Angående lönereglering för lärarpersonalen vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna m. m
1942-05-08 · 43 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 38 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:313, Angående lönereglering för lärarpersonalen vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 313
1
Nr 313.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående lönereglering
för lärarpersonalen vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna
m. m.: given Stockholms slott
den 8 maj 1942.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
*4. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
maj 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför
efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln,
punkten 42, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde varda riksdagen förelagd, till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor: Avlöningar för
budgetåret 1942/43 beräkna ett förslagsanslag av 1,241,400 kronor, .lag torde
nu ånyo få anmäla detta ärende.
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 313. 1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
I. Inledning.
Frågan om en nyreglering av avlöningsförhållandena för lärarpersonalen
vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna har länge stått på
dagordningen. Den 6 oktober 1937 avgav den s. k. 1936 års lantbruksundervisningskommitté
betänkande med förslag angående den fasta lantbruksundervisningens
ordnande, innefattande bland annat lönereglering för lärarpersonalen
vid lantbruksundervisningsanstalterna. Detta förslag åsyftade ■—■
liksom vissa tidigare framlagda förslag örn lönereglering vid folkhögskolorna
— att personalen skulle inordnas i det för statens nyreglerade verk gällande
lönesystemet. Förslaget rönte starka gensagor från de hörda myndigheternas
sida. I samband med anmälan av proposition nr 109 till 1939 års
lagtima riksdag angående den fasta lantbruksundervisningens ordnande uttalade
jag, att jag funnit frågan om en lönereglering för lärarpersonalen böra
anstå och upptagas först i anslutning till en lönereglering för den till hushållningssällskapens
konsulentverksamhet knutna personalen och under beaktande
av den lönereglering, som kunde komma att genomföras för lärarpersonalen
vid folkhögskolorna. Endast i fråga om den extra lärarpersonalen
vid den lägre lantbruksundervisningen förordade jag en viss löneförbättring.
Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning. Riksdagens ståndpunktstagande
innebar således ett uppskov med frågan om en omreglering av den ordinarie
personalens löneförhållanden. Den extra lärarpersonalen kom däremot i åtnjutande
av en reell löneförbättring, varigenom lönerna för denna personal
bragtes i nivå med lönerna till motsvarande personal vid folkhögskolorna.
Sedan Kungl. Maj:t i anledning av vissa av 1941 års riksdag i ämnet gjorda
uttalanden den 16 maj 1941 anbefallt skolöverstyrelsen att till Kungl.
Majit inkomma med förslag i fråga örn lönereglering för lärarpersonalen vid
folkhögskolorna, har överstyrelsen med skrivelse den 20 januari 1942 överlämnat
utredning med förslag till löne- och pensionsreglering för ifrågavarande
lärarpersonal. Under erinran om att utredning härom då ännu påginge
anförde jag under punkten 42 i innevarande års nionde huvudtitel, att då
avlöningsförhållandena vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor i
huvudsak vore ordnade på enahanda sätt som vid folkhögskolorna, det syntes
vara lämpligt, att därest en lönereglering genomfördes vid dessa, denna
även konmie att omfatta lärarpersonalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstaltema.
Därefter uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 30 januari
1942 åt lantbruksstyrelsen att — i huvudsaklig överensstämmelse med de
grunder, som angivits i den av skolöverstyrelsen framlagda utredningen —
verkställa utredning rörande löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen
vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor.
Till åtlydnad härav har lantbruksstyrelsen med skrivelse den 20 april 1942
överlämnat utredning med förslag till löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen
vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna. Vid
utredningen har styrelsen samrått med representanter för de olika skolorna,
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
vilka representanter förklarat sig biträda styrelsens förslag. Över förslaget
ha utlåtanden avgivits av statskontoret, allmänna lönenämnden och statens
pensionsanstalt.
Med erinran att chefen för ecklesiastikdepartementet denna dag anmält
det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget till lönereglering för lärarpersonalen
vid folkhögskolorna kommer jag i det följande att beröra lantbruksstyrelsens
förslag i vad angår den ifrågasatta löneregleringen vid de lägre
lantbruksundervisningsanstalterna och därmed sammanhängande anslagsfrågor.
Lantbruksstyrelsens förslag i vad avser pensionsreglering — liksom
skolöverstyrelsens förslag i motsvarande hänseende — anmäles i annat sammanhang.
II. Förslag till lönereglering.
A. De lägre lantbruksundervisningsanstalternas organisation m. m.
Olika kurser vid lantmanna-, lantbruks- och lanthushållsskolor.
Enligt stadgan den 21 juni 1940 (nr 724) för statsunderstödda
lantbruksundervisningsanstalter skola vid dessa anstalter finnas anordnade
vissa huvudkurser.
Huvudkurserna vid lantmannaskola äro dels vinterkurs örn minst 125 arbetsdagar,
dels fortsättningskurs till vinterkurs örn minst 110 arbetsdagar,
dels längre kurs örn minst 230 arbetsdagar, dels ock helårskurs. Där för kurs
angivits visst dagantal, inräknas däri icke sön- och helgdagar eller ferier.
Då särskilda skäl sådant föranleda, äger Kungl. Maj:t medgiva, att huvudkurs
av annan längd än ovan sägs må anordnas vid lantmannaskola.
Huvudkurserna vid lantbruksskola äro antingen ettåriga eller tvååriga.
Huvudkurserna vid lanthushållsskola äro dels halvårskurs örn minst 154
dagar, dels ock årskurs örn minst 308 dagar. I kurstiden inräknas sön- och
helgdagar men icke ferier. Där särskilda skäl sådant föranleda, äger Kungl.
Maj:t medgiva, att huvudkurser av annan längd än ovan sägs må anordnas
vid lanthushållsskola.
Läsår räknas i regel från och med den 1 november till och med den 31
oktober nästföljande år. Under varje läsår skall vid lantbruksundervisningsanstalt
anordnas en eller flera huvudkurser. Därutöver må efter medgivande
av Kungl. Maj:t vid sådan anstalt anordnas kortare undervisnings- och utbildningskurser.
Lärarkrafter och deras anställning. Vid varje skola skall
finnas en föreståndare, benämnd rektor, som leder, deltager i och ansvarar
för undervisningen, samt det antal ämneslärare, extra ordinarie ämneslårare
och speciallärare, som kräves för undervisningens behöriga upprätthållande.
Nuvarande antalet föreståndare, ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare
framgår av följande sammanställning:
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
Helårsanställda.
Föreståndare
Ämneslärare
Extra ordinarie
ämneslärare
Lantbruksskolor................
6
6
6
Lantmannaskolor...............
.... 17
24
8
Lanthushållsskolor..............
.... 26
40
21
Anställda vid vinterkurs.
Lantmannaskolor 125 läsdagar ..
... . 25
28
12
» 150 »
____ 4
4
2
Anställda vid halvårskurs.
Lanthushållsskolor..............
.... 13
16
11
Summa 91
118
60
Föreståndare, ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare anställas tills
vidare med ömsesidig rätt till uppsägning. Uppsägningstiden skall utgöra för
föreståndare och ämneslärare sex månader och för extra ordinarie ämneslärare,
såvitt möjligt, tre månader. Speciallärare anställes på viss tid.
Behörighetsvillkor. För alt kunna antagas till föreståndare, ämneslärare
eller extra ordinarie ämneslärare erfordras, bland annat, att ha i
föreskriven ordning avlagt agronomexamen respektive beträffande lanthus - hållsskola avgångsexamen från lärarinnekurs vid med statsmedel understött
lanthushållningsseminarium. Lantbruksstyrelsen äger dock på grund av särskilda
skäl bevilja undantag från dessa villkor. För att anställas som speciallärare
erfordras att äga grundlig insikt i det ämne, vari undervisning skall
meddelas, samt nödig undervisningsvana.
Undervisningsskyldighet. I fråga om befattningshavarnas undervisningsskyldighet
gäller vid lantmannaskola och lantbruksskola, att sådan
skyldighet skall under tid, då huvudsakligen teoretisk undervisning meddelas,
åligga dem i följande omfattning:
föreståndare vid lantmannaskola................. 14—20 timmar per vecka
ämneslärare » » ................. 20—24 » » »
föreståndare » lantbruksskola ................. 10—12 » >» »
ämneslärare » » 16—20 » » »
Då särskilda skäl därtill föranleda, må lantbruksstyrelsen medgiva minskning
i ovan angivna undervisningsskyldighet.
Vid lanthushållsskoloma, varest den teoretiska undervisningen har relativt
mindre omfattning, har någon viss undervisningsskyldighet ej fixerats.
B. Nuvarande avlöningsförhållanden samt tidigare löneregleringsförslag.
Gällande avlöningsbestämmelser.
Grundlön. Enligt nu gällande bestämmelser, upptagna i kungörelsen
den 21 juni 1940 (nr 847) angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter
m. m., skall vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt anställd
befattningshavare för läsår åtnjuta grundlön med minst följande belopp:
Kungl. Maj:ts proposition nr 313. 5
Skola Befattningshavare ^kronor”''
Lantmannaskola
1) med vinterkurs föreståndare..................... 4,000
ämneslärare..................... 3,000
extra ordinarie ämneslärare...... 1,900
2) med helårskurs eller
med vinterkurs jämte
fortsättningskurs eller
(och) längre kurs föreståndare..................... 5,400
ämneslärare..................... 3,700
extra ordinarie ämneslärare...... 2,500
Lantbruksskola föreståndare..................... 5,400
ämneslärare..................... 3,700
extra ordinarie ämneslärare...... 2,500
Lanthushållsskola
1) med halvårskurs föreståndarinna.................. 2,000
ämneslärarinna.................. 1,500
extra ordinarie ämneslärarinna ... 1,000
2) med årskurs eller två
halvårskurser eller årskurs
och en halvårskurs föreståndarinna.................. 3,400
ämneslärarinna.................. 2,500
extra ordinarie ämneslärarinna ... 1,600
Därjämte äger ordinarie befattningshavare erhålla ålderstillägg enligt följande
grunder, nämligen
föreståndare vid lantmannaskola eller lantbruksskola: 2 ålderstillägg å 500
kronor;
ämneslärare vid lantmannaskola eller lantbruksskola: 3 ålderstillägg å 500
kronor;
föreståndarina vid lanthushållsskola: 2 ålderstillägg å 300 kronor; samt
ämneslärarinna vid lanthushållsskola: 3 ålderstillägg å 300 kronor.
Rätt till ålderstillägg inträder efter respektive 5, 10 och 15 års väl vitsordad
tjänstgöring.
De ovan angivna beloppen, vilka i fråga örn den ordinarie personalen utgått
oförändrade alltsedan år 1919 och beträffande de extra ordinarie lärarna
fastställts enligt beslut av 1939 års lagtima riksdag, utgöra, såsom ovan antytts,
den minimiavlöning, vartill befattningshavarna äro berättigade.
Till ersättning åt speciallärare må, i den mån undervisningen icke skäligen
kan uppdragas åt ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare vid vederbörande
skola, utgå statsbidrag med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer i varje
särskilt fall, dock med högst 8 kronor för varje undervisningstimme.
Naturaförmåner. Utöver de kontanta avlöningsförmånerna skola
vidare befattningshavarna åtnjuta fri bostad jämte erforderligt bränsle. Sådan
bostad skall i regel innehålla:
vid lantmanna- eller lantbruksskola:
a) för föreståndare — förutom expeditionsrum i bostaden eller i skolbyggnaden
—- minst 5 rum och kök jämte källare och andra nödiga utrymmen;
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
b) för ämneslärare med eget hushåll minst 4 rum och kök jämte källare
och andra nödiga utrymmen;
c) för ämneslärare, som ej har eget hushåll minst 2 rum; samt
d) för extra ordinarie ämneslärare minst 1 rima;
vid lanthushållsskola:
a) för föreståndarinna —- förutom expeditionsrum i bostaden eller i skolbyggnaden
— minst 2 rum; samt
b) för ämne slår ar inna och extra ordinarie ämneslårarinna minst 1 runi.
Föreståndarinna eller lärarinna, som är gift med föreståndaren eller med
fast anställd lärare vid sådan lantmannaskola eller folkhögskola, med vilken
lanthushållsskola är förenad, och således redan med hänsyn härtill kommer
i åtnjutande av fri bostad eller ersättning härför, äger icke rätt till naturabostad
eller ersättning därför.
Där bostadsförmån in natura icke tillhandahålles därtill berättigad befattningshavare,
äger han erhålla kontant ersättning därför med så stort belopp,
som efter ortens pris betingas för bostad av sådan beskaffenhet, som för de
olika befattningshavarna är stadgad, jämte för sådan bostad erforderligt
bränsle; dock att denna ersättning icke må för år räknat understiga för föreståndare
800 kronor, för ämneslärare med eget hushåll 700 kronor, för ämneslärare
utan eget hushåll och för föreståndarinna vid lanthushållsskola 500
kronor, för extra ordinarie ämneslärare samt ämneslårarinna vid lanthushållsskola
300 kronor.
Dyrtidstillägg. Å minimiavlöningen utgår enligt kungörelsen den 21
juni 1940 (nr 848) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter dyrtidstillägg
enligt de för statens befattningshavare vid s. k. oreglerade verk gällande
grunderna å ett tilläggsunderlag, motsvarande hälften av den i avlöningsförfattningen
stadgade kontanta minimilönen. Vid flertalet lantbruksundervisningsanstalter
har vederbörande huvudman utfyllt detta dyrtidstillägg
med dyrtidstillägg å återstående del av lönen efter samma eller likartade
grunder, varför vid nämnda anstalter befattningshavarna i stort sett uppbära
dyrtidstillägg i likhet med statens befattningshavare vid oreglerade verk.
Kristillägg. Enligt kungörelserna den 17 januari 1941 (nr 29) och
den 16 januari 1942 (nr 9) utgår vidare kristillägg till befattningshavarna
vid lantbruksundervisningsanstalterna. Kristillägget beräknas i förhållande
till ett tilläggsunderlag, utgörande summan av det i månadsavlöningen ingående
belopp, varå dyrtidstillägg utgår, och det procentuella dyrtidstillägg,
som å avlöningen erhålles, då det för beräkning av sådant tillägg fastställda
talet för den efter ingången av augusti 1914 inträdda levnadskostnadsökningen
utgör 56 (d. v. s. 28 %). Vederbörande huvudmän utfylla i stor utsträckning
även kristillägget.
Provisorisk avlöningsförbättring. Enligt kungörelsen den 21
juni 1940 (nr 849) utgår slutligen provisorisk avlöningsförbättring till nedannämnda
befattningshavare vid statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter
med följande belopp för helt år räknat:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
T
vid lantmannaskola med vinterkurs:
till föreståndare ....................................
» ämneslärare ...................... • • ........_•••••
» extra ordinarie ämneslärare eller vikarierande ämnes
lärare med full tjänstgöring.......................
vid lantmannaskola med heldrskurs eller med vinterkurs jämte fortsättningskurs
eller (och) längre kurs:
till föreståndare ..................................... 600 kronor
» ämneslärare ........................ 500
» extra ordinarie ämneslärare eller vikarierande ämneslärare
med full tjänstgöring........................ 375
vid lantbruksskola:
till föreståndare ..................................... 600
» ämneslärare ................................_•.....500
» extra ordinarie ämneslärare eller vikarierande ämneslärare
med full tjänstgöring........................ 375 »,
420 kronor
385
285 »
vid lanthushållsskola:
till föreståndarinna, ämneslärarinna, extra ordinarie ämneslärarinna samt
vikarierande ämneslärarinna med full tjänstgöring 10 procent å vederbörande
befattningshavares grundlön eller arvode.
I följande tabell (tabell I) lämnas en sammanställning av nu utgående
minimiavlöningar till befattningshavare vid de olika slagen av lantbruksundervisningsanstalter.
Tabell I.
Lön
Ålderstillägg
Provisorisk
avlönings-
Befattningshavare
kronor
Ira
kronor
2:a
kronor
3:e
kronor
förbättring
kronor
Vid lantmannaskola med vintenius:
föreståndare ...........................
4,000
500
500
—
420
ämneslärare............................
3,000
500
500
500
385
extra ordinarie ämneslärare.............
1,900
—
—
—
285
Vid lantmannaskola med helårskurs eller med
vinterkurs jämte fortsättningskurs eller {och)
längre kurs:
600
föreståndare............................
5,400
500
500
—
ämneslärare............................
