Sök i Ratio Lex

Angående förvärv av mark för utökning av Upplands regementes övningsfält och fältskjutningsterräng m. rn

1942-05-22 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:318, Angående förvärv av mark för utökning av Upplands regementes övningsfält och fältskjutningsterräng m. rn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 318.

1

Nr 318.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående förvärv

av mark för utökning av Upplands regementes övningsfält

och fältskjutningsterräng m. rn.; given

Stockholms slott den 22 maj 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 22 maj 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet samt, vad

angår utökning av Upplands regementes övningsfält och fältskjutningsterräng,

jämväl med chefen för ecklesiastikdepartementet, anmäler chefen för försvarsdepartementet,

statsrådet Sköld, följande ärenden rörande markförvärv

för vissa truppförband vid armén:

l:o)

Sedan chefen för Upplands regemente hos arméförvaltningen hemställt

örn åtgärder för förvärv för regementets räkning av dels den av lantbrukshögskolan

disponerade egendomen Stora Djurgården i Bondkyrko socken, dels

det väster örn nämnda egendom belägna ecklesiastika lönebostället Fäbodarna,

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 318.

lisö

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 318.

dels ock ytterligare vissa markområden belägna i anslutning till sistnämnda

boställe och till av regementet redan disponerad kronomark, har arméförvaltningen

i skrivelse den 11 september 1941 anmält denna markfråga och därvid

tillika anfört, att ämbetsverket hade för avsikt att verkställa närmare utredning

rörande ifrågavarande markförvärv och därefter underställa frågan

Kungl. Maj:ts prövning.

Efter framställning av arméförvaltningen har Kungl. Majit genom beslut

den 10 oktober 1941 (jordbruksdepartementet) förordnat, att egendomen

Stora Djurgården skulle med vissa inskränkningar från och nied den 1 januari

1942 överflyttas från styrelsens för lantbrukshögskolan förvaltning till arméförvaltningen.

Sedermera har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i skrivelse den

6 december 1941 inkommit med utredning rörande förvärv av övriga av regementschefen

till inköp föreslagna områden och därvid till en början redogjort

för de skäl, som anförts för en utvidgning av regementets övnings- och

f ältskj utningsterräng.

Härom har regementschefen anfört i huvudsak följande:

Regementets övningsområde vore trots den utökning, som skett år 1937—

1938, otillräckligt. Rörelsefriheten å detsamma vore även betydligt inskränkt

på grund av områdets belägenhet intill bland annat Ulleråkers sjukhus, Bondkyrko

kyrkogård m. m. Ett större område vore därjämte behövligt för fältskjutningar

och granatkastarskjutningar. Vidare vore regementets och arméns

underofficersskolas skolskjutbanor ur säkerhetssynpunkt icke val belägna, då

Uppsala stad ägde marken bakom dessa och bebyggelsen i farliga riktningar

ökades. Det syntes endast vara en tidsfråga, när staden komme att begära

skjutbanornas nedläggande. Genom förvärv för lantförsvarets räkning av

egendomen Stora Djurgården vunnes en lämplig lösning av förevarande markfråga.

Emellertid borde även det väster örn Stora Djurgårdens mark belägna

ecklesiastika lönebostället Fäbodarna (l3/4 mantal krono Prästgården nr 1 i

Bondkyrko socken) förvärvas, varigenom ett avsevärt område lämplig fältskjutningsterräng

skulle erhållas.

För att för framtiden tillförsäkra regementet övningsmark, som vore belägen

på ett ej allt för stort avstånd från kasernen, syntes vidare angeläget,

att av kronan i anslutning till ett tidigare inköpt område vid Norby (södra)

förvärvades jämväl ytterligare områden kring Norby (norra), Flogsta, Håga

och Kvarnbo, vilket förvärv borde ske snarast med hänsyn till samhällena

Norbys och Ekebys snabbt fortskridande utveckling i riktning att avstänga

även denna övningsterräng för regementet. I samband härmed borde därjämte

av kronan inköpas ett mellan nämnda områden och fäbodskiftet beläget

skogsområde, varigenom regementets möjligheter till fältarbeten invid fältskjutningsterrängen

skulle ökas.

Chefen för armén har i skrivelse till fortifikationsstyrelsen meddelat direktiv

såväl beträffande förvärv av det s. k. Fäbodskiftet, vilket tillstyrkts, som

jämväl rörande de ifrågasatta ytterligare markförvärven samt därvid förklarat

sig anse regementschefens förslag i sistnämnda hänseende alltför omfattande.

Av de av regementschefen till inköp föreslagna, å en till ärendet hörande

karta med 1-—5 betecknade områdena syntes område 1 böra förvärvas och

likaså område 3 eller åtminstone östra delen därav. Däremot syntes områdena

2, 4 och 5 icke oundgängligen erforderliga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 318.

