronor.
Utbyggnad av matinrättningen samt utökning av manskapsmässen
å O sear svärn. För ifrågavarande ändamål Ilar försvarsutredningen
beräknat tillhopa 100,000 kronor. Jag föreslår, att därav 40,000 kronor
äskas å tilläggsstaten till riksstaten för innevarande budgetår och 60,000
kronor å riksstaten för budgetåret 1942/43.
Barack å Oscar svärn för batalj onsstab m. m. Mot härför av försvarsutredningen
beräknat belopp, 55,000 kronor, finner jag icke anledning
till erinran och föreslår, att detsamma uppdelas med 15,000 kronor å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår och med 40,000 kronor å riksstaten
för nästkommande budgetår.
Kaserner m. m. å O sear svärn. Försvarsutredningen har funnit erforderligt
att två nya kasernbyggnader uppföras å Oscarsvärn, beräknade för en
normal beläggning med omkring 250 man. Vidare föreslås uppförande av en
barack med skollokaler och mäss för underbefäl samt en mindre exercishall.
Kostnaderna härför ha beräknats till 645,000 kronor respektive 55,000
kronor och 100,000 kronor.
Då byggnaderna med hänsyn till den planerade utökningen av kustartilleriregementet
torde böra komma till stånd finner jag mig böra tillstyrka, att
medel äskas i enlighet med utredningens förslag. Jag föreslår, att av det
sammanlagt erforderliga beloppet, 800,000 kronor, för nästa budgetår anvisas
ett belopp av 500,000 kronor.
F. Byggnadsarbeten inom Västkustens marindistrikt.
Försvarsutredningen har erinrat om att en allt större vikt kommit att
läggas på försvarsanstalterna vid Västkusten, vilka därför efter hand vuxit
i omfattning. Utredningen har föreslagit ett återupprättande av det före 1925
års försvarsordning förefintliga kustartilleriförbandet på Västkusten. Utredningen
har vidare funnit de nuvarande anstalterna vid Nya Varvet ej vara tillräckliga
för flottans och kustartilleriets behov. Med hänsyn härtill har utredningen
funnit det mest ändamålsenligt att anordna ny förläggning för
kustartilleriförbandet, medan flottan ensam borde disponera Nya Varvet. Utredningen
har jämväl föreslagit upprättandet av en mindre basorganisation
inom skärgårdsområdet Göteborg—Marstrand.
I försvarspropositionen har jag bland annat förordat, att inom Västkustens
marindistrikt upprättas ett kustartilleriförband — Älvsborgs kustartilleriregemente.
Mot vad utredningen föreslagit i fråga örn skapandet av en
mindre basorganisation inom skärgårdsområdet Göteborg—Marstrand förklarade
jag mig intet ha att erinra.
För tillgodoseende av behovet av mark och lokaler för den utökade organisationen
inom Västkustens marindistrikt har försvarsutredningen förordat
Departements
chefen.
70 Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
ett flertal iståndsättnings-, omändrings- och nybyggnadsarbeten ävensom
därav betingade markförvärv. Härutinnan torde jag få hänvisa till i försvarspropositionen
lämnad redogörelse. Kostnaderna för utbyggnaden ha av utredningen
beräknats till 11,645,000 kronor, därav för örlogsdepån 2,570,000
kronor och för kustartilleriförsvaret med kustartilleriregemente 9,075,000 kronor.
Av de av försvarsutredningen förordade åtgärderna synas följande i nedan
angiven omfattning böra för närvarande föranleda medelsäskande till riksdagen.
Gymnastik- och exercisbyggnad vid Göteborgs orlogsdepå.
Försvarsutredningen har beträffande örlogsdepån bland annat förordat ändring
av en befintlig gymnastikbyggnad till matinrättning. Ändringen hade
befunnits erforderlig av olika skäl, bland annat enär den nuvarande matinrättningen
vore belägen inom varvssektionens område. Matinrättningen
åter avsåges att utnyttjas dels såsom förrådsbyggnad för varvssektionen
dels för lokaler för fartygsdepån. För stationssektionen erfordrades i
samband med dessa ändringsarbeten en ny gymnastik- och exercisbyggnad
nied badstubad samt en skolbyggnad. För gymnastik- och exercisbyggnaden
hade utredningen beräknat kostnaderna till 350,000 kronor.
Här må framhållas, att ordföranden i 1940 års militära byggnadsutredning
jämte en av utredningens ledamöter på min anmodan på platsen närmare studerat
de byggnadsåtgärder, som av försvarsutredningen föreslagits för Västkustens
marindistrikts del. I en den 4 mars 1942 dagtecknad promemoria har
nämnde ordförande, under framhållande att byggnadsutredningen icke tagit
någon principiell ställning till ifrågavarande byggnadsföretag, avstyrkt förslaget
örn ändring av gymnastikbyggnaden till matinrättning samt därvid anfört,
att under överläggningar med representanter för de marina myndigheterna
inom distriktet framhållits behovet av skollokaler för fartygens manskap,
för vilket ändamål gymnastikbyggnaden syntes lämpad. Vidare hade
under överläggningarna gjorda uttalanden givit vid handen, att behovet av den
nya skolbyggnaden icke vore aktuellt, varför med uppförandet av byggnaden
syntes tills vidare kunna anstå. Däremot hade behov av en ny gymnastik- och
exercisbyggnad synts föreligga. En dylik byggnad av enhetstyp syntes emellertid
kunna uppföras för omkring 300,000 kronor.
För egen del är jag tveksam, huruvida de föreslagna ändringsarbetena å
den nuvarande gymnastikbyggnaden böra komma till utförande, i vart fall för
det ändamål försvarsutredningen avsett. Jag anser mig överhuvudtaget icke
beredd att på grundval av föreliggande utredning taga ställning till de för
örlogsdepån förordade ändrings- och nybyggnadsarbetena i vidare mån än att
jag tillstyrker uppförandet av ett nytt gymnastik- och exercishus med badstubad.
För detta ändamål torde en medelsanvisning av 300,000 kronor vara
tillräcklig. Jag hemställer, att nämnda belopp äskas för budgetåret 1942/43.
Det bör ankomma på marinförvaltningen att med beaktande av de i förutnämnda
promemoria anförda synpunkterna överarbeta försvarsutredningens
Kungl. Maj:ts proposition nr 270. 71
föreliggande förslag i vad det avser för örlogsdepåns räkning i övrigt erforderliga
byggnadsarbeten.
1 ståndsättnings-, omändring s- och nyby g gnadsarh eten för
Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartillerire
gemente. För svar sutredningen har beräknat kostnaderna för ifrågavarande
arbeten till 7,875,000 kronor samt därutöver för markförvärv beräknat
ett belopp av 1,200,000 kronor. Huvuddelen av kostnaderna belöpa å erforderliga
nybyggnadsarbeten för förläggning av Älvsborgs kustartilleriregemente.
Såsom lämpligaste förläggningsplats har utredningen förordat ett område
mellan Hinsholmshöjden och Yästerberget i Nya Varvets närhet.
Jag får i förevarande sammanhang erinra örn att, såsom framgår av försvarspropositionen,
marinförvaltningen i yttrande över försvarsutredningens
förslag bland annat ansett det för iståndsättningsarbeten vid Älvsborgs kustartilleriregemente
beräknade beloppet böra höjas, enär det vore nödvändigt,
att modernisering och iståndsättningsarbeten verkställdes på vissa befintliga
bostadshus. Vidare anförde ämbetsverket, att det av utredningen upptagna
beloppet för markförvärv för Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs
kustartilleriregemente med hänsyn till det föreslagna regementets omfattning
icke syntes vara tillfyllest. Kostnaderna för ifrågavarande markförvärv borde
beräknas till 1,700,000 kronor. För egen del framhöll jag i försvarspropositionen,
att kostnaderna för markförvärven syntes av utredningen ha beräknats
i underkant. Jag får här jämväl erinra, att Kungl. Majit genom förutnämnda
beslut den 13 mars 1942 uppdragit åt marinförvaltningen att verkställa
utredning rörande förvärv av bland annat den mark, som avses för Göteborgs
kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente. Det är min
avsikt att senare under riksdagen, sedan sålunda anbefalld utredning inkommit,
framlägga förslag örn medelsäskande för markförvärv i erforderlig omfattning.
Redan i detta sammanhang vill jag emellertid framhålla, att jag icke har något
att erinra mot utredningens förslag till förläggning av regementet, men väl
anser, att ett större markområde än det av utredningen föreslagna bör av
statsverket förvärvas för ändamålet.
Aven örn sålunda markfrågorna för det nya kustartilleriförbandet icke äro
definitivt klarlagda, anser jag mig med hänsyn till angelägenheten av att
byggnadsföretaget må kunna i god tid planeras och utan dröjsmål igångsättas
likväl redan i detta sammanhang böra föreslå, att medel äskas för bestridande
av kostnaderna för byggnadsarbetena.
I stort sett torde försvarsutredningens kostnadsberäkningar kunna godtagas.
På vanligt sätt bör emellertid byggnadsprogrammet granskas genom
Kungl. Majits försorg, varvid jämkningar kunna befinnas erforderliga. Jag
utgår emellertid från att den av utredningen angivna kostnadsramen icke skall
behöva överskridas.
För byggnadsarbetenas påbörjande torde nu böra anvisas ett belopp av
2,000,000 kronor, varav 200,000 kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Departements
chefen.
72
Kungl. Majlis proposition nr 270.
G. Administrationskostnader och oförutsedda utgifter.
I det föregående ha vissa av de av mig förordade medelsäskandena grundats
på av försvarsutredningen verkställda kostnadsberäkningar, däri administrationskostnader
eller oförutsedda utgifter icke inräknats. Dylika kostnader ha
nämligen av utredningen upptagits gemensamt för flera olika grupper av byggnadsföretag.
Jag anser mig därför här böra föreslå, att ett särskilt belopp
ställes till Kungl. Maj:ts förfogande för att i mån av behov tagas i anspråk
i samband med dispositionsbeslut rörande de för de olika byggnadsföretagen
avsedda medlen.
För ändamålet torde böra beräknas ett belopp av 400,000 kronor, därav å
tilläggsstat för innevarande budgetår 50,000 kronor.
H. Sammanfattning.
I enlighet med vad i det föregående anförts torde under försvarsväsendets
fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, medel böra äskas dels å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår, dels ock å riksstaten för budgetåret
1942/43 enligt följande sammanställning.
Tilläggsstat
Riksstat
för
för
1941/42
1942/43
A. Vissa för marinen gemensamma byggnadsföretag:
Brännoljecisterner för flottan............................
—
400,000
Centralförråd för marinens intendenturmateriel..........
—
325.000
Vissa inbyggnader i artilleri-, min- och torpedförråd ....
300,000
1,000,000
Summa
300,000
1,725,000
B. Byggnadsarbeten inom Norrlandskustens marindistrikt:
''
Vissa byggnadsarbeten för Gustafsviks örlogsdepå ......
—
500,000
Summa
—
500,000
C. Byggnadsarbeten inom Ostkustens marindistrikt:
Ändringsarbeten å sjökrigsskolans byggnad..............
—
40,000
Förläggnings- och förplägnads anstalter å Bergholmen....
—
54,000
Ombyggnad av f. d. Ing. 1 V:s kasern i Vaxholm........
—
190,000
Värmeledning i tre manskapsbaracker ..................
—
60,000
Exercishall med matkus för Vaxholms kustartillerirege-
_
250,000
Mässbyggnad för underofficerare å Korsö ..............
—
25.000
Omläggning av de elektriska ledningarna å Rindö, Vax-
ön och Värmdö ......................................
—
40,000
Tjänstebostäder för officerare och underofficerare........
—
600,000
Summa
—
1,259,000
D. Byggnadsarbeten inom Gotlands marindistrikt:
Exercishall med mäthus för Gotlands kustartillerikår ....
—
200,000
Summa
—
200,000
E. Byggnadsarbeten inom Sydkustens marindistrikt:
Ombyggnad och inredning av flottans beväringsbekläd-
nads- samt av flottans stambeklädnadsförråd..........
195,000
Tillbyggnad av matinrättningen samt utvidgning av 1
panncentralen vid kasern Ankarstierna ..............
70,000
75,000
Kungl. Majlis proposition nr 270.
73
!
Tilläggsstat
Riksstat
för
för
1941/42
1942/43
Vissa nybyggnader vid kasern Ankarstierna ............
100,000
800,000
Ny kanslibyggnad för cbefen för Karlskrona örlogsstation
75,000
250,000
Vissa byggnadsarbeten för flottans sjömansskola ........
—
400,000
Modernisering och utvidgning av artilleriskjutbanan vid
Karlskrona örlogsvarv................................
160,000
Förbättringar å elektriska kraftnätet vid Karlskrona ör- logsvarv ............................................
71,000
Modernisering av maskinverkstaden vid ingenjördeparte- mentet vid Karlskrona örlogsvarv ....................
55.000
Utökning av värmeeentralen vid arbetsgruppen IH vid
Karlskrona örlogsvarv................................
30,000
_
Iståndsättning av projektilförrådsbyggnad vid Karlskrona
örlogsvarv ..........................................
_
80,000
Förlängning av Oscarsdoekan m. m.....................
—
50,000
Förlängning av Gamla dockan..........................
—
150,000
Byggnadsarbeten för Blekinge kustartilleriförsvar och Karls- krona kustartilleriregemente:
Ombyggnad av f. d. ingenjörkasernen ..................
175,000
Exercishall med matkus för Karlskrona kustartillerirege- mente ................................................
225,000
Utbyggnad av matinrättningen samt utökning av man- skapsmässen å Oscarsvärn............................
40,000
60,000
Barack å Oscarsvärn för bataljonsstab m. m.............
15.000
40,000
Kaserner m. m. å- Oscarsvärn............................
—
500,000
Summa
385,000
3,231,000
F. Byggnadsarbeten inom Västkustens marindistrikt:
Gymnastik- och exercisbyggnad vid Göteborgs örlogs- depå..............................................
300,000
Iståndsättnings-, omändrings- och nybyggnadsarbeten för
Göteborgs kustartilleriförsvar och Alvsborgs kustartilleri- regemente .......................................
200,000
1,800,000
Summa
200.000
2,100,000
G. Administrationskostnader och oförutsedda utgifter ......
50,000
350,000
Summa summarum
935,000
9,865,000
De angivna slutsummorna böra, avrundade till 950,000 kronor respektive
9,350,000 kronor, äskas såsom reservationsanslag.
Yad i det föregående yttrats rörande dispositionen av motsvarande för
arméförvaltningens delfond anvisade anslag äger tillämpning även beträffande
nu förevarande anslag.
Marinförvaltningen har i sina förenämnda skrivelser med medelsäskanden
å tilläggsstat för innevarande budgetår och å riksstaten för nästa budgetår
hemställt om äskande av medel för vissa ändamål, för vilka jag i tidigare
framlagda propositioner eller i det föregående icke beräknat medel. Dessa
äskanden, vilka förtecknats i en vid denna proposition fogad bilaga (Bilaga II),
torde för närvarande icke böra föranleda åtgärd.
74
Kungl. Maj-.ts ''proposition nr 270.
Flygförvaltningens delfond.
I statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bil. 2, punkten 21) har Kungl.
Majit, såsom redan nämnts, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskilda
propositioner i ämnet, för flygvapnets del i riksstatsförslaget för nästa budgetår
till Vissa byggnadsarbeten m. m. beräkna ett reservationsanslag av 50 miljoner
kronor.
De byggnadsföretag som försvarsutredningen föreslagit skola komma till
utförande i samband med flygvapnets utökning omfatta större delen av de av
flygförvaltningen tidigare i särskilda framställningar upptagna anslagsäskanden
för byggnadsföretag, för vilka medel icke redan anvisats eller äskats av
riksdagen. Av flygförvaltningens återstående medelsäskanden komma en del
att i det följande upptagas till behandling; de äskanden som därefter kvarstå
obehandlade har jag icke funnit anledning att för närvarande tillstyrka.
Försvarsutredningen har anfört vissa allmänna synpunkter beträffande den
ordning i vilken de av utredningen föreslagna anläggningarna böra utföras.
På grundval härav har utredningen yttrat, att vid byggnadskostnadernas fördelning
å de olika budgetåren under uppsättningsperioden medel för markförvärv
jämte halva kostnaden för flygfält och vägar borde ställas till förfogande
örn möjligt tre budgetår före respektive anläggnings slutliga färdigställande,
att medel för återstående halva kostnad för flygfält och vägar jämte
halva kostnaden för byggnader borde ställas till förfogande två budgetår före
anläggningens färdigställande samt att resterande hälft för byggnadskostnaderna
borde ställas till förfogande budgetåret närmast före anläggningens färdigställande.