3,700
500
500
500
500
extra ordinarie ämneslärare.............
2,500
—
—
—
375
Vid lantbruksskola:
föreståndare............................
5,400
500
500
—
600
ämneslärare............................
3,700
500
500
500
500
extra ordinarie ämneslärare.............
2,500
—
—
—
375
Vid lanthushållsskola med halvårskurs:
föreståndarinna ........................
2,000
300
300
—
200
ämneslärarinna ........................
1,500
300
300
300
150
extra ordinarie ämneslärarinna .........
1,000
—
—
—
100
Vid lanthushållsskola med årskurs eller två
halvårskurser eller årskurs och en halvårs- kurs:
föreståndarinna ........................
3,400
300
300
—
340
ämneslärarinna ........................
2,500
300
300
300
250
extra ordinarie ämneslärarinna..........
1,600
—
—
—
160
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
Till jämförelse meddelas här nedan en sammanställning av de till lärarpersonalen
vid de statsunderstödda folkhögskolorna för närvarande utgående
minimiavlöningarna:
Tabell II.
Lön
Ålderstillägg
Provisorisk
avlönings-
Lärare
kronor
Isa
kronor
2:a
kronor
3:e
kronor
förbättring
kronor
Lärare med fast anställning:
Vid folkhögskola med såväl huvudkurs som
fristående kvinnlig kurs:
Föreståndare:
"manlig ................................
5,400
4,200
500
500
600
kvinnlig...............................
400
400
—.
500
Ämneslärare:
a. vid båda kurserna:
manlig.............................
3,700
500
500
500
500
kvinnlig............................
3,200
300
300
300
450
b. vid endast huvudkurs:
manlig .............................
3,000
500
500
500
385
kvinnlig............................
2,700
300
300
300
365
Vid folkhögskola med endast huvudkurs men
med såväl manlig som kvinnlig avdelning:
Föreståndare:
manlig ................................
4,600
500
500
500
kvinnlig...............................
3,800
400
400
—
440
Ämneslärare:
manlig ................................
3,000
500
500
500
385
kvinnlig...............................
2,700
300
300
300
365
Vid folkhögskola med endast huvudkurs och
med en avdelning:
Föreståndare:
manlig ................................
4,000
500
500
420
kvinnlig...............................
3,400
400
400
—
385
Ämneslärare:
manlig ................................
3,000
500
500
500
385
kvinnlig...............................
2,700
300
300
300
365
Extra ordinarie eller vikarierande
ämneslärare med full tjänstgöring:
Vid huvudkurs:
manlig ................................
1,900
285
kvinnlig...............................
1,700
—
—
—
255
Vid fristående kvinnlig kurs:
manlig ................................
600
90
kvinnlig...............................
550
—
82:50
Såsom av förestående sammanställningar framgår ha avlöningarna till befattningshavarna
vid lantbruksundervisningsanstalterna i stor utsträckning
avvägts att motsvara avlöningarna till personalen vid folkhögskolorna. Sålunda
överensstämma de till föreståndare, fast anställd ämneslärare och
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
9
extra ordinarie ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs utgående
avlöningarna med avlöningarna till manlig föreståndare, fast anställd manlig
ämneslärare och extra ordinarie (vikarierande) manlig ämneslärare vid
folkhögskola nied huvudkurs, vari allenast en avdelning ingår. Avlöningarna
till föreståndare, fast anställd ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare
vid lantmannaskola med helårskurs eller med vinterkurs jämte fortsättningskurs
eller (och) längre kurs samt vid lantbruksskola sammanfalla med avlöningar
till manliga föreståndare respektive till sådan fast anställd manlig
ämneslärare och extra ordinarie (vikarierande) manlig ämneslärare vid folkhögskola
med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs, som anställts
vid båda slagen av kurser. Grundlönen till föreståndarinna vid lanthushållsskola
med årskurs eller två halvårskurser eller årskurs och en halvårskurs
sammanfaller slutligen med grundlönen till föreståndarinna vid folkhögskola
med huvudkurs, vari endast en avdelning ingår.
Tidigare löneregleringsförslag.
Den s. k. 1936 års lantbruksundervisningskommitté avgav den 6 oktober
1937 betänkande med förslag angående den fasta lantbruksundervisningens
ordnande. Betänkandet innefattade bland annat förslag till lönereglering för
befattningshavarna vid lantmanna-, lantbruks- och lanthushållsskoloma.
Enligt kommitténs mening kunde kraven på en tillfredsställande rekrytering
av lärarbefattningarna vid lantbruksundervisningsanstaltema i längden
icke tillgodoses, därest icke en lönereglering enligt i huvudsak samma grunder
som gällde för statstjänstemännen genomfördes jämväl för lärarpersonalen
vid lantbruksundervisningsanstalterna. Vid uppgörande av förslag till bestämmelser
för denna lönereglering hade kommittén funnit sig kunna i väsentliga
delar bygga på det motsvarande förslag, som uppgjorts med avseende på
folkskollärarna. Lärarna vid lantbruksundervisningsanstalterna skulle alltså
avlönas enligt ett avlöningsreglemente, som i princip uppbyggts i anslutning
till det för statliga befattningshavare utarbetade lönesystemet. I lönetekniskt
hänseende innebar förslaget bland annat en övergång från nettolön till bruttolönesystem
samt införande av dyrortsgraderade löner.
Vid befattningshavarnas placering i lönehänseende gjorde kommittén åtskillnad
mellan å ena sidan lärare med full årstjänstgöring och å andra sidan
lärare med full tjänstgöring endast viss del av året.
I fråga örn ordinarie lärare med full årstjänstgöring föreslog kommittén,
att föreståndare och fast anställd ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs
jämte längre kurs, fortsättningskurs eller andra årskurs och vid
lantbruksskola hänfördes till respektive 26 och 22 lönegraderna. Föreståndarinna
och fast anställd ämneslärarinna vid lanthushållsskola med två
längre kurser föreslogos inplacerade i respektive 18 och 15 lönegraderna.
Beträffande inplacering i lönehänseende av ordinarie lärare med full
tjänstgöring endast viss del av året förordade kommittén, att föreståndare och
fast anställd lärare vid lantmannaskola med endast vinterkurs placerades i
23 respektive 18 lönegraden samt föreståndarinna och fast anställd ämneslärarinna
vid lanthushållsskola i 11 respektive 7 lönegraden.
Vad beträffade lärarpersonal, som icke innehade ordinarie anställning,
hade löneförhållandena för denna personal varit helt oreglerade. Vanligen
hade extra lärare vid lantmannaskolas vinterkurs erhållit ett arvode av örn
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
kring 1,500 kronor och andre lärare vid lantbruksskola ett arvode av mellan
1,800 och 2,400 kronor. För extra lärarinna vid lanthushållsskola hade
ett månadsarvode av 100 kronor varit vanligt. Enligt kommitténs mening
borde ifrågavarande lärare få sina anställnings- och avlöningsförhållanden
bättre ordnade än vad dittills varit fallet. Kommittén ansåg, att extra lärare
vid lantmannaskola med full tjänstgöring under hela läsåret samt andre
lärare vid lantbruksskola borde under den gemensamma benämningen extra
ordinarie ämneslärare placeras i 17 lönegraden. Därest extra ordinarie ämneslärare
vid lantmannaskola anställdes för undervisning huvudsakligen under
vinterkurs, borde han placeras i 12 lönegraden samt erhålla särskild ersättning
för undervisning under överskjutande tid med 3 kronor per undervisningstimme.
Extra ordinarie ämneslärarinna vid lanthushållsskola borde
enligt kommitténs uppskattning hänföras till 11 lönegraden, därest anställningen
avsåge skola med undervisning hela året, och till 4 lönegraden, därest
skolan under läsåret anordnade endast en halvårskurs.
Avlöning till speciallärare borde enligt kommitténs mening icke fixeras
i avlöningsreglementet utan arvodet till sin storlek bestämmas från fall till
fall.
Det sålunda framlagda förslaget till lönereglering för personalen vid lantbruksundervisningsanstalterna
avstyrktes bestämt i ett flertal av de däröver
avgivna yttrandena. Såsom skäl för avstyrkande av förslaget framhölls, att
det med hänsyn till den då förestående löneregleringen för de statliga befattningshavarna
i allmänhet icke vore lämpligt att genomföra en lönereglering
för ifrågavarande lärarpersonal. Vidare anfördes gentemot förslaget,
att en lönereglering för lärarna vid lantbruksundervisningsanstalterna borde
genomföras samtidigt med en lönereglering för de hos hushållningssällskapen
anställda befattningshavarna och en dylik reglering för lärarpersonalen vid
folkhögskolorna. Uttalanden i denna riktning gjordes av statskontoret och
allmänna civilförvaltningens lönenåmnd.
Även lantbruksstyrelsen ställde sig avvisande mot förslaget. Styrelsen anförde
härom följande:
Avlöningssystemet för lärarpersonalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstaltema
vore utarbetat i nära anslutning till de avlöningsgrunder, som
gällde inom annan statsunderstödd verksamhet å jordbrukets område, i
första hand hushållningssällskapens verksamhet. Lönerna för lärarpersonalen
inom den lägre lantbruksundervisningen och för hushållningssällskapens
befattningshavare vore sålunda inbördes så utmätta, att ett önskvärt utbyte
av arbetskraft kunde ske de olika verksamhetsområdena emellan, varvid den
ledande tanken varit, att den erfarenhet, som vunnits inom det ena verksamhetsområdet
skulle kunna fruktbargöras inom det andra. Befordringsgången
hade härvid tänkts vara, att en person, som vunnit anställning som lärare
vid lantmanna- eller lantbruksskola, därefter skulle befordras till konsulentbefattning
hos hushållningssällskap och sedermera till föreståndare för dylik
skola.
Genom införande av ett nytt avlöningssystem för den lägre lantbruksundervisningen
skulle emellertid denna växelverkan kunna äventyras. Även ur
andra synpunkter måste det anses mindre lämpligt att, på sätt här föreslagits,
införa det statliga avlöningssystemet med bland annat dess dyrortsgruppering
inom en del av den statsunderstödda verksamheten på jordbruksområdet,
innan visshet vunnits, huruvida samma system kunde genomföras
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
11
inom övriga delar av denna verksamhet, speciellt då inom hushållningssällskapen.
Det syntes lantbruksstyrelsen vara desto vanskligare att genomföra
en dylik lönereform för lantbruksundervisningen, som kommittén tydligtvis
utginge ifrån, att lantbruksundervisningen skulle starkare anknytas till hushållningssällskapen.
Ett genomförande av kommitténs förslag till lönereglering
torde på grund av inbördes sammanhang i fråga om arbetskraft m. m.
hushållningssällskapen och skolorna emellan kunna förväntas medföra vissa
ekonomiska konsekvenser för hushållningssällskapen med deras stora stab
av befattningshavare. Jämväl för staten torde ett genomförande av förslaget
medföra direkta ekonomiska konsekvenser, i den mån hushållningssällskapens
befattningshavare vore anställda med bidrag av statsmedel. De ekonomiska
konsekvenserna för sällskapen i fråga örn de med särskilda statsbidrag
icke avlönade befattningshavarna torde vidare medföra krav från sällskapens
sida på ökade allmänna statsbidrag. På grund av vad sålunda anförts
talade därför enligt lantbruksstvrelsens förmenande starka skäl för att
ett utsträckande av det statliga avlöningssystemet till lärarpersonalen vid den
lägre lantbruksundervisningen helst icke borde ske annat än i samband med
dess införande inom hushållningssällskapens och närliggande verksamhetsområden.
Lantbruksstyrelsen förordade i anslutning till det anförda tills vidare bibehållandet
av lönesystemet med fastställda minimigrundlöner.
Det av 1936 års lantbröksundervisningskommitté framlagda förslaget angående
den fasta lantbruksundervisningens ordnande lades till grund för proposition
till 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 109). Vid anmälan härav uttalade
jag, att jag icke funnit mig kunna biträda kommitténs förslag till lönereglering
för manliga och kvinnliga föreståndare och lärare vid lantbruksundervisningsanstalterna;
endast i fråga örn den extra lärarpersonalen förordade
jag en förbättring av avlöningsförmånerna. I dessa hänseenden anförde
jag i huvudsak följande:
»Det av kommittén framlagda förslaget till lönereglering för manliga och
kvinnliga föreståndare och lärare vid lantbruksundervisningsanstalterna kan
jag icke biträda. I likhet med vad i ett flertal yttranden uttalats anser jag
starka invändningar kunna resas mot att detsamma nu genomföres. Det nuvarande
lönesystemet för ifrågavarande personal är anpassat efter det som
tillämpas beträffande de hos hushållningssällskapen anställda på jordbrukets
område verksamma tjänstemännen. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit äro
lönerna för nämnda två kategorier tjänstemän i förhållande till varandra så
utmätta, att ett önskvärt utbyte av arbetskraft skall kunna ske mellan de
olika verksamhetsområdena. Härigenom vinnes möjlighet att tillgodogöra sig
personliga erfarenheter inom de olika tjänstgöringsonVrådena. Den nu förordade
löneregleringen torde komma att äventyra detta betydelsefulla personalutbyte.
Det kan icke heller anses lämpligt att samtidigt som ifrågavarande
skolor knytas fastare till hushållningssällskapens verksamhet i övrigt
företaga en lönereglering endast för skolornas personal, varigenom denna personal
i lönehänseende komme att intaga en särställning i förhållande till hushållningssällskapens
befattningshavare. Det föreligger även en fara för att
den nu föreslagna löneregleringen, därest den genomfördes, komme att på ett
icke önskvärt sätt verka bindande på genomförandet av en lönereglering för
sällskapens tjänstemän. Det torde även kunna ifrågasättas, om en lönereglering
för lanthushållsskolornas lärarinnepersonal lämpligen bör genomföras
förrän frågan örn dessas utbildning lösts. Detta spörsmål torde böra göras till
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
föremål för särskild utredning. I detta sammanhang torde jag även få erinra
därom, att skolöverstyrelsen den 21 september 1938 framlagt en utredning
med förslag till lönereglering för lärarpersonalen vid folkhögskolorna. Detta
förslag lärer emellertid icke komma att föreläggas 1939 års riksdag. Med
hänsyn till det nu anförda anser jag i likhet med statskontoret, lantbruksstyrelsen
och allmänna civilförvaltningens lönenämnd, att frågan örn en lönereglering
för lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna tillsvidare
bör anstå och upptagas först i anslutning till en lönereglering för den
till hushållningssällskapens konsulentverksamhet knutna personalen och under
beaktande av den lönereglering, som kan komma att genomföras för lärarpersonalen
vid folkhögskolorna.
Emellertid torde vissa kategorier av lärarpersonalen vid ifrågavarande skolor
ha en så svag ställning i lönehänseende, att de skäligen böra erhålla någon
förbättring i sina löneförmåner. Såsom framgår av vad förut anförts ha lönerna
för extra lärare och lärarinnor lämnats helt oreglerade. I allmänhet
uppbär för närvarande extra lärare vid lantmannaskolas vinterkurs 1,500
kronor och andre lärare vid lantbruksskola med helårstjänst mellan 1,800 och
2,400 kronor samt extra lärarinna vid lanthushållsskola månadsarvode av 100
kronor. Dessa lärarkategorier synas böra tillförsäkras bättre löneförmåner och
jag anser mig i sådant hänseende böra föreslå, att minimilönerna bestämmas
för extra lärare vid lantmannaskola vid full tjänstgöring samt andre lärare vid
lantbruksskola till 2,500 kronor såsom grundlön jämte dyrtidstillägg, för
närvarande 412 kronor, och provisorisk avlöningsförbättring, 375 kronor, eller
således tillhopa 3,287 kronor, för extra lärare vid lantmannaskola med endast
halvårstjänstgöring till 1,900 kronor såsom grundlön jämte dyrtidstillägg, 313
kronor, och provisorisk avlöningsförbättring, 285 kronor, eller sammanlagt
2.488 kronor samt till extra lärarinna vid lanthushållsskola vid full årstjänstgöring
till 1,600 kronor i grundlön jämte dyrtidstillägg, 264 kronor, och provisorisk
avlöningsförstärkning, 160 kronor, och till sådan lärarinna vid halvårstjänstgöring
till 1,000 kronor som grundlön jämte dyrtidstillägg, 165 kronor,
och provisorisk löneförbättring, 100 kronor. Något föregripande av en blivande
lönereglering för ifrågavarande lärarpersonal kan denna löneförbättring
icke anses medföra, v
Vad jag i nu nämnda hänseenden anförde och föreslog lämnades av riksdagen
utan erinran (jordbruksutsk. uti. nr 51; r. skr. nr 2301.