3

F orti fikatxons styr elsen har i samråd med stiftsnämnden i Uppsala verkställt

undersökning rörande den till förvärv föreslagna fastigheten Fäbodarna,

utgörande det s. k. Fäbodskiftet under ecklesiastika lönebostället Prästgården

l1 i Bondkyrko socken, varvid det konstaterats, att viss del av detta

skifte syntes behöva förvärvas av kronan, medan i fråga om återstoden viss

dispositionsrätt syntes vara tillräcklig.

Den till förvärv föreslagna fastighetsandelen hade värderats av dels domänintendenten

F. Flodkvist, Uppsala, jämlikt ett beträffande hela fäbodskiftet

avgivet värderingsinstrument, dels ock jägmästaren B. von Krusenstjerna,

Uppsala, enligt värderingsinstrument beträffande till området hörande ståndskog

och skogsmark. Härvid hade värdet av ståndskog och skogsmark jämte

kärr, mossar och berg å området med en beräknad areal av 31.17 hektar uppskattats

till 15,500 kronor samt till området hörande åker och hagmark med

en areal av cirka 24.2 2 hektar värderats till 15,666 kronor. Å området befintliga

byggnader hade uppskattats till ett värde av tillhopa 4,500 kronor, varav

4.000 kronor belöpte på byggnader, tillhörande pastoratet i Helga Trefaldighets

församling, samt 500 kronor på byggnader tillhörande fastighetens arrendator.

T en till ärendet avgiven promemoria hade fortifikationsstyrelsens domänofficer

med sammanfattande av de sålunda angivna värdena samt med tillägg

därtill av ett belopp örn 2,300 kronor för utrednings- och avstyckningskostnader

beräknat kostnaden för ifrågavarande markförvärv till i runt tal 38,000

kronor.

Fortifikationsstyrelsen hade sedermera i skrivelse till kammarkollegium

den 21 oktober 1941 för tids vinnande i avvaktan på Kungl. Maj:ts och riksdagens

beslut i ärendet enligt bestämmelserna i kungörelsen den 20 januari

1939 med föreskrifter rörande tillämpningen av lagen angående tillstånd till

försäljning av kyrklig jord i vissa fall m. m. anhållit örn medgivande att för

lantförsvarets räkning eventuellt förvärva nämnda markområde om tillhopa

55.3 9 hektar av det s. k. Fäbodskiftet av ecklesiastika lönebostället Prästgården

l1. Med anledning härav hade stiftsnämnden i Uppsala förordnat boställsnämndens

ordförande att vid förrättning å platsen vidtaga utredning beträffande

områdets värde m. m.

På av fortifikationsstyrelsen i skrivelse till pastorsämbetet i Helga Trefaldighets

församling gjord förfrågan, huruvida något vore att erinra mot upplåtelse

på arrende till kronan av återstående del av berörda skifte, hade tills

vidare endast under hand meddelats styrelsen, att pastoratet icke torde komma

att resa några principiella invändningar mot dylik upplåtelse.

På föranstaltande av chefen för Upplands regemente hade domänintendenten

Flodkvist och jägmästaren von Krusenstjerna, verkställt närmare utredning

och värdering av ovannämnda med 1 och 3 betecknade markområden

vid Håga och Norby. Dessas areal uppginge till 141.6 92 3 respektive 487.9060

hektar eller tillhopa 629.5983 hektar och utgjordes till största delen av avrösningsjord

samt åker och tomtmark. Enligt avgivet värderingsutlåtande

hade värdet för område 1 beräknats till 270,000 kronor och för område 3 till

383.000 kronor oller sammanlagt 653,000 kronor. Medelsbehovet för förvärv

av ifrågavarande områden 1 och 3 hade dock på anförda skäl beräknats till

765.000 kronor.

För egen del har fortifikationsstyrelsen ansett såväl en utökning av Upplands

regementes fältskjutnings- och övningstorräng som förvärv av erfordor
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 318.

lig mark för nya skjutbanor för regementet nödvändig, då för dylika ändamål

av regementet för närvarande disponerade markområden icke längre syntes

motsvara de krav beträffande storlek och rörelsefrihet, som genom den utökade

och intensifierade militärutbildningen numera ställdes på desamma. Då

egendomen Stora Djurgården nu komme att överföras till lantförsvarets förvaltning

syntes synnerliga skäl tala för att av kronan medelst dels inköp dels

arrende förvärvades dispositionsrätt till det intill nämnda egendom gränsande

s. k. Fäbodskiftet, varigenom för regementet — och jämväl i behövlig

mån för arméns underofficersskola — skulle erhållas erforderlig mark för

fältskjutnings- och skjutbaneändamål. För täckande av regementets behov av

övningsterräng syntes därjämte ovan omförmälda med 1 och 3 betecknade

markområden vid Håga och Norby (norra) böra av kronan förvärvas, detta

såväl på grund av dessa områdens för ändamålet lämpliga läge och beskaffenhet

som ock med hänsyn till nödvändigheten av att för framtiden tillförsäkra

lantförsvaret fri dispositionsrätt över desamma och förhindra bebyggelse

därå. Mot verkställd uppskattning av kostnaderna för de till förvärv föreslagna

markområdena hade fortifikationsstyrelsen intet att erinra.

