Sök i Ratio Lex

Angående lönereglering för lärarpersonalen vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna m. m

1942-05-08 · 43 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 38 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:313, Angående lönereglering för lärarpersonalen vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313

1

Nr 313.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående lönereglering

för lärarpersonalen vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna

m. m.: given Stockholms slott

den 8 maj 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

*4. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

maj 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln,

punkten 42, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor: Avlöningar för

budgetåret 1942/43 beräkna ett förslagsanslag av 1,241,400 kronor, .lag torde

nu ånyo få anmäla detta ärende.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 313. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

I. Inledning.

Frågan om en nyreglering av avlöningsförhållandena för lärarpersonalen

vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna har länge stått på

dagordningen. Den 6 oktober 1937 avgav den s. k. 1936 års lantbruksundervisningskommitté

betänkande med förslag angående den fasta lantbruksundervisningens

ordnande, innefattande bland annat lönereglering för lärarpersonalen

vid lantbruksundervisningsanstalterna. Detta förslag åsyftade ■—■

liksom vissa tidigare framlagda förslag örn lönereglering vid folkhögskolorna

— att personalen skulle inordnas i det för statens nyreglerade verk gällande

lönesystemet. Förslaget rönte starka gensagor från de hörda myndigheternas

sida. I samband med anmälan av proposition nr 109 till 1939 års

lagtima riksdag angående den fasta lantbruksundervisningens ordnande uttalade

jag, att jag funnit frågan om en lönereglering för lärarpersonalen böra

anstå och upptagas först i anslutning till en lönereglering för den till hushållningssällskapens

konsulentverksamhet knutna personalen och under beaktande

av den lönereglering, som kunde komma att genomföras för lärarpersonalen

vid folkhögskolorna. Endast i fråga om den extra lärarpersonalen

vid den lägre lantbruksundervisningen förordade jag en viss löneförbättring.

Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning. Riksdagens ståndpunktstagande

innebar således ett uppskov med frågan om en omreglering av den ordinarie

personalens löneförhållanden. Den extra lärarpersonalen kom däremot i åtnjutande

av en reell löneförbättring, varigenom lönerna för denna personal

bragtes i nivå med lönerna till motsvarande personal vid folkhögskolorna.

Sedan Kungl. Maj:t i anledning av vissa av 1941 års riksdag i ämnet gjorda

uttalanden den 16 maj 1941 anbefallt skolöverstyrelsen att till Kungl.

Majit inkomma med förslag i fråga örn lönereglering för lärarpersonalen vid

folkhögskolorna, har överstyrelsen med skrivelse den 20 januari 1942 överlämnat

utredning med förslag till löne- och pensionsreglering för ifrågavarande

lärarpersonal. Under erinran om att utredning härom då ännu påginge

anförde jag under punkten 42 i innevarande års nionde huvudtitel, att då

avlöningsförhållandena vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor i

huvudsak vore ordnade på enahanda sätt som vid folkhögskolorna, det syntes

vara lämpligt, att därest en lönereglering genomfördes vid dessa, denna

även konmie att omfatta lärarpersonalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstaltema.

Därefter uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 30 januari

1942 åt lantbruksstyrelsen att — i huvudsaklig överensstämmelse med de

grunder, som angivits i den av skolöverstyrelsen framlagda utredningen —

verkställa utredning rörande löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen

vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor.

Till åtlydnad härav har lantbruksstyrelsen med skrivelse den 20 april 1942

överlämnat utredning med förslag till löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen

vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna. Vid

utredningen har styrelsen samrått med representanter för de olika skolorna,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

vilka representanter förklarat sig biträda styrelsens förslag. Över förslaget

ha utlåtanden avgivits av statskontoret, allmänna lönenämnden och statens

pensionsanstalt.

Med erinran att chefen för ecklesiastikdepartementet denna dag anmält

det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget till lönereglering för lärarpersonalen

vid folkhögskolorna kommer jag i det följande att beröra lantbruksstyrelsens

förslag i vad angår den ifrågasatta löneregleringen vid de lägre

lantbruksundervisningsanstalterna och därmed sammanhängande anslagsfrågor.

Lantbruksstyrelsens förslag i vad avser pensionsreglering — liksom

skolöverstyrelsens förslag i motsvarande hänseende — anmäles i annat sammanhang.

II. Förslag till lönereglering.

A. De lägre lantbruksundervisningsanstalternas organisation m. m.

Olika kurser vid lantmanna-, lantbruks- och lanthushållsskolor.

Enligt stadgan den 21 juni 1940 (nr 724) för statsunderstödda

lantbruksundervisningsanstalter skola vid dessa anstalter finnas anordnade

vissa huvudkurser.

Huvudkurserna vid lantmannaskola äro dels vinterkurs örn minst 125 arbetsdagar,

dels fortsättningskurs till vinterkurs örn minst 110 arbetsdagar,

dels längre kurs örn minst 230 arbetsdagar, dels ock helårskurs. Där för kurs

angivits visst dagantal, inräknas däri icke sön- och helgdagar eller ferier.

Då särskilda skäl sådant föranleda, äger Kungl. Maj:t medgiva, att huvudkurs

av annan längd än ovan sägs må anordnas vid lantmannaskola.

Huvudkurserna vid lantbruksskola äro antingen ettåriga eller tvååriga.

Huvudkurserna vid lanthushållsskola äro dels halvårskurs örn minst 154

dagar, dels ock årskurs örn minst 308 dagar. I kurstiden inräknas sön- och

helgdagar men icke ferier. Där särskilda skäl sådant föranleda, äger Kungl.

Maj:t medgiva, att huvudkurser av annan längd än ovan sägs må anordnas

vid lanthushållsskola.

Läsår räknas i regel från och med den 1 november till och med den 31

oktober nästföljande år. Under varje läsår skall vid lantbruksundervisningsanstalt

anordnas en eller flera huvudkurser. Därutöver må efter medgivande

av Kungl. Maj:t vid sådan anstalt anordnas kortare undervisnings- och utbildningskurser.

Lärarkrafter och deras anställning. Vid varje skola skall

finnas en föreståndare, benämnd rektor, som leder, deltager i och ansvarar

för undervisningen, samt det antal ämneslärare, extra ordinarie ämneslårare

och speciallärare, som kräves för undervisningens behöriga upprätthållande.

Nuvarande antalet föreståndare, ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare

framgår av följande sammanställning:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

Helårsanställda.

Föreståndare

Ämneslärare

Extra ordinarie

ämneslärare

Lantbruksskolor................

6

6

6

Lantmannaskolor...............

.... 17

24

8

Lanthushållsskolor..............

.... 26

40

21

Anställda vid vinterkurs.

Lantmannaskolor 125 läsdagar ..

... . 25

28

12

» 150 »

____ 4

4

2

Anställda vid halvårskurs.

Lanthushållsskolor..............

.... 13

16

11

Summa 91

118

60

Föreståndare, ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare anställas tills

vidare med ömsesidig rätt till uppsägning. Uppsägningstiden skall utgöra för

föreståndare och ämneslärare sex månader och för extra ordinarie ämneslärare,

såvitt möjligt, tre månader. Speciallärare anställes på viss tid.

Behörighetsvillkor. För alt kunna antagas till föreståndare, ämneslärare

eller extra ordinarie ämneslärare erfordras, bland annat, att ha i

föreskriven ordning avlagt agronomexamen respektive beträffande lanthus - hållsskola avgångsexamen från lärarinnekurs vid med statsmedel understött

lanthushållningsseminarium. Lantbruksstyrelsen äger dock på grund av särskilda

skäl bevilja undantag från dessa villkor. För att anställas som speciallärare

erfordras att äga grundlig insikt i det ämne, vari undervisning skall

meddelas, samt nödig undervisningsvana.

Undervisningsskyldighet. I fråga om befattningshavarnas undervisningsskyldighet

gäller vid lantmannaskola och lantbruksskola, att sådan

skyldighet skall under tid, då huvudsakligen teoretisk undervisning meddelas,

åligga dem i följande omfattning:

föreståndare vid lantmannaskola................. 14—20 timmar per vecka

ämneslärare » » ................. 20—24 » » »

föreståndare » lantbruksskola ................. 10—12 » >» »

ämneslärare » » 16—20 » » »

Då särskilda skäl därtill föranleda, må lantbruksstyrelsen medgiva minskning

i ovan angivna undervisningsskyldighet.

Vid lanthushållsskoloma, varest den teoretiska undervisningen har relativt

mindre omfattning, har någon viss undervisningsskyldighet ej fixerats.

B. Nuvarande avlöningsförhållanden samt tidigare löneregleringsförslag.

Gällande avlöningsbestämmelser.

Grundlön. Enligt nu gällande bestämmelser, upptagna i kungörelsen

den 21 juni 1940 (nr 847) angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter

m. m., skall vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt anställd

befattningshavare för läsår åtnjuta grundlön med minst följande belopp:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313. 5

Skola Befattningshavare ^kronor”''

Lantmannaskola

1) med vinterkurs föreståndare..................... 4,000

ämneslärare..................... 3,000

extra ordinarie ämneslärare...... 1,900

2) med helårskurs eller

med vinterkurs jämte

fortsättningskurs eller

(och) längre kurs föreståndare..................... 5,400

ämneslärare..................... 3,700

extra ordinarie ämneslärare...... 2,500

Lantbruksskola föreståndare..................... 5,400

ämneslärare..................... 3,700

extra ordinarie ämneslärare...... 2,500

Lanthushållsskola

1) med halvårskurs föreståndarinna.................. 2,000

ämneslärarinna.................. 1,500

extra ordinarie ämneslärarinna ... 1,000

2) med årskurs eller två

halvårskurser eller årskurs

och en halvårskurs föreståndarinna.................. 3,400

ämneslärarinna.................. 2,500

extra ordinarie ämneslärarinna ... 1,600

Därjämte äger ordinarie befattningshavare erhålla ålderstillägg enligt följande

grunder, nämligen

föreståndare vid lantmannaskola eller lantbruksskola: 2 ålderstillägg å 500

kronor;

ämneslärare vid lantmannaskola eller lantbruksskola: 3 ålderstillägg å 500

kronor;

föreståndarina vid lanthushållsskola: 2 ålderstillägg å 300 kronor; samt

ämneslärarinna vid lanthushållsskola: 3 ålderstillägg å 300 kronor.

Rätt till ålderstillägg inträder efter respektive 5, 10 och 15 års väl vitsordad

tjänstgöring.

De ovan angivna beloppen, vilka i fråga örn den ordinarie personalen utgått

oförändrade alltsedan år 1919 och beträffande de extra ordinarie lärarna

fastställts enligt beslut av 1939 års lagtima riksdag, utgöra, såsom ovan antytts,

den minimiavlöning, vartill befattningshavarna äro berättigade.

Till ersättning åt speciallärare må, i den mån undervisningen icke skäligen

kan uppdragas åt ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare vid vederbörande

skola, utgå statsbidrag med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer i varje

särskilt fall, dock med högst 8 kronor för varje undervisningstimme.

Naturaförmåner. Utöver de kontanta avlöningsförmånerna skola

vidare befattningshavarna åtnjuta fri bostad jämte erforderligt bränsle. Sådan

bostad skall i regel innehålla:

vid lantmanna- eller lantbruksskola:

a) för föreståndare — förutom expeditionsrum i bostaden eller i skolbyggnaden

—- minst 5 rum och kök jämte källare och andra nödiga utrymmen;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

b) för ämneslärare med eget hushåll minst 4 rum och kök jämte källare

och andra nödiga utrymmen;

c) för ämneslärare, som ej har eget hushåll minst 2 rum; samt

d) för extra ordinarie ämneslärare minst 1 rima;

vid lanthushållsskola:

a) för föreståndarinna —- förutom expeditionsrum i bostaden eller i skolbyggnaden

— minst 2 rum; samt

b) för ämne slår ar inna och extra ordinarie ämneslårarinna minst 1 runi.

Föreståndarinna eller lärarinna, som är gift med föreståndaren eller med

fast anställd lärare vid sådan lantmannaskola eller folkhögskola, med vilken

lanthushållsskola är förenad, och således redan med hänsyn härtill kommer

i åtnjutande av fri bostad eller ersättning härför, äger icke rätt till naturabostad

eller ersättning därför.

Där bostadsförmån in natura icke tillhandahålles därtill berättigad befattningshavare,

äger han erhålla kontant ersättning därför med så stort belopp,

som efter ortens pris betingas för bostad av sådan beskaffenhet, som för de

olika befattningshavarna är stadgad, jämte för sådan bostad erforderligt

bränsle; dock att denna ersättning icke må för år räknat understiga för föreståndare

800 kronor, för ämneslärare med eget hushåll 700 kronor, för ämneslärare

utan eget hushåll och för föreståndarinna vid lanthushållsskola 500

kronor, för extra ordinarie ämneslärare samt ämneslårarinna vid lanthushållsskola

300 kronor.

Dyrtidstillägg. Å minimiavlöningen utgår enligt kungörelsen den 21

juni 1940 (nr 848) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter dyrtidstillägg

enligt de för statens befattningshavare vid s. k. oreglerade verk gällande

grunderna å ett tilläggsunderlag, motsvarande hälften av den i avlöningsförfattningen

stadgade kontanta minimilönen. Vid flertalet lantbruksundervisningsanstalter

har vederbörande huvudman utfyllt detta dyrtidstillägg

med dyrtidstillägg å återstående del av lönen efter samma eller likartade

grunder, varför vid nämnda anstalter befattningshavarna i stort sett uppbära

dyrtidstillägg i likhet med statens befattningshavare vid oreglerade verk.

Kristillägg. Enligt kungörelserna den 17 januari 1941 (nr 29) och

den 16 januari 1942 (nr 9) utgår vidare kristillägg till befattningshavarna

vid lantbruksundervisningsanstalterna. Kristillägget beräknas i förhållande

till ett tilläggsunderlag, utgörande summan av det i månadsavlöningen ingående

belopp, varå dyrtidstillägg utgår, och det procentuella dyrtidstillägg,

som å avlöningen erhålles, då det för beräkning av sådant tillägg fastställda

talet för den efter ingången av augusti 1914 inträdda levnadskostnadsökningen

utgör 56 (d. v. s. 28 %). Vederbörande huvudmän utfylla i stor utsträckning

även kristillägget.

Provisorisk avlöningsförbättring. Enligt kungörelsen den 21

juni 1940 (nr 849) utgår slutligen provisorisk avlöningsförbättring till nedannämnda

befattningshavare vid statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter

med följande belopp för helt år räknat:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

T

vid lantmannaskola med vinterkurs:

till föreståndare ....................................

» ämneslärare ...................... • • ........_•••••

» extra ordinarie ämneslärare eller vikarierande ämnes

lärare med full tjänstgöring.......................

vid lantmannaskola med heldrskurs eller med vinterkurs jämte fortsättningskurs

eller (och) längre kurs:

till föreståndare ..................................... 600 kronor

» ämneslärare ........................ 500

» extra ordinarie ämneslärare eller vikarierande ämneslärare

med full tjänstgöring........................ 375

vid lantbruksskola:

till föreståndare ..................................... 600

» ämneslärare ................................_•.....500

» extra ordinarie ämneslärare eller vikarierande ämneslärare

med full tjänstgöring........................ 375 »,

420 kronor

385

285 »

vid lanthushållsskola:

till föreståndarinna, ämneslärarinna, extra ordinarie ämneslärarinna samt

vikarierande ämneslärarinna med full tjänstgöring 10 procent å vederbörande

befattningshavares grundlön eller arvode.

I följande tabell (tabell I) lämnas en sammanställning av nu utgående

minimiavlöningar till befattningshavare vid de olika slagen av lantbruksundervisningsanstalter.

Tabell I.

Lön

Ålderstillägg

Provisorisk

avlönings-

Befattningshavare

kronor

Ira

kronor

2:a

kronor

3:e

kronor

förbättring

kronor

Vid lantmannaskola med vintenius:

föreståndare ...........................

4,000

500

500

—

420

ämneslärare............................

3,000

500

500

500

385

extra ordinarie ämneslärare.............

1,900

—

—

—

285

Vid lantmannaskola med helårskurs eller med

vinterkurs jämte fortsättningskurs eller {och)

längre kurs:

600

föreståndare............................

5,400

500

500

—

ämneslärare............................

3,700

500

500

500

500

extra ordinarie ämneslärare.............