Enligt den av utredningen föreslagna allmänna gången av flygvapnets utökning
under femårsperioden skulle under budgetåret 1942/43 uppsättningen
av Kalmar flygflottilj påbörjas, flygfälts- och byggnadsarbeten för Bråvalla
flygflottilj, Hallands flygflottilj, Upplands flygflottilj och Blekinge flygflottilj
pågå och flygfältsarbeten påbörjas för F 15. Byggnadsarbeten och eventuellt
även flygfältsarbeten borde vidare påbörjas för den nya centrala flygverkstaden.
Bomb- och skjutskolan samt signalskolan borde under året organiseras
och den redan påbörjade uppsättningen av Södermanlands flygflottilj
och Norrbottens flygbaskår fullföljas.
Mot de av utredningen anförda allmänna synpunkterna i fråga örn ordningen
för nyanläggningarnas utförande har jag i huvudsak intet att erinra.
Detta utesluter dock givetvis icke, att i de särskilda fallen modifikationer
kunna visa sig erforderliga. Som en allmän grundsats vill jag framhålla, att
i första hand sådana arbeten böra utföras, som äro ägnade att direkt öka flygvapnets
styrka och effektivitet, och att först i andra hand böra komma i och
för sig önskvärda iståndsättnings- och förbättringsåtgärder vid redan förefintliga
flygförband.
Bland de av försvarsutredningen föreslagna byggnadsåtgärderna ingå även
tjänstebostäder vid vissa förband. Såsom jag anfört i försvarspropositionen är
75
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
jag icke nu beredd att tillstyrka uppförande av tjänstebostäder i den omfattning.
försvarsutredningen och flygmyndigheterna föreslagit. I avvaktan å den
av mig i nämnda proposition förordade utredningen av tjänstebostadsfrågan
anser jag mig likväl för flygvapnets del, i likhet med vad som skett för de
övriga försvarsgrenarna, böra i begränsad omfattning räkna med medelsanvisning
för tjänstebostäder, därvid jag ansett de av försvarsutredningen angivna
kostnaderna kunna läggas till grund för medelsberäkningarna.
Jag övergår härefter under hänvisning i övrigt till vad av mig inledningsvis
yttrats till en närmare redogörelse för de medelsäskanden, vilka jag anser
böra i förevarande sammanhang föreläggas riksdagen. I huvudsak anser jag
mig därvid böra förorda det av utredningen framlagda byggnadsprogrammet.
Behovet av vissa av flygförvaltningen därutöver ifrågasatta arbeten torde,
där ej annat i det följande angives, få av Kungl. Maj:t bedömas i samband
med beslut örn anslagsmedlens disposition och tillgodoses i den mån så befinnes
befogat och tillgängliga medel därtill lämna tillgång.
A. Flottiljer.
V äs t mani an ds fly g flottilj. Frågan örn en utflyttning av Västmanlands
flygflottiljs etablissement i dess helhet från Västerås till Hässiö har
länge stått på dagordningen. Sedan fråga väckts örn disponerande av flottiljens
nuvarande kasernetablissement i Västerås för sjukvårdsändamål, uppdrog
sålunda Kungl. Majit den 25 november 1938 åt flygförvaltningen att uppgöra
och till Kungl. Majit inkomma med förslag jämte kostnads- och tidsberäkningar
till nytt kasernetablissement för flottiljen. Till åtlydnad härav inkom flygförvaltningen
med skrivelse den 4 mars 1939 med förslag och beräkningar i angivna
hänseenden. Kostnaderna för uppförande av byggnader för flottiljen,
markförvärv m. m. beräknades av flygförvaltningen i nämnda skrivelse till sammanlagt
6,866,100 kronor. I sina skrivelser angående medelsbehoven för budgetåren
1940/41 och 1941/42 återkom flygförvaltningen till denna fråga under
framhållande av de stora olägenheter, som vore förknippade med den delade
förläggningen. Jämväl i skrivelsen den 30 augusti 1941 angående medelsbehovet
under kapitalbudgeten för nästa budgetår har flygförvaltningen äskat
medel för ifrågavarande ändamål. Till följd av de höjda byggnadskostnaderna
beräknade flygförvaltningen emellertid kostnaderna för ett nytt kasernetablissement
vid Hässiö i enlighet med det tidigare avgivna förslaget till 8,000,000
kronor, däri inberäknats 300,000 kronor för en expeditionsbyggnad vid Hässiö,
för vilken flygförvaltningen i särskild skrivelse den 26 februari 1941 gjort framställning
örn anvisande av medel.
Försvarsutredningen har i fråga om förläggningsförhållandena för Västmanlands
flygflottilj anfört följande:
Västmanlands flygflottilj (F1) är förlagd till Västerås och disponerar
förutvarande Västmanlands regementes kasernetablissement därstädes samt
flygfält vid Hässiö, beläget cirka 4 kilometer från kasernetablissementet.
Kasernetablissementet, som färdigställdes år 1905, övertogs av flygvapnet år
1928. Sedan år 1936 har ett fortlöpande iståndsättningsarbete av kasern
-
76
Kungl. Maj-.ts proposition nr 270.
Departementschefen
.
etablissementet utförts. Tre hangarer, kommandocentral, flygplatsbelysning
och diverse förrådsbyggnader hava tillkommit vid Hässiö flygfält. Hässiö
gård har omändrats till flottiljchefsbostad. Under anläggning äro bombsäker
telefonväxel och diverse vägar. Flygfältet har i nord-sydlig riktning utvidgats
under åren 1939—1940.
Sedan år 1936 nedlagda kostnader på flottiljens etablissement och flygfält
belöpa sig till cirka 3,300,000 kronor.
En allvarlig och på tjänstens behöriga gång menligt inverkande olägenhet
har visat sig vara att flygfältet jämte hangarer, förråd och verkstäder,
till vilka den viktigaste delen och huvuddelen av flottiljens verksamhet är
förlagd, äro belägna på stort avstånd från kasernetablissementet. Omfattande,
dyrbara men framförallt tidsödande transporter av så gott som hela flottiljens
personal bliva bland annat följden. Godtagbar beredskap och flygstationstjänst
kunna med en sådan förläggning icke upprätthållas. Utredningen
anser därför, att för flottiljen bör anordnas ett nytt etablissement vid Hässiö.
Het gamla kasernetablissementet erfordras så gott som helt för underofficers-,
signal- och tekniska skolornas behov, för vilka i annat fall nya byggnader
måste uppföras. Vissa lokaler avses dessutom skola tagas i anspråk för
flygförvaltningens centralförråd för intendenturmateriel. Genom ändamålsenliga
iståndsättnings- och inredningsarbeten kan det gamla kasernetablissementet
göras lämpligt för att tillgodose ovannämnda behov.
Utökning av flygfältet i ost-västlig riktning är nödvändig och möjlig.
Utredningen har i kostnadsberäkningarna upptagit medel härför. Permanentbanor
vore önskvärda men hava av kostnadsskäl icke upptagits.
Försvarsutredningen har beräknat kostnaderna för utflyttning av Västmanlands
flygflottilj till Hässiö till 7,628,000 kronor enligt en å sid. 697 f. i betänkandet
intagen specifikation. Av kostnaderna belöpa 30,000 kronor på
markförvärv för utvidgning av flygfältet, 114,000 kronor på flygfältsarbeten
och 390,000 kronor på markförvärv för byggnadsområde.
Flygförvaltningen har i sin skrivelse den 24 februari 1942 framhållit, att
enligt flygförvaltningens mening utöver av utredningen beräknade kostnader
medel erfordrades för en bilverkstad, 40,000 kronor, och för en sopförbränningsanläggning,
5,000 kronor. Vidare har flygförvaltningen framhållit, att
verkställd utredning givit vid handen att av försvarsutredningen beräknade
medel icke komme att förslå för markförvärv och flygfältsarbeten för flygfältets
utökning i östlig riktning. För att en rullbana av 1,500 meters längd
skulle erhållas måste nämligen utvidgningen göras större, medförande en kostnadsökning
av 220,000 kronor, därav för markförvärv 70,000 kronor. Jämväl
har flygförvaltningen framhållit, att av det av utredningen beräknade beloppet,
150,000 kronor, för anordnande av tygförråd med garage för specialfordon icke
erfordrades mer än 66,000 kronor; 84,000 kronor hade nämligen redan äskats
av riksdagen för beredande av utrymme för specialfordon.
Kostnaderna för utflyttning av Västmanlands flygflottilj till Hässiö
hava i försvarspropositionen medtagits inom ramen för det för femårsperioden
beräknade beloppet för flygvapnets byggnader. En dylik utflyttning
synes mig med hänsyn till de påtalade olägenheterna böra snarast påbörjas.
Härför talar även det förhållandet, att lokaler för flygvapnets underofficers-,
signal- och tekniska skolor lämpligen böra beredas genom ianspråktagande
av det äldre kasernetablissementet. För iordningställande av detta
77
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
etablissement för avsett ändamål har försvarsutredningen jämväl beräknat
medel, tillhopa 646,000 kronor. Vidare har utredningen beräknat kostnaderna
för anordnande av nya lokaler för ett centralförråd för intendenturmateriel i
anslutning till det äldre etablissementet till 80,000 kronor.
För att erhålla närmare kännedom örn möjligheten att på lämpligt sätt
utnyttja det äldre etablissementet har jag under hand anmodat ordföranden i
1940 års militära byggnadsutredning att på platsen undersöka förhållandena.
I en den 7 mars 1942 dagtecknad promemoria har denna framlagt vissa
synpunkter på hur de ledigblivande lokalerna lämpligen borde utnyttjas.
Därvid har framhållits, att kasernutrymmena i stort sett syntes på ett
ändamålsenligt sätt kunna utnyttjas för skolornas lokalbehov, varför förslaget
örn skolornas förläggning till etablissementet syntes vara ekonomiskt tillrådligt.
Å andra sidan har framhållits, att såsom intendenturförråd borde
utnyttjas vissa andra byggnader än av utredningen avsetts. Vidare har framhållits,
att den nuvarande sjukhusbyggnaden syntes böra utnyttjas såväl
för skolorna som för flygflottiljen, varför det i försvarsutredningens förslag
upptagna nya sjukhuset vid Hässiö kunde minskas till allenast en mottagningsavdelning
och en mindre vårdavdelning. Beträffande kostnadsberäkningarna
har, ehuru vissa ändringar i medelsdispositionen ifrågasatts, erinran
icke riktats mot det av utredningen för etablissementets omändring till
skollokaler beräknade beloppet 646,000 kronor. Av utredningen beräknade
medel för intendenturförrådet, 80,000 kronor, syntes däremot för närvarande
icke behöva tagas i anspråk. Kostnaderna för flygflottiljens utflyttning till
Hässiö syntes med hänsyn till vad som föreslagits i fråga örn sjukvårdslokalernas
anordnande kunna minskas med i runt tal 100,000 kronor.
Den utredning, som sålunda av mig införskaffats, bestyrker, att det äldre
etablissementet bör kunna utnyttjas för av försvarsutredningen angivet
ändamål. -Tåg har bland annat av denna anledning intet att erinra mot att
medel nu äskas för överflyttning av Västmanlands flygflottilj till Hässiö.
Försvarsutredningen har såsom tidigare framhållits beräknat kostnaderna
för det nya etablissementet till 7,628,000 kronor. Därest av flygförvaltningen
föreslagna ytterligare byggnader (bilverkstad och sopförbränningsanläggning)
anses böra komma till utförande samt den ytterligare utvidgningen av
flygfältet kommer till stånd, skulle kostnaderna stiga med 265,000 kronor. Å
andra sidan må här framhållas, dels att för det av försvarsutredningen föreslagna
tvgförrådet med garage numera enligt vad ovan anförts endast erfordras
ytterligare 66,000 kronor mot av utredningen beräknade 150,000 kronor, innebärande
en anslagsminskning av 84,000 kronor, dels att medel av riksdagen
(proposition 1942: 2, riksdagens skrivelse nr 23) redan anvisats för tillgodoseende
av behovet av skyddsrum och reservkraftaggregat, varför av utredningen
för ändamålet beräknade 100,000 respektive 110,000 kronor icke erfordras.
Kostnaderna skulle således vid bifall till flygförvaltningens förslag
komma att uppgå till (7,628,000 + 265,000 — 84,000 — 100,000 — 110,000 =)
7,599,000 kronor.
De sålunda verkställda beräkningarna rörande behovet av ytterligare
medelsanvisning torde kunna i huvudsak biträdas. Jag får emellertid erinra
78
Kungl. Majlis ''proposition nr 270.
Departements
ehefen.
om att jag i försvarspropositionen förutsatt, att med uppförande av den av
försvarsutredningen föreslagna hangaren av trä, kostnadsberäknad till 190,000
kronor, skall kunna anstå till efter femårsperioden 1942/43—1946/47. Vidare
utgår jag från att, på sätt i förutnämnda promemoria framhållits, det skall
vara möjligt att nedbringa kostnaderna för anordnande av sjukvårdslokaler
med 100,000 kronor. I anslutning härtill beräknar jag de för flottiljens förflyttning
m. m. erforderliga anslagsmedlen till i runt tal 7,300,000 kronor. Härmed
har jag dock icke tagit ställning till frågan, huruvida bilverkstad bör anordnas
vid denna flottilj, vilken fråga synes böra av Kungl. Majit tagas under
särskild omprövning. Av angivna belopp torde böra för bestridandet av utgifter
för markförvärv och sådana byggnadsarbeten m. m., som prövas mest
angelägna, nu ställas till förfogande ett belopp av 1,700,000 kronor, varav å
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår torde böra anvisas 200,000
kronor och å riksstaten för budgetåret 1942/43 1,500,000 kronor.
Roslagens fly g flottilj. Försvarsutredningen har i fråga örn byggnadsarbeten
vid Koslagens flygflottilj anfört bland annat följande.
Roslagens flygflottilj (F 2) är förlagd till Hägernäs, cirka 15 kilometer
norr örn Stockholm. Vissa administrations- och hangarbyggnader voro uppförda
redan före år 1936. Sedan år 1936 hava uppförts fyra kaserner, kokoch
matinrättning, värmecentral med bad- och tvättinrättning, olika mässbyggnader,
en hangar, verkstadsbyggnad, sjukhus och intendenturförråd,
garage, vakt- och arrestbyggnad, byggnad för radiosändarstation, kommandocentral,
fyra mindre förläggningsbaracker, diverse förråd, reservkraftaggregat,
vattenverk samt flygplatsbelysning, varjämte iståndsättnings- och ändringsarbeten
hava utförts. Under anläggning äro ytterligare en värmecentral,
vapenverkstad med förråd samt diverse skyddsrum och förrådsutrymmen.
Sjöflygstationen vid Hägernäs har sedan år 1936 utbyggts med nya slipar
för upptagning av flygplan samt kaj anläggningar.
Sedan år 1936 nedlagda kostnader på flottiljens etablissement och sjöflygstationen
belöpa sig till cirka 4,900,000 kronor.
Någon ny kasern för specialdivision vid F 2 är icke behövlig, enär förläggningsutrymme
för i flottiljstabens olika avdelningar tjänstgörande personal
kan beredas i torpeddivisionens kasern, som efter torpedflottiljens tillkomst
icke längre erfordras för nämnda division. Flottiljen är i starkt behov
av dels en korthållsbana för pistolskjutning och inskjutning av kulsprutor,
dels en skjutbana för övriga handvapen- och kulspruteskjutningar. Medel
härför hava upptagits. Skjutbanan avses även täcka behovet för den till
Näsby förlagda sjökrigsskolan.
Kostnaderna för erforderliga byggnadsarbeten hava av utredningen beräknats
till 1,926,000 kronor enligt en sammanställning å sid. 698 f. i betänkandet.
Flygförvaltningen har i sin förut omförmälda skrivelse den 24 februari
1942 angivit, att medel erfordrades jämväl för följande ändamål, nämligen för
tjänstebostäder för kökspersonal m. fl. 60,000 kronor, för devieringsbana
12,000 kronor och för sopförbränningsanläggning 5,000 kronor.
Medel till komplettering av normalskyddsrum och till bombsäkra skyddsrum
hava redan anvisats av riksdagen (proposition 1942: 2, riksdagens skri
-
79
Kungl. Maj-.ts proposition nr 270.
velse nr 23). Jag får vidare erinra om att jag i försvarspropositionen preliminärt
räknat med att det för tjänstebostäder av försvarsutredningen beräknade
beloppet, 155,000 kronor, icke erfordras under femårsperioden 1942/43—
1946/47.
I övrigt synes föreliggande förslag kunna i huvudsak biträdas med de av
flygförvaltningen förordade ändringarna. För bestridande av kostnaderna förde
närmast erforderliga byggnads- och anläggningsarbetena torde böra nu anvisas
ett belopp av förslagsvis 900,000 kronor, varav jag beräknar ett medelsbehov
å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 av 150,000 kronor och å riksstaten
för budgetåret 1942/43 av 750,000 kronor. Härvid förutsätter jag, att i avbidan
på närmare utredning i ämnet nämnda belopp icke tagas i anspråk för
anordnande av tjänstebostäder.