Styrelsen hemställde sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att anvisa ett belopp av (38,000 + 765,000=) 803,000 kronor för ifrågavarande

markförvärv.

Genom beslut den 24 april 1942 har Kungl. Majit (ecklesiastikdepartementet)

medgivit, att det av fortifikationsstyrelsen till 38,000 kronor värderade

markområdet med därå uppförda, bostället tillhöriga byggnader, finge

försäljas till fortifikationsstyrelsen mot en köpeskilling av 37,900 kronor och

under villkor i övrigt, bland annat, att samtliga omkostnader för förvärvet bestredes

av styrelsen samt att styrelsen träffade överenskommelse nied boställets

arrendator örn förvärv av denne tillhöriga byggnader å området.

I anledning härav har styrelsen i en den 7 maj 1942 dagtecknad promemoria

i ärendet anmält, att det av styrelsen för ändamålet beräknade beloppet vid

sådant förhållande icke räckte till för markförvärvet i fråga. Med tidigare

uppskattade belopp för de arrendatorn tillhöriga byggnaderna, 500 kronor,

och för omkostnader, 2,300 kronor, uppginge kostnaderna i allt till i runt tal

41,000 kronor.

Under ärendets förberedande behandling inom försvarsdepartementet ha

undersökts möjligheterna att ytterligare begränsa omfattningen av ifrågavarande

markförvärv. Sedan därvid framkommit, att en begränsning av det

med 3 å kartan betecknade området kunde ske utan större olägenheter ur

övningssynpunkt, uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 10 april 1942 åt

fortifikationsstyrelsen att förhandla om och i förekommande fall sluta avtal

rörande förvärv för kronans räkning av det med 1 betecknade området ävensom

viss angiven del av området 3.

Med skrivelse den 20 maj 1942 har fortifikationsstyrelsen efter verkställt

uppdrag inkommit med utredning i ärendet. I skrivelsen har fortifikationsstyrelsen

anfört i huvudsak följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 318.

Det med Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 10 april 1942 avsedda området

omfattade fastigheterna Håga 41 om 76.2 64 0 hektar, tillhörig dödsboet

efter Karl Ludvig Bergvall, Norby l1, 22 oell 23 örn sammanlagt 145.0792

hektar, tillhöriga universitetet i Uppsala och utarrenderade till J. S. Ström,

Norby 32, 3® och 5’, Gammeltomten 21 och 23 samt Soldatåkern l1 örn sammanlagt

31.7729 hektar, tillhöriga J. A. Sahlin och utarrenderade till E. G. Sahlin,

samt 26.1160 hektar av fastigheten Håga 31, tillhörig universitetet i Uppsala

och utarrenderad till Rikard Lind. Värdet av dessa fastigheter hade vid

verkställd värdering, varöver instrument bifogats skrivelsen, uppskattats till

i runt tal 552,150 kronor, varav belöpte å Håga 41 80,000 kronor, Norby l1, 22

och 23 315,500 kronor och till arrendatorn 14,600 kronor, Norby 32, 3® och 52,

Gammeltomten 21 och 23 samt Soldatåkern l1 79,100 kronor och till arrendatorn

1,950 kronor samt den ifrågasatta delen av Håga 31 50,000 kronor och

till arrendatorn 10,500 kronor. Till fullgörande av det erhållna uppdraget hade

fortifikationsstyrelsen låtit föra personliga förhandlingar, dels direkt med

vederbörande myndighet vid universitetet i Uppsala, dels ock genom domänintendenten

F. Flodkvist med övriga berörda markägare och arrendatorer.

Vad först angår de av domänintendenten förda förhandlingarna hade denne

till styrelsen inkommit med fem anbud från vederbörande sakägare om överlåtelse

till kronan av fastigheterna och å gottgörelse för avlösen av arrendena.

Dessa anbud slutade å sammanlagt 220,255 kronor, varav belöpte 90,000

kronor å Håga 41, 87,500 kronor å de J. A. Sahlin tillhöriga fastigheterna samt

42,755 kronor å arrendatorerna. I skrivelse till styrelsen hade domänintendenten

tillstyrkt antagande av anbuden.

Styrelsens domänofficer har i en den 19 maj 1942 dagtecknad promemoria

redogjort för resultatet av de med universitetsmyndigheterna förda underhandlingarna

samt anfört i huvudsak följande:

Universitetet i Uppsala yrkade för fastigheterna Norby l1, 22 och 23 samt

den ifrågasatta delen av Håga 31 en sammanlagd köpeskilling av 421,518

kronor. Skillnaden mellan detta belopp och värderingssumman, 366,000

kronor, vore cirka 16 jmocent och hade sin grund i skiljaktighet i fråga örn

bedömandet av storleken av den areal, på vilken tomtvärde borde läggas. Då

emellertid vid expropriation priset med säkerhet icke skulle komma att bliva

lägre än det av universitetet begärda, förordade domänofficeren ett godkännande

av den fordrade köpeskillingen.