C. Lantbruksstyrelsens nu föreliggande förslag.
Allmänna synpunkter.
Lantbruksstyrelsen framhåller inledningsvis, hurusom lärarpersonalen vid
de lägre lantbruksundervisningsanstalterna för närvarande avlönas enligt ett
system, som till sina huvuddrag nära ansluter sig till det för lärarpersonalen
vid folkhögskolorna gällande avlöningssystemet. Då således spörsmålet örn
en lönereglering för lärarpersonalen vid den lägre lantbruksundervisningen
ägde nära samband med folkhögskollärarnas lönefråga, hade lantbruksstyrelsen
funnit en omprövning av förstnämnda personals löneförhållanden — såsom
ock förutsatts i utredningsdirektiven till styrelsen — kunna ske allenast
på en väg, nämligen med utgångspunkt från det av skolöverstyrelsen framlagda
förslaget till lönereglering vid folkhögskolorna. Lantbruksstyrelsen hade i
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
13
enlighet härmed vid utarbetandet av sitt löneregleringsförslag i allt väsentligt
följt de riktlinjer, efter vilka skolöverstyrelsens förslag uppgjorts. I princip
innebure detta ställningstagande, att det nuvarande lönesystemet bibehölles
men att inom ramen för detsamma de mest framträdande kraven på förbättringar
i olika hänseenden tillgodosåges.
Lantbruksstyrelsen erinrar vidare, att skolöverstyrelsen vid framläggandet
av sitt förslag utgått från, att därest en lönereglering enligt de av överstyrelsen
uppdragna riktlinjerna komme till stånd, densamma ej uppfattades som en
definitiv lösning av folkhögskollärarnas lönefråga i den meningen, att tanken
på en omläggning av löneförhållandena efter förebild av det statliga lönesystemet
därigenom skulle för obestämd tid undanskjutas. Lantbruksstyrelsen
hade funnit sig böra utgå från enahanda förutsättning beträffande lärarpersonalen
vid lantbruksundervisningsanstalterna. Styrelsen vore således av den
uppfattningen, att även örn för närvarande förutsättningar saknades för ett
inordnande av denna personal under det statliga lönesystemet, frågan härom
borde upptagas till omprövning så snart förhållandena kunde föranleda därtill,
eventuellt i samband med ett definitivt ordnande av löneförhållandena för
hushållningssällskapens befattningshavare. Lantbruksstyrelsen ville i detta
sammanhang framhålla, att den s. k. hushållningssällskapsutredningen, i vars
uppdrag inginge frågan örn befattningshavare hos hushållningssällskapen och
dem tillkommande löneförmåner, torde komma att till prövning upptaga
frågan om en definitiv lönereglering även för personalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna.
Beträffande de grundläggande principerna för den tilltänkta löneregleringen
har lantbruksstyrelsen anfört i huvudsak följande:
Fråga örn dvrortsdifferentiering. I sitt förslag till lönereglering
för folkhögskolorna hade skolöverstyrelsen anfört, att överstyrelsen övervägt,
huruvida icke för lärarnas del borde kunna tillämpas en lönegradering
efter dyrort, motsvarande den inom nvreglerade områden gällande. Med hänsyn
bland annat till att överstyrelsen icke för närvarande funnit sig böra ifrågasätta
en övergång till bruttolönesystem, hade överstyrelsen emellertid icke
framlagt något förslag om införande av dyrortsgraderade löner.
Vid bedömande av frågan örn en gradering efter dyrort av lönerna för lärare
vid lantbruksundervisningsanstaltema hade lantbruksstyrelsen funnit sig
sakna anledning att för närvarande intaga annan ståndpunkt än den, som
skolöverstyrelsen hävdat beträffande lärarna vid folkhögskolorna.
Likalönsprincip. I förslaget till lönereglering för folkhögskolorna
hade skolöverstyrelsen uttalat sig för att i konsekvens med den för befattningshavarna
vid det statliga undervisningsväsendet införda likalönsprincipen
lönerna skulle bestämmas till enhetliga belopp för såväl manliga som kvinnliga
lärare.
Vad de lägre lantbruksundervisningsanstalterna anginge, vore till en början
att märka, att — frånsett .speciallärare — vid en och samma skoltyp icke
funnes anställda såväl manliga som kvinnliga lärare. Vid lantmanna- och
lantbruksskolorna utgjordes lärarpersonalen uteslutande av manliga befattningshavare,
vid lanthushållsskolorna åter — bortsett från speciallärare —- av enbart kvinnliga befattningshavare. Avlöningsbeloppen vöre även tillmätta
efter sinsemellan olika principer för å ena sidan föreståndarinnor och lärarinnor
vid lanthushållsskolorna och å andra sidan lärarpersonalen vid lant
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
manna- och lantbruksskolorna. Att på detta område införa likalönsprincipen
läte sig uppenbarligen icke göra. Undervisning och kurstider vid lanthushållsskolorna
skilde sig i väsentliga hänseenden från undervisningsplanerna
vid de båda andra slagen av skolor. Vidare vore att märka de sinsemellan
olika kompetenskrav, som gällde för å ena sidan föreståndare och
lärare vid lantmanna- och lantbruksskolor och å andra sidan föreståndarinna
och lärarinna vid lanthushållsskola. För att kunna antagas till föreståndare
eller lärare vid lantbruks- eller lantmannaskola krävdes avlagd agronomexamen;
för antagande till föreståndarinna eller lärarinna vid lanthushållsskola
krävdes avgångsexamen från lärarinnekurs vid med statsmedel understött
lanthushållningsseminarium. Utbildningskraven för de kvinnliga befattningshavarna
voro således icke jämförbara med dem som gällde för den manliga
lärarpersonalen.
Av det anförda franninge, att frågan om införande av likalönsprincipen
vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna icke för närvarande
ägde aktualitet. Frågan härom påkallade således icke nu något ställningstagande
från lantbruksstyrelsens sida. Emellertid finge styrelsen erinra, att
styrelsen enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1939 erhållit i uppdrag att
verkställa utredning rörande frågan örn utbildningen av lärarinnor vid lanthushållsskolorna
och därmed sammanhängande spörsmål. Det resultat, vartill
denna utredning kunde föranleda, kunde givetvis komma att inverka på
frågan örn löneställningen för dessa lärarinnor.
Lönens an p*a ssning efter arbetsårets längd. Såsom
en av de allvarligaste bristerna i det nuvarande lönesystemet vid folkhögskolorna
hade plägat pekas på den omständigheten, att kursernas längd eller
med andra ord den årliga arbetstiden icke inverkade på avlöningens storlek.
En lärare anställd vid huvudkurs örn 24 veckor eller därutöver åtnjöt sålunda
icke högre avlöning än en lärare med anställning vid huvudkurs om
21 veckor. Detta förhållande hade föranlett skolöverstyrelsen att föreslå införandet
av differentierade löner på det sätt, att lönen bestämdes med utgångspunkt
från en minimilästid om 21 veckor och att läraren intill en viss
övre gräns — av överstyrelsen fixerad vid 24 veckor — • bereddes ekonomisk
kompensation för överskjutande lästid i direkt proportion till avvikelsen från
minimilästiden.
Den kritik, som sålunda riktats mot det nuvarande lönesystemet vid folkhögskolorna,
drabbade i viss mån även lönesystemet vid den lägre lantbruksundervisningen.
Lantbruksstyrelsen syftade härvid på det förhållandet, att
lönerna till föreståndare och lärare med anställning vid lantmannaskolas vinterkurs
utginge med de i gällande avlöningsförfattning angivna beloppen
oberoende av kursens längd. Normalt sett hade vinterkursen en varaktighet
av 125 dagar. Emellertid förekomme det vid vissa skolor, att vinterkursen på
grund av utvidgad undervisning i skogsskötsel utsträcktes att omfatta ett
större antal arbetsdagar, i regel 150 dagar eller mera. I vissa fall utsträcktes
kurstiden ända intill 168 arbetsdagar. Det syntes lantbruksstyrelsen befogat,
att i dylikt fall lärarpersonalen bereddes kompensation för härav föranledd
ökning i arbetsbördan genom viss förhöjning av grundlönen. Till frågan
om sättet för beräknande av denna förhöjning återkomne lantbruksstyrelsen
i det följande.
Lönebeloppens avvägning ur allmänna synpunkter.
Vid utarbetande av sitt förslag till lönereglering för folkhögskollärarna hade
skolöverstyrelsen ansett det vara ofrånkomligt att genom inräknande i de
fasta lönerna av viss del av utgående dyrtidstillägg anpassa lönebeloppen efter
en mera aktuell levnadskostnadsnivå än den, som gällt vid tiden för fastställande
av de nuvarande lönebeloppen. Då lönebeloppen för lärarpersona
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
15
len vid den lägre lantbruksundervisningen daterade sig från samma tidpunkt
som de för folkhögskollärarna gällande lönerna, hade lantbruksstyrelsen vid
avvägningen av de nya lönebeloppen för lärare vid lantbruksundervisningsanstalterna
följt samma princip, som tillämpats av skolöverstyrelsen. Löneregleringen
hade följaktligen anknutits till den levnadskostnadsnivå, till vilken
de senaste statliga löneregleringarna hänfört sig. I enlighet härmed hade
i de fasta lönerna inräknats så stor del av nu utgående dvrtidstillägg, att det
å de nya lönebeloppen utgående tillägget kunnat anpassas efter reglerna för
det statliga rörliga tillägget. I de fasta lönerna hade vidare inarbetats beloppen
av den nu utgående provisoriska avlöningsförbättringen. De sålunda
framräknade beloppen hade härefter underkastats vissa jämkningar.
Lönebeloppens avvägning med hänsyn till lönesättningen
för lärarpersonalen vid folkhögskolorna.
Såsom tidigare berörts, hade de nuvarande minimilönerna till befattningshavarna
vid lantbruksundervisningsanstalterna i stor utsträckning avvägts alt
motsvara avlöningarija till personalen vid folkhögskolorna. Detta sammanhängde
givetvis med att befattningshavarna inbördes hade en i stort sett likartad
sysselsättning och att arbetsuppgifterna i mångt och mycket vore inbördes
likartade eller jämförbara. I betraktande härav syntes det vara ofrånkomligt
att även för framtiden lönesättningen för lärarpersonalen vid den
lägre lantbruksundervisningen ägde rum under beaktande av det nära sambandet
med folkhögskollärarnas löneförhållanden. Framhållas borde emellertid.
att lärarna vid lantbruksundervisningen vore underkastade en tjänstgöring,
vars omfattning i icke ringa mån överstege den, som gällde för folkhögskollärarna.
Under det att de sistnämndas tjänstgöring i regel vöre begränsad
till högst 37 veckor årligen, hade undervisningen vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna
i vissa fall en betydligt längre varaktighet.
Detta vore lill en början fallet vid lantbruksskolorna, varest undervisningen
påginge under hela året. Men även där undervisningen vid de lägre
lantbruksundervisningsanstalterna bedreves allenast under viss del av året,
ägde kurstiderna i regel längre varaktighet än motsvarande kurser vid folkhögskolorna.
Härtill komme, att lantbrukslärarna till skillnad från folkhögskollärarna
hade sig ålagd en ganska betungande tentamensskvldighet. De
nu angivna förhållandena borde principiellt medföra, att lärarpersonalen vid
den lägre lantbruksundervisningen avlönades efter förmånligare grunder än
folkhögskollärarna. Härför talade även, att en blivande lantbrukslärare hade
att underkasta sig en långvarig och dyrbar utbildning. En blivande agronom
hade att före inträdet vid lantbrukshögskolan fullgöra praktiktjänstgöring under
tre år efter avlagd studentexamen, varpå följde en tre- å fyraårig studietid
vid lantbrukshögskolan, avslutad med agronomexamen. Under de senaste
åren hade tillströmningen av elever till lantbrukshögskolan varit jämförelsevis
ringa, varför någon gallring bland sökandena ej kunnat äga rum. Vidare
hade stora svårigheter med avseende å lärarrekrvteringen till lantbruksundervisningsanstalterna
yppat sig, ett förhållande som otvivelaktigt finge tillskrivas
den nuvarande otillfredsställande lönesättningen för de extra ordinarie
lärarna. Då lantbruksstyrelsen trots de anförda synpunkterna icke ansett
sig böra påyrka principiellt försteg i lönehänseende för lantbrukslärarna
framför folkhögskollärarna, hade detta skett uteslutande i förvissningen därom,
att ett sådant yrkande skulle vara ägnat att försvåra eller fördröja den
väntade lösningen av lärarnas lönefråga. I princip vore styrelsen emellertid
av den uppfattningen, att lantbrukslärarna ägde befogade anspråk på en
lönereglering, som vore ägnad att i skälig omfattning medföra kompensation
såväl tor utbildningskostnaderna före inträdet på lärarbanan som jämväl för
den vid jämförelse med folkhögskollärarna mera betungande tjänstgöringen
för ifrågavarande lärare.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
Statskontoret och allmänna lönenämnden ha icke framställt någon principiell
erinran mot de av lantbruksstyrelsen angivna allmänna riktlinjerna för
ifrågavarande lönereglering.
Departements- Såsom inledningsvis framhållits, har spörsmålet örn en nyreglering av avchefen.
löningsförhållandena för lärarpersonalen vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna
sedan ett flertal år tillbaka stått på dagordningen.
Att en definitiv lönereglering hittills icke kommit till stånd sammanhänger
i främsta rummet därmed, att denna fråga ansetts böra upptagas först i anslutning
till ett ordnande av löneförhållandena för den till hushållningssällskapens
konsulentverksamhet knutna personalen och under beaktande av en
blivande lönereglering för lärarpersonalen vid folkhögskolorna.
Emellertid har frågan om en nyreglering av löneförhållandena för lärarpersonalen
vid den lägre lantbruksundervisningen nu» aktualiserats genom
det förslag till lönereglering för folkhögskolornas lärarpersonal, som nyligen
framlagts av skolöverstyrelsen och som, efter överarbetning inom ecklesiastikdepartementet,
förut denna dag anmälts av chefen för nämnda departement.
Då avlöningsförhållandena vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolorna
äro ordnade på enahanda sätt som vid folkhögskolorna, har
det synts vara lämpligt att, därest en lönereglering genomföres vid dessa,
densamma kommer att omfatta även lärarpersonalen vid den lägre lantbruksundervisningen.
Det av lantbruksstyrelsen framlagda förslaget har uppgjorts i principiell
överensstämmelse med skolöverstyrelsens berörda löneregleringsförslag och
åsyftar liksom detta att inom ramen för nu gällande lönesystem tillgodose
de mest framträdande kraven på förbättringar av personalens avlöningsvillkor.
Då jag funnit förslaget innebära en i nuvarande läge lämplig lösning,
finner jag mig böra förorda, att detsamma lägges till grund för en lönereglering
vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna. Jag förutsätter
emellertid, att frågan örn förevarande personals inordnande under det
statliga lönesystemet upptages till omprövning, när förhållandena därtill
kunna föranleda.
De av lantbruksstyrelsen uppdragna riktlinjerna för den tilltänkta löneregleringen
föranleda icke någon erinran från min sida. Såsom styrelsen anfört,
torde sålunda icke för närvarande böra ifrågasättas att genomföra en
lönedifferentiering efter dyrort. I likhet med styrelsen förordar jag vidare,
att löneregleringen i princip ankmaes till 1935 års levnadskostnadsnivå, vilken
tagits till utgångspunkt vid de senaste statliga löneregleringarna. Innebörden
av förslaget i denna del är, att i de fasta lönebeloppen inräknas så
stor del av det nu utgående dyrtidstillägget, att det å de nya lönebeloppen
utgående tillägget kan anpassas efter reglerna för det statliga rörliga tillägget.
Härigenom kommer lärarpersonalen att garanteras full kompensation för
den levnadskostnadsstegring som ägt rum till och med år 1935. Såsom förut
antytts, beräknas nämligen för närvarande statligt dvrtidstillägg allenast å
ett belopp motsvarande hälften av den kontanta minimilönen. Lantbruks
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
17
styrelsens förslag innebär vidare, att personalen tillförsäkras rörligt tillägg
ävensom kristillägg enligt de för statens befattningshavare gällande grunderna.
