Sök i Ratio Lex

Angående anslag till uppförande av byggnad för skogsproduktforskning m. m

1942-02-24 · 76 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 74 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:284, Angående anslag till uppförande av byggnad för skogsproduktforskning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

1

Nr 284.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående anslag till uppförande

av byggnad för skogsproduktforskning m. m.;

given Stockholms slott den 24 april 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Herman Eriksson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24

april 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning nied cheferna för finans-, ecklesiastik- jordbruks-

och folkhushållningsdepartementen anför chefen för handelsdepartementet,

statsrådet Eriksson:

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 8, punkt 3) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Uppförande av byggnad för skogsproduktforskning för budgetåret 1942/43

beräkna ett reservationsanslag av 600,000 kronor. Jag torde nu ånyo få anmäla

detta ärende.

Såsom jag tidigare vid behandlingen av frågan örn anslag till ett statens

forskningsråd erinrat pågår jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 284.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

augusti 1940 utredning av frågan om den tekniskt-vetenskapliga forskningens

ordnande. Utredningen har hittills resulterat i tre betänkanden, av vilka jag

förut anmält nr I och II, avseende nr I förslag till åtgärder för den teknisktvetenskapliga

forskningens främjande och statens medverkan därvid och

nr II förslag till åtgärder för främjande av den tekniskt-vetenskapliga forskningen

på byggnadsområdet. I ett den 9 mars 1942 dagtecknat betänkande nr

lil har utredningen framlagt förslag till åtgärder för skogsproduktforskningens

ordnande.

Över sistnämnda betänkande ha yttranden avgivits av riksmarskalksämbetet,

statskontoret, byggnadsstyrelsen, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, 1936 års

skogsutredning, kommerskollegium, patent- och registreringsverket, styrelsen

lör statens provningsanstalt, kanslern för rikets universitet efter hörande av

vederbörande myndigheter vid universiteten i Uppsala och Lund samt vid

Stockholms och Göteborgs högskolor, styrelsen för tekniska högskolan i

Stockholm efter hörande av högskolans lärarkollegium, styrelsen för Chalmers

tekniska högskola efter hörande av högskolans lärarkollegium, styrelsen

för statens skogsförsöksanstalt, styrelsen för skogshögskolan efter hörande

av högskolans lärarråd, ingenjörsvetenskapsakademien, statens livmedelskommission,

statens industrikommission och statens bränslekommission.

Vidare ha Sveriges industriförbund, svenska teknologföreningen, järnkontoret,

svenska trävaruexportföreningen, svenska wallboardfabrikanternas förening,

svenska plywoodfabrikanternas förening, svenska cellulosaföreningen,

svenska pappersbruksföreningen, svenska pappers- och cellulosaingenjörs1''öreningen,

svenska trämasseföreningen, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges

grafiska industriförbund, svenska tidningsutgivareföreningen och Sveriges

hantverks- och småindustriorganisation yttrat sig i ärendet.

Innan jag övergår till en närmare behandling av utredningens i betänkandet

nr III framlagda förslag — innefattande inrättandet av ett särskilt institut

för skogsproduktforskning, organiserat i form av en enskild anstalt och drivet

under administrativ och finansiell samverkan mellan staten samt de på träförädlingsområdet

verksamma industrierna — torde jag få lämna en kort

redogörelse för nuvarande forskningsarbete på ifrågavarande område. Jag

följer härvid de i betänkandet lämnade uppgifterna.

Nuvarande forskning på skogsproduktområdet.

Vad till en början beträffar industriföretagens egen forskningsverksamhet

må följande nämnas:

Den forskning, som utföres vid de industriföretag, vilka arbeta med skogens

produkter som råvara, är i främsta rummet inriktad på uppgifter,^ som

direkt sammanhänga med driften, och har därför till allmänt ändamål att

i olika avseenden fullända tekniken inom respektive fabrikationsprocesser.

Det rör sig med andra ord i regel om typisk tillämpningsforskning. Denna

industriernas forskning har i många fall framvuxit ur driftkontrollen, och det

kan ofta vara svårt att draga en gräns mellan forskningsarbeten och drift
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

3

kontroll vid industrilaboratorierna. Uppgifter inom bägge dessa arbetsområden

ombesörjas vanligen av en och samma personal oell vid ett gemensamt

laboratorium. Det kan icke undvikas att forskningen blir lidande härpå,

då denna ställer andra och väsentligt högre krav än driftkontrollen, såväl

i fråga örn personalens kvalifikationer som i fråga om laboratorieutrustning.

Driftkontrollen betrak las emellertid ofta som det primära, och den härför

avsedda personalen får utföra forskningsarbeten blott i mån av tid.

Det synes endast vara vid de större industriföretagen och då närmast inom

cellulosa- och pappersbranscherna, som egentlig forskning utövas vid särskilda

forskningslaboratorier och av speciell forskarpersonal. Inom trävarubranschen

samt vid de mindre företagen synes för närvarande någon egentlig

forskning överhuvudtaget icke förekomma.

Forskningen är på det hela taget strängt målbunden och avser att ge snabba

och praktiskt inriktade resultat, ytterst i syfte att inom de givna fabrikationsprocesserna

åstadkomma förbilligad produktion och höjd kvalitet hos förädlingsprodukterna.

Vid sidan av denna på aktuella driftstekniska problem inriktade forskning

kail vid fabrikerna även förekomma en mer fristående och grundläggande,

på längre sikt ställd forskningsverksamhet. Detta torde emellertid

för närvarande blott förekomma vid ett par av de allra största företagsenheterna,

däri inbegripna industrikoncernerna, vilkas centrallaboratorier i viss

mån intaga en mellanställning mellan fabrikslaboratorierna och de centrala

forskningsinstituten.

Den i industriens forskningsverksamhet sysselsatta personalen utgöres huvudsakligen

av ingenjörer (från högskola eller teknisk skola) samt därjämte

laboratoriebiträden. Enligt en av ingenjörsvetenskapsakademien hösten år

1939 utförd inventering skulle inom cellulosa- och pappersindustrierna forskningspersonalen

i genomsnitt vara så sammansatt, att på varje laboratorieingenjör

(forskare) kommo 6 laboratoriebiträden. Endast tre företag inom

dessa branscher rapporterade forskningslaboratorier med mer än två anställda

kvalificerade forskare. Sedan inventeringen utfördes, torde dock efterfrågan

på kvalificerade krafter ha väsentligt ökats och, när det gäller grundläggande

forskning, kommit att även avse akademiskt utbildade forskare

(närmast kemister).

I anslutning härtill må ock nämnas den verksamhet, som i syfte att samordna

och främja forskningen inom ifrågavarande industrier utövas av

svenska pappers- och cellulosaingenjörsföreningen.

Från fabrikerna fristående (»central» eller »institutionell») forskning på

skogsproduktområdet förekommer dels vid universitet och högskolor, dels

ock vid vissa speciella forskningsinstitut.

Beträffande verksamheten på skogsproduktområdet vid universiteten och

högskolorna må följande framhållas:

Vid universitet och högskolor bedrivas forskningsarbeten på detta område

i främsla rummet vid de institutioner, som upprättats i samband med läroämnen,

vilka hänföra sig till skogens produkter och deras tekniska utnyttjande.

Direkt anknytning till detta område har blott en i vårt land förekommande

högskoleinstitution, nämligen tekniska högskolans i Stockholm institution

för cellulosateknik och träkemi. I detta ämne inrättades år 1928 en

professur, vilket möjliggjordes genom en donation huvudsakligen från Svenska

cellulosaföreningen, omfattande dels byggnadskostnader för laboratorier för

undervisning och forskning, dels kostnader (50,000 kronor) för anskaffande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

av en första utrustning för dessa laboratorier, och dels slutligen en särskild

forskningsfond (200,000 kronor), vars avkastning skall användas till bekostande

av vid institutionen utförda forskningsarbeten. Nämnda professur har

karaktären av en forskningsprofessur; undervisningsskyldigheten är begränsad

till 3 föreläsningar i veckan under höstterminen, och det förutsättes, att

innehavaren i största, utsträckning skall ägna sig åt tekniskt-vetenskaplig

forskning med utnyttjande av de särskilda forskningslaboratorier, som genom

nämnda donation ställts till professorns disposition. Tekniska högskolan

lämnar ett årsanslag för samlingar och laborationer av 5,000 kronor samt bekostar

därjämte arvode för en assistent i cellulosateknik och träkemi med ett

grundbelopp av 4,200 kronor per år. Såväl nämnda anslag örn 5,000 kronor

som även assistentens arbetstid tages emellertid huvudsakligen i anspråk för

undervisningen och i samband därmed bedrivna övningar, varför för den

egentliga forskningsverksamheten (bortsett från professors lön och assistentarvodet)

enligt uppgift har stått till förfogande cirka 8,000 kronor per år,

huvudsakligen utgörande forskningsfondens avkastning.

År 1936 inrättade svenska cellulosaföreningen i samma byggnad, som inrymmer

nyssnämnda institution, ett Cellulosaindustriens centrallaboratorium,

vilket står under ledning av en av föreningen utsedd styrelse. Innehavaren

av professuren i cellulosateknik och träkemi utsågs samtidigt till laboratoriets

föreståndare. Genom tillkomsten av detta laboratorium ställdes avsevärt

ökade resurser till forskningens förfogande såväl i avseende på utrymmen,

apparatur, bibliotek o. s. v. som i fråga om driftmedel (centrallaboratoriets

årsbudget grundar sig huvudsakligen på medel, som Svenska cellulosaföreningen

ställer till förfogande, och torde för närvarande uppgå till

cirka 70,000 kronor). Samarbetet mellan institutionen och det till industrien

nära anknutna centrallaboratoriet har resulterat i att en fruktbärande och

stimulerande kontakt uppnåtts mellan å ena sidan undervisningen i ämnet

cellulosateknik och träkemi och å andra sidan den tekniskt-industriella utvecklingen

på området. Då det blivit vanligt, att eleverna i nämnda läroämne

genom professorns förmedling utföra examensarbeten vid centrallaboratoriet

eller efter avlagd examen under någon lid anknytas till detta som

forskningsassistenter, har centrallaboratoriets resurser direkt kommit utbildningen

av ingenjörer och forskare på området till godo. Den intima samverkan,

som härigenom uppnåtts mellan undervisningen och den grundläggande

forskningen samt mellan denna och den tillämpade forskningen, har enligt

utredningen visat sig vara till fördel ej minst för själva studiearbetet, då

eleverna på ett tidigt stadium kommit i kontakt med den tekniskt-vetenskapliga

forskningen på området och genom denna med industriens aktuella och

grundläggande tekniska problem.

De forskningsuppgifter, som bearbetats vid nämnda institution, lia varit

av mer grundläggande natur än vad som i regel varit fallet vid den tidigare

nämnda fabriksforskningen. Sålunda har man bland annat inriktat sig

på att studera de kemiska processer, som ligga lill grund för massaframställning,

såsom sulfit- och sulfatprocessernas kemi, cellulosans blekning

och förädling och dylikt. Vad beträffar fördelningen av uppgifter mellan

institutionen och centrallaboratoriet bar man sökt följa den principen, att

de grundläggande problemen skulle bearbetas vid institutionen under det

att de mer tekniskt inriktade tillämpningsproblemen skulle omhändertagas

av centrallaboratoriet. Det ligger emellertid i sakens natur att, vid det nära

samarbete som här ägt ruin. det icke blivit fråga örn någon skarp gränsdragning.

Förutom vid den nu nämnda institutionen för cellulosateknik och träkemi

kunna undersökningar på detta område jämväl utföras inom andra

s. 5 Kontrollera mot PDF

I\ linål Maj:ts proposition nr 284.

5

institutioner (främst de kemiska) vid de tekniska högskolorna och universiteten,

ehuru då blott tillfälligt och i den mån arbetstid vid sidan av undervisningen

samt forskningsresurser stå till vederbörande professors förfogande.

Man torde emellertid generellt kunna säga, att den forskningsverksamhet

på skogsproduktområdet, som sålunda sporadiskt bedrivits vid olika undervisningsinstitutioner,

varit av begränsad omfattning.

I vissa fall ha dessa Vid universitets- och högskoleinstitutioner utförda

forskningsarbeten föranstaltats och bekostats av enskilda industriföretag,

som därvid förbehållit sig förhandsrätt till forskningsresultaten.

I viss utsträckning bedrives forskningsverksamhet på skogsproduktområdet

även vid speciella forskningsinstitut.

Vid enskilda forskningsinstitut utövas forskning i väsentlig omfattning

blott av Cellulosaindustriens centrallaboratorium samt av det under Ingenjörsvetenskapsakademien

och Järnkontoret arbetande kolningslaboratoriet.

Det sistnämndas verksamhet har, såsom namnet angiver, haft sin tyngdpunkt

inom träkolningsområdet. Vid sidan därav lia emellertid utförts undersökningar

rörande cellulosaindustriens biprodukter och dessas förädling

(i främsta rummet flytande harts och terpentin) ävensom rörande framställning

av oljor ur sulfat- och sulfitavlutarna.

Vid ingenjörsvetenskapsakademiens ångvärmeinstitut ha ävenledes förekommit

undersökningar i frågor, som anknyta till den industriella förädlingen

av skogsprodukter, t. ex. rörande träkolsbrikettering, material för

sodaugnar, torkning av virke etc. Verksamheten vid detta institut har emellertid

i främsta rummet gällt forskningsuppgifter inom området för förbrännings-

och ångpanntekniken.

Slutligen må framhållas, att de forskningsarbeten, som statens provningsanstalt

utför i samband med provningsverksamheten, ofta beröra problem

inom det trätekniska området. Med ett anslag av 70,000 kronor, beviljat av

1939 års riksdag, har vid anstalten inrättats ett trätekniskt laboratorium för

utförande av materialprovningar å trävaror. De förbättrade resurser, som

härigenom tillförsäkrats anstalten, lia även underlättat forskningsarbetena

på området, vilka givetvis främst berört spörsmål, som nära sammanhänga

nied hållfasthetsprovningarna, såsom hållfasthetens beroende av träets fuktighet

och temperatur, av belastningstidens längd och fastställande av kvalitetsklasser

för trävaror grundade på hållfastheten.

I detta sammanhang vill jag också erinra örn att vid 1941 års riksdag (prop.

nr 169; r. skr. nr 231) beslut fattades om uppförande på statens bekostnad

av en bränsleteknisk försöksstation i närheten av statens provningsanstalt

och tekniska högskolan.

I vad avser försöksstationens organisation bygger beslutet på den principen,

att staten skall ställa tomt till förfogande samt bekosta byggnader

och därtill hörande fast inredning ävensom grundläggande utrustning i fråga

örn apparatur och inventarier. Vidare skall staten bekosta löner till viss

personal, företrädesvis tillhörande försöksstationens servisavdelning. Försöksstationens

förvaltning skall handhavas av ingenjörsvctcnskapsakademien

genom ett .särskilt förvaltningsorgan. Efter hänvändelse till detta kunna

myndigheter, enskilda organisationer eller företag ävensom enskilda personer

till försöksstationen förlägga undersökningar på hithörande områden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Dylika undersökningar bekostas av den forskande, varvid lokaler, viss standardutrustning

samt servisavdelningens tjänster av försöksstationen ställas

till förfogande till självkostnadspris.

I övrigt torde jag få hänvisa till sistnämnda proposition.

Utredningens förslag.

Allmänna synpunkter beträffande skogsproduktforskningen och

dess ordnande.

Utredningen.

I fråga örn behovet av intensifierad skogsproduktforskning anför utredningen

i huvudsak följande:

Skogsbruket och de på skogens produkter grundade industrierna intaga

sedan gammalt en synnerligen betydelsefull ställning inom vårt lands näringsliv.

Av statistiskt material, som belyser träförädlingens omfattning och ekonomiska

betydelse, torde framgå, att trä —- vid sidan av användningen som

bränsle och hushållsvirke — kan betraktas som vårt lands viktigaste inhemska

industriella råmaterial. Den utomordentliga utveckling, som vårt

folks materiella standard under de senaste decennierna genomgått, har till

en icke oväsentlig del möjliggjorts genom just skogsindustriernas insats. Man

torde utan överdrift kunna påstå, att möjligheterna att befästa de uppnådda

resultaten samt att ytterligare förbättra vår folkförsörjning, icke minst vad

angår vår köpkraft gentemot utlandet, i betydande utsträckning bli beroende

av i vad mån det skall lyckas att fortsättningsvis utveckla och intensifiera

det industriella nyttiggörandet av skogens produkter.

Vid bedömandet av förutsättningarna för en dylik utveckling måste i första

hand beaktas frågan rörande råvarutillgången. Detta spörsmål bär, i synnerhet

under de senaste årtiondena, varit föremål för noggrann uppmärksamhet

såväl från industriens som statsmakternas sida och har bland annat behandlats

i ett flertal statliga utredningar. De undersökningar, som härvid utförts,

ha givit vid handen, att det ursprungliga förrådet av övermogen skog i det

närmaste är helt exploaterat samt att det årliga uttaget av virke ur våra

skogar numera i stort sett motsvarar årstillväxten. För såvitt man vill upprätthålla

den för ett uthålligt skogsbruk vägledande principen att icke tära

på skogskapitalet, kunna alltså våra skogsindustrier icke ytterligare öka sina

råvaruuttag annat än i takt med den småningom skeende ökning i skogens

avkastning, som skogsvårdsåtgärder på lång sikt kunna förväntas åstadkomma.

Man torde under de närmaste decennierna till och med ha att motse

en viss minskning av tillgången i fråga om de grövre gagnvirkessortimenten.

Ett avstannande av den tidvis mycket kraftiga kvantitativa expansion,

som våra skogsindustrier genomgått alltsedan mitten av förra århundradet,

behöver givetvis icke vara liktydigt med att en slutgiltig gräns skulle uppnåtts

för skogsindustriernas utveckling överhuvud taget. Denna utveckling

måste emellertid i fortsättningen helt inriktas på det kvalitativa. Detta innebär

bland annat fullständigare tillvaratagande och utnyttjande av vedavfallet

i skogarna och vid industrierna, längre driven förädling av råvaran, intensivare

utnyttjande av de vid fabrikationen uppkomna biprodukterna samt

upptagande av helt nya förädlingsprocesser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

1

Ett förverkligande av detta program, fortsätter utredningen, skulle kunna

möjliggöra en fortsatt uppblomstra av våra skogsindustrier och därjämte

väsentligen bidraga till lösandet av de svårartade sociala problem, som avstannandet

av skogsindustriernas kvantitativa utveckling i förening med ett

intensivt rationaliseringsarbete givit upphov till på många håll, bland annat

i Norrland. Nya arbetstillfällen skulle skapas samtidigt som de med längre

driven förädling följande kraven på ökad yrkesskicklighet kunna väntas

utöva ett välgörande inflytande på arbetarstammens materiella och kulturella

standard. En rikare differentiering av produktionen, eventuellt i samband

med ökad avsättning på hemmamarknaden, kan vidare förväntas bidraga

till att minska industriens konjunkturkänslighet och därigenom mildra de

betydande svårigheter av företagsekonomisk och social natur, som för närvarande

äro förbundna därmed. Förutsättningarna för en dylik kvalitativ

utveckling av träförädlingsprocesserna synas utredningen i ljuset av de senaste

årens vetenskapliga rön, uppfinningar och genomgripande tekniska

framsteg på området kunna bedömas såsom lovande. Såväl den teknisktindustriella

som den vetenskapliga sakkunskapen synes även vara enig örn

att trä som industriell råvara erbjuder synnerligen mångsidiga, ännu outnyttjade

användningsmöjligheter.

Utredningen erinrar i detta sammanhang om det uppsving inom skogsindustrierna,

som upptagandet av nya tillverkningsgrenar vid tidigare tillfällen

medfört, och att detta i främsta rummet gällde massaindustriens framträdande

vid slutet av 1800-talet. Utredningen anför vidare härom i huvudsak

följande:

Principiellt sett innebar uppkomsten av massaindustrien, att träets tidigare

mekaniska förädling (huvudsakligen sågning och hyvling) och användning

som konstruktionsmaterial kompletterades med en helt ny och artskild

förädlingsprocess, baserad på ett åtskiljande av fibrerna i träet, varvid detta

alltså kom att utnyttjas som fibermaterial. Härigenom öppnades nya möjligheter,

och den nya industrien kom på några få årtionden att i betydelse

överflygla sågverksindustrien. Man synes vara berättigad till påståendet, att

vi nu stå vid tröskeln till en ny epok inom träförädlingsindustrien, kännetecknad

av ett utnyttjande av trä och träprodukter som råmaterial för kemisk

industri. De möjligheter, som här stå öppna, kunna ännu så länge ej

på långt när överblickas, men många tecken tyda på att den kemiska vägen

i sin tur kan komma att bli av lika stor betydelse för träförädlingsindustrien

som de två tidigare nämnda.

Bland de möjligheter till utveckling, som för närvarande kunna skönjas

speciellt på det träkemiska området, nämner utredningen de nya användningsområden

för cellulosa, som framkommit på senaste tid särskilt inom

den moderna konstämnesindustrien med viskoscellulosa, cellulosaacetat eller

nitrocellulosa såsom utgångsmaterial. Utredningen framhåller härvid, att

dessa på cellulosa grundade ämnen först lia upptäckts, utforskats och industriellt

utnyttjats i utlandet. I fråga örn cellulosans försockring eller tilllämpning

av jäsningsprocesser på cellulosan torde det, säger utredningen,

vara befogat att låta utföra en grundlig forsknings- och försöksverksamhet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

Utredningen påpekar vidare den utomordentliga betydelse, som kan tillmätas

frågan rörande ett industriellt utnyttjande av ligninet ävensom tillvaratagandet

av hartset och fetterna i veden. Även på träkolningens område anser

utredningen att en melodisk forskning av större omfattning utan tvivel

skulle kunna föra utvecklingen stora steg framåt. Vid bedömande av träförädlmgsindustriens

utvecklingsmöjligheter i stort bör emellertid, framhåller

utredningen, icke förglömmas, att även inom de äldre användningsområdena,

nämligen träets utnyttjande som fibermaterial och som konstruktionsmaterial,

utan tvivel föreligga betydande möjligheter i fråga om såväl utvecklandet

av redan tillämpade förfaranden till högre förädlingsstadier som införande

av helt nya fabrikationsprocesser, icke minst vad beträffar utnyttjandet

av klenare stammar, skadad ved och annat skogsavfall.

Man torde, anför utredningen vidare, med allt skäl kunna göra gällande,

att det utvecklingsarbete, som syftar till att åt trä som konstruktionsmaterial

återerövra en del av de förlorade positionerna, i första hand bör omhändertagas

och ledas av de träproducerande länderna själva. För att komma fram

på denna väg fordras givetvis en ingående materialforskning rörande trä och

utbildning av ingenjörer och forskare på dessa områden. Vår tekniskt-vetenskapliga

forskning samt högre tekniska undervisning på det trätekniska området

har hittills varit relativt obetydlig — särskilt i jämförelse med de resurser

andra länder, t. ex. Finland, förfoga över i dessa avseenden -—- en

omständighet som givetvis verkat hämmande på utvecklingen. Utredningen

anför vidare:

Utredningen finner, atl vad beträffar möjligheterna till längre driven förädling,

utnyttjande av avfalls- och biprodukter samt upptagande av nya

förädlingsprocesser förutsättningarna för en fortsatt utveckling av skogsindustrierna

måste bedömas såsom gynnsamma. Det torde överhuvudtaget

kunna ifrågasättas, örn något annat råmaterial överträffar träet i fråga örn

antalet och mångsidigheten av användningsområden. Emellertid är det uppenbart,

att de vidsträckta potentiella möjligheter, som här föreligga, för sitt

realiserande i allmänhet förutsätta införande av nya tekniska metoder, och

dessa kunna i sin tur blott framväxa ur tekniskt-vetenskapligt forskningsarbete.

Enligt utredningens åsikt utgör därför en vittomfattande, delvis på

lång sikt ställd tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet, vilken kan bereda

vägen för och leda det tekniska framstegsarbetet, den ojämförligt

viktigaste förutsättningen för att en utveckling av här antytt slag skall komma

till stånd och kunna leda till bärkraftiga industrier.

Beträffande de resurser, som för närvarande std till skogsprodukt forskningens

förfogande för att genomföra ett forskningsprogram av antydd omfattning,

anför utredningen:

I förhållande till den vikt, som i vårt land rätteligen bör tillmätas den

tekniskt-vetenskapliga forskningen på skogsproduktområdet, framstå de resurser,

som i nuvarande stund stå till buds för dylik forskning, såsom otillfredsställande.

I synnerhet gäller detta den centralt bedrivna, institutionella

forskningen, vilken på andra områden och i andra länder kommit att i allt

högre grad framstå som en ledande faktor i det tekniska nydaningsarbetet.

Vid en överblick av vad som i dessa avseenden göres i utlandet, t. ex. i Finland

och Förenta Staterna, nödgas man konstatera, att vi på många områden

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

9

av skogsproduktforskningen lia ett försprång att inhämta. Della gäller icke

blott insatserna för skogsproduktforskningen i deras absoluta omfattning utan

även tagna i relation till respektive länders totala nationalinkomst. Med vår

skogsindustris starka inriktning på export och med den svåra konkurrens,

som här föreligger, är det tydligen av yttersta vikt, att vi i det tekniskt-vetenskapliga

utvecklingsarbetet på detta område icke stå efter i förhållande

till övriga exportländer för skogsprodukter. Ett sådant läge skulle i längden

få allvarliga konsekvenser för våra skogsindustrier och därigenom även för

vårt skogsbruk. Med de betydande resurser, som vi kunna uppbjuda under

förutsättning att alla olika krafter på rationellt sätt samordnas, samt med de

framstående forskare vi lia tillgång till på många av dessa områden och med

vårt folks naturliga läggning för forskning och tekniskt utvecklingsarbete

synes man,icke behöva misströsta om att försprånget skall kunna inhämtas.

Utredningen är av den uppfattningen, att det icke räcker med splittrade

eller trevande försök, örn vårt land skall kunna intaga en ledande plats på

skogsproduktforskningens område, utan att detta kräver ett samlande av alla

ansträngningar till snabbt och målmedvetet genomförda kraftåtgärder.

Utredningen understryker i detta sammanhang kraftigt vikten av att en inhemsk

förädlingsindustri innehar initiativet och ledningen, när det gäller

att ur träet utveckla nya produkter och produktionsprocesser. Härom anföres

vidare:

Det kan icke undvikas, att vårt näringsliv, örn det alltför mycket blir hänvisat

till att utnyttja utomlands framkomna forskningsresultat, blir ställt i

efterhand vid exploaterandet av dessa. Nya förädlingsprocesser komma då

fortsättningsvis att i första hand växa upp utomlands och där baseras på import

av halvfabrikat (t. ex. massa) från vårt land. Det torde då sannolikt

visa sig ytterligt svårt att i efterhand kunna få till stånd en inhemsk tillverkning

och i synnerhet export av sådana produkter i konkurrens med dessa

utomlands redan etablerade industrier, som på allt sätt komma att skyddas

av tullar etc. Exemplen från konstsilkeindustrien och konstmassaindustrien

visa tydligt detta.

Utredningen vill i detta sammanhang erinra om de påfrestningar för våra

skogsindustriers konkurrenskraft, som kunna uppstå därigenom att dessa

industrier sedan snart två år tillbaka äro avskurna från sina förbindelser

med de viktigaste avsättningsländerna. Detta får till följd, att den inhemska

träförädlingsindustrien i dessa länder (främst Förenta Staterna) utbygges i betydande

omfattning, vilket i en framtid i mycket hög grad måste försvåra

och kanske i väsentliga avseenden omöjliggöra ett återvinnande av den traditionella

marknaden för vår skogsproduktexport. Härigenom torde ytterligare

framgå angelägenheten av att i god tid en möjligast solid grundval lägges

för den framtida tekniska utvecklingen på skogsproduktområdet, speciellt i

vad avser prövandet av helt nya viigar för skogsprodukternas industriella

förädling.

Sammanfattningsvis uttalar utredningen, alt nyttiggörandet av våra skogars

avkastning framdeles måste utvecklas främst i kvalitativ måtto. Denna

utveckling måste bygga på en intensiv tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet,

som skall lia till uppgift att djupgående studera och i tekniska metoder

överföra de mångsidiga användningsmöjligheter, våra skogsprodukter

alltjämt erbjuda. De resurser, som nu stå till förfogande för sådan forskning,

synas utredningen icke vara tillfyllest för att denna på ett tillfredsställande

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S4.

sätt skall kunna fullgöra de viktiga uppgifter, som åvila densamma. För att

detta skall bli möjligt måste ökade medel ställas till skogsproduktforskningons

förfogande. Enligt utredningens uppfattning kunna dessa medel betraktas

som en kapitalplacering på lång sikt, som har lill syfte att för framtiden

säkerställa ett bibehållet rotvärde åt våra skogar och skapa förutsättningar

för att den träförädlande industrien även i fortsättningen skall kunna lämna

lika betydande bidrag till vår folkförsörjning som hittills. I nuvarande tid,

slutar utredningen, då så enorma anspråk ställas på landets produktionsförmåga,

torde det vara av större vikt än någonsin, att de utomordentliga naturtillgångar

vi lia i våra skogar på bästa sätt utnyttjas.

Utredningen framlägger i fortsättningen sina allmänna synpunkter rörande

skogsproduktforskningens ordnande och redogör för de principer, som bildat

utgångspunkt för utredningens ställningstagande i fråga om den yttre organisationen

för forskningsarbetet på skogsproduktområdet. Härom anför utredningen

i huvudsak följande:

Utredningen anser att skogsproduktforskningens syfte bör vara undersökningar

rörande dels sammansättning och egenskaper hos skogens olika produkter,

dels metoderna för deras förädling och utnyttjande till tjänst för industri

och folkförsörjning i övrigt. Forskningen skall alltså omfatta såväl de

på längre sikt ställda, grundläggande problemen som även de tillämpningsproblem,

som uppstå, när det gäller att på forskningsresultaten bygga nya

tekniska processer eller att förbättra och fullkomna tekniken inom redan

existerande fabrikationsgrenar.

I första hand bör understrykas, att någon bestämd gräns icke kan och icke

heller bör dragas mellan den grundläggande och tillämpade forskningen på

området. Bägge dessa slag av forskningsverksamhet bör ingå som komplementära

beståndsdelar i en allsidig och nyskapande tekniskt-vetenskaplig

skogsproduktforskning. En anstalt för skogsproduktforskning bör icke få karaktären

vare sig av ett industriens centrala driftlaboratorium för lösande av

tillfälliga fabrikationssvårigheter, vilka lika bra eller bättre kunna angripas

ute vid fabrikslaboratorierna, eller av ett rent teoretiskt inriktat institut för

vetenskapernas odlande, avskuret från den livgivande kontakten med den tekniska

utvecklingen. Blott genom arbetsformer, som på ett naturligt sätt medgiva

forskningsproblemens kontinuerliga utveckling från de vetenskapligtgrundläggande

till de alltmer tekniskt-tillämpade stadierna, torde forskningen

i det långa loppet kunna bibehålla förmågan att ge ständigt nya impulser

åt den tekniska utvecklingen.

För att dessa arbetsvillkor skola komma till stånd anser utredningen det

vara av fundamental betydelse, att forskningsverksamheten ordnas genom

nära samarbete mellan å ena sidan staten och å andra sidan den på skogsproduktområdet

verksamma industrien. Statens medverkan skulle i främsta

rummet ha till syfte att åt forskningen garantera de resurser, den stabilitet

och den arbetsro, som fordras för djupgående och på lång sikt ställda undersökningar

rörande grundläggande problem av allmänt och principiellt intresse.

