Sök i Ratio Lex

Angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m

1942-03-28 · 202 sidor, varav 191 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 191 av 202 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:319, Angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

1

Nr 319.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område m. m.; given Stockholms

slott den 22 maj 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 28 juni 1941 (nr

488) angående mjölkavgift;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935 (nr

279) angående slaktdjursavgift;

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937 (nr

369) angående utförselbevis för råg och vete;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Bihang till riksdagens protokoll 1912. 1 sami. Nr 319.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Förslag

till

Förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 28 juni 1941

(nr 488) angående mjölkavgift.

Härigenom förordnas, att förordningen den 28 juni 1941 angående mjölkavgift

skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med den 1 juli 1942

tills vidare till och med den 30 juni 1943.

Förslag

till

Förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935

(nr 279) angående slaktdjursavgift.

Härigenom förordnas, att förordningen den 7 juni 1935 angående slaktdjursavgift

skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med den 1 juli

1942 tills vidare till och med den 30 juni 1943.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

3

Förslag

till

Förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937

(nr 369) angående utförselbevis för råg och vete.

Härigenom förordnas, att förordningen den 11 juni 1937 angående utförselbevis

för råg och vete skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med

den 1 september 1942 till och med den 31 augusti 1943.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 319.

Utdrag av protokollet över jordbruksar enden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

22 maj 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, frågan örn

åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit

riksdagen att i avbidan på särskild proposition beräkna för budgetåret

1942/43 dels under punkten 112 i nionde huvudtiteln till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område ett reservationsanslag av 80,000,000 kronor,

dels ock under punkten 113 till Kostnader i samband med svenska spannmålsak

tiebolagets verksamhet ett reservationsanslag av 34,000,000 kronor.

I skrivelse den 10 april 1942 har statens livsmedelskommission framlagt

förslag om prisreglerande åtgärder m. m. på jordbrukets område.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj:t denna fråga.

Översikt över hittills vidtagna åtgärder.

Mjölkregleringen. I den i propositionen nr 278 till 1941 års riksdag intagna

översikten över dittills vidtagna prisreglerande åtgärder m. m. på jordbrukets

område har redogjorts för de bestämmelser, som dittills gällt angående

uttagande av mjölkavgift. Den i sagda redogörelse omförmälda förordningen

den 26 juni 1933 (nr 391) angående mjölkavgift har upphört att

gälla i och med utgången av juni 1941. Från och med den 1 juli 1941 gäller

i stället förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift. Enligt

denna förordning, vilken gäller till och med den 30 juni 1942, skall, i

den mån Kungl. Maj:t så förordnar, viss avgift (mjölkavgift) upptagas å

inom riket saluförd mjölk och grädde ävensom å mjölk, som kommer till

användning för beredande hos mjölkproducenten av smör eller ost för avsalu.

Avgiften skall utgå med det belopp, högst 3 öre per kilogram mjölk och

till mjölk omräknad grädde, som Kungl. Maj:t bestämmer. Avgiften skall

erläggas, såvitt fråga är om avgiftspliktig vara, som av mjölkproducent

levereras till mejeri eller mjölkhandlare, av den, som från mjölkproducenten

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

5

mottagit varan, samt beträffande annan avgiftspliktig vara av mjölkproducenten.

Underlåter innehavare av mejeri eller mjölkhandlare att erlägga

mjölkavgift, kan avgiftsskyldigheten under viss förutsättning överflyttas å

mjölkproducenten. Då särskilda förhållanden därtill föranleda, må, enligt

de föreskrifter Kungl. Majit meddelar, mjölkavgift kunna efterskänkas.

Något förordnande örn uttagande av mjölkavgift enligt nu nämnda förordning

har hittills icke meddelats av Kungl. Majit.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa

andra fettvaror, vilken ändrats genom förordningen nr 474/1937, äger Kungl.

Majit förordna om uttagande av accis å margarin, konstister, matolja, annat

ersättningsmedel för smör eller flott än något av de förut nämnda samt fettemulsion.

Denna befogenhet, som ursprungligen gällt endast för varor, som

levererats intill utgången av juni månad 1937, har vid olika tillfällen —

senast genom förordningen den 28 juni 1941 (nr 542) — förlängts, och gäller

nu beträffande varor, som levereras intill utgången av juni månad 1942.

Accisen må utgå med högst 60 öre för kilogram av varans nettovikt. 1940 års

lagtima riksdag bemyndigade Kungl. Majit att under budgetåret 1940/41

förordna om uttagande av tilläggsaccis å nämnda varor med ett belopp av

högst en krona 50 öre per kilogram av varans nettovikt. Motsvarande bemyndigande

har Kungl. Majit av 1941 års riksdag erhållit för budgetåret

1941/42.

Beträffande de varuslag, vilka varit accisbelagda under tiden till och med

år 1940, och de belopp, med vilka accisen under sagda tid utgått, hänvisas

till vad därom anförts i den i propositionen nr 278 till 1941 års riksdag lämnade

översikten över dittills vidtagna åtgärder i prisreglerande syfte på

jordbrukets område. För tiden efter 1940 års utgång har följande gällt. För

margarin med en smältpunkt understigande +36° C. (hushållsmargarin)

bär under tiden till och med den 30 september 1941 utgått dels accis med

60 öre per kilogram och dels tilläggsaccis, vars belopp under tiden till och

med den 2 februari 1941 uppgått till 98 öre per kilogram och under tiden

den 3 februari—den 30 september 1941 till 68 öre per kilogram. Från och

nied den 1 oktober 1941 utgår å hushållsmargarin accis med 47 öre per kilogram,

medan tilläggsaccisen helt bortfallit. För annat margarin än hushållsmargarin

har till och med den 2 februari 1941 utgått accis med 60 öre per

kilogram. Från och med den 3 februari 1941 utgår accis å denna vara med

39 öre per kilogram. För visst slags konstister, för matolja, för sådan vara,

som i ovannämnda förordning den 7 juni 1935 betecknas såsom annat ersättningsmedel

för smör eller flott och som håller mera än en procent vatten

eller, ändå att så ej är fallet, är till konsistensen smör- eller isterliknande,

för sådant kokosfett, som är avsett att användas i stället för smör, flott, margarin

eller konstister, samt för feltemulsion har under hela nu ifrågavarande

tid utgått accis med 60 öre per kilogram. Härjämte har under samma tid

utgått viss tilläggsaccis å samtliga nu nämnda varor med undantag för sådan

fettemulsion, som har en felthalt av högst 17 procent. Tilläggsaccisens

belopp är 98 öre per kilogram för konstister och sådan vara, som här ovan

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

betecknats såsom annat ersättningsmedel för smör eller flott, 40 öre per kilogram

