Sök i Ratio Lex

Angående vissa markförvärv för lantförsvarets

1942-05-08 · 83 sidor, varav 83 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 83 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:285, Angående vissa markförvärv för lantförsvarets

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 285.

1

Nr 285.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

markförvärv för lantförsvarets; given Stockholms slott

den 8 maj 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 maj 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Brosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet samt, såvitt

angår frågor om förvärv av mark för utvidgning av Livregementets grenadjärer

övningsfält, Bodens ingenjörkårs kasernområde och Skånska trängkårens

övningsområde, jämväl med chefen för ecklesiastikdepartementet ävensom, såvitt

angår frågor örn förvärv av mark för utvidgning av artilleriskjutfältet i

Boden och för pansarvärnskanonskjutfält vid Boden, jämväl med chefen för

jordbruksdepartementet, anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet

Sköld, vissa frågor rörande markförvärv för lantförsvaret samt anför därvid

följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sand. Nr 285.

1000 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

I sin skrivelse den 11 september 1941 angående lantförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1942/43 ävensom i särskilda skrivelser har arméförvaltningen

eller dess fortifikationsstyrelse gjort framställningar örn anvisande

av medel till förvärv av mark för utvidgning av skjutfält, fältskjutningsområden,

skjutbanor, övningsfält, kasernområden och dylikt ävensom för utförande

av skjutbaneanläggningar. Framställningarna hava motiverats, vad

beträffar utvidgning av kasernområden, bland annat med det ökade behov av

förläggningsutrymmen, som uppstått till följd av ökningen av värnpliktskontingenterna,

samt i övrigt som regel med det trängande behovet av möjligheter

till fältmässiga övningar och tillfredsställande utbildning i handhavan

det av vapenmaterielen. Nödvändigheten att skapa förbättrade övnings- och

utbildningsbetingelser i förevarande hänseenden har även kraftigt understrukits

av lantförsvarets utbildningskommission, som i sitt den 29 november

1941 avgivna betänkande angående utbildningen av värnpliktiga och fast anställt

manskap vid armén (statens off. utredn. 1941: 35) påtalat bristen vid

många förband på lämpliga skjutbanor m. m.

Yad angår frågan om markförvärv torde jag få något beröra innebörden i

vissa förberedande åtgärder i frågan, som av Kungl. Majit vidtagits. De

utredningar av frågor örn markförvärv, som hittills förebragts av de förslagsställande

myndigheterna, hava, ehuru i de flesta fall grundade på uppgifter

från de närmast intresserade lokalmyndigheterna och verkställda värderingar,

många gånger visat sig mindre tillfredsställande framförallt med avseende å

kostnadsberäkningarna men även beträffande de till inköp föreslagna områdenas

gränser. I sistnämnda avseende har hänsyn icke alltid tagits till angelägenheten

av att i möjligaste mån anpassa områdenas gränser efter befintliga

ägogränser och undvika alltför stort intrång vid förvärv av delar av fastigheter.

Den främsta orsaken till utredningarnas bristfällighet i angivna

avseenden har varit, att förvaltningsmyndigheterna sökt undvika att

åsamka statsverket alltför stora utredningskostnader för markförvärv,

som sedermera prövas icke böra komma till stånd. Vad särskilt beträffar

kostnaderna för förvärv av mark hava de under senaste åren rådande osäkra

prisbildningsfölhållandena med en stark prisstegringstendens blottat olägenheterna

i ett system, där markförvärvet kommer att ske långt efter det kostnadsberäkningarna

för ändamålet uppgjorts och till priser, som därvid svårligen

kunnat förutses. De med nämnda förhållanden förenade olägenheterna

hava också kommit till synes däri, att i en del fall medel, som anvisats för

markförvärv, visat sig icke förslå till förvärvets genomförande, varför ytterligare

medelsanvisning för samma ändamål måste ske. Såsom exempel härpå

kan för arméns del särskilt framhållas utvidgningen av Skillingaryds skjutfält.

Ett övervägande av dessa synpunkter har föranlett Kungl. Majit att, utan

att därvid taga slutlig ställning till frågan om omfattningen av de föreslagna särskilda

markförvärven, genom beslut den 30 januari 1942 uppdraga åt arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse att beträffande flertalet av de i förutnämnda

framställningar angivna markfrågorna med vederbörande markägare för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

handla om och, i fall där för kronan antagbar överenskommelse kunde träffas,

med förbehåll av Kungl. Maj:ts medgivande träffa avtal rörande förvärv av

mark.

Sedan fortifikationsstyrelsen efter fullgjort uppdrag inkommit med den

ytterligare utredning i dessa ärenden, som betingats av uppdraget, har det

visat sig, att de förhandlingar som förts med berörda markägare lett fram

till ett mycket stort antal köpeavtal, som fortifikationsstyrelsen ansett sig

kunna preliminärt godtaga. Den ytterligare utredningen har visserligen föranlett

fortifikationsstyrelsen att i många fall begära medel utöver vad som

tidigare angivits erforderligt, men den fördelen har vunnits, att ett säkrare

underlag för bedömningen av medelsbehovet nu föreligger, varigenom ytterligare

medelsäskanden i framtiden torde kunna i flertalet fall undvikas. Under

förhandlingarna har hänsyn även kunnat tagas till befintliga ägogränser och i

viss utsträckning till markägares intresse av att icke åsamkas alltför stort intrång,

vilket föranlett vissa jämkningar i de ursprungliga förslagen till markförvärv.

Med hänsyn till önskvärdheten av att kunna förelägga årets riksdag dessa

markfrågor har endast en jämförelsevis kort tid kunnat medgivas f ordf ika

tionsstyrelsen till förande av avtalsförhandlingar. Avtal hava därför i vissa

fall ännu icke hunnit träffas. Jag förutsätter emellertid, att, där utsikter till

antagbara överenskommelser föreligga, avtalsförhandlingarna fullföljas och

upprättade avtal ingivas för att av Kungl. Majit upptagas till prövning i

samband med meddelande av blivande dispositionsbeslut.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bilaga 2, punkten 9) har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till vissa handgranats- och skjutbanor

anvisa ett anslag av 690,000 kronor. Då dessa medel lämpligen böra ställas

till förfogande i samband med medelsanvisning för här behandlade ändamål

av enahanda beskaffenhet, ämnar jag i det följande hemställa, att Kungl. Majit

med ändring av nämnda förslag, i förevarande proposition under ett gemensamt

anslag sammanför angivna belopp med övriga för liknande ändamål

begärda medel.

Jag övergår härefter till en närmare behandling av föreliggande medelsäskanden.

Det har synts mig lämpligt att i detta sammanhang upptaga

jämväl vissa framställningar örn förvärv av mark för andra ändamål än övningsfält

och dylikt, med vilka framställningar förut fått anstå i avvaktan å resultatet

av 1941 års försvarsutredning.

A. Markförvärv.

I. Utvidgning av Livregementets grenadjärers övningsfält. Sedan arméförvaltningen

i sin medelsframställning för budgetåret 1942/43 förberedelsevis an

mält behov av utvidgning av Livregementets grenadjärers övningsfält, har

ämbetsverkets fortifikaiionsstyrelse företagit vidare utredning i ärendet samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

i skrivelse den 12 december 1941 framlagt förslag till förvärv av mark för

ifrågavarande ändamål för en kostnad av 335,000 kronor.

Styrelsen har till en början meddelat, att enligt vad sekundchefen för

regementet framhållit regementets övningsfält redan i och för sig vore för

litet för övningar i kompani- och bataljonsförband. Möjligheterna att anordna

sådana övningar hade därjämte ytterligare begränsats, sedan Örebro stad på

den intill övningsområdet gränsande marken låtit uppföra ett antal villor.

Ytterligare sådan bebyggelse vore planerad. En utvidgning av regementets

övningsfält vore sålunda önskvärd. För detta ändamål hade sekundchefen

föreslagit förvärv av ett i anslutning till övningsfältet beläget, å karta

utmärkt markområde, omfattande egendomarna Slätten, Klockareängen och

Prästebol samt del av egendomen Ulriksberg.

I fortsättningen har fortifikationsstyrelsen anfört bland annat följande:

Styrelsens domänofficer hade i samråd med sekundchefen för regementet

på platsen rekognoscerat för övningsfältets utvidgning lämplig terräng och

därvid stannat för det av den senare till förvärv ursprungligen föreslagna

markområdet, som genom sitt läge och sina terrängförhållanden — områdets

norra hälft upptoges av omväxlande skogsmark — erbjöde värdefulla övningsmöjligheter.

Domänofficeren hade funnit området böra avgränsas på sätt

framginge av en av överlantmätaren i örebro län upprättad sammanställningskarta,

varå området angivits med heldragen röd linje. Till kartan hörde beskrivning

och ägareförteckning. Av dessa handlingar oell ett av länsjägmästare!

N. Eckerbom och försäkringsinspektören J. K. Andersson, båda i

Örebro, upprättat värderingsinstrument framginge, att det till förvärv föreslagna

området, som hade en areal av 269.2 72 0 hektar, omfattade 20 fastigheter eller

fastighetsdelar, fördelade på ett tjugutal olika ägare. Markområdets aktuella

saluvärde hade uppskattats till 274,650 kronor, vari jämväl inginge övervärdet

av ett antal hus med 40,000 kronor.

Domänofficeren hade i ärendet vidare anfört, att det till förvärv föreslagna

markområdet anslöte direkt till regementets nuvarande övningsfält och

syntes lämpligt för övningar i bataljons- och regementsförband, ävensom för

fältskjutningar enskilt och i mindre förband. Kostnaderna för områdets förvärvande

syntes, därest expropriationsförfarande bleve nödvändigt, böra ökas

med förslagsvis 20 procent av värdesumman, 274,650 kronor, eller 54,930

kronor. För avstyckningskostnader m. m. borde beräknas 5,000 kronor. Den

sammanlagda kostnaden för ifrågavarande markförvärv bleve sålunda (274,650

+ 54,930 + 5,000 =) 334,580 kronor eller i runt tal 335,000 kronor.

För egen del har fortifikationsstyrelsen anfört, att det till förvärv föreslagna

markområdet, som styrelsen ur olika synpunkter funne lämpligt, syntes

vara det enda område, som för ändamålet borde ifrågakomma. Ett förvärv

av detsamma skulle medföra en betydande förbättring av regementets utbildningsförliållanden.

Mot de angivna kostnadsberäkningarna hade fortifikationsstyrelsen

intet att erinra.

Chefen för armen har i avgivet yttrande tillstyrkt bifall till fortifikationsstyrelsens

förslag.

I skrivelse den 30 mars 1942 har fortifikationsstyrelsen anmält, att styrelsen

till fullgörande av Kungl. Maj:ts uppdrag den 30 januari 1942 låtit sin domänofficer

föra personliga förhandlingar med berörda markägare. I en den 28

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 285. 5

mars 1942 dagtecknad promemoria hade domänofficeren lämnat redogörelse

för vad vid förhandlingarna framkommit och därvid anfört bland annat

följande:

Västligaste delen av utvidgningsområdet utgjordes av en rad mindre

skogsskiften, fördelade på icke mindre än 10 småfastigheter i Hovsta by.

Hessa skogsskiften hade av sekundchefen för regementet medtagits i förslaget,

enär de vore avsedda att tjäna som kulfångsterräng för enskilda fältskjutningar.

Vid den närmare granskningen av ägoförhållandena hade befunnits,

att dessa skogsskiften i många fall utgjorde hela eller största delen

av fastigheternas skogstillgång. Det syntes därför troligt, att kronan i något

eller några fall vid en eventuell expropriation skulle tvingas lösa hela fastigheten.

Härjämte vore att befara, att skjutning mot denna skogsridå, som ej

vore mer än 500—800 meter bred, kunde bliva riskabel örn några år, då bebyggelsen

på andra sidan skogen åter komme i gång. Hå vinsten för regementet

av förvärvet i denna del icke syntes stå i proportion till kostnaderna,

hade sekundchefen under hand tillfrågats, huruvida icke denna skogsremsa

utan olägenhet kunde uteslutas från förvärvet. Härtill hade sekundchefen

meddelat, att de mindre skjutövningar, som vore avsedda att utföras mot

ifrågavarande skog, kunde förläggas till annan del av området, varför sekundchefen

ansåge sig kunna avstå från denna del av utvidgningsområdet.

Även på ett par andra sträckor hade det vid förhandlingarna med markägarna

visat sig ur ekonomisk och praktisk synpunkt fördelaktigt att något

ändra den ursprungligen föreslagna gränsdragningen. Hessa förändringar,

vilka närmare framginge av en domänofficerens promemoria bifogad karta

med tillhörande beskrivning, medförde icke någon försämring av utvidgningsområdets

användbarhet ur militär synpunkt.

Förhandlingarna med markägarna örn förvärv för kronans räkning av den

i utvidgningsområdet ingående marken hade icke medfört, att godtagbara

anbud erhållits. En sammanfattning av de priser, som markägarna begärt,

gåre vid handen, att frivilligt förvärv av marken i fråga skulle draga en kostnad

av omkring 650,000 kronor, varför expropriationsförfarande torde få användas

beträffande samtliga berörda fastigheter. Vid detta förhållande och då

domänofficeren vid förhandlingarna med markägarna kommit till den uppfattningen,

att den för kronans räkning i ärendet verkställda värderingen vore

väl låg, ansåge domänofficeren, att det tidigare beräknade beloppet, 335,000

kronor, icke komme att räcka för genomförande av förvärvet trots att någon

besparing gjordes genom föreslagen minskning av området. Hen av domän

officeren tidigare förslagsvis såsom erforderlig angivna höjningen av värderingssumman

med 20 procent borde ökas till minst 35 procent, varigenom

det totala medelsbehovet, med avrundning uppåt, skulle utgöra 380,000

kronor.

För egen del har fortifikationsstyrelsen anfört följande:

Den av domänofficeren föreslagna ändringen av gränserna för utvidgningsområdet,

medförande minskning av områdets areal från 269.2 7 20 till 248.6820

hektar, ansage sig styrelsen böra förorda, enär, enligt vad som framkommit,

förvärv av den mark, som föreslagits skola uteslutas, skulle komma att

ställa sig avsevärt dyrbart utan att tillföra utvidgningsområdet tillnärmelsevis

motsvarande vinst ur övningssynpunkt. Vidkommande beräknandet av

kostnaderna för genomförande av förvärvet ville styrelsen anmärka, att deli

korta tid, som under hösten sistlidet år stått till styrelsens förfogande för

verkställande av anbefalld utredning i detta och en mängd andra markärenden,

icke gjort det möjligt att då föra några som helst förhandlingar med mark
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

ägarna. Det borde därför icke vara ägnat att förvåna, att kostnadsramen

nu — sedan dylika förhandlingar skett — visat sig för snävt tilltagen. Den

av domänofficeren beräknade ökningen av medelsbehovet ansåge styrelsen

icke vara för hög.

På grund av vad sålunda numera förekommit har fortifikationsstyrelsen

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för utvidgning i den

omfattning, som i sistnämnda skrivelse angivits, av Livregementets grenadjärers

övningsfält anvisa ett reservationsanslag av 380,000 kronor.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts finner jag mig böra tillstyrka bifall

till fortifikationsstyrelsens i skrivelsen den 30 mars 1942 framlagda förslag.

•Tag vill erinra, att i den till förvärv föreslagna marken ingår även kyrkojord,

om vars förvärv framställning bör göras i vederbörlig ordning. Kostnadsberäkningarna

synas kunna godtagas, varför jag tillstyrker, att för ändamålet

beräknas ett belopp av 380,000 kronor.

2. Utvidgning av Jämtlands fältjägarregementes övningsfält. Arméförvaltningen

har i sin medelsframställning för budgetåret 1942/43 förberedelsevis gjort anmälan

örn behov av medel till utvidgning av Jämtlands fältjägarregementes

övningsfält. Ämbetsverkets fortifikationsstyrelse har sedermera i skrivelse

den 10 oktober 1941 med förebringande av närmare utredning i ärendet

angivit medelsbehovet för ifrågavarande utvidgning till 51,000 kronor. Styrelsen

har i skrivelsen anfört i huvudsak följande:

I skrivelse till fortifikationsstyrelsen hade chefen för Jämtlands fältjägarregemente

anmält, att på grund av den ökade omfattningen av utbildningsarbetet

behov av utvidgning av regementets övningsfält uppstått. För

detta ändamål föresloges inköp av två till regementets nuvarande övningsfält

i nordväst gränsande områden. Det ena av nämnda områden, som utgjordes

av fastigheten Nifsåsen 21 i Ås socken, ägdes av åkeriägaren J. A.

Cronqvist i Östersund. Regementet hade hittills av ägaren beretts tillfälle att

utan ersättning utnyttja området såsom övningsterräng Vid förhandlingar

med ägaren hade denne emellertid förklarat, att lian, därest icke kronan vore

villig att inköpa hela fastigheten för regementets räkning, hade för avsikt att

låta stycka denna för att saluhålla delarna såsom sportstugetomter. Örn en

sådan uppdelning och försäljning av området komme till stånd, skulle stora

svårigheter uppstå för regementet att i fortsättningen förlägga några övningar

dit. Detta skulle innebära en stor förlust för regementet, enär området utgjorde

en synnerligen värdefull tillgång såsom övningsterräng. Det andra

området, vilket utgjordes av stadsägorna nr 146 A och 156 med undantag avtvå

till vissa militära anläggningar avsedda mindre områden — rörande vilkas

förvärv styrelsen avsåge att i annat sammanhang avgiva förslag — samt stadsägan

nr 157, ägdes av Östersunds stad. Området vore beläget mellan regementets

hittillsvarande övningsfält och Nifsåsen 21. Även detta område vore avbeskaffenhet

att kunna ifrågakomma för exploatering till sportstugetomter.

Därest så bleve fallet, komme även här hinder att läggas i vägen för regementets

övningar.

Vid regementschefens skrivelse hade fogats utdrag av dratseikammarens

i Östersund protokoll, utvisande att drätselkammaren beslutat hos stadsfullmäktige

tillstyrka försäljning av nämnda, staden tillhöriga område for en

köpeskilling beräknad efter 5 öre per kvadratmeter.

»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 285. 7

Av ett av Cronqvist avgivet anbud framginge, att denne vore villig att till

kronan försälja Nifsåsen 21 för en köpeskilling av 30,000 kronor. På uppdrag

av fortifikationsstyrelsen hade jägmästaren H. Ouchterlony i Östersund utfört

värdering av de till förvärv ifrågasatta områdena. Härvid upprättat

värderingsinstrument angående Nifsåsen 21 utvisade i huvudsak, att fastigheten,

som enligt uppgift från länets lantmäterikontor hade en areal av 74.2773

hektar, i riktning sydost-nordväst överkorsades av den elektriska högspänningsledningen

Hissinofors—Krångede, att det nordost örn kraftledningen

belägna området örn cirka 10.8 0 hektar utgjordes av 2.io hektar odlad mark,

cirka 5 hektar till sportstugetomter lämpad mark samt återstoden med barroch

något lövskog bevuxen skogsmark och grusbackar, samt att det sydväst örn

kraftledningen belägna området örn cirka 63 hektar till cirka 40 procent utgjordes

av tämligen väl dikat dossland samt mestadels skogbevuxen myroch

mossmark samt till cirka 60 procent av god skogsmark, till ungefär lika

delar bevuxen med tall och gran jämte något lövskog.

Fastigheten har av värderingsmannen värderats på följande sätt:

2,025 kubikmeter barrskog, vid brösthöjd 10 centimeter och

däröver ........................................................................ kronor 12,150

Skogsmarken jämte barrskog under 10 centimeter, lövskog,

vägar, grustag, kraftledningsgata .................................... » 6,900

50.000 kvadratmeter, lämpliga till sportstugetomter å 25 öre

per kvadratmeter ......................................................... » 12,500

Cirka 3,000 kubikmeter grus å kronor 1: 50 per kubikmeter...... » 4,500

Summa kronor 36,050

Då emellertid högst 50 procent av skogstillgången för närvarande kunde få

avverkas till avsalu och såväl grusfyndigheternas som tomtmarkens exploaterande

komme att taga flera år i anspråk, finge en nedsättning av det sålunda

beräknade värdet med cirka 6,000 kronor anses skälig. Fastighetens uppskattningsvärde

uppginge sålunda till 30,000 kronor. Värderingsmannen funne det

sannolikt, att fastigheten vid expropriation skulle komma att åsättas sistnämnda

eller ett högre värde.

Värderingsinstrument angående stadsägorna nr 146 A och 156, med nämnda

undantag, samt stadsägan nr 157 utvisade, att området hade en areal av cirka

375.000 kvadratmeter, varav 54,000 kvadratmeter utgjordes av med tall, gran

och björk bevuxet tuvigt dossland, 150,500 kvadratmeter av med gran och

något tall av växtlig och god beskaffenhet bevuxen skogsmark samt 170,500

kvadratmeter av dikad mer eller mindre skogbevuxen myrmark.

Området värderades på följande sätt:

Rotvärdet av 1,689 fm3 skog, 10 centimeter och däröver ......... kronor 13,512

Marken jämte skog under 10 centimeter h 2 öre per kvadratmeter » 7,500

Summa kronor 21,012

Den av Östersunds stad begärda köpeskillingen, beräknad efter 5 öre å

375,000 kvadratmeter, komme''att uppgå till 18,750 kronor.

Fortifikationsstyrelsens domänofficer hade efter besiktning av de ifrågavarande

områdena anfört, att han funne det av Cronqvist för Nifsåsen 21 begärda

priset, 30,000 kronor, skäligt samt det av Östersunds stad fordrade priset

av 5 öre per kvadratmeter av ovannämnda stadsägor godtagbart.

Fortifikationsstyrelsen har för egen del framhållit, att den föreslagna utvidgningen

av övningsfältet i realiteten endast innebure, att regementet för framtiden

tillförsäkrades det markområde, som regementschefen sedan flera år

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 285.

Departements
chefen.

tillbaka tack vare ägarnas tillmötesgående kunnat utnyttja för regementets

övningar. När nu risk förelåge för att marken icke längre skulle kunna disponeras

samtidigt som värnpliktskontingenternas omfattning ökades och utbildningsarbetet

intensifierades, syntes det styrelsen vara synnerligen angeläget,

att områdena genom inköp tillfördes regementet. För förvärv av Nifsåsen 21

borde beräknas det av fastighetsägaren begärda beloppet 30,000 kronor. Yad

beträffade stadsägomarken syntes ett något högre belopp än det ovan angivna

böra anslås, enär området vid mätning kunde befinnas vara något större än

beräknat. Härtill komme kostnader för avstyckning, lagfart m. m. Sammanlagt

syntes ett belopp av 51,000 kronor erforderligt för utvidgningens genomförande.

I skrivelse den 27 mars 1942 har fortifikationsstyrelsen anfört i huvudsak

följande:

Fortifikationsstyrelsen hade till fullgörande i denna del av uppdraget den

30 januari 1942 fört förhandlingar med av förvärvet berörda markägare.

Avtal hade träffats dels med Östersunds stad örn överlåtelse till kronan

av i Östersund belägna stadsägan nr 146 A, stadsägoområdet nr 157 och ett

område av stadsägan nr 156 örn tillhopa cirka 372,690 kvadratmeter mot en

köpeskilling, beräknad efter 5 öre per kvadratmeter, eller cirka 18,650 kronor,

dels ock med åkeriägaren J. A. Cronqvist i Östersund angående försäljning

till kronan av fastigheten Nifsåsen 21 i Ås socken med en areal av 74.2773

hektar mot en köpeskilling av 30,000 kronor.

Avtalen vore slutna under förbehåll örn Kungl. Maj:ts godkännande före

den 1 augusti 1942. De avtalade köpeskillingarna överensstämde med tidigare

av säljarna avgivna anbud och vore lika med eller lägre än värderingssummorna.

Mot den föreslagna utvidgningen av Jämtlands fältjägarregementes övningsfält

har jag intet att erinra. Då de avtalade köpeskillingarna synas

skäliga, torde desamma kunna godkännas. I enlighet med fortifikationsstyrelsens

förslag bör följaktligen för genomförande av ifrågavarande markför

värv anvisas 51,000 kronor.

Under nästa punkt ämnar jag föreslå anvisande av medel för förvärv av viss

i omedelbar anslutning till nu ifrågavarande områden belägen mark att användas

till fältskjutningsterräng för regementet.

3. Fältskjutningsterräng för Jämtlands fältjägarregemente. I sin skrivelse den

11 september 1941 angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1942/43

har arméförvaltningen anmält, att behov förelåge av fältskjutningsterräng för

Jämtlands fältjägarregemente. Sedermera har ar méför vältning ens fortifikationsstyrelse

i skrivelse den 28 november 1941 inkommit med närmare utredning

i ärendet och därvid anfört i huvudsak följande:

I skrivelse till chefen för armén hade chefen för Jämtlands fältjägarregemente

framhållit, att inom regementets eget område möjligheterna för fältmässig

skjutning vore mycket begränsade. Det markområde, som vore tillgängligt

för ändamålet, hade en yta av 100 meters bredd och 400 meters djup.

Endast fältskjutning med högst grupp i anslutning till skolskjutning kunde

där äga rum. Någon ökning av områdets bredd vore icke möjlig, men däremot

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

kunde ökning på djupet vid vissa tillfällen åstadkommas, vilket emellertid

medförde, att en gård måste utrymmas, varjämte omfattande bevakningsåtgärder

måste vidtagas. En ökning av detta område genom ytterligare markförvärv

i anslutning till detsamma komme icke att medföra några fördelar.

Med hänsyn härtill vore det av synnerlig vikt, att regementet erhölle markutrymme

för fältskjutningar, där eldstrid både vid anfall och försvar kunde

övas. För nämnda ändamål föresloge regementschefen förvärv av ett markområde,

som vore beläget omkring sex kilometer från regementets kasern.

Till området ledde två olika vägar, varför detsamma vore att anse såsom väl

beläget på lämpligt avstånd från kasernen. Området vore till största delen

skogbevuxet och dess västra och östra delar bestode av höjdpartier, vilka utgjorde

naturliga och goda kulfång.

Värderingen av det sålunda föreslagna området hade utförts av jägmästaren

H. Ouchterlony, Östersund, som i ett över värderingen upprättat instrument

anfört i huvudsak följande: Det värderade området, som hade en areal av

511.2 0 hektar, bestode av 25 skiften i den så kallade Näsåsen, tillhörande

byarna Rösta och Östersem i Ås socken. Området vore beläget 1—3 kilometer

från allmänna landsvägen Östersund—Lit, 2—4 kilometer från Inlandsbanan

och cirka 1 kilometer från regementets nuvarande övningsfält. Av områdets

areal bestode cirka 25 procent av moss- och myrmark och 75 procent av god

skogsmark. Skogsbeståndet bestode till 14 procent av tallskog och till 86

procent av gran- jämte någon lövskog. Inom området funnes icke andra inägor

än några för många år sedan nedlagda, till största delen igenvuxna fäbodvallar

utan åbyggnader.

Av värderingsinstrumentet framginge vidare, att det till inköp föreslagna

området värderats sålunda:

15,440 fm3 skog, vid brösthöjd 10 centimeter och däröver ...... kronor 95,595

499.9 5 hektar skogsmark med skog under 10 centimeter ......... » 49,091

112,500 kvadratmeter, lämpliga till sportstugetomter ............ » 17,100

Summa kronor 161,786

Värderingsmannen hade slutligen framhållit, att hemmanen i Rösta och

Östersem i regel hade mycket små skogsområden till sina hemskiften. De

vore därför beroende av sina utskiften för att få ved och husbehovsvirke.

Flera av markägarna hade även förklarat, att de högst ogärna ville avhända

sig sina utskiften i Nifsåsen och tre av ägarna hade bestämt förklarat, att

deras skiften ej vore till salu. Då det alltså i vissa fall syntes bliva svårt att få

till stånd frivilliga avtal med markägarna, ansåge värderingsmannen att utöver

värderingssumman borde räknas med en säkerhetsmarginal av 10 procent.

I en i ärendet avgiven promemoria hade fortifikationsstyrelsens domänofficer

anfört, att möjligheterna att erhålla lämplig fältskjutningsterräng i

trakten av Östersund vore mycket begränsade. Det till inköp föreslagna området

syntes vara det enda möjliga inom rimligt avstånd från regementets

kasern. Det utgjordes så gott som uteslutande av skogsmark och syntes kunna

göras till användbar terräng såväl för fältskjutningar som för andra övningar.

En säkerhetsmarginal av 10 procent vore enligt domänofficerens mening till

fyllest. För avstyckningskostnader m. m. erfordrades omkring 7,000 kronor.

Medelsbehovet för förvärvet bleve sålunda (161,786 + 16,178 + 7,000 =)

184,964 kronor eller i runt tal 185,000 kronor.

För egen del har fortifikationsstyrelsen ansett, att förvärv av mark för till

godoseendo av behovet av fältskjutningsterräng för Jämtlands fältjägarregemente

borde ske. Det av regementschefen till inköp föreslagna området syntes

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

lämpligt för ändamålet. Styrelsen hade icke något att erinra mot det av

domänofficeren beräknade medelsbehovet för förvärvet. Under åberopande

av vad sålunda anförts hemställde styrelsen, att för ändamålet måtte anvisas

ett anslag av 185,000 kronor.

I anledning av Kungl. Majlis beslut den 30 januari 1942 har fortifikationsstyrelsen

med skrivelse den 30 mars 1942 inkommit med ytterligare utredning

angående ifrågavarande markförvärv. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak

följande:

Avtal hade icke träffats med andra av det ifrågasatta förvärvet berörda

fastighetsägare än Östersunds stad. Avtalet avsåge förvärv av fastigheten

Rösta 46 i Ås socken mot en köpeskilling av 0,000 kronor. Denna köpeskilling

understege med 1,100 kronor fastigheten tidigare åsatt värde.

Övriga fastighetsägare utom en, från vilken anbud dock vore att förvänta,

hade avgivit skriftliga anbud, däri de förklarat sig villiga försälja dem tillhörig,

i det planerade fältskjutningsområdet ingående mark. I det övervägande

flertalet fall hade därvid begärts ersättning, förutom för marken iped

därå befintlig skog, även för förment intrång, bestående i värdeminskning av

återstående del av vederbörande fastighet. Värdeminskningen hade angivits

bestå däri, att fastigheterna efter nu ifrågasatt försäljning skulle sakna tillräcklig

skog för att tillgodose behovet av husbehovsved m. m. samt att vederbörande

fastighetsägare efter avhändelsen skulle sakna möjlighet att hålla

sina kreatur på skogsbete. Utöver de skiften, som inginge i det till förvärv

tidigare föreslagna området, borde ytterligare två skiften förvärvas, nämligen

utskiften till Rösta 56 och 58. Vid de med fastighetsägarna förda förhandlingarna

hade nämligen ägarna till sistnämnda skiften hemställt, att

skiftena med hänsyn till de framtida riskerna för människor och djur att beträda

desamma under pågående fältskjutning måtte av kronan förvärvas.

Styrelsen ansåge, att framställningen av anförda skäl borde bifallas, enär

skiftena i fråga vore så belägna, att den naturliga tillfartsvägen från inägorna

i Rösta by till desamma ledde över det tillämnade fältskjutningsområdet.

Förutom beträffande Rösta 46 understege de avgivna anbuden värderingssumman

respektive överensstämde med densamma endast i två fall, nämligen

beträffande fastigheterna Östersem 377 och Rösta 44. Anbud å försäljning av

ett utskifte till Rösta 56 överstege skiftets uppskattningsvärde med cirka 9

procent. Styrelsen ansåge samtliga nämnda anbud vara för kronan antagbara

och hade för avsikt att under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande med

vederbörande fastighetsägare snarast möjligt upprätta avtal angående förvärv

av de ifrågavarande utskiftena.

Övriga anbud överstege värderingssumman med belopp, utgörande 20 procent

av densamma och däröver. Styrelsen ansåge icke något av dessa anbud

böra antagas. I de fall, där i anbudssumman inginge intrångsersättning, hade

styrelsen ansett sig icke kunna ingå i särskild prövning av de begärda ersättningsbeloppens

skälighet. Styrelsen ansåge, att för förvärvets genomförande

i samtliga sistnämnda fall expropriation borde komma till användning.

Med anledning av de förändrade förutsättningarna för förvärvets genomförande

hade fortifikationsstyrelsens domänofficer i en den 28 mars 1942 dagtecknad

promemoria gjort en omprövning av medelsbehovet. Efter att hava

inhämtat upplysningar från personer, som ansetts omdömesgilla och förtrogna

med förhållandena på orten, hade domänofficeren föreslagit en säkerhetsmarginal

av 40 procent å värderingssumman 171,891 kronor. Därest kostnaderna

för avstyckning m. m. liksom tidigare beräknades till 7,000 kronor,

skulle -—• anförde domänofficeren i promemorian — det totala medelsbehovet

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

bliva (171,891 + 68,756 + 7,000 =) 247,647 kronor eller i runt tal 250,000

kronor. Till denna beräkning anslöte sig styrelsen.

I anledning av det anförda har fortifikationsstyrelsen hemställt, att för

förvärv av fältskjutningsterräng för Jämtlands fältjägarregemente måtte anvisas

ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

Fortifikationsstyrelsen har sedermera i skrivelse den 22 april 1942 anmält,

att den fastighetsägare, som tidigare icke avgivit försäljningsanbud, nu inkommit

nied sådant. Anbudssumman överstege emellertid avsevärt det belopp,

vartill fastigheten vid värdering uppskattats, varför enligt styrelsens

mening expropriation borde komma till användning för förvärvets genomförande.

Till styrelsen hade vidare från ägaren av en omedelbart utanför det

till fältskjutningsterräng avsedda området belägen fastighet inkommit en

skrivelse med hemställan, att kronan av anförda skäl måtte inlösa fastigheten

i fråga. Styrelsen ansåge framställningen för närvarande icke böra föranleda

särskild utredning eller åtgärd i övrigt från styrelsens sida.

Fortifikationsstyrelsens i skrivelsen den 30 mars 1942 framlagda förslag till Departementsförvärv

av mark för Jämlands fältjägarregemente finner jag mig kunna biträda, chefen.

Tillsammans med den mark, som enligt vad jag i det föregående anfört bör

inköpas för utvidgning av regementets övningsfält, kommer fältskjutningsterrängen

att utgöra ett med övningsfältet sammanhängande område.

Det av fortifikationsstyrelsen preliminärt slutna köpeavtalet med Östersunds

stad anser jag kunna godkännas. Skäligheten av köpevillkoren för de

markområden, som avses med de anbud, vilka fortifikationsstyrelsen ansett

antagbara, torde få prövas av Kungl. Majit, sedan preliminära avtal upprättats.

Ehuru jag icke kail undgå att finna den av fortifikationsstyrelsen nu angivna

kostnadsökningen i förhållande till de ursprungligen beräknade kostnaderna

väl hög, anser jag dock försiktigheten bjuda att räkna med det angivna

beloppet, 250,000 kronor, för genomförande av ifrågavarande markförvärv.

4. Övnings och fältskjutningsterräng för Södra skånska infanteriregementet.

Sedan arméförvaltningen i sin medelsframställning för budgetåret 1942/43 anmält

fråga örn förvärv av övnings- och fältskjutningsterräng för Södra skånska

infanteriregementet, har ämbetsverkets fortifikationsstyrelse i skrivelse den

18 november 1941 framlagt närmare utredning i ärendet. I skrivelsen har

fortifikationsstyrelsen anfört, att chefen för Södra skånska infanteriregementet

till chefen för armén anmält behov av mark för ifrågavarande ändamål

och därvid anfört bland annat följande:

Regementets nuvarande övningsfält vid Ystad och Nybro kunde blott i

ringa mån användas vid utbildningen av den till Ystad förlagda delen av regementet,

varför förvärv av ytterligare övningsterräng erfordrades. Med hänsyn

till att jordens odling och kultur i trakten av Ystad vore sådan, att markförvärv

med tanke på kostnaderna syntes vara uteslutet, kunde förvärv av

^nark för övningsterräng endast ske på de hedområden, som funnes västsydväst,

söder och sydost örn Kabusa ungefär en mil öster örn Ystad. På grund

härav föresloge regementschefen, att i nämnda trakt ett område örn cirka 700

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

tunnland utmed Östersjön måtte förvärvas. Ehuru området enligt regementschefens

mening icke vore tillfredsställande, vore dess förvärvande dock av

stor betydelse för förbättrande av regementets övningsmöjligheter. Området

syntes dessutom vara det enda på rimligt avstånd från Ystad, som kunde förvärvas

för överkomligt pris. Värdet av området kunde uppskattas till omkring

300 kronor per tunnland eller för hela området ungefär 210,000 kronor.

