Angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1941142 m. m
1942-05-08 · 88 sidor, varav 86 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 86 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:316, Angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1941142 m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 316
1
Nr 316.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående slutlig reglering
av riksstaten för budgetåret 1941142 m. m.; given
Stockholms slott den 8 maj 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj
1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter:
Den slutliga regleringen av riksstaten för budgetåret 1941/42 avser att ge
en samlad överblick över alla statens inkomster och anslagsanvisningar under
nämnda budgetar. Regleringen omfattar sålunda den ursprungliga riksstaten,
sådan denna fastställdes av riksdagen i juni 1941, tilläggsstat I, å vilken
uppförts de under höstsessionen av 1941 års riksdag beslutade medelsanvisningarna,
samt tilläggsstat II, å vilken samtliga av den nu sittande riksdagen
anvisade anslag för löpande budgetår skola sammanfattas. Först sedan
till den ursprungliga riksstaten fogats de anslag å tilläggsstaterna, som tillkommit
genom successiva ändringsbeslut, är riksstaten att betrakta såsom
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 samt. Nr 316. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
slutgiltig. Bland anslagen å de båda tilläggsstaterna ingå jämväl anslag för
reglering av de utgifter till vilka medel anvisats å den av Kungl. Majit den
28 juni 1941 fastställda förskottsstaten för försvarsväsendet. Ifrågavarande
täckningsanslag omfatta huvudparten av de å tilläggsstaterna anvisade
medlen.
Vad först angår driftbudgeten upptog den ursprungligen fastställda riksstaten
för budgetåret 1941/42 inkomster å tillhopa 2,080.0 miljoner kronor
och utgifter å 2,166.5 miljoner kronor. Redan denna stat utmynnade sålunda
i ett formellt underskott på 86.5 miljoner kronor.
Å tilläggsstat I anvisades sedermera av 1941 års riksdag anslag till
ett sammanlagt belopp av 127.4 miljoner kronor, varav på fjärde huvudtiteln
belöpte 94.5 miljoner kronor och på femte huvudtiteln 8.1 miljoner kronor;
anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppgingo till 15.7 miljoner
kronor. Därjämte tillkommo enligt beslut av samma riksdag vissa icke obetydliga
utgiftsbelopp för av levnadskostnadsutvecklingen betingade tillägg å folkpensioner
och löner m. m., vilka dock icke belastade tilläggsstaten utan skulle
bestridas genom överskridanden av förslagsanslag å den ursprungliga riksstaten.
Några nya inkomster redovisades icke på tilläggsstat I. Den uppräkning
å inkomstsidan, som kunde ha föranletts av den under hösten beslutade
höjningen av tobaksskatten, ansågs böra anstå till närmare budgetårets
slut, då effekten av skattehöjningen bättre kunde bedömas.
Å tilläggsstat II har genom proposition nr 2 till årets riksdag
äskats anslag å driftbudgeten örn tillhopa 247.5 miljoner kronor, varav 134.0
miljoner kronor belöpte på fjärde huvudtiteln och 112.2 miljoner kronor på
nionde huvudtiteln. Några avskrivningsanslag äskades icke i denna proposition.
Frågan om avskrivningar skulle i enlighet med förut tillämpad praxis
upptagas till behandling i samband med slutregleringen för budgetåret.
Under riksdagens lopp ha därefter framlagts ett flertal propositioner med
förslag örn nya anslag å tilläggsstat II. Härjämte ha vissa sådana anslagsäskanden
beslutits av Kungl. Majit, ehuru propositioner därom ännu
icke avlämnats i riksdagen. På hemställan av vederbörande departementschefer
har Kungl. Majit vidare enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för
denna dag (bil. 1—8) fattat beslut om äskande av ett antal ytterligare tilläggsstatsanslag.
Bland dessa ingå anslag till täckning av vissa försvarskostnader
å 1,580 miljoner kronor, varav för engångsutgifter 755 miljoner kronor och
för löpande utgifter 825 miljoner kronor, anslag till vissa kostnader i samband
med spannmålsbolagets verksamhet på 33 miljoner kronor samt anslag
för avskrivning av nya kapitalinvesteringar på 25 miljoner kronor. Vid
bifall till samtliga de berörda anslagsäskandena skulle utgiftssumman å
driftbudgeten av tilläggsstat II stiga till 2,020 miljoner kronor.
De anslagsäskanden å tilläggsstat II, som Kungl. Majit utöver de i proposition
nr 2 upptagna till och med denna dag beslutat, eller, i förekommande
fall, de av riksdagen å nämnda tilläggsstat anvisade anslagen ha sammanfattats
i en förteckning, vilken torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta
ärende (bihang 1).
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
3
På inkomstsidan av tilläggsstat II böra i anledning av riksdagens beslut
uppföras vissa inkomsttitlar. Dessa torde å staten få upptagas till belopp,
motsvarande de av besluten betingade, sannolika intäktsökningarna under
budgetåret 1941/42. Tobaksbeskattningen, som enligt höstriksdagens beslut
höjdes från och med den 1 december 1941, har från och med den 1 april
1942 ytterligare höjts. Tillhopa böra dessa höjningar föranleda, att inkomsttiteln
Tobaksskatt å tilläggsstat II beräknas till i runt tal 20 miljoner kronor.
Omsättningsskatten å spritdrycker höjdes från och med den 16 mars 1942
med 1 krona för liter, vilket synes motivera ett motsvarande tillägg till inkomsttiteln
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 6 miljoner
kronor. I fråga om både tobak och sprit ha dock konsumentköpen under budgetåret
överstigit vad man tidigare haft anledning att räkna med, varför nyssnämnda
inkomsttitlar kunna förväntas ge en intäkt överstigande summan av de
å riksstaten upptagna beloppen och de å tilläggsstat II nu förordade beloppen.
Jag återkommer senare härtill i samband med riksräkenskapsverkets utfallsberäkning.
Vidare ha vissa taxehöjningar vid affärsverken av statsfinansiella
skäl genomförts under budgetåret. Resultaten av dessa kunna dock endast
delvis komma till synes å tilläggsstat II. Den av årets riksdag beslutade portohöjningen,
som trädde i kraft den 1 april 1942, beräknades för helår ge en
ökad vinst för postverket på 17 miljoner kronor. Då postverkets överskott
emellertid inlevereras till statsverket kvartalsvis i efterskott, kommer ingen
del härav löpande statsreglering till godo. Höjningen av taxorna vid telegrafverket,
som för inträdes-, samtals- och telegramavgifterna genomfördes från
den 1 januari 1942 och för abonnemangsavgifter från den 1 april, har beräknats
ge en inkomstökning under första halvåret 1942 av 7.4 miljoner kronor.
Under löpande budgetår kommer dock härav att till statsverket inlevereras
endast 2.5 miljoner kronor. Nämnda belopp bör under inkomsttiteln Telegrafverket
upptagas å tilläggsstat II. Vissa höjningar av statliga avgifter, vilka i
riksstaten redovisas såsom uppbörd i statens verksamhet, ha vidare företagits
under budgetåret. Intäkterna härav äro emellertid av så ringa storleksordning,
att de kunna förbigås i detta sammanhang.
Sammanlagt skulle sålunda inkomsterna å tilläggsstat II uppgå till (20 +
6 + 2.5 =) 28.5 miljoner kronor.
En sammanfattande översikt över inkomster och utgifter enligt de i det
föregående berörda staterna — den ursprungliga riksstaten, tilläggsstat I och
tilläggsstat II — lämnas i följande tabell över statsregleringen för budgetåret
1941/42 (se sid. 4 och 5). Tabellen utvisar en samlad inkomstsumma av
2,108.5 miljoner kronor och en samlad utgiftssumma av 4,314.1 miljoner kronor,
vilket betyder att statsregleringen för innevarande budgetår enligt staterna
utmynnar i ett underskott att avföras å budgetutjämningsfonden
av 2,205.6 miljoner kronor. Föregående budgetår redovisades
ett formellt underskott å 1.675.7 miljoner kronor, vilket utgjorde skillnaden
mellan en anslagssumma å driftbudgeten av 3,637.4 miljoner kronor
och en inkomstsumma av 1,961.7 miljoner kronor. Det bör redan här förut
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
Statsregleringen för
Inkomster.
Biksstaten
Tilläggs- stat II |
Summa
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter............................
1,713.9
26.0
1,739.9
II. Uppbörd i statens verksamhet........
46.6
—
46.6
III. Folkpensionsavgifter.................
45.0
—
45.0
IY. Diverse inkomster...................
28.5
—
28.5
Säger
1,834.0
26.0
1,860.0
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder.............
149.5
2.5
152.0
II. Riksbanksfonden....................
10.0
—
10.o
III. Statens allmänna fastighetsfond.......
10.6
—
10.6
IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.......
6.8
—
6.8
V. Statens utlåningsfonder..............
13.9
—
13.9
VI. Fonden för låneunderstöd............
1.3
—
1.3
VII. Fonden för statens aktier............
17.6
—
17.6
VIII. Statens pensionsfonder...............
35.6
—
35.6
IX. Diverse kapitalfonder................
0.7
—
0.7
Säger
246.0
2.5
248.5
Summa
2,080.o
28.5
2,108.5
Underskott att avföras d statens budgetutjäm-
ningsfond..............................
*2,205.6
1 Formellt belopp.
skickas, att försämringen av utfallet delvis är skenbar och beror på en ändring
av sättet för reglering av de å förskottsstaten anvisade beloppen för engångsanskaffningar
för försvarsväsendet.
Det underskott, som kommer att avföras å budgetutjämningsfonden under
innevarande budgetår, kan beräknas bli lägre än det belopp, vari staterna utmynna.
Till grund för en bedömning av utfallet av statsregleringen kan läggas
en av riksräkenskapsverket i skrivelse den 30 april 1942 avgiven approximativ
beräkning rörande utfallet av riksstatens inkomster och utgifter utom
i vad avser fjärde huvudtiteln. Av skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.
Driftbudgetens inkomster beräknas komma att överstiga de i
riksstaten uppförda med 169.51 miljoner kronor. För de inkomsttitlar, som
ingå i driftbudgetens allmänna del (den s. k. allmänna budgeten), d. v. s. de inkomsttitlar
som regleras mot budgetutjämningsfonden, redovisas en nettomer
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
5
budgetåret 1941/42.
Utgifter.
Riksstaten
Tilläggs- stat I
Tilläggs- stat II
Summa
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
A. Egentliga statsutgifter:
I.
Kungl, hov- och slottsstaterna ...
1.8
—
0.2
2.0
II.
Justitiedepartementet............
18.3
—
—
18.3
III.
Utrikesdepartementet............
9.0
O.o
0.7
9.7
IV.
Försvarsdepartementet ..........
575.3
94.5
1,840.4
2,510.2
V.
Socialdepartementet.............
429.2
8.1
3.9
441.2
VI.
Kommunikationsdepartementet ...
108.8
0.2
0.1
109.1
VII.
Finansdepartementet............
68.3
0.4
0.4
69.1
VIII.
Ecklesiastikdepartementet........
265.0
—
2.2
267.2
IX.
Jordbruksdepartementet.........
152.9
4.8
146.2
303.9
X.
Handelsdepartementet...........
23.7
3.3
0.5
27.5
XI.
Folkhushållningsdepartementet....
173.1
0.4
0.4
173.9
XII.
Pensionsväsendet...............
70.9
—
—
70.9
XIII.
Oförutsedda utgifter ............
1.0
—
—
1.0
XIV.
Riksdagen och dess verk m. m. ..
7.6
—
—
7.6
Säger
1,904.9
111.7
1,995.0
4,011.6
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I.
Luftfartsfonden.................
l.i
—
—
1.1
II.
Riksgäldsfonden................
187.2
—
—
187.2
III.
Avskrivning av nya kapitalinveste-
ringar ......................
70.8
15.7
25.2
111.7
IV.
Avskrivning av oreglerade kapital-
medelsförluster...............
2.5
—
—
2.5
Säger
261.6
15.7
25.2
302.5
Summa
2.166.5
127.4
2,020.2
4.S14.1
inkomst å 162.51 miljoner kronor, medan inkomsterna å de till spécialbudgetema
hörande inkomsttitlarna förutsättas komma att överstiga de ursprungligen
beräknade med netto 7.00 miljoner kronor. Av sistnämnda belopp avse
6.50 miljoner kronor automobilskattemedlens specialbudget. Vid beräkningen
av inkomsterna av statens kapitalfonder har riksräkenskapsverket förutsatt,
att inkomsten av statens järnvägar skall komma att stanna vid det belopp å
i runt tal 103 miljoner kronor, som inlevererats till statsverket före utgången
av april månad. Järnvägsstyrelsen har nämligen meddelat, att därest den av
riksräkenskapsverket i dess inkomstberäkning för budgetåret 1942/43 förordade
extra avsättningen till statens järnvägars förnyelsefond medgives, några
ytterligare inleveranser från statens järnvägar icke äro att påräkna under
nu löpande budgetår. Därest den extra avsättningen icke kommer till stånd,
beräknas av järnvägsstyrelsen ytterligare cirka 20 miljoner kronor kunna
inbetalas till statsverket före budgetårets utgång. Ett flertal skatter beräknas
ge betydande överskott, däribland inkomst- och förmögenhetsskatten 15 och
värnskatten 10 miljoner kronor, allmänna omsättningsskatten 30 samt varu
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 318.
skatten 15 miljoner kronor. Tobaksskatten samt omsättnings- och utskänkningsskatten
å spritdrycker väntas inklusive skattehöjningarna ge 34
och 16 miljoner kronor mer än vad i riksstaten uppförts. Å andra sidan beräknas
underskott med 40 miljoner kronor för tullmedlen, 17.5 miljoner
kronor för margarinaccisen och 6 miljoner kronor för maltdrycksskatten.
Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade
anslag under I—III och V—XIV huvudtitlarna samt under utgifter
för statens kapitalfonder kunna, om man bortser från uppkommande
besparingar å reservationsanslag, beräknas komma att överskridas med
netto 75.02 miljoner kronor. Härav hänföra sig 9.71 miljoner kronor till anslagen
till kristillägg. Merutgifterna i övrigt falla huvudsakligen på femte,
elfte och åttonde huvudtitlarna. På socialdepartementets huvudtitel faller sålunda
netto 42.64 miljoner kronor, i första hand på anslaget till bidrag till
folkpensioner och invalidunderstöd m. m. med 27.58 miljoner kronor, vilket
sammanhänger med höstriksdagens beslut örn dyrtidstillägg utan höjning av
anslagsbeloppen, och vidare på anslaget till anordnande av polisbevakning i
annan än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. med
8.31 miljoner kronor. För folkhushållningsdepartementets huvudtitel beräknas
en nettomerutgift på 13.23 miljoner kronor, betingad väsentligen av å ena
sidan överskridanden å anslagen till krisförvaltningen med 8.34 miljoner kronor
och å anslaget till förmalningsersättningar med 17.50 miljoner kronor,
samt å andra sidan en besparing å anslaget till omkostnader för statlig inköps-
och försäljningsverksamhet å 14.50 miljoner kronor. På ecklesiastikdepartementets
huvudtitel faller en merutgift av netto 9.72 miljoner kronor,
bland annnat betingad av överskridande å anslaget till bidrag till avlöning
åt lärare vid folkskolor med 8.87 miljoner kronor.
Nettobesparingar beräknas uppkomma å kommunikationsdepartementets
och pensionsväsendets huvudtitlar samt å anslaget till täckande av underskott
å riksgäldsfonden med tillhopa 8.90 miljoner kronor. Utgifterna för förräntning
av statsskulden beräknas därvid komma att belasta budgeten med ett
2.70 miljoner kronor lägre belopp än som beräknades vid riksstatens fastställande.
Den mest betydande nettobesparingen avser pensionsväsendets huvudtitel.
4.22 miljoner kronor, och sammanhänger med att pensionerade militära
befattningshavare inkallats vid krigsmakten och i stället för pension
uppbära krigsavlöning från anslag under fjärde huvudtiteln.
Budgetutjämningsfonden beräknas vidare komma att tillföras besparingar
å reservationsanslag av i runt tal 1 miljon kronor. Då övriga mot budgetutjämningsfonden
reglerade anslag beräknas komma att överskridas med netto
75.02 miljoner kronor, skulle budgetutjämningsfonden alltså genom utfallet
av driftbudgetens utgiftssida belastas med netto 74.02 miljoner kronor.
Enligt riksräkenskapsverkets beräkning — som bland riksstatens inkomster
medräknat jämväl de inkomstposter, vilka enligt vad nyss anförts böra upptagas
å tilläggsstat II — skulle sålunda de till allmänna budgeten hänförliga
inkomsterna överstiga de i riksstaten uppförda beloppen med 162.5 miljoner
kronor och överskridandena å riks statsanslagen belasta budgetutjämningsfonden
med netto 74.0 miljoner kronor. Ett positivt saldo av 88.5 miljoner
kronor skulle sålunda vara att förvänta. Justeras den i det föregående angivna
siffran åt budgetunderskottet enligt staterna med hänsyn till detta saldo
— efter avdrag för de å tilläggsstat II föreslagna inkomsterna å 28.5 miljoner
kronor — erhålles ett beräknat belopp av 2,146 miljoner kronor, att för innevarande
budgetår avföras å budgetutjämningsfonden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
7
I årets statsverksproposition framlades preliminärt en summarisk kalkyl
rörande det sannolika budgetunderskottet för innevarande budgetår. Detta
uppskattades till 1,800 miljoner kronor (Inkomsterna, sid. 6—8), alltså en
siffra som väsentligt understiger den nu beräknade. Utgångspunkt för den
preliminära kalkylen var det formella underskottet å den ursprungliga riksstaten
och tilläggsstat I, (2,167 — 2,080 + 127 —) 214 miljoner kronor, i
beräkningen avrundat till 200 miljoner kronor, vilken siffra minskades med
det beräknade nettoöverskottet å riksstatens inkomstsida, 100 miljoner kronor
— någon siffermässig uppskattning av de väntade merutgiftema å anslagen
förelåg icke — samt ökades dels med summan av de i proposition
nr 2 äskade driftbudgetsanslagen å tilläggsstat II, eller 247 miljoner kronor,
dels ock med den till 1,450 miljoner kronor kalkylerade summan av regleringsanslag
för försvarsutgifterna å förskottsstaten. Den sålunda beräknade
underskottssiffran, (200 — 100 + 247 + 1,450 =) i runt tal 1,800 miljoner
kronor, angavs i statsverkspropositionen såsom helt osäker, bland annat
på grund av ovissheten om den omfattning, i vilken förstärkt försvarsberedskap
måste upprätthållas under våren.
När budgetunderskottet nu uppskattas till ett belopp som med nära 350
miljoner kronor överstiger den sålunda i statsverkspropositionen antagna
summan beror detta väsentligen på att täckningsanslagen för förskottsutgifter
och vissa andra anslag för försvarsväsendet måste beräknas betydligt
högre än man tidigare hade anledning till. Den summa å 1,450 miljoner
kronor, varmed man i statsverkspropositionen räknade för reglering av förskottsstaten,
motsvarade täckning för löpande försvarsutgifter å 700 miljoner
kronor och för engångsanskaffning å 750 miljoner kronor. På grund
av den skärpta försvarsberedskapen har täckningsanslaget för löpande utgifter
måst räknas upp med 125 miljoner kronor till 825 miljoner kronor. De
denna dag anmälda täckningsanslagen för engångsanskaffning uppgå sammanlagt
till 755 miljoner kronor, varmed bör sammanställas att efter proposition
nr 2 tillkommit anslag för försvarsväsendet — vilka dock till väsentliga
delar gått utom vad som erfordrats för täckning av förskottsutgifter — på
tillhopa i runt tal 125 miljoner kronor. Den oförutsedda merkostnaden å (755
— 750 + 125 =) 130 miljoner kronor beror endast delvis på tillkomsten av
helt nya utgiftsbehov. Delvis speglar den en överflyttning av utgifter, som
eljest skulle fallit på statsregleringen för nästa budgetår. Till en del förklaras
den också av ofullständigheter i de rapporter, som av de militära förvaltningarna
lämnades till beräkningen i statsverkspropositionen.
För att skillnaden mellan den föregående uppskattningen av underskottet
och den nu framlagda skall bliva fullständigt redovisad har man även att
— vid sidan av de nyss berörda förändringarna av de militära anslagen —- beakta, att å tilläggsstat II tillkommit anslag till kostnader i samband med
svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet på 33 miljoner kronor, till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar på 25 miljoner kronor samt för civila
utgiftsändamål i övrigt på sammanlagt omkring 8 miljoner kronor. Vidare
må erinras örn den i den tidigare kalkylen vidtagna avrundningen och örn
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
att nu föreliggande utfallsberäkning visar ett positivt saldo av 88.5 miljoner
kronor i stället för det förut antagna inkomstöverskottet å 100 miljoner.
Det beräknade budgetunderskottets innebörd kan belysas även genom en
sammanställning av det nettoöverskott i förhållande till i staten uppförda inkomst-
och anslagsbelopp, som motses i utfallet för den ursprungliga riksstaten
(inklusive de inkomster, som böra uppföras å tilläggsstat II), 88.5 miljoner
kronor, med det å samma riksstat uppförda budgetunderskottet, 86.5
miljoner kronor. De totala statsinkomsterna, som under budgetåret givit
betydligt större intäkt än man väntat, förslå sålunda praktiskt taget icke
till mera än att jämnt balansera utgifterna å den ursprungliga riksstaten.
Detta betyder, att det underskott, som skall avföras å budgetutjämningsfonden
för innevarande budgetår, till beloppet ungefärligen bör motsvara den
belastning å fonden, som betingas av anslagen å tilläggsstaterna I och II.
Det bör slutligen framhållas, att den faktiska skillnaden mellan
inkomster och utgifter under budgetåret kan förväntas väsentligt
avvika från den här angivna belastningen å budgetutjämningsfonden.
Detta beror på att fonden å ena sidan påföres hela det belopp, som anvisats
å reservationsanslag, oavsett i vilken utsträckning dessa kunna komma att
utbetalas före budgetårsskiftet, men å andra sidan icke belastas för utbetalningar
från tidigare anvisade reservationsanslag. Anslagen för engångsanskaffning
för försvarsväsendet anvisas i år såsom reservationsanslag och
förutsättas beräknade så, att täckning erhålles även för alla utgifter efter
den 1 juli 1942 i anledning av dessförinnan beslutade anvisningar. Med hänsyn
därtill och med tanke även på storleken av övriga, mot slutet av riksdagen
äskade reservationsanslag å tilläggsstat II kan man utgå ifrån att nya
reservationer av betydande omfattning skola föreligga vid budgetårsskiftet.
Utbetalningarna under budgetåret å de äldre reservationsanslagen, som vid
budgetårets ingång belöpte till sammanlagt 672 miljoner kronor, torde avsevärt
understiga det nu sannolika tillskottet av reservationer å nya anslag. Man
har sålunda att räkna med en väsentlig ökning av reservationerna från budgetårets
början till dess slut, vilket betyder att den faktiska skillnaden mellan
utgifter och inkomster i motsvarande mån understiger det beräknade
budgetunderskottet.
Kapitalbudgeten i den av 1941 års riksdag ursprungligen fastställda riksstaten
omfattade anslag å sammanlagt 446 miljoner kronor. Å tilläggsstat I
anvisades investeringsanslag å tillhopa 62 miljoner kronor. I propositionen
nr 2 till årets riksdag angående utgifter å tilläggsstat II upptogos förslag om
kapitalinvesteringar till ett belopp av 50 miljoner kronor. De anslag å kapitalbudgeten,
som sedermera äskats i särskilda propositioner eller som hittills
anmälts för Kungl. Majit, inberäknat vissa denna dag äskade investeringar
i försvarsväsendets fastighetsfond (bil. 9), uppgå till ett sammanlagt
belopp av 51 miljoner kronor. Vid bifall till samtliga nu berörda förslag
skulle anslagssumman å kapitalbudgeten av nämnda tilläggsstat stiga till 100
miljoner kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
9
Anslagen till investeringar å den slutliga riksstaten för budgetåret 1941/42
skulle sålunda sammanlagt uppgå till en summa av 608 miljoner kronor.
Härav faller något mer än hälften på investeringar i statens affärsverksfonder
och försvarsväsendets fastighetsfond, för vilka kapitalbudgetsanslagen
uppgå till 162 och 158 miljoner kronor. Därnäst komma i storleksordning
investeringarna i fonden för förlag till statsverket med 106 miljoner kronor,
i fonden för låneunderstöd med 91 miljoner kronor och i statens utlåningsfonder
med 68 miljoner kronor. Investeringarna i statens allmänna fastighetsfond
uppgå endast till 12 miljoner kronor.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42 upptaga följande inkomsttitlar sålunda:
Skatter:
3. h. Tobaksskatt, bevillning ...... kronor 20,000,000
3. k. Omsättnings- och utskänknings
skatt
å spritdrycker, bevillning » 6,000,000
Statens affärsverksfonder:
2. Telegrafverket ................ » 2,500,000.
Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att god
-
känna de förslag, örn vilka Kungl. Majit på hemställan av vederbörande departementschefer
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag
(bil. 1—9) fattat beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Birger Öhman.
opaginerad Kontrollera mot PDF
:><:•••
i ''>• . • ... :*•. .t''
. ;ju ... .
■; ‘.Cili: ■ A
•Vv. ti''*; v^.‘
i 30
SV
>rr
• • 4" * * »V: ''•>''*!?* .**
''fö;-''. •. v> ''
f :;ovuJ -
U< ,1
• V>0"
•*..
:.r
f.
i > ‘i
''
>V> • ■ ,yVi
i ;''i >• vt
<*i. 4/
1 n;
• (iu,« r*.
'''' '' : ''-fl
■ !*}?
i k feli tiv ; < .;J.
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
11
Bilaga 1.
Egentliga statsutgifter.
Tredje huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den S maj 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 samt anför därvid följande.
B. Sveriges representation i utlandet.
[1.] 8 a. Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid beskickningen
och generalkonsulatet i London, förslagsanslag. För detta ändamål anvisade
1941 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition nr 292 framlagda
förslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett förslagsanslag
av 32,000 kronor. Enligt hittills från beskickningen och generalkonsulatet
i London föreliggande redovisningar kunna ifrågavarande kostnader
under innevarande budgetår beräknas uppgå till omkring 30,000 kronor.
Jag vill förorda, att för bestridande av dessa kostnader äskas ett förslagsanslag
av 30,000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår.
Kostnader av nu ifrågavarande slag torde under budgetåret 1942/43 få bestridas
från vederbörligt anslag å förskottsstaten för försvarsväsendet.
Under hänvisning härtill får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid
beskickningen och generalkonsulatet i London å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 30,000.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
[2.] 11. Lastkommittén i New York m. m., förslagsanslag. Den avspärrning
av Sveriges sjöfartsförbindelser, som blev en följd av händelserna den
9 april 1940, nödvändiggjorde ett ingripande från statens sida i syfte att omhändertaga
sådana i främmande länder förvarade eller dit återförda varupartier,
som vörö avsedda för Sverige men vilka på grund av avspärrningen ej
kunde hemforslas. Vad Amerikas Förenta Stater beträffar, uppdrogs åt beskickningen
i Washington att företräda såväl statens krigsförsäkringsnämnd,
vilken i det uppkomna läget hade betydande intressen att bevaka, som de enskilda
varuägama. I anslutning till ett förslag av beskickningen, att uppdraget
skulle anförtros åt en särskild, i New York upprättad organisation, som
borde arbeta under beskickningens ledning med handelsrådet H. Eriksson
som chef, upprättades i maj 1940 den s. k. svenska lastkommittén i New
York, sedermera benämnd »The Swedish Government Cargo Clearance Committee».