Av arrendatorernas anbud å sammanlagt 42,755 kronor avsåge 8,240 kronor

lösen för elektriska anläggningar m. m. och 34,515 kronor arrendeavträdelser.

Detta sistnämnda belopp överstege med cirka 25 procent det vid värderingen

beräknade värdet av avträdelserna. De av dödsboet efter Karl Ludvig Bergvall

samt av J. A. Sahlin avgivna anbuden (90,000 + 87,500 = 177,500) överstege

med 12.5 respektive 9.4 procent de beräknade värdena. Då samtliga

dessa anbud syntes skäliga förordade domänofficeren deras godtagande.

Med hänsyn till att därjämte avstycknings- m. fl. kostnader kunde uppskattas

till cirka 8,000 kronor, skulle således samtliga kostnader för utvidgningens

genomförande bliva (421,518 + 42,755 177,500 + 8,000 =) 649,773

kronor eller i runt tal 650,000 kronor.

För egen del finge fortifikationsstyrelsen i underdånighet anföra, att

styrelsen icke funnit något att erinra mot de köpeskillingsbelopp, koni av

universitetet och de enskilda markägarna yrkats, oller mot de villkor i övrigt,

som av dem uppställts för överlåtelse. Med anledning därav hade styrelsen

på grundval av de sålunda vid förhandlingarna och i anbuden framställda anspråken

upprättat förslag till köpekontrakt, varvid dessa gjorts beroende av

alt desamma godkännas av Kungl. Majit, det med universitetet före deli I

augusti 1942 och de övriga före den 1 september 1942. Dessa kontraktsförslag,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 318.

som tillställts säljarna för underskrift och med ali sannolikhet kunde antagas

komma att av dem i huvudsak godkännas, hade ännu icke hunnit återställas till

styrelsen.

Då en utökning av Upplands regementes övningsfält synes vara nödvändig,

anser jag mig böra tillstyrka, att mark förvärvas för ändamålet. Det nu föreliggande

förslaget till dylikt markförvärv, omfattande förutom de i fortifikationsstyrelsens

skrivelse den 20 maj 1942 omnämnda fastigheterna och fastighetsdelarna

jämväl viss del av det tidigare i ärendet omnämnda ecklesiastika

lönebostället Fäbodarna, synes mig innebära en god lösning, varför jag biträder

detsamma. Mot skäligheten av de av markägarna begärda köpeskillingarna

har jag icke funnit anledning till erinran, varför jag anser mig kunna

godtaga det av fortifikationsstyrelsen för genomförande av denna del av förvärvet

beräknade beloppet, 650,000 kronor. För förvärv av angiven del av

fastigheten Fäbodarna torde i enlighet med fortifikationsstyrelsens förslag

böra beräknas 41,000 kronor. Det torde få ankomma på fortifikationsstyrelsen

att träffa avtal om upplåtelse för lantförsvarets räkning av återstående del av

nämnda fastighet. Vid bifall till vad jag här föreslagit kommer sålunda

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål att uppgå till (650,000 + 41,000—)

i runt tal 690,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Utökning av Upplands regementes övningsfält och

fältskjutningsterräng för budgetåret 1942/43 såsom kapital in veste

ring i försvarsväsendets fastighetsfond, arnlöförvaltningens delfond,

anvisa ett reservationsanslag av 690,000 kronor.

2:o)

I sin skrivelse den 11 september 1941 rörande lantförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1942/43 anmälde arméförvaltningen, att chefen för Älvsborgs

regemente hemställt om förvärvande av viss mark för utvidgning av regementets

övnings- och fältskjutningsterräng. Sedan utredning i ärendet skett,

hade ämbetsverket för avsikt att inkomma med förslag i ämnet.

Sedermera framlade arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i skrivelse

den 28 november 1941 utredning rörande förvärv av mark för ifrågavarande

ändamål och anförde därvid bland annat följande:

I skrivelse till chefen för tredje arméfördelningen hade chefen för Älvsborgs

regemente bland annat framlagt förslag till utvidgning av regementets

övningsfält med fyra, i omedelbar anslutning till detsamma liggande, å skrivelsen

bifogad karta med gröna begränsningslinjer inramade och med 1—4

betecknade områden. — Rörande önskvärdheten av markförvärven anfördo

regementschefen beträffande de olika områdena följande:

Det vore för att möjliggöra sammanhängande övningar åtminstone i kompaniförband

synnerligen önskvärt, om det med 1 betecknade området kunde

förvärvas. För att utöka regementets skol- och fältskjutningsmöjligheter vore

det önskvärt, att det med 2 betecknade området inköptes. Inom regementets

område vore möjligheterna till fältskjutning mycket begränsade; skjutning i

grupp och högre förband kunde icke äga rum från mer än en plats samtidigt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 318.