Östgöta fly g flottil j. I fråga örn Östgöta flygflottilj har försvarsutredningen
anfört följande:
Östgöta flygflottilj (F 3) är förlagd till Malmen och disponerar förutvarande
Första och Andra livgrenadjärregementenas lägerområden med byggnader.
Etablissementet, som redan genom 1925 års försvarsordning tillfördes
flygvapnet, består till stor del av byggnader med relativt hög ålder.
Sedan år 1936 har emellertid ett omfattande ombyggnads- och restaureringsarbete
utförts. En del obehövliga byggnader hava rivits. Kanslihus, kokoch
matinrättning, värmecentral med badinrättning, två hangarer, byggnad
för radiosändarstation, förrådsbyggnader samt två mindre förläggningsbaracker
hava uppförts, varjämte garaget och en äldre hangar utbyggts. I
samarbete med Kärna kommun har avloppsnätet utökats. Dessutom finnas
medel anvisade för kommandocentral och ytterligare en hangarbyggnad. Den
senare kommer sannolikt att främst användas som centralförråd för flygmateriel.
Flygfältet utvidgades under år 1940, men en ytterligare utvidgning blir
nödvändig bland annat för att skapa förbindelse mellan flygfältet och den nya
försökscentralen. Utökning av flygfältet i sydlig och ostlig riktning är möjlig.
Utredningen har i kostnadsberäkningarna upptagit medel härför. Permanentbanor
äro icke erforderliga.
Sedan år 1936 nedlagda kostnader på flottiljens etablissement och flygfältet
belöpa sig till cirka 4,800,000 kronor.
De vid flottiljen erforderliga arbetena, kostnadsberäknade till 1,576,000
kronor, hava av utredningen förtecknats i en tablå å sid. 699 f. i betänkandet.
Flygförvaltningen har i skrivelsen den 24 februari 1942 funnit medel erforderliga
jämväl för anordnande av tjänstebostäder för kökspersonal m. fl.,
60,000 kronor, och för en sopförbränningsanläggning, 5,000 kronor.
Medel för komplettering av normalskyddsrum och till bombsäkra skydds- Departementsrum,
av utredningen beräknade till (40,000 + 100,000 =) 140,000 kronor, hava chefen''
av riksdagen anvisats (proposition 1942:2, riksdagens skrivelse nr 23). I likhet
med utredningen anser jag behov föreligga av ytterligare anslag för iståndsättande
av detta etablissement och finner utredningens förslag kunna i det
väsentliga läggas till grund för beräkningarna av medelsbehovet. För närvarande
torde inedelsanvisningen böra begränsas till 800,000 kronor, varav
/
Departementschefen.
80 Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
för utvidgning av flygfältet 174,000 kronor. Jag föreslår, att härav anvisas
100,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1941/42 och 700,000
kronor å riksstaten för budgetåret 1942/43. Nämnda belopp synas icke böra
tagas i anspråk för utförande av de av flygförvaltningen angivna tjänstebostäderna,
beträffande vilka ytterligare utredning synes vara erforderlig.
JämHands flygflottilj. Beträffande byggnadsarbetena vid denna
flygflottilj har försvarsutredningen anfört följande:
Jämtlands flygflottilj (F 4) är förlagd till Frösö läger (invid Östersund)
och disponerar till Jämtlands fältjägarregemente tidigare hörande
byggnader samt Frösö kungsgård. Etablissementet, som redan genom 1925
års försvarsordning tillfördes flygvapnet, består delvis av byggnader av
relativt hög ålder. Sedan år 1936 hava uppförts kanslihus, kok- och matinrättning,
två kaserner, manskapsmäss, sjukhus, värmecentral, tre hangarer,
byggnad för radiosändarstation, kommandocentral, fyra mindre förläggningsbaracker
samt förrådsbyggnader, varjämte drivmedelsanläggningar och flygplatsbelysning
hava tillkommit. Flottiljverkstaden och vattenverket hava
utbyggts. Dessutom har ett fortlöpande ombyggnads- och iståndsättningsarbete
av äldre byggnader utförts. Därjämte finnas två äldre hangarer samt
vissa för flygstafionstjänsten erforderliga anordningar vid sjöflygstationen.
Flygfältet har väsentligt utvidgats samt försetts med permanentbanor.
En mindre ytterligare utökning av flygfältet och förlängning av en permanentbana
pågår. Ehuru det vore önskvärt att än ytterligare utöka flygfältet,
låter detta sig icke göra för rimliga kostnader. Utredningen har därför icke
ifrågasatt utökning av detta flygfält.
Sedan år 1936 nedlagda kostnader på flottiljens etablissement, flygfältet
och sjöflygstationen belöpa sig till cirka 5,300,000 kronor.
Kostnaderna för erforderliga arbeten hava beräknats till 1,980,000 kronor
enligt en tablå, införd å sid. 700 i betänkandet.
I sitt yttrande över försvarsutredningens betänkande hava chefen för flygvapnet
och flygförvaltningen framhållit att verkställda undersökningar givit
vid handen, att en utökning av flygfältet vore möjlig ehuru kostnaderna bleve
stora men dock icke orimliga i jämförelse med de kostnader, som redan nedlagts
på denna förläggningsplats. En utökning av flygfältet syntes framdeles
bliva erforderlig.
I skrivelsen den 24 februari 1942 har flygförvaltningen anmält behov av
följande av försvarsutredningen icke upptagna arbeten till angivna kostnadsbelopp,
nämligen tjänstebostäder för kökspersonal m. fl., 75,000 kronor,
emballageförråd, 20,000 kronor, inomhusskjutbana, 35,000 kronor, instruktionsverkstad,
85,000 kronor, utökning av garage 40,000 kronor samt sopförbränningsanläggning,
5,000 kronor.
Av de av försvarsutredningen såsom erforderliga angivna arbetena hava
medel redan anvisats för komplettering av normalskyddsrum och för bombsäkra
skyddsrum (proposition 1942:2, riksdagens skrivelse nr 23). För
bestridande av kostnaderna för de mer angelägna byggnadsarbeten, som
härutöver böra i huvudsaklig överensstämmelse med försvarsutredningens förslag
komma till utförande vid flygflottiljen, torde medel nu böra ställas till för
-
81
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
fogande. Det synes tillräckligt, om för ändamålet uppföras 100,000 kronor
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1941/42 och 900,000 kronor
å riksstaten för budgetåret 1942/43. Frågan om behovet av ytterligare medelsanvisning
liksom av den utvidgning av kostnadsramen, som flygförvaltningens
förslag innebär, torde få framdeles upptagas till prövning efter förnyad framställning
från flygförvaltningen. Dock anser jag mig böra förutsätta att vid
denna liksom vid de övriga flygflottiljerna komma att anordnas sopförbränningsanläggningar
i enlighet med flygförvaltningens förslag.
Krigs fly gskolan. Försvarsutredningen har framhållit följande:
Den nuvarande flygkrigsskolan, är förlagd till Ljungbyhed och disponerar
markområden och byggnader, som tidigare tillhört Norra skånska infanteriregementets
och förutvarande Skånska dragonregementets övningsläger jämte
Ljungby och Bonarps hedar samt ytterligare vissa smärre friliggande markområden
och byggnader. Ett flertal byggnader, som redan genom 1925 års
försvarsordning tillfördes flygvapnet, äro mycket gamla. De hava därför alltsedan
år 1936 varit föremål för omfattande ombyggnads- och restaureringsarbeten
och befinna sig nu i relativt gott stånd. Efter år 1936 hava uppförts
kanslihus, kaserner för aspiranter och kadetter, mässbyggnader, kok- och
matinrättning, tre hangarer, värmecentral, varjämte flygplatsbelysning och
drivmedelsanläggningar tillkommit. Verkstadsbyggnaden samt vissa matsals-,
mäss- och förläggningsbyggnader hava örn- och tillbyggts. Ytterligare en
hangar är under uppförande.
Såsom i annat sammanhang framhållits har flygvapnets utökning medfört,
att kadettskolan måste flyttas från Ljungbyhed. De härigenom frigjorda utrymmena
avses i en framtid, d. v. s. då flygvapnet blivit fullt uppsatt, behovet
av flygande personal blivit täckt och aspirantskolan nedgått till normal
storlek, skola disponeras av den nu till Eslöv provisoriskt förlagda flygreservskolan.
Till krigsflygskolans förfogande stående flygfält äro tillräckliga. Permanentbanor
erfordras icke.
Sedan år 1936 nedlagda kostnader på krigsflygskolans etablissement och
dess flygfält belöpa sig till cirka 4,300,000 kronor, av vilka cirka 400,000
kronor komma på flygreservskolans förläggning i Eslöv.
Kostnaderna för erforderliga byggnadsarbeten hava av försvarsutredningen
angivits till 1,501,000 kronor enligt en å sid. 701 i betänkandet införd
tablå.
Flygförvaltningen har i skrivelsen den 24 februari 1942 dessutom hemställt
örn medel, 5,000 kronor, för en sopförbränningsanläggning.
För komplettering av normalskyddsrum och för bombsäkra skyddsrum har Departementsriksdagen
(proposition 1942: 2, riksdagens skrivelse nr 23) anvisat tillhopa chefen.
120.000 kronor. Jag får vidare framhålla, att jag i försvarspropositionen
räknat med att för tjänstebostäder för underofficerare vid krigsflygskolan
endast halva det av utredningen angivna kostnadsbeloppet, eller 100,000
kronor, borde beräknas för femårsperioden. I övrigt har jag i stort sett intet
att erinra mot föreliggande förslag.
För påbörjande av de byggnadsarbeten vid denna skola, som befinnas vara
särskilt trängande, torde böra ställas till förfogande ett belopp av i runt tal
400.000 kronor, vilket synes böra i sin helhet anvisas för budgetåret 1942/43.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 270. 835 42 6
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
Västgöta flygflottilj. I fråga om denna flottilj har försvarsutredningen
framhållit följande:
Västgöta flygflottilj (F 6) är förlagd till Karlsborg och disponerar ett flertal
byggnader, som tidigare tillhört förutvarande officersvolontärskolans etablissement.
Dessa äldre byggnader hava före flottiljens uppsättning år 1939
varit föremål för omfattande ombyggnads- och restaureringsarbeten och befinna
sig nu i relativt gott stånd. Byggnader för officersmäss, vakt- och arrestlokaler,
flottiljverkstad, värmecentral, kommandocentral, radiosändarstation,
garage och tre mindre förläggningsbaracker hava nyuppförts, likaså två
hangarer och vissa förråd. Vattenledningsnätet har kompletterats; flygplatsbelysning
och drivmedelsanläggningar hava tillkommit. Vapenverkstaden är
under tillbyggnad.
Då det visat sig vara omöjligt att genom privat byggnadsverksamhet erhålla
erforderligt antal bostäder för flottiljens personal, har under år 1941 ett antal
bostäder uppförts. Detta antal är emellertid otillräckligt, varför ytterligare
bebyggelse antingen i form av tjänstebostäder eller på annat sätt måste tillkomma.
Utökning av flygfältet i sydlig riktning är nödvändig och möjlig. Utredningen
har i kostnadsberäkningarna upptagit medel härför. Permanentbanor
vore önskvärda, men hava av kostnadsskäl icke upptagits. Den längs flygfältets
västra gräns löpande, elektrifierade järnvägslinjen utgör ett allvarligt
flyghinder, som bör undanröjas. Denna fråga bör göras till föremål för särskild
utredning.
Sedan år 1936 nedlagda kostnader på flottiljens etablissement och flygfältet
belöpa sig till cirka 5,500,000 kronor.
Försvarsutredningen har beräknat medel bliva erforderliga under femårsperioden
för de markförvärv och byggnadsarbeten, som angivits i en å sid.
701 f. i betänkandet införd tablå. Av kostnaderna — 2,251,000 kronor — belöpa
240.000 kronor på utökning av matsals- och mässutrymmen för manskap,
28.000 kronor på markförvärv för utvidgning av flygfältet och 122,000 kronor
på flygfältsarbeten.
Flygförvaltningen har i skrivelsen den 24 februari 1942 föreslagit, att för
flottiljen medel böra beräknas jämväl för tjänstebostäder för kökspersonal
m. fl., 60,000 kronor, för en sopförbränningsanläggning, 5,000 kronor, samt
för emballageförråd, 20,000 kronor. Därjämte har flygförvaltningen beräknat
kostnaderna för utökning av matsals- och mässutrymmen för manskap till ett
belopp, som med 110,000 kronor överstiger det av försvarsutredningen angivna.
Den erforderliga utökningen av matsals- och mässutrymmen för manskap
borde nämligen, anför flygförvaltningen, åstadkommas på det sätt, att
i matsals- och mässbyggnaden inrymda skollokaler toges i anspråk för ändamålet
samt att i stället en ny skolsalsbyggnad uppfördes. Kostnaderna för
uppförande av en skolsalsbyggnad och för utvidgning av matsals- och mässutrymmen
för manskap beräknades av flygförvaltningen till 350,000 kronor.
Här må vidare framhållas, att flygförvaltningen redan i sin skrivelse angående
flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1940/41
anmälde behov av utvidgning av flygfältet vid Västgöta flygflottilj.
Ett söder och sydväst örn flygfältet beläget område borde för ändamålet
inköpas och därstädes befintliga för flygverksamheten hinderliga byggnader
83
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
livas. Värdet av själva marken hade uppskattats till 25,000 kronor, vartill
komine värdet av byggnaderna, 30,000 kronor, samt ersättning till arrendator
för för tidig avflyttning, 5,000 kronor. Sammanlagda kostnaderna för förvärv
av ifrågavarande område uppginge sålunda till 60,000 kronor. Vissa delar av
området ansåges med fördel kunna utarrenderas, varigenom vissa årliga inkomster
kunde påräknas. Som framställningen icke föranledde någon Kungl.
Maj :ts åtgärd anmäldes behovet ånyo för budgetåret 1941/42. För anordnande
av flygfält å viss del av markområdet beräknades kostnaderna till 50,000 kronor,
varför ett sammanlagt behov av 110,000 kronor förefunnes för ifrågavarande
ändamål. Sagda medelsbehov har av flygförvaltningen ånyo anmälts i
skrivelsen den 30 augusti 1941.
Såsom av det föregående framgår har försvarsutredningen för markförvärv
och flygfältsarbeten räknat med ett medelsbehov av 28,000 kronor för markförvärv
och 122,000 kronor för flygfältsarbeten. Enligt vad jag under hand
inhämtat avses med försvarsutredningens förslag annat markområde än det
flygförvaltningen omnämnt i sina framställningar. Det av försvarsutredningen
avsedda markområdet anses bättre lämpa sig för ändamålet men drager
högre kostnader för flygfältsarbeten. En del av sistnämnda kostnader avse
emellertid enligt uppgift även arbeten å det nuvarande fältet. För egen del
har jag funnit mig böra för markförvärv för utvidgning av flygfältet samt för
flygfältsarbeten räkna med de belopp, som försvarsutredningen ansett erforderliga
för dessa ändamål. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att inom
ramen för sålunda beräknade medel fatta beslut örn flygfältets utvidgning.
\ ad åter angår frågan om utökningen av matsals- och mässutrymmena för
manskapet är jag icke nu beredd att förorda flygförvaltningens förslag. Då
det emellertid är angeläget, att denna fråga löses inom den närmaste tiden,
har jag ändock ansett mig nu böra beräkna medel för ändamålet i fråga. Försiktigheten
synes bjuda att därvid räkna med det belopp, som erfordras för
en lösning i enlighet med flygmyndigheternas förslag. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att i samband med blivande dispositionsbeslut taga definitiv
ställning till frågan huru på ändamålsenligaste sätt behovet av ökade utrymmen
för matsals- och mässutrymmen bör tillgodoses.
Under erinran att medel för anordnande av skyddsrum — sammanlagt
120,000 kronor — redan anvisats av riksdagen (proposition 1942: 2, riksdagens
skrivelse nr 23) biträder jag i övrigt i huvudsak utredningens förslag men
begränsar mig nu till att föreslå att för anläggningsarbeten vid flottiljen
ställes till förfogande ett belopp av tillhopa 1,300,000 kronor, vilket belopp
böi disponeras för markförvärv samt för sådana arbeten, som prövas särskilt
angelägna.
Av detta belopp torde 100,000 kronor böra anvisas å tilläggsstat för budgetåret
1941/42 och 1,200,000 kronor å riksstaten för budgetåret 1942/43. Jag
förutsätter, att dessa medel i avbidan på närmare utredning icke tagas i anspråk
för anordnande av de tjänstebostäder för kökspersonal och det emballageförråd,
varom flygförvaltningen framställt förslag.
Skaraborgs fly g flottilj. I fråga om förläggningsförhållandena vid
Skaraborgs flygflottilj har försvarsutredningen anfört följande:
Departements
chefen.