2,500

—

—

—

375

Vid lantbruksskola:

föreståndare............................

5,400

500

500

—

600

ämneslärare............................

3,700

500

500

500

500

extra ordinarie ämneslärare.............

2,500

—

—

—

375

Vid lanthushållsskola med halvårskurs:

föreståndarinna ........................

2,000

300

300

—

200

ämneslärarinna ........................

1,500

300

300

300

150

extra ordinarie ämneslärarinna .........

1,000

—

—

—

100

Vid lanthushållsskola med årskurs eller två

halvårskurser eller årskurs och en halvårs- kurs:

föreståndarinna ........................

3,400

300

300

—

340

ämneslärarinna ........................

2,500

300

300

300

250

extra ordinarie ämneslärarinna..........

1,600

—

—

—

160

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Till jämförelse meddelas här nedan en sammanställning av de till lärarpersonalen

vid de statsunderstödda folkhögskolorna för närvarande utgående

minimiavlöningarna:

Tabell II.

Lön

Ålderstillägg

Provisorisk

avlönings-

Lärare

kronor

Isa

kronor

2:a

kronor

3:e

kronor

förbättring

kronor

Lärare med fast anställning:

Vid folkhögskola med såväl huvudkurs som

fristående kvinnlig kurs:

Föreståndare:

"manlig ................................

5,400

4,200

500

500

600

kvinnlig...............................

400

400

—.

500

Ämneslärare:

a. vid båda kurserna:

manlig.............................

3,700

500

500

500

500

kvinnlig............................

3,200

300

300

300

450

b. vid endast huvudkurs:

manlig .............................

3,000

500

500

500

385

kvinnlig............................

2,700

300

300

300

365

Vid folkhögskola med endast huvudkurs men

med såväl manlig som kvinnlig avdelning:

Föreståndare:

manlig ................................

4,600

500

500

500

kvinnlig...............................

3,800

400

400

—

440

Ämneslärare:

manlig ................................

3,000

500

500

500

385

kvinnlig...............................

2,700

300

300

300

365

Vid folkhögskola med endast huvudkurs och

med en avdelning:

Föreståndare:

manlig ................................

4,000

500

500

420

kvinnlig...............................

3,400

400

400

—

385

Ämneslärare:

manlig ................................

3,000

500

500

500

385

kvinnlig...............................

2,700

300

300

300

365

Extra ordinarie eller vikarierande

ämneslärare med full tjänstgöring:

Vid huvudkurs:

manlig ................................

1,900

285

kvinnlig...............................

1,700

—

—

—

255

Vid fristående kvinnlig kurs:

manlig ................................

600

90

kvinnlig...............................

550

—

82:50

Såsom av förestående sammanställningar framgår ha avlöningarna till befattningshavarna

vid lantbruksundervisningsanstalterna i stor utsträckning

avvägts att motsvara avlöningarna till personalen vid folkhögskolorna. Sålunda

överensstämma de till föreståndare, fast anställd ämneslärare och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

9

extra ordinarie ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs utgående

avlöningarna med avlöningarna till manlig föreståndare, fast anställd manlig

ämneslärare och extra ordinarie (vikarierande) manlig ämneslärare vid

folkhögskola nied huvudkurs, vari allenast en avdelning ingår. Avlöningarna

till föreståndare, fast anställd ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare

vid lantmannaskola med helårskurs eller med vinterkurs jämte fortsättningskurs

eller (och) längre kurs samt vid lantbruksskola sammanfalla med avlöningar

till manliga föreståndare respektive till sådan fast anställd manlig

ämneslärare och extra ordinarie (vikarierande) manlig ämneslärare vid folkhögskola

med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs, som anställts

vid båda slagen av kurser. Grundlönen till föreståndarinna vid lanthushållsskola

med årskurs eller två halvårskurser eller årskurs och en halvårskurs

sammanfaller slutligen med grundlönen till föreståndarinna vid folkhögskola

med huvudkurs, vari endast en avdelning ingår.

Tidigare löneregleringsförslag.

Den s. k. 1936 års lantbruksundervisningskommitté avgav den 6 oktober

1937 betänkande med förslag angående den fasta lantbruksundervisningens

ordnande. Betänkandet innefattade bland annat förslag till lönereglering för

befattningshavarna vid lantmanna-, lantbruks- och lanthushållsskoloma.

Enligt kommitténs mening kunde kraven på en tillfredsställande rekrytering

av lärarbefattningarna vid lantbruksundervisningsanstaltema i längden

icke tillgodoses, därest icke en lönereglering enligt i huvudsak samma grunder

som gällde för statstjänstemännen genomfördes jämväl för lärarpersonalen

vid lantbruksundervisningsanstalterna. Vid uppgörande av förslag till bestämmelser

för denna lönereglering hade kommittén funnit sig kunna i väsentliga

delar bygga på det motsvarande förslag, som uppgjorts med avseende på

folkskollärarna. Lärarna vid lantbruksundervisningsanstalterna skulle alltså

avlönas enligt ett avlöningsreglemente, som i princip uppbyggts i anslutning

till det för statliga befattningshavare utarbetade lönesystemet. I lönetekniskt

hänseende innebar förslaget bland annat en övergång från nettolön till bruttolönesystem

samt införande av dyrortsgraderade löner.

Vid befattningshavarnas placering i lönehänseende gjorde kommittén åtskillnad

mellan å ena sidan lärare med full årstjänstgöring och å andra sidan

lärare med full tjänstgöring endast viss del av året.

I fråga örn ordinarie lärare med full årstjänstgöring föreslog kommittén,

att föreståndare och fast anställd ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs

jämte längre kurs, fortsättningskurs eller andra årskurs och vid

lantbruksskola hänfördes till respektive 26 och 22 lönegraderna. Föreståndarinna

och fast anställd ämneslärarinna vid lanthushållsskola med två

längre kurser föreslogos inplacerade i respektive 18 och 15 lönegraderna.

Beträffande inplacering i lönehänseende av ordinarie lärare med full

tjänstgöring endast viss del av året förordade kommittén, att föreståndare och

fast anställd lärare vid lantmannaskola med endast vinterkurs placerades i

23 respektive 18 lönegraden samt föreståndarinna och fast anställd ämneslärarinna

vid lanthushållsskola i 11 respektive 7 lönegraden.

Vad beträffade lärarpersonal, som icke innehade ordinarie anställning,

hade löneförhållandena för denna personal varit helt oreglerade. Vanligen

hade extra lärare vid lantmannaskolas vinterkurs erhållit ett arvode av örn
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

kring 1,500 kronor och andre lärare vid lantbruksskola ett arvode av mellan

1,800 och 2,400 kronor. För extra lärarinna vid lanthushållsskola hade

ett månadsarvode av 100 kronor varit vanligt. Enligt kommitténs mening

borde ifrågavarande lärare få sina anställnings- och avlöningsförhållanden

bättre ordnade än vad dittills varit fallet. Kommittén ansåg, att extra lärare

vid lantmannaskola med full tjänstgöring under hela läsåret samt andre

lärare vid lantbruksskola borde under den gemensamma benämningen extra

ordinarie ämneslärare placeras i 17 lönegraden. Därest extra ordinarie ämneslärare

vid lantmannaskola anställdes för undervisning huvudsakligen under

vinterkurs, borde han placeras i 12 lönegraden samt erhålla särskild ersättning

för undervisning under överskjutande tid med 3 kronor per undervisningstimme.

Extra ordinarie ämneslärarinna vid lanthushållsskola borde

enligt kommitténs uppskattning hänföras till 11 lönegraden, därest anställningen

avsåge skola med undervisning hela året, och till 4 lönegraden, därest

skolan under läsåret anordnade endast en halvårskurs.

Avlöning till speciallärare borde enligt kommitténs mening icke fixeras

i avlöningsreglementet utan arvodet till sin storlek bestämmas från fall till

fall.

Det sålunda framlagda förslaget till lönereglering för personalen vid lantbruksundervisningsanstalterna

avstyrktes bestämt i ett flertal av de däröver

avgivna yttrandena. Såsom skäl för avstyrkande av förslaget framhölls, att

det med hänsyn till den då förestående löneregleringen för de statliga befattningshavarna

i allmänhet icke vore lämpligt att genomföra en lönereglering

för ifrågavarande lärarpersonal. Vidare anfördes gentemot förslaget,

att en lönereglering för lärarna vid lantbruksundervisningsanstalterna borde

genomföras samtidigt med en lönereglering för de hos hushållningssällskapen

anställda befattningshavarna och en dylik reglering för lärarpersonalen vid

folkhögskolorna. Uttalanden i denna riktning gjordes av statskontoret och

allmänna civilförvaltningens lönenåmnd.

Även lantbruksstyrelsen ställde sig avvisande mot förslaget. Styrelsen anförde

härom följande:

Avlöningssystemet för lärarpersonalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstaltema

vore utarbetat i nära anslutning till de avlöningsgrunder, som

gällde inom annan statsunderstödd verksamhet å jordbrukets område, i

första hand hushållningssällskapens verksamhet. Lönerna för lärarpersonalen

inom den lägre lantbruksundervisningen och för hushållningssällskapens

befattningshavare vore sålunda inbördes så utmätta, att ett önskvärt utbyte

av arbetskraft kunde ske de olika verksamhetsområdena emellan, varvid den

ledande tanken varit, att den erfarenhet, som vunnits inom det ena verksamhetsområdet

skulle kunna fruktbargöras inom det andra. Befordringsgången

hade härvid tänkts vara, att en person, som vunnit anställning som lärare

vid lantmanna- eller lantbruksskola, därefter skulle befordras till konsulentbefattning

hos hushållningssällskap och sedermera till föreståndare för dylik

skola.

Genom införande av ett nytt avlöningssystem för den lägre lantbruksundervisningen

skulle emellertid denna växelverkan kunna äventyras. Även ur

andra synpunkter måste det anses mindre lämpligt att, på sätt här föreslagits,

införa det statliga avlöningssystemet med bland annat dess dyrortsgruppering

inom en del av den statsunderstödda verksamheten på jordbruksområdet,

innan visshet vunnits, huruvida samma system kunde genomföras

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

11

inom övriga delar av denna verksamhet, speciellt då inom hushållningssällskapen.

Det syntes lantbruksstyrelsen vara desto vanskligare att genomföra

en dylik lönereform för lantbruksundervisningen, som kommittén tydligtvis

utginge ifrån, att lantbruksundervisningen skulle starkare anknytas till hushållningssällskapen.

Ett genomförande av kommitténs förslag till lönereglering

torde på grund av inbördes sammanhang i fråga om arbetskraft m. m.

hushållningssällskapen och skolorna emellan kunna förväntas medföra vissa

ekonomiska konsekvenser för hushållningssällskapen med deras stora stab

av befattningshavare. Jämväl för staten torde ett genomförande av förslaget

medföra direkta ekonomiska konsekvenser, i den mån hushållningssällskapens

befattningshavare vore anställda med bidrag av statsmedel. De ekonomiska

konsekvenserna för sällskapen i fråga örn de med särskilda statsbidrag

icke avlönade befattningshavarna torde vidare medföra krav från sällskapens

sida på ökade allmänna statsbidrag. På grund av vad sålunda anförts

talade därför enligt lantbruksstvrelsens förmenande starka skäl för att

ett utsträckande av det statliga avlöningssystemet till lärarpersonalen vid den

lägre lantbruksundervisningen helst icke borde ske annat än i samband med

dess införande inom hushållningssällskapens och närliggande verksamhetsområden.

Lantbruksstyrelsen förordade i anslutning till det anförda tills vidare bibehållandet

av lönesystemet med fastställda minimigrundlöner.

Det av 1936 års lantbröksundervisningskommitté framlagda förslaget angående

den fasta lantbruksundervisningens ordnande lades till grund för proposition

till 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 109). Vid anmälan härav uttalade

jag, att jag icke funnit mig kunna biträda kommitténs förslag till lönereglering

för manliga och kvinnliga föreståndare och lärare vid lantbruksundervisningsanstalterna;

endast i fråga örn den extra lärarpersonalen förordade

jag en förbättring av avlöningsförmånerna. I dessa hänseenden anförde

jag i huvudsak följande:

»Det av kommittén framlagda förslaget till lönereglering för manliga och

kvinnliga föreståndare och lärare vid lantbruksundervisningsanstalterna kan

jag icke biträda. I likhet med vad i ett flertal yttranden uttalats anser jag

starka invändningar kunna resas mot att detsamma nu genomföres. Det nuvarande

lönesystemet för ifrågavarande personal är anpassat efter det som

tillämpas beträffande de hos hushållningssällskapen anställda på jordbrukets

område verksamma tjänstemännen. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit äro

lönerna för nämnda två kategorier tjänstemän i förhållande till varandra så

utmätta, att ett önskvärt utbyte av arbetskraft skall kunna ske mellan de

olika verksamhetsområdena. Härigenom vinnes möjlighet att tillgodogöra sig

personliga erfarenheter inom de olika tjänstgöringsonVrådena. Den nu förordade

löneregleringen torde komma att äventyra detta betydelsefulla personalutbyte.

Det kan icke heller anses lämpligt att samtidigt som ifrågavarande

skolor knytas fastare till hushållningssällskapens verksamhet i övrigt

företaga en lönereglering endast för skolornas personal, varigenom denna personal

i lönehänseende komme att intaga en särställning i förhållande till hushållningssällskapens

befattningshavare. Det föreligger även en fara för att

den nu föreslagna löneregleringen, därest den genomfördes, komme att på ett

icke önskvärt sätt verka bindande på genomförandet av en lönereglering för

sällskapens tjänstemän. Det torde även kunna ifrågasättas, om en lönereglering

för lanthushållsskolornas lärarinnepersonal lämpligen bör genomföras

förrän frågan örn dessas utbildning lösts. Detta spörsmål torde böra göras till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

föremål för särskild utredning. I detta sammanhang torde jag även få erinra

därom, att skolöverstyrelsen den 21 september 1938 framlagt en utredning

med förslag till lönereglering för lärarpersonalen vid folkhögskolorna. Detta

förslag lärer emellertid icke komma att föreläggas 1939 års riksdag. Med

hänsyn till det nu anförda anser jag i likhet med statskontoret, lantbruksstyrelsen

och allmänna civilförvaltningens lönenämnd, att frågan örn en lönereglering

för lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna tillsvidare

bör anstå och upptagas först i anslutning till en lönereglering för den

till hushållningssällskapens konsulentverksamhet knutna personalen och under

beaktande av den lönereglering, som kan komma att genomföras för lärarpersonalen

vid folkhögskolorna.

Emellertid torde vissa kategorier av lärarpersonalen vid ifrågavarande skolor

ha en så svag ställning i lönehänseende, att de skäligen böra erhålla någon

förbättring i sina löneförmåner. Såsom framgår av vad förut anförts ha lönerna

för extra lärare och lärarinnor lämnats helt oreglerade. I allmänhet

uppbär för närvarande extra lärare vid lantmannaskolas vinterkurs 1,500

kronor och andre lärare vid lantbruksskola med helårstjänst mellan 1,800 och

2,400 kronor samt extra lärarinna vid lanthushållsskola månadsarvode av 100

kronor. Dessa lärarkategorier synas böra tillförsäkras bättre löneförmåner och

jag anser mig i sådant hänseende böra föreslå, att minimilönerna bestämmas

för extra lärare vid lantmannaskola vid full tjänstgöring samt andre lärare vid

lantbruksskola till 2,500 kronor såsom grundlön jämte dyrtidstillägg, för

närvarande 412 kronor, och provisorisk avlöningsförbättring, 375 kronor, eller

således tillhopa 3,287 kronor, för extra lärare vid lantmannaskola med endast

halvårstjänstgöring till 1,900 kronor såsom grundlön jämte dyrtidstillägg, 313

kronor, och provisorisk avlöningsförbättring, 285 kronor, eller sammanlagt

2.488 kronor samt till extra lärarinna vid lanthushållsskola vid full årstjänstgöring

till 1,600 kronor i grundlön jämte dyrtidstillägg, 264 kronor, och provisorisk

avlöningsförstärkning, 160 kronor, och till sådan lärarinna vid halvårstjänstgöring

till 1,000 kronor som grundlön jämte dyrtidstillägg, 165 kronor,

och provisorisk löneförbättring, 100 kronor. Något föregripande av en blivande

lönereglering för ifrågavarande lärarpersonal kan denna löneförbättring

icke anses medföra, v

Vad jag i nu nämnda hänseenden anförde och föreslog lämnades av riksdagen

utan erinran (jordbruksutsk. uti. nr 51; r. skr. nr 2301.