I samband med tillkomsten av den s. k. Petsamo-trafiken erhöll lastkommittén
i uppdrag att biträda vid hemförandet till Sverige jämväl av andra
varupartier än sådana, som på grund av avspärrningen ej kunnat hitforslas.
Efterhand som frågan om de sistnämnda varupartierna avvecklades, varigenom
stålens krigsförsäkringsnämnds intressen i stort sett upphörde att vara
berörda, försköts lastkommitténs uppgift allt mer till att avse handläggning
av ärenden rörande införseln till Sverige i allmänhet. I synnerhet gällde detta,
sedan sjöfarten på Göteborg omkring årsskiftet 1940—1941 kunnat återupptagas.
Lastkommittén företrädde därvid både statens reservförrådsnämnd,
som i detta läge hade stora intressen att tillgodose, och de enskilda varuägama,
vilka den biträdde vid ordnandet av olika för införseln till Sverige
erforderliga formaliteter. För närvarande utgör lastkommittén ett centralorgan
för handläggning i Amerikas Förenta Stater av alla med den s. k.
Göteborgs-trafiken sammanhängande frågor, såsom utverkande av navicert
och exportlicenser, varupartiernas framforslande till lämpliga fartygslägenheter,
instruktioner till fartygsbefälhavare och kontrollofficerare, uppgörande
av seglingsprogram m. m.
Kommittén består, utom av handelsrådet Eriksson, av sådana tjänstemän
vid beskickningen i Washington och generalkonsulatet i New York, som kunnat
frigöras för denna uppgift. Sändebudet i Washington har bemyndigats
att vid behov meddela förordnanden för dylika tjänstemän att tjänstgöra
vid kommittén. För närvarande sysselsättas vid denna sammanlagt ett fyrtiotal
personer. Kostnaderna för kommitténs kansli m. m. bestredos till en början
av medel, som av statens krigsförsäkringsnämnd ställts till beskickningens
i Washington förfogande för skyddande av nämndens och de enskilda
varuägarnas intressen. Därefter hava dessa kostnader förskottsvis bestritts av
utrikesdepartementet. Under tiden maj 1940—december 1941 hava nu ifrågavarande
kostnader för kommittén — löner och arvoden, hyror, expenser,
inköp av inventarier o. dyl. — anmälts uppgå till sammanlagt dollars
76,989:64. Enligt preliminär uppgift från kommittén beräknas kostnaderna
för tiden januari—juni 1942 stiga i förhållande till tiden dessförinnan och
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
13
torde icke understiga 21,000 dollars i kvartalet. För tiden intill den 30 juni
1942 torde kostnaderna sålunda komma att uppgå till sammanlagt omkring
120,000 dollars eller i svenskt mynt omkring 504,000 kronor. Härtill komma
utgifter å tillhopa omkring 25,000 kronor för rese- och traktamentsersättningar
till de tjänstemän, som tjänstgöra vid kommittén, ävensom gottgörelse
för sådana merkostnader, exempelvis hyresbidrag, som föranledas av denna
särskilda tjänstgöring.
En inom kommittén verkställd undersökning rörande arten av kommitténs
arbetsuppgifter har givit vid handen, att en betydande del av ifrågavarande
kostnader borde bestridas av statens krigsförsäkringsnämnd, statens reservförrådsnämnd
och marinförvaltningen. Återstoden av kostnaderna borde betraktas
såsom merkostnader för beskickningen i Washington, respektive bestridas
av enskilda importörer och rederier. Det torde få ankomma på utrikesdepartementet
att utreda, efter vilka grunder de kostnader, som enligt
kommitténs åsikt böra bestridas av enskilda importörer och rederier, skola
uttagas av dessa. Vad angår kostnaderna i övrigt synes lämpligast att icke
göra någon fördelning mellan de statliga organ, vilkas intressen kommittén i
det ena eller andra fallet närmast företrätt, utan att kostnaderna avföras
från ett gemensamt anslag.
Under den senaste tiden hava de med den s. k. Göteborgs-trafiken sammanhängande
gåremålen även för beskickningarna i Buenos Aires och Rio de
Janeiro medfört en sådan belastning, att en särskild arbetsförstärkning blivit
nödvändig. Vid dessa beskickningar har därför för stadigvarande tjänst
anställts en av de för trafiken anlitade kontrollofficerama. Dennes arbetsuppgifter
avses skola omfatta åligganden motsvarande dem, som för Nordamerikas
del omhänderhavas av lastkommittén, och de kostnader, som uppkomma
genom hans anställning vid nämnda båda beskickningar och genom
hans resor i tjänsten, synas lämpligen böra redovisas i samband med kostnaderna
för lastkommittén. Under budgetåret 1941/42 kunna kostnaderna för
ifrågavarande kontrollofficer beräknas uppgå till omkring 8,000 kronor.
För bestridande av ifrågavarande kostnader, preliminärt beräknade till
sammanlagt omkring 537.000 kronor, bör å tilläggsstat för löpande budgetår
äskas ett anslag av förslagsanslags natur på i avrundat tal 540,000 kronor.
De kostnader av motsvarande slag, som uppkomma under nästkommande
budgetår, torde få bestridas från den blivande förskottsstaten för försvarsväsendet.
De bidrag till kostnadernas bestridande, som komma att inflyta
från enskilda importörer och rederier, torde bokföras såsom uppbörd å det
äskade anslaget, respektive under särskild rubrik redovisas såsom inkomst
för förskottsanvisningen för nästa budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Lastkommittén i New York m. m. å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 540,000
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
[3.] 12. Kontrollofficerare i den s. k. Göteborgs-trafiken, förslagsanslag.
På de svenska handelsfartyg, som ingå i den under nästföregående punkt
omförmälda s. k. Göteborgs-trafiken, skola enligt ett från svensk sida gjort
åtagande tjänstgöra av den svenska staten utsedda kontrollofficerare. Chefen
för marinen har förklarat sig beredd att för detta uppdrag utse erforderligt
antal svenska sjöofficerare, vilka skola ställas till ministerns för utrikes
ärendena förfogande. Jämlikt beslut av Kungl. Majit den 19 juli 1941 skola
till dessa officerare vid fullgörandet av ifrågavarande uppdrag utgå bl. a. dels
rese- och traktamentsersättning, dels krigsriskersättning under färd å svenskt
handelsfartyg enligt sedvanliga bestämmelser, dels ock ersättning för erforderliga
expensutgifter. Ifrågavarande kostnader skulle enligt beslutet bestridas
från det å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1941/42 under
sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till förstärkning av den
civila administrationen m. m. Det skulle ankomma på utrikesdepartementet
att utreda, i Vilken mån kostnaderna lämpligen borde bestridas av de i den
s. k. Göteborgs-trafiken deltagande befraktarna.
Enligt verkställda beräkningar komma för tiden till och med den 30 juni
1942 de kostnader, som böra utgå av statsmedel, att uppgå till sammanlagt
omkring 40,000 kronor. Dessa utgifter torde böra regleras genom att för
ändamålet av riksdagen å tilläggsstat äskas ett särskilt anslag av förslagsanslags
natur. Jämväl för nästa budgetår torde kostnaderna tills vidare få bestridas
från förskottsstaten för försvarsväsendet.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Kontrollofficerare i den s. k. Göteborgs-trafiken åtillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av ........................kronor 40,000.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Hugo Årnfast.
Kungl. Maj:ts proposition nr 316
15
Bilaga 2.
Egentliga statsutgifter.
Fjärde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
maj 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, härefter under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42. Med förmälan
tillika, att ärendena vore av den natur, att en närmare redogörelse för deras
innebörd än vad som av det följande framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet,
varför ytterligare upplysningar borde få lämnas genom de handlingar,
som komme att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, anför
chefen för försvarsdepartementet följande:
C. Försvarskrafterna.
Försvarsstaben.
[1.] 4 a. Täckning av vissa engångsutgifter för försvarsstaben, reserva
tionsanslag.
Ä tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisades
ett förslagsanslag av 670,000,000 kronor för täckning av sådana av försvarsberedskapen
föranledda, å budgetåret 1939/40 belöpande kostnader, som bestritts
eller beräknades komma att bestridas under sagda budgetår med anlitande
av förskottsanslag och som icke tidigare blivit föremål för särskild
framställning till riksdagen.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 316
A tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 åter anvisades dels
för täckning av vissa försvarskostnader av engångskaraktär ett förslagsanslag
av 620,000,000 kronor, dels ock för täckning av dylika kostnader av
löpande natur ett förslagsanslag av 750,000,000 kronor. Anslagen avsågos för
täckning av samtliga under budgetåret faktiskt verkställda utgifter från förskottsstaten
för försvarsväsendet, vilka icke förut täckts av beviljade eller
äskade anslag å riksstaten eller tilläggsstatema I och II.
Med anlitande av förenämnda täckningsanslag hava sålunda samtliga de
utgifter under budgetåren 1939/40 och 1940/41 täckts, som verkligen utbetalats
från förskottsanslag och som icke blivit täckta genom ianspråktagande
av andra å riksstat eller tilläggsstater anvisade anslag.
De utgifter örn vilka här är fråga grunda sig, såvitt angår engångsutgifter,
å av Kungl. Majit meddelade dispositionsbeslut. Dessa beslut hava i regel utformats
så, att Kungl. Majit medgivit vederbörande förvaltningsmyndighet
rätt att bestrida kostnad för visst ändamål till högst i beslutet angivet belopp
från vederbörligt för engångsanskaffning avsett förskottsanslag. I åtskilliga
fall hava emellertid de av dispositionsbesluten föranledda utgifterna
icke verkställts under det budgetår, då besluten meddelats. Kungl. Majit har
med hänsyn härtill den 28 juni 1941 meddelat beslut av innebörd, att i fall,
där beslut meddelats örn disposition för visst ändamål från förskottsanslag
å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41 och särskilda
medel för reglering av denna disposition ej å tilläggsstat anvisats å
obetecknat anslag eller reservationsanslag, dispositionsbeslutet skulle, i den
mån ytterligare medel erfordrades för ändamålets tillgodoseende, avse motsvarande
förskottsanslag å förskottsstaten för budgetåret 1941/42, dock endast
försåvitt icke särskilda anslagsmedel för ändamålet anvisats å riksstaten
för detta budgetår. Ett beslut av motsvarande innehåll avseende dispositionsbeslut
rörande förskottsstaten för budgetåret 1939/40 meddelades den 21
juni 1940. Ä den för innevarande budgetår fastställda förskottsstaten ha sålunda
avförts utgifter hänförliga såväl till under budgetåret 1941/42 som under
tidigare budgetår meddelade dispositionsbeslut.
Vid anmälan av frågan örn reglering av förskottsutgifterna för engångsanskaffning
under budgetåret 1940/41 ifrågasattes att samtliga från förskottsanslag
gjorda anvisningar skulle täckas genom anslag å tilläggsstat för detta
budgetår, oavsett örn anvisningarna tagits i anspråk under budgetåret eller
icke. Jag fann mig emellertid för det dåvarande icke böra förorda en dylik
ordning, utan täckningsanslag äskades allenast för de under budgetåret faktiskt
verkställda utgifterna.
Vid anmälan av det till proposition nr 3 till innevarande års riksdag fogade
förslaget till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1942/
43 anförde chefen för finansdepartementet, att det med hänsyn bland annat
till vad i årets statsverksproposition anförts angående avgränsningen av riksstatens
fjärde huvudtitel och mot denna svarande förskottsanslag vore önskvärt,
att de dittills å förskottsstaten anvisade engångskostnaderna reglerades
vid 1942 års riksdag. I enlighet med vad sålunda anförts torde medel nu böra
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
17
äskas för täckning av samtliga hittills beslutade, ännu icke reglerade anvisningar
å förskottsstatens anslag till engångsutgifter, ävensom för täckning
av de ytterligare anvisningar, som avses skola meddelas under innevarande
budgetår. Därvid böra alltså täckas de utgifter för anvisningar till engångsutgifter
å förskottsstaterna för budgetåren 1939/40 och 1940/41, som icke
hunnit verkställas före den 1 juli 1941, ävensom de anvisningar till engångsutgifter,
som meddelats eller komma att meddelas under budgetåret 1941/42.
Enligt vad i förenämnda proposition nr 3 anfördes, borde anslaget till engångsutgifter
å förskottsstaten för budgetåret 1942/43 uppdelas i särskilda,
till beloppet begränsade poster. Under innevarande budgetår komma vissa
förskott för framtida leveranser, avsedda att finansieras från sistnämnda anslag,
att utbetalas. Jag förutsätter, att dessa förskott icke skola beröras av
den nu förestående regleringen.
Det medelsbehov, som i enlighet med vad jag sålunda förordat nu bör täckas,
uppgår enligt en inom försvarsdepartementet med ledning av från förvaltningsmyndigheterna
lämnade uppgifter verkställd utredning till följande
belopp:
Materielanskaffning m. m. för försvarsstaben (arméförvaltningens
civila departement) .................. kronor 783,200
Sjukvårdsmateriel m. m. för armén (arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse) ............................... » 5,247,000
Intendenturmateriel m. m. för armén (arméförvaltningens
intendenturdepartement) ...................... » 111,568,200
Tygmateriel m. m. för armén (arméförvaltningens tygdepartement)
................................... » 385,076,000
Fortifikatoriska anordningar m. m. (arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse) ...................... » 26,101,300
Materielanskaffning m. m. för marinen (marinförvaltningen)
........................................ » 176,085,600
Flygmateriel m. m. (flygförvaltningen) ....... »_49,980,300
Summa kronor 754,841,600.
Beträffande den materielanskaffning, som avses med ifrågavarande dispositionsbeslut,
torde jag i övrigt få hänvisa till de handlingar, som överlämnats
till riksdagens vederbörande utskott.
Det synes mig lämpligt, att de medel som erfordras anslagsmässigt uppdelas
å olika anslag, allteftersom anslagen sedermera böra ställas lill olika
förvaltningsmyndigheters disposition för avsett ändamål. Därmed ernås en
klarare och fastare avgränsning av de medel, som stå till de olika myndigheternas
förfogande. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela
beslut om ersättning till det för engångsanskaffningar avsedda förskottsanslaget
för budgetåret 1941/42 för från detsamma bestridda utgifter samt rörande
anslagens disposition i övrigt.
De för denna utgiftsreglering erforderliga anslagen böra anvisas såsom
reservationsanslag. Enligt reglerna för disposition av riksstatsanslag stå
medlen å de nu föreslagna reservationsanslagen till förfogande till och med
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 316.
2
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
budgetåret 1943/44 och, om Kungl. Majit därom förordnar, ytterligare ett
budgetår.
Under förevarande anslagspunkt gör jag hemställan om täckning av förskottsanvisningar
till materielanskaffning m. m. för försvarsstaben. För ändamålet
torde böra äskas ett reservationsanslag av 783,200 kronor. Till frågan
örn täckning av övriga, i det föregående omnämnda utgifter för engångsanskaffning
återkommer jag i det följande.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Täckning av vissa engångsutgifter för försvarsstaben
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 783,200.
Armén.
[2.] 14 e. Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning av sjuk
vårdsmateriel
m. m., reservationsanslag. Under åberopande av vad under
punkten Ilo) anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att
till Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning
av sjukvårdsmateriel m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 5,247,000.
[3 ] 26 b. Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning av intendenturmateriel
m. m., reservationsanslag. Under åberopande av vad under punkten
l:o) anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning
av intendenturmateriel m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................... kronor 111,568,200.
[4.] 40 e. Anskaffning av ytterligare tygmateriel, reservationsanslag.
Vid anmälan tidigare denna dag av propositionen nr 266 angående vissa avlönings-
m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1942/43
lämnade jag (punkten 20 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden) en närmare redogörelse för de medelsanvisningar,
som erfordrades för slutförande av redan beslutad anskaffning
av tygmateriel för armén samt för genomförande av den i försvarspropositionen
avsedda anskaffningen av dylik materiel. Jag framhöll därvid angelägen
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
19
heten av att det avsedda anskaffningsprogrammet om möjligt påbörjades redan
under innevarande budgetår, icke minst av den anledningen att därigenom
tillfälle bereddes att utlägga beställningar i omedelbar anslutning till nu
pågående. Jag framhöll vidare, att enligt vad jag under hand inhämtat ett
belopp av minst 60,000,000 kronor beräknades komma att erfordras under
sistnämnda budgetår för bestridandet av dellikvider för sådana beställningar,
som med fördel kunde utplaceras före den 1 juli 1942, samt att, under förutsättning
att ett anslag av 60,000,000 kronor anvisades å tilläggsstat, under
femårsperioden 1942—47 för slutförandet av hittills beslutad anskaffning och
för genomförandet av den av försvarsväsendets omorganisation betingade anskaffningen
komme att erfordras i avrundat tal 503,000,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran, att Kungl.
Maj:t på min hemställan i förenämnda proposition bland annat föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att meddela beslut om anskaffning
av tygmateriel för armén intill ett belopp av 482,800,000 kronor, dels
ock att för armén till anskaffning av tygmateriel för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av 120,000,000 kronor får jag i nu förevarande
sammanhang hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Anskaffning av ytterligare tygmateriel å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 60,000,000.
[5.] 40 f. Utrustningsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker, re
servationsanslag.
Enligt den för försvarsväsendets verkstadsnämnd den 24 maj
1940 fastställda instruktionen har nämnden till uppgift att under Kungl. Majit
i tekniskt och ekonomiskt hänseende handhava ledningen av driften vid bland
andra följande fabriker och anstalter, nämligen lantförsvarets ammunitionsfabriker,
försvarsväsendet tillhörande krutfabriker och Karl Gustafs stads
gevärsfaktori. Det åligger enligt instruktionen nämnden tillse, att tillverkningen
vid nämnden underställda fabriker och anstalter bedrives i enlighet
med rationella grunder och med största möjliga effektivitet ävensom att låta
vidtaga eller hos Kungl. Majit föreslå erforderliga åtgärder för fabrikernas
och anstalternas utvidgning såväl i lokalhänseende som i fråga om utrustning
med maskiner, verktyg och förråd. Enligt instruktionen skall nämnden handhava
och redovisa de medel, som ställas till nämndens förfogande. Den
kamerala granskningen av nämndens räkenskaper skall äga rum hos arméförvaltningens
civila departement, som i nämnda hänseende äger utfärda
erforderliga föreskrifter.
I skrivelse den 6 februari 1942 har verkstadsnämnden underställt Kungl.
Majits prövning frågan om bestridandet av kostnaderna för vissa anläggnings-,
omändrings- och utrustningsarbeten m. m., som kommit till utförande
vid gevärsfaktoriet, Åkers krutbruk och ammunitionsfabrikerna. Nämnden
har därvid till en början framhållit följande:
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
I samband med stormaktskrigets utbrott kom plötsligt stora krav att ställas
på tillverkningskapaciteten vid nämnden underställda verkstäder. På grund
härav och försatt tillgodose kravet på omläggning till nya tillverkningar måste
provisoriska åtgärder i största utsträckning vidtagas. Från de militära förvaltningsmyndigheterna
och sedermera från statens ammunitionsnämnd hade
kommit krav, som nödvändiggjorde utvidgningar till fördubbling av anläggningarnas
ursprungliga omfattning. På grund av brådskan och trycket fran
beställande myndigheter hade fabrikerna nödsakats att i mycket forcerad
takt göra nödvändiga anläggningar och anskaffningar. Vid verkstadsnämndens
övertagande av fabrikerna hade den viktigaste angelägenheten blivit att
söka rationalisera driften och vidtaga alla åtgärder för höjning av tillverkningskapaciteten.
Sedan arbetet med vidtagande av dessa åtgärder under år
1941 kommit i gång, hade verkstadsnämnden genom organiserandet av en
särskild anläggningsavdelning till nämnden centraliserat alla anskaffningar,
vartill anslag erfordrades, och samtidigt härigenom fått möjlighet att planlägga
och samordna sådana arbeten vid de olika fabrikerna. I samband härmed
hade igångsatts en ingående inventering av de kostnader, som uppstått
i samband med ovan angivna forcerade utveckling av fabrikerna. Denna
undersökning hade på grund av materialets omfattning kommit att taga relativt
lång tid och förelåg färdig först i början av år 1942.
Nämnden har lämnat en närmare redogörelse för vissa anläggningar och
anskaffningar som sålunda utförts eller vore under utförande. Rörande karaktären
av dessa åtgärder torde få hänvisas till de handlingar, som komma
att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Här må emellertid framhållas,
att av redogörelsen framgår, dels att för en del av arbetena eller anskaffningarna
medel anvisats av Kungl. Majit eller av arméförvaltningens
tygdepartement eller fortifikationsstyrelse, dels att i vissa fall de sålunda
anvisade medlen överskridits, dels att i en del fall medel helt saknats för
uppkomna kostnaders bestridande. Inalles erfordrades enligt nämndens beräkningar
1,225,800 kronor för bestridande av icke täckta kostnader. Av
nämnda belopp syntes enligt nämndens mening 163,800 kronor böra gäldas
av ett av riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 såsom
kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond,
till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker anvisat reservationsanslag
av 583,000 kronor.
Armé förvaltningens tyg- och civila departement, som i utlåtande den 3 mars
1942 framhållit, att medel för utförande av vissa närmare angivna arbeten
rätteligen bort begäras av Kungl. Majit, har på anförda skäl tillstyrkt, att
verkstadsnämnden måtte bemyndigas att för täckning av uppkomna kostnader
för vissa arbeten vid ammunitionsfabriken vid Marieberg, vid Karl
Gustafs stads gevärsfaktori samt vid Åkers krutbruk taga i anspråk odisponerad
behållning, 163,800 kronor, å förenämnda reservationsanslag, att ett
belopp av 845,000 kronor, vilket departementen ansåge böra utgå av försvarsväsendets
fastighetsfond, antingen måtte anvisas såsom kapitalinvestering
i nämnda fond under rubrik arméförvaltningens delfond eller ock från
fonden för förlag till statsverket, för att i sistnämnda fall sedermera helt eller
delvis överföras till förstnämnda fond, samt att återstående belopp, 217,000
kronor, därest Kungl. Maj :t ej funne skäl göra särskild framställning till riks
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
21
dagen angående detsammas anvisande från tilläggsstat, borde utgå från det
å förskottsstaten uppförda anslaget till engångsutgifter.
Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 23 april 1942 anfört i huvudsak
följande:
Kostnaderna för de av nämnden redan utförda byggnadsarbetena syntes
enligt de remitterade handlingarna fördela sig med 115,000 kronor på anslagsöverskridanden
samt med 1,110,800 kronor på arbeten utförda på uppdrag
av verkstadsnämnden utan Kungl. Maj:ts bemyndigande. Av det sistnämnda
beloppet belöpte 710,500 kronor på nyanläggningar, 183,300 kronor
på förändrings-, förbättrings- och inredningsarbeten samt 217,000 kronor på
utrustningsarbeten. För täckning av här nämnda utgifter erfordrades alltså
sammanlagt 1,225,800 kronor.
Eftersom de här nämnda utgifterna redan vore verkställda, kunde en prövning
av medelsbehovet endast bliva av betydelse, örn utgifterna vore av sådan
karaktär, att kostnaderna icke ansåges böra stanna å statsverket. Detta
spörsmål saknade riksräkenskapsverket förutsättning att nu kunna bedöma.
De nu ifrågavarande byggnads- och anläggningskostnaderna hade finansierats
från förskott, som av arméförvaltningen ställts till nämndens förfogande.
Nämnden hade nämligen en till beloppet obegränsad dragningsrätt på
arméförvaltningens centrala postgirokonto. De av nämnden lyftade beloppen
redovisades hos arméförvaltningen å ett särskilt förskottskonto, benämnt
»Förs var sväsendets verkstadsnämnd: Verkstadsnämndens rörelse». Saldot å
detta konto hade, trots föreskrifterna i kungörelsen 1940: 695 med vissa
bestämmelser angående bokföring av utgifter å riksstatsanslag, icke kunnat
fördelas å anvisade anslag. Genom denna bokföring syntes nämnden hava
kunnat verkställa utbetalningar, för vilka medelsanvisningar icke funnits disponibla,
utan att detta omedelbart kommit till synes i arméförvaltningens
bokföring. Att nämnda rörelsekonto kunnat stiga till så stora belopp som
de ovan angivna syntes bero på att nämnden anskaffat råvaror och materialier
till betydande belopp. Något för detta ändamål avsett rörelsekapital hade
icke anvisats.
Riksräkenskapsverket hade tidigare från arméförvaltningen infordrat vissa
uppgifter angående sammansättningen av förenämnda förskottskonto. Då
svar å ämbetsverkets skrivelse ännu ej ingått, vore riksräkenskapsverket icke
nu berett taga slutlig ställning till frågan om redovisningen av nämnda förskott.
Riksräkenskapsverket ansåge sig dock redan nu böra framhålla, att,
därest särskilda medel för nämndens rörelse erfordrades, ett för detta ändamål
avsett, till beloppet fixerat rörelsekapital i vederbörlig ordning borde
ställas till nämndens disposition. Riksräkenskapsverket, som ansåge en dylik
anordning utgöra förutsättning för att nämndens redovisning skulle kunna
ordnas på ett tillfredsställande sätt, syntes i annat sammanhang få tillfälle
återkomma till detta spörsmål.
Av det ovan anförda torde framgå, att verkstadsnämnden hittills icke tagit
vederbörlig hänsyn till att statsmedel endast kunde disponeras i den ordning,
som beslutades av Kungl. Majit och riksdagen. Även om medelsanvändningen
i och för sig vore ändamålsenlig hade nämnden genom att egenmäktigt
förfoga över de avsevärda likvida medel, som av arméförvaltningens civila
departement ställts till förfogande för dess rörelse, föregripit Kungl. Maj:ts
och riksdagens rätt alt pröva medelsbehovet och avväga användningen av
disponibla medel mellan olika utgiftsändamål. Att anslagsöverskridanden
i här nämnd omfattning kunnat förekomma vöre, bortsett från de i propositionen
nr 292, bilaga 2, punkt 1 till 1941 års riksdag omnämnda medelsöverskridandcna
vid vissa befästningsarbeten, för statsförvaltningen ena
-
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
stående. Förhållandena vore även såtillvida jämförbara med de i sistnämnda
proposition omnämnda medelsöverskridandena som det i båda fallen gällde
dels åtgärder, vilka på grund av det militärpolitiska läget varit brådskande,
och dels verksamhetsgrenar, vilka måst snabbt utvidgas. Riksräkenskapsverket
ville dock icke underlåta erinra örn att verkstadsnämnden haft samma
möjligheter som de militära myndigheterna att hos Kungl. Maj:t anhålla om
medel till arbetenas utförande och vid bifall utan större tidsutdräkt erhålla
erforderliga medelsanvisningar. Det vore, icke minst i nuvarande läge, av
största betydelse, att myndigheterna bibringades en klar insikt örn nödvändigheten
att iakttaga för statsförvaltningen gällande regler och föreskrifter.