och någon möjlighet till indirekt skjutning med kulspruta eller med granatkastare

och stridsammunition funnes icke inom regementets område. Genom

förvärvet av ifrågavarande område kunde möjlighet skapas för utförande av

fältskjutning med grupper å olika områden samtidigt. För utökande av regementets

möjligheter till skolskjutning funnes inom detta område lämplig

plats för anläggande av en ny skolskjutningsbana för skjutning med kulsprutepistol,

pistol, luftvärnskulspruta mot markmål samt pansarvärn och

pvlv. Såsom av kartan över regementets övningsfält framginge vore detta

långsträckt, kuperat och skogbeväxt samt delades i sin längdriktning av allmänna

landsvägen Borås—Varberg, järnvägen och Viskan, över vilken endast

ett fåtal broförbindelser funnes, i fyra långa, smala remsor. För att kunna

avstänga vägarna över regementets fältskjutningsområde och för att erhålla

plats för brobygge över Viskan, varigenom jämväl övningsfältets södra del

skulle kunna utnyttjas, vore det önskvärt att område 3 inköptes. För att

erhålla en för fältarbeten lämplig terräng och ökade övningsmöjligheter i

övrigt samt för att förhindra en bebyggelse, som mer och mer hotade att inskränka

regementets övningsmöjligheter, vore ett förvärv av det med 4 betecknade

området önskvärt.

I skrivelse till fortifikationsstyrelsen hade chefen för arméstaben, under

framhållande av ärendets brådskande natur, anfört att de av regementschefen

föreslagna markförvärven borde beaktas. Områdena vore aktuella i ordning

4 och 2, 1, 3.

Vid på platsen av fortifikationsstyrelsens domänofficer gemensamt med

regementschefen företagen besiktning hade en del jämkningar vidtagits i regementschefens

ursprungliga förslag. Sålunda hade uteslutits den av Borås

stad tillhörande utmed Besesjön liggande norra delen av område 4 på den

grund att denna del icke ansåges oundgängligen nödvändig samt regementet

dessutom kunde fritt få disponera åtminstone vissa delar av denna mark såsom

övningsterräng. Beträffande område 1 hade på regementschefens framställning

den östra gränsen dragits ett hundratal meter längre österut, följande

en där framgående kraftledning. Härvid hade regementschefen framställt

önskemålet att såsom ett alternativ nämnda gräns droges ytterligare

ett stycke österut utmed landsvägen., Avsikten med dessa ändringar vore att

med området förena den östra, mera kuperade terrängen, varigenom området

skulle erhålla större värde i övningshänseende.

På uppdrag av fortifikationsstyrelsens domänofficer hade distriktslantmätaren

H. Fröberg, Borås, och jägmästaren T. Svenson, Göteborg, värderat

de sålunda till gränserna justerade områdena och upprättat särskilda värderingsinstrument,

av vilka bland annat framginge, att områdenas sammanlagda

areal utgjorde 130.7528 har, varav 35.illo har åker och tomtmark samt

95.6418 har skogsmark och annan avrösningsjord, med ett sammanlagt uppskattningsvärde

av 105,160 kronor, vartill komme värdet av å områdena befintliga

byggnader, 141,520 kronor. Områdenas totalvärde utgjorde således

enligt värderingsmännens uppskattning 246,680 kronor, varav belöpte på område

1 128,175 kronor, på område 2 31,715 kronor, på område 3 9,780 kronor

samt på område 4 77,010 kronor.

Det av regementschefen alternativt önskade området innehölle en areal av

4.2420 har, varav O.sioo har avrösningsjord och 3.4320 har åker och tomtmark

med ett uppskattat markvärde av 12,048 kronor och byggnadsvärde av 40,700

kronor eller tillhopa 52,748 kronor.

Av en av distriktslantmätaren Fröberg upprättad promemoria framginge

bland annat, att de relativt höga markvärden, som av värderingsmännen åsatts,

hade ansetts betingade av markens belägenhet inom Borås stad; någon hänsyn

till malkeus värde såsom tomtmark hade däremot icke tagits, annat än då

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 318.

densamma varit bebyggd såsom tomt. Sannolikheten för bebyggelse å en del

mark, särskilt å det s. k. Gässlösaområdet, undandroge sig värderingsmännens

bedömande. Beträffande område 4 kunde förefintligheten av avstyckningsplaner

väl tyda på blivande bebyggelse och tomtförsäljning men garanterade

ingalunda någon dylik. Förhållandet borde likväl föranleda, att markvärdena

sattes högre än om någon sådan plan icke hade funnits.

Fortifikationsstyrelsens domänofficer hade i ärendet anfört bland annat

följande:

Ehuru värderingsmännen ansett, att vissa delar av de till förvärv föreslagna

områdena ägde förutsättningar för tomtexploatering, hade de, som

av utlåtandet franninge, vid värderingen icke tagit hänsyn till några tomtvärden.