För egen del har jag icke funnit anledning till erinran häremot. Detta
ställningstagande innebär emellertid icke, att jag anser kostnaderna för det
rörliga tillägget och kristillägget böra fortsättningsvis helt åvila statsverket;
såsom i det följande närmare beröres utgår jag i stället från att dessa kostnader
på visst sätt fördelas mellan staten och vederbörande huvudmän.
Såsom tidigare framhållits, lia de nuvarande minimilönerna till befattningshavarna
vid lantbruksundervisningsanstalterna i stor utsträckning avvägts
att motsvara avlöningarna till personalen vid folkhögskolorna. Med utgångspunkt
härifrån finner jag mig böra instämma i lantbruksstyrelsens uttalande,
att även för framtiden lönesättningen för förstnämnda befattningshavare bör
äga rum under beaktande av det nära sambandet med folkhögskollärarnas
löneförhållanden.
Lantbruksstyrelsens förslag innebär även en anpassning av lönerna för
vissa lärare efter kurstidens längd. Lönerna till föreståndare och lärare med
anställning vid lantmannaskolas vinterkurs utgå för närvarande med ett och
samma belopp oberoende av kursens längd. Normalt sett har vinterkursen
en varaktighet av 125 dagar. Emellertid kan vinterkursen komma att utsträckas
ända intill 168 arbetsdagar. Att lönen i senare fallet utgår med samma
belopp som vid kortare kurs har ansetts utgöra en allvarlig brist i lönesystemet
och lantbruksstyrelsen bar — delvis i anslutning till ett av skolöverstyrelsen
i förslaget till lönereglering vid folkhögskolorna framfört uppslag härutinnan
-—- sökt i‘åda bot härför genom att förorda införandet av en i viss
proportion till den förlängda kurstiden förhöjd avlöning. Detta förslag, vilket
i princip godtagits av såväl statskontoret som allmänna lönenämnden, finner
jag välbetänkt, varför jag förordar att detsamma genomföres.
Föreståndare och föreståndarinnor samt ämneslärare
och ämneslärarinnor.
Nuvarande och av lantbruksstgrelsen föreslagna löner för föreståndare och
föreståndarinnor samt ämneslärare och ämneslärarinnor vid statsunderstödda
lantbruksundervisningsanstalter framgå av efterföljande tabell lil.
Till stöd för sitt förslag har lantbruksstyrelsen anfört:
I sitt förslag till lönereglering vid folkhögskolorna hade skolöverstyrelsen
framhållit, att även örn behovet av förbättrade löner gjorde sig starkast gällande
för de icke fast anställda lärarna, jämväl föreståndarna och de fast anställda
ämneslärarna borde få komma i åtnjutande av en viss reell löneförbättring.
I nu rådande läge hade överstyrelsen emellertid ansett försiktigheten
bjuda, att löneförbättringen heines inom tämligen snäva gränser.
Mot bakgrunden av vad i del föregående anförts rörande det nära sambandet
mellan lönesättningen för personalen vid folkhögskolorna och vid lantbruksundervisningsanstalterna
bade lantbruksstyrelsen ansett sig böra föreslå,
att löneförbättringen för den fast anställda personalen vid lantbruksundervisningsanstalterna
i princip anknötes till den föreslagna löneförbättringen
för motsvarande personal vid folkhögskolorna. Vid lönebeloppens utmä
Bihang
till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nt 313. 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell III. Jämförelse mellan nuvarande och av lantbruksstyrelsen föreslagna löner till föreståndare och föreståndarinnor
samt ämneslärare och ämncslärarinnor.
Befattningshavare
Nuvarande lön
Föreslagen lön
Anm.
Begynnelselön
Slutlön
Begynnelselön
Slutlön
1
2
3
4
5
6
Lantbruksskola eller lantmannaskola med helärskurs, vinterkurs och fortsättningskurs eller längre kurs.
Föreståndare......
Grundlön .......
5,400
Grundlön ........
5,400
Grundlön ....
7,560
Grundlön .... 7,560
3 ålderstillägg
Ålderstillägg.....
—
Ålderstillägg......
1,000
Ålderstillägg ..
—
Ålderstillägg.. 1,440
å 480 kronor
Provisorisk avlö-
Provisorisk avlö-
Rörligt tillägg
1,134
Rörligt tillägg 1,350
efter 3, 6 och
ningsförbättring
600
ningsförbättring
600
Kristillägg____
907
Kristillägg .... 1,080
9 år
Dyrtidstillägg ...
2,376
Dyrtidstillägg ...
2,816
Kristillägg.......
. 828
Kristillägg.......
982
9,204
10,798
9,601
11,430
Ämneslärare......
Grundlön .......
. 3,700
Grundlön ........
3,700
Grundlön ....
5,520
Grundlön .... 5,520
4 ålderstillägg
Ålderstillägg.....
—
Ålderstillägg.....
1,500
Ålderstillägg ..
—
Ålderstillägg .. 1,920
å 480 kronor
Provisorisk avlö-
Provisorisk avlö-
Rörligt tillägg
828
Rörligt tillägg 1,116
efter 3, 6, 9
ningsförbättring
500
ningsförbättring
500
Kristillägg ....
662
Kristillägg____ 892
och 12 år
Dyrtidstillägg ...
. 1,628
Dyrtidstillägg .. .
2,288
Kristillägg.......
. 568
Kristillägg.......
794
6,396
8,782
7,010
9,448
Lantmannaskola med vinterkurs
örn 125 arbetsdagar.
Föreståndare......
Grundlön .......
4,000
Grundlön ........
4,000
Grundlön ....
5,580
Grundlön .... 5,580
3 ålderstillägg
Ålderstillägg.....
—
Ålderstillägg.....
1,000
Ålderstillägg ..
—
Ålderstillägg.. 1,440
å 480 kronor
Provisorisk avlö-
Provisorisk avlö-
Rörligt tillägg
837
Rörligt tillägg 1,053
efter 3, 6 och
ningsförbättring
420
ningsförbättring
420
Kristillägg ....
669
Kristillägg .... 842
9 år
Dyrtidstillägg ...
1,760
Dyrtidstillägg ...
2,200
Kristillägg.......
. 610
Kristillägg.......
765
6,790
8,385
7,086
8,915
Ämneslärare......
Grundlön .......
. 3,000
Grundlön .......
3,000
Grundlön ....
4,200
Grundlön .... 4,200
4 ålderstillägg
Ålderstillägg.....
—
Ålderstillägg.....
1,500
Ålderstillägg ..
—
Ålderstillägg .. 1,920
å 480 kronor
Provisorisk avlö-
Provisorisk avlö-
Rörligt tillägg
630
Rörligt tillägg 918
efter 3, 6, 9
ningsförbättring
385
ningsförbättring
385
Kristillägg ....
504
Kristillägg .... 734
och 12 år
Dyrtidstillägg ...
1,320
Dyrtidstillägg ...
1,980
Kristillägg.......
. 460
Kristillägg.......
688
5,165
7,553
5,334
7,772
Lantmannaskola med vinterkurs
örn 150 arbetsdagar.
Föreståndare......
Grundlön .......
. 4,000
Grundlön .......
4,000
Grundlön .. ..
6,030
Grundlön .... 6,030
3 ålderstillägg
Ålderstillägg.....
—
Ålderstillägg.....
1,000
Ålderstillägg .
—
Ålderstillägg .. 1,440
å 480 kronor
Provisorisk avlö-
Provisorisk avlö-
Rörligt tillägg
903
Rörligt tillägg 1,119
efter 3, 6 och
ningsförbättring
420
ningsförbättring
420
Kristillägg____
722
Kristillägg .... 895
9 år
Dyrtidstillägg ...
. 1,760
Dyrtidstillägg .. .
2,200
Kristillägg.......
. 610
Kristillägg.......
765
6,790
8,385
7,655
9,484
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Befattningshavare
Nuvarande lön
Föreslagen lön
Anm.
Begynnelselön
Slutlön
Begynnelselön
Slutlön
1
2
3
4
5
6
Ämneslärare......
Grundlön ........
3,000
Grundlön ........
3,000
Grundlön ....
4,500
Grundlön ....
4,500
4 ålderstillägg
Ålderstillägg......
—
Ålderstillägg......
1,500
Ålderstillägg ..
—
Ålderstillägg ..
1,920
å 480 kronor
Provisorisk avid-
Provisorisk avlö-
Rörligt tillägg
675
Rörligt tillägg
963
efter 3, 6, 9
ningsförbättring
385
ningsförbättring
385
Kristillägg ....
540
Kristillägg ....
770
och 12 år
Dvrtidstillägg ____
1,320
Dyrtidstillägg ....
1,980
Kristillägg........
460
Kristillägg........
688
5,165
7,553
5,715
8,153
Lanthushållsskola med årskurs eller tua halvårskurser.
Föreståndarinna ..
Grundlön ........
3,400
Grundlön ........
3,400
Grundlön ....
4,752
Grundlön ....
4,752
3 ålderstillägg
Ålderstillägg......
—
Ålderstillägg......
600
Ålderstillägg .
—
Ålderstillägg ..
900
å 300 kronor
Provisorisk avid-
Provisorisk avlö-
Rörligt tillägg
712
Rörligt tillägg
845
efter 3, 6 och
ningsförbättring
340
ningsförbättring
340
Kristillägg____
570
Kristillägg ....
678
9 år
Dyrtidstillägg ....
1,496
Dyrtidstillägg ____
1,760
Kristillägg........
518
Kristillägg........
610
5,754
6,710
6,034
7,175
j Ämneslärarinna ..
Grundlön ........
2,500
Grundlön ........
2,500
Grundlön ...
3,480
Grundlön ....
3,480
4 ålderstillägg
Ålderstillägg......
—
Ålderstillägg......
900
Ålderstillägg .
—
Ålderstillägg ..
1,200
å 300 kronor
Provisorisk avid-
Provisorisk avlö-
Rörligt tillägg
522
Rörligt tillägg
702
efter 3, 6, 9
ningsförbättring
250
ningsförbättring
250
Kristillägg ...
417
Kristillägg ....
561
och 12 år
Dvrtidstillägg ....
1,100
Dyrtidstillägg ----
1,496
Kristillägg........
384
Kristillägg........
522
4,234
5,668
4,419
5,943
Lanthushållsskola
med
halvärskurs.
Föreståndarinna ..
Grundlön ........
2,000
Grundlön ........
2,000
Grundlön ....
2,760
Grundlön ....
2,760
3 ålderstillägg
Ålderstillägg......
—
Ålderstillägg......
600
Ålderstillägg .
—
Ålderstillägg ..
900
å 300 kronor
Provisorisk avid-
Provisorisk avlö-
Rörligt tillägg
414
Rörligt tillägg
549
efter 3, 6 och
ningsförbättring
200
ningsförbättring
200
Kristillägg----
331
Kristillägg----
439
9 år
Dyrtidstillägg ....
880
Dyrtidstillägg ____
1,144
Kristillägg........
304
Kristillägg........
397
3,384
4,341
3,505
4,648
Ämneslärarinna ..
Grundlön ........
1,500
Grundlön ........
1,500
Grundlön ...
2,100
Grundlön ____
2,100
4 ålderstillägg
Ålderstillägg......
—
Ålderstillägg......
900
Ålderstillägg .
—
Ålderstillägg ..
1,200
å 300 kronor
Provisorisk avid-
Provisorisk avlö-
Rörligt tillägg
315
Rörligt tillägg
491
efter 3, 6, 9
ningsförbättring
150
ningsförbättring
150
Kristillägg ...
252
Kristillägg ....
396
och 12 år
Dyrtidstillägg ....
660
Dyrtidstillägg ....
1,056
Kristillägg........
228
Kristillägg........
368
2,538
3,974
2,667
4,187
Anm. Till pensionsavgifter har i förestående jämförelse hänsyn ej tagits.
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
tande hade dock, på sätt i det följande närmare berördes, viss hänsyn ansetts
böra tagas till de skiljaktigheter med avseende å kurstidernas längd, som vore
rådande vid å ena sidan folkhögskolorna och å andra sidan lantbruksundervisningsanstalterna.
Vad ålderstilläggen beträffade hade antalet sådana tillägg — i anslutning
till antalet löneklasser inom lönegrader i jämförliga lägen i löneplanerna för
de statliga befattningshavarna och i analogi med löneregleringsförslaget vid
folkhögskolorna — ökats från 2 till 3 beträffande föreståndare och föreståndarinnor
samt från 3 till 4 i fråga om ämneslärare och -lärarinnor. För
att motverka uppkomsten av en alltför stor löneökning i slutlönelägena till
följd av utökningen av antalet ålderstillägg hade en mindre jämkning^ nedåt
av de nuvarande beloppen befunnits påkallad, såvitt anginge föreståndare
och ämneslärare.
Till närmare belysning av de föreslagna löneförbättringarna kunde anföras
följande.
I. Lantbruksskolor samt lantmannaskolor med helårskurs, vinterkurs och
fortsättningskurs eller längre kurs.
Föreståndare. Föreståndare vid här avsedda läroanstalter vore för
närvarande i lönehänseende jämställda med manliga föreståndare vid folkhögskolor
med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs. Den föreslagna
löneförbättringen överensstämde med den, som av skolöverstyrelsen föreslagits
för sistnämnda föreståndare.
Ämneslärare. För närvarande uppbure ämneslärare vid här avsedda
läroanstalter enahanda löneförmåner som de fast anställda ämneslärarna vid
folkhögskolor med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs. Med hänsyn
till att kurstiderna såväl vid lantbruksskolorna som vid lantmannaskolor
med helårskurs, vinterkurs och fortsättningskurs eller längre kurs vöre av
längre varaktighet än vid nämnda slag av folkhögskolor funne lantbruksstyrelsen
det vara motiverat, att lärarna vid ifrågavarande lantbruksundervisningsanstalter
erliölle en något större löneförbättring än den för folkhögskollärarna
föreslagna såsom kompensation för mera betungande undervisningsskyldighet
och större bundenhet i tjänsten. Även med hänsyn till att den nuvarande
skillnaden i avlöning för å ena sidan helårsanställd lärare vid lantmannaskola
och å andra sidan lärare vid lantmannaskola med allenast vinterkurs
finge anses alltför ringa, syntes en dylik löneförbättring vara motiverad.
I enlighet härmed förordade lantbruksstyrelsen, att grundlönen bestämdes
till 5,520 kronor för år, vilket belopp med 240 kronor överstege det
för fast anställd ämneslärare vid folkhögskola med huvudkurs och fristående
kvinnlig kurs föreslagna årslönebeloppet.
II. Lantmannaskolor med vinterkurs örn 125 läsdagar.
Föreståndare. Föreståndare vid lantmannaskola med vinterkurs örn
125 läsdagar vore för närvarande tillförsäkrad en grundlön av 4,000 kronor.
Med utgångspunkt från de vid löneregleringen tillämpade principerna för
uppräknande av de fasta lönerna funne sig lantbruksstyrelsen böra föreslå,
att grundlönen bestämdes till 5,580 kronor.
Ämneslärare. Ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs om
125 dagar vore för närvarande likställd med lärare, som anställts vid 21-veckorskurs
vid folkhögskola. Föreslagen löneförbättring överensstämde med
den för sistnämnda lärare förordade.
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
21
lil. Lantmannaskolor med vinterkurs örn minst 150 dagar.
Såsom i det föregående berörts förekomme det vid vissa lantmannaskolor
nied enbart vinterkurs, att denna kurs på grund av utvidgad undervisning i
skogsskötsel utsträcktes över en längre period än som motsvarade minimikurstiden,
125 arbetsdagar. Vanligen utsträcktes kurstiden härvid till att omfatta
150 arbetsdagar; i vissa fall kunde kursen uppgå till icke mindre än
108 arbetsdagar. Enligt lantbruksstyrelsens uppfattning måste det anses vara
otillfredsställande, att lön utginge med ett och samma belopp oavsett huruvida
vinterkursen utgjorde 125 arbetsdagar eller densamma uppginge till angivna
högre dagantal. Det vore fördenskull önskvärt, att vid lönesättningen
kurstidens längd på ett eller annat sätt komme i betraktande.