Vad därefter beträffade formen för den ifrågasatta ytterligare medelsanvisningen,
ville riksräkenskapsverket framhålla följande:
De inledningsvis omnämnda anslagsöverskridandena å 115,000 kronor
samt nyanläggningarna å sammanlagt 710,500 kronor syntes i vanlig ordning
böra behandlas såsom kapitalinvesteringar och alltså till 50 procent täckas
från avskrivningsanslag. För dessa ändamål kunde, som arméförvaltningen
och verkstadsnämnden framhållit, disponeras 163,800 kronor från anslaget
till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker, varför ytterligare
erfordrades (115,000 + 710,500 — 163,800 =) 661,700 kronor. Anslag för
ändamålet syntes lämpligen böra anvisas såsom fortsättningsanslag till sistnämnda,
föregående budgetår anvisade anslag.
För de utgifter å tillsammans 183,300 kronor, som inledningsvis betecknats
såsom förändrings-, förbättrings- och inredningsarbeten, kunde ifrågasättas,
huruvida de närmast vore att betrakta som verkliga nyinvesteringar,
förändringsarbeten eller reparationer. Verkstadsnämndens framställning gåve
i detta avseende icke klar ledning. Beträffande några av de hithörande arbetena
kunde ifrågasättas, huruvida de icke bort särskilt anvisas under
fastighetsfondens anslagspost till reparations- och underhållskostnader. I
nuvarande läge ansåge sig riksräkenskapsverket emellertid böra förorda, att
medel för dessa ändamål anvisades å särskilt investeringsanslag med 100
procent direkt avskrivning.
Vad slutligen beträffade utrustningsarbetena å 217,000 kronor förordade
riksräkenskapsverket, att de täcktes genom anslag å driftbudgeten.
Med dessa anvisningar bleve å fastighetsfonden uppföi-da vissa byggnader,
för vilka medel tidigare anvisats å förskottsstaten och täckts genom anslag å
driftbudgeten. Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning borde dessa byggnaders
anskaffningskostnader i sin helhet uppföras å fastighetsfonden. Närmast
gällde detta vissa fabriker i Karlsborg samt vissa skyddsrum vid Åkers
krutbruk. Genom att medlen för dessa ändamål utgått från driftbudgeten
och anläggningarna till motsvarande belopp kunde anses vara i sin helhet
avskrivna minskades behovet av avskrivningsmedel för de fortsatta arbetena
med hälften av det från driftbudgeten utbetalade beloppet eller med 375,000
kronor.
I några fall hade byggnader uppförts helt med anlitande av medel från
förskottsstatens anslag till engångsutgifter, varefter kostnaderna täckts genom
anslag å driftbudgeten. Även dessa byggnader syntes därför vid nästkommande
bokslut böra upptagas till redovisning å försvarsväsendets fastighetsfond
med belopp, svarande mot anskaffningsvärdet. Detta syntes dock
böra anmälas för riksdagen.
Slutligen ville riksräkenskapsverket i detta sammanhang även beröra frågan
om sambandet mellan verkstadsnämnden och fortifikationsstyrelsen.
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
Samtliga de byggnader, om vilka här vore fråga, avsåges skola upptagas
lill redovisning å arméförvaltningens delfond av statens allmänna fastighetsfond,
vilken delfond i sin helhet förvaltades av fortifikationsstyrelsen. Kapitalinvesteringsanslagen
måste följaktligen utbetalas till fortifikationsstyrelsen,
vilken även disponerade de till underhåll och reparationer anvisade, till
beloppet maximerade medlen. Såsom av denna nämndens förevarande framställning
liksom av en nämndens tidigare framställning rörande förvaltningen
av verkstadsbyggnaderna framginge, syntes emellertid samarbetet
mellan de berörda myndigheterna icke vara ordnat på ett fullt tillfredsställande
sätt. Det vore ju även obestridligt, att verkstadsbyggnaderna i förvaltnings-
och redovisningshänseende hade en helt annan karaktär än övriga
av fortifikationsstyrelsen omhänderhavda byggnader, vilka huvudsakligen
omfattade kaserner och förvaltningsbyggnader. Det vore därför ur alla synpunkter
lyckligast, örn verkstadsbyggnaderna kunde utbrytas och upptagas
(ill redovisning å en särskild kapitalfond. Denna fråga kunde emellertid icke
lämpligen upptagas till slutlig prövning, innan frågan om ordnandet av den
militära förvaltningsorganisationen blivit avgjord. De nu ifrågasatta kapitalinvesteringsanslagen
måste därför med hänsyn till nu gällande regler tills
vidare ställas till fortifikationsstyrelsens förfogande.
I utlåtande den 5 maj 1942 har arméförvaltningens fortifikationsstgreise
anfört bland annat följande:
I likhet med riksräkenskapsverket ansåge fortifikationsstyrelsen, att de
anslag, vilka såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,
arméförvaltningens delfond, beviljades för uppförande av byggnader vid de
arméns fabriker, som upplåtits till försvarsväsendets verkstadsnämnd, borde,
så länge nuvarande förvaltningsorganisation bestode, utbetalas till fortifikalionsstyrelsen.
Beträffande frågan örn bestämmelser angående samarbetet mellan fortifikationsstyrelsen
och verkstadsnämnden rörande förvaltningen av till nämnden
upplåtna byggnader finge fortifikationsstyrelsen meddela, att styrelsen
och nämnden under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande den 15
december 1941 träffat avtal om uthyrande till nämnden av de fastigheter
och byggnader vid nämnden underställda fabriker, som redovisades å försvarsväsendets
fastighetsfond, arméförvaltningens delfond. Detta avtal, genom
vilket samarbetet mellan styrelsen och nämnden i förevarande avseende
avsåges att regleras, hade av nämnden underställts Kungl. Maj:ts godkännande,
men vore detta ärende, såvitt för fortifikationsstyrelsen vore känt,
ännu på Kungl. Majrts prövning beroende.
Vad slutligen anginge av riksräkenskapsverket framkastat förslag, att fastigheter
och byggnader vid ifrågavarande fabriker skulle utbrytas från arméförvaltningens
delfond av omförmälda fastighetsfond och upptagas till redovisning
å en särskild kapitalfond, ansåge fortifikationsstyrelsen, att sådan
åtgärd skulle vara lämplig. Såsom riksräkenskapsverket framhållit, syntes
dock denna fråga icke kunna upptagas lill slutlig prövning, förrän frågan
örn ordnandet av den militära förvaltningsorganisationen blivit avgjord.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att på föranstaltande av försvarsväsendets
verkstadsnämnd vissa byggnads- och utrustningsarbeten, vilka dragit
betydande kostnader, kommit till utförande vid en del nämnden underställda
fabriker och anstalter utan att statsmakterna därt il 1 lämnat sitt medgivande
eller för ändamålet ställt medel lill förfogande. Sålunda lia i vissa
Departements
chefen.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
fall av Kungl. Maj:! beslutade anläggnings- eller utrustningsarbeten så utförts,
att därför avsedda, till förfogande ställda medel överskridits. I andra
fall ha arbeten av angiven art utförts utan att frågan om medelsanvisning
för ändamålet överhuvud taget underställts statsmakternas prövning. För ändamålet
ha anlitats förskottsmedel, som stått till verkstadsnämndens förfogande
för rörelsen vid de nämnden underställda fabrikerna och anstalterna.
För täckning av de med ifrågavarande arbeten förenade kostnaderna har nu
nämnden, sedan flertalet arbeten redan avslutats, hemställt om medelsanvisning.
Jag kan icke underlåta att framhålla det anmärkningsvärda i att verkstadsnämnden
ansett sig kunna på sätt som skett träffa anstalter, som för
statsverket kommit att medföra kostnader utan att medel blivit för ändamålet
av riksdagen anvisade eller av Kungl. Maj:t ställt till förfogande från
vederbörligt förskottsanslag. Den för verkstadsnämnden fastställda instruktionen
torde visserligen såtillvida kunna åberopas såsom ett stöd för de företagna
åtgärderna som i densamma stadgats skyldighet för nämnden att tillse,
att tillverkningen vid nämnden underställda fabriker kan bedrivas i enlighet
med rationella grunder och med största möjliga effektivitet. Vad nämnden
anfört i fråga örn nödvändigheten att under rådande förhållanden
snabbt vidtaga erforderliga ändrings- och kompletteringsarbeten torde äga
sin riktighet. Uppenbarligen hade emellertid nämnden bort hos Kungl. Majit
■—■ eller hos vederbörande militära förvaltningsmyndighet, därest underhållsmedel
kunnat komma ifråga —- hemställa om medelsanvisning för de olika
arbetena innan beslut fattades, som för statsverket komme att medföra kostnader.
Enligt vad jag inhämtat ha numera från nämndens sida vidtagits åtgärder
för att för framtiden undvika ett återupprepande av det inträffade. Bland
annat må nämnas, att nämnden i annat sammanhang hemställt om anslag
till anskaffning av maskiner och utrustning för nämnden underställda fabriker,
i anledning varav Kungl. Majit i propositionerna nr 249 och 266 till innevarande
års riksdag framlagt förslag i ämnet. Vid bifall till dessa förslag
kommer nämnden att till sitt förfogande erhålla medel för bestridande av
vissa kostnader av den art, varom här är fråga.
De arbeten, vilka genom verkstadsnämndens försorg kommit till utförande,
synas ha varit av behovet påkallade och ägnade att tillgodose försvarsväsendets
intressen. Någon tvekan att kostnaderna för arbetenas utförande bort
bestridas av statsmedel lärer icke råda. Då heller intet synes vara att erinra
mot storleken i och för sig av de förskottsvis gjorda utbetalningarna, finnér
jag mig böra tillstyrka, att medel ställas till förfogande för kostnadernas
slutliga gäldande. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag torde därvid
för sådana arbeten, vilka varit av karaktär att böra utföras med anlitande
av kapitalmedel, i första hand böra disponeras förefintlig behållning, 163,800
kronor, å förenämnda såsom kapitalinvestering anvisade reservationsanslag
lill byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker. För övriga anläggningsarbeten
torde böra av riksdagen äskas ett särskilt kapitalinvesterings
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
25
anslag av 845,000 kronor, medan för utförda utrustningsarbeten medel torde
böra äskas under driftbudgeten till ett belopp av 217,000 kronor. Samtliga
nya medelsanvisningar torde böra ske å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Vad riksräkenskapsverket föreslagit i fråga om redovisningen å försvarsväsendets
fastighetsfond av ifrågavarande anläggningar ger mig icke anledning
till erinran. Den av ämbetsverket i samband härmed berörda avskrivningsfrågan
torde anmälas av chefen för finansdepartementet.
Jag saknar i förevarande sammanhang anledning ingå på frågan om tillskapandet
av en särskild kapitalfond för redovisning av anläggningar vid försvarsväsendets
verkstadsnämnd underställda fabriker och anstalter. I det föregående
omförmälda kapitalinvesteringsanslag torde sålunda på sätt riksräkenskapsverket
föreslagit böra ställas till förfogande av arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse. Den av fortifikationsstyrelsen berörda frågan örn
uthyrning till verkstadsnämnden av vissa fastigheter och byggnader vid
nämnden underställda fabriker har upptagits till övervägande i den till årets
riksdag avlåtna propositionen nr 258 med förslag till stat för försvarsväsendets
fastighetsfond för budgetåret 1942/43.
Under åberopande av vad sålunda anförts och med förmälan, att jag i
annat sammanhang ämnar föreslå äskande av investeringsanslag å 845,000
kronor för ifrågavarande ändamål, får jag här hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Utrustningsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 217,000.
[6.] 40 g. Täckning av vissa engångsutgifter för tygmateriel m. m., re
servationsanslag.
Under åberopande av vad under punkten 1 :o) anförts får
jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Täckning av vissa engångsutgifter för tygmateriel
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 385,076,000.
[7.] 41 d. Kostnader för vissa befästningsanläggningar, reservationsan
slag.
Genom beslut den 17 januari 1941 medgav Kungl. Majit, att för slutförande
av vissa befästningsanläggningar ett belopp av 1.106,000 kronor
finge bestridas av det å förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget
lill Försvarsväsendet i allmänhet: Engångsutgifter (Ga).
I skrivelse den 12 augusti 1941 har armé förvaltningens fortifikationsstyrelse
underställt Kungl. Majit frågan örn gäldandet av ytterligare kostnader
för färdigställandet av nämnda befästningsanläggningar.
26
Departements
chefen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
Fortifikationsstyrelsen har i skrivelsen framhållit, att i den framställning,
som låg till grund för förenämnda beslut, beräknades, att intill den 1 december
1940 för befästningsarbetenas utförande åtgått 1,860,000 kronor. I maj månad
1941 hade det emellertid visat sig, att i nämnda belopp icke inräknats
vissa icke likviderade räkningar ävensom att kostnader för vissa signal- och
ventilationsanordningar icke tagits i beräkning. Den beräknade kostnaden
för arbetenas slutförande hade därigenom kommit att bliva tillhopa 658,000
kronor för låg. Det hade vidare visat sig, att den tidigare uppgjorda beräkningen
av återstående kostnader för anläggningarnas färdigställande icke varit
hållbar. Detta kunde förklaras därav, att påräknad militär arbetsgrupp
indragits, timlönsförhöjningar enligt gällande avtal och materialfördyring på
grund av omsättningsskatt inträffat, extra kostnader uppstått på grund
av övergång till gengasdrift m. m. Enligt skrivelsen bilagda handlingar
erfordrades för anläggningarnas färdigställande utöver till förfogande ställda
medel ett belopp av inalles 933,000 kronor. Med hänsyn till nödvändigheten
att under rådande beredskapstillstånd snarast fullborda anläggningarna och
under framhållande av de särskilda förhållanden, under vilka ifrågavarande
arbeten bedrivits, hemställde fortifikationsstyrelsen om Kungl. Majlis godkännande
av styrelsens åtgärd att anmoda vederbörande militära befälhavare
att för färdigställande av anläggningarna avföra ett belopp av sammanlagt
933,000 kronor på vedex-börliga krigstitlar.
Arméförvaltningens civila departement har i utlåtande den 13 januari 1942
framhållit, att departementet redan på ett tidigt stadium av ifrågavarande befästningsarbeten
låtit igångsätta en undersökning för konstaterandet av omfattningen
av kostnaderna för anläggningarna. Enligt en yttrandet bilagd
rapport skulle till och med november månad 1941 föreligga ett överskridande
av de för arbetena anslagna medlen av 912,000 kronor. Därtill komme emellertid
vissa ytterligare kostnader för arbetenas slutförande, vilka dock, såvitt
för det dåvarande kunde överblickas, icke syntes representera några större
belopp. Då en återbäring av 25,000—30,000 kronor, utgörande värdet av sådana
maskiner, verktyg och förrådsartiklar, som efter arbetsorganisationens
avveckling kunde i en eller annan form avyttras, vöre att förvänta, syntes några
särskilda medel för täckning av de återstående kostnaderna icke behöva
beräknas. Vid sådant förhållande borde utöver för ändamålet tidigare anvisade
medel ytterligare 912,000 kronor ställas till förfogande.
Här må vidare framhållas, att ärendet underställts justitiekanslersämbetet
för yttrande. Ämbetet har emellertid ännu icke inkommit med härav föranlett
utlåtande.
Oavsett om med hänsyn till rådande förhållanden skäl ansetts föreligga
att fullfölja de befästningsarbeten, om vilka här är fråga, hade frågan örn arbetenas
fortsättande och avslutande bort på ett långt tidigare stadium än vad
som skett underställas Kungl. Majit. Det måste vidare fi-amstå som betänkligt,
att när frågan om medelsanvisning för arbetenas fullbordande i sinom
tid framlades för Kungl. Majit, de till grund för framställningen liggande
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
27
kostnadsuppgifterna för anläggningarnas genomförande voro så ofullständiga,
att ett anslagsöverskridande av, såvitt nu kan bedömas, 912,000 kronor
uppstått. Jag är icke nu beredd taga ställning till frågan huruvida vad i ärendet
förekommit bör föranleda särskilda åtgärder för utkrävande av ansvaret
för anslagsöverskridandet; justitiekanslersämbetets yttrande torde nämligen
först böra avvaktas. Under alla förhållanden torde det emellertid vara nödvändigt
att ställa erforderliga medel till förfogande för bestridandet av med
befästningsanläggningamas färdigställande förenade kostnader. I enlighet med
vad arméförvaltningens civila departement därutinnan anfört torde för ändamålet
erforderligt belopp böra uppskattas till 912,000 kronor. Beloppet
lärer böra äskas av riksdagen under ett särskilt anslag å tilläggsstat II till
riksstaten för innevarande budgetår.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kostnader för vissa befästningsanläggningar å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av....................kronor 912,000.
[8.] 41 e. Täckning av vissa cngångsutgifter för fortifikatoriska anord
ningar
m. m., reservationsanslag. Under åberopande av vad under punkten
1 :o) anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska
anordningar m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av.............................. kronor 26,101,300.
[9.] 46. Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservationsanslag. Ef
ter
därom av Kungl. Majit i propositionen 1941:305 (bilaga 2, punkten 1)
framlagt förslag anvisade riksdagen (skrivelse nr 486, punkten 1) under
förevarande rubrik å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår
ett reservationsanslag av 800,000 kronor. Av statsrådsprotokollet i ärendet
framgår, att ifrågavarande anslag avsetts såsom bidrag för anskaffande åt
skytteföreningarna och deras medlemmar av 10,000 gevär ur kronans förråd
för ett nettopris av 100 kronor per gevär. Anslaget beräknades med utgångspunkt
från nämnda antal vapen och ett försäljningspris av 180 kronor
per gevär till (180 — 100 X 10,000 —) berörda belopp av 800,000 kronor.
I skrivelse den 17 februari 1942 har skytteförbundens överstyrelse — med
förmälan att det frivilliga skytteväsendets behov av gevär icke kunde anses
fyllt i och med inköpet av nyssnämnda 10,000 gevär — vidare anfört följande:
Att
angiva en bestämd siffra för det behov, som under de närmaste tre
åren konunc att göra sig gällande, är givetvis av flera skäl omöjligt. Icke
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
minst torde den allmänna utrikespolitiska utvecklingen bliva av avgörande
betydelse i detta hänseende, liksom den städse visat sig vara i fråga om den
frivilliga skytterörelsens utveckling i övrigt.
De senaste årens erfarenheter synas emellertid giva ett klart belägg för
nödvändigheten av att en relativt stor reserv av gevär finnes tillgänglig för
att kunna tillgodose kommande behov. Med ledning av från skytteförbunden
under hand lämnade uppgifter anser sig överstyrelsen kunna preliminärt
uppskatta den för åren 1942—1944 önskvärda tillgången på gevär, avsedda
för inköp, till omkring 20,000 st. utöver ovan nämnda 10,000 gevär,
som få inköpas från kronans förråd.
Husqvarna Vapenfabriks A.Bol. har förklarat sig villigt att för det frivilliga
skytteväsendets räkning tillverka ett antal av 20,000 gevär. Då från
en del skyttar uttryckts önskemål att kunna förvärva 6.5 mm. gevär m/38,
torde av detta parti 10,000 st. böra utgöras av gevär m/96 och 10,000 st. av
gevär m/38. Bolaget har emellertid, för att utan ekonomiska risker kunna
utföra denna tillverkning, ansett sig böra kräva garanti för att detta vapenparti
verkligen bliver försålt.
Då, såsom ovan anförts, det icke är möjligt att med någon bestämdhet
kunna överblicka de faktorer, som komma att inverka på skytteväsendets
framtida utveckling anser sig överstyrelsen icke kunna lämna den av bolaget
fordrade garantien. För att icke den nu yppade möjligheten att för de
närmaste åren säkerställa skytteväsendets gevärsbehov skall omintetgöras,
synes det därför överstyrelsen önskvärt, att den nämnda garantien lämnas
av staten på så sätt, att de gevär, som vid slutet av år 1944 icke inköpts av
skytteväsendet, övertagas av försvarsväsendet. En dylik garanti torde underlättas
därigenom att hälften av den avsedda tillverkningen utgöres av gevär
m/38, vilken typ under senaste tiden införts inom armén.
Bolaget har beräknat försäljningspriset till omkring 180 kronor per gevär.
I sin underdåniga skrivelse den 1 oktober 1941 framhöll överstyrelsen, att
det högsta pris, som kunde anses överkomligt för skytteföreningar och enskilda
skyttar, var 100 kronor per gevär. Såsom ovan angivits, nedbringades
priset till detta belopp genom Kungl. Maj:ts och riksdagens åtgärder.
Överstyrelsen får även nu framhålla, att en förutsättning för att gevär i fortsättningen
skola kunna inköpas, är att försäljningspriset icke överstiger 100
kronor. 20,000 gevär å 180 kronor representera ett sammanlagt belopp av
3,600,000 kronor. Man torde icke kunna förutsätta, att skytteföreningar och
enskilda skyttar, vilka senare ingalunda tillhöra våra i ekonomiskt avseende
bäst lottade medborgare, under nu rådande svåra förhållanden skola under
relativt kort tid kunna vidkännas en utgift av denna omfattning.
I anslutning till det anförda har överstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit
måtte låta meddela Husqvarna vapenfabriks aktiebolag statlig garanti för
övertagande för försvarsväsendets räkning av de 6.5 mm gevär, som av tillverkat
parti örn 20,000 icke blivit inköpta av det frivilliga skytteväsendet
vid slutet av år 1944, samt föreslå riksdagen att bevilja erforderliga anslag
i syfte att nedbringa försäljningspriset per gevär av ifrågavarande parti, som
inköpas av det frivilliga skytteväsendet, till 100 kronor.
Över föreliggande framställning ha chefen för armén samt arméförvaltningens
tyg- och civila departement utlåtit sig.
Chefen för armén har anfört, att statsgaranti för ifrågavarande gevärsleverans
syntes önskvärd och därvid hänvisat till en inom tygdepartementet
upprättad promemoria i ärendet rörande gevärsbeståndet inom armén.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 316.
29
Tyg- och civila departementen hava till en början uttalat, att av utred''
ningen i ärendet framginge, att staten med hänsyn till gevärsbeståndet inom
armén utan olägenhet syntes kunna förbinda sig att — därest den ifrågasatta
tillverkningen av 20,000 gevär komme till stånd — i enlighet med överstyrelsens
framställning övertaga de av nämnda gevär, som vid utgången
av 1944 icke inköpts av skytteföreningarna eller deras medlemmar. Tygdepartementet
ansåge sig fördenskull böra tillstyrka bifall till framställningen
i denna del.
Vidkommande framställningen i övrigt hava departementen efter samråd
under hand med försvarsväsendets verkstadsnämnd anfört följande:
Med hänsyn till önskvärdheten av att den frivilliga skytterörelsen disponerar
över ett för skjututbildningens ändamålsenliga bedrivande tillräckligt antal
gevär samt då priset på gevär, såsom överstyrelsen framhållit, torde lägga
hinder i vägen härför, såvida icke bidrag lämnas av statsmedel, anse sig departementen
böra i princip tillstyrka, att dylikt bidrag beviljas. Detta bör
lämpligen enligt departementens mening fastställas till det belopp för gevär,
varmed priset överstiger 100 kronor, dock högst 80 kronor.
I betraktande av dels nödvändigheten av att handvapentillverkningen inom
riket under nuvarande förhållanden står under enhetlig ledning och planering,
dels önskvärdheten av att — med hänsyn till bland annat den ifrågasatta
statsgarantin — ifrågavarande gevär underkastas besiktning och kontroll
i samma ordning, som gäller i fråga om för arméns räkning beställda
vapen, torde såsom villkor för såväl garanti som statsbidrag böra föreskrivas,
att anskaffningen skall ske genom verkstadsnämndens försorg enligt av
statens industrikommissions prisbyrå granskat kontrakt mellan nämnden och
överstyrelsen.
Vid bifall till framställningen torde tyg- och civila departementen böra bemyndigas
utfärda erforderliga redovisningsföreskrifter, varjämte åt tygdepartementet
torde böra uppdragas att utöva den kontroll och utfärda de särskilda
bestämmelser beträffande tillverkningen m. m., som med hänsyn till
lämnad statsgaranti kunna anses erforderliga och ändamålsenliga.
Vid anmälan i statsrådet den 17 oktober 1941 av fråga om bidrag av stats -Departementsmedel
för inköp ur kronans förråd av gevär för skytterörelsens behov (propo- chef.»,.
sitionen 1941: 305, bilaga 2, punkten 1) anförde jag bland annat, att en ytterligare
utökning av gevärsbeståndet för skytterörelsen framstode som en angelägenhet
av största vikt samt att svårigheter mött att genomföra det då aktuella
nyförvärvet med de priser, kronan på grund av tillverkningskostnaderna
numera måste betinga sig.
Av skytteförbundens överstyrelses nu föreliggande framställning inhämtas,
att det frivilliga skytteväsendets behov av gevär icke kan anses fyllt i och
med det gevärsinköp, som möjliggjordes genom statsmakternas mellankomst
hösten 1941. Ett ytterligare beräknat behov av omkring 20,000 gevär kan
förväntas uppkomma under åren 1942-—1944. För tillgodoseende härav har
överstyrelsen ifrågasatt tillverkning av nämnda antal gevär vid Husqvarna
vapenfabriks aktiebolag, varvid staten skulle inträda såsom garant i den
formen, att statsverket förbunde sig att för försvarsväsendets räkning övertaga
de av nämnda gevär, som vid utgången av 1944 icke inköpts av skytte
-
30
Kungl Maj:ts proposition nr 316.
väsendet. Vidare skulle enligt överstyrelsens förslag staten bidraga till att utförsäljningspriset
å gevären i fråga, vilka beräknats draga en tillverkningskostnad
av 180 kronor per styck, skulle kunna sättas till 100 kronor, d. v. s.
samma anordning som träffades av statsmakterna hösten 1941. Kostnaderna
för den nu ifrågasatta subventionen skulle med ett gevärsantal av 20,000
komma att uppgå till (20,000 X 80 =) 1,600,000 kronor.
Då det synes angeläget att åtgärder vidtagas för att trygga skytteväsendets
behov av gevär, har jag intet att erinra mot överstyrelsens förslag, vilket biträtts
av de i ärendet hörda myndigheterna. Jag vill erinra, att det nu ifrågasatta
bidraget av statsmedel liksom det hösten 1941 beviljade är ägnat att
stärka vår försvarsberedskap.
Den ifrågasatta garantien till vapentillverkaren och de villkor, som enligt
tyg- och civila departementen böra fästas vid anslagsanvändningen, torde det
få ankomma på Kungl. Majit att närmare utforma i samband med blivande
dispositionsbeslut.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Frivilliga skytteväsendets befrämjande å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 1,600,000.
Marinen.
[10.] 81 a. Merkostnader för vissa fasta kustbatterier, reservationsan
slag.
Efter därom av Kungl. Majit i propositionen 1940 L: 2 (bilaga 4, punkten
5) framlagt förslag anvisade riksdagen (skrivelse nr 36, punkten 5)
lill anordnande av visst kustbatteri ett reservationsanslag av 3,640,000 kronor.
Vidare har Kungl. Majit genom särskilda beslut den 19 april och den
25 oktober 1940 medgivit, att marinförvaltningen finge disponera ett sammanlagt
belopp av högst 3,480,000 kronor från vederbörligt förskottsanslag
för anordnande av ytterligare visst kustbatteri.