för matolja, 10 öre per kilogram för kokosfett och 65 öre per kilogram

för fettemulsion med högre fetthalt än 17 procent. Vad annat ersättningsmedel

för smör eller flott angår, har dock lilläggsaccisen från och med

den 22 december 1941 sänkts till 10 öre per kilogram för sådan vara, som halen

vattenhalt av minst 40 procent. Accisen och tilläggsaccisen å konstister

har till utgången av juni 1941 utgått å konstister, vari ingått annat fett än

sådant, som inom landet framställts ur mjölk eller hämtats från svin eller

idisslande djur, och från och med den 1 juli 1941 å konstister, vari ingått

annat fett än sådant, som framställts ur mjölk eller hämtats från hästar, svin

eller idisslande djur.

Tull å margarin och konstister har under tiden efter 1940 års utgång utgått

med belopp, motsvarande accisen och tilläggsaccisen å dessa varor med

tillägg av 15 öre per kilogram.

Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel

enligt beslut vid urtima riksdagen 1940 (skr. nr 109) budgeten.

Till den redogörelse för denna reglering av mejerihanteringen, som återfinnes

i den förut omförmälda, i propositionen nr 278 till 1941 års riksdag

lämnade översikten över dittills vidtagna åtgärder i prisreglerande syfte på

jordbrukets område, göras här vissa tillägg, avseende de förändringar denna

bidragsverksamhet undergått efter den tid, nyssnämnda redogörelse avser.

Den i ovannämnda redogörelse omförmälda kungörelsen den 21 juni 1940

(nr 631) angående prisutjämningsbidrag och pristillägg för mjölk upphörde

alt gälla den 1 juli 1941, då kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 619) angående

prisutjämningsbidrag för mjölk m. m. trädde i kraft. Denna kungörelse

gällde i sin tur till den 1 december 1941, då den ersattes av Kungl. Maj:ts

kungörelse den 28 november 1941 (nr 894) angående pristillägg för mjölk

m. m. Sistnämnda kungörelse gäller alltjämt. De bidrag, som utgingo enligt

kungörelsen den 28 juni 1941, voro prisutjämningsbidrag, konsumtionsmjölktillågg,

lantsmörsbidrag och producentbidrag.

Prisutjämningsbidrag utgick för sådan mjölk och till mjölk omräknad

grädde, som av mejeri använts för beredande till avsalu av smör, ost eller

annan mejeriprodukt, därest mejeriet för sagda ändamål använt minst 3,000

kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde i månaden. Prisutjämningsbidrag

utgick dock ej för sådan mjölk och till mjölk omräknad grädde,

för vilken enligt vad i det följande omförmäles rätt till uppbärande av konsumtionsmjölktillägg

förelåg. För utbetalande av prisutjämningsbidraget

indelades riket i sex olika prisutjämningsdistrikt. Denna distriktsindelning

motsvarade helt den enligt kungörelsen den 21 juni 1940 gällande indelningen.

Storleken av prisutjämningsbidraget i de olika distrikten fastställdes

på följande sätt. För varje månad fastställde livsmedelskommissionen det

belopp som — bortsett från i följande omförmälda tillägg till Norrlandsdistrikten

— i genomsnitt för hela riket skulle utgå i prisutjämningsbidrag

per kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde. Detta belopp multiplicerades

med den sammanlagda myckenhet mjölk och till mjölk omräk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319. 7

nåd grädde, för vilken prisutjämningsbidrag under månaden skulle utbetalas.

Det belopp, som härvid erhölls, fördelades mellan samtliga prLsutjämningsdistrikt

i förhållande till de sammanlagda myckenheter mjölk och

till mjölk omräknad grädde, som vid mejerierna i varje särskilt distrikt försålts

eller använts för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt till

avsalu. Utöver de på nu angivet sätt fördelade beloppen tilldelades Norrlandsdistrikten

vissa extrabelopp, uppgående för mellersta Norrlands distrikt,

omfattande Gävleborgs län med undantag av landskapet Gästrikland ävensom

Västernorrlands och Jämtlands län, till 1.5 öre, för Västerbottens distrikt,

omfattande Västerbottens län, till 2 öre och för Norrbottens distrikt,

omfattande Norrbottens län, till 3 öre för varje kilogram mjölk och till mjölk

omräknad grädde, varå prisutjämningsbidrag inom distriktet skulle utgå

för månaden. De medel, som sålunda tilldelats de olika prisutjämningsdistrikten,

skulle inom varje distrikt användas för utbetalande av prisutjämningsbidrag

med lika belopp för kilogram mjölk och till mjölk omräknad

grädde.

Konsumtionsmjölktillägg utgick enligt kungörelsen den 28 juni 1941 till

mejeri med visst av livsmedelskommissionen för varje kalendermånad bestämt

belopp för varje kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som

av mejeriet försålts annorledes än till annat mejeri. Bidraget utgick dock endast,

därest mejeriet under månaden för beredande till avsalu av smör, ost

eller annan mejeriprodukt använt minst 3,000 kilogram mjölk och till mjölk

omräknad grädde.

Lantsmörsbidrag skulle enligt kungörelsen den 28 juni 1941 utgå i den

ordning och enligt de grunder, som livsmedelskommissionen bestämde, till

mejeri, som självt eller genom annan mottagit av mjölkproducent berett lantsmör.

Beträffande ordningen och grunderna för utbetalande av lantsmörsbidrag

ha gällt bestämmelser av samma innehåll som de, för vilka redogjorts

i den i propositionen nr 278/1941 intagna översikten. Den däri omförmälda,

från och med den 26 maj 1941 vidtagna sänkningen av grundpriset för lantsmör

och höjningen av tillägg för dylikt smör bestod till och med den 21 oktober

1941, då i samband med sänkningen av riksnoteringen å runmärkt

smör en återgång skedde till de före den 26 maj 1941 gällande bestämmelserna.

