Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare medel till anläggningar för elektrisk tågdrift

1942-05-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:296, Angående ytterligare medel till anläggningar för elektrisk tågdrift

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 296.

Nr 296.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare

medel till anläggningar för elektrisk tågdrift;

given Stockholms slott den 8 maj 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 maj 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I skrivelse den 2 april 1942 har järnvägsstyrelsen hemställt, att flir utvidgning

av den till järnvägen Göteborg—Borås anknutna omformarstationen i

Sjömarken samt för anskaffning av ett för elektrodriften erforderligt specialfordon

finge av uppkomna reservationer å vissa närmare angivna elektrifieringsanslag

användas ett belopp av 1,300,000 kronor.

Innan jag ingår på styrelsens framställning, torde jag få erinra om att

Kungl. Majit genom beslut den 20 februari 1942 — på därom av järnvägsstyrelsen

och vattenfallsstyrelsen i gemensam skrivelse den 13 januari 1942

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 296.

list! 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

gjord hemställan — förordnat, bland annat, att omformarutrustningen vid

vattenfallsstyrelsens omformarstation i Sjömarken skulle överflyttas från

vattenfallsstyrelsens till järnvägsstyrelsens förvaltning.

Till stöd för sin framställning anförde styrelserna:

Vid den hittills i Sverige genomförda järnvägselektrifieringen har i huvudsak

det systemet tillämpats, att den för järnvägsdriften erforderliga enfasströmmen

med lågt periodtal uttages från det allmänna kraftförsörjningsnätet

för 50-periodig trefasström. Omformningen får därvid ske med roterande

maskinaggregat, vilka placeras i omformarstationer intill de elektrifierade

banorna. Vid de av statens järnvägar genomförda elektrifieringarna ha ornformarstationerna

utförts och bekostats av järnvägsstyrelsen, så att kraftleveransen

från statens vattenfallsverk eller annan kraftleverantör sker på

omformarstationernas trefassida. Vid de av enskilda järnvägar genomförda

elektrifieringar, för vilka statens vattenfallsverk är kraftleverantör, äro däremot

omformarstationerna uppförda och bekostade av vattenfallsstyrelsen

och drivas i styrelsens regi. Kraften levereras på omformarstationernas enfassida.

De banelektrifieringar, vid vilka detta sistnämnda system tillämpas,

omfatta banan Göteborg—Borås samt Bergslagernas järnvägsaktiebolags

bandel Göteborg—Säffle jämte Dalslands järnvägsaktiebolags bandel Mellerud—Kornsjö.

För elektrifieringen av Göteborg—Borås uppfördes en omformarstation i

Sjömarken invid vattenfallsstyrelsens transformatorstation. Stationen gavs

ett relativt enkelt utförande och försågs med endast ett omformaraggregat,

i det att möjlighet för reservmatning ordnades från statens järnvägars kontaktledningssystem

vid Almedal.

Banan Göteborg—Borås har från och med den 1 juli 1940 övergått i statens

järnvägars ägo. Det är därför önskvärt, att kraftleverans och omformning

ordnas på samma sätt som för övriga elektrifierade statsbanesträckor. Kraftleveransen

bör sålunda ske på trefassidan och debiteras tillsammans med

den övriga kraftleveransen från statens vattenfallsverk till statens järnvägar

för elektrifierade bandelar utom Kiksgränsbanan, och omformarstationen i Sjömarken

bör överflyttas från vattenfallsstyrelsens till järnvägsstyrelsens förvaltning.

Då järnvägsstyrelsen avser att komplettera och uppställa stationsutrustningen

på annan plats, bör emellertid tomten samt en för omformaraggregatet

uppförd byggnad, vilken får användning för vattenfallsstyrelsens

ändamål, bibehållas i vattenfallsstyrelsens ägo.

I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen under hänvisning till

framställningen den 13 januari 1942 anfört, att åtgärder inom den närmaste

tiden måste vidtagas för utvidgning av omformarstationen i Sjömarken, vilken

icke längre vore tillräcklig för att tillgodose trafikens behov av elektrisk

energi. Styrelsen ämnade ordna denna utvidgning på sådant sätt, att en ny

omformarstation uppfördes på lämpligt markområde invid den nuvarande,

vars byggnad avtalsenligt skulle behållas av vattenfallsstyrelsen. Kostnaderna

för den nya stationen beräknades komma att uppgå till 1,100,000 kronor.