C. Lantbruksstyrelsens nu föreliggande förslag.

Allmänna synpunkter.

Lantbruksstyrelsen framhåller inledningsvis, hurusom lärarpersonalen vid

de lägre lantbruksundervisningsanstalterna för närvarande avlönas enligt ett

system, som till sina huvuddrag nära ansluter sig till det för lärarpersonalen

vid folkhögskolorna gällande avlöningssystemet. Då således spörsmålet örn

en lönereglering för lärarpersonalen vid den lägre lantbruksundervisningen

ägde nära samband med folkhögskollärarnas lönefråga, hade lantbruksstyrelsen

funnit en omprövning av förstnämnda personals löneförhållanden — såsom

ock förutsatts i utredningsdirektiven till styrelsen — kunna ske allenast

på en väg, nämligen med utgångspunkt från det av skolöverstyrelsen framlagda

förslaget till lönereglering vid folkhögskolorna. Lantbruksstyrelsen hade i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

13

enlighet härmed vid utarbetandet av sitt löneregleringsförslag i allt väsentligt

följt de riktlinjer, efter vilka skolöverstyrelsens förslag uppgjorts. I princip

innebure detta ställningstagande, att det nuvarande lönesystemet bibehölles

men att inom ramen för detsamma de mest framträdande kraven på förbättringar

i olika hänseenden tillgodosåges.

Lantbruksstyrelsen erinrar vidare, att skolöverstyrelsen vid framläggandet

av sitt förslag utgått från, att därest en lönereglering enligt de av överstyrelsen

uppdragna riktlinjerna komme till stånd, densamma ej uppfattades som en

definitiv lösning av folkhögskollärarnas lönefråga i den meningen, att tanken

på en omläggning av löneförhållandena efter förebild av det statliga lönesystemet

därigenom skulle för obestämd tid undanskjutas. Lantbruksstyrelsen

hade funnit sig böra utgå från enahanda förutsättning beträffande lärarpersonalen

vid lantbruksundervisningsanstalterna. Styrelsen vore således av den

uppfattningen, att även örn för närvarande förutsättningar saknades för ett

inordnande av denna personal under det statliga lönesystemet, frågan härom

borde upptagas till omprövning så snart förhållandena kunde föranleda därtill,

eventuellt i samband med ett definitivt ordnande av löneförhållandena för

hushållningssällskapens befattningshavare. Lantbruksstyrelsen ville i detta

sammanhang framhålla, att den s. k. hushållningssällskapsutredningen, i vars

uppdrag inginge frågan örn befattningshavare hos hushållningssällskapen och

dem tillkommande löneförmåner, torde komma att till prövning upptaga

frågan om en definitiv lönereglering även för personalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna.

Beträffande de grundläggande principerna för den tilltänkta löneregleringen

har lantbruksstyrelsen anfört i huvudsak följande:

Fråga örn dvrortsdifferentiering. I sitt förslag till lönereglering

för folkhögskolorna hade skolöverstyrelsen anfört, att överstyrelsen övervägt,

huruvida icke för lärarnas del borde kunna tillämpas en lönegradering

efter dyrort, motsvarande den inom nvreglerade områden gällande. Med hänsyn

bland annat till att överstyrelsen icke för närvarande funnit sig böra ifrågasätta

en övergång till bruttolönesystem, hade överstyrelsen emellertid icke

framlagt något förslag om införande av dyrortsgraderade löner.

Vid bedömande av frågan örn en gradering efter dyrort av lönerna för lärare

vid lantbruksundervisningsanstaltema hade lantbruksstyrelsen funnit sig

sakna anledning att för närvarande intaga annan ståndpunkt än den, som

skolöverstyrelsen hävdat beträffande lärarna vid folkhögskolorna.

Likalönsprincip. I förslaget till lönereglering för folkhögskolorna

hade skolöverstyrelsen uttalat sig för att i konsekvens med den för befattningshavarna

vid det statliga undervisningsväsendet införda likalönsprincipen

lönerna skulle bestämmas till enhetliga belopp för såväl manliga som kvinnliga

lärare.

Vad de lägre lantbruksundervisningsanstalterna anginge, vore till en början

att märka, att — frånsett .speciallärare — vid en och samma skoltyp icke

funnes anställda såväl manliga som kvinnliga lärare. Vid lantmanna- och

lantbruksskolorna utgjordes lärarpersonalen uteslutande av manliga befattningshavare,

vid lanthushållsskolorna åter — bortsett från speciallärare —- av enbart kvinnliga befattningshavare. Avlöningsbeloppen vöre även tillmätta

efter sinsemellan olika principer för å ena sidan föreståndarinnor och lärarinnor

vid lanthushållsskolorna och å andra sidan lärarpersonalen vid lant
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

manna- och lantbruksskolorna. Att på detta område införa likalönsprincipen

läte sig uppenbarligen icke göra. Undervisning och kurstider vid lanthushållsskolorna

skilde sig i väsentliga hänseenden från undervisningsplanerna

vid de båda andra slagen av skolor. Vidare vore att märka de sinsemellan

olika kompetenskrav, som gällde för å ena sidan föreståndare och

lärare vid lantmanna- och lantbruksskolor och å andra sidan föreståndarinna

och lärarinna vid lanthushållsskola. För att kunna antagas till föreståndare

eller lärare vid lantbruks- eller lantmannaskola krävdes avlagd agronomexamen;

för antagande till föreståndarinna eller lärarinna vid lanthushållsskola

krävdes avgångsexamen från lärarinnekurs vid med statsmedel understött

lanthushållningsseminarium. Utbildningskraven för de kvinnliga befattningshavarna

voro således icke jämförbara med dem som gällde för den manliga

lärarpersonalen.

Av det anförda franninge, att frågan om införande av likalönsprincipen

vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna icke för närvarande

ägde aktualitet. Frågan härom påkallade således icke nu något ställningstagande

från lantbruksstyrelsens sida. Emellertid finge styrelsen erinra, att

styrelsen enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1939 erhållit i uppdrag att

verkställa utredning rörande frågan örn utbildningen av lärarinnor vid lanthushållsskolorna

och därmed sammanhängande spörsmål. Det resultat, vartill

denna utredning kunde föranleda, kunde givetvis komma att inverka på

frågan örn löneställningen för dessa lärarinnor.

Lönens an p*a ssning efter arbetsårets längd. Såsom

en av de allvarligaste bristerna i det nuvarande lönesystemet vid folkhögskolorna

hade plägat pekas på den omständigheten, att kursernas längd eller

med andra ord den årliga arbetstiden icke inverkade på avlöningens storlek.

En lärare anställd vid huvudkurs örn 24 veckor eller därutöver åtnjöt sålunda

icke högre avlöning än en lärare med anställning vid huvudkurs om

21 veckor. Detta förhållande hade föranlett skolöverstyrelsen att föreslå införandet

av differentierade löner på det sätt, att lönen bestämdes med utgångspunkt

från en minimilästid om 21 veckor och att läraren intill en viss

övre gräns — av överstyrelsen fixerad vid 24 veckor — • bereddes ekonomisk

kompensation för överskjutande lästid i direkt proportion till avvikelsen från

minimilästiden.

Den kritik, som sålunda riktats mot det nuvarande lönesystemet vid folkhögskolorna,

drabbade i viss mån även lönesystemet vid den lägre lantbruksundervisningen.

Lantbruksstyrelsen syftade härvid på det förhållandet, att

lönerna till föreståndare och lärare med anställning vid lantmannaskolas vinterkurs

utginge med de i gällande avlöningsförfattning angivna beloppen

oberoende av kursens längd. Normalt sett hade vinterkursen en varaktighet

av 125 dagar. Emellertid förekomme det vid vissa skolor, att vinterkursen på

grund av utvidgad undervisning i skogsskötsel utsträcktes att omfatta ett

större antal arbetsdagar, i regel 150 dagar eller mera. I vissa fall utsträcktes

kurstiden ända intill 168 arbetsdagar. Det syntes lantbruksstyrelsen befogat,

att i dylikt fall lärarpersonalen bereddes kompensation för härav föranledd

ökning i arbetsbördan genom viss förhöjning av grundlönen. Till frågan

om sättet för beräknande av denna förhöjning återkomne lantbruksstyrelsen

i det följande.

Lönebeloppens avvägning ur allmänna synpunkter.

Vid utarbetande av sitt förslag till lönereglering för folkhögskollärarna hade

skolöverstyrelsen ansett det vara ofrånkomligt att genom inräknande i de

fasta lönerna av viss del av utgående dyrtidstillägg anpassa lönebeloppen efter

en mera aktuell levnadskostnadsnivå än den, som gällt vid tiden för fastställande

av de nuvarande lönebeloppen. Då lönebeloppen för lärarpersona
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

15

len vid den lägre lantbruksundervisningen daterade sig från samma tidpunkt

som de för folkhögskollärarna gällande lönerna, hade lantbruksstyrelsen vid

avvägningen av de nya lönebeloppen för lärare vid lantbruksundervisningsanstalterna

följt samma princip, som tillämpats av skolöverstyrelsen. Löneregleringen

hade följaktligen anknutits till den levnadskostnadsnivå, till vilken

de senaste statliga löneregleringarna hänfört sig. I enlighet härmed hade

i de fasta lönerna inräknats så stor del av nu utgående dvrtidstillägg, att det

å de nya lönebeloppen utgående tillägget kunnat anpassas efter reglerna för

det statliga rörliga tillägget. I de fasta lönerna hade vidare inarbetats beloppen

av den nu utgående provisoriska avlöningsförbättringen. De sålunda

framräknade beloppen hade härefter underkastats vissa jämkningar.

Lönebeloppens avvägning med hänsyn till lönesättningen

för lärarpersonalen vid folkhögskolorna.

Såsom tidigare berörts, hade de nuvarande minimilönerna till befattningshavarna

vid lantbruksundervisningsanstalterna i stor utsträckning avvägts alt

motsvara avlöningarija till personalen vid folkhögskolorna. Detta sammanhängde

givetvis med att befattningshavarna inbördes hade en i stort sett likartad

sysselsättning och att arbetsuppgifterna i mångt och mycket vore inbördes

likartade eller jämförbara. I betraktande härav syntes det vara ofrånkomligt

att även för framtiden lönesättningen för lärarpersonalen vid den

lägre lantbruksundervisningen ägde rum under beaktande av det nära sambandet

med folkhögskollärarnas löneförhållanden. Framhållas borde emellertid.

att lärarna vid lantbruksundervisningen vore underkastade en tjänstgöring,

vars omfattning i icke ringa mån överstege den, som gällde för folkhögskollärarna.

Under det att de sistnämndas tjänstgöring i regel vöre begränsad

till högst 37 veckor årligen, hade undervisningen vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna

i vissa fall en betydligt längre varaktighet.

Detta vore lill en början fallet vid lantbruksskolorna, varest undervisningen

påginge under hela året. Men även där undervisningen vid de lägre

lantbruksundervisningsanstalterna bedreves allenast under viss del av året,

ägde kurstiderna i regel längre varaktighet än motsvarande kurser vid folkhögskolorna.

Härtill komme, att lantbrukslärarna till skillnad från folkhögskollärarna

hade sig ålagd en ganska betungande tentamensskvldighet. De

nu angivna förhållandena borde principiellt medföra, att lärarpersonalen vid

den lägre lantbruksundervisningen avlönades efter förmånligare grunder än

folkhögskollärarna. Härför talade även, att en blivande lantbrukslärare hade

att underkasta sig en långvarig och dyrbar utbildning. En blivande agronom

hade att före inträdet vid lantbrukshögskolan fullgöra praktiktjänstgöring under

tre år efter avlagd studentexamen, varpå följde en tre- å fyraårig studietid

vid lantbrukshögskolan, avslutad med agronomexamen. Under de senaste

åren hade tillströmningen av elever till lantbrukshögskolan varit jämförelsevis

ringa, varför någon gallring bland sökandena ej kunnat äga rum. Vidare

hade stora svårigheter med avseende å lärarrekrvteringen till lantbruksundervisningsanstalterna

yppat sig, ett förhållande som otvivelaktigt finge tillskrivas

den nuvarande otillfredsställande lönesättningen för de extra ordinarie

lärarna. Då lantbruksstyrelsen trots de anförda synpunkterna icke ansett

sig böra påyrka principiellt försteg i lönehänseende för lantbrukslärarna

framför folkhögskollärarna, hade detta skett uteslutande i förvissningen därom,

att ett sådant yrkande skulle vara ägnat att försvåra eller fördröja den

väntade lösningen av lärarnas lönefråga. I princip vore styrelsen emellertid

av den uppfattningen, att lantbrukslärarna ägde befogade anspråk på en

lönereglering, som vore ägnad att i skälig omfattning medföra kompensation

såväl tor utbildningskostnaderna före inträdet på lärarbanan som jämväl för

den vid jämförelse med folkhögskollärarna mera betungande tjänstgöringen

för ifrågavarande lärare.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Statskontoret och allmänna lönenämnden ha icke framställt någon principiell

erinran mot de av lantbruksstyrelsen angivna allmänna riktlinjerna för

ifrågavarande lönereglering.

Departements- Såsom inledningsvis framhållits, har spörsmålet örn en nyreglering av avchefen.

löningsförhållandena för lärarpersonalen vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna

sedan ett flertal år tillbaka stått på dagordningen.

Att en definitiv lönereglering hittills icke kommit till stånd sammanhänger

i främsta rummet därmed, att denna fråga ansetts böra upptagas först i anslutning

till ett ordnande av löneförhållandena för den till hushållningssällskapens

konsulentverksamhet knutna personalen och under beaktande av en

blivande lönereglering för lärarpersonalen vid folkhögskolorna.

Emellertid har frågan om en nyreglering av löneförhållandena för lärarpersonalen

vid den lägre lantbruksundervisningen nu» aktualiserats genom

det förslag till lönereglering för folkhögskolornas lärarpersonal, som nyligen

framlagts av skolöverstyrelsen och som, efter överarbetning inom ecklesiastikdepartementet,

förut denna dag anmälts av chefen för nämnda departement.

Då avlöningsförhållandena vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolorna

äro ordnade på enahanda sätt som vid folkhögskolorna, har

det synts vara lämpligt att, därest en lönereglering genomföres vid dessa,

densamma kommer att omfatta även lärarpersonalen vid den lägre lantbruksundervisningen.

Det av lantbruksstyrelsen framlagda förslaget har uppgjorts i principiell

överensstämmelse med skolöverstyrelsens berörda löneregleringsförslag och

åsyftar liksom detta att inom ramen för nu gällande lönesystem tillgodose

de mest framträdande kraven på förbättringar av personalens avlöningsvillkor.

Då jag funnit förslaget innebära en i nuvarande läge lämplig lösning,

finner jag mig böra förorda, att detsamma lägges till grund för en lönereglering

vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna. Jag förutsätter

emellertid, att frågan örn förevarande personals inordnande under det

statliga lönesystemet upptages till omprövning, när förhållandena därtill

kunna föranleda.

De av lantbruksstyrelsen uppdragna riktlinjerna för den tilltänkta löneregleringen

föranleda icke någon erinran från min sida. Såsom styrelsen anfört,

torde sålunda icke för närvarande böra ifrågasättas att genomföra en

lönedifferentiering efter dyrort. I likhet med styrelsen förordar jag vidare,

att löneregleringen i princip ankmaes till 1935 års levnadskostnadsnivå, vilken

tagits till utgångspunkt vid de senaste statliga löneregleringarna. Innebörden

av förslaget i denna del är, att i de fasta lönebeloppen inräknas så

stor del av det nu utgående dyrtidstillägget, att det å de nya lönebeloppen

utgående tillägget kan anpassas efter reglerna för det statliga rörliga tillägget.

Härigenom kommer lärarpersonalen att garanteras full kompensation för

den levnadskostnadsstegring som ägt rum till och med år 1935. Såsom förut

antytts, beräknas nämligen för närvarande statligt dvrtidstillägg allenast å

ett belopp motsvarande hälften av den kontanta minimilönen. Lantbruks
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

17

styrelsens förslag innebär vidare, att personalen tillförsäkras rörligt tillägg

ävensom kristillägg enligt de för statens befattningshavare gällande grunderna.

