Angående ytterligare medel till anläggningar för elektrisk tågdrift
1942-05-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:296, Angående ytterligare medel till anläggningar för elektrisk tågdrift
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majlis proposition nr 296.
Nr 296.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare
medel till anläggningar för elektrisk tågdrift;
given Stockholms slott den 8 maj 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 8 maj 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:
I skrivelse den 2 april 1942 har järnvägsstyrelsen hemställt, att flir utvidgning
av den till järnvägen Göteborg—Borås anknutna omformarstationen i
Sjömarken samt för anskaffning av ett för elektrodriften erforderligt specialfordon
finge av uppkomna reservationer å vissa närmare angivna elektrifieringsanslag
användas ett belopp av 1,300,000 kronor.
Innan jag ingår på styrelsens framställning, torde jag få erinra om att
Kungl. Majit genom beslut den 20 februari 1942 — på därom av järnvägsstyrelsen
och vattenfallsstyrelsen i gemensam skrivelse den 13 januari 1942
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 296.
list! 42
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 296.
gjord hemställan — förordnat, bland annat, att omformarutrustningen vid
vattenfallsstyrelsens omformarstation i Sjömarken skulle överflyttas från
vattenfallsstyrelsens till järnvägsstyrelsens förvaltning.
Till stöd för sin framställning anförde styrelserna:
Vid den hittills i Sverige genomförda järnvägselektrifieringen har i huvudsak
det systemet tillämpats, att den för järnvägsdriften erforderliga enfasströmmen
med lågt periodtal uttages från det allmänna kraftförsörjningsnätet
för 50-periodig trefasström. Omformningen får därvid ske med roterande
maskinaggregat, vilka placeras i omformarstationer intill de elektrifierade
banorna. Vid de av statens järnvägar genomförda elektrifieringarna ha ornformarstationerna
utförts och bekostats av järnvägsstyrelsen, så att kraftleveransen
från statens vattenfallsverk eller annan kraftleverantör sker på
omformarstationernas trefassida. Vid de av enskilda järnvägar genomförda
elektrifieringar, för vilka statens vattenfallsverk är kraftleverantör, äro däremot
omformarstationerna uppförda och bekostade av vattenfallsstyrelsen
och drivas i styrelsens regi. Kraften levereras på omformarstationernas enfassida.
De banelektrifieringar, vid vilka detta sistnämnda system tillämpas,
omfatta banan Göteborg—Borås samt Bergslagernas järnvägsaktiebolags
bandel Göteborg—Säffle jämte Dalslands järnvägsaktiebolags bandel Mellerud—Kornsjö.
För elektrifieringen av Göteborg—Borås uppfördes en omformarstation i
Sjömarken invid vattenfallsstyrelsens transformatorstation. Stationen gavs
ett relativt enkelt utförande och försågs med endast ett omformaraggregat,
i det att möjlighet för reservmatning ordnades från statens järnvägars kontaktledningssystem
vid Almedal.
Banan Göteborg—Borås har från och med den 1 juli 1940 övergått i statens
järnvägars ägo. Det är därför önskvärt, att kraftleverans och omformning
ordnas på samma sätt som för övriga elektrifierade statsbanesträckor. Kraftleveransen
bör sålunda ske på trefassidan och debiteras tillsammans med
den övriga kraftleveransen från statens vattenfallsverk till statens järnvägar
för elektrifierade bandelar utom Kiksgränsbanan, och omformarstationen i Sjömarken
bör överflyttas från vattenfallsstyrelsens till järnvägsstyrelsens förvaltning.
Då järnvägsstyrelsen avser att komplettera och uppställa stationsutrustningen
på annan plats, bör emellertid tomten samt en för omformaraggregatet
uppförd byggnad, vilken får användning för vattenfallsstyrelsens
ändamål, bibehållas i vattenfallsstyrelsens ägo.
I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen under hänvisning till
framställningen den 13 januari 1942 anfört, att åtgärder inom den närmaste
tiden måste vidtagas för utvidgning av omformarstationen i Sjömarken, vilken
icke längre vore tillräcklig för att tillgodose trafikens behov av elektrisk
energi. Styrelsen ämnade ordna denna utvidgning på sådant sätt, att en ny
omformarstation uppfördes på lämpligt markområde invid den nuvarande,
vars byggnad avtalsenligt skulle behållas av vattenfallsstyrelsen. Kostnaderna
för den nya stationen beräknades komma att uppgå till 1,100,000 kronor.