Vad folkhögskolorna beträffade, hade redan tidigare påpekats, hurusom
kurstidens längd icke inverkade på avlöningens storlek för lärare, som anställts
vid endast huvudkurs. Detta förhållande hade föranlett skolöverstyrelsen
att föreslå, att lönen i fortsättningen bestämdes med utgångspunkt
från nuvarande minimilästid örn 21 veckor och att läraren intill en viss övre
gräns — av kostnadsskäl fixerad vid högst 24 veckor — bereddes ekonomisk
kompensation för överskjutande lästid i direkt proportion till avvikelsen från
minimilästiden.
Från nu angivna utgångspunkter funne sig lantbruksstyrelsen böra förorda,
att lönen till föreståndare och lärare vid lantmannaskolor med enbart
vinterkurs differentierades under visst hänsynstagande till förekommande
variationer i kurstiderna. Av kostnadsskäl syntes det emellertid här, liksom
vid folkhögskolorna, ej vara möjligt att anpassa lönebeloppen efter samtliga
i lästiden förekommande variationer, enär därvid lönebeloppen vid de längsta
kurstiderna skulle bli oproportionerligt höga. Det syntes fördenskull nödvändigt
att maximera lönen vid en viss icke alltför omfattande kurstid. Denna
övre gräns torde lämpligen kunna fixeras vid en kurstid av 150 arbetsdagar.
Den förhöjda avlöningen skulle således utgå med ett och samma belopp,
därest vinterkursen hade en varaktighet av 150 arbetsdagar eller därutöver.
Vad anginge sättet för lönens differentiering vore olika utvägar tänkbara.
En tillämpning av den för folkhögskolorna föreslagna anordningen, enligt
vilken läraren bereddes kompensation för överskjutande lästid i direkt proportion
till avvikelsen från minimilästiden, skulle för lantmannaskolornas
vidkommande innebära, att vid en kurstid örn minst 150 arbetsdagar grundlönen
ökades med V5. En dylik beräkningsgrund skulle emellertid leda
till, att den vid den längre kurstiden utgående lönen bleve väl hög
såväl i och för sig sorn vid jämförelse med lönerna till övriga lärarkategorier.
Av kostnadsskäl hade lantbruksstyrelsen fördenskull funnit
sig böra stanna vid att förorda ett modifierat beräkningssätt, innebärande
att löneförhöjningen, beräknad på grundval av ett minimikurstiden
överskjutande dagantal av 25, sattes i direkt relation till skillnaden mellan
lönerna till å ena sidan befattningshavare vid lantmannaskola med vinterkurs
örn 125 arbetsdagar och å andra sidan befattningshavare vid lantmannaskola
med vinterkurs och fortsättningskurs örn tillhopa (125 + 110 —) 235 arbetsdagar.
Löneförhöjningen skulle med andra ord bestämmas att motsvara
!S/n» av nämnda löneskillnad. Ett dylikt beräkningssätt syntes lantbruksstyrelsen
giva ett skäligt resultat vid lönernas differentiering efter kurstidens
längd. Innebörden av förslaget i denna del vore följande.
Föreståndare. Grundlönen till föreståndare vid lantmannaskola med
vinterkurs örn minst 150 dagar erhölles genom att till den föreslagna grundlönen
till föreståndare vid vinterkurs örn 125 dagar, 5,580 kronor, lädes
■ Vnn av skillnaden mellan sistnämnda belopp och beloppet av den före
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
slagna grundlönen till föreståndare vid lantmannaskola med såväl vintersom
fortsättningskurs, 7,560 kronor. Då 25/no av nämnda skillnad utgjorde
450 kronor, erhölles en grundlön till föreståndare vid lantmannaskola med
vinterkurs om minst 150 dagar av (5,580 + 450 =) 6,030 kronor.
Ämneslärare. Enligt nyss angiven beräkningsgrund skulle grundlönen
till ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs om minst 150
dagar utgöi’a [4,200 + 25/no (5,520 — 4,200) =] 4,500 kronor.
IV. Lanthushållsskolor med årskurs eller två halvårskurser.
Löneförbättringarna hade beräknats och de nya lönebeloppen erhållits
med tillämpning av de vid löneregleringen i övrigt följda principerna för de
fasta lönernas uppräknande.
V. Lanthushållsskolor med halvårskurs.
Löneförbättringarna och de nya lönebeloppen hade framräknats med tilllämpning
av vid löneregleringen i övrigt följda principer för de fasta lönernas
uppräknande.
Statskontoret har, utan att vilja motsätta sig förslaget örn en differentiering
av lönerna till föreståndare och lärare vid lantmannaskolas vinterkurs
efter kurstidens längd, ansett de ifrågasatta lönebeloppen böra reduceras.
Ämbetsverket har även avstyrkt den av lantbruksstyrelsen ifrågasatta omläggningen
av ålderstillägg.
På i sitt utlåtande över skolöverstyrelsens löneregleringsförslag närmare anförda
skäl hade statskontoret ansett, att vid folkhögskolorna fast anställning
som ämneslärare borde medgivas endast lärare med minst 24 veckors tjänstgöring,
medan lärare med endast 21 veckors tjänstgöring borde beredas extra
ordinarie anställning. Vid lantbruksundervisningsanstalterna motsvarades
nämnda lärarkategorier av ämneslärare vid lantmannaskolor med anställning
vid vinterkurser om 125, respektive 150 läsdagar. Då av utredningen framginge,
att vid lantmannaskolorna ungefär hälften av samtliga föreståndare och
fast anställda ämneslärare endast tjänstgjorde vid 125 dagars vinterkurser,
syntes en avveckling av denna kategori anställningshavare knappast kunna
ifrågasättas. Med hänsyn härtill och då statskontoret i likhet med lantbruksstyrelsen
funne en differentiering i lönehänseende av ifrågavarande befattningar
önskvärd, ville ämbetsverket — under hänvisning till vad som förordats
i fråga örn folkhögskolorna — föreslå, att vid skolor med vinterkurs
örn 150 läsdagar grundlönen till föreståndare och fast anställda ämneslärare
fastställdes till 5,580 kronor, respektive 4,200 kronor, samt att vid skolor
med vinterkurs om 125 dagar motsvarande lönebelopp bestämdes till 5,430
kronor, respektive 4,080 kronor. Statskontoret ville icke förneka, att differentieringen
härigenom bleve förhållandevis obetydlig. Emellertid syntes lönebeloppen
till befattningshavarna vid sistnämnda skolor icke kunna sättas
lägre, om löneminskningar efter löneregleringens genomförande skulle undvikas.
Under hänvisning till vad statskontoret anfört i sitt utlåtande rörande folkhögskolorna
finge ämbetsverket föreslå, att ålderstilläggens antal för föreståndarna
och de fast anställda ämneslärarna bibeliölles oförändrat, varjämte
dessa tillägg alltjämt borde tillträdas med femåriga intervaller. I
samband med inarbetandet av en del av dyrtidstillägget i lönerna borde beloppen
dock höjas från 500 kronor, respektive 300 kronor till 600 kronor,
respektive 360 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
23
Med ovan angivna jämkningar kunde statskontoret tillstyrka den föreslagna
lönesättningen för föreståndare och fast anställda ämneslärare.
Allmänna lönenämnden har icke motsatt sig införande av det tredje respektive
fjärde ålderstillägget men ifrågasatt, att kvinnlig befattningshavare
för närvarande icke skulle erhålla rätt att tillträda det sista ålderstillägget.
Till förslaget örn löneförbättringens storlek för lärare vid lantbruksskola
eller lantmannaskola med helårskurs, vinterkurs och fortsättningskurs eller
längre kurs har lönenämnden ställt sig tveksam med hänsyn till storleken av
den löneförbättring, som avsåges komma motsvarande lärare vid folkhögskolorna
till del. Förslaget till lönesättning för föreståndare och ämneslärare
vid lantmannaskola med vinterkurs örn 150 dagar har nämnden funnit sig
kunna lämna ulan erinran.
Lönenämnden ville till en början erinra, att nämnden i utlåtande över
förslaget till lönereglering för lärarpersonalen vid folkhögskolorna icke ansett
sig böra framställa erinran mot att löneställningen för föreståndare och
ordinarie ämneslärare vid sistnämnda skolor underkastades en omreglering,
enär åtskilliga skäl talade för att även nämnda personal i likhet med annan
statlig och kommunalt anställd lärarpersonal komme i åtnjutande av någon
löneförbättring. Under erinran om vad lönenämnden i nämnda utlåtande anfört
angående antalet ålderstillägg ville nämnden tillstyrka, att även motsvarande
personal vid lantbruksundervisningsanstalterna bereddes en förbättrad
löneställning.
Vad beträffade ämneslärare vid lantbruksskola eller lantmannaskola med
helårskurs, vinterkurs och fortsättningskurs eller längre kurs ville lönenämnden
erinra, att den faktiska löneförbättringen, som den ifrågasatta löneregleringen
medförde för dessa befattningshavare, utgjorde — utan hänsyn tagen
till kristillägg — i begynnelselöneläget 520 kronor och i slutlöneläget 568
kronor. Löneförbättringen för motsvarande folkhögskollärare, som av lönenämnden
lämnats utan erinran, uppginge till 252 respektive 300 kronor. Den
högre löneställningen för ämneslärarna vid nämnda lantbruksundervisningsanstalter
— innebärande en ökning av grundlönen med 240 kronor utöver vad
som föreslagits för motsvarande folkhögskollärare — hade av lantbruksstyrelsen
motiverats med, att kurstiderna vid ifrågavarande lantbruksundervisningsanstalter
vore längre och att undervisningsskyldigheten vore av mera betungande
art än för ämneslärarna vid folkhögskolor med såväl huvudkurs som
fristående kurs. Även örn vissa skäl kunde tala för ett försteg i lönehänseende
för ämneslärarna vid nämnda lantbruksundervisningsanstalter, ställde sig
lönenämnden likväl tveksam till det härutinnan föreliggande förslaget med
hänsyn till storleken av den löneförbättring, som avsåges komma motsvarande
lärare vid folkhögskolorna till del.
Lantbruksstyrelsens förslag till lönesättning för föreståndare och ämneslärare
vid lantmannaskola med vinterkurs örn 150 läsdagar funne sig lönenämnden
kunna lämna utan erinran, även örn den löneförbättring, som tillkomme
föreståndare vid sådan skola, kunde synas väl hög, särskilt i slutlöneläget.
Beträffande ämneslärarna, för vilka den föreslagna löneförbättringen
utgjorde 470 kronor i begynnelselöneläget och 518 kronor i slutlöneläget -—
frånsett kristillägg — ville lönenämnden erinra, att löneförbättringen något
understege den löneförbättring, vilken lönenämnden ansett sig kunna godtaga
såsom skälig för fast anställd ämneslärare vid folkhögskola med huvudkurs
örn 24 veckor.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
Antalet ålderstillägg hade föreslagits lika för motsvarande manliga och
kvinnliga befattningshavare vid lantbruksundervisningsanstalterna. I sitt utlåtande
över förslaget till lönereglering vid folkhögskolorna hade lönenämnden
erinrat, att vid genomförandet av löneregleringarna under de senaste åren
för lärarpersonalen vid folkskolorna och de högre kommunala skolformerna
kvinnliga lärare icke erhållit rätt att omedelbart tillträda lön enligt den löneklass,
vartill de enligt reglementets huvudbestämmelser skulle varit berättigade,
utan hade övergångsvis under viss tid bibehållits vid en lägre löneställning.
Med hänsyn härtill hade lönenämnden funnit sig böra föreslå, att kvinnlig
befattningshavare vid folkhögskolorna för närvarande icke skulle erhålla
rätt att tillträda det sista ålderstillägget. Därest vad sålunda föreslagits beträffande
folkhögskolorna vunne beaktande, borde givetvis samma princip
tillämpas beträffande lantbruksundervisningsanstalterna.
DCPchef?nntS'' Lantbruksstyrelsen förslag till lönesättning för föreståndare och föreståndarinnor
samt ämneslärare och ämneslärarinnor vid de statsunderstödda
lantbruksnndervisningsanstalterna innebär, inberäknat rörligt tillägg efter
15 procent men frånräkna! kristillägg, följande löneförbättringar i förhållande
till nu utgående lönebelopp (härvid har antagits, att vederbörande huvudmän,
på sätt i allmänhet är fallet, utfylla det statliga dyrtidstillägget till fullt
belopp):
Skoltyp och befattningshavare
Begynnelselön
kronor
Slutlön
kronor
Lantbruksskola eller lantmannaskola med heldrskurs, vinterkurs
och fortsättningskurs eller längre kurs:
Föreståndare.......................
318
534
1 Ämneslärare.........................
520
568
Lantmannaskola med vinterkurs om 125 arbetsdagar:
Föreståndare..........................
237
453
1 Ämneslärare...............................
125
173
Lantmannaskola med vinterkurs örn 150 arbetsdagar:
Föreståndare...............................
753
969
Ämneslärare.........................
470
518
Lanthushållsskola med årskurs eller två halvårskurser:
Föreståndarinna...................................
228
397
Ämneslärarinna........................................
152
236
Lanthushållsskola med halvårskurs:
Föreståndarinna................................
94
265
Ämneslärarinna...............................
105
185
Vid framläggandet av förevarande löneförbättringsförslag har lantbruksstyrelsen
erinrat, hurusom skolöverstyrelsen i sitt förslag till lönereglering vid
folkhögskolorna framhållit, att även örn behovet av förbättrade löner gjorde
sig starkast gällande beträffande de icke fast anställda lärarna, jämväl den
ordinarie personalen borde få komma i åtnjutande av en mindre löneförbättring.
Mot bakgrunden av detta uttalande och i betraktande av det nära
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
25
sambandet mellan lönesättningen för personalen vid folkhögskolorna och vid
lantbruksundervisningsanstalterna har lantbruksstyrelsen förordat, att löneförbättringen
för den fast anställda personalen vid sistnämnda anstalter i
princip anknytes till den föreslagna löneförbättringen för motsvarande personal
vid folkhögskolorna. Denna utgångspunkt finner jag mig i likhet med de
hörda myndigheterna böra godtaga. Vidkommande löneförbättringens avvägning
är jag av den uppfattningen, att någon befogad erinran icke kan framställas
mot lantbruksstyrelsens förslag i förevarande del. I detta sammanhang
vill jag erinra, att chefen för ecklesiastikdepartementet vid anmälan
denna dag av förslag till lönereglering vid folkhögskolorna ansett sig kunna
godtaga skolöverstyrelsens förslag till löneförbättring för den ordinarie
personalen vid dessa skolor. Av det nu anförda följer, att jag ej kan ansluta
mig till statskontorets förslag om ålderstilläggens bibehållande vid nuvarande
antal i förening med en mindre höjning av desamma.
Allmänna lönenämnden har — under hänvisning till att nämnden i sitt
yttrande över skolöverstyrelsens förslag till lönereglering vid folkhögskolorna
uttalat, att kvinnliga befattningshavare vid dessa skolor icke för närvarande
borde erhålla rätt att tillträda det sista ålderstillägget -—- framhållit, att samma
princip borde tillämpas beträffande lantbruksundervisningsanstalterna.
Denna lönenämndens uppfattning kan jag icke biträda. Vid folkhögskolorna
kan en begränsning av de kvinnliga befattningshavarnas rätt till sista ålderstillägget
vara motiverad med hänsyn till förslaget om införande vid dessa
skolor av enhetliga lönebelopp för såväl manliga som kvinnliga befattningshavare,
vilket för sistnämnda personal kommer att medföra betydligt större
löneförbättringar än för motsvarande manliga personal. Såsom lantbruksstyrelsen
framhåller, ifrågasättes emellertid icke ett införande av likalönsprincipen
vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna. En begränsning av
rätten att tillträda det sista ålderstillägget skulle för föreståndarinnor och
lärarinnor vid lanthushållsskolorna i flertalet fall medföra löneminskning i
förhållande till nu utgående löner. På grund härav finner jag mig ej kunna
tillstyrka den av nämnden ifrågasatta ändringen på förevarande punkt.