För egen del har jag icke funnit anledning till erinran häremot. Detta

ställningstagande innebär emellertid icke, att jag anser kostnaderna för det

rörliga tillägget och kristillägget böra fortsättningsvis helt åvila statsverket;

såsom i det följande närmare beröres utgår jag i stället från att dessa kostnader

på visst sätt fördelas mellan staten och vederbörande huvudmän.

Såsom tidigare framhållits, lia de nuvarande minimilönerna till befattningshavarna

vid lantbruksundervisningsanstalterna i stor utsträckning avvägts

att motsvara avlöningarna till personalen vid folkhögskolorna. Med utgångspunkt

härifrån finner jag mig böra instämma i lantbruksstyrelsens uttalande,

att även för framtiden lönesättningen för förstnämnda befattningshavare bör

äga rum under beaktande av det nära sambandet med folkhögskollärarnas

löneförhållanden.

Lantbruksstyrelsens förslag innebär även en anpassning av lönerna för

vissa lärare efter kurstidens längd. Lönerna till föreståndare och lärare med

anställning vid lantmannaskolas vinterkurs utgå för närvarande med ett och

samma belopp oberoende av kursens längd. Normalt sett har vinterkursen

en varaktighet av 125 dagar. Emellertid kan vinterkursen komma att utsträckas

ända intill 168 arbetsdagar. Att lönen i senare fallet utgår med samma

belopp som vid kortare kurs har ansetts utgöra en allvarlig brist i lönesystemet

och lantbruksstyrelsen bar — delvis i anslutning till ett av skolöverstyrelsen

i förslaget till lönereglering vid folkhögskolorna framfört uppslag härutinnan

-—- sökt i‘åda bot härför genom att förorda införandet av en i viss

proportion till den förlängda kurstiden förhöjd avlöning. Detta förslag, vilket

i princip godtagits av såväl statskontoret som allmänna lönenämnden, finner

jag välbetänkt, varför jag förordar att detsamma genomföres.

Föreståndare och föreståndarinnor samt ämneslärare

och ämneslärarinnor.

Nuvarande och av lantbruksstgrelsen föreslagna löner för föreståndare och

föreståndarinnor samt ämneslärare och ämneslärarinnor vid statsunderstödda

lantbruksundervisningsanstalter framgå av efterföljande tabell lil.

Till stöd för sitt förslag har lantbruksstyrelsen anfört:

I sitt förslag till lönereglering vid folkhögskolorna hade skolöverstyrelsen

framhållit, att även örn behovet av förbättrade löner gjorde sig starkast gällande

för de icke fast anställda lärarna, jämväl föreståndarna och de fast anställda

ämneslärarna borde få komma i åtnjutande av en viss reell löneförbättring.

I nu rådande läge hade överstyrelsen emellertid ansett försiktigheten

bjuda, att löneförbättringen heines inom tämligen snäva gränser.

Mot bakgrunden av vad i del föregående anförts rörande det nära sambandet

mellan lönesättningen för personalen vid folkhögskolorna och vid lantbruksundervisningsanstalterna

bade lantbruksstyrelsen ansett sig böra föreslå,

att löneförbättringen för den fast anställda personalen vid lantbruksundervisningsanstalterna

i princip anknötes till den föreslagna löneförbättringen

för motsvarande personal vid folkhögskolorna. Vid lönebeloppens utmä
Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nt 313. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell III. Jämförelse mellan nuvarande och av lantbruksstyrelsen föreslagna löner till föreståndare och föreståndarinnor

samt ämneslärare och ämncslärarinnor.

Befattningshavare

Nuvarande lön

Föreslagen lön

Anm.

Begynnelselön

Slutlön

Begynnelselön

Slutlön

1

2

3

4

5

6

Lantbruksskola eller lantmannaskola med helärskurs, vinterkurs och fortsättningskurs eller längre kurs.

Föreståndare......

Grundlön .......

5,400

Grundlön ........

5,400

Grundlön ....

7,560

Grundlön .... 7,560

3 ålderstillägg

Ålderstillägg.....

—

Ålderstillägg......

1,000

Ålderstillägg ..

—

Ålderstillägg.. 1,440

å 480 kronor

Provisorisk avlö-

Provisorisk avlö-

Rörligt tillägg

1,134

Rörligt tillägg 1,350

efter 3, 6 och

ningsförbättring

600

ningsförbättring

600

Kristillägg____

907

Kristillägg .... 1,080

9 år

Dyrtidstillägg ...

2,376

Dyrtidstillägg ...

2,816

Kristillägg.......

. 828

Kristillägg.......

982

9,204

10,798

9,601

11,430

Ämneslärare......

Grundlön .......

. 3,700

Grundlön ........

3,700

Grundlön ....

5,520

Grundlön .... 5,520

4 ålderstillägg

Ålderstillägg.....

—

Ålderstillägg.....

1,500

Ålderstillägg ..

—

Ålderstillägg .. 1,920

å 480 kronor

Provisorisk avlö-

Provisorisk avlö-

Rörligt tillägg

828

Rörligt tillägg 1,116

efter 3, 6, 9

ningsförbättring

500

ningsförbättring

500

Kristillägg ....

662

Kristillägg____ 892

och 12 år

Dyrtidstillägg ...

. 1,628

Dyrtidstillägg .. .

2,288

Kristillägg.......

. 568

Kristillägg.......

794

6,396

8,782

7,010

9,448

Lantmannaskola med vinterkurs

örn 125 arbetsdagar.

Föreståndare......

Grundlön .......

4,000

Grundlön ........

4,000

Grundlön ....

5,580

Grundlön .... 5,580

3 ålderstillägg

Ålderstillägg.....

—

Ålderstillägg.....

1,000

Ålderstillägg ..

—

Ålderstillägg.. 1,440

å 480 kronor

Provisorisk avlö-

Provisorisk avlö-

Rörligt tillägg

837

Rörligt tillägg 1,053

efter 3, 6 och

ningsförbättring

420

ningsförbättring

420

Kristillägg ....

669

Kristillägg .... 842

9 år

Dyrtidstillägg ...

1,760

Dyrtidstillägg ...

2,200

Kristillägg.......

. 610

Kristillägg.......

765

6,790

8,385

7,086

8,915

Ämneslärare......

Grundlön .......

. 3,000

Grundlön .......

3,000

Grundlön ....

4,200

Grundlön .... 4,200

4 ålderstillägg

Ålderstillägg.....

—

Ålderstillägg.....

1,500

Ålderstillägg ..

—

Ålderstillägg .. 1,920

å 480 kronor

Provisorisk avlö-

Provisorisk avlö-

Rörligt tillägg

630

Rörligt tillägg 918

efter 3, 6, 9

ningsförbättring

385

ningsförbättring

385

Kristillägg ....

504

Kristillägg .... 734

och 12 år

Dyrtidstillägg ...

1,320

Dyrtidstillägg ...

1,980

Kristillägg.......

. 460

Kristillägg.......

688

5,165

7,553

5,334

7,772

Lantmannaskola med vinterkurs

örn 150 arbetsdagar.

Föreståndare......

Grundlön .......

. 4,000

Grundlön .......

4,000

Grundlön .. ..

6,030

Grundlön .... 6,030

3 ålderstillägg

Ålderstillägg.....

—

Ålderstillägg.....

1,000

Ålderstillägg .

—

Ålderstillägg .. 1,440

å 480 kronor

Provisorisk avlö-

Provisorisk avlö-

Rörligt tillägg

903

Rörligt tillägg 1,119

efter 3, 6 och

ningsförbättring

420

ningsförbättring

420

Kristillägg____

722

Kristillägg .... 895

9 år

Dyrtidstillägg ...

. 1,760

Dyrtidstillägg .. .

2,200

Kristillägg.......

. 610

Kristillägg.......

765

6,790

8,385

7,655

9,484

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Befattningshavare

Nuvarande lön

Föreslagen lön

Anm.

Begynnelselön

Slutlön

Begynnelselön

Slutlön

1

2

3

4

5

6

Ämneslärare......

Grundlön ........

3,000

Grundlön ........

3,000

Grundlön ....

4,500

Grundlön ....

4,500

4 ålderstillägg

Ålderstillägg......

—

Ålderstillägg......

1,500

Ålderstillägg ..

—

Ålderstillägg ..

1,920

å 480 kronor

Provisorisk avid-

Provisorisk avlö-

Rörligt tillägg

675

Rörligt tillägg

963

efter 3, 6, 9

ningsförbättring

385

ningsförbättring

385

Kristillägg ....

540

Kristillägg ....

770

och 12 år

Dvrtidstillägg ____

1,320

Dyrtidstillägg ....

1,980

Kristillägg........

460

Kristillägg........

688

5,165

7,553

5,715

8,153

Lanthushållsskola med årskurs eller tua halvårskurser.

Föreståndarinna ..

Grundlön ........

3,400

Grundlön ........

3,400

Grundlön ....

4,752

Grundlön ....

4,752

3 ålderstillägg

Ålderstillägg......

—

Ålderstillägg......

600

Ålderstillägg .

—

Ålderstillägg ..

900

å 300 kronor

Provisorisk avid-

Provisorisk avlö-

Rörligt tillägg

712

Rörligt tillägg

845

efter 3, 6 och

ningsförbättring

340

ningsförbättring

340

Kristillägg____

570

Kristillägg ....

678

9 år

Dyrtidstillägg ....

1,496

Dyrtidstillägg ____

1,760

Kristillägg........

518

Kristillägg........

610

5,754

6,710

6,034

7,175

j Ämneslärarinna ..

Grundlön ........

2,500

Grundlön ........

2,500

Grundlön ...

3,480

Grundlön ....

3,480

4 ålderstillägg

Ålderstillägg......

—

Ålderstillägg......

900

Ålderstillägg .

—

Ålderstillägg ..

1,200

å 300 kronor

Provisorisk avid-

Provisorisk avlö-

Rörligt tillägg

522

Rörligt tillägg

702

efter 3, 6, 9

ningsförbättring

250

ningsförbättring

250

Kristillägg ...

417

Kristillägg ....

561

och 12 år

Dvrtidstillägg ....

1,100

Dyrtidstillägg ----

1,496

Kristillägg........

384

Kristillägg........

522

4,234

5,668

4,419

5,943

Lanthushållsskola

med

halvärskurs.

Föreståndarinna ..

Grundlön ........

2,000

Grundlön ........

2,000

Grundlön ....

2,760

Grundlön ....

2,760

3 ålderstillägg

Ålderstillägg......

—

Ålderstillägg......

600

Ålderstillägg .

—

Ålderstillägg ..

900

å 300 kronor

Provisorisk avid-

Provisorisk avlö-

Rörligt tillägg

414

Rörligt tillägg

549

efter 3, 6 och

ningsförbättring

200

ningsförbättring

200

Kristillägg----

331

Kristillägg----

439

9 år

Dyrtidstillägg ....

880

Dyrtidstillägg ____

1,144

Kristillägg........

304

Kristillägg........

397

3,384

4,341

3,505

4,648

Ämneslärarinna ..

Grundlön ........

1,500

Grundlön ........

1,500

Grundlön ...

2,100

Grundlön ____

2,100

4 ålderstillägg

Ålderstillägg......

—

Ålderstillägg......

900

Ålderstillägg .

—

Ålderstillägg ..

1,200

å 300 kronor

Provisorisk avid-

Provisorisk avlö-

Rörligt tillägg

315

Rörligt tillägg

491

efter 3, 6, 9

ningsförbättring

150

ningsförbättring

150

Kristillägg ...

252

Kristillägg ....

396

och 12 år

Dyrtidstillägg ....

660

Dyrtidstillägg ....

1,056

Kristillägg........

228

Kristillägg........

368

2,538

3,974

2,667

4,187

Anm. Till pensionsavgifter har i förestående jämförelse hänsyn ej tagits.

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

tande hade dock, på sätt i det följande närmare berördes, viss hänsyn ansetts

böra tagas till de skiljaktigheter med avseende å kurstidernas längd, som vore

rådande vid å ena sidan folkhögskolorna och å andra sidan lantbruksundervisningsanstalterna.

Vad ålderstilläggen beträffade hade antalet sådana tillägg — i anslutning

till antalet löneklasser inom lönegrader i jämförliga lägen i löneplanerna för

de statliga befattningshavarna och i analogi med löneregleringsförslaget vid

folkhögskolorna — ökats från 2 till 3 beträffande föreståndare och föreståndarinnor

samt från 3 till 4 i fråga om ämneslärare och -lärarinnor. För

att motverka uppkomsten av en alltför stor löneökning i slutlönelägena till

följd av utökningen av antalet ålderstillägg hade en mindre jämkning^ nedåt

av de nuvarande beloppen befunnits påkallad, såvitt anginge föreståndare

och ämneslärare.

Till närmare belysning av de föreslagna löneförbättringarna kunde anföras

följande.

I. Lantbruksskolor samt lantmannaskolor med helårskurs, vinterkurs och

fortsättningskurs eller längre kurs.

Föreståndare. Föreståndare vid här avsedda läroanstalter vore för

närvarande i lönehänseende jämställda med manliga föreståndare vid folkhögskolor

med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs. Den föreslagna

löneförbättringen överensstämde med den, som av skolöverstyrelsen föreslagits

för sistnämnda föreståndare.

Ämneslärare. För närvarande uppbure ämneslärare vid här avsedda

läroanstalter enahanda löneförmåner som de fast anställda ämneslärarna vid

folkhögskolor med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs. Med hänsyn

till att kurstiderna såväl vid lantbruksskolorna som vid lantmannaskolor

med helårskurs, vinterkurs och fortsättningskurs eller längre kurs vöre av

längre varaktighet än vid nämnda slag av folkhögskolor funne lantbruksstyrelsen

det vara motiverat, att lärarna vid ifrågavarande lantbruksundervisningsanstalter

erliölle en något större löneförbättring än den för folkhögskollärarna

föreslagna såsom kompensation för mera betungande undervisningsskyldighet

och större bundenhet i tjänsten. Även med hänsyn till att den nuvarande

skillnaden i avlöning för å ena sidan helårsanställd lärare vid lantmannaskola

och å andra sidan lärare vid lantmannaskola med allenast vinterkurs

finge anses alltför ringa, syntes en dylik löneförbättring vara motiverad.

I enlighet härmed förordade lantbruksstyrelsen, att grundlönen bestämdes

till 5,520 kronor för år, vilket belopp med 240 kronor överstege det

för fast anställd ämneslärare vid folkhögskola med huvudkurs och fristående

kvinnlig kurs föreslagna årslönebeloppet.

II. Lantmannaskolor med vinterkurs örn 125 läsdagar.

Föreståndare. Föreståndare vid lantmannaskola med vinterkurs örn

125 läsdagar vore för närvarande tillförsäkrad en grundlön av 4,000 kronor.

Med utgångspunkt från de vid löneregleringen tillämpade principerna för

uppräknande av de fasta lönerna funne sig lantbruksstyrelsen böra föreslå,

att grundlönen bestämdes till 5,580 kronor.

Ämneslärare. Ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs om

125 dagar vore för närvarande likställd med lärare, som anställts vid 21-veckorskurs

vid folkhögskola. Föreslagen löneförbättring överensstämde med

den för sistnämnda lärare förordade.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

21

lil. Lantmannaskolor med vinterkurs örn minst 150 dagar.

Såsom i det föregående berörts förekomme det vid vissa lantmannaskolor

nied enbart vinterkurs, att denna kurs på grund av utvidgad undervisning i

skogsskötsel utsträcktes över en längre period än som motsvarade minimikurstiden,

125 arbetsdagar. Vanligen utsträcktes kurstiden härvid till att omfatta

150 arbetsdagar; i vissa fall kunde kursen uppgå till icke mindre än

108 arbetsdagar. Enligt lantbruksstyrelsens uppfattning måste det anses vara

otillfredsställande, att lön utginge med ett och samma belopp oavsett huruvida

vinterkursen utgjorde 125 arbetsdagar eller densamma uppginge till angivna

högre dagantal. Det vore fördenskull önskvärt, att vid lönesättningen

kurstidens längd på ett eller annat sätt komme i betraktande.