84
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
Skaraborgs flygflottilj (F 7) är förlagd till Såtenäs. Enligt 19o6 års försvarsbeslut
skulle en lätt bombflottilj förläggas till Karlstad och en tung till
Karlsborg. Då för en bombflottilj lämpligt flygfält icke kunde erhållas i
trakten av Karlstad, ändrades detta beslut av 1938 års riksdag såtillvida, att
den tunga bombflottiljen (F 7) förlädes till Såtenäs, varav följde att den
lätta bomb flottilj en (F 6) förlädes till Karlsborg. Nytt flottilj etablissement
har uppförts vid Såtenäs, varvid dock vissa genom förvärvet av Såtenäs egendom
erhållna byggnader efter ombyggnad och restaurering tagits i anspråk
för olika ändamål, främst såsom bostäder för flottiljens personal, men aven
såsom officersmäss, skolsalsutrymmen och förråd. Tre mindre föiläggningsbaracker
hava dessutom uppförts.
Flygfältet är tillräckligt stort, varför någon utökning icke kraves. Ferma
nentbanor
äro icke erforderliga. . .
Då det visat sig vara omöjligt att genom privat byggnadsverksamhet
erhålla erforderligt antal bostäder för flottiljens personal, hava, dels ett avsevärt
antal tjänstebostäder uppförts inom flottiljens område, dels aven i egnahemsstyrelsens
regi uppförts ett omfattande bostadsområde i nära anslutning
till förläggningsområdet. Såväl antalet tjänstebostäder som antalet bostädei
inom egnahemsområdet är emellertid otillräckligt, varför ytterligare bostädei
måste tillkomma. ,
De nedlagda kostnaderna för det nuvarande flottilj etablissement!! t och
flygfältet samt dessutom för av kronan förvärvade, tvenne utgårdar, vilka tor
närvarande utarrenderas, belöpa sig till cirka 9,900,000 kronor.
Av försvarsutredningen föreslagna omändrings- och nybyggnadsarbeten
och kostnaderna för desamma framgå av en tablå å sid. 702 f. i betänkandet,
enligt vilken kostnaderna beräknas till sammanlagt 3,978,000 kronor.
Flygförvaltningen har, utöver de av utredningen förordade byggnadsarbetena,
anmält behov av sopförbränningsanläggning, kostnadsberäknad till
5,000 kronor.
Av riksdagen hava medel — sammanlagt 140,000 kronor — redan anvisats
för anordnande av skyddsrum vid flottiljen i av försvarsutredningen angiven
omfattning (proposition 1942:2, riksdagens skrivelse nr 23). Vidare må
framhållas, att jag i försvarspropositionen funnit mig böra räkna med att
under femårsperioden allenast hälften av det för tjänstebostäder vid flottiljen
upptagna beloppet, eller 915,000 kronor, skall behöva tagas i anspråk.
I övrigt synes det av försvarsutredningen för denna flottilj förordade
byggnadsprogrammet kunna i huvudsak godtagas. Kostnaderna för de arbeten,
vilka nu i första hand böra utföras eller påbörjas och för vilka medel därför
erfordras intill den 1 juli 1943, beräknar jag till 1,700,000 kronor, av vilket
belopp 300,000 kronor torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten for
budgetåret 1941/42 och 1,400,000 kronor å riksstaten för budgetåret 1942/43.
Svea flygflottilj. Beträffande förläggningsförhållandena vid Svea
flygflottilj har försvarsutredningen anfört följande:
Svea flygflottilj (F 8) är förlagd till Barkarby, cirka 15 km nordväst
örn Stockholm, på från Järvafältet avstyckad mark. Nytt flottilj etablissement
har uppförts inom detta område. Etablissementet var i huvudsak färdigställt
under år 1938, då flottiljen uppsattes. Under aren därefter hav etablissementet
kompletterats med byggnader för radiosandarstation och kommando
-
85
Kungl. May.ts proposition nr 270.
central samt med några tjänstebostäder, vissa förrådsbyggnader och sex
mindre förläggningsbaracker. Under uppförande äro dessutom en ny underofficersmäss
— den äldre omändras och ingår i manskapsmässen — kadettoch
aspirantbostad, några förråd, en hangar för flygvapnets huvudstations behov
samt tillbyggnad till garagebyggnad.
Det äldre flygfältet utvidgades och iordningställdes under åren 1935—1938
med anlitande av arbetslöshetsmedel. Därefter har flygfältet vid olika tillfällen
ytterligare utvidgats och förbättrats. Vissa utvidgningsarbeten pågå
för närvarande i fältets norra och nordvästra delar. Utredningen har icke
ansett ytterligare utvidgning av flygfältet erforderlig. Möjligheterna att för
rimliga kostnader utvidga flygfältet äro också begränsade. Permanentbanor
vore önskvärda, men hava av kostnadsskäl icke upptagits.
Sedan år 1936 nedlagda kostnader på flottiljens etablissement och flygfältet
belöpa sig till cirka 6,200,000 kronor.
De nybyggnadsarbeten m. m., utredningen föreslår, äro bland annat beroende
av att till denna flottilj äro förlagda dels flygvapnets huvudstations flygövningar,
vilka i den nya organisationen erhålla avsevärd omfattning, dels
tre eskaderstabers flygövningar.
Erforderliga omändrings- och nybyggnadsarbeten hava av försvarsutredningen
kostnadsberäknats till 2,163,000 kronor enligt en å sid. 703 f. i betänkandet
införd sammanställning. Någon utökning av flygfältet har utredningen
icke ifrågasatt.
I sitt yttrande över försvarsutredningens betänkande hava chefen för flygvapnet
och flygförvaltningen framhållit, att verkställda undersökningar givit
vid handen, att möjligheter förelåge att för rimliga kostnader utöka flygfältet
vid flottiljen och att ett sådant utökande framdeles syntes bliva nödvändigt.
I skrivelsen den 24 februari 1942 har flygförvaltningen, utöver de av utredningen
angivna kostnaderna, beräknat ett belopp av 150,000 kronor för
nybyggnad av en gymnastikbyggnad. Nuvarande gymnastiksal vore nämligen
enligt flygförvaltningens mening för liten. Den kunde emellertid efter lämplig
ombyggnad användas till fritidslokal, varvid ändringskostnaderna beräknades
till 50,000 kronor. Flygförvaltningen har vidare beräknat medel för anordnande
av en sopförbränningsanläggning, kostnadsberäknad till 5,000 kronor.
Här må till en början framhållas, att av utredningen beräknade belopp för Departementsanordnande
av skyddsrum, tillhopa 140,000 kronor, icke erfordras, då riks- Stefen.
dagen härför redan anvisat medel (proposition 1942: 2, riksdagens skrivelse
nr 23). I övrigt sjöres utredningens förslag icke giva anledning till erinran.
För byggnadsarheden vid flottiljen synes böra nu anvisas ett belopp av tillhopa
1,400,000 kronor, avsett för sådana arbeten, vilka finnas böra framför andra
komma till utförande. Härav torde böra anvisas 150,000 kronor å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår och 1,250,000 kronor å riksstaten för
budgetåret 1942/43. Dessa belopp torde dock icke böra tagas i anspråk för
uppförande av ny gymnastikbyggnad. I denna fråga synes ytterligare utredning
erforderlig.
Göta flygflottilj. Beträffande Göta flygflottilj har försvarsutredningen
anfört följande:
86
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
Göta flygflottilj (F9) är förlagd till Säve på Hisingen vid Göteborg.
Enligt beslut av 1940 års lagtima riksdag skulle denna flottilj erhålla provisorisk
förläggning i Trollhättan, men detta beslut ändrades senare av samma
års riksdag till förläggning av flottiljen till Säve. Förläggningen därstädes
erhöll redan från början permanent karaktär, men till förfogande stående
medel hava icke medgivit att göra förläggningen fullständig. Vissa kompletteringsarbeten
pågå, men ytterligare sådana äro av behovet påkallade. Iordningställandet
av i berg insprängda hangarer pågår. I avvaktan på att bergshangarerna
skola bliva färdiga har flottiljen erhållit provisoriska trähangarer
av enkel och billig konstruktion. I etablissementet ingående byggnader äro
utförda i trä.
Möjlighet att utöka flygfältet förefinnes. En utökning av flygfältet i nordvästlig
och sydlig riktning kan i en framtid bliva aktuell. Flygfältet är försett
med permanentbanor.
Flottiljen är i starkt behov av handvapenskjutbana, inskjutningsbana och
skjutbana för kulsprutor samt skjutbanor för skjutning med kulspruta från
luften, varför medel upptagits härför.
De nedlagda kostnaderna för det nuvarande flottiljetablissementet och flygfältet
belöpa sig till cirka 8,100,000 kronor.
För erforderliga byggnadsarbeten har försvarsutredningen beräknat tillhopa
2,451,000 kronor enligt en specifikation å sid. 704 f. i betänkandet. Av
detta belopp belöpa 195,000 kronor på markförvärv för vissa skjutbanor.
Flygförvaltningen har ansett, att medel borde beräknas jämväl för uppförande
av ett emballageförråd vid flottiljen, kostnadsberäknat till 20,000
kronor, samt för anordnande av en sopförbränningsanläggning, kostnadsberäknad
till 5,000 kronor.
Jämväl i fråga örn Göta flygflottilj hava av försvarsutredningen beräknade
medel för komplettering av skyddsrum, 60,000 kronor, redan anvisats av riksdagen
(proposition 1942:2, riksdagens skrivelse nr 23). Enligt vad flygförvaltningen
meddelat torde av försvarsutredningen föreslagna rangeranordningar
i bergshangarer, kostnadsberäknade till 225,000 kronor, icke erfordras.
I förevarande sammanhang må erinras, att jag i försvarspropositionen räknat
med att tjänstebostäder för officerare och underofficerare, av försvarsutredningen
kostnadsberäknade till 160,000 kronor, icke skola utföras under femårsperioden.
Byggnadsprogrammet i övrigt synes kunna i huvudsak godtagas.
Behovet av det av flygförvaltningen föreslagna emballageförrådet kan jag icke
nu bedöma.
För markförvärv samt flygfältsarbeten respektive utförande av de mest
angelägna ändrings- och ny byggnadsarbetena vid flottiljen beräknar jag för
innevarande och nästa budgetår tillhopa 1,500,000 kronor, av vilket belopp
300,000 kronor synas böra upptagas på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1941/42 och 1,200,000 kronor anvisas för budgetåret 1942/43.
Tionde flygflottiljen. Försvarsutredningen har i fråga om Tionde
flygflottiljen (av utredningen föreslagen benämning: Skånska flygflottiljen)
anfört följande:
Skånska flygflottiljen (F10), som för närvarande benämnes Tionde flygflottiljen,
är i enlighet med 1940 års lagtima riksdags beslut provisoriskt
förlagd till Bulltofta vid Malmö. Yid flygfältet, som tillhör Malmö stad,
87
Kungl. Maj-.ts proposition nr 270.
har för flygstationen erforderligt område förhyrts och inom detta område
hava provisoriska hangarer och baracker uppförts för att tillgodose flottiljens
nödvändigaste behov av olika tjänsteutrymmen. Byggnaderna äro utförda
så, att de kunna demonteras och flyttas. De böra komma till användning vid
krigsflygfält eller övningsplatser, såvida icke särskilda skäl skulle tala för
deras bibehållande vid Bulltofta. Flottiljens personal är förlagd i förhyrda
lokaler. Vissa flygfältsarbeten av relativt ringa omfattning hava utförts
genom flygvapnets försorg. Som i annat sammanhang framhållits bör den
provisoriska förläggningen av flera skäl — icke minst ekonomiska — så
snart ske kan upphöra och flottiljen erhålla permanent ordnad förläggning.
Utredningen har såsom förläggningsplats för denna flottilj föreslagit Barkåkra,
cirka 5 kilometer från Ängelholm.
De för den provisoriska förläggningen nedlagda kostnaderna belöpa sig till
cirka 700,000 kronor.
Flottiljens förläggning till Barkåkra förutsätter uppförandet av helt nytt
flottiljetablissement och iordningställande av ett flygfält i anslutning till
detta.
Försvarsutredningen har beräknat kostnaderna för anordnande av ett nytt
flottiljetablissement vid Barkåkra till 11,764,000 kronor, därav för markförvärv
1,340,000 kronor (jfr tablå å sid. 705 ff. i utredningens betänkande).
Flygförvaltningen har i sin skrivelse den 24 februari 1942 föreslagit vissa
mindre ändringar i försvarsutredningens kostnadsberäkningar.
I försvarspropositionen har jag anslutit mig till den åsikten, att Tionde Departementsflygflottiljen
bör flyttas från sin nuvarande provisoriska förläggning i Malmö Zieten.
till annan plats. Emellertid framhöll jag, att jag icke vore beredd att föreslå
slutlig förläggningsplats för flottiljen, enär jag icke ansett det uteslutet att
jämväl annan förläggningsplats för flottiljen än den av försvarsutredningen
förordade kunde komma i fråga. Spörsmålet syntes mig därför kräva ytterligare
överväganden. Med hänsyn härtill torde med frågan örn anvisande av
medel för markförvärv eller byggnadsåtgärder för flottiljens del tills vidare
böra anstå. Jag har sålunda i detta sammanhang icke beräknat medel för
ifrågavarande ändamål men har för avsikt att, om så befinnes möjligt, föreslå
Kungl. Maj:t att senare under riksdagen framlägga förslag i detta ämne.
Södermanlands flygflottilj. I enlighet med 1940 års urtima riksdags
beslut har uppsättningen av Södermanlands flygflottilj, förlagd till
Skavsta, cirka 6 kilometer från Nyköping, påbörjats från och med budgetåret
1941/42. För etablissementets färdigställande hava å tilläggsstat för budgetåret
1940/41 och å riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisats tillhopa 8,500,000
kronor. Etablissementets färdigställande inom ramen för dessa anslagsmedel
pågår.
Försvarsutredningen har med hänsyn till sitt förslag örn flygvapnets utbyggnad
ansett vissa omändrings- och nybyggnadsarbeten erforderliga vid
Södermanlands flygflottilj. Kostnaderna härför hava beräknats till 1,032,000
kronor enligt en tablå å sid. 707 i betänkandet.
Flygförvaltningen har i förenämnda skrivelse den 24 februari 1942 anmält,
att utöver av utredningen upptagna arbeten jämväl tjänstebostäder för kökspersonal
m. fl. borde utföras, och beräknat kostnaderna härför till 60,000 kro
-
88
Kungl. Majlis proposition nr 270.
nor. Därjämte har flygförvaltningen anmält behov av en sopförbränningsanläggning,
kostnadsberäknad till 5,000 kronor.
Departements- De av försvarsutredningen för flottiljen förordade ändrings- och nybyggchefen.
nadsarbetena giva mig icke anledning till väsentlig erinran. Jag beräknar det
nu aktuella medelsbehovet till i avrundat tal 900,000 kronor. Flygförvaltningens
förslag örn anslag till anordnande av tjänstebostäder för kökspersonalen
kan jag icke på grundval av nu föreliggande utredning tillstyrka.
Nämnda belopp synes böra i sin helhet anvisas för budgetåret 1942/43.
Kahn ar fly g flott il j. Enligt beslut av 1941 års riksdag skall Kalmar
flygflottilj förläggas till Kalmar och uppsättas från och med budgetåret
1942/43. För arbetena med flygetablissementets och flygfältets färdigställande
har riksdagen anvisat tillhopa 3,900,000 kronor. Arbetena med flygflottiljens
iordningställande pågå för närvarande.
Försvarsutredningen har ansett en utvidgning av det under anläggning
varande flygfältet erforderlig och för detta ändamål jämte för vissa omändrings-
och nybyggnadsarbeten beräknat kostnaderna till 1,373,000 kronor enligt
en sammanställning å sid. 708 i betänkandet. Av nämnda belopp belöpa
16,000 kronor på markförvärv och 93,000 kronor på flygfältsarbeten.
Flygförvaltningen har i skrivelsen den 24 februari 1942 föreslagit, att en
sopförbränningsanläggning måtte anordnas för en kostnad av 5,000 kronor.
I detta sammanhang må erinras, att de medel, som av riksdagen anvisats
för etablissementets iordningställande, beräknats bland annat för uppförande
av en sjukpaviljong, kostnadsberäknad till 85,000 kronor. I skrivelse den 23
mars 1942 har emellertid 1940 års militära byggnadsutredning framhållit,
bland annat, att utredningen numera utarbetat ett till 150,000 kronor kostnadsberäknat
standardförslag till sjukpaviijonger, vilka utredningen ville
förorda för bland annat Kalmar flygflottilj och Norrbottens flygbaskår. Paviljongerna
voro avsedda att täcka behovet av förläggningsplatser även efter den
utökning av flottiljerna, som vid ett bifall till försvarsutredningens förslag
till flygvapenorganisation skulle uppstå, varjämte i byggnaden beretts utrymme
för vissa tidigare icke medtagna behov, såsom för tandläkare och
röntgen för undersökningar. Flygförvaltningen har i skrivelse den 27 mars
1942 biträtt byggnadsutredningens förslag under framhållande, att utökning
av lokalerna och platsbehovet i förhållande till tidigare uppgjorda beräkningar
vore erforderlig på grund av redan verkställd eller förväntad utökning
av manskapskadrerna. Ämbetsverket har emellertid framhållit, att en paviljong
av den av byggnadsutredningen förordade storleken icke syntes kunna
utföras under en kostnad av 165,000 kronor, kostnader för administration och
oförutsedda utgifter däri inräknade. Då de anvisade anslagen vore beräknade
för en kostnad för ifrågavarande ändamål av allenast 85,000 kronor, förbehölle
sig flygförvaltningen rätt att senare, därest så visade sig erforderligt, få äska
tilläggsanslag för sjukpaviljongernas färdigställande.