I kungörelsen den 28 juni 1941 intogos jämväl de bestämmelser örn producentbidrag,

vilka tidigare funnits i särskild kungörelse. I samband därmed

vidtogos vissa ändringar av dessa bestämmelser. Sålunda stadgades bland

annat i kungörelsen den 28 juni 1941, att producentbidrag endast skulle utgå

för sådan mjölk och till mjölk omräknad grädde, som från brukningsdelen

sålts till mejeri, berättigat till prisutjämningsbidrag och konsumtionsmjölktillägg

eller som, där producenten själv drev sådant mejeri, i mejerirörelsen

försålts eller använts för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt

till avsalu. Producentbidrag utgick följaktligen enligt kungörelsen

den 28 juni 1941, i motsats till de tidigare gällande bestämmelserna, icke

för sådan mjölk och grädde, som sålts till mjölkhandlare. Beloppet av producentbidraget

var enligt kungörelsen den 28 juni 1941 3 öre per kilogram

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

mjölk och till mjölk omräknad grädde. Producenlbidraget skulle enligt sagda

kungörelse utgå för varje brukningsdel högst för en myckenhet av för tiden

den 1 juli—den 31 december 1941 sammanlagt 3,900 kilogram och därefter

för varje kalenderår sammanlagt 7,800 kilogram mjölk och till mjölk

omräknad grädde. Beträffande utbetalandet av producentbidraget gällde enligt

kungörelsen den 28 juni 1941, att bidraget i första hand skulle beräknas

för varje kalendermånad för den myckenhet mjölk och till mjölk omräknad

grädde, som under månaden sålts eller använts i egen mejerirörelse

på ovan angivet sätt, dock högst för en myckenhet av 650 kilogram för varje

brukningsdel. För december månad skulle producentbidrag utgå även för de

under kalenderåret försålda eller på nyss angivet sätt använda kvantiteter

mjölk och till mjölk omräknad grädde, för vilka rätt till producentbidrag

förelåg men för vilka dylikt bidrag icke redan utbetalats eller beräknats.

Det dåliga utfallet av 1941 års skörd har, såsom i det följande närmare

skall beröras, föranlett statsmakterna till åtskilliga regleringsåtgärder, bl. a.

beträffande mjölk. Genom en den 7 november 1941 (nr 830) utfärdad kungörelse

har sålunda genomförts standardisering av fetthalten å den mjölk, som

av mejerierna säljes såsom konsumtionsmjölk. De ändringar, som genom den

förut omförmälda kungörelsen den 28 november 1941 angående pristillägg för

mjölk m. m. vidtagits i systemet för utbetalande av bidrag till mjölkproduktionens

stödjande, stå i nära samband med genomförandet av standardisering.

I sistnämnda kungörelse lia två av de enligt kungörelsen den 28 juni

1941 utgående bidragen, nämligen prisutjämningsbidraget och konsumtionsmjölktillägget,

sammanförts till ett gemensamt tillägg, benämnt mjölkpristillägg.

Dessutom utgå enligt den nya kungörelsen liksom tidigare lantsmörsbidrag

och producentbidrag. Beträffande grunderna för utbetalande av nu

omförmälda bidrag gäller enligt den nya kungörelsen i huvudsak följande.

Mjölkpristillågg utgår till mejeri med visst av livsmedelskommissionen

för varje kalendermånad bestämt belopp för varje kilogram av den myckenhet

fett, som innehålles i den vid mejeriet under månaden från mjölkproducenter

invägda mjölken. Mjölkpristillägg utgår dock endast därest mejeriet

under månaden för beredande till avsalu av smör, ost eller annan mejeriprodukt

använt mjölk och till mjölk omräknad grädde till en myckenhet,

innehållande minst 100 kilogram mjölkfett. Den tidigare gjorda indelningen

av riket i olika prisutjämningsdistrikt ävensom de i de tidigare kungörelserna

intagna bestämmelserna om särskilda tillägg till norrlandsdistrikten ha slopats

i den nya kungörelsen. Livsmedelskommissionen kan emellertid bestämma,

att mjölkpristillägg skall utgå med olika belopp i olika delar av landet.

Vidare äger livsmedelskommissionen föreskriva, att mjölkpristillägg ej skall

utgå för mjölkfett i sådan mjölk och till mjölk omräknad grädde, som av

mejeriet försålts för visst ändamål eller av detsamma använts för beredande

av viss mejeriprodukt. Mjölkpristillägg utbetalas för kalendermånad till det

mejeri, vid vilket mjölken invägts från producenterna.

Bestämmelserna om lantsmörsbidrag i den nya kungörelsen överensstämma

helt med motsvarande bestämmelser i kungörelsen den 28 juni 1941. De

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 319.

9

av livsmedelskommissionen med stöd av sistnämnda kungörelse meddelade

närmare föreskrifterna angående grunderna för utbetalande av lantsmörsbidrag

ha även bibehållits oförändrade efter ikraftträdandet av den nya kungörelsen.

I fråga om producentbidrag föreskrives i den nya kungörelsen, att dylikt

bidrag utgår till mjölkproducent för varje brukningsdel, varå mjölk produceras,

med visst av Kungl. Maj:t bestämt belopp för varje kilogram mjölk

och till mjölk omräknad grädde, som från brukningsdelen sålts till mejeri,

berättigat till mjölkpristillägg, eller, därest producenten själv driver sådant

mejeri, i mejerirörelsen försålts eller använts för beredande av smör, ost eller

annan mejeriprodukt till avsalu. Producentbidrag utgår dock för varje brukningsdel

ej för större myckenhet mjölk och till mjölk omräknad grädde än

Kungl. Majit för viss tidsperiod bestämmer.

Vad angår storleken av de belopp, med vilka de här förut omförmälda bidragen

till mjölkproduktionen utgått, hänvisas i fråga om lantsmörsbidrag

till det ovan anförda. Producentbidragets storlek framgår, såvitt avser tiden

fram till den 1 december 1941, jämväl av vad förut anförts. I fråga om tiden

efter ikraftträdandet av kungörelsen den 28 november 1941 har producentbidragets

storlek bestämts genom särskilt av Kungl. Majit sistnämnda dag

meddelat beslut. Genom detta har Kungl. Majit föreskrivit, att producentbidrag

tills vidare skall utgå för varje brukningsdel, varå mjölk produceras,

med tre öre för varje kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som

från brukningsdelen sålts till mejeri, berättigat till mjölkpristillägg, eller, därest

producenten själv driver sådant mejeri, i mejerirörelsen försålts eller använts

för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt till avsalu. Genom

samma beslut har Kungl. Majit vidare föreskrivit, att producentbidrag

för varje månad skall utbetalas för en myckenhet av 650 kilogram mjölk och

till mjölk omräknad grädde eller den mindre kvantitet, som må ha sålts eller

använts på sätt nyss nämnts, ävensom att producentbidrag för halvåret juli—

december 1941 må utgå för sammanlagt 3,900 kilogram mjölk och till mjölk

omräknad grädde för varje brukningsdel.