Vid av domänofficeren företagen utredning hade framkommit, att tomtvarden

borde läggas på följande delar av utvidgningsområdet. Inom område 1:

nela området med undantag av en försumpad areal örn cirka 1 har; omkring

25 har utgjorde sålunda tomtmark. Med hänsyn till de priser, som under

senare tid erhållits för mark i omedelbar närhet av detta område, och då

Borås stad i viss mån utvecklade sig åt detta håll, funnes fog för att räkna

nied ett medelpris av 2 kronor per kvadratmeter för mark inom detta område;

markvärdet skulle sålunda uppgå till omkring 500,000 kronor, vartill komme

det uppskattade värdet av byggnaderna, 85,300 kronor. Totalvärdet av detta

område bleve salunda 585,300 kronor. För det av regementschefen ytterligare

önskade området borde räknas med ett värde av lägst 100,000 kronor. Inom

område 2,° som i norr gränsade till en villabebyggelse, borde räknas nied tomtvärden

på en areal av cirka 5 har. Då vid försäljning markpriset i genomsnitt

varit 75 öre per kvadratmeter, komme detta ''belopp upp i ett värde av

cirka 7o,000 kronor. Inom område 4, där under de senaste åren ett tiotal

tomter sålts och bebyggts, borde räknas med tomtvärden på omkring 5 har,

varigenom eihölles ett värde pa hela området, inklusive därå uppförda byggnader,

av cirka 100,000 kronor. För förvärv av område nr 3 borde förslagsvis

beräknas ,15,000 kronor, då nuvarande ägaren nyligen förvärvat området för

13,450 kronor.

Domänofficeren hade vidare anfört att, ehuru förvärvet av område 1 givetvis

skulle tillföra regementet stora fördelare övningshänseende, det likväl starkt

kunde ifrågasattas, örn vinsten i detta avseende bleve så stor, att förvärvet

bunde anses berättigat med hänsyn till det allmänna finansiella läget. Såväl

staden, vilken avsett sin del av området för tillgodoseende av sitt utvecklingsbehov,

som de enskilda markägarna vore obenägna att avyttra sina fastigheter.

Med hänsyn till de höga markvärden, som vore utmärkande för Borås

stad, voie att befara att vid en tvångsförsäljning de värden, som domänofficeren

beräknat, icke skulle visa sig tillräckliga. På dessa grunder ansåge sig

domänofficeren icke kunna tillstyrka ett förvärv av område 1 vare sig det

gällde regementschefens ursprungliga förslag eller det sedermera utökade.

Värdet av de till förvärv föreslagna övriga områdena uppginge enligt

domanofficerens beräkningar till 190,000 kronor. Med hänsyn såväl till att

frivillig uppgörelse med markägarna vore mycket osannolik som till svårigheten

att kunna riktigt bedöma markvärdena borde räknas nied en marginal

örn 20 procent, vartill komme avstycknings- m. fl. kostnader. Det sammanlagda

belopp, som borde beräknas för förvärvet, uppginge enligt domänofficerens

beräkningar till 235,000 kronor.

Fortifikationsstyrelsen förklarade sig för egen del på av domänofficeren

anförda skäl icke kunna tillstyrka förvärv av det med 1 betecknade området,

vare sig enligt regementschefens ursprungliga förslag eller beträffande det

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 318.

sedermera utökade området. Övriga föreslagna markförvärv fann styrelsen

böra på av regementschefen framförda skäl komma till stånd, ehuru väl angelägenheten

av ett förvärv av det med 3 betecknade området icke syntes styrelsen

lika stor som beträffande de övriga två områdena. För bedömande av kostnaderna

för förvärvet fann styrelsen de av dess domänofficer gjorda beräkningarna

böra läggas till grund.

Fortifikationsstyrelsen hemställde sålunda, att för förvärv av förenämnda

områden 2, 3 och 4 måtte beräknas ett belopp av 235,000 kronor.

Chefen för armén tillstyrkte i avgivet yttrande styrelsens förslag.

Genom beslut den 10 april 1942 uppdrog Kungl. Majit åt fortifikationsstyrelsen

bland annat att dels för utvidgning av Älvsborgs regementes övningsoch

fältskjutningsterräng med vederbörande markägare förhandla örn och,

där för kronan antagbar överenskommelse kunde träffas, med förbehåll av

Kungl. Maj :ts godkännande sluta avtal rörande förvärv för kronans räkning

av de markområden, som betecknats med 2 och 4 å en av distriktslantmätaren

H. Fröberg år 1941 upprättad karta över mark, avsedd att tilläggas regementet,

därvid i utbyte mot Borås stad tillhörig mark inom området 2 finge

till staden överlåtas det av regementet disponerade s. k. Ekhagsområdet

(stadsägorna nr 5254 B och 5784 C i Borås stad), dels och så snart ske kunde

till Kungl. Majit inkomma med utredning angående markförvärvet ävensom,

i förekommande fall, upprättade avtalshandlingar.