Ett förvärv av nämnda område vore emellertid av betydelse icke endast

för erhållande av övningsfält utan området behövdes även såsom fältskj utningsterräng

och pansarvärnsskjutfält. Regementets eget område i Ystad lämnade

icke möjlighet till fältskj ritning. Detta kunde ej heller avhjälpas genom

inköp av mark i anslutning till övningsfältet vid Nybro. Enda möjligheten att

erhålla användbar fältskjutningsterräng på icke alltför långt avstånd från Ystad

vore ett förvärv av nämnda område vid Kabusa. Genom vidtagande av vissa

arbeten för kultång komme detta område att kunna användas för fältskjutningar

även i andra riktningar än mot havet. Behovet av mark för pansarvärnsskjut

ningar hade dittills icke varit aktuellt. Med den jämförelsevis ringa omfattning,

som dylika skjutningar dittills haft, hade svårigheter icke uppstått att

få disponera mark för ändamålet. Med den ökning av pansarvärnsskjutningar,

som nu förestode, syntes dock markfrågan icke längre kunna lösas från fall

till fall. Även för detta ändamål vore ett förvärv av området vid Kabusa erforderligt.

I sin skrivelse har fortifikationsstyrelsen vidare anfört huvudsakligen följande:
På

uppdrag av fortifikationsstyrelsen hade styrelsens domänofficer i samförstånd

med regementschefen avgränsat det omförmälda området örn cirka

700 tunnland till att omfatta ett område örn cirka 500 meters bredd och 5 kilometers

längd och med en areal av 492 tunnland.

Det sålunda avgränsade områdets läge och gränser framginge av ärendet

bifogad karta, där området utmärkts med blå linje.

På uppdrag av fortifikationsstyrelsen hade riksdagsmannen Alfr. Nilsson i

Wollsjö med biträde av godsägaren N. Nilsson i Arendala, Lund, och landstingsmannen

W. Nilsson i Blentarp verkställt värdering av det av domänofficeren

och regementschefen avgränsade området. Enligt upprättat värderingsinstrument

bestode området av 1G0 tunnland åker, 319 tunnland äng och

betesmark saint 13 tunnland skogsmark och annan mark. Området, som vore

bebyggt endast i ringa omfattning, hade åsatts ett värde av 244,300 kronor.

Inom området funnes emellertid en nybebyggd jordbruksegendom, vilken

enligt värderingsmännens mening borde bibehållas såsom arrendegård under

regementet, varvid till gården kunde överföras omkring 50 hektar åkerjord

till ett värde av 75,000 kronor utan att därigenom något otillbörligt intrång

gjordes i återstoden av området. Värderingsmännen hade vidare anfört, att

ett förvärv av området icke kunde sägas innebära någon olägenhet ur åkerbrukssynpunkt,

emedan åkerjordens avkastningsförmåga vore synnerligen

ringa.

Regementschefen hade beträffande det reviderade förslaget till markinköp

anfört bland annat, att det icke syntes uteslutet, att en tillfredsställande skjutbana

för skjutning med alla infanterivapen skulle kunna ordnas på området.

Härigenom komme en av de allvarligaste olägenheterna med regementets förläggning

till Ystad att avhjälpas. Motoriseringen av regementet gjorde, att

det relativt avlägsna området i framtiden borde kunna väl utnyttjas.

Fortifikationsstyrelsens domänofficer hade i ärendet anfört, att enligt av,

överlantmätaren i Malmöhus län lämnade upplysningar byggnadsplan vore fastställd

för hela området. Tomtsynpunkten syntes därför ej helt och hållet

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition, nr 285.

kunna lämnas ur räkningen. En höjning av värderingssumman, förslagsvis

med 15 procent till 280,945 kronor, syntes sålunda berättigad. För avstyckningskostnader

m. m. borde beräknas omkring 4,000 kronor. Totalkostnaden

för förvärvet kunde sålunda uppskattas till 285,000 kronor. Enär terrängen

erbjöde goda möjligheter till fältskjutning med alla slags infanterivapen, tillstyrktes

förslaget till inköp av området. Som skjutningarna endast tidvis

komme att bedrivas, kunde betesmarken, vilken för övrigt mestadels vore av

dålig beskaffenhet, i ganska stor utsträckning användas till betesgång. Icke

heller behövde större inskränkningar göras i brukandet av åkerjorden.

För egen del har fortifikationsstyrelsen anfört, att styrelsen av den i ärendet

verkställda utredningen funnit det hava framgått, att förvärv av övningsoch

fältskjutnings terräng för den i Ystad förlagda delen av Södra skånska

infanteriregementet borde ske. Av utredningen framginge vidare, att den enda

mark, som kunde förvärvas inom rimligt avstånd från förläggningsplatsen,

vore det vid Kabusa föreslagna området. Ehuru detta område ej syntes på ett

fullt tillfredsställande sätt kunna användas för avsett ändamål, ansåge fortifikationsstyrelsen

likväl, att området borde förvärvas, enär någon annan mark

ej stöde till buds och ett tillgodoseende av regementets behov av övnings- och

fältskjutningsterräng i trakten av Ystad vore ofrånkomligt. Styrelsen hade

icke något att erinra varken mot värderingssumman 244,300 kronor eller mot

den av domänofficeren föreslagna ökningen av medelsbehovet till sammanlagt

285,000 kronor.

Under åberopande av det anförda och med förmälan, att chefen för armén

meddelat fortifikationsstyrelsen, att ett inköp av ifrågavarande område vid

Kabusa vore av avgörande betydelse med hänsyn till kravet på effektiv utbildning,

hemställde styrelsen, att Kungl. Majit måtte av riksdagen äska ett belopp

av 285,000 kronor för förvärv av sistnämnda område.

I anledning av Kungl. Majits uppdrag den 30 januari 1942 har fortifikationsstyrelsen

den 31 mars 1942 inkommit med utredning angående här ifrågavarande

markförvärv samt upprättade köpehandlingar. I skrivelsen har fortifikationsstyrelsen,

som fört förhandlingar genom en av styrelsen utsedd markkommission,

anfört i huvudsak följande:

Det till inköp föreslagna markområdet, som hade en areal av cirka 492 tunnland

och till största delen utgjordes av betesmark, bestode av 5 hela fastigheter

och 12 fastiglietsdelar. Preliminära avtal örn förvärv för kronans räkning

hava ingåtts beträffande 3 fastigheter och 3 fastighetsdelar med en sammanlagd

areal av 202 tunnland. I varje avtal funnes intaget förbehåll örn

att, därest avtalet icke godkändes av Kungl. Majit före den 1 augusti 1942,

detsamma icke längre vore för någondera parten bindande. De köpesummor,

.sorn därvid avtalats, uppginge till sammanlagt 149,000 kronor, medan de

hösten 1941 åsätta värdena uppginge till 107,800 kronor. Den relativt stora

skillnaden mellan värderings- och köpesummorna berodde dels på den allmänna

värdestegringen sedan hösten 1941 och dels på säljarnas ovillighet att

under nuvarande förhållanden avstå betesmark. Beträffande den största av de

inköpta fastigheterna, Kabusa 54, hade värdestegringen, 22,000 kronor, dessutom

orsakats av att fastighetens byggnader befunnits vara av ovanligt god

beskaffenhet. Enligt markkommissionens åsikt skulle endast uppförandet av

nämnda byggnader under nuvarande förhållanden kosta lika mycket som köpeskillingen

för hela fastigheten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

Beträffande en inom området befintlig fastighet, Kabusa l1, som stöde under

domänstyrelsens förvaltning, hade fortifikationsstyrelsen gjort anmälan till

domänstyrelsen om fastighetens behövlighet för lantförsvarets räkning.

Vad anginge en av de fastighetsdelar, varom uppgörelse icke kunnat träffas,

syntes ett förvärv av avsett område icke kunna genomföras, enär det skulle

innebära ett alltför stort intrång i återstoden av fastigheten. Nämnda fastig

het, Hammar 46, hade nämligen en areal av 36 tunnland, medan det område,

som avsetts att förvärvas, utgjorde 28 tunnland. Fortifikationsstyrelsen hemställde

därför, att hela nämnda fastighet måtte inköpas. Fastighetens taxeringsvärde

vore 12,500 kronor, vilket värde syntes vara ovanligt lågt, enär den

till förvärv föreslagna delen av fastigheten värderats till 15,000 kronor. För

ett förvärvs genomförande syntes behöva räknas med ett belopp av 20,000

kronor.

De återstående fastigheter och fastighetsdelar, örn vilka överenskommelser

örn inköp icke kunnat träffas, hade värderats till sammanlagt 103,000 kronor.

Enär för ett förvärvs genomförande expropriation måste ske, syntes värderingssumman

böra ökas med 30 procent till 133,900 kronor. Denna ökning

motiverades dels av att fastighetsvärdena kunde förväntas stiga ytterligare

intill dess en expropriation hunnit genomföras och dels av att fastighetsägarna

komme att få vidkännas betydande intrång.

I anslutning till det sagda har fortifikationsstyrelsen anfört, att sålunda

för ett förvärv av samtliga i området ingående fastigheter och fastighetsdelar

syntes erfordras ett belopp av (149,600 + 20,000 + 133,900 =) 303,500 kronor.

Kostnaderna för avstyckning m. m. borde beräknas till 4,000 kronor. Total

kostnaden för förvärvet skulle sålunda uppgå till sammanlagt 307,500 kronor

eller i runt tal 308,000 kronor, vilken kostnad med 23,000 kronor överstege det

av styrelsen tidigare uppskattade beloppet 285,000 kronor.

Ett inköp i enlighet med det av fortifikationsstyrelsen i skrivelsen den 31

mars 1942 framlagda förslaget av mark för övnings- och fältskjutningsterräng

för Södra skånska infanteriregementet finner jag mig kunna tillstyrka. De

ingångna preliminära köpeavtalen torde, enär de däri bestämda köpeskillingarna

synas godtagbara, kunna godkännas. För ändamålet torde i enlighet

med fortifikationsstyrelsens beräkningar av totalkostnaderna för förvärvets

genomförande böra anvisas 308,000 kronor.

5. Utvidgning av Södra skånska infanteriregementets övningsfält i Revinge.

Sedan arméförvaltningen i sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1942/43 anmält behov av förvärv av mark för utvidgning av

Södra skånska infanteriregementets övningsfält i Revinge, har ämbetsverkets

fortifikationsstyrelse i skrivelse den 18 november 1941 inkommit med närmare

utredning i ärendet. Styrelsen har därvid hänvisat till en skrivelse i

ämnet från chefen för Södra skånska infanteriregementet, däri denne anfört

bland annat följande:

Regementets nuvarande övningsfält i Revinge vore endast omkring två

kilometer långt och en kilometer brett, Därjämte minskades fältets användbarhet

genom att inom detsamma funnes en sjö och en mosse, Fönesjön och

Kalvmossen. Området söder örn övningsfältet tillhörde kronan och stöde

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

under domänstyrelsens förvaltning. Detta område disponerades visserligen

för övningar, men övningsmöjligheterna vore icke stora, vartill tomine, att

grävnings- eller andra arbeten, som kunde skada skogsbeståndet, icke finge

utföras därstädes. Den för övningar viktigaste terrängen bestode av ett område

örn ungefär 500 tunnland, vilket vore beläget väster och delvis norr örn

övningsfältet och gränsade till detta. Ur övningssynpunkt hörde detta område

tillsammans med övningsfältet och inom området bedreves även dagligen

övningar i ungefär samma omfattning som på övningsfältet. Med förläggning

av trupp till Revinge året runt måste det i längden bliva svårt att kunna

träffa för kronan tillfredsställande överenskommelser med ägarna till området,

även örn detta hittills kunnat ske. Området, särskilt dess norra del, vore

också begärligt för enskild bebyggelse, vilken med ökad förläggning av trupp

till Revinge året örn syntes komma att taga sådan omfattning, att den bleve

till verkligt hinder för övningarna. Så vore redan nu fallet inom en mindre

del av området. Värdet av nu nämnda område kunde uppskattas till ungefär

350 kronor per tunnland eller för hela området 175,000 kronor, vartill komme

nämnda enskilda bebyggelse, bestående av fastigheter utan jordbruk med

ett ungefärligt värde av 50,000 kronor. Nordost om övningsfältet funnes ett

mindre område, vars förvärvande vore av stor betydelse med hänsyn till

kravet att lägrets utkant befriades från enskild, i olika hänseenden svårkontrollerbar

bebyggelse. Området, som uteslutande bestode av fastigheter

utan jordbruk, hade ett ungefärligt värde av 150,000 kronor. Därest en utökning

av övningsfältet komme till stånd, ansåge regementschefen, att i första

hand de nu omförmälda områdena borde förvärvas.

Därnäst borde förvärv ske av ett område om cirka 125 tunnland, beläget

omedelbart öster och sydost örn övningsfältet och den under domänstyrelsen

lydande marken. Inom detta område funnes åtskillig bebyggelse, som dock

icke tenderade att öka. Emellertid vore det sedan gammalt tämligen svårt

att träffa överenskommelse med markägarna inom området. Medelpriset per

tunnland kunde beräknas till ungefär 400 kronor eller för hela området omkring

50,000 kronor.

Öster örn nämnda område funnes ett område örn likaledes ungefär 125 tunnland,

som det därefter vore önskvärt att förvärva. Detta område, som saknade

bebyggelse, beräknades betinga ett pris av cirka 100 kronor per tunnland

eller för hela området ungefär 12,500 kronor.

Den mark, som i sista hand borde förvärvas utgjordes av två områden, belägna

väster och sydväst örn Krankesjön. Det ena området, som hade en

areal av omkring 800 tunnland, hade ringa bebyggelse och bestode av mindre

värdefull mark. Priset per tunnland kunde beräknas till omkring 400 kronor

eller för hela området cirka 320,000 kronor. Det andra området hade en

areal av omkring 700 tunnland och vore tätare bebyggt, Priset per tunnland

för detta område kunde uppskattas till omkring 500 kronor eller för hela

området cirka 350,000 kronor.

Follifikationsstyrelsen har i sin skrivelse vidare anfört i huvudsak följande.

På anmodan av fortifikationsstyrelsen hade styrelsens domänofficer i samförstånd

med regementschefen vidtagit vissa jämkningar i ovannämnda förslag,

huvudsakligen innebärande att de till inköp sist föreslagna områdena

örn respektive 800 och 700 tunnland helt uteslutits, enär ett förvärv av dessa

områden cj ansetts medföra så stor vinst ur militär synpunkt, att den kunnat

motsvara de avsevärda kostnader, som ett inköp av områdena skulle betinga.

Vidare hade en utökning av de övriga områdena skett i avsikt att såvitt möjligt

följa befintliga ägogränser och därigenom erhålla ett ur såväl övningssom

jordbrukssynpunkt tillfredsställande område.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

På uppdrag av fortifikationsstyrelsen hade riksdagsmannen A. Nilsson i

Wollsjö med biträde av godsägaren N. Nilsson i Arendala, Lund, och landstingsmannen

W. Nilsson i Blentarp verkställt värdering av det område, som

domänofficeren och regementschefen ansett böra förvärvas. Enligt däröver

upprättat instrument omfattade det värderade området cirka 1,800 tunnland,

varav 1,377 tunnland bestode av åker, 187 tunnland av äng, 176 tunnland av

skog samt 60 tunnland av mossmark. Hela området hade med därå befintliga

byggnader värderats till 1,216,850 kronor.

För att nyttiggöra i utkanterna av området befintliga ängsmarker samt

jord, som icke ständigt behövde disponeras för övningar, hade värderingsmännen

föreslagit, att sex gårdar skulle bibehållas såsom arrendegårdar under

regementet. Gårdarnas sammanlagda värde uppginge till cirka 2o0,000

kronor.

Värderingsmännen hade vidare föreslagit, att av de norr örn förläggningsplatsen

befintliga ängsmarkerna cirka 15 hektar med ett värde av omkring

35,000 kronor skulle bibehållas. Nämnda område kunde nyttiggöras antingen

såsom betesmark för regementets hästar eller ock så, att höskörden utbjödes

till försäljning.

Av den inom området befintliga mossmarken utgjordes 15 hektar av bränn

torvmosse av god beskaffenhet med ett värde av cirka 40,000 kronor. Den

inom området växande skogen hade likaledes värderats till cirka 40,000 kronor.

Värdet av i gott stånd varande mangårdsbyggnader och villor, vilka kunde

användas till bostäder eller för andra ändamål, hade beräknats till 400,000

kronor.

Slutligen hade värderingsmännen anfört, att de föreslagna markinköpen

icke kunde sägas innebära någon olägenhet genom minskningen av jordbruksarealen,

då markens avkastningsförmåga vore synnerligen ringa. De av

värderingsmännen föreslagna anordningarna med arrendegårdar vore dessutom

ägnade att motverka dylik arealminskning.

Regementschefen hade beträffande det reviderade förslaget till markförvärv

framhållit, att det område, som föreslagits till inköp vid Revinge,

ur utbildningssynpunkt vore väl avvägt. Motoriseringen av regementet samt

förläggningen av en stor värnpliktskontingent året runt till Revinge hade

medfört allvarliga svårigheter för utbildningen där, vilkas snara avhjälpande

vöre nödvändigt. Ett utvidgat övningsfält komme dessutom att under vissa

perioder kunna utnyttjas för tillämpningsövningar även med regementets i

Ystad förlagda delar, särskilt under regementsövningarna. Av nu anförda

skäl och för att hindra tomtspekulationer i de värderade markområdena ansåge

regementschefen, att en utvidgning av det nuvarande övningsfältet borde

ske snarast möjligt.

Fortifikationsstyrelsens domänofficer hade ansett det till förvärv föreslagna

området ur övningssynpunkt synnerligen lämpligt. Mot värderingssnuiman

1,216,850 kronor funnes enligt hans mening intet att erinra. Vid

beräkningen av medelsbehovet för förvärvet borde emellertid en marginal

finnas för oförutsedda kostnader. Värderingsmännen hade på förfrågan förklarat

sig anse, att denna marginal kunde begränsas till 10 procent av

värderingssumman eller i runt tal 120,000 kronor. För avstyckningskostnader

m. m. syntes böra beräknas omkring 10,000 kronor. Totalkostnaden för förvärvet

kunde sålunda uppskattas till 1,346,850 kronor eller i runt tal 1,350,000

kronor.

I ärendet hade chefen för armén i skrivelse till fortifikationsstyrelsen anfört,

att ett inköp av ifrågavarande område i Revinge vore av avgörande betydelse

med hänsyn till kravet på effektiv utbildning. Ur denna synpunkt

vore det jämväl av vikt att frågan örn utvidgningen snarast bringades till

avgörande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Under åberopande av det anförda hemställde fortifikationsstyrelsen, som

funnit det av domänofficeren framlagda förslaget till markförvärv ändamålsenligt

och av densamme gjorda kostnadsberäkningar antagbara, att till utvidgning

av Södra skånska infanteriregementets övningsplats i Revinge

måtte anvisas ett belopp av 1,350,000 kronor.

Till fullgörande i denna del av uppdraget den 30 januari 1942 har fortifikationsstyrelsen

ined skrivelse den 31 mars 1942 inkommit med ytterligare utredning

angående ifrågavarande markförvärv ävensom upprättade köpehandlingar.

I skrivelsen har fortifikationsstyrelsen anfört i huvudsak följande:

Antalet jordregisterfastigheter och delar av sådana inom det till förvärv

föreslagna markområdet utgjorde 213 stycken med 109 skilda ägare, varjämte

dels inom området och dels å lantförsvarets mark funnes 29 byggnader å ofri

grund med lika många ägare. Vid förhandlingarna örn markförvärv, vilka förts

genom en av styrelsen utsedd markkommission, hade preliminära avtal träffats

med 108 ägare örn förvärv för kronans räkning av 140 stycken fastigheter och

fastighetsdelar samt 24 stycken byggnader. I varje avtal funnes intaget förbehåll

att, därest avtalet icke godkändes av Kungl. Maj:t före den 1 augusti

1942, detsamma icke längre vore för någondera parten bindande. De köpesummor,

som härvid avtalats, utgjorde inalles 1,119,100 kronor. Jämfört med

de hösten 1941 åsätta värdena örn sammanlagt 950,350 kronor innebure detta

en ökning med i medeltal omkring 18 procent. Denna ökning syntes motsvara

den allmänna stegringen av fastighetsvärdena sedan sistlidna höst.

Utom beträffande nu omförmälda fastigheter och byggnader hade avtal

träffats örn förvärv av en del inom området belägna fastigheter, vilka förut

icke blivit värderade. Orsaken därtill vore, att dessa fastigheter ej redovisats

vid den förberedande fastighetsutredning, som verkställts å lantmäterikontoret

i Malmöhus län i samband med värderingen av området. Det antal fastigheter,

varom här vore fråga, utgjorde 16 stycken med 12 skilda ägare. De köpesummor,

som avtalats, uppginge till sammanlagt 19,250 kronor.

Slutligen hade tillkommit ytterligare några fastigheter, tillhöriga Lunds

stad. I det vid värderingen upprättade instrumentet hade såsom tillhöriga

Lunds stad upptagits två byggnader belägna å kronans mark och värderade

till sammanlagt 9,000 kronor samt del av banvall, värderad till 200 kronor.

Nämnda byggnader hade inköpts för en summa av 14,000 kronor, vilken

summa medräknats i ovan angivna belopp 1,119,100 kronor. Emellertid hade

det sedermera visat sig att den mark, varå byggnaderna vore uppförda, tillhörde

Lunds stad, varjämte staden ägde en större del av banvallen än som

förut antagits. Vidare bade en del av Revingeby stationsområde med stationshus

samt en del tomtmark i anslutning därtill av den utav fortifikationsstyrelsen

utsedda markkommissionen ansetts böra förvärvas för att erhålla ett enhetligt

område och för att hindra olämplig bebyggelse i anslutning till övningsfältet.

Avtal hade därför träffats med drätselkammaren i Lund om förvärv av

nu omförmälda byggnad och markområden, i areal innehållande sammanlagt

130,440 kvadratmeter, för en köpesumma av 28,977 kronor. Fortifikationsstyrelsen,

som funne det välbetänkt, att nu nämnda förvärv komme till stånd,

hemställde, att ifrågavarande byggnad och markområden måtte tilläggas

övningsområdet.

Styrelsen ansåge, att av de inom området befintliga byggnaderna å ofri

grund 13 stycken, beträffande vilka köpesummor om sammanlagt 27,050 kronor

begärts, borde uteslutas från förvärv, enär samtliga vore sommarvillor belägna

vid Krankosjön och läge så långt från själva övningslägret, att de ej kunde

tjäna något militärt ändamål, varjämte deras läge icke utgjorde hinder för

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 285. Kloo 12 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Departements
chefen.

Kungl. Maj.-ts proposition nr 285.

övningars bedrivande inom återstoden av övningsområdet. Chefen för Södra

skånska infanteriregementet hade förklarat sig icke hava något att invända

mot ifrågavarande åtgärd. Med anledning härav hemställde styrelsen, att

nämnda byggnader måtte uteslutas från förvärv.

De fastigheter, rörande vilka överenskommelser örn förvärv icke kunnat

träffas, utgjordes dels av sådana, beträffande vilka oantagbara anbud avgivits,

och dels av sådana, beträffande vilka anbud över huvud taget icke kunnat erhållas.

Förstnämnda grupp av fastigheter, 33 stycken med 21 skilda ägare, hade

vid den hösten 1941 verkställda värderingen åsatts ett sammanlagt värde av

246,500 kronor. Enär för ett förvärv av dessa fastigheter expropriation måste

förekomma, syntes nämnda värde böra ökas med cirka 20 procent till 296,000

kronor. Till nu nämnda grupp hade även hänförts två byggnader å ofri grund,

vilka byggnaders värden inräknats i nyssnämnda värderingssumma. Styrelsen

hade för avsikt att framdeles inkomma med framställning örn upplåtelse av

dessa byggnader enligt allmänna förfogandelagen.

Det antal fastigheter, beträffande vilka anbud icke kunnat erhållas, utgjorde

7 stycken med 7 skilda ägare. Orsaken till att anbud icke kunnat erhållas

vore att ägarna till berörda fastigheter icke kunnat anträffas. Fortifikationsstyrelsen

hade för avsikt att under hand upptaga förhandlingar med

nämnda ägare, så snart tillfälle därtill erbjödes. För förvärv av fastigheterna,

vilka vore värderade till sammanlagt 24,500 kronor, syntes böra. räknas med

en ökning av 20 procent utöver värderingssumman eller ett belopp av 29,500

kronor.

I ett fall hade preliminärt köpekontrakt icke kunnat upprättas enär den

berörda fastigheten, värderad till 3,000 kronor, ägdes av Silvåkra pastorat.

Slutligen funnes inom området en under domänstyrelsens förvaltning

hörande fastighet, Eevinge 223, beträffande vilken fastighet fortifikationsstyrelsen

gjort framställning örn dess överförande till lantförsvarets förvaltning.

Fortifikationsstyrelsen sammanfattade de uppgjorda kostnadsberäkningarna

så, att för förvärv av samtliga i utvidgningsområdet ingående fastigheter och

fastighetsdelar med därå uppförda byggnader ett belopp av (1,119,100 + 19,250

+ 28,977 + 296,000 + 29,500 + 3,000 =) 1,495,827 kronor erfordrades. För avstyckningskostnader

m. m. syntes böra beräknas en summa av 10,000 kronor.

Totalkostnaden för förvärvet skulle sålunda uppgå till sammanlagt 1,505,827

kronor eller i runt tal 1,510,000 kronor, vilken kostnad med 160,000 kronor

överstege det av styrelsen i skrivelsen den 18 november 1941 uppskattade beloppet

1,350,000 kronor.

En utökning av Södra skånska infanteriregementets övningsfält vid Kevingehed

synes vara erforderlig särskilt med hänsyn till att, såsom i propositionen

1942: 210 förutsatts, den av nuvarande förhållanden nödvändiggjorda förläggningen

dit av en del av regementet kommer att bliva bestående. Jag finner mig

kunna biträda det förslag till dylik utökning, som innefattas i fortifikationsstyrelsens

skrivelse den 31 mars 1942. De genom de upprättade köpeavtalen

bestämda köpeskillingarna äro för kronan godtagbara. Då jag icke har något

att erinra mot fortifikationsstyrelsens beräkningar av medelsbehovet för utvidgningsförslagets

genomförande i övrigt, beräknar jag för här ifrågavarande

ändamål ett belopp av 1,510,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

6. Utvidgning av Kronobergs regementes övningsfält. I skrivelse den 31

oktober 1941 har arméförvaltningens fortifikationsstyreise hemställt om anvisande

av 280,000 kronor för utvidgning av Kronobergs regementes övningsfält.

Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande:

I skrivelse till chefen för armén hade chefen för Kronobergs regementes

depa anfört bland annat, att det vore synnerligen önskvärt, örn inköp för

kronans räkning kunde ske av ettdera av två områden, som å ett styrelsens

skrivelse bilagt kartkort angivits med röd stockning. Av områdena förordade

iegementschefen det södra till inköp för att möjliggöra Dedrivande av övningar

i större förband inom regementet utan att därvid riskera orsakande av skada

å mark i enskild ägo. Nämnda risk förelåge av förklarliga skäl väsentligen

under månaderna april—september. Med nuvarande permanenta organisation

ägde övningar i större förband årligen rum under augusti och september

månader. Eventuellt måste man dock räkna med förekomsten av sådana

övningar jämväl under våren och sommarens övriga månader.

Vid undersökning på platsen hade fortifikationsstyrelsens domänofficer i

samråd med regementschefen företagit en del jämkningar i depåchefens förslag

i avsikt att i största möjliga mån nedbringa arealen av den i förslaget

ingående åkerjorden.

Sålunda hade under utredningens gång framförts förslag, att det å ett fortifikationsstyrelsens

skrivelse bilagt kartkort med grön begränsningslinje angivna

området skulle uteslutas och i stället förvärvas det å samma, karta med

blå begränsningslinje angivna området. Det hade emellertid framkommit, att

västra delen av sistnämnda område, som tillhörde ecklesiastika lönebostället

Bergunda, dels utgjorde löneboställets enda skogstillgång och dels med hänsyn

till skogens kvalitet måste anses ha ett jämförelsevis högt värde. Härtill komme

att regementets tillgång på öppen terräng vöre otillräcklig, varför det ur övningssynpunkt

ansetts önskvärt, att viss del av det med grön begränsningslinje

angivna området förvärvades. Det till lönebostället Bergunda hörande

området skulle då icke behöva tagas i anspråk.

Det område, som enligt den verkställda utredningen alltså borde förvärvas

hade såväl å kartkortet som å ett utredningen tillhörande, av läns jägmästaren

E. Rudbäck år 1941 upprättat »Utdrag av karta över Bergqvara gård och

ecklesiastika lönebostället Bergunda» avgränsats med heldragen röd linje.

Vid dragningen av den norra gränsen för området hade en avvägning skett

mellan regementets behov av öppen terräng och vederbörande jordägares intresse

att behålla ett ur brukningssynpunkt tillräckligt stort skifte åkerjord.

Det föreslagna området utgjorde del av Bergqvara gods, vilket ägdes av

greve P. A. K.son Posse, och tillhörde i brukningshänseende den under Bergqvara

lydande Bergunda Södergård.

Enligt uppdrag av fortifikationsstyrelsen hade länsjägmästare E. Rudbäck,

Växjö, och nämndemannen R. Johansson i Östad, Väckelsång, utfört

värdering av området, varöver upprättats värderingsinstrument, av vilket framgick,

att området hade en areal av 244.9 2 hektar, varav 58.13 hektar belöpte

på åker och tomtmark, 15.il hektar på betesvall, 5.6 6 hektar på ängs- och

betesmark, 0.2 4 hektar på sjömad och 159.7 8 hektar på skogsmark och hade

av värderingsmännen åsatts ett värde av 217,531 kronor 50 öre.

Av en av värderingsmännen upprättad promemoria över värderingen framgingo

följande.

Värderingen av ståndskogen hade företagits med tillämpning av i allmänna

marknaden gällande normala priser. Vid värderingen av marken hade en av

de stegrade jordbruksvärdena betingad höjning av de från nämnda utgångspunkt

erhållna värdena företagits. Däremot hade vid värdesättningen icke

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

beaktats vissa angivna förhållanden, vilka av förrättningsmännen likväl ansetts

böra tillerkännas visst inflytande på markens försäljningsvärde, nämligen dela

att vissa delar av området på grund av närbelägenheten till Växjö stad måste

anses äga ett visst tomtvärde och dels att försäljningen av åkerjorden komme

att för ägaren innebära en kapitalförlust, i det att de till Bergunda Södergård

hörande stora ekonomibyggnaderna ej längre skulle kunna till fullo utnyttjas.

För att erhålla ett mot verkligheten svarande försäljningsvärde borde därför

enligt värderingsmännens beräkningar en höjning med högst 25 procent av

uppskattningsvärdet företagas. Det belopp, som sålunda borde beräknas för

förvärv av området, uppginge till i runt tal 272,000 kronor.

Fortifikationsstyrelsen har ansett, att nämnda belopp borde beräknas för

själva markförvärvet. Till täckande av avstyckningskostnader m. m. beräknade

styrelsen ett belopp av omkring 8,000 kronor. För genomförande av förvärvet

i dess helhet skulle sålunda erfordras 280,000 kronor.

Styrelsen har vidare framhållit, att regementets nuvarande övningsfält bestode

dels av ett söder örn kasernområdet beläget område, dels av ett sydväst

därom mellan sjöarna Södra Bergundasjön och Norra Bergundasjön beläget

näs med det därå belägna torpet Sundet. Nämnda områdens sammanlagda

areal utgjorde enligt uppgift från regementet 161.3 8 hektar. Dessutom disponerade

regementet för övningar, vid vilka markskada ej kunde uppstå, ett

mellan nämnda områden beläget skogsområde, vilket i samband med genomförandet

av 1925 års härordning av kronan överlåtits till Växjö stad. Förhandlingar

pågingo med staden angående förutsättningarna för kronans återförvärv

av detsamma. Det nu till inköp föreslagna området gränsade i nordost till ovannämnda

näs. Det område, som regementet nu disponerade, vore enligt styrelsens

mening alltför litet för bedrivande av övningar i större förband. Områdets

disposition syntes ej heller vara för sagda ändamål lämplig. Under soldatutbildningens

gång och överhuvud vid övningar med mindre enheter syntes

däremot området i sin helhet kunna väl utnyttjas.

Ehuru fortifikationsstyrelsen Iryste vissa betänkligheter mot att en så

avsevärd del av den öppna jorden till Bergunda Södergård toges i anspråk för

här ifrågavarande ändamål, hade styrelsen på grund av regementets behov av

öppen övningsterräng ansett sig icke böra motsätta sig förvärvet härav.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har i ärendet avgivit infordrat utlåtande och

därvid förklarat sig intet hava att erinra mot regementets förvärv för övningsändamål

av ifrågavarande å den ärendet bifogade, av länsjägmästaren Rudbäck

upprättade kartan med röd linje utmärkta område, dock att därifrån borde

undantagas ett söderut beläget, triangelformigt område till ett värde av 23,000

kronor. Enligt vad regementschefen under hand meddelat länsstyrelsen skulle

ett sådant undantagande, som hade den fördelen att ett av torpen lämnades

oberoende av förvärvet, kunna ske utan olägenhet ur övningssynpunkt.

Sedan åt fortifikationsstyrelsens domänofficer uppdragits att företaga

ytterligare utredning i detta ärende, har domänofficeren efter överläggningar

nied chefen för Kronobergs regemente samt med markägaren, greve Posse, i

två den 23 februari och den 20 mars 1942 dagtecknade promemorior framlagt

resultatet av utredningen. I promemoriorna har domänofficeren anfört i

huvudsak följande:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

Regementschefen hade gjort gällande att det vore av allra största vikt för

regementets fältmässiga utbildning att möjlighet till övningar i omväxlande

terräng skapades. Regementets nuvarande övningsområde utgjordes till

största delen av skog. Det vore med tanke på den omväxlande terrängen

söder örn Bergunda som det föreliggande förslaget till utvidgning framlagts.

Den öppna terrängen i områdets norra del borde sålunda medtagas.

° Markägaren hade meddelat, att det ifrågavarande markområdet tillhörde

gården Bergunda under godset Bergkvara. Bergunda utgjorde numera icke

ett självständigt jordbruk utan sambrukades med huvudgården. Den åkerjord,

varom här vore fråga, vore mycket stenbunden och ej särdeles värdefull

såsom jordbruksmark. Bergunda kunde betraktas snarare som ett skogsbruk

än som en jordbruksgård. Någon större olägenhet ur jordbrukssynpunkt

uppstode icke, därest den av regementet eftertraktade öppna jorden lades till

övningsfält.

Å ett handlingarna i ärendet bilagt kartkort hade ett område avgränsats

med svart linje. Det överensstämde i huvudsak med det av arméförvaltningen

föreslagna, dock med den skillnaden att ett triangelformat stycke i

områdets södra del, vilket länsstyrelsen i sitt yttrande ansett böra undantagas,

uteslutits. I stället hade en ungefär lika stor triangel öster örn nyssnämnda

medtagits.

Ifrågavarande områdes gränser hade föreslagits av jordägaren och godkänts

av regementschefen.

Ecklesiastika lönebostället Bergundas skog behövde sålunda ej tagas i

anspråk.

Läns jägmästaren E. Rudbäck hade värderat den skogsmark, som ej ingick

i det ursprungliga förslaget, samt upprättat ett värderingsinstrument över

hela det med svart linje inramade området. Värdet hade uppskattats till

204,600 kronor. Härtill ansåge värderingsmannen böra läggas ett mervärde

av 25 procent på grund av områdets nära belägenhet till Växjö stad. För

avstycknings- m. fl. kostnader syntes böra beräknas omkring 5,000 kronor.

Medelsbehovet för förvärvet skulle sålunda bliva (204,600 + 51,150 + 5,000 =)

260,750 kronor eller i runt tal 260,000 kronor.

Greve Posse hade avgivit ett promemorian av den 20 mars 1942 bilagt,

den 18 mars dagtecknat anbud å det av domänofficeren till inköp föreslagna

området, vars utsträckning närmare framginge av en anbudet bilagd karta.