Beträffande prisutjämningsbidraget föreskrev Kungl. Majit, såsom nämnts

i den i propositionen nr 278 till 1941 års riksdag lämnade översikten, genom

brev den 16 november 1940, att detsamma från och med den 1 december 1940

ej skulle få överstiga 1 öre per kilogram i genomsnitt för hela landet. Bidraget

har därefter hållits vid ett belopp av 1 öre per kilogram till och med september

1941. För oktober och november 1941 har sagda bidrag i anslutning

till den nedan omförmälda, mellan Kungl. Majit och representanter för jordbrukarnas

organisationer träffade uppgörelsen, utgått med 1.5 öre per kilogram.

Genom nyssnämnda brev av den 16 november 1940 anvisade Kungl.

Majit vidare ett belopp av 20 miljoner kronor för år räknat att — under förutsättning

att konsumtionsmjölkpriset i detaljhandeln icke genom mejeriernas

åtgöranden på någon ort höjdes med mera än 1 öre per liter —- användas

för nedbringande av mejeriernas kostnader, däribland uppkommande

kostnader för tillgodoseende av de största städernas behov av konsumtions
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 319.

mjölk, med en tolftedel i genomsnitt för månad, räknat från och med den

15 november 1940 tills vidare, dock längst till den 1 september 1941. Detta

brev avsåg att reglera utbetalandet av bidrag till mejerierna för mjölk, som

invägts under månaderna november 1940—juni 1941. För mjölk, som invägts

under tiden därefter, skulle bestämmelserna i ovannämnda kungörelse den

28 juni 1941 (nr 619) angående prisutjämningsbidrag för mjölk m. m. äga

tillämpning. Emellertid bemyndigade Kungl. Majit livsmedelskommissionen

genom beslut den 15 augusti och den 30 oktober 1941 att i fråga örn utbetalande

till mejerierna av andra bidrag än lantsmörsbidrag och producentbidrag

— utan hinder av vad i sistnämnda kungörelse stadgats — för mjölk, som

invägts under juli—september 1941 tillämpa de grunder, som angivits i

Kungl. Majits förut omförmälda brev den 16 november 1940. Enligt en av

svenska mejeriernas riksförening u. p. a. uppgjord och av livsmedelskommissionen

fastställd plan för fördelningen av de sålunda anvisade medlen

har för mjölk, som invägts under november 1940—september 1941, utbetalats

dels ett allmänt mjölktillägg för all vid mejerierna invägd mjölk, uppgående

till i genomsnitt 0.4 öre per kilogram (tillägget har varit högre under

vintermånaderna och lägre under sommarmånaderna), dels ock ett särskilt

tillägg för försåld konsumtionsmjölk och konsumtionsgrädde nied i genomsnitt

för hela perioden 0.8 öre per kilogram mjölk och till mjölk omräknad

grädde. Härjämte har ur förenämnda anslag utgått bidrag till bestridande av

de särskilda kostnader, som varit förenade med de största konsumtionsorternas

förseende med konsumtionsmjölk.

I samband med genomförandet av den här ovan omförmälda standardiseringen

av konsumtionsmjölken till en fetthalt av 3 procent, sänktes priset

å konsumtionsmjölk med 1 öre per liter. Då vinsten för mejerierna å standardiseringen

i medeltal motsvarade ungefär 2.5 öre lier kilogram konsumtionsmjölk,

erhöll jordbruket härigenom en merinkomst å konsumtionsmjölken

av i genomsnitt 1.5 öre per kilogram.

Efter överläggningar med representanter för Sveriges lantbruksförbund

samt riksförbundet landsbygdens folk, vilka överläggningar avslutades i

början av december 1941, beslöts genomförande av vissa åtgärder för att förbättra

jordbrukets på grund av den felslagna skörden försämrade läge. Dessa

åtgärder skulle enligt beslut av Kungl. Majit den 12 december 1941, bestå däri,

att jordbruket på olika sätt tillfördes ökade inkomster av mjölkproduktionen.

Storleken av de belopp, som sålunda skulle tillföras jordbruket, var i viss

mån beroende av mjölkproduktionens storlek. Såsom utgångspunkt vid bestämmandet

av de sammanlagda bidragsbeloppen har tagits den kvantitet,

till vilken mjölkinvägningen vid mejerierna under tiden 1 oktober 1941—31

maj 1942 uppskattningsvis beräknats inom livsmedelskommissionen på grundval

av en av särskilda sakkunniga upprättad, tidigare offentliggjord promemoria

angående jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1941/42, d. v. s. till 1,342,000 ton, häri ej inberäknat invägningar från nya

leverantörer. Under förutsättning att mjölkproduktionen under angivna tid

uppginge till nyssnämnda kvantitet, skulle jordbruket enligt de beslutade

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

11

åtgärderna tillföras en merinkomst av sammanlagt omkring 45 miljoner kronor

utöver de inkomster, som beräknats i ovannämnda promemoria. Detta

belopp var avsett att fördelas på följande sätt:

Merinkomst till följd av standardiseringen av konsumtionsmjölk

(föranledd av att priset å konsumtionsmjölk

sänkts med endast 1 öre per liter,

under det att besparingen i fett i medeltal motsvarar

ungefär 2.5 öre per kilogram), 1.5 öre per

kilogram i genomsnitt för hela landet, under

tiden den 21 november 1941—31 augusti 1942

(d. v. s. till produktionsårets slut) .......... cirka 9,000,000 kronor

Höjning av bidraget för konsumtionsmjölk (och

till konsumtionsmjölk omräknad grädde) från

1 till 1.5 öre per kilogram resp. utbetalande av

mjölkpristillägg för konsumtionsmjölk med motsvarande

belopp, under tiden 1 oktober 1941—-

31 augusti 1942 ............................. cirka 4,000,000 »

För tillgodoseende under tiden 1 oktober 1941—- 31 maj 1942 av de områden, som hårdast drabbats

av skördenedgången, samt för höjning av

prisutjämningsbidraget för produktmjölk från

1 till 1.5 öre per kilogram resp. utbetalande av

mjölkpristillägg för produktmjölk med motsvarande

belopp, under tiden 1 oktober 1941—31

maj 1942 .................................. cirka 28,000,000 »

För uppehållande av mejeriernas körlinjer inom

de områden, där på grund av den minskade

mjölkproduktionen transportkostnaderna per kilogram

mjölk starkt ökat .................. cirka 3,000,000 »

För extra mjölkbidrag till Norrland ............ 1,000,000 »

Summa cirka 45,000,000 kronor.