Vad folkhögskolorna beträffade, hade redan tidigare påpekats, hurusom

kurstidens längd icke inverkade på avlöningens storlek för lärare, som anställts

vid endast huvudkurs. Detta förhållande hade föranlett skolöverstyrelsen

att föreslå, att lönen i fortsättningen bestämdes med utgångspunkt

från nuvarande minimilästid örn 21 veckor och att läraren intill en viss övre

gräns — av kostnadsskäl fixerad vid högst 24 veckor — bereddes ekonomisk

kompensation för överskjutande lästid i direkt proportion till avvikelsen från

minimilästiden.

Från nu angivna utgångspunkter funne sig lantbruksstyrelsen böra förorda,

att lönen till föreståndare och lärare vid lantmannaskolor med enbart

vinterkurs differentierades under visst hänsynstagande till förekommande

variationer i kurstiderna. Av kostnadsskäl syntes det emellertid här, liksom

vid folkhögskolorna, ej vara möjligt att anpassa lönebeloppen efter samtliga

i lästiden förekommande variationer, enär därvid lönebeloppen vid de längsta

kurstiderna skulle bli oproportionerligt höga. Det syntes fördenskull nödvändigt

att maximera lönen vid en viss icke alltför omfattande kurstid. Denna

övre gräns torde lämpligen kunna fixeras vid en kurstid av 150 arbetsdagar.

Den förhöjda avlöningen skulle således utgå med ett och samma belopp,

därest vinterkursen hade en varaktighet av 150 arbetsdagar eller därutöver.

Vad anginge sättet för lönens differentiering vore olika utvägar tänkbara.

En tillämpning av den för folkhögskolorna föreslagna anordningen, enligt

vilken läraren bereddes kompensation för överskjutande lästid i direkt proportion

till avvikelsen från minimilästiden, skulle för lantmannaskolornas

vidkommande innebära, att vid en kurstid örn minst 150 arbetsdagar grundlönen

ökades med V5. En dylik beräkningsgrund skulle emellertid leda

till, att den vid den längre kurstiden utgående lönen bleve väl hög

såväl i och för sig sorn vid jämförelse med lönerna till övriga lärarkategorier.

Av kostnadsskäl hade lantbruksstyrelsen fördenskull funnit

sig böra stanna vid att förorda ett modifierat beräkningssätt, innebärande

att löneförhöjningen, beräknad på grundval av ett minimikurstiden

överskjutande dagantal av 25, sattes i direkt relation till skillnaden mellan

lönerna till å ena sidan befattningshavare vid lantmannaskola med vinterkurs

örn 125 arbetsdagar och å andra sidan befattningshavare vid lantmannaskola

med vinterkurs och fortsättningskurs örn tillhopa (125 + 110 —) 235 arbetsdagar.

Löneförhöjningen skulle med andra ord bestämmas att motsvara

!S/n» av nämnda löneskillnad. Ett dylikt beräkningssätt syntes lantbruksstyrelsen

giva ett skäligt resultat vid lönernas differentiering efter kurstidens

längd. Innebörden av förslaget i denna del vore följande.

Föreståndare. Grundlönen till föreståndare vid lantmannaskola med

vinterkurs örn minst 150 dagar erhölles genom att till den föreslagna grundlönen

till föreståndare vid vinterkurs örn 125 dagar, 5,580 kronor, lädes

■ Vnn av skillnaden mellan sistnämnda belopp och beloppet av den före
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

slagna grundlönen till föreståndare vid lantmannaskola med såväl vintersom

fortsättningskurs, 7,560 kronor. Då 25/no av nämnda skillnad utgjorde

450 kronor, erhölles en grundlön till föreståndare vid lantmannaskola med

vinterkurs om minst 150 dagar av (5,580 + 450 =) 6,030 kronor.

Ämneslärare. Enligt nyss angiven beräkningsgrund skulle grundlönen

till ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs om minst 150

dagar utgöi’a [4,200 + 25/no (5,520 — 4,200) =] 4,500 kronor.

IV. Lanthushållsskolor med årskurs eller två halvårskurser.

Löneförbättringarna hade beräknats och de nya lönebeloppen erhållits

med tillämpning av de vid löneregleringen i övrigt följda principerna för de

fasta lönernas uppräknande.

V. Lanthushållsskolor med halvårskurs.

Löneförbättringarna och de nya lönebeloppen hade framräknats med tilllämpning

av vid löneregleringen i övrigt följda principer för de fasta lönernas

uppräknande.

Statskontoret har, utan att vilja motsätta sig förslaget örn en differentiering

av lönerna till föreståndare och lärare vid lantmannaskolas vinterkurs

efter kurstidens längd, ansett de ifrågasatta lönebeloppen böra reduceras.

Ämbetsverket har även avstyrkt den av lantbruksstyrelsen ifrågasatta omläggningen

av ålderstillägg.

På i sitt utlåtande över skolöverstyrelsens löneregleringsförslag närmare anförda

skäl hade statskontoret ansett, att vid folkhögskolorna fast anställning

som ämneslärare borde medgivas endast lärare med minst 24 veckors tjänstgöring,

medan lärare med endast 21 veckors tjänstgöring borde beredas extra

ordinarie anställning. Vid lantbruksundervisningsanstalterna motsvarades

nämnda lärarkategorier av ämneslärare vid lantmannaskolor med anställning

vid vinterkurser om 125, respektive 150 läsdagar. Då av utredningen framginge,

att vid lantmannaskolorna ungefär hälften av samtliga föreståndare och

fast anställda ämneslärare endast tjänstgjorde vid 125 dagars vinterkurser,

syntes en avveckling av denna kategori anställningshavare knappast kunna

ifrågasättas. Med hänsyn härtill och då statskontoret i likhet med lantbruksstyrelsen

funne en differentiering i lönehänseende av ifrågavarande befattningar

önskvärd, ville ämbetsverket — under hänvisning till vad som förordats

i fråga örn folkhögskolorna — föreslå, att vid skolor med vinterkurs

örn 150 läsdagar grundlönen till föreståndare och fast anställda ämneslärare

fastställdes till 5,580 kronor, respektive 4,200 kronor, samt att vid skolor

med vinterkurs om 125 dagar motsvarande lönebelopp bestämdes till 5,430

kronor, respektive 4,080 kronor. Statskontoret ville icke förneka, att differentieringen

härigenom bleve förhållandevis obetydlig. Emellertid syntes lönebeloppen

till befattningshavarna vid sistnämnda skolor icke kunna sättas

lägre, om löneminskningar efter löneregleringens genomförande skulle undvikas.

Under hänvisning till vad statskontoret anfört i sitt utlåtande rörande folkhögskolorna

finge ämbetsverket föreslå, att ålderstilläggens antal för föreståndarna

och de fast anställda ämneslärarna bibeliölles oförändrat, varjämte

dessa tillägg alltjämt borde tillträdas med femåriga intervaller. I

samband med inarbetandet av en del av dyrtidstillägget i lönerna borde beloppen

dock höjas från 500 kronor, respektive 300 kronor till 600 kronor,

respektive 360 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

23

Med ovan angivna jämkningar kunde statskontoret tillstyrka den föreslagna

lönesättningen för föreståndare och fast anställda ämneslärare.

Allmänna lönenämnden har icke motsatt sig införande av det tredje respektive

fjärde ålderstillägget men ifrågasatt, att kvinnlig befattningshavare

för närvarande icke skulle erhålla rätt att tillträda det sista ålderstillägget.

Till förslaget örn löneförbättringens storlek för lärare vid lantbruksskola

eller lantmannaskola med helårskurs, vinterkurs och fortsättningskurs eller

längre kurs har lönenämnden ställt sig tveksam med hänsyn till storleken av

den löneförbättring, som avsåges komma motsvarande lärare vid folkhögskolorna

till del. Förslaget till lönesättning för föreståndare och ämneslärare

vid lantmannaskola med vinterkurs örn 150 dagar har nämnden funnit sig

kunna lämna ulan erinran.

Lönenämnden ville till en början erinra, att nämnden i utlåtande över

förslaget till lönereglering för lärarpersonalen vid folkhögskolorna icke ansett

sig böra framställa erinran mot att löneställningen för föreståndare och

ordinarie ämneslärare vid sistnämnda skolor underkastades en omreglering,

enär åtskilliga skäl talade för att även nämnda personal i likhet med annan

statlig och kommunalt anställd lärarpersonal komme i åtnjutande av någon

löneförbättring. Under erinran om vad lönenämnden i nämnda utlåtande anfört

angående antalet ålderstillägg ville nämnden tillstyrka, att även motsvarande

personal vid lantbruksundervisningsanstalterna bereddes en förbättrad

löneställning.

Vad beträffade ämneslärare vid lantbruksskola eller lantmannaskola med

helårskurs, vinterkurs och fortsättningskurs eller längre kurs ville lönenämnden

erinra, att den faktiska löneförbättringen, som den ifrågasatta löneregleringen

medförde för dessa befattningshavare, utgjorde — utan hänsyn tagen

till kristillägg — i begynnelselöneläget 520 kronor och i slutlöneläget 568

kronor. Löneförbättringen för motsvarande folkhögskollärare, som av lönenämnden

lämnats utan erinran, uppginge till 252 respektive 300 kronor. Den

högre löneställningen för ämneslärarna vid nämnda lantbruksundervisningsanstalter

— innebärande en ökning av grundlönen med 240 kronor utöver vad

som föreslagits för motsvarande folkhögskollärare — hade av lantbruksstyrelsen

motiverats med, att kurstiderna vid ifrågavarande lantbruksundervisningsanstalter

vore längre och att undervisningsskyldigheten vore av mera betungande

art än för ämneslärarna vid folkhögskolor med såväl huvudkurs som

fristående kurs. Även örn vissa skäl kunde tala för ett försteg i lönehänseende

för ämneslärarna vid nämnda lantbruksundervisningsanstalter, ställde sig

lönenämnden likväl tveksam till det härutinnan föreliggande förslaget med

hänsyn till storleken av den löneförbättring, som avsåges komma motsvarande

lärare vid folkhögskolorna till del.

Lantbruksstyrelsens förslag till lönesättning för föreståndare och ämneslärare

vid lantmannaskola med vinterkurs örn 150 läsdagar funne sig lönenämnden

kunna lämna utan erinran, även örn den löneförbättring, som tillkomme

föreståndare vid sådan skola, kunde synas väl hög, särskilt i slutlöneläget.

Beträffande ämneslärarna, för vilka den föreslagna löneförbättringen

utgjorde 470 kronor i begynnelselöneläget och 518 kronor i slutlöneläget -—

frånsett kristillägg — ville lönenämnden erinra, att löneförbättringen något

understege den löneförbättring, vilken lönenämnden ansett sig kunna godtaga

såsom skälig för fast anställd ämneslärare vid folkhögskola med huvudkurs

örn 24 veckor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Antalet ålderstillägg hade föreslagits lika för motsvarande manliga och

kvinnliga befattningshavare vid lantbruksundervisningsanstalterna. I sitt utlåtande

över förslaget till lönereglering vid folkhögskolorna hade lönenämnden

erinrat, att vid genomförandet av löneregleringarna under de senaste åren

för lärarpersonalen vid folkskolorna och de högre kommunala skolformerna

kvinnliga lärare icke erhållit rätt att omedelbart tillträda lön enligt den löneklass,

vartill de enligt reglementets huvudbestämmelser skulle varit berättigade,

utan hade övergångsvis under viss tid bibehållits vid en lägre löneställning.

Med hänsyn härtill hade lönenämnden funnit sig böra föreslå, att kvinnlig

befattningshavare vid folkhögskolorna för närvarande icke skulle erhålla

rätt att tillträda det sista ålderstillägget. Därest vad sålunda föreslagits beträffande

folkhögskolorna vunne beaktande, borde givetvis samma princip

tillämpas beträffande lantbruksundervisningsanstalterna.

DCPchef?nntS'' Lantbruksstyrelsen förslag till lönesättning för föreståndare och föreståndarinnor

samt ämneslärare och ämneslärarinnor vid de statsunderstödda

lantbruksnndervisningsanstalterna innebär, inberäknat rörligt tillägg efter

15 procent men frånräkna! kristillägg, följande löneförbättringar i förhållande

till nu utgående lönebelopp (härvid har antagits, att vederbörande huvudmän,

på sätt i allmänhet är fallet, utfylla det statliga dyrtidstillägget till fullt

belopp):

Skoltyp och befattningshavare

Begynnelselön

kronor

Slutlön

kronor

Lantbruksskola eller lantmannaskola med heldrskurs, vinterkurs

och fortsättningskurs eller längre kurs:

Föreståndare.......................

318

534

1 Ämneslärare.........................

520

568

Lantmannaskola med vinterkurs om 125 arbetsdagar:

Föreståndare..........................

237

453

1 Ämneslärare...............................

125

173

Lantmannaskola med vinterkurs örn 150 arbetsdagar:

Föreståndare...............................

753

969

Ämneslärare.........................

470

518

Lanthushållsskola med årskurs eller två halvårskurser:

Föreståndarinna...................................

228

397

Ämneslärarinna........................................

152

236

Lanthushållsskola med halvårskurs:

Föreståndarinna................................

94

265

Ämneslärarinna...............................

105

185

Vid framläggandet av förevarande löneförbättringsförslag har lantbruksstyrelsen

erinrat, hurusom skolöverstyrelsen i sitt förslag till lönereglering vid

folkhögskolorna framhållit, att även örn behovet av förbättrade löner gjorde

sig starkast gällande beträffande de icke fast anställda lärarna, jämväl den

ordinarie personalen borde få komma i åtnjutande av en mindre löneförbättring.

Mot bakgrunden av detta uttalande och i betraktande av det nära

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

25

sambandet mellan lönesättningen för personalen vid folkhögskolorna och vid

lantbruksundervisningsanstalterna har lantbruksstyrelsen förordat, att löneförbättringen

för den fast anställda personalen vid sistnämnda anstalter i

princip anknytes till den föreslagna löneförbättringen för motsvarande personal

vid folkhögskolorna. Denna utgångspunkt finner jag mig i likhet med de

hörda myndigheterna böra godtaga. Vidkommande löneförbättringens avvägning

är jag av den uppfattningen, att någon befogad erinran icke kan framställas

mot lantbruksstyrelsens förslag i förevarande del. I detta sammanhang

vill jag erinra, att chefen för ecklesiastikdepartementet vid anmälan

denna dag av förslag till lönereglering vid folkhögskolorna ansett sig kunna

godtaga skolöverstyrelsens förslag till löneförbättring för den ordinarie

personalen vid dessa skolor. Av det nu anförda följer, att jag ej kan ansluta

mig till statskontorets förslag om ålderstilläggens bibehållande vid nuvarande

antal i förening med en mindre höjning av desamma.

Allmänna lönenämnden har — under hänvisning till att nämnden i sitt

yttrande över skolöverstyrelsens förslag till lönereglering vid folkhögskolorna

uttalat, att kvinnliga befattningshavare vid dessa skolor icke för närvarande

borde erhålla rätt att tillträda det sista ålderstillägget -—- framhållit, att samma

princip borde tillämpas beträffande lantbruksundervisningsanstalterna.

Denna lönenämndens uppfattning kan jag icke biträda. Vid folkhögskolorna

kan en begränsning av de kvinnliga befattningshavarnas rätt till sista ålderstillägget

vara motiverad med hänsyn till förslaget om införande vid dessa

skolor av enhetliga lönebelopp för såväl manliga som kvinnliga befattningshavare,

vilket för sistnämnda personal kommer att medföra betydligt större

löneförbättringar än för motsvarande manliga personal. Såsom lantbruksstyrelsen

framhåller, ifrågasättes emellertid icke ett införande av likalönsprincipen

vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna. En begränsning av

rätten att tillträda det sista ålderstillägget skulle för föreståndarinnor och

lärarinnor vid lanthushållsskolorna i flertalet fall medföra löneminskning i

förhållande till nu utgående löner. På grund härav finner jag mig ej kunna

tillstyrka den av nämnden ifrågasatta ändringen på förevarande punkt.