Industrien å sin sida skulle sörja för forskningsresultatens tillvaratagande

och omsättning i industriella processer och skulle överhuvudtaget förmedla

kontakten mellan forskningsverksamheten och tekniken samt därvid ge verksamheten

en till näringslivets allmänna förkovran syftande målsättning.

En samverkan mellan staten och industrien lill skogsproduktforskningens

främjande synes även med hänsyn till den allmänna intressefördelningen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

11

på området framstå såsom i alla avseenden riktig och naturlig. Av vad tidigare

sagts rörande behovet av en omfattande och allsidig skogsproduktforskning

torde tydligt framgå, att den huvuduppgift, som åvilar denna forskning,

nämligen att bana vägen för ett intensivare nyttiggörande av våra

skogars numera kvantitativt stagnerande avkastning, är och förblir en fråga

av väsentlig betydelse för vår folkförsörjning. Speciellt är detta en fråga

sorn direkt berör skogsbruket i dess helhet.

Utredningen erinrar i fortsättningen örn att den skogliga forskningen, vars

egentliga syfte är att skapa förutsättningar för en stegring såväl kvantitativt

som kvalitativt av våra skogars avkastning, sedan länge åtnjuter ett betydande

statligt stöd. Det kan med fog hävdas, att det samtidigt är ett statens

intresse att genom stödjande av skogsproduktforskningen sörja för att en

grund skapas för bästa möjliga utnyttjande av de råprodukter, som skogen

avkastar. Utredningen hänvisar till de utomordentliga insatser till skogsproduktforskningens

främjande, som gjorts i andra länder genom upprättande

av stora statliga specialinstitut, t. ex. i Tyskland, England, Förenta Staterna

och Finland. Å andra sidan är det uppenbart, säger utredningen, att även

industrien har ett nära intresse av att medverka till skogsproduktforskningens

främjande. Det må påpekas, att resultaten av skogsproduktforskningen

dels bilda grundvalen för den tekniska utvecklingen inom de redan existerande

fabrikationsprocesserna och dels kunna medverka till att öppna helt

nya områden för skogsprodukternas förädling. I bägge fallen torde resultaten

i första hand komma att utnyttjas av de befintliga skogsindustriföretagen.

Samarbetet mellan staten (tekniska högskolan i Stockholm) och industrien

sedan flera år inom träkemisk och cellulosateknisk forskning har,

såsom tidigare nämnts, lämnat värdefulla erfarenheter.

I fråga om formen för statens och industriens samverkan för skogsproduktforskningens

främjande anför utredningen:

Insatserna från staten och industrien, respektive från de olika industribranscherna

inbördes, måste på ändamålsenligaste sätt samordnas. Det må

framhållas, att det härvid gäller att åstadkomma betydande nya resurser i

fråga örn såväl forskarpersonal som laboratorieutrymmen och apparatur för

att skogsproduktforskningen skall kunna drivas i den ökade omfattning och

med den effektivitet, som måste sättas som mål. Detta synes tala för att

man samlar de olika grenarna av skogsproduktforskningen till ett gemensamt,

centralt institut. Härigenom skulle samtidigt skapas möjligheter

för en planmässig organisation av forskningen inom hela det avsedda

området, varjämte överflödigt dubbelarbete kan undvikas och förefintliga

utrymmen och apparatur på bästa sätt utnyttjas.

Utredningen har ansett det vara av synnerligen stor vikt, att ett nära

samarbete inledes mellan den tekniskt-vetenskapliga forskningen och den

högre tekniska undervisningen på området. Även i detta avseende synes

forskningsverksamhetens förläggande till ett centralt institut innebära avsevärda

fördelar. Genom att förlägga ett dylikt institut i närheten av tekniska

högskolan i Stockholm kan uppnås, afl dess resurser i största utsträckning

komma undervisningen och forskareutbildningen till godo.

Såsom tidigare framhålits omfattar skogsproduktforskningens arbetsområde

undersökningar rörande dels träets materialegenskaper och träsubstan
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

sens mekaniska bearbetning och förädling, dels träets fiberstruktur samt

cellulosafibrernas egenskaper och utnyttjande och dels slutligen träets kemiska

egenskaper och förädling. Till området bör principiellt även räknas

forskning rörande träets användning som bränsle. Vid den inre organisationen

av ett ifrågasatt gemensamt forskningsinstitut i avseende på arbetets

uppdelning på forskningsavdelningar etc. ävensom vid gränsdragningen

gentemot andra forskningsområden (t. ex. den skogliga forskningen) böra

givetvis följas de indelningsgrunder, som angivas av de olika ämnesgruppernas

innehåll och naturliga sammanhang. Detta torde speciellt böra gälla

den grundläggande forskningsverksamheten, vilken alltså i första hand bör

tänkas uppdelad på en träteknisk, en fibermorfologisk eller pappersteknisk

och en träkemisk avdelning.

Den del av verksamheten, som berör tillämpningsproblemet och beträffande

vilken är särskilt angeläget, att nära kontakt uppnås med industrien,

bör däremot till sin inre organisation i möjligaste mån bringas att överensstämma

med skogsindustriernas branschområden, nämligen i första hand sågverks-,

faner-, cellulosa, pappers-, trämasse- och wallboardindustrierna. Utredningen

vill i detta sammanhang erinra örn den centrala tillämpningsforskning

inom cellulosabranschen, som sedan några år tillbaka uttÖres vid

Cellulosaindustriens centrallaboratorium, ävensom örn denna institutions

nära samarbete med den grundläggande träkemiska forskningen. Av svenska

pappersbruksföreningen lia under årens lopp fonderats betydande penningmedel

för utrustande av ett på analogt sätt verkande centrallaboratorium

för tillämpad forskning inom pappersindustrien. Utredningen anser, att man

bör söka bygga vidare på denna organisationsform, av vilken hittills synnerligen

gynnsamma erfarenheter vunnits.

Till det ifrågasatta institutet borde då i första hand anknytas centrallaboratorier

för cellulosa-, pappers-, trämasse- och wallboardindustrierna.

Såsom av det följande framgår, skulle eventuellt också anordnas ett

centrallaboratorium för den grafiska industrien. Vad beträffar ett centrallaboratorium

för trävaruindustrien, torde inrättande av ett dylikt böra anstå

tills närmare erfarenhet vunnits, såväl vid institutet som inom industrien,

rörande den föreslagna trätekniska avdelningens verksamhet. Central forskning

på detta område är ju något för vårt land jämförelsevis nytt och oprövat.

Utredningen föreslår en sådan planering för den trätekniska avdelningen vid

institutet, att man där, vid sidan av de grundläggande undersökningarna, i

betydande omfattning skall kunna utföra försök av teknisk karaktär i anslutning

till sågverks- och fanerindustrierna m. m. (bland annat i avdelningens

stora maskinhall).

Man bör givetvis räkna nied att, i den mån så under verksamhetens gång

befinnes önskvärt, nya centrallaboratorier kunna inrättas och då även för

sågverks- och fanerindustri o. s. v. Utredningen har dock ansett det vara

lämpligt att i första hand blott förutsätta inrättande av de nyss angivna laboratorierna,

vilka synas vara de av behovet mest påkallade och till vilka

förebilder redan finnas eller vilka sedan länge lia planerats.

Beträffande främjandet av forskningen på det bränsletekniska området,

som uppenbarligen icke kan hänföras till någon bestämd branschgrupp inom

industrien, erinrar utredningen örn det beslut angående inrättande av en

bränsleteknisk försöksstation, som fattats av 1941 års riksdag. Genom inrättande

av denna försöksstation torde den bränsletekniska forskningen bliva

i för nuvarande förhållanden tillfredsställande omfattning tillgodosedd.

Vid sina överväganden rörande främjandet av en central forskningsverksamhet

på övriga områden av skogsproduktforskningen har utredningen i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

13

första hand undersökt, i vilken utsträckning detta skulle kunna ske genom

intensivare utnyttjande eller påbyggande av redan befintliga forskningsorgan.

Utredningen erinrar härvid, att det för närvarande existerar endast ett på

hithörande frågor speciellt inriktat forskningsorgan, nämligen Cellulosaindustriens

centrallaboratorium, vilket utför undersöknings- och provningsarbeten

i sådana frågor, som lia nära samband med cellulosatekniken, samt

att på de träkemiska och fibermorfologiska områdena saknas speciella organ

för central forskning. I den mån hithörande problem lia gjorts till föremål

för principiella undersökningar har det skett därigenom, framhåller utredningen,

att de tillfälligtvis upptagits till behandling vid på angränsande områden

verksamma forskningsanstalter, vid statens provningsanstalt, högskoleinstitutioner

etc.

Av nämnda förhållanden samt av den översikt över förefintliga forskningsanstalter

i övrigt, som i betänkandet lämnats, torde, anför utredningen,

framgå att ett rationellt ordnande av skogsproduktforskningen i dess helhet,

i den omfattning och enligt de principer, som bär förordats, icke torde kunna

åstadkommas genom ökad medelstilldelning till redan befintliga specialinstitut

eller andra forskningsorgan. Blott genom tillskapande av ett nytt

institut torde kunna åstadkommas de resurser samt det samordnande av skogsproduktforskningens

olika grenar, som här äro erforderliga.

Utredningen understryker särskilt, att skogsproduktforskningen omfattar

ett ur många synpunkter enhetligt frågekomplex, inom vilket de trätekniska,

träkemiska och papperstekniska delområdena sammanhållas därav,

att forskningsproblemen ytterst gälla studiet från olika synpunkter och med

olika metoder av ett och samma material, nämligen träet. Det måste därför

ofta inträffa, att en forskningsuppgift för sin allsidiga behandling fordrar undersökningar

inom flera av dessa områden. Härvid varken kan eller bör någon

bestämd gränsskillnad upprätthållas mellan motsvarande verksamhetsfält.

Genom samordning av dessa uppnås, att förekommande forskningsarbeten

ställas i sitt naturliga inbördes sammanhang, varvid de kunna planeras och

utföras med undvikande av onödigt dubbelarbete och med anlitande av den

apparatur och de vetenskapliga metoder, som i varje särskilt fall angivas av

problemens natur. Ett dylikt samordnande av verksamheten torde även bidraga

till att förenkla formerna för och i övrigt underlätta skogsindustriernas

medverkan vid verksamhetens organisation och finansiering. Ett stort antal

av de på området verksamma industrierna ägnar sig nämligen åt förädling

av skogsprodukter under tillämpande av tekniska metoder, som kunna hänföras

till såväl de trätekniska som de träkemiska och papperstekniska ämnesområdena.

Det naturliga sammanhanget mellan dessa områden samt vikten

av att på hithörande forskningsproblem tillämpa möjligast allsidiga betraktelsesätt

torde härav ytterligare understrykas.

Med stöd av det anförda föreslår utredningen, att för ordnande av skogsproduktforskningen

upprättas ett centralt forskningsinstitut — förslagsvis

benämnt svenska träforskningsinstitutet — i första hand avsett för grundläggande

forskningsverksamhet inom de trätekniska, träkemiska och pap
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

perstekniska områdena. Med denna verksamhet bör samordnas en central tilllämpningsforskning,

vars organisation bör nära anpassas till de industriella

branschområdena. Det centrallaboratorium, som för närvarande verkar på

området, bör i utvidgad fonn anslutas härtill. Statens och industriens insatser

böra i enlighet med angivna principer fördelas så, att staten främst bidrager

till upprätthållandet vid institutet av grundläggande forskning i viss omfattning,

under det att industrien i första hand svarar för administration och

finansiering av den branschvis organiserade tillämpningsforskningen.

Yttranden.

Utredningens förslag har lämnats utan erinran eller i huvudsak tillstyrkts

av samtliga myndigheter och sammanslutningar med undantag för statskontoret.

Byggnadsstyrelsen understryker det trängande behovet för byggnadsväsende!

av en institution för grundläggande träteknisk forskning. Men även de

föreslagna träkemiska och papperstekniska avdelningarna anser styrelsen,

med hänsyn till de betydande möjligheterna för användning av papp och wallbord

för byggnadsändamål, vara av stor betydelse.

Skogsstyrelsen framhåller vikten av att även den skogliga forskningen utvecklas.

Om utredningens föreliggande förslag anför styrelsen bland annat:

Därest skogsbrukets och skogsindustriernas centrala ställning i svenskt näringsliv

vederbörligen beaktas, torde ej krävas någon vidlyftig argumentering

för angelägenheten av att i tillfredsställande omfattning uppehålla en verksamhet

för tekniskt-vetenskapiigt utforskande av träprodukterna. Hithörande

spörsmål hava tillfyllest klarlagts av forskningsutredningen. Skogsstyrelsen

kan därför begränsa sig till att för sin del vitsorda behovet av åtgärder

till befordrande av träproduktforskningens allmänna syften.

Frånsett nuvarande utomordentliga tider brukar tillgången i landet på

normalt icke utnyttjningsbart, klent och kvalitativt mindervärdigt virke vida

överstiga rådande efterfrågan, såsom denna begränsas av de hittillsvarande

möjligheterna för virkets ekonomiska tillvaratagande. Man torde hava grundad

anledning antaga, att de kvantiteter virke av nu omförmält slag, som med

hänsyn till en ordnad skogsvårds fordringar böra utfällas ur de växande bestånden,

framdeles komma att öka. Därest dessa för skogens ändamålsenliga

utveckling så viktiga huggningsingrepp kunna omedelbart betala sig genom

att virket får nyttig användning, ökas av naturliga skäl förutsättningarna^ för

att de i rätt tid komma till utförande. För skogsnäringen och folkhushållet

är det därför av utomordentlig betydelse, att ett målmedvetet arbete nedlägges

på forskning, inriktad på att uppdaga nya och förbättrade metoder, som

gynna tillgodogörandet av detta klenare och sämre virke. Här har träproduktforskningen,

såvitt skogsstyrelsen förstår, att utföra ett pionjärarbete i syfte

att öppna nya vägar för industriell verksamhet, varigenom konkurrensen örn

råvaran skärpes tills att även klenare virke blir ekonomiskt användbart.

De uppgifter, som åvila träproduktforskningen, äro så mångskiftande och

av sådan betydelse i skilda hänseenden, att ett planmässigt och i övrigt rationellt

organiserat befältningstagande med desamma numera rätteligen torde

framstå som ett ur samhällets synpunkt oavvisligt behov. Då emellertid de

för ändamålet befintliga resurserna, enligt vad som ådagalägges av utredningens

undersökningar, ej i något avseende motsvara de anspråk, man skäligen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

15

borde kunna ställa på dem, måste åtgärder vidtagas lill avhjälpande av denna

betänkliga brist. Om statens bistånd härtill lärer bliva både önskvärt och

nödvändigt, så följer likväl ej direkt därav, att all träproduklforskning lämpligen

bör av det allmänna understödjas. I likhet med utredningen finner

skogsstyrelsen alt i princip en naturlig uppdelning i nämnda hänseende kan

göras såtillvida, att statens medverkan i främsta rummet bör inriktas på stödjande

av djupgående, på längre sikt ställda undersökningar rörande grundläggande

problem av mera allmänt intresse, under det att tillämpningsproblemens

bearbetning närmast bör ankomma på den enskilda företagsamheten.

Enär någon bestämd råskillnad icke lärer kunna uppdragas mellan grundläggande

och tillämpad forskning på förevarande område, måste följaktligen,

för att verksamheten skall bliva av reellt värde för näringslivet, ett

samarbete mellan det allmänna och enskild företagsamhet åstadkommas. Framgången

med föranstaltanden till vinnande av en gagnande träproduktforskning

torde i väsentlig mån vara beroende av huru detta samarbete ordnas och

utfaller. Vad nu sagts undanskjuter enligt skogsstyrelsens mening ej, att staten

kan finna speciella forskningsuppgifter av tillämpad natur vara av sådan

art, alt deras understödjande med allmänna medel är påkallat. Detta torde

särskilt gälla beträffande produktionsgrenar lämpade för småföretag, vilka

ej kunna förväntas vara i stånd att själva uppbära ett gemensamt forskningsorgan,

eller i fråga om forskning för stärkande av landets beredskap.

Förslaget att samla olika grenar av träproduktforskningen, nämligen de

egentliga forskningsavdelningarna och centrallaboratorierna, till ett gemensamt,

centralt institut, nära förbundet med tekniska högskolan i Stockholm,

anser skogsstyrelsen väl befogat. Styrelsen förutsätter därvid, att redan befintliga

allmänna forskningsorgan vid sidan av institutet ej åsidosättas utan

att deras arbete och forskningsmöjligheter rationellt tillvaratagas och samordnas

med institutets.

1936 års skogsutredning anför bland annat:

Under normala tider ha avsättningsmöjligheterna även för relativt högvärdiga

skogsprodukter ej sällan varit mycket begränsade. Beträffande de

lågvärdiga sortimenten har avsättning i stora delar av landet ej alls kunnat

vinnas eller blott till så låga priser, att något rotvärde ej erhållits. Före

kriget kunde ett så betydande sortiment som pannved inom mycket stora

delar av landet icke finna köpare och i andra trakter blott genom statssubvention,

och klenare gallringsvirke, rötskadad skog, lump och avfall

inom kanske huvuddelen av landets skogsareal kunde ej alls avsättas.

Även om det är vanskligt alt förutspå den ekonomiska utvecklingen efter

kriget, lärer man i varje fall få vara beredd på att importen av fossila

bränslen och oljor då ånyo kommer i gång i avsevärt mycket större omfattning

än nu och lill priser, som i varje fall understiga krislägets. Det sannolika

lärer vara, att i denna situation avsättningssvårigheter ånyo komma

alt framträda beträffande skogsprodukter av lägre kvalitet och klenare

dimensioner. Samtidigt bortfalla då även vissa möjligheter för bedrivandet

av den mest intensiva formen av skogsvård med genomförandet av tidiga

beståndsvårdshuggningar, målmedveten reglering av trädslagsblandningen,

avlägsnandet av mindervärdig skog m. m. Även beträffande det liögvärdiga

virket kan fara tänkas bli förhanden, att efter kriget rubbningar i avsättningsmöjligheterna

framträda.

I ett sådant läge är det av utomordentlig vikt, att genom upprätthållandet

eller höjandet av de svenska träindustriprodukternas kvalitet, genom iortsatt

förädling till högre kvaliteter eller genom utfinnandet av nya tillverk
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

nings- och konsumtionsområden avsättningsmöjligheter bevaras eller nyskapas

för vårt lands skogsprodukter. För nående av detta syfte är skogsproduktforskningen

det måhända enda medlet. Denna forskning är därför

i första hand utomordentligt betydelsefull som en beredskapsåtgärd för den

fredskris på det ekonomiska området, som väl knappast kan undgås. Fran

denna synpunkt framstår tydligt angelägenheten av att åtgärderna för befrämjandet

av skogsproduktforskningen genomföras snabbt.

Berörda forskning är emellertid med hänsyn till skogsbrukets önskemal

och behov angelägen ej endast såsom beredskapsåtgärd. Vårt lands möjligheter

att på lång sikt vidmakthålla marknaderna för sina förädlade

skogsprodukter måste bli beroende av att vi kunna hålla oss väl framme

inom den tekniska utvecklingen på detta område.

För 1936 års skogsutredning har det därför städse klart framstatt, att en

väl organiserad forskning rörande skogsprodukternas förädling och toitsatta

nyttiggörande såväl inom tidigare som inom nya användningsområden

är en angelägenhet av allra största vikt.

Liknande synpunkter framföras av Sveriges skog sugare förbund.

Statens livsmedelskommission understryker särskilt, att man genom den

av forskningsutredningen föreslagna organisationsformen bör kunna vinna

det intima samarbete mellan institutet och industrierna respektive dessas

egen försöks- och forskningsverksamhet, vilket enligt kommissionens uppfattning

är en viktig förutsättning för att verksamheten skall bli till avsedd

nytta för folkhushållningen.

Filosofiska fakulteten i Lund anser sig vid bedömandet av möjligheten

att nu realisera utredningens förslag böra erinra örn det ansträngda läget

för statsfinanserna och om den i annat sammanhang påtalade bristen på

tillräckligt kvalificerade forskare. Med hänsyn till dessa båda omständigheter

uppställer sig för fakulteten såsom möjligt alternativ, att det nya

träforskningsinstitutet utbygges i etapper. Genom ett successivt utbyggande

av institutet skulle jämväl den fördelen vinnas, att en säkiare uppfattning

komme att erhållas om storleken av de bidrag, som kunna påräknas från

industrien även sedan mera normala förhållanden inträtt och den nuvarande,

måhända genom landets avspärrning förorsakade forceringen av

den tekniska forskningen upphört att göra sig gällande.

Sveriges industriförbund framhåller, att skogsproduktforskningen utgör

ett av de fackområden, inom vilka behovet av snabba och vittgående åtgärder

till forskningens främjande äro allra mest av behovet påkallade. Förbundet

vill därför helt instämma i vad utredningen anför rörande angelägenheten

av att sådana resurser snarast tillskapas för en central teknisktvetenskaplig

forskningsverksamhet i fråga om utnyttjandet av skogens produkter,

att vårt land skall kunna uppnå en ledande ställning på detta

område.

Såsom förut antytts har statskontoret i princip avstyrkt utredningens

förslag. Statskontoret anför i huvudsak:

Såsom utredningen framhållit kunna de medel, som ställas till skogsproduktforskningens

förfogande, betraktas som en kapitalplacering pa lång sikt,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

vilken har till syfte att för framtiden säkerställa ett bibehållet rotvärde åt

vara skogar och skapa förutsättningar för att den träförädlande industrien

aven i fortsättningen skall kunna lämna lika betydande bidrag till vår folkforsörjning

som hittills. Att ett dylikt syfte hör främjas av det allmänna

är obestridligt. Med hänsyn emellertid till att den omedelbara vinsten av de

resultat, till vilka en tekniskt-vetenskaplig forskning kan leda, tillfaller de

företagare, som investerat medel i den näring eller näringsgren, inom vilkens

område forskningen bedrives, måste statskontoret för sin del finna det

naturligt, att forskningsverksamheten i princip bekostas av dessa företagare.

Ett upprätthållande av denna regel synes statskontoret särskilt angeläget

under rådande förhållanden, då allt större krav ställas på statskassan.

Statskontoret håller alltså före, att statsverkets medverkan nied avseende

a nu ifrågavarande forskningsverksamhet bör inskränka sig till att erforderlig

tomtmark för forskningsinstitut och laboratorier ställes till förfogande

utan vederlag samt att möjlighet beredes även delta institut och forskare

på förevarande område att erhålla del av det allmänna forskningsanslag,

sorn i enlighet med av utredningen tidigare framlagt förslag kan komma att

anvisas. För den händelse tekniska högskolans institution för cellulosateknik

och träkemi samt cellulosaindustriens centrallaboratorium inrymmas i den

nya institutsbyggnaden och sålunda deras nuvarande lokaler bliva disponibla

för annat ändamål för tekniska högskolans räkning, lära dock de av

industrien lör dessa lokaler havda byggnadskostnaderna böra gottgöras industrien

såsom bidrag till den nya byggnadens uppförande.

De industrier, som arbeta på förädling av skogens produkter, intaga i vårt Departement*- lands näringsliv en utomordentligt viktig plats. Ej minst framträdande är chtfenderas

betydelse för utrikeshandeln. Under fredsåren svarade träförädlingsindustrierna

för ej mindre än omkring 40 procent av värdet av vår samlade

export. Skogsbruket och de med skogen som råvarukälla arbetande industrierna

skapa i betydande omfattning sysselsättning och utkomstmöjligheter

för befolkningen i stora delar av landet. Enligt en för några år sedan offentliggjord

utredning beräknades den mera stadigvarande stammen av arbetare

och förvaltningspersonal m. fl. i skogsbruket och skogsindustrierna till 185,000

personer; därvid medräknades alltså icke den tillfälliga arbetskraften i skogsbruket

under vintern, vilken uppskattades kunna uppgå till inemot 300,000

personer. Skogsindustriernas produktionsförhållanden och avsättningsmöjligheter

äro därför en fråga av synnerlig vikt för vårt lands ekonomiska

liv.

Såsom i det föreliggande betänkandet framhålles, måste nyttiggörandet av

våra skogars avkastning framdeles utvecklas främst i kvalitativ måtto. En

vidgad och fördjupad tekniskt-vetenskaplig forskning rörande skogsprodukterna

och deras användning är, vid sidan av den skogliga forskningen, en

oundgänglig förutsättning för att vårt lands skogstillgångar skola kunna utnyttjas

på ett så rationellt sätt som möjligt. De viktiga uppgifter, som härvidlag

åvila forskningen, synas icke kunna fullgöras inom ramen av de nu

tillgängliga forskningsresurserna. Den verkställda utredningen synes visa,

alt skogsproduktforskningen i vårt land för närvarande icke är tillfredsställande

ordnad. I synnerhet gäller delta den centralt bedrivna institutionella

Bihang lill riksdagens protokoll 1!)42. 1 sami. Nt 284. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

forskningen, vilken på andra områden och i andra länder kommit att i allt

högre grad framstå såsom en ledande faktor i det tekniska nydaningsarbetet.

I likhet med utredningen, vars uttalanden i allmänhet vunnit anslutning i

de avgivna yttrandena, anser jag det vara en angelägenhet av största vikt att

skapa förutsättningar för en effektiv skogsproduktforskning. Av vad utredningen

anfört torde framgå, att en rationell ordning för denna forskning

knappast kan åstadkommas på annan väg än genom inrättande av ett särskilt

centralt forskningsinstitut, inom vilket såväl den grundläggande som den

tillämpade forskningen erhåller tillfredsställande resurser. Vid upprättandet

av ett dylikt institut bör en nära samverkan äga rum mellan staten och

industrien. Härvid böra statens respektive industriens insatser avvägas så,

att staten främst bidrager till att den grundläggande forskningen kommer

till stånd och upprätthålles, under det att industrien i första hand svarar för

tillämpningsforskningen.

Enligt utredningens förslag skulle den grundläggande forskningen inom

institutet uppdelas på forskningsavdelningar för de trätekniska, papperstekniska

och träkemiska delområdena. Härtill skulle för den tillämpade forskningen

knytas centrallaboratorier för cellulosa-, pappers-, trämasse- och

wallboardindustrierna och eventuellt för den grafiska industrien. Med inrättande

av ett laboratorium för trävaruindustrien skulle däremot anstå i avvaktan

på erfarenhet av den trätekniska avdelningens verksamhet.

Den allmänna ram, som utredningen sålunda tänkt sig för institutets verksamhet,

synes lämplig och motiverad av det nära sambandet mellan de angivna

forskningsområdena. Till utredningens förslag beträffande de skilda

forskningsavdelningarnas och centrallaboratoriernas organisation återkommer

jag i det följande.

Träforskningsinstitutet och centrallaboratorierna.

Med utgående från sin uppfattning om skogsproduktforskningens arbetsområde

och dess uppdelning bär utredningen föreslagit, att institutets grundläggande

forskningsverksamhet fördelas på tre forskningsavdelningar, nämligen

en träteknisk, en träkemisk och en pappersteknisk (fibermorfologisk) avdelning,

vartill kommer en avdelning för allmänna analysarbeten. De i anslutning

härtill förekommande tekniskt tillämpade undersökningarna skulle förläggas

till centrallaboratorier, vilkas arbetsområden indelas i enlighet med

skogsindustriernas branschområden. Sålunda föreslås i första hand centrallaboratorier

för cellulosaindustrien (redan befintligt) samt pappers-, trämasse-

och wallboardindustrierna.

Beträffande uppdelningen av arbetsuppgifterna på de skilda forskningsavdelningarna

anför utredningen bland annat:

Vad först angår den trätekniska avdelningen kunna den trätekniska

forskningens arbetsuppgifter hänföras till tre huvudområden, nämligen

undersökningar rörande träets fysikaliska egenskaper, träets konservering

samt metoderna för träets mekaniska bearbetning. Avsikten är icke att denna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S4.

19

indelning, som i det följande tillämpas huvudsakligen för alt möjliggöra en

överskådlig redovisning av arbetsuppgifterna, skall motsvaras av någon fastställd

organisatorisk sektionsuppdelning av institutets trätekniska avdelning.

Detta har, med hänsyn till önskvärdheten av att avdelningens arbete på smidigaste

sätt skall kunna anpassas efter förekommande behov ävensom efter

tillgången på kvalificerade krafter, icke ansetts vare sig nödvändigt eller lämpligt.

Det väsentliga är, att vid planering av anstaltens lokaler och utrustning

samt vid tillsättande av personal en sådan fördelning sker, att de olika forskningsriktningarna

bli på tillbörligt sätt representerade.

Träfysikaliska undersökningar. Häri innefattas i första hand frågor rörande''

träets byggnad och fysikaliska egenskaper, d. v. s. studium av de viktigaste

fysiska materialkonstanterna för olika träslag, såsom termiska, akustiska och

elektriska data samt hållfasthetsegenskaper. Undersökningar av detta slag

synas vara så mycket mer påkallade som pålitliga bestämningar av flertalet

berörda materialkonstanter saknas för våra inhemska träslag. Det är också

givet att grundläggande forskning på detta område utgör en nödvändig förutsättning

för ett bedömande av skogliga åtgärders inverkan på vedens tekniska

kvalitet ävensom överhuvudtaget för tillämpade undersökningar rörande ett

systematiskt förbättrande av våra träslags egenskaper. Av vikt synes härvid

vara, att djupgående studier ägnas sambandet mellan materialegenskaperna

och trädrasen, trädets växtsätt, växtplats och övriga yttre betingelser.

Undersökningar rörande träets torkning kunna icke direkt hänföras till

forskningen rörande materialegenskaperna. Då torkningsprocessernas förlopp

intimt sammanhänger med träets materialstruktur, har det emellertid ansetts

lämpligt, att undersökningar på detta område bedrivas i samband med den

träfysikaliska forskningen. Hithörande forskning torde kunna få betydande

praktiska konsekvenser bland annat för utvecklande av ugnstorkningstekniken

vid sågverken.

De forskningsuppgifter, som här hänförts till den trätekniska avdelningens

träfysikaliska undersökningsområde, äga i vissa fall beröringspunkter med

Problem, som falla inom ämnesområdet för redan förefintliga forskningsanstalter.

Vid skogsförsöksanstalten förekomma sålunda undersökningar rörande

träets struktur; dessa utgöra emellertid icke materialforskning i här åsyftad

mening utan gälla i första hand sådana egenskaper hos träet, sorn äro av direkt

betydelse för skogsskötseln eller vedens skogsteknologiska behandling,

såsom tillväxt, årsringbredd, höst- och vårvedshalt, kärnhalt. Någon risk för

dubbelarbete torde här icke föreligga. Tvärtom kan man förvänta, att skogsförsöksanstaltens

och den planerade trätekniska avdelningens arbeten på

dessa områden komma att på elt betydelsefullt sätt komplettera varandra.

Provningar av virkes hållfasthet utföras visserligen vid statens provningsanstalts

trätekniska laboratorium. Emellertid föreligger en avsevärd skillnad

mellan denna provning och principiell forskning rörande träsubstansens hållfasthetsegenskaper

under olika betingelser. Tillkomsten av det nu föreslagna

forskningsinstitutet bör givetvis icke förringa betydelsen av att provningsanstaltens

trä laboratorium, såsom hittills, vid sidan av provningarna jämväl utför

undersökningar av principiell natur, i den mån de under provningsarbetet

utvunna erfarenheterna sa föranleda (i första hand forskningar rörande

utveckling av provmetoderna). Det förutsättes, att mellan de bägge nämnda

instituten ett nära samarbete kommer till stånd i dylika frågor.