Under erinran härom har marinförvaltningen i skrivelse den 5 februari
1942 anmält, att vissa i skrivelsen närmare angivna merkostnader uppkommit
för anordnande av trådsignalförbindelser för de ifrågavarande
kustbatteriema. Nämnda kostnader ha beräknats för båda batterierna
sammanlagt till 138,027 kronor. Örn orsakerna till uppkomsten av sålunda
anmälda merkostnader har marinförvaltningen hänvisat till de särskilda
förhållanden, som varit rådande under tiden för batteriernas färdigställande.
Vidare hade den ursprungliga kostnadsberäkningen baserats på
1939 års priser, vilka stigit med 20 å 30 procent, varjämte svåra arbetsförhållanden
varit rådande, vilka medfört förseningar av arbetenas färdigställande.
Beträffande sättet för bestridande av nämnda merkostnader har marinförvaltningen
föreslagit, att desamma skulle få avföras å det i riksstaten för bud
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 316-
31
getåret 1940/41 upptagna reservationsanslaget till viss ytterligare anskaffning
av artilleri- och annan teknisk materiel.
Statens industrikommission har i avgivet utlåtande i huvudsak vitsordat
vad marinförvaltningen anfört rörande orsakerna till de i ärendet ifrågakomna
merkostnadernas uppkomst. Den kostnadsökning, som icke vore att
hänföra till stegrade material- och arbetskostnader, syntes enligt kommissionens
mening bero på att arbetets planering på grund av rådande förhållanden
måst bliva bristfällig, varigenom ändringar av arbetsplanerna blivit nödvändiga
under byggnadstiden.
Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst angående orsakerna till de ifrå- Departementsgavarande
merkostnaderna har jag intet att invända mot att desamma täc- chefenkas
med anlitande av statsmedel. Marinförvaltningen har såsom nyss nämnts
ifrågasatt, att merkostnadsbeloppet skulle avföras å till förfogande stående
medel under ett äldre reservationsanslag för anskaffning av artillerimateriel.
Detta finner jag mindre lämpligt och förordar i stället, att medel för ändamålet
anvisas i form av särskilt reservationsanslag. Det erforderliga beloppet
torde böra beräknas till i avrundat tal 138,100 kronor.
I anslutning till det anförda hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Merkostnader för vissa fasta kustbatterier å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av........................ kronor 138,100.
[11.] 84 c. Täckning av vissa engångsutgifter för materielanskaffning
m. m., reservationsanslag. Under åberopande av vad under punkten 1 :o) anförts
får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Täckning av vissa engångsutgifter för materielanskaffning
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av.............................kronor 176,085,600.
Flygvapnet.
[12.] 117. Täckning av vissa engångsutgifter för flygmateriel m. m., re
servationsanslag.
Under åberopande av vad under punkten l:o) anförts får
jag hemställa, att Kungl. Majit måtte före*slå riksdagen
alt till Täckning av vissa engångsutgifter för flygmateriel
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 194142
anvisa ett reservationsanslag av........kronor 49,980,300.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
E. Diverse.
[13.] a. Täckning av vissa löpande försvarsutgifter, förslagsanslag. För
täckning av å förskottsstaten redovisade löpande utgifter anvisades å tilliäggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett förslagsanslag av 750
miljoner kronor. Den slutliga belastningen å detta anslag uppgick till 820
miljoner kronor.
I årets statsverksproposition uppskattades det erforderliga täckningsbehovet
för löpande förskottsutgifter — med utgångspunkt från en förstärkt försvarsberedskap
av oförändrad omfattning under återstoden av budgetåret — till
700 miljoner kronor. De åtgärder, som därefter vidtagits för förstärkning av
beredskapen, medföra att kostnaderna för budgetåret 1941/42 komma att
uppgå till avsevärt högre belopp. Enligt inom försvarsdepartementet verkställda
beräkningar kan täckningsbehovet beräknas till omkring 825 miljoner
kronor. Jag vill förorda, att ett förslagsanslag å detta belopp äskas för ändamålet.
Anslaget synes böra disponeras och redovisas enligt samma regler som
tillämpades med avseende å motsvarande anslag för budgetåret 1940/41.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen.
att till Täckning av vissa löpande försvarsutgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av ....................kronor 825,000,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sigurd Lind.
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
33
Bilaga 3.
Egentliga statsutgifter.
Femte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj
1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter
under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 samt
anför därvid följande.
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
[1.] 3 a. Medicinalstyrelsen: Krigssjukvård å civila sjukhus, förslagsananslag.
De kostnader för vård å sjukhus, som föranledas av bestämmelserna
i lagen den 22 juni 1939 (nr 310) om sjukhusvård vid krig eller krigsfara,
skola bestridas på sätt som stadgas i 9 § nämnda lag i dess lydelse enligt lagen
den 20 juni 1941 (nr 563). I 9 § första stycket nämnda lag regleras kostnadsfrågan
såvitt avser militära sjukhus. Enligt 9 § andra stycket samma
lag skola kostnaderna för civila sjukhus, som upprättas i anledning av krig
eller krigsfara, helt bestridas av statsmedel, i den mån särskilda medel icke
stå till förfogande. I 9 § tredje stycket samma lag föreskrives, att i fråga om
civila sjukhus i övrigt samma regel skall gälla beträffande kostnaderna för
vård av krigsskadade och övriga extra kostnader, som föranledas av bestämmelserna
i lagen; dock att under tid, då krig icke råder, kostnader för vård av
krigsskadade skola ersättas av statsmedel enligt grunder, som fastställas av
Kungl. Maj:t. övriga kostnader för sådana sjukhus skola enligt samma stycke
bestridas i den ordning, som tillämpas i fredstid. Enligt 10 § samma lag
i dess lydelse enligt lagen den 20 juni 1941 (nr 563) skall ansökan örn ersättning
för sådana kostnader för vård å civila sjukhus, vilka jämlikt 9 §
skola gäldas av statsmedel, insändas till medicinalstyrelsen, som äger utbetala
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sand. Nr 310.
3
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
förskott å sådan ersättning enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av
Konungen. Finnes anspråk å slutlig ersättning böra godkännas, skall medicinalstyrelsen
tillställa den ersättningsberättigade honom tillkommande belopp.
Varder anspråket icke godkänt, skola handlingarna överlämnas till riksvärderingsnämnden,
som har att avgöra ärendet enligt de grunder och i den
ordning, som äro stadgade beträffande rekvisition för krigsmaktens behov.
Genom beslut den 26 september 1941 har Kungl. Majit föreskrivit, att ersättning
för sådana kostnader för vård å civila sjukhus, vilka jämlikt 9 §
lagen om sjukhusvård vid krig eller krigsfara skola gäldas av statsmedel,
skall, räknat från och med den 1 juli 1941 och tills vidare, i medicinalstyrelsens
räkenskaper avföras å det å förskottsstaten för försvarsväsendet
m. m. för budgetåret 1941/42 under fjärde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget
Övriga utgifter (Gb) och därvid bokföras å särskild undertitel för
» Krigss jukhusvård».
Enligt från medicinalstyrelsen under hand erhållen uppgift torde statens
kostnader under budgetåret 1941/42 för vård å civila sjukhus av krigsskadade
—- varmed bl. a. förstås sådana sjuka och sårade, vilkas sjukdom eller skada
föranletts av eller inträffat under tjänstgöring vid krigsmakten eller luftskyddet
— kunna uppskattas till i runt tal 1,100,000 kronor. För reglering av dessa
kostnader böra medel äskas å tilläggsstat II lill riksstaten för nämnda budgetår.
Ett förslagsanslag å nämnda belopp bör därför anvisas under femte
huvudtiteln, lämpligen under rubriken Krigssjukvård å civila sjukhus. Under
nästa budgetår torde hithörande utgifter tills vidare få utgå av vederbörligt
förskottsanslag.
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Medicinalstyrelsen: Krigssjukvård å civila sjukhus
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .................. kronor 1,100,000.
F. Civila luftskyddet.
[2.] 12 a. Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal tillhörande det allmänna
luftskyddet m. m., förslagsanslag. Sedan Kungl. Majit den 31 maj
1940 utfärdat förordning (nr 432) om grunderna för avlöning av viss personal
tillhörande det allmänna luftskyddet, föreskrev Kungl. Majit genom
särskilt beslut samma dag, att den enligt förordningen utgående avlöningen
skulle tillhandahållas luftskyddspersonalen genom vederbörande länsstyrelsers
försorg samt att statskontoret skulle hava att från det å förskottsstaten
för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40 under sjunde huvudtiteln
uppförda förskottsanslaget till förstärkning av den civila administrationen
m. m. till länsstyrelserna utbetala de belopp, som erfordrades i anledning av
beslutet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
35
Den 28 juni 1940 förordnade Kungl. Majit angående grunderna för ersättning
till de i 26 § luftskyddskungörelsen den 13 april 1940 (nr 239) omförmälda
besiktningsmännen samt anbefallde därvid tillika statskontoret att
lill vederbörande besiktningsman utbetala förekommande ersättningsbelopp
från förenämnda å förslcottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret
1940/41 uppförda förskottsanslag.
Vidare föreskrev Kungl. Majit den 23 augusti 1940, att jämväl ersättning
enligt 5 § lagen om förfoganderätt för luftskyddets behov skulle, räknat från
och med den 1 juli 1940 tills vidare, gäldas från nämnda förskottsanslag.
Genom beslut den 28 juni 1941 förklarade Kungl. Majit, att i fall där beslut
meddelats om disposition för visst ändamål av medel från förskottsanslag
å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåren 1939/40
eller 1940/41 och särskilda medel för reglering av denna disposition ej å tillläggsstat
till riksstaterna för nämnda budgetår anvisats å obetecknat anslag
eller reservationsanslag, dispositionsbeslutet skulle, i den mån under budgetåret
1941/42 ytterligare anslagsmedel erfordrades för ändamålets tillgodoseende,
avse motsvarande förskottsanslag å den från och med den 1 juli 1941
gällande förskottsstaten, dock endast för såvitt icke särskilda anslagsmedel
för ändamålet anvisats å riksstaten för budgetåret 1940/41 respektive å riksstaten
för budgetåret 1941/42.
Statens kostnader för de nu berörda ändamålen för budgetåret 1941/42
kunna för närvarande endast approximativt beräknas. För reglering av dessa
kostnader bör emellertid ett anslag upptagas å tilläggsstat för samma budgetår.
Anslaget, som bör vara av förslagsanslags natur, synes böra upptagas
till 650,000 kronor och benämnas Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal
tillhörande det allmänna luftskyddet m. m. För nästa budgetår åter bör något
anslag å riksstaten icke nu äskas, utan torde uppkommande kostnader
tills vidare få utgå av vederbörligt förskottsanslag.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal tillhörande
det allmänna luftskyddet m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 650,000.
[3.] 12 h. Civilt luftskydd: Viss motorfordonsbercdskap in. m. Genom
beslut den 6 mars 1942 meddelade Kungl. Majit bestämmelser angående beredskapen
i fråga om avregistrerade motorfordon för luftskyddets behov.
Enligt nämnda beslut .skulle luftskyddschef söka med fordonets ägare eller
innehavare träffa frivillig överenskommelse om förhyrning tills vidare av
motorfordonet med utrustning mot en ersättning av högst 10 kronor för månad.
I den mån det visade sig oundgängligen nödvändigt för att bringa fordonet
i kördugligt skick skulle luftskyddschef vidare i enlighet med de närmare
anvisningar, som kunde meddelas av luftskyddsinspektionen, låta for
-
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
donet underkastas reparation samt komplettera dess utrustning. För gäldande
av dels kostnader för nyssnämnda hyresersättningar för tiden till och
med den 30 juni 1942, dels ock kostnader för reparation av fordonen och
komplettering av deras utrustning anbefallde Kungl. Majit statskontoret, att
på rekvisition, i mån av behov, från det å förskottsstat för försvarsväsendet
under sjunde huvudtiteln anvisade anslaget till engångsanskaffning av materiel
för civilbefolkningens skydd m. m. utbetala ett belopp av högst 262,500
kronor till luftskyddsinspektionen, som ägde disponera detsamma för därmed
avsedda ändamål.
Genom beslut den 11 juli 1941 ställde Kungl. Majit vidare ett belopp av
93,060 kronor till luftskyddsinspektionens förfogande till bestridande avkostnaderna
för inlösen från byggnadsfirman Harry Holmdahl i Malmö av
846 stycken skyddsrumsdörrar, vilka inspektionen enligt avtal med nämnda
firma förbundit sig att övertaga. Samtidigt anbefallde Kungl. Majit statskontoret
att till inspektionen utbetala högst förenämnda belopp från det å
förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1941/42 under sjunde huvudtiteln
anvisade anslaget till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens
skydd m. m.
Till täckande av dessa kostnader bör å tilläggsstat för innevarande budgetår
äskas ett anslag av tillhopa 355,600 kronor, lämpligen under rubriken
Civilt luftskydd: Viss motorfordonsberedskap m. m.
På grund av det anförda får jag hemställa att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen,
att till Civilt luftskydd: Viss motorfordonsberedskap m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av .......................... kronor 355,600.
G. Diverse.
[4.] 6. Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning in. m., reserva
tionsanslag.
Med bifall till Kungl. Majits i 1941 års statsverksproposition
framställda förslag anvisade 1941 års riksdag å riksstaten för innevarande
budgetår under angivna rubrik ett reservationsanslag av 800,000 kronor.
Den 12 september 1941 utfärdade Kungl. Majit kungörelse (nr 753) om
statlig och statsunderstödd flyktingshjälp. Enligt denna kungörelse, som
trädde i kraft den 1 oktober 1941, skall för handläggning av ärenden örn bidrag
av statsmedel till enskilda sammanslutningar (flyktingskommittéer),
vilka meddela flyktingshjälp, samt örn direkt understöd av statsmedel åt utlänning,
som icke erhåller hjälp genom flyktingskommitté, finnas en nämnd,
kallad statens flyktingsnämnd. Nämnden skall bestå av fem av Kungl. Majit
utsedda ledamöter. Anses flyktingshjälpen böra utgå i form av beredande av
vistelse å för flyktingar anordnat läger, skall verksamheten handhavas av
socialstyrelsen. I kungörelsen meddelas därjämte närmare föreskrifter rörande
den i form av flyktingshjälp bedrivna verksamheten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
37
Genom beslut den 26 september 1941 förordnade Kungl. Majit, att kostnaderna
för handhavande av flyktingshjälpsverksamheten skulle — bortsett
från vissa avlönings- och expenskostnader — bestridas av reservationsanslaget
till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. Vidare ställde
Kungl. Majit genom samma beslut till förfogande för vardera av statens flyktingsnämnd
och socialstyrelsen ett belopp av högst 120,000 kronor att utgå
av omförmälda anslag.
Genom brev den 16 januari och den 24 april 1942 ställde Kungl. Majit till
flyktingsnämndens förfogande ytterligare sammanlagt 300,437 kronor 26 öre,
utgörande hela återstående behållningen under ifrågavarande anslag.
Kungl. Majit har sålunda för tiden från och med den 1 oktober 1941 av
anslaget ställt dels till socialstyrelsens förfogande ett belopp av 120,000 kronor,
dels ock till statens flyktingsnämnds förfogande sammanlagt 420,437
kronor 26 öre. Anslaget i övrigt — utgörande, inberäknat reservation från
budgetåret 1940/41, 459,166 kronor 39 öre — hade redan före den 1 oktober
1941 disponerats till bestridande av utgifter för flyktingsverksamheten.
I skrivelser i början av maj 1942 hava statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen
var för sig hemställt om förstärkning av ifrågavarande anslag.
Statens flyktingsnämnd upplyser i sin skrivelse, att de medel, som dittills
anvisats nämnden, vore helt förbrukade. Ytterligare i runt tal 21,000 kronor
erfordrades till täckande av föreliggande utgiftsbehov. Nämnden säger sig
dessutom för tiden intill budgetårets utgång räkna med vissa kostnader, vilka
nämnden angiver vara ofrånkomliga. Härom anföres:
För bidrag till flyktingskommittéernas verksamhet under envar av månaderna
april, maj och juni torde så vitt nu kan bedömas komma att åtgå
omkring 36,000 kronor eller tillhopa 108,000 kronor.
Direktunderstöden för den återstående juni månad kunna uppskattas till
omkring 8,000 kronor.
Till polska hjälpkommittén i Sverige, vilken tidigare erhållit bidrag genom
statens utrymningskommission, utbetalar nämnden genomsnittligt 6,200 kronor
per månad, vilket för kommitténs verksamhet under april—juni månader
sammanlagt skulle utgöra omkring 18,600 kronor.
Nämnden har slutligen till Stockholms stads arbetslöshetskommitté iklätt
sig betalningsskyldighet för av kommittén anordnade kurser för norska flyktingar
med belopp, varav på detta budgetår belöpa omkring 22,500 kronor.
Sammanfattningsvis framhåller nämnden, att den för sådana kostnader,
som nu läte sig bedöma, vore i behov av ytterligare omkring 178,100 kronor.
Vissa ytterligare medel torde emellertid erfordras för mötande av oförutsedda
utgifter, varför försiktigheten bjöde, att beloppet höjdes, förslagsvis
avrundat till 200,000 kronor.
Nämnden uppgiver slutligen, att socialstyrelsen, som av nämnden bereus
tillfälle taga del av ärendet, förklarat sig icke hava funnit anledning till erinran
mot nämndens förslag.
Departements
chefen.
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
I socialstyrelsens framställning uppgives, att de till styrelsens förfogande
ställda medlen vore helt förbrukade. Ytterligare i runt tal 17,000 kronor erfordrades
till täckande av föreliggande utgiftsbehov. I likhet med flyktingsnämnden
räknar även socialstyrelsen med vissa såsom synbarligen ofrånkomliga
karakteriserade kostnader. Enligt styrelsen torde sålunda för flyktingshjälp
i form av beredande av vistelse å för flyktingar anordnade läger,
såvitt nu kunde bedömas, komma att under envar av månaderna maj och
juni åtgå omkring 14,500 kronor eller tillhopa 29,000 kronor. Kostnader för
flyktingars resor från gränsområde till anvisade läger samt kostnaderna för
vederbörandes uppehälle under resan och i avvaktan på visering kunde för
samma månader uppskattas till sammanlagt omkring 8,000 kronor. Socialstyrelsen
vore därför i behov av ytterligare omkring 54,000 kronor. Vissa ytterligare
medel torde enligt styrelsen erfordras för mötande av oförutsedda
utgifter, varför försiktigheten syntes bjuda, att beloppet höjdes, förslagsvis
avrundat till 60,000 kronor.
Den sena tidpunkt, vid vilken statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen
anmält ifrågavarande utgiftsbehov, har icke betingats av några väsentliga förändringar
beträffande flyktingshjälpverksamheten utan framställningarna
avse det så att säga mera normala medelsbehovet för flyktingshjälp. På
grund därav synes "vid bibehållande av nu tillämpade grunder för flyktingshjälpens
meddelande knappast finnas utrymme för prövning i sak av de gjorda
framställningarna annat än såvitt avser de belopp, vilka föreslagits för
mötande av oförutsedda utgifter. Med hänsyn lill den korta tid, som återstår
av budgetåret, synas de oförutsedda utgifterna vid försiktigt medelshandhavande
kunna så begränsas, att det sammanlagda anslagsbehovet kan stanna
vid (188,000 + 57,000) 245,000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 245,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bertha Klemedtson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
39
Bilaga 4.
Egentliga statsutgifter.
Sjunde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj
1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 samt anför
därvid följande.
E. Diverse.
[1.] 6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Sjunde huvudtitelns kommittéanslag, vilket i riksstaten för budgetåret
1940/41 upptagits till 250,000 kronor, nedsattes för innevarande budgetår
till 200,000 kronor. Vid budgetårets ingång fanns en reservation å anslaget av
i runt tal 90,000 kronor.
Belastningen å anslaget har blivit starkare än väntat. Härtill har bidragit
ett flertal olika, icke förutsedda omständigheter. Kommunalskatteberedningen
har ännu icke avslutat sitt arbete och kommer under återstoden av
detta och delvis även under nästa budgetår att draga betydande kostnader.
Värdestegringsskattesakkunniga torde likaså fortsätta med sitt arbete under
hela detta budgetår. Flera utredningar rörande reformer inom skatteväsendet
samt å löne- och pensionsområdena ha bedrivits i forcerad takt och därvid
föranlett ökade utgifter under budgetåret.
I början av innevarande månad återstod å anslaget endast 31,000 kronor,
vilket belopp icke förslår att gälda de under budgetårets två sista månader
uppkommande kostnaderna. En förstärkning av anslaget är under sådana
förhållanden erforderlig. Den torde böra begränsas till 50,000 kronor.
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ä
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 50,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet!
Birger Öhman.
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
41
Bilaga 5.
Egentliga statsutgifter.
Åttonde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
maj 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42
samt anför därvid följande.
4
B. Arkiv, bibliotek och museer.
[1.] 32. Flyttning och tillsyn av vissa museisamlingar, reservationsan
slag.
Efter framställning av Kungl. Majit (propositionen nr 79) beviljade
1940 års lagtima riksdag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40
under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 500,000 kronor för anordnande
av skyddsrum för vissa museisamlingar. Anläggningen,
vilken skulle anordnas i form av tre tunnlar, insprängda i berg, var
avsedd för vissa Stockholmsmuseers elitsamlingar.
Sedermera anvisade 1941 års riksdag på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 (skrivelsen nr 45) ett reservationsanslag (B) av 135,000
kronor till anordnade av ett skyddsrum för vissa arkivalier, tillhörande
riksarkivet, Svea hovrätt, kommerskollegium, statistiska centralbyrån
och riksräkenskapsverket. Detta skyddsrum skulle insprängas såsom en
särskild tunnel i anslutning till de övriga tre.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
1941 års riksdag uttalade i samband med anvisandet av sistnämnda anslag,
att det syntes riksdagen angeläget, att utrymmet i den av 1940 års lagtima
riksdag beslutade anläggningen för vissa museisamlingar disponerades så,
att den jämväl kunde tillgodose eventuellt uppkommande nya krav på skydd
för staten tillhöriga värden av huvudsakligen kulturell och historisk karaktär.
Riksdagen hade sig bekant, att ett tämligen betydande utrymme beräknats
för vissa skrymmande föremål från livrustkammaren, vilka syntes kunna
beredas skydd på annat lämpligt sätt. Det härigenom frigjorda utrymmet
kunde i så fall utnyttjas för ändamål, som befunnes angelägna att tillgodose,
utan att skyddsrumsanläggningen behövde ytterligare utvidgas. På grund av
vad sålunda anförts funne riksdagen det välbetänkt att vid uppgörande av
dispositionsplanerna för ifrågavarande skyddsrums utnyttjande eftersträvades
att ernå en ur olika synpunkter ändamålsenlig disposition av det till förfogande
stående utrymmet.
Kungl. Maj:t uppdrog genom beslut den 21 mars 1940 och den 4 april 1941
åt riksantikvarieämbetet att i samråd med byggnadsstyrelsen och vederbörande
institutioner uppgöra förslag till plan angående användningen under
krig och krigsfara av skyddsrummen, varvid det skulle åligga riksantikvarieämbetet
att beakta vad 1941 års riksdag anfört. Genom särskilt beslut uppdrog
Kungl. Maj :t därjämte åt riksantikvarieämbetet att beakta ett från lantmäterikontoret
i Stockholms län anmält utrymmesbehov för dess kartarkiv.
Skyddsrumsanläggningarna ställdes under byggnadsstyrelsens vård och förvaltning.
I skrivelse den 27 april 1942 har riksantikvarieämbetet anmält, att ifrågavarande
skyddsrumsanläggningar nu äro färdiga att omedelbart tagas i bruk.
Riksantikvarieämbetet har därjämte överlämnat förslag till dispositionsplan
för museiskyddsrummen samt hemställt dels om medgivande för de i planen
upptagna statliga museiinstitutionerna att till skyddsrummen överföra sina
evakuerade elitsamlingar och för detta ändamål överskrida sina respektive
expensanslag med vissa, närmare angivna belopp om tillhopa 19,690
kronor, dels örn anvisande av tillhopa 6,150 kronor för att sätta de i dispositionsplanen
upptagna icke-statliga museerna i tillfälle att till skyddsrummen
överföra sina elitsamlingar, och dels om anvisande av ett årligt anslag av
12,600 kronor för bevakning av skyddsrummen och ett engångsanslag av
2,550 kronor för avlönande av en tillfällig »skyddsrumskommissarie» under
ett år samt för oförutsedda utgifter, beräknade till 1,000 kronor. Sammanlagt
skulle alltså erfordras ett belopp av tillhopa 41,990 kronor.
Av handlingarna i ärendet framgår, att de för riksarkivets m. fl. arkivalier
och Stockholms läns lantmäterikontors kartarkiv avsedda utrymmena
kunna disponeras såsom från museiskyddsrummen helt skilda enheter. Den
av riksantikvarieämbetet uppgjorda dispositionsplanen avser därför endast
museiskyddsrummen; de övriga utrymmena borde för den skull, framhåller
riksantikvarieämbetet, upplåtas åt vederbörande för begagnande. Dispositionsplanen
har i sammandrag följande utseende:
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
43
Begärt
Anvisat
Begärt
Anvisat
utrym-
utrym-
utrym-
utrym- |
me (m8)
me (m3)
me (m8)
mc (m3)|
100
100
Sjöhistoriska museet ......
100
100
Cypernsamlingarna........
40
40
Statens etnografiska museum
100
100
Egyptiska museet.........
40
40
> historiska »
250
248
10
10
> trofésamling........
100
94
75
75
Tekniska museet..........
50
50
475
240
Thielska galleriet..........
40
40
Musikhistoriska museet ....
10
10
Ostasiatiska samlingarna ...
40
40
Nationalmuseum..........
700
663
Uppackningsrum, reservrum
—
183
Naturhistoriska riksmuseet
150
150
Kataloghyllor.............
—
62
Nordiska museet..........
750
551
3,030
2,786
Med anledning av 1941 års riksdags ovan refererade uttalande har riksantikvarieämbetet
meddelat, att de av riksdagen särskilt nämnda, under livrustkammarens
vård stående skrymmande föremålen icke avsåges att under
nuvarande förhållanden överflyttas från sina nuvarande förvaringsorter.
Av handlingarna i ärendet inhämtas vidare:
Flyttningskostnader. Det måste givetvis noga övervägas, framhåller
riksantikvarieämbetet, huruvida det vore lämpligt att nu från olika
platser ute i landet återföra till Stockholm de ofta av mycket ömtåliga föremål
bestående elitsamlingar, som för ungefär två år sedan evakuerats från
huvudstadens museer. Denna fråga hade därför gjorts till föremål för gemensam
överläggning mellan berörda museiinstitutioner. Därvid hade framkommit,
att riskerna för skadliga förändringar hos föremålen genom fuktighets-
och temperaturväxlingar i regel vore stora ute i vissa evakueringsorter.
På flera håll förekomme även brandrisk. Därtill bomme, att erfarenheten
från det pågående kriget pekade i den riktningen, att museiföremål, placerade
i otillräckligt rustade och skyddade lokaler i det inre av landet, icke kunde
anses vara i säkerhet för flygangrepp och dylikt. Väsentligt större trygghet
tillförsäkrades dem, om de förvarades i specialbyggda bombsäkra skyddsrum
i den militärt väl skyddade huvudstaden. Från samtliga museiinstitutioner
hade också den meningen uttryckts, att skyddsrumsanläggningen nu
borde tagas i bruk. På anmodan av de berörda institutionernas chefer hade
riksantikvarieämbetet därför även gjort följande sammanställning av de kostnader,
som beräknats uppstå för ifrågavarande samlingars överförande till
skyddsrummen:
Statliga museer:
Kronor
Icke-statliga museer
Kronor
Armémuseum.................