Därest mjölkinvägningen vid mejerierna under tiden 1 oktober 1941—31

maj 1942 skulle bli lägre än 1,342,000 ton, skulle ovan angivna belopp

av 28 miljoner kronor efter Kungl. Maj:ts bestämmande ökas med ett belopp,

svarande mot den inkomst, som bortfölle genom mjölkinvägningens

nedgång under 1,342,000 ton, dock högst med 8 miljoner kronor. Skulle

åter mjölkinvägningen under nämnda tid bli högre än 1,342,000 ton, skulle

sagda belopp av 28 miljoner kronor minskas med ett belopp, svarande mot

den ökade inkomst, som tillfördes jordbruket genom ökningen i mjölkinvägningen,

dock högst med 8 miljoner kronor. Totalbeloppet av de summor,

som skulle tillföras jordbruket såsom särskilt stek!, kunde sålunda variera

mellan högst 53 och lägst 37 miljoner kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Genom beslutet av den 12 december 1941 uppdrog Kungl. Majit åt livsmedelskommissionen

att genomföra de beslutade åtgärderna.

I anslutning till ovannämnda överenskommelse ha för oktober och november

1941 såväl prisutjämningsbidraget för produktmjölk som konsumtionsmjölktillägget

utgått med 1.5 öre för kilogram. Genom beslut av Kungl.

Majit den 28 november 1941 höjdes för samma månader de särskilda s. k.

Norrlandsbidragen för produktmjölk med 0.5 öre för kilogram, eller till 2 öre

för kilogram för Gävleborgs län med undantag av landskapet Gästrikland

ävensom för Västernorrlands och Jämtlands län, till 2.5 öre för kilogram

för Västerbottens län och till 3 öre för kilogram för Norrbottens län.

Det enligt kungörelsen den 28 november 1941 utgående mjölkpristillägget,

vilket bidrag såsom ovan nämnts ersatt såväl prisutjämningsbidrag som

konsumtionsmjölktillägg, har såväl för december 1941 som för de följande

månaderna utgått med 42 öre för kilogram mjölkfett i genomsnitt för hela

riket. Till detta belopp ha för Norrlands vidkommande gjorts särskilda tilllägg,

avsedda att ersätta de förut utgående Norrlandsbidragen. Dessa särskilda

tillägg lia fastställts lill följande belopp, nämligen för Gävleborgs län

med undantag av landskapet Gästrikland ävensom för Västernorrlands och

Jämtlands län till 40 öre samt för Västerbottens och Norrbottens län till 60

öre, allt för kilogram matfett.

I fråga om utbetalandet i övrigt av bidrag från ''de förut angivna anslagen

har livsmedelskommissionen även meddelat närmare bestämmelser. Vad först

angår omförmälda anslag å 28 miljoner kronor skulle, såsom förut angivits,

av detta belopp utgå dels vad som erfordrades för höjning av prisutjämningsbidraget

från 1 till 1.5 öre för kilogram respektive utbetalande

av mjölkpristillägg med motsvarande belopp under tiden oktober 1941—- maj 1942 och dels bidrag för tillgodoseende av de områden som hårdast

drabbats av skördeminskningen. Det har även nämnts, att detta belopp, beroende

på invägningens storlek under nämnda period, kunde sjunka till lägst

20 eller stiga till högst 36 miljoner kronor. Med hänsyn till den relativt

stora invägningen av mjölk vid mejerierna under oktober och november

1941 beslöt livsmedelskommissionen den 30 december 1941 att vid beräkningen

av bidragets storlek tills vidare utgå från att endast minimibeloppet,

20 miljoner, skulle utbetalas. Då bidraget var avsett att utgå för en

tidrymd av åtta månader (oktober 1941—maj 1942) har i enlighet härmed

tills vidare för varje månad utbetalats en åttondel av 20 miljoner kronor,

eller 2.5 miljoner kronor. Av detta belopp täckas först kostnaderna för höjningen

av prisutjämningsbidraget respektive motsvarande belopp av mjölkpristillägget,

varefter återstoden användes till utbetalande av särskilda mjölktillägg

(differentieringstillägg). Denna återstod, d. v. s. det egentliga differentieringstillägget,

fördelas efter två metoder, sålunda att hälften därav fördelas

i visst förhållande till skördeminskningens storlek inom olika områden, medan

den andra hälften fördelas i visst förhållande till minskningen i mjölkinvägningen.

De båda delarna sammanslås därefter till ett differentieringstillägg,

som skall fördelas på mejerierna inom varje område i förhållande till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

13

myckenheten under månaden vid dem invägd mjölk. För båda metoderna gäller,

att områden, varest nedgången i ena eller andra hänseendet ej överstigit

viss procent, icke erhålla någon tilldelning ur det ifrågavarande beloppet.

Producenterna i dessa områden beräknas redan genom de allmänna prisförbättringarna

ha fått den kompensation för nedgången, som varit åsyftad.

Där nedgången varit större, sker tilldelning, och denna stiger i dessa områden

i viss proportion till den överskjutande nedgången.i skörd respektive i

mjölkinvägning.

Vid den första metoden, fördelning i visst förhållande till skördeminskningen,

tillgodoräknas ersättning för skördebortfall utöver viss procent av

medelskörden 1933—37 beträffande de grödor, som huvudsakligen användas

för stallfodring. Fördelning efter denna metod sker av flera skäl endast för

hela län eller hushållningssällskapsområden. Belopp, som sålunda tillgodoräknats

ett visst område (län), fördelas lika på all vid mejerier inom området

invägd mjölk. En mejerisammanslutning, vars verksamhet sträcker sig över

mera än ett län, erhåller sålunda ett belopp per kilogram för mejerier inom

det ena länet och ett annat belopp per kilogram för mejerier inom det andra

länet.

Vid den andra metoden, fördelning i visst förhållande till nedgången i

mjölkinvägningen, tages mjölkinvägningen motsvarande månad under perioden

1939/40 till utgångspunkt för beräkningen. Dock göres en justering beträffande

sådana områden, vilka såsom Gotland, Kalmar län och Blekinge

redan 1939/40 hade att uppvisa en stor produktionsminskning på grund av

dålig skörd. Områden, där mjölkinvägningen per leverantör sedan motsvarande

månad under jämförelseåret minskats utöver en viss procent, erhålla

tilldelning för produktionsminskning, medan områden, där mjölkinvägningen

minskats med högst nämnda procenttal, icke erhålla någon tilldelning. Denna

procentuella gräns varierar från månad till månad, med hänsyn till att nedgången

i mjölkinvägning är olika stor under olika månader.