I detta sammanhang har järnvägsstyrelsen meddelat, att styrelsen i samförstånd

med statens industrikommission funnit sig föranlåten att utvidga redan

tidigare igångsatta undersökningar i syfte att därigenom nedbringa- den

kopparförbrukning, som uppstode genom slitage av statens järnvägars kontaktledningsnät.

Detta slitage vore för närvarande betydande. Det krävde

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 296. 3

i genomsnitt en koppartillsats av omkring 100 ton örn året. Den motsvarande

årliga kostnaden för utbyte av försliten tråd utgjorde vid nuvarande prisläge

600.000 å 800,000 kronor. Då en större del av ledningsnätet inom den närmaste

tiden uppnådde en kritisk ålder och då trafiken för närvarande vore synnerligen

intensiv, kunde man emellertid befara, att den med slitaget följande

kopparförbrukningen och kostnaden vore i tilltagande.

För att utvidgade undersökningar skulle kunna bedrivas och för att ledningsanläggningen

allt framgent skulle kunna hållas under kontroll, så att

slitaget motverkande åtgärder i tid bleve vidtagna, erfordrades, anför styrelsen

vidare, tillgång till ett särskilt fordon, vilket styrelsen hade för avsikt att

anskaffa. Fordonet — en mindre boggivagn med inbyggda registreringsoch

mätanordningar, arbetskupé och sovplatsutrymme för besättningen — avsåges

även skola fortlöpande utnyttjas för vissa för elektrodriften nödvändiga

effekt-, energi- och spänningsmätningar, reläundersökningar o. s. v. ävensom

för kontrollmätningar på telefonanläggningarna. Fordonet beräknades

komma att kosta omkring 200,000 kronor.

Det av styrelsen sålunda angivna totala kapitalbehovet, uppgående till

1.300.000 kronor, föreslår styrelsen skola täckas av besparingar å vissa beviljade

elektrifieringsanslag. Härom anför styrelsen:

I skrivelse den 30 september 1936 har järnvägsstyrelsen anmält vissa, på

anvisade elektrifieringsanslag emotsebara överskott, vilka, efter avdrag dels

av väntat underskott (125,000 kronor) vid elektrifieringen av linjen Åstorp—

Mölle, dels av ett belopp (3,100,000 kronor), avsatt för inköp av elektrolok m. m.,

påvisades utgöra 300,000 kronor. Detta överskott Ilar sedermera ökats. Sålunda

uppstod icke det omtalade underskottet, och elektrifieringen av linjen

Uppsala—Gävle blev cirka 165,000 kronor billigare än ursprungligen var

väntat. På nu nämnda konton föreligger alltså numera ett överskott av 465,000

kronor.

Härutöver kunna, utan att anslagsöverskridanden därigenom riskeras,

följande elektrifieringsanslag belastas med ytterligare kostnader, nämligen:

Kronor

Västkustbanan med till samma anslagsgrupp hörande linjer............... 635,000

Södertälje—Eskilstuna ............................................................ 200,000

Summa kronor 835,000

Lägges härtill det förutnämnda överskottet, 465,000 kronor, erhålles alltså

det belopp, som i föreliggande fall är erforderligt.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 30 april 1942 uttalat, att enligt,

ämbetsverkets mening järnvägsstyrelsens framställning örn rätt att för de i

framställningen angivna ändamålen disponera uppkomna besparingar å vissa

elektrifieringsanslag icke kunde bifallas utan riksdagens hörande. Itiksräkenskapsverket

har emellertid ur budgettekniska synjjunkter funnit mest rationellt,

att särskilda anslag äskas för nu ifrågavarande ändamål och att alltså

redovisning sker i vanlig ordning av besparingar å beviljade elektrifieringsanslag.

Sjömarkens omformarstation uppfördes år 1936 av vattenfallsstyrelsen för

leverans av elektrisk energi till Göteborg—Borås järnväg. Stationen utbygg
-

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 296.

des nied plats för endast ett ömformaraggregat och nied mycket knappt

utrymme för erforderlig apparatur. Den erhöll också sådan placering,

att stationen icke på nuvarande plats kan utvidgas. Intrång skulle narn

ligen härigenom göras på mark, som vattenfallsstyrelsen måste disponera för

andra ändamål.