3,500
Cypernsamlingarna............
400
Livrustkammaren.............
4,500
Egvptiska museet.............
100
Nationalmuseum..............
6,000
Hallwvlska museet............
50
Naturhistoriska riksmuseet.....
1,150
Musikhistoriska museet........
200
Statens etnografiska museum och
Nordiska museet med statens
ostasiatiska samlingarna.....
640
trofésamling ................
4,900
Statens historiska museum.....
3,000
Tekniska museet..............
500
Sjöhistoriska museet...........
900
S:a
19.690
S:a
6,150
Från husgerådskammare!! och Thielska galleriet lia inga äskanden framställts.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
För oförutsedda utgifter beräknas 1,000 kronor.
Bevakning. Byggnadsstyrelsens uppdrag rörande »vård och förvaltning»
av skyddsrumsanläggningen omfattade, framhåller riksantikvarieämbetet,
enligt praxis uteslutande teknisk vård och förvaltning. Riksantikvarieämbetet
hemställer därför, att Kungl. Majit måtte uppdraga åt byggnadsstyrelsen
att ordna och ansvara för den allmänna bevakning och kontroll
av hela skyddsrumsanläggningen -— icke blott de för museisamlingarna
avsedda delarna —- som oundgängligen erfordras.
Frågan, hur effektiv, kontinuerlig bevakning lämpligen bör ordnas, har
varit föremål för gemensamma undersökningar från de i skyddsrumsanläggningarna
intresserade parternas sida. Därvid har, på sätt av handlingarna
i ärendet framgår, ansetts nödvändigt med kontinuerlig enmansbevakning
hela dygnet. Härför erfordras tre man. Då månadslönen beräknats till 350
kronor för varje man, kommer den årliga kostnaden enligt det uppgjorda
förslaget att uppgå till 12,600 kronor.
Riksantikvarieämbetet har ansett nödvändigt att föreslå provisoriskt anställande
av en »skyddsrumskommissarie» med uppgift att dels
utöva överinseende över museisamlingarnas inflyttning och dels omhänderhava
och ansvara för de för museisamlingarna avsedda skyddsrummens öppethållande
i och för tillsyn, vård och studium, i den mån detta icke skulle
ankomma på vederbörande institutioner.
I de tre för museisamlingarna avsedda skyddsrummen skulle visserligen
icke, framhåller riksantikvarieämbetet, förekomma daglig expedition; vissa
tider varje vecka behövde dock vederbörande museimän tillträde till magasinerade
samlingar. Då det ur bevakningssynpunkt vore olämpligt, att representanter
för 17 olika samlingar medelst egna nycklar skulle ha tillträde
till anläggningen, måste uppsikten över denna anförtros en enda person, en
»skyddsrumskommissarie», som hade det omedelbara ansvaret för kontrollen
över att museiskyddsrummen hölles låsta, anordnade expedition i skyddsrummen
vissa bestämda tider i veckan, stöde till förfogande för nödvändiga
inspektioner även på andra tider samt hade riksantikvariens och övriga
museichefers uppdrag att samarbeta med övriga intressenter i skyddsrumsanläggningen
som helhet.
Då det syntes kräva alltför mycken tid för en ordinarie tjänsteman vid
något av de större museerna att jämte övrig tjänst bestrida en skyddsrumskommissaries
syssla, torde böra övervägas örn för detta uppdrag lämpligen
kunde anlitas någon yngre, obefordrad museiman, som med annat arbete
kunde förena sysslan som skyddsrumskommissarie. Då emellertid, trots att
envar museiinstitution skulle ansvara för vården och tillsynen av sina samlingar,
även av skyddsrumskommissarien krävdes ett icke ringa personligt
ansvar, syntes för uppdraget endast böra anlitas person, som gjort sig väl
känd för omsorgsfullt arbete, fast uppträdande och stor ansvarskänsla. Under
den första inflyttnings- och uppordningsperioden komme av honom att
krävas så mycket arbete och tid, att ett arvode av 400 kronor per månad syntes
rimligt; därefter borde ett månatligt arvode av kronor 150 kunna anses
skäligt.
Kostnaderna för skyddsrumskommisarien under ett år ha uppskattas till
2,550 kronor (3 månader å 400 kronor och 9 månader å 150 kronor).
Statskontoret har anfört:
Frågan, om en överflyttning av de olika museiinstitutionernas elitsamlingar
till den i ärendet avsedda skyddsrumsanläggningen omedelbart borde
komma till stånd, undandroge sig i viss mån statskontorets bedömande. Där
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
45
est emellertid med hänsyn till svårigheten att i ett skärpt läge ordna en sådan
överflyttning en dylik åtgärd ansåges välbetänkt, syntes det icke något
vara att erinra mot att erforderliga medel ställdes till förfogande för såväl de
statliga som icke statliga museiinstitutionerna. I sådant fall syntes ock med
hänsyn till skyddsrumsanläggningens belägenhet och de däri förvarade föremålens
värde erfordras åtminstone viss bevakning. Ehuru statskontoret hyste
tvekan, om bevakningsåtgärder i föreslagen omfattning kunde anses påkallade,
ansåge sig ämbetsverket, med hänsyn lill vad som under hand från
olika museiinsti tu tioner upplysts rörande elitsamlingarnas värde, dock icke
böra motsätta sig vad som i dylikt hänseende föreslagits.
Enligt statskontorets mening borde ansvaret för och tillsynen över skyddsrumsanläggningen
— vilket åliggande, sedan överflyttningen verkställts, kunde
förutses komma att bliva föga betungande — som tjänsteåliggande åvila
härför lämpad ordinarie tjänsteman hos någon av de berörda institutionerna,
i vilket fall särskild ersättning för uppdraget icke borde utgå. Därest emellertid
i enlighet med förslaget en »obefordrad» tjänsteman skulle utses till
uppdraget, ansåge statskontoret det skäligt, att denne tillerkändes ett mindre
arvode härför, förslagsvis högst 75 kronor för månad. Ämbetsverket förutsatte
härvid, att för uppdraget utsåges icke-ordinarie tjänsteman i högst 18
lönegraden, att med detsamma förenat arbete huvudsakligen utfördes å
tjänstetid, samt att någon särskild ersättning för eventuella resekostnader
icke skulle utgå.
För täckande av flyttningskostnaderna syntes Kungl. Majit kunna medgiva
de statliga museiinstitutionerna att överskrida till övriga expenser i de olika
omkostnadsstaterna anvisade belopp. Till bestridande av utgifterna för flyttningen
av de övriga institutionernas samlingar samt för att täcka de å innevarande
budgetår belöpande bevakningskostnaderna syntes i sådant fall endast
kunna anlitas åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter.
Statskontoret ansåge sig dock böra ifrågasätta, örn icke Kungl. Majit för
samtliga ifrågavarande åtgärder av riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1941/42 under åttonde huvudtiteln borde äska ett särskilt reservationsanslag
å förslagsvis 40,000 kronor.
Då den för vissa särskilt värdefulla museisamlingar avsedda sleyddsrumsanläggningen
numera är färdig att tagas i bruk, synas lämplighetsskäl tala
för att samlingarna i fråga överföras dit för betryggande förvaring. Den
uppgjorda planen för utrymmenas begagnande synes godtagbar och torde
böra av Kungl. Majit fastställas. Överflyttningen av samlingarna till skyddsrummen
föranleder givetvis kostnader och riksantikvarieämbetet har hemställt,
att erforderliga medel måtte ställas till förfogande för ändamålet. De
framlagda beräkningarna beträffande flyttningskostnaderna synas icke ge
anledning till erinran; jag förutsätter dock, att all nödig sparsamhet kommer
att iakttagas i syfte att såvitt möjligt kunna begränsa dessa kostnader, vilka,
inklusive oförutsedda utgifter, uppskattats till 26,840 kronor.
Planen för skyddsrumsanläggningens bevakning och kostnadsberäkningen
härför, slutande på ett årligt belopp av 12,600 kronor, synas likaledes böra
godtagas. Jag finner mig även på av riksantikvarieämbetet anförda skäl böra
beräkna visst belopp för arvode åt en tillsyningsman. Då dennes åligganden
under inllyttningsperioden torde komma att lali mera omfattande än för tiden
därefter, synes arvodet under de tre första månaderna av ifrågavarande
Departements
chefen.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
uppdrag böra utgå med 200 kronor för månad samt därefter, på sätt statskontoret
ifrågasatt, med 75 kronor för månad. I likhet med riksantikvarieämbetet
förutsätter jag, att för ändamålet utses en därför lämpad icke-ordinarie
museitjänsteman. Denne torde böra — med bibehållna löneförmåner —
beredas erforderlig lättnad i sitt museiarbete. Det årliga arvodet kommer vid
bifall till vad jag förordat att belöpa sig till 1,275 kronor under det första
verksamhetsåret samt därefter till 900 kronor.
Då i enlighet med vad jag förut anfört flyttningskostnaderna torde böra
uppskattas till högst 26,840 kronor och merkostnaderna för tillsyn över
skyddsrumsanläggningen under inflyttningsperioden vid bifall till vad jag
förordat kommer att uppgå till 375 kronor, belöpa sig de av mig tillstyrkta
engångskostnaderna sålunda till (26,840 + 375 =) 27,215 kronor. Härtill
komma årliga kostnader för tillsyn och bevakning med tillhopa (900 +
12,600 =) 13,500 kronor. I enlighet med statskontorets förslag torde samtliga
utgifter för ifrågavarande ändamål intill utgången av budgetåret 1942/43 böra
bestridas från ett gemensamt reservationsanslag, vilket torde böra uppföras
med i runt tal 40,000 kronor och anvisas på tilläggsstat II till riksstaten för
innevarande budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela
bestämmelser rörande anslagets disposition.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro vissa utrymmen inom
ifrågavarande skyddsrumsanläggning avsedda för förvaring av arkivalier, tillhörande
riksarkivet, Stockholms läns lantmäterikontor m. fl. statsinstitutioner.
Dessa utrymmen torde böra disponeras för därmed avsedda ändamål av
vederbörande institutioner efter eget bestämmande. Kostnaderna för överflyttning
av de samlingar, vilka ansetts böra beredas skyddsrumsutrymme
därstädes, torde böra bestridas medelst anlitande av vederbörande institutions
omkostnadsanslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Flyttning och tillsyn av vissa museisamlingar å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/
42 anvisa ett reservationsanslag av........ kronor 40,000.
N. Diverse.
[2.] 5 a. Inköp i utlandet av litteratur och instrument m. m. för tek
niskt
och vetenskapligt bruk, reservationsanslag. Det pågående kriget och
därav följande inskränkningar i förbindelserna med utlandet ha medfört,
att även de tekniska och vetenskapliga institutionerna, vilka för sin verksamhet
äro i hög grad beroende av tillgång på utländsk litteratur, precisionsinstrument,
apparater och dylikt, som icke kan erhållas inom Sverige, kännbart
drabbats av avspärrningen, enär denna lett till en allt mera tilltagande
knapphet på nämnda hjälpmedel i arbetet. Samtidigt har dessa institu
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 316
47
tioners behov av både instrument och facklitteratur i många fall starkt ökats,
ej minst i samband med att åt dem anförtrotts betydelsefulla beredskapsuppgifter.
Under normala tider har vårt lands behov av litteratur och instrument för
tekniska och vetenskapliga ändamål i stor utsträckning tillgodosetts genom
import från Tyskland. I anslutning till handelsförhandlingar, som på senare
tid förts mellan Sverige och Tyskland, ha utredningar verkställts i syfte att
utröna, dels storleken av de inom svenska tekniska och vetenskapliga institutioner
föreliggande behoven av instrument och litteratur, dels ock i vilken
omfattning och under vilka förutsättningar inköp därav skulle kunna ske i
Tyskland. Sålunda har statens handelskommission under hösten 1941 verkställt
utredning rörande det hos universitet, högskolor och andra institutioner
föreliggande behovet av sådana precisionsinstrument och apparater m. m.,
som lämpligen skulle kunna anskaffas från Tyskland. Motsvarande behov av
vetenskaplig litteratur har därefter undersökts av representanter för de större
statliga biblioteken.
De företagna undersökningarna ha givit till resultat att behov av litteratur
till ett värde av i runt tal fem miljoner kronor och av instrument m. m. för
omkring sex miljoner kronor redovisats. De hittills anmälda önskemålen fördela
sig på olika institutioner enligt efterföljande tablå, vari värdesiffrorna
avrundats till jämna tusental kronor.
Att i full utsträckning tillgodose de sålunda anmälda önskemålen lär icke
vara möjligt. Det har emellertid befunnits angeläget att i viss omfattning söka
täcka de mest kännbara behoven. Med anledning härav har ifrågasatts att
staten skulle genom anvisande av ett engångsanslag möjliggöra inköp av berörda
vetenskapliga hjälpmedel.
För vinnande av bästa möjliga resultat ha de planerade inköpen ansetts
böra ske centralt och anförtros åt ett härför lämpat och med erforderlig sakkunskap
utrustat inköpsorgan. I sådant syfte har nyligen bildats ett bolag,
aktiebolaget Scientia, som skall ha till ändamål att förmedla införsel av litteratur
och vetenskapliga instrument. Bolagets styrelse utgöres av bland andra
riksbibliotekarien och överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken samt
av representanter för andra akademiska institutioner.
I ett av representanter för staten och bolaget utarbetat förslag till avtal ha
närmare preciserats de grunder, enligt vilka bolaget skulle ombesörja ifrågavarande
inköp. I avtalsförslaget förutsättes att staten för inköpen anslår ett
belopp, som i svenska kronor motsvarar en miljon riksmark, d. v. s. det belopp
man från tysk sida vid företagna sonderingar under hand ansett möjligt
att utnyttja för angivna ändamål; vederbörande tyska myndigheter lia i detta
sammanhang förklarat sig beredda att så långt sig göra låter medverka till
att inköpen genomföras.
Den i ärendet förebragta utredningen torde få anses ha givit vid han- Departement*- den, att ett stort behov av utländsk facklitteratur, utländska apparater och cAe/e».
instrument m. m. för närvarande föreligger hos våra vetenskapliga och tek
-
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
Institution
Litteratur
kronor
Instrument
m. m.
kronor
Summa
kronor
Försvarsdepartementet.
Sjökarteverket ....................................
—
112,000
112,000
S ocialdepartementet.
Statens bakteriologiska laboratorium ..............
—
184,000
184,000
Statens rättskemiska laboratorium..................
—
30,000
30,000
Statens farmacevtiska laboratorium ................
—
9,000
9,000
Statens institut för folkhälsan......................
—
100,000
100,000
Kommunikationsdepartementet.
Statens väginstitut ................................
—
57,000
57,000
Ecklesiastikdepartementet.
Kungl. biblioteket ................................
400,000
—
400,000
Nationalmuseet....................................
90,000
—
90,000
Naturhistoriska riksmuseet ........................
—
121,000
121,000
Nordiska museet..................................
130,000
—
130,000
Vetenskapsakademien..............................
100,000
348,000
448,000
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien ......
23,000
—
23,000
Akademien för de fria konsterna ..................
85,000
—
85,000
Uppsala universitet................................
1,750,000
866,000
2,616,000
Lunds universitet..................................
1,065,000
895,000
1,960,000
Karolinska mediko-kirurgiska institutet ............
26,000
309,000
835,000
Stockholms högskola ..............................
200.000
268,000
468,000
Tandläkarinstitutet................................
—
375,000
375,000
Karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet........
1,000
45,000
46,000
Farmacevtiska institutet ..........................
—
11,000
11,000
Tekniska högskolan i Stockholm ..................
850,000
671,000
1,521,000
Chalmers tekniska högskola........................
300,000
614,000
914,000
Svenska institutet i Rom..........................
93,000
—
93,000
Jordbruksdepartementet.
Lantbruksakademien ..............................
15,000
—
15,000
Lantbrukshögskolan ..............................
30,000
260,000
290,000
67,000
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut..
—
67,000
Veterinärhögskolan................................
—
25,000
25,000
Statens veterinärbakteriologiska anstalt ............
—
23,000
23,000
Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt............
—
10,000
10,000
Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter ....
—
19,000
19,000
Rikets allmänna kartverk..........................
—
452,000
452,000
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt ........
—
7,000
7,000
Handelsdepartementet.
Kommerskollegium (navigationsskolorna)............
—
119,000
119,000
Sveriges geologiska undersökning ..................
—
44,000
44,000
Statens provningsanstalt ..........................
2,000
30,000
32,000
Statens hantverksinstitut ..........................
—
17,000
17,000
Summa
5,160,000
6,088,000
11,248,000
niska institutioner samt att detta behov i viss utsträckning torde kunna tillgodoses
genom import från Tyskland. Vikten av att de berörda institutionerna
följa med utvecklingen på vetenskapens och teknikens olika fält, å ena sidan,
och de växande svårigheterna att från utlandet anskaffa de härför erforderliga
hjälpmedlen, å andra sidan, tala onekligen till förmån för att det nu erbjudna
tillfället att förstärka instrumentuppsättningarna och litteraturbestån
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
49
det vid dessa institutioner icke lämnas obegagnat. Icke desto mindre skulle
jag ha tvekat att förorda den för detta ändamål ifrågasatta, extraordinära medelsanvisningen,
örn icke samtidigt vägande allmänekonomiska skäl kunnat
åberopas för en sådan åtgärd. Sist antydda motiv hänföra sig till vårt lands
nuvarande ställning i betalningshänseende gentemot Tyskland. Den på clearingförfarande
grundade svensk-tyska handeln har som bekant under det senaste
året resulterat i ett avsevärt svenskt clearingtillgodohavande. Att så
blivit fallet beror bland annat på svårigheter att i rådande läge erhålla tyska
varor i den utsträckning, som vore önskvärd. De nu ifrågasatta inköpen svara
mot påtagliga svenska behov och synas mig vara av en storleksordning,
som kan vara av åtminstone viss betydelse för clearingbalansen. Vid nu angivna
förhållanden har jag, efter samråd med statsrådets övriga ledamöter,
stannat vid att tillstyrka, att till ifrågavarande inköp anvisas motvärdet
i svenska kronor till det från tysk sida förutsatta beloppet av 1,000,000
riksmark eller, i avrundat tal, 1,700,000 kronor.
Anslaget torde böra betecknas såsom reservationsanslag och uppföras på
tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår under driftbudgetens
åttonde huvudtitel.
Det ligger i sakens natur, att den behovsundersökning, för vars resultat jag
i det föregående redogjort, har måst bedrivas allenast under hand. Det är
därför antagligt, att beaktansvärda önskemål även från andra institutioner än
de förut nämnda i fortsättningen komma att anmäla sig. Därest riksdagen
bifaller den av mig tillstyrkta medelsanvisningen, torde det med hänsyn härtill
vara lämpligt, att Kungl. Maj:t utsätter viss tidrymd, inom vilken ytterligare
förslag till inköp kunna framläggas. På Kungl. Majit torde få ankomma
att efter utgången av nämnda tid bestämma vilka institutioner som skola komma
i åtnjutande av medel för ifrågavarande inköp. Härvid synes böra förfaras
så, att de olika institutionerna tillerkännas vissa kvotdelar av anslagsbeloppet
med rätt för envar institution att själv bestämma, i vilken ordning dess
önskemål böra inom kvoten tillgodoses. Vid avgörandet av vilka institutioner,
som i detta sammanhang böra ifrågakomma, och vid fastställandet av kvoterna
för dessa synes i främsta rummet böra beaktas angelägenheten av de
anmälda behoven, varvid särskild hänsyn torde böra tagas till frågan i vad
mån de önskade instrumenten eller böckerna äro av betydelse ur bex-edskapssynpunkt;
avseende bör emellertid också fästas vid storleken av de till respektive
institutioner normalt utgående anslagen till instrumentutrustning och
bokanskaffning. Den omständigheten, att viss institution icke tidigare erhållit
statsanslag för dylika ändamål bör dock icke i och för sig hindra, att
anslag nu gives institutionen. Undantagsvis torde även icke statliga inrättningar,
exempelvis kommunala undervisningsanstalter eller bibliotek, vilka
tillgodose behov av allmän och icke rent lokal betydelse, kunna bliva delaktiga
av dessa inköp.
För genomförande av de planerade inköpen är det en fördel, att de kunna
ske genom ett gemensamt organ. Jag förutsätter, att uppdraget att verkställa
inköpen meddelas det för ändamålet bildade bolaget på de villkor och under
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 316. 4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
de förutsättningar i övrigt, som följa av att det här är fråga om en temporär
anordning för lösandet blott av föreliggande uppgift.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Inköp i utlandet av litteratur och instrument m. m.
för tekniskt och vetenskapligt bruk å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av.................... kronor 1,700,000.
Vad föredragande departementschefen, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet
Bo Tideström.
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
51
Bilaga 6.
Egentliga statsutgifter.
Nionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
8 maj 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42 och anför därvid följande.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
m. m.
[1.] 8 d. Lantbrukshögskolan: Undersökning rörande sambandet mellan
mineralgödsling och vitaminproduktion hos växterna, reservationsanslag.
I skrivelse den 5 februari 1942 ha föreståndaren för växtfysiologiska institutionen
vid lantbrukshögskolan, professorn H. Lundegårdh, samt föreståndaren
för institutionen för jäsningslära vid tekniska högskolan, doktorn H.
Lundin, hemställt om ett anslag å 12,400 kronor för utförande av en undersökning
rörande sambandet mellan mineralgödsling och vitaminproduktion
hos växterna. Till stöd för framställningen har anförts i huvudsak följande.
Frågan örn vitaminproduktionens samband med mineralgödslingen bär
blivit aktuell under de vid lantbrukshögskolans växtfysiologiska institution
bedrivna undersökningarna över mineralämneshalten i växternas blad och
dennas betydelse för avkastningen. Eftersom vitaminerna i stor utsträckning
torde bildas i bladen, ligger det nära till hands att tänka sig, att även vitaminproduktionen
regleras av mineralämnenas koncentration. Förberedande
försök med grönsaker synas tala för att ett dylikt samband existerar. Vad som
gäller för grönsaker torde även lia sin tilliimpning beträffande kreatursfoder,
såsom vallväxter, stråsädeshalm, bläst av potatis och sockerbetor o. s. v. En
52
Kungl. Maj:ts proposition nr .316.
undersökning av möjligheten att genom lämplig gödsling öka vitaminproduktionen
i grönsaker och kreatursfoder synes sålunda vara väl motiverad. I
första hand bör undersökningen begränsas till bestämning av provitamin A,
vitamin Bt och C. Gödslingsförsök beträffande grönsaker (i vidsträcktaste
bemärkelse) skulle anställas dels i växtfysiologiska institutionens stora växthus,
där även vinterdrivning med elektriskt ljus är möjlig, dels vid Alnarp
och dels på lämplig plats i Norrland. Gödslingsförsök beträffande kreatursfoder
skulle anställas i samband med de vid växtfysiologiska institutionen
pågående undersökningarna över trippelanalysmetodens användbarhet. Redan
grönsaksförsöken, vilka ur folknäringssynpunkt äro av omedelbart intresse,
torde kunna visa, i vad mån praktiska resultat äro att förvänta. Statens institut
för folkhälsan har ställt i utsikt vissa kontrollbestämningar med djur. Samarbete
kommer givetvis även i övrigt att upptagas med institutioner eller
forskare, som syssla med likartade problem. Undersökningen beräknas pågå
under ett år.
Med hänsyn till att växtfysiologiska institutionen har en ändamålsenlig
utrustning för undersökning av mineralnäringsproblemet och institutionen
för jäsningslära förfogar över motsvarande möjligheter för vitaminbestämningar
skulle för undersökningens genomförande icke erfordras större belopp
än vad som åtgår för avlöning av assistenter, lill resekostnader samt till löpande
utgifter. Vad beträffar arbetskraften är det oundgängligen nödvändigt
att på vardera institutionen en assistent får kontinuerligt ägna sig åt försöken
och de delvis tidsödande och krävande analyserna.
För undersökningens genomförande erfordras ett anslag å 12,400 kronor,
fördelat å följande poster:
1 assistent för skötsel av växthusförsök m. m. samt kemiska
analyser och spektralanalyser ........................ kronor 4,800
1 assistent för vitaminbestämningar ..................... » 4,800
Försökskostnader, resor................................ » 1,000
Förbrukningsmateriel vid lantbrukshögskolans växtfysiologiska
institution (glas, kemikalier, fotografiskt materiel) . . » 1,200
Förbrukningsmateriel vid tekniska högskolans institution för
jäsningslära (kemikalier, glas) ................. »_600
Summa kronor 12,400.
över ifrågavarande framställning ha utlåtanden avgivits den 17 mars 1942
av styrelsen för lantbrukshögskolan, den 14 april 1942 av statens livsmedelskommission,
den 15 april 1942 av statens institut för folkhälsan samt den
22 april 1942 av styrelsen för tekniska högskolan. Remissmyndigheterna ha
tillstyrkt eller icke haft något att erinra mot bifall till framställningen. Statens
institut för folkhälsan har i sitt yttrande anfört bland annat följande.
Hela problemet om de olika faktorer, som påverka vitaminbildningen och
lagringen i växterna, är givetvis av största betydelse såväl med hänsyn till
husdjurens som till människornas näring. Man rör sig emellertid här på ett
mycket outforskat område. Statens institut för folkhälsan anser därför den
ifrågasatta undersökningen väl motiverad. Det torde emellertid böra framhållas,
att en mera ingående utredning av ifrågavarande problemkomplex
säkerligen kommer att kräva mycket omfattande undersökningar och en tid,
som kan förväntas bli avsevärt längre än den tid av ett år, som uppgivits i
framställningen. Den däri omförmälda undersökningen torde mera böra uppfattas
som varande av mera orienterande art. För fortsatta undersökningar
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
53
krävas säkerligen i framtiden ytterligare medel. Med hänsyn särskilt till
undersökningarnas betydelse för den mänskliga kosten torde böra föreskrivas,
att samråd bör äga rum med institutet för folkhälsan i fråga örn undersökningarnas
planläggning i detalj. I den mån så kan befinnas påkallat är institutet
villigt att medverka beträffande de biologiska undersökningar, som erfordras
i kontrollsyfte och som kunna utföras inom ramen för institutets verksamhet.
Enligt föreliggande framställning finnes anledning antaga, att vitaminpro-Departementsduktionen
hos växterna står i visst samband med tillgången på vissa mine- chefen
Talsätter.
Därest den nu ifrågasatta undersökningen skulle giva vid handen,
att vitaminhalten hos grönsaker och kreatursfoder kan avsevärt ökas genom
en lämplig mineralgödsling, kan detta få stor betydelse för vår folkförsörjning
ej blott i framtiden utan möjligen även under nuvarande avspärrningsperiod.