Lönenämnden har med hänsyn till storleken av den löneförbättring, som
avsetts komma motsvarande lärare vid folkhögskolorna till del, ställt sig tveksam
till förslaget om löneförbättringens storlek för lärare vid lantbruksskola
och lantmannaskola med helårskurs, vinterkurs och fortsättningskurs eller
längre kurs. För egen del finner jag de skäl, som lantbruksstyrelsen anfört
till stöd för förslaget i denna del — i främsta rummet kurstidernas
längre varaktighet — vara bärande. Jag finner fördenskull ej anledning
föreligga till avvikelse från förslaget på denna punkt. Vad angår förslaget örn
beredande av förhöjd avlöning åt föreståndare och ämneslärare vid lantmannaskola
med vinterkurs örn minst 150 arbetsdagar bar jag redan i det föregående
förklarat mig kunna giva min anslutning till detsamma. Beträffande löneförhöjningens
storlek innebär lantbruksstyrelsens förslag, alt förhöjningen,
beräknad på grundval av eli minimikurstiden överskjutande dagantal av 25,
siittes i direkt relation lill .skillnaden mellan lönerna för å ena sidan befall
-
26
Kungl. Mai:ts proposition nr 313.
ningshavare vid lantmannaskola med vinterkurs om 125 arbetsdagar och å
andra sidan befattningshavare vid sådan skola med vinterkurs och fortsättningskurs
örn tillhopa (125 + 110 =) 235 arbetsdagar. Löneförhöjningen
skulle med andra ord bestämmas att motsvara 25/xio av nämnda löneskillnad.
Lönenämnden har funnit sig kunna lämna detta förslag utan erinran,
även örn den löneförbättring, som tillkomme föreståndare, kunde synas väl
hög, särskilt i slutlöneläget. Statskontoret har, utan att motsätta sig förslaget
om en differentiering av lönerna i och för sig, ansett sig böra påyrka en
viss reduktion av grundlönerna såväl vid vinterkurs om 125 arbetsdagar som
vid sådan kurs av minst 150 arbetsdagars varaktighet, på det sätt att de av
lantbruksstyrelsen föreslagna lönerna vid kurs om 125 arbetsdagar borde
bilda underlag för lönesättningen vid den längre kursen samt lönebeloppen
vid 125-dagarskursen reduceras med 150 kronor för föreståndare och med
120 kronor i fråga örn ämneslärare. För egen del hyser jag den uppfattningen,
att lantbruksstyrelsen förslag på förevarande punkt är ägnat att giva ett
skäligt resultat. Jag kan fördenskull ej ansluta mig till statskontorets ändringsyrkande.
Anmärkas må i detta sammanhang, att chefen för ecklesiastikdepartementet
vid anmälan av frågan örn lönereglering vid folkhögskolorna
funnit sig kunna godtaga ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag om införande
av särskilt lönetillägg för fast anställd ämneslärare med 24 veckors lästid,
innebärande att lönen för kurs av dylik varaktighet bestämmes att med
3/2i överstiga lönen för kurs örn 21 veckor.
Extra ordinarie ämneslärare och ämneslärarinnor.
Nuvarande och av lantbruksstyrelsen föreslagna lönebelopp framgå av å
sid. 30—31 intagna tabell IV.
Till stöd för sitt förslag har lantbruksstyrelsen anfört:
Den extra ordinarie lärarpersonalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna
intoge för närvarande en i lönehänseende missgynnad ställning.
Visserligen hade denna personal år 1939 erhållit en viss löneförbättring, varigenom
avlöningarna i princip uppbringats till samma nivå som den, vilken gällde
för de icke-fast anställda ämneslärarna vid folkhögskolorna. Det syntes
emellertid lantbruksstyrelsen uppenbart, att löneställningen för ifrågavarande
lärare vid jämförelse med övriga extralärarkategorier alltjämt måste
anses vara otillfredsställande. Därest en fullgod rekrytering av den extra
ordinarie lärarpersonalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna
skulle kunna upprätthållas, syntes det ofrånkomligt, att personalen ifråga
bereddes en mera tryggad ekonomisk ställning än vad som för närvarande
vore fallet. Vid avvägningen av den löneförbättring, som skäligen borde
komma personalen till del, syntes den av skolöverstyrelsen föreslagna löneregleringen
för de icke-fast anställda ämneslärarna vid folkhögskolorna
böra vara normerande. Med utgångspunkt härifrån funne sig lantbruksstyrelsen
böra föreslå följande grundlöner för de extra ordinarie lärarna vid
lantbruksundervisningen, nämligen
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
27
extra ordinarie ämneslärare vid lantbruksskola eller lantmannaskola
med helårskurs, vinterkurs och fortsättningskurs
eller längre kurs .......................... 4,200 kronor;
extra ordinarie ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs
örn 125 arbetsdagar ........................ 3,240 kronor;
extra ordinarie ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs
om 150 arbetsdagar ........................ 3,468 kronor;
extra ordinarie ämneslärarinna vid lanthushållsskola med
årskurs eller två halvårskurser ...................... 2,700 kronor;
extra ordinarie ämneslärarinna vid lanthushållsskola med
halvårskurs ........................................ 1,608 kronor.
Med hänsyn till de vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna rådande
ogynnsamma befordringsförhållandena, varigenom lärarna ofta nödgades
under avsevärd tid kvarstå i icke-ordinarie befattning, syntes det därjämte
motiverat, att — på sätt föreslagits beträffande de icke-fast anställda ämneslärarna
vid folkhögskolorna — de extra ordinarie lärarna vid lantbruksundervisningen
erhölle två särskilda ålderstillägg. Beloppet av varje ålderstillägg
funne lantbruksstyrelsen skäligen böra bestämmas till 300 kronor för
lärarna och 180 kronor för lärarinnorna.
Statskontoret har ifrågasatt en viss reducering av de föreslagna lönebeloppen.
Enligt förslaget skulle de extra ordinarie lärarna tillerkännas icke oväsentliga
löneförbättringar. Slutlönen till sådana lärare med 125 läsdagars
tjänstgöring bomme således att öka med i det närmaste 50 procent. Då
emellertid — som statskontoret även framhållit i fråga om folkhögskolorna
— dessa lärarkategorier intagit en förhållandevis missgynnad ställning, ville
ämbetsverket icke motsätta sig förslaget med den jämkningen, att de föreslagna
begynnelselönerna sänktes med följande belopp: för helårsanställd
lärare vid lantbruks- eller lantmannaskola 420 kronor, för lärare vid lantmannaskola
med vinterkurs örn 125 eller 150 läsdagar 300 kronor samt
för lärare vid lanthushållsskola med helårskurs 180 kronor och med halvårskurs
90 kronor.
Även allmänna lönenämnden har funnit de för extra ordinarie ämneslärare
och ämneslärarinnor föreslagna lönebeloppen väl höga.
Lönenämnden funne befogat, att nämnda lärare och lärarinnor bereddes
en gynnsammare löneställning. Lönenämnden ansåge emellertid den av lantbruksstyrelsen
föreslagna löneförbättringen vara väl hög. I huvudsaklig anslutning
till vad lönenämnden förordat i fråga örn extra ordinarie och vikarierande
ämneslärare vid folkhögskolorna funné sig lönenämnden för ernående
av skäliga löneförbättringar böra föreslå en mindre jämkning av de
föreslagna grundlönebeloppen och en nedsättning av ålderstilläggen till hälften
av beloppet för motsvarande ordinarie lärare. Lönenämndens förslag
härutinnan framginge av följande sammanställning:
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
Departementschefen.
Av lönenämnden föreslagen avlöning
Löneförbättring
enligt lantbruks- styrelsens förslag1
Löneförbättring1
i begyn- nelselöne- läget
i slut- löne- läget
Grund-
lön
Ålders-
tillägg
i begyn- nelselöne- läget
i slut- löneläget
Lantbruksskola eller lantmanna- skola med helårskurs, vinter- kurs och fortsättningskurs eller
längre kurs..................
4,000
2 å 240
625
1,177
855
1,545
Lantmannaskola med vinterkurs
örn 125 läsdagar .............
3,100
2 å 240
544
1,096
705
1,395
Lantmannaskola med vinterkurs
om 150 läsdagar.............
3,300
2 å 240
774
1,326
967
1,657
Lanthushållsskola med årskurs
eller två halvårskurser.......
2,600
2 å 150
526
871
641
1,055
Lanthushållsskola med halvårs- kurs .........................
1,600
2 å 150
300
645
309
723
Såsom av det ovanstående framginge, uppginge enligt lönenämndens förslag
löneförbättringen för extra ordinarie ämneslärare vid lantmannaskola
med vinterkurs örn 150 läsdagar till 774 kronor i begynnelselöneläget och
1,326 kronor i slutlöneläget. Motsvarande siffror för närmast jämförliga befattningshavare
vid vissa kurser vid folkhögskolorna, nämligen extra ordinarie
ämneslärare vid huvudkurs örn 24 veckor, uppginge enligt lönenämndens
förslag till 1,044 kronor respektive 1,596 kronor. Lönenämnden hade
emellertid icke ansett sig böra frångå den av lantbruksstyrelsen föreslagna
principen för beräkning av grundlönen till befattningshavare vid lantmannaskola
med vinterkurs örn 150 läsdagar och hade med hänsyn härtill funnit
sig böra godtaga den med detta beräkningssätt framkomna löneförbättringen,
ehuru densamma något understege vad som ansetts böra tillkomma
lärarna vid nämnda folkhögskolekurser.
Såsom lantbruksstyrelsen framhållit, torde det icke minst med hänsyn
till rekryteringen av den extra ordinarie lärarpersonalen vid de statsunderstödda
lantbruksundervisningsanstalterna vara ofrånkomligt, att denna personal
kommer i åtnjutande av en relativt betydande löneförbättring. Såväl
statskontoret som allmänna lönenämnden ha emellertid funnit den av lantbruksstyrelsen
ifrågasatta löneförbättringen vara väl hög. Även jag hyser
den uppfattningen, att en viss beskärning av lantbruksstyrelsens förslag är
motiverad och jämväl möjlig att genomföra utan risk för uppkommande rekryteringssvårigheter
eller olägenheter i övrigt. Vid prövning av olika utvägar
för åstadkommandet av en lämplig löneavvägning för den extra ordinarie
personalen vid lantbruksundervisningsanstalterna har jag funnit allmänna
lönenämndens förslag härutinnan innebära en godtagbar lösning, varför jag
tillstyrker detsamma.
1 Frånsett kristillägg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
29
Arvoden till speciallärare.
För närvarande må till ersättning åt speciallärare, i den mån undervisningen
icke skäligen kan uppdragas åt ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare
vid vederbörande skola, utgå statsbidrag med belopp, som Kungl.
Majit bestämmer i varje särskilt fall, dock med högst 8 kronor för varje
undervisningstimme. Å detta belopp utgår därjämte dyrtidstillägg. Lantbruksstyrelsen
har föreslagit att statsbidraget i fortsättningen beräknas
efter en högsta ersättning av 10 kronor per undervisningstimme i ett för
allt. Strängt taget borde enligt lantbruksstyrelsens mening inräknandet
av dyrtidstillägget motivera ett högre ersättningsbelopp än 10 kronor per
timme men med hänsyn till den föreslagna lönesättningen för timlärare i läsämnen
vid folkhögskolorna har styrelsen ansett sig böra stanna vid en dylik
beräkning.
Vad lantbruksstyrelsen i förevarande avseende anfört och föreslagit föranleder
icke någon erinran från min sida.
Vissa med löneregleringen sammanhängande frågor.
Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att den nya löneregleringen skall träda
i kraft den 1 november 1942.
Styrelsen har föreslagit vissa ändrade bestämmelser beträffande rätt att
åtnjuta fri bostad jämte erforderligt bränsle eller kontant ersättning härför
ävensom angående avlöningsförmåner vid viss tjänstledighet m. m.
I 10 § 1 mom. gällande kungörelse (1940:847) angående statsbidrag till
lantbruksundervisningsanstalter m. m. finnas intagna bestämmelser angående
rätt -.för befattningshavare att åtnjuta fri bostad jämte erforderligt
bränsle. Dessa bestämmelser innebära, såvitt angår extra ordinarie ämneslärare
vid lantmanna- och lantbruksskola samt ämneslärarinna och extra
ordinarie ämneslärarinna vid lanthushållsskola, att bostaden skall innehålla
minst ett rum. Då en differentiering av bostadsförmånen finnes genomförd för
ämneslärarna vid lantbruks- och lantmannaskolorna alltefter det befattningshavaren
har eget hushåll eller icke, har lantbruksstyrelsen ansett en motsvarande
differentiering för extra ordinarie ämneslärare samt för de kvinnliga
lärarna vara motiverad. 1 enlighet härmed har styrelsen förordat sådan ändring
i förhållande till nuvarande bestämmelser, att bostaden för nämnda
lärare och lärarinnor bestämmes till minst 2 rum, där befattningshavaren har
eget hushåll.
I 10 § 2 mom. av förenämnda kungörelse (1940: 847) finnas intagna bestämmelser
angående kontant ersättning till befattningshavare för det fall, att
bostad in natura icke tillhandahålles honom. Dylik ersättning skall utgå med
så stort belopp, som efter ortens pris betingas för bostad av sådan beskaffenhet,
som för olika befattningshavare stadgas, jämte för sådan bostad erforderligt
bränsle, dock att ersättningen i intet fall må för år understiga för
föreståndare 800 kronor, för ämneslärare med eget hushåll 700 kronor, för
ämneslärare utan eget hushåll och för föreståndarinna vid lanthushållsskola
500 kronor, för extra ordinarie ämneslärare samt ämneslärarinna och för
extra ordinarie ämneslärarinna vid lanthushållsskola 800 kronor. Dessa ersättningsbelopp
överensstämma i sak med dem, som enligt gällande föreskrif
-
Departements
chefen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell IV, Jämförelse mellan nuvarande och av lantbruksstyrelsen föreslagna löner till extra ordinarie ämneslärare
och ämneslärarinnor.
co
o
Befattningshavare
Nuvarande lön
Föreslagen lön
Anm.
Begynnelselön
Slutlön
Begynnelselön
Slutlön
1
2
3
4
5
6
Lantbruksskola eller lantmannaskola med helårskurs, vinterkurs och fortsättningskurs eller längre kurs.
E. o. ämneslärare
Grundlön.........
2,500
Grundlön.........
2,500
Grundlön ....
4,200
Grundlön.....
4,200
2 ålderstillägg
Ålderstillägg......
—
Ålderstillägg.......
—
Ålderstillägg..
—
Ålderstillägg...
600
å 300 kronor
Provisorisk avlö-
Provisorisk avlö-
Rörligt tillägg
630
Rörligt tillägg .
720
efter 3 och
ningsförbättring
375
ningsförbättring
375
Kristillägg....
504
Kristillägg.....
576
6 år
Dyrtidstillägg......
1,100
Dyrtidstillägg......
1,100
Kristillägg.........
382
Kristillägg.........
382
4,357
4,357
5,334
6,096
Lantmannaskola med vinlerkurs örn 125 läsdagar.
E. o. ämneslärare
Grundlön.........
1,900
Grundlön.........
1,900
Grundlön ....
3,240
Grundlön.....
3,240
2 ålderstillägg
Ålderstillägg......
—
Ålderstillägg......
—
Ålderstillägg..
—
Ålderstillägg..
600
å 300 kronor
Provisorisk avlö-
Provisorisk avlö-
Rörligt tillägg
486
Rörligt tillägg
576
efter 3 och
ningsförbättring
285
ningsförbättring
285
Kristillägg....
388
Kristillägg.....
460
6 år
Dyrtidstillägg.....
836
Dyrtidstillägg.....
836
Kristillägg........
290
Kristillägg........
290
•
3,311
3,311
4,114
4,876
Lantmannaskola med vinlerkurs örn 150 läsdagar.
E. o. ämneslärare
Grundlön.........
1,900
Grundlön.........
1,900
Grundlön ....
3,468
Grundlön.....
3,468
2 ålderstillägg
Ålderstillägg......
—
Ålderstillägg......
—
Ålderstillägg..
—
Ålderstillägg...
600
å 300 kronor
Provisorisk avlö-
Provisorisk avlö-
Rörligt tilläga
520
Rörligt tillägg .
610
efter 3 och
ningsförbättring
285
ningsförbättring
285
Kristillägg....
. 346
Kristillägg.....
488
6 år
Dyrtidstillägg.....
836
Dyrtidstillägg.....
836
Kristillägg........
290
Kristillägg........
290
3,311
3,311
4.334
5,166
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
opaginerad Kontrollera mot PDF
j Befattningshavare
Nuvarande lön
Föreslagen lön
Anm.
Begynnelselön
Slutlön
Begynnelselön
Slutlön
1
2
3
4
5
6
Lanthushällsskola med årskurs eller Iva halvärskurser.
E. o. ämneslära-
Grundlön.......
. 1,600
Grundlön.........
1600
Grundlön ....
2,700
Grundlön.....