Lönenämnden har med hänsyn till storleken av den löneförbättring, som

avsetts komma motsvarande lärare vid folkhögskolorna till del, ställt sig tveksam

till förslaget om löneförbättringens storlek för lärare vid lantbruksskola

och lantmannaskola med helårskurs, vinterkurs och fortsättningskurs eller

längre kurs. För egen del finner jag de skäl, som lantbruksstyrelsen anfört

till stöd för förslaget i denna del — i främsta rummet kurstidernas

längre varaktighet — vara bärande. Jag finner fördenskull ej anledning

föreligga till avvikelse från förslaget på denna punkt. Vad angår förslaget örn

beredande av förhöjd avlöning åt föreståndare och ämneslärare vid lantmannaskola

med vinterkurs örn minst 150 arbetsdagar bar jag redan i det föregående

förklarat mig kunna giva min anslutning till detsamma. Beträffande löneförhöjningens

storlek innebär lantbruksstyrelsens förslag, alt förhöjningen,

beräknad på grundval av eli minimikurstiden överskjutande dagantal av 25,

siittes i direkt relation lill .skillnaden mellan lönerna för å ena sidan befall
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Mai:ts proposition nr 313.

ningshavare vid lantmannaskola med vinterkurs om 125 arbetsdagar och å

andra sidan befattningshavare vid sådan skola med vinterkurs och fortsättningskurs

örn tillhopa (125 + 110 =) 235 arbetsdagar. Löneförhöjningen

skulle med andra ord bestämmas att motsvara 25/xio av nämnda löneskillnad.

Lönenämnden har funnit sig kunna lämna detta förslag utan erinran,

även örn den löneförbättring, som tillkomme föreståndare, kunde synas väl

hög, särskilt i slutlöneläget. Statskontoret har, utan att motsätta sig förslaget

om en differentiering av lönerna i och för sig, ansett sig böra påyrka en

viss reduktion av grundlönerna såväl vid vinterkurs om 125 arbetsdagar som

vid sådan kurs av minst 150 arbetsdagars varaktighet, på det sätt att de av

lantbruksstyrelsen föreslagna lönerna vid kurs om 125 arbetsdagar borde

bilda underlag för lönesättningen vid den längre kursen samt lönebeloppen

vid 125-dagarskursen reduceras med 150 kronor för föreståndare och med

120 kronor i fråga örn ämneslärare. För egen del hyser jag den uppfattningen,

att lantbruksstyrelsen förslag på förevarande punkt är ägnat att giva ett

skäligt resultat. Jag kan fördenskull ej ansluta mig till statskontorets ändringsyrkande.

Anmärkas må i detta sammanhang, att chefen för ecklesiastikdepartementet

vid anmälan av frågan örn lönereglering vid folkhögskolorna

funnit sig kunna godtaga ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag om införande

av särskilt lönetillägg för fast anställd ämneslärare med 24 veckors lästid,

innebärande att lönen för kurs av dylik varaktighet bestämmes att med

3/2i överstiga lönen för kurs örn 21 veckor.

Extra ordinarie ämneslärare och ämneslärarinnor.

Nuvarande och av lantbruksstyrelsen föreslagna lönebelopp framgå av å

sid. 30—31 intagna tabell IV.

Till stöd för sitt förslag har lantbruksstyrelsen anfört:

Den extra ordinarie lärarpersonalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna

intoge för närvarande en i lönehänseende missgynnad ställning.

Visserligen hade denna personal år 1939 erhållit en viss löneförbättring, varigenom

avlöningarna i princip uppbringats till samma nivå som den, vilken gällde

för de icke-fast anställda ämneslärarna vid folkhögskolorna. Det syntes

emellertid lantbruksstyrelsen uppenbart, att löneställningen för ifrågavarande

lärare vid jämförelse med övriga extralärarkategorier alltjämt måste

anses vara otillfredsställande. Därest en fullgod rekrytering av den extra

ordinarie lärarpersonalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna

skulle kunna upprätthållas, syntes det ofrånkomligt, att personalen ifråga

bereddes en mera tryggad ekonomisk ställning än vad som för närvarande

vore fallet. Vid avvägningen av den löneförbättring, som skäligen borde

komma personalen till del, syntes den av skolöverstyrelsen föreslagna löneregleringen

för de icke-fast anställda ämneslärarna vid folkhögskolorna

böra vara normerande. Med utgångspunkt härifrån funne sig lantbruksstyrelsen

böra föreslå följande grundlöner för de extra ordinarie lärarna vid

lantbruksundervisningen, nämligen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

27

extra ordinarie ämneslärare vid lantbruksskola eller lantmannaskola

med helårskurs, vinterkurs och fortsättningskurs

eller längre kurs .......................... 4,200 kronor;

extra ordinarie ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs

örn 125 arbetsdagar ........................ 3,240 kronor;

extra ordinarie ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs

om 150 arbetsdagar ........................ 3,468 kronor;

extra ordinarie ämneslärarinna vid lanthushållsskola med

årskurs eller två halvårskurser ...................... 2,700 kronor;

extra ordinarie ämneslärarinna vid lanthushållsskola med

halvårskurs ........................................ 1,608 kronor.

Med hänsyn till de vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna rådande

ogynnsamma befordringsförhållandena, varigenom lärarna ofta nödgades

under avsevärd tid kvarstå i icke-ordinarie befattning, syntes det därjämte

motiverat, att — på sätt föreslagits beträffande de icke-fast anställda ämneslärarna

vid folkhögskolorna — de extra ordinarie lärarna vid lantbruksundervisningen

erhölle två särskilda ålderstillägg. Beloppet av varje ålderstillägg

funne lantbruksstyrelsen skäligen böra bestämmas till 300 kronor för

lärarna och 180 kronor för lärarinnorna.

Statskontoret har ifrågasatt en viss reducering av de föreslagna lönebeloppen.

Enligt förslaget skulle de extra ordinarie lärarna tillerkännas icke oväsentliga

löneförbättringar. Slutlönen till sådana lärare med 125 läsdagars

tjänstgöring bomme således att öka med i det närmaste 50 procent. Då

emellertid — som statskontoret även framhållit i fråga om folkhögskolorna

— dessa lärarkategorier intagit en förhållandevis missgynnad ställning, ville

ämbetsverket icke motsätta sig förslaget med den jämkningen, att de föreslagna

begynnelselönerna sänktes med följande belopp: för helårsanställd

lärare vid lantbruks- eller lantmannaskola 420 kronor, för lärare vid lantmannaskola

med vinterkurs örn 125 eller 150 läsdagar 300 kronor samt

för lärare vid lanthushållsskola med helårskurs 180 kronor och med halvårskurs

90 kronor.

Även allmänna lönenämnden har funnit de för extra ordinarie ämneslärare

och ämneslärarinnor föreslagna lönebeloppen väl höga.

Lönenämnden funne befogat, att nämnda lärare och lärarinnor bereddes

en gynnsammare löneställning. Lönenämnden ansåge emellertid den av lantbruksstyrelsen

föreslagna löneförbättringen vara väl hög. I huvudsaklig anslutning

till vad lönenämnden förordat i fråga örn extra ordinarie och vikarierande

ämneslärare vid folkhögskolorna funné sig lönenämnden för ernående

av skäliga löneförbättringar böra föreslå en mindre jämkning av de

föreslagna grundlönebeloppen och en nedsättning av ålderstilläggen till hälften

av beloppet för motsvarande ordinarie lärare. Lönenämndens förslag

härutinnan framginge av följande sammanställning:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Departementschefen.

Av lönenämnden föreslagen avlöning

Löneförbättring

enligt lantbruks- styrelsens förslag1

Löneförbättring1

i begyn- nelselöne- läget

i slut- löne- läget

Grund-

lön

Ålders-

tillägg

i begyn- nelselöne- läget

i slut- löneläget

Lantbruksskola eller lantmanna- skola med helårskurs, vinter- kurs och fortsättningskurs eller

längre kurs..................

4,000

2 å 240

625

1,177

855

1,545

Lantmannaskola med vinterkurs

örn 125 läsdagar .............

3,100

2 å 240

544

1,096

705

1,395

Lantmannaskola med vinterkurs

om 150 läsdagar.............

3,300

2 å 240

774

1,326

967

1,657

Lanthushållsskola med årskurs

eller två halvårskurser.......

2,600

2 å 150

526

871

641

1,055

Lanthushållsskola med halvårs- kurs .........................

1,600

2 å 150

300

645

309

723

Såsom av det ovanstående framginge, uppginge enligt lönenämndens förslag

löneförbättringen för extra ordinarie ämneslärare vid lantmannaskola

med vinterkurs örn 150 läsdagar till 774 kronor i begynnelselöneläget och

1,326 kronor i slutlöneläget. Motsvarande siffror för närmast jämförliga befattningshavare

vid vissa kurser vid folkhögskolorna, nämligen extra ordinarie

ämneslärare vid huvudkurs örn 24 veckor, uppginge enligt lönenämndens

förslag till 1,044 kronor respektive 1,596 kronor. Lönenämnden hade

emellertid icke ansett sig böra frångå den av lantbruksstyrelsen föreslagna

principen för beräkning av grundlönen till befattningshavare vid lantmannaskola

med vinterkurs örn 150 läsdagar och hade med hänsyn härtill funnit

sig böra godtaga den med detta beräkningssätt framkomna löneförbättringen,

ehuru densamma något understege vad som ansetts böra tillkomma

lärarna vid nämnda folkhögskolekurser.

Såsom lantbruksstyrelsen framhållit, torde det icke minst med hänsyn

till rekryteringen av den extra ordinarie lärarpersonalen vid de statsunderstödda

lantbruksundervisningsanstalterna vara ofrånkomligt, att denna personal

kommer i åtnjutande av en relativt betydande löneförbättring. Såväl

statskontoret som allmänna lönenämnden ha emellertid funnit den av lantbruksstyrelsen

ifrågasatta löneförbättringen vara väl hög. Även jag hyser

den uppfattningen, att en viss beskärning av lantbruksstyrelsens förslag är

motiverad och jämväl möjlig att genomföra utan risk för uppkommande rekryteringssvårigheter

eller olägenheter i övrigt. Vid prövning av olika utvägar

för åstadkommandet av en lämplig löneavvägning för den extra ordinarie

personalen vid lantbruksundervisningsanstalterna har jag funnit allmänna

lönenämndens förslag härutinnan innebära en godtagbar lösning, varför jag

tillstyrker detsamma.

1 Frånsett kristillägg.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

29

Arvoden till speciallärare.

För närvarande må till ersättning åt speciallärare, i den mån undervisningen

icke skäligen kan uppdragas åt ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare

vid vederbörande skola, utgå statsbidrag med belopp, som Kungl.

Majit bestämmer i varje särskilt fall, dock med högst 8 kronor för varje

undervisningstimme. Å detta belopp utgår därjämte dyrtidstillägg. Lantbruksstyrelsen

har föreslagit att statsbidraget i fortsättningen beräknas

efter en högsta ersättning av 10 kronor per undervisningstimme i ett för

allt. Strängt taget borde enligt lantbruksstyrelsens mening inräknandet

av dyrtidstillägget motivera ett högre ersättningsbelopp än 10 kronor per

timme men med hänsyn till den föreslagna lönesättningen för timlärare i läsämnen

vid folkhögskolorna har styrelsen ansett sig böra stanna vid en dylik

beräkning.

Vad lantbruksstyrelsen i förevarande avseende anfört och föreslagit föranleder

icke någon erinran från min sida.

Vissa med löneregleringen sammanhängande frågor.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att den nya löneregleringen skall träda

i kraft den 1 november 1942.

Styrelsen har föreslagit vissa ändrade bestämmelser beträffande rätt att

åtnjuta fri bostad jämte erforderligt bränsle eller kontant ersättning härför

ävensom angående avlöningsförmåner vid viss tjänstledighet m. m.

I 10 § 1 mom. gällande kungörelse (1940:847) angående statsbidrag till

lantbruksundervisningsanstalter m. m. finnas intagna bestämmelser angående

rätt -.för befattningshavare att åtnjuta fri bostad jämte erforderligt

bränsle. Dessa bestämmelser innebära, såvitt angår extra ordinarie ämneslärare

vid lantmanna- och lantbruksskola samt ämneslärarinna och extra

ordinarie ämneslärarinna vid lanthushållsskola, att bostaden skall innehålla

minst ett rum. Då en differentiering av bostadsförmånen finnes genomförd för

ämneslärarna vid lantbruks- och lantmannaskolorna alltefter det befattningshavaren

har eget hushåll eller icke, har lantbruksstyrelsen ansett en motsvarande

differentiering för extra ordinarie ämneslärare samt för de kvinnliga

lärarna vara motiverad. 1 enlighet härmed har styrelsen förordat sådan ändring

i förhållande till nuvarande bestämmelser, att bostaden för nämnda

lärare och lärarinnor bestämmes till minst 2 rum, där befattningshavaren har

eget hushåll.

I 10 § 2 mom. av förenämnda kungörelse (1940: 847) finnas intagna bestämmelser

angående kontant ersättning till befattningshavare för det fall, att

bostad in natura icke tillhandahålles honom. Dylik ersättning skall utgå med

så stort belopp, som efter ortens pris betingas för bostad av sådan beskaffenhet,

som för olika befattningshavare stadgas, jämte för sådan bostad erforderligt

bränsle, dock att ersättningen i intet fall må för år understiga för

föreståndare 800 kronor, för ämneslärare med eget hushåll 700 kronor, för

ämneslärare utan eget hushåll och för föreståndarinna vid lanthushållsskola

500 kronor, för extra ordinarie ämneslärare samt ämneslärarinna och för

extra ordinarie ämneslärarinna vid lanthushållsskola 800 kronor. Dessa ersättningsbelopp

överensstämma i sak med dem, som enligt gällande föreskrif
-

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell IV, Jämförelse mellan nuvarande och av lantbruksstyrelsen föreslagna löner till extra ordinarie ämneslärare

och ämneslärarinnor.

co

o

Befattningshavare

Nuvarande lön

Föreslagen lön

Anm.

Begynnelselön

Slutlön

Begynnelselön

Slutlön

1

2

3

4

5

6

Lantbruksskola eller lantmannaskola med helårskurs, vinterkurs och fortsättningskurs eller längre kurs.

E. o. ämneslärare

Grundlön.........

2,500

Grundlön.........

2,500

Grundlön ....

4,200

Grundlön.....

4,200

2 ålderstillägg

Ålderstillägg......

—

Ålderstillägg.......

—

Ålderstillägg..

—

Ålderstillägg...

600

å 300 kronor

Provisorisk avlö-

Provisorisk avlö-

Rörligt tillägg

630

Rörligt tillägg .

720

efter 3 och

ningsförbättring

375

ningsförbättring

375

Kristillägg....

504

Kristillägg.....

576

6 år

Dyrtidstillägg......

1,100

Dyrtidstillägg......

1,100

Kristillägg.........

382

Kristillägg.........

382

4,357

4,357

5,334

6,096

Lantmannaskola med vinlerkurs örn 125 läsdagar.

E. o. ämneslärare

Grundlön.........

1,900

Grundlön.........

1,900

Grundlön ....

3,240

Grundlön.....

3,240

2 ålderstillägg

Ålderstillägg......

—

Ålderstillägg......

—

Ålderstillägg..

—

Ålderstillägg..

600

å 300 kronor

Provisorisk avlö-

Provisorisk avlö-

Rörligt tillägg

486

Rörligt tillägg

576

efter 3 och

ningsförbättring

285

ningsförbättring

285

Kristillägg....

388

Kristillägg.....

460

6 år

Dyrtidstillägg.....

836

Dyrtidstillägg.....

836

Kristillägg........

290

Kristillägg........

290

•

3,311

3,311

4,114

4,876

Lantmannaskola med vinlerkurs örn 150 läsdagar.

E. o. ämneslärare

Grundlön.........

1,900

Grundlön.........

1,900

Grundlön ....

3,468

Grundlön.....

3,468

2 ålderstillägg

Ålderstillägg......

—

Ålderstillägg......

—

Ålderstillägg..

—

Ålderstillägg...

600

å 300 kronor

Provisorisk avlö-

Provisorisk avlö-

Rörligt tilläga

520

Rörligt tillägg .

610

efter 3 och

ningsförbättring

285

ningsförbättring

285

Kristillägg....

. 346

Kristillägg.....

488

6 år

Dyrtidstillägg.....

836

Dyrtidstillägg.....

836

Kristillägg........

290

Kristillägg........

290

3,311

3,311

4.334

5,166

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

opaginerad Kontrollera mot PDF

j Befattningshavare

Nuvarande lön

Föreslagen lön

Anm.

Begynnelselön

Slutlön

Begynnelselön

Slutlön

1

2

3

4

5

6

Lanthushällsskola med årskurs eller Iva halvärskurser.