Med hänsyn härtill anser jag mig böra föreslå, att statsmedel ställas
till förfogande för igångsättande snarast möjligt av undersökningen, vilken
enligt vad jag inhämtat torde kunna slutföras på ett år. I anslutning till
vad institutet för folkhälsan yttrat förordar jag, att samråd med institutet
äger rum i fråga om undersökningens planläggning i detalj. Mot den i ärendet
verkställda kostnadsberäkningen, vilken slutar å ett belopp av 12,400 kronor,
har jag icke något att erinra. Då medlen böra stå till förfogande redan under
innevarande budgetår, synes det vara lämpligt, att förenämnda belopp äskas
av riksdagen å tilläggsstat för sagda budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Undersökning rörande sambandet
mellan mineralgödsling och vitaminproduktion hos
växterna å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av............kronor 12,400.
G. Lanthushållning i allmänhet.
[2.] 11 b. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Vissa undersökningar rörande
lin- och hampberedningen, reservationsanslag. I en av statens livsmedelskommission
med skrivelse den 28 april 1942 överlämnad framställning
har statens linnämnd anhållit, bland annat, att ett belopp av 30,000 kronor
måtte ställas till linnämndens förfogande för utförande av vissa undersökningar
rörande lin- och hampberedningens lämpliga utformande.
Till stöd för omförmälda framställning har linnämnden anfört i huvudsak
följande.
Linnämnden har tillsatt en kommitté med uppgift att närmare undersöka
det s. k. grönberedda linets användbarhet. Denna kommitté har till en början
granskat planläggningen och hittills vunna resultat av den utav den svenska
linneindustrien bedrivna försöksverksamheten med spinning av grönberett
lin. Kommittén har nu för linnämnden framhållit, att något ställningstagande
till linberedningens lämpliga utformning icke kan göras med mindre
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
Departements
chefen.
allsidiga försöksserier, belysande såväl olika beredningssätt som det sålunda
erhållna spånadsmaterialets vidare utnyttjande vid spinnerierna, genomföras.
De erfarenheter, som hittills vunnits i fråga om grönberett lin, tyda på,
att beredningen och spinningen i så väsentliga delar skilja sig från hanteringen
av rötat lin, att en konsekvent ny teknologi måste utarbetas. Bland de
problem, som hittills framträtt, har särskilt blånrensningen vid grönberedning
visat sig betydelsefull. Linspinneriernas krav på ett förhållandevis skävfritt
blånmaterial har orsakat, att blånrensningen med tillgängliga maskintyper
sker på fiberlängdens bekostnad, enär fibern avslites vid den hårdhänta
behandling, den måste genomgå. Förutom förbättringar i fråga örn maskinutrustningen
synes en lämplig reglering av blånornas fuktighetshalt kunna
leda till bättre resultat, så att fullgott blånmaterial för linspinnerierna kan erhållas.
Andra vägar för blånornas utnyttjande synas vara rötning eller cottonisering.
I fråga örn framställningen av gröntåga uppställa sig önskemål örn höjning
av utbytesprocenten. Även härvidlag synas förbättringar och ändringar
på maskiner och riktig fuktighetshalt i materialet kunna medföra resultat.
Vid spinnerierna ha redan vissa försök rörande »grönspinning» utförts.
Dessa böra emellertid avsevärt utökas och fördjupas. Bland annat bör möjligheten
att använda gillspinnmaskiner för grönlin ingående undersökas samt
vidare tekniken vid spinning av grönblånor. I samband härmed böra möjligheterna
att genom cottonisering använda ifrågavarande blånor undersökas
genom direkta försöksserier.
Lösandet av dessa frågor är betydelsefullt för en rationell inriktning av den
svenska linhanteringen, och i detta sammanhang böra jämväl motsvarande
problem inom hampberedningen undersökas. Av vikt är dock, att de skilda
försök, som genomföras, planläggas och samordnas enhetligt, varför en försöksledare
bör utses.
Enligt förenämnda kommittés beräkningar erfordras ett anslag av statsmedel
på cirka 30,000 kronor för bestridande av viss del av kostnaderna för
undersökningar rörande lin- och hampberedningens lämpliga utformande.
Undersökningar av det grönberedda linets användbarhet ha i Sverige under
en längre tid pågått vid Almedahl-Dalsjöfors aktiebolags fabriker i Dalsjöfors.
Dessa undersökningar lia hittills bekostats av linneindustrien. Med hänsyn
till behovet av ovannämnda ytterligare försöksverksamhet med såväl lin
som hampa synes emellertid erforderligt, att åtminstone viss del av kostnaderna
för de fortsatta försöken bestrides med statsmedel.
Livsmedelskommissionen har tillstyrkt bifall till linnämndens framställning.
Då såväl lin- som hampodlingen kan förväntas komma att avsevärt utökas
under innevarande år, är det angeläget att snarast möjligt få utrett, vilken
metod för beredning av lin och hampa, som är mest lämplig. Dessutom skulle
det givetvis vara av betydelse, därest lin- och hampberedningsverk kunde inrättas
för framställning av produkter, vilka kunna finna avsättning jämväl
sedan handelsvägarna med utlandet ånyo öppnats och konkurrens med utländskt
lin och hampa gör sig gällande. Jag vill med hänsyn till det anförda
förorda, att statsmedel i viss utsträckning ställas till förfogande för bedrivandet
av de utav linnämnden ifrågasatta undersökningarna på området,
vilka undersökningar enligt vad jag inhämtat beräknats draga en totalkost
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
55
nåd av omkring 50,000 kronor. Mot storleken av det belopp, 30,000 kronor,
som linnämnden ansett böra bestridas av statsmedel, synes intet vara att
erinra. Beloppet torde lämpligen böra äskas av riksdagen å tilläggsstat II
för löpande budgetår i form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt Befrämjande
av fröodlingen m. m.: Vissa undersökningar rörande lin- och
hampberedningen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagen
fattat beslut i ämnet, meddela erforderliga bestämmelser rörande anslagets
användning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Vissa undersökningar
rörande lin- och hampberedningen å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 30,000.
Bidrag till gödselvårdsanläggningar. För ett vart av budgetåren 1940/41—- 1942/43 har å riksstaten anvisats ett reservationsanslag av 200,000 kronor till
bidrag till gödselvårdsanläggningar. Härjämte har 1941 års riksdag å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag (B)
av 1,000,000 kronor för ifrågavarande ändamål. Sistnämnda anslag, vilket
motiverats av arbetslöshetspolitiska skäl och således har karaktär av beredskapsanslag,
har ännu ej till någon del tagits i anspråk.
Bestämmelser rörande ifrågavarande anslags användning ha meddelats i
kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 435) med däri sedermera vidtagna ändringar.
I en till jordbruksdepartementet den 14 mars 1942 inkommen skrivelse har
lantbruksstyrelsen hemställt, bland annat, att förenämnda tilläggsstatsanslag
å 1,000,000 kronor — vilket genom Kungl. Majits beslut den 18 april 1941
ställts till lantbruksstyrelsens förfogande att av styrelsen, efter samråd med
statens arbetsmarknadskommission, disponeras i enlighet med gällande bestämmelser
samt föreskrifter, som Kungl. Majit framdeles ville meddela —
måtte till ett belopp av 290,000 kronor tagas i anspråk för utlämnande till
vissa hushållningssällskap av statsbidrag till gödselvårdsanläggningar ävensom
till bestridande av sällskapens kostnader för anlitande av extra arbetskraft
för ifrågavarande verksamhet. Styrelsen har meddelat, att samtliga hushållningssällskap
beretts tillfälle att inkomma med ansökningar om bidrag
från ifrågavarande anslag. Från 16 sällskap hade i anledning härav till styrelsen
ingivits ansökningar örn statsbidrag till ett sammanlagt belopp av över
700,000 kronor. De flesta av sällskapen hade icke åberopat arbetslöshet i mera
avsevärd omfattning inom respektive områden såsom skäl för sina bidragsäskanden.
Lantbruksstyrelsen har framhållit, att enligt styrelsens mening här
avsedda förbättringsåtgärder vore starkt av behovet påkallade på de flesta
håll i landet. Med hänsyn till ifrågavarande anslags karaktär hade emellertid
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
Departementschefen.
i styrelsens förslag till fördelning av omförmälda belopp av 290,000 kronor
— vilket förslag uppgjorts i samråd med arbetsmarknadskommissionen —
bidrag beräknats endast åt sådana hushållningssällskap, inom vilkas områden
arbetslöshet i nämnvärd utsträckning rådde eller kunde beräknas uppstå.
Sedermera har statens livmedelskommission —- med hänvisning till den
rådande knappheten på gödselmedel — hemställt, att förenämnda anslag
måtte i sin helhet få tagas i anspråk.
Under senare tid synes arbetsmarknadsläget ha undergått en så väsentlig
förändring, att arbetsmarknadsskäl icke längre kunna åberopas för ett ianspråktagande
av det å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget
(B) å 1,000,000 kronor till bidrag till gödselvårdsanläggningar.
Emellertid finner jag det i nuvarande försörjningsläge vara av synnerlig vikt,
att ett rationellt tillvaratagande av den naturliga gödseln på allt sätt stimuleras.
De starkt minskade möjligheterna att importera konstgödselmedel ha
nämligen medfört, att den naturliga gödseln fått ökad betydelse för upprätthållande
av landets livsmedelsproduktion. De belopp örn tillhopa 400,000 kronor
som för innevarande och nästkommande budgetår anvisats såsom bidrag
till gödselvårdsanläggningar synas icke vara tillräckliga för tillgodoseende av
det avsevärda medelsbehov för ifrågavarande ändamål, vilket enligt vad som
framgår av lantbruksstyrelsens framställning förefinnes ute i orterna. Jag
vill med hänsyn härtill förorda, att riksdagens medgivande inhämtas att i
mån av behov taga förenämnda tilläggsstatsanslag i anspråk under innevarande
och nästa budgetår oberoende av de för beredskapsanslag gällande förutsättningarna.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisade reservationsanslaget (B) till Bidrag till gödselvårdsanläggningar
må tagas i anspråk oberoende av de för dylikt
anslag eljest gällande förutsättningarna.
[3.] 31 b. Ytterligare kostnader i samband med svenska spanmålsaktie
bolagets
verksamhet, reservationsanslag. I proposition nr 2 till årets riksdag
äskades å tilläggsstat II ett reservationsanslag å 56 miljoner kronor för
täckning av de kostnader i svenska spannmålsbolagets verksamhet, som
sammanhänga med anskaffande av oljekraftfoder och fodercellulosa under
löpande verksamhetsår. Beträffande beräkningen av medelsbehovet torde
jag få hänvisa till vad jag anförde vid anmälan av anslagsfrågan.
Enligt skrivelse nr 36 har riksdagen anvisat det sålunda äskade anslaget.
I skrivelse den 10 april 1942 har statens livsmedelskommission framlagt
förslag angående utformningen av jordbruksregleringen för produktionsåret
1942/43. Kommissionen har därvid anmält, att spannmålsbolagets kost
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
57
naclér för omsättning av fodercellulosa under tiden 1 september 1941—31
augusti 1942 torde komma att avsevärt överstiga det belopp å c:a 37 miljoner
kronor, som låg till grund för nyssnämnda anslagsberäkning. Kommissionen
anför därom i huvudsak följande.
Det av livsmedelskommissionen tidigare beräknade beloppet grundade sig
på en antagen omsättning av cirka 350,000 ton. Efterfrågan å fodercellulosa
har emellertid varit så stor att omsättningen under hela perioden fram
till den 1 september 1942 torde komma att omfatta sammanlagt cirka
630,000 ton. Inköpskostnaderna härför kunna beräknas hava utgjort för
Kronor per ton
225.000 ton sulfitmassa .................. 156: —
140.000 » sulfatmassa 175: —
150.000 » sulfitmassa 198: —
115.000 » sulfatmassa 225: —
Under antagande av att kostnaderna för distribution, rivning, frakter,
m. m. uppgå till 60 kronor per ton, skulle varukostnaderna för fodercellulosa
uppgå till sammanlagt cirka 153 miljoner kronor. Försäljningsintäkterna
böra för fodercellulosa, som säljes före dpn 1 juni 1942, beräknas efter
ett försäljningspris av 12 kronor per deciton. För sommaren 1942 — d. v. s.
tiden den 1 juni—den 31 augusti 1942 — har kommissionen räknat med
ett utförsäljningspris av 16 kronor per deciton. Under antagande av att
405,000 ton försäljas före den 1 juni 1942, och alltså till det lägre priset,
samt att återstående 225,000 ton säljas under juni—augusti 1942 till det
högre priset, skulle försäljningsintäkterna sammanlagt komma att uppgå
till cirka 85 miljoner kronor. Kostnaderna för omsättningen av fodercellulosan
skulle alltså utgöra cirka 68 miljoner kronor jämte förlust å de i Cellfor
MM ingående kvantiteterna melass och mineralämnen, uppskattad till
högst 2 miljoner kronor, eller alltså till sammanlagt cirka 70 miljoner kronor.
Detta belopp är 33 miljoner kronor högre, än det av livsmedelskom- .
missionen tidigare för berörda omkostnader angivna å 37 miljoner kronor.
Den av statens livsmedelskommission framlagda nya beräkningen av un-Departements''
rhpfpn
derskottet å handeln med fodercellulosa ger mig ej anledning till erinran.
Vid fasthållande av de principer för regleringen av underskottet, som godkänts
av riksdagen, bör alltså å tilläggsstat II anvisas ett förstärkningsanslag
å 33 miljoner kronor för täckning av ifrågavarande kostnader i samband
med svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Ytterligare kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 33,000,000.
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
I. Fiskeriväsendet.
[4.] 15. Kostnader för avlägsnande av ett fartygsvrak i Öresund, reserva
tionsanslag.
I en den 12 maj 1941 dagtecknad skrift har Limhamns fiskareförening
Öresund anhållit, bland annat, att åtgärder måtte vidtagas för undanröjande
av vraket av tyska ångaren Brechsee, vilken sjunkit i Öresund
utanför Limhamn. Över ansökningen ha infordrade utlåtanden avgivits den
24 maj 1941 av lotsstyrelsen och den 29 maj 1941 av lantbruksstyrelsen, som
vid sitt utlåtande fogat en framställning av enahanda innebörd från Malmöhus
läns havsfiskeförening. I skrivelser den 3 juli och den 11 november 1941
har lotsstyrelsen lämnat ytterligare uppgifter i ämnet. Slutligen har lantbruksstyrelsen
i skrivelse den 29 april 1942 hemställt, att Kungl. Majit måtte
ställa ett belopp av intill 17,500 kronor till lotsstyrelsens förfogande för
undanröjande av ifrågavarande fartygsvrak.
Av handlingarna i detta ärende inhämtas bland annat följande.
Den 12 januari 1941 minsprängdes tyska ångaren Brechsee samt sjönk i
Öresund utanför Limhamn å lat. 55° 35.78'' N, long. 12° 52.32'' O. Minsta
vattendjupet över vraket är 0.5 meter. Omkring 40 meter ONO om vraket
är utsatt en grönmålad prick med två gröna flaggor. Vraket utgör icke hinder
för allmänna sjöfarten. Under 1941 års fiskesäsong utlades genom lotsstyrelsens
försorg en vraklysboj vid platsen för det sjunkna fartyget. Då fartygets
rederi icke vidtagit några åtgärder för vrakets undanröjande, har
lotsstyrelsen låtit införskaffa anbud å arbetet i fråga. Två anbud ha avgivits,
det ena av svensk och det andra av dansk entreprenör. Anbuden lyda å
27,000 respektive 17,500 kronor samt avse därjämte rätt för bärgaren att
tillgodogöra sig allt bärgat gods.
Limhamns fiskareförening Öresund har till stöd för sin förenämnda framställning
anfört i huvudsak följande.
Vraket efter ångaren Brechsee ligger i linjen där drivgarnsfisket bedrives,
varför fisket i farvattnen i södra Öresund genom rådande starka strömförhållanden
praktiskt taget spärras. Sillfisket med drivgarn bedrives under
natten, vilket medför att faran för påsegling av vraket är ytterst stor. Under
sillfiskesäsongen brukar vidare ett flertal båtar från andra fiskelägen anlöpa
Limhamn för avyttrande av sin fångst. Då besättningen på dessa båtar icke
kan beräknas äga kännedom örn vrakets exakta position, kunna olycksfall
lätt inträffa. Härtill kommer, att det för vårt lands folkförsörjning viktiga
sillfisket kan lida avbräck.
Malmöhus läns havsfiskeförening har — under erinran om fiskets stora
betydelse för landets livsmedelsförsörjning under nuvarande förhållanden —
framhållit, att vraket efter Brechsee läge inom det område av Flintrännan,
där av ålder de rikligaste sillfångsterna förekommit. För drivgarnsfisket utgjorde
vraket ett avsevärt hinder, då fiskarena under nu rådande svårigheter
att anskaffa nät givetvis icke vågade driva sitt fiske inom områden, där
skada måste uppstå på näten. Enligt föreningens mening borde sådana åt
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
59
gärder vidtagas, att djupet ned till vraket kunde bli minst 6 meter vid medelvattenstånd.
I annat fall kunde nämligen sillgarnen, som hade ett djup av
5.5 meter, icke obehindrat och utan risk för skada driva över kvarvarande
vrakdelar.
Lotsstyrelsen har framhållit, att då ifrågavarande fartygsvrak icke utgjorde
hinder för allmänna sjöfarten, det ej ålåge styrelsen att ombesörja detsammas
borttagande. Skulle emellertid vrakets undanskaffande befinnas önskvärt
med hänsyn till fiskerinäringens intressen, vore lotsstyrelsen villig att i
samråd med vederbörande fiskareförening föranstalta därom, under förutsättning
att lantbruksstyrelsen förklarade sig villig bestrida uppkommande
kostnader.
Lantbruksstyrelsen har anfört huvudsakligen följande.
Inom det område, där ifrågavarande vrak befinner sig, bedrives ett betydande
drivgarnsfiske av fiskare från Limhamn, Malmö och andra platser i
denna trakt. Särskilt under nu rådande förhållanden, då det måste anses
vara av vikt, att fisket kan bedrivas så ostört som möjligt, är det önskvärt,
att vraket snarast möjligt undanskaffas. Genom att under 1941 års fiskesäsong
en vraklysboj utlades vid platsen för det sjunkna fartyget blev det
möjligt för fiskarena att undvika att få fiskredskapen sönderrivna av vraket
Så länge detta kvarligger, utgör det dock ett svårt hinder särskilt för sillfisket
med drivgarn, då det område, som står till förfogande för detta fiske, vilket
kräver stort svängrum, är ganska begränsat i Öresund.
Genom lotsstyrelsen försorg har införskaffats anbud å arbetet med vrakets
undanröjande. Det lägsta av anbuden är det som avgivits av entreprenören
Henry Andersen i Kastrup, vilken åtagit sig att avlägsna vraket mot
en ersättning av 17,500 kronor under villkor att han får tillgodogöra sig
vraket. I skrivelse till lantbruksstyrelsen den 15 april 1942 har Malmöhus
läns havsfiskeförening meddelat, att Andersen fortfarande står fast vid sagda
anbud. Även lantbruksstyrelsen har undersökt möjligheterna att för rimliga
kostnader få vraket bortsprängt. De firmor styrelsen varit i förbindelse
med ha emellertid funnit sig icke kunna åtaga sig arbetet. Skall vraket inom
rimlig tid kunna undanröjas, torde därför knappast för närvarande annan utväg
återstå än att antaga det av Henry Andersen till lotsstyrelsen avgivna anbudet.
På grund härav hemställer lantbruksstyrelsen om en medelsanvisning
av 17,500 kronor till bestridande av kostnaderna för vrakets avlägsnande.
Av vad i det föregående anförts framgår, att ifrågavarande fartygsvrak ut-Departement»- gör ett allvarligt hinder för fisket i södra Öresund. Särskilt det betydande sill- chefenfiske
med drivgarn, som bedrives i denna del av sundet, kan tillfogas stora
förluster genom att de dyrbara näten, vilka för närvarande endast med svårighet
kunna ersättas, förstöras eller skadas av de på endast ringa djup under
vattenytan belägna vrakdelarna. Med hänsyn härtill torde det få anses
synnerligen önskvärt, att ifrågavarande vrak snarast möjligt avlägsnas eller
åtminstone borttages till sådant djup, att risk för skada å sillgarnen icke
vidare föreligger. Såväl lotsstyrelsen som lantbruksstyrelsen lia undersökt
möjligheterna att till rimliga koslnader flir statsverket få vraket undanröjt.
Det lägsta anbud som härvid kunnat erhållas slutar å ett belopp av 17,500
kronor, varjämte anbudsgivaren gjort förbehåll örn att få tillgodogöra sig
60
Kungl. Majlis proposition nr 316.
vraket. Jag finner mig i detta läge böra förorda, att till lotsstyrelsens förfogande
ställes ett belopp av 17,500 kronor, avsett att användas för fartygsvrakets
undanröjande på sätt styrelsen finner mest lämpligt. Beloppet torde
i form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt Kostnader för avlägsnande
av ett fartygsvrak i Öresund, böra anvisas å tilläggsstat II för innevarande
budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Kostnader för avlägsnande av ett fartygsvrak i Öresund
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 17,500.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet!
Benno Gårdsten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 31fi.
61
Bilaga 7.
Egentliga statsutgifter.
Elfte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över folkhushållning särenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 8 maj 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter
under fokhushållningsdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42 samt anför därvid följande.
D. Diverse.
[1.] 8 a. Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder, förslagsanslag.
Den för budgetåret 1941/42 fastställda förskottsstaten upptager
under elfte huvudtiteln ett med 20,000,000 kronor uppfört förskottsanslag till
Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder. Enligt särskilda
medgivanden av 1939 års urtima riksdag skola å detsamma avföras utgifter
för fyra särskilda ändamål, nämligen vissa åtgärder för reglering av prisbildningen
på stenkol m. m., ersättningar för rekvisitioner enligt allmänna förfogandelagen,
i den mån dessa avse förfoganden för civila ändamål, ersättningar
till importörer för krigsförsäkringskostnader, som belasta vissa importvaror,
samt slutligen avskrivningar på statens reservförrådsnämnds lager,
i de fall försäljningar skett från dessa under dagspriset på den försålda
varan. Från anslaget ha hittills under innevarande budgetår endast utanordnats
98,971 kronor 39 öre, vilket belopp jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30
december 1939 och den 28 juni 1941 tagits i anspråk såsom ersättning för
krigsförsäkringskostnad vid import av råfosfat. Utbetalningar för andra ändamål
synas, såvitt nu kan bedömas, icke vara att emotse.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
Ifrågavarande utgift synes nu böra täckas å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1941/42 genom anvisande av ett särskilt förslagsanslag under elfte
huvudtiteln. Anslaget torde lämpligen böra bestämmas till ett avrundat belopp
av 100,000 kronor.
Under åberopande av vad såunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande
åtgärder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av............. . kronor 100,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sven Persson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
63
Bilaga 8.
Utgifter för statens kapitalfonder.
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj
1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor om
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1941/42 och anför därvid följande.
Vid anmälan av proposition nr 2 till årets riksdag angående utgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår utgick jag ifrån att
medel för avskrivningsändamål skulle äskas senare under riksdagen, när
investeringsbehovet kunde fullständigare överblickas. De i nämnda proposition
framlagda förslagen till kapitalinvesteringar uppgingo sammanlagt till
49.7 miljoner kronor. Senare anmälda propositioner jämte de denna dag beslutade
anslagsäskandena innefatta förslag om ytterligare kapitalinvesteringar
på denna tilläggsstat å tillhopa 50.7 miljoner kronor. Sammanlagt
uppgå sålunda de hittills äskade anslagen under kapitalbudgeten å tilläggsstat
II till 100.4 miljoner kronor. Behovet av omedelbara avskrivningar för
dessa investeringar kan uppskattas till 25.2 miljoner kronor. Att de erforderliga
avskrivningarna uppgå till ett så relativt begränsat belopp, beror på
att anslagen å kapitalbudgeten främst avse, förutom investeringar i försvarsväsendets
fastighetsfond, under fonden för förlag till statsverket anvisade
medel till förlagskapital till inköp av förnödenheter m. m., varå enligt
hittills tillämpade regler icke göras några avskrivningar.
Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till grund
för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena, förutsätter jag att
vederbörliga tillägg och jämkningar vidtagas av riksdagen.
64
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar
avskrivning är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstat II.
Statens affärsverksfonder. Ett anslag å 600,000 kronor till
fortsatt utbyggnad av fjärralarmeringsnätet och förbättring av luftbevakningens
signalförbindelser m. m. torde böra avskrivas till den del anslaget
kan antagas tillgodose uteslutande militära behov, eller med 350,000 kronor.
Till anskaffning av viss godsvagns utrustning bar för statens järnvägars
fond äskats ett investeringsanslag av 400,000 kronor, vilket helt avser försvarsändamål.
Beloppet bör i sin helhet avskrivas. På jordbruksdepartementets
föredragning har till anordningar för lastning och lossning av sockerbetor
vid statens järnvägar äskats ett anslag å 1,300,000 kronor. Järnvägsstyrelsen
har hemställt, att detta anslag måtte omedelbart avskrivas till
största möjliga del och helst till hela beloppet. I likhet med tidigare för
samma ändamål beviljade medel synes anslaget emellertid böra avskrivas
med 50 procent, eller till 650,000 kronor.
Statens allmänna fastighetsfond. Ett anslag å 112,000
kronor till luftskyddsanordningar för vissa länsstyrelser bör avskrivas i sin
helhet. Ett anslag till om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna å
450,000 kronor ävensom ett anslag till byggnadsarbeten vid statens centrala
frökontrollanstalt å 7,200 kronor böra i likhet med medelsanvisningar för
samma ändamål å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 avskrivas
till 50 procent, eller med 225,000 och 3,600 kronor. Under rubriken
Uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt har slutligen å allmänna
fastighetsfonden äskats ett anslag av 60,000 kronor, avseende ersättning
åt entreprenören för vissa merkostnader vid utförandet av nämnda byggnadsarbete.
Beloppet synes böra i sin helhet avskrivas i överensstämmelse med
det å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisade kapitalmedelsanslaget
till oförutsedda utgifter, som avsåg att täcka merkostnader
av delvis liknande karaktär.
Försvarsväsendets fastighetsfond. På sätt skett beträffande
motsvarande anslag å riksstaten för innevarande budgetår böra medel
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å försvarsväsendets fastighetsfond
äskas i form av tre kollektivanslag, ett för varje delfond, beräknade med tilllämpning
av de av riksdagen tidigare godkända grunderna för avskrivning av
anläggningar å fonden. I enlighet härmed har avskrivningsbehovet beräknats
för arméförvaltningens delfond till 13,369,700 kronor, för marinförvaltningens
delfond till 4,294,100 kronor och för flygförvaltningens delfond till 2,691,700
kronor. Beträffande den närmare beräkningen av dessa belopp i anslutning
till de olika investeringsanslagen å fonden må hänvisas till en uppställning,
som torde få tillställas vederbörande riksdagsutskott.