Departements- De kostnadsberäkningar rörande markförvärv, flygfältsarbeten och byggehefen.
nadsarbeten* som försvarsutredningen framlagt, finner jag i allt väsentligt
Kungl. Maj:ts proposition nr 270. 89
ägnade att läggas till grund för den fortsatta utbyggnaden av Kalmar flygflottilj.
Jag har emellertid intet att erinra mot att utöver utredningens förslag
medel beräknas jämväl för att möjliggöra uppförande av en sjukpaviljong
av förut angivna större typ. Merkostnaden härför torde böra beräknas
till det av flygförvaltningen uppskattade beloppet eller (165,000 —
85.000 =) 80,000 kronor. Icke heller har jag något att erinra mot att en sopförbränningsanläggning
utföres för den av flygförvaltningen angivna kostnaden.
Däremot finner jag det möjligt att tills vidare uppskjuta utförandet
av en förrådshangar och ett flygplanförråd, för vilka byggnader utredningen
beräknat sammanlagt 175,000 kronor. På grund härav föreslår jag, att för
flottiljen anvisas (1,373,000 + 80,000 + 5,000—-175,000=) i runt tal 1,280,000
kronor, av vilket belopp torde böra anvisas 400,000 kronor på tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1941/42 och 880,000 kronor för budgetåret 1942/43.
I det av mig förordade beloppet hava inräknats 16,000 kronor för markförvärv
för utvidgning av flygfältet. Att jag funnit mig böra föreslå, att hela
det för flottiljen erforderliga beloppet nu ställes till förfogande, beror därpå,
att byggnadsarbeten som nämnts nu pågå vid flottiljen och att det ur många
synpunkter är fördelaktigt att i samband härmed jämväl de nu förordade
arbetena utföras.
B r åvalla fly g flottil j. Försvar sutredningen har beträffande denna
flottilj framhållit följande:
Bråvalla flygflottilj (F13) skall enligt 1941 års riksdags beslut förläggas
till Sörby vid Norrköping och föreslås av utredningen skola uppsättas
från och med budgetåret 1943/44. Hela det markområde, som erfordras för
flottiljetablissementet, jämte viss del av den för flygfältet erforderliga marken
har kostnadsfritt ställts till förfogande av Norrköpings stad. Staden har dessutom
förbundit sig att utan kostnad för kronan till flottiljens område framdraga
vatten- och avloppsledningar samt ledningar för elektrisk energi ävensom
att nedlägga vissa över flygfältet löpande, Norrköpings stad tillhörande,
kraft- och telefonledningar samt att avlösa arrendatorerna till de överlämnade
markområdena och byggnaderna. Staden har ävenledes garanterat, att bostäder
för flottiljens icke inkasernerade personal komma att finnas i erforderlig
omfattning.
För markförvärv och påbörjandet av arbetena nied flygfältet har 1941 års
riksdag anvisat ett belopp av 2,230,000 kronor.
Kostnaderna för färdigställandet av förläggningen för Bråvalla flygflottilj
hava av försvarsutredningen beräknats till 9,564,000 kronor enligt en sammanställning,
beträffande vilken hänvisas till sid. 708 ff. i betänkandet.
I sin skrivelse den 24 februari 1942 har flygförvaltningen funnit sig böra
beräkna kostnaderna för etablissementets tygverkstad med monteringshall till
500.000 kronor mot av försvarsutredningen beräknade 425,000 kronor. Vidare
har flygförvaltningen föreslagit medelsanvisning för uppförande av en bilverkstad,
40,000 kronor.
I fråga örn de av försvarsutredningen beräknade kostnaderna för anord
nande av Bråvalla flygflottiljs förläggning må här till en början fram
-
Departements
chefen.
90
Kungl. Maj.ts proposition nr 270.
hållas, att jag i försvarspropositionen ansett mig böra räkna med att bostadsbyggnader
för ogifta officerare och underofficerare, av försvarsutredningen
kostnadsberäknade till 95,000 kronor, icke skola anordnas under femårsperioden.
I fråga örn de byggnadsarbeten, som i övrigt böra komma till utförande vid
flottiljen, ansluter jag mig i huvudsak till vad försvarsutredningen föreslagit.
Dock bör vid det förhållandet, att jag vid anmälan av försvarspropositionen
ej biträtt försvarsutredningens förslag örn upprättande av en musikkår vid
flottiljen, särskild musikbyggnad — av utredningen kostnadsberäknad till
40,000 kronor — ej uppföras. Huruvida särskild bilverkstad på sätt flygförvaltningen
föreslagit bör utföras vid flottiljen bör få bliva beroende på Kungl.
Maj:ts prövning. Jag förutsätter att de dispositionsbeslut, som må komma att
meddelas, örn möjligt så utformas, att de vid flottiljen erforderliga arbetena
kunna utföras inom en anslagsram av i runt tal 9,500,000 kronor. Vid fastställandet
av byggnadsprogram bör särskilt prövas i vad mån personalbostäder äro
nödvändiga för maskinist, eldare och kökspersonal m. fl., för vilket ändamål
utredningen beräknat 210,000 kronor.
På grund av den korta tid, som står till buds för etablissementets iordningställande,
torde det vara nödvändigt att snarast möjligt igångsätta för flottiljen
erforderliga byggnadsarbeten. Flygförvaltningen har i särskild skrivelse den
30 augusti 1941 hemställt, att å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 samt för
budgetåret 1942/43 måtte anvisas hela det belopp, som enligt flygförvaltningens
beräkningar erfordrades för etablissementets färdigställande. För
egen del anser jag det icke troligt, att byggnadsarbetena skola kunna bedrivas
i sådan takt, att etablissementet skall kunna bliva fullt färdigställt under
budgetåret 1942/43. Det synes mig tillräckligt, örn ett belopp av tillhopa
5,000,000 kronor nu äskas för ifrågavarande ändamål, därav 200,000 kronor å
tilläggsstat och återstående 4,800,000 kronor å riksstaten för nästkommande
budgetår.
II allands fly g flottilj. I försvarspropositionen har jag förordat, att
flygvapenorganisationen utökas med en tung bombflottilj, förlagd till Halmstad,
Hallands flygflottilj (F 14).
Försvarsutredningen har i fråga örn denna flottilj framhållit, bland annat,
att vid preliminära förhandlingar Halmstads stad ställt i utsikt att hela det
markområde, som erfordras för flottiljetablissementet, jämte en del av den
för flygfältet erforderliga marken, kostnadsfritt komme att överlåtas till
kronan. Staden har dessutom ställt i utsikt att staden utan kostnad för kronan
komme att till flottiljens område framdraga vatten- och avloppsledningar samt
ledningar för elektrisk energi ävensom att avlösa arrendatorerna till de överlämnade
markområdena. Halmstads stad har ävenledes meddelat, att bostäder
för flottiljens icke inkasernerade personal komme att finnas i erforderlig omfattning.
Flottiljens förläggning till Halmstad förutsätter enligt försvarsutredningen
91
Kungl. May.ts proposition nr 270.
uppförande av helt nytt flottilj etablissement och iordningställande av flygfält
i anslutning till etablissementet. Försvarsutredningen har beräknat kostnaderna
för detta flottiljetablissement till 12,164,000 kronor inklusive de till
596.000 kronor beräknade kostnaderna för erforderliga markförvärv (jfr tablån
å sid. 710 i betänkandet).
Flygförvaltningen har i skrivelsen den 24 februari 1942 jämväl beträffande
denna flottilj föreslagit, att kostnader för tygverkstad med monteringshall
borde beräknas till 500,000 kronor mot av utredningen föreslagna 425,000
kronor, ävensom hemställt, att medel — 40,000 kronor — måtte beräknas för
uppförande av en bilverkstad.
Den utredning, varom genom förenämnda beslut den 13 mars 1942 föranstaltats,
torde först böra avvaktas, innan medel för markförvärv anvisas.
Däremot torde medel i begränsad omfattning böra under den närmast^
framtiden göras disponibla för påbörjande, så snart markfrågorna vunnit
sin lösning, av en del av de av försvarsutredningen föreslagna flygfälts-
och nybyggnadsarbetena. Jag förordar i sådant hänseende, att för flygfälts-
och nybyggnadsarbeten vid Hallands flygflottilj äskas 70,000 kronor å
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår samt 1,600,000 kronor å
riksstaten för budgetåret 1942/43. Härvid utgår jag från att, på sätt i försvarspropositionen
förutsatts, bostadsbyggnader för vissa officerare och underofficerare
-—- av utredningen kostnadsberäknade till 125,000 kronor — icke uppföras
vid flottiljen.
Hälsinge fly g flottil j. Försvarsutredningen har föreslagit, att en
jaktflottilj under femårsperioden skall uppsättas från och med budgetåret
1944/45 och förläggas till Umeå (F 15). Kostnaderna för flottiljens förläggning
hava av utredningen beräknats till 13,368,000 kronor (jfr tablån å sid. 712 f. i
betänkandet).
I försvarspropositionen har jag biträtt försvarsutredningens förslag örn
uppsättandet av en till Norrland förlagd jaktflottilj men förordat, att flottiljen
förlägges till Söderhamn. Jag framhöll i anslutning därtill, att anläggningskostnaderna
vid en förläggning till Söderhamn komme att bliva högre än
enligt det alternativ försvarsutredningen räknat med. Dessa syntes nämligen
enligt verkställda beräkningar kunna uppskattas till 16,200,000 kronor, därav
600.000 kronor beräknats belöpa å markförvärv och 2,918,000 kronor å flygiältsarbeten.
Med frågan om anvisande av medel för markförvärv för ifrågavarande
flottilj torde i avbidan å resultatet av i det föregående angiven utredning
böra tills vidare anstå. I förevarande sammanhang torde emellertid böra
anvisas medel för att möjliggöra påbörjande av flygfältsarbeten så snart
erforderligt markförvärv kommit till stånd. För detta ändamål synes ett
belopp av 1,000,000 kronor förslå. Beloppet bör i sin helhet anvisas för budgetåret
1942/43. Till frågan om anslag till markförvärv torde jag framdeles få
återkomma.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
92 Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
U p plan ds fly g flottil j. Förslaget till utökning av flygvapnet innefattar
även uppsättandet av en ny jaktflottilj nied förläggning till Ärna i trakten
av Uppsala, Upplands flygflottilj.
För svar sutredningen Ilar beträffande förläggningen av denna flottilj anfört
följande:
Upplands flygflottilj (F 16) har, såsom i annat sammanhang framhållits,
av utredningen föreslagits skola förläggas till Ärna, cirka 4 kilometer från
Uppsala med uppsättning från och med budgetåret 1943/44. Flottiljen avses
förläggas till flygfält, som genom Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg
är under arbete. Flygfältet förutsättes sålunda skola överföras till flygvapnet.
Uppsala stad har samtyckt till att det mellan staden och Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen ingångna avtalet angående disposition av mark för
flygfältet vid Ärna, överlåtes på flygvapnet. Staden har därjämte förbundit
sig att utan kostnad för kronan dels överlåta viss för flottiljens etablissement
erforderlig mark, dels till flottiljens område framdraga vattenledning.
Slutligen har staden garanterat, att bostäder för flottiljens icke inkasernerade
personal komma att finnas i erforderlig omfattning.
Utredningen har i annat sammanhang framhållit, att flygkadettskolan (F 20)
så snart ske kan bör förflyttas från Ljungbyhed och förläggas i anslutning
till Upplands flygflottilj. Härigenom komma avsevärda besparingar att göras
genom att ett flertal byggnader och flygfältet kunna vara gemensamma med
flygflottiljen.
Upplands flygflottiljs och flygkadettskolans förläggning till Ärna förutsätter
uppförande av dels helt nytt flottiljetablissement, vilket i flera avseenden
avses bliva gemensamt med flygkadettskolan, dels ock särskilda
byggnader för flygkadettskolan. Det under anläggning varande flygfältet
måste därjämte utvidgas.
Försvarsutredningen har beräknat kostnaderna för flottiljetablissementet
nied de däri ingående med flygkadettskolan gemensamma byggnaderna till
13,762,000 kronor, varav för markförvärv 857,000 kronor (jfr tablån å sid.
713 ff. i betänkandet).
I sin i det föregående omnämnda skrivelse den 24 februari 1942 har flygförvaltningen
angivit, att vid flottiljen, utöver av utredningen föreslagna
byggnadsföretag, erfordrades jämväl en bilverkstad och en inomhusskjutbana,
kostnadsberäknade till 40,000 kronor respektive 35,000 kronor, samt
att kostnaderna för den av utredningen föreslagna tygverkstaden borde beräknas
till 625,000 kronor, d. v. s. 75,000 kronor högre än vad utredningen
räknat med.
Frånsett utgifter för markförvärv torde ifrågavarande kostnader för
flottiljen böra i anslutning till utredningens beräkningar uppskattas till i
runt tal 12,900,000 kronor. Behovet av bilverkstad och inomhusskjutbana kan
jag icke på grundval av den nu föreliggande utredningen bedöma, varför medel
för dessa ändamål icke beräknats. Frågan örn anvisande av medel till markförvärv
lärer först sedan den i det föregående omnämnda utredningen färdigställts
böra upptagas till prövning. För att möjliggöra påbörjandet av de för
flottiljen erforderliga flygfälts- och byggnadsarbetena torde böra äskas ett
belopp av 5,000,000 kronor för nästa budgetår.
93
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
Blekinge fly g flottilj. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1941:319 anvisade riksdagen (skrivelse nr 493) 900,000 kronor till
markförvärv m. m. för en torped- och minflottilj, avsedd att förläggas till
trakten av Karlskrona. Bemyndigande att anlita medlen för därmed avsett
ändamål har ännu icke givits flygförvaltningen.
I det förslag till utökning av flygvapnet, som Kungl. Majit förelagt riksdagen
i försvarspropositionen, ingår denna flottilj under benämningen
Blekinge flygflottilj (F17). Försvarsutredningen har räknat med att flottiljen
skulle förläggas till Ramdala i trakten av Karlskrona och för uppförande av
flottiljetablissement därstädes beräknat kostnaderna till 15,741,000 kronor
utöver de 900,000 kronor, som redan anvisats (jfr tablån å sid. 715 ff. i betänkandet).
Av skäl som av försvarspopositionen framgår har jag emellertid
såsom förläggningsplats för flottiljen föreslagit Ronneby (Bredåkra). Därstädes
skulle bland annat viss under arméförvaltningens fortifikationsstyrelses
vård och förvaltning stående mark kunna tagas i anspråk för ändamålet. Sedan
chefen för flygvapnet och flygförvaltningen i skrivelse den 20 februari 1942
uttalat sig i förläggningsfrågan, har fortifikationsstyrelsen förklarat sig icke
hava något att erinra mot att området i fråga med tillhörande byggnader utan
särskild kostnad för flygförvaltningen överföres till dess vård och förvaltning.
Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen hava i nämnda skrivelse beräknat
kostnaderna för anordnande av ett flottiljetablissement vid Bredåkra till
16.550.000 kronor med följande fördelning på olika huvudändamål:
Markförvärv ............................................................... kronor 370,000
Flygfältsarbeten ......................................................... » 3,463,000
Byggnader, flygplatsbelysningsanläggning, skjutbanor,
vägar och planeringsarbeten m. m............................ » 11,780,000
Administration och oförutsett ......................... »_937,000
Summa kronor 16,550,000
Beräkningarna överensstämma i stort sett med de som försvarsutredningen
framlagt för Ramdala alternativet. Skiljaktigheterna hänföra sig huvudsakligen
till att vid en förläggning till Bredåkra högre kostnader beräknats för
flygfältsarbeten samt lägre kostnader för markförvärv och tjänstebostäder.
Från de sålunda av flygmyndigheterna angivna kostnaderna för flottiljens
uppsättning torde emellertid till att börja med böra dragas det belopp av
900.000 kronor, som riksdagen anvisat till markförvärv m. m. för ifrågavarande
flottilj. Dessa medel torde nämligen, därest riksdagen intet har att
däremot invända, i stället böra anlitas för motsvarande ändamål vid den nu
förordade förläggningsplatsen. Vidare har i försvarspropositionen förutsatts,
att av medel, som flygförvaltningen upptagit för tjänstebostäder, tillhopa
1.230.000 kronor, allenast hälften eller 615,000 kronor skola behöva tagas i
anspråk under femårsperioden. Anslagsbehovet under nämnda period kommer
därigenom att i sin helhet minskas jämväl med sistnämnda belopp jämte
administrationskostnader, 37,000 kronor, eller allt som allt med (900,000 +
Departements
chefen.