Anbudet, som vore bindande till den 1 augusti 1942, slutade å 260,000 kronor.

Detta anbud syntes böra antagas. Inberäknat kostnader för avstyckning m. m.,

vilka kostnader kunde beräknas till 5,000 kronor, uppginge medelsbehovet

för förvärvet sålunda till 265,000 kronor.

Fortifikationsstyrelsens förslag till förvärv av mark för här ifrågavarande

ändamål, med de modifikationer däri, som av domänofficeren föreslagits,

finner jag mig kunna biträda. Kostnaderna för förvärvets genomförande torde

i enlighet med domänofficerens beräkningar kunna uppskattas till 265,000

kronor, vilket belopp torde böra för ändamålet anvisas.

7. Utvidgning av Jönköpings-Kalmar regementes övningsfält. I skrivelse den 21

november 1941 har arméförvaltningens fortifilcationsstyrelse gjort framställning

om anvisande av 290,000 kronor för utvidgning av Jönköpings-Kalmar

regementes övningsfält. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande:

I skrivelse till chefen för armén hade chefen för Jönköpings-Kalmar regemente

anfört bland annat, att regementets övningsfält, som jämväl dispo
-

De mårtem nitschefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 285.

nerades av Göta ingenjörkår, på grund av soldatutbildningens ökade omfattning

visat sig otillräckligt. Till följd av att ett flertal baracker och förrådsbyggnader

måst förläggas i terrängen hade därjämte ett effektivt utnyttjande

av densamma förhindrats. En utvidgning av övningsfältet vore sålunda

erforderlig. För nämnda ändamål hade regementschefen föreslagit

inköp av tvenne å ett skrivelsen bifogat kartkort utmärkta områden, det ena

omfattande hemmanen Norra och Södra Holmseryd samt delar av hemmanen

Hulu och Hamnaryd, det andra utgörande viss stadsplanerad mark, tillhörig

Eksjö stad. Den till inköp föreslagna marken vore enligt regementschefens

åsikt lämplig för övningar och medgåve därjämte på grund av sin

omväxlande karaktär tillämpad fältskjutning i större utsträckning än vad som

för närvarande vore möjligt. I Hamnarydsterrängen kunde även vinterutbildning

bedrivas.

I skrivelse till fortifikationsstyrelsen hade chefen för armén framhållit,

att frågan örn anordnande av ett övningsfält för första arméfördelningen

ännu icke vore löst. Vid prövning av från arméfördelningens truppförband

inkomna framställningar om markförvärv för utvidgning av förbandens

övningsterräng m. m. hade emellertid hänsyn tagits till de förbättrade övningsförhållanden,

som ett arméfördelningsövningsfält bomme att medföra för förbanden.

En utvidgning av den övningsterräng, som disponerades av de till

Eksjö förlagda förbanden, ansåge chefen för armén vara önskvärd. Som

emellertid det av regementschefen framlagda förslaget synts alltför omfattande,

hade chefen för armén uppdragit åt fortifikationsstyrelsen att undersöka, i

vad mån den föreslagna utvidgningen vore befogad samt att vidtaga av undersökningen

betingade åtgärder.

I samförstånd med regementschefen hade fortifikationsstyrelsens domänofficer

på platsen rekognoscera! den till förvärv föreslagna marken (med

undantag av den Eksjö stad tillhöriga), det så kallade Hamnarydsalternativet.

Sedan därvid fastslagits, att hemmanet Hamnaryd enligt regementschefens

förslag komme att berövas större delen av sin åkerjord, hade representanter

för regementet efter domänofficerens anvisningar undersökt möjligheten att,

med avstående från större delen av Hamnaryds åkerareal, i stället förvärva

annan lämplig terräng. Sedermera hade regementschefen vid fortsatt utredning

i ärendet framlagt ett andra förslag, det så kallade Ilisanalternativet,

till utvidgning av regementets övningsfält. Med hänsyn till önskemålet att

i största möjliga mån bevara Hamnaryds åkerjord samlad omfattade Risanalternativet

blott en ringa del av hemmanet Hamnaryd, medan det till förvärv

föreslagna markområdet i stället sträckte sig norr och öster örn hemmanet.

De båda till förvärv alternativt föreslagna markområdena hade värderats

av revir jägmästaren E. Dahl, Eksjö, och godsägaren G. Larsson, Ryningsholm.

Enligt över värderingen upprättat instrument innebure Hamnarydsalternativet

inköp av ett markområde av hemmanen Holmseryd, Kulla, Hula och

Hamnaryd om 387.95 hektar, varav 88.v hektar åker, 20 hektar äng och 279.25

hektar skogsmark, med ett sammanlagt uppskattat värde av 228,443 kronor.

I detta värde inginge dels markvärdet med 120,320 kronor, varav för åker

93,520 kronor, äng 5,800 kronor och skogsmark 21,000 kronor, dels ock värdet

av växande skog med 101,463 kronor, varjämte tvenne å området belägna

byggnader åsatts ett värde av tillhopa 6,660 kronor. De olika ägoslagen, av

vilka åkerjorden genomgående vore av tämligen dålig beskaffenhet, hade

åsatts från fastighet till fastighet varierande å-pris per hektar. I genomsnitt

bleve värdet av åker 950, av äng 265 och av skogsmark 70 kronor per

hektar.

Risanalternativet upptoge enligt värderingsinstrumentet ett område av

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

355.9 5 hektar och utgjordes av mark tillhörande hemmanen Holmseryd, Kulla,

Hulu, Hamnaryd, Risan, Risatorpet och Klacken. Av marken utgjordes 82.7

hektar av åker och 12.5 hektar av äng, medan 260.7 5 hektar upptoges av

skogsmark. Hela markområdet hade åsatts ett värde av 234,753 kronor, därvid

värdet av marken uppskattats till 99,580 kronor och värdet av växande skog

till 128,513 kronor. Av markvärdet belöpte 79,120 kronor på åker, 3,000 kronor

på äng samt 17,460 kronor på skogsmark. Härtill komme de båda ovannämnda

byggnadernas värde med 6,660 kronor. Liksom i fråga om Hamnarydsalternativet

varierade de olika ägoslagens å-pris. Det genomsnittliga å-priset per

hektar bleve för åker 1,020, för äng 240 och för skogsmark 71 kronor. Även

Risanområdets åkerjord vore i allmänhet av mindre god beskaffenhet.

Fortifikationsstyrelsens domänofficer hade i en i ärendet avgiven promemoria

anfört bland annat följande: För en utvidgning av Jönköpings-Kalmar

regementes övningsfält vore den bästa terrängen att finna väster om Eksjö

stad. Vid en jämförelse mellan de båda förslagen syntes företräde böra givas

åt Risanalternativet. Detta markområde erbjöde minst lika goda övningsmöjligheter

som Hamnarydsområdet och vore därjämte att föredraga på grund

av sitt fördelaktigare läge i förhållande till den nu disponerade övningsterrängen.

Kostnaderna för Risanområdets förvärvande ställde sig enligt

värderingsmännens uppgifter visserligen omkring 6,000 kronor högre, men

detta finge anses helt kompenserat av Risanområdets betydligt högre skogsvärde.

Vid beräkning av kostnaderna för markförvärvet måste man räkna

med att expropriation bleve nödvändig. Yärderingssumman borde sålunda

ökas med förslagsvis 20 procent, varjämte för avstycknings- och lagfartskostnader

m. m. syntes böra beräknas omkring 10,000 kronor. Den sammanlagda

kostnaden för förvärv av Hamnarydsområdet bleve följaktligen (228,443 -f

46.000 + 10,000 =) 284,443 kronor eller i runt tal 285,000 kronor, och för förvärv

av Risanområdet (234,753 + 47,000 + 10,000 =) 291,753 kronor eller i

runt tal 290,000 kronor.

För egen del har fortifikationsstyrelsen anfört följande:

En utvidgning av Jönköpings-Kalmar regementes övningsfält syntes fortifikationsstyrelsen

nödvändig, sedan den av regementet disponerade övningsterrängen

icke längre motsvarade de krav, som genom den utökade och intensifierade

soldatutbildningen kommit att ställas på densamma. Att övningsfältet

jämväl disponerades av Göta ingenjörkår innebure därjämte uppenbarligen

en betydande olägenhet. För en utvidgning av regementets övningsfält

erbjöde den väster om Eksjö stad belägna terrängen de största möjligheterna.

Något annat alternativ än de båda föreslagna syntes sålunda icke

böra ifrågakomma. Av dessa åter finge fortifikationsstyrelsen förorda det

s. k. Risanalternativet som det ur olika synpunkter fördelaktigaste. Det

här föreslagna markområdet vore till skillnad från Hamnarydsområdet beläget

i direkt anslutning till den av regementet nu disponerade övningsterrängen,

vilket ur övningssynpunkt finge anses som synnerligen värdefullt.

Det uppskattade värdet av Risanområdet vore visserligen omkring 6,000

kronor högre än värdet av Hamnarydsområdet, men det förra innehölle å

andra sidan skog, till en betydande del mogen sådan, till värde av omkring

27.000 kronor mera än det senare. Till förhindrande av att skogen genom

skottskador till sin kvalitet nedsattes från virkesskog till vedskog syntes vid

förvärv av området en del av skogen, särskilt i fältskjutningsterrängen, böra

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

avverkas och sålunda omedelbart kunna göras inkomstbringande. Mot domänofficerens

uppskattning av kostnaderna för områdets förvärvande hade fortifikationsstyrelsen

intet att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställde fortifikationsstyrelsen att

Kungl. Majit måtte till utvidgning av Jönköpings-Kalmar regementes övningsfält

av riksdagen äska ett belopp av 290,000 kronor.

Till fullgörande i här ifrågavarande del av det i det föregående omnämnda

uppdraget den 30 januari 1942 har fortifikationsstyrelsen med skrivelse den

27 mars 1942 ingivit sex köpekontrakt, varigenom med förbehåll av Kungl.

Majits godkännande före den 1 augusti 1942 till kronan försålts följande i

det till inköp föreslagna markområdet ingående fastigheter och fastighetsdelar,

nämligen tillhopa 1U mantal Holmseryd l2, Holmseryd l3 och l4,

Helmseryds soldattorp, Risan l2, Risatorpet l4 och l5, allt i Eksjö socken,

samt 17.4 0 hektar av Hamnaryd l2 i Norra Solberga socken, värderade till

tillhopa 181,880 kronor, för en sammanlagd försäljningssumma av 208,100

kronor och mot villkor i övrigt, som framgå av köpehandlingarna. Uti en

handlingarna i ärendet vidfogad promemoria den 26 mars 1942 har fortifikationsstyrelsens

domänofficer, som på styrelsens uppdrag förhandlat örn ifrågavarande

markförvärv, redogjort för vissa detaljer vid beräknandet av köpeskillingsbeloppen

samt vidare anfört i huvudsak följande:

Genom lantmätares försorg hade en noggrannare uppmätning gjorts av en

del fastighetsdelar, vilket föranlett mindre justeringar av förut lämnade uppgifter

å arealer och värden. De markägare, med vilka uppgörelse icke kunnat

träffas, hade avgivit skriftliga eller muntliga försäljningsanbud, vilka emellertid

vore så höga, att expropriationsförfarande borde tillgripas för genomförande

av förvärven. Innehavaren av fiskerätten i en liten sjö å området hade

framställt ett icke godtagbart krav på ersättning för fiske, som komme att

gå förlorat. Då utrymning av sjön vid fältskjutning erfordrades, syntes man

även här böra räkna med expropriation. Vid beräknande av kostnaderna för

förvärvet i dess helhet borde tagas i betraktande, att en del fastigheter, beträffande

vilka expropriationsförfarande vore föreslaget, komme att lida avsevärt

intrång, vilkas värde vore svårt att beräkna. En ganska stor säkerhetsmarginal

vore därför önskvärd. Domänofficeren ansåge på grund härav den

tidigare av fortifikationsstyrelsen för förvärvets genomförande äskade summan

-—- 290,000 kronor — erforderlig.

Till föreliggande förslag till utvidgning av Jönköpings-Kalmar regementes

övningsfält Iean jag giva min anslutning. De köpeskillingar, som bestämts

genom de ingivna preliminära köpeavtalen, torde få anses skäliga, varför

avtalen synas kunna godkännas. Försiktigheten torde bjuda att för förvärv

av hela det föreslagna utvidgningsområdet räkna med det av fortifikationsstyrelsen

äskade beloppet, 290,000 kronor.

8. Utvidgning av Dalregementets övningsplats vid Rommehed. I skrivelse den

11 november 1941 har arméförvaltningens fortifikations styr else gjort framställning

örn förvärv av visst markområde vid Rommehed och därvid anfört i

huvudsak följande:

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ts proposition nr 285.

Chefen för Dalregementet hade i skrivelse till styrelsen framhållit, att

kokinrättningen och matsalen på regementets övningsplats Rommehed vore

belägna så nära privat mark, att matsalens nordvästra hörn läge mindre än

en meter från gränsen. Likaså vore området öster örn matsalen så smalt, att

ideliga klagomål och ersättningsanspråk på grund av nedtrampad gröda

m. m. därigenom väcktes från grannens sida. Stor fördel skulle vinnas genom

förvärv för kronans räkning av viss mark öster örn nämnda byggnad. Regementschefen

anhölle därför, att fortifikationsstyrelsen måtte vidtaga åtgärder

för förvärv av visst, å till ärendet hörande kartskiss utmärkt markområde

om cirka 1,800 kvadratmeter. Ägaren till området hade förklarat sig villig

att försälja detsamma till kronan mot en köpeskilling av 50 öre för kvadratmeter.

Ifrågavarande markförvärv hade tillstyrkts av chefen för andra arméför

delningen.

Fortifikationsstyrelsens domänofficer hade förklarat sig anse det begärda

priset skäligt.

Med anledning av det anförda hemställde fortifikationsstyrelsen, att Kungl.

Maj:t efter riksdagens hörande måtte dels medgiva styrelsen att för angivet

ändamål mot en köpeskilling av 50 öre för kvadratmeter för lantförsvarets

räkning inköpa ifrågavarande markområde, dels ock ställa till styrelsens förfogande

för nämnda förvärv ett belopp av 1,000 kronor, utgörande jämväl

medel till täckande av med förvärvet förenade kostnader för avstyckning och

lagfart m. m.

Till fullgörande i denna del av uppdraget den 30 januari 1942 har fortifikationsstyrelsen

med skrivelse den 20 mars 1942 överlämnat ett med förbehåll

om Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 augusti 1942 slutet köpekontrakt,

varigenom till kronan försålts ett område örn cirka 1,800 kvadratmeter

av fastigheten Sör Romme nr 18 Litt. S i Stora Tuna socken mot en

köpeskilling av 50 öre för kvadratmeter.

Som det avslutade köpekontraktet torde kunna godkännas och då intet

synes vara att erinra mot beräkningen av kostnaderna för förvärvet, finner

jag mig kunna tillstyrka framställningen. För ändamålet torde alltså böra be

räknas ett belopp av 1,000 kronor.

9. Fältskjutningsterräng för Bohusläns regemente. I skrivelse den 11 september

1941 har arméförvaltningen gjort framställning örn medel för förvärv

av fältskjutningsterräng för Bohusläns regemente. Ämbetsverket har därvid

hänvisat till vad i ämnet anförts i skrivelse den 25 september 1940 med medelsframställningar

för innevarande budgetår. I sistnämnda skrivelse anförde

verket i huvudsak följande:

I skrivelse till fortifikationsstyrelsen hade chefen för Bohusläns regemente

framhållit, att regementet icke ägde något särskilt område, avdelat och

godkänt såsom skjutfält. Verkställd utredning hade givit vid handen, att

övningsfältet kunde användas för fältskjutning först efter inlösen av vissa

detsamma intilliggande områden. Dessa områden vore emellertid ur andra

övningssynpunkter på grund av sin bergiga och sänka terräng mindre lämpliga,

varför kostnaderna för ett införlivande med övningsfältet av dessa områden icke

Departements
chefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 285.

26

skulle uppvägas av deras värde ur övningssynpunkt. Ett för ändamålet synnerligen

lämpligt område vore det s. k. Bulidsområdet, vilket närmare angivits

å en karta i ärendet. Området, som omfattade Bulids ock. Nyckelås byar,

utgjordes av obebyggd lågmark, i skjutriktningen omgivet av ett bergmassiv med

branta bergväggar. För skjutning erbjöde terrängen stora möjligheter i fråga

örn skjutavstånd och omväxling. Dessutom vore marken genom sin grävbarhet

och goda dränering väl lämpad för utförande av markörskydd. Enligt regementschefens

åsikt stöde ett för ändamålet lämpligare område icke att få.

Inom Bulidsområdet funnes jämväl stora möjligheter för skjutning med såväl

kulspruta som granatkastare. Även ur andra synpunkter syntes ett förvärv

för kronans räkning av området synnerligen lämpligt. Det erbjöde, i motsats

till regementets nuvarande övningsfält, möjlighet att öva i sådan terräng,

som regementet kunde väntas finna i fält. Befästningsarbeten kunde i stor

utsträckning där utföras. Då regementet under tiden för de värnpliktigas

utbildning under sommaren hade ringa rörelsefrihet inom det bergiga övningsfältet,

skulle tillgång till övningsterräng jämväl å Bulidsområdet avsevärt

komma att lätta utbildningsarbetet. Området skulle sålunda icke blott gynna

den fältmässiga skjututbildningen utan ock i hög grad annan utbildning.

Dessutom kunde regementets behov av ökat förrådsutrymme tillgodoses

genom förvärv av Bulidsområdet.

Samtliga innehavare av mark inom det utsedda området hade förklarat

sig villiga att till kronan överlåta densamma samt avgivit anbud därå. Den

sammanlagda köpesumman för området skulle uppgå till högst 195,000 kronor.

Den produktiva skogsmarken komme att årligen giva kronan en viss inkomst.

Tre av de i Bulidsområdet ingående gårdarna kunde dessutom helt utarrenderas.

På grund av vad sålunda anförts hade regementschefen anhållit, att åtgärder

för inköp av Bulidsområdet måtte snarast vidtagas.

På fortifikationsstyrelsens föranstaltande hade företagits värdering av i

Bulidsområdet ingående fastigheter. Det sammanlagda värdet för desamma

vid frivillig försäljning hade härvid ansetts belöpa på i runt tal 153,000

kronor, inklusive växande skog.

I en den 19 augusti 1940 avgiven promemoria hade fortifikationsstyrelsens

domänofficer förklarat sig anse, att utvidgning av regementets nuvarande

övningsfält på grund av den ringa nyttan därav i förhållande till kostnaderna

icke borde komma i åtanke. Däremot syntes ett inköp av Bulidsområdet för

ungefär samma kostnad erbjuda mycket stora möjligheter för såväl fältskjutnings-

som andra övningar och skulle säkerligen bliva till stor nytta för regementets

stridsutbildning. Domänofficeren hade vidare anfört, att man i

händelse av expropriation måste räkna med en förhöjning av värderingspriserna

med högst 30 procent, varigenom kostnaderna för området skulle

bliva omkring 180,000 kronor. Dock hörde man för säkerhets skull beräkna

ett medelsbehov efter anbudssumman, d. v. s. till 195,000 kronor, eller med

tillägg av kostnader för utredning, avstyckning och lagfart m. m. till sammanlagt

200,000 kronor.

Arméförvaltningen hade för sin del ansett av utredningen i ärendet framgå,

att för tillgodoseende av möjligheter till såväl fältskjutnings- som andra

övningar för Bohusläns regemente ett förvärv av härför lämpad terräng borde

ske. I sådant avseende syntes det av regementschefen framlagda förslaget

till förvärv av det s. k. Bulidsområdet i närheten av regementets övningsområde

vid Uddevalla vara synnerligen ändamålsenligt. Enligt vad regementschefen

anfört, skulle härigenom vinnas icke blott välbehövlig fältskjutningsterräng

utan även erforderlig bana för skjutning med kulspruta och

granatkastare, större rörelsefrihet än för närvarande vid regementets strids
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 285.

27

utbildning samt slutligen plats för uppläggning i dess närhet av viss tygmateriel.

Mot det av fortifikationsstyrelsens domänofficer beräknade kostnadsbeloppet

för förvärv av ifrågavarande markområde hade ämbetsverket intet

haft att erinra.

Med anledning av vad sålunda anförts hade arméförvaltningen anmält, att

ämbetsverket för förvärv av fältskjutnings terräng för Bohusläns regemente för

budgetåret 1941/42 beräknat ett belopp av 200,000 kronor.

Denna framställning föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Arméförvaltningen har nu ånyo hemställt om medel för ifrågavarande markförvärv.

Ämbetsverket har därvid meddelat, att chefen för Bohusläns regemente

i förnyad framställning framhållit angelägenheten ur utbildningssynpunkt

av att det s. k. Bulidsområdet förvärvades för regementets räkning.

På grund av den allmänna prisstegring, som förekommit efter avlåtandet

av ämbetsverkets tidigare framställning i ämnet, borde medelsbehovet

för förvärv av området i fråga beräknas till 230,000 kronor.

I anledning av uppdraget den 30 januari 1942 har fortifikationsstyrelsen

med skrivelser den 27 mars och den 17 april 1942 inkommit med ytterligare

utredning i ärendet. Vid skrivelserna funnos fogade fem köpekontrakt,

varigenom de i det till förvärv föreslagna området ingående fastigheterna

Bulid l2, l3, 1° och lu samt Nyckelås l2 i Bäve socken, värderade till sammanlagt

119,000 kronor, med förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande före den

1 augusti 1942, försålts till kronan för köpeskillingar om tillhopa 153,500

kronor. I fråga örn skäligheten av köpesummorna har styrelsen hänvisat till

en handlingarna i ärendet bilagd promemoria den 24 mars 1942 av styrelsens

domänofficer. Styrelsen har därjämte anmält, att uppgörelse icke kunnat

träffas med ägarna till de återstående i området ingående fastigheterna

Bulid l4 och l5 samt Nyckelås l4 och l5, enär dessa begärt alltför höga priser.

I skrivelsen den 27 mars 1942 har fortifikationsstyrelsen vidare anfört, att

chefen för Bohusläns regemente framhållit önskvärdheten av att det planerade

förvärvet utvidgades att omfatta jämväl ett område av fastigheterna Kälseröd

l2, Sörvik l2 och Kurveröd l2—5 i Herrestads socken. Som skäl härför hade

regementschefen anfört i huvudsak följande:

Det ursprungligen till förvärv föreslagna Bulidsområdet gränsade i väster

till en med ungskog bevuxen bergås, som beräknats skola utgöra kulfång.

Av nämnda bergås inginge i det planerade förvärvet endast en mindre del»

belägen vid åsens fot. Det syntes emellertid ur säkerhetssynpunkt erforderligt

att ytterligare 39.6 9 hektar mark å denna höjdsträckning inköptes av

kronan. Ur ekonomisk synpunkt syntes det även vara för staten fördelaktigast

att inköpa området, enär oundviklig skjutning mot detsamma förorsakade

skada å växande skog, vilket föranledde skadeståndsanspråk från ägaren.

Markområdet i fråga, vilket vore närmare angivet å en skrivelsen bilagd karta,

hade värderats av jägmästaren i Uddevalla revir A. Hagman och därvid

åsatts ett värde av 7,500 kronor.

Förslaget hade tillstyrkts av chefen för tredje arméfördelningen.

Fortifikationsstyrelsens domänofficer hade — enligt vad styrelsen vidare

anfört — i sin i ärendet avgivna promemoria angivit anledningen till att

det nu tillkomna området icke upptagits i samband med frågan i dess helhet

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Departements
chefen.

vara den, att någon ersättning för skador icke tidigare begärts, då området

till allra största delen utgjordes av kala berg. Numera finge emellertid regementet

betala ersättning för varje skjutning, enär jordägaren ansåge, att de

skogsbestånd, som funnes i dalgångarna, kunde taga skada av skjutningarna.

Kostnaden för områdets förvärvande borde beräknas till 10,000 kronor. Något

anbud från jordägaren hade ännu ej kunnat erhållas.

Den totala kostnaden för förvärv av Bulidsområdet i dess utvidgade skick

hade av domänofficeren beräknats sålunda: frivilligt förvärv av Bulid l2, l3,

l6 och l10 11 samt Nyckelås l2 153,500 kronor, expropriation av Bulid l4 och l5

samt Nyckelås l4 och l5 47,600 kronor, inköp av den nytillkomna kulfångsterrängen

10,000 kronor, utrednings- m. fl. kostnader 8,900 kronor eller tillhopa

220,000 kronor.

För egen del har fortifikationsstyrelsen slutligen anfört följande:

Styrelsen funne den ifrågasatta utvidgningen och förvärvet välbetänkt,

sedan numera fastighetsägaren börjat göra anspråk på ersättning för de

skador, som genom skjutningen tillfogades skogsbeståndet å kulfångsområdet.

Då huvudparten av skjutningarna inom Bulidsområdet vore avsedda att äga

rum just mot ifrågakomna kulfångsterräng, skulle ersättningsbeloppen i längden

kunna bliva betydande. Vid detta förhållande ansåge styrelsen, att även

denna terräng nu borde förvärvas.

Mot den av domänofficeren gjorda beräkningen av totalkostnaden för

förvärvet, vilken beräkning innebure, att det av arméförvaltningen i skrivelsen

den 11 september 1941 äskade beloppet, 230,000 kronor, skulle kunna nedbringas

med 10,000 kronor, hade fortifikationsstyrelsen intet att erinra.

Fortifikationsstyrelsen hemställde under åberopande av det anförda örn

anvisande av ett belopp örn 220,000 kronor för förvärv av fältskjutningsterräng

för Bohusläns regemente.

Den förebragta utredningen får anses ha styrkt behovet av inköp för

Bohusläns regemente av mark för fältskjutnings- och andra övningsändamål.

Då det i fortifikationsstyrelsens skrivelse den 27 mars 1942 framlagda förslaget

till dylikt markförvärv synes innebära en god lösning, kan jag biträda

detsamma. De genom de ingångna köpeavtalen bestämda köpeskillingarna

torde under nuvarande förhållanden få anses skäliga. Mot kostnadsberäkningarna

i övrigt för förvärvets genomförande har jag ingen erinran. För

ändamålet torde därför ett belopp av 220,000 kronor böra anvisas.

I det följande under avdelning B har jag för avsikt att föreslå anvisande

av medel för anläggande å ifrågavarande område av en skjutbana för tunga

vapen.

10. Pansarvärnsskjutfält vid Umeå. Sedan arméförvaltningen i sin medelsframställning

för budgetåret 1942/43 anmält behov av mark för en pansarvämsskjutbana

för truppförbanden i Umeå, har ämbetsverkets fortifikationsstyrelse

i skrivelse den 8 december 1941 framlagt förslag örn förvärv av för ändamålet

lämpligt markområde. Därvid har styrelsen till en början meddelat, att tjänstförrättande

chefen för Västerbottens regemente i ärendet anfört bland annat

följande:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 285.

29

Regementet utförde för närvarande pansarvärnsskjutning med 37 mm och

20 nini kanoner vid Ratan, en plats vid havet nordöst örn Umeå, dit avståndet

landsvägsledes vore 5 mil. Det stora avståndet till skjutplatsen förorsakade

onödig tidsspillan och kostnad. Dessutom kunde skjutning mot rörliga mål

endast äga rum mot bogserade målflottar. Lämplig plats för pansarvärnsskjutbana

funnes vid Skravelsjö, 7 kilometer västsydväst örn Umeå. Platsen

medgåve skjutning på avstånd upp till 700 meter. Det branta Hässningsberget

med en höjdskillnad från målterrängen till krönet av 75 å 80 meter utgjorde

betryggande kulfång. I målterrängen kunde decauvillespår utläggas

i olika riktningar, på vilka pansarmål på trallor genom spårens olika lutning

kunde givas större eller mindre hastighet. För ändamålet behövde endast

målterrängen inköpas, medan skjutplatserna borde arrenderas. Skjutning

kunde utan olägenhet äga rum över den mellanliggande terrängen. Ifrågavarande

pansarvärnsskjutbana beräknades kunna disponeras även av Norrlands

dragonregemente och då icke endast för skjutning med å marken uppställd

pansarvärnskanon utan även för skjutning från pansarbil. Luftvärnsskjutning

liksom pansarvärnsskjutning ägde för närvarande rum vid Ratan.

Därest pansarvärnsskjutbana komme till utförande vid Skravelsjö, kunde en

icke oväsentlig del av förekommande luftvärnsskjutning med 20 mm kanon

och 8 (6.5) mm kulspruta där ske mot på lutande stållinor löpande reducerade

mål.

Efter viss förberedande rekognoscering hade genom arméförvaltningens

tygdepartements försorg undersökning verkställts rörande lämplig plats för

pansarvärnsskjutbana vid Skravelsjö och hade ur säkerhetssynpunkt förslag

framlagts angående densammas förläggande på sätt framginge av en till

ärendet hörande karta över del av Skravelsjö by. Målområdet och området

för markörskydd, som å kartan utmärkts med röda respektive blå parallella

linjer och vilka områden borde av kronan förvärvas, innehölle tillhopa en

areal av cirka 2.95 hektar skogsmark. Skjutavstånden bleve från den föreslagna

skjutplatsen 300 meter nordöst örn Skravelsjön sydspets 650—850

meter. Även för skjutning på närmare håll kunde skjutplatser anordnas. Vid

skjutning från förstnämnda skjutplats måste ett säkerhetsområde örn cirka

30 hektar åker av hemmansdelar i Skravelsjö by jämte tillhörande skog utrymmas.

Fortifikationsstyrelsen har i fortsättningen anfört huvudsakligen följande:

Värderingen av området för mål och markörskydd hade utförts av jägmästaren

A. Jansson i Umeå, som åsatt detsamma ett värde av 1,632 kronor.

Då det icke vore sannolikt att markägarna vore villiga försälja i området

ingående fastighetsdelar till pris motsvarande värderingsvärdet, syntes man

böra räkna med en viss marginal för förvärvet, eller förslagsvis med ett belopp

av 2,500 kronor för förvärvet i dess helhet, däri inräknat kostnaderna

för eventuellt expropriationsförfarande, för avstyckning och lagfart m. m.

I en uti ärendet efter samråd med chefen för Norrlands dragonregemente

avgiven promemoria hade chefen för Västerbottens regemente i huvudsak

anfört, att banan under nuvarande förhållanden behövde disponeras enligt

viss plan omkring 62 dagar per år. Regementschefen hade bedömt ökningen

i skjutfrekvensen framdeles till 25 procent och därmed ökningen i behovet

att disponera banan till ytterligare omkring 15 dagar per år. Hänsyn hade

ansetts kunna tagas till markägarnas behov att beträda sina åkrar för bruk
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

ning av jorden, så att skjutningar ej skulle förläggas till tider, då sådan brukning

vore särskilt aktuell.

Vid besök i Skravelsjö den 22 november 1941 av representant för fortifikationsstyrelsen

hade förhandlingar förts med ett stort antal berörda markägare,

vilka därvid preliminärt begärt ersättning för intrång av de planerade

skjutningarna med 30 kronor per hektar åker och år, däri inräknat jämväl

ersättning för intrång i möjligheten att fritt disponera skogen.

Jordbrukskonsulenten A. Ekström i Umeå, som anlitats såsom sakkunnig

för bedömande av möjligheten att bedriva jordbruket å berörda fastigheter

trots skjutningarna, hade i avgivet utlåtande uttalat, att användningen av

skjutbanan i Skravelsjö ej syntes komma att menligt inverka på jordens och

skogens avkastning å de områden, som därav berördes, att störningar och avbrott

i pågående och planlagt jordbruks- och skogsarbete ävensom ökat besvär

med tillsynen av husdjuren i arbete och på bete syntes bliva en följd

av skjutövningarna, att desamma komme att inskränka jordbrukarnas rörelsefrihet

å ägorna i så hög grad, att erläggandet av en kontant ersättning för

intrång i deras näringsutövning vore ofrånkomlig, samt att de framställda

ersättningsanspråken syntes rimliga.

För egen del förklarade sig fortifikationsstyrelsen intet hava att erinra

mot förläggande av banan till den av tygdepartementet föreslagna platsen.

Dock syntes det knappast bliva möjligt att å denna bana utföra skjutning

från pansarbil. Den av markägarna preliminärt begärda ersättningen för

intrång av de planerade skjutningarna, medförande en årskostnad av cirka

900 kronor, syntes styrelsen skälig. Därest det skulle visa sig omöjligt att

med några berörda markägare träffa uppgörelse angående rätt att företaga

skjutning och utrymning av mark, borde sådan rätt kunna, förvärvas

genom expropriation och syntes för sådant fall särskild framställning få

avlåtas rörande anvisande av härför erforderliga medel. De årliga kostnaderna

för dispositionen av marken syntes böra bestridas genom anlitande

av det å försvarsväsendets fastighetsfond upptagna anslaget till hyres- och

arrendeutgifter m. m. för av fastighetsfonden förhyrda lokaler och arrenderade

markområden. Genom sålunda berörda anordningar skulle endast området

för mål och markörskydd behöva av kronan förvärvas, för vilket ändamål ett

belopp av 2,500 kronor syntes erforderligt.

I anledning av vad sålunda anförts har fortifikationsstyrelsen hemställt

örn anvisande av 2,500 kronor till förvärv av mark för pansarvärnsskjutbana

vid Umeå.

Chefen för armén har i avgivet yttrande tillstyrkt bifall till fortifikationsstyrelsens

förslag.

Sedan det fortifikationsstyrelsen den 30 januari 1942 lämnade uppdraget

fullgjorts, har styrelsen i skrivelse den 20 mars 1942 anmält, att med vederbörande

markägare med förbehåll örn Kungl. Maj:ts godkännande före den

1 augusti 1942 träffats avtal om inköp för 2,200 kronor av hela det ifrågavarande

området, utgörande delar av tillhopa omkring 2.6 8 hektar av fastigheterna

Skravelsjön 42, 54 och 55 i Umeå socken. I skrivelsen har fortifikationsstyrelsen

vidare anfört i huvudsak följande:

Köpesumman överstege med ungefär Va värderingssumman men syntes

utgöra det lägsta pris, som kunde erhållas vid frivillig uppgörelse. Expropriationsförfarande

borde enligt styrelsens mening med hänsyn till kostnaderna

icke ifrågakomma. Hela kostnaden för förvärven enligt de preliminära av
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 285. 31

talen överstege icke det av fortifikationsstyrelsen i skrivelsen den 8 december

1941 beräknade beloppet, 2,500 kronor.

I samband med de förda förhandlingarna örn inköp av målterräng för

pansarvärnsskjutbanan hade fortifikationsstyrelsen även föranstaltat örn

underhandlingar rörande upplåtelse av erforderlig dispositionsrätt till den

mark, som erfordrades såsom skjutplats, liksom även till det område, som

ur säkerhetssynpunkt måste utrymmas vid pågående skjutningar. Härvid

hade det visat sig ogörligt att med andra än ett fåtal av de berörda markägarna

träffa avtal örn upplåtelse av dylik dispositionsrätt till den tidigare

preliminärt beräknade ersättningen, 30 kronor per hektar utrymd åker och

år. Det hade visat sig nödvändigt att genomföra en gradering av ersättning

efter det intrång, som skjutningarna kunde beräknas medföra för de olika

fastigheterna och att höja ersättningsbeloppet för de fastighetsägare, som

bomme att lida störst intrång. Efter dessa grunder hade preliminära avtal

örn dispositionsrätt träffats med ett flertal markägare, och det ville synas

som örn dylik uppgörelse skulle kunna ernås även med återstående berörda

fastighetsägare. Med ledning av vad sålunda förekommit kunde beräknas,

att de årliga kostnaderna för dispositionsrätten icke komme att stanna vid

det preliminärt beräknade beloppet, 900 kronor, men icke komme att överstiga

1,300 kronor. Fortifikationsstyrelsens domänofficer hade rörande detta

sistnämnda belopp uttalat, att detsamma med hänsyn till de avsevärda intrången

på de berörda fastigheterna icke syntes vara oskäligt.

Förevarande framställning anser jag mig kunna biträda, De ingångna

köpeavtalen synas, då köpeskillingarna få anses skäliga, kunna godkännas.

För ifrågavarande markförvärv torde ett belopp av 2,500 kronor böra anvisas.

Jag förutsätter, att detta belopp skall förslå jämväl till bestridande av de med

förvärvet förenade omkostnaderna. De årliga kostnaderna för disposition av

övrig mark, som erfordras för skjutningarna, synas böra bestridas på sätt fortifikationsstyrelsen

föreslagit.