Vid differentiering med hänsyn till minskad mjölkinvägning beräknas tilldelning

i vissa fäll för mejerier inom visst länsområde, nämligen där en mejeriorganisations

verksamhetsområde omfattar två eller flera län. Där en

mejeriorganisations verksamhetsområde är mindre än eller i huvudsak sammanfaller

med länsområde eller omfattar delar av flera län, beräknas tilldelning

däremot i regel på organisationens hela område såsom en enhet.

Medel, som enligt denna metod tillgodoräknas ett visst område, fördelas på

all vid mejerier inom området invägd mjölk med lika belopp per kilogram.

För vissa områden, där differentieringen för hela län och mejeriorganisationsområden

icke visat sig giva ett tillfredsställande resultat, ökas differentieringstillägget

utöver de enligt förut angivna grunder utgående tilläggen.

Avsikten härmed är att i förekommande fall åstadkomma en bättre anpassning

efter olikheterna i skördeutfall och produktionsminskning samt att få

en jämnare övergång mellan närliggande områden, där differenserna eljest

skulle bliva särskilt stora. Det har emellertid befunnits nödvändigt att i stort

sett begränsa dessa anpassningsåtgärder lill vissa gränsområden mellan olika

län.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Beträffande fördelningen av det belopp å 1 miljon kronor, vilket skall utgå

såsom extra mjölkbidrag till norra Sverige, har livsmedelskommissionen beslutat,

att bidraget skall utgå för mjölk, som under tiden 1 oktober—31 maj

1942 inväges vid mejerier i Kopparbergs län samt i Norrland. För var och

en av sagda månader skall utbetalas ungefär en åttondel av hela beloppet. Beloppet

fördelas på producenterna i förhållande till myckenheten under månaden

vid mejeri invägd mjölk och kommer därefter producenterna tillgodo

i form av höjning av likviden för den mjölk de levererat till mejerierna.

Beträffande beloppet å 3 miljoner kronor för uppehållande av mejeriernas

körlinjer har kommissionen beslutat, att bidrag skall beviljas för uppehållande

av sådana körlinjer, där transportkostnaden per kilogram mjölk i genomsnitt

per månad uppgår till mer än 1.5 öre, samt skall för varje månad

utgå med ett belopp, motsvarande 75 procent av den summa, varmed transportkostnaden

under månaden överstiger 1.5 öre per kilogram under månaden

transporterad mjölk. Då omständigheterna därtill föranleda, kan kommissionen

bevilja bidrag för del av körlinje. I dylikt fall tages vid bidragsfrågans

prövning hänsyn allenast till transportkostnaden för den mjölk, som

uppsamlas längs sagda del av körlinjen. Såsom förutsättning för att mejeri

skall äga erhålla bidrag gäller, att mejeriets mjölktransporter äro ordnade

på ett rationellt sätt. Bidrag utgå endast för tiden 1 december 1941—31 maj

1942.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660), ändrad genom kungörelsen

den 28 juni 1941 (nr 566), angående reglering av införseln av mjölk

och mjölkprodukter har förbud meddelats mot införsel till riket av mjölk,

grädde, smör och ost utan tillstånd av livsmedelskommissionen. I den mån

Kungl. Majit så föreskriver, skall importör av nu nämnd vara erlägga införselavgift

för densamma med belopp, som Kungl. Majit bestämmer. Örn särskilda

förhållanden därtill föranleda, kan Kungl. Majit eller, efter Kungl.

Majits bemyndigande, livsmedelskommissionen medgiva befrielse från erläggande

av införselavgift eller återbäring av sådana avgift.

Genom kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 23) angående reglering av införseln

av vissa fettvaror m. m. har förbud meddelats att utan tillstånd av

livsmedelskommissionen införa jordnötter, kopra, sojabönor och andra icke

ätbara oljehaltiga frön och frukter ävensom fett och oljor av animaliskt eller

vegetabiliskt ursprung.

De under konsumtionsåret 1940/41 vidtagna åtgärderna i syfte att höja

smörproduktionen ävensom att reglera konsumtionen av matfett och ost, om

vilka förmäles i den i propositionen nr 278 till 1941 års riksdag lämnade

redogörelsen, ha bibehållits samt kompletterats med ytterligare åtgärder i

samma syfte. Bland dessa märkes i främsta rummet mjölkstandardiseringen.

Såsom redan i det föregående nämnts, har nämligen Kungl. Majit genom

kungörelse den 7 november 1941 (nr 830) förordnat, att i regel ej skall få

säljas annan konsumtionsmjölk än sådan, som vid mejeri standardiserats till

en fetthalt av 3 procent. Livsmedelskommissionen eller, efter dess bemyndigande,

lokal kristidsmyndighet kan dock medgiva undantag från nyssnämn
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

15

da bestämmelse. Sådana undantag lia även medgivits, i huvudsak å platser,

där mejerimjölk ej funnits att tillgå på rimligt avstånd från konsumenterna.

Kungörelsen nr 830/1941 gällde till den 1 april 1942, då den ersattes av Kungl.

Maj:ts kungörelse den 6 mars 1942 (nr 91) med vissa bestämmelser angående

handeln med mjölk. Den nya kungörelsen överensstämmer i sak i stort sett

med den förutvarande kungörelsen, men har bl a. kompletterats med vissa

bestämmelser angående utövandet av kontroll över efterlevnaden av standardiseringsbestämmelserna.

Bland åtgärderna i syfte att höja smörproduktionen

samt att reglera matfettsförbrukningen kan vidare nämnas, att genom en

av Kungl. Majit den 28 juni 1941 utfärdad kungörelse (nr 545) från och med

den 1 juli 1941 förordnats örn beslag å samt reglering av handeln med kondenserad

mjölk och grädde samt med torrmjölk. Någon allmän tilldelning av

dessa varor till förbrukare har icke medgivits. Vidare är handeln med annan

grädde än kondenserad grädde alltsedan den 20 november 1941 underkastad

reglering enligt Kungl. Maj :ts kungörelse den 7 november 1941 (nr 862) och

från och med den 30 november 1941 är enligt Kungl. Majlis kungörelse den

28 november 1941 (nr 891) förhållandet detsamma med fettemulsion. Sistnämnda

båda varor ha sammanförts med matfettsregleringen på så sätt att inköpsbevis

för matfett förklarats alternativt gälla för inköp av grädde eller

fettemulsion. Denna åtgärd har medfört en avsevärd nedgång av gräddförsäljningen.