2,700
2 ålderstillägg
rinna
ÅlderstjJIägg.....
—
Ålderstillägg.......
—
Ålderstillägg..
—
Ålderstillägg. ..
360
å 180 kronor
Provisorisk avlö-
Provisorisk avlö-
Rörligt tillägg
405
Rörligt tillägg
459
efter 3 och
ningsförbättring
. 160
ningsförbättring .
160
Kristillägg....
324
Kristillägg.....
367
6 år
Dyrtidstillägg____
. 704
Dyrtidstillägg......
704
Kristillägg.......
. 242
Kristillägg.......
242
2,706
2,706
3,429
3,886
Lanthushällsskola
med
halvårskurs.
E. o. ämneslära-
Grundlön.......
. 1,000
Grundlön.........
1,000
Grundlön ....
1,608
Grundlön.....
1,608
2 ålderstillägg
rinna
Ålderstillägg.....
—
Ålderstillägg.......
—
Ålderstillägg..
—
Ålderstillägg...
360
å 180 kronor
Provisorisk avlö-
Provisorisk avlö-
Rörligt tillägg
241
Rörligt tillägg .
295
efter 3 och
ningsförbättring
. 100
ningsförbättring .
100
Kristillägg....
193
Kristillägg.....
236
6 år
Dyrtidstillägg....
. 440
Dyrtidstillägg......
440
Kristillägg.......
. 150
Kristillägg.........
150
1,690
1,690
2,042
2,499
Anm. Till pensionsavgifter har i förestående jämförelse hänsyn ej tagits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
32
Kungl. Majlis proposition nr 313.
ter tillkomma befattningshavare vid folkhögskola, som ej tillhandahåller
naturabostad. Då sistnämnda ersättningar utgått med oförändrade belopp
alltsedan år 1919, har skolöverstyrelsen i sitt förslag till lönereglering vid
folkhögskolorna efter en jämförelse mellan hyrorna vid 1920 års allmänna
bostadsräkning och hyrorna vid 1939 års allmänna bostadsräkning föreslagit
en uppräkning av beloppen med 50 procent. I nära anslutning till detta förslag
har lantbruksstyrelsen förordat, att ersättningarna för icke tillhandahållen
naturabostad för befattningshavare vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna
bestämmas till följande belopp:
Lantbruks- och lantmannaskolor:
Föreståndare ........................................ 1,200 kronor
Ämneslärare:
med eget hushåll ................................ 1,000 »
utan » » .................................. 600 »
Extra ordinarie ämneslärare:
med eget hushåll ................................ 600 »
utan » » .................................. 400 »
Lanthushållsskolor:
Föreståndarinna .................................... 600 »
Ämneslärarinna:
med eget hushåll ................................ 600 »
utan » » .................................. 400 »
Extra ordinarie ämneslärarinna:
med eget hushåll ................................ 600 »
utan » » (helårsanställd) .................. 400 »
» » » (halvårsanställd) .................. 200 »
I sitt förslag till lönereglering för folkhögskolorna har skolöverstyrelsen
förordat införandet av en bestämmelse om avlöningsförmåner till kvinnlig
lärare vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd av innehåll, att befattningshavaren
under en tid av högst 90 dagar må åtnjuta samtliga henne
eljest tillkommande kontanta avlöningsförmåner med avdrag av ett belopp,
motsvarande för föreståndarinna och ämneslärarinna en tredjedel och för
extra ordinarie ämneslärarinna hälften av den kontanta begynnelselönen,
dock att extra ordinarie ämneslärarinna må under här avsedd ledighet åtnjuta
avlöning högst för tiden intill avslutandet av den kurs, för vilken hon
anställts. Motsvarande stadgande har synts lantbruksstyrelsen böra införas
vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna, dock att enligt lantbruksstyrelsens
mening extra ordinarie ämneslärarinna skäligen bör i förevarande
avseende jämställas med föreståndarinna och ämneslärarinna.
I samband med löneregleringens ikraftträdande bliva vissa anordningar av
övergängsnatur erforderliga. Bland annat gäller detta i fråga örn tillträdande
av ålderstilläggen. Lantbruksstyrelsen har utgått från att denna fråga
liksom även vissa andra spörsmål komma att upptagas till närmare prövning
i samband med utarbetandet av övergångsbestämmelser.
Slutligen har lantbruksstyrelsen förutsatt, att befattningshavarna skola
erhålla rätt att övergångsvis åtnjuta barntillägg.
Kungl. Maj.-ts proposition nr 313.
33
Statskontoret har med hänsyn till de kostnader för huvudmännen, som
en differentiering av bostadsförmånerna för de extra ordinarie ämneslärarna
samt ämneslärarinnoma vid lanthushållsskolorna skulle föranleda, ifrågasatt,
om i nuvarande läge tillräckliga skäl förefinnas att genomföra lantbruksstyrelsens
förslag i denna del. Vidkommande storleken av de kontanta
ersättningar, som böra utgå i fall, då bostad in natura icke tillhandahålles,
samt lämpligheten av att i författning fixera den golvyta, som de
olika bostadstyperna minst böra omfatta, har statskontoret hänvisat till sitt
utlåtande rörande folkhögskolorna.
På sätt lantbruksstyrelsen föreslagit finner jag mig böra förorda, att löne- Departementsregleringen
skall träda i kraft den 1 november 1942. chefen.
Lantbruksstyrelsen förslag om en differentiering av bostadsförmånen för
extra ordinarie ämneslärare alltefter det befattningshavaren har eget hushåll
eller ej, finner jag mig böra tillstyrka. Däremot torde något praktiskt behov
av en differentiering av bostadsförmånen beträffande de kvinnliga lärarna
vid lanthushållsskolorna knappast föreligga.
I samband med löneregleringen bör såsom lantbruksstyrelsen föreslagit en
justering äga rum av de värden, som i avlöningsförfattningen finnas angivna
för den lägsta kontanta ersättning, som huvudmannen har att erlägga,
när naturaförmåner icke tillhandahållas därtill berättigad befattningshavare.
Emellertid torde de av lantbruksstyrelsen ifrågasatta ersättningsbeloppen
böra anpassas efter de värden, som äro avsedda att gälla vid folkhögskolorna.
Chefen för ecklesiastikdepartementet har i detta hänseende förordat
fastställande av följande belopp, nämligen för föreståndare 1,200 kronor, för
fast anställd ämneslärare med eget hushåll 900 kronor, för annan sådan
lärare 500 kronor, för extra ordinarie ämneslärare med eget hushåll 500
kronor och för extra ordinarie lärare, som icke har eget hushåll, 300 kronor.
I anslutning härtill vill jag förorda, att följande ersättningsbelopp fastställas
att i förekommande fall utgå till befattningshavare vid lantbruksundervisningsanstaltema,
nämligen till föreståndare vid lantbruks- eller
lantmannaskola 1,200 kronor, till ämneslärare med eget hushåll vid lantbruks-
eller lantmannaskola 900 kronor, till annan sådan lärare 500 kronor,
till extra ordinarie lärare med eget hushåll vid lantbruks- eller lantmannaskola
500 kronor, till annan sådan lärare 300 kronor, till föreståndarinna
vid lanthushållsskola 500 kronor, till ämneslärarinna vid lanthushållsskola
300 kronor samt till extra ordinarie ämneslärarinna vid lanthushållsskola
300 kronor, därest hon innehar helårsanställning, och eljest 200 kronor.
Lanthruksstyrelsens förslag om införande av rätt för kvinnlig befattningshavare
att uppbära viss del av avlöningsförmånerna vid tjänstledighet
för havandeskap eller barnsbörd finner jag mig böra tillstyrka.
Såsom lantbruksstyrelsen förutsatt, böra befattningshavarna övergångsvis
medgivas åtnjuta barntillägg. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att
utfärda de föreskrifter i övrigt, som erfordras för genomförande av den tilltänkta
löneregleringen.
Bihang till riksdagens protokoll 1912. 1 sami. A''r 313. I>
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
lil. Förslag till statsbidragsreglering.
Gällande bestämmelser.
Till lantmannaskola, lantbruksskola och lanthushållsskola må enligt de
grunder och i den ordning, som stadgas i kungörelsen den 21 juni 1940 (nr
847) angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter m. m., utgå
bidrag av statsmedel dels till avlönande av föreståndare och lärare, dels
ock till täckande av skolans driftkostnader. Statsbidrag till avlöningar utgår
för bestridande av kontant minimigrundlön, ålderstillägg och vikariatsersättning
samt enligt Kungl. Maj:ls bestämmande för varje skola av arvode
åt speciallärare. Statsbidrag må utgå vid lantbruksskola till avlöning av
föreståndaren, en ämneslärare och en extra ordinarie ämneslärare samt vid
övriga skolor till föreståndaren och det antal lärare, som Kungl. Majit för
varje skola bestämmer. Vidare betalas av statsmedel dyrtidstillägg å ett tillläggsunderlag,
motsvarande hälften av den bestämda kontanta minimilönen;
på liknande sätt är även kristillägget konstruerat. Kostnaderna för provisorisk
avlöningsförbättring betalas helt av staten.
Statsbidrag till driftkostnaderna må ej utgå, därest icke ett belopp, motsvarande
en tredjedel av statsbidraget, tillskjutes från orten.
Lantbruksstyrelsens förslag.
Lantbruksstyrelsen erinrar, hurusom skolöverstyrelsen i sitt förslag till
lönereglering vid folkhögskolorna utgått från att någon egentlig rubbning
av gällande lönesystem ej skulle komma till stånd; i enlighet härmed hade
överstyrelsen icke ifrågasatt någon principiell omläggning av grunderna för
fördelningen mellan staten och folkhögskolornas ägare av kostnaderna för
lärarnas avlönande. Samma princip hade lantbruksstyrelsen ansett böra följas
vid den förestående löneregleringen för lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna.
Lantbruksstyrelsen hade således förutsatt, att
statsbidragen även i fortsättningen avpassades så, att de täckte samtliga kontant
utgående lärarlöner. Befattningshavarna tillkommande naturaförmåner
— fri bostad jämte erforderligt bränsle eller kontant ersättning därför —
borde däremot enligt styrelsens mening fortsättningsvis liksom hittills bekostas
av huvudmännen.
I fråga örn dyrtidstillägg av statsmedel till lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna
gällde — liksom vid folkhögskolorna — att dylikt
tillägg, beräknat efter de för befattningshavare vid statens oreglerade verk
gällande grunderna, utginge å ett tilläggsunderlag motsvarande hälften av
den författningsenliga minimilönen. Vid flertalet skolor hade emellertid vederbörande
huvudman — liksom fallet vore vid folkhögskolorna — utfyllt
nämnda dyrtidstillägg med sådant tillägg å återstående del av lönen efter
samma eller liknande grunder. I dessa fall kunde lärarna sägas uppbära
dyrtidstillägg i likhet med befattningshavare vid statens oreglerade verk.
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
35
I sitt förslag till lönereglering vid folkhögskolorna hade skolöverstyrelsen
ansett övervägande skäl tala för att efter en omreglering av lönerna låta
dyrtidstillägg av statsmedel utgå ä hela minimilönen. Till stöd härför hade
framhållits, hurusom principen alt staten påtoge sig kostnaden för samtliga
kontanta löneförmåner kommit till uttryck vid de senaste löneregleringarna
för icke-statlig lärarpersonal, varför en omläggning i sådan riktning synts
skolöverstyrelsen framstå såsom skälig och naturlig. I sitt utlåtande över
skolöverstyrelsens löneregleringsförslag hade statskontoret motsatt sig ett
överförande å statsverket av samtliga kostnader för de rörliga löneförmånerna.
Lantbruksstyrelsen ville för lärarpersonalens vid lantbruksundervisningsanstaltema
vidkommande helt ansluta sig till de synpunkter, skolöverstyrelsen
anlagt på förevarande fråga. I enlighet härmed borde dyrtidstilllägget
å lärarlönerna helt bekostas av statsmedel. Såsom förut antytts, förutsatte
lantbruksstyrelsen, att tillägget i fråga konstruerades såsom rörligt tilllägg,
att utgå efter samma grunder som gällde för statens tjänstemän.
Statskontoret har motsatt sig lantbruksstyrelsen förslag om överflyttning
på statsverket av vissa lönekostnader.
Enligt nu gällande bestämmelser bestredes av statsmedel endast hälften
av kostnaden för det dyrtidstillägg (för närvarande 44 °/o) och kristillägg,
som skulle hava tillkommit lärarna vid lantbruksundervisningsanstaltema,
om de varit statsanställda, medan vid det övervägande flertalet skolor huvudmännen
tillskjutit återstoden. Statens andel av dyrtidstillägget för nästkommande
budgetår hade i 1942 års statsverksproposition preliminärt beräknats
till i runt tal 200,000 kronor.
Lantbruksstyrelsens nu framlagda förslag innebure bland annat, att å
statsverket skulle överföras hela kostnaden för de nu utgående rörliga avlöningsförmånerna
till lärarpersonalen, vilket med nuvarande indexläge
skulle medföra en kostnadsökning av 200,000 kronor. Härvid hade icke hänsyn
tagits till fördubblingen i kostnaderna för kristillägg, enär lantbruksstyrelsen
icke framlagt några beräkningar rörande denna utgiftspost. Av
samma skäl, som statskontoret närmare utvecklat i sitt utlåtande rörande
lönereglering för folkhögskolorna, ansåge ämbetsverket i nuvarande läge en
dylik kostnadsöverflvttning för lantbruksundervisningsanstalternas vidkommande
icke försvarlig, utan borde därför jämväl i fortsättningen skolornas
huvudmän i princip bidraga till så stor del av de kontant utgående lärarlönerna,
som motsvarade deras nuvarande andel i kostnaden för de rörliga
avlöningsförmånerna.
I enlighet härmed borde enligt statskontorets mening rörligt tillägg och
kristillägg efter löneregleringens genomförande medgivas allenast med hälften
av de belopp, som föreslagits. Vidkommande den del av det nu utgående
dyrtidstillägget, som inarbetats i lönerna vid övergången från oreglerat dyrtidstillägg
till rörligt tillägg (29 procent, därav 14.5 procent bestredes av statsmedel
och återstoden i förekommande fall av huvudmännen), borde i princip
— i anslutning till vad statskontoret förordat för folkhögskolorna — siatsbidraget
till avlöningar vid lantbruksundcrvisningsanstalterna så avvägas,
att detta endast kommo att tiicka huvudmännens kostnader för minimilönerna,
minskade med den del av sagda kostnader, som vore att hänföra
till den i lönerna inarbetade delen av dyrtidstillägget, vilken tidigare bestritts
av huvudmännen. Enär ämbetsverket emellertid icke ville föreslå något avsteg
från den i gällande statsbidragsbestämmelser (2 8) uppehållna principen,
36
Kungl. Majus proposition nr 313.
Departements
chefen.
att statsbidrag till avlöningar utginge för bestridande av hela kostnaden för
kontant minimigrundlön, syntes i stället den utvägen böra väljas, att grundbidragen
till skolornas driftkostnader minskades i lämplig omfattning.
Vid ett bifall till vad sålunda förordats kunde de av lantbruksstyrelsen angivna
kostnaderna för rörligt tillägg — 200,582 kronor —- beräknas nedgå
till i runt tal 100,000 kronor, medan grundbidragen till driftkostnaderna
syntes kunna sänkas med sammanlagt minst 100,000 kronor.
Allmänna lönenåmnden har uttalat, att därest lönerna bestämdes i enlighet
med vad nämnden tillstyrkt, något lönetillägg av vederbörande huvudmän
icke borde få utgå.
Statsbidragen till avlönande av lärarpersonalen vid de statsunderstödda
lantbruksundervisningsanstalterna äro för närvarande avpassade så, att de
täcka samtliga kostnader för de kontanta minimigrundlönerna. Lantbruksstyrelsen
har utgått från, att denna princip alltjämt bör följas. Därjämte har
styrelsen förordat, att kostnaderna för dyrtidstillägg å lönerna — vilka kostnader
för närvarande lika fördelas mellan staten och vederbörande huvudmän
— i sin helhet överflyttas å statsverket. Statskontoret har ansett en dylik
överföring av kostnader från huvudmännen till statsverket icke vara försvarlig
i nuvarande läge samt uttalat sig för att jämväl i fortsättningen skolornas
huvudmän i princip böra bidraga till så stor del av de kontant utgående
lärarlönerna, som motsvarar deras nuvarande andel i kostnaderna för de
rörliga löneförmånerna. I enlighet härmed borde enligt ämbetsverkets mening
statsbidraget till avlöningar i princip så avvägas, att detsamma endast
komme att täcka huvudmännens kostnader för minimilönerna, minskade
med den del av sagda kostnader, som vore att hänföra till den i lönerna inarbetade
delen av dyrtidstillägget, vilken tidigare bestritts av huvudmännen.