Endast ifråga om den beräknade avskrivningen för ett under arméförvaltningens
delfond äskat kapitalinvesteringsanslag å 845,000 kronor till byggnadsarbeten
vid vissa försvarsväsendets fabriker må här lämnas några förklarande
ord. Denna avskrivning, vartill i kollektivanslaget under arméför
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
65
valtningens delfond beräknats ett belopp av endast 139,200 kronor, står i
samband med ett av riksräkenskapsverket den 23 april 1942 framlagt förslag
om redovisning å försvarsväsendets fastighetsfond av vissa fabriker i Karlsborg
och skyddsrum vid Åkers krutbruk, för vilka kostnaderna täckts genom
anslag å driftbudgeten. Vid genomförande av detta förslag, som tillstyrkts av
chefen för försvarsdepartementet vid anmälan denna dag av de till fjärde
huvudtiteln hörande ärendena angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat
II (punkten 2), minskas hehovet av avskrivningsmedel för det nu äskade
anslaget med hälften av de från driftbudgeten utbetalade medlen för dessa
anläggningar, eller med 375,000 kronor. De med driftbudgetsmedel utförda
anläggningarna äro nämligen vid sådan redovisning å kapitalfond att anse
såsom i sin helhet avskrivna, ehuru gängse avskrivningsregler endast kräva
50 procent omedelbar avskrivning. Det nu äskade anslaget å 845,000 kronor
avser till ett belopp av 661,700 kronor anläggningsarbeten, som böra avskrivas
med 50 procent, och till ett belopp av 183,300 kronor förändringsarbeten,
som lämpligen torde avskrivas med 100 procent. Avskrivningsbeloppet skulle
sålunda uppgå till (0.50 X 661,700 + 183,300 ==) 514,150 kronor. Härifrån
böra emellertid dragas de på sätt nyss angivits tillgängliga avskrivningsmedlen
å 375,000 kronor. För den nya investeringen bör alltså räknas med ett avskrivningsbelopp
av 139,150 kronor, eller avrundat 139,200 kronor.
Fonden för låneunderstöd. Avskrivningsbehovet för det anslag å
10,000,000 kronor, som äskats för tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
(prop. nr 221), är för närvarande svårt att bedöma. Tilläggslånen
skola löpa utan ränta och amortering, så länge nuvarande hyresnivå upprätthålles.
Därest en Röjning av hyrorna i de subventionerade fastigheterna
skulle medgivas i anledning av den allmänna hyresnivåns stegring, avses
att en motsvarande återbetalningsskyldighet å lånen skall inträda. Beslut
om återbetalningsskyldighet skall meddelas senast inom 10 år från lånens
beviljande. I ovisshet om den framtida utvecklingen å hyresmarknaden vill
jag förorda, att avskrivningen nu begränsas till kostnaderna för räntefrihet
å lånen under 10 år, och att frågan om ytterligare avskrivning får anstå,
tills omfattningen av kapitalmedelsförlusterna bättre kan bedömas. Enligt
de regler, som tillämpas för avskrivning av tidsbegränsade investeringar i
fonden för låneunderstöd, innebär detta, att avskrivningsanslag nu bör
äskas med ett belopp motsvarande 4 procent ränta under 10 år på nettoinvesteringen
för ändamålet, d. v. s. på kapitalbudgetsanslaget minskat med
det beräknade avskrivningsanslaget. Med denna utgångspunkt bör äskas ett
avskrivningsanslag, som i runt tal uppgår till 29 procent av kapitalbudgetsanslaget,
eller 2,900,000 kronor.
Fonden för förlag till statsverket. Det till sprängningsarbeten
in. m. för oljelagring anvisade anslaget avser att täcka vissa av byggnadsentreprenörens
merkostnader på grund av prisstegring m. m. vid utförande
av viss oljelagringsanläggning och bör liksom det tidigare nämnda,
under allmänna fastighetsfonden äskade anslaget för liknande ändamål avskrivas
till hela sill belopp, 135,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1 sami. Nr 316. 5
66
Kungl. Majlis proposition nr 316.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna
fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
Telegratverkets fond:
Kommunikationsdepartementet:
Fortsatt utbyggnad av fjärralarmeringsnätet
och förbättring av luftbevakningens
signalförbindelser m. m..... kronor 350,000
Statens järnvägars fond:
Kommunikationsdepartementet:
Anskaffning av viss godsvagnsutrust
ning
...................... kronor 400,000
Jordbruksdepartementet:
• V. '' , ‘ : j \ . ,. '' 1 ! '' .loij» »''»vi ! \, 5 ’• < • Vi: ••}(,''. -i V .
Anordningar för lastning och lossning
av sockerbetor vid statens järnvägar » 650.000
Statens allmänna fastigbetsfond:
Kommunikationsdepartementet:
Luftskyddsanordningar för vissa länsstyrelser
........................ kronor 112,000
Ecklesiastikdepartementet:
Örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolan
................... » 225,000
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid statens centrala
frökontrollanstalt ................ » 3,600
Handelsdepartementet:
Uppförande av byggnader för flygteknisk
försöksanstalt ............... » 60,000
Försvarsvåsendets fastigbetsfond:
Försvarsdepartementet:
Armé förvaltningens delfond ........ kronor 13,369,700
Marinförvaltningens delfond ........ » 4,294,100
Flygtörvaltningens delfond.......... » 2,691,700
Kungl. May.ts proposition nr 316.
67
Fonden för låneunderstöd:
Socialdepartementet:
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
...................... kronor 2,900.000
Fonden lör förlag till statsverket:
Handelsdepartementet:
Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring
............................ kronor 135,000
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Birger Öhman.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Otc i
vjb'' ■
r\ \
KH) ''K)-'' '' • . i,< ;i
■/tini?, lili , ''v.*n
/ f h •; ''•
jK>° ,i
fi:i i
tflr : l <
'' <M» ;
f ■ Ii''*)''
'' '' f :, i * I • : * <»
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
69
Bilaga 9.
Kapitalinvesteringar.
Försvarsdepartem entet.
Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
8 maj 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, beträffande
punkten 5, jämväl med chefen för kommunikationsdepartementet,
anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42. Med förmälan
tillika, att ärendena under punkterna 1, 3, 4 och 5 vore av den
natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande
framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar
borde få lämnas genom de handlingar, som komme att överlämnas
till riksdagens vederbörande utskott, anför departementschefen följande.
Försvarsväsendets fastighetsfond.
Arméförvaltningens delfond.
[1.] 5 f. Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker, reserva
tionsanslag.
Under åberopande av vad jag vid anmälan av de till fjärde huvudtiteln
hörande ärendena angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II
under punkten 5 anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Bgggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 845,000.
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
[2.] 11 a. Ordnande av vattenförsörjningen vid luftvärnsartilleriets be
redskapsdivision
i Sundsvall, reservationsanslag. Efter därom av Kungl. Maj:t
i propositionen 1941:267 (punkten 3) framlagt förslag anvisade riksdagen
iskrivelse nr 364) till nybyggnader för luftvärnsartilleriets beredskapsdivisioner
i Sundsvall och Malmö m. m. såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets
fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, för budgetåret 1941/
42 ett reservationsanslag av 7,750,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet i ärendet framgår bland annat, att av nämnda
belopp 4,110,000 kronor avsetts för nybyggnader m. m. för beredskapsdivisionen
i Sundsvall. Beloppet beräknades i anslutning till ett inom arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse uppgjort, av 1940 års militära byggnadsutredning
reviderat förslag. Byggnadsutredningen uttalade vid sin
granskning av styrelsens förslag bland annat, att ytterligare prövning syntes
erforderlig beträffande ordnandet av vattenförsörjningen, varför i avbidan
härå vissa för en pumpstation och högreservoar beräknade kostnader tillsvidare
borde utgå. Jag anslöt mig till vad sålunda anförts av byggnadsutredningen.
I samband med meddelande av dispositionsbeslut den 28 juni 1941 beträffande
vissa i omförmälda riksdagsskrivelse upptagna anslag uppdrog
Kungl. Majit åt fortifikationsstyrelsen att bland annat taga frågan örn ordnandet
av vattenförsörjningen vid beredskapsdivisionen i Sundsvall under
förnyat övervägande samt till Kungl. Majit inkomma med det förslag, som
därav kunde föranledas.
Med anledning härav har fortifikationsstyrelsen i skrivelse den 30 april
1942 framlagt förnyat förslag beträffande ordnandet av vattenförsörjningen
vid ifrågavarande beredskapsdivision och därvid anfört följande:
Den av fortifikationsstyrelsen verkställda förnyade utredningen i ämnet
hade givit till resultat, att för säkerställande av etablissementets vattenförsörjning
anläggande av tryckstegringspumpstation och högvattenreservoar i
enlighet med tidigare förslag bleve nödvändig.
I häröver av 1940 års militära byggnadsutredning i skrivelse till fortifikationsstyrelsen
den 24 april 1942 avgivet yttrande hade byggnadsutredningen
funnit, att i vad anginge anläggande av tryckstegringspumpstationen
den preliminära överenskommelse, som efter ytterligare förhandlingar mellan
fortifikationsstyrelsen och Sundsvalls stad mellan nämnda parter blivit
träffad, syntes skälig och av utredningen därför kunde godkännas, överenskommelsen
innebure, att staden skulle utföra och bekosta anläggning av
tryckstegringspumpstation, omfattande dels ett pumpverk för vanlig vattenförbrukning
dels ett brandpumpaggregat, att staten skulle bidraga med
10,000 kronor till bestridande av kostnaderna för brandpumpanläggningen,
att staden skulle bekosta drift och underhåll av stationen, samt att stationen
skulle bliva stadens egendom.
För utförande av högvattenreservoaren, som erfordrades bland annat för
att säkra vattentillgången för det fall att ledningarna till omx-ådet bleve
skadade, beräknade byggnadsutredningen kostnaderna till 20,000 kronor.
Slutligen hade byggnadsutredningen förklarat sig beredd tillstyrka, att
av statsmedel högst 30,000 kronor disponerades för ordnande av vattenförsörjningen
för här berörda kasemetablissement.
Kungl. May.ts proposition nr 316.
71
På grund härav har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå innevarande års riksdag att för ordnandet
av vattenförsörjningen för beredskapsdivisionens ur luftvärnsartilleriet kasernetablissement
i Sundsvall anvisa ett belopp av 30,000 kronor.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen ställdes frågan örn ordnan-Dep^J^”^nts''
det av vattenförsörjningen vid luftvärnsetablissementet i Sundsvall på
framtiden vid prövningen förlidet år av de för etablissementet anmälda
byggnadsanslagen. Meningen var, att en ytterligare utredning i ärendet
skulle verkställas i ändamål att om möjligt nedbringa kostnaderna.
Den med anledning härav företagna undersökningen bär givit till resultat,
att tidigare förordad tryckstegringspumpstation och högvattenreservoar
alltfort anses böra komma till stånd, varvid visst samarbete mellan staten
och Sundsvalls stad förutsatts skola etableras.
De i ärendet beräknade kostnaderna, 30,000 kronor, hava lämnats utan
erinran av 1940 års militära byggnadsutredning. Jag finner mig kunna biträda
fortifikationsstyrelsens förslag örn anvisande av nämnda belopp.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ordnande av vattenförsörjningen vid luftvärnsartilleriets
beredskapsdivision i Sundsvall å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 30,000.
Marinförvaltningens delfond.
[3.1 25 d. Ytterligare medel till förrådslokaler för minor, reservationsan
slag.
I skrivelse den 24 april 1942 har marinförvaltningen erinrat, att till
ämbetsverkets förfogande över riksstat, tilläggsstat eller förskottsstat genom
särskilda Kungl. Maj.ts beslut för anskaffning av minor och sjunkbomber
m. m. ställts ett sammanlagt belopp av 62,290,000 kronor, å vilket belopp
kunde beräknas uppkomma en besparing av sammanlagt 5,850,000 kronor.
I anslutning härtill har marinförvaltningen framlagt förslag rörande användning
av nämnda besparing. Till en början borde enligt ämbetsverkets
mening tillverkas ytterligare ett antal minor för övervattensfartyg i omedelbar
följd med nu pågående mintillverkning, varigenom billigare priser kunde
påräknas. Kostnaden härför kunde beräknas till 4,800,000 kronor. — För nu
ifrågavarande antal minor beräknades kostnaderna för erforderliga bombsäkra
förrådslokaler till 750,000 kronor. — Vidare borde ett belopp av 300,000
kronor avses’ för modernisering av ett antal äldre minor, vilka därigenom
skulle förlänas ökad användbarhet vid vissa slag av mineringar.
I och för sig har jag intet att erinra mot de av marinförvaltningen angivna Departementsåtgärderna.
Vad den förordade anskaffningen och moderniseringen av minor chefen
-
72
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
beträffar torde medel böra av Kungl. Maj:t anvisas över förskottsstaten för
försvarsväsendet. Detta spörsmål torde jag senare få anmäla för Kungl. Maj:t.
Vad åter angår det för uppförande av bombsäkra förrådslokaler avsedda
beloppet, 750,000 kronor, torde detta böra anvisas såsom kapitalinvestering
i försvarsväsendets fastighetsfond.
Som jag icke har något att erinra mot den härför beräknade kostnaden,
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ytterligare medel till förrådslokaler för minor å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av.................... kronor 750,000.
[4.] 26 a. Ytterligare medel till slipar och förvaringshallar för motor
torpedbåtar
m. m., reservationsanslag. Efter därom av Kungl. Majit i propositionen
1940 U:38 (punkten 9) framlagt förslag anvisade riksdagen (skrivelse
nr 54) till slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar m. m. å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av
2.900.000 kronor. Av statsrådsprotokollet i ärendet framgår, att nämnda belopp
utgjorde den första delen av ett till sammanlagt 3,405,000 kronor beräknat
medelsbehov för ifrågavarande anläggningar enligt nedanstående fördelning,
varvid det för budgetåret 1940/41 erforderliga beloppet avrundades från
2.905.000 kronor till 2,900,000 kronor:
Summa
1940/41
1941/42
Stockholms örlogsvarv..................
...... 400,000
400,000
—
Karlskrona örlogsvarv..................
...... 1,015,000
1,015,000
—
Göteborgs örlogsdepå...................
...... 1,225,000
725,000
500,000
D:o kajanläggning .....................
...... 265,000
265,000
—
Baseringsanordningar å Ostkusten.......
...... 500,000
500,000
—
Summa kronor 3,405,000 2,905,000 500,000
Det i ovanintagna förteckning på budgetåret 1941/42 belöpande, för Göteborgs
örlogsdepå avsedda beloppet av 500,000 kronor anvisades av 1941 års
riksdag (skrivelse nr 80, punkten 17) efter förslag av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
(kapitalbudgeten, bil. 1, punkten 20).
I skrivelse den 6 juni 1941 erinrade marinförvaltningen att i förenämnda
anslagsbelopp av 2,900,000 kronor icke inräknats medel för uppförande av
förvaringshallar å Stockholms örlogsvarv för visst antal motortorpedbåtar
tillhörande Ostkustens marindistrikt, enär frågan härom ansetts böra anstå
i avvaktan på viss utredning rörande förvaring av minsvepare, samt anförde
vidare i huvudsak följande:
Verkställd utredning i berörda hänseende hade av marinförvaltningen överlämnats
med skrivelse den 22 april 1941. Utredningen hade givit vid handen,
att för minsvepare planerade förvaringsutrymmen icke kunde disponeras
Kungl. Majlis proposition nr 316.
73
jämväl för förvaring av motortorpedbåtar. För ovannämnda motortorpedbåtar
erfordrades sålunda lämpliga förvaringsplatser med tillhörande slipanordningar.
Marinförvaltningen hade uppgjort förslag till uppförande av dylik
anläggning med 2 hallar å Stockholms örlogsvarv. Kostnaderna härför beräknades
till 700,000 kronor, i vilket belopp jämväl inginge kostnaderna för erforderlig
sliptagningsanordning, förrådsrum och mindre kajbyggnad. Då det
för närvarande icke funnes lämplig förvaringsplats för motortorpedbåtar å
Ostkustens marindistiikt och då det vore av utomordentligt stor betydelse för
det nyuppsatta motortorpedbåtsvapnet att båtarnas vinterförvaring samt
översyn kunde ske på ändamålsenligt sätt, hemställde marinförvaltningen, att
för skyndsamt uppförande vid Stockholms örlogsvarv av förvaringshallar,
förrådsrum, slipanordning etc. för motortorpedbåtar måtte till marinförvaltningens
förfogande ställas ett belopp av 700,000 kronor att av marinförvaltningen
disponeras under budgetåret 1941/42 enligt berörda förslag med de
jämkningar, som kunde befinnas ändamålsenliga.
Genom beslut den 28 juni 1941 bemyndigade Kungl. Maj:t marinförvaltningen
att med anlitande av det å förskottsstaten för försvarsväsendet under
kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget
till Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet (b) intill ett belopp av
högst 700,000 kronor gå i författning örn utförande i huvudsaklig överensstämmelse
med marinförvaltningens förslag av anläggningar å Stockholms
örlogsvarv för förvaring av motortorpedbåtar. Täckningsanslag för nämnda
förskottsvis verkställda kapitalinvestering anvisades av 1941 års riksdag såsom
reservationsanslag i marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets
fastighetsfond (proposition nr 344, punkten 6, riksdagens skrivelse nr 512,
punkten 6).
I särskild skrivelse den 29 augusti 1941 anmälde marinförvaltningen, att
ytterligare anslagsmedel för den förut berörda baseringsanordningen å Ostkusten
erfordrades. Till stöd för framställningen framhöll ämbetsverket bland
annat, att genomförda övningar med motortorpedbåtar givit vid handen ett
stegrat behov av depåpersonal, vadan befintliga ekonomibyggnader och bostäder
måste utökas. Vidare påkallades en ökning av det elektriska distributionsnätet
samt särskilda förvaringsplatser för viss teknisk materiel. Jämväl
den allmänna prisstegringen hade medfört kostnadsökningar. Det sammanlagda
medelsbehovet i förevarande avseende uppginge till 120,000 kronor. I
anslutning härtill och med förmälan att ämbetsverket avsåge att framdeles
inkomma med äskanden örn ytterligare medel för motsvarande anordningar
vid örlogsvarven och Göteborgs örlogsdepå hemställde marinförvaltningen,
att ett belopp av 120,000 kronor måtte ställas till förfogande för ifrågavarande
ändamål.
Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1942:2 (bil. 8, punkten 8)
har riksdagen (skrivelse nr 23) anvisat det av marinförvaltningen äskade beloppet,
120,000 kronor.
1 skrivelse den 30 april 1942, vartill chefen för marinen och överbefälhavaren
över rikets försvarskraftcr i avgivna yttranden tillstyrkt bifall, har ina
-
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
rinförvaltningen framhållit, att de anläggningar, för vilka medel anvisats enligt
den förut lämnade redogörelsen nu vore under uppförande samt att de ytterligare
medelsbehov, som omnämnts i marinförvaltningens i det föregående
berörda skrivelse den 29 augusti 1941, nu närmare kunde överblickas. I anslutning
härtill har marinförvaltningen anfört i huvudsak följande:
Det för minsveparehallen vid Stockholms örlogsvarv anvisade beloppet,
400.000 kronor, beräknades i sin helhet komma att förbrukas. Ytterligare medel
för ändamålet syntes icke bliva erforderliga.
På grund av inträffade stegringar av materialpriser och arbetslöner, för vilka
ersättning enligt träffade entreprenadkontrakt skulle utgå, erfordrades ett
ytterligare belopp av 45,000 kronor för anläggningarna vid Karlskrona örlogsvarv.
— Anläggningen behövde i övrigt kompletteras med anordningar för
tillförsel av elektrisk ström för vissa särskilda ändamål. Den beräknade utrustningen
samt inredningen i verkstäder och förråd behövde vidare kompletteras.
Slutligen borde anläggningen i Karlskrona kompletteras med en
bromsbänk för provning av motorer, innan dessa inmonterades i fartyg. Kostnaderna
för samtliga nu angivna ytterligare anskaffningar beräknades till
sammanlagt 40,000 kronor, vadan medelsbehovet i denna del skulle uppgå till
sammanlagt (45,000 + 40,000 =) 85,000 kronor.
Av det för Göteborgs örlog sdepå anvisade beloppet för bas och depå för
torpedbåtar och minsvepare, 1,225,000 kronor, beräknades något överskott
uppstå, vilket dock för närvarande icke kunde närmare till storleken angivas.
I viss mån berodde detta överskott på att en ursprungligen planerad lyftkran
för torrsättning av båtarna kunnat ersättas med en slip, vilken ställt
sig billigare. Även i övrigt hade emellertid olika mindre besparingar visat
sig möjliga.
Det för utförande av kajanläggning för större fartyg anvisade anslaget,
265.000 kronor, beräknades däremot — på grund av inträffade prisstegringar
sedan arbetet kostnadsberäknats samt på grund av att vissa smärre förstärkningsarbeten
m. m. erfordrades —- medföra merkostnad. Denna utjämnades
emellertid i viss mån av att muddringsarbetena blivit billigare än beräknat,
varför det nu erforderliga beloppet för kajens slutförande utgjorde 25,000
kronor.
Det hade visat sig, att kostnaderna för torpedbåtsbasen för Ostkusten, för
vilken anvisats (500,O0Qk + 120,000 =) 620,000 kronor, ytterligare stegrats,
bland annat beroende på, att vissa vid planläggningen ej förutsebara grundförstärknings-
och sprängningsarbeten befunnits nödvändiga samt på grund
av ytterligare under arbetstiden stegrade materialpriser och arbetslöner. —
Anläggningen hade vidare beräknats vara färdigställd under senhösten 1941.
Det i augusti 1941 äskade tilläggsanslaget beviljades emellertid ej förrän den
27 februari 1942. Arbetena hade sålunda förskjutits framåt i tiden, vilket
förutom ovannämnda merkostnader för prisökning medfört extra kostnader
på grund av svårigheten att vintertid utföra byggnadsarbeten av ifrågavarande
slag. Därjämte komme byggnadskontrollanternas avlöningar att under
motsvarande längre tid belasta anslaget. För denna anläggning beräknades
därför uppkomma en brist, som dock för närvarande ej kunde närmare fixeras.
Då som förut framhållits ett överskott numera beräknades uppstå å
anslaget för bas och depå vid Göteborgs örlogsdepå, skulle den uppkomna
bristen i fråga om medel för nu ifrågavarande anläggning kunna täckas genom
ianspråktagande av dessa överskottsmedel. Då kostnadsberäkningen i det vid
propositionen 1940 U: 38 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
fixerats för varje särskild anläggning, hemställde marinförvaltningen
om rätt att företaga jämkningar mellan de olika beloppen inom ramen
för det till förfogande ställda anslaget.
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
75
De vunna erfarenheterna i samband med å Stockholms örlogsvarv utförda
översynsarbeten å torpedbåtar och minsvepare hade ådagalagt, att ett mycket
starkt behov av en mindre motorverkstad förelåge. Medel härför hade icke
upptagits i Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1940 U: 38, emedan ärendet
ansetts böra prövas i samband med förslag örn modernisering av Stockholms
örlogsvarv.
Det vore av flera skäl önskvärt, att en mindre verkstadslokal anordnades i
anslutning till torpedbåtshallen. Denna verkstad erfordrades huvudsakligen
för utförande av servicearbeten å torpedbåtarnas komplicerade motorer och
maskinutrustning i övrigt samt för utbildning av torpedbåtseldare. Kostnaderna
beräknades till 165,000 kronor, därest verkstaden uppfördes i samband
med torpedbåtshallen, vilken beräknades skola påbörjas innevarande vår.
Jämte det genom brevet den 28 juni 1941 anvisade beloppet om 700,000 kronor
utgjorde totalkostnaden 865,000 kronor mot ursprungligen beräknade
800,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte utöver tidigare anvisade belopp till slipar och
förvaringshallar för torpedbåtar m. m. till marinförvaltningens förfogande
ställa ett ytterligare belopp om (85,000 + 25,000 + 165,000 =) 275,000 kronor
för de i det föregående angivna anläggningarna samt bemyndiga marinförvaltningen
att företaga erforderliga jämkningar mellan de för ifrågavarande
ändamål avsedda belopp.
Såsom inledningsvis erinrats hava alltsedan 1940 års urtima riksdag medel Departement*.
anvisats för anordnande av slipar, förvaringshallar och andra baseringsan- cMenordningar
för motortorpedbåtar och minsvepare. Det sammanlagda för dessa
ändamål hittills anvisade beloppet uppgår till (2,900,000 500,000 4" 700,000
+ 120,000 =) 4,220,000 kronor.
I föreliggande framställning har marinförvaltningen dels anmält vissa merkostnader
för anläggningar, till vilkas utförande medel redan anvisats, dels
förordat anordnande av en motorverkstad i anslutning till förvaringshallen
för motortorpedbåtar vid Stockholmsvarvet. Merkostnaderna lia som förut
nämnts beräknats till sammanlagt 110,000 kronor och motorverkstaden kostnadsberäknats
till 165,000 kronor, i följd varav det sammanlagda nu aktuella
medelsbehovet skulle uppgå till (110,000 + 165,000 =) 275,000 kronor.
Vad först angår de anmälda merkostnaderna framgår av marinförvaltningens
redogörelse, att dessa uppkommit till följd av omständigheter, varöver
ämbetsverket icke kunnat råda. Jag har fördenskull intet att erinra mot att
medel äskas hos riksdagen för mötande av dessa utgifter.
Vidkommande härefter medelsäskandet för anordnande av motorverkstad
för torpedbåtar vid Stockholms örlogsvarv har jag av handlingarna i ärendet
funnit, att övertygande skäl förebragts för denna anläggnings utförande, varför
jag biträder ämbetsverkets förslag även i denna del.
Såsom förut anförts har marinförvaltningen jämväl hemställt örn medgivande
att få vidtaga erforderliga jämkningar mellan de olika för här ifrågavarande
ändamål anvisade anslagsbeloppen. Som det torde 1''å ankomma på
76
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
Kungl. Maj:t att meddela beslut i denna del torde detta spörsmål icke böra
underställas riksdagens prövning.
Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Ytterligare medel till slipar och förvaringshallar för
motortorpedbåtar m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 275,000.
[5.] 31 b. Hamnanläggning ni. m. i Fårösund, reservationsanslag. I sin
skrivelse den 14 september 1938 angående sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret
1939/40 anmälde marinförvaltningen, att behov förelåge av en slip i
Fårösund eller dess närhet samt att ämbetsverket avsåge att göra framställning
örn anvisande av medel för ändamålet sedan utredning i ärendet verkställts.
Slipen erfordrades för reparation, besiktning och årsöversyn av den
fartygs- och båtmateriel, som komme att tilldelas Gotlands kustartilleriförsvar,
samt för reparation av till Fårösund baserade lättare sjöstridskrafter.
Sedan den nyss berörda utredningen verkställts, återkom marinförvaltningen
i en av ställföreträdaren för chefen för försvarsstaben med yttrande överlämnad
skrivelse den 9 januari 1941 till frågan om anordnande av slip m. m.
i Fårösund. På grundval av vissa undersökningar av chefen för Gotlands
kustartilleriförsvar och försvarsväsendets verkstadsnämnd framlade marinförvaltningen
i denna skrivelse ett till 2,800,000 kronor kostnadsberäknat program
för anordnande av dockanläggning och vissa verkstäder i Fårösund.
I programmet upptogos, bland annat, dockanläggning (100 X 12 meter) för
en kostnad av 1,709,000 kronor, lyftkran och verkstäder vid dockan med belopp
av respektive 155,000 och 318,000 kronor, maskiner och inredning av
verkstäderna med 100,000 kronor samt markförvärv med 45,000 kronor.
De utredningar, som lågo till grund för det av marinförvaltningen förordade
programmet, upptogo såsom alternativ till ovannämnda dockanläggning en
mindre dylik anläggning, 70 X 8.5 meter, för en kostnad av 1.465,000 kronor
eller alternativt en slipanläggning för en kostnad av 1,395,000 kronor.