Då provningsanstalten redan förfogar över eli mikal relativt stora och dyrbara

maskiner för hållfasthelsprovning, torde elt samarbete bland annat

höra innebära, alt den föreslagna trätekniska avdelningen i mån av behov

skulle kunna ulnyttja dessa vid sina forskningsarbeten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kunell. Maj:ts proposition nr 284.

Slutligen må framhållas behovet av samarbete med organ för byggnadsteknisk

forskning.

Träets konservering och ytbehandling. Detta forskningsområde innefattar

de med träets materialförstöring (genom vatten, kemikalier, svampar, bakterier

etc.) och konservering (besprutning, impregnering m. m.) sammanhängande

problemen. Till detta område böra jämväl hänföras undersökningar

rörande träets behandling i eldskyddande syfte. Det torde även vara lämpligt

att i anslutning härtill upptaga undersökningar rörande träets ytbehandling i

allmänhet (målning, polering, lackering, betsning etc.).

Forskningsverksamheten på detta område bör utföras i nära samarbete med

de träfysikaliska undersökningarna samt i övrigt ledas av såväl kemisk som

biokemisk expertis. Vid studium av angrepp genom svampar, bakterier etc.

torde i största utsträckning komma att erfordras fältförsök. Med hänsyn till

vår över hela världen förgrenade trävaruexport böra undersökningar i dessa

avseenden jämväl utföras under de i respektive avsättningsländer gällande klimatiska

och bakteriologiska betingelserna. Av vikt torde vara att institutet i

dylika frågor nära samarbetar med liknande institutioner utomlands.

Vad beträffar gränsdragningen gentemot arbetsområdet för andra forskningsorgan

bör i första hand framhållas vikten av nära samarbete med skogsförsöksanstaltens

entomologiska avdelning. En tämligen klar verksamhetsgräns

synes här föreligga.

I frågor rörande hussvampar och dylikt torde ett samarbete med byggnadsteknisk

forskning komma att visa sig önskvärt.

Då frågor rörande polering, målning och lackering företrädesvis ur praktiska

synpunkter behandlas inom statens hantverksinstitut, synas undersökningarna

på detta område böra i första hand inriktas på de vetenskapligtgrundläggande

frågorna.

Träets mekaniska bearbetning och förädling. Forskningen på detta område

bör främst avse principiella undersökningar rörande de maskinella

metoderna för träets bearbetning och förädling, i syfte såväl att förbättra

förefintliga metoder som att utveckla nya. Undersökningarna komma att

gälla i huvudsak de bearbetningsprocesser, som tillämpas inom sågverks-,

hyvleri-, faner- och snickeriindustrier. Därjämte böra studeras sådana nyare

mekaniska bearbetningsmetoder, varigenom skulle kunna utvinnas nya egenskaper

och användningsområden för trä som konstruktionsmaterial.

Det är uppenbart, att verksamheten inom detta område förutsätter en omfattande

maskinell utrustning, som icke blott är av värde för principiella studier

rörande förbättringen av redan existerande maskiner och metoder samt

utvecklande av nya sådana utan vid sidan därav kan förväntas göra god

tjänst som demonstrationsmateriel vid undervisningen på området.

Vid en redovisning av den träkemiska avdelningens synnerligen

mångskiftande uppgifter ha dessa fördelats på följande huvudområden: allmän

träkemi (inklusive försockring och torrdestillation av trä), cellulosaframställning

ur ved, cellulosans förädling och cellulosaderivat samt slutligen

avlutarnas och biprodukternas kemi. Denna indelning motsvaras icke

av några inom avdelningen självständigt verkande organisatoriska enheter

utan är huvudsakligen avsedd att möjliggöra en ändamålsenlig och rättvis

redovisning och fördelning av arbetsuppgifter, utrymmen, apparatur och

personal.

Allmän träkemi. Undersökningar på detta område avse träets kemiska

sammansättning, metoderna för analytisk bestämning av vedens kemiska

komponenter samt allmänna studier av dessa kemiska egenskaper. Till området

hänföres jämväl forskning rörande kemisk behandling av trä i allmän
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

21

het (i den mån dylik behandling icke sker i direkt syfte att isolera cellulosan,

se nedan), bland annat försockring av trä.

Till sistnämnda område hör även forskning rörande torrdestillation av Irä.

Undersökningar i denna fråga äro givetvis av speciellt intresse för träkolningsindustrien.

Härvid bör avdelningen, när så erfordras, nära samarbeta

med kolningsforskningens speciella organ, vilka å sin sida kunna taga initiativet

till dylikt samarbete genom förläggande av grundläggande forskningsarbeten

på delta område till institutets träkemiska avdelning.

Cellulosaframställning ur ved. Forskning rörande cellulosaframställning

ur ved omfattar främst grundläggande undersökningar i anslutning till sulfit-

och sulfatprocessernas kemi i syfte att utveckla förekommande industriella

processer mot snabbare koktid, högre massautbyten, lägre kemikalieatgång,

bättre massakvalitet etc. Vid sidan därav torde jämväl undersökningar

rörande från gängse teknik helt avvikande metoder för cellulosaframställning

erbjuda ett rikt och betydelsefullt fält för grundläggande forskning.

Cellulosaframställning ur andra träslag än tall och gran (t. ex. björk)

torde även böra ingående studeras.

Cellulosans förädling. Cellulosaderivat. Undersökningar rörande cellulosans

förädling skola främst avse med olika blekningsförfaranden sammanhängande

problem. Därjämte böra undersökas övriga tänkbara förädlingsprocesser.

Förädling av cellulosa och framställning av cellulosaderivat äro

icke blott ur teknisk utan även ur allmänt kemisk synpunkt närbesläktade

processer, varför de lämpligen bär behandlas i ett sammanhang. Cellulosaderivatforskningen

omfattar cellulosans omvandling i bland annat

viskos- och acetatcellulosa (utgångsmaterial för konstsilke och cellull) samt

vidare framställning av olika slag av konstämnen såsom nitrocellulosa, etylcellulosa,

metylcellulosa, benzylcellulosa etc.

Vad beträffar forskning angående cellulosa som textilmaterial synes gränsdragningen

gentemot textilforskningen lämpligen böra läggas så, att vid

institutets träkemiska avdelning studeras själva cellulosaföreningarnas framställning

och egenskaper, vid behov kompletterat med spinnförsök i halvstor

skala. De framställda textilfibrernas behandling och undersökning mäste

däremot anses falla inom textilforskningens ram. Ett samarbete med textilforskningen

i dessa frågor blir uppenbarligen av vikt.

Avlutarnas och biprodukternas kemi. På detta område föreligger en mångfald

problem av utomordentlig teoretisk och praktisk betydelse. I första hand

kunna nämnas de med ligninets utnyttjande sammanhängande problemen.

Undersökningarna komma att avse dels utnyttjande på kemisk väg av det

i sulfit- och sulfatlutar förekommande ligninet (lignosulfonsyror respektive

svartlut), dels utvinnande och utnyttjande av i veden ursprungligen förekommande

lignin.

Hithörande forskningsområde omfattar vidare studiet av övriga vid cellulosafabrikation

erhållna biprodukter, såsom metanol, cymol, flytande

harts m. fl.

Studiet av sulfitlutarna omfattar jämväl jäsningskemiska undersökningar,

avseende dels jäsning av sulfitlutens sockerarter och dels jästodling på sulfitlut

(drank) i syfte att framställa foderjäst. Undersökningar böra jämväl

utföras på det betydelsefulla och föga utforskade område, som omfattar

olika slag av cellulosajäsningar.

Inom den papperstekniska a v d e 1 n i n g e n skola utföras principiella

undersökningar rörande pappersframställningens kemiska och fysikaliska

grundvalar. Vid en redovisning för dessa uppgifter kunna i första

hand följande forskningsområden särskiljas: grundläggande fibermorfolo
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. May.ts proposition nr 284.

giska undersökningar, papperstekniska undersökningar och mikrobiologiska

undersökningar.

Grundläggande fibermorfologiska undersökningar. Dessa omfatta studium

av vedens sammansättning i olika fiberslag, dessas storlek, byggnad oell tekniska

egenskaper. Av särskilt intresse med hänsyn till de praktiska konsekvenserna

inom bland annat pappers- och wallboardindustri äro undersökningar

rörande malningsförloppet, vars teoretiska grunder blott äro ofullständigt utredda.

Papperskemiska och papperstekniska undersökningar. Dessa omfatta främst

studiet av fibersuspensioner och deras förhållande till inom pappers-(och wallboard-)

tekniken förekommande kemikalier eller fyllnadsämnen. Sålunda

skulle utföras grundläggande undersökningar rörande limmets egenskaper och

beredning samt limningsförloppets teori. Vidare bör studeras papperets färgning,

såväl färgernas egenskaper som de tekniska färgningsprocesserna. Av

betydelse är även studiet av fyllnadsämnen.

Till området höra jämväl grundläggande undersökningar i avseende på det

färdiga papperets kemiska sammansättning och egenskaper.

Mikrobiologiska undersökningar. På detta område må nämnas undersökningar

angående mögelskador på kemisk och mekanisk massa, slembildning

i fabrikationsvatten (framför allt vid pappersfabrikation) sand biologiska

problem i samband med vattenrening. Icke minst sistnämnda område har fått

särskild aktualitet i samband med förslaget till ändrad lagstiftning rörande

vattenförorening.

För de mikrobiologiska undersökningarna erfordras i viss utsträckning samma

utrustning och forskarkompetens som vid de tidigare nämnda jäsningskemiska

undersökningarna å den träkemiska avdelningen. Det har därför förutsatts,

att undersökningarna på dessa bägge närbesläktade områden skola

utföras i nära samverkan och delvis med utnyttjande av gemensamma laboratorier,

utrustning och personal.

Såväl vid den träkemiska som vid den papperstekniska avdelningen förekomma

i stor utsträckning undersökningar av fysikaliskt-kemisk karaktär.

För dessa ha enligt förslaget avsetts särskilda gemensamma laboratorier.

En avdelning för allmänna analysarbeten har slutligen

föreslagits med uppgift alt, på uppdrag av institutets övriga avdelningar samt

från centrallaboratorierna, utföra enklare ofta förekommande kemiska analysarbeten.

Genom att koncentrera arbeten av detta slag till en särskild avdelning

vinnes bland annat den fördelen, att de kunna utföras av i och för sig

mindre kvalificerad men för ändamålet speciellt tränad och van personal,

samtidigt som de mera kvalificerade forskarnas lid och krafter fritagas från

det ofta tidsödande, rutinmässiga analysarbetet.

Vid avdelningen böra därjämte finnas kvalificerade kemister, sorn, vid sidan

av övervakandet av avdelningens löpande arbeten, skola ägna sig åt den betydelsefulla

uppgiften att utföra systematiska undersökningar till förbättrande

av analysmetoderna samt i samband härmed utarbeta föreskrifter för analysförfaranden.

I dessa frågor bör avdelningen vid behov samarbeta nied statens

provningsanstalt, bränsletekniska försöksstationen m. fl.

Vid planerandet av analysavdelningens utrymmen och utrustning har speciell

hänsyn tagits till de krav, som kunna föranledas av ett kommande samarbete

med den skogliga forskningen (vid skogsförsöksanstalten och föreningen

för växtförädling av skogsträd) och som bland annat kunna förväntas innebära

utförande av ett stort antal kompletta vedanalyser, dels för studium av

de lokala faktorernas inverkan på vedens egenskaper, dels för rasförädlingsoch

urvalsförsök. Dylika undersökningar måste, för att ge statistiskt värde
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

23

fulla resultat, företagas i mycket stora serier. Avdelningen har planerats för

att vid sidan av sin övriga verksamhet kunna ombesörja upp till 700 dylika

kompletta vedanalyser per år, vilket synes motsvara en med hänsyn till den

skogliga forskningens resurser och hithörande frågors betydelse normal forskningsverksamhet

på området. Undersökningar på dessa områden komma sannolikt

alt ställa speciella krav på utarbetande av nya analysmetoder bland

annat för analys av veden i unga trädplantor i syfte att av de erhållna analysresultaten

söka förutsäga det avverkningsfärdiga virkets egenskaper.

Utredningen framhåller i fortsättningen, att institutels ordinarie forskningsarbeten

skola utföras enligt ett allmänt forskningsprogram, som bör

fastställas av institutets styrelse efter vederbörlig beredning inom institutet,

och att resultaten av dessa arbeten skola stå till allmän disposition och som

regel publiceras. Vid institutet finge därjämte, i den mån styrelsen så medgåve,

mot ersättning och med anlitande av extra personal utföras speciella

forskningsarbeten på uppdrag från utomstående, branschorganisation eller

enskilt företag, därvid forskningsresultaten, örn uppdragsgivaren så önskade,

kunde förbehållas denne, dock längst under en tid av ett år sedan resultaten

delgivits uppdragsgivaren.

I detta sammanhang går utredningen även in på spörsmålet om patentering

av de vid institutets verksamhet framkomna forskningsresultaten och anför,

under hänvisning till de allmänna synpunkter, som framförts i betänkandet

nr I. bland annat:

I fråga om arbeten, som utföras på visst uppdrag och beträffande vilka,

såsom föreslagits, uppdragsgivaren skall lia förhandsrätt till resultaten, bör

utnyttjandet av resultaten genom patentering förbehållas denne. Institutet

eller dess tjänstemän böra icke utan uppdragsgivarens medgivande äga vidtaga

några åtgärder i dessa avseenden. Den nyss angivna tidsbegränsningen

av ett år avser i första hand att skapa garanti för att en vid institutet anställd

forskare icke skall kunna åläggas att utöver denna tidsperiod hemlighålla

resultaten utan han hör t. ex. kunna bygga vidare på dem vid undersökningarna

rörande närsläktade problem.

För det fall forskningsarbeten, utförda inom ramen för institutets allmänna

forskningsprogram, kunna föranleda uttagande av patent, böra åtgärder

för patentering snarast vidtagas, lämpligen genom försorg av institutets

styrelse. Patentering bör ske dels i syfte att ekonomiskt utnyttja resultaten

i förhållande till utlandet och dels för att förhindra, att inom landel

en kapplöpning skall ske för patentering av institutets på allmänt program

utförda forskningsarbeten.

Licens för utövande av dylika av institutet uttagna patent synes böra medgivas

samtliga de inhemska industriföretag, som medverka till institutets och

centrallaboratoriernas verksamhet, mot en licensavgift som blott avser alt

täcka de institutet åsamkade kostnaderna för patentets uttagande och upprätthållande.

Styrelsen må emellertid vara berättigad alt i de fall den så

anser önskvärt i dessa kostnader jämväl inräkna ersättning lill den eller de

forskare, som särskilt medverkat till uppnående av de forskningsresultat, på

vilka patentet grundas. Möjligheten all på denna väg bliva ekonomiskt delaktiga

i forskningsresultatens praktiska utnyttjande torde kunna utgöra en

viktig stimulans för forskarna. Utredningen vill dock understryka, att del

vid större institut, där ej sällan forskningsresultaten framkomma genom

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S4.

samarbete mellan ett stort antal forskare, understundom visat sig vara

vanskligt att rättvist fördela dylika vedermälen.

Gentemot utlandet böra av institutet uttagna patent kunna affärsmässigt

utnyttjas, varvid licensinkomster tillfalla institutets allmänna budget.

I fråga om de till det föreslagna institutet anslutna centrallaboratorierna —

i första hand avsedda för cellulosa-, trämasse-, wallboard- och pappersindustrierna

— anför utredningen bland annat:

Till institutets forskningsavdelningar, vilkas verksamhet i främsta rummet

avser grundläggande, på längre sikt ställda teknisk t-vetenskapliga forskningsarbeten,

böra anslutas av vederbörande industriella branschföreningar

administrerade centrallaboratorier för undersökningar rörande de tekniska

tillämpningsproblemen.

De arbetsresultat, som erhållas vid institutets forskningsavdelningar, skola

vid centrallaboratorierna vidarebearbetas i syfte att på ett förberedande stadium

utröna förutsättningarna för deras tekniska utnyttjande. Dylika undersökningar

komma att utgöra ett synnerligen viktigt komplement till den

grundläggande forskningen och utgöra den förmedlingsinstans, genom vilken

forskningsresultaten föras ut i industriell drift. Det torde nämligen blott i undantagsfall

vara möjligt att utnyttja institutets teoretiskt betonade forskningsresultat

direkt vid storskaleförsök ute i fabrikerna. Arbeten av detta slag

fordra givetvis nära samarbete med forskningsavdelningarna. I regel måste

man tänka sig, att de forskare, som sysslat med en viss uppgift vid institutet,

skola deltaga i planläggningen och eventuellt även utförandet av de fortsatta

undersökningar, som förläggas till något av centrallaboratorierna. Härom

måste överenskommelse i varje särskilt fall träffas mellan vederbörande

forskningsledare.

Centrallaboratorierna ha vidare till uppgift att undersöka och utarbeta tekniska

metoder på grundval av uppslag från industrien ävensom bidraga till

lösningen av tekniska problem, som uppställa sig i samband med för närvarande

tillämpade fabrikationsmetoder inom cellulosa-, pappers-, trämasse-,

wallboardindustrier etc. Vid organiserandet av dylika arbeten är likaledes

av stor vikt. att intim samverkan etableras mellan centrallaboratorierna och

den vid institutet utförda grundläggande forskningen, så att inga för forskningsarbetet

hindersamma barriärer uppresas mellan grundläggande och tilllämpad

forskning.

Såväl forskningsavdelningarna som centrallaboratorierna lia planerats med

hänsyn lill detta samarbete, varvid laboratorieutrymmena och utrustningen ha

avpassats så, att de olika avdelningarna på hästa sätt och utan onödiga dubbleringar

skola komplettera varandra.

Centrallaboratorierna skola jämväl fullgöra uppdrag från industrien avseende

kvalitetsprovning av papper, massa etc. Det kan förtjäna framhållas, att

Cellulosaindustriens centrallaboratorium i betydande omfattning utför provningsarbeten

av här avsett slag. Förläggandet av dylik provningsverksamhet

till en på området verksam forskningsanstalt har visat sig vara ändamålsenligt

bland annat av den anledningen, att kvalitetsprovningar regelbundet förekomma

i samband med forskningsarbetena, varför anstalten under alla förhållanden

förfogar över fullständig och modern provningsapparatur samt därjämte

har tillgång till på området specialtränad personal.

I anslutning till de föreslagna centrallaboratorierna skulle, fortsätter utredningen,

reserveras utrymme för en försökshall för tillfällig uppmonlering

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S4.

25

av kemiskt-teknisk försöksapparatur samt för utprovning av nya apparater

och konstruktioner. Till försökshallen skulle anslutas elt förrådsrum för förvaring

av ofta använda konstruktions- och apparatelement. Vidare planerade

Pappersbruksföreningens forskningskommitté, ehuru på längre sikt, att i anslutning

till de laboratorier för papperstekniska undersökningar, som ingå i

utredningens förslag, inrätta en extra laboratoriebyggnad, i vilken bland annat

skulle utföras papperstekniska försök av större omfattning.

I detta sammanhang får jag anmäla, att utredningen förordar, att i samband

med det ifrågasatta pappersindustriens centrallaboratorium inrättas

ett centrallaboratorium för den grafiska industrien. Utredningen anför härom

:

Under utredningsarbetets gång har av de representanter för pappersindustrien,

med vilka utredningen haft överläggningar, föreslagits, att i samband

nied det ifrågasatta pappersindustriens centrallaboratorium jämväl borde inrättas

ett centrallaboratorium för den grafiska industrien. Behovet av ett

gemensamt forskningslaboratorium hade inom denna industri under de senaste

åren gjort sig starkt gällande och planer på dess inrättande hade sedan

en längre tid varit under förberedelse. Då den grafiska industrien väsentligen

arbetar med papper som utgångsmaterial och förekommande forskningsproblem

inom papperstekniken och den grafiska tekniken därför ofta

äro av närbesläktad natur, vore det ur många synpunkter lämpligt, att

nämnda planer nu realiserades, varvid det grafiska laboratoriet kunde inrättas

i anslutning till pappersindustriens centrallaboratorium och planeras

samtidigt med detta.

Utredningen har senare genom direkt kontakt med representanter för den

grafiska industriens organisationer (nämligen Sveriges grafiska industriförbund,

Svenska boktryckareföreningen och Svenska tidningsutgivareföreningen)

kunnat konstatera, att ett livligt intresse för frågan här förefinnes samt

att man även från den grafiska industriens sida är av den uppfattningen,

att ett blivande laboratorium lämpligen bör inrättas i nära anslutning till

ett pappersindustriens centrallaboratorium.

Utredningen anser för egen del, att den grafiska industrien vore väl betjänt

av ett laboratorium för central forskningsverksamhet. Denna industris teknik

är nämligen helt grundad på utländskt utvecklingsarbete, och företagsenheterna

äro med få undantag så små, att de knappast var för sig kunna utföra

forskning. Den grafiska industriens omfattning (inemot 20,000 arbetare,

produktionsvärde omkring 210,000,000 kronor) ger vid handen, att den tekniska

utvecklingen av denna industri utgör ett spörsmål av icke ringa betydelse

för vårt land. Det torde även böra framhållas, att, då det kanske viktigaste

undersökningsområdet för den grafiska forskningen gäller sambandet

mellan papper och tryckfärg, de forskningsresultat, som här kunna uppnås,

indirekt även komma pappersindustrien till godo, bland annat i dess strävan

att framskapa på världsmarknaden konkurrenskraftiga tryckpapperskvaliteter.

Då förläggningen av ett dylikt laboratorium i anslutning till det av

utredningen föreslagna pappersindustriens centrallaboratorium synes kunna

innebära stora fördelar ur samarbetssynpunkt samt då de båda i frågan intresserade

industribranscherna synas vara eniga örn det önskvärda häri, är

utredningen för sin del beredd att tillstyrka en dylik anordning.

Utredningen övergår härefter lill alt behandla spörsmålet örn förlidllandet

mellan institutet och centrallaboratorierna samt centrallaboratoriernas organisation.

Utredningen anför härom:

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S4.

Centrallaboratoriernas verksamhet skall enligt utredningens förslag finansieras

och administreras av industriens branschorganisationer i likhet med

vad nu ar fallet med Cellulosaindustriens centrallaboratorium. Utredningen

håller före, att den nära anknytning mellan speciellt den tillämpade forskningen

och industrien, som utgör ett fundamentalt villkor för den tillämpade

forskningens effektiva bedrivande, blott torde kunna uppnås under förutsättning

att denna forskning självständigt ledes av vederbörande branschorganisationer.

Den tillämpade forskningens problem äro i stor utsträckning specifika

för viss bransch. Inom här ifrågakommande industribranscher (liksom

även inom andra industrier och i andra länder) lia branschföreningarna hittills

utgjort de naturliga samarbetsorganen, när det gällt att koordinera industriföretagens

insatser för gemensam forskning. Man måste därför räkna

med att i fortsättningen beslut angående uttaxering av industriens medel för

gemensam forskning ävensom angående dessa medels användning i

föreliggande fall inom de olika centrallaboratorierna — komma att fattas

branschvis. Ett direkt inordnande av centrallaboratorierna under institutet

torde härvid varken ur industribranschens eller ur forskningsverksamhetens

synpunkt kunna anses som tillfredsställande. Detta skulle bland annat innebära,

att de av branschföreningarna anslagna medlen komme att handhavas

av en .styrelse (d. v. s. institutets styrelse), i vilken var och en av de olika

branscherna måste lia minoritet. Det skulle säkerligen inverka i hög grad

menligt såväl på industriens intresse för och villighet att bidraga till denna

tillämpade forskning som även på forskningsverksamhetens kontakt med den

tekniska utvecklingen, om genom en sådan styrelse eller på annat sätt

branschorganisationernas kontakt med centrallaboratorierna skulle bliva medelbar.

Organisationerna böra betrakta centrallaboratorierna som sina egna

forskningsanstalter, vilka direkt arbeta för de anslutna industriernas tekniska

utveckling. Upprätthållandet av denna verksamhet blir därvid i verklig mening

såväl ett reellt intresse som ett presligeintresse för industribranschen.

Utredningen håller före, att det önskvärda samarbetet mellan centrallaboratorierna

och den grundläggande forskningen, hur organisationen än utformas,

endast kan grundas på god vilja samt på den intressegemenskap, som

de olika forskningsområdenas nära släktskap framkallar. Under alla förhållanden

blir det i föreliggande fall från industriens sida fråga örn skilda grupper,

som ytterst skola svara för medelsbevillningen. Att lata detta 1 erhållande

komma till klart uttryck i organisationen måste ur många synpunkter vara

det lämpligaste och torde näppeligen kunna vara ägnat att förhindra ett

samarbete mellan ifrågavarande grupper. Det väsentliga är enligt utredningens

mening, att organisationen utformas så, att densamma, utan att inkräkta

på de bidragsgivande gruppernas bestämmanderätt när det gäller de

speciella branschproblemen, dock skall erbjuda bästa möjligheter för samordnande

av verksamheten i de fall detta är önskvärt. I första hand bör härvid

tillses, att såväl forskningsavdelningarnas som centrallaboratoriernas lokaler

inordnas i ett gemensamt byggnadskomplex samt att utrymmen och utrustning

för samtliga dessa avdelningar planeras genom samråd mellan vederbörande

branscher och under beaktande av att resurserna vid behov skola

kunna gemensamt utnyttjas.

Man torde kunna förutsätta, att vederbörande organisationer skola tillsätta

särskilda utskott eller bestyrelser (eventuellt gemensamma för två eller flera

närliggande branscher t. ex. cellulosa- och trämasseindustrierna) med uppgift

att i egenskap av beslutande organ fördela de medel, som av organisationen

anslås för respektive laboratoriums verksamhet, granska och fastställa

forskningsprogram, anställa personal samt i övrigt handhava ledningen av

laboratoriet. Dessa utskott (bestyrelser) torde jämväl iå en viktig uppgift att

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 284.

27

fylla, när det gäller samordnandet av branschforskningen med institutets allmänna

forskningsverksamhet, speciellt beträffande de ekonomiska och administrativa

frågorna. De böra härvid samarbeta med institutets styrelse.

I analogi med den organisation, som nu tillämpas vid Cellulosaindustriens

centrallaboratorium ävensom inom Järnkontorets forskningsverksamhet

m. fl., bör lämpligen rådgivande teknikerkommittéer tillsättas av industriens

organisationer för att på de olika områdena upprätthålla den direkta kontakten

mellan centrallaboratorierna och de inom industrien verksamma teknikerna.

Kommittéerna böra härvid till centrallaboratoriet förmedla uppslag

och framlägga problemställningar från industrien samt i övrigt hålla sig underrättade

om fortgången av de till centrallaboratorierna förlagda forskningsarbetena.

Beträffande äganderätten till de forskningsresultat, som framkomma vid

centrallaboratorierna, må gälla de överenskommelser, som frän fall till fall

träffas mellan centrallaboratorierna och vederbörande uppdragsgivare.

Yttranden.

Utredningens förslag i fråga örn de skilda forskningsavdelningarnas och

centrallaboratoriernas arbetsuppgifter ha i allmänhet tillstyrkts i de avgivna

yttrandena. I denna del liksom i de följande avsnitten av ärendet torde jag

få begränsa mig till en redogörelse för de i yttrandena framställda erinringarna

och ändringsförslagen.

Styrelsen för statens provning sanstalt anför:

I arbetsuppgifterna för det planerade institutets trätekniska avdelning avses

att ingå träfysikaliska undersökningar, vari innefattas bl. a. studium av träets

olika hållfasthetsegenskaper, vilka undersökningar angivas vara av största

betydelse för kännedom örn de olika träslagens egenskaper och användningsmöjligheter.

I anslutning till dessa studier upptagas även principiella undersökningar

i fråga om hållfastheten hos olika slag av träförbindningar. Dessa

träfysikaliska uppgifter ingå helt och hållet i den verksamhet, som sedan

många år bedrivits vid statens provningsanstalt. Utredningen har även beaktat

detta och förutsätter, att ett nära samarbete mellan anstalten och institutet

kommer till stånd i dylika frågor. Då anstalten redan förfogar över

stora dyrbara maskiner för hållfasthetsprovning, tänker sig utredningen att

samarbetet bl. a. skulle innebära, att institutet vid behov skulle kunna utnyttja

dessa vid sina forskningsarbeten. Av utredningens i detta avsnitt oklara

framställning kan man möjligen utläsa att syftet vore att avskilja den hittills

av anstalten med framgång bedrivna forskningen från anstaltens ledning och

förvaltning och föxdägga denna till institutet. En sådan slutsats skulle kanske

kunna dragas av utredningens uttalande att det »föreligger en avsevärd skillnad

mellan å ena sidan provning enligt vissa normer av hållfastheten hos

insända provstycken och å andra sidan principiell forskning rörande träsubstansens

hållfasthetsegenskaper under olika betingelser». Detta talesätt saknar

grund och är i varje fall icke tillämpligt på anstaltens arbete. En mångårig

erfarenhet liksom innehållet i de publicerade skrifterna visa, att det icke

kan vara tal om någon gränsskillnad mellan dessa slag av undersökningar.

Utarbetandet av provningsmetoder kräver forskningsarbete rörande materialens

egenskaper oell användningsmöjligheter och forskningen å sin sida kräver

provningsmeloder. För alt kunna utöva sin provnings- och undersökningsverksamhet

liro därför forskningsarbeten under egen regi ävensom personal

med vetenskaplig specialutbildning nied erfarenhet såväl på provningsteknik

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

som på tillämpningsforskning nödvändiga för anstalten. Eli splittring av

dessa undersökningar på två institutioner skulle därför verka förryckande

på anstaltens provningsverksamhet och ur ekonomisk synpunkt hava uppenbart

ogynnsamma verkningar. Däremot synes det nya institutet med fördel

kunna ägna sig åt mera grundläggande forskning såsom rörande fiberstrukturen

och därmed sammanhängande spörsmål, för vilket ändamål av utredningen

planerats anskaffning av laboratorieutrustning. Örn institutet därvid

för sina ändamål behöver utnyttja hos anstalten tillgänglig maskinutrustning,

skall anstalten givetvis vara tillmötesgående och i allmänhet vara beredd till

ett samarbete med institutet på ett sådant sätt, att detta icke inkräktar på

anstaltens redan bedrivna verksamhet.

Styrelsen hemställer, att samarbetet mellan de båda institutionerna så ordnas,

att den hållfasthetstekniska delen av den träfysikaliska forskningen förläggas

till statens provningsanstalt under dess ledning och att behövliga medel

härför till avlöning av specialister m. m. ställas till anstaltens förfogande.

Rent organisatoriskt låter sig detta väl göra och underlättas av att de båda

institutionerna lokalt komma att ligga nära varandra. På grund av den hittillsvarande

starka stegringen av anstaltens uppdrag på provning och tillämpningsforskning

rörande trävirkes hållfasthetsegenskaper, vilken stegring kan

väntas fortsätta, bör det tagas i övervägande att inom anstalten bilda en särskild

avdelning för ändamålet med egen speciell sakkunnig ledare.

Chefen för statens skogsförsöksanstalt ställer sig i flera avseenden tvekande

beträffande utredningens förslag i fråga örn de särskilda forskningsavdelningarnas

forskningsuppgifter. Särskilt beträffande den trätekniska avdelningen

har den i egentlig mening grundläggande forskningen fått en allt

för undanskymd plats. Sålunda är det uppenbart, att grundläggande undersökningar

över egenskaper hos trä icke kunna utföras utan tillgång lill grundlig

sakkunskap i träanatomi och trädfysiologi. Det framgår icke av betänkandet,

att utredningen räknat härmed. Det är vidare felaktigt att tro att

studier beträffande sambandet mellan materialegenskaperna och trädrasen,

trädets växtsätt, växtplats och övriga yttre betingelser kunna förläggas till

institutet. Denna forskningsuppgift utgör nämligen ett mycket omfattande

problemkomplex, vars tyngdpunkt utpräglat ligger på det skogliga forskningsområdet.