I det följande under avdelning B ämnar jag föreslå anvisande av medel

för anläggning å nu ifrågavarande område av en för Västerbottens regemente

och Norrlands dragonregemente gemensam bana för skjutning med pansarvärns-

och luftvärnskanoner.

II. Fältskjutningsterräng för Skövde garnison. I sin förenämnda skrivelse den 11

september 1941 har arméförvaltningen hemställt, att för förvärv av fältskjutningsterräng

för Skövde garnison måtte för budgetåret 1942/43 anvisas ett

reservationsanslag av 60,000 kronor. Ämbetsverket har anfört i huvudsak

följande:

Under år 1941 hade befälhavaren för Västra militärområdet på uppdrag av

chefen för armén verkställt undersökning rörande förbättrande av fältskjutningsförhållandena

för truppförbanden inom Skövde garnison. Denna

undersökning hade givit vid handen, att det såväl med hänsyn till läge och

utsträckning som ur säkerhetssynpunkt enda tänkbara fältskjutningsområdet

vore en del av egendomen Hene 10'' i Norra Kyrketorps socken. Detta

område, som å en arméförvaltningens medelsframställning bifogad karta över

fältskjutningsterrängen vid Hene utmärkts med streckad linje och som hade

en areal av cirka 88 hektar, arrenderades av kronan såsom fältskjutningsområde

för garnisonen mot en arrendesumma av 2,000 kronor om året,

Departements
chefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Emellertid hade militärområdesbefälhavaren ansett, att detta område vöre

för litet, varför ett förvärv borde omfatta ett något större område, förslagsvis

det å kartan med röd linje utmärkta, varigenom fältskjutningsområdets användbarhet

komme att i hög grad ökas.

Sedermera hade fortifikationsstyrelsens domänofficer i samråd _ med

domänintendenten i Skaraborgs län föreslagit vissa jämkningar i militärområdesbefälhavarens

förslag, mot vilka denne icke haft något att erinra,

varefter tjf. chefen för armén i avgivet yttrande förklarat sig tillstyrka det

sålunda jämkade förslaget, vilket innebure förvärv av det område, som å

kartan läge inom blå begränsningslinje.

Områdets areal utgjorde enligt av distriktslantmätaren i Skövde distrikt

verkställd arealutredning 98.7 0 hektar, varav 36 hektar bestode av åker och

före detta åker samt 62.7 0 hektar av hag- och skogsmark, stenrösen och

dylikt.

På uppdrag av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse hade domänintendenten

i Skaraborgs län verkställt värdering av området. Resultatet

härav framginge av ett den 27 juli 1941 dagtecknat värderingsinstrument.

Åkerjorden, som bestode av sandmylla å grusbotten av medelgod beskaffenhet,

hade värderats till 700 kronor per hektar, vilket för 36 hektar bleve 25,200

kronor, och hag- och skogsmarken, som vore av god beskaffenhet samt bevuxen

med mycket gles blandskog av mindre god beskaffenhet, hade värderats

till 350 kronor per hektar, vilket för 62.7 0 hektar bleve 21,945 kronor.

Hela områdets värde skulle sålunda utgöra 47,145 kronor, mot vilket värde

fortifikationsstyrelsens domänofficer icke haft något att invända.

I en den 18 augusti 1941 avgiven promemoria hade domänofficeren anfört,

att, efter vad som framgått vid förhandlingar med jordägaren, det ej syntes

vara möjligt att få till stånd en frivillig uppgörelse örn försäljning till kronan

av ifrågavarande område till för kronan antagbart pris, att expropriationsförfarande

därför icke syntes kunna undvikas för områdets förvärvande, att

med hänsyn till de vid expropriationer i allmänhet tillämpade uppskattningsgrunder

värderingssumman —- 47,145 kronor — syntes böra ökas med 20

procent eller 9,429 kronor, samt att sålunda en summa av 56,574 kronor eller

i runt tal 57,000 kronor borde beräknas för ifrågavarande markinköp.

Arméförvaltningen har för sin del ansett, att för tillgodoseende av behovet

av fältskjutningsterräng för Skövde garnison ett förvärv av mark i enlighet

med det av tjänstförrättande chefen för armén tillstyrkta förslaget borde ske.

Mot de av domänofficeren beräknade kostnaderna för förvärvet hade ämbetsverket

intet att erinra. För genomförande av förvärvet borde emellertid ytterligare

ett belopp av 3,000 kronor beräknas för bestridande av kostnadena för

eventuellt expropriationsförfarande samt för avstyckning och lagfart m. m. i

samband med förvärvet.

Arméförvaltningen beräknade med hänsyn till det anförda medelsbehovet

för ifrågavarande markinköp till 60,000 kronor.

I anledning av Kungl. Maj:ts i det föregående omnämnda uppdrag den

30 januari 1942 har fortifikationsstyrelsen — enligt vad styrelsen i skrivelse

den 31 mars 1942 meddelat — fört förhandlingar med vederbörande markägare

örn förvärv för kronans räkning av ifrågavarande område. Som emellertid

förhandlingarna icke lett till något för kronan antagbart anbud, ansåge

styrelsen det bliva nödvändigt att tillgripa expropriation för förvärvets genomförande.

Några särskilda skäl till höjning av det för förvärvet beräknade

beloppet, 60,000 kronor, ansåge styrelsen icke föreligga.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Med skrivelse den 10 april 1942 har fortifikationsstyrelsen ingivit ett av

chefen för tredje arméfördelningen överlämnat skriftligt anbud från markägaren

å försäljning av ifrågavarande område av Hene 101 för en köpeskilling

av 150,000 kronor, eller, därest viss del av området undantoges från försäljningen,

142,000 kronor. Markägaren hade därjämte förbehållit sig ytterligare

ersättning för viss förlust i anledning av försäljningen.

Jag tillstyrker bifall till arméförvaltningens förslag att för ändamålet Departementsförvärva

det område av fastigheten Hene 10l i Norra Kyrketorps socken, som cliefenå

en handlingarna i ärendet bifogad karta angivits med blå begränsningslinjer.

Hå någon för kronan antagbar överenskommelse angående försäljningsvillkoren

icke synes kunna träffas, torde för förvärvets genomförande

expropriation böra tillgripas. För bestridande av kostnaderna för förvärvet

torde det av arméförvaltningen angivna beloppet 60,000 kronor böra anvisas.

12. Utvidgning av Norrlands dragonregementes kasernområde. I sin förenämnda

skrivelse den 11 september 1941 har arméförvaltningen hemställt örn anvisande

av 90,000 kronor till förvärv av viss mark för åstadkommande av en

såsom nödvändig ansedd utvidgning av Norrlands dragonregementes kasernområde,

därvid ämbetsverket framhållit, att chefen för regementet i ärendet

anfört huvudsakligen följande:

Sedan chefen för armén infordrat förslag i fråga örn anordnande av erforderliga

nya lektionssalar och lärarrum vid dragonregementet, hade regementschefen

i skrivelse den 22 april 1941 förklarat sig anse, att regementets behov

i berörda avseende lämpligast borde tillgodoses så, att lektionssalarna och

lärarrummen anordnades i anslutning till respektive skvadroners förläggning.

För genomförande av en sådan anordning vore det emellertid nödvändigt att

uppföra en nybyggnad, avsedd för förläggning av en skvadron. Lämplig plats

för denna nybyggnad funnes icke inom kasernområdet, då allt utrymme där

redan tagits i anspråk. På exercisfältet, som vore avsett som flygplats och där

redan garage, baracker och stallar vore uppförda, syntes i intet avseende vara

lämpligt att förlägga en dylik byggnad. Plats måste sålunda sökas utanför

regementets område. Lämplig sådan vore kvarteret Garvaren, beläget mellan

kasernområdet och kvarteret Ryttaren, där kronan redan ägde en tomt. Å

kvarteret Garvaren funnes ett väl underhållet bostadshus i två våningar med

lägenheter örn kök och ett rum med sovalkov samt kök och två rum å nedre

botten, dessutom kök och två rum jämte dubblett i övre våningen. Huset,

som nyligen reparerats, kunde lämpligen kvarstå tills vidare och användas såsom

bostäder för underofficerare. På blivande gatudel mellan kasernområdet

och kvarteret Garvaren funnes ett litet hus på fri grund samt mellan den

kronan tillhöriga tomten i kvarteret Ryttaren och övningsfältet en tomt om

1,800 kvadratmeter i enskild ägo. Het vore önskvärt, att även dessa tomter

inköptes av kronan. Förvärvet av kvarteret Garvaren vore av ytterst vital betydelse

för regementet, då alla tänkbara utrymmen nu vore tagna i anspråk.

I yttrande över regementschefens förslag hade befälhavaren för Övre Norrlands

militärområde förklarat, att förvärvandet av kvarteret Garvaren vore av

största betydelse för regementet. Även den å blivande gatudelen mellan kvar
jBihang

till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 285. 1000 42 ;i

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

feret Garvaren och kasernområdet belägna fastigheten borde samtidigt förvärvas.

Efter stadsplaneändring kunde därefter såväl kvarteret Garvaren som

den blivande gatudelen införlivas med kasernområdet. Den i kvarteret

Ryttaren belägna, kronan ej tillhöriga tomten vore ej av samma betydelse för

regementet och syntes böra förvärvas endast örn förmånligt piis kunde eihållas.

Fortifikationsstyrelsen hade låtit verkställa vidare utredning i ärendet

genom sin domänofficer och ännu en tjänsteman hos styrelsen, vilka i avgivet

yttrande anfört i huvudsak följande:

Det av regementschefen framlagda förslaget, som avsåge förvärv av stadsägorna

nr 545, 546, 547, 578, 579, 684 och 685, löste icke på rationellt sätt

frågan örn förvärv av mark för uppförande av den planerade nybyggnaden.

Delar av nuvarande Bro- och Ryttaregatorna skulle skjuta in i det genom förvärvet

utvidgade kasernområdet. Örn, såsom militärområdesbefälhavaren

ifrågasatt, förvärvet icke skulle inbegripa den inom kvarteret Ryttaren belägna

delen av stadsägan nr 685, skulle detta innebära, att den kronan redan

tillhöriga, inom kvarteret Ryttaren belägna stadsägan nr 548, där för närvarande

bostäder för underofficerare funnes, när som helst kunde avskäras från

den direkta förbindelsen med regementets övningsfält, där underofficerarnas

planteringsland vore belägna. Hitintills hade förbindelsen mellan stadsägan

nr 548 och övningsfältet utgjorts av en gångstig över stadsägan nr 685, men

denna förbindelse kunde avstängas av ägaren till sistnämnda stadsäga. En

fullt tillfredsställande lösning syntes vara, att förvärvet omfattade förutom

hela det i regementschefens skrivelse föreslagna området jämväl den del av

nuvarande Brogatan, som vore belägen mellan kasernområdet och kvarteret

Garvaren, samt den del av nuvarande Ryttaregatan, som vore belägen mellan

sistnämnda kvarter och kvarteret Ryttaren — ett område med en total areal

av omkring 8,670 kvadratmeter. Härigenom skulle erhållas ett sammanhängande

område, sträckande sig ända till stadsägan nr 548, med rimliga gränser,

vilket område utan större svårigheter syntes kunna uteslutas ur stadsplanen

och därefter kunde rationellt utnyttjas för regementets behov. Denna

lösning av markfrågan hade vunnit regementschefens fulla gillande. Hos

drätsefkammaren i Emeå hade inhämtats, att drätselkammaren vore villig tillstyrka,

att berörda område uteslötes ur stadsplanen, därest det av kronan förvärvades.

Av domänofficerens yttrande inhämtas vidare följande:

Av det sålunda till inköp föreslagna området ägdes nuvarande gatumark,

utgörande delar av stadsägorna nr 547 och 684, samt viss blivande gatumark,

tillhopa omkring 1,290 kvadratmeter, av Umeå stad.

Från drätselkammaren i staden inhämtade upplysningar gåve vid handen,

att staden sannolikt skulle överlåta berörd gatumark utan ersättning till kronan

och att i vart fall högre pris än 1 krona per kvadratmeter eller för hela

området 1,290 kronor icke behövde beräknas. Villkoren för förvärv av den

staden tillhörande marken vore sålunda synnerligen gynnsamma. Att märka

vore emellertid, att gatumarken i Ryttaregatan icke kunde av kronan förvärvas

med mindre förvärvet omfattade jämväl stadsägan nr 68o, vilken eljest skulle

sakna utfartsväg.

Stadsägan nr 685, som hade en areal av 1,830 kvadratmeter och av tillkallade

värderingsmän åsatts ett värde av 4,700 kronor, hade av ägaren salubjudits

för 4,400 kronor. Återstoden av området, som vore fördelat på två enskilda

ägare, hade av nämnda värderingsmän värderats den ena delen, örn
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

fattande stadsägorna nr 545 och 579 samt delar av stadsägorna nr 547 och

684 med en sammanlagd areal av 5,195 kvadratmeter, till 55,400 kronor, varav

markvärde 19,028 kronor och byggnadsvärde 36,372 kronor, samt den andra

delen, som omfattade stadsägorna nr 546 och 578, till 10,000 kronor, varav

markvärde 900 kronor och byggnadsvärde 9,100 kronor. Försäljningsanbud

hade avgivits å respektive 80,000 och 10,000 kronor. De avgivna anbuden

syntes godtagbara utom det å 80,000 kronor. För förvärv av den till sistnämnda

belopp hembjudna delen syntes expropriationsförfarande få tillämpas,

därvid man borde räkna med en kostnadsmarginal av 25 procent över värderingssumman.

För genomförande av det ifrågasatta förvärvet borde sålunda beräknas

1,290 + 4,400 + 10,000 + 69,250 eller 84,940 kronor jämte kostnader för utredning,

expropriationsförfarande, lagfart m. m. Sammanlagt syntes 90,000

kronor vara erforderliga.

För egen del har arméförvaltningen anfört följande:

Ämbetsverket ansåge det nödvändigt, att Norrlands dragonregementes

kasernområde inom en nära framtid utvidgades. Frågan örn uppförande av

nybyggnad för en skvadron vore visserligen ännu icke avgjord. Huruvida

byggnaden skulle uppföras eller ej, syntes bliva beroende av bland annat ett

principbeslut rörande det sätt, på vilket behovet av lektionsrum m. m. vid

arméns truppförband skulle tillgodoses. Även örn berörda byggnad icke skulle

komma till utförande, kvarstode likväl behovet att utvidga dragonregementets

kasernområde. Såsom regementschefen anfört, kunde ytterligare byggnader

icke uppföras inom det nuvarande området. Förlängd övningstid och ökning

av antalet värnpliktiga, uttagna till linjetjänst, hade emellertid medfört behov

av ökade utrymmen vid truppförbanden. Det kunde därför med största sannolikhet

förutses, att byggnader av ett eller annat slag snarligen behövde uppföras

i anslutning till dragonregementets kaserner.

Beträffande frågan om utvidgningens omfattning delade ämbetsverket helt

de synpunkter, som framkommit vid den av fortifikationsstyrelsen föranstaltade

utredningen i ärendet, och då något hinder för genomförandet av ifrågasatt

stadsplaneändring icke syntes behöva uppstå, ansåge sig ämbetsverket

böra äska medel för förvärv av hela det av fortifikationsstyrelsens utredningsmän

föreslagna området. Mot den i ärendet verkställda värderingen och mot

beräkningen av kostnaderna för det planerade förvärvets genomförande hade

ämbetsverket ingen erinran att göra.

På grund av vad sålunda anförts, har arméförvaltningen hemställt, att för

utvidgning av Norrlands dragonregementes kasernområde måtte anvisas 90,000

kronor.

Till fullgörande i denna del av det fortifikationsstyrelsen den 30 januari

1942 lämnade uppdraget har styrelsen med skrivelse den 17 mars 1942 ingivit

dels två köpekontrakt, varigenom till kronan under förbehåll av Kungl.

Maj:ts godkännande före den 1 augusti 1942 försålts stadsägorna nr 546

och 578 samt 685 i Umeå stad mot köpeskillingar, motsvarande de i det föregående

omnämnda anbudssummorna 10,000 kronor och 4,400 kronor, samt

mot villkor i övrigt, som framgå av köpekontrakten, dels ock ett gåvobrev,

varigenom Umeå stad på vissa villkor till kronan såsom gåva överlåtit staden

tillhörig mark, tillhopa omkring 1,290 kvadratmeter, inom det till inköp föreslagna

området. De med gåvan förbundna villkoren äro, »att statsmakterna

besluta, att någon eller några av de i bilagorna niis 51, 54 och 56 till 1941

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

års försvarsutrednings betänkande den 12 januari 1942 upptagna nybyggnaderna

för Norrlands dragonregemente skola utföras», samt att Kungl. Maj:t

före den 1 augusti 1942 beslutar örn mottagande av gåvan.

Forti fikati onsa ty reisen har i skrivelsen anfört, att, därest gåvobrevet bleve

för staden bindande, kostnaderna för kasernområdets utvidgning kunde nedbringas

med i runt tal 1,300 kronor.

Förhandlingar beträffande återstoden av den mark, som föreslagits skola

omfattas av utvidgningen, hade icke medfört, att det tidigare avgivna försäljningsanbudet

å 80,000 kronor kunnat nedbringas. Då detta anbud enligt styrelsens

uppfattning icke vore godtagbart, syntes det styrelsen nödvändigt att

räkna med anlitande av expropriationsförfarande för genomförande av denna

del av det föreslagna förvärvet.

Av skäl, som arméförvaltningen anfört, synes en utvidgning av Norrlands

dragonregementes kasernområde vara erforderlig, varför jag finner mig kunna

tillstyrka, att mark förvärvas för detta ändamål. Som arméförvaltningens förslag

synes innebära en lämplig lösning, anser jag mig kunna förorda detsamma.

De i de slutna köpeavtalen bestämda köpeskillingarna torde kunna godkännas.

Yad beträffar det med stadens gåva förbundna villkoret, att vissa av

försvarsutredningen föreslagna byggnadsföretag för regementet skola komma

till utförande, får jag erinra, att Kungl. Majit i särskild proposition till årets

riksdag bland medelsäskanden för tillbyggnad av kaserner vid armén jämväl

beräknat medel för dylika byggnadsåtgärder vid Norrlands dragonregemente.

Vid bifall härtill torde sålunda villkoren för gåvan komma att uppfyllas. Arméförvaltningens

beräkningar av kostnaderna för förvärv av den del av ifrågavarande

område, beträffande vilken avtal icke slutits eller gåvobrev lämnats,

torde kunna godtagas. De totala kostnaderna för förvärv av hela området beräknar

jag till 88,000 kronor, vilket belopp alltså torde böra anvisas för ändaprålet.

13. Utvidgning av Rinkaby skjutfält. På därom av Kungl. Majit i statsverkspropositionen

till 1938 års riksdag framlagt förslag anvisade riksdagen till inköp

av mark för utvidgning av Pdnkaby skjutfält ett belopp av 80,000 kronor.

Såsom framgår av den vid propositionen fogade bilagan, fjärde huvudtiteln,

sid. 137 ff., utgjordes den mark, som i första hand vore erforderlig för att

tilläggas skjutfältet, av de områden, vilka å en handlingarna i ärendet bifogad

karta betecknats med I, II och III. Utvidgningen ansågs tills vidare böra inskränkas

till att avse endast området I, vilket vore beläget söder örn det

tidigare skjutfältsområdet och hade en areal av omkring 83 hektar, däri inbegripet

ett område örn cirka 1 hektar tillhörande Horna kronopark.

I skrivelse den 8 september 1938 angående lantförsvarets medelsbehov för

budgetåret 1939/40 anmälde arméförvaltningen såsom sin mening, att under

budgetåret borde ipköpas området II, varom ämbetsverket hade för avsikt att

inkomma med kostnadsberäkningar. I skrivelse den 18 november 1938 inkom

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse med ytterligare utredning i ärendet,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

varvid styrelsen för ernående av största möjliga säkerhet vid företagande av

skarpskjutningar föreslog viss ändring i det tidigare framlagda programmet

för skjutfältsutvidgningen i syfte att viss norr om skjutfältet belägen mark,

som icke inginge i det tidigare med II betecknade området, måtte förvärvas i

stället för en del av sistnämnda område. Förvärvet av ett sådant område —

å en styrelsens skrivelse bilagd karta angivet med gröna begränsningslinjer —

skulle enligt av dref en för Wendes artilleriregemente gjorda beräkningar vid

skarpskjutning med pjäser medgiva all slags skjutning med 7 cm kanon. Ett

utförande av all slags skjutning även med 10.5 cm och 15 cm haubitser skulle

kräva en ytterligare utökning av skjutfältet med ett område, som å kartan

avgränsats med svarta linjer.

I enlighet med Kungl. Majis förslag (1939 års statsverksproposition, kapitalbudgeten:

bil. 2, punkten 11) anvisade riksdagen 225,000 kronor för förvärv

av det av fortifikationsstyrelsen föreslagna området.

I skrivelse den 6 november 1939 gjorde arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

framställning örn medel för fortsatt utvidgning av skjutfältet.

Styrelsen anförde därvid i huvudsak följande:

Sedan chefen för armén under år 1939 utfärdat nya säkerhetsföreskrifter

för skarpskjutning med artilleripjäser, hade chefen för Wendes artilleriregemente

i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 26 maj 1939 gjort fram stal 1-

n.in§ } fråga örn medel för ytterligare utökning av skjutfältet, däri han emellertid

förklarat, att det med hänsyn till nämnda föreskrifter visat sig lämpligt att

utbyta det å förut åberopade karta med svart begränsningslinje angivna området

mot tvenne områden, belägna ett norr och ett söder örn fältet och å en

skrivelsen bilagd karta betecknade med III samt streckade bruna begränsningslinjer.

I yttrande över regementschefens framställning hade inspektören för artilleriet

anfört, att det vore önskvärt, att fältets utvidgning åt nordost säkerställdes,

att förvärv av både det med svart begränsningslinje angivna området

och det med brun streckad linje och III betecknade området söder om fältet

borde eftersträvas samt att han på grund av de nya säkerhetsbestämmelserna

intet hade att erinra mot att i första hand de två med brun streckad linje

och lil betecknade områdena anskaffades.

Å de av regementschefen till inköp föreslagna områdena hade åker, äng,

tomter och byggnader värderats av domänintendenten i Blekinge, Kristianstads

och Hallands län B. Carlheim-Gyllenskiöld och landstingsmannen N.

Nilsson i Trobro samt skog och skogsmark av jägmästaren L. G. af Peterséns

i Kristianstad. De förra hade i ett den 5 augusti och 2 september 1939 dagtecknat

värderingsinstrument åsatt åker, äng och tomter med en areal av

18.5455 hektar samt byggnader ett värde av tillhopa 40,892 kronor och den

sistnämnde hade i ett värderingsinstrument den 10 oktober 1939 upptagit i

områdena ingående skogsmark med en areal av 53.61 o o hektar samt därå

växande skog till 98,505 kronor.

Av den planerade utvidgningen av skjutfältet berördes 14 fastigheter,

fastighetsdelar eller fastighetskomplex samt en bebyggelse å ofri grund!

Vidare funnes å det område, som vore avsett att av kronan förvärvas med

anlitande av det av 1939 års lagtima riksdag anvisade anslaget å 225,000

kronor, tre mindre stugor å ofri grund, från vilka kontrollören N. Nordholm,

Horna, idkade kaférörelse vid Fårabäcks havsbad. På grund av avtal med

mai hägn ren greve CA. Trolle-Wachtmeister innehade Nordholm rätten att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

under sin återstående livstid driva nämnda rörelse samt att jämväl till annan

av upplåtaren gödkänd person försälja densamma. Medel till inlösen av

dessa stugor och nämnda rörelse hade icke beräknats under anslaget.

Sedan samtliga ägare av till inköp föreslagen mark, byggnader och berörda

rörelse anmodats avgiva anbud å försäljning därav till kronan hade sex anbud

avgivits.

I en den 28 oktober 1939 dagtecknad promemoria hade fortifikationsstyrelsens

domänofficer efter närmare angivna grunder beräknat kostnaderna för

nu avsedd utvidgning av skjutfältet till sammanlagt 275,000 kronor, därav

5,000 kronor för uppförande av staket i skjutfältets nya gränser samt 48,350

kronor för inlösen av de tidigare omförmälda kaféstugorna och nyttjanderätten

till mark, varå stugorna uppförts.

Fortifikationsstyrelsen anförde för egen del, att av utredningen syntes

framgå, att en ytterligare utvidgning av Rinkaby skjutfält utöver den, till vilken

medel redan anvisats, vore nödvändig för att all slags skjutning med 10.5

cm och 15 cm haubitser skulle kunna utföras å fältet. Styrelsen ansåge

emellertid, att man — i allt fall för det dåvarande — borde kunna begränsa

sig till ett förvärv av de av regementschefen till inköp föreslagna

områdena. Förutom till förvärv av nämnda områden syntes medel i

detta sammanhang böra beviljas jämväl till inlösen av de tidigare omförmälda

kaféstugorna med tillhörande rörelse. Till grund för beräkningen av anslagsbehovet

kunde läggas domänofficerens kostnadsberäkningar, till vilka styrelsen

helt anslöte sig. Styrelsen hemställde, att medel måtte anvisas för budgetåret

1940/41 för den föreslagna utvidgningen av Rinkaby skjutfält.

Då vare sig denna framställning eller en av arméförvaltningen i skrivelse

den 25 september 1940 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret

1941/42 gjord framställning i ämnet föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd,

har arméförvaltningen i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår

återkommit till frågan om denna skjutfältsutvidgning, därvid ämbetsverket

angivit medelsbehovet för ändamålet till 330,000 kronor.

Till fullgörande av uppdraget den 30 januari 1942 har fortifikationsstyrelsen

med skrivelse den 17 mars 1942 inkommit med köpehandlingar beträffande

12 fastigheter eller fastighetsdelar, som ingå i det av de två tdl

inköp föreslagna, å en ärendet tillhörande karta med lil betecknade och med

streckade bruna begränsningslinjer angivna markområdena, som är beläget

sydväst örn det nuvarande skjutfältet. Genom dessa köpeavtal, som slutits

under förbehåll om Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 oktober 1942,

hava till kronan försålts fastigheterna Rinkaby 238, 210 och 9", i avtalen närmare

angivna delar av Rinkaby 244, av 244, av 6“ av 715, av 112, av 153, av 16\

av 243 och av 292, allt i Rinkaby socken av Kristianstads län, samt vissa å

Rinkaby 244 uppförda byggnader å ofri grund, för köpeskillingar om tillhopa

77,450 kronor. Vid den år 1939 verkställda värderingen av dessa fastigheter,

fastighetsdelar och byggnader hade desamma åsatts ett sammanlagt värde av

71,907 kronor.

Fortifikationsstyrelsen har i skrivelsen anfört bland annat, att avtal örn forvärv

av det andra, nordost örn skjutfältet belägna området, utgörande delar

av fastigheterna Vanneberga 342—3420 och av 3423, icke slutits. Anbud å för
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

säljning av området för 40,200 kronor med förbehåll av viss skogsavverkningsrätt

hade avgivits men hade icke kunnat prövas, enär osäkerhet rådde örn

storleken av skogens kubikmassa. Styrelsen, som anmält sig hava för avsikt

att efter utredning i ärendet inkomma med preliminärt avtal om inköp av

ifrågavarande fastighetsdelar, har föreslagit, att för förvärv av ifrågavarande

markområde ett belopp av 40,200 kronor måtte beräknas.

Förhandlingar rörande förvärv av de i det föregående omförmälda kaféstugorna

och nyttjanderätten till mark, där stugorna vore belägna, hade icke

lett till något resultat. I anledning därav syntes för förvärv av dessa byggnader

och ny ttj anderätten böra upptagas samma belopp, som tidigare beräknats

för ändamålet, 48,350 kronor.

För betalning av expropriations-, avstycknings-, lagfarts- m. fl. kostnader

har fortifikationsstyrelsen ansett böra förslagsvis beräknas 5,000 kronor.

Styrelsen har vidare ansett sig böra framhålla, att inom de föreslagna utvidgningsområdena

vore belägna vissa samfällda vägar, vilka det syntes angeläget

för kronan att förvärva för att de skulle kunna avstängas vid skjutningar

å skjutfältet. Någon värdering av dessa vägar hade ej ägt rum, ej

heller hade några preliminära avtal träffats angående förvärv av desamma.

Stj''relsen hemställde, att för förvärv av samfälligheterna måtte upptagas förslagsvis

500 kronor. — Vad anginge tidigare i ärendet begärt anslag för uppförande

av stängsel i skjutfältets nya gränser, syntes därför beräknat belopp,

5,000 kronor, böra upptagas oförändrat.

Medelsbehovet för ifrågavarande markförvärv m. m. uppginge således

enligt fortifikationsstyrelsens beräkningar till (77,450 + 40,200 + 48,350 +

5,000 + 500 + 5,000 =) 176,500 kronor.

Rinkaby skjutfält erbjuder i sin nuvarande omfattning icke fullgoda möjlig- Departementsheter

till skjututbildning. Redan i den framställning, som låg till grund för chefen.

Kungl. Maj:ts förslag i ämnet till 1938 års riksdag, förutsattes behov av utökning

utöver den, som numera kommit till stånd för medel, vilka anvisats av

1938 och 1939 års lagtima riksdagar. Föreliggande förslag till ytterligare utvidgning,

som med hänsyn till senare utfärdade säkerhetsföreskrifter erhållit

en från den ursprungliga utvidgningsplanen avvikande utformning, finner jag

mig böra tillstyrka.

De i de preliminära köpeavtalen bestämda köpeskillingarna, tillhopa 77,450

kronor, torde få anses skäliga. Vid bedömningen av totalkostnaderna för utvidgningen

anser jag mig kunna för förvärv av angivna fastighetsdelar i Vanneberga

räkna med det av fortifikationsstyrelsen angivna beloppet 40,200 kronor.

Jag förutsätter, att preliminärt avtal om inköp av dessa fastighetsdelar skall

föreligga, innan Kungl. Majit meddelar dispositionsbeslut. I likhet med fortifikationsstyrelsen

anser jag, att vissa inom de föreslagna utvidgningsområdena

belägna samfällda vägar böra inlösas av kronan. Mot de beräknade kostnaderna

härför, 500 kronor, har jag ingen erinran.

I detta sammanhang torde jämväl böra beräknas medel för inlösen av de

i ärendet omförmälda kaféstugorna och nyttjanderätten till mark för kafé
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majlis proposition nr 285.

rörelsen. Anbud har avgivits av nytt]anderättshavaren å 48,350 kronor. Ehuru

detta belopp synes vara alltför högt, anser jag mig emellertid vid bedömningen

av totalkostnaderna böra räkna med detsamma.

Slutligen torde här böra upptagas kostnader för stängsel i skjutfältets nya

gränser ävensom för avstycknings- m. fl. kostnader i samband med förvärven,

därvid fortifikationsstyrelsens beräkningar, slutande å 10,000 kronor, torde

kunna godtagas.

I enlighet med det anförda beräknar jag medelsbehovet för utvidgning av

Rinkaby skjutfält till 176,500 kronor.

14. Utvidgning av artilleriskjutfältet vid Skillingaryd. För detta ändamål anvisade

1940 års lagtima riksdag (skrivelse nr 72) ett reservationsanslag av 450,000

kronor.

Såsom framgår av den vid statsverkspropositionen nämnda år fogade kapitalbudgeten

(Bil. 3), hade syftemålet med utvidgningen angivits vara erhållandet

av nödvändigt skydd norr örn skjutfältets målterräng och ökad

bredd av batteriplatsterrängen i höjd med den s. k. Hässlehultshöjden, ökad

bredd av batteriplatsterrängen nordost om samma höjd, ökade observationsmöjligheter

och ökat djup å fältet samt ökad bredd å batteriplatsterrängen

sydost örn nyssnämnda höjd och ökad rörelsefrihet. Kostnaderna för de i och

för skj utfältsutvidgningen erforderliga markförvärven hade beräknats till det

belopp, som av riksdagen anvisades, d. v. s. till 450,000 kronor.

På framställning av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har Kungl.

Majit den 25 oktober och den 29 november 1940 samt den 21 mars 1941 medgivit,

att vissa fastigheter eller delar av sådana finge för att tilläggas Skillingaryds

skjutfält enligt av vederbörande markägare avgivna försäljningsanbud

inköpas och att för ändamålet finge av det av riksdagen anvisade anslaget

utbetalas tillhopa 209,700 kronor jämte vad som åtginge för bestridande av

utav köpen föranledda lagfarts-, lantmäteri- m. fl. kostnader.

Vidare har Kungl. Majit på framställning av fortifikationsstyrelsen genom

särskilda beslut den 21 mars och den 9 april 1941 föreskrivit, att vissa fastigheter

eller fastighetsandelar skulle, för att tilläggas skjutfältet, avstås till

kronan i den ordning, lagen örn expropriation stadgar, samt att härav föranledda

kostnader för marklösen samt för expropriationsförfarande och markvärderingar

skulle gäldas av det till skjutfältets utvidgning anvisade anslaget.

Slutligen har från ifrågavarande anslag i enlighet med uttalande i 1940 års

statsverksproposition gäldats ett av fortifikationsstyrelsen enligt Kungl.

Majits bemyndigande förskjutet belopp av 14,086 kronor 20 öre, som använts

för inköp av fastigheten Via mantal Hultgärde l9, vilken tillagts skjutfältet.

Sedan nyssnämnda expropriationsmål slutförts, har det visat sig, att ersättningarna

för i expropriationen ingående mark fastställts till så höga belopp,

att ifrågavarande anslag icke förslagit till gäldande av samtliga uppkomna

kostnader. Innevarande års riksdag har därför (skrivelse nr 90) med bifall

till Kungl. Majits förslag i propositionen 1942: 78 å tilläggstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisat 56,000 kronor för täckande av dessa

merkostnader.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj-.ts ‘proposition nr 285.

I sin förenämnda skrivelse den 11 september 1941 har nu arméförvaltningen

hemställt, att ytterligare 200,000 kronor måtte för budgetåret 1942/43 anvisas

för ifrågavarande markförvärv. Ämbetsverket har anmält, att enligt ämbetsverkets

åsikt vad som återstode av anslaget å 450,000 kronor efter betalning

av köpeskillingarna för de fastigheter eller delar av sådana, som enligt Kungl.

Maj:ts ovannämnda bemyndigande inköpts, jämte av köpen föranledda avstycknings-

och lagfartskostnader till fullo åtginge för gäldande av marklösen

och övriga kostnader för förvärv av de fastigheter eller delar av sådana, angående

vilka Kungl. Maj:t meddelat föreskrift örn expropriation. Emellertid

återstode av den mark, som enligt den 1940 års lagtima riksdag förelagda

planen avsetts att av kronan förvärvas för utvidgning av skjutfältet, ytterligare

vissa fastigheter, för vilkas förvärvande det av riksdagen beviljade

anslaget ej lämnade tillgång och vilka av tillkallade sakkunniga, läns jägmästaren

W. Lothigius och f. d. riksdagsmannen E. Johansson i Häradsköp,

värderats till sammanlagt 162,240 kronor. Till detta belopp borde vid beräkning

av kostnaderna för förvärv av fastigheterna, då för förvärvet med all

sannolikhet expropriationsförfarande måste tillgripas, läggas dels 20 procent

eller 32,448 kronor, dels ock för bestridande av kostnaderna för expropriation

av fastigheterna omkring 5,000 kronor. Sammanlagt erfordrades alltså

för förvärv av fastigheterna i fråga (162,240 + 32,448 + 5,000=) i runt tal

200,000 kronor.

Med skrivelse den 17 mars 1942 har fortifikationsstyrelsen till fullgörande

i denna del av Kungl. Maj:ts förutnämnda uppdrag den 30 januari 1942 inkommit

med preliminära avtal om förvärv för kronans räkning av fastigheterna

Linneryd Norrgård 25 och 26 ävensom Skillingaryd l83, l95 och l122,

l121 och l387, l148, l161, l168 samt l405 till ett sammanlagt belopp av 150,250

kronor. Avtalen äro slutna under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande

senast den 1 augusti 1942 och innehålla de villkor i övrigt, som framgå av

avtalen. Styrelsen har i skrivelsen anfört, att styrelsen med anledning av

värderingsutlåtandena och med hänsyn till utgången av den expropriation av

mark för utvidgning av skjutfältet, som styrelsen under sistlidna år låtit utföra,

icke ansåge sannolikt, att lägre pris å fastigheterna kunnat erhållas genom

anlitande av expropriationsförfarande.