94 Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
615.000 + 37,000=) 1,552,000 kronor till (16,550,000 — 1,552,000=) i runt tal
15,000,000 kronor.
För markförvärv och byggnadsarbeten beräknar jag, att under nästa budgetår
ett belopp av i runt tal 3,500,000 kronor skall visa sig erforderligt. Då som
nämnts ett belopp av 900,000 kronor redan anvisats av riksdagen, torde återstoden
(3,500,000 — 900,000=) 2,600,000 kronor böra anvisas å riksstaten för
budgetåret 1942/43.
F ly gkadett sk olan. Såsom i det föregående vid behandlingen av medelsbehovet
för Upplands flygflottilj anförts avses flygkadettskolan skola förläggas
i anslutning till nämnda flottilj, med vilken skolan därigenom skulle
komma att få ett flertal byggnader ävensom flygfältet gemensamt. Utöver
det för flygflottiljen erforderliga etablissementet måste emellertid särskilda
byggnader uppföras för flygkadettskolan.
Försvarsutredningen har beräknat kostnaderna för dessa byggnader till
2.444.000 kronor enligt en tablå å sid. 717 i betänkandet.
Flygkadettskolan bör, såsom i försvarspropositionen förutsatts, förläggas i
anslutning till Upplands flygflottilj. Denna förflyttning avses skola äga
rum under budgetåret 1943/44. Med hänsyn härtill torde arbetena med etablissementets
färdigställande snarast böra igångsättas. I fråga örn de byggnadsåtgärder,
som böra komma till utförande vid flygkadettskolan, finner jag
mig kunna i huvudsak ansluta mig till vad försvarsutredningen föreslagit, dock
med den reservation i fråga örn anordnande av tjänstebostäder, som föranledes
av vad jag i denna fråga inledningsvis anfört. För etablissementets
påbörjande beräknar jag, att 1,600,000 kronor bliva erforderliga för budgetåret
1942/43.
Norrbottens flygbaskår. Försvarsutredningen har framhållit följande:
Norrbottens
flygbaskår (F 21) är förlagd till Kallaxheden, 7 kilometer
från Luleå. I enlighet med 1941 års riksdags beslut har flygbaskårens uppsättning
påbörjats från och med budgetåret 1941/42. Kårens uppsättning
pågår och intill dess för densamma avsett etablissement hunnit färdigställas,
utnyttjar den provisoriskt dels vid Kallaxheden befintliga baracker, dels vid
Bodens övningsplats befintliga utrymmen. För kårens etablissement^ har
anvisats ett sammanlagt belopp av 6,200,000 kronor, vartill komma 1,095,000
kronor för den första tjänstebostadsbebyggelsen i Luleå. För flygbaskåren
erforderligt markområde har utan kostnad för kronan överlåtits av Luleå stad.
Likaså har Luleå stad inom sitt stadsplanerade område upplåtit tomtmark
för bostäder åt flottiljens personal. Bostäderna äro under uppförande. Flygfältet,
som tidigare varit krigsflygfält, är försett med permanentbanor. Fältet
är emellertid icke tillräckligt stort, varför detsamma måste utvidgas. Flygfältet,
som är ett sandfält och därför saknar växtlighet, måste därjämte — för
erhållande av gräsvall och sandens bindande — täckas med ett inåt jordslager.
Utredningen har i kostnadsberäkningarna upptagit medel för nämnda utvidgning
av flygfältet samt för mat jordstäckning å detsamma.
95
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
För bomb- och skjututbildningen erfordras ett målområde, som icke kan
inrymmas inom kronan nu tillhörigt markområde. Detta målområde måste
därför förvärvas. Utredningen har i kostnadsberäkningarna upptagit medel
härför.
För bostadsbebyggelse har utredningen ävenledes upptagit medel.
För genomförandet av erforderliga omändringsarbeten har försvarsutredningen
beräknat 3,303,000 kronor enligt en specifikation å sid. 718 i betänkandet.
Av detta belopp belöpa 240,000 kronor på markförvärv för skjutbana.
Utöver de av försvarsutredningen upptagna byggnadsarbetena har flygförvaltningen
i sin skrivelse den 24 februari 1942 anmält behov av en inomhusskjutbana,
kostnadsberäknad till 35,000 kronor, samt av en sopförbränningsanläggning,
kostnadsberäknad till 5,000 kronor.
I förevarande sammanhang får jag hänvisa till vad jag under Kalmar flygflottilj
anfört i fråga om vissa merkostnader, 80,000 kronor, för byggande av
en större sjukpaviljong vid kåren än vad som ursprungligen avsetts.
För egen del är jag beredd att nu tillstyrka äskande av medel för samtliga Depariementsde
ändamål, som av försvarsutredningen angivits erforderliga, med undantag chefen.
för hangar jämte uppställningsplan och bostadsbyggnader. Likaså tillstyrker
jag, såsom av det föregående framgår, att medel beräknas för anordnande av
en sopförbränningsanläggning liksom för täckandet av merkostnad för byggandet
av en större sjukhusbyggnad. Flygförvaltningens förslag örn medelsanvisning
för iordningställande av en inomhusskjutbana finner jag mig däremot för
närvarande icke kunna biträda.
För utförande respektive påbörjande av byggnadsarbeten vid Norrbottens
flygbaskår beräknar jag på grundval härav medelsbehovet till i runt tal
2,400,000 kronor, varav 2,000,000 kronor torde böra anvisas å riksstaten för
nästkommande budgetår. Av sistnämnda belopp beräknas 240,000 kronor
belöpa på markförvärv.
B. Flygverkstäder.
C entrala flygner testäderna. I försvarspropositionen har jag föreslagit,
att ytterligare en central flygverkstad skall anläggas utöver de två nu
befintliga. Jag fann mig emellertid icke beredd att framlägga förslag beträffande
förläggningsplats för den nya verkstaden.
För de redan befintliga flygverkstädernas del har försvarsutredningen
funnit vissa byggnadsåtgärder i anledning av flygvapnets utökning erforderliga.
Härom och i fråga örn den nya centrala flygverkstadens byggnadsfråga
har utredningen anfört bland annat följande:
Centrala tygverkstäderna äro förlagda, en till Malmen och en till Västerås.
Såsom i annat sammanhang framhållits äro dessa verkstäder beräknade för
en flygvapenorganisation om endast sju flygflottiljer och en flygkrigsskola.
De centrala flygverkstädernas organisation och omfattning svara sålunda icke
mot de krav, som måste ställas på desamma i den nuvarande flygvapenorga
-
96
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
nisationen, och än mindre sedan flygvapnet nått den omfattning utredningen
föreslår. De båda ovan nämnda verkstäderna böra därför utbyggas och dessutom
bör en ny central flygverkstad tillkomma. Beräkningen av de centrala
flygverkstädernas storlek har grundats dels på det beräknade antalet flygtimmar,
dels på flygmaterielens karaktär samt hittills föreliggande erfarenheter
angående behov av översyner och reparationer. Gränsen för de båda
nuvarande verkstädernas storleksordning bestämmes med hänsyn dels till att
en lämplig arbetsfördelning mellan de olika verkstäderna erhålles, dels till
lokala förhållanden och utrymmesskäl samt strävan att ur luftskyddssynpunkt
icke åstadkomma för stor anhopning av byggnader.
Den nya centrala flygverkstadens tillkomst förutsätter att helt nytt verkstad
setablissement uppföres. Till vilken plats denna verkstad skall förläggas
är för närvarande icke möjligt att avgöra. Undersökningar härom pågå inom
flygvapnet och såsom alternativa platser hava nämnts Örebro, Eskilstuna,
Arboga och Köping. Strategiska, industriella, ekonomiska och kommunikationssynpukter
böra bland annat bliva avgörande för val av plats.
Centrala flygverkstaden å Malmen jämte försökscentral.
För svar sutredningen har beräknat kostnaderna för såsom erforderliga ansedda
byggnadsåtgärder för centrala flygverkstaden å Malmen jämte i anslutning
till densamma förlagd försökscentral till 4,457,000 kronor, varav 45,000
kronor belöpa på markförvärv för försökscentralen (jfr tablån å sid. 719 f. i
betänkandet).
Här må framhållas, att flygförvaltningen i sin skrivelse den 30 augusti
1941 anmälde behov av utvidgning av de befintliga centrala flygverkstäderna.
Yad beträffar centrala flygverkstaden å Malmen anförde flygförvaltningen
därvid bland annat följande:
Administrationsbyggnaden vore otillräcklig. Enär tillbyggnad av flera
skäl vore olämplig, föresloges uppförande av en ny administrationsbyggnad.
Nuvarande administrationsbyggnad och ritkontor borde ombyggas och inredas
till vissa expeditionslokaler och tjänsterum samt till marketenteribyggnad
för arbetare och tjänstemän. Byggnad för finmekanisk verkstad, instrumentprovningsavdelning
och elektrisk verkstad föresloges komma till utförande.
Inrättande av dessa vore ofrånkomligt med hänsyn till den alltmer
ökade omfattning, i vilken elektrisk materiel förekomme å alla flygplantyper.
Verkstäderna vore avsedda att skapa vissa relativt begränsade möjligheter att
verkställa undersökningar, provningar och iordningställande av dylik materiel.
Ny motorverkstad föresloges komma till utförande. Det utrymme för
motoravdelning, som funnes tillgängligt, utgjorde endast ungefär hälften av
vad som erfordrades för avdelningen för att denna skulle kunna effektuera
det antal motoröversyner och motorreparationer, varmed man måste räkna
från och med budgetåret 1942/43. Tillbyggnad till befintlig motorverkstad
vore olämplig ur driftsynpunkt och med hänsyn till brandrisk.
Nuvarande motorverkstaden borde inrättas till propellerverkstad samt till
inventarieförråd och verktygsförråd. Vissa örn- och tillbyggnadsarbeten för
materialprovningsavdelningen hade visat sig nödvändiga med hänsyn till
att dess arbetsuppgifter inom den närmaste tiden komme att väsentligt utökas.
Materialprovningsavdelningen kunde lämpligen disponera det nuvarande ritkontoret,
varvid endast en mindre tillbyggnad skulle behöva utföras. I samband
med uppförandet av de föreslagna byggnaderna måste vissa planerings-,
väg- och stängselarbeten utföras samt avlopps-, vatten- och värmelednings
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
97
systemet, inkluderande även yttre ledningar, kompletteras. Vidare måste det
elektriska distributionssystemet kompletteras varjämte varningsljus m. m.
erfordrades. Genom vattenledningssystemets omläggning, vilket för närvarande
vore under utförande, bleve det befintliga vattentornet icke längre
erforderligt. Som detsamma utgjorde en alltför god orienteringspunkt, borde
det rivas.
Kostnaderna för dessa byggnadsföretag har flygförvaltningen beräknat till
belopp, som framgå av skrivelsen.
Samtliga dessa byggnadsarbeten vid flygverkstaden å Malmen har försvarsutredningen
upptagit i sina kostnadsberäkningar. De av utredningen
angivna kostnaderna för de olika byggnadsföretagen ansluta sig till flygförvaltningens
beräkningar.
För uppförande å Malmen i anslutning till centrala flygverkstaden därstädes
av nya byggnader för flygvapnets försökscentral har riksdagen
anvisat tillhopa 903,200 kronor. Jämte det flygförvaltningen till åtlydnad av
givet uppdrag med skrivelse den 2 oktober 1941 inkommit med förslag till användning
av ifrågavarande medel har flygförvaltningen anmält, att de till försökscentralens
byggnader avsedda medlen icke längre försloge för ändamålet,
främst på grund av att byggnadsetablissementet för att icke hindra en nödvändig
utvidgning av flygfältet å Malmen måste förläggas till annan och
längre bort från flygfältet belägen plats än den som ursprungligen avsetts
för ändamålet. På given anledning inkom flygförvaltningen sedermera i
skrivelse den 17 november 1941 med uppgift å byggnadsåtgärder, som för
kostnadernas bibehållande inom ramen för anvisade medel måste tills vidare
uteslutas ur byggnadsprogrammet eller utföras i allenast begränsad omfattning.
Bland åtgärder, som sålunda icke skulle utföras, hade upptagits hårdgjorda
uppställningsplaner och utrullningsbanor för flygplan, förvaringsskjul
för flygplan, källare för förvaring av bomber och ammunitionseffekter, förvärv
av mark för förhindrande av olämplig bebyggelse i försökscentralens
närhet, stängselanordningar samt reningsanläggning för avloppsvatten. Genom
beslut den 28 november 1941 fastställde Kungl. Majit ritningar till försökscentralen
i dess nya av flygförvaltningen föreslagna läge att i huvudsak lända
till efterrättelse. Tillika föreskrev Kungl. Majit, att, därest så erfordrades,
sådana ytterligare inskränkningar i byggnadsprogrammet skulle vidtagas, att
kostnadsramen, 903,200 kronor, kunde bevaras, dock att därigenom det med
anstalten avsedda ändamålet icke finge äventyras.
I sitt förslag till byggnadsåtgärder för försökscentralen har för sv ar sutredningen
upptagit samtliga de markförvärv och byggnadsarbeten för försökscentralen,
som enligt vad i det föregående anförts flygförvaltningen med hänsyn
till angelägenheten att hålla kostnaderna inom ramen för anvisade medel
funnit böra utgå ur det framlagda byggnadsprogrammet för centralen. Kostnaderna
överensstämma helt med flygförvaltningens beräkningar, med undantag
för bombförrådet, för vilket utredningen upptagit lägre belopp än vad
flygförvaltningen beräknat erforderligt.
I sin förutnämnda skrivelse den 24 februari 1942 har flygförvaltningen före
Bihang
till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 270. ssn 42 7
Departements
chefen.
98 Kungl. Majds proposition nr 270.
slagit uppförande vid verkstaden av en sopförbränningsanläggning, kostnadsberäknad
till 5,000 kronor.
Här må till en början erinras, att medel för komplettering av normalskyddsrum,
för vilket ändamål utredningen upptagit 60,000 kronor, redan anvisats
av riksdagen (prop. 1942: 2, riksdagens skrivelse nr 23). Vidare får jag framhålla,
att jag i försvarspropositionen räknat med att för tjänstebostäder under
femårsperioden 1942/43—1946/47 erfordras 898,500 kronor i stället för det
av utredningen beräknade beloppet, 1,797,000 kronor. Kostnaderna för verkstaden
med försökscentral skulle sålunda, örn medel beräknas jämväl för en
sopförbränningsanläggning, kunna uppskattas till (4,457,000-—60,000 —
898,500 + 5,000 =) i runt tal 3,500,000 kronor. En minskning av posten till
oförutsedda utgifter torde emellertid även kunna vidtagas, varför medelsbehovet
under femårsperioden skulle kunna uppskattas till 3,450,000 kronor.
Mot en utbyggnad inom denna anslagsram har jag i princip intet annat att
erinra än att kostnaderna för försökscentralen böra begränsas inom den anslagsram,
som bestämts genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 november 1941.
En bedömning av byggnadsprogrammet i detalj torde emellertid i nu förevarande
sammanhang icke vara erforderlig i vidare mån än vad gäller de
arbeten, för vilka medel erfordras intill den 1 juli 1943. En prövning av behovet
av de olika företagen har givit vid handen, att medelsanvisningen för
närvarande kan begränsas till 2,200,000 kronor, varav å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår böra anvisas 100,000 kronor och å riksstaten
för nästa budgetår 2,100,000 kronor.
Yad särskilt angår tjänstebostäder, förutsätter jag, att medel för detta ändamål
icke komma att ställas till förfogande, förrän den av mig förordade utredningen
i tjänstebostadsfrågan slutförts.
Centrala fly gverkstaden i Västerås. För svar sutredningen har beräknat
kostnaderna för byggnadsarbeten vid denna verkstad och dess filial i
Hässiö till 3,660,000 kronor enligt en å sid. 720 i betänkandet införd tablå.
Av detta belopp belöpa 30,000 kronor på markförvärv för tjänstebostäder i
Hässiö.