Ställföreträdaren för chefen för försvarsstaben framhöll i sitt yttrande
över förevarande framställning betydelsen av att möjligheter till reparation
m. m. bereddes lätta sjöstridskrafter i Fårösund. Därest av kostnadsskäl det
framlagda förslaget med hänsyn till andra anslagskrav icke vore genomförbart,
syntes den mindre dockanläggningen vara att föredraga framför slipanläggningen.
Efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1941:267 (punkten 8) framlagt
förslag anvisade riksdagen (skrivelse nr 364) ett reservationsanslag av
45,000 kronor för bestridande av kostnaderna för i det föregående angivet
markförvärv i Fårösund.
Under erinran att marinförvaltningens framställning den 9 januari 1941
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
77
i övrigt icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd har ämbetsverket i skrivelse
den 18 juli 1941 återkommit i fråga örn anordnandet av hamn- och
dockanläggning i Fårösund samt därvid anfört bland annat följande:
En av chefen för Gotlands kustartilleriförsvar verkställd utredning utvisade,
att behovet av förtöjningsplatser för kustartilleriets båtmateriel i Fårösund
vore synnerligen trängande samt att effektiva och snabba åtgärder
vore erforderliga för behovets tillgodoseende. Marinförvaltningen funne därför,
att kajer och pirer snarast möjligt borde komma till utförande i huvudsaklig
överensstämmelse med det tidigare framlagda förslaget. I samband
härmed borde även en del av själva den planerade dockanläggningen komma
till utförande, vilken i sinom tid måste anläggas. De vid docksprängningen
erhållna stenmassorna vöre nämligen erforderliga för ballastning
av pirer och kajer. På grund härav borde sprängningsarbetena för dockan
utföras samtidigt med anordnandet av förtöjningsplatserna; detsamma gällde
även inbyggandet av dockporten, varigenom utförandet av erforderliga
kasuner förbilligades. Dockans inre cementbeklädnad syntes däremot kunna
tills vidare anstå; likaså syntes anskaffningen av lyftkran och maskiner
samt byggandet av verkstäder kunna anstå till ett annat år samt omfattningen
av ledningar för elektrisk kraft, olja vatten, avlopp, tryckluft och
dylikt kunna minskas. -— Utförandet av en hamnanläggning vid Fårösund
av nu angiven omfattning tillika med ordnandet av tillfartsvägar, och
området i övrigt, beräknades draga en kostnad av 1,500,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen
efter samråd med försvarsväsendets verkstadsnämnd, att för utförandet av
hamn- och dockanläggning i Fårösund måtte till ämbetsverkets förfogande
ställas ett belopp av 1,500,000 kronor.
I häröver den 1 oktober 1941 avgivet utlåtande har länsstyrelsen i Gotlands
lån anfört följande:
Redan före kustartillerikårens förläggning till Fårösund hade Fårösunds
lanthamn visat sig otillräcklig för trafiken. År 1934 gjorde hamndirektionen
därstädes framställning hos länsstyrelsen om utvidgning av lanthamnen. Efter
verkställda utredningar och då hamnens ekonomi icke tillät att hamnen
svarade för samtliga kostnader för hamnens utbyggande, hemställde länsstyrelsen
i särskilda skrivelser av den 8 augusti 1939 örn statsbidrag dels för
utvidgning av lanthamnen med 90 procent å beräknade kostnaden 174,000
kronor eller sålunda med 156,600 kronor, dels ock för byggande inom lanthamnens
område av en särskild hamn för fiske- och andra smärre båtar, småbåtshamn,
med likaledes 90 procent å den härför beräknade kostnaden
103,000 eller sålunda med 92,700 kronor. Berörda framställningar vore fortfarande
beroende av Kungl. Maj:ts prövning.
I och med de militära anläggningarna i Fårösund hade trafiken i lanthamnen
avsevärt ökats genom att bryggan, på sätt Fårösunds hamndirektion
i bilagt yttrande anfört, i mycket stor utsträckning tagits i anspråk för kronans
fartyg och varor, till avsevärt men för den civila trafiken, vilken trafik
trots visat tillmötesgående från de lokala militära myndigheterna icke
kunnat ordnas på ett sätt, som motsvarade de berättigade krav den betalande
allmänheten måste ställa på en hamn. Olyckstillbud till följd av trängsel
hade enligt uppgift icke heller uteblivit. En avlastning av trafiken på lanthamnen
i dess nuvarande skick vore sålunda ofrånkomlig, vilket förhållande
länsstyrelsen kunnat konstatera vid besök i hamnen.
78
Kungl. May.ts proposition nr 316.
Om den föreslagna hamnanläggningen för kustartilleriet konime till utförande,
torde tills vidare kunna anstå med utvidgning av själva lanthamnen.
Däremot ansåges behovet av en småbåtshamn för fiske- och andra smärre
båtar vara synnerligen trängande, då i Fårösund för närvarande helt saknades
sådan hamn. Länsstyrelsen hade förhört sig hos chefen för kustartillerikåren
i Fårösund angående användning för civilt ändamål av den föreslagna
militära småbåtshamnen, men kunde enligt dennes mening den militära
hamnen icke upplåtas för civilt bruk, då densamma vore avsedd att helt
användas för militär räkning. Tillika vore hamnen icke föreslagen större än
som krävdes för militärt behov.
Då på Gotland icke funnes annat varv än en mindre slip i Visby för båtar
upp till smärre bogserbåtar, så måste enligt länsstyrelsens mening den föreslagna
varvsanläggningen bliva till nytta för handelssjöfarten, framför allt
vid haveri.
Skulle förslaget om anläggning av docka genomföras, finge länsstyrelsen,
med hänsyn till handelsfartygens storlek, tillstyrka det större förslaget örn
100 meter X minst 12 meter jämte verkstad.
På grund av ovan berörda behov av avlastning från lanthamnen av den
militära trafiken, genom vilken avlastning uppenbarliga fördelar för den civila
trafiken komme till stånd, finge länsstyrelsen tillstyrka det föreliggande
förslaget om militär hamnanläggning.
I ärendet har vidare väg- och vattenbgggnadsstgrelsen avgivit utlåtande
och därvid anfört, att styrelsen med anlitande av dess för hamn- och farledsarbeten
avsedda arbetsorgan, efter medgivande av Kungl. Maj:t, kunde åtaga
sig att till självkostnad och i den mån erforderliga medel ställdes till förfogande
utföra den ifrågasatta väganläggningen m. m. i Fårösund.
1941 års försvarsutredning har i sitt den 12 januari 1942 avgivna betänkande
med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet
(betänkandet sid. 531) för hamn- och verkstadsanläggning i Fårösund beräknat
ett belopp av 1,000,000 kronor.
Vid ärendets fortsatta beredning inom försvars- och kommunikationsdepartementen
har en begränsning av kostnadsramen till den av försvarsutredningen
angivna ansetts önskvärd och även möjlig att ernå genom tillämpning
av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 6 februari 1942 framlagd
förenklad arbetsplan.
Med anledning härav har marinförvaltningen i skrivelse den 8 maj 1942
överlämnat en inom ämbetsverket verkställd utredning beträffande hamnanläggning
i Fårösund för Gotlands marindistrikt och kustartilleriförsvar. Ämbetsverket
har därvid understrukit behovet av en dylik anläggning, enär
under nu rådande förhållanden marinen i stor utsträckning tvingats att i
Fårösund disponera större delen av befintliga för andra ändamål avsedda
kommunala och enskilda kajutrymmen.
Av den av marinförvaltningen sålunda överlämnade utredningen inhämtas
följande:
För det av 1941 års försvarsutredning beräknade beloppet, 1,000,000 kronor,
skulle enligt 1941 års priser kunna erhållas:
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
79
1. Lastpir med västra sidan uppmuddrad till visst djup och bottenbredden
vid land omkring 10 meter och vid pirhuvudet omkring 40 meter.
2. Vågbrytare.
3. Förbindelsepir.
4. Upphalningsplan för vissa båtar.
5. Småbåtsbrygga vid upphalningsplanen.
6. Planerat område söder örn hamnen.
7. Vattenledning å lastpiren.
8. Elektrisk belysning i hamnen med uttag för fartygsbelysning.
Anläggningen enligt ovanstående motsvarade icke de av lokalmyndiglie
terna
framförda önskemålen men utgjorde dock en värdefull förbättring
av nu rådande synnerligen besvärliga förhållanden.
I förslaget hade hänsyn tagits till framtida utbyggnad av anläggningen
Så t. ex. hade plats för docka reserverats öster örn lastpiren och lastpiren
utförts så, att kranspår för eventuell kran kunde nedläggas.
Med hänsyn till under senaste tid inträffade prishöjningar beräknades
kostnaderna för ovannämnda hamnanläggning till 1,100,000 kronor.
Om mot förmodan muddringskostnaderna i hamnen skulle bliva lägre
än beräknat borde överskottet användas för ytterligare muddring, varigenom
hamnens användbarhet ökades.
Den i det ursprungliga förslaget omnämnda, till 438,000 kronor beräknade
verkstaden avsåge det behov, som väntades med anledning av dockanläggningen,
och vore därför i nuvarande utbyggnadsstadium för stor. En
mindre verkstad vöre dock nödvändig och marinförvaltningen hade funnit
att för närvarande en verkstad för omkring 150,000 kronor med omkring
200 kvadratmeters golvyta vore ett minimum.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att det måste anses vara av bety -Departementsdelse
för sjöförsvaret, att förbättrade angörings- och reparationsmöjligheter ctyen.
skapas vid Fårösund för flottans och kustartilleriets fartyg. Såsom av länsstyrelsens
yttrande framgår, skulle härigenom fördelar även för den civila
trafiken kunna erhållas. Jag har därför intet att erinra mot att anslag anvisas
för anordnande av en hamnanläggning i Fårösund.
Det är för mig dock icke möjligt att förorda att arbetena givas den omfattning,
som förutsatts i det av marinförvaltningen ursprungligen framlagda
förslaget. Kostnaderna för ett genomförande av detta förslag synas
mig, även om dockanläggningen förenklas, bliva alldeles för höga och icke
motsvara den med hamnen förenade nyttan. Verkställda undersökningar lia
emellertid utvisat, att en ur militär synpunkt godtagbar hamnanläggning
kan anordnas för en kostnad, som på grundval av det i maj 1942 rådande
prisläget beräknats till 1,100,000 kronor. En hamnanläggning av denna omfattning,
som ungefärligen motsvarar den av 1941 års försvarsutredning
beräknade, finner jag mig böra förorda. Då emellertid hamnens användbarhet
ej oväsentligt ökas, örn med hamnen förenas en verkstadsanläggning,
har jag intet att invända mot marinförvaltningens senast framlagda förslag
om anordnande av en mindre verkstad i samband med hamnanläggningen
i stället för den nuvarande, som ligger omkring 800 meter från hamnen och
enligt vad från försvarsväsendets verkstadsnämnd meddelats är avsedd för
andra ändamål. Kostnaderna för denna verkstadsanläggning böra dock en
-
80 Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
ligt min mening begränsas till 100,000 kronor, inberäknat utgifter för inredning.
För ändamålet erfordras alltså vid bifall till mitt förslag ett anslag av tillhopa
(1,100,000 + 100,000 =) 1,200,000 kronor.
Åberopande det anförda får jag hemställa att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Hamnanläggning m. m. i Fårösund å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 1,200,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sigurd Lind.
tu • i)i
. n
7< > j
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
81
Bihang 1.
Förteckning
över av Kungl. Majit hos riksdagen år 1942 äskade eller, i förekommande
fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1941/42 utöver de i prop. nr 2
upptagna anslagen.
Driftbudgeten.
A. Egentliga statsutgifter.
I. Kungl, hov- och slottsstaterna.
Kronor
B: 7 Utbyte av transformator vid Ulriksdals kungsgård m. m.,
reservationsanslag................................... 7,600
III. Utrikesdepartementet.
B: 8 a Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid beskickningen
och generalkonsulatet i London, förslagsanslag .. 30,000
B: 11 Lastkommittén i New York m. m., förslagsanslag....... 540,000
B: 12 Kontrollofficerare i den s. k. Göteborgs-trafiken, förslagsanslag.
............................................ 40,000
610,000
IV. Försvarsdepartementet.
Försvarsstaben:
C: 4 a Täckning av vissa engångsutgifter för försvarsstaben,
reservationsanslag................................. 783,200
Sjukvård:
C: 14 b Merkostnader för anskaffning av viss sjukvårdsmateriel,
reservationsanslag................................. 700,000
C: 14 c Anskaffning av vattenfilter m. m., reservationsanslag . . 500,000
C: 14 d Anskaffning av vissa uppvärmningsapparater m. m.,
reservationsanslag................................. 100,000
C: 14 e Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning av
sjukvårdsmateriel m. m., reservationsanslag ........ 5,247,000
Intendenturmateriel m. m.:
C: 23 a Lagring av uniformskläde m. m., reservationsanslag . .. 4,375,000
Q: 26 b Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning av
intendenturmateriel m. m., reservationsanslag ...... 111,568,200
Anskaffning och vård av hästar m. m.:
C: 31 Remontering, reservationsanslag...................... 76,800
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr SIV. 6
82
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
Kronor
Tygmateriel m. m.:
C: 35 Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag..... 10,050,000
C: 40 c Anskaffning av maskiner och utrustning för försvarsväsendets
verkstadsnämnd underställda fabriker, reservationsanslag
..................................... 1,634,000
C: 40 d Ytterligare medel för anskaffning av tygmateriel, reservationsanslag
.................................... 3,200,000
C: 40 e Anskaffning av ytterligare tygmateriel, reservationsanslag 60,000,000
C: 40 f Utrustningsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker,
reservationsanslag................................. 217,000
C: 40 g Täckning av vissa engångsutgifter för tygmateriel m. m.,
reservationsanslag................................ 385,076,000
Fortifikatoriska anläggningar:
C: 41 b Vissa fortifikatoriska anordningar m. m., reservationsanslag
.......................................... 12,000,000
C: 41 c Ytterligare medel till vissa fortifikatoriska anordningar
m. m., reservationsanslag.......................... 1,800,000
C: 41 d Kostnader för vissa befästningsanläggningar, reservationsanslag
.......................................... 912,000
C: 41 e Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska
anordningar m. m., reservationsanslag.............. 26,101,300
Bidrag och understöd:
C: 46 Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservationsanslag 1,600,000
Intendenturmateriel m. m.:
C: 68 a Inventarier för sjökrigsskolan, reservationsanslag...... 400,000
Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:
C: 74 g Ombyggnad av kanonbåten Svensksund, reservationsanslag
.......................................... 349,500
C: 80 Vissa materielförsök, reservationsanslag............... 50,000
G: 81 a Merkostnader för vissa fasta kustbatterier, reservationsanslag.
.......................................... 138,100
C: 84 b Ytterligare medel till automatisering av telefonväxeln
vid Ostkustens marindistrikt, reservationsanslag .... 5,500
G: 84 c Täckning av vissa engångsutgifter för materielanskaff
ning
m. m., reservationsanslag..................... 176,085,600
Fortifikatoriska anläggningar:
C: 85 b Anordnande av luftvärnsbatterier m. m., reservationsanslag
.......................................... 445,000
C: 85 c Merkostnader för vissa befästningsanläggningar, reservationsanslag
...................................... 726,000
C: 85 d Ytterligare medel till fortsättning av vissa krigsrustnings
arbeten
m. m., reservationsanslag.................. 9,450,000
Undervisning och övningar:
C: 105 a Utbildningskurs i verkstadstjänst.................... 18,000
Flygmateriel m. m.:
C: 115 Skyddsanordningar vid flygfält, reservationsanslag---- 17,300,000
C: 116 Förvärv av vissa intill Bodens flygfält belägna byggnader,
reservationsanslag.......................... 25,000
G: 117 Täckning av vissa engångsutgifter för flygmateriel m. m.,
reservationsanslag ................................ 49,980,300
Sjökarteverket:
D: 3 Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reservationsanslag
.......................................... 38,500
D: 5 a Nytt utsjölodningsfartyg, reservationsanslag.......... 109,100
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
83
Kronor
E: a Täckning av vissa löpande försvarsutgifter, förslagsanslag
............................................... 825,000,000
E: 9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
........................................ 175,000
E: 11 a Anskaffning och prägling av identitetsbrickor, reservationsanslag
............................................ 138,000
X706.374.100
V. Socialdepartementet.
Medicinalstyrelsen:
C: 3 a Krigssjukvård å civila sjukhus, förslagsanslag....... 1,100,000
Civilt luftskydd:
F: 12 a Avlöning till viss personal tillhörande det allmänna luftskyddet
m. m., förslagsanslag..................... 650,000
F: 12 b Viss motorfordonsberedskap m. m................... 355,600
G: 6 Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m.,
reservationsanslag................................... 245,000
G: 6 b Beredande av sjukvård i Sverige åt barn från Finland,
reservationsanslag................................... 850,000
G: 11 a Ytterligare medel till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga, reservationsanslag....................... 200,000
3,400,600
VII. Finansdepartementet.
E: 6 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
........................................ 50,000
VIII. Ecklesiastikdepartementet.
B: 32 Flyttning och tillsyn av vissa museisamlingar, reservationsanslag
........................................ 40,000
Universitetssj ukhus:
Serafimerlasarettet:
E: 20 a Vissa om- och tillbyggnadsarbeten för anordnande av
en neurokirurgisk klinik m. m., reservationsanslag .. 273,000
N: 5 a Inköp i utlandet av litteratur och instrument m. m. för
tekniskt och vetenskapligt bruk, reservationsanslag .... 1,700,000
N: 10 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
........................................ 150,000
2XXÖ00
IX. Jordbruksdepartementet.
Lantbrukshögskolan:
1): 8 c Anordnande av bevattningsförsök, reservationsanslag ... 10,500
U: 8 d Undersökning rörande sambandet mellan mineralgöds
ling
och vitaminproduktion hos växterna, reservationsanslag
...................................... 12,400
Befrämjande av fröodlingen m. m.:
G: 11 b Vissa undersökningar rörande lin-och liampberedningen,
reservationsanslag................................ 30,000
G: 14 a Undersökning av rödklöverns befruktningsförhållanden,
reservationsanslag................................. 10,800
84
Kungl. Maj.ts proposition nr 316.
G: 27
G: 31 b
G: 36
G: 46
G: 47
G: 48
I: 15
F: 9 c
D: 3 a
D: 7 a
D: 8 a
Bidrag till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor,
reservationsanslag............................
Ytterligare kostnader i samband nied svenska spannmåls
aktiebolagets
verksamhet, reservationsanslag...........
Avsättning till fonden för krislån till jordbrukare.......
Kostnader i samband med jämkning av vissa arrendeavtal,
reservationsanslag...................................
Bidrag till värmeisolationsförsök i växthus, reservationsanslag
............................................
Undersökningar rörande vissa möjligheter att framställa
äggvitehaltiga fodermedel, reservationsanslag..........
Kostnader för avlägsnande av ett fartygsvrak i Öresund,
reservationsanslag...................................
X. Handelsdepartementet.
Kronor
100,000
33,000,000
800,000
10,000
15,000
12,400
17,500
34,018,600
Anskaffning av baracker m. m. för vissa staten tillhöriga
torvmossar, reservationsanslag....................... 500,000
XI. Folkhushållningsdepartementet.
Omkostnader för experiment- och försöksverksamhet genom
Svenska gengasaktiebolaget, reservationsanslag........ 325,000
Kontroll å standardisering av mjölk, förslagsanslag..... 6,500
Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder,
förslagsanslag......................................_100,000
431 >500
Säger för egentliga statsutgifter 1,747,555,400
B. Utgifter för statens kapitalfonder.
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
A. Statens affårsverksfonder.
Kommunikationsdepartementet:
c Fortsatt utbyggnad av fjärralarmeringsnätet och förbättring
av luftbevakningens signalförbindelser m. m. (I: B: 7),
reservationsanslag ................................... 350,000
1 a Anskaffning av viss godsvagnsutrustning (I: C: 16 b),
reservationsanslag.................................... 400,000
Jordbruksdepartementet:
2 Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid
statens järnvägar (I: C: 22), reservationsanslag........ 650,000
1,400,000
C. Statens allmänna fastighetsfond.
Kommunikationsdepartementet:
3 a Luftskyddsanordningar för vissa länsstyrelser (III: 4 a),
reservationsanslag...................... ......... ... . . 112,000
Kungl. May.ts proposition nr 316.
85
Ecklesiastikdepartementet:
6 a Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna (lil: 7 a),
reservationsanslag....................................
Kronor
225,000
Jordbruksdepartementet:
9 a Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt
(lil: 10 a), reservationsanslag......................... 3,600
Handelsdepartementet:
13 Uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt
(III: 14), reservationsanslag.......................... 60,000
400,600
D. Försvarsväsendets fastighets jond.
Försvarsdepartementet:
1 Arméförvaltningens delfond (IV: 3 b—21 g), reservations
anslag
............................................. 13,369,700
2 Marinförvaltningens delfond (IV: 22 c—38 c), reservations
anslag
............................................. 4,294,100
3 Flygförvaltningens delfond (IV: 42 c—58), reservationsanslag 2,691,700
20,355,500
F. Fonden för låneunderstöd.
Socialdepartementet:
a Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (VI: 2 a),
reservationsanslag.................................... 2,900,000
G. Fonden för förlag till statsverket.
Handelsdepartementet:
2 Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring (VII: 4 b), reservationsanslag
......................................... 135,000
Säger för utgifter för statens kapitalfonder 25,191,100
Summa för driftbudgeten 1,772,746,500
Kapitalbudgeten.
Kapitalinvestering.
I. Statens affärsverksfondcr.
B. Telegrafverket.
Kommunikationsdepartementet:
7 Fortsatt utbyggnad av fjärralarmeringsnätet och förbättring
av luftbevakningens signalförbindelser m. m., reservationsanslag
......................................... 600,000
8 Anordnande av reservstation m. m. för telegrafverket, reserva
tionsanslag
......................................... 470,000
1,070,000
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
Kronor
C. Statens järnvägar.
Kommunikationsdepartementet:
Rullande materiel:
16 b Anskaffning av viss godsvagnsutrustning, reservationsanslag
........................................... 400,000
Jordbruksdepartementet:
22 Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid
statens järnvägar, reservationsanslag................... 1,300,000
1.700.000
2.770.000
lil. Statens allmänna fastighets fond.
Kommunikationsdepartementet:
4 a Luftskyddsanordningar för vissa länsstyrelser, reservations
anslag
............................................. 112,000
Ecklesiastikdepartementet:
7 a Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna, reservationsanslag
......................................... 450,000
Handelsdepartementet:
14 Uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt,
reservationsanslag.................................... 60,000
622,000
IV. Försvarsväsendets fastighctsfond.
Arméförvaltningens delfond:
3 b Provisoriskt ordnande av andra intendenturkompaniets förläggning,
reservationsanslag........................... 300,000
5 d Garagebyggnader m. m., reservationsanslag.............. 7,300,000
5 e Uppförande av cykelgarage vid vissa truppförband och
skolor, reservationsanslag............................. 210,000
5 f Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker, reservationsanslag
..................................... 845,000
9 c Fortsatt modernisering av matinrättningen vid Bodens artilleriregemente,
reservationsanslag.................... 140,000
11 a Ordnande av vattenförsörjningen vid luftvärnsartilleriets
beredskapsdivision i Sundsvall, reservationsanslag ...... 30,000
13 e Ytterligare förrådsbyggnader m. m. för luftvärnsmateriel,
reservationsanslag.................................... 1,150,000
19 a Förvärv av mark för barackläger i övre Norrland, reservationsanslag
......................................... 1,500,000
21 c Ytterligare medel till utvidgning av Skillingaryds skjutfält,
reservationsanslag.................................... 56,000
21 d Inköp av f. d. Södra marketenteribyggnaden å Kronobergshed,
reservationsanslag............................... 6,000
21 e Vissa byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag......... 4,800,000
21 f Vissa markförvärv, reservationsanslag ................... 5,850,000
21 g Vissa med den fortsatta utbyggnaden av landets försvars
krafter
sammanhängande markförvärv, reservationsanslag 1,300,000
23,487,000
Kungl. Maj:ts proposition nr 316. 87
Kronor
Marinförvaltningens delfond:
22 c Fritidsbyggnad vid Gotlands kustartillerikår, reservationsanslag
............................................. 210,000
22 d Restaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona, reservationsanslag
...................................... • • • 160,000
25 d Ytterligare medel till förrådslokaler för minor, reservationsanslag
..........................................••• 750,000
25 e Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Stockholms örlogsstation,
reservationsanslag.................................... 110,000
26 a Ytterligare medel till slipar och förvaringshallar för inotor
torpedbåtar
m. m., reservationsanslag................. 275,000
28 c Byggnader m. m. för centrala torpedverkstaden, reservationsanslag
................................ 500,000
31b Hamnanläggning m. m. i Fårösund, reservationsanslag.. . . 1,200,000
32 Befälsbostäder i Fårösund, reservationsanslag............ 104,000
32 a Bostadsbyggnad för tillsynsman vid visst förråd, reservationsanslag
......................................... 30,000
38 b Vissa byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag......... 950,000
38 c Vissa med den fortsatta utbyggnaden av landets försvars
krafter
sammanhängande markförvärv, reservationsanslag 1,750,000
6.039.000
F 1 y g f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:
42 d Uppförande av vissa bostadsbyggnader vid centrala flyg
verkstaden
å Malmen, reservationsanslag............... 182,000
45 e Vissa personalutrymmen vid de centrala flygverkstäderna,
reservationsanslag.................................... 55,000
56 Utvidgning av flygfältet vid Södermanlands flygflottilj,
reservationsanslag.................................... 440,000
57 Vissa byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag......... 2,500,000
58 Vissa med den fortsatta utbyggnaden av landets försvars
krafter
sammanhängande markförvärv, reservationsanslag 2,150,000
5.327.000
34,853,000
V. Statens utlånings!onder.
Jordbruksdepartementet:
11 a Bevattningslånefonden, reservationsanslag................ 500,000
VI. Fonden för låneunderstöd.
Socialdepartementet:
2 a Tilläggslån till viss bostadsbyggnad sverksamhet, reservationsanslag
......................................... 10,000,000
VII. Fonden för förlag till statsverket.
Handelsdepartementet:
4 b Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring, reservationsanslag 135,000
4 c Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå
socken m. m., reservationsanslag...................... 500,000
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 316.
Kronor
Folkhushållningsdepartementet:
10 Förlagskapital för clearingkassan för ägg och äggprodukter,
reservationsanslag.................................... 500,000
11 Förlagskapital för clearingkassan för vissa slag av fisk,
reservationsanslag.................................... 300,000
12 Förlagskapital för clearingkassan för smörjmedel, reserva
tionsanslag
......................................... 500,000
_ 1,935,000
Summa för kapitalbudgeten 50,680,000
427942. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (16)
16 kopplingar.
- Rskr. 1942:446 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående ytterligare utgifter å tilllåggsstat II till riksstaten för budgetåret 19U1/U2, i s. 2 i texten
- Rskr. 1942:470 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/^2. s. 1 i texten
- Rskr. 1942:426 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar anående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42, i va s. 3 i texten
- Rskr. 1942:445 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående ytterligare utgifter å tilllåggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 i v s. 1 i texten
- SU 1942:231 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42. s. 1 i texten