Beträffande övriga i planen för utvidgningen ingående fastigheter, Linneryd

Norrgård 22 och 23 samt Skillingaryd l214, l225 och l313, hade av anförda

skäl avtal icke träffats. Kostnaderna för förvärv av dessa fastigheter beräknade

fortifikationsstyrelsen till 99,400 kronor. För bestridandet av lagfartsoch

värderingskostnader i samband med ifrågavarande fastighetsförvärv borde

beräknas 500 kronor. T)e sammanlagda kostnaderna för markförvärven uppginge

därför till (150,250 + 99,400 + 500 =) i runt tal 250,000 kronor.

Framställningen avser ytterligare medel till genomförande av den utvidgning

av skjutfältet, vartill 1940 års lagtima riksdag anvisat anslag. Jag vill

erinra, att innevarande års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i pro

positionen 1942: 78 anvisat 56,000 kronor för fullbordande av redan inlett

Departement acliefen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

expropriationsfö rf arande i samband med utvidgningen av skjutfältet. Ehuru

jag icke kan undgå att finna merkostnaderna för ifrågavarande markförvärv

betydande, Ilar jag icke ansett mig böra motsätta mig bifall till nu föreliggande

förslag till utvidgningens planenliga genomförande. Mot skäligheten

av de genom de upprättade köpeavtalen bestämda köpeskillingarna

har jag ingen erinran. För samtliga de här ifrågavarande markförvärvens

genomförande torde böra anvisas ett belopp av 250,000 kronor.

Såsom framgår av den till årets riksdag avlåtna propositionen angående förläggningsort

för nytt kårartilleriregemente har fråga uppkommit örn disposition

av ett område invid Karlskoga för användning såsom artilleriskjutfält.

Vid behandlingen av denna fråga, vilken för närvarande befinner

sig under utredning, har inspektören för artilleriet framkastat tanken på

en förflyttning av artilleriskjutskolan från Skillingaryd till det nya skjutfält,

som sålunda eventuellt kan komma till stånd. Oavsett vilket beslut

som i denna fråga kan komma att fattas efter utredningens slutförande, synes

en ytterligare utvidgning av Skillingaryds skjutfält böra företagas på sätt nu

angivits. Detta skjutfält måste nämligen, även om artilleriskjutskolan förflyttas,

användas för försvarsväsendets räkning, närmast såsom skjutfält för

det till Jönköping förlagda artilleriregementet.

15. Utvidgning av artilleriskjutfältet i Boden. Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

har i skrivelse den 1 december 1941 framlagt förslag till förvärv

av mark för utvidgning av Bodens skjutfält ävensom hemställt, att för ändamålet

måtte anvisas ett anslag av 760,000 kronor. Styrelsen har därvid anfört

i huvudsak följande:

Kommendanten i Bodens fästning hade i skrivelse till chefen för armén

den 22 juli 1941 anfört, att det nu befintliga, väster om Lule älv belägna

artilleriskjutfältet i Boden vore alltför litet och icke medgåve skjutning på

större distanser. Utredningar påginge efter flera alternativ för erhållande av

förslag till ett utvidgat artilleriskjutfält, och kommendanten ville för sin del

förorda ett därvid framkommet förslag, som å en skrivelsen bifogad översiktskarta

angivits med alternativ IY och innebure skjutstationers förläggande vid

Bödberget och skjutning i sydvästlig riktning mot Hökvattnet och ^Östersjön.

Det sålunda föreslagna utvidgade skjutfältet bestode till sina inre och

främre delar av kronan redan tillhörig mark, därav den inre delen stöde under

lantförsvarets förvaltning och den främre delen förvaltades av domänstyrelsen,

vilken sistnämnda del vid eventuellt genomförande av förslaget borje

överföras till lantförsvaret. Den mellanliggande delen åter ägdes av enskilda

personer och måste därför av kronan förvärvas.

Fortifikationsstyrelsen har sedan låtit uppdraga åt läns jägmästaren C. Stenborg

i Luleå och distriktslantmätaren N. Johnson i Boden att av det föreslagna

utvidgningsområdet värdera dels det enskilda personer tillhöriga området,

som enligt nämnda översiktskarta vore beläget mellan lantförsvaret

och domänstyrelsen underlydande mark, dels ock, då det under hand upplysts,

att av den mark, som å samma översiktskarta angivits såsom tillhörande

domänstyrelsen, funnes vissa särskilda områden som vore i enskild

ägo, jämväl dessa områden. Värderingsmännen uppskattade omförmälda

mellan lantförsvarets och domänstyrelsens mark belägna område med en

areal av omkring 1,743.55 hektar utgörande delar av Båbäckens, Eriksbergs,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 285. 43

Långnäs, Mockträsks oell Vändträsks byar tillhörande mark med därå växande

skog och i vissa fall jämväl därå uppförda byggnader till sammanlagt 497,830

kronor.

Vidare hade värderingsmännen värderat de enskilda personer tillhöriga

områden, som vore belägna inom den del av det föreslagna utvidgningsområdet,

som å den insända översiktskartan angivits såsom tillhörande

domänstyrelsen. Dessa områden, vilka utgjordes av fastigheterna Alträsk 32

samt Parktorp l11, l1 och 131 med en sammanlagd areal av 170.8 hektar, hade

jämte därå växande skog och därå uppförda byggnader vid värderingen åsatts

värden örn tillhopa 104,482 kronor 50 öre. Den sålunda värderade, enskilda

personer tillhöriga marken hade alltså uppskattats till tillhopa (497,830 +

104,482: 50 =) 602,312 kronor 50 öre. För eventuellt förvärv av ifrågavarande

markområden syntes, då några förhandlingar härutinnan icke förts med vederbörande

markägare och det vore antagligt, att åtminstone delvis expropriationsförfarande

kunde behöva anlitas för förvärven, böra beräknas, förutom

värderingssumman, 602,312 kronor 50 öre, dels en marginal av cirka 20 procent

å detta belopp, eller 120,462 kronor 50 öre, för betalning av den utöver

värderingssumman eventuellt ökade ersättning, som kronan kunde komma att

behöva utgiva för förvärv av marken, dels ock förslagsvis ett belopp av 10,000

kronor för bestridande av expropriationskostnader m. m. Kostnaderna för

markförvärven syntes således enligt fortifikationsstyrelsens uppfattning böra

beräknas till tillhopa (602,312:50 + 120,462:50 + 10,000--) 732,775 kronor

eller i runt tal 735,000 kronor.

Beträffande därpå den del av det föreslagna utvidgningsområdet, som

stöde under domänstyrelsens förvaltning, hade domänstyrelsen efter förfrågan

i skrivelse den 27 oktober 1941 framhållit, att det ifrågasatta överförandet

för avsett ändamål av omförmälda område skulle vålla betydande

olägenheter, dels emedan området vore behövligt för domänverkets vedleveranser

till Luleå stad, dels ock enär inom området funnes ett flertal på

lång tid upplåtna jordbrukslägenheten

Sedan fortifikationsstyrelsen i anledning härav anmodat kommendanten i

Bodens fästning att till styrelsen inkomma med förslag i ärendet, hade denne

i skrivelse till styrelsen den 24 november 1941 anfört, att domänverkets vedleverans

till Luleå stad icke syntes menligt komma att inskränkas, därest

det fåtaliga antal hektar, varom här vore fråga, överlätes till lantförsvaret,

att de upplåtna, bebyggda jordbrukslägenheterna enligt uppgift från länsjägmästaren

i Norrbottens län utgjordes av högst 6 kronotorp samt att den

omständigheten, att nämnda kronotorp vore upplåtna på lång tid, icke syntes

kommendanten böra utgöra hinder för överförande till lantförsvaret av de

markområden, varå torpen vore belägna.

För egen del ansåge fortifikationsstyrelsen, att, därest i övrigt ej något

funnes att erinra mot godkännande av det av kommendanten framlagda förslaget

till utvidgning av artilleriskjutfältet i Boden, vad domänstyrelsen anfört

i ärendet ej borde utgöra hinder för förslagets genomförande och att

vid sådant förhållande överenskommelse borde av fortifikationsstyrelsen

kunna träffas med nämnda ämbetsverk om lämpliga villkor för ett överförande

till lantförsvarets förvaltning av den del av det föreslagna utvidgningsområdet,

sorn stöde under domänstyrelsens förvaltning. Emellertid syntes det vara

nödvändigt att vid beräknande av det anslagsbelopp, som kunde behöva äskas

för bestridande av uppkommande kostnader för eventuellt genomförande av

den föreslagna skjutfältsutvidgningen, jämväl medtaga erforderligt belopp för

betalning av skälig ersättning till innehavarna av ifrågavarande kronotorp

för avstående av deras nyttjanderätter till torpen. Huru stort belopp, som

härtill kunde erfordras, vöre givetvis svårt att på förhand avgöra. Fortifika
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

tionsstyrelsen holle före, att ett belopp av förslagsvis 25,000 kronor borde beräknas

för ändamålet.

Slutligen ville fortifikationsstyrelsen meddela, att det av kommendanten i

Bodens fästning för skjutfältsutvidgningen förordade alternativet IV enligt

den hans skrivelse bifogade översiktskartan omfattade, förutom de områden,

vilka i det föregående omnämnts, i områdets sydöstligaste del sjön Holsvattnet

och viss härintill, i huvudsak sydväst örn sjön, belägen mark, som tillhörde

enskilda personer. Dessa områden hade fortifikationsstyrelsen icke låtit

värdera, beroende dels därpå att kommendanten i sin skrivelse icke angivit,

att de behövde förvärvas för skjutfältsutvidgningen, dels ock på att, då å

markområdet sydväst om Holsvattnet enligt under hand erhållen upplysning

vore belägen en hel by, ett förvärv av detta område skulle komma att medföra

betydande kostnader. Angående eventuellt undantagande från utvidgningsförslaget

av området sydväst örn Holsvattnet hade från artilleriinspektionen

meddelats, att, örn så visade sig erforderligt med hänsyn till kostnaderna,

intet vore att erinra mot en minskning av det föreslagna utvidgningsområdet

med detta område, då en sådan minskning icke komme att avsevärt

inskränka skjutmöjligheterna inom det föreslagna området.

Under åberopande av det sålunda anförda uppskattade fortifikationsstyrelsen

medelsbehovet för förvärv av erforderlig mark för utvidgning av

artilleriskjutfältet i Boden till ett belopp av (735,000 + 25,000 =) 760,000

kronor.

Cliefen för armén har i yttrande över framställningen tillstyrkt bifall till

densamma.

I skrivelse den 27 mars 1942 har fortifikationsstyrelsen anfört i huvudsak

följande:

I anledning av det styrelsen lämnade uppdraget den 30 januari 1942 hade

styrelsen uppdragit åt översten G. Ekeroth, som ställts till styrelsens förfogande

för att biträda styrelsen vid uppdragets fullgörande, att på platsen

föra förhandlingar med vederbörande jordägare och, i den mån överenskommelse

därvid kunde uppnås örn skäligt pris, inkomma med av jordägarna

underskrivna förslag till köpeavtal.

Sedan detta uppdrag numera fullgjorts, hade Ekeroth till styrelsen inkommit

med av vederbörande jordägare underskrivna förslag till preliminära

avtal angående köp av i huvudsak afl i utvidgningsförslaget ingående enskild

mark och därvid jämväl överlämnat yttrande jämte ytterligare utredning i

ärendet.

Då gränserna för det föreslagna utvidgningsområdet ursprungligen endast

uppdragits ungefärligt med raka linjer å en översiktskarta samt det vid

sådant förhållande funnits lämpligt, att gränserna något jämkades, så att de,

såvitt möjligt, komme att följa befintliga fastighetsgränser, hade Ekeroth uppgjort

förslag till sålunda ändrade gränser. Dessa nya gränser, vilka å den

till ärendet hörande kartan inritats med blyerts, hade följts vid de av Ekeroth

förda förhandlingarna och i huvudsak vid upprättande av de av jordägarna

underskrivna preliminäravtalen. Utöver dessa mindre ändringar hade Ekeroth

föreslagit, att till prövning måtte upptagas, huruvida icke för minskande av

kostnaderna för markförvärven från utvidgningsförslaget kunde uteslutas två

angivna bebyggda områden, vilkas förvärv beräknades betinga jämförelsevis

stora kostnader och vilka ej syntes honom absolut nödvändiga för skjutfältet.

Vidare hade Ekeroth, då i de i november 1941 upprättade värderingsut
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

låtandena endast upptagits klumpsummor för de i utvidgningsområdet ingående

olika byområdena, anmodat vederbörande värderingsman att verkställa

uppdelning av dessa summor å de i byområdena ingående olika fastigheterna

eller fastighetsdelarna och därefter inkomma med uppgift därom.

Slutligen hade även kompletterande uppgifter införskaffats angående mark,

som tidigare icke medtagits vid värderingarna, nämligen dels vissa inägor

inom Mockträsks by jämte därå befintliga lador, dels ock vissa urfjällsängar

ra. m., varjämte särskild värdering verkställts av de vid de olika gårdarna

befintliga byggnaderna.

För egen del har fortifikationsstyrelsen anfört i huvudsak följande:

Av de upprättade förslagen till preliminära köpeavtal hade styrelsen ansett

sig kunna godkänna förslag örn inköp endast av följande fastigheter och fastighetsdelar,

nämligen fastigheten Parktorp ll samt delar av fastigheterna Råbäcken

Östra l21, av Mockträsk l8, av Vändträsk l7, av Långnäs 62, av 615, av

86, av 92 och av 1012 samt av Eriksberg l2, av l4, av l5, av l9 och av l10,

vilka värderats till tillhopa 123,555 kronor, för köpeskillingar å sammanlagt

150,700 kronor. Den ene av värderingsmännen, läns jägmästaren C. Stenborg,

som yttrat sig över de flesta av dessa preliminära köpeavtal, hade förklarat

däri angivna köpeskillingsbelopp godtagbara.

Av de övriga preliminära köpeavtalen borde enligt styrelsens åsikt icke

utan vidare förkastas de som avsåge förvärv av Råbäcken Östra l5, Alträsk 32

och Parktorp ll1 samt delar av Mockträsk l10 och av 35, av Vändträsk l6 och

av l19, av Långnäs 108, av 109 och av 1011 samt av Eriksberg 1° för köpeskillingar

örn tillhopa 280,880 kronor med uppskattningsvärden örn sammanlagt

179,027 kronor. Vid särskild värdering av vissa av dessa fastigheters byggnader

hade dessa åsatts värden örn sammanlagt 36,280 kronor högre belopp

än de värden, varmed byggnaderna inginge i värdesumman 179,027 kronor.

Angående dessa fastigheter och fastighetsdelar borde därest medel bomme att

beviljas för utvidgningsförslagets genomförande, i god tid före den 1 augusti

1942, då avtalens giltighet utginge, dels nya förhandlingar upptagas med

vederbörande jordägare i avsikt att förmå dem att nedsätta sina anspråk, dels

ock vidare utredning verkställas angående skäligheten av de köpeskillingsbelopp,

som sålunda kunde komma att fordras av jordägarna. För förvärv av

fastigheterna och fastighetsdelarna syntes i avbidan på ytterligare utredning

och förhandlingar med jordägarna böra beräknas de av jordägarna fordrade

köpeskillingsbeloppen, tillhopa 280,880 kronor.

För förvärv av fastigheterna Mockträsk l7 och Långträsk 622 samt 3 urfjällsängar

inom Mockträskområdet och urfjällsängar örn tillhopa 12.3 5 hektar

inom Eriksbergsområdet borde i likhet därmed beräknas belopp motsvarande

de av vederbörande markägare avgivna försäljningsanbuden, tillhopa 15,222

kronor.

Återstående i det föreslagna utvidgningsområdet ingående, enskilda personer

tillhöriga fastigheter och fastighetsdelar utgjordes av dels sådana, för

vilka vederbörande jordägare enligt de upprättade preliminära köpeavtalen

begärt köpeskillingar, som styrelsen funnit alltför höga, dels ock sådana, å

vilka försäljningsanbud av olika anledningar ej kunnat erhållas. För förvärv

av dessa syntes, då för förvärven expropriationsförfarande sannolikt måste

anlitas, enligt styrelsens åsikt förslagsvis böra beräknas, förutom de belopp,

vartill de värderats, ytterligare belopp, uppgående till 50 procent av värderingsbeloppet,

då fråga vore örn förvärv av endast en del av en fastighet,

vilken del i de flesta fall utgjorde stamfastighetens huvudsakliga skogstillgång,

och uppgående till 20 procent av värderingsbeloppet, då fråga vore örn

s. 46 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

förvärv av hel fastighet eller huvudsaklig del av sådan. I anslutning därtill

beräknade styrelsen för dessa markförvärv tillhopa 444,897 kronor.

Slutligen borde för bestridande av expropriations-, värderings-, lantmäterioch

lagfartskostnader förslagsvis beräknas 20,000 kronor.

Samtliga kostnader för förvärv av de för skjutfältsutvidgningen föreslagna,

enskilda personer tillhöriga markområdena borde således enligt styrelsens

åsikt beräknas till (150,700 + 280,880 + 15,222 + 444,897 + 20,000=) 911,699

eller i runt tal 912,000 kronor.

Detta belopp syntes emellertid kunna minskas, därest, såsom utredningsmannen

ifrågasatt, från utvidgningsförslaget skulle uteslutas två av honom

angivna områden. Av dessa områden utgjordes det ena av inägorna till fastigheten

Vändträsk l17 och det andra av fastigheten Alträsk 32, vilka områden

å den till ärendet hörande kartan utmärkts med streckade blåa linjer. Uteslutande

av det förra området borde föranleda en minskning av kostnader

med 50,000 kronor och uteslutande av det andra området en minskning med

67,000 kronor.

Slutligen finge fortifikationsstyrelsen — under erinran att i utvidgningsområdet

även inginge ett större område, som för närvarande stöde under

domänstyrelsens förvaltning och i förevarande sammanhang föreslagits att

överföras till lantförsvarets förvaltning, samt att å detta område funnes upplåtna

fyra kronotorp, med vilkas innehavare överenskommelse borde träffas

örn inlösen av deras arrenderätter till torpen — anmäla, att förhandlingar förts

med innehavarna av dessa kronotorp och att därvid överenskommelse träffats

med dem örn avstående av deras arrenderätter mot belopp, örn tillhopa 57,000

kronor.

I anslutning därtill hemställde fortifikationsstyrelsen, att vid beräknande

av kostnaderna för skjutfältsutvidgningen måtte medtagas även sistnämnda

belopp, 57,000 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen ger vid handen, att en utvidgning av

artilleriskjutfältet i Boden är erforderlig. Jag finner mig därför böra tillstyrka,

att medel anvisas för inköp av härför behövlig mark. Till det av kommendanten

i Bodens fästning såsom alternativ IV betecknade utvidgningsförslaget

kan jag i huvudsak ansluta mig. I utvidgningsområdet ingår såväl mark

i enskild ägo som mark lydande under domänstyrelsens förvaltning. Jag förutsätter,

att det skall visa sig möjligt för fortifikationsstyrelsen att träffa överenskommelse

med domänstyrelsen örn villkoren för ett överförande av sistnämnda

mark till förvaltning av lantförsvaret. Beslut örn dylikt överförande

torde sedermera, efter framställning från fortifikationsstyrelsen, få meddelas

av Kungl. Majit. För gäldande av ersättningar till arrendatorer av mark,

lydande under domänstyrelsen, för frånträdande av arrende torde medel böra

beräknas i detta sammanhang.

Vid förvärvet av mark i enskild ägo torde, såsom skett vid den i anledning

av beslutet den 30 januari 1942 företagna förnyade utredningen i ärendet, utvidgningsområdets

gränser böra jämkas till närmare överensstämmelse med

befintliga ägogränser. Från förvärvet torde, såsom fortifikationsstyrelsen föreslagit,

utan större olägenhet kunna uteslutas byn Hökvattnet samt fastigheten

Alträsk 32 och inägorna till fastigheten Vändträsk l17.

Beträffande större delen av de i det föreslagna utvidgningsområdet ingå
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 285.

47

ende fastigheterna och fastighetsdelarna föreligga förslag till köpeavtal. Fortifikationsstyrelsen

har ansett, att endast en del av dessa förslag kunna godtagas.

I en del andra fall har styrelsen ansett skäligheten av begärda försäljningspris

kunna ifrågasättas, varför ytterligare prövning av deni borde ske

och försök till sammanjämkningar göras. De i återstående avtalsförslag angivna

försäljningsbeloppen hava ansetts alltför höga. För förvärv av de med

sistnämnda avtalsförslag avsedda fastigheterna och fastighetsdelarna ävensom

av de områden, beträffande vilka försäljningsanbud icke kunnat erhållas, har

fortifikationsstyrelsen ansett expropriationsförfarande bliva nödvändigt. Jag

ansluter mig till de sålunda anförda synpunkterna.

Fortifikationsstyrelsen har beräknat totalkostnaderna för utvidgningens

genomförande enligt styrelsens förslag till (912,000 + 57,000 — 50,000 —- 67,000 =) 852,000 kronor. Jag anser mig kunna godtaga dessa kostnadsberäkningar

och beräknar därför för här ifrågavarande ändamål 852,000 kronor.

16. Pansarvärnskanonskjutfält vid Boden. Efter därom av Kungl. Majit i propositionen

1940 IJ: 38 framlagt förslag anvisade riksdagen å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 150,000 kronor till

pansarvärnskanonskjutfält vid Boden. Av detta belopp voro 25,000 kronor

avsedda för fältets iordningsställande.

Av det vid nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

(punkten 8) framgår bland annat, att det för skjutfältet avsedda området hade

en areal av 847.7 5 hektar, att ägarna av i området ingående fastigheter och

fastighetsdelar avgivit anbud å försäljning av desamma till kronan, gällande

till den 1 december 1940, att fem av anbudssummorna, tillhopa uppgående till

94,898 kronor, vore godtagbara samt att för förvärv av övrig mark, värderad

till 18,510 kronor, expropriationsförfarande syntes få tillgripas.

I sin skrivelse den 11 september 1941 rörande lantförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1942/43 har arméförvaltningen anfört bland annat följande:

Sedan nämnda anslag ställts till fortifikationsstyrelsens förfogande, hade

förhandlingar med markägarna örn inköp av de områden, beträffande vilka

godtagbara anbud tidigare avgivits, omedelbart inletts. Det hade emellertid

då visat sig, att samtliga fastighetsägare med undantag av en vägrat vidbliva

de år 1939 avgivna anbuden, därvid de hänvisat till den avsevärda stegring

av fastighetspriserna, som förekommit efter tiden för anbudets avgivande,

samt ägaren av det största markområdet jämväl till efter anbudets avgivande

inträffade förändrade beskattningsförhållanden. Förnyade förhandlingar med

fastighetsägarna hade givit enahanda resultat.

För genomförande av markförvärvet återstode nu endast anlitande av expropriationsförfarande.

Förberedande åtgärder för framställning till Kungl.

Majit om tillstånd härtill skulle med det snaraste vara slutförda.

Redan den omständigheten, att en avsevärd stegring av fastighetspriserna

faktiskt ägt rum sedan hösten 1939, gjorde det enligt arméförvaltningens åsikt

sannolikt, att de för markförvärvet anslagna medlen icke komme att vara tillräckliga

för förvärvets genomförande. Då härtill komme den ytterligare förhöjning

av priserna, varmed man måste räkna vid expropriation, och de kostnader,

som själva expropriationsförfarandet medförde, vore det synnerligen

antagligt, att ytterligare medel behövdes för förvärv av don mark, som ur
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

sprungligen beräknats erforderlig för pansarvärnsskjutfältet vid Boden. Huru

stort belopp, som för ändamålet ytterligare bleve erforderligt, kunde ännu ej

beräknas.

Kommendanten i Bodens fästning hade väckt fråga örn att det planerade

pansarvärnsskjutfältet borde utvidgas utöver den ursprungliga planen, varigenom

fältet skulle bliva användbart jämväl för vissa luftvärnsskjutningar,

vilka för närvarande bedreves vid Brändön i trakten av Luleå.

Med anledning härav hade arméförvaltningen för avsikt att utreda frågan

örn utvidgning av det planerade pansarvärnsskjutfältet vid Boden samt att,

sedan utredningen slutförts och jämväl ökningen av kostnaderna för förvärv

av det ursprungligen för skjutfält avsedda markområdet kunnat närmare beräknas,

till Kungl. Majit inkomma med förslag i ärendet.

Sedan arméförvaltningens fortifikationsstyrelse begärt tillstånd till expropriation

av den del av det med förenämnda anslag avsedda markområdet,

som icke kunnat förvärvas genom frivillig överenskommelse, har styrelsen i

skrivelse den 19 december 1941, på de skäl, som arméförvaltningen härutinnan

anfört, hemställt örn anvisande av det ytterligare belopp, 75,000 kronor, som

av styrelsen numera beräknades erforderligt för genomförande av det beslutade

markförvärvet.

Chefen för armén har i yttrande tillstyrkt bifall till denna framställning.

Fortifikationsstyrelsen har vidare i skrivelse den 1 december 1941 inkommit

med utredning beträffande förslaget örn förvärv av ytterligare mark

för pansarvärnskanonskjutfältet i Boden och därvid anfört i huvudsak

följande:

Det föreslagna utvidgningsområdet vore beläget i huvudsak norr örn det

ursprungligen planerade skjutfältet samt mellan detta och sjön Krokträsket.

Av området ägdes en mindre del, som vore belägen längst åt öster, av kronan

och stöde under domänstyrelsens förvaltning, och av återstoden ägdes den

västra delen, innehållande i areal tillhopa cirka 154.15 hektar, av enskilda

personer och den återstående, mellersta delen, innehållande i areal cirka 166.8 5

hektar, av Luleå stad. De kronan ej tillhöriga områdena hade värderats av

läns jägmästaren C. Stenborg i Luleå och därvid enligt ett av honom upprättat

värderingsinstrument jämte tillhörande karta uppskattats, det enskilda

personer tillhöriga området till tillhopa 45,024 kronor och det Luleå stad tillhöriga

området till 32,741 kronor eller till sammanlagt 77,765 kronor. För

eventuellt förvärv av det enskilda personer tillhöriga området syntes, med

hänsyn till att expropriationsförfarande kunde komma att behöva anlitas,

kostnaderna böra beräknas till sammanlagt 60,024 kronor. För ett förvärv

av det Luleå stad tillhöriga området syntes ej behöva beräknas högre belopp

än värderingsbeloppet. Totalkostnaderna för ett förvärv av dessa två områden

syntes därför böra beräknas till i runt tal 93,000 kronor.

Med anledning av det anförda hemställde fortifikationsstyrelsen att för

ändamålet måtte anvisas 93,000 kronor.

I skrivelse den 3 januari 1942 har fortifikationsstyrelsen gjort framställning

örn överförande av det i det föregående omnämnda, under domänstyrelsen

lydande markområdet till lantförsvarets förvaltning. Fortifikationsstyrelsen

har därvid anfört i huvudsak följande:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 285.

49

Domänstyrelsen hade på förfrågan meddelat, att styrelsen icke hade något

att erinra mot överförande av ifrågavarande område, vilket utgjorde del av

kronoparken Ljusåtrakten, skifte lil, i Överluleå socken, från domänverkets

till lantförsvarets förvaltning under villkor, att fortifikationsstyrelsen ombesörjde

och bekostade områdets avstyckning, därest sådan funnes erforderlig.

Domänstyrelsen hade vidare i sin skrivelse framhållit, att i samband med

överflyttningen föreskrift borde lämnas örn nedskrivning av statens domäners

fond med ett belopp, motsvarande så stor del av det för hela kronoparken

Ljusåtrakten bokförda värdet, som belöpte å det särskilda taxeringsvärde,

som kunde komma att åsättas det överförda området.

Med anledning av vad sålunda förekommit hemställde fortifikationsstyrelsen

att, för den händelse medel komme att anvisas för genomförande av

den av fortifikationsstyrelsen föreslagna utvidgningen av pansarvärnskanonskjutfältet

vid Boden, Kungl. Majit ville föreskriva, att förvaltningen av det

område av kronoparken Ljusåtrakten i Överluleå socken av Norrbottens län,

vilket närmare angivits å en fortifikationsstyrelsens skrivelse den 1 december

1941 bifogad karta, skulle överflyttas från domänverkets till lantförsvarets förvaltning

samt meddela föreskrift om nedskrivning av statens domäners fond.

Fortifikationsstyrelsen har förklarat sig förutsätta, att de medel, som

kunde komma att anvisas för pansarvärnskanonskjutfältets utvidgning, måtte

få tagas i anspråk jämväl för bestridande av kostnaderna för eventuellt ifrågakommande

avstyckning av området.

Sedan Kungl. Majit genom förut omförmälda beslut den 30 januari 1942

uppdragit åt fortifikationsstyrelsen att förhandla om förvärv av viss del av

här ifrågavarande mark, har fortifikationsstyrelsen i skrivelse den 20 mars

1942 inkommit med ytterligare utredning i ärendet. Styrelsen har i skrivelsen

anfört i huvudsak följande:

Enligt Kungl. Majits uppdrag skulle förhandlingarna rörande förvärv av

den del av det föreslagna utvidgningsområdet, som icke ägdes av kronan, avse

endast det omedelbart sydväst om sjön Krokträsket samt mellan denna och

det ursprungligen planerade skjutfältet belägna området, vilket, närmare

angivet å en till ärendet hörande karta och utgörande cirka 166.8 5 hektar av

fastigheten Rörudden l8 i Överluleå socken, vid värdering uppskattats till

32,741 kronor. Nämnda område ägdes icke, såsom tidigare av misstag uppgivits,

av Luleå stad utan av Överluleå kommun.

Sedan förhandlingar angående förvärv av ifrågavarande område ägt rum

med Överluleå kommuns kommunalnämnd, hade nämnden, vilken med stöd

av nu rådande virkespriser och de priser, som kronan vid frivillig överenskommelse

betalat vid inköp av närbelägen mark för annat ändamål, åsatt förevarande

område ett pris av 250 kronor per hektar för mark utan skog och ett

pris av 500 kronor för mark med skog, förklarat sig icke vilja försälja området

men erbjudit sig att genom ägoutbyte mot del av den vid Krokträskets

västra sida belägna kronoparken avstå detsamma till kronan.

Fortifikationsstyrelsen, som funne de av kommunalnämnden åsätta prisen

orimligt högt tilitagna, särskilt i betraktande av att kommunen för något

mer lin tio är sedan förvärvat hela hemmanet Rörudden l3 för endast 11,000

kronor, ansåge sig ej kunna bedöma, örn ifrågavarande område kunde förvärvas

genom det av kommunalnämnden föreslagna ägoutbytet. Styrelsen

finge föreslå, att, därest för förvärv av området expropriationsförfarande

skulle anlitas, för beräknande av för ändamålet erforderligt anslag till värde
Bihantj

lill riksdagens protokoll lil 12. / sami. AV 28-r). 1000 is 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

ringssumman 32,741 kronor måtte läggas förslagsvis dels en marginal av 20

procent å detta belopp eller 6,548 kronor, dels ock ett belopp av 2,000 kronor

för bestridande av med expropriationsförfarandet förenade kostnader, varigenom

hela det erforderliga beloppet bomme att uppgå till (32,741 + 6,548

+ 2,000=) 41,289 kronor, eller i runt tal 41,500 kronor.

Domänstyrelsen bar i utlåtande den 8 april 1942 bestämt avstyrkt Överluleå

kommunalnämnds förslag, att den till förvärv föreslagna delen av fastigheten

Rörudden l8 skulle utbytas mot domänfonden tillhörig fastighet.

Departements- Förevarande framställningar avse dels ytterligare medel för genomförande

chefen. av förvärvet av den mark, som avsågs med det av 1940 års urtima riksdag

anvisade anslaget å 150,000 kronor till pansarvärnskanonskjutfält vid Boden,

dels ock medel till utvidgning av det beslutade skjutfältet för att göra det

användbart jämväl för vissa luftvärnsskjutningar.

Till grund för beräkningen av kostnaderna för förvärv av mark till det

ursprungligen planerade skjutfältet lågo av vederbörande markägare avgivna

försäljningsanbud. Sedan det emellertid visat sig, att vissa markägare icke

velat vidbliva anbuden, måste expropriation tillgripas. De härigenom och på

grund av fastighetsprisernas stegring uppkommande merkostnaderna beräknas

av fortifikationsstyrelsen till 75,000 kronor. Då merkostnader för förvärvets

genomförande synas oundvikliga och då intet synes vara att erinra mot fortifikationsstyrelsens

beräkningar därav, finner jag mig böra tillstyrka, att ett

belopp om 75,000 kronor anvisas för bestridandet av dessa merkostnader.

Jämväl förslaget att förvärva ytterligare mark för utvidgning av det ursprungligen

planerade skjutfältet finner jag mig kunna biträda, Utvidgningen

torde dock lämpligen böra begränsas till att omfatta dels den i det föregående

omnämnda delen av kronoparken Ljusåtrakten, dels ock det tidigare närmare

angivna markområde örn cirka 166.8 5 hektar, som enligt vad utredningen numera

givit vid handen tillhör Överluleå kommun. Det torde fa ankomma på

Kungl. Maj:t att, efter förslag av domänstyrelsen och fortifikationsstyrelsen,

meddela beslut om överflyttande till lantförsvarets förvaltning av nämnda

under domänstyrelsen lydande område samt örn villkoren härför. Då frivillig

överenskommelse på för kronan antagbara villkor icke synes kunna träffas

örn förvärv av det kommunen tillhöriga området, torde det bliva nödvändigt

att tillgripa expropriationsförfarande. Mot det av fortifikationsstyrelsen

under sådan förutsättning såsom erforderligt beräknade beloppet, 41,500

kronor, har jag intet att erinra. Jag föreslår fördenskull, att för de här ifrågavarande

ändamålen måtte anvisas ett belopp av (75,000 + 41,500=) 116,500

kronor.

I det följande under avdelning B har jag för avsikt att föreslå anvisande

av medel för iordningställande av det utvidgade skjutfältet.

17. Utvidgning av Karlsborgs skjutfält. I skrivelse den 6 december 1941 har

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse hemställt örn anslag för budgetåret

1942/43 med 141,500 kronor till förvärv av mark för utvidgning av Karlsborg»

skjutfält. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande:

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

I anslutning till en framställning från Karlsborgs kommun örn överlåtelse

till kommunen för bostadsbebyggelse av visst område av den kronan tillhöriga,

av Karlsborgs garnison som övningsterräng disponerade så kallade

Norra skogen vid Karlsborg, hade platsbefälhavaren i Karlsborg i skrivelser

till fortifikationsstyrelsen anfört, att en dylik överlåtelse jämte upplåtelse av

ytterligare ett markområde i Norra skogen för uppförande av bostadshus åt

personal vid Västgöta flygflottilj m. m. nästan helt skulle beröva Norra skogen

dess värde som övningsterräng. Hedan den omständigheten att vissa andra

anläggningar under senare år uppförts inom området hade, framhölle platsbefälhavaren,

i hög grad beskurit möjligheterna att använda detsamma för

garnisonens övningar. Dessa, förlädes numera i stället till skjutfältet, det så

kallade Hammarnäsblocket. Detta område, som för övningar och skjutningar

disponerades av Karlsborgs luftvärnsartilleriregemente, Andra intendenturkompaniet,

Västgöta flygflottilj, Karlsborgs ammunitionsfabrik och Karlsborgs

tygstation, hade emellertid visat sig otillräckligt. För tillgodoseende

av garnisonens behov av övningsterräng föresloges till förvärv ett i anslutning

till Hammarnäsblocket beläget, å karta närmare angivet område.

I annat sammanhang hade platsbefälhavaren därjämte framhållit, att en

utvidgning av skjutfältet i och för sig vore nödvändig för tillgodoseende av

det ökade behovet av terräng vid fältskjutning och skjutning med pansarvärnskanoner.

I skrivelse till fortifikationsstyrelsen hade chefen för armén meddelat, att

han på de av platsbefälhavaren anförda skälen tillstyrkte den föreslagna utvidgningen

av Hammarnäsblocket.

Det av platsbefälhavaren till förvärv föreslagna området hade rekognoscerats

av fortifikationsstyrelsens biträdande domänofficer, som vid besök på

platsen funnit detsamma böra avgränsas på sätt närmare framginge av en av

honom upprättad karta. Från det ursprungliga förslaget hade bland annat

uteslutits några bebyggda och delvis väl kultiverade markområden, vilkas

förvärvande skulle betingat allt för höga kostnader. Platsbefälhavaren hade

förklarat sig icke hava något att erinra mot den nya gränsdragningen, vilken

syntes väl motiverad ur ekonomisk synpunkt och icke i högre grad inverka

på områdets användbarhet som skjut- och övningsfält.