Uppgiften, som till hela sin natur är statistisk, påkallar ett

samarbete mellan träforskningsinstitutet och skogsförsöksanstalten. Vid en

rationell arbetsfördelning bör det ankomma på träforskningsinstitutet att bestämma

den beroende variabeln, nämligen den för tillfället studerade träegenskapen,

medan skogsförsöksanstalten har att välja och bestämma de oberoende

variabler, sorn skola representera rasen och de yttre betingelserna. I

enlighet härmed är det nödvändigt, att materialet anskaffas och beskrives av

skogsförsöksanstalten. Själva sambandsundersökningen förutsätter en intim

kännedom örn de oberoende variablerna, varför densamma endast kan utföras

av skogsförsöksanstalten. Härav framgår att ett mycket omfattande samarbete

bör komma till stånd mellan träforskningsinstitutet och skogsförsöksanstalten.

Vad sorn anförts beträffande träets fysikaliska egenskaper har full

giltighet jämväl i fråga örn de kemiska egenskaperna. I sistnämnda avseende

har utredningen planerat avdelningen för allmänna analysarbeten under

uttryckligt hänsynstagande till ett sådant samarbete, vilket anstalten noterat

med stor tillfredsställelse. I fråga örn träets konservering och ytbehandling

synes utredningens redogörelse för forskningsuppgifterna visa, alt behovet

av en grundläggande mykologisk forskning underskattats. Sannolikt lia

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

29

svårigheter ansetts föreligga att lill avdelningen knyta erforderlig mykologisk

sakkunskap. Det torde måhända varit värt att undersöka, om icke det samarbete,

som inletts mellan kommittén för kommunikationsverkens träskyddsfrågor

och skogsförsöksanstalten, kunde med fördel fortsättas genom att för

träforskningsinstitutet behövliga mykologiska undersökningar utfördes av

försöksanstalten.

Skogshögskolans lärarråd anför liknande synpunkter som chefen för skogsförsöksanstalten

samt ifrågasätter i anslutning härtill inrättandet av en trämykologisk

och en vedanatomisk avdelning vid institutet. Lärarrådet framhåller,

att en av de allvarligare anmärkningar, som kan riktas mot vårt lands

trätekniska forskning, sådan den hittills bedrivits, är den, att den ej varit

grundad på en ingående kännedom örn materialet såsom en till sin ursprungliga

natur levande produkt. Kännedom om vedens anatomiska struktur och

i vad män denna influeras av växlingar i mark och klimat, beståndsförhållanden

m. m. har i stort sett saknats hos dessa tekniska forskare, vilket

medfört att de framlagda forskningsresultaten ofta fått ett begränsat värde.

Den framlagda organisationsplanen synes lärarrådet ej tillräckligt ha beaktat

denna viktiga synpunkt, i det att den biologiska sakkunskapens medverkan

fått en alltför undanskymd plats i organisationsplanen. Såsom exempel

härpå vill lärarrådet framhålla vad av utredningen anföres örn träets

konservering. Forskningsverksamheten på detta område kräver icke, såsom

framhålles av utredningen, i första hand kemisk och biokemisk expertis utan

mykologisk sakkunskap, då förstörelsen av trä så gott som uteslutande är en

följd av svampars verksamhet. Den grundläggande forskningen på träkonserveringens

område måste därför i första hand omfatta ett studium av dessa

^förstörande svampars art och miljökrav. Sedan dessa miljökrav klarlagts

bli de linjer klara, efter vilka man under skilda yttre betingelser lämpligast

skall konservera träet. Sedan torde det närmast vara uppgiften för centrallaboratorieavdelningarna

att tekniskt utforma dessa olika konserveringsmetoder

för skilda användningsområden för trä. Det anförda exemplet bör enligt

lärarrådets mening klart belysa det ofrånkomliga behovet av en trämykologisk

avdelning vid institutet. Även om intimt samarbete med skogsförsöksanstalten

förutsättes, anser lärarrådet av liknande skäl, som anförts

beträffande mykologien, alt en särskild avdelning för vedanatomisk forskning

även måste finnas vid institutet.

Styrelsen för skog shög skolan och statens skogsförsölcsanstalt understryker

i likhet med chefen för skogsförsöksanstalten och skogshögskolans lärarråd

den grundläggande betydelse, som den biologiska forskningen har för lösandet

av här föreliggande problem. Detta förhållande synes icke i tillräcklig

grad ha beaktats av utredningen, men frågan bör kunna tillfredsställande lösas

genom att biologisk sakkunskap blir i förekommande fall anlitad.

Ingenjörsvetenskapsakademien framhåller, att enligt en inom akademien

uttalad mening den biologiska forskningens grundläggande betydelse för den

trätekniska avdelningens arbeten mera bör uppmärksammas vid arbetssättets

utformande.

Tekniska högskolans i Slockholm lärarkollegium uttalar en förhoppning

örn att de program för allmänna forskningsarbeten, som skulle framläggas

till styrelsen för fastställande, ej måtte förutsättas bliva formulerade så pass

detaljerade, att därigenom bearbetandet av nya idéer eller uppslag för vederbörande

avdelningschef blir onödigtvis försvårat.

Statens livsmedelskommission framhåller beträffande det allmänna forskningsprogrammet

vikten och betydelsen av alt särskild uppmärksamhet ägnas

möjligheterna att ur trä och avfallslutarna framställa socker, jäst och

eventuellt andra produkter, användbara såsom livsmedel.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Departements
chefen.

Beträffande spörsmålet om patentering av de vid institutets verksamhet

framkomna forskningsresultaten anför patent- och registreringsverket i

huvudsak följande:

Enligt utredningens förslag skola resultaten av de på föranstaltande av enskild

uppdragsgivare utförda undersökningarna förbehållas enskild uppdragsgivare,

dock högst under en tid av ett år sedan arbetet avslutats. För

att icke ställa uppdragsgivaren i allt för ogynnsamt läge bör till en bestämmelse

härom fogas ett tillägg av innehåll att angivna tidsperiod bör räknas

från den tidpunkt, då resultatet delgivits uppdragsgivaren. Den föreslagna

tiden av högst ett år är för övrigt enligt ämbetsverkets mening allt för knappt

tilltagen och synes lämpligen böra fördubblas. Ämbetsverket vill slutligen

i delta sammanhang understryka betydelsen av att forskare, som uppnått

mera betydande resultat, måtte genom statens försorg kunna komma i åtnjutande

av belöning eller utmärkelse i lämplig form.

Handelskammaren i Karlstad anser i likhet med patent- och registreringsverket,

att den av utredningen föreslagna begränsningen av ett år är otillräcklig.

Det är ej alltid, som ett resultat är av den art, att det kan eller bör

patenteras, och uppdragsgivaren bos enligt kammarens mening åtminstone i

vissa fall kunna fordra längre tids uteslutande disposition.

Handelskammaren i Luleå ifrågasätter, huruvida det icke vore lämpligt,

att redan från början även ett centrallaboratorium för sågverksindustrien

inrättades vid institutet. Även på detta område torde ökade möjligheter till

lillämpningsforskning kunna bliva av stor betydelse.

Vad beträffar frågan om inrättande av ett centrallaboratorium

för den grafiska industrien har icke någon invändning framförts

av de organisationer, som äro intresserade i tillkomsten av ifrågavarande institut.

Utredningens redogörelse för de tilltänkta forskningsavdelningarnas arbetsuppgifter

visar, att viktiga och omfattande problem vänta på att tagas upp

inom den grundläggande träforskningen. Självfallet är det icke möjligt eller

lämpligt att nu fastställa ett detaljerat program för de skilda avdelningarnas

forskning. Utredningen har med sin redogörelse icke avsett annat än att giva

en uppfattning örn den mångfald problem, som rymmas inom de av utredningen

angivna forskningsområdena. Det torde icke heller vara påkallat att

nu taga ståndpunkt till de förslag i fråga örn arbetsuppgifternas art och omfattning,

som framförts i yttrandena. Hänsyn därtill torde få tagas vid den

närmare planeringen av institutets arbete, vilken ankommer på institutets ledning.

Med anledning av vad styrelsen för statens provningsanstalt anfört om

de hållfasthetstekniska problemens behandling bör därvid såväl en rationell

avgränsning mellan institutets och anstaltens arbetsuppgifter på det träfysikaliska

området som också en effektiv samarbetsordning sökas, i syfte att

undvika dubbelarbete inom de båda institutionerna. Likaså förutsätter jag,

att uppmärksamhet ägnas den i några yttranden särskilt framhävda biologiska

forskningens betydelse i samband med träforskningen.

Vad utredningen anfört rörande patentering av de vid forskningsavdelningarnas

verksamhet vunna resultaten föranleder icke någon erinran finn min

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 284

31

sida. Jag vill härvidlag erinra om den principiella uppfattning i patenteringsfrågan,

åt vilken jag givil uttryck i samband med behandlingen av förslaget

örn anslag till tekniskt-vetenskaplig forskning.

Utredningens uttalanden i detta sammanhang örn centrallaboratorierna och

deras ställning inom institutet synas icke påkalla något yttrande från min

sida.

Förläggning, lokalbehov och utrustning.

Beträffande förläggningen av institutet och centrallaboratorierna

förordar utredningen en nordväst om statens provningsanstalt belägen tomt

å Norra Djurgården. Utredningen anför härom:

Ett institut med de uppgifter, som här angivits, kräver uppenbarligen relativt

stora lokalutrymmen för att verksamheten skall kunna bedrivas i den

omfattning, som med hänsyn till forskningsområdets vidd och unngifternas

betydelse framstår som nödvändig. Vid sina överväganden på denna punkt

har utredningen icke funnit någon möjlighet att rationellt tillgodose detta

behov genom att taga i anspråk redan befintliga laboratoriebyggnader. Institutet

bör med hänsyn till samarbetet med tekniska högskolan i Stockholm

förläggas i närheten av denna. Den enda byggnad, som härvid kunde komma

i fråga, nämligen den träkemiska institution sbyggnaden är, med undantag

av en oinredd vindsvåning, fullt ianspråktagen för de nuvarande arbetsuppgifterna.

För anpassning till det nu ifrågasatta institutets behov skulle mycket

betydande utvidgningar behöva företagas. Det har emellertid befunnits

vara förenat med avsevärda svårigheter att på det tomtutrymme, som här står

till förfogande, genomföra en sådan tillbyggnad, i synnerhet om behovet av

framtida ytterligare utvidgningar tages i beaktande.

Utredningen vill för övrigt starkt ifrågasätta lämpligheten av att forskningsanstalter

av det slag, som här avses, d. v. s. administrativt fristående

från tekniska högskolan, placeras i omedelbar närhet av högskolans institutionsbyggnader

på område, som högskolan i framtiden kan behöva taga i

anspråk för egna ändamål.

På grund av de anförda omständigheterna samt med hänsyn till önskvärdheten

av att institutet alltigenom planeras på ett enhetligt och rationellt sätt,

vilket ställer sig svårt vid tillbyggnad av nämnda utrymmen, föreslår utredningen

att helt ny byggnad uppföres och därvid förlägges å den nordväst om

statens provningsanstalt befintliga tomten. Byggnaden skulle då ligga på sådant

avstånd från tekniska högskolan, att risk för framtida kollisioner med

högskolans egna utvidgningsplaner undvikes, samtidigt som avståndet dock

icke är längre (cirka 5 min. väg) än att det önskvärda samarbetet utan någon

svårighet skall kunna upphätthållas.

Institutets förläggande till den nämnda tomten skulle vidare väsentligt underlätta

samarbetet i forskningsfrågor med den bränsletekniska försöksstation,

som skall uppföras på omedelbart angränsande område. De hägge instituten

skulle därvid även kunna utnyttja vissa utrymmen och resurser gemensamt,

bland annat värmecentral, mekanisk verkstad och vaktmästarbostad.

Det bör ytterligare framhållas, att den föreslagna tomten tillåter avsevärda

framtida utvidgningar. Denna omständighet synes höra tillmätas väsentlig

vikt, enär härigenom möjligheter hållas öppna bland annat för framtida installation

vid centrallaboratorierna av viss utrymmeskrävande försöksapparalur,

vars anskaffande anses önskvärd men på grund av de betydande kostnader,

som äro förenade därmed, hör ske successivt. Man torde även böra

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

taga hänsyn därtill, att utvecklandet av nya förädlingsgrenar eller uppkomsten

av nya fabrikationsprocesser kommer att föranleda ökade krav på centrallaboratoriernas

verksamhet; dessas utrymmesbehov måste därför^ i viss

mån anpassas elter den fortskridande industriella utvecklingen på området.

Utredningen anför vidare i fråga om institutets 1 o k a 1 b e li o v:

I frågor, som angå institutets lokaler och utrustning ävensom planerandet

av dess tekniska resurser i allmänhet, har utredningen samrått med särskilt

tillkallade sakkunniga. Vad speciellt beträffar de olika industribranschernas

centrallaboratorier lia, efter hemställan av utredningen, förslag till planläggning

ingivits av styrelsen för Cellulosaindustriens centrallaboratorium samt

av Svenska pappersbruksföreningens forskningskommitté. Det förslag rörande

utrymmen för institutet i dess helhet, som utredningen sålunda utformat,

har sammanställts i en betänkandet bifogad rumsfbleckning.

Vid sidan av utrymmena för institutets forskningsverksamhet och administration

har utredningen, i syfte att i möjligaste mån underlätta ett fruktbringande

samarbete mellan forskningen och den högre tekniska undervisningen

på området, föreslagit, att i institutsbyggnaden skola inrättas lokaler

vilka skola ställas till tekniska högskolans i Stockholm disposition, i första

hand för undervisning och övningar i ämnet cellulosateknik och träkemi.

Denna anordning synes vara så mycket mer befogad som professorn i detta

ämne enligt utredningens organisationsförslag skulle fast anknytas till institutet

såsom ledare av dess forskningsverksamhet på det träkemiska området.

De för detta ändamål erforderliga lokalerna omfatta i huvudsak föreläsningssal

samt träkemiskt övningslaboratorium. Likaledes ha lokaler reserverats

för undervisningen i pappersteknik. Hänsyn har därjämte tagits till lokalbehovet

för en eventuellt inrättad fristående undervisningsinstitution i träets

mekaniska teknologi. Det må framhållas, att föreläsningssal under alla förhållanden

bör finnas vid institutet för att underlätta anordnandet av föredrag

och instruktionskurser.

Den trätekniska avdelningen har beräknats kräva utrymmen (netto) om

sammanlagt cirka 760 m2. Avdelningarna för träkemi och pappersteknik

samt för fysikaliskt-kemiska undersökningar och allmänna analysarbeten

upptaga tillsammans cirka 1,300 m2 (netto). Härtill komma av tekniska

högskolan disponerade utrymmen samt vissa för samtliga avdelningar gemensamma

lokaler (kontor, bibliotek, vaktmästarbostad, etc.) beräknade till 560

m2 (netto). Med tillägg för trappor, hiss, korridorer, toalettrum, städskrubbar

o. s. v. erhålles ett totalt bruttoutrymme för samtliga institutets avdelningar

av i runt tal 3,600 m2.

Centrallaboratoriernas utrymmen uppgå till sammanlagt cirka 1,160 nr,

vari ingå laboratorier för cellulosa-, trämasse-, pappers- och wallboardindustri.

Med tillägg för trappor, korridorer etc. erhålles ett bruttoutrymme av

omkring 1,300 nr.

Byggnadens totala golvyta skulle alltså (oberäknat innerväggarna) uppgå

till totalt 4,900 nr, varav 1,300 m2 för centrallaboratorierna.

Utredningen framhåller i detta sammanhang, att utredningen vid utformandet

av sitt förslag till byggnadsfrågans ordnande förutsatt, att verksamheten

vid såväl tekniska högskolans träkemiska institution som Cellulosaindustriens

centrallaboratorium skulle förläggas till lokaler i den föreslagna institutsbyggnaden.

Den tekniska högskolans byggnad, dit nämnda verksamhet hittills

varit förlagd, skulle härvid, i enlighet med gällande avtal mellan tekniska

högskolan och svenska cellulosaföreningen, kunna av högskolan dispo
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S4.

33

neras för annat ändamål. En dylik omdisposition, vilken alltså skulle innebära

att ökade utrymmen ställdes till förfogande för högskolans kemiska avdelning,

syntes enligt vad utredningen inhämtat väl överensstämma med högskolans

föreliggande utvidgningsplaner. Den kemiska avdelningen lede för

närvarande av allvarlig utrymmesbrist, vilken i en nära framtid i samband

med den fortskridande utvidgningen av elevantalet beräknades bliva än mer

svårartad och hindersam för undervisnings- och övningsarbetena. Avdelningen

hade på förfrågan meddelat, att den vid den tidpunkt, då det nu ifrågasatta

institutet kunde beräknas bliva färdigt och omflyttningen skulle företagas,

omedelbart torde kunna taga i anspråk de utrymda lokalerna. Genom

omflyttningen skulle avdelningens behov av utvidgade laboratorielokaler

delvis kunna bliva tillgodosett. Detta skulle kunna ske utan större kostnader,

då de ledigblivna lokalerna med relativt obetydliga förändringar kunde

anpassas för annan kemisk laboratorieverksamhet.

För en preliminär beräkning av byggnadskostnaderna inklusive kostnaderna

för viss inredning och installationer för det planerade institutet har utredningen

jämväl anlitat särskilda sakkunniga. Kostnaderna ha av dessa uppskattats

på sätt närmare framgår av vid betänkandet fogade kostnadsberäkningar,

varav här torde få återgivas följande sammandrag:

Forskningsavdel- ningarna, utrym- men för under- visning och

Central-

laboratorierna

Totalt

administration

kronor

kronor

kronor

Egentliga byggnadsarbeten...................

725,000

80,000

280,000

30,000

1,005,000

110,000

Yttre rörgravar, sprängning och planering ....

j Installationer och fast inredning (värme, ven-

tilation, gas, vatten, avlopp, ånga, belysning,

kraft, telefon- och signalanläggningar, drag- skåp, laboratoriebord, hiss, yttre ledningar

O. S. V.)..................................

354,000

70.000

131,000

30,000

485,000-

100,000

Ritningar, kontroll och oförutsett............

Summa

1,229,000

471,000

1,700,000

Totala kostnaden för byggnaden med fast inredning och installationer

skulle (med de i december 1941 gällande priserna) alltså belöpa sig till

1,700,000 kronor. Kostnaderna för egentliga byggnadsarbeten motsvara i runt

tal 49 kronor per m3 för forskningsavdelningarna och 45 kronor per m3 för

centrallaboratorierna. Örn ett centrallaboratorium tor den grafiska industrien

med en neltogolvyta av cirka 250 nr inrättas, ökas kostnaden med 70,000

kronor till 1,770,000 kronor.

Enligt de skisser, vilka legat lill grund för kostnadsberäkningarna, utgör

institutsbyggnadens volym omkring 21,000 m3. Häri ingå centrallaboratorierna

med 6,300 m3.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 281.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kimot. Majlis proposition nr 284.

I anslutning härtill anför utredningen:

Utredningen har funnit det vara ur flera synpunkter lämpligt att noga

skilja mellan å ena sidan installationer samt vägg- och golvfäst inredning och

a andra sidan utrustning med inventarier och apparatur och dylikt. Den

förra gruppen, vars omfattning framgår av nyss återgivna tabell, har såväl i

avseende på kostnadernas beräkning och fördelning som i fråga om äganderätten

betraktats såsom utgörande en del av själva byggnaden. Den .senare

gruppen, som huvudsakligen omfattar möbler, lösa laboratoriebord, instrument

och apparatur, har i nämnda finansiella och administrativa avseehden

betraktats som fristående i förhållande till byggnaden och har planerats och

kostnadsberäknats för sig. Det är uppenbart, att vid överväganden rörande

institutets resurser det framför allt är den fasta inredningen och installationerna,

som måste göras till föremål för en noggrann förhandsplanering. När

byggnaden väl är färdigställd, kunna installationerna icke ändras utan betydande

kostnader och störningar av pågående arbeten. Det synes därför vara

av största vikt, alt byggnaden från början förses med ett rikligt dimensionerat

ledningsnät för alla slags installationer, (värme, vatten, avlopp, ventilation,

elektricitet, gas, etc.). Detta bör avpassas icke blott för de speciella arbetsuppgifter,

som på nuvarande stadium kunna förutses för de olika laboratorierna,

utan måste redan från början planeras så, att det skall visa sig

allsidigt användbart även vid framtida förändringar i forskningsuppgifter och

arbetsmetoder.

Vad därefter angår den lösa laboratorieutrustningen torde jag, med hänsyn

till att kostnaderna härför icke skola bestridas av statsverket, beträffande den

närmare kostnadsberäkningen få hänvisa till betänkandet (Bil. 5). Utredningen

anför i fråga örn denna utrustning:

Den lösa laboratorieutrustningen blir uppenbarligen av mer speciell natur

och hänför sig i regel till ett visst undersökningsområde eller en bestämd

metodik. Den måste därför, vad beträffar såväl sammansättning som uppställning

inom lokalerna, lätt kunna förändras och anpassas efter förekommande

arbeten. I stor utsträckning bör utrustningen härvid anskaffas efter

hand. Utredningen har därför i dessa avseenden inskränkt sina beräkningar

till att gälla sådana inventarier, som kunna förutsättas bliva regelbundet använda

vid institutets forskningsarbeten eller som i övrigt äro av den vikt för

verksamheten, att de redan från början böra finnas tillgängliga.

Enligt de preliminära beräkningar häröver, som verkställts av sakkunniga

inom de trätekniska, träkemiska och papperstekniska branscherna, skulle

den sammanlagda kostnaden för dylik utrustning belöpa sig till i runt tal

670,000 kronor, utöver den utrustning som för närvarande finnes tillgänglig

vid den träkemiska institutionen samt Cellulosaindustriens centrallaboratorium.

Detta belopp fördelar sig med ungefär 260,000 kronor på den trätekniska

avdelningen (lill stor del maskinell utrustning), 215,000 kronor på övriga

avdelningar vid institutet samt 195,000 kronor för centrallaboratorierna.

Den så kostnadsberäknade utrustningen omfattar, förutom möbler, armatur,

lösa laboratoriebord och bänkar, i främsta rummet instrument och apparatur

för finare laboratoriearbeten inom de olika forskningsområdena samt vidare

viss försöksapparatur för undersökningar av företrädesvis tillämpat-teknisk

natur (bland annat torkugn för trävaror, träbearbetningsmaskiner av olika

slag, impregneringsapparatur, experimentkokare, blekeriapparatur, malningsapparatur

saint apparatur för provning av papper och massa etc.).

Denna beräkning avser blott den utrustning, som i första band anses böra

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S4.

35

finnas tillgänglig. Kompletteringar måste ske efter hand; i synnerhet gäller

detta den dyrbara tekniska apparatutrustningen. I kalkylerna lia sålunda icke

inkluderats sådana relativt dyrbara apparater som slipstol, pappersmaskin,

spinnmaskin för konstsilke etc., vilka få anskaffas i den mån de industrier,

som närmast lia intresse av undersökningar på ifrågavarande områden, så

anse önskvärt. Från pappersindustriens sida lia framlagts planer rörande inrättande

av en extra laboratoriebyggnad för papperstekniska försök av större

omfattning. Inom silkesmasseindustrien har framhållits, att laboratoriespinnmaskiner

av modern typ (i första hand för viskos men eventuellt även för

acetat- och kopparsilke) framdeles böra installeras vid institutet. Utrymmen

för dylik apparatur ha delvis förutsetts inom de planerade lokalerna. När det

gällt synnerligen platskrävande maskiner, vilkas anskaffande måste ses på

längre sikt, har det emellertid ansetts lämpligt att efter behov ordna utrymmena

genom framtida tillbyggnader.

Yttranden.

Utredningens förslag beträffande institutets förläggning har endast berörts

av riksmarskalksämbetet och byggnadsstyrelsen. Vid riksmarskalksämbetets

yttrande har fogats yttrande av intendenten för Djurgården, vilken anför:

Byggnadens totala golvyta beräknas till 4,900 kvadratmeter — hela tomtens

areal är icke angiven — och förn (sättes att såvitt möjligt byggnadstomt

i anslutning till institutet hålles disponibel för framtida utbyggnader av

detsamma och de därtill anslutna centrallaboratorierna. Då till ifrågavarande

del av Djurgården förut äro förlagda statens provningsanstalt, ingenjörsvetenskapsakademiens

blivande bränsletekniska försöksstation, sorn båda

kräva utvidgade tomtområden, djurgårdsförvaltningens byggnader för liovjägareboslad,

stall, såg, spån- och torkhus med härtill hörande område för

upplag av ved och virke, som fortfarande kommer att behövas på dess nuvarande

plats, och det icke är uteslutet att för tekniska högskolans fortsatta

utbyggande behov av tomtområde även här måste tillgodoses — utredningen

av härför erforderliga markområden är nämligen icke avslutad — kommer

detta djurgårdsområde att bliva så upptaget, att tillräckligt stort tomtområde

icke synes kunna erhållas för det nu ifrågasatta träforskningsinstitutet och

därmed redan nu ifrågasatta och ytterligare tillkommande laboratoriebyggnader

för olika industrigrenar. Önskvärt vore även att en bebyggelse icke

finge en sådan utsträckning inom det härvarande vackra björkbeståndet, att

detta komme att helt spolieras. Det torde därför kunna ifrågasättas att

annan närbelägen, staten tillhörig mark upplåtes för det ifrågasatta ändamålet

och finnas då å den under domänstyrelsens förvaltning stående kronoegendomen

Bergshamra, belägen omedelbart nordväst örn Ålkistan, stora och

lämpliga markområden alt tillgå. En förläggning hit av här avsedda forskningsanstalt,

som är administrativt fristående från tekniska högskolan, torde

dock icke hindra det i vissa delar framhållna samarbetet med denna och

icke heller med statens provningsanstalt, bränsletekniska försöksstationen och

skogs försöksanstalten. Skulle beslut fattas att förlägga träforskningsinstitutet

och därtill anslutna centrallaboratorier lill det av utredningen ifrågasatta

tomtområdet nordväst örn statens provningsanstalt, får jag som villkor för

upplåtelsen föreslå: att byggnadsområdet med tillfartsvägar å marken utstakas

i samråd nied djurgårdslorvaltningen; alt, innan byggnadsarbetet

påbörjas, området skall inhägnas; alt byggnadsmaterial icke får uppläggas

utanför inhägnaden; att under byggnadstiden lämpliga åtgärder skola vidtagas

i syfte att förebygga nedtrampande av vegetationen och osnyggande av

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

mark, belägen utanför inhägnaden; att de växande träd, som behöva fällas,

skola kostnadsfritt för djurgårdsförvaltningen avverkas och forslas till plats,

som av förvaltningen anvisas; att marken efter ledningars framdragande återställes

i förutvarande och av djurgårdsförvaltningen godkänt skick; samt att

tomtkarta i tre exemplar skall till riksmarskalksämbetet ingivas.

Riksmarskalksämbetet anför för sin del:

För en eventuell upplåtelse av djurgårdsmark i enlighet med föreliggande

förslag synes i första hand erforderligt, att en exakt tomtkarta, upptagande

områdets gränser och arealuppgift, företes ämbetet för godkännande. Vid en

dylik upplåtelse torde vidare böra fästas samtliga de villkor, d.jurgårdsintendenten

i sitt utlåtande föreslagit. Emellertid synes det kunna starkt ifrågasättas.

huruvida å den nordväst örn Drottning Kristinas väg belägna

delen av Djurgården tomtutrymme kan beredas för ytterligare en institution,

utan att möjligheterna till framtida utbyggnad av där redan befintliga anläggningar,

i första rummet tekniska högskolan, på ett icke önskvärt sätt

beskäras. Riksmarskalksämbetet vill därför hemställa, att vid ett fortsatt

övervägande inom handelsdepartementet av förevarande byggnadsfråga en

närmare undersökning måtte verkställas rörande lämpligheten av att förlägga

den nu föreslagna byggnaden — såväl som andra för liknande ändamål eventuellt

erforderliga byggnader — till annan plats än den föreslagna, därvid

det av djurgårdsintendenten omnämnda alternativet symes ämbetet väl värt

att komma under bedömande.

Byggnadsstyrelsen har i princip intet att erinra mot byggnadens planläggning.

Byggnadskostnaden syntes väl lågt beräknad och borde ökas med omkring

15 procent. Därest vissa reduktioner i förslaget företoges, exempelvis

genom minskning av vissa administrationslokaler och genom att några av

de planerade laboratorielokalerna minskades eller eventuellt ställdes på

framtiden, syntes byggnaden kunna uppföras inom ramen av de beräknade

kostnaderna. Beträffande byggnadens förläggning hade styrelsen i stort sett

intet att erinra men ville framhålla, att vissa jämkningar måste göras med

hänsyn till andra byggnader för liknande ändamål, vilka vore planerade

inom området.

Departements- Såsom av det anförda framgår, förordar utredningen, att träforskningschefen.

institutet med centrallaboratorier förlägges till ett område nordväst om statens

provningsanstalt å Norra Djurgården i Stockholm, något bortom tomten

för den beslutade bränsletekniska försöksstationen. Riksmarskalksämbetet

ifrågasätter, om tomtutrymme kan beredas på den föreslagna platsen utan att

möjligheterna till framtida utbyggnad av där redan befintliga anläggningar, i

första rummet tekniska högskolan, på ett icke önskvärt sätt beskäras. Utredningen

har emellertid vid sina överväganden särskilt beaktat den synpunkt,

som nu av riksmarskalksämbetet framförts, och från tekniska högskolans

sida har någon erinran mot förslaget i detta hänseende icke anförts. Ett särskilt

motiv för institutets förläggning till det föreslagna området är, att det

förutsatta samarbetet mellan institutet och högskolan innefattar bland annat,

att en del av undervisningen och övningarna vid högskolan skulle förläggas

till institutets lokaler. Tillkomsten av ett träforskningsinstitut innebär sålunda

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl, ftlaj.ts proposition nr 284.

37

omedelbart en utökning av högskolans undervisningsresurser, men därutöver

erhåller högskolan indirekt ökade utrymmen genom att de för högskolans träkemiska

institution och cellulosaindustriens centrallaboratorium nu disponerade

lokalerna efter tillkomsten av ett träforskningsinstitut skola få disponeras

av högskolan för andra ändamål. Vid bedömande av förläggningsfrågan bör

ock beaktas, att samarbetet mellan institutet samt den bränsletekniska försöksstationen

och statens provningsanstalt torde befrämjas av att institutionerna

ligga i närheten av varandra.

För min del biträder jag alltså utredningens förslag till lösning av förläggningsfrågan.

De av riksmarskalksämbetet förordade villkoren synas böra föreskrivas

vid markupplåtelsen.

Ej heller har jag funnit anledning till erinran mot utredningens beräkning

av lokalbehovet.

Enligt de i ärendet föreliggande ritningarna, upprättade den 22 januari

1942 av överingenjören T. A. Bergen i aktiebolaget industribyrån, skulle institutsbyggnaden

uppföras i tre våningar utmed Drottning Kristinas väg med

lokaler för centrallaboratorierna i en något lägre flygelbyggnad, utgående från

mitten av huvudbyggnadens baksida. Mot dessa ritningar har någon erinran

icke gjorts i de avgivna yttrandena, och de synas kunna läggas till grund för

ett beslut örn byggnadens uppförande. Örn ett centrallaboratorium för den

grafiska industrien tillkommer, påkallas härav vissa ändringar i ritningarna.