Förbudet mot tillverkning av ost med en fetthalt av 30 procent eller däröver

har likaledes bibehållits. Vidare är enligt förenämnda kungörelse den

28 juni 1941 (nr 545) handeln med ost underkastad reglering alltsedan den

1 juli 1941. På grund av den av det dåliga skördeutfallet föranledda nedgången

i mjölkproduktionen och önskvärdheten av att i första hand hålla

smörproduktionen uppe och tillgodose efterfrågan på konsumtionsmjölk har

såväl ostproduktionen som tilldelningen av ost hållits på en proportionsvis

mycket låg nivå.

Även under år 1941 har tillverkningen av hushållsmargarin legat nere under

viss del av året. Genom kungörelse den 9 maj 1941 (nr 233) förordnade

Kungl. Majit, att hushållsmargarin från och med den 12 maj 1941 och tills

vidare icke fick tillverkas för avsalu. Denna kungörelse gällde till och med den

16 oktober 1941, då densamma upphävdes genom en av Kungl. Majit den 10

oktober 1941 utfärdad kungörelse (nr 788).

1 detta sammanhang kan slutligen nämnas, att bestämmelserna om prisrabattering

å matfett bibehållits även under innevarande konsumtionsår, samt

att genom Kungl. Majits kungörelse den 23 maj 1941 (nr 303) för vissa befolkningsgrupper

införts prisrabattering även å mjölk. Båda rabatteringskungörelserna

lia undergått vissa ändringar huvudsakligen berörande tilldelningsgrunderna

genom Kungl. Majits kungörelser den 30 oktober 1941 (nr 824 och

825) varjämte genom Kungl. Majits kungörelse den 10 oktober 1941 (nr 786)

bereus möjlighet för att rabattkort för matfett respektive mjölk förklaras

gälla för erhållande av rabatt även vid inköp av fodermedel, utsädesspannmål

och konslgödselmedel. Beträffande det närmare innehållet av nu gällan
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

de grunder för tilldelning av rabattkort ävensom rabatteringsbestämmelserna

i övrigt hänvisas till livsmedelskommissionens cirkulär nr 507.

Slaktdjursregleringen. Jämlikt bemyndiganden av 1937 och 1939 års lagtima

riksdagar, vilka bemyndiganden även omfatta reglering av införseln a*''

kött och fjäderfä, har Kungl. Majit genom kungörelse den 30 juni 1937 (nr

648), vilken ändrats genom kungörelserna nr 527/1938, 54 och 99/1939 samt

568/1941 och jämlikt sistnämnda kungörelse gäller tills vidare, förordnat, att

levande nötkreatur, får och svin, kött av nötkreatur och får, kött av häst,

fläsk — torrsaltat amerikanskt fläsk likväl undantaget — samt konserver av

dylikt kött eller av fläsk icke må införas till riket utan tillstånd av statens

jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission. Vid införsel av fårkött

har sedan 1936 utgått en avgift, vars belopp under våren och försommaren

utgjort 15 öre för kilogram och under övriga delar av året 30 öre för

kilogram. Från och med den 1 april 1941 utgår nämnda avgift med 15 öre

för kilogram. Sedan den 16 juli 1938 utgår införselavgift för saltat hästkött

och från och med den 15 mars 1938 även för konserver av nöt- och fårkött.

Sistberörda avgifter lia under hela tiden varit 15 öre för kilogram. Där det

med hänsyn till särskilda förhållanden finnes påkallat, kan Kungl. Majit eller,

efter Kungl. Majits bemyndigande, livsmedelskommissionen medgiva befrielse,

helt eller delvis, från införselavgift eller återbäring av sådan avgift.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,

vilken enligt förordning den 28 juni 1941 (nr 489) gäller tills vidare till och

nied den 30 juni 1942, skall, därest Kungl. Majit så förordnar, för åstadkommande

av förbättrade avsättningsförhållanden för slaktdjur och slakteriprodukter

upptagas viss avgift, slaktdjursavgift. Sådan avgift skall utgå

för kött av nötkreatur, får, get, svin eller häst, som godkänts vid besiktning å

offentlig köttbesiktningsbyrå, offentligt slakthus eller kontrollslakteri. Avgiftens

belopp bestämmes av Kungl. Majit under iakttagande att den högst

får utgöra, räknat för hel kropp, beträffande nötkreatur, som efter nedslaktningen

väger minst 150 kilogram, och häst 3 kronor, svin 2 kronor samt

övriga djur 1 krona. Kungl. Majit äger medgiva undantag från avgiftsskyldighet,

där så med hänsyn till särskilda förhållanden finnes skäligt. Närmare

bestämmelser rörande ordningen för slaktdjursavgiftens erläggande och indrivande

ävensom i avseende å förordningens tillämpning i övrigt ha meddelats

i kungörelsen den 20 juni 1935 (nr 363). Efter det att under tiden 1 juli

1937—30 juni 1939 ingen slaktdjursavgift utgått, förordnades genom kungörelse

den 22 juni 1939 (nr 405) att sådan avgift skulle tills vidare från och

med den 1 juli 1939 utgå för svin med 2 kronor per djurkropp och för spädgris

— eller svin med en slaktvikt understigande 15 kilogram — med 1 krona.

Enligt kungörelse den 21 juni 1940 (nr 635) utgår från och med den

1 juli 1940 ingen slaktdjursavgift.

Den genom Kungl. Majits kungörelse den 28 mars 1941 (nr 173) genomförda

regleringen av förbrukningen av köttvaror äger alltjämt bestånd. Sagda

kungörelse har undergått vissa förändringar jämlikt kungörelsen den 3

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

17

oktober 1941 (nr 806) innebärande, i huvudsak, att även försäljningen av levande

djur av de slag, som avses i kungörelsen den 28 mars 1941, till innehavare

av slakteritillstånd underkastats viss reglering. Genom kungörelsen

den 30 april 1942 (nr 210) har regleringen av förbrukningen av köttvaror

utvidgats till att omfatta även blod av de djurslag, som avses i kungörelsen.