Till fullgörande av det erhållna uppdraget har fortifikationsstyrelsen låtit

genom sin domänofficer föra förhandlingar med samtliga berörda markägare

angående markens överlåtande till kronan. Domänofficeren har

i en den 8 maj 1942 dagtecknad promemoria redogjort för resultatet av de

förda underhandlingarna och därvid med överlämnande av vissa, av vederbörande

fastighetsägare undertecknade preliminäravtal anfört i huvudsak

följande:

Beträffande Borås stad tillhörig mark inom område 2, utom en kraftledningsgata,

stadsägan nr 5290, hade bytesavtal träffats med staden. Med de

enskilda jordägarna inom samma område hade avtal slutits till följande

priser: med Endolf Andersson beträffande del av stadsägoområdet nr 5956,

22.000 kronor, med Leander Andersson beträffande delar av stadsägoområdena

nr 5300 och 5303 21,500 kronor samt med Ernst Kvarnstedt beträffande

stadsägoområdet nr 5301 samt delar av stadsägoområdena nr 5297 och 5302

21.000 kronor. Köpeskillingen för Budolf Anderssons och Kvarnstedts mark

överstege det beräknade värdet med omkring 15 procent respektive 10 procent.

Priset för Leander Anderssons områden vore i det närmaste detsamma som

uppskattningsvärdet. Då de överenskomna priserna vore skäliga, syntes de

böra godtagas. — Inom område 4 hade uppgörelse till rimliga priser icke

kunnat erhållas, varför expropriation här bleve erforderlig. För inköp av område

4 hade tidigare beräknats en summa av 100,000 kronor. Domänofficeren

hade emellertid numera kommit till den uppfattningen, att detta belopp vore

något för lågt tilltaget. Med hänsyn till att avstyckningsplaner vore fastställda

för större delen av området kunde det tänkas, att en något större areal

än tidigare förutsatts kunde vid expropriation bliva betraktad som tomtmark.

För säkerhets skull borde därför totalvärdet av område 4 beräknas till 130,000

kronor.

Bihang till riksdagens prof okoll 1912. 1 sami. Nr 318.

lillio 42 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

10 Kungl. Maj-.ts proposition nr 318.

Samtliga kostnader för utvidgningens genomförande beräknades sålunda:

Enskild mark inom område 2 .......................................... kronor 64,500

Område 4 » 130,000

20 procent tillägg för expropriation .................................... » 26,000

Utrednings-, avstycknings- m. fl. kostnader ............ »_6,500

Summa kronor 227,000

För egen del har fortifikationsstyrelsen anfört följande:

Styrelsen hade icke funnit anledning till erinran mot det av Borås stad

undertecknade bytesavtalet, ehuruväl detta avtal icke omfattade överlämnande

till kronan av den del av stadsägan nr 5290, som ursprungligen avsetts skola

ingå i utvidgningsområdet 2. Berörda stadsägodel utgjorde en smal markremsa,

vilken staden ogärna velat överlåta, enär en staden tillhörig högspänningsledning

vore framdragen över densamma. För lantförsvarets del

syntes något bestämt behov av att förvärva äganderätten till denna kraftledningsgata

icke föreligga, då staden med all sannolikhet icke komme att göra

några svårigheter i fråga örn tillstånd för militär personal att passera över

markområdet.

Ej heller hade styrelsen funnit något att anmärka i fråga örn skäligheten

av de köpeskillingsbelopp, som avtalats i de med enskilda markägare ingångna

köpekontrakten, eller mot villkoren i övrigt i dessa kontrakt.

Styrelsen hade därför å kronans vägnar undertecknat samtliga förberörda

avtal. Av dessa vore avtalet med Borås stad för sin giltighet beroende av att

detsamma godkändes såväl av Kungl. Maj:t som av stadsfullmäktige i Borås

före den 1 oktober 1942. Övriga avtal vore ingångna under förbehåll av Kungl.

Maj:ts godkännande före den 1 augusti 1942.

Mot den av domänofficeren verkställda beräkningen av kostnaderna för

genomförande av förvärv av områdena 2 och 4, vilken beräkning verkställts

under hänsynstagande till de vid avtalsförhandlingarna vunna erfarenheterna,

hade fortifikationsstyrelsen icke någon erinran att göra, varför styrelsen hemställde,

att denna kostnadsberäkning måtte läggas till grund för Kungl. Maj:ts

medelsäskande till riksdagen rörande detta markförvärv.

Av militärmyndigheternas och fortifikationsstyrelsens framställning i ärendet

inhämtas, att för Älvsborgs regementes del ett framträdande behov föreligger

av en utökning av regementets övnings- och fältskjutningsterräng. För

tillgodoseende av detta behov har fortifikationsstyrelsen i sin slutliga framställning

i ärendet föreslagit, att vissa i det föregående närmare angivna områden

skulle inköpas, varjämte visst markbyte förutsatts skola ske mellan

kronan och Borås stad. De sammanlagda kostnaderna lia beräknats till

227,000 kronor enligt en av fortifikationsstyrelsens domänofficer framlagd

kalkyl.

Då det föreliggande behovet av förbättrade övningsmöjligheter för Älvsborgs

regemente med hänsyn till vad i ärendet upplysts nu bör tillgodoses och

de framlagda kostnadsberäkningarna och avtalsförslagen synas kunna godtagas,

vill jag tillstyrka fortifikationsstyrelsens hemställan örn anvisande av

erforderligt belopp för de ifrågasatta markförvärvens genomförande i den begränsade

omfattning, som fortifikationsstyrelsens senast framställda förslag

innebär.