Kostnadsberäkningen för institulsbyggnaden slutar å ett belopp av

1,700,000 kronor, varav ett belopp å 471,000 kronor belöper på centrallaboratorierna

och återstoden, 1,229,000 kronor, på institutet i övrigt. Tillkommer

ett centrallaboratorium för den grafiska industrien, ökas kostnaderna med

omkring 70,000 kronor. I kostnadsberäkningen ingå betydande belopp för de

installationer av skilda slag och fast inredning, som erfordras för ett institut

av ifrågavarande slag. Kostnadsberäkningen grundar sig på de i december

1941 gällande priserna. I sitt yttrande har byggnadsstyrelsen framhållit, att

kostnaderna synas väl lågt beräknade. Jag förutsätter, att alla möjligheter

att hålla kostnaderna inom det beräknade beloppet skola utnyttjas.

Institutets inre organisation, årskostnader m. m.

Under erinran örn alt de till institutet anknutna centrallaboratorierna enligt

utredningens förslag skola självständigt administreras av träförädlingsindustriens

branschorganisationer anför utredningen i fråga örn institutets

styrelse och personal bland annat:

Institutets styrelse bör vara så sammansatt, ali i densamma i främsta rummet

finnas företrädare dels för den grundläggande forskningen och undervisningen

på ifrågavarande och angränsande områden, dels teir träförädlingstekniken

och de industriella tillämpningssynpunkterna i allmänhet.

Styrelsen utövar högsta ledningen över institutets verksamhet och har därvid

alt besluta angående dispositionen av de medel, som för den allmänna

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts proposition nr 284.

forskningsverksamheten ställas till dess förfogande. Styrelsen har vidare särskilt

att övervaka samarbetet mellan institutet och å ena sidan industrien, å

andra sidan den tekniska undervisningen.

Institutets styrelse bör tillsättas så snart beslut angående institutets upprättande

fattats och bör då i första hand lia till uppgift att träffa erforderliga

förberedelser för institutets verksamhet i vad avser byggnadens uppförande,

anskaffande av utrustning, anställning av personal m. lii.

Såsom sammanhållande kraft för verksamheten inom institutet och för att

omhänderhava den gemensamma förvaltningen lii. m. skall finnas en styresman,

vilken tillsättes av Kungl. Maj:t.

I fråga om institutets personal särskiljer utredningen dels den av institutet

anställda personalen, vars uppgift skall vara att upprätthålla en på problem

av allmän och grundläggande betydelse inriktad forskningsverksamhet, dels

utomstående forskare som, med styrelsens medgivande, vid institutet utföra

speciella forskningsarbeten antingen på eget initiativ eller på föranstaltande

av vissa uppdragsgivare och dels teknologer, ingenjörer eller andra, som vid

institutet, efter styrelsens medgivande, utföra studiearbeten för avläggande

av viss examen, t. ex. teknisk licentiat- eller doktorsexamen.

Utredningen framlägger följande personalplan för institutet:

Årslön (grundlön) D:o totalt

Trätekniska avdelningen: kronor pr anställd kronor

1 avdelningschef ............................ 12,000 12,000

6 assistenter ................................ 6,000 36,000

4 laboratoriebiträden ........................ 3,000 12,000

övriga forskningsavdelningar:

Chef för träkemiska avdelningen, tillika professor i

cellulosateknik och träkemi, tilläggsarvode .... 5,000 5,000

Chef för papperstekniska avdelningen .......... 12,000 12,000

3 laboratorer (i träkemi, pappersteknik och pap
persprovning,

fysikalisk kemi) .............. 9,000 27,000

Chefsanalytiker vid analysavdelningen .......... 7,000 7,000

10 assistenter ................................ 6,000 60,000

8 laboratoriebiträden ........................ 3,000 24,000

Gemensam personal:

Institutets styresman ........................ 16,000 16,000

1 kamrerare ................................ 6,000 6,000

1 kanslibiträde .............................. 3,500 3,500

1 kontorsbiträde ............................ 3,000 3,000

1 verkmästare .............................. 4,400 4,400

1 laboratorievaktmästare ..... 3,600 34500

Summa kronor 231,500

I anslutning härtill anför utredningen, att den i personalplanen angivna

forsknings- och administrativa personalen til! storlek och sammansättning

beräknats motsvara en i förhållande till institutets utrymme och resurser normalt

utbyggd verksamhet och att de angivna lönebeloppen avse grundlöner

och ha avpassats så, att de stå i överensstämmelse med de grundlöner, som

utgå till statstjänstemän i motsvarande ställning. Utredningen fortsätter:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

39

Med institutets skötsel äro förenade administrativa och organisatoriska

uppgifter av betydande omfattning. I synnerhet under de första åren av

institutets verksamhet, då organisationen skall närmare utprövas och anpassas

efter de erfarenheter, som framkomma under arbetets gång, och då

instruktion oell arbetsordningar skola utformas samt förslag till budget

och anslagsfördelning m. m. skola upprättas, torde det bliva av väsentlig

vikt för institutets utveckling, att nämnda uppgifter handhavas av en pa

området väl kvalificerad och erfaren person. Det synes även med hänsyn

till institutets verksamhet vara angeläget, att avdelningscheferna, vilka i

första hand skola leda och utöva forskningen, i möjligaste mån bliva fritagna

från berörda uppgifter. Med anledning härav har föreslagits tillsättande

av en styresman för institutet. Hans främsta uppgifter bliva att ansvara

för institutets förvaltning och administration, att handlägga de för institutet

i dess helhet gemensamma organisatoriska frågorna såsom personalfrågor

och dylikt samt att i övrigt verka samordnande och sammanhållande

inom institutet. Han får därjämte viktiga uppgifter, när det gäller att

medverka till uppbyggandet av ett möjligast intimt och förtroendefullt samarbete

mellan institutet och de på området verksamma industrierna. Med

den organisation som föreslås samt med de många grupper, som stå som bidragsgivare

till institutet, torde styresmannen vidare kunna göra betydelsefulla

insatser såsom samordnande kraft jämväl i frågor, som avse industriens

bidrag till den grundläggande forskningsverksamhetens finansiering.

De uppgifter, sorn ankomma på styresmannen, kunna eventuellt bliva

mindre maktpåliggande, när verksamheten väl blivit utbyggd i dess normala

omfattning samt organisationsformerna stabiliserats. Ifrågavarande

befattning borde i så fall kunna förenas med annan syssla. Det bör givetvis

ankomma på institutets styrelse, sorn under alla förhållanden har att

utfärda närmare föreskrifter i fråga örn styresmannens åligganden, att

taga ställning till och träffa avgörande i denna fråga.

Såsom framgår av personalplanen skall forskningsverksamheten vid institutets

trätekniska, träkemiska och papperstekniska avdelningar stå under

ledning av avdelningschefer, en för varje nämnd avdelning, vilka skola besitta

hög vetenskaplig kompetens. Den allmänna analysavdelningen, som

huvudsakligen arbetar på uppdrag från övriga avdelningar och centrallaboratorierna,

står under uppsikt av en chefsanalytiker. Avdelningscheferna

biträdas i forskningsarbetena vid de olika avdelningarna av mer eller mindre

självständigt arbetande assistenter. Av dessa torde böra fordras en kompetens

motsvarande minst civilingenjör eller fil. kand. För speciellt kvalificerade

uppgifter närmast under avdelningschefen böra vidare, pä sätt som framgår

av personalplanen, inrättas tre laboratorsbefattningar.

Till frågan örn chefen för träkemiska avdelningen återkommer utredningen

i det följande i samband med spörsmålet örn institutets samarbete med

tekniska högskolan i Stockholm.

För utförande av enklare laboratoriegöromål, diskning samt rutinmässiga

provnings- och analysarbeten erfordras ett antal laboratoriebiträde!!. För

dessa befattningar kunna i stor utsträckning antagas folkskoleutbildad arbetskraft.

Verkmästaren har till uppgift alt leda och övervaka förekommande verkstadsarbeten.

Dessa skola utföras i samarbete med den bränsletckniska försöksstationen

och med anlitande av dess servisavdelning.

Avdelningscheferna tillsättas av institutets styrelse; rörande avdelningschefen

för institutets träkemiska avdelning skulle gälla särskilda bestämmelser.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Övriga befattningshavare tillsättas av styrelsen eller, i den omfattning styrelsen

föreskriver, av styresmannen. Tillsättning sker härvid antingen genom

kallelse eller efter ansökan. Tillsättning av personal vid forskningsavdelningarna

bör ske efter förslag av vederbörande avdelningschef.

Institutets styresman samt de tre avdelningscheferna, fortsätter utredningen,

skulle tillsammans bilda ett föreståndarekollegium. Kollegiet skulle överlägga

angående program för institutets allmänna forskningsarbeten samt

därjämte ha till uppgift att sörja för det kollegiala samarbetet mellan de olika

avdelningarna och att i övrigt handlägga de frågor berörande institutets forskningsarbeten,

som av styrelsen kunde hänskjutas till detsamma.

I fråga örn driftkostnaderna och övriga årliga utgifter

för institutets verksamhet framhåller utredningen till en början, att personalkostnaderna,

såsom personalplanen utvisar, beräknats till omkring 231,000

kronor per år. Utredningen påpekar därvid, att lönebeloppen beräknats såsom

grundlöner och att man därför räknar med vissa tillägg, som i nuvarande

indexläge kunde uppskattas till omkring 60,000 kronor per år. I personalkostnaderna

böra, framhåller utredningen, även inräknas kostnaderna för

pensionering genom institutets försorg av vissa befattningshavare. Härvid

torde närmast komma i fråga vaktmästare, verkmästare, kamrerare, styresman

samt de högre forskarebefattningarna. Man torde, framhåller utredningen

vidare, kunna räkna med att de kostnader, som härigenom åsamkas

institutet, skola uppgå till 10—15,000 kronor per år vid anslutning till Svenska

personal-pensionskassans normalplan.

De direkta driftsutgifterna och de allmänna omkostnaderna för institutet

beräknar utredningen uppgå till 115,000 respektive 24,000 kronor per år

enligt följande sammanställning:

Beräknade direkta driftsutgifter för den i personalplanen

angivna personalens verksamhet.

1. Trätekniska avdelningen: pr^r

Trä, kemikalier och övrig förbrukningsmateriel .... 12,000

Verktyg, stål, etc................................. 2,000

Vatten, gas, elektrisk energi........................ 4,500

Transporter av virke och dylikt .................. 1,500

Resor och diverse ................................ 7,000

27,000

2. övriga avdelningar:

Glas, porslin, kemikalier.......................... 51,000

Vatten, gas, elektrisk energi........................ 6,000

Resor och diverse ................................ 10,000 67,000

3. Allmänt:

Kontorsmateriel, porto, telefon .................... 6,000

Böcker, tidskrifter, publikationer .................. 5,000

Expenser för styrelse, administration etc........... 10,000 21,000

Summa kronor pr år 115,000.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284. 41

Allmänna omkostnader, beräknade å samtliga lokaler exklusive

centrallaboratorierna och utrymmen, som skola disponeras

av tekniska högskolan i Stockholm.

Uppvärmning.................................... lS.OOO1

Belysning ...................................... 3,000

Städning ........................................ 8,000 24,000

Summa kronor pr år 24,000

Summa summarum kronor pr år 139,000.

I beloppet 115,000 kronor hade, anför utredningen, icke inräknats kostnader

för anskaffning av dyrbarare apparatur. Medelsbehovet härför syntes

komma att avsevärt variera år från år, varför hithörande kostnader alltefter

behov borde täckas med särskilda anslag. Däremot hade de angivna beloppen

ansetts vara till fyllest för täckande av utgifterna för anskaffande,

förutom av glas, porslin, kemikalier etc., av sådana smärre apparater och

instrument, som närmast hade karaktären av förbrukningsartiklar.

Utöver de allmänna omkostnaderna, enligt sammanställningen 24,000 kronor,

tillkomme vidare, framhåller utredningen, utgifterna för utvändigt och

invändigt underhåll av byggnaden. Det utvändiga underhållet av byggnaden

hade, inberäknat skötsel av gräsmattor, planteringar etc., beräknats draga

en årlig kostnad av cirka 8,000 kronor. Den årliga kostnaden för invändigt

underhåll torde kunna uppskattas till i genomsnitt 1 procent av byggnadskostnaden.

Sammanlagt torde de totala underhållskostnaderna, bortsett från

det invändiga underhållet av centrallaboratorierna, kunna uppskattas till

12,000—25,000 kronor per år.

Utredningen går i delta sammanhang in på frågan om institutets samarbete

med tekniska högskolan i Stockholm. Utredningen

anför inledningsvis:

Såsom tidigare framhållits, har utredningen ansett det vara av särskild

vikt, att institutet och de anknutna centrallaboratorierna upprätthålla nära

samarbete med tekniska högskolan i Stockholm (samt i tillämpliga delar även

med övriga tekniska och akademiska läroanstalter), så att deras personal

och utrustning på bästa sätt kommer undervisningen och forskarutbildningen

på området tillgodo.

Undervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm i ämnen, som speciellt

avse skogens produkter och deras industriella användning, tillgodoses

av dels den tidigare nämnda forskningsprofessuren i ämnet cellulosateknik

och träkemi och dels speciallärarbefattning i ämnet pappersteknik. Vidare

åligger det professorn i mekanisk teknologi att vid föreläsningarna i detta

ämne jämväl behandla träets egenskaper samt dess mekaniska bearbetning

och förädling.

Vad närmast beträffar ämnet cellulosateknik och träkemi torde, anför

utredningen, det önskade samarbetet mellan institutet och den tekniska undervisningen

på bästa oell naturligaste sätt kunna åstadkommas därigenom,

att professuren i detta ämne, som redan nu har karaktären av forsknings
-

Vid kolpris örn 40 kronor pr lon.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S4.

professur, förenas med chefskapet för institutets Iräkemiska avdelning. Härom

anför utredningen vidare:

De för undervisning och övningar i nämnda ämne erforderliga lokalerna

ha enligt förslaget inrymts i institutet, varigenom professorns verksamhet i

dess helhet kan förläggas till institutets byggnader. Ä tider, då undervisning

ej pågår, böra ifrågavarande lokaler användas av institutet för dess forskningsverksamhet.

Utredningen har i annat sammanhang utförligt framhållit de fördelar,

som kunna vinnas genom en nära samverkan mellan forskning och högre

undervisning. Den föreslagna sammankopplingen mellan träforskningsinstitutets

träkemiska avdelning och tekniska högskolans institution för cellulosateknik

och träkemi utgör eif exempel härpå. Genom denna anordning

åstadkonnnes en omedelbar kontakt mellan undervisning och forskningsarbete

på det träkemiska området. Eleverna i specialämnet cellulosateknik

och träkemi komma genom professorns förmedling i nära beröring med

institutets forskningsarbeten. Man kan förvänta, att den inblick de studerande

härvid redan på eli tidigt stadium få beträffande institutets verksamhet

ävensom beträffande de goda resurser och arbetsmöjligheter, institutet

kan erbjuda, skall verka som en kraftig stimulans för de forskningsbegåvade

teknologerna att ägna sig åt fortsatta studier vid institutet. För

det fall, de efter avlagd civilingenjörsexamen sålunda önska fördjupa sina

kunskaper genom utförande av specialarbeten i syfte att avlägga teknisk

licentiat- eller doktorsexamen, kan detta av professorn lätt ordnas genom att

de studerande tilldelas forskningsuppgifter vid institutet. Förutom att de härvid

utförda arbetena kunna förväntas utgöra värdefulla bidrag till institutets

forskningsverksamhet skulle institutet på detta sätt kunna lämna ett betydelsefullt

stöd åt utbildningen av forskare på det träkemiska området, både

för tillfredsställande av industriens ständigt ökade behov av högkvalificerade

forskningsingenjörer och till tjänst för rekryteringen av institutets egen

personal.

Genom professurens anknytning till institutet uppnås vidare den fördelen,

alt vederbörande professor fritt förfogar över den träkemiska avdelningens

betydande forskningsresurser. Det är vidare uppenbart, att förläggandet av

innehavarens verksamhet till det med industrien nära samarbetande institutet

är ägnat att stärka kontakten mellan professuren och de på cellulosaområdet

verksamma företagen. Denna kontakt har sin förebild i professurens nuvarande

anknytning till Cellulosaindustriens centrallaboratorium och torde i

övrigt helt motsvara intentionerna hos de donatorer inom industrien, genom

vilkas bidrag inrättandet av denna professur på sin tid möjliggjordes.

A andra sidan kunna vissa olägenheter befaras om en sådan anordning icke

kommer till stånd. Vid sidan av den träkemiska avdelningen, som skulle slå

under ledning av särskild avdelningschef, måste då i institutet avsöndras särskilda

laboratorier, vilka skulle ställas till förfogande för professorn i träkemi

för dennes egen forskningsverksamhet och som i avseende på utrymmen

och utrustning skulle motsvara dem, som nu disponeras av den träkemiska

institutionen. Dotia skulle medföra en onödig dubblering av utrymmen

och apparatur.

I detta sammanhang bör belönas, alt det här är fråga om en forskningsprofessur

nied begränsad undervisningsskyldighet. Innehavaren förutsättes i

största utsträckning ägna sig åt tekniskt-vetenskaplig forskning. Man kan

sålunda gå ut ifrån, att i huvudsak samma kvalifikationer krävas av professurens

innehavare och av chefen för den träkemiska forskningsavdelningen.

Personella förutsättningar för den föreslagna kombinationen torde därför

även framdeles komma att föreligga.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2S4.

43

Utredningen anser, atl den här förordade kombinationen torde bliva av

väsentlig vikt för institutets verksamhet och samarbete med tekniska högskolan

samt att goda förutsättningar finnas för dess realiserande. Den bör

därför eftersträvas.

Vad beträffar professurens nuvarande innehavare kan motsvarande förändring

i dennes ställning givetvis blott äga rum efter frivillig överenskommelse.

Med hänsyn till att den förordade anknytningen till institutet medför väsentligt

förbättrade resurser för professorns forsknings- och undervisningsverksamhet

anser utredningen, att denna fråga bör kunna lösas på ett tillfredsställande

sätt genom överenskommelse mellan institutet och professorn. Då

befattningen såsom chef för den träkemiska avdelningen medför väsentligt

ökade arbetsuppgifter och ökat ansvar för professurens innehavare, bör

denne emellertid äga rätt till särskilt tilläggsarvode från forskningsinstitutets

stat.

Med tanke på önskvärdheten att jämväl i framtiden bibehålla en sådan

kombination vid återbesättande av forskningsprofessuren i cellulosaleknik

och träkemi synes det vara av stor vikt att träforskningsinstitutets styrelse

beredes tillfälle att yttra sig angående de sökandes lämplighet för befattningen

som chef för institutets träkemiska avdelning. Föreskrifter i detta

syfte böra därför utfärdas. Vidare bör vid återbesättande av professuren sådan

ändring vidtagas i fullmakten, att innehavaren samtidigt skall äga skyldighet

att åtaga sig ifrågavarande befattning vid institutet.

För det fall att vid tekniska högskolan framdeles inrättas forskningsprofessur

i pappersteknik tala enligt utredningens mening motsvarande skäl för

att denna professur på liknande sätt förenas med chefskapet för institutets

papperstekniska avdelning. De utrymmen, som erfordras för undervisning

och övningar i detta ämne, lia därför förutsetts i planen för institutet. Definitiv

ståndpunkt i fråga om nämnda professur behöver givetvis icke tagas

förrän i samband med framläggande av förslag till dess inrättande — en

uppgift som för övrigt icke lär tillkomma utredningen utan de sakkunniga

för den högre tekniska undervisningen. Enligt utredningens mening föreligga

synnerligen starka skäl för att en dylik forskningsprofessur snarast möjligt

kommer till stånd. Vid utredningens överläggningar med representanter för

industrien har även från dennas sida starkt understrukits önskvärdheten

härav.

Vad förut sagts rörande eventuell forskningsprofessur i pappersteknik,

fortsätter utredningen, gäller även ämnet träets mekaniska teknologi, där

anknytning bör ske lill institutets trätekniska avdelning. Även på detta område

föreligger sedan länge ett behov av fristående undervisning, i första hand

genom en speciallärarbefattning.

Utredningen anser emellertid, att uppnående av kontakt mellan forskningen

och undervisningen även i de bägge sistnämnda ämnena icke bör göras beroende

av tillsättande av bemälda professur respektive speciallärarbefattning.

Av denna anledning samt i syfte alt överhuvudtaget på allsidigaste sätt

vidga och stärka samarbetet mellan forskningen och undervisningen föreslår

utredningen, att de forskare vid institutet, sein äro upptagna i personalplanen,

generellt skola åläggas skyldighet att, efter hemställan från tekniska

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

högskolans styrelse och i den män institutets styrelse efter vederbörande avdelningschefs

hörande finner att så kan ske utan hinder för forskningsverksamheten,

genom föreläsningar samt handledning av examens- och studiearbeten

medverka till utbildningen av tekniska högskolans elever inom

samtliga av institutets verksamhet berörda områden. För dessa arbeten skulle

utgå arvode enligt av tekniska högskolan fastställda grunder. Utredningen

framhåller i detta sammanhang, att det utan tvivel är av väsentligt värde även

för den forskande att genom dylika föreläsningar få tillfälle att sammanfatta

och framlägga arbetsresultaten samt hålla kontakt med studenterna.

Utredningen fortsätter:

I frågan rörande samarbetet mellan institutet och den tekniska undervisningen

vill utredningen vidare framhålla det lämpliga uti att institutets resurser

i möjligaste mån ställas till förfogande för examensarbeten i de ämnen,

som falla inom institutets forskningsområde.

Civilingenjörer, vilka önska fortsätta sina studier till licentiat- och doktorsexamen,

böra erhålla tillfälle att inom institutet och centrallaboratorierna

fullgöra för respektive examina erforderliga forskningsarbeten. Denna fråga

torde i allmänhet, genom institutets kontakter med tekniska högskolan, utan

svårighet kunna ordnas. Med hänsyn till frågans vikt synes dock vara lämpligt

att härom, liksom i fråga örn examensarbetena, utfärdas vissa allmänna

bestämmelser. Det förutsättes, att licentiat- och doktorsaspiranter skola äga

företräde framför andra utomstående, som önska bearbeta egna uppgifter

vid institutet, samt vidare att civilingenjörer från tekniska högskolan i Stockholm

respektive från Chalmers tekniska högskola skola behandlas på lika

grunder. I detta sammanhang må påpekas, att licentiat- och doktorsarbetenas

förläggande till institutet och centrallaboratorierna kan ske oberoende av om

vederbörande examinator är anknuten till institutet eller icke.

Lika litet som tekniska högskolan kan institutet åläggas förpliktelse att

bestrida de med nämnda arbeten förbundna kostnaderna. I denna fråga måste

i varje förekommande fall särskild överenskommelse träffas med de studerande.

Utredningen berör slutligen frågan om samarbetet mellan den

bränsletekniska försöksstationen och det föreslagna

institutet.

Utredningen erinrar härvid, att till försöksstationen i första hand torde

komma att förläggas sådana arbeten, som för närvarande under ingenjörsvetenskapsakademiens

hägn bedrivas vid Kolningslaboratoriet och Ångvärmeinstitutet.

De till försöksstationen förlagda arbetena komma härigenom att i

vissa fall beröra forskningsområdet för institutets träkemiska avdelning. Ömsesidigt

gagn torde härvid enligt utredningens mening kunna vinnas genom

ett nära inbördes samarbete, vilket i främsta rummet torde komma att gälla

problem på träkolningens område. Ett samarbete torde i hög grad, framhåller

utredningen, komma att underlättas därav, att den för träforskningsinstitutet

föreslagna tomten är belägen i omedelbar närhet av försöksstationen.

I första hand torde vissa utrymmen och apparatresurser kunna komma

till gemensam användning. Den bränsletekniska stationens värmecentral

borde sålunda kunna utnyttjas jämväl för träforskningsinstitutets del. Den

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

45

vaktmästarebefattning med tillhörande vaklmästarebosfad, som föreslagits

för träforskningsinstitutet, torde eventuellt kunna bliva gemensam för de

bägge instituten. Utredningen anför vidare:

Vidare borde försöksstationens servisavdelning jämväl kunna utnyttjas av

träforskningsinstitutet, speciellt i vad avser den mekaniska verkstaden, instrumentmakeriet

samt glasblåseriverkstaden. En centralisering av dessa arbeten

till en stor, välutrustad avdelning med specialtränad personal torde

innebära betydande fördelar. Särskild verkstad bar därför icke upptagits i

förslaget till träforskningsinstitutet. En förutsättning för denna anordning är

givetvis, att nämnda servisavdelning förfogar över utrymmen och utrustning

i sådan omfattning, att den snabbt och effektivt skall kunna betjäna såväl

bränslestationen som träforskningsinstitutet. Det må framhållas, att det senares

verksamhet kommer att ställa betydande anspråk i detta avseende, speciellt

i vad avser centrallaboratorierna och den trätekniska avdelningen.

I fråga om det kemiska analysarbetet synes en motsvarande centralisering

vara mindre lämplig. Hithörande uppgifter äro, i den mån de avse cellulosaundersökningar,

av speciell karaktär och böra utföras vid träforskningsinstitutets

egna laboratorier, i första hand vid den föreslagna allmänna analysavdelningen.

Den bränsletekniska försöksstationens analyslaboratorium kommer

å andra sidan att vara utrustat för sådana speciella arbeten som bränslevärdebestämning,

elemantaranalys, fischeranalys, oljeprov etc.

Samarbetet mellan de bägge anstalterna i forskningsfrågor torde i främsta

rummet komma att gälla problem på träkolmngens område samt vid sidan

därav bland annat torrdestillation av cellulosaavfallslutarnas organiska substans.

Några hinder av organisatorisk eller annan art föreligga icke för detta

samarbete och man torde kunna hävda, att kolningsforskningen härigenom

på ett ändamålsenligt sätt infogas i sitt naturliga sammanhang med såväl de

träkemiska som de bränslekemiska och bränsletekniska forskningsområdena.

I vad angår frågan om samordnande av forskningsverksamheten med undervisningen

och utbildningen av ingenjörer och forskare på kolningsområdet

vill utredningen erinra om att försöksstationen enligt föreliggande organisationsplan

på ungefär samma sätt som träforskningsinstitutet torde komma

att stå öppen för såväl examensarbetare som licentiat- och doktorsaspiranter

vid de tekniska högskolorna. Det vore enligt utredningens mening önskvärt,

att någon av träforskningsinstitutets eller kolningslaboratoriets befattningshavare

på sätt som tidigare föreslagits bleve anknuten till högskolan som

speciallärare t. ex. i ämnet kolningskemi, varigenom ett föreliggande behov

av specialundervisning på hithörande område skulle kunna tillfredsställas.

Yttranden.

Skogsstyrelsen vill rikta uppmärksamheten på att åtminstone i någon mån

— förutom en samverkan med skogsförsöksanstalten, vilken är självfallen —

en samverkan med skogshögskolan kan hava sitt värde genom att bereda

direkt kontakt mellan forskare vid institutet å ena sidan samt högskolans

lärare å den andra i ämnen av skogligt intresse ävensom genom att stimulera

till utförande av specialarbeten vid försöksanstalten och högskolan i skogsproduktiva

eller teknologiska frågor av särskild betydelse för

ningen. I överensstämmelse härmed anser skogsstyrelsen det sålunda vara

önskvärt, att ifrågavarande forskare bereda sig tillfälle att för här åsyftade

kategorier redogöra för sådana arbetsresultat, som lämpa sig härför, och att

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

samverkan även i andra tjänliga former vidmakthålles. Detta gäller kanske

särskilt i fråga örn sågning, kolning o. dyl. Icke minst för den starka inbördes

gemenskapen institutionerna emellan, vilken manifesterar sig i samma allmänna

målsättning, nämligen i förkovran av skogsnäringen till båtnad för

folkförsörjningen, bör ett samgående kunna bliva till nytta.

1936 års skogsntredning anser, att bestämmelse bör införas därom, att av

institutets styrelse verkställda utnämningar skola underställas Kungl. Majit

för fastställelse. En sådan bestämmelse torde vara ägnad att göra berörda

tjänster mer eftersträvade.

Handelskammaren i Karlstad understryker önskvärdheten av alt professurer

i pappersteknik och Iräteknik inrättas vid tekniska högskolan och att dessa

kombineras med chefskapet för motsvarande avdelningar vid träforskningsinstitutet

på samma sätt som i fråga om professuren i cellulosateknik och

träkemi.

Handelskammaren i Gävle framför betänkligheter mot att forskningsarbetets

ledare vid träforskningsinstitutet betungas med undervisningsskyldighet

samt understryker angelägenheten av att forskarna uppmuntras genom rikligt

tilltagna stipendier. ,

Handelskammaren i Sundsvall ifrågasätter örn icke den föreslagna styresmannen

borde tillerkännas större befogenheter bl. a. genom att han blir självskriven

ledamot av institutets föreståndarekollegium och genom att avdelningschefernas

föredragning inför styrelsen inskränkes till rent vetenskapliga

och tekniska frågor. Handelskammaren föreslår vidare, att jämsides med

byggandet av det föreslagna institutet åtgärder måtte vidtagas för utökande

av personalen vid de redan befintliga laboratorierna vid tekniska högskolans

institut för cellulosateknik och träkemi och vid statens provningsanstalts trätekniska

laboratorium för att därigenom underlätta rekryteringen av lämplig

forskningspersonal för det blivande institutet.

Handelskammaren i Luleå framhåller likaledes betydelsen av alt ett liknande

samarbete, som avsetts skola äga rum mellan institutet och tekniska

högskolan i Stockholm, kommer till stånd med skogshögskolan, dess lärare

och elever.

Sveriges kemiska industrikontor framhåller, alt det synes kemikontoret som

örn den träkemiska forskningsavdelningen icke erhållit den storleksgrad inom

organisationen, som denna utomordentligt viktiga avdelning förtjänar. Då

det är uteslutet, att en och samma person kan behärska hela det träkemiska

området, å ena sidan det cellulosakemiska, å andra sidan torrdestillationcn

och alla dess produkter, borde dessa båda avdelningar ledas av var sin avdelningschef,

enligt kontorets mening helst av forskare, som äga industriell

erfarenhet och kunna bedöma problemen även ur nyttosynpunkt. Men dylika

personer kunna självfallet icke erhållas till de i personalplanen angivna arvodena

(såsom de sakkunniga även framhållit) utan lönetillägg från industriens

sida måste tagas i anspråk. De sakkunniga lia tydligen avsett, att styresmannen

skulle vara den högst kvalificerade och en industriellt erfaren

person, en slags direktör för hela institutet och avsedd att förmedla samarbetet

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S4.

47

mellan detta och industrien. A andra sidan hade kunnat tänkas, att avdelningscheferna

erhållit denna funktion: högt kvalificerade och industriellt

erfarna personer samt förmedlare mellan institutet och industrien. Under alla

omständigheter böra de enskilda forskarna lämnas största möjliga frihet i

arbetet. En förklaring till berörda behandling av träkemien synes vara, att

de sakkunniga förutsatt, att torrdestillationsproblemen, i huvudsak för undvikande

av dubblering, skulle liksom hittills behandlas av det under järnkontoret

och ingenjörsvetenskapsakademien arbetande kolningslaboratoriet.