Det sålunda avgränsade markområdet hade en areal örn cirka 251.so hektar,

fördelade på 48 fastigheter och fastighetsdelar. Området hade värderats,

odlad jord och betesmarker av jordbrukskonsulenten A. Bååthe i Skara samt

skogsmark och impediment av jägmästaren W. Söderström, Granvik. Av ett

av Bååthe upprättat värderingsinstrument framginge, att den av honom

värderade marken hade en areal av 17.2 1 hektar och till större delen utgjordes

av i allmänhet dåligt kultiverade betesmarker, medan resten bestode av

mindre god åkerjord. Marken hade efter ett medelvärde av cirka 740 kronor

per hektar åsatts ett sammanlagt värde av 12,740 kronor, vari jämväl inginge

värdet av några i mindre gott stånd varande byggnader. Den av Söderström

verkställda värderingen hade utförts som en okulär överslagsvärdering av

det till förvärv föreslagna området, grundad på ungefärliga arealer, okuläruppskattade

virkesbelopp per hektar och approximativt beräknade rotvärden

per kubikmeter. Av det upprättade värderingsinstrumentet framginge, att

området inrymde skogsmark med skog, tillhopa cirka 180.7 r> hektar, till ett

värde av cirka 95,918 kronor. Medelvärdet per hektar bleve således omkring

530 kronor. Härtill kommo cirka 53.81 hektar impediment med ett värde av

omkring 1,662 kronor. Skogsmark med skog samt impediment hade följaktligen

ett sammanlagt värde av 97,580 kronor.

Beträffande kostnaderna för ifrågavarande markförvärv hade biträdande

domänofficeren framhållit bland annat, att ägaren av den största i området

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majlis proposition nr 285.

ingående fastigheten, omfattade ungefär en tredjedel av områdets areal, bestämt

vägrat medverka till en frivillig försäljning av densamma. Därjämte

vore till följd av ett flertal sämjedelningar av jorden äganderättsförhållandena

beträffande ett stort antal fastigheter så komplicerade, att en uppgörelse med

de enskilda fastighetsägarna skulle komma att bereda mycket stora svårigheter.

Då man sålunda finge räkna med att expropriation måste tillgripas,

borde vid en beräkning av kostnaderna för markområdets förvärvande till

områdets sammanlagda värde (12,740 + 97,580 =) 110,320 kronor läggas förslagsvis

25 procent av detsamma eller 27,580 kronor. Kostnaderna för själva

markförvärvet kunde alltså beräknas till 137,900 kronor. Härtill kouime kostnaderna

för expropriationsförfarandet, vilka skäligen borde uppskattas till

3,600 kronor. De sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande markförvärv

kunde sålunda beräknas till 141,500 kronor.

För egen del har fortifikationsstyrelsen anfört följande.

Den militära sakkunskapen hade vitsordat nödvändigheten av Hammar;

näsblockets föreslagna utvidgning. Redan den nu befintliga bebyggelsen i

Norra skogen hade i mycket hög grad beskurit övningsmöjligheterna i nämnda

terräng. Sedan visst område i Norra skogen numera upplåtits för bostadsbebyggelse

åt personal vid Västgöta flygflottilj, hade Norra skogen praktiskt

taget mist sin betydelse som övningsområde. Vare sig Karlsborgs kommuns

framställning örn överlåtelse av mark inom nämnda område vunne bifall eller

icke, måste sålunda de till Karlsborg förlagda förbandens övningar nästan

uteslutande förläggas till skjutfältet, det s. k. Hammarnäsblocket. Såsom i

det föregående angivits hade det emellertid till följd av den utökade och

intensifierade utbildningen inom skilda militära områden visat sig svårt att

här tillgodose de olika förbandens och anstalternas behov av nödigt utrymme

för övningar och prov. Behovet av skjutfältets utvidgning finge därför anses

utomordentligt starkt. Fortifikationsstyrelsen funne det till förvärv föreslagna

området, som läge i direkt anslutning till den nu disponerade övningsterrängen,

synnerligen lämpligt för ändamålet. Mot de angivna kostnadsberäkningarna

hade fortifikationsstyrelsen intet att erinra.

Medelsbehovet för ifrågavarande markförvärv beräknades alltså av fortifikationsstyrelsen

till 141,500 kronor.

Chefen för armén har i avgivet yttrande tillstyrkt styrelsens förslag.

Sedan i anledning av det fortifikationsstyrelsen lämnade uppdraget den

30 januari 1942 förhandlingar förts med ägare till fastigheter, som inginge

i det markområde, som föreslagits skola förvärvas, har fortifikationsstyrelsen

med skrivelse den 31 mars 1942 ingivit upprättade köpehandlingar. I skrivelsen

har fortifikationsstyrelsen anfört i huvudsak följande:

Av det i fortifikationsstyrelsens skrivelse den 6 december 1941 till förvärv

föreslagna, å en denna skrivelse bifogad karta med heldragen grön linje utmärkta

markområdet hade avtal träffats om förvärv för kronans räkning av

fastigheten Perstorp Stora l13, del av fastigheten Perstorp 51 samt delar av

fastigheterna Perstorp Stora l8 och Perstorp Stora 61. Då ägarna av de båda

sistnämnda fastigheterna som villkor för försäljning stipulerat, att jämväl

fastigheternas närmast väster örn landsvägen Karlsborg—Askersund belägna

markområden inköptes, hade därjämte nämnda områden inbegripits i förvärvet.

Områdena syntes enligt vad som upplysts lämpa sig väl för intagande

av utgångslägen vid fälttjänstövningar.

Vid fortsatta förhandlingar med ägarna av övriga till inköp föreslagna

markområden hade svårigheter yppat sig för förvärvets genomförande. Ägande
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

rättsförhållandena beträffande ett stort antal fastigheter vore oklara, varför

anbud om försäljning icke kunnat erhållas. Då anbud i några fall kunnat avgivas,

hade de icke varit antagbara.

Sedan platsbefälhavaren i Karlsborg under hand informerats örn nämnda

förhållanden, hade platsbefälhavaren, med instämmande av tjänstförrättande

inspektören för artilleriet, i skrivelse till fortifikationsstyrelsen framhållit,

att han ansåge oundgängligen nödvändigt, att de på kartan med nr 5 b, 6, 7,

8 och 9 betecknade ägofigurerna eller delar av fastigheterna Svanvik l67, 1 64,

l144, l73 och l74 förvärvades samt att i övrigt frågan om skjutfältets utvidgning

syntes kunna lösas, därest fastigheterna Perstorps Stora l8 och l13 samt

de i det föregående angivna delarna av fastigheterna Perstorp 51 och Perstorp

Stora 61 inköptes.

Med anledning därav hade med ägarna till de kring Stora Ternsjön belägna

delarna av fastigheterna Svanvik l67, l64, l144, l73 och l74 förhandlingar inletts,

varvid avtal örn fastigheternas försäljning till kronön i samtliga fall kunnat

träffas. Därjämte hade ägaren av ägofiguren nr 8 a eller del av 107/672 mantal

Svanvik avgivit anbud örn fastighetens försäljning. Anbudet syntes fortifikationsstyrelsen

antagbart och styrelsen avsåge att snarast möjligt träffa avtal

om fastighetsdelens förvärv.

Beträffande skäligheten av köpesummorna för de olika markområdena

m. m. hänvisade fortifikationsstyrelsen till en handlingarna i ärendet bifogad

promemoria den 31 mars 1942.

Styrelsen har slutligen framhållit, att den sammanlagda köpesumman för

de markområden, med en areal av tillhopa omkring 185 hektar, beträffande

vilka avtal upprättats eller anbud avgivits, uppginge till 149,450 kronor. Det

av fortifikationsstyrelsen för markförvärvets genomförande tidigare beräknade

beloppet, 141,500 kronor, komme följaktligen icke att förslå. För genomförande

av nu ifrågavarande markförvärv torde ett belopp av 153,000 kronor

böra beräknas, däri inräknat avstyckningskostnader m. m.

Föreliggande förslag till utvidgning av Karlsborgs fält kan jag biträda. De

ingångna köpeavtaleir synas kunna godkännas. Mot fortifikationsstyrelsens

beräkningar av kostnaderna i övrigt synes intet vara att erinra, varför till

ifrågavarande ändamål torde böra anvisas 153,000 kronor.

18. Vissa anläggningar i Karlsborg. Efter av Kungl. Majit i 1941 års statsverkspropqsition

(kapitalbudgeten, bilaga 1 sid. 18) framlagt förslag anvisade riksdagen

ett reservationsanslag av 6,200 kronor för förvärv av mark för vissa anläggningar

i Karlsborg. Ärendet var av den natur, att närmare redogörelse

därför icke lämnades till statsrådsprotokollet. Upplysningar i ärendet funnos

att inhämta i do handlingar, som överlämnades till riksdagens vederbörande

utskott.

I sin skrivelse den 11 september 1941 angående lantförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1942/43 har arméförvaltningen hemställt örn anslag med 9,500

kronor för förvärvande av ytterligare mark för ifrågavarande ändamål och därvid

anfört i huvudsak följande:

Med anlitande av de av 1941 års riksdag anvisade medlen hade för en köpeskilling

av 6,015 kronor inköpts det för ifrågavarande anläggningar avsedda

området, innehållande i areal 2.ooso hektar.

Departementschefen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Enligt vad till fortifikationsstyrelsen anmälts, hade emellertid området

visat sig otillräckligt och behov av disposition av ytterligare mark för fullständigande

av ifrågavarande anläggningar och för användning av desamma

gjort sig gällande. Platsbefälhavaren i Karlsborg hade därför för ändamålet

tagit i anspråk ytterligare tre områden, ett beläget utmed det tidigare förvärvade

områdets västra gräns, innehållande i areal cirka 2,500 kvadratmeter

och å en till ärendet hörande karta betecknat med bokstaven B, och de två

andra, belägna 100—150 meter söder örn nämnda område, omfattande en areal

av tillhopa cirka 1,400 kvadratmeter och å samma karta betecknade med bokstäverna

P och G. Området B hade av platsbefälhavaren arrenderats av markägarna,

under det att han jämlikt rekvisitionslagen hos länsstyrelsen i Skaraborgs

län rekvirerat nyttjanderätten till områdena F och G.

Enligt ett till fortifikationsstyrelsen insänt protokoll hade lokala värderingsnämnden

i Skaraborgs län, som av länsstyrelsen i länet erhållit uppdrag

att bestämma den avgift, som skäligen borde tillkomma markägarna för den

av platsbefälhavaren rekvirerade nyttjanderätten till omförmälda områden F

och G, dels under hänsynstagande till för markägarna av rekvisitionen föranledda

stora olägenheter bestämt nämnda avgift jämte däri inberäknad ersättning

för rätt att använda väg till områdena till 12 öre per kvadratmeter

och år, dels ock i samband därmed uttalat, att det — såsom för kronan förmånligt

och för undvikande av mycket avsevärda olägenheter för markägarna

— syntes nämnden lämpligt, att kronan med äganderätt förvärvade, förutom

ovan nämnda tre områden, som platsbefälhavaren redan tagit i anspråk, ytterligare

tre områden av ovan omförmälda fastighet, å förenämnda karta betecknade

med bokstäverna A, C och D. För ett förvärv för kronans räkning av

nyssnämnda sex områden, B, F, G, A, C och D, vilka omfattade en areal av

tillhopa cirka 4 hektar, föresloge nämnden ett pris av 2,000 kronor per hektar.

Platsbefälhavaren, som i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 20 maj

1941 förordat förvärv för kronans räkning av områdena B, F, G och A, hade

på därom av fortifikationsstyrelsen gjord förfrågan upplyst, att området A,

som tidigare icke av honom tagits i anspråk, vore för kronan erforderligt för

vissa närmare angivna ändamål.

På förfrågan hade markägarna förklarat, att de vore villiga att till kronan

försälja de av lokala värderingsnämnden till inköp av kronan föreslagna områdena

och därvid godtaga det av nämnden åsätta försäljningspriset, 2,000

kronor per hektar. X anslutning härtill hade anbud av dem avgivits, vilket vore

gällande till den 1 juli 1942. Vidare hade markägarna förklarat, att de, örn

kronan endast önskade förvärva de av platsbefälhavaren till förvärv enligt

ovan förordade områdena, omfattande en areal av cirka 2Vs hektar, för dessa

fordrade ett försäljningspris av 3,000 kronor per hektar.

Vidare hade tjänstförrättande platsbefälhavaren i skrivelse till fortifikationsstyrelsen

den 18 augusti 1941 beträffande disposition av områdena C och

D anfört, att det vöre förenat med stora fördelar att för utbildning i exercis

till fots få disponera områdena C och D. Då det således ur utbildnings- och

övningssynpunkt syntes önskvärt, att kronan förvärvade områdena C och D,

samt ett inköp av dem i förening med områdena B, F. G och A enligt markägarnas

därå avgivna försäljningsanbud syntes ekonomiskt fördelaktigt, föresloge

tjänstförrättande platsbefälhavaren, att samtliga sex områden av kronan

inköptes.

Vid insändande till fortifikationsstyrelsen av sistnämnda skrivelse hade

chefen för tredje arméfördelningen tillstyrkt däri gjorda framställning.

Slutligen hade i avgivet yttrande fortifikationsstvrelsens domänofficer, som

likaledes ansåge lämpligt, att kronan i detta sammanhang förvärvade samtliga

ovan nämnda sex områden B, F, G, A, C och D, tillstyrkt att dessa av kronan

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 285. 55

inköptes enligt det av markägarna därå avgivna försäljningsanbudet efter ett

pris av 2,000 kronor per hektar, vilket pris domänofficeren funne skäligt.

För egen del ansåge arméförvaltningen, att för fullständigande av ifrågavarande

anläggningar och för erhållande av övningsterräng vid anläggningarna,

behov förelåge att för kronans räkning förvärva viss intill det

tidigare inköpta området gränsande mark. Denna mark ansåge ämbetsverket

böra avgränsas så som tjänstförrättande platsbefälhavaren i Karlsborg i

sin skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 18 augusti 1941 föreslagit och

således omfatta områdena B, F, G, A, C och D enligt i ärendet företedd

karta med en areal av tillhopa cirka 4 hektar. Det av markägarna för områdena

fordrade priset, 2,000 kronor per hektar, ansåge arméförvaltningen skäligt.

För förvärv av områdena syntes med hänsyn därtill, att arealen av desamma

för närvarande endast kunde angivas ungefärligt, böra beräknas ett belopp

av förslagsvis 9,000 kronor. Härtill borde för bestridande av avstyckningsoch

lagfartskostnader läggas ett belopp av förslagsvis 500 kronor. För det

ifrågasatta markförvärvet syntes således ett anslag å 9,500 kronor vara erforderligt.

Till fullgörande i ifrågavarande del av förenämnda uppdrag den 30

januari 1942 har fortifikationsstyrelsen med skrivelse den 27 mars 1942 ingivit

ett den 25 februari och den 27 mars 1942 dagtecknat köpekontrakt,

varigenom Erik Jansson och hans hustru Margareta Jansson till kronan,

med förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 juli 1942, sålt de

tidigare i ärendet omförmälda, med A, B, C, D, F och G betecknade områdena,

utgörande omkring 4 hektar av fastigheten Vs mantal Gräshult nr 2

i Mölltorps socken av Skaraborgs län för en köpeskilling av 2,000 kronor för

hektar.

För egen del finner jag icke anledning till erinran mot arméförvaltningens Departementsförslag.

För ändamålet torde i enlighet med arméförvaltningens beräkningar chefen.

böra avses 9,500 kronor. Jag vill fästa uppmärksamheten på att föreliggande

köpeavtal är gällande till den 1 juli 1942 och att förvärvet följaktligen bör

dessförinnan komma till stånd.

19. Skjutplats för luftvärnsartilleriet vid Väddö m. m. I sin skrivelse den 27 september

1939 med framställning rörande lantförsvarets medelsbehov för

budgetåret 1940/41 beräknade arméförvaltningen visst belopp för förvärv av

skjutplats för luftvärnsartilleriet vid Väddö ävensom för anläggande av erforderliga

vägar. I anslutning härtill överlämnade arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

med skrivelse den 17 oktober 1939 i ärendet verkställd utredning

samt äskade medel för ändamålet med 511,000 kronor, varav å väganläggningar

belöpte 110,000 kronor.

Av utredningen må här anföras följande:

Sedan tjänstförrättande chefen för armén uppdragit åt inspektören för

artilleriet att utreda frågan om lämplig plats för Östgöta luftvärnsregementes

skjutningar, anförde inspektören i skrivelse till chefen för armén den 14 juli

1938 bland annat följande:

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majlis proposition nr 285.

Varken Karlsborg eller Hästholmen lämpade sig för luftvärnsskjritning

med 7 cm-kanoner, emedan Vättern vöre för smal för att medgiva skarpskjutning

med högsta laddning till dessa kanoner. Det vore oavvisligen nödvändigt

att under utbildningens senare skeden anordna skjutningar med högsta laddningar.

Åtgärder borde sålunda snarast vidtagas för att åt luftvärnsartilleriet

förvärva åtminstone en, helst två skjutplatser, från vilka luftvärnsskjutning

med högsta laddning kunde äga rum. Dessa skjutplatser måste med nödvändighet

förläggas till kusten. Lämpliga platser för ändamålet vore Väddö och

ett område i trakten av Halmstad. Då man med en viss sannolikhet kunde

räkna med att ett luftvärnsdetachement skulle komma att förläggas till

Stockholm, borde detta medföra, att en skjutplats anordnades i Stockholms

närhet. Även ur denna synpunkt vore Väddöområdet lämpligt som

skjutplats. I bilaga till inspektörens för artilleriet skrivelse föreslogs på

angivna skäl, att visst närmare angivet område borde för ändamålet förvärvas.

Efter utredning på platsen anmälde domänofficeren hos arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse i en den 28 september 1939 dagtecknad promemoria, att

ifrågavarande område utgjordes av en 4 kilometer lång strandremsa vid

Ålandshav med bakomliggande skogs- och ängsmarker. Området hade av

domänofficeren avgränsats på sätt en promemorian bifogad karta utvisade

och hade enligt en av domänofficeren och jägmästaren G. Kinnman gjord

värdering en areal av cirka 221 hektar med ett uppskattat värde av 370,000

kronor.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1941/42 gjorde arméförvaltningen

därefter förnyad framställning i ämnet.

Dessa framställningar hava icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I sin förenämnda skrivelse den 11 september 1941 har nu arméförvaltningen

ånyo anmält ifrågavarande anslagsbehov och därvid under hänvisning till

tidigare förebringad utredning i ärendet ytterligare anfört bland annat

följande:

I skrivelse till inspektören för artilleriet den 21 november 1940 hade

chefen för luftvärnsutbildningscentralen framhållit, att ett förvärv av mark

för skjutplats vid Väddö med hänsyn till de dyrbara anläggningar, som utförts

på platsen, förr eller senare syntes bliva ofrånkomligt. Det kunde befaras,

att dröjsmål med förvärv av erforderlig mark skulle komma att medföra ökade

priser på densamma. För utbyggande i ett sammanhang av skjutplatsen,

vilket bleve ekonomiskt mest fördelaktigt, vore det av vikt, att skjutplatsens

slutliga utsträckning fastsloges.

Även tjänstförrättande inspektören för artilleriet hade understrukit, att

mark för skjutplats med det snaraste borde inköpas med hänsyn till att

behovet av skjutplatsen komme att bliva permanent ävensom med hänsyn till

värdet av de anläggningar, som uppförts på platsen.

På anmodan av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse hade styrelsens

domänofficer i samförstånd med divisionschefen vid Östgöta luftvärnsregementes

Stockholmsdetachement företagit kompletterande utredning vid Väddö

skjutplats och därvid med jämkning av tidigare förslag avgränsat det till förvärv

föreslagna området.

Av ett av jägmästaren Kinnman upprättat värderingsinstrument framginge,

att det av domänofficeren till förvärv föreslagna området utgjorde delar av

hemmanen Senneby, Näs västra och Näs östra i Väddö socken, att hela området

befunnits innehålla i areal tillhopa 295.89 hektar samt att området vid

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

den verkställda värderingen, därvid varje fastighet eller fastighetsdel värderats

särskilt, beräknats hava ett värde av 466,730 kronor, i vilken summa jämväl

inginge värdet av sommarbostäder belägna på det till inköp föreslagna

området.

I en i ärendet avgiven promemoria hade fortifikationsstyrelsens domänofficer

anfort, att till nämnda värderingssumma, mot vilken intet vore att

erinra, syntes böra läggas 8,000 kronor för utrednings- och avstyckningskostnader

m. m. Den sammanlagda kostnaden för förvärvet bleve alltså 474,730

kronor eller i runt tal 475,000 kronor. Med hänsyn till att expropriationsförfarande

eventuellt finge tillgripas, borde värderingssumman ökas med omkring

20 procent eller omkring 90,000 kronor. Förslagsvis syntes sålunda en

summa av 565,000 kronor böra beräknas för ifrågavarande markinköp.

För egen del finge arméförvaltningen i underdånighet anföra följande.

Den verkställda utredningen syntes oförtydbart hava givit vid handen,

att det förelåge ett synnerligen starkt behov för luftvärnsartilleriet att erhålla

en skjutplats, som medgåve ändamålsenlig skjututbildning. Det till inköp

föreslagna området vid Väddö, sådant det enligt domänofficerens berörda

förslag avgränsats, syntes arméförvaltningen ur olika synpunkter lämpligt.

Det område därstädes, som för närvarande disponerades såsom skjutplats,

hade ringa utsträckning och innehades av kronan med nyttjanderätt. Med

hänsyn till de betydande kostnader, som dittills nedlagts på byggnader och

andra anläggningar vid skjutplatsen, finge det anses vara av ekonomiskt

intresse för kronan att med äganderätt förvärva för skjutplats erforderligt

område. Något annat alternativ för skjutplatsens förläggande syntes på

grund härav numera icke böra ifrågakomma.

Sedan numera en del vägarbeten å skjutplatsen redan utförts, ansåge arméförvaltningen,

att kostnaden för dylika arbeten, som tidigare beräknats till

110,000 kronor, kunde nedbringas till 100,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för det sålunda föreslagna markförvärvet

samt väganläggningar i anslutning härtill skulle därför enligt arméförvaltningens

beräkningar utgöra 665,000 kronor.

Sedermera har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i skrivelse den 3

oktober 1941 anmält, att undersökningar numera gjorts i avsikt att söka förlägga

skjutplatsen till för kronan billigare mark men att dessa icke lett till

önskat resultat. Sålunda hade uppgift inhämtats från domänstyrelsen, huruvida

för ändamålet lämplig kronomark vid Upplandskusten vore att tillgå.

Endast ett tänkbart område hade därvid kunnat uppletas, nämligen kronoparken

Forsmark vid Öregrundsgrepen, men denna plats hade av fackmän förklarats

olämplig på grund av befintligheten av öar utanför strandlinjen samt

alltför begränsad skjutsektor. Enligt biträdande inspektörens för luftvärnsartilleriet

åsikt vore det planerade området vid Väddö den utan jämförelse

för ändamålet lämpligaste platsen av hela Upplands- och Södermanlandskusten,

emedan den vore fri från skärgård och segelleden under normala förhållanden

ginge tillräckligt långt ut till havs.

För att utröna, huruvida snävare gränser skulle kunna uppdragas för det

föreslagna området vid Väddö, hade därstädes sammanträtt biträdande inspektören

för luftvärnsartilleriet, tillförordnade chefen för fortifikationsstyrelsen,

chefen för styrelsens kasernbyrå, styrelsens domänofficer samt representanter

för Östgöta luftvärnsregementes detachement i Stockholm. Därvid hade

undersökts ett förslag att inskränka området till den del av omkring 135

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

hektar, i huvudsak omfattande Västra Näs skogsskiften, som utmärkts å en

vid styrelsens skrivelse fogad karta. Värdet av detta reducerade område

uppskattades av styrelsen till omkring 200,000 kronor. Med ett tillägg härtill

av 20 procent med hänsyn till eventuellt erforderlig expropriation, ett belopp

av 8,000 kronor för täckande av avstycknings- m. fl. kostnader samt ett belopp

av omkring 40,000 kronor för inlösen av sju å området uppförda sportstugor

och sommarvillor skulle totalkostnaden för förvärv av här ifrågasatta område

uppgå till cirka 288,000 kronor eller i runt tal 290,000 kronor. För vägar syntes

vid förvärv av detta reducerade område i stället för tidigare beräknat medelsbehov

av 100,000 kronor ett belopp av cirka 30,000 kronor bliva erforderligt.

Beträffande det sålunda framlagda förslaget hade representanterna för

luftvärnsartilleriet framhållit, att det icke tillfredsställde utrymmesbehovet

för skjutplatsen. Emellertid ansåge de sig för närvarande ej böra vidhålla

kravet på förvärv av det i arméförvaltningens medelsäskanden angivna större

området med hänsyn till det allmänna ekonomiska läget med därav följande

nödvändighet att i möjligaste mån begränsa kostnaderna för ifrågavarande

markförvärv.

I avgivet yttrande i ärendet har tjänstförrättande inspektören för artilleriet

förklarat, att det omedelbara behovet av mark för angivet ändamål syntes

kunna täckas genom förvärv av det senast föreslagna området men att i samband

med den framtida utvecklingen av luftvärnsartilleriets skjutskola m. m.

sannolikt ytterligare mark måste av kronan förvärvas i enlighet med det först

avgivna förslaget.

Till fullgörande i denna del av uppdraget den 30 januari 1942 har fortifikationsstyrelsen

med skrivelse den 31 mars 1942 ingivit upprättade avtalshandlingar

och därvid anfört bland annat följande:

Avtal hade träffats örn förvärv för kronans räkning av hela det i fortifikationsstyrelsens

skrivelse den 3 oktober 1941 angivna, å karta utmärkta markområdet

örn cirka 135 hektar, i huvudsak omfattande Västernäs utägor och

utgörande följande fastigheter och fastighetsdelar, nämligen del av Näs

Västra l2, Näs Västra l14 och l16, delar av Näs Västra 22, av 24 och 25, av 2®,

av 28, av 213, av 32, av 34, av 35, av 41 av 54, av 56, av 57 och av 58, Näs Västra 516,

delar av Näs Västra 62 och av 63 samt Näs Västra 71. Ifrågavarande markområde

hade å en handlingarna i ärendet bifogad fastighetskarta angivits

med heldragen blå linje. Då områdets nordvästra gränslinje ansetts böra

bringas i överensstämmelse med gällande ägo- och skiftesgränser, hade köpeavtal

upprättats även beträffande återstoden av skiftena Näs Västra 63, 54,

516 och 32. Jämväl beträffande skiftet Näs Västra l3 hade, enär genom skiftets

förvärvande en sammanhängande ägofigur skulle erhållas och begärd köpeskilling

ansetts skälig, köpekontrakt upprättats. I skrivelse till fortifikationsstyrelsen

hade även biträdande inspektören för luftvärnsartilleriet efter framställning

från chefen för Stockholms luftvärnsregemente av anförda skäl anhållit,

att berörda skifte måtte inköpas.

I samtliga köpekontrakt hade intagits en bestämmelse örn att med försåld

fastighet följde stamfastighetens del i byns utmarkssamfälligheter vilka bland

annat utgjordes av en notplats, fisket i Ålands hav och Samnäsfjärden samt

vissa holmar i Ålands hav. I samband därmed hade ersättningen för nämnda

andel regelmässigt inräknats i köpesumman. Därjämte hade med ägarna av

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

de i mantal satta fastigheterna i Västernäs by, vilkas mark icke berördes av

kronans markförvärv, avtal upprättats angående överlåtelse till kronan av

nämnda fastigheters andelar i byns utmarkssamfälligheter. Med ägarna till

tre på området belägna sommarstugor hade avtal upprättats angående byggnadernas

förvärvande.

I anslutning till det anförda har fortifikationsstyrelsen vidare framhållit,

att det markområde, som sålunda nu ifrågasatts till inköp, hade värderats av

jägmästaren G. Kinnman, varje fastighet för sig. Den sammanlagda köpesumman

för samtliga fastigheter med tillhörande byggnader jämte deras samfällighetsandelar

utgjorde 254,195 kronor. Härtill komme köpesumman för tre

sommarbostäder med 16,000 kronor och ersättningen för de av ifrågavarande

markförvärv icke berörda fastigheternas andelar i byns utmarkssamfälligheter

med 802 kronor. Summan av köpeskillingslikvider för ifrågavarande markförvärv

uppginge sålunda till (254,195 + 16,000 + 802 =) 270,997 kronor.

Nämnda summa överstege icke den sammanlagda värderingssumman. Det i

fortifikationsstyrelsens skrivelse den 3 oktober 1941 för ifrågavarande markförvärv

beräknade motsvarande beloppet utgjorde 282,000 kronor.

I annat sammanhang har Kungl. Majit föreslagit, att en luftvärnsskjutskola

årligen anordnas, förlagd till Väddö. För påbörjande av därav föranledda

byggnadsåtgärder har i särskild proposition för budgetåret 1942/43 beräknats

ett belopp av 300,000 kronor.

Till det i fortifikationsstyrelsens skrivelse den 31 mars 1942 innefattade

förslaget till förvärv av mark för skjutplats för luftvärnsartilleriet vid Väddö

kan jag tillstyrka bifall. De i de slutna avtalen bestämda köpeskillingsbeloppen,

tillhopa i runt tal 271,000 kronor, torde kunna godtagas. För anläggning

av vägar å området lärer böra upptagas det av fortifikationsstyrelsen i

skrivelse den 3 oktober 1941 härför angivna beloppet, 30,000 kronor. Inberäknat

kostnader för avstyckning och lagfart m. m. synes allt som allt ett

belopp av 310,000 kronor bliva erforderligt för förvärv av det i fortifikationsstyrelsens

nyssnämnda skrivelse avsedda området.

20. Utvidgning av luftvärnsdivisionens i Sundsvall skjutplats. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (propositionen 1941:267) har riksdagen anvisat (skri

velse nr 364) 7,750,000 kronor till nybyggnader för luftvärnsartilleriets beredskapsdivisioner

i Sundsvall och Malmö m. m. Av nämnda anslag avsågs ett

belopp av 2,500 kronor till förvärv av ett markområde på Åstön i Tynderö

socken till skjutplats för divisionen i Sundsvall. Sedan Kungl. Majit genom

beslut den 28 juni 1941 bemyndigat arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

att disponera nämnda belopp, 2,500 kronor, för därmed avsett ändamål, har

området i fråga förvärvats för kronans räkning.

I skrivelse den 21 april 1942 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

gjort framställning örn anvisande av 24,000 kronor till inköp av mark för utvidgning

av luftvärnsdivisionens i Sundsvall skjutplats. Fortifikationsstyrelsen

har därvid hänvisat till en skrivelse den 24 januari 1942, i vilken chefen

för lirf t värnsdivisionen anfört i huvudsak följande:

Departements
chefen.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Majds proposition nr 285.

Det markområde å Åstön, som divisionen disponerade till skjutplats, omfattade

icke någon mark, där övning av trupp kunde bedrivas eller där trupp

och fordon kunde uppställas, utan divisionen hade för berörda ändamål måst

använda mark, som icke tillhörde kronan. Detta hade ditintills låtit sig göra

utan utbetalande av ersättning, men vederbörande markägare hade nu framställt

önskemål att ifrågavarande förhållanden omedelbart måtte regleras.

Därest övningsplatsen skulle kunna användas för avsett ändamål, vore en

utvidgning av densamma alltså erforderlig. Utvidgningen borde lämpligen

ske genom förvärv av följande, å en skrivelsen bifogad karta närmare utmärkta

markområden.

1) En omedelbart väster örn nuvarande skjutplats belägen allmänning, å

kartan utmärkt med röda begränsningslinjer. Allmänningen hade i stor utsträckning

måst tagas i anspråk för uppställning av trupp och fordon. Då

vederbörande markägare förklarat sig hava för avsikt att så småningom stycka

allmänningen i tomter, skulle, därest kronan icke förvärvade allmänningen,

följden bliva att divisionen komme att sakna tillgång till uppställningsplats,

varjämte en föga önskvärd bebyggelse i omedelbar anslutning till skjutplatsen

komme att uppstå.

2) Ett omedelbart väster örn nuvarande skjutplats och omedelbart norr

om förenämnda allmänning beläget markområde, å kartan utmärkt med gröna

begränsningslinjer. Intill gränsen till detta område hade uppförts baracker

och till följd därav hade med nödvändighet en viss trafik måst äga rum inom

området. Området vore det enda å platsen som lämpade sig för en eventuell

vidare bebyggelse för förläggningens behov.

3) Ett å kartan med blå begränsningslinje utmärkt område av gemensamhetsskogen

å Åstön. Det hade visat sig nödvändigt att för sysselsättandet av

den ganska avsevärda manskapsstyrka, som under pågående skjutningar vore

förlagd å skjutplatsen, kunna anordna även övningar av annan natur än luftvärnstjänst.

Dylika övningar hade dittills bedrivits å ifrågavarande område,

vilket lämpade sig väl för övningar av växlande natur, enskilt och i trupp.

Därjämte funnes å området en strandremsa, som vore synnerligen lämplig

för uppställning av automatkanoner. Den nuvarande skjutplatsen hade, då

omfånget av skjutningarna blivit avsevärt större än som från början kunnat

beräknas, visat sig alltför trång för samtidig uppställning av 7 cm-kanoner och

automatkanoner, varför samtidiga övningar med båda pjässlagen mot flygare

icke kunde bedrivas å skjutplatsen. Genom förvärv av det föreslagna området

skulle 7 cm-pjäser och automatkanoner kunna erhålla skilda uppställningsplatser

och utan att störa varandra samtidigt utnyttja flygmål.

4) En del omedelbart öster örn nuvarande skjutplats belägna skär, å

kartan utmärkta med gula linjer. Dessa skär hade redan måst tagas i bruk för

uppsättande av signaler i samband med mättjänst samt för uppsättande av

lämpliga mål för skjutning mot stridsvagnar.

Framställningen hade tillstyrkts av chefen för andra arméfördelningen i

yttrande den 27 januari 1942.

För egen del har fortifikationsstyrelsen anfört i huvudsak följande:

Genom den förebragta utredningen i ärendet syntes framgå, att luftvärnsdivisionens

skjutplats, till följd av att divisionens skjutningar utvecklats på

ett sätt, som svårligen kunnat förutses, då mark till den nuvarande skjutplatsen

rekognoscerades, visat sig vara alltför liten för att ändamålet med

övningsplatsen på ett tillfredsställande sätt skulle kunna tillgodoses. Ett

förvärv av de i divisionschefens skrivelse omnämnda markområdena till utvidgning

av luftvärnsdivisionens övningsplats å Åstön vore därför erforderligt.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Majlis proposition nr 285.

Med hänsyn till ärendets brådskande natur hade styrelsen för att redan

nu kunna lämna en redogörelse för de huvudsakliga betingelserna för förvärv

av ifrågavarande markområden låtit dels för kronans räkning värdera

områdena, dels ock infordra anbud från markägarna örn försäljning till kronan

av områdena. Värderingen hade beträffande de ovan under 1) och 4) omnämnda

områdena verkställts av distriktslantmätaren i Sundsvalls mellersta

distrikt E. Wennersten och beträffande de under 2) och B) omnämnda områdena

av jägmästaren G. Forsgren i Härnösand. De angivna försäljningsanbuden

å områdena slutade å 23,075 kronor. Styrelsen ansåge samtliga anbud

vara för kronan godtagbara. Med hänsyn till med förvärvet förenade

avstycknings- och lagfartskostnader m. m. torde för förvärvet böra beräknas

en summa av 24,000 kronor.

Med anledning av det anförda och då det syntes vara synnerligen angeläget,

att ifrågavarande markområden snarast förvärvades av kronan, samt

markägarna förklarat sig bundna av de avgivna försäljningsanbuden endast

till den 1 augusti 1942, har fortifikationsstyrelsen hemställt, att för förvärv

av de av chefen för Sundsvalls luftvärnsdivision för utvidgning av divisionens

övningsplats föreslagna områdena måtte anvisas ett reservationsanslag av

24,000 kronor.