Då maskinreserv saknades i stationen, avtalades att statens järnvägar vid

behov skulle tillhandahålla sådan. Vid inträffande maskinfel har därför stationen

måst helt avställas under den tid, som åtgått för dittransport av ersättningsomformare.

Härav föranledda olägenheter hava i viss mån motverkats av möjligheten

att i Almedal inmata reservenergi från statens järnvägars ledningsnät,

varigenom lättare trafik vid störningstillfällen i allmänhet kunnat upprätthållas.

Likväl har driftberedskapen varit svag och för den tyngre trafiken

otillräcklig.

Sedan Göteborg—Borås järnväg den 1 juli 1940 införlivats med statens

järnvägar, har energileveransen i Sjömarken numera för att minska de driftstekniska

olägenheterna ordnats på det för elektrodrift vanliga sättet, vilket

innebär att omformarstationen drives i banans regi och med kraftleverans på

trefassidan. I samband därmed har utrustningen vid omformarstationen enligt

Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 20 februari 1942 överflyttats från vattenfallsstyrelsens

till järnvägsstyrelsens förvaltning.

Omformarstationens kapacitet är emellertid numera otillräcklig. Energileveranserna

till Boråsbanan hava nära nog utan avbrott varit i tilltagande.

Från det första hela driftsåret — år 1937 — till år 1941 har, enligt vad järnvägsstyrelsen

meddelat, energibehovet ökats med i runt tal 30 procent. Detta

har haft till följd, att överbelastningar i omformarstationen blivit allt mera

vanliga, varigenom frågan örn en förstärkning av maskineffekten aktualiserats.

Då såsom förut nämnts stationen icke kan utvidgas på sin nuvarande plats,

förutsätter en dylik förstärkning en förflyttning av stationen. Yid anordnandet

av den nya stationen avses att utnyttja den övertagna stationsutrustningen.

Den nuvarande stationsbyggnaden, som alltjämt tillhör statens vattenfallsverk,

har förutsatts skola av vattenfallsstyrelsen utnyttjas såsom förrådsbyggnad.

Kostnaderna för den nya byggnaden och den komplettering av utrustningen,

som erfordras för att giva stationen ökad kapacitet, hava beräknats till

1,100,000 kronor. ,

Då — enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat — erfarenheterna från den

sistförflutna vintern givit vid handen, att en utbyggnad av omformarstationen

i Sjömarken måste komma till stånd snarast möjligt, därest driften å banan

skall kunna upprätthållas på ett tillfredsställande sätt, vill jag för min del

tillstyrka, att det för ändamålet erforderliga beloppet nu ställes till järnvägsstyrelsens

förfogande.

Yid statens järnvägar pågå för närvarande i samförstånd med statens industrikommission

systematiska undersökningar i syfte att nedbringa kopparslitaget

å statens järnvägars kontaktledningsnät. För att dessa undersökningar

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 2D6.

skola kunna bedrivas effektivt måste statens järnvägar förfoga över en för

ändamålet med särskilda registrerings- oell mätanordningar utrustad specialvagn.

Då jag finner det angeläget, att under nu rådande brist på koppar

lämpliga åtgärder vidtagas för att minska den icke obetydliga kopparförslitningen

vid statens järnvägar, förordar jag, att den ifrågasatta specialvagnen

anskaffas. Kostnaden är beräknad till 200,000 kronor.

I likhet med riksräkenskapsverket anser jag de för den nya ollif ormarstationen

och för undersökningsvagnen erforderliga medlen, tillhopa 1,300,000

kronor, böra beredas genom anslag å liksstaten. Anslaget bör lämpligen

anvisas såsom tilläggsanslag till det av riksdagen för nästa budgetår

redan beviljade anslaget å 835,000 kronor till anläggningar för elektrisk tågdrift.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare medel till anläggningar för elektrisk tågdrift

för budgetåret 1942/43 å kapitalbudgeten under rubriken

Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar, anvisa ett reservationsanslag

av ............................................. kronor 1,300,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående ytterligare medel till anläggningar för elektrisk tågdrift. a1 i texten
  2. SU 1942:158 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare medel till anläggningar för elektrisk tågdrift. a1 i texten