De sakkunniga föreslå också ett intimt samarbete mellan kolningslaboratoriet,

den träkemiska avdelningen och den bränsletekniska försöksstationen. Det är

klart och enbart önskvärt, att bästa och intimaste samarbete kommer att äga

rum mellan de olika forskningsinstitutionerna och att större eller dyrbarare

apparaturer kunna användas av dem alla; dock bör den viktigare apparaturen

dubbleras, emedan ett allt för långt gående hälftenbruk skulle leda

till tidsförlust och andra svårigheter. Av största vikt är, att en för vårt land

och skogsproduktforskningen så viktig gren som torrdestillationen jämte tjärtillverkningen

och dess biprodukter erhåller ökade resurser, och detta torde

måhända vinnas bäst genom att kolningslaboratoriet herodes väl tilltagen

plats inom den bränsletekniska försöksstationen och möjligheter för vidare

utveckling.

Kommerskollegium erinrar, i anslutning till vad handelskammaren i Luleå

anfört, om behovet av samverkan ej endast med tekniska högskolan utan också

med de båda statliga institutionerna på skogsforskningens område, skogshögskolan

och statens skogsförsöksanstalt. Kollegium instämmer i de av Sveriges

kemiska industrikontor framförda allmänna synpunkterna på den betydelse

torrdestillationsproblemen lia vid sidan av de cellulosakemiska forskningsuppgifterna.

Den av utredningen föreslagna uppdelningen av forskningsarbetet

rörande hithörande problem på träkolningens område på träforskningsinstitutets

träkemiska avdelning och den under ingenjörsvetenskapsakademien

närmast hörande bränsletekniska försöksstationen torde emellertid kunna godtagas.

Kanslern för rikets universitet utgår ifrån, att även licentiander och doktorander

vid de akademiska läroanstalterna, vilka äro sysselsatta med undersökningar

som kunna anses falla inom skogsproduktforskningen, skola i likhet

med motsvarande studerande vid de tekniska högskolorna i mån av utrymme

få tillfälle att inom träforskningsinstitutet och centrallaboratorierna utföra

sagda undersökningar.

Tekniska högskolans i Stockholm lärarkollegium anser, alt den i personalplanen

omnämnde chefsanalytikern i lönehänseende bör jämställas med övriga

avdelningschefer. Härigenom skulle visserligen personalplanens lönesumma

något överskridas, men detta skulle kunna undvikas därigenom, att

summan av assistentarvoden minskas med motsvarande belopp, varvid minskningen

kan tänkas kompenserad av analysavgifter, som komma ali tillföras

avdelningen genom utförandet mot avgift av analyser för institutet utomstående

uppdragsgivare. Vidare bör bestämmas, vem som skall vara ord
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

förande i föreståndarekollegiet, förslagsvis den medlem av kollegiet, som detsamma

självt för viss tid utser.

Styrelsen för tekniska högskolan framhåller, alt den allmänna analysavdelningen

icke är avsedd att vara en med övriga avdelningar jämbördig forskningsavdelning

utan en hjälpavdelning för hela institutet. Ledamoten Enström

har i särskilt yttrande, med anledning av vad lärarkollegiet anfört, framhållit

. att det syntes stå i direkt strid med statsmakternas avsikter vid inrättandet av

statens provningsanstalt, om ifrågavarande eller andra forskningsinstitut finge

bedriva yrkesmässig provnings-(analys-) verksamhet.

Sveriges industriförbund framhåller, att det vore av värde för stärkande av

kontakten mellan industrien och det föreslagna institutet, att till dettas styresman

utsåges en person med mångsidig erfarenhet från träförädlingsindustrierna,

och uttrycker förhoppningen, att en anknytning mellan institutet och

tekniska högskolan, liknande den som enligt förslaget skulle komma till stånd

på det träkemiska forskningsområdet, även måtte realiseras för institutets

trätekniska och papperstekniska avdelningar i samband med upprättande av

professurer i motsvarande undervisningsämnen.

Sveriges skogsägareförbund föreslår, att institutets styrelse bör träda i förbindelse

med styrelsen för skogshögskolan och skogsförsöksanstalten i syfte

att samarbete, överläggningar örn arbetsprogrammens utformning m. m. må

bringas till stånd mellan den vetenskapligt skolade personalen vid de tre

institutionerna.

departement- Utredningens i det föregående återgivna organisationsplan och kostnadschefen.

beräkning är av intresse i detta sammanhang främst från den synpunkten,

alt den är avsedd att ligga till grund för statens ekonomiska årsbidrag till

träforskningsinstitutets verksamhet efter full utbyggnad och i normal omfattning.

Med organisationsplanen avses alltså icke att fastställa den blivande

organisationen i alla delar. Med hänsyn härtill synes det mig icke finnas

anledning att här behandla de förslag rörande detaljer i den interna organisationen,

som framförts i en del av yttrandena, men jag förutsätter att institutets

ledning uppmärksammar de synpunkter, som sålunda kommit till

uttryck.

I stort sett torde organisationsplanen och kostnadsberäkningen kunna tillstyrkas,

då det gäller att angiva den ram, inom vilken institutet kan påräkna

statens ekonomiska stöd.

Med anledning av vad som anförts i några yttranden vill jag framhålla

vikten av att institutets ledning är beredd till samverkan såväl med tekniska

högskolan som med skogshögskolan och de akademiska läroanstalterna. I

likhet nied universitetskanslern förutsätter jag, att samarbetet beträffande

de studerandes arbeten icke skall begränsas till elever vid tekniska högskolan.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 284.

49

Institutets administration, finansiering och yttre

organisation i övrigt.

De huvudprinciper, som av utredningen framförts beträffande forskningsarbetets

yttre organisation och särskilt i fråga örn samordningen av statens

och industriens insatser, kunna enligt utredningen sammanfattningsvis sägas

innebära, att statens medverkan främst bör ha till syfte att garantera upprätthållandet

av en på lång sikt och med problem av allmänt och grundläggande

intresse arbetande forskningsverksamhet, under det att industrien i

första hand bör medverka i fråga om undersökningar rörande de grundläggande

forskningsresultatens tekniska tillämplighet. Organisationen bör enligt

utredningens mening härvid vara så utformad, att de olika forskningsinstanserna

skola kunna upprätthålla ett intimt inbördes samarbete. Samtidigt

borde såväl den grundläggande som den tillämpade forskningen stå i

ständig, levande kontakt med den tekniska utvecklingen. Vid sina överväganden

i dessa frågor hade utredningen sökt åstadkomma ett förslag till yttre

organisation för det ifrågasatta forskningsinstitutet, som på bästa sätt skulle

tillgodose de angivna synpunkterna. De olika utvägar, som härvid prövats,

kunde i huvudsak inrymmas i de två alternativ, för vilka i det följande lämnas

redogörelse. Utredningen framhåller, att de båda alternativen skilja sig

i princip huvudsakligen i fråga örn det sätt, på vilket den grundläggande

forskningsverksamheten skall organiseras, och därmed följa också vissa skiljaktigheter

beträffande finansieringen av nämnda verksamhet. Däremot vore

i båda alternativen centrallaboratorierna administrerade på samma sätt genom

de industriella branschorganisationerna. Byggnaden för centrallaboratorierna,

vilken skulle uppföras i anslutning till byggnaden för institutets

forskningsavdelningar, skulle bekostas av staten, varvid emellertid hyra, motsvarande

i’änta och amortering av byggnadskostnaden, skulle erläggas av vederbörande

industriella organisationer. Dessa skulle ävenledes i bägge alternativen

bekosta utrustning och drift av centrallaboratorierna.

Utredningen anför härefter beträffande alternativ I:

Enligt detta alternativ ställes institutet och den därstädes bedrivna grundläggande

forskningsverksamheten under helt statlig regi (statens träforskningsinstitut)

. Staten skulle på egen tomt uppföra byggnad för såväl det

statliga institutet som centrallaboratorierna. Dessa senare skulle intaga en fristående

ställning i förhållande till det statliga institutet, men skulle såsom

hyresgäster vara underkastade föreskrifter beträffande de allmänna tjänster,

som institutet skulle lämna, ävensom i ordningsfrågor och dylikt.

För att nära samarbete skulle komma till stånd mellan dessa olika forskningsorgan

borde industrien erhålla en betryggande representation i institutets

styrelse. Då vidare institutets och centrallaboratoriernas lokaler enligt

förslaget skulle inrymmas i samma byggnadskomplex, torde förutsättningar

finnas för ett samordnande mellan den grundläggande och den tillämpade

forskningen.

Staten skulle i detta alternativ bära kostnaderna för del statliga institutets

byggnad och för driften av den så att säga normala grundläggande forsk -

Bihang till riksdagens protokoll 1 sami. Nr 2Si.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kunr/I. Maj:ts proposition nr 284.

ningsverksamlieten. Den för nämnda verksamhet erforderliga utrustningen

borde, enligt utredningens uppfattning, anskaffas och bekostas av industrien.

Då utredningen icke fört definitiva underhandlingar med industrien rörande

detta alternativ, kan emellertid icke bestämt utsägas, huruvida industrien

vore beredd att, såsom den förklarat beträffande alternativ II, tillmötesgå

utredningens förslag på denna punkt. I varje fall torde man kunna förvänta

att industi-ien skulle anlita det statliga institutet genom att dit förlägga

uppdrag avseende speciella forskningsarbeten av grundläggande natur,

dock med förbehållsrätt i fråga om förfogandet över forskningsresultaten,

samt även ställa medel till disposition för institutets styrelse alt, utan sådant

förbehåll, av denna användas för institutets grundläggande forskningsverksamhet.

Örn alternativ II anför utredningen:

Enligt detta alternativ skulle den grundläggande forskningsverksamheten

organiseras i form av en enskild anstalt, Svenska Trä forskningsinstitutet, vars

högsta ledning skulle handhavas av en styrelse, vari såväl staten som vederbörande

branschorganisationer skulle vara representerade.

Staten skulle — liksom i alternativ 1 — ställa tomt och byggnad till förfogande

för såväl forskningsavdelningarna som centrallaboratorierna, vilka

senare liksom i alternativ I skulle betala hyra för av dem disponerade utrymmen.

Utrustning med inventarier, maskiner och apparatur m. m. för såväl

forskningsavdelningarna som centrallaboratorierna skulle bekostas av industrien;

härom har såsom av det följande framgår villkorligt avtal träffats.

Vad driftskostnaderna beträffar skulle staten i alternativ II lämna årliga

anslag, vilka skulle ställas till förfogande för institutets styrelse att av

denna enligt en på förhand fastställd fördelningsplan användas för grundläggande

forskningsverksamhet i viss omfattning. Dessa statens årliga anslag

skulle principiellt utgå efter sådana grunder, att de bleve av samma

storleksordning som statens kostnader för driften i motsvarande omfattning

av det statliga institutet i alternativ I. Beträffande industriens medverkan

i fråga örn driftskostnaderna skulle enligt det villkorligt träffade avtalet inga

fixerade bidrag utgå till den grundläggande forskningen. Industrien skulle

i stället göra ett allmänt åtagande, enligt vilket den ansvarar för att sådana

medel ställas till verksamhetens förfogande, alt denna snarast skall kunna

utbyggas i förutsedd omfattning. De årliga anslag, som härvid skulle erfordras

till komplettering av de statliga bidragen, torde i första hand komma att avse

lönefyllnader samt komplettering av apparatur. Då industrien genom avtalet

med sitt intresse skulle bliva direkt knuten till den grundläggande forskningsverksamheten,

funnes anledning förvänta, att industrien även vid sidan av

nämnda anslag komme att anlita och stödja institutets grundläggande forskningsverksamhet.

Beträffande sin ståndpunkt till de båda alternativen anför utredningen i

fortsättningen följande:

Vid en jämförelse mellan de båda alternativen vill utredningen understryka,

att någon avgörande skillnad dem emellan icke föreligger i fråga om

storleken av de bidrag, varmed å ena sidan staten och å andra sidan industrien

medverka till institutets upprättande och verksamhetens finansiering.

Skillnaderna beröra närmast administrativa och organisatoriska frågor

beträffande den grundläggande forskningen och dennas anknytning till industrien

och den tillämpade forskningen. Alternativen böra därför i främsta

rummet bedömas med hänsyn härtill.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

51

Utredningen Ilar efter noggrant övervägande av dessa spörsmål kommit

till den uppfattningen, alt alternativ II ur många synpunkter är att föredraga.

Det må i första hand generellt framhållas, att, när det gäller forskning

rörande skogens produkter och deras användning, även de grundläggande

problemen lia direkt syftning till de industriella tillämpningsmöjligheterna.

1 dessa avseenden föreligger en viss skillnad vid jämförelse med t. ex. den

skogliga forskningen. Därest den grundläggande forskningen rörande skogens

produkter förlägges till ett statligt institut, torde uppenbar risk föreligga, att

denna forskning komme att uppfattas som uteslutande en statens angelägenhet

i motsats till den av industribranscherna vid centrallaboratorierna bedrivna

försöksverksamheten. Detta kunde lia till konsekvens, att den grundläggande

forskningen å sin sida bleve iner eller mindre avstängd från impulserna

från den tekniska utvecklingen samtidigt som det kunde befaras, att

industriens forskning å andra sidan förlorade den för ett resultatrikt utvecklingsarbete

nödvändiga kontakten med de grundläggande problemen. Utredningen

har tidigare vid upprepade tillfällen framhållit vådorna av en sådan

splittring. Genom att industrien enligt alternativ II i betydande utsträckning

medverkar till institutets tillkomst och dessutom direkt deltager i dess

administration och finansiering, torde den reella intressegemenskapen mellan

å ena sidan tekniken och industrien och å andra sidan den grundläggande

forskningen komma att befästas och fördjupas. Man synes härvid i väsentlig

män motverka risken för att den grundläggande forskningen från industriens

sida skall uppfattas såsom en från tillämpad forskning artskild verksamhet

av endast sekundärt intresse för de industriella problemen.

Man kan å andra sidan förvänta, att genom den nära kontakt, som här

skapas, även den grundläggande forskningen skall bliva delaktig av den målmedvetenhet

och organisatoriska effektivitet, sorn utmärker de industriella

driftsformerna, samtidigt som den genom de fasta statliga bidragen skulle garanteras

frihet i ämnesvalet, arbetsro och möjlighet att planera på lång sikt.

Det torde vidare vara uppenbart, att genom den i alternativ II föreslagna

organisationsformen bättre förutsättningar än i alternativ I skapas för samarbete

mellan forskningsavdelningarna och centrallaboratorierna. Utredningen

vill bland annat framhålla fördelen av att i alternativ II all personal, såväl

vid själva institutet som vid de anknutna centrallaboratorierna, kan anställas

enligt samma grunder, vilket är ägnat icke blott att underlätta det nämnda

samarbetet utan även att medge en smidigare och effektivare behandling av

personal- och anställningsfrågor överhuvudtaget.

Det må ytterligare anföras, att man vid upprättande av det i alternativ II

föreslagna fristående institutet torde bliva mindre bunden av en på förhand

i detalj fastställd organisation än vad fallet skulle vara i fråga örn en helstatlig

anstalt. Det synes i ett fall som detta, där delvis nya principer för organisation

av forskningsverksamhet komma till uttryck, vara av väsentlig betydelse,

alt största möjliga utrymme finnes för efterhandsjusteringar av arbetsformerna

på sätt, som erfarenheten visar vara påkallat. Speciellt i verksamhetens

första skede torde en viss frihet i fråga örn organisationsformerna

innebära en stor fördel. Dessa kunna under verksamhetens gång successivt

fastställas i sina olika detaljer genom av institutets styrelse utfärdade kompletterande

instruktioner.

Bland invändningar som kunna riktas mot alternativ II tiar särskilt anförts,

alt den grundläggande forskningen måste planeras på lång sikt och därför

fordrar stabilare arbetsvillkor än vad den industriella regin kan medgiva och

att denna forskning därför borde bedrivas i statlig regi. Enligt utredningens

mening synes emellertid denna fråga kunna på eli lulli tillfredsställande sätt

lösas även enligt alternativ II, därigenom all institutet, på samma sätt som

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S4.

vid helstatlig drift, erhåller fasta årliga anslag från staten, varigenom kan

garanteras upprätthållande av grundläggande forskningsverksamhet i bestämd

omfattning. Man behöver icke heller, enligt utredningens uppfattning,

befara, att den grundläggande forskningen genom sin nära kontakt med industrien

skulle bli på olämpligt sätt bunden vid tillfälliga, av aktuella driftsförhållanden

inom industrierna förorsakade problemställningar och därigenom

förlora den frihet i ämnesvalet, som är önskvärd för att forskningen

skall kunna gå på djupet samt bli av nyskapande karaktär. De tillämpade

problemen komma att koncentreras till centrallaboratorierna, och den grundläggande

forskningens frihet garanteras enligt alldeles samma riktlinjer som i

alternativ I, därigenom att forskningsprogrammen för institutet sammanställas

självständigt av vederbörande avdelningschefer och fastställas av institutets

styrelse.

Vad beträffar förhållandet mellan forskningen och den tekniska undervisningen

på området synes detsamma, liksom även institutets medverkan i

övrigt till utbildning av forskare, icke i nämnvärd grad påverkas av vdketdera

alternativet man väljer. Förutsättningarna för ordnande av dessa frågor

enligt de riktlinjer, som förut angivits för institutets förhållande till tekniska

högskolan, förbli reellt sett desamma såväl beträffande anknytandet av

institutets ledande forskare såsom lärare vid tekniska högskolan som i fråga

om möjligheterna för högskolans elever att utföra examens- eller studiearbeten

vid institutet etc. Institutets mera omedelbara kontakt med näringslivet

i alternativ II torde även i dessa avseenden innebära bestämda fördelar.

Utredningen påpekar i detta sammanhang, att institutet, även om den

statliga organisationsformen väljes, under alla förhållanden måste tänkas underställd

annan styrelse än tekniska högskolans. Högskolans styrelse, som är

tillsatt från helt andra utgångspunkter än dem, vilka böra gälla vid val av

styrelse för ifrågavarande institut, kan uppenbarligen icke förväntas besitta

den särskilda sakkunskap inom skogsproduktområdet, som är nödvändig för

ledandet av ett specialinstitut av här ifrågasatt slag. Här föreligger en grundväsende

skillnad vid jämförelse med t. ex. skogshögskolan och skogsförsöksanstalten,

vilka bägge institutioner äro verksamma inom samma speciella

område och därför lia kunnat underställas samma styrelse.

Med stöd av det anförda har utredningen kommit till den slutsatsen, att

för ordnande av forskningsverksamhetens yttre organisation alternativet II

är att föredraga. Då genomförandet härav måste förutsätta avslutande av

ett avtal mellan staten å ena sidan och vederbörande industriella branschorganisationer

å den andra, har utredningen inlett förhandlingar med representanter

för nämnda organisationer, nämligen Svenska cellulosaföreningen,

Svenska pappersbruksföreningen, Svenska plywoodfabrikanternas förening,

Svenska trämasseföreningen, Svenska trävaruexportföreningen och Svenska

wallboardfabrikanternas förening.

Enligt överenskommelse, som träffats vid dessa förhandlingar, skola vederbörande

branschorganisationer bilda en stiftelse, kallad Stiftelsen Svensk

Träforskning, med uppgift att å organisationernas vägnar med Kungl. Majit

teckna avtal angående upprättande och drivande av ett träforskningsinstitut,

varvid stiftelsen svarar för fullgörandet av de åtaganden, som enligt avtalet

ankomma på industrien.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

53

Förslag till avtal mellan Kungl. Majit och stiftelsen, vilket

nämnda organisationer anslutit sig till och underskrivit i egenskap av stiftelsens

stiftare, har bilagts betänkandet. Till detta avtal äro fogade stadgar för

Svenska Träforskningsinstitutet, vilka för att vara gällande skola fastställas

av Kungl. Majit och icke skola kunna ändras annat än genom överenskommelse

mellan Kungl. Majit och stiftelsen.

Avtalsförslaget torde jämte förslaget till stadgar såsom bilaga få fogas till

statsrådsprotokollet.

I anslutning till avtalsförslaget anför utredningen bland annat:

De totala kostnaderna för institutets och centrallaboratoriernas

byggnader inklusive fast inredning och installationer ha beräknats uppgå

till 1,700,000 kronor. Enligt avtalsförslaget åtager sig staten att ställa tomt

till förfogande samt att bestrida kostnaderna för och genom byggnadsstyrelsen

ombesörja byggnadernas uppförande. Centrallaboratoriernas lokaler, vilka

liksom byggnaderna i övrigt skola vara statsverkets egendom, ställas härvid

till industriens (stiftelsens) disposition mot gäldande av årlig hyra. Denna

skall beräknas på den andel av angivna byggnadskostnader, som belöper på

centrallaboratorierna, och skall enligt förslaget utgå med 6 procent av ifrågavarande

kostnader.

Enligt den tidigare citerade kalkylen beräknas centrallaboratoriernas andel

i byggnadskostnaderna uppgå till avrundat 470,000 kronor. De byggnadskostnader,

som av staten härutöver investeras och för vilka hyra icke skall

utgå, kunna således beräknas uppgå till cirka 1,230,000 kronor.

Vid bedömande av industriens insats i fråga örn byggnadskostnaderna bör

man vidare taga hänsyn till följande omständigheter.

Enligt gällande avtal mellan tekniska högskolan i Stockholm och svenska

cellulosaföreningen av den 16 juni 1928 rörande bland annat den av industrien

donerade byggnaden för den cellulosatekniska institutionen skola, i det

fall Kungl. -Majit önskar taga i anspråk de av Cellulosaindustriens centrallaboratorium

i nämnda byggnad disponerade utrymmena, likvärdiga utrymmen

av Kungl. Majit ställas till svenska cellulosaföreningens förfogande inom

annan byggnad i närheten av tekniska högskolan. Då enligt föreliggande

förslag Cellulosaindustriens centrallaboratorium skall överflytta sin verksamhet

till lokaler inom det nya institutet, kan alltså svenska cellulosaföreningen

göra anspråk på att utrymmen motsvarande dem, som nu disponeras av föreningen,

härvid skola ställas till dess förfogande utan hyresersättning. Detta

innebär, att den donerande industrien skulle lia rätt att räkna sig till godo

värdet av nu disponerade utrymmen vid bestämmande av hyran för de i

anslutning till institutet inrättade nya lokalerna för centrallaboratorierna.

Nämnda värde har av tillkallad sakkunnig uppskattats till avrundat 170,000

kronor, inklusive fast inredning och installationer. Vid utredningens förhandlingar

med industriens representanter lia dessa emellertid biträtt ett förslag, att

industrien skulle avstå från nämnda avdrag. Detta har ansetts innebära, att

industrien i samband med institutets uppförande lämnar eli motsvarande belopp

såsom bidrag till kostnaderna för institutets trätekniska avdelning. Detta

bidrag skulle sålunda utgöra en motsvarighet lill de donationer, som lidigare,

enligt nyssnämnda avtal av den 16 juni 1928, lämnats vid uppförandet

av den nuvarande cellulosainstitutionen.

För att få eif ridt uttryck för industriens insats i fråga örn byggnadskostnaderna

bör härtill ytterligare läggas värdet av de lokaler, som för

närvarande disponeras av tekniska högskolans träkemiska institution och

vilkas uppförande jämväl bekostats av industrien. De ursprungliga bygg
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

nadskostnaderna för samtliga de lokaler (centrallaboratoriet och institutionen),

som av industrien donerats för träkemisk forskning och undervisning

och vilka i samband nied institutets upprättande kunna tagas i anspråk

av tekniska högskolan för annat ändamål, uppgingo till cirka 270,000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för den utrustning i avseende

på möbler, övrig lös inredning, laboratorieinstrument, apparatur och dylikt,

som kan förutsättas bliva regelbundet använd vid institutets och centrallaboratoriernas

arbeten eller som i övrigt är av den vikt för verksamheten,

att den redan från början bör finnas tillgänglig, lia preliminärt beräknats

uppgå till omkring 670,000 kronor.

Utrustningen av de av stiftelsen självständigt drivna centrallaboratorierna

bör givetvis bekostas av stiftelsen. Avtalsförslaget innebär, att stiftelsen

likaledes anskaffar och bekostar själva institutets utrustning ävensom i forsättningen

svarar för dennas förnyelse. Utrustningen skall härvid förbliva i

stiftelsens ägo. Det har ansetts skäligt och lämpligt, att stiftelsen genom bekostande

av utrustningen lämnar eli engångsbidrag i samband med institutets

upprättande.

Den till avtalsförslaget fogade kostnadsplanen beträffande den i första

hand erforderliga utrustningen avser främst att fastslå storleksordningen av

de belopp, man här räknar med, ävensom kostnadernas fördelning mellan

institutets olika avdelningar och centrallaboratorierna. Däremot kan beräkningen

icke anses vara i detalj bindande för stiftelsen i vad avser de enskilda

kostnadsposterna, utan förskjutningar mellan dessa böra givetvis kunna

vidtagas.

Den vid tekniska högskolans träkemiska institution befintliga inredningen

och laboratorieutrustningen bör (liksom utrustningen vid Cellulosaindustriens

centrallaboratorium) överflyttas till institutet. Denna utrustning har icke

inräknats i nämnda kostnadskalkyler.

Beträffande fördelningen av driftskostnaderna skulle enligt

avtalsförslaget staten förbinda sig att genom årliga anslag till institutet

medverka till upprätthållande av den grundläggande forskningsverksamheten

i den omfattning, som angivits motsvara ett normalt ianspråktagande av institutets

resurser. Statens bidrag skola härvid omfatta löner till den av institutet

anställda personalen samt med dennas verksamhet förbundna direkta

driftsutgifter ävensom allmänna omkostnader för byggnadernas uppvärmning,

underhåll etc. Till grund för beräkning av de statliga anslagen skola

läggas tidigare angivna personalförteckning och kostnadsplaner. Statsbidragen

utgå härvid efter den regeln, att staten till anställd i viss tjänsteställning

betalar det lönebidrag, som framgår av nämnda personalförteckning, vid

full utbyggnad av verksamheten i förutsedd omfattning 231,000 kronor per

år, vartill komma rörligt tillägg och kristillägg, beräknade enligt de grunder,

som gälla för tjänstemän vid statens nyreglerade verk. till ett belopp vid nu

rådande indexläge av omkring 60,000 kronor per år. Vidare tillkomma kostnader

med 10,000—15,000 kronor för pensionering genom anslutning till

Svenska personalpensionskassans normalplan av de i personalförteckningen

angivna befattningshavare, till vilka, enligt bedömande av institutets styrelse,

pension bör utgå. Bidragen till pensionskostnaderna skola härvid beräknas

på de grundbelopp, som motsvara de i personalförteckningen angivna statliga

lönebidragen.

Det torde i detta sammanhang böra klargöras, att styrelsens befogenhet

att antaga befattningshavare vid institutet och därvid fastställa anställningsvillkor

och löner även gäller de befattningshavare, till vilkas löner utgå statliga

bidrag enligt personalplanen. Det bör alltså vara styrelsen obetaget att

till nämnda befattningshavare utbetala de lönetillägg utöver de statliga löne
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

55

bidragen, som den i förekommande fall anser lämpligt och vartill medel i

annan ordning stå till förfogande. De statliga anslagen till institutets verksamhet

medföra härvid alltså icke någon inskränkning av styrelsens handlingsfrihet

i vad avser ordnandet av institutets personalfrågor.

Vad särskilt angår det upptagna lönebeloppet för styresmannen vill utredningen

framhålla, att detta — hortsett från rörligt tillägg och kristillägg

— bör betraktas som ett maximibidrag från statens sida. Det verkliga bidraget

bör anpassas efter den ställning styresmannen enligt styrelsens beslut

kommer att intaga inom institutet samt de arbetsuppgifter och det ansvar,

som åläggas honom.

Statens anslag till direkta driftsutgifter beräknas enligt kostnadsplanen

uppgå till 115,000 kronor vid full utbyggnad av verksamheten. Hithörande

anslag böra, för det fall den allmänna prisnivån under avtalets giltighetstid

avsevärt ändras, justeras så att de motsvara de realbelopp, som uttryckta

i nuvarande dagspriser (januari 1942) angivas i nämnda kostnadsplan.

Statens anslag till allmänna omkostnader för uppvärmning, belysning och

städning uppgå enligt kostnadsplanen till 24,000 kronor. Häri inräknas icke

de omkostnader, som belöpa sig på av tekniska högskolan disponerade utrymmen,

vilka skola debiteras högskolan. Kostnaderna för invändigt underhåll

av samtliga lokaler med undantag av centrallaboratorierna samt för utvändigt

underhåll av institutsbyggnaden i dess helhet ävensom skötsel av

gräsmattor, planteringar o. s. v. lia uppskattningsvis beräknats till 12,000—

25,000 kronor per år. De sålunda angivna årliga statsbidragen för allmänna

omkostnader skola för varje år utgå med belopp motsvarande de verkliga

utgifter, som under året uppstått för nämnda ändamål.

Man torde få utgå från att institutets verksamhet med avseende på grundläggande

forskning och administration icke omedelbart efter det institutet

är färdigt att tagas i bruk kan uppnå den omfattning, som motsvaras av personalplanen.

Statens bidragsskyldighet i avseende på löner till institutets befattningshavare

inträder i den mån motsvarande personal anställts vid institutet.

Anslagen för direkta driftsutgifter skola likaledes beräknas i relation

lill den under året anställda staben av forskare och administrativ personal.

För det fall de under året utgående statliga löneanslagen sålunda blott utgöra

en viss andel av den i personalförteckningen vid full utbyggnad av verksamheten

förutsedda lönesumman, skola anslagen för driftsutgifter samtidigt

avpassas så, att de utgöra en motsvarande andel av det i kostnadsplanen

angivna beloppet. De statliga bidragen komma alltså ständigt att stå i direkt

proportion till den grundläggande forskningsverksamhetens (respektive administrationens)

verkliga omfattning.

Stiftelsens åtaganden i fråga örn driftskostnader gälla generellt alla på verksamheten

belöpande kostnader, som icke täckas genom de bidrag, vilka enligt

det föregående skola lämnas av Kungl. Maj:!. Stiftelsen åtager sig sålunda

att. lill komplettering av de statliga bidragen, ställa sådana medel till

förfogande för institutets allmänna forskningsverksamhet, att denna verksamhet

snarast möjligt skall kunna utbyggas i den omfattning, som motsvarar

de i personalförteckning och omkostnadsplaner angivna beräkningsgrunderna

för de statliga bidragen. Dessa stiftelsens bidrag lill den allmänna forskningsverksamheten

komma, såsom tidigare berörts, huvudsakligen alt avse

dels de lönetillägg utöver de statliga anslagsbeloppen, som i särskilda fall

kunna befinnas önskvärda, och dels anskaffande och komplettering av apparaturen.

Stiftelsen förbinder sig vidare alt bestrida samtliga utgifter för centrallaboratoriernas

verksamhet (såväl direkta driftsutgifter såsom löner, materialkostnader,

nyanskaffning av apparatur o. s. v., sorn även allmänna örn
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

kostnader i fråga om uppvärmning, belysning etc., dock med undantag av

byggnadernas utvändiga underhåll) och ansvarar härvid för att verksamheten

bedrives i en omfattning, som motsvarar ett tillfredsställande utnyttjande

av de till disposition ställda utrymmena.

I fråga om de årliga kostnaderna för forskningsverksamheten har sålunda

stiftelsen, utöver tidigare omnämnd hyra för centrallaboratorierna, icke

bundits vid något fixt bidragsbelopp. Det torde under alla omständigheter

ställa sig synnerligen vanskligt att på förhand uppgiva bestämda årliga

driftskostnader, som beräknas motsvara ett rimligt ianspråktagande av de

för institutet planerade resurserna. En verkställd förhandsuppskattning har

givit vid handen, att en full utbyggnad av verksamheten i den förutsedda

omfattningen kan förväntas kräva totala årliga bidrag från stiftelsen av i

runt tal 300,000—450,000 kronor, varav 20—25 procent för den grundläggande

forskningen vid institutet och återstoden för centrallaboratoriernas verksamhet.