Vid styrelsens skrivelse voro fogade jämväl värderingsutlåtanden samt tre

försäljningsanbud. Av handlingarna i ärendet framgår, att de till förvärv

föreslagna markområdena innehålla i areal ungefär 94.5 4 hektar. I anbuden

ha dels skattedelägare i Åkerö by i Tynderö socken, Västernorrlands län, förklarat

sig villiga att på vissa angivna villkor till kronan sälja de i det föregående

omförmälda områdena nr 1, 3 och 4 mot köpeskillingar om respektive

11,850, 10,000 och 825 kronor, dels ock ägaren till området nr 2 erbjudit sig

att sälja området för 400 kronor. Av värderingsutlåtandena inhämtas, att

växande skog och skogsmark å områdena 2 och 3 värderats till 395 kronor,

respektive 8,475 kronor samt att anbudssummorna å områdena 1 och 4, vilka

icke särskilt värderats, av värderingsmannen på anförda skäl ansetts icke vara

oskäliga.

Föreliggande förslag örn utvidgning av skjutplatsen för luft värnsdivisionen

i Sundsvall eller — såsom divisionen vid bifall till det i propositionen 1942: 210

framställda förslaget kommer att benämnas — Sundsvalls luftvärnskår kan av

mig tillstyrkas. Då de begärda försäljningssummorna för områdena i fråga

icke synas oskäliga och jag icke har något att erinra mot fortifikationsstyrelsens

beräkningar av medelsbehovet i övrigt för förvärvets genomförande, föreslår

jag, att för här ifrågavarande ändamål måtte anvisas ett belopp av 24,000

kronor.

21. Utvidgning av Göta ingenjörkårs kasernområde. I skrivelse den 17 april

1942 har arméförvaltningens fortifikations styr else hemställt om anvisande avmedel

till förvärv av mark för utvidgning av Göta ingenjörkårs kasernområde.

Styrelsen har däri anfört i huvudsak följande:

I skrivelse till styrelsen hade chefen för Göta ingenjörkår framhållit, att

det sedan länge förelegat önskemål och behov av att genom markförvärv ut

Departements
chefen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

vidga kårens kasernområde i Eksjö. Under de senaste åren hade detta behov

blivit alltmer trängande på grund av de ökade anspråken på byggnadsplats^- för olika slag av baracker, garage, förråd m. m. och hade ännu icke fullt tillgodosetts.

Då därjämte kronan tillhörig mark å Ränneslätt icke ytterligare

borde bebyggas med hänsyn till svårigheten att där erhålla vatten och avlopp,

inkräktandet på kårens övningsmöjligheter m. m., vore det önskvärt, att kronan

snarast försäkrade sig örn erforderliga markområden norr om och i anslutning

till kasernområdet. Därest icke förvärv av berörda markområden skedde inom

den närmaste framtiden, förelåge risk för att ägarna till desamma avyttrade

marken till villatomter, varigenom den enda möjligheten för en sammanhängande

utvidgning av kasernområdet skulle omintetgöras.

Kårchefen hade i detta sammanhang framlagt fyra å till ärendet hörande

utdrag av registerkarta angivna alternativa förslag till markförvärv för ifrågavarande

ändamål, nämligen:

I. ett område omedelbart norr örn kasernområdet örn 5.6 c o hektar av stadsägoområdet

nr 22 till ett pris av cirka 70,800 kronor,

II. område I. utökat med stadsägan nr 42, tillhopa 8.8 82 6 hektar, till ett

pris av cirka 135,800 kronor (därav 25,000 kronor för byggnad),

III. område II. utökat med återstoden av stadsägoområdet nr 22, tillhopa

37.2 2 hektar, till ett pris av cirka 200,800 kronor samt

IV. område III. utökat med stadsägorna nr 22 D och E (tomt örn 0.03175

hektar med tvåvåningsvilla) till ett pris av cirka 248,300 kronor.

Område I. borde i första hand och under alla förhållanden inköpas, men

då fastighetsägaren erbjudit sig att försälja hela stadsägoområdet nr 22, varav

område I. endast utgjorde Ve, till ett pris av 135,000 kronor, måste det anses

för kronan fördelaktigt att antaga detta anbud, i ali synnerhet som området

med fördel kunde användas för formella övningar av skilda slag. Den i område

II. ingående stadsägan nr 42 utgjordes av ett parkområde med boningshus

och förvärv därav vore önskvärt med hänsyn till där förefintlig terrängbetäckning.

Vad beträffar område IV. vore det begärda priset för däri ingående

tomt med villa, 47,500 kronor, väl högt tilltaget och förvärv därav ej oundgängligen

erforderligt, ehuru det ur kårens synpunkt dock vore fördelaktigast,

örn hela område IV. kunde förvärvas, så att ett sammanhängande område erhölles,

och de därå befintliga byggnaderna kunde utnyttjas till hyreslägenheter

för kårens personal.

Befälhavaren för Södra militärområdet hade förklarat sig anse en utvidgning

av Göta ingenjörkårs kasernområde mycket trängande, då det nuvarande

området i stor omfattning tagits i anspråk för nybyggnader och ytterligare

sådana vore planerade, samt förordat i första hand förvärv av hela stadsägoområdet

nr 22.

Fortifikationsstyrelsens domänofficer hade i avgivet yttrande anfört, att

bland de till förvärv föreslagna markområdena endast följande två borde ifrågakomma,

nämligen antingen det av kårchefen angivna område I. eller hela

stadsägoområdet nr 22. Stadsingenjören G. Norlin, Eksjö, som anmodats

värdera sistnämnda tvenne områden, hade uppskattat det förra till 70,000

kronor och det senare till 138,000 kronor. Fastighetsägaren, direktören

S. Lindholm, hade förklarat sig villig att försälja område I. för 1 krona 25 öre

per kvadratmeter eller tillhopa 70,812 kronor 50 öre samt hela stadsägoområdet

nr 22 för 135,000 kronor. Beträffande ingenjörkårens markbehov hade

kårchefen muntligen framhållit, att kåren saknade mark i kasernens närhet

för detaljutbildning i tekniska övningsgrenar, vilken utbildning nu måste ske

vid Ränneslätt, dit förflyttningen toge omkring 40 minuter fram och tillbaka.

Det vore därför av stor vikt, att hela stadsägoområdet nr 22 inköptes. Domänofficeren

hade därför med hänsyn till föreliggande omständigheter ansett sig

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

böra tillstyrka förvärv av liela nämnda stadsägoområde. För utrednings- m. fl.

kostnader hade 5,000 kronor synts honom vara tillräckliga, varför medelsbehovet

för markförvärvet kunde beräknas till 140,000 kronor.

Fortifikationsstyrelsen har vidare framhållit, att enligt en genom styrelsens

försorg verkställd besiktning av marken inom stadsägoområdet nr 22

denna inom den för bebyggelse avsedda delen av området bestode av åkerjord

och vore lämplig för ändamålet. Några större svårigheter för anordnande

av avlopp därstädes syntes ej möta. Jämväl den till övningsområde för kåren

avsedda delen av stadsägoområdet vore delvis lämplig såsom byggnadsmark.

Yad i ärendet förekommit gåve enligt styrelsens mening oförtydbart vid

handen, att ett starkt behov förelåge för Göta ingenjörkår att förvärva ytterligare

mark till utvidgning av kårens nuvarande kasernområde. Det för ifrågavarande

ändamål till inköp föreslagna området, bestående av hela stadsägoområdet

nr 22 i Eksjö, syntes styrelsen ur flera avseenden lämpligast. Mot

det av styrelsens domänofficer för förvärvet beräknade medelsbehovet av

140,000 kronor funnes från styrelsens sida intet att erinra.

Den i ärendet förebragta utredningen synes mig giva vid handen, att det Departementsföreligger

behov av att utvidga Göta ingenjörkårs nuvarande kasernområde. c,lefenBeträffande

omfattningen av det erforderliga markförvärvet föreligga flera

olika alternativ. För min del ansluter jag mig till det av fortifikationsstyrelsen

framlagda förslaget örn förvärv av hela stadsägan nr 22 i Eksjö. Då anledning

till erinran mot det ifrågasatta priset å fastigheten icke förekommit, tillstyrker

jag, att för ändamålet beräknas ett belopp av 140,000 kronor.

22. Övningsplats för Göta ingenjörkår. I skrivelse den 24 mars 1942 har arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse gjort framställning örn anvisande av

5,700 kronor till förvärv av mark för övningsplats för Göta ingenjörkår. Fortifikationsstyrelsen

har därvid hänvisat till en av chefen för Göta ingenjörkår

hos styrelsen gjord framställning i ämnet, däri kårchefen anfört i huvudsak

följande:

Ur Göta ingenjörkår organiserade förband hade tidigare varit förlagda på

skilda platser inom södra militärområdet. Då det befunnits nödvändigt för

en rationell utbildning att få en för de tekniska övningarna gynnsam förläggningsplats,

förlädes från och med den 20 december 1941 ett kompani till

Knäred vid Lagan, där övningsförhållandena sedermera hade befunnits synnerligen

goda. Emellertid vore utrymmena i sådana därstädes befintliga byggnader,

som lämpade sig för längre tids förläggning, begränsade och i vissa

fall dyrbara att förhyra, varför för närvarande förberedelser påginge för förbättring

av förläggningsmöjligheterna genom uppförande av nya byggnader.

Det vore därför önskvärt, att de på förläggningen sålunda nedlagda,"icke obetydliga

kostnaderna bleve av framtida värde genom att förläggningen i Knäred

ordnades såsom en permanent fredsövningsplats för ingenjörkåren. Sålunda

borde utbildning i broslagning i strömmande vatten äga rum därstädes och

platsen bliva centrum för tillämpningsövningar under vissa perioder, för

vilka ändamål trakten omkring Knäred på grund av vattendragens och •

terrängens växlande karaktär vore synnerligen lämplig.

För övningar i strömmande vatten hade Göta ingenjörkår, sedan Laxön

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

vid Älvkarleö helt måst reserveras för Svea ingenjörkårs räkning, varit hänvisad

till ett för ändamålet arrenderat område vid Edebäck intill Klarälven.

Avståndet Eksjö-Edebäck vore emellertid så stort, att de årliga transporterna

därvid i oproportionerligt hög grad komrne att belasta övningsanslaget, varjämte

varken Klarälven på grund av sin bredd vore idealisk för ändamålet

eller förläggningsmöjligheterna i Edebäck vore goda.

Örn därför fördelar och nackdelar beträffande Edebäck och Knäred vägdes

mot varandra, syntes man obetingat böra lämna företräde åt Knäred. Dock

torde jämväl platsen vid Edebäck kunna utnyttjas av t. ex. ingenjörtrupper,

vilka förlagts till Karlstad.

Då alltså utsikterna att vid Knäred bereda en gynnsam sommarövningsplats

för Göta ingenjörkår vore stora, borde de förläggningsanordningar, som

nu utfördes därstädes av förbanden, ingå såsom ett led i en blivande övningsplats

för ingenjörkåren. Vid en av kårchef en verkställd rekognoscering hade

en såsom byggnadsplats och ur trevnadssynpunkt synnerligen gynnsam plats

för övningsläger i Knäred utvalts. Detta markområde med tillhörande strandremsa,

vilket angivits å en till ärendet hörande karta, utgjordes till övervägande

del av god åker- eller betesmark. Området omfattade 29,450 kvadratmeter

och kunde av kronan enligt ett med vederbörande markägare preliminärt

upprättat köpeavtal inlösas mot ett belopp av 5,500 kronor — motsvarande

ungefär 17 öre för kvadratmeter. Eventuell årlig arrendesumma uppginge

till 380 kronor. En inlösen för kronans räkning av området skulle således

ställa sig betydligt fördelaktigare än arrende, vartill konnne att priset

på marken sannolikt komme att icke oväsentligt stegras, därest kronan bunde

sig vid platsen genom uppförande i större utsträckning av erforderliga byggnader.

Då skillnaden i transportkostnader mellan Eksjö-Edebäck och EksjöKnäred

för ingenjörkårens årliga värnpliktskontingent jämte någon materiel

beräknades uppgå till minst 3,500 kronor, skulle den angivna köpeskillingen

på kortare tid än två år inbesparas. Genom anordnandet av ifrågavarande

övningsplats i Knäred bortfölle jämväl behovet av anslag för byggnader i

Edebäck, där särskilda åtgärder skulle erfordras för beredande av drägliga

förläggningsmöjligheter. Dessutom förefunnes härigenom möjligheter att

minska förläggningstätheten i Eksjö under vissa tider av året.

På grund av vad sålunda anförts hade kårchefen hemställt, att fortifikationsstyrelsen

måtte vidtaga åtgärder för inköp för kronans räkning av ifrågavarande

markområde i Knäred.

Kårchefens framställning hade tillstyrkts av chefen för första arméfördelningen.

I yttrande över kårchefens framställning hade inspektören för ingenjörtrupperna

anfört följande.

Lagan erbjöde i trakten av Knäred goda platser för övning i broslagning

från strand till strand med övningsförband av den storleksordning, som normalt

uppsattes av Göta ingenjörkår under annan tid än regementsöyning. Då

i trakten av Eksjö förelåge brist just på sådana platser, vore det fördelaktigt

för ingenjörkårens utbildning att hava tillgång till Knäred såsom sommar - övningsplats. Det vore också påtagligt, att Edebäck vid Klarälven läge för

långt från Eksjö för att vara lämplig övningsplats för ingenjörkårens huvuddel.

Dock torde på gund av terrängförhållandena tillämpningsövningar med

anspända och motoriserade förband ingalunda bliva så givande i trakten av

Knäred som i Värmland. Även örn Knäred ordnades som sommarövningsplats

för Göta ingenjörkår, bortfölle sålunda icke behovet av en ingenjörkår

i Karlstad och icke heller av sommarövningsplats för denna kår samt för

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

^?8®.nj°rfruPPs^0^a m- m- vid Edebäck. Icke heller komme deli minskning av

förläggningstätheten i Göta ingenjörkårs kasern, som inträffade i Eksjö

under det övningsförband förlädes till Knäred, att kunna i avsevärd män

nyttiggöras. Som inspektören i yttrande över 1941 års försvarsutrednings

betänkande framhållit, borde inom varje militärområde ordnas minst en god

övningsplats för utbildning av ingenjörtrupp och infanteripionjärer m. fl. i

förbindelsearbeten. Då inom södra militärområdet det föreslagna området

vid Knäred syntes ändamålsenligt härför samt kostnaderna för detta markförvärv

för närvarande måste betecknas såsom låga, vore det lämpligt, att

kronan snarast förvärvade det ifrågasatta området.

För egen del har fortifikationsstyrelsen anfört, att då av vad i ärendet

framgått syntes ådagalagt, att behov sedan länge förelåge för Göta ingenjörkår

av en permanent sommarövningsplats samt den i ärendet föreslagna

platsen i Knäred syntes synnerligen lämpad för ifrågavarande ändamål,

fortifikationsstyrelsen, som ansåge det begärda priset godtagbart, finge hemställa,

att för förvärv av berörda markområde samt täckande av i samband

nied fången uppstående kostnader för avstyckning och lagfart m. m. ett

belopp av 5,700 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande.

Enligt vad jag under hand inhämtat i detta ärende uppgå de å övningsplatsen

redan nedlagda kostnaderna -— i form av byggnadsmaterial — till

omkring 22,000 kronor, vilka kostnader bestritts av till myndigheternas förfogande

stående medel. Sedan vissa planerade förläggningsbyggnader uppförts

på platsen inom ramen för nämnda kostnadsbelopp, fyller platsen det

avsedda ändamalet att tjäna som sommarövningsplats för ett ingenjörkompani.

Med hänsyn härtill och då, enligt vad jämväl upplysts, ett anordnande

av platsen såsom permanent sommarövningsplats icke kommer att medföra

några organisatoriska konsekvenser, finner jag mig kunna tillstyrka bifall till

förevarande förslag. För markförvärvet torde, i enlighet med vad fortifikationsstyrelsen

föreslagit, böra anvisas ett belopp av 5,700 kronor.

23. Utvidgning av Bodens ingenjörkårs kasernområde. Sedan arméförvaltningen

i sin medelsframställning för budgetåret 1942/43 anmält, att behov

förelåge av utvidgning av Bodens ingenjörkårs kasernområde, har arméförvaltningens

for t ifikat iöns styr else i skrivelse den 18 november 1941 framlagt

förslag örn förvärv för en beräknad kostnad av 87,500 kronor av för ändamålet

erforderlig mark. Styrelsen har i anslutning härtill anfört i huvudsak följande:

I skrivelse till fortifikationsstyrelsen hade chefen för Bodens ingenjörkårs

depa meddelat, att under åren 1940 och 1941 vissa nybyggnadsarbeten för

ingenjörkåren utförts eller påbörjats, att ytterligare vissa byggnader beräknades

komma till utförande under den närmaste tiden, att till följd av

nämnda förhållande kårens för bebyggelse avsedda och lämpade markområde

bleve så tätt bebyggt, att ett fortsatt anläggande av byggnader skulle

förorsaka betydande olägenheter, främst med hänsyn till eldfaran, vilken

bleve så mycket större som kasernområdet vore beläget omedelbart intill

Bodens flygfält, att med anledning härav uppförande av ytterligare byggnader

inom kårens markområde icke kunde tillstyrkas men att behov måste

beraknas föreligga av ytterligare byggnader, såsom garage, gengaskolförråd

och sopstation med brännugn m. m. På grund härav hemställde depåchefen,

Bihang till riksdagens protokoll 19-12. / sami. Nr 285.

Departements
chefen.

1000 42 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

att åtgärder snarast måtte vidtagas för utökning av ingenjörkårens kasernområde,

förslagsvis i ostlig riktning.

Depåchefens skrivelse hade till fortifikationsstyrelsen insänts av kommendanten

i Bodens fästning, därvid kommendanten bifogat en karta, utvisande

det område, som närmast kunde komma i fråga till införlivande med ingenjörkårens

kasernområde. Å kartan hade anmärkts, att hela det till förvärv ifrågasatta

området tillhörde Överluleå församlings komministerboställe.

Vid utredning, som fortifikationsstyrelsens domänofficer och ännu en

tjänsteman hos styrelsen verkställt i ärendet i Boden, hade befunnits, att det

till förvärv föreslagna området innefattade icke blott mark, ingående i Överluleå

församlings komministerboställe, utan jämväl tre från bostället friköpta,

bebyggda lägenheter. Vidare vore av den till förvärv föreslagna, i komministerbostället

ingående marken ett ganska avsevärt antal mindre lotter utarrenderade

och på de flesta av dessa funnos uppförda bostadshus m. m., mestadels

i dåligt skick, tillhörande arrendatorerna eller dem närstående personer. Vid

detta förhållande hade styrelsens tjänstemän undersökt möjligheterna att så

avgränsa det för kasernområdets utvidgning erforderliga området, att största

möjliga antal »lägenheter» folie därutanför. Undersökningen hade föranlett

till uppgörande av tvenne alternativa förslag, benämnda alternativ a och

alternativ b. Å utdrag av registerkartan för Bodens stad, vilket utdrag fogats

vid en av fortifikationsstyrelsens ovannämnda tjänstemän i ärendet upprättad

promemoria, hade den till alternativ a hörande marken utmärkts med blått

(område I). Alternativ b omfattade den mark, som å kartan inramats med

blå och grön färg (områdena I och II). Område II inneslöte bland annat de

tre friköpta stadsägorna samt tre »lägenheter» å ofri grund. Alternativ b

motsvarade i det allra närmaste det område, som av kommendanten i Boden

föreslagits till förvärv. Enligt uppgift i promemorian hade de båda alternativen

framlagts för kårchefen, vilken förklarat, att ur kårens synpunkt området

II kunde utan avsevärd olägenhet uteslutas från förvärv.

Värdering av de med I och II betecknade omradena hade verkställts av

stadsingenjören Lundqvist och byggmästaren O. A. Hedkvist, båda i Boden,

samt rektorn H. Melander i Vittjärv. Av värderingsinstrumentet och därtill

fogade handlingar inhämtades bland annat, att den till inköp ifrågasatta,

Överluleå församlings pastorat tillhöriga marken åsa.tts ett värde av 20 öre

per kvadratmeter, att de å denna mark befintliga, annan än jordägaren tillhörande

byggnaderna ansetts värda, de inom område I belägna 42,825 kronor

och de inom område II befintliga 16,150 kronor, att värdet av de tre friköpta

lägenheterna uppskattats till respektive 12,200, 8,450 och 10,300 kronor eller

tillhopa 30,950 kronor, däri inberäknat värdet av såväl mark som byggnader,

samt att enligt avskrifter av arrendekontrakt de från komministerbostället

upplåtna områdena innehades för högst växlande tid, sålunda i två fall till

den 24 oktober 1954, i två andra fall under komminister Johannes von Alms

tid som innehavare av bostället (upphörde den 1 maj 1927), i två fall tills

vidare och i ett fall utan någon som helst bestämmelse örn avtalets varaktighet.

För genomförande av förvärvet syntes det, enligt vad i förutnämnda promemoria

anförts, nödvändigt att anlita expropriationsförfarande, detta bland

annat därför att marken för att kunna användas för avsett ändamål bolde

genast vid förvärvet befrias från de särskilda sakrätter, som häftade vid

densamma. Kostnaderna för utvidgningens genomförande uppskattades till

för alternativ a i runt tal 78,500 kronor och för alternativ b i runt tal 144.000

kronor.

Ur ekonomisk synpunkt vore det fördelaktigast, örn utvidgningen skedde

enligt alternativ a. Då dessutom område II icke vore oundgängligen erfor
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 285. 67

dåligt för ingenjörkåren, tillstyrktes förvärv av allenast område I. Områdena

vöre till större delen stadsplanelagda men behövde för att kunna utnyttjas

för avsett ändamål uteslutas ur stadsplan. Byggnadsnämnden i

Boden hade i denna fråga uttalat, att hinder icke kunde anses föreligga för

dylik åtgärd men att område II i så fall borde omfatta ytterligare viss mark.

Aven detta talade för att förvärvet inskränktes till att omfatta område I

For egen del finge fortifikationsstyrelsen anföra följande.

Genom nybyggnadsarbeten under de senaste åren hade Bodens ingenjörkars

kasernområde blivit för byggnadsändamål så utnyttjat, att ytterligare

byggnader icke kunde uppföras där utan olägenheter. Som det militära läget

nu tedde sig, uppkomme emellertid gång efter annan behov av nya byggnader

i anslutning till truppförbandens kaserner. Med hänsyn härtill ansåge

styrelsen nödvändigt, att ingenjörkårens kasernområde utvidgades. Beträffande

frågorna örn utvidgningens omfattning och om kostnaderna för dess

genomförande anslöte sig fortifikationsstyrelsen helt till vad härutinnan i

ärendet anförts av styrelsens tjänstemän.

Pa giund av vad salunda anförts hemställde fortifikationsstyrelsen att

för utvidgning av Bodens ingenjörkårs kasernområde ett belopp av 78,500

kronor måtte anvisas.

I anledning av Kungl. Maj:ts beslut den 30 januari 1942 har fortifikationsstyrelsen

i skrivelse den 31 mars 1942 anmält, att översten G. Ekeroth på

styrelsens uppdrag för förvärv av ifrågavarande markområde fört förhandlingar

med överlantmätaren F. Granlund i Luleå i dennes egenskap av ordförande

i vederbörande boställsnämnd men att någon överenskommelse därvid

icke kunnat komma till stånd. Granlund hade nämligen förklarat, att han

på grund av svårigheten i flera fall att bestämma den arrenderätt, de olika

arrendatorerna kunde anses hava till av dem innehavda arrendelotter å området,

ansåge, att något förvärv av området ej kunde komma till stånd på

annat sätt än genom anlitande av expropriationsförfarande. Ej heller med

arrendatorerna hade det lyckats Ekeroth att komma till någon överenskommelse.

För min del kan jag ansluta mig till fortifikationsstyrelsens förslag till ut- Departements

vidgning av Bodens ingenjörkårs kasernområde. De av styrelsen angivna kost- cAe/’ennaderna

synas väl högt beräknade men torde, i avvaktan på resultatet av

expropriationsförfarandet kunna godtagas. Jag vill emellertid erinra örn

att Kungl. Majit i propositionen 1942:249 föreslagit riksdagen att till

förvärv av tre å ofri grund intill Bodens flygfält belägna byggnader å tillII

lid riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 25,000 kronor. Örn förvärv av själva marken var i detta tidigare samman^

hang ej fråga. Detta spörsmål har emellertid genom fortifikationsstyrelsens

framställning kommit under bedömande. I detta läge och då det av styrelsen

for förvärvet beräknade beloppet inbegriper kostnaden för inlösen av ifrågakomna

byggnader, torde nämnda belopp kunna minskas med 25,000 kronor.

Jag förutsätter, att Kungl. Majit skall äga meddela eventuellt erforderliga

närmare föreskrifter beträffande den framtida dispositionen av det nya området.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Marits proposition nr 285.

I förevarande sammanhang bör alltså ett belopp av 53,500 kronor tagas i

beräkning.

24. Utvidgning av Skånska trängkårens övningsområde. Sedan chefen för Skånska

trängkåren hos arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 11 mars 1941

anmält, att kårens övningsfält under de senaste åren visat sig otillräckligt

för bedrivande av övningar med de ökade stam- och värnpliktskontingenterna

samt att ett stort antal därå uppförda byggnader avsevärt inkräktat på det

redan förut begränsade övningsområdet, och i anledning därav anhållit örn

utökning av kårens övningsområde i enlighet med skrivelsen närslutet förslag,

har fortifikationsstyrelsen i skrivelse den 1 april 1941 gjort framställning

örn anvisande av 50,000 kronor för ändamålet. I sin skrivelse har

fortifikationsstyrelsen anfört i huvudsak följande:

Enligt förslaget skulle ett Vankiva pastorat tillhörigt område örn 41.93

hektar av fastigheten Vankiva nr 1 inköpas. Området, som gränsade intill

nordvästra delen av kårens nuvarande övningsfält, hade ett sammanlagt

taxeringsvärde av 21,000 kronor, därav 11,000 kronor belöpte på åkerjord.

Denna vore utarrenderad till år 1952 mot ett årligt arrende av 500 kronor. A

den arrenderade marken funnes uppförda två arrendatorn tillhöriga hus med

ett taxeringsvärde av 2,000 kronor. Pastoratet hade intet att invända mot

försäljning till kronan men hade tills vidare icke kunnat avgiva något anbud.

I avgivet yttrande hade fortifikationsstyrelsens domänofficer med tillstyrkande

av inköp anfört, att därför borde beräknas ett belopp motsvarande

taxeringsvärdet jämte ett tillägg av omkring 30 procent eller i runt tal 30,000

kronor. Av arrendatorn hade infordrats uppgift å de villkor denne uppställde

för avstående från arrendet. Det erhållna anbudet, som belöpte å 17,600

kronor, därav 7,600 kronor för de arrendatorn tillhöriga byggnaderna och 10,000

kronor för avstående av arrendet, vore enligt domänofficerens mening icke

oskäligt. För lagfarts- med flera kostnader beräknades utöver nämnda kostnader

ett belopp av 2,400 kronor.

Fortifikationsstyrelsen ansåge på skäl som kårchefen anfört, att ifrågavarande

köp borde komma till stånd. Mot det av styrelsens domänofficer

beräknade kostnadsbeloppet hade styrelsen intet att invända.

Med anledning av det anförda hemställde fortifikationsstyrelsen, att för

förvärv av ifrågavarande markområde jämte därå uppförda, nuvarande arrendator

tillhöriga byggnader m. m. måtte anvisas ett belopp av (30,000 +

17,600 + 2,400 =) 50,000 kronor.

Chefen för armén har tillstyrkt bifall till framställningen.

Över framställningen har, efter remiss, kammarkollegiet, som i ärendet

hört vederbörande boställsnämndsordförande, pastorat, arrendator, stiftsjägmästare,

överlantmätare och stiftsnämnd, den 10 mars 1942 avgivit utlåtande.

överlantmätaren i Kristianstads län har i sitt yttrande anfört, att ifrågavarande

markområde utgjorde det s. k. Åhusskiftet till kyrkoherdebostället

Vankiva l1 i Vankiva socken och innehölle, sedan därifrån till skolhustomt

avsöndrats en lägenhet, Vankiva l3, en ägovidd av 37.9883 hektar. Efter avdrag

av 0.86io hektar, som ifrågasatts skola avses för skoländamål, återstode

en ägo vidd av 37.1273 hektar. Såsom av ett yttrandet bifogat kartutdrag fram
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

ginge vöre inom Åhusskiftet beläget ett ägoskifte, tillhörigt klockarbostället

Vankiva 171, vilket innehölle i areal 0.7790 hektar torvjord.

Vid en av boställsnämnden enligt tillämpningsföreskrifterna till kyrkliga

försäljningslagen verkställd värdering hade området åsatts ett värde av

30.000 kronor, därav för cirka 16 hektar åker 16,000 kronor, för omkring 4.7 8

hektar betesmark 1,700 kronor .och för cirka 17 hektar skogs- och hagmark

2.000 kronor, vartill komme värdet av växande skog, enligt särskild värdering,

10,300 kronor. Nämnden har föreslagit, att området överlätes för 30,000

kronor.

Lunds stiftsnämnd har anmält, att Vankiva kommun hos stiftsnämnden

ansökt om förvärv av 0.8610 hektar av Åhusskiftet för skoländamål. Därest

detta område undantoges, hade stiftsnämnden intet att erinra mot den ifrågasatta

försäljningen av Åhusskiftet.

Kammarkollegiet har i sitt utlåtande hemställt, att Kungl. Majit måtte

medgiva, att ifrågavarande område örn cirka 37.1273 hektar måtte försäljas

till fortifikationsstyrelsen för Kungl. Majits och kronans räkning mot en försäljningssumma

av 30,000 kronor och mot vissa angivna villkor i övrigt. Kammarkollegiet

har därjämte till den köparens åtgärd vartill detsamma kunde

föranleda erinrat, att inom Åhusskiftet vore beläget det av överlantmätaren

omförmälda, klockarbostället Vankiva 171 tillhöriga ägoskiftet.

En utvidgning av Skånska trängkårens övningsfält torde av skäl, som kår- Departementschefen

anfört, vara nödvändig. Då det framlagda förslaget till sådan utvidgning,

innebärande förvärv av det till kårens nuvarande övningsområde

gränsande s. k. Åhusskiftet av kyrkoherdebostället Vankiva l1, synes innebära

en lämplig lösning, vill jag tillstyrka detsamma. Förvärvet omfattar icke en

från skiftet fastställd avsöndring, Vankiva l3, varjämte därifrån bör, i enlighet

med de kyrkliga myndigheternas och kammarkollegiets förslag, undantagas

ett område örn O.8610 hektar, som Vankiva kommun anhållit att få

förvärva för att tilläggas nämnda avsöndring. Den del av Åhusskiftet, som

därefter skulle återstå att förvärva för militärt ändamål, innehåller enligt

överlantmätarens uppgift en areal av 37.1273 hektar. Inom denna del av

Åhusskiftet är emellertid beläget ett till Klockarbostället Vankiva 171 hörande

ägoskifte örn O.7790 hektar, vilket jämväl torde böra förvärvas.

Mot det föreslagna försäljningspriset för Åhusskiftet, 30,000 kronor, har

jag för min del icke funnit anledning till erinran. Själva frågan om meddelande

av tillstånd för vederbörande kyrkliga myndigheter att sälja ifrågavarande

område kommer att anmälas av chefen för ecklesiastikdepartementet.

Efter samråd med nämnde departementschef har jag funnit mig

nu kunna i detta sammanhang framlägga frågan om anvisande av medel

för förvärvet, därvid jag räknar med ett medelsbehov av 30,000 kronor

för gäldande av köpeskillingen. Härutöver erfordras emellertid medel för

utbetalande av ersättning till arrendatorn samt till bestridande av lagfartskostnader

och övriga kostnader för förvärvet.

Arrendatorn till ifrågavarande mark har begärt 7,600 kronor för honom till
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Majlis proposition nr 285.

höriga byggnader å området, taxeringsvärderade till 2,000 kronor, samt 10,000

kronor i ersättning för avstående av arrendet, beräknat efter en uppskattad

nettovinst av 1,000 kronor örn året under de 10 år, som återstå av hans

arrendetid. Det sålunda avgivna anbudet finner jag alltför högt, varför, örn

överenskommelse på antagbara villkor icke kan träffas, det torde bliva nödvändigt

att expropriera arrenderätten. Vid beräkningen av totalkostnaderna

för ifrågavarande områdes förvärvande torde emellertid försiktigheten bjuda

att i förevarande avseende räkna med ett belopp av 17,600 kronor. Inberäknat

kostnader för lagfart och andra omkostnader för förvärvets genomförande

räknar jag i likhet med fortifikationsstyrelsen med ett medelsbehov för utvidgning

av Skånska trängkårens övningsområde av 50,000 kronor.

25. Utvidgning av Norrlands trängkårs övningsområde. I skrivelse den 6 februari

1941 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse gjort framställning om anvisande

av medel under innevarande budgetår för förvärv av mark för utvidgning

av Norrlands trängkårs övningsområde och därvid anfört i huvudsak

följande:

I skrivelse till styrelsen den 20 januari 1941 hade chefen för Norrlands

trängkår gjort framställning i fråga örn förvärv av viss mark för utvidgning

av kårens övningsområde m. m. För tillgodoseende av kårens behov av mark

för uppförande av ett flertal garagebyggnader och fyra större förrådsbyggnader,

av vilka byggnader en del av garagebyggnaderna vore under uppförande

å ett för ändamålet arrenderat, i närheten av kårens nuvarande övningsfält

beläget område och de återstående vore avsedda att snarast komma till utförande,

syntes det enligt vad kårchefen anfört ofrånkomligt, att betydande

markområden förvärvades för kårens räkning. Vidare vore en avsevärd utvidgning

av kårens övningsterräng erforderlig på grund av kårens från och

med år 1941 ökade värnpliktskontingent i linjet]anst, samt de krav, som

med anledning av den ettåriga tjänstgöringstiden framställdes på ökade

övningsmöjligheter.

Eif utökning av kårens övningsområde syntes kårchefen lämpligen böra

inriktas på att förvärva viss mark väster örn kårens nuvarande område därvid

det område, som arrenderats för uppförande av garage- och förrådsbyggnader,

beräknades komma att ingå i förvärvet.

Genom förvärv för kårens räkning av denna mark skulle, utöver ökad

övningsterräng m. m., även den fördelen vinnas, att den för trängkåren planerade

nya vattenledningsanläggning, till vars utförande medel anvisats av

1941 års riksdag, bomme att bliva helt belägen å kronan tillhörig mark.

Den mark, som enligt kårchefens åsikt borde förvärvas för den avsedda

utvidgningen, framginge av en kårchefens skrivelse bifogad karta. Marken

hade värderats av för ändamålet tillkallade sakkunniga. Därjämte hade kårchefen

inlett förhandlingar med vederbörande markägare örn inköp av de i

det föreslagna utvidgningsområdet ingående särskilda delarna, därvid uppgörelser

med dem eftersträvats, som så nära som möjligt anslöte sig till de

gjorda värderingarna. Uppgörelser till skäliga priser hade kunnat träffas

med samtliga dessa ägare, med undantag av de särskilda ägarna till fastigheterna

Remsle 322 och 339 och del av fastigheten Remsle 417.

I avgivet yttrande över kårchefens framställning hade fortifikationsstyrelsens

domänofficer anfört, att han vid besiktning å platsen funnit, att

starka skäl talade för förvärv av det av kårchefen föreslagna markområdet

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 285. 71

samt att de av vederbörande markägare avgivna försäljningsanbuden i allmänhet

syntes honom skäliga.

För egen del har fortifikationsstyrelsen ansett en avsevärd utvidgning av

kårens övningsområde nödvändig. Styrelsen hade i detta avseende ej funnit

något att erinra mot det av kårchefen upprättade förslaget till en sådan utvidgning.

Behovet av mark för uppförande av garagebyggnader framginge av

en kårchefens skrivelse bifogad situationsplan.