I sin skrivelse den 30 augusti 1941 hade flygförvaltningen föreslagit utvidgning
av centrala flygverkstaden i Västerås och därvid anfört bland annat i
huvudsak följande:
Mellan filialen i Hässiö och huvudverkstaden i Västerås vore breddning av
befintlig väg erforderlig. För närvarande måste flygplanen nedmonteras för
transport, vilket givetvis vore till stort förfång. I de beräknade kostnaderna
härför, 110,000 kronor, inginge breddning av vägen, flyttning av elektriska ledningar,
viss omläggning invid bebyggelse, röjning och marklösen. Vissa planerings-
och ytbeläggningsarbeten vore erforderliga vid huvudverkstaden,
bland annat för att förhindra grus och sand att inkomma i verkstaden. Devieringsbana
för sjöflygplan borde anläggas vid huvudverkstaden. Det nuvarande
virkesförrådet, som vore otillräckligt, kunde ej utvidgas och vore i sitt nuvarande
läge mindre lämpligt ur brandsynpunkt, varför nytt virkesförråd borde
utföras. Den nuvarande platsen för garaget, vilket vore inrymt i förrådsbyggnaden,
vore med hänsyn till de stora värden, som förvarades i förrådet, speciellt
99
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
på grund av gengasdriften, att betrakta såsom direkt farlig. Enär dessutom
ökade garageutrymmen vore nödvändiga, föresloges uppförande av nytt garage,
vilket jämväl skulle inrymma förråd för gengasbränsle samt tvättnings- och
Byggningsplats. I kontorsbyggnaden befintligt ritkontor vore numera för litet
och borde utökas. Vid befintlig verkstadsbyggnad erfordrades en bod för
uppläggning och uppsamling av skrot. Radio- och instrumentverkstaden vore
i behov av ökat utrymme.
Vid filialen å Hässiö saknades sprutmålningsverkstad. Målning kunde icke
ske i monteringshallen under pågående arbete, varför målning på övertid hittills
måst tillgripas. Sedan under uppförande varande tillbyggnad tagits i
bruk, komme målningsarbetet att få sådan omfattning, att ett flygplan ständigt
vore under målning. Särskild sprutmålningsverkstad måste därför komma
till uppförande. Centralförråd för flygplan erfordrades nu vid flygverkstadens
filial å Hässiö med hänsyn till leveransernas väntade omfattning under bud
getåret 1942/43. Vid filialen erfordrades dessutom skrotbod, garage, inventarieförråd
och skjul för begagnade oljor och skjul för avfall.
I sitt betänkande har försvarsutredningen beräknat medel för samtliga av
flygförvaltningen föreslagna byggnadsföretag utom för devieringsbana, skrotbod
och breddning av väg till Hässiö. I sin förenämnda skrivelse den 24
februari 1942 har emellertid flygförvaltningen ansett medel böra beräknas
jämväl för dessa ändamål, för vilka kostnaderna uppskattats till respektive
8.000 kronor, 15,000 kronor och 110,000 kronor ävensom för ordnande av en
sopförbränningsanläggning, kostnadsberäknad till 5,000 kronor.
I försvarspropositionen har jag för tjänstebostäder vid huvudverkstaden och
vid filialen i Hässiö räknat med att under femårsperioden endast hälften av det
för ändamålet av försvarsutredningen beräknade beloppet eller 1,069,500 kronor
skall komma att erfordras. Vid bifall till utredningens förslag i övrigt
med de av flygförvaltningen föreslagna ändringarna samt med beaktande av
att medel för skyddsrum och skjutbana, av utredningen upptagna till 60,000
kronor och 80,000 kronor, redan anvisats eller äskats av riksdagen (proposition
1942: 2 respektive statsverkspropositionen), kunna kostnaderna för femårsperioden
minskas med (1,069,500 + 60,000 + 80,000 — 110,000-—8,000-—
15.000 — 5,000=) 1,071,500 kronor jämte administrationskostnader, 65,000
kronor, till (3,660,000 — 1,071,500 — 65,000=) i runt tal 2,525,000 kronor. Mot
en utbyggnad av verkstaden inom sistnämnda kostnadsram har jag i huvudsak
intet att erinra.
Emellertid torde det vara tillräckligt, örn för ändamålet för budgetåret
1942/43 anvisas ett belopp av 1,400,000 kronor för arbetenas igångsättande.
Detta belopp innefattar icke kostnader för markförvärv, vilka icke synas böra
bestridas under ifrågavarande budgetår.
Ny central fly g v er kstad. Försvarsutredningen har beräknat kostna
derna för en ny central flygverkstad till 10,155,000 kronor enligt en tablå, in
förd å sid. 721 i betänkandet. Av detta belopp belöpa 950,000 kronor på mark
förvärv.
Flygförvaltningen har i sin skrivelse den 24 februari 1942 anfört, att ytterligare
160,000 kronor komme att erfordras, därest provbocksanläggningarna
skulle erhålla samma storlek som vid de båda nu befintliga verkstäderna.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
100 Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
Såsom jag tidigare framhållit är jag icke nu i tillfälle att framlägga förslag
beträffande den nja verkstadens förläggningsplats. Enligt vad jag inhämtat
äro emellertid de inom flygförvaltningen pågående undersökningarna härom
i det närmaste slutförda, varför förslag i ämnet från flygmyndigheterna inom
kort kan förväntas. Till frågan örn medelsbehovet för denna verkstadsanlägg
ning torde jag få återkomma så snart nämnda förslag föreligger.
C enty alf örr åden. I försvarspropositionen har jag förordat, att vid
flygvapnet inrättas en i anslutning till försvarsutredningens förslag i ämnet
utformad centralförrådsorganisation, innefattande förråd för flygmateriel, för
vapenmateriel och för intendenturmateriel.
Försvarsutredningen har enligt tre tablåer å sid. 722 f. i betänkandet beräknat
medelsbehovet för förrådens utbyggnad till sammanlagt 1,946,000 kronor,
varav för flygmaterielförråden 1,622,000 kronor, för vapenmaterielförråden
244,000 kronor och för intendenturmaterielförrådet 80,000 kronor.
En på mitt uppdrag av ordföranden i 1940 års militära byggnadsutredning
företagen undersökning angående utnyttjandet av Västmanlands flygflottiljs
etablissement för flygvapnets skolors behov här, såsom jag tidigare vid behandlingen
av medelsbehovet för nämnda flottilj anfört, givit vid handen, att
centralförrådet för intendenturmateriel åtminstone tillsvidare bör förläggas
på annat sätt än försvarsutredningen föreslagit.
Mot en utbyggnad av centralförråden för flyg- och vapenmateriel i huvudsaklig
överensstämmelse med försvarsutredningens förslag torde intet vara
att erinra. Vad åter angår centralförrådet för intendenturmateriel synes med
hänsyn till vad som framkommit vid den av mig föranstaltade ytterligare utredningen
frågan örn huru förrådet skall anordnas kräva ytterligare överväganden.
Med medelsanvisning för sistnämnda ändamål synes därför böra tills vidare
anstå. Kostnadsberäkningarna för de övriga förråden torde kunna godtagas.
Med hänsyn till angelägenheten av att förrådsorganisationen snarast utbygges
i erforderlig omfattning finner jag mig böra föreslå, att en del av det
av utredningen beräknade beloppet redan nu ställes till Kungl. Maj:ts förfogande,
att av Kungl. Majit anlitas för påbörjande av de mest brådskande
byggnadsarbetena. I sådant hänseende föreslår jag, att för budgetåret 1942/43
anvisas ett belopp av 500,000 kronor.
C. Vissa utbildningsanstalter.
Flygvapnets underofficers-, signal- och tekniska skolor. För
dessa skolor, som förutsatts skola förläggas till Västmanlands flygflottiljs nuvarande
etablissement i Västerås, har försvarsutredningen upptagit 646,000
kronor i byggnadskostnader (sid. 718 i betänkandet). I sin förutnämnda promemoria
den 7 mars 1942 har ordföranden i 1940 års militära byggnadsutredning,
som på mitt uppdrag verkställt undersökning på platsen av skolornas
förläggningsfråga, anfört, att de av försvarsutredningen upptagna kostnaderna
för renovering av underofficers- och manskapsmässarna, matinrättning samt
101
Kungl. Maj.ts proposition nr 270.
gymnastiksal och badinrättning borde gäldas av underhållsmedel, enär byggnaderna
vore i relativt gott stånd. Slutbeloppet för etablissementets omändring
till skollokaler borde emellertid kvarstå oförändrat, enär vissa övriga
poster förefölle att vara relativt lågt beräknade.
Frågan om det lämpligaste sättet för utnyttjande för skolornas del av det
nuvarande kasernetablissementet för Västmanlands flygflottilj efter flottiljens
utflyttning till Hässiö synes tarva ytterligare överväganden. Jag förutsätter,
att flygförvaltningen vid avgivande av förslag till de omändringsarbeten, som
erfordras för skolornas del, särskilt beaktar den möjlighet till kostnadsbesparing,
som kan stå att vinna.
För här ifrågavarande omändringsarbeten beräknar jag icke några medel
i detta sammanhang.
D. Eskaderstaber och flygbasområdesstaber.
Försvarsutredningen har beräknat tillhopa 345,000 kronor för anordnande
av tjänstelokaler för flygeskaderstaber och flygbasområdesstaber (jfr tablån
å sid. 696 i betänkandet). I en den 6 mars 1942 dagtecknad promemoria har
ordföranden i 1940 års militära byggnadsutredning anmält, att kostnaderna
för anordnande och inredning av lokaler för första, tredje och fjärde flygeskaderstaberna
samt för östra flygbasområdesstaben, vilka äro de som först
behöva erhålla lokaler, inräknats i det kostnadsbelopp, som av 1940 års civila
byggnadsutredning upptagits för flygledningens ämbetsbyggnad i Stockholm.
Med hänsyn bland annat till vad i nämnda promemoria anförts torde för
här ifrågavarande ändamål medel för närvarande icke behöva anvisas.
E. Övningsplatser och krigsflygfält.
Flygvapnets övningsplatser. Försvarsutredningen har föreslagit
vissa kompletterande byggnads- och flygfältsarbeten vid flygvapnets övningsplatser,
vilka enligt en tablå å sid. 723 ff. i betänkandet kostnadsberäknats till
1,644,000 kronor. Av kostnaderna belöpa 106,000 kronor på markförvärv.
Utöver dessa byggnadsåtgärder har emellertid flygförvaltningen i skrivelsen
den 30 augusti 1941 hemställt örn medel för iståndsättningsarbeten å Fårösunds
sjöflygstation och därvid anfört i huvudsak följande:
Genom brev den 8 december 1939 hade Kungl. Majit ställt 100,000 kronor
till flygförvaltningens förfogande bland annat för iståndsättningsarbeten å
Fårösunds sjöflygstation. Sedan arbetena i enlighet med de tilldelade anslagen
avslutats och vissa ytterligare renoveringsåtgärder med anlitande av
ordinarie underhållsmedel verkställts, återstode en del iståndsättningsarbeten,
vilka icke kunde utföras med till flygförvaltningens förfogande stående medel,
men vilka borde verkställas under kommande budgetår. Dessa arbeten, som
utgjordes av revetering av officersbyggnaden, påläggande av tegeltak å kasernbyggnaden
m. m., hade av flygförvaltningen kostnadsberäknats till 53,000
kronor, vartill komma för administration och oförutsedda utgifter 3,000 kronor,
eller tillhopa 56,000 kronor.
Jag tillstyrker, att de av försvarsutredningen förordade ändrings- och nybyggnadsarbetena
vid övningsplatserna ävensom de av flygförvaltningen före
-
Departements
chefen.
Departements
chefen.
Departements’
chefen.
102
Kungl. Maj-.ts proposition nr 270.
Departementschef
en.
slagna ytterligare iståndsättningsarbetena vid Fårösund utföras. Dock synes
med utförandet av förrådsbyggnad och garage vid Bodens övningsfält böra
tills vidare anstå. Med hänsyn härtill beräknar jag kostnaderna till i runt tal
1,540,000 kronor, vilket belopp synes böra anvisas för budgetåret 1942/43.
Av det av mig förordade anslaget belöper som nämnts ett belopp av 106,000
kronor på markförvärv.
Krigsfly g fält en. För anläggning och utvidgning av krigsflygfält, an
läggning av permanentbanor på dessa samt för iordningställande av baracker
och tjänstebostäder för tillsynsmän vid krigsflygfält har försvarsutredningen
i enlighet med kostnadsberäkningar, för vilka närmare redogjorts i en särskild
del av betänkandet, upptagit ett belopp av 7,764,000 kronor, därav 420,000
kronor belöpa å markförvärv.
Av dessa medel, vilka jag funnit vara erforderliga redan under första delen
av uppsättningsperioden, torde 300,000 kronor böra anvisas å tilläggsstat till
innevarande budgetårs riksstat samt 5,500,000 kronor för budgetåret 1942/43.
Jag vill anmärka, att i dessa kostnader för krigsflygfält även ingå medel för
anläggning av ett flygfält, som i enlighet med vad i försvarspropositionen å
sid. 630 anförts vid behov kan utnyttjas för en sjunde jaktflottilj.
F. Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts beräknar jag medelsbehovet för bygg
nadsarbeten m. m. vid flygvapnet enligt följande:
Å tilläggsstat
till riksstaten
för
budgetåret
1941/42
För |
budgetåret 1
1942/43
Västmanlands flygflottilj ..................................
200,000
1,500,000
Roslagens flygflottilj ......................................
150,000
750,000
Östgöta flygflottilj ........................................
100,000
700,000
Jämtlands flygflottilj ......................................
100,000
900,000
Krigsflygskolan............................................
—
400,000
Västgöta flygflottilj........................................
100,000
1,200,000
Skaraborgs flygflottilj......................................
300,000
1,400,000
Svea flygflottilj............................................
150,000
1,250,000
Gröta flygflottilj............................................
300,000
1,200,000
Södermanlands flygflottilj..................................
400,000
900,000
Kalmar flygflottilj ........................................
880,000
Bråvalla flygflottilj ........................................
200,000
4,800,000
Hallands flygflottilj........................................
70,000
1,600,000
Hälsinge flygflottilj........................................
—
1,000,000
Upplands flygflottilj........................................
—
5,000,000
Blekinge flygflottilj........................................
—
2,600,000
Flygkadettskolan ..........................................
—
1,600,000
Norrbottens flygbaskår ....................................
—
2,000,000
Centrala flygverkstaden å Malmen jämte försökscentralen . .
100,000
2,100,000
Centrala flygverkstad en i Västerås med filial vid Hässiö ....
—
1,400,000
Centralförråden............................................
—
500,000
Flygvapnets övningsplatser ................................
—
1,540,000
Flygvapnets krigsflygfält ..................................
30U,000
5,500,000
Summa kronor
2,470,000
40,720,000
Summa summarum
43,190,000
S
Kungl. Maj:ts proposition nr 270. 103
De anslag, som på grundval av dessa beräkningar böra anvisas å tilläggsstat
för innevarande budgetår och å riksstaten för nästa budgetår, torde böra
bestämmas till i avrundade tal 2,500,000 kronor respektive 40,700,000 kronor.
Beträffande anslagens disposition torde få gälla vad i det föregående anförts
beträffande motsvarande anslag för armén och marinen.
Jag vill erinra, att, utöver angivna belopp, medel komma att erfordras
under denna första del av femårsperioden jämväl för påbörjande av nytt
etablissement för nuvarande Tionde flygflottiljen och för den nya flygverkstaden
samt till markförvärv för Hallands, Hälsinge och Upplands flygflottiljer.
De ytterligare kostnader, som härigenom uppstå, kunna uppskattas
till omkring 8,000,000 kronor. Till dessa anslagsfrågor torde jag få framdeles
återkomma.
Hemställan.
Vid bifall till vad av mig sålunda föreslagits böra anslag anvisas å tilläggsstat
II till riksstaten för innevarande budgetår respektive å riksstaten för
budgetåret 1942/43 på sätt framgår av följande tabell, i vilken till jämförelse
upptagits motsvarande i statsverkspropositionen beräknade belopp:
Arméförvaltningens delfond
Marinförvaltningens »
Flygförvaltningens »
Summa
I statsverks- propositionen
beräknat
belopp
Av departementschefen förordad
medelsanvisning
å tilläggsstat
för budgetåret
1941/42
å riksstaten
för budgetåret
1942/43 !
Summa
31.000. 000
7,500,000
50.000. 000
4.800.000
950,000
2.500.000
40,000,000
9,350,000
40,700.000
44.800.000
10.300.000
43.200.000
88,500,000
8,250,000
90,050,000
98,300,000
Utöver dessa äskanden torde emellertid, såsom av det sagda redan framgår,
böra senare under riksdagen framläggas vissa ytterligare medelsäskanden fou
innevarande och nästa budgetår, särskilt för flygvapnets del.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:!''
måtte föreslå riksdagen
att såsom kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond
till Vissa byggnadsarbeten m. m. anvisa följande reservationsanslag,
nämligen
dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42
under arméförvaltningens delfond 4,800,000 kronor,
under marinförvaltningens delfond 950,000 kronor,
under flygförvaltningens delfond 2,500,000 kronor,
dels ock å riksstaten för budgetåret 1942/43
under arméförvaltningens delfond 40,000,000 kronor,
under marinförvaltningens delfond 9,350,000 kronor,
under flygförvaltningens delfond 40,700,000 kronor.
104
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 270.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sven Berglund.
Kungl. Majlis proposition nr 270.
105
Bilaga I.
Byggnadsföretag för armén.