1 dessa belopp äro icke inräknade hyra för centrallaboratorierna och

ej heller kostnaderna för nyanskaffandet av dyrbarare apparatur vid institutet

respektive centrallaboratorierna. För sistnämnda kostnader, vilka sannolikt

komma att variera inom mycket vida gränser, torde anslag från täll

till fall få beslutas vid sidan av de löpande driftsmedlen.

En preliminär uppskattning, som avser att med utgångspunkt från de

planerade lokalutrymmena etc. fastställa en normal budget, måste alltså

under alla förhållanden bliva mycket ungefärlig. Speciellt gäller detta den

tillämpade forskningen, där driftsutgiftema till icke ringa del förorsakas

av tillfälliga men relativt dyrbara apparatförsök. Att fixera industriernas

framtida medverkan i forskningsverksamheten genom fastställandet under

preliminära förhandlingar av ett dylikt belopp, som i så fall blott skulle

kunna avse ett minimibelopp, synes därför innebära ett betydande osäkerhetsmoment

och torde även vara ägnat att på olämpligt sätt fastlåsa utvecklingen.

Det torde då ur många synpunkter vara lämpligare att giva

stiftelsens åtaganden en sådan innebörd, att dessa direkt ge uttryck för vad

man här åsyftar, nämligen att stiftelsen generellt skall ansvara för verksamhetens

utbyggnad i sådan omfattning att de planerade resurserna bli väl utnyttjade.

Det väsentliga är, att den fasta grundval, som bildas av den statligt

understödda grundläggande forskningsverksamheten, genom industriens medverkan

utvidgas och erhåller sin naturliga påbyggnad i form av en teknisk

tillämpningsforskning, i första hand i den omfattning som de planerade resurserna

medgiva. Verksamheten bör därutöver successivt kunna utbyggas

genom fri anpassning till de skiftande krav, som föranledas av teknikens och

industriens framtida utveckling. De allmänna åtaganden stiftelsen gjort i

dessa avseenden synas utgöra en garanti för att träförädlingsindustrien är

beredd icke blott att ställa vissa penningmedel till förfogande utan även att

genom ett aktivt och intresserat samarbete medverka till och ansvara för

forskningsverksamhetens bestånd och utveckling.

Enligt avtalsförslaget, fortsätter utredningen, skulle sålunda statens och industriens

bidrag till täckande av de årliga kostnaderna för institutets och de

anknutna centrallaboratoriernas verksamhet sammanfattningsvis fördela sig

sålunda:

Statens bidrag beräknas, vid full utbyggnad i förutsedd omfattning av

den grundläggande forskningsverksamheten, uppgå till (efter avdrag folden

av stiftelsen erlagda hyran av 28,000 kronor per år) i runt tal 420,000

—440,000 kronor per år.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

57

Stiftelsens bidrag beräknas, med ledning av de ungefärliga beräkningar

som kunna göras på nuvarande stadium, utgöras av dels hyra för dispositionen

av centrallaboratoriernas lokaler, omkring 28,000 kronor per år, och dels

driftsmedel i övrigt, beräknade till cirka 300,000—450,000 kronor, vari ingå

såväl kostnaderna för centrallaboratoriernas verksamhet som vissa kompletterande

bidrag till institutets grundlägggande forskningsverksamhet vid sidan

av de statliga anslagen. Härutöver tillkomma för stiftelsens del bidrag för

bestridande av kostnaderna för anskaffning och successiv komplettering av

instrument och apparatur. Nämnda belopp hänföra sig, liksom de angivna

statliga bidragen, till verksamhet av en omfattning som motsvarar ett normalt

ianspråktagande av institutets och centrallaboratoriernas resurser.

Utredningen anför vidare:

Fastheten av de av stiftelsen ingångna förbindelserna är icke av den

art, att de till stiftelsen anslutna organisationerna eller i sista hand dessas

medlemmar kunna göras ekonomiskt ansvariga en för alla och alla för

en. Det har icke ansetts vare sig möjligt eller nödvändigt att söka få till

stånd förbindelse, genom vilka laga åtgärder skulle kunna vidtagas mot

de enskilda företagen, därest avtalet icke uppfylles. En första förutsättning

för avtalets ingående är industriens klart manifesterade intresse för forskningen

och villighet att deltaga. Detta utgör överhuvudtaget den grund,

på vilken hela verksamheten ytterst bygger, och det torde få anses vara

otänkbart att verksamheten, i det fall industrien skulle förlora intresset

därför, skulle med framgång kunna fortsätta medelst avgifter, som genom

rättsliga åtgärder avtvingades de enskilda företagen. Det har därför ansetts

vara icke blott tillfyllest som garanti för industriens åtaganden utan även

av väsentlig betydelse för den kommande forskningsverksamhetens effektiva

bedrivande, att den församlade träförädlingsindustrien, såsom här

sker, sätter sitt forskningsintresse och sin samarbetsvilja och även i viss

mån sin prestige i pant för avtalets fullgörande.

I detta sammanhang må påpekas, att de enskilda företagen teoretiskt ha

möjligheten att framdeles undandraga sig sina åtaganden gentemot stiftelsen

genom att utgå ur organisationen. Skulle sådant utträde ske, blir följden

att de kvarstående företagen få sina andelar i motsvarande mån ökade.

Frågan är därför i första hand en intern angelägenhet för stiftelsen. Vederbörande

organisationsstyrelser, vilka bilda stiftelsen, ha givetvis haft sin

uppmärksamhet riktad på delta spörsmål men lia samtliga ansett riskerna

i nämnda avseende vara mycket ringa.

För att vara på den säkra sidan vid alla eventualiteter har i § 12 införts

en bestämmelse, att Kungl. Maj:t skall vara berättigad att uppsäga avtalet

med ett års varsel, om stiftelsen skulle brista i uppfyllandet av sina förpliktelser.

Med hänsyn till det anförda samt till att industrien investerar betydande

belopp i institutets utrustning framstår en dylik utveckling såsom

ytterst osannolik.

I övrigt torde beträffande avtalet endast behöva tilläggas, att dess ikraftträdande

förutsätter, att branschorganisationerna, sedan vid ordinarie möten

innevarande vår erforderliga stadgeändringar m. m. genomförts, gentemot

stiftelsen ikläda sig de föidiindelser, som erfordras och som kunna av

staten godkännas. Dessutom gäller, alt Kungl. Maj:t skall lia godkänt avtalet

genom beslut, meddelat före den 1 juli 1942.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Förslaget till stadgar för institutet ansluter sig till det framlagda

förslaget beträffande verksamhetens inre organisation, för vilken redogörelse

lämnats i det föregående. Utredningen anför om stadgeförslaget ytterligare

bland annat:

Institutets styrelse skall bestå av ordförande och tio ledamöter, varav

ordföranden samt fem ledamöter skola utses av Kungl. Majit samt fem

ledamöter av träförädlingsindustriernas branschorganisationer. De av

Kungl. Majit utsedda ledamöterna torde lämpligen böra representera skogsförsöksanstalten,

det i betänkandet nr I föreslagna statens tekniska forskningsråd,

ingenjörsvetenskapsakademien samt den tekniska och vetenskapliga

forskningen respektive undervisningen. Industriens representanter å andra

sidan böra företräda träförädlingsindustriernas olika branscher, i första hand

trävaruindustri, cellulosaindustri, pappersindustri, wallboardindustri och

eventuellt även kolningsindustri.

Förenandet av professuren i träkemi med befattningen som chef för

institutets träkemiska avdelning förutsätter givetvis i första hand överenskommelse

med professurens nuvarande innehavare. För att icke tvivel skall

kunna uppstå angående huru denna fråga i framtiden skall ordnas, har i

stadgarna för institutet införts bestämmelse, enligt vilken denna anknytning

göres obligatorisk. Detta innebär närmast, att institutet till chef för nämnda

avdelning skall utse innehavaren av den träkemiska professuren. Bestämmelsen

i fråga förutsätter att vid återbesättande av professuren sådan

ändring vidtages i fullmakten, att innehavaren samtidigt skall vara skyldig

åtaga sig befattningen som chef för institutets Iräkemiska avdelning.

Räkenskaper för den del av institutets verksamhet, till vilken enligt avtalet

bidrag av statsmedel skola utgå, d. v. s. den på allmänt program utförda

forskningsverksamheten samt administrativa göromål, skola för varje budgetår

upprättas före utgången av augusti månad. Revision av nämnda

räkenskaper utövas av tvenne revisorer, av vilka den ene utses av Kungl.

Majit och den andre av stiftelsen Svensk Träforskning. Av revisionsberättelsen

skall ett exemplar ingivas till Kungl. Majit och ett till nämnda stiftelse.

Institutet skall årligen före utgången av september månad såväl till

Kungl. Majit som till stiftelsen Svensk Träforskning avlämna redogörelse

för den allmänna forskningsverksamheten under det sistförflutna budgetåret.

Såsom förut nämnts förordar utredningen, att i samband med det ifrågasatta

pappersindustriens centrallaboratorium jämväl inrättas ett centrallaboratorium

för den grafiska industrien. Utredningen anför vidare härom:

De planer, som företetts av en för ändamålet inom de grafiska industrierna

tillsatt kommitté, äro ännu alltför preliminära för att kunna inarbetas i

de till förevarande betänkande fogade ritningarna och kostnadsberäkningarna

för träforskningsinstitutet eller för att kunna bilda grundval för i

avtal fixerade förbindelser rörande forskningens framtida ordnande på detta

område. Man torde emellertid kunna räkna nied att frågans behandling

inom den grafiska industriens organisationer under instundande vår skall

fortskrida så långt, att dessa före den 1 juli 1942 bliva i stånd att teckna

förbindelser, liknande dem, som ingåtts av träförädlingsindustriens branschföreningar.

Under förutsättning att så sker och då hänsyn bör tagas till

det grafiska laboratoriets utrymmen redan vid planläggande av byggnadsarbetena

för träforskningsinstitutet, synes det önskvärt, att staten för sin

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

59

del före nämnda tidpunkt beslutar, att laboratoriebyggnaden må innefatta

även de för den grafiska forskningen avsedda lokalerna. Den totala byggnadskostnaden

skulle härvid beräknas till 1,770,000 kronor i stället för

1,700,000 kronor. Denna kostnadsökning inverkar emellertid icke på medelsbehovet

för budgetåret 1942/43.

Utredningen föreslår, att för ordnande av denna fråga och under nämnda

förutsättningar beträffande den grafiska industriens förbindelser ett

tilläggsavtal före den 1 juli 1942 ingås mellan Kungl. Maj:t och stiftelsen

Svensk Träforskning, varvid Kungl. Majit åtager sig att utvidga sina förpliktelser

enligt det tidigare nämnda huvudavtalet till alt omfatta jämväl

inrättande i anslutning till institutsbyggnaden av laboratorielokaler för central

forskning inom den grafiska industrien med en nettogolvyla av högst

250 m2. Enligt tilläggsavtalet skulle stiftelsen Svensk Träforskning å sin sida,

efter överenskommelse med den grafiska industriens ledande organisationer

och genom för Kungl. Majit godtagbar förbindelse, förklara sig villig utsträcka

sina åtaganden till att omfatta dels gäldande av årlig hyra nied 6

procent av den på nämnda laboratorielokaler belöpande andelen av byggnadskostnaderna,

dels anskaffande och bekostande av all för verksamheten

därstädes behövlig utrustning och dels anskaffande av de driftsmedel, som

kunna erfordras för att förutsedda utrymmen och apparativa resurser för

den grafiska forskningen skola bli i tillfredsställande grad utnyttjade. För

nämnda förbindelser skulle, i vad avser giltighetstid och uppsägning samt i

tillämpliga delar i övrigt, gälla de bestämmelser, som angivas i huvudavtalet.

Yttranden.

Skogsstyrelsen har känt stor tvekan inför det av utredningen tillstyrkta

alternativ II. Styrelsen anför härom:

Alldeles oavsett att tillskottet av allmänna medel enligt båda alternativen

skulle bli ungefär detsamma och att ett val av alternativ II otvivelaktigt kan

få prejudicerande betydelse, torde enligt styrelsens åsikt ej kunna bortses

från, att åtskilliga vägande skäl tala för alternativ I. Delta bygger först och

främst på en organisationsform, som redan är känd och beprövad. Den

grundläggande forskningen, som bland annat har till uppgift att söka helt

nya fält för teknisk verksamhet med skogsprodukter som utgångsmaterial,

bör vidare få välja sina vägar med en viss frihet och obundenhet i förhållande

till existerande fabrikationsmetoder. Denna frihet får sannolikt sina

starkaste garantier i den statliga regien, som dessutom säkerligen bäst säkrar

det arbetslugn oell den stadga, vilken torde vara ett oeftergivligt villkor

för en resultatrik forskningsverksamhet av principiell och grundläggande

natur. Genom all. II avses, förutom annat, att friare kunna ordna med avlönings-

och anställningsfrågor än vad som skulle bliva fallet enligt alt. I.

Även örn en sådan smidighet givetvis kan vara fördelaktig, så innebär dock

all. II i detta hiinseende, att det ej kan undvikas, alt vederbörande forskare

blir för sitt eventuella lönetillskott —■ lön utöver den statsgaranlerade —

beroende av bidragsgivaren, vilken i detta fall skulle vara branschorganisationerna.

Så som skogsstyrelsen ser dessa frågor, torde ett sådant förhållande

icke vara ägnat all under alla förhållanden tillstädja den för den grundläggande

forskningen nödviindiga friheten. Snarare synes man hava anledning vänta

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

sig, att del kan medföra en viss grad av bundenhet. Om skogsstyrelsen trots

de anmärkningar, som kunna riktas mot alt. II, likväl icke ansett sig böra

avstyrka detsamma, beror detta på att sagda lösning otvivelaktigt befordrar

såväl enhetligheten som smidigheten och anpassningen i organisationen

ävensom på att det torde vara gynnsamt i administrativt och samarbetshänseende,

att anställnings- och personalfrågor m. m. kunna behandlas efter

samma grunder vid både institutet och de självständigt administrerade centrallaboratorierna.

Ifrågavarande alternativ medger säkerligen lättare att exempelvis

en verkligt duglig kraft knytes lill institutet i konkurrens med annan

verksamhet. Tungt vägande är vidare att utredningen fört fram alt. II linda

till ett preliminärt avtal med industrien. Dessutom torde kunna göras gällande

att de avsedda fasta, årliga anslagen av statsmedel, bundna till ett allmänt

forskningsprogram, även vid alt. II böra befrämja den för nämnda

forskning erforderliga stabiliteten och tillgodose behovet av att planera och

bedriva arbetet på längre sikt. Skogsstyrelsens slutliga ställningstagande i

denna fråga är dock ej förutsättningslöst. Styrelsen vill nämligen för godkännande

av alt. II uppställa det villkoret, att det allmänna och skogsintresset

erhålla större inflytande på verksamheten genom förstärkt representation

i institutets styrelse. På institutsstyrelsen torde nämligen ankomma, jämte

annat, att besörja, att en olämplig bundenhet — exempelvis vid mera direkta

driftsproblem o. dyl. tillhörande centrallaboratoriernas arbetsfält — ej uppstår.

Disponerandet av utav branschorganisationerna lill förfogande ställda

medel bör tillika vara en styrelsen tillkommande angelägenhet. Slutligen

anser skogsstyrelsen, att tillsättandet av de högre forskarbefattningarna bör

underställas Kungl. Maj:t.

Beträffande styrelsen för träforskningsinstitutet anför skogsstyrelsen vidare:

De allmänna och enskilda intressena hava rätt fordra, alt förevarande

forskningsverksamhet ordnas och fortlöper rationellt, i vilket avseende styrelsen

givetvis har sitt viktigaste värv. Så som institutets organisation nu föreslås

av utredningen, kommer styrelsens arbetsfält att bliva rätt vidsträckt.

För att kunna tillfyllest fullgöra sina allmänna funktioner erfordras, bland

annat, att styrelsen i sin sammansättning i väl avvägda proportioner representerar

de olika intressegrupper, som äro närmast berörda av denna forskning

eller kunna på andra grunder gagna densamma. Såvitt skogsstyrelsen

kunnat finna är det ofrånkomligt, om arbetet skall bliva för skogsnäringen

fruktbärande, att träproduktforskningen står i nära kontakt med skogsvetenskap

och praktiskt skogsbruk. Detta följer redan därav, att skogsbruket

frambringar det grundmaterial, varå träproduktforskningen är baserad, vilket

i sin tur i viss omfattning måste medföra en växelverkan i problemställningar

och annat. Till förtydligande härav kan exempelvis nämnas, att från den

rent skogliga sidan torde få hämtas upplysningar örn för träproduktforskningen

nödvändiga fakta rörande virkets produktionsförhållanden samt utgå

impulser och uppslag för sagda forskning, under det denna torde kunna

giva skogsbruket anvisningar av stort värde vid virkesproduktionens planerande

och bedrivande. Vad särskilt vissa delar av den skogliga forskningen

beträffar är det känt, att en gränsdragning mot träproduktforskningen icke

alltid låter sig göra, enär de skilda vetenskapsgrenarna fläta sig in i varandra.

Sambandet mellan forskningsinstitutet samt framför allt statens skogsförsöksanstalt

och skogshögskolan framkommer i det nu anförda. Den antydda

koordinationen karakteriseras kanske bäst av utredningens eget uttalande,

att huvuduppgiften för träproduktforskningen är att bana vägen för

ett intensivare utnyttjande, av våra skogars avkastning.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

61

Det synes skogsstyrelsen vid angivet förhållande uppenbart, att den skogliga

sakkunskapen är alltför svagt företrädd i institutets styrelse, sådan denna

formats av utredningen. För undanröjande av sagda brist bör i styrelsen

beredas plats för såväl den av utredningen föreslagna representanten för

skogsvetenskapen som en företrädare för det praktiska skogsbruket. Styrelsen

torde därigenom jämväl bliva bättre rustad för den allmänt samlande och

överblickande uppgift, skogsstyrelsen anser böra tillkomma densamma, nämligen

som centralt rådgivande, sakkunnigt organ i till träproduktforskningen

börande frågor och koordinator av statliga och enskilda resurser på detta

forskningsområde. Med en sådan uppläggning av styrelsens funktioner torde

skapas de bästa förutsättningarna för hävdande av träproduktforskningen.

I samband härmed vill skogsstyrelsen som sin mening uttala, att institutets

styrelse förefaller hava erhållit ett väl starkt ingenjörs tekniskt inslag. En

minskning av denna representation, exempelvis genom att närliggande tekniska

branscher erhålla en gemensam representant i styrelsen, torde stå i bättre

samklang med den grundläggande forskningens allmänna syften. En alltför

månghövdad styrelse bör under alla förhållanden undvikas.

Enligt 1936 års skogsutrednings mening kunna skäl åberopas till förmån

för båda alternativen. Skogsutredingen anför:

Vad alternativ I beträffar, får det starkare statliga inflytande på institutets

ledning, som detta förslag inrymmer, sägas innebära en garanti för att

den grundläggande forskningen vid programmens uppgörelse och verksamhetens

bedrivande ej blir tillbakaskjuten till förmån för industriella tillämpningsfrågor,

som kunna tränga till en snabb lösning. Det är med hänsyn till

skogsbrukets intressen samt anknytandet av skogsproduktforskningen till den

skogsvetenskapliga forskningen av betydelse, att den grundläggande skogsproduktforskningens

ställning blir till fullo hävdad. Ur denna synpunkt kan

alternativ I anses innebära vissa företräden. En annan avsevärd fördel med

sagda alternativ är, att det nya institutets ställning såsom centralt, ledande

organ på området kan hävdas med större auktoritet, om institutet äger ställning

av statsorgan och ej av enskild anstalt.

Emellertid äro betydande fördelar knutna även till en organisation enligt

alternativ II. Denna bör kunna giva rum för rörligare och friare arbetsformer,

ett smidigare samarbete med industrien m. m. Då fördelarna härav

måste vara avsevärda samt då vidare den vinning, institutets ställning som

statsorgan enligt vad nyss sagts skulle innebära, torde kunna genom vissa

åtgärder tillföras jämväl en organisation enligt alternativ II, kan 1936 års

skogsutredning för sin del tillstyrka alternativ II under förutsättning, att vissa

jämkningar göras i detta.

Berörda ändringar i eller tillägg lill alternativ II avse dels institutets allmänna

ställning såsom ledande organ på skogsproduktforskningens område

och dels institutets samarbete med skogsbruket och de skogsvetenskapliga

institutionerna. Härom anför skogsulredningen:

Skola de betydande ekonomiska uppoffringar, vilka såväl slaten som det

enskilda näringslivet påtaga sig för tillskapandet av en forskningsinstitution

av det mått, sorn nu föreslagits, kunna till fullo nyttiggöras, bör det nya institutet

tillförsäkras ställning såsom centralt och ledande organ inom de forskningsområden,

som falla inom institutionens arbetsfält. Detta innebär bl. a.,

alt institutet skall börås samt tilldelas rätt och skyldighet alt avgiva yttrande

i alla organisations- och anslagsfrågor, som beröra hithörande forskningsområden.

Institutet skall vidare söka samarbete med övriga institutioner, som

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majlis proposition nr 284.

äro verksamma på detta arbetsfält, och det bör taga initiativ titt en målmedveten

och planmässig organisation av forskningsverksamheten. De stadgar,

som kunna bliva fastställda för institutet, böra inrymma bestämmelser, som

tillförsäkra institutet en sådan ställning.

Vad därefter beträffar institutets samverkan med skogsbruket och skogsvetenskapen,

vill 1936 års skogsutredning uttala, att institutets enligt alternativ

II föreslagna organisation icke på ett nöjaktigt sätt skapar grundval

för ett sådant arbete.

Det förefinnes enligt skogsutredningens mening risk, att den tillämpade

forskningen i en på sätt utredningen föreslagit sammansatt styrelse kan bliva

överrepresenterad till nackdel för den grundläggande forskningen och skogsintressena.

Man torde få förutsätta, alt de fem industrirepresentanternas intressen

beträffande arbetsuppgifterna i första rummet rikta sig mot gripbara

och praktiskt betonade spörsmål inom deras respektive industriella produktionsprocesser.

Därest någon av de av Konungen utsedda ledamöterna, exempelvis

representanten för statens tekniska forskningsråd eller ingenjörsvetenskapsakademien,

ägnar sitt huvudintresse jämväl åt praktiska fabrikationsfrågor,

kan fara vara för handen, att vid forskningsprogrammens uppläggande

den grundläggande forskningens intressen bliva tillbakasätta. Ur skogsbrukets

synpunkt vore en sådan utveckling olycklig. Den grundläggande

forskningen torde mer jin den tillämpade kunna ange vägarna för skapande

av nya användningsområden och grundande av helt nya förädlingsprocesser

för skogsbrukets produkter. Ur skogsbrukets synpunkt är del sålunda icke

helt tillfredsställande, örn forskningsverksamheten allt för ensidigt inriktas

på betjänande av nu förefintliga förädlingsområden.

Mot vad här sagts torde möjligen erinras, att det tillkommer institutets

föreståndarekollegium, d. v. s. de vetenskapsmän, vilka äro föreståndare för

resp. forskningsavdelningar, att utarbeta program för de allmänna forskningsarbetena.

De vetenskapliga synpunkterna borde då kunna bli fullt hävdade.

Denna erinring äger dock ej full bärkraft, ty enligt de föreslagna stadgarna

för institutet tillkommer det styrelsen att fastställa forskningsprogrammet.

Jämväl i ett annat avseende finner skogsutredningen förslaget örn styrelsens

sammansättning ej vara helt tillfredsställande. Skogsbruket har erhållit

blott en företrädare i styrelsen, nämligen en representant för skogsförsöksanstalten.

Även om denne får förutsättas behärska de rent skogsvetenskapliga

spörsmål, som kunna komma å bane, när forskningsprogrammen skola uppläggas,

så kan han däremot icke förväntas äga den direkta kontakt med eller

inblick i det praktiska, utövande skogsbruket, att han erhåller fortlöpande

kännedom örn de problem, som framväxa inom detta. Inom det praktiska

skogsbruket framträda ofta spörsmål eller yppa sig svårigheter, som bottna

i bristande kunskaper om virkets beskaffenhet, örn dess lämplighet för eller

örn kvalitetskraven inom skilda användningsområden. Det praktiska skogsbrukets

målmedvetna inriktning på producerande av kvalitativt fullvärdigt

virke kräver därför en omedelbar kontakt med det organ, som leder forskningen

rörande nyttjandet av skogsbrukets produkter. Då det nya forskningsinstitutets

verksamhet är helt ägnad åt skogsprodukterna, synes det vara ett

näraliggande krav, atl den näring, som producerar dessa produkter, erhåller

två eller tre representanter i institutets styrelse, av vilka den ene bör företräda

skogsvetenskapen och den eller de andre det utövande skogsbruket.

I detta sammanhang vill skogsutredningen framhålla, att det arbetsprogram,

som skisserats för träforskningsinstitutet, rymmer även sådana ämnesområden

som skadegörelse å virke genom svampsjukdomar, virkets impreg
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj.ts proposition nr 284.

63

Hering, torkningsundersökningar och virkets flytbarhet m. m. Dessa forskningsområden

ligga på gränsområdet till den rent skogsvetenskapliga forskningen

samt ha hittills ingått i dennas arbetsprogram.

Sveriges skogsägareförbund finner likaledes, att skogsbruket blivit på ett

olyckligt sätt underrepresenterat i institutets styrelse, och föreslår, att i styrelsen

skola insättas tre representanter för skogsvetenskapen och det praktiska

skogsbruket, av vilka en bör företräda skogsförsöksanstalten, en statens

skogsförvaltning och en det enskilda skogsbruket i landet.

Byggnadsstyrelsen påpekar vikten av att i institutets styrelse det byggnadstekniska

tillämpningsområdet blir väl representerat. Utan ett intimt samarbete

mellan forskare och representanter för de fack, inom vilka forskningsresultaten

äro avsedda alt praktiskt tillämpas, kan nämligen icke beräknas

den nytta av institutionen, som bör vara möjlig att erhålla.

Skogshögskolans lärarråd understryker vikten av, att styrelsen får en sådan

sammansättning, att de biologiska momenten i träforskningen bli företrädda

i den omfattning, som deras grundläggande betydelse för hela denna

forskning kräver.

Handelskammaren i Luleå uttalar önskemålet, att de skogliga intressena

bli starkare representerade i träforskningsinstitutets styrelse, vilket enligt

handelskammarens mening bör ske genom de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna.

Statskontoret framhåller, att icke allenast träförädlingsindustrien kan påräkna

ett direkt utbyte av skogsproduktforskningen. Då forskningsverksamheten

även syftar till att för framtiden säkerställa ett bibehållet rotvärde åt

landets skogar, lära jämväl skogsägarna få anses hava ett omedelbart intresse

av denna verksamhet. I den stiftelse, som avsetts skola inrätta och driva

forskningsinstitutet, torde följaktbgen, förutom industrierna, skogsägarna

böra ingå genom sina organisationer. Självfallet bör i så fall också staten

i egenskap av företagare inom skogsbruket genom domänstyrelsen ingå i

stiftelsen och i förhållande till sin verksamhet på området bidraga till forskningsinstitutets

inrättande och drift. Erforderliga medel härför torde få disponeras

av domänfonden.

Statskontoret anför vidare, alt för den händelse i anslutning till utredningens

förslag årligt statsbidrag till driftskostnaderna vid institutet skulle anses

böra komma i fråga, detta bidrag bör till beloppet fixeras och icke göras

beroende av förändringarna i levnadskostnadsindex. Ej heller torde bidraget

böra avse vissa bestämda utgiftsändamål utan betraktas såsom ett anslag

för understödjande av verksamheten i allmänhet. I den mån förhållandena

framdeles skulle påkalla förändring av anslagsbeloppet, torde frågorna härom

böra upptagas till prövning av statsmakterna i vanlig ordning. I detta sammanhang

vill statskontoret vidare uttala, alt statsbidrag för pensionering genom

enskild pensionskassa av befattningshavare vid en statsunderstödd inrättning

icke bör medgivas. Pensionering i sådant läll bör enligt statskontorets

mening ordnas genom statens pensionsanstalt.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Departements
chefen.

I ett tidigare sammanhang har jag givit min anslutning till de av utredningen

gjorda uttalandena om den omfattning, i vilken staten bör principiellt

sett bidraga till att en vidgad och fördjupad träforskning kommer tili stånd.

I enlighet härmed skulle statens medverkan främst lia till syfte att garantera

upprätthållandet av den grundläggande forskningen, medan på industrierna

skulle ankomma att i första hand ombesörja den tillämpade forskningen,

det vill säga undersökningar rörande den tekniska tillämpningen av den

grundläggande forskningens resultat. På grundval härav har utredningen

övervägt en lösning av organisationsfrågan efter två alternativa linjer. Enligt

alternativ I skulle den grundläggande forskningen helt omhändertagas

av staten, medan enligt alternativ II denna forskning skulle organiseras i

form av en statsunderstödd anstalt med starkt statligt inflytande i dess ledning.

För båda alternativen äro de ekonomiska insatserna ungefär likvärdiga,

och det förutsättes i båda fallen, att forskningsavdelningarna och centrallaboratorierna

skola inrymmas i samma byggnadskomplex.

Utredningen har stannat vid att förorda alternativ II. Utredningen har därvid

framhållit, att skillnaden mellan de båda alternativen närmast berör

administrativa och organisatoriska frågor beträffande den grundläggande

forskningen och dennas anknytning till industrien och den tillämpade forskningen.

Örn ett statligt institut inrättas, anser utredningen uppenbar risk

föreligga, att den grundläggande forskningen kommer att uppfattas som

uteslutande en statens angelägenhet i motsats till den av industrien vid

centrallaboratorierna bedrivna verksamheten. Den reella intressegemenskapen

mellan deli grundläggande forskningen samt tekniken och industrien

skulle däremot befästas och fördjupas vid den förordade organisationen.

Genom den nära kontakt, som härvid skapas, kommer enligt utredningens

mening även den grundläggande forskningen att bliva delaktig av den målmedvetenhet

och organisatoriska effektivitet, som utmärker de industriella

driftsformerna. Den i alternativ II föreslagna organisationsformen skapar

också bättre förutsättningar för samarbete mellan forskningsavdelningarna

och centrallaboratorierna, samtidigt som en viss frihet i organisationsformerna

vinnes.