Värderingar hade verkställts å olika delar av den till förvärv föreslagna

marken av distriktslantmätarna B. Lundblad och G. Ackell samt byggmästaren

W. Hellstrand, Sollefteå, varjämte särskild skogsvärdering ägt rum.

För beräkning av de ungefärliga kostnaderna för förvärv av det föreslagna

markområdet, omfattande en areal av cirka 30.5 hektar, hade upprättats en

sammanställning, varav framginge, att för förvärvet borde beräknas en summa

av i ett för allt 162,000 kronor. Till detta belopp borde emellertid läggas

för arrende intill blivande tillträdesdagar av sådana områden, som redan

dessförinnan behövde tagas i anspråk för uppförande av planerade byggnader,

ett förslagsvis beräknat belopp av 1,000 kronor, vadan totalsumman av de

kostnader, som syntes böra beräknas för de avsedda markförvärven m. m.,

uppginge till 163,000 kronor.

Fortifikationsstyrelsen hade meddelat kårchefen, att styrelsen ej hade

något att erinra emot, att han tills vidare enligt de av honom nied vederbörande

markägare ingångna preliminära köpeavtalen arrenderade de områden,

som erfordrades för uppförande vid kåren av planerade garage- och

förrådsbyggnader.

Med anledning av vad sålunda anförts och då det vore synnerligen angeläget,

att ifrågavarande markområden snarast förvärvades av kronan för att

av trängkåren tagas i anspråk för angivna ändamål samt ingångna preliminära

köpeavtal vore gällande endast under förutsättning att desamma godkändes

av Kungl. Maj:t senast den 1 juli 1941, hemställde fortifikationsstyrelsen att

Kungl. Majit redan i proposition till 1941 års riksdag ville föreslå riksdagen

att för innevarande budgetår anvisa 163,000 kronor för förvärv av det av

chefen för Norrlands trängkår för utvidgning av kårens övningsområde föreslagna

området m. m.

Fortifikationsstyrelsens framställning föranledde icke något förslag till

1941 års riksdag från Kungl. Majlis sida.

I sin förutnämnda skrivelse den 11 september 1941 har nu arméförvaltningen

gjort framställning örn anvisande av medel för förevarande markförvärv

under budgetåret 1942/43. Härvid har ämbetsverket med hänsyn till

att giltighetstiden för försäljningsanbuden å större delen av de fastigheter,

som inginge i det föreslagna utvidgningsområdet, numera utgått, ansett sig

böra räkna med ett något förhöjt medelsbehov för ändamålet, uppskattningsvis

angivet till 170,000 kronor.

Det inledningsvis omnämnda uppdraget den 30 januari 1942 till fortifikationsstyrelsen

att förhandla om markförvärv begränsades beträffande Norrlands

trängkår til! att avse allenast de områden, som angivits i en hand
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

lingarna i ärendet bilagd promemoria av den 12 januari 1942, innebärande att

från förvärvet skulle uteslutas vissa bostadslägenheter. Med skrivelse den

17 mars 1942 har fortifikationsstyrelsen efter fullgjort uppdrag ingivit åtta

under förbehåll av Kungl. Majlis godkännande före den 1 augusti 1942

gällande avtalshandlingar angående köp för kronans räkning av fastigheterna

Remsle 410, 411 och 449 samt å en handlingarna i ärendet bifogad karta närmare

angivna delar av fastigheterna Remsle 340, 45, 431, 473, 477 och 482 i Sollefteå

socken för köpeskillingar örn sammanlagt 86,800 kronor samt på villkor i

övrigt, som framgå av köpehandlingarna. Fortifikationsstyrelsen har i

skrivelsen anfört, att avtal örn köp av återstoden av den mark, som avsåges

för utvidgning av trängkårens övningsområde, fastigheterna Remsle 322 och

339 samt del av Remsle 417, fortfarande icke kunnat träffas, varför expropriationsförfarande

sannolikt måste anlitas för förvärv härav. Kostnaderna för

sådant förvärv har fortifikationsstyrelsen med utgångspunkt från de värden,

som vid år 1940 företagen värdering åsatts markområdena i fråga, beräknat

till 11,571 kronor. För bestridande av samtliga kostnader för lagfart och i

förekommande fall avstyckning beräknade fortifikationsstyrelsen ett belopp

av 1,500 kronor. Totalkostnaderna för här ifrågavarande markförvärv beräknades

sålunda till (86,800 + 11,571 + 1,500=) i runt tal 100,000 kronor.

Mot ett förvärv av mark för utvidgning av Norrlands trängkårs övningsområde

i den begränsade omfattning, som i ovannämnda promemoria den 12

januari 1942 angivits, har jag för min del intet att invända. De genom de

preliminära köpeavtalen bestämda köpeskillingarna synas för kronan godtagbara.

Som anledning till erinran mot de beräknade kostnaderna för förvärvets

genomförande i övrigt icke synes föreligga, torde för ifrågavarande ändamål

böra anvisas 100,000 kronor.

26. Förvärv av kyrkoherdeprästgården i Överluleå församlings pastorat. I sin skrivelse

den 11 september 1941 har arméförvaltningen anmält, att kommendanten

i Bodens fästning gjort framställning om förvärv för kronans räkning av

kyrkoherdebostället i Överluleå församlings pastorat. I ärendet hade kommendanten

anfört huvudsakligen följande:

Kyrkofullmäktige i Överluleå socken hade under hand ställt i utsikt försäljning

av kyrkoherdebostället i Boden. Då* tillgången på bostäder inom

Bodens garnison vore fullständigt otillräcklig och ytterligare krav på bostäder

framdeles uppstode i den mån truppförbandens stater än ytterligare ökades,

vore det i hög grad önskvärt, att fastigheten i fråga snarast förvärvades av

kronan. Den tillhörande stora tomten, som vore belägen vid Bodåns utlopp

i Lule älv och som helt omslötes av kronan tillhörig mark, borde i sin helhet

förvärvas bland annat för att förhindra icke önskvärd bebyggelse, vilken

skulle medföra stor otrevnad för kringboende militär personal och även kunde

medföra i viss mån disciplinupplösande förhållanden, i det att bland annat

kaférörelse ifrågasatts skola anordnas å tomten. Huvudbyggnaden kunde

inredas till smålägenheter, därvid skälig avkastning å nedlagda kostnader

kunde erhållas. Om huvudbyggnaden skulle användas som bostad åt kommendanten

eller annan högre chef, varom fråga ävenledes väckts, skulle räntabiliteten

bliva avsevärt sämre och bostadsbristen icke kunna i samma mån lättas.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj-.ts proposition nr 285.

Frågan om fastighetens slutliga användning syntes emellertid i liög grad bliva

beroende av de förändringar, som kunde bliva en följd av ny försvarsordning,

och borde därför tills vidare hållas öppen.

Av bilagor till kommendantens skrivelse framgick bland annat, att den till

kvrkoherdebostället hörande tomten i areal innehölle 19,670 kvadratmeter, att

huvudbyggnaden vore uppförd av trä i två våningar (med tillbyggnad i en

våning) och inrymde 10 rum, kök, arkiv m. m., att värdet å fastigheten kunde

skattas till omkring 65,000 kronor, därav ungefärligen 29,500 kronor för tomtmarken,

25,000 kronor för huvudbyggnaden och 10,000 kronor för ekonomibyggnader,

att huvudbyggnaden kunde omändras att innehålla 3 stycken

4-rumslägenheter och 2 stycken enkelrum, att kostnaden för en dylik ombyggnad

kunde beräknas uppgå till 60,000 kronor, att vid byggnadens användning

på nämnt sätt hyresinkomsterna kunde skattas till 5,740 kronor samt att

tomten i kronans ägo lämpligen kunde uppdelas, så att trädgården kring

huvudbyggnaden komme att omfatta 5,000 kvadratmeter, medan återstoden

användes för annat ändamål.

Framställningen hade tillstyrkts av chefen för Övre Norrlands trupper,

som under bestyrkande av att stor brist på bostäder rådde inom Bodens garnison,

förklarat sig anse, att huvudbyggnaden företrädesvis lämpade sig till

kommendantsboställe. En värdig bostad för kommendanten i Bodens fästning

saknades, sedan chefen för Övre Norrlands trupper tilldelats den tidigare

för kommendanten avsedda tjänstebostaden i stabsbyggnaden.

Vid sitt yttrande hade chefen för Övre Norrlands trupper fogat utdrag av

Överluleå kyrkofullmäktiges protokoll den 11 maj 1941, utvisande bland annat,

att fullmäktige beslutat erbjuda prästgården med tomt till fortifikationsstyrelsen

för en köpeskilling av 75,000 kronor samt att pastoratet hade föiavsikt

att söka Kungl. Maj:ts tillstånd att få använda köpeskillingen till förvärvande

av ny tomt och uppförande av prästgård å för hela församlingen

centralt belägen plats i Bodens stad.

Av fortsatt utredning i ärendet, som fortifikationsstyrelsen låtit verkställa,

framgår, att den fastighet, som ifrågasatts till förvärv, utgör själva kyrkoherdeprästgården

i Överluleå församlings pastorat med tillhörande tomt.

Fastigheten är belägen inom Bodens stad men utanför det stadsplanelagda

området. Dess registerbeteckning är stadsägan nr 939 i Boden. Kostnaderna

för genomförande av det ifrågasatta förvärvet borde kunna beräknas till

65,000 kronor jämte kostnader för utredning, lagfart m. m., förslagsvis 2,000

kronor, eller tillhopa 67,000 kronor.

För egen del har arméförvaltningen anfört i huvudsak följande:

Kyrkoherdeprästgården i Överluleå församlings pastorat vore på alla sidor

omgiven av mark, som tillhörde kronan och stöde under lantförsvarets förvaltning.

I närheten vore Bodens ingenjörkårs och Bodens artilleriregementes

kaserner belägna. Ur lantförsvarets synpunkt skulle det uppenbarligen vara

ganska olägligt, om prästgårdsområdet överginge i enskild ägo och dess

användning bleve okontrollerad. Då pastoratet önskade förlägga prästgården

till en ur församlingens synpunkt lämpligare plats, syntes det därför vara

att tillråda, att kronan förvärvade den nuvarande prästgården med tillhörande

s. 74 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

tomt. Huvudbyggnaden vore visserligen i behov av grundlig reparation men

syntes därefter väl lämpa sig antingen till cbefsbostad eller till uppdelning i

mindre tjänstebostäder. Då bostadsbristen inom Bodens garnison vore stor,

vore även ur denna synpunkt ett förvärv att tillstyrka.

Ämbetsverket funne värdet av prästgården skäligen kunna skattas till

65,000 kronor. Därtill syntes böra läggas 2,000 kronor för bestridande av

kostnader i samband med förvärvet. Sedan försäljningspriset blivit i vederbörlig

ordning bestämt, ämnade arméförvaltningen inkomma med slutligt förslag

örn prästgårdens förvärvande.

Sedan Kungl. Maj:t på föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet

genom beslut den 30 december 1941 funnit gott besluta, att det nuvarande

prästgårdsområdet, stadsägan nr 939 i Boden, finge med därå befintliga,

prästgården tillhöriga byggnader försäljas till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

för Kungl. Maj:t och kronan mot en köpeskilling av 65,000

kronor och mot vissa villkor i övrigt, har fortifikationsstyrelsen uti en av

chefen för armén med tillstyrkande överlämnad, den 13 januari 1942 dagtecknad

skrivelse hemställt, att för ändamålet måtte för budgetåret 1942/43

anvisas ett belopp av 67,000 kronor.

Sedan beslut nu föreligger örn försäljning till kronan av ifrågavarande

prästgårdsområde, stadsägan nr 939 i Boden, till ett försäljningspris av 65,000

kronor, torde jag i detta sammanhang få anmäla frågan örn anvisande av

medel för ändamålet.

Då jag förutsätter, att för bestridandet av kostnaderna för utredning och

lagfart ett belopp av 1,000 kronor är tillfyllest, beräknar jag 66,000 kronor för

ifrågavarande fastighetsförvärv. Nämnda belopp torde därför böra för ändamålet

anvisas.

Fastigheten synes böra användas för bostadsändamål. Jag förutsätter att

särskilt anslag icke anvisas till bestridande av kostnaderna för fastighetens

omändring utan att dessa kostnader gäldas med anlitande av till fortifikationsstyrelsens

förfogande stående medel för bestridande av reparations- och

underhållskostnader.

27. Förvärv av viss fastighet m. m. Sedan vederbörande militärmyndigheter

hos arméförvaltningens fortifikationsstyrelse gjort framställning i fråga örn

förvärv av viss fastighet, avsedd att tagas i anspråk för förrådsändamål, har

fortifikationsstyrelsen i skrivelse den 31 oktober 1941 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid hemställt, att för ifrågavarande fastighetsförvärv

ett belopp av sammanlagt 22,500 kronor måtte ställas till styrelsens

förfogande. Av cfttta belopp belöpa på köpeskilling 19,500 kronor och på

vissa reparationsarbeten m. m. 3,000 kronor.

Ärendet är av den natur, att närmare redogörelse för dess innebörd icke

torde böra lämnas till statsrådsprotokollet; riksdagens vederbörande utskott

torde erhålla ytterligare upplysningar i ärendet genom de handlingar, som

komma att till utskottet överlämnas.

Över fortifikationsstyrelsens framställning har ställföreträdaren för chefen

i

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

för försvarsstaben den 13 december 1941 avgivit utlåtande. Av utlåtandet

inhämtas bland annat, att förrådslokaler av den i föreliggande framställning

avsedda typen med hänsyn till företagen omorganisation av vissa stridskrafter

komme att erfordras i stort antal. Hittills hade frågan örn erforderliga

förråd för dessa stridskrafter lösts genom förhyrning, men tiden vore nu inne

att giva föreliggande spörsmål en mera permanent lösning genom anordnande

av förrådslokaler, vilka skulle ägas av kronan. I denna del komme sedermera

framställning att ingivas. Då det emellertid syntes önskvärt, att förvärv med

äganderätt ägde rum på de platser, där lämpliga lokaler funnes tillgängliga,

varigenom besparingar kunde ske, tillstyrkte ställföreträdaren för chefen för

försvarsstaben det nu föreliggande förslaget och ville därjämte framhålla

lämpligheten av att motsvarande åtgärder vidtoges på andra platser, där motsvarande

förutsättningar förelåge.

Jag anser mig böra tillstyrka, att medel anvisas för ifrågavarande ändamål.

Då enligt vad handlingarna i ärendet utvisa det för fastigheten fordrade priset

måste anses skäligt och jag icke heller har något att invända mot beräkningen

av de för reparationsarbeten m. m. erforderliga kostnaderna, biträder jag fortifikationsstyrelsens

förslag och beräknar alltså för ändamålet ett belopp av

22,500 kronor.

B. Anläggnings- och utvidgningsarbeten för skjutbanor.

Arméförvaltningens fortifikations styr else har i särskilda skrivelser hemställt

örn bland annat följande anslag, nämligen

nied 26,000 kronor för utvidgning av skolskjutningsbana och anläggning

av kulsprutepistolbana m. m. för Älvsborgs regemente,

med 50,000 kronor för anläggning av kulspruteskjutbana för Hallands

regemente,

med 75,000 kronor för förbättring av korthållsbana, anläggning av kulsprutepistolbana

och utförande av permanenta anordningar i fältskjutningsterrängen

för Gotlands infanteriregemente,

med 20,000 kronor för anläggning av för Västerbottens regemente och

Norrlands dragonregemente gemensam bana för skjutning med pansarvärnsoch

luftvärnskanon,

med 35,000 kronor för utvidgning av Svea trängkårs skolskjutningsbana,

med 22,000 kronor för anläggning av skolskjutningsbana för Östgöta luftvärnsregemente

vid Hästholmen,

med 40,000 kronor för förbättringsarbeten å Södermanlands regementes

skolskjutningsbana å Lötgärdet,

med 130,000 kronor för anläggning av ny skolskjutningsbana vid Rödberget

i Roden,

Departements
chefen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

med 95,000 kronor för anläggning av skjutbana för tunga vapen för Bohusläns

regemente samt

med 35,000 kronor till anläggande av pansarvärnsskjutbana för Bodens

fästning.

Till stöd för dessa förslag har anförts i huvudsak följande:

Utvidgning av skolsk j utningsbana och anläggning av kulsprutepistolbana

m. m. för Älvsborgs regemente. Älvsborgs regemente

förfogade för närvarande över en skjutbana med 24 tavelställ och för

skolskjutning med kulspruta över en skjutbana med 9 kulsprutetavelställ. På

grund av att utbildningen med olika nya vapen måste bedrivas samtidigt,

tillgodosåge de sålunda till buds stående skjutbanemöjligheterna icke kraven

på erforderligt utrymme. Därtill bomme, att fastställda säkerhetsföreskrifter

ställde skärpta fordringar på såväl utrymme som anordningar. Chefen för

regementet hade därför hemställt, att den nuvarande skolskjutningsbanan

måtte utvidgas för en beräknad kostnad av 15,000 kronor samt att medel måtte

anvisas för anläggande av kulsprutepistolbana ävensom för vissa permanenta

anläggningar vid befintliga pansarvämsskjutplatser. Kostnaderna härför hade

beräknats till 5,000 respektive 6,000 kronor.

De föreslagna anordningarna hade befunnits ändamålsenliga.

För kulsprutepistolbanan erfordrades visst markförvärv, varom särskild

framställning tidigare ingivits av fortifikationsstyrelsen.

Anläggning av kulspruteskjutbana för Hallands regemente.

På grund av att regementet saknade särskild kulspruteskjutbana hade avsikten

varit att å regementets skolskjutningsbana vid Skedala vidtaga åtgärder för

möjliggörande av kulspruteskjutningar därstädes. Vid av styrelsens skjutbaneofficer

på platsen verkställd utredning hade konstaterats, att användande

av skolskjutningsbanan å Skedala för kulspruteskjutning icke vore ur säkerhetssynpunkt

lämpligt. Däremot funnes i närheten av nämnda bana lämplig

plats för anläggande av kulspruteskjutbana. Förslag till dylik anläggning

hade uppgjorts, därvid kostnaderna beräknats till 50,000 kronor.

Förbättring av korthållsbana, anläggning av kulsprutepistolbana

samt utförande av permanenta anordningar i fältskjutningsterrängen

för Gotlands infanteriregemente. Chefen för Gotlands

infanteriregemente hade framhållit, att förbättring av regementets korthållsbana

vore erforderlig, bland annat med hänsyn till önskvärdheten av att

därstädes kunna utföra skjutning med kulsprutepistol. Vidare förelåge behov

av betongvärn i fältskjutningsterrängen å Tofta skjutfält för att möjliggöra

anordnande av fältskjutningar avseende samverkan mellan infanteri och

artilleri ävensom för att kunna genomföra fältskjutningsövningar med stridsladdad

ammunition.

Vid av fortifikationsstyrelsens skjuthaneofficer på platsen verkställd utredning

hade behovet av ovan angivna åtgärder konstaterats. Emellertid vore

det såväl ur säkerhetssynpunkt som av kostnadsskäl mindre lämpligt att omändra

korthållsbanan för skjutning med kulsprutepistol. I stället borde en

särskild bana anläggas för detta ändamål.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Kostnaderna härför samt för övriga föreslagna och såsom ändamålsenliga

befunna åtgärder hade beräknats till sammanlagt 75,000 kronor.

Anläggning av för Västerbottens regemente och Norrlands

dragonregemente gemensam bana för skjutning med pansarvärns-

och luft värnskanon. Ifrågavarande anläggning, som föreslagits

av chefen för Övre Norrlands trupper, avsåges bliva förlagd till trakten av

Skravelsjö, där erforderlig mark borde inköpas enligt av fortifikationsstyrelsen

tidigare ingiven framställning. Vid den undersökning, som av styrelsens

skjutbaneofficer verkställts på platsen, hade, utöver behovet och ändamålsenligheten

av föreslagna arbeten, även konstaterats nödvändigheten av vissa

ur säkerhetssynpunkt ofrånkomliga åtgärder.

Kostnaderna hade beräknats till 20,000 kronor.

Utvidgning av Svea trängkårs skolskjutningsbana. Kårens nuvarande

skolskjutningsbana, som endast omfattade 8 tavelställ, vore otillräcklig

med hänsyn till de avsevärt utökade värnpliktskontingenterna. Vid

undersökning på platsen hade behovet och ändamålsenligheten av vissa säkerhetsåtgärders

vidtagande konstaterats.

På grund av den vid kåren stegrade skjutfrekvensen även med andra vapen

än som förut ingått i trängtruppemas utrustning syntes banans utvidgning

till 16-tavelsbana vara av behovet påkallad.

Kostnaderna hade beräknats till 35,000 kronor.

Anläggning av skolskjutningsbana för Östgöta luftvärnsregemente

vid Hästholmen. Regementet saknade för närvarande skolskjutningsbana

vid Hästholmen. En sådan vore dock i hög grad av behovet påkallad.

Undersökning hade på platsen verkställts av styrelsens skjutbaneofficer,

som konstaterat, att en 6-tavelsbana lämpligen kunde anläggas inom

kronan tillhörigt område, varigenom visst markförvärv, som för detta ändamål

upptagits i arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43,

sålunda icke bleve erforderligt. Kostnaderna för den nu föreslagna skjutbaneanläggningen

hade beräknats till 22,000 kronor.’

Förbättringsarbeten å Södermanlands regementes skolskjutningsbana

å Lötgärdet. Regementet hade intill år 1941 endast förfogat

över en skolskjutningsbana. För att bereda värnpliktskontingenterna ökade

möjligheter till skjututbildning hade nämnda år vid Lötgärdet anlagts en bana

utan blinderingsgrav, varjämte vissa restriktioner beträffande skjutning med

olika vapen måst utfärdas på grund av banans även i övrigt relativt enkla

anordningar.

Ur utbildnings- och säkerhetssynpunkt vore det således önskvärt, att banan

förbättrades, och fortifikationsstyrelsens skjutbaneofficer hade på platsen

konstaterat möjligheterna för avsedda förbättringsarbetens utförande.

Kostnaderna hade beräknats till 40,000 kronor.

Anläggning av ny skolskjutningsbana vid Rödberget i Boden.

Bodens artilleriregemente och Bodens ingenjörkår disponerade för närvä
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

rande en omodern, olämpligt belägen skolskjutningsbana. Kommendanten i

Bodens fästning bade under åberopande av bristen på skolskjutningsbanor i

Boden hemställt, att en ny dylik bana måtte få anläggas vid Ködberget i

Boden. Den gamla banan borde underkastas viss reparation men det vore

icke lämpligt att omlägga densamma.

Vid av styrelsens skjutbaneofficer på platsen verkställd undersökning hade

konstaterats, att den hittills disponerade banan ur säkerhetssynpunkt icke

vore fullt tillfredsställande för skjutning enligt nuvarande bestämmelser. I

förhållande till skjutfrekvensen vore tavelantalet därjämte för ringa. Ehuru

banan i fråga efter vissa mindre reparationer torde kunna i begränsad omfattning

användas skulle utvidgning och förbättring av densamma icke eliminera

olägenheterna.

Kostnaderna för anläggande av ny skolskjutningsbana med 24 tavelställ

hade beräknats till 130,000 kronor.

Skjutbana för tunga vapen för Bohusläns regemente. Bohusläns

regemente saknade för närvarande skjutbana för tunga vapen. Regementschefen

hade gjort framställning örn anläggning av en dylik bana. Vid

undersökning, som fortifikationsstyrelsens skjutbaneofficer verkställt på

platsen, hade befunits att en kulspruteskjutbana kunde anläggas å en av regementschefen

föreslagen plats å det s. k. Bulidsområdet, där även skjutning

med andra tunga vapen kunde utföras. Kostnaderna hade beräknats till 95,000

kronor.

Om förvärv av Bulidsområdet för användning såsom fältskjutningsterräng

för Bohusläns regemente hade fortifikationsstyrelsen tidigare ingivit framställning.

Anläggning av pansarvärnsskjutbana för Bodens fästning.

Efter därom av Kungl. Majit i propositionen 1940 U: 38 framlagt förslag hade

riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat ett

reservationsanslag av 150,000 kronor till pansarvärnskanonskjutfält vid Boden.

Av beloppet hade 125,000 kronor beräknats för markförvärv och 25,000 kronor

för fältets iordningställande. Den erforderliga marken hade ännu icke kunnat

av kronan förvärvas.

Kommendanten i Bodens fästning hade väckt fråga örn utvidgning av det

planerade skjutfältet utöver den ursprungliga planen för att därigenom möjliggöra

utförande av viss luftvämsskjutning, som för närvarande bedreves i

trakten av Luleå. För det utvidgade skjutfältets iordningställande hade kostnaderna

beräknats komma att med 35,000 kronor överstiga det för ändamålet

tidigare beräknade.

Örn det markförvärv, som erfordrades för utvidgning, hade fortifikationsstyrelsen

gjort särskild framställning.

Departements- Vid anmälan i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bilaga 2,

chefen. punkten 9) av fråga örn anslag till handgranats- och skjutbanor erinrade jag,

att lantförsvarets utbildningskommission i sitt betänkande angående utbildningen

av värnpliktiga och fast anställt manskap vid armén (statens off. ut
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Majlis proposition nr 285.

redn. 1941: 35) påtalat bristen vid många förband på lämpliga övningsfält och

skjutbanor m. m. samt framhållit angelägenheten av en förbättring av utbildningsbetingelserna

i dessa hänseenden. I anslutning härtill hemställde jag

örn bifall till vissa av arméförvaltningen framställda äskanden av anslag med

tillhopa 690,000 kronor för utvidgning och förbättring av skjutbanor m. m.

Jämväl de nu föreliggande äskandena ingå som ett led i strävandena att

effektivisera och förbättra utbildningen. Nyanläggning och förbättring av

skjutbanor har nödvändiggjorts icke endast av de ökade värnpliktskontingentema

utan även och framför allt av den avsevärt utökade utbildningen

med tunga vapen samt automatvapen.

Då fråga örn förvärv av mark för Älvsborgs regemente, avsedd bland annat

för kulsprutepistolbana, genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 april 1942 hänskjutits

till förnyad utredning, torde frågan örn anvisande av medel för anläggande

av denna bana icke kunna nu upptagas till prövning. I anledning härav

bör det för iordningställande av skjutbanor vid sistnämnda regemente beräknade

beloppet kunna minskas från 26,000 till 21,000 kronor.

Av vad jag tidigare anfört i samband med framläggande av förslag till förvärv

av mark för pansarvärnskanonskjutfält vid Boden framgår, att jag förordat

viss begränsning av den utvidgning av skjutfältet, som av fortifikationsstyrelsen

föreslagits. Denna begränsning medför, enligt vad jag under hand

inhämtat av fortifikationsstyrelsens skjutbaneofficer, att det nu begärda anslaget

för det utvidgade fältets iordningställande kan minskas från 35,000

till 25,000 kronor.

I övrigt vill jag tillstyrka, att de nu föreslagna anläggnings- och förbättringsarbetena,

vilka samtliga upptagits i chefens för armén skrivelse den 29

juli 1941 angående sådana skjutbanefrågor, som borde föranleda medelsäskanden

för budgetåret 1942/43, komma till utförande. Mot de uppgjorda

kostnadsberäkningarna, vilka, såvitt nu är i fråga, sluta å tillhopa 513,000

kronor, synes icke föreligga anledning till erinran. Samtliga för ifrågavarande

anläggningar erforderliga medel synas lämpligen böra jämte de i årets statsverksproposition

för motsvarande ändamål äskade anslagsmedlen samm an - föras under ett gemensamt anslag, benämnt anläggnings- och utvidgningsarbeten

för skjutbanor m. m.

C. Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts beräknar jag medelsbehovet för markförvärv

enligt följande:

Kronor.

Utvidgning av Livregementets grenadjärers övningsfält ...............

Utvidgning av Jämtlands fältjägarregementes övningsfält ............

Fältskjutningsterräng för Jämtlands fältjägarregemente ...............

Övnings- och fältskjutningsterräng för Södra skånska infanteri
-

380.000

51,000

250.000

regementet

308,000

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Majlis proposition nr 285.

Kronor.

Utvidgning av Södra skånska infanteriregementets övningsfält i

Revinge ........................................................................... 1,510,000

Utvidgning av Kronobergs regementes övningsfält ..................... 265,000

Utvidgning av Jönköpings-Kalmar regementes övningsfält ......... 290,000

Utvidgning av Dalregementets övningsplats vid Rommehed ......... 1,000

Fältskjutningsterräng för Bohusläns regemente ........................... 220,000

Pansarvärnsskjutfält vid Umeå ................................................ 2,500

Fältskjutningsterräng för Skövde garnison ................................. 60,000

Utvidgning av Norrlands dragonregementes kasernområde ............ 88,000

Utvidgning av Rinkaby skjutfält ............................................. 176,500

Utvidgning av artilleriskjutfältet vid Skillingaryd ........................ 250,000

Utvidgning av artilleriskjutfältet i Boden ................................. 852,000

Pansarvärnskanonskjutfält vid Boden ....................................... 116,500

Utvidgning av Karlsborgs skjutfält .......................................... 153,000

Nissa anläggningar i Karlsborg ................................................ 9,500

Skjutplats för luftvärnsartilleriet vid Väddö m. m...................... 310,000

Utvidgning av luftvärnsdivisionens i Sundsvall skjutplats ......... 24,000

Utvidgning av Göta ingenjörkårs kasernområde ........................... 140,000

övningsplats för Göta ingenjörkår .......................................... 5,700

Utvidgning av Bodens ingenjörkårs kasernområde ........................ 53,500

Utvidgning av Skånska trängkårens övningsområde ..................... 50,000

Utvidgning av Norrlands trängkårs övningsområde .................... 100,000

Förvärv av kyrkoherdeprästgården i Överluleå församlings

pastorat ........................................................................... 66,000

Förvärv av viss fastighet .................................... 22,500

Summa kronor 5,754,700

äskats i årets statsverksproposition för vissa handgranats- och skjutbanor,

lämpligen böra anvisas i samband med medel för här förevarande ändamål

av enahanda beskaffenhet. På grund härav och i enlighet med vad i det föregående

anförts beräknar jag medelsbehovet för anläggnings- och utvidgningsarbeten

för skjutbanor m. m. enligt följande.

Kronor.

Utvidgning av skolskjutningsbana m. m. för Älvsborgs regemente 21,000

Kulspruteskjutbana för Hallands regemente .............................. 50,000

Förbättring av korthållsbana, anläggning av kulsprutepistolbana

samt utförande av permanenta anordningar i fältskjutnings
terrängen

för Gotlands infanteriregemente ........................... 75,000

Anläggning av för Västerbottens regemente och Norrlands dragonregemente

gemensam bana för skjutning med pansarvärns- och

luftvärnskanon ..................................................................... 20,000

Utvidgning av Svea trängkårs skolskjutningsbana ..................... 35,000

Skolskjutningsbana för Östgöta luftvämsregemente vid Hästholmen

.............................................................................. 22,000

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 285. 81

Kronor.

Förbättringsarbeten å Södermanlands regementes skolsk jutnings
bana

å Lutgärdet ............................................................... 40 000

Ny skolskjutningsbana vid Rödberget i Boden ........................... 130,000

Skjutbana för tunga vapen för Bohusläns regemente .................. 95,000

Pansarvärnsskjutbana för Bodens fästning ................................. 25,000

Handgranatsbanor vid arméns truppförband och skolor ............... 250,000

Utvidgning och förbättring av Norrbottens regementes skjutbanor ... 120,000

Utvidgning av skolskjutningsbanorna å Järvafältet ..................... 72,000

Utvidgning av Norrlands trängkårs skolskjutningsbana ............ 35,000

Utvidgning av Göta ingenjörkårs skolskjutningsbana .................. 25,000

Utvidgning och förbättring av Västernorrlands regementes skjutbana

.............................................................................. 75,000

Förbättringsarbeten å Skånska kavalleriregementets skjutbanor ...... 35,000

Utvidgning av Wendes artilleriregementes skolskjutningsbana ...... 40,000

Utvidgning av Skånska trängkårens skolskjutningsbana ............... 40,000

Summa kronor 1,205,000

Då förevarande markfrågor, efter den ytterligare utredning, som företagits,

befinna sig i det skick, att förvärv av mark i flertalet fall kan omedelbart

komma till stånd, har det synts mig lämpligast att medlen härför ställas

till förfogande redan under innevarande budgetår. Med anvisande av medel

för anläggningsarbeten för skjutbanor torde däremot kunna anstå till nästa

budgetår.

Medelsbehoven för här ifrågavarande ändamål uppgå, såsom framgår av

sammanställningarna, till 5,754,700 kronor för markförvärven och till 1,205,000

kronor för arbeten för skjutbanor. Dessa belopp torde lämpligen böra anvisas såsom

icke specificerade reservationsanslag, beträffande vilkas disposition Kungl.

Majit bör äga meddela föreskrifter i överensstämmelse med vad i det föregående

anförts. Varje särskild i de olika anslagen ingående post synes i

redovisningshänseende böra betraktas såsom reservationsanslag. Jag förutsätter

emellertid, att Kungl. Majit skall, därest besparing å viss post uppkommer

eller kan beräknas uppkomma, äga medgiva, att besparingen må

tagas i anspråk för täckande av merkostnader för andra med vederbörande

anslag avsedda ändamål. Härförutom anser jag mig böra föreslå, att beloppet

å 5,754,700 kronor höjes med omkring IV2 procent för täckande av oförutsedda

utgifter, varför det för markförvärv avsedda anslaget bör bestämmas till i avrundat

tal 5,850,000 kronor.

D. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit,

med ändring av Kungl. Majits i årets statsverksproposition under Kapitalbudgeten,

bilaga 2, punkten 9, framlagda förslag om anvisande till Handgranats-

och skjutbanor för budgetåret 1942/43 av ett reservationsanslag av

690,000 kronor, måtte föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 285. 1000 42 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. May.ts proposition nr 285.

att såsom kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond,

arméförvaltningens delfond därav, anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 till

Vissa markförvärv....................................... 5,850,000 kronor,

dels ock å riksstaten för budgetåret 1942/43 till Anläggningsoch

utvidgningsarbeten för skjutbanor m. m. 1,205,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sigurd Lind.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 285. 83

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid
Inledning.

....................................................................... 1

A. Markförvärv.................................................................. 3

1. Utvidgning av Livregementets grenadjärers övningsfält.............. 3

2. Utvidgning av Jämtlands fältjägarregementes övningsfält............ 6

3. Fältskjutningsterräng för Jämtlands fältjägarregemente.............. 8

4. Övnings- och fältskjutningsterräng för Södra skånska infanterirege
mentet

................................................................ G

5. Utvidgning av Södra skånska infanteriregementets övningsfält i

Revinge .............................................................. G

6. Utvidgning av Kronobergs regementes övningsfält.................... 19

7. Utvidgning av Jönköpings-Kalmar regementes övningsfält............ 21

8. Utvidgning av Dalregementets övningsplats vid Rommehed.......... 24

9. Fältskjutningsterräng för Bohusläns regemente........................ 25

10. Pansarvärnsskj ulfält vid Umeå ........................................ 28

11. Fältskjutningsterräng för Skövde garnison ............................ 31

12. Utvidgning av Norrlands dragonregementes kasernområde .......... 33

13. Utvidgning av Rinkaby skjutfält ...................................... 36

14. Utvidgning av artilleristutfältet vid Skillingaryd.................... 40

15. Utvidgning av artilleriskjutfältet i Boden ............................ 42

16. Pansarvärnskanonskjutfält vid Boden.................................. 47

17. Utvidgning av Karlsborgs skjutfält.................................... 50

18. Vissa anläggningar i Karlsborg........................................ 53

19. Skjutplats för luftvärnsartilleriet vid Väddö m. m................... 55

20. Utvidgning av luftvärnsdivisionens i Sundsvall skjutplats .......... 59

21. Utvidgning av Göta ingenjörkårs kasernområde ...................... 61

22. Övningsplats för Göta ingenjörkår .................................... 63

23. Utvidgning av Bodens ingenjörkårs kasernområde.................... 65

24. Utvidgning av Skånska trängkårens övningsområde.................. 68

25. Utvidgning av Norrlands trängkårs övningsområde .................. 70

26. Förvärv av kyrkoherdeprästgården i Överluleå församlings pastorat 72

27. Förvärv av viss fastighet m. m......................................... 74

B. Anläggnings- och utvidgningsarbeten för skjutbanor............................ 75

C. Sammanfattning .............................................................. 79

D. Hemställan................................................................... 81

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande kapitalinvesteringar för budgetåret 1942 43 i förs s. 2 i texten
  2. Rskr. 1942:356 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående vissa markförvärv för lantförsvaret. s. 5 i texten
  3. SU 1942:161 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande kapitalinvesteringar för budgetåret 1942143 i försvarsväsendets s. 3 i texten
  4. SU 1942:162 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för lantförsvaret. s. 1 i texten