I detta sammanhang har järnvägsstyrelsen meddelat, att styrelsen i samförstånd
med statens industrikommission funnit sig föranlåten att utvidga redan
tidigare igångsatta undersökningar i syfte att därigenom nedbringa- den
kopparförbrukning, som uppstode genom slitage av statens järnvägars kontaktledningsnät.
Detta slitage vore för närvarande betydande. Det krävde
Kungl. Maj.ts proposition nr 296. 3
i genomsnitt en koppartillsats av omkring 100 ton örn året. Den motsvarande
årliga kostnaden för utbyte av försliten tråd utgjorde vid nuvarande prisläge
600.000 å 800,000 kronor. Då en större del av ledningsnätet inom den närmaste
tiden uppnådde en kritisk ålder och då trafiken för närvarande vore synnerligen
intensiv, kunde man emellertid befara, att den med slitaget följande
kopparförbrukningen och kostnaden vore i tilltagande.
För att utvidgade undersökningar skulle kunna bedrivas och för att ledningsanläggningen
allt framgent skulle kunna hållas under kontroll, så att
slitaget motverkande åtgärder i tid bleve vidtagna, erfordrades, anför styrelsen
vidare, tillgång till ett särskilt fordon, vilket styrelsen hade för avsikt att
anskaffa. Fordonet — en mindre boggivagn med inbyggda registreringsoch
mätanordningar, arbetskupé och sovplatsutrymme för besättningen — avsåges
även skola fortlöpande utnyttjas för vissa för elektrodriften nödvändiga
effekt-, energi- och spänningsmätningar, reläundersökningar o. s. v. ävensom
för kontrollmätningar på telefonanläggningarna. Fordonet beräknades
komma att kosta omkring 200,000 kronor.
Det av styrelsen sålunda angivna totala kapitalbehovet, uppgående till
1.300.000 kronor, föreslår styrelsen skola täckas av besparingar å vissa beviljade
elektrifieringsanslag. Härom anför styrelsen:
I skrivelse den 30 september 1936 har järnvägsstyrelsen anmält vissa, på
anvisade elektrifieringsanslag emotsebara överskott, vilka, efter avdrag dels
av väntat underskott (125,000 kronor) vid elektrifieringen av linjen Åstorp—
Mölle, dels av ett belopp (3,100,000 kronor), avsatt för inköp av elektrolok m. m.,
påvisades utgöra 300,000 kronor. Detta överskott Ilar sedermera ökats. Sålunda
uppstod icke det omtalade underskottet, och elektrifieringen av linjen
Uppsala—Gävle blev cirka 165,000 kronor billigare än ursprungligen var
väntat. På nu nämnda konton föreligger alltså numera ett överskott av 465,000
kronor.
Härutöver kunna, utan att anslagsöverskridanden därigenom riskeras,
följande elektrifieringsanslag belastas med ytterligare kostnader, nämligen:
Kronor
Västkustbanan med till samma anslagsgrupp hörande linjer............... 635,000
Södertälje—Eskilstuna ............................................................ 200,000
Summa kronor 835,000
Lägges härtill det förutnämnda överskottet, 465,000 kronor, erhålles alltså
det belopp, som i föreliggande fall är erforderligt.
Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 30 april 1942 uttalat, att enligt,
ämbetsverkets mening järnvägsstyrelsens framställning örn rätt att för de i
framställningen angivna ändamålen disponera uppkomna besparingar å vissa
elektrifieringsanslag icke kunde bifallas utan riksdagens hörande. Itiksräkenskapsverket
har emellertid ur budgettekniska synjjunkter funnit mest rationellt,
att särskilda anslag äskas för nu ifrågavarande ändamål och att alltså
redovisning sker i vanlig ordning av besparingar å beviljade elektrifieringsanslag.
Sjömarkens omformarstation uppfördes år 1936 av vattenfallsstyrelsen för
leverans av elektrisk energi till Göteborg—Borås järnväg. Stationen utbygg
-
Departements
chefen.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 296.
des nied plats för endast ett ömformaraggregat och nied mycket knappt
utrymme för erforderlig apparatur. Den erhöll också sådan placering,
att stationen icke på nuvarande plats kan utvidgas. Intrång skulle narn
ligen härigenom göras på mark, som vattenfallsstyrelsen måste disponera för
andra ändamål.