E. o. ämneslära-

Grundlön.......

. 1,600

Grundlön.........

1600

Grundlön ....

2,700

Grundlön.....

2,700

2 ålderstillägg

rinna

ÅlderstjJIägg.....

—

Ålderstillägg.......

—

Ålderstillägg..

—

Ålderstillägg. ..

360

å 180 kronor

Provisorisk avlö-

Provisorisk avlö-

Rörligt tillägg

405

Rörligt tillägg

459

efter 3 och

ningsförbättring

. 160

ningsförbättring .

160

Kristillägg....

324

Kristillägg.....

367

6 år

Dyrtidstillägg____

. 704

Dyrtidstillägg......

704

Kristillägg.......

. 242

Kristillägg.......

242

2,706

2,706

3,429

3,886

Lanthushällsskola

med

halvårskurs.

E. o. ämneslära-

Grundlön.......

. 1,000

Grundlön.........

1,000

Grundlön ....

1,608

Grundlön.....

1,608

2 ålderstillägg

rinna

Ålderstillägg.....

—

Ålderstillägg.......

—

Ålderstillägg..

—

Ålderstillägg...

360

å 180 kronor

Provisorisk avlö-

Provisorisk avlö-

Rörligt tillägg

241

Rörligt tillägg .

295

efter 3 och

ningsförbättring

. 100

ningsförbättring .

100

Kristillägg....

193

Kristillägg.....

236

6 år

Dyrtidstillägg....

. 440

Dyrtidstillägg......

440

Kristillägg.......

. 150

Kristillägg.........

150

1,690

1,690

2,042

2,499

Anm. Till pensionsavgifter har i förestående jämförelse hänsyn ej tagits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majlis proposition nr 313.

ter tillkomma befattningshavare vid folkhögskola, som ej tillhandahåller

naturabostad. Då sistnämnda ersättningar utgått med oförändrade belopp

alltsedan år 1919, har skolöverstyrelsen i sitt förslag till lönereglering vid

folkhögskolorna efter en jämförelse mellan hyrorna vid 1920 års allmänna

bostadsräkning och hyrorna vid 1939 års allmänna bostadsräkning föreslagit

en uppräkning av beloppen med 50 procent. I nära anslutning till detta förslag

har lantbruksstyrelsen förordat, att ersättningarna för icke tillhandahållen

naturabostad för befattningshavare vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna

bestämmas till följande belopp:

Lantbruks- och lantmannaskolor:

Föreståndare ........................................ 1,200 kronor

Ämneslärare:

med eget hushåll ................................ 1,000 »

utan » » .................................. 600 »

Extra ordinarie ämneslärare:

med eget hushåll ................................ 600 »

utan » » .................................. 400 »

Lanthushållsskolor:

Föreståndarinna .................................... 600 »

Ämneslärarinna:

med eget hushåll ................................ 600 »

utan » » .................................. 400 »

Extra ordinarie ämneslärarinna:

med eget hushåll ................................ 600 »

utan » » (helårsanställd) .................. 400 »

» » » (halvårsanställd) .................. 200 »

I sitt förslag till lönereglering för folkhögskolorna har skolöverstyrelsen

förordat införandet av en bestämmelse om avlöningsförmåner till kvinnlig

lärare vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd av innehåll, att befattningshavaren

under en tid av högst 90 dagar må åtnjuta samtliga henne

eljest tillkommande kontanta avlöningsförmåner med avdrag av ett belopp,

motsvarande för föreståndarinna och ämneslärarinna en tredjedel och för

extra ordinarie ämneslärarinna hälften av den kontanta begynnelselönen,

dock att extra ordinarie ämneslärarinna må under här avsedd ledighet åtnjuta

avlöning högst för tiden intill avslutandet av den kurs, för vilken hon

anställts. Motsvarande stadgande har synts lantbruksstyrelsen böra införas

vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna, dock att enligt lantbruksstyrelsens

mening extra ordinarie ämneslärarinna skäligen bör i förevarande

avseende jämställas med föreståndarinna och ämneslärarinna.

I samband med löneregleringens ikraftträdande bliva vissa anordningar av

övergängsnatur erforderliga. Bland annat gäller detta i fråga örn tillträdande

av ålderstilläggen. Lantbruksstyrelsen har utgått från att denna fråga

liksom även vissa andra spörsmål komma att upptagas till närmare prövning

i samband med utarbetandet av övergångsbestämmelser.

Slutligen har lantbruksstyrelsen förutsatt, att befattningshavarna skola

erhålla rätt att övergångsvis åtnjuta barntillägg.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 313.

33

Statskontoret har med hänsyn till de kostnader för huvudmännen, som

en differentiering av bostadsförmånerna för de extra ordinarie ämneslärarna

samt ämneslärarinnoma vid lanthushållsskolorna skulle föranleda, ifrågasatt,

om i nuvarande läge tillräckliga skäl förefinnas att genomföra lantbruksstyrelsens

förslag i denna del. Vidkommande storleken av de kontanta

ersättningar, som böra utgå i fall, då bostad in natura icke tillhandahålles,

samt lämpligheten av att i författning fixera den golvyta, som de

olika bostadstyperna minst böra omfatta, har statskontoret hänvisat till sitt

utlåtande rörande folkhögskolorna.

På sätt lantbruksstyrelsen föreslagit finner jag mig böra förorda, att löne- Departementsregleringen

skall träda i kraft den 1 november 1942. chefen.

Lantbruksstyrelsen förslag om en differentiering av bostadsförmånen för

extra ordinarie ämneslärare alltefter det befattningshavaren har eget hushåll

eller ej, finner jag mig böra tillstyrka. Däremot torde något praktiskt behov

av en differentiering av bostadsförmånen beträffande de kvinnliga lärarna

vid lanthushållsskolorna knappast föreligga.

I samband med löneregleringen bör såsom lantbruksstyrelsen föreslagit en

justering äga rum av de värden, som i avlöningsförfattningen finnas angivna

för den lägsta kontanta ersättning, som huvudmannen har att erlägga,

när naturaförmåner icke tillhandahållas därtill berättigad befattningshavare.

Emellertid torde de av lantbruksstyrelsen ifrågasatta ersättningsbeloppen

böra anpassas efter de värden, som äro avsedda att gälla vid folkhögskolorna.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har i detta hänseende förordat

fastställande av följande belopp, nämligen för föreståndare 1,200 kronor, för

fast anställd ämneslärare med eget hushåll 900 kronor, för annan sådan

lärare 500 kronor, för extra ordinarie ämneslärare med eget hushåll 500

kronor och för extra ordinarie lärare, som icke har eget hushåll, 300 kronor.

I anslutning härtill vill jag förorda, att följande ersättningsbelopp fastställas

att i förekommande fall utgå till befattningshavare vid lantbruksundervisningsanstaltema,

nämligen till föreståndare vid lantbruks- eller

lantmannaskola 1,200 kronor, till ämneslärare med eget hushåll vid lantbruks-

eller lantmannaskola 900 kronor, till annan sådan lärare 500 kronor,

till extra ordinarie lärare med eget hushåll vid lantbruks- eller lantmannaskola

500 kronor, till annan sådan lärare 300 kronor, till föreståndarinna

vid lanthushållsskola 500 kronor, till ämneslärarinna vid lanthushållsskola

300 kronor samt till extra ordinarie ämneslärarinna vid lanthushållsskola

300 kronor, därest hon innehar helårsanställning, och eljest 200 kronor.

Lanthruksstyrelsens förslag om införande av rätt för kvinnlig befattningshavare

att uppbära viss del av avlöningsförmånerna vid tjänstledighet

för havandeskap eller barnsbörd finner jag mig böra tillstyrka.

Såsom lantbruksstyrelsen förutsatt, böra befattningshavarna övergångsvis

medgivas åtnjuta barntillägg. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att

utfärda de föreskrifter i övrigt, som erfordras för genomförande av den tilltänkta

löneregleringen.

Bihang till riksdagens protokoll 1912. 1 sami. A''r 313. I>

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

lil. Förslag till statsbidragsreglering.

Gällande bestämmelser.

Till lantmannaskola, lantbruksskola och lanthushållsskola må enligt de

grunder och i den ordning, som stadgas i kungörelsen den 21 juni 1940 (nr

847) angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter m. m., utgå

bidrag av statsmedel dels till avlönande av föreståndare och lärare, dels

ock till täckande av skolans driftkostnader. Statsbidrag till avlöningar utgår

för bestridande av kontant minimigrundlön, ålderstillägg och vikariatsersättning

samt enligt Kungl. Maj:ls bestämmande för varje skola av arvode

åt speciallärare. Statsbidrag må utgå vid lantbruksskola till avlöning av

föreståndaren, en ämneslärare och en extra ordinarie ämneslärare samt vid

övriga skolor till föreståndaren och det antal lärare, som Kungl. Majit för

varje skola bestämmer. Vidare betalas av statsmedel dyrtidstillägg å ett tillläggsunderlag,

motsvarande hälften av den bestämda kontanta minimilönen;

på liknande sätt är även kristillägget konstruerat. Kostnaderna för provisorisk

avlöningsförbättring betalas helt av staten.

Statsbidrag till driftkostnaderna må ej utgå, därest icke ett belopp, motsvarande

en tredjedel av statsbidraget, tillskjutes från orten.

Lantbruksstyrelsens förslag.

Lantbruksstyrelsen erinrar, hurusom skolöverstyrelsen i sitt förslag till

lönereglering vid folkhögskolorna utgått från att någon egentlig rubbning

av gällande lönesystem ej skulle komma till stånd; i enlighet härmed hade

överstyrelsen icke ifrågasatt någon principiell omläggning av grunderna för

fördelningen mellan staten och folkhögskolornas ägare av kostnaderna för

lärarnas avlönande. Samma princip hade lantbruksstyrelsen ansett böra följas

vid den förestående löneregleringen för lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna.

Lantbruksstyrelsen hade således förutsatt, att

statsbidragen även i fortsättningen avpassades så, att de täckte samtliga kontant

utgående lärarlöner. Befattningshavarna tillkommande naturaförmåner

— fri bostad jämte erforderligt bränsle eller kontant ersättning därför —

borde däremot enligt styrelsens mening fortsättningsvis liksom hittills bekostas

av huvudmännen.

I fråga örn dyrtidstillägg av statsmedel till lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna

gällde — liksom vid folkhögskolorna — att dylikt

tillägg, beräknat efter de för befattningshavare vid statens oreglerade verk

gällande grunderna, utginge å ett tilläggsunderlag motsvarande hälften av

den författningsenliga minimilönen. Vid flertalet skolor hade emellertid vederbörande

huvudman — liksom fallet vore vid folkhögskolorna — utfyllt

nämnda dyrtidstillägg med sådant tillägg å återstående del av lönen efter

samma eller liknande grunder. I dessa fall kunde lärarna sägas uppbära

dyrtidstillägg i likhet med befattningshavare vid statens oreglerade verk.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

35

I sitt förslag till lönereglering vid folkhögskolorna hade skolöverstyrelsen

ansett övervägande skäl tala för att efter en omreglering av lönerna låta

dyrtidstillägg av statsmedel utgå ä hela minimilönen. Till stöd härför hade

framhållits, hurusom principen alt staten påtoge sig kostnaden för samtliga

kontanta löneförmåner kommit till uttryck vid de senaste löneregleringarna

för icke-statlig lärarpersonal, varför en omläggning i sådan riktning synts

skolöverstyrelsen framstå såsom skälig och naturlig. I sitt utlåtande över

skolöverstyrelsens löneregleringsförslag hade statskontoret motsatt sig ett

överförande å statsverket av samtliga kostnader för de rörliga löneförmånerna.

Lantbruksstyrelsen ville för lärarpersonalens vid lantbruksundervisningsanstaltema

vidkommande helt ansluta sig till de synpunkter, skolöverstyrelsen

anlagt på förevarande fråga. I enlighet härmed borde dyrtidstilllägget

å lärarlönerna helt bekostas av statsmedel. Såsom förut antytts, förutsatte

lantbruksstyrelsen, att tillägget i fråga konstruerades såsom rörligt tilllägg,

att utgå efter samma grunder som gällde för statens tjänstemän.

Statskontoret har motsatt sig lantbruksstyrelsen förslag om överflyttning

på statsverket av vissa lönekostnader.

Enligt nu gällande bestämmelser bestredes av statsmedel endast hälften

av kostnaden för det dyrtidstillägg (för närvarande 44 °/o) och kristillägg,

som skulle hava tillkommit lärarna vid lantbruksundervisningsanstaltema,

om de varit statsanställda, medan vid det övervägande flertalet skolor huvudmännen

tillskjutit återstoden. Statens andel av dyrtidstillägget för nästkommande

budgetår hade i 1942 års statsverksproposition preliminärt beräknats

till i runt tal 200,000 kronor.

Lantbruksstyrelsens nu framlagda förslag innebure bland annat, att å

statsverket skulle överföras hela kostnaden för de nu utgående rörliga avlöningsförmånerna

till lärarpersonalen, vilket med nuvarande indexläge

skulle medföra en kostnadsökning av 200,000 kronor. Härvid hade icke hänsyn

tagits till fördubblingen i kostnaderna för kristillägg, enär lantbruksstyrelsen

icke framlagt några beräkningar rörande denna utgiftspost. Av

samma skäl, som statskontoret närmare utvecklat i sitt utlåtande rörande

lönereglering för folkhögskolorna, ansåge ämbetsverket i nuvarande läge en

dylik kostnadsöverflvttning för lantbruksundervisningsanstalternas vidkommande

icke försvarlig, utan borde därför jämväl i fortsättningen skolornas

huvudmän i princip bidraga till så stor del av de kontant utgående lärarlönerna,

som motsvarade deras nuvarande andel i kostnaden för de rörliga

avlöningsförmånerna.

I enlighet härmed borde enligt statskontorets mening rörligt tillägg och

kristillägg efter löneregleringens genomförande medgivas allenast med hälften

av de belopp, som föreslagits. Vidkommande den del av det nu utgående

dyrtidstillägget, som inarbetats i lönerna vid övergången från oreglerat dyrtidstillägg

till rörligt tillägg (29 procent, därav 14.5 procent bestredes av statsmedel

och återstoden i förekommande fall av huvudmännen), borde i princip

— i anslutning till vad statskontoret förordat för folkhögskolorna — siatsbidraget

till avlöningar vid lantbruksundcrvisningsanstalterna så avvägas,

att detta endast kommo att tiicka huvudmännens kostnader för minimilönerna,

minskade med den del av sagda kostnader, som vore att hänföra

till den i lönerna inarbetade delen av dyrtidstillägget, vilken tidigare bestritts

av huvudmännen. Enär ämbetsverket emellertid icke ville föreslå något avsteg

från den i gällande statsbidragsbestämmelser (2 8) uppehållna principen,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majus proposition nr 313.

Departements
chefen.

att statsbidrag till avlöningar utginge för bestridande av hela kostnaden för

kontant minimigrundlön, syntes i stället den utvägen böra väljas, att grundbidragen

till skolornas driftkostnader minskades i lämplig omfattning.

Vid ett bifall till vad sålunda förordats kunde de av lantbruksstyrelsen angivna

kostnaderna för rörligt tillägg — 200,582 kronor —- beräknas nedgå

till i runt tal 100,000 kronor, medan grundbidragen till driftkostnaderna

syntes kunna sänkas med sammanlagt minst 100,000 kronor.

Allmänna lönenåmnden har uttalat, att därest lönerna bestämdes i enlighet

med vad nämnden tillstyrkt, något lönetillägg av vederbörande huvudmän

icke borde få utgå.

Statsbidragen till avlönande av lärarpersonalen vid de statsunderstödda

lantbruksundervisningsanstalterna äro för närvarande avpassade så, att de

täcka samtliga kostnader för de kontanta minimigrundlönerna. Lantbruksstyrelsen

har utgått från, att denna princip alltjämt bör följas. Därjämte har

styrelsen förordat, att kostnaderna för dyrtidstillägg å lönerna — vilka kostnader

för närvarande lika fördelas mellan staten och vederbörande huvudmän

— i sin helhet överflyttas å statsverket. Statskontoret har ansett en dylik

överföring av kostnader från huvudmännen till statsverket icke vara försvarlig

i nuvarande läge samt uttalat sig för att jämväl i fortsättningen skolornas

huvudmän i princip böra bidraga till så stor del av de kontant utgående

lärarlönerna, som motsvarar deras nuvarande andel i kostnaderna för de

rörliga löneförmånerna. I enlighet härmed borde enligt ämbetsverkets mening

statsbidraget till avlöningar i princip så avvägas, att detsamma endast

komme att täcka huvudmännens kostnader för minimilönerna, minskade

med den del av sagda kostnader, som vore att hänföra till den i lönerna inarbetade

delen av dyrtidstillägget, vilken tidigare bestritts av huvudmännen.