På grundval av det av utredningen förordade förslaget har utredningen,

under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 juli 1942,

upprättat ett avtal med stiftarna av stiftelsen svensk träforskning angående

inrättande och drivande av ett institut för forskning rörande skogens produkter

och deras utnyttjande. Stiftarna äro de i skogsproduktforskningen

närmast intresserade branschorganisationerna, och avtalet gäller för stiftelsens

del under förutsättning att organisationerna likaledes före den 1

juli 1942 iklätt sig ansvar för de åtaganden, som enligt avtalet ankomma

på stiftelsen. Avtalet skall gälla till utgången av juni månad 1954 med

automatisk förlängning i femårsperioder, örn uppsägning icke sker senast

ett år före avtalstidens utgång. Kungl. Maj:t äger dessutom uppsäga avtalet

med ett års varsel, om stiftelsen brister i uppfyllandet av sina förpliktelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

G5

För avtalet, som fogas vid detta protokoll såsom bilaga, har i det föregående

lämnats en närmare redogörelse och jag torde i övrigt få hänvisa

till avtalstexten. Sammanfattningsvis kari innebörden av avtalet i ekonomiskt

hänseende för statens del angivas sålunda, att staten åtager sig att

ställa tomt till förfogande och uppföra institutshyggnaden för en beräknad

kostnad av 1,700,000 kronor, eventuellt 1,770,000 kronor, att underhålla

byggnaden för en beräknad årskostnad av mellan 12,000 och 25,000 kronor

samt att bidraga till årskostnaderna för institutet med 370,000 kronor jämte

ett till 60,000 kronor beräknat belopp för lönetillägg och 10,000—15,000

kronor för pensioneringskostnader; å andra sidan skulle staten av stiftelsen

erhålla ett hyresbelopp för centrallaboratoriernas lokaler, motsvarande sex

procent av byggnadskostnaderna för dessa och alltså enligt beräkningarna

uppgående till något över 28,000 kronor eller, om den grafiska industriens

laboratorium kommer till stånd, inemot 32,500 kronor. Stiftelsen å sin sida

skulle åtaga sig, förutom nyss angivna hyreskostnad, övriga kostnader för

institutet; dessa kostnader kunna svårligen beräknas på förhand, men utredningen

har uppskattningsvis angivit kostnaden för anskaffning av lös utrustning

till 670,000 kronor och årskostnaden för driften till 300,000—450,000

kronor, vartill komma nyssnämnda hyresbelopp och kostnaderna för viss icke

ärligen återkommande anskaffning av dyrbarare apparatur och annan utrustning.

Stiftelsen åtager sig därjämte att ställa så mycket penningmedel

till förfogande, att verksamheten snarast möjligt kan utbyggas till en omfattning,

som vad den grundläggande forskningen beträffar motsvarar vad

som avses med statens bidrag. Samtliga här angivna belopp avse normala

kostnader efter full utbyggnad av forskningsverksamheten; en reducerad

verksamhet medför minskning av statens årsbidrag, men detta kan också

påverkas i motsatt riktning av stegrade levnadskostnader och fördyrade

omkostnader. Slutligen bör vid bedömandet av industriens insatser beaktas,

att de för närvarande för cellulosaindustriens centrallaboratorium och

för tekniska högskolans träkemiska institution disponerade lokalerna, vilka

uppförts på industriens bekostnad, få disponeras av högskolan för annat

ändamål, sedan träforskningsinstitutet blivit färdigställt.

För min del finner jag övervägande skäl tala för det av utredningen förordade

förslaget. Statskontoret har anmärkt, att det årliga statsbidraget

borde till beloppet fixeras utan bestämmelser rörande justering av beloppet

efter prisnivåns utveckling. Den av utredningen föreslagna ordningen,

vilken är resultat av ingående förhandlingar med branschorganisationerna,

synes mig innefatta en avvägning mellan staten och industrien i fråga örn

de ekonomiska förpliktelserna för forskningsverksamhetens upprätthållande,

som kan av staten godtagas. Jag finner mig därför böra tillstyrka avtalsförslaget

på denna punkt.

Statskontoret har vidare framfört tanken, att personalen borde pensioneras

genom statens pensionsanstalt i stället för, enligt avtalets innehåll, svenska

personal-pensionskassan. Icke heller på denna, mindre väsentliga punkt anser

jag, alt en ändring av avtalet bör uppställas som villkor för dess godkännande.

Om cn fortsatt undersökning ger vid handen, att anslutning till

Billang lill riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 284. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 284-

statens pensionsanstalt ställer sig förmånligare, torde Kungl. Maj:t få överenskomma

med stiftelsen om ändring av avtalet i detta hänseende.

Vad beträffar stadgarna för träforskningsinstitutet torde i detta sammanhang

endast behöva framhållas, att av styrelsens ordförande och tio ledamöter

Kungl. Majit skall tillsätta ordföranden och fem ledamöter. Sistnämnda

ledamöter har utredningen ansett lämpligen böra representera skogsförsöksanstalten,

statens tekniska forskningsråd, ingenjörsvetenskapsakademien samt

den tekniska och vetenskapliga forskningen och undervisningen. I flera yttranden

har påyrkats en starkare representation för de skogliga intressena.

Vid tillsättandet av styrelseledamöter synes Kungl. Majit i enlighet med

vad utredningen förordat icke böra vara bunden att inhämta förslag från

vissa institutioner i syfte att dessa skulle erhålla särskilda representanter i

styrelsen. Valet av ordförande och ledamöter bör ske på sådant sätt, att

statens intressen och de allmänna synpunkterna i fråga örn träforskningens

bedrivande bliva väl tillvaratagna. Härvid bör utrymme finnas för en ökad

representation för skogsbruket, så att detta blir företrätt av sakkunskap ej

endast beträffande den skogliga forskningen utan även i fråga örn praktiskt

skogsbruk.

Vad avtalet och stadgarna i övrigt innehålla föranleder icke något särskilt

yttrande från min sida.

Jag tillstyrker alltså, att det föreliggande avtalet godkännes av staten. Jag

tomtsätter därvid, att Kungl. Majit skall äga vidtaga de jämkningar i avtalet,

som befinnas påkallade och lämpliga och varom överenskommelse kan träffas

med stiftelsen.

Vad beträffar utredningens förslag i fråga om ett eventuellt tilläggsavtal

om anordnande av ett centrallaboratorium för den grafiska industrien synes

det mig lämpligt, att denna fråga i enlighet med vad utredningen förordat

ordnas så, att av riksdagen utverkas bemyndigande för Kungl. Majit

att i samband med godkännande av huvudavtalet träffa överenskommelse

med stiftelsen om inrättande av ett sådant centrallaboratorium i huvudsak

enligt de linjer, som angivas i huvudavtalet för där avsedda laboratorier.

Hemställan.

I det föregående har jag förordat bifall till utredningens förslag i skilda

hänseenden. Medan statsanslagen till forskningsinstitutets årskostnader givetvis

icke erfordras, förrän institutsbyggnaden blivit färdig och verksamheten kan

påbörjas, påkallas i detta sammanhang beslut beträffande det föreliggande

avtalet och det eventuellt tillkommande tilläggsavtalet samt örn anslag till

uppförande av institutsbyggnaden, beträffande det erforderliga byggnadsanslaget,

sammanlagt 1,700,000 kronor eller eventuellt 1,770,000 kronor, har utredningen

föreslagit, att för nästa budgetår anvisas ett begynnelseanslag av

600,000 kronor eller samma belopp, som beräknats i riksstatsförslaget. Enligt

vad jag inhämtat har utredningen därvid avsett, att återstoden av det er
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

67

forderliga beloppet skall anvisas å riksstaten för budgetåret 1943/44. Häremot

har jag intet att erinra.

Under åberopande av vad jag sålunda och i tidigare sammanhang anfört

och förordat hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna vid statsrådsprotokollet fogat avtal med stiftelsen

svensk träforskning;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med nämnda stiftelse

träffa överenskommelse, i anslutning till nyssnämnda avtal,

örn inrättande av ett centrallaboratorium för den grafiska

industrien;

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i den mån så befinnes påkallat

och lämpligt, överenskomma med stiftelsen om jämkningar

i förenämnda avtal och överenskommelse;

dels ock till Nybyggnad för svenska träforskningsinstitutet

å kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond, för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 600,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Forssberg.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

Bilaga.

Avtal mellan Kungl. Maj:t och stiftelsen »Svensk Träforskning»

angående inrättande och drivande av ett institut för forskning

rörande skogens produkter och deras utnyttjande.

§ 1.

Stiftelsen »Svensk Träforskning», nedan kallad stiftelsen, åtager sig att

under de villkor, som nedan angivas, medverka till inrättande och drivande av

ett forskningsinstitut benämnt »Svenska Träforskningsinstitutet», nedan kallat

institutet, vars syfte skall vara att i nära samarbete med tekniska högskolan

i Stockholm bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning rörande skogens produkter,

deras sammansättning och egenskaper samt rationella förädling och

utnyttjande ävensom att i samband härmed medverka till utbildningen av

tekniker och forskare inom av institutets verksamhet berörda områden.

§ 2.

Institutets verksamhet regleras av detta avtal samt genom bilagda stadgar

för Svenska Träforskningsinstitutet, vilka, för att vara gällande, skola fastställas

av Kungl. Majit ävensom genom arbetsordning och de kompletterande

föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets styrelse.

§ 3.

Kungl. Maj :t upplåter å plats angiven å bilagda karta1 tomt för uppförande

av de för institutets verksamhet erforderliga laboratoriebyggnaderna.

Byggnaderna skola uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med bilagda

ritningar2, lokalförteckning (bilaga 3) och kostnadsförslag (bilaga 4) samt

skola omfatta följande utrymmen:

a) laboratorier företrädesvis avsedda för grundläggande forskning inom

de trätekniska, träkemiska och papperstekniska områdena samt i anslutning

härtill särskilda utrymmen för allmänna analysarbeten (nr 1—73);

b) laboratorier företrädesvis avsedda för tillämpad forskning, apparatförsök

och provningar inom cellulosa-, pappers- (inklusive papp-), trämasseoch

wallboardbranscherna (centrallaboratorier, nr 86—115);

c) gemensamma utrymmen, såsom lokaler för administration, bibliotek,

vaktmästare, etc. (nr 77—80, 82—85);

d) utrymmen huvudsakligen avsedda att utnyttjas för undervisning och

övningar vid tekniska högskolan i Stockholm, i första hand i ämnena cellulosateknik

och träkemi samt pappersteknik (nr 74—76, 81).

Det förutsättes, att Kungl. Majit såvitt möjligt håller byggnadstomt i anslutning

till institutet disponibel för framtida utbyggnader av institutet och

därtill anknutna centrallaboratorier.

§ 4.

Kungl. Majit åtager sig att bestrida de med uppförande av ovannämnda

byggnader förenade kostnaderna avseende såväl egentliga byggnadsarbeten

som röjning, schaktning och sprängning för grund, yttre rörledningar, plane
-

1 Ej tryckt.

2 Ej tryckta.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

69

ring och vägar samt installationer för värme, kraft, ventilation, gas, vatten,

avlopp, hissar, dragskåp ävensom övrig fast utrustning, allt i huvudsaklig

överensstämmelse med bilagda kostnadsförslag (bilaga 4).

Byggnaderna skola uppföras genom försorg av byggnadsstyrelsen, som härvid

skall samråda med institutets styrelse, denna obetaget alt utse särskild

byggnadskommitté för samråd med byggnadsstyrelsen.

§ 5.

Institutets byggnader ägas av statsverket och skola under den tid avtalet

gäller disponeras på följande sätt.

a) Institutet har att ställa föreläsningssal (nr 81), förberedelserum till densamma

(nr 75), övningslaboratorium (nr 74) och rum för specialarbeten (nr

76) till förfogande för tekniska högskolan i Stockholm för undervisning och

övningar i ämnena cellulosateknik och träkemi samt pappersteknik. Å tider,

då dessa utrymmen av högskolan icke utnyttjas för sagda ändamål, må desamma

efter överenskommelse med högskolan disponeras för institutets verksamhet.

b) De i § 3 mom. b ovan nämnda lokalerna (centrallaboratorierna) skola

ställas till stiftelsens förfogande på villkor och för ändamål, som av detta avtal

närmare framgår.

c) övriga lokaler skola tagas i anspråk för institutets verksamhet att användas

på sätt som av detta avtal och bilagda stadgar närmare framgår. Utrymme

i maskinsalen (nr 19) skall härvid stå till tekniska högskolans förfogande

i den mån så erfordras för övningar i samband med undervisning i

träets mekaniska teknologi.

§ 6.

Stiftelsen åtager sig att för disposition av centrallaboratorierna betala årlig

hyra motsvarande 6 procent av den del av de i § 4 nämnda byggnadskostnader

(tomtvärdet icke inberäknat), som enligt beräkning av institutets styrelse

belöper sig på centrallaboratoriernas utrymmen.

§ 7.

Stiftelsen förbinder sig att bekosta och, sedan beslut om byggnadernas uppförande

fattats, snarast möjligt anskaffa den för verksamheten vid institutet

och till detta anknutna centrallaboratorier erforderliga utrustningen i avseende

på inventarier, såsom möbler, flyttbara laboratoriebord, instrument och

apparatur. Kostnadsförslag avseende sådan utrustning, som i första hand anses

nödvändig för verksamheten och därför bör finnas tillgänglig, då institutets

byggnader äro färdigställda, bifogas föreliggande avtal (bilaga 5).

Sådan utrustning, som i denna § avses, förblir stiftelsens egendom.

§ 8.

Kungl. Maj :t förbinder sig att genom årliga anslag bidraga till kostnaderna

för den grundläggande forskningen vid institutet ävensom för dettas allmänna

administration. Dessa bidrag beräknas vid full utbyggnad av verksamheten

uppgå till:

a) personalkostnader (löner) .......................... kronor 231,000

b) motsvarande direkta driftutgifter .................... » 115,000

c) omkostnader för uppvärmning, belysning, renhållning

och städning av samtliga lokaler med undantag av centrallaboratorierna

och av tekniska högskolan disponerade

utrymmen .................................... » 24,000

Summa kronor 370,000.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

Kostnaderna för invändigt underhåll av samtliga lokaler med undantag av

centrallaboratorierna samt för utvändigt underhåll av institutets samtliga

byggnader ävensom för skötsel av gräsmattor, planteringar o. s. v. skola bestridas

av statens fastighetsfond.

Till grund för beräkningen av ovan angivna anslag hava lagts här bifogade

personalförteckning (bilaga 6) och kostnadsplaner (bilaga 7), vilka emellertid

icke skola anses bindande i detalj utan endast hava till ändamål att fastslå

den statligt understödda verksamhetens avsedda omfattning.

Bidragen till personalkostnader skola, förutom lönebidragen, jämväl omfatta

de kostnader som förorsakas institutet genom anslutning till Svenska

personalpensionskassan av de i personalplanen angivna befattningshavare till

vilka enligt bedömande av institutets styrelse pension bör utgå. Bidragen till

pensionskostnader skola härvid beräknas på de grundbelopp, som motsvara

de i personalförteckningen angivna statliga lönebidragen.

Så länge institutets verksamhet med avseende på grundläggande forskning

och administration icke uppnått den förutsatta omfattningen, inträder statens

bidragsskyldighet endast i den mån motsvarande kostnader uppstått.

Ovan angivna lönebidrag skola justeras i enlighet med de grunder för rörligt

tillägg och kristillägg, som gälla för tjänstemän vid statens nyreglerade

verk. övriga anslagsbelopp skola, därest under avtalets giltighetstid den allmänna

prisnivån avsevärt ändras, justeras på så sätt att anslagen för driftsutgifter

motsvara de realbelopp, som uttryckta i nuvarande dagspriser angivits

i ovannämnda kostnadsplan, och anslagen för omkostnader motsvara de

verkliga utgifterna.

I den mån, på grund av förestående bestämmelser, jämkningar erfordras i

de ovan angivna bidragsbeloppen, har institutets styrelse att före utgången av

maj månad avgiva förslag till Kungl. Maj:t, som därefter fastställer bidragen

för budgetåret i fråga.

§ 9-

Den på sätt i föregående § angivits, med statsmedel bekostade forskningsverksamheten

skall avse problem av företrädesvis grundläggande och principiellt

intresse inom här berörda områden. För denna forskningsverksamhet

skola i övrigt gälla de bestämmelser, som enligt institutets stadgar skola tilllämpas

i fråga örn de på allmänt forskningsprogram utförda arbetena.

§ 10.

Den av stiftelsen vid de till institutet anknutna centrallaboratorierna utförda

forskningsverksamheten skall avse

a) undersökningar av företrädesvis teknisk karaktär med syfte att på ett

förberedande stadium utröna den industriella tillämpligheten av de resultat,

som framkomma vid de grundläggande forskningarna; i det fall dylika undersökningar

icke lämpligen anses kunna utföras i centrallaboratoriernas regi, är

stiftelsen skyldig ställa erforderligt utrymme till förfogande i montagehallen

(nr 112 och 113);

b) undersökningar med syfte att bidraga till lösandet av tekniska problem

i samband med driften inom här berörda industrier ävensom att i övrigt medverka

till teknikens utveckling inom träförädlingens olika områden;

c) undersökningar avseende kvalitetsprovning av skogsindustriernas förädlingsprodukter

och dylikt.

§ 11.

Stiftelsen åtager sig att medverka till organisation och administrering av

institutets och de anknutna centrallaboratoriernas verksamhet, på sätt som i

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

71

stadgarna närmare angives, och ansvarar härvid för att sådana medel ställas

till förfogande för verksamheten, att denna snarast möjligt kan utbyggas till

en omfattning, som vad grundläggande forskningar beträffar motsvarar de i

§ 8 ovan angivna beräkningsgrunderna för de statliga bidragen, och som för

forskningsverksamheten i övrigt medger ett ändamålsenligt utnyttjande av till

disposition ställda utrymmen. Kostnaderna för verksamhetens bedrivande

utöver de bidrag Kungl. Maj:t enligt ovanstående § 8 eller eljest lämnar, skola

härvid bestridas av stiftelsen medelst anslag, som för ändamålet ställas till

förfogande av industriella branschsammanslutningar, enskilda företag eller

personer.

Föreliggande avtal skall gälla till utgången av juni månad år 1954. Skulle

stiftelsen brista i uppfyllande av sina förpliktelser, är Kungl. Maj :t berättigad

att dessförinnan uppsäga avtalet med ett års varsel.

Därest avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång är uppsagt från

endera partens sida, skall det anses förlängt för ytterligare fem år.

§ 13.

Det nu gällande avtalet mellan tekniska högskolan och Svenska cellulosaföreningen

ersättes av ovanstående avtal så länge detta är i kraft.

Föreliggande avtal träder i kraft under förutsättning å ena sidan att det av

Kungl. Maj:t godkännes genom beslut meddelat före den 1 juli 1942, å andra

sidan att de organisationer, som bilda stiftelsen, före nämnda tidpunkt iklätt

sig^ ansvar för de förbindelser som enligt avtalet ankomma på stiftelsen.

Stockholm den 24 februari 1942.

§ 12.

§ 14.

För

KUNGL. MALT och

KRONAN

För

STIFTELSEN SVENSK TRÄFORSKNING

Dess stiftare:

Under förutsättning av

Kungl. Maj:ts godkännande:

G. Malm.

Svenska Cellulosaföreningen

T. Lundgren.

Svenska Trämasseföreningen

Svenska

Trävaru-exportföreningen

J. L. Ekman.

T. Lundgren.

Svenska

Pappersbruksföreningcn

Carl Joh. Malmros.

Svenska

Wallboardfabrikanternas

förening

C. G. Rothelius.

Svenska

Plywoodfabrikanternas

förening

C. G. Rothelius.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Bilaga till avtalet.

Stadgar för Svenska Träforskningsinstitutet.

Fastställda av Kungl. Maj:t den ............

§ i.

Svenska Träforskningsinstitutet har till ändamål att i nära samarbete

med tekniska högskolan i Stockholm bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning

rörande skogens produkter, deras sammansättning och egenskaper

samt rationella förädling och utnyttjande ävensom att i samband härmed

medverka till utbildningen av tekniker och forskare inom av institutets verksamhet

berörda områden.

§ 2.

För institutet skola gälla dessa stadgar, som skola utgöra bilaga till avtal

av den 24 februari 1942 mellan Kungl. Majit och stiftelsen Svensk

Träforskning angående inrättande och drivande av ett institut för forskning

rörande skogens produkter och deras utnyttjande.

§ 3.

Institutets angelägenheter handhavas av en styrelse, vilken består av

ordförande och tio ledamöter. Kungl. Majit förordnar ordförande samt Ifra

ledamöter, representerande med institutet sammanhängande forskningsintressen.

Fem ledamöter utses av stiftelsen Svensk Träforskning och böra allsidigt

representera träförädlingsindustriens olika branscher.

Styrelsens ordförande och ledamöter förordnas respektive utses för en

tid av tre år.

8 4.

På styrelsen ankommer:

att tillse att verksamheten vid institutet utövas enligt de riktlinjer samt

motsvarar de ändamål, som angivas i ovannämnda avtal mellan Kungl.

Majit och stiftelsen Svensk Träforskning;

att fastställa arbetsordning ävensom de föreskrifter i övrigt, som erfordras

för reglerande av institutets verksamhet utöver vad som framgår av

dessa stadgar;

att årligen inom tid som gäller i motsvarande fall för statliga verk till

Kungl. Majit avgiva förslag till beräkning av de statliga anslag, som enligt

nämnda avtal skola utgå under nästkommande budgetår;

att årligen före utgången av september månad såväl till Kungl. Majit som

till stiftelsen Svensk Träforskning avlämna redogörelse för den allmänna

forskningsverksamheten under det sistförflutna budgetåret;

att hos Kungl. Majit föreslå styresman för institutet;

att i övrigt vidtaga de åtgärder, som enligt dessa stadgar eller eljest ankomma

på styrelsen.

Institutets styrelse bör i den mån så erfordras samarbeta med de organ,

som kunna komma att tillsättas för reglerande av de olika centrallaboratoriernas

verksamhet.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

73

§ 5.

Styrelsen sammanträder på ordförandens kallelse så ofta ärendena det påfordra.

Styrelsen är beslutmässig då minst 7 ledamöter äro närvarande. Vid

omröstning gäller enkel röstövervikt; vid lika röstetal är ordförandes röst utslagsgivande.

Vid styrelsens sammanträden föres protokoll, vilket justeras vid

påföljande sammanträde.

§ 6.

Institutets verksamhet skall — förutom den verksamhet, som jämlikt § 10 i

nämnda avtal mellan Kungl. Maj:t och stiftelsen Svensk Träforskning utföres

inom de till institutet anknutna centrallaboratorierna — omfatta undersökningar

av företrädesvis grundläggande, vetenskaplig natur och berörande

problem av allmänt och principiellt intresse inom det i § 1 angivna forskningsområdet.

I samband med forskningen skall verksamheten vid institutet jämväl avse

utbildandet av tekniker och forskare i samförstånd med tekniska högskolan i

Stockholm. Detta tillgodoses såväl genom upplåtelse av lokaler för studerande

och ingenjörer, på sätt angives i § 14, som även genom direkt undervisningsverksamhet

av till institutet knuten personal, på sätt som i §§ 11 och 13

angives.

Institutets forskningsarbeten fördelas i första hand på följande avdelningar:

trätekniska avdelningen, för undersökningar rörande träets fysikaliska

egenskaper, träets torkning, träets korrosion och korrosionsskydd samt dess

mekaniska bearbetning och förädling;

träkemiska avdelningen, för allmänna undersökningar rörande träets kemiska

sammansättning och förhållande vid olika kemiska processer, däribland

grundläggande forskningar rörande träkolningens kemi, undersökningar

i fråga om cellulosans rcnframställning, kemiska förädling och överföring

i cellulosaderivat samt undersökningar rörande i cellulosaindustrien uppkommande

avlutar och biprodukter;

papperstekniska avdelningen, för undersökningar av grundläggande fibermorfologiska

och kemiska problem rörande tillverkning, användning och förädling

av papper och papp ävensom undersökningar rörande de mikrobiologiska

problem, som förekomma i samband med pappersframställning, etc.;

allmänna analysavdelningen, för utförande av rutinmässiga analysarbeten

till tjänst för de vid institutet och centrallaboratorierna sysselsatta forskarna

ävensom för undersökningar rörande utveckling och förbättring av förekommande

analysmetoder.

En väsentlig arbetsuppgift för institutet skall vara att medverka jämväl i

utom institutet pågående gemensam forskning på områden, som äro av intresse

för institutets verksamhet, bland annat genom att deltaga i forskningskommittéer,

samarbeta med industriella laboratorier i branschen och medverka

i den centrala tekniska dokumentationen.

§ 7.

De forskningsarbeten varom i föregående § sägs utföras dels enligt ett allmänt

forskningsprogram, vilket fastställes av styrelsen, och dels, i den utsträckning

och på de villkor styrelsen bestämmer, på föranstaltande av särskild

uppdragsgivare.

De resultat, som framkomma vid de på allmänt program utförda forskningarna,

skola, såvitt icke elter styrelsens bedömande särskilda hinder föreligga,

ställas lill allmän disposition och i regel publiceras. Därest dessa forskningsresultat

kunna föranleda uttagande av patent, bör institutets styrelse snarast

möjligt träffa anstalter härför. Licens för utövande av sålunda erhållet patent

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 284. 6

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

må av svenska företagare förvärvas mot en avgift, som sammanlagt svarar

mot institutets kostnader för patentets uttagande och upprätthållande, inberäknat

den ersättning som efter styrelsens beprövande i särskilda fall kan

anses böra utgå till vederbörande uppfinnare. Beträffande företag i utlandet

må institutets styrelse betinga sig sådan gottgörelse för patentets utnyttjande,

som styrelsen finner av omständigheterna påkallad. Inkomster, som härigenom

tillföras institut, äger styrelsen taga i anspråk för den allmänna forskningsverksamheten.

Resultaten av de på föranstaltande av enskild uppdragsgivare utförda undersökningarna

må förbehållas uppdragsgivaren, örn denne så önskar, dock

högst under en tid av ett år sedan arbetet avslutats.

§ 8.

Till institutet äro anknutna centrallaboratorier, vilka, på sätt som angives i

avtal mellan Kungl, Majit och stiftelsen Svensk Träforskning, skola disponeras

av nämnda stiftelse; denna har att, utöver de allmänna bestämmelser, som

återfinnas i avtalet och i dessa stadgar, fastställa närmare föreskrifter för centrallaboratoriernas

verksamhet.

§ 9.

Kungl. Majit förordnar efter förslag av institutets styrelse för en tid av

fem år en styresman.

Styresmannen ansvarar i främsta rummet för institutets förvaltning och

administration ävensom för övriga för institutet i dess helhet gemensamma

organisatoriska uppgifter. För styresmannens åligganden skola gälla de närmare

föreskrifter, som utfärdas av styrelsen.

Styresmannen är föredragande i styrelsen i de ärenden som icke skola föredragas

av avdelningschef. Han äger härvid deltaga i styrelsens överläggningar

men ej i besluten; dock skall, om han så begär, hans mening antecknas till

protokollet.

§ 10.

De i § 6 ovan nämnda forskningsavdelningama skola förestås av var sin

avdelningschef. Avdelningschef är ansvarig för arbetet och ordningen vid den

avdelning, som av honom förestås.

Avdelningscheferna bilda tillsammans med styresmannen institutets föreståndarekollegium.

Detta har att för styrelsen framlägga förslag till program

för de allmänna forskningsarbetena samt att i övrigt utöva de åligganden, som

av styrelsen må hänskjutas till detsamma. Avdelningscheferna äro föredragande

i institutets styrelse i frågor, som angå verksamheten vid respektive avdelningar;

vad beträffar deras deltagande i styrelsens överläggningar skola

tillämpas de bestämmelser som enligt § 9, sista stycket, gälla för styresmannen.

§ 11.

Professorn i cellulosateknik och träkemi vid tekniska högskolan i Stockholm

skall fungera såsom avdelningschef för institutets träkemiska avdelning

och kan för denna sin befattning tillerkännas särskilt arvode av institutets

styrelse.

Vid återbesättande av professuren i cellulosateknik och träkemi vid tekniska

högskolan i Stockholm skall institutets styrelse äga yttra sig angående

de sökandes lämplighet för befattningen såsom chef för institutets träkemiska

avdelning.

§ 12.

Institutets personal, förutom avdelningschef varom i föregående § sägs, tillsättes

av styrelsen eller, i den omfattning styrelsen föreskriver, av institutets sty
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 284. 75

resman, forskningspersonal tillsättes på förslag av vederbörande avdelningschef

Loner och anställningsvillkor för nämnda personal fastställas av styrelsen.

J

A.v styrelsen utfärdade allmänna ordningsföreskrifter skola även gälla

för den vid centrallaboratorierna anställda personalen.

§ 13.

Befattningshavare vid institutet, till vilkas lön utgår statligt bidrag enligt

a^talr?ellun ^ajö:t och stiftelsen Svensk Träforskning, äro skyldiga

att, etter hemställan fran tekniska högskolans styrelse och i den mån så

efter vederbörande avdelningschefs bedömande kan ske utan hinder för

forskningsverksamheten, genom föreläsningar samt handledning av examens-

och studiearbeten medverka till utbildningen av tekniska högskolans

elever inom av institutets verksamhet berörda områden. För fullgörande av

arvode Uppdrag ska11 utgå av högskolan enligt gällande grunder bekostat

§ 14.

i .studerande vid teknisk högskola som medgivits utföra examensarbete på

hithörande områden samt civilingenjörer, vilka bedriva specialstudier för

aYlaggf.nd® uv teknisk licentiatexamen eller vinnande av teknisk doktorsgrad

bora i forsta hand beredas tilli alle att utföra erforderliga forskningsarbeten vid

institutet samt de till detsamma anknutna centrallaboratorierna, varvid

.. ut och apparatur skola ställas till förfogande i den mån sådan finnes tillgänglig

och upplåtelse enligt bedömande av vederbörande avdelningschef

(respektive föreståndare för centrallaboratorium) kan ske utan olägenhet

tor forskningsverksamheten. Motsvarande möjligheter kunna, i den mån

vederbörande avdelningschef respektive föreståndare för centrallaboratorium

anser lämpligt, jämväl beredas ingenjörer och forskare i övrigt, vilka

önska vid institutet utföra egna forskningsarbeten. I vad mån kostnaderna

tor dylika arbeten skola bestridas av institutet, avgöres av styrelsen (respektive

av stiftelsen). v ^

Studerande och forskare, varom ovan nämnts, skola ställa sig till efterrättelse

för institutets personal gällande ordningsregler.

§ 15.

Räkenskap för den verksamhet vid institutet, till vilken bidrag av statsmedel

utgå jämlikt avtal mellan Kungl. Majit och stiftelsen Svensk Träforsknmg,

o skall för varje budgetår upprättas före utgången av påföljande

augusti månad. Redovisningen skall så uppställas att därav klart framgår

vilka personalkostnader, driftsutgifter och omkostnader, som belöpa på den

grundläggande forskningsverksamheten respektive administrativa göromål.

§ 16.

Revision av ovannämnda räkenskaper utövas av tvenne revisorer, av vilka

den ene utses av Kungl. Majit och den andre av stiftelsen Svensk Träforskv

..revisionsberättelsen skall ett exemplar ingivas till Kungl. Majit och

ett till nämnda stiftelse. J

8 17.

Ändring av dessa stadgar ma endast ske efter överenskommelse mellan

Kungl. Majit och stiftelsen Svensk Träforskning.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Innehållsförteckning..

Sid.

Nuvarande forskning på skogsproduktområdet............................. 2

Utredningens förslag:

Allmänna synpunkter beträffande skogsproduktforskningen och dess ordnande 6

Yttranden........................................................ 14

Departementschefen.............* • • ................................ 1''

Träforskningsinstitutet och centrallaboratorierna.......................... 18

Yttranden................................*............*.......... 27

Departementschefen................................................ 30

Förläggning, lokalbehov och utrustning................................. 31

Yttranden............... 35

Departementschefen................................................ 36

Institutets inre organisation, årskostnader m. ........................... 37

Yttranden ........................................................ 45

Departementschefen................................................ 48

Institutets administration, finansiering och yttre organisation i övrigt....... 49

Yttranden ........................................................ 59

Departementschefen..............................................; • ”4

Hemställan............................................................

Bilagor.................................*.............................

427P62. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:397 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till uppförande av byggnad för skogsprodukt forskning m. a1 i texten
  2. SU 1942:194 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till uppförande av byggnad för skogsproduktforskning m. m. jämte en i s. 20 i texten