Såsom framgår av den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 285

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 318.

(sid. 76 och 79) ha kostnaderna för iordningställande av förutnämnda kulsprutepistolbana

å området nr 2 beräknats till 5,000 kronor. I avbidan på

markfrågans lösning fann jag mig i nämnda proposition icke böra upptaga

denna anslagsfråga till prövning. Vid bifall till mitt förslag om utvidgning

av regementets övnings- och fältskjutningsterräng torde nämnda belopp, 5,000

kronor, böra anvisas såsom särskilt anslag för budgetåret 1942/43.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1942/43 såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa

dels till Utvidgning av Älvsborgs regementes övnings- och fältskjutningsterräng

ett reservationsanslag av 227,000 kronor;

dels ock till Anordnande av kulsprutepistolbana för Älvsborgs

regemente ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

3:o)

På framställning av Kungl. Majit i 1940 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bilaga 3, punkten 20) anvisade riksdagen (skrivelse nr 72, punkten

14) för utvidgning av Västerbottens regementes övningsfält såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond,

för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 155,000 kronor.

Sedan arméförvaltningens fortifikationsstyrelse på uppdrag av Kungl.

Majit förhandlat nied ägarna av den mark, som enligt i statsverkspropositionen

angiven plan vore avsedd att av kronan förvärvas för ändamålet i fråga,

vilka förhandlingar emellertid icke ledde till önskat resultat, förordnade Kungl.

Majit genom brev den 20 december 1940, att ett i brevet närmare angivet, delvis

inom Umeå stad och delvis inom Umeå socken beläget markområde om tillhopa

247.44 9 hektar skulle avstås till kronan i den ordning, lagen den 12 maj

1917 örn expropriation stadgade, I samband därmed föreskrev Kungl. Majit

dels att det skulle åligga fortifikationsstyrelsen att fullfölja frågan om expropriation

genom ansökan örn stämning till domstol, dels ock att av expropriationen

föranledda kostnader för marklösen samt för expropriationsförfarandet

skulle bestridas av förenämnda för utvidgning av Västerbottens regementes

övningsfält anvisade anslag.

I skrivelse den 16 maj 1942 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

anfört i huvudsak följande:

Sedan fortifikationsstyrelsen vid rådhusrätten i Umeå och vid Umeå domsagas

häradsrätt låtit anhängiggöra rättegång örn expropriation av under

respektive domstolars domvärjo lydande delar av det i Kungl. Majits brev den

20 december 1940 omförmälda markområdet samt dessa rättegångar numera

avslutats, hade genom ''därvid meddelade domar ersättningar fastställts till

vederbörande markägare och andra sakägare för avstående av dem tillhöriga

fastigheter, fastighetsdelar eller särskilda rättigheter med tillhopa 158,002

kronor, varjämte domstolarna förpliktat kronan att ersätta expropriationsnämndernas

ordförande och särskilda ledamöter ävensom kronans motparter i

målen för deras kostnader med tillhopa 5,758 kronor 50 öre. Kronan hade således

att härutinnan betala tillhopa 163,760 kronor 50 öre, men därmed vore

ej samtliga kostnader för markförvärven guldna, utan härtill komme även

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 318.

andra av expropriationen föranledda kostnader, såsom för upprättande av erforderliga

kartor med beskrivningar och i sammanhang därmed verkställande av

uppmätningar å marken, för markvärderingar, protokollslösen m. m. samt kostnader

för lagfart å fången. För betalning av nyssnämnda kostnader, av vilka

en del ännu icke kunnat närmare bestämmas, beräknade fortifikationsstyrelsen

förslagsvis 8,500 kronor. Samtliga kostnader borde således beräknas till sammanlagt

172,260 kronor 50 öre eller i runt tal 17,300 kronor utöver det av riksdagen

tidigare anvisade beloppet.

I anledning av det anförda hemställde fortifikationsstyrelsen — med förmälan

tillika att styrelsen tills vidare förskjutit visst belopp för betalning vid

fastställd tidpunkt av de av domstolarna fastställda ersättningarna för den

exproprierade marken — att Kungl. Maj:t måtte för utvidgning av Västerbottens

regementes övningsfält ställa ett ytterligare belopp av 17,300 kronor

till styrelsens förfogande.

På av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse anförda skäl och då jag icke

finner anledning till erinran gentemot de i detta sammanhang verkställda kostnadsberäkningarna,

finner jag mig böra biträda styrelsens medelsäskande. Anslaget

torde böra anvisas för nästa budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av Västerbottens regementes övningsfält

för budgetåret 1942/43 såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa ett reservationsanslag

av 17,300 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Alvar Lindencrona.

Stockholm 1042. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:395 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående anslag å tilläggsstat JI till riksstaten för budgetåret 1941/42 till bidrag till ansk s. 14 i texten
  2. SU 1942:196 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förvärv av mark för utökning av Upplands regementes övningsfält och fältskjutning sterräng m. m. s. 3 i texten