Enär emellertid ämbetsverket ej velat föreslå något avsteg från den i gällande

statsbidragsbestämmelser uppehållna principen, att statsbidrag till avlöningar

utgår för bestridande av hela kostnaden för den kontanta minimilönen,

har i stället den utvägen ansetts böra väljas, att grundbidragen till

skolornas driftkostnader minskas i lämplig omfattning.

För egen del finner jag mig i likhet med statskontoret ej kunna tillstyrka

lantbruksstyrelsens förslag, att i samband med den nu förestående löneregleringen

kostnaderna för de rörliga avlöningsförmånerna i sin helhet skulle

överföras å statsverket. En dylik utgiftsförskjutning till nackdel för statsverket

synes mig icke av förhållandena påkallad eller i nuvarande läge tillrådlig.

Då ett genomförande av den ifrågasatta löneregleringen under alla

förhållanden kommer att medföra en ökad utgiftsbelastning för statsverket,

svarande mot kostnaderna för den reella förbättringen av grundlönerna, synes

det motiverat, att huvudmännen jämväl i fortsättningen få bidraga till i

princip så stor del av de kontant utgående förmånerna, som motsvarar deras

nuvarande andel i kostnaderna för de rörliga avlöningsförmånerna. Enahanda

grundsats har kommit till uttryck i det förslag till löne- och statsbidragsreglering

vid folkhögskolorna, som denna dag anmälts av chefen för

ecklesiastikdepartementet. Med utgångspunkt från huvudmännens nuvaran
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

37

de kostnader för dyrtidstillägg och kristillägg — uppskattningsvis utgörande

(200,000 + 75,000 =) 275,000 kronor — synes en i princip rättvis fördelning

mellan staten och huvudmännen av kostnaderna för de nya rörliga löneförmånerna

— varav för rörligt tillägg kan beräknas ett belopp av i runt tal

200,000 kronor och för kristillägg 180,000 kronor — kunna ernås på det sätt,

att statens andel i dessa kostnader bestämmes till en tredjedel, under det

att två tredjedelar av kostnaderna — vid nuvarande indexläge uppgående

till i runt tal 255,000 kronor — förutsättas gäldade av huvudmännen.

Jag finner det ej påkallat, att såsom allmänna lönenämnden ifrågasatt genomförandet

av löneregleringen skulle kombineras med ett förbud för huvudmännen

att utgiva lönetillägg utöver stadgad minimilön.

IV. Kostnadsberäkningar för budgetåret 1942/43.

Anslaget till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt lantbruks-,

lantmanna- och lanthushållsskolor: Avlöningar är för innevarande budgetår

uppfört med 1,195,600 kronor. I avbidan på särskild proposition i ämnet

har, såsom inledningsvis anförts, anslaget i årets statsverksproposition upptagits

med ett beräknat belopp av 1,241,400 kronor. Skillnaden är i huvudsak

beroende på utökningen av vissa kurser m. m.

Kostnaderna för den av lantbruksstyrelsen föreslagna löneregleringen framgår

av nedanstående inom styrelsen uppgjorda sammanställning:

Grund-

löner

kronor

Ålders-

tillägg

kronor

Special-

lärare

kronor

Dyr-

tids-

tillägg

kronor

Prov-

avlö-

nings-

lörbättr.

kronor

Rörligt

tillägg

kronor

Vikari-

atser-

sätt-

ning

kronor

Arvoden

till se- mester- vikarier

kronor

Summa

kronor

Lantbruksskolor.

103,680

11,520

2,720

_

17,280

1,000

_

136,200

Lantmannaskolor

540,068

106,860

25,211

—

—

113,433

3,000

—

888,572

Lanthushållssko- lor ............

405,432

60,500

12,105

_

_

69,869

3,000

6,000

556,906

Summa kronor

1,149,180

178,880

40,036

—

—

200,582

7,000

6,000

1,581,678

I 1942 års stats- verksproposition

beräknat avlö- ningsanslag____

764,000

143,150

28,255

205,789

87,265

7,000

6,000

1,241,459

I förestående sammanställning har hänsyn ej tagits till kostnaderna för

kristillägg. Statens andel i kostnaderna för kristillägget torde för närvarande

kunna uppskattas till 75,000 kronor. Därest i lantbruksstyrelsens förslag

medtagits kostnaderna för kristillägg, skulle dessa kostnader lia slutat å belopp

av omkring 160,000 eller, vid nuvarande indexläge, 180,000 kronor.

I jämförelse med nuvarande kostnader innebär lantbruksstyrelsens förslag

en merutgift av i runt tal 340,000 kronor per år eller, därest kostnaderna

för kristillägg medräknas, av (340,000 + [180,000 — 75,000 —] 105,000 =)

445,000 kronor. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat torde emel
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

lertid kostnadsökningen för löneregleringens genomförande komma att stanna

vid omkring (455,000—2/3 X 200,000— 2U X 180,000=) 190,000 kronor

per år. Anslaget till avlöningar, vari ej ingå kostnader för kristillägg, torde

komma att belastas med i runt tal 1,450,000 kronor för helt budgetår. Då löneregleringen

enligt vad jag tillstyrkt skulle träda i kraft först den 1 november

1942, synes förevarande anslag för nästa budgetår böra uppföras med i

runt tal 1,350,000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 154,400 kronor.

Från anslaget böra jämväl gäldas kostnaderna för övergångsvis utgående

barntillägg. Liksom hittills torde kostnaderna för kristillägg åt ifrågavarande

personal böra bestridas från nionde huvudtitelns allmänna anslag till kristillägg.

V. Vissa med löneregleringen sammanhängande anslagsfrågor.

I förevarande sammanhang torde jag få anmäla frågan om medelsanvisning

till dels lanthushållningsseminariet å Rimforsa, dels ock lantbruksskolan

vid Ultuna.

1. Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa.

För ifrågavarande läroanstalt gäller av Kungl. Maj:t den 31 december 1921

fastställt reglemente med däri sedermera vidtagna ändringar och tillägg. Såsom

villkor för erhållande av statsunderstöd har föreskrivits, bland annat,

att vid seminariet skola vara fast anställda en föreståndrinna och minst

sex lärarinnor nied viss minimilön. Minimilönerna uppgå för närvarande till

sammanlagt 20,000 kronor, därav föreståndarinnan äger uppbära 4,000 kronor,

vardera av två lärarinnor 3,000 kronor och en var av fyra lärarinnor

2,500 kronor. Härjämte äger föreståndarinna uppbära två och lärarinna tre

ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års

tjänstgöring.

Seminariets lärarinnepersonal äger uppbära provisorisk avlöningsförbättring

med 10 procent å vederbörande befattningshavares grundlön, därvid i

tillämpliga delar bestämmelserna angående provisorisk avlöningsförbättring

åt vissa befattningshavare vid statsunderstödda lanthushållsskolor skola

gälla.

Föreståndarinnan och sex lärarinnor äga uppbära dyrtidstillägg av statsmedel

å ett belopp, motsvarande hälften av kontant grundlön jämte ålderstillägg.

Beträffande ifrågavarande dyrtidstillägg skola i tillämpliga delar gälla

de grunder, som äro eller kunna bliva fastställda för lärarinnepersonalen vid

de statsunderstödda lanthushållsskolorna.

Jämväl kristillägg utgår till seminariets lärarinnepersonal.

För innevarande budgetår är till Understöd åt lanthushållningsseminariet

å Rimforsa anvisat ett förslagsanslag av 31,900 kronor, därav till grundlöner

20,000 kronor, till åldersillägg 4,500 kronor, till provisorisk avlöningsförbättring

2,000 kronor samt till dyrtidstillägg 5,400 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 313.

39

Under punkten 38 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition (sid.

62—63) har för ifrågavarande ändamål äskats ett förslagsanslag av 31,900

kronor.

I avvaktan på den inom lantbruksstyrelsen pågående utredningen om Departementsden

högre undervisningen på lanthushållsområdet synes en provisorisk löne- cJlefenreglering

i likhet med vad i det föregående föreslagits för de statsunderstödda

lantbruksundervisningsanstalternas lärarpersonal böra komma till

stånd för lärarinnepersonalen vid lanthushållningsseminariet å Rimforsa.

Vid avvägningen av lönebeloppen för berörda lärarinnepersonal synas de

principer, som föreslagits för de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna

böra tillämpas. I enlighet härmed bör föreståndarinnans grundlön

beräknas till 5,580 kronor, grundlönen för en var av två lärarinnor till

4,200 kronor och för en var av fyra lärarinnor till 3,480 kronor. Grundanslaget

torde sålunda för nästa budgetår böra beräknas till 27,900 kronor mot

20,000 kronor för innevarande budgetår.

Antalet ålderstillägg synes böra ökas från 2 till 3 för föreståndarinnan

och från 3 till 4 i fråga örn de fast anställda lärarinnorna. Ålderstilläggens

storlek synes i likhet med vad som föreslagits för lanthushållsskolorna böra

bibehållas vid ett belopp av 300 kronor. Till ålderstillägg torde för budgetåret

1942/43 böra beräknas ett belopp av 5,700 kronor mot 4,500 kronor för

innevarande budgetår.

För löpande budgetår har beräknats ett belopp av omkring 5,400 kronor

till dyrtids tillägg enligt nu gällande grunder. I de i det föregående föreslagna

grundlönerna har inräknats så stor del av nu utgående dyrtidstillägg,

att det å de nya lönebeloppen utgående tillägget bör kunna anpassas efter reglerna

för det statliga rörliga tillägget. I de fasta lönerna har vidare inarbetats

den nu utgående provisoriska avlöningsförbättringen. Det rörliga tillägget

föreslås skola utgå enligt de för lärarpersonalen vid de statsunderstödda

lantbruksundervisningsanstalterna föreslagna grunderna och kan för budgetåret

1942/43 beräknas uppgå till ett belopp av 1,680 kronor.

Sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda komma att

uppgå till (27,900 + 5,700 + 1,680=) i runt tal 35,300 kronor, vartill kommer

kristillägg enligt de grunder, som föreslagits för de statsunderstödda

lantbruksundervisningsanstalterna. Liksom hittills torde kristillägget böra utgå

från nionde huvudtitelns allmänna anslag till dylikt tillägg.

I anledning av vad i det föregående anförts torde en höjning av det under

punkten 38 i nionde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till Understöd åt

lanthushållningsseminariet å Rimforsa böra ske med 3,400 kronor eller från

31,900 kronor till 35,300 kronor.

2. Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna.

Under förevarande rubrik är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag

av 17,800 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

Departements
chefen.

Enligt gällande stat för lantbruksskolan vid Ultuna åtnjuter föreståndaren

en grundlön av 5,400 kronor, förste läraren 3,700 kronor och andre läraren

1,900 kronor. Föreståndare och förste lärare åtnjuta sålunda samma grundlön

som motsvarande befattningshavare vid statsunderstödd lantbruksskola

och andre läraren samma lön som extra ordinarie ämneslärare vid statsunderstödd

lantmannaskola med vinterkurs.

Lantbruksskolans lärarpersonal åtnjuter vidare provisorisk avlöningsförbättring,

dyrtidstillägg och kristillägg enligt de för statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter

gällande grunderna samt äro även i pensionshänseende

likställda med motsvarande befattningshavare vid nämnda undervisningsanstalter.

Under punkten 39 i nionde huvudtiteln av innevarande års statsverksproposition

(sid. 63—65) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att dels godkänna

stat för lantbruksskolan vid Ultuna, dels ock till Lägre lantbruksundervisning

m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 19,000 kronor.

Med hänsyn till att personalen vid lantbruksskolan vid Ultuna hittills i avlöningshän

seende likställts med personalen vid de statsunderstödda lantbruksskolorna,

synes det motiverat, att förstnämnda personal även i fortsättningen

i lönehänseende jämställes med motsvarande lärarpersonal vid

de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna. Föreståndarens arvode

bör sålunda beräknas till 7,560 kronor, förste lärarens till 5,520 kronor

och andre lärarens till 3,100 kronor, varjämte ålderstillägg samt övergångsvis

utgående barntillägg böra tillkomma befattningshavarna enligt för statsunderstödda

lantbruksundervisningsanstalter föreslagna normer. Rörligt tilllägg

och kristillägg torde böra beräknas enligt samma grunder som gälla för

statliga befattningshavare.

Med beaktande såväl av det nu anförda som av vad i årets statsverksproposition,

nionde huvudtiteln, punkt 39, förordats, torde staten för ifrågavarande

lantbruksskola böra, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1942/43, erhålla följande utseende:

Stat.

Avlöningar.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a) Grundbelopp .................... kronor 16,680

b) Arvodesförhöjningar, förslagsvis .... » 500

c) Vikariatsersättningar, förslagsvis.... » 320 kronor 17,500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal............ » 2,350

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 2,600

4. Barntillägg, förslagsvis .............................. » 100

Summa kronor 22,550

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Omkostnader.

1. Reseersättningar, förslagsvis . ......................... kronor 400

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 6,300

3. övriga utgifter, förslagsvis ................. * 27,600

Summa kronor 34,300

Särskilda uppbördsmedel.

Elevavgifter, 10 elever å 300 kronor...................... kronor 3,000

Ersättning från Ultuna egendom för dagsverken .......... » 28,350

Summa kronor 31,350-

Sammandrag.

Utgifter:

Avlöningar ............................ kronor 22,550

Omkostnader ...........................» 34,300 kronor 56,850

Särskilda uppbördsmedel .............................. » 31,350

Nettoutgift kronor 25,500.

Anslaget till lantbruksskolan skulle således för nästkommande budgetår

behöva uppföras med 25,500 kronor, innebärande en höjning av det under

punkten 39 i nionde huvudtiteln upptagna anslaget med 6,500 kronor.

VI. Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

dels föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående angivna grunder

för avlöning åt lärarpersonal vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna

samt för statsbidrag till ifrågavarande

anstalter;

samt att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd

åt lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 under nionde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 1,350,000;

dels ock — med ändring av Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition under

nionde huvudtiteln, punkterna 38 och 39, gjorda förslag — föreslå riksdagen
att

till Understöd dt lanthushållningsseminariet å Rimforsa

för budgetåret 1942/43 under nionde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av .................... kronor 35,300;

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 313. 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

att godkänna följande stat för lantbruksskolan vid Ultuna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Stat.

Avlöningar.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t:

a) Grundbelopp ......kronor 16,680

b) Arvodesförhöjningar,

förslagsvis ........ » 500

c) Vikariatsersättningar,

förslagsvis ........._320 kronor 17,500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 2,350

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 2,600

4. Barntillägg, förslagsvis ................ » 100

Summa kronor 22,550

Omkostnader.

1. Reseersättningar, förslagsvis . ......... kronor 400

2. Expenser, förslagsvis ................ » 6,300

3. övriga utgifter, förslagsvis ............ » 27,600

Summa kronor 34,300

Särskilda uppbördsmedel.

Elevavgifter, 10 elever å 300 kronor ...... kronor 3,000

Ersättning från Ultuna egendom för dagsverken

.............................. » 28,350

Summa kronor 31,350

Sammandrag.

Utgifter:

Avlöningar .............. kronor 22,550

Omkostnader .......... » 34,300 kronor 56,850

Särskilda uppbördsmedel ................ » 31,350

Nettoutgift kronor 25,500;

samt att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan

vid Ultuna för budgetåret 1942/43 under nionde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 25,500.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

43

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. BU 1942:63 Bankoutskottets utlåtande Nr 63 s. 1 i texten
  2. Rskr. 1942:416 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående siratlig reglering av riksstaten för budgetåret 1941/42 m. m., i vad angår jordb ruksä s. 1 i texten
  3. JoU 1942:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärarpersonalen vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna m. m. jä s. 1 i texten
  4. JoU 1942:58 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till kristillägg för budgetåret 1942/43, såvitt angår nionde huvudtiteln. s. 1 i texten