Enär emellertid ämbetsverket ej velat föreslå något avsteg från den i gällande
statsbidragsbestämmelser uppehållna principen, att statsbidrag till avlöningar
utgår för bestridande av hela kostnaden för den kontanta minimilönen,
har i stället den utvägen ansetts böra väljas, att grundbidragen till
skolornas driftkostnader minskas i lämplig omfattning.
För egen del finner jag mig i likhet med statskontoret ej kunna tillstyrka
lantbruksstyrelsens förslag, att i samband med den nu förestående löneregleringen
kostnaderna för de rörliga avlöningsförmånerna i sin helhet skulle
överföras å statsverket. En dylik utgiftsförskjutning till nackdel för statsverket
synes mig icke av förhållandena påkallad eller i nuvarande läge tillrådlig.
Då ett genomförande av den ifrågasatta löneregleringen under alla
förhållanden kommer att medföra en ökad utgiftsbelastning för statsverket,
svarande mot kostnaderna för den reella förbättringen av grundlönerna, synes
det motiverat, att huvudmännen jämväl i fortsättningen få bidraga till i
princip så stor del av de kontant utgående förmånerna, som motsvarar deras
nuvarande andel i kostnaderna för de rörliga avlöningsförmånerna. Enahanda
grundsats har kommit till uttryck i det förslag till löne- och statsbidragsreglering
vid folkhögskolorna, som denna dag anmälts av chefen för
ecklesiastikdepartementet. Med utgångspunkt från huvudmännens nuvaran
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
37
de kostnader för dyrtidstillägg och kristillägg — uppskattningsvis utgörande
(200,000 + 75,000 =) 275,000 kronor — synes en i princip rättvis fördelning
mellan staten och huvudmännen av kostnaderna för de nya rörliga löneförmånerna
— varav för rörligt tillägg kan beräknas ett belopp av i runt tal
200,000 kronor och för kristillägg 180,000 kronor — kunna ernås på det sätt,
att statens andel i dessa kostnader bestämmes till en tredjedel, under det
att två tredjedelar av kostnaderna — vid nuvarande indexläge uppgående
till i runt tal 255,000 kronor — förutsättas gäldade av huvudmännen.
Jag finner det ej påkallat, att såsom allmänna lönenämnden ifrågasatt genomförandet
av löneregleringen skulle kombineras med ett förbud för huvudmännen
att utgiva lönetillägg utöver stadgad minimilön.
IV. Kostnadsberäkningar för budgetåret 1942/43.
Anslaget till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt lantbruks-,
lantmanna- och lanthushållsskolor: Avlöningar är för innevarande budgetår
uppfört med 1,195,600 kronor. I avbidan på särskild proposition i ämnet
har, såsom inledningsvis anförts, anslaget i årets statsverksproposition upptagits
med ett beräknat belopp av 1,241,400 kronor. Skillnaden är i huvudsak
beroende på utökningen av vissa kurser m. m.
Kostnaderna för den av lantbruksstyrelsen föreslagna löneregleringen framgår
av nedanstående inom styrelsen uppgjorda sammanställning:
Grund-
löner
kronor
Ålders-
tillägg
kronor
Special-
lärare
kronor
Dyr-
tids-
tillägg
kronor
Prov-
avlö-
nings-
lörbättr.
kronor
Rörligt
tillägg
kronor
Vikari-
atser-
sätt-
ning
kronor
Arvoden
till se- mester- vikarier
kronor
Summa
kronor
Lantbruksskolor.
103,680
11,520
2,720
_
17,280
1,000
_
136,200
Lantmannaskolor
540,068
106,860
25,211
—
—
113,433
3,000
—
888,572
Lanthushållssko- lor ............
405,432
60,500
12,105
_
_
69,869
3,000
6,000
556,906
Summa kronor
1,149,180
178,880
40,036
—
—
200,582
7,000
6,000
1,581,678
I 1942 års stats- verksproposition
beräknat avlö- ningsanslag____
764,000
143,150
28,255
205,789
87,265
7,000
6,000
1,241,459
I förestående sammanställning har hänsyn ej tagits till kostnaderna för
kristillägg. Statens andel i kostnaderna för kristillägget torde för närvarande
kunna uppskattas till 75,000 kronor. Därest i lantbruksstyrelsens förslag
medtagits kostnaderna för kristillägg, skulle dessa kostnader lia slutat å belopp
av omkring 160,000 eller, vid nuvarande indexläge, 180,000 kronor.
I jämförelse med nuvarande kostnader innebär lantbruksstyrelsens förslag
en merutgift av i runt tal 340,000 kronor per år eller, därest kostnaderna
för kristillägg medräknas, av (340,000 + [180,000 — 75,000 —] 105,000 =)
445,000 kronor. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat torde emel
-
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
lertid kostnadsökningen för löneregleringens genomförande komma att stanna
vid omkring (455,000—2/3 X 200,000— 2U X 180,000=) 190,000 kronor
per år. Anslaget till avlöningar, vari ej ingå kostnader för kristillägg, torde
komma att belastas med i runt tal 1,450,000 kronor för helt budgetår. Då löneregleringen
enligt vad jag tillstyrkt skulle träda i kraft först den 1 november
1942, synes förevarande anslag för nästa budgetår böra uppföras med i
runt tal 1,350,000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 154,400 kronor.
Från anslaget böra jämväl gäldas kostnaderna för övergångsvis utgående
barntillägg. Liksom hittills torde kostnaderna för kristillägg åt ifrågavarande
personal böra bestridas från nionde huvudtitelns allmänna anslag till kristillägg.
V. Vissa med löneregleringen sammanhängande anslagsfrågor.
I förevarande sammanhang torde jag få anmäla frågan om medelsanvisning
till dels lanthushållningsseminariet å Rimforsa, dels ock lantbruksskolan
vid Ultuna.
1. Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa.
För ifrågavarande läroanstalt gäller av Kungl. Maj:t den 31 december 1921
fastställt reglemente med däri sedermera vidtagna ändringar och tillägg. Såsom
villkor för erhållande av statsunderstöd har föreskrivits, bland annat,
att vid seminariet skola vara fast anställda en föreståndrinna och minst
sex lärarinnor nied viss minimilön. Minimilönerna uppgå för närvarande till
sammanlagt 20,000 kronor, därav föreståndarinnan äger uppbära 4,000 kronor,
vardera av två lärarinnor 3,000 kronor och en var av fyra lärarinnor
2,500 kronor. Härjämte äger föreståndarinna uppbära två och lärarinna tre
ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års
tjänstgöring.
Seminariets lärarinnepersonal äger uppbära provisorisk avlöningsförbättring
med 10 procent å vederbörande befattningshavares grundlön, därvid i
tillämpliga delar bestämmelserna angående provisorisk avlöningsförbättring
åt vissa befattningshavare vid statsunderstödda lanthushållsskolor skola
gälla.
Föreståndarinnan och sex lärarinnor äga uppbära dyrtidstillägg av statsmedel
å ett belopp, motsvarande hälften av kontant grundlön jämte ålderstillägg.
Beträffande ifrågavarande dyrtidstillägg skola i tillämpliga delar gälla
de grunder, som äro eller kunna bliva fastställda för lärarinnepersonalen vid
de statsunderstödda lanthushållsskolorna.
Jämväl kristillägg utgår till seminariets lärarinnepersonal.
För innevarande budgetår är till Understöd åt lanthushållningsseminariet
å Rimforsa anvisat ett förslagsanslag av 31,900 kronor, därav till grundlöner
20,000 kronor, till åldersillägg 4,500 kronor, till provisorisk avlöningsförbättring
2,000 kronor samt till dyrtidstillägg 5,400 kronor.
Kungl. Majlis proposition nr 313.
39
Under punkten 38 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition (sid.
62—63) har för ifrågavarande ändamål äskats ett förslagsanslag av 31,900
kronor.
I avvaktan på den inom lantbruksstyrelsen pågående utredningen om Departementsden
högre undervisningen på lanthushållsområdet synes en provisorisk löne- cJlefenreglering
i likhet med vad i det föregående föreslagits för de statsunderstödda
lantbruksundervisningsanstalternas lärarpersonal böra komma till
stånd för lärarinnepersonalen vid lanthushållningsseminariet å Rimforsa.
Vid avvägningen av lönebeloppen för berörda lärarinnepersonal synas de
principer, som föreslagits för de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna
böra tillämpas. I enlighet härmed bör föreståndarinnans grundlön
beräknas till 5,580 kronor, grundlönen för en var av två lärarinnor till
4,200 kronor och för en var av fyra lärarinnor till 3,480 kronor. Grundanslaget
torde sålunda för nästa budgetår böra beräknas till 27,900 kronor mot
20,000 kronor för innevarande budgetår.
Antalet ålderstillägg synes böra ökas från 2 till 3 för föreståndarinnan
och från 3 till 4 i fråga örn de fast anställda lärarinnorna. Ålderstilläggens
storlek synes i likhet med vad som föreslagits för lanthushållsskolorna böra
bibehållas vid ett belopp av 300 kronor. Till ålderstillägg torde för budgetåret
1942/43 böra beräknas ett belopp av 5,700 kronor mot 4,500 kronor för
innevarande budgetår.
För löpande budgetår har beräknats ett belopp av omkring 5,400 kronor
till dyrtids tillägg enligt nu gällande grunder. I de i det föregående föreslagna
grundlönerna har inräknats så stor del av nu utgående dyrtidstillägg,
att det å de nya lönebeloppen utgående tillägget bör kunna anpassas efter reglerna
för det statliga rörliga tillägget. I de fasta lönerna har vidare inarbetats
den nu utgående provisoriska avlöningsförbättringen. Det rörliga tillägget
föreslås skola utgå enligt de för lärarpersonalen vid de statsunderstödda
lantbruksundervisningsanstalterna föreslagna grunderna och kan för budgetåret
1942/43 beräknas uppgå till ett belopp av 1,680 kronor.
Sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda komma att
uppgå till (27,900 + 5,700 + 1,680=) i runt tal 35,300 kronor, vartill kommer
kristillägg enligt de grunder, som föreslagits för de statsunderstödda
lantbruksundervisningsanstalterna. Liksom hittills torde kristillägget böra utgå
från nionde huvudtitelns allmänna anslag till dylikt tillägg.
I anledning av vad i det föregående anförts torde en höjning av det under
punkten 38 i nionde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till Understöd åt
lanthushållningsseminariet å Rimforsa böra ske med 3,400 kronor eller från
31,900 kronor till 35,300 kronor.
2. Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna.
Under förevarande rubrik är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag
av 17,800 kronor.
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
Departements
chefen.
Enligt gällande stat för lantbruksskolan vid Ultuna åtnjuter föreståndaren
en grundlön av 5,400 kronor, förste läraren 3,700 kronor och andre läraren
1,900 kronor. Föreståndare och förste lärare åtnjuta sålunda samma grundlön
som motsvarande befattningshavare vid statsunderstödd lantbruksskola
och andre läraren samma lön som extra ordinarie ämneslärare vid statsunderstödd
lantmannaskola med vinterkurs.
Lantbruksskolans lärarpersonal åtnjuter vidare provisorisk avlöningsförbättring,
dyrtidstillägg och kristillägg enligt de för statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter
gällande grunderna samt äro även i pensionshänseende
likställda med motsvarande befattningshavare vid nämnda undervisningsanstalter.
Under punkten 39 i nionde huvudtiteln av innevarande års statsverksproposition
(sid. 63—65) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att dels godkänna
stat för lantbruksskolan vid Ultuna, dels ock till Lägre lantbruksundervisning
m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 19,000 kronor.
Med hänsyn till att personalen vid lantbruksskolan vid Ultuna hittills i avlöningshän
seende likställts med personalen vid de statsunderstödda lantbruksskolorna,
synes det motiverat, att förstnämnda personal även i fortsättningen
i lönehänseende jämställes med motsvarande lärarpersonal vid
de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna. Föreståndarens arvode
bör sålunda beräknas till 7,560 kronor, förste lärarens till 5,520 kronor
och andre lärarens till 3,100 kronor, varjämte ålderstillägg samt övergångsvis
utgående barntillägg böra tillkomma befattningshavarna enligt för statsunderstödda
lantbruksundervisningsanstalter föreslagna normer. Rörligt tilllägg
och kristillägg torde böra beräknas enligt samma grunder som gälla för
statliga befattningshavare.
Med beaktande såväl av det nu anförda som av vad i årets statsverksproposition,
nionde huvudtiteln, punkt 39, förordats, torde staten för ifrågavarande
lantbruksskola böra, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1942/43, erhålla följande utseende:
Stat.
Avlöningar.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit:
a) Grundbelopp .................... kronor 16,680
b) Arvodesförhöjningar, förslagsvis .... » 500
c) Vikariatsersättningar, förslagsvis.... » 320 kronor 17,500
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal............ » 2,350
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 2,600
4. Barntillägg, förslagsvis .............................. » 100
Summa kronor 22,550
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
Omkostnader.
1. Reseersättningar, förslagsvis . ......................... kronor 400
2. Expenser, förslagsvis ................................ » 6,300
3. övriga utgifter, förslagsvis ................. * 27,600
Summa kronor 34,300
Särskilda uppbördsmedel.
Elevavgifter, 10 elever å 300 kronor...................... kronor 3,000
Ersättning från Ultuna egendom för dagsverken .......... » 28,350
Summa kronor 31,350-
Sammandrag.
Utgifter:
Avlöningar ............................ kronor 22,550
Omkostnader ...........................» 34,300 kronor 56,850
Särskilda uppbördsmedel .............................. » 31,350
Nettoutgift kronor 25,500.
Anslaget till lantbruksskolan skulle således för nästkommande budgetår
behöva uppföras med 25,500 kronor, innebärande en höjning av det under
punkten 39 i nionde huvudtiteln upptagna anslaget med 6,500 kronor.
VI. Hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
dels föreslå riksdagen
att godkänna av mig i det föregående angivna grunder
för avlöning åt lärarpersonal vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna
samt för statsbidrag till ifrågavarande
anstalter;
samt att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd
åt lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 under nionde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 1,350,000;
dels ock — med ändring av Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition under
nionde huvudtiteln, punkterna 38 och 39, gjorda förslag — föreslå riksdagen
att
till Understöd dt lanthushållningsseminariet å Rimforsa
för budgetåret 1942/43 under nionde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av .................... kronor 35,300;
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 313. 4
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
att godkänna följande stat för lantbruksskolan vid Ultuna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Stat.
Avlöningar.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t:
a) Grundbelopp ......kronor 16,680
b) Arvodesförhöjningar,
förslagsvis ........ » 500
c) Vikariatsersättningar,
förslagsvis ........._320 kronor 17,500
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ » 2,350
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 2,600
4. Barntillägg, förslagsvis ................ » 100
Summa kronor 22,550
Omkostnader.
1. Reseersättningar, förslagsvis . ......... kronor 400
2. Expenser, förslagsvis ................ » 6,300
3. övriga utgifter, förslagsvis ............ » 27,600
Summa kronor 34,300
Särskilda uppbördsmedel.
Elevavgifter, 10 elever å 300 kronor ...... kronor 3,000
Ersättning från Ultuna egendom för dagsverken
.............................. » 28,350
Summa kronor 31,350
Sammandrag.
Utgifter:
Avlöningar .............. kronor 22,550
Omkostnader .......... » 34,300 kronor 56,850
Särskilda uppbördsmedel ................ » 31,350
Nettoutgift kronor 25,500;
samt att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan
vid Ultuna för budgetåret 1942/43 under nionde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 25,500.
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
43
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Benno Gårdsten.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- BU 1942:63 Bankoutskottets utlåtande Nr 63 s. 1 i texten
- Rskr. 1942:416 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående siratlig reglering av riksstaten för budgetåret 1941/42 m. m., i vad angår jordb ruksä s. 1 i texten
- JoU 1942:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärarpersonalen vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna m. m. jä s. 1 i texten
- JoU 1942:58 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till kristillägg för budgetåret 1942/43, såvitt angår nionde huvudtiteln. s. 1 i texten