Då maskinreserv saknades i stationen, avtalades att statens järnvägar vid
behov skulle tillhandahålla sådan. Vid inträffande maskinfel har därför stationen
måst helt avställas under den tid, som åtgått för dittransport av ersättningsomformare.
Härav föranledda olägenheter hava i viss mån motverkats av möjligheten
att i Almedal inmata reservenergi från statens järnvägars ledningsnät,
varigenom lättare trafik vid störningstillfällen i allmänhet kunnat upprätthållas.
Likväl har driftberedskapen varit svag och för den tyngre trafiken
otillräcklig.
Sedan Göteborg—Borås järnväg den 1 juli 1940 införlivats med statens
järnvägar, har energileveransen i Sjömarken numera för att minska de driftstekniska
olägenheterna ordnats på det för elektrodrift vanliga sättet, vilket
innebär att omformarstationen drives i banans regi och med kraftleverans på
trefassidan. I samband därmed har utrustningen vid omformarstationen enligt
Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 20 februari 1942 överflyttats från vattenfallsstyrelsens
till järnvägsstyrelsens förvaltning.
Omformarstationens kapacitet är emellertid numera otillräcklig. Energileveranserna
till Boråsbanan hava nära nog utan avbrott varit i tilltagande.
Från det första hela driftsåret — år 1937 — till år 1941 har, enligt vad järnvägsstyrelsen
meddelat, energibehovet ökats med i runt tal 30 procent. Detta
har haft till följd, att överbelastningar i omformarstationen blivit allt mera
vanliga, varigenom frågan örn en förstärkning av maskineffekten aktualiserats.
Då såsom förut nämnts stationen icke kan utvidgas på sin nuvarande plats,
förutsätter en dylik förstärkning en förflyttning av stationen. Yid anordnandet
av den nya stationen avses att utnyttja den övertagna stationsutrustningen.
Den nuvarande stationsbyggnaden, som alltjämt tillhör statens vattenfallsverk,
har förutsatts skola av vattenfallsstyrelsen utnyttjas såsom förrådsbyggnad.
Kostnaderna för den nya byggnaden och den komplettering av utrustningen,
som erfordras för att giva stationen ökad kapacitet, hava beräknats till
1,100,000 kronor. ,
Då — enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat — erfarenheterna från den
sistförflutna vintern givit vid handen, att en utbyggnad av omformarstationen
i Sjömarken måste komma till stånd snarast möjligt, därest driften å banan
skall kunna upprätthållas på ett tillfredsställande sätt, vill jag för min del
tillstyrka, att det för ändamålet erforderliga beloppet nu ställes till järnvägsstyrelsens
förfogande.
Yid statens järnvägar pågå för närvarande i samförstånd med statens industrikommission
systematiska undersökningar i syfte att nedbringa kopparslitaget
å statens järnvägars kontaktledningsnät. För att dessa undersökningar
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 2D6.
skola kunna bedrivas effektivt måste statens järnvägar förfoga över en för
ändamålet med särskilda registrerings- oell mätanordningar utrustad specialvagn.
Då jag finner det angeläget, att under nu rådande brist på koppar
lämpliga åtgärder vidtagas för att minska den icke obetydliga kopparförslitningen
vid statens järnvägar, förordar jag, att den ifrågasatta specialvagnen
anskaffas. Kostnaden är beräknad till 200,000 kronor.
I likhet med riksräkenskapsverket anser jag de för den nya ollif ormarstationen
och för undersökningsvagnen erforderliga medlen, tillhopa 1,300,000
kronor, böra beredas genom anslag å liksstaten. Anslaget bör lämpligen
anvisas såsom tilläggsanslag till det av riksdagen för nästa budgetår
redan beviljade anslaget å 835,000 kronor till anläggningar för elektrisk tågdrift.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Ytterligare medel till anläggningar för elektrisk tågdrift
för budgetåret 1942/43 å kapitalbudgeten under rubriken
Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar, anvisa ett reservationsanslag
av ............................................. kronor 1,300,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. C. F. v. Krusenstierna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående ytterligare medel till anläggningar för elektrisk tågdrift. a1 i texten
- SU 1942:158 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare medel till anläggningar för elektrisk tågdrift. a1 i texten