Ändamål
Av 1941 års
försyars- utredning
(militär myn- dighet)
föreslaget
belopp
Av
departements-
chefen
preliminärt
beräknat
belopp
1941/42
1942/43
Senare
budgetår j
under
femårs- perioden
A. Byggnadsåtgärder, betingade
av försvarsutredningens
förslag.
Nya etablissement.
Norrbottens regementes jägar- bataljon ..................
1.980,000
2,175,000
500,000
1,675,000 |
Göta pansarlivgardes till Got- land förlagda kompani ....
950,000
950,000
_
500.000
450,000
Wendes artilleriregementes
förläggning vid Norra Åsum
11,680,000
10.500,000
_
2,000,000
8,500,000
Nytt artilleriregemente (A 9)..
10,190,000
10,075,000
—
2,000,000
8,075,000 1
Stockholms luftvärnsregemen- tes till Gotland förlagda
batteri....................
800,000
800,000
300,000
500,000
Göteborgs luftvärnskår......
5,160,000
5,080,000
—
2,000,000
3,080,000
Luleå luftvärnskår ..........
5,680.000
5,600,000
—
2,000,000
3.600.000
Luftvämsmobiliseringscentral
240,000
240,000
50,000
190,000
—
Mobiliseringscentral för Svea
ingenjörkår................
250,000
250.000
50,000
200,000
.
Mobiliseringscentral för Göta
ingenjörkår................
460,000
460,000
_
460,000
_
Mobiliseringscentral för Göta
ingenjörkår................
250,000
250,000
50,000
200,000
_
Signalregementets till Skövde
förlagda kompani..........
1,100,000
1.100,000
50,000
500,000
550,000
Göta trängkårs till Nora för- lagda kompani ............
1,690,000
1,690,000
690,000
1,000,000
Två mobiliseringscentraler för
Svea trängkår ............
700,000
700.000
700,000
_
En mobiliseringscentral för
Göta trängkår ............
820,000
320,000
320,000
_
Två mobiliseringscentraler för
Norrlands trängkår........
800.000
800,000
800,000
_
Två mobiliseringscentraler för
Skånska trängkåren ......
650,000
650,000
650,000
Stabsmobiliseringseentral i
Östersund ................
Stabsmobiliseringseentral i
Skövde....................
Stabsmobiliseringseentral i
Stockholm ................
310.000
120.000
130,000
900,000
250,000
650,000
Stabsmobiliseringseentral i
Karlstad ..................
Stabsmobiliseringseentral i
sjätte militärområdet......
Förrådsbyggnader för terri- toriella förband............
300,000
50.000
^.soo.ooo
‘)9,800,000
800,000
4,200,000
4,800,000
Summa
—
—
1,250,000
18,860,000
—
J) Inklusive markförvärv.
106
Kungl. Maj.ts proposition nr 270.
Ändamål
! Av 1941 års
fors?arsil
treding
| (militär myndighet)
föreslaget
belopp
Av
departements
chefen
preliminärt
beräknat
belopp
-
1941/42
1942/43
Senare
budgetår
linder
femårs
perioden
-
1
Tillbyggnad av kaserner.
Livgrenadjärregementet (14). .
Södra skånska infanteriregementet
(17)................
Gotlands infanteriregemente
(I 18)......................
Norrlands dragonregemente
(K 4)......................
Skånska pansarregementet (P 2)
Smålands artillerigemente (A 6)
Gotlands artillerikår (A 7)....
Karlsborgs luftvärnsregemente
.. (Ly 1) ............:.......
Ostgöta luftvärnsregemente
(Lv 2) .._..................
Svea ingenjörkår (Ing 1)......
Göta ingenjörkår (Ing 2)......
Signalregementet (SI) ......
Svea trängkår (TI)..........
Göta trängkår (T 2)..........
Norrlands trängkår (T 3) ....
Administrationskostnader och
oförutsedda utgifter, cirka
6 % å beräknade kostnader
Summa
Barackbyggnader.
Värmlands regemente (I 2) .
Livregementets grenadjärer
(13) .....................
Jämtlands fältjägarregemente
(15) ...................
Norra skånska infanterirege
mentet (16) ...........
Södra skånska infanterirege
mentet (17) ............
Upplands regemente (18)..
Jönköpings-Kalmar regemente
(I 12)....................
Dalregementet (I 13) ......
Hälsinge regemente (I 14). .
Hallands regemente (i 16)..
Bohusläns regemente (I 17)
Gotlands infanteriregemente
(I 18)......................
Västerbottens regemente (I 20)
Västernorrlands regemente
(I 21)....................
Göta pansarlivgarde (P 1), ett
kompani å Gotland.......
Wendes artilleriregemente
(A 3).....................
Norrlands artilleriregemente
(A 4).....................
Gotlands artillerikår (A 7). . .
216,000
575,800
718,200
583.000
1,011,700
1,054,500
741.000
465.000
1,365,000
291.000
141.000
255.000
370.000
240.000
160.000
(540,000)
40.000
170.000
110.300
44.700
62.700
47.000
100.000
271,700
127.000
166.300
39.000
87,800
126,500
183.300
19.000
209.000
248.300
25,400
216,000
575.000
718.000
583.000
1,012,000
1.055.000
741.000
465.000
1.365.000
291.000
141.000
255.000
370.000
240.000
160.000
491,000
2,800,000
650,000
5,605,000
650,000
5,605,000
800,000
2,000,000
2,423,000
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
107
Av 1941 års
Av
Senare
utredning
departements-
budgetår
Ändamål
(militär myn- dighet)
föreslaget
belopp
preliminärt
beräknat
belopp
1941/42
1942/43
under
femårs-
perioden
Bodeus artilleriregemente (A 8)
Karlsborgs luftvärnsregemente
152,800
(Lv 1)......................
13,000
Ett luftvärnsbatteri å Gotland
Signalregementets kompani i
35^600
Boden (S 1 B)..............
65,600
Signalregementets kompani i
Skövde (S 1 Sk)............
Göta trängkårs kompani i
47,500
Nora (T 2 N) ..............
57,500
Norrlands trängkår (T 3) ....
57,000
Skånska trängkåren (T 4) ....
Administrationskostnader och
140,000
oförutsedda utgifter, eirka
6 % å beräknade kostnader
159,400
Summa
—
800,000
2,000,000
—
Garagebyggnader.
Värmlands regemente (12) . .
179,200
179,000
Livgrenadjärregementet (I 4)
Norra skånska infanterirege-
179,200
179,000
—
mentet (16) ..............
Södra skånska infanterirege-
—
179,000
mentet (17) ..............
536.500
95,000
—
Hallands regemente (I 16)... .
Gotlands infanteriregemente
179,000
—
(I 18)......................
34,200
34,000
—
Skånska pansarregementet(P2)
Södermanlands pansarrege-
2,385,500
2,386,000
886,000
1,316,000
1,316,000
800,000
5,490,000
__
Skaraborgs pansarregemente
(P 4)......................
1,441,600
1,442,000
—
Smålands artilleriregemente
(A 6)......................
221,200
221,000
—
Gotlands artillerikår (A 7)....
40,300
40,000
—
Signalregementet (SIS) ....
420,000
420,000
—
Norrlands trängkår (T 3) ....
63,000
63,000
—
Skånska trängkåren (T 4) . . . .
Administrationskostnader och
87,400
87,000
—
oförutsedda utgifter, cirka
6 % å beräknade kostnader
444,800
410,000
54,000
Summa
—
—
800,000
5,490,000
—
Exar daby g gunder.
Dalregementet (I 13) och Häl-
singe regemente (I 14) ....
367,600
368,000
Gotlands infanteriregemente
(I 18)......................
Norrlands artilleriregemente
166,200
166,000
i (A 4) och Norrbottens artil- lerikår (A 5) ..............
Gotlands artillerikår (A 7). . . .
367,600
166,200
368.000
166.000
245,000
1,080,000
\ Norrlands trängkår (T 3) ....
Administrationskostnader och
—
184,000
oförutsedda utgifter, cirka
6 % å beräknade kostnader
(64,OOOi
(73,000)
Summa
_
—
246,000
1,080,000
—
108
Kungl. Maj.ts proposition nr 270.
Ändamål
Av 1941 års
försvars- utredning
(militär myn- dighet)
föreslaget
belopp
Av
departements-
chefen
preliminärt
beräknat
belopp
1941/42
1942/43
1
Senare |
budgetår j
under
femårs- !
perioden
Särskilda byggnadsbehov.
Krigsskolan, Karlberg ......
90,000
90,000
90,000
Infanteriskjutskolan, Rosers- berg ......................
850,000
850,000
400,000
450,000
Artilleriskjutskolan, Skillinga- ryd ......................
940,000
920,000
400,000
520,000
Luftvärnsskjutskolan, Väddö
780,000
780,000
—
300,000
480,000
Infanteriets och kavalleriets
officersaspirantskola, Karl- stad .............''.........
1,420.000
1,420.000
600,000
820,000
Gudhems remontdepå........
100,000
100,000
20,000
80.000
Försvarsväsendets läroverk,
Uppsala ..................
1,750,000
1,750,000
750,000
1,000,000 i
Verkstäder vid Skånska pan- sarregementet och Söder- manlands pansarregemente
2,000,000
2,000,000
200,000
800,000
1,000,000 i
Summa
—
—
220,000
3,420,000
— :
B. Av arméförvaltningen före- slagna byggnadsarbeten m. m.
Ordnande av förläggningen
vid Grytans skjutfält......
1,010,000
(1,010,000)
50,000
150,000
(810,000)
Ombyggnad av matinrättnin- gen vid Norrbottens rege- mente ....................
600,000
600,000
100,000
500.000
Ombyggnad av matinrättnin- gen å Marma skjutfält ....
190.000
190,000
90,000
100,000
_
Marketenteribyggnad m. m. å
Ke vingehed................
730.000
730,000
130,000
600,000
_
Ordnande av kraftförsörjningen
vid Hälsinge och Alvsborgs
regementen................
45.000
45,000
45,000
Utvidgning av vattenverken i
Boden och Karlsborg......
1.150,000
1,150,000
400,000
750,000
Iståndsättning av vattenled- ningsnätet m. m. vid Göta
artilleriregemente..........
110.000
110.000
50,000
60,000
Vattenreningsfilter vid infan- teriskj utskolan ............
45.000
45,000
45,000
-
__
Vissa sjukhuslokaler på Got- land ......................
312,500
312,500
312,500
_
Ordnande av förläggningen vid
ridskolan..................
945,000
818,000
150,000
668,000
_
Ordnande av förläggningen för
arméhundgården och armé- hundskolan................
407.000
423,000
150.000
273,000
Nybyggnad för de militära hög- skolorna. Nybyggnad för
krigsarkivet ..............
(3,450,000)
(3,450,000)
500,000
(2,950,000)
Summa
—
—
810,000
3,563,500
—
Summa summarum
—
—
4,776,000
40,018,600
—
-Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
109
Ändamål
Ay 1941 års
försvars- utredning
(militär myn- dighet)
föreslaget
belopp
Av
departements-
chefen
preliminärt
beräknat
belopp
1941/42
1942/43
Senare
budgetår
under
femårs-
perioden
C. Vissa av arméförvalt- ningen föreslagna, ej upp- tagna äskanden.
Ordnande av förläggningen
vid Rinkaby skjutfält......
580,000
Modernisering av tjänstebo- städer ....................
1.000,000
Ordnande av förläggningen
vid krigsskolan............
680,000
Ny kasernbyggnad vid Värm- lands regemente ..........
1.200,000
Ny stabsbyggnad i Ostersund
750,000
—
—
—
_
Ändringsarbeten inom militär- stabsbyggnaden i Stockholm
33,000
Samlingslokal inom Bodens
fästning ..................
210,000
Exercishus i Boden för Norr- bottens regemente ........
170,000
Örn- och tillbyggnad av gym- nastikhus vid Norrbottens
regemente ................
85,000
—
Örn- och nybyggnad av stall ar
vid Hälsinge och Väster- norrlands regementen samt
Bodens ingenjörkår och Svea
trängkår ..................
365,000
Bostadshus.vid förrådsbyggna- den vid Orby..............
50,000
_
i
Utbyggnad av skjutplatsen vid
Hästholmen ..............
845,000
Ordnande av förläggningen å
Väddö skjutfält............
980,000
Nybyggnad för avståndsmät- ning vid Karlsborgs luft- värnsregemente............
40,000
Vissa byggnader för Gudhems
remontdepå................
90,000
_
Ordnande av Svea livgardes
förläggning å Järvafältet . .
5,000,000
Tyganstalt vid Smålands ar- tilleriregemente ............
600,000
_
_
Nybyggnadsarbeten för vissa
truppförbands tygverkstäder
2.975,000
_
_
Expeditionsbyggnad å Gotland
395,000
—
—
—
—
Reservkraftanläggningar ....
195,000
—
—
—
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Kungl. Maj:ts proposition nr 270.
Bilaga II.
Av marinförvaltningen framställda, ej upptagna äskanden.
Ändamål
1941/42 1942/43
m. i taekel
-
Fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg . .
Anordnande av nytt värmeledningssystem m
kammarbyggnaden vid Karlskrona örlogsvarv ............
Utrustning för gyroklotverkstäder ..........................
Fullträffsäkert förvaringsrum för sjöinstrumentförrådet vid
Karlskrona örlogsvarv....................................
Anordnande av båtbrygga vid Kålsholmen invid Karlskrona..
Anordnande av kaj m. m. vid sjömanskårens kasernområde i
Karlskrona..............................................
Vissa moderniseringsarbeten vid Karlskrona örlogsvarv ......
Förbättring av verkstadskursens vid ingenjördepartementet vid
Karlskrona örlogsvarv maskin-och verktygsutrustning m. m.
Anordningar för skjutplats vid Karlskrona örlogsvarv ......
Proviantmagasin å Aspö....................................
Hamn å Hellsten ..........................................
Central värmeledning för kanslibyggnaden, kadettvillan och
skolbyggnaden vid Vaxholms kustartilleriregementes förläggning
m. ..........................................
Brandskyddsåtgärder och eldsläekningsanordningar m. m. vid
Gotlands kustartilleriförsvar i samband med luftskyddets
ordnande................................................
Utbyggnad av elektriska anläggningarna inom Gotlands kustartillerikår
m. ..........................................
Fullträffsäkra lokaler för sjukvårds- och avgasningsändamål. .
Ny sjukhusbyggnad i Fårösund ............................
3,000,000
50.000
80.000
20,000
35,000
392,000
75,000
215,000
30,000
1.150,000
''350,000
2,100,000
80,000
54.000
445,000
62.000
55,000
125,000
160,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 270. lil
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
Allmänna synpunkter.............................................................. 2
Arméförvaltningens delfond........................................................ 8
A. Byggnadsföretag, betingade av försvarsutredningens förslag .......... 8
Nya etablissement sid. 9. — Tillbyggnad av kaserner. Barackbyggnader
sid. 15. — Garagebyggnader sid. 16. — Exercisbyggnader sid. 16. — Särskilda
byggnadsbehof sid. 17.
B. Av arméförvaltningen föreslagna byggnadsarbeten m. m............. 22
C. Sammanfattning.......................................................... 49
Marinförvaltningens delfond ...................................................... 50
A. Vissa för marinen gemensamma byggnadsföretag...................... 50
B. Byggnadsarbeten inom Norrlandskustens marindistrikt................ 56
C. Byggnadsarbeten inom Ostkustens marindistrikt ...................... 56
D. Byggnadsarbeten inom Gotlands marindistrikt ........................ 60
E. Byggnadsarbeten inom Sydkustens marindistrikt ...................... 60
F. Byggnadsarbeten inom Västkustens marindistrikt...................... 69
G. Administrationskostnader och oförutsedda utgifter .................... 72
H. Sammanfattning.......................................................... 72
Flygförvaltningens delfond........................................................ 74
A. Flottiljer.................................................................. 75
B. Flygverkstäder .......................................................... 95
C. Vissa utbildningsanstalter .............................................. 100
D. Eskaderstaber och flygbasområdesstaber................................ 101
E. Övningsplatser och krigsflygfält ........................................ 101
F. Sammanfattning.......................................................... 102
Hemställan ...................................................................... 103
Bilaga I. Byggnadsföretag för armén........................................ 105
Bilaga IT. Av marinförvaltningen framställda, ej upptagna äskanden...... 110
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (6)
6 kopplingar.
- Rskr. 1942:376 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 270 angående vissa kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond jämte i ämnet väc s. 1 i texten
- Rskr. 1942:377 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus propositioner nr 279 angående anvisande av medel för vissa byggnadsföretag å Järvafältet samt nr 309 angåend s. 1 i texten
- 3SärU 1942:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 328 angående vissa ytterligare med den fortsatta utbyggnaden av landets försvarskrafter sammanhängande mar s. 2 i texten
- 3SärU 1942:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 270 angående vissa kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond ävensom i anledning därav väckt s. 1 i texten
- 3SärU 1942:7 Tredje särskilda utskottets utlåtande nr 7 s. 1 i texten