Äggregleringen. Enligt kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående

reglering av införseln av ägg, jämförd med kungörelserna nr 283/1935,

789/1939 och 569/1941, må ägg ej införas till riket utan tillstånd av statens

livsmedelskommission eller den kommissionen bemyndigar att meddela

tillstånd till sådan införsel. Livsmedelskommissionen har vidare berättigats

föreskriva, att för sådant tillstånd skall utgå licensavgift enligt

de grunder, som Kungl. Maj:t i särskild ordning bestämmer. Vad sålunda

stadgats skall jämlikt kungörelsen den 5 oktober 1934 (nr 490) angående

utsträckt tillämpning av förstnämnda kungörelse tillämpas jämväl i fråga

örn flytande äggvita samt beträffande äggula, som icke uteslutande är avsedd

för beredning av läder.

Enligt kungörelsen den 6 oktober 1939 (nr 692), jämförd med kungörelsen

nr 789/1939, må vidare utförsel av hönsägg icke äga rum utan tillstånd av

livsmedelskommssionen, eller, efter kommissionens bemyndigande, av Sveriges

äggintressenters förening u. p. a., därvid skall tillses, bland annat, att

utförselkvantiteten fördelas mellan exportörerna enligt skäliga grunder och

på sådant sätt, att en möjligast jämn utförsel åstadkommes.

Äggintressentföreningen har efter bemyndigande av livsmedelskommissionen

intill den 1 oktober 1941 utövat de befogenheter i avseende å beviljande

av införsel- eller utförseltillstånd samt fastställande av licensavgift och utförselavgift,

som enligt ovan anförda författningar tillkommit kommissionen.

Efter utgången av september 1941 utövar kommissionen själv dessa befogenheter.

Kungl. Maj:t har utfärdat närmare föreskrifter angående regleringen av

införseln och utförseln av ägg.

Kungl. Maj:t har i brev den 15 och 29 november 1940 samt den 7 februari

och den 2 maj 1941 bemyndigat livsmedelskommissionen att, i den mån marknadsläget

så påfordrade, verkställa inlagring av ägg.

I brev den 23 maj och den 15 augusti 1941 bemyndigade Kungl. Majit livsmedelskommissionen

att föranstalta örn import av sammanlagt högst 1,500

ton ägg, och anvisade i samband därmed medel att tjänstgöra såsom förlagskapital.

Försörjningsläget i fråga örn ägg har under år 1941 föranlett statsmakterna

till konsumtionsreglerande åtgärder. Sålunda har Kungl. Majit i kungörelse

den 19 september 1941 (nr 757) förordnat angående reglering av handeln

med ägg m. m. I enlighet härmed har ransonering av äggförbrukningen

införts från och med den 24 september 1941.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 319.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Fodermedelsregleringen. Enligt förordningen den 14 juni 1933 (nr 329)

angående skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl må oljekakor, som

importeras eller inom riket tillverkas, beläggas med skatt. I förordningen, som

ändrats genom förordningarna nr 177/1934, 281/1935, 261/1937, 475/1937 och

251/1939, innefattas bemyndigande för Kungl. Maj:t att besluta om erläggande

av sådan skatt med högst 8 öre för kilogram av varans nettovikt vid

införsel till riket eller tillverkning inom riket för försäljning av oljekakor,

mjöl, erhållet genom krossning av oljekakor, och mjöl, framställt vid extraktion

av råvara, som kan användas för tillverkning av oljekakor. Genom

kungörelse nr 691/1939 har förordnats, att skatt jämlikt bestämmelserna i

förstnämnda förordning tills vidare från och med den 9 oktober 1939 icke

skall utgå.

Enligt förordningen den 18 maj 1934 (nr 153) örn införselavgift å havre och

majs jämte vissa andra fodermedel, ändrad genom förordningen nr 420/1936,

skall vidare, i den mån Kungl. Majit så förordnar, sådan avgift erläggas för

följande varor, som införas till riket, nämligen havre, majs, korn, vicker,

pelusker och andra foderärter, foderbönor, manioka- och arrowrot (tapiokarot),

produkter, vilka genom förmälning eller på annat sätt för foderändamål

framställts av dessa varor, produkter av vete, råg och annan spannmål, vilka

på grund av tillsättning med annat ämne äro tjänliga endast för foderändamål,

risfodermjöl, glutenfoder, melassfoder och sockerschnitzel. Kungl. Majit

må ock förordna om införselavgift för andra till fodermedel hänförliga varor

av visst slag, vilka införas till riket. Där det med hänsyn till särskilda förhållanden

finnes påkallat, äger Kungl. Maj :t medgiva befrielse, helt eller delvis,

från stadgad avgift. Avgiften skall utgå med det belopp, högst 8 öre för

varje kilogram av varans nettovikt, som Kungl. Majit eller, efter bemyndigande

av Kungl. Majit, statens jordbruksnämnd bestämmer, samt erläggas

till tullverket i den ordning som om tull är föreskriven eller, där Kungl. Majit

beträffande vara av visst slag så finner lämpligt, i annan av Kungl. Maj :t bestämd

ordning. Införselavgift har sedermera under några år utgått jämlikt

bestämmelserna i förordningen nr 153/1934. Genom kungörelsen nr 764/1939

har emellertid förordnats, att sådan införselavgift från och med den 1 november

1939 tills vidare icke skall utgå. Enligt kungörelsen den 21 augusti 1935

(nr 496) angående reglering av införseln av havre och majs samt vissa andra

fodermedel, ändrad genom kungörelsen nr 697/1939, erfordras för införsel

av i sistnämnda kungörelse angivna varuslag tillstånd av statens jordbruksnämnd,

numera statens livsmedelskommission.

Till stödjande av den svenska havreodlingen har genom förordningen den

29 maj 1933 (nr 234) angående användande av svensk havre vid gryn- och

mjöltillverkning m. m. stadgats skyldighet för den, som driver kvarn och därvid

använder utländsk havre, att vid framställning av havregryn, havremjöl,

havremust och övriga produkter av havre, avsedda till människoföda, använda

svensk havre i sådan omfattning, att den för tid, som Kungl. Majit

fastställer (tillverkningsperiod), uppgår till viss av Kungl. Maj :t bestämd pro
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

19

cent av all den havre, varav under perioden nämnda produkter framställas

vid kvarnen (tillverkningsprocent). I anslutning till denna förordning har

genom kungörelsen den 14 juni 1933 (nr 343) angående reglering av införseln

av havregryn och havremjöl, vilken kungörelse jämlikt kungörelse den 28

juni 1941 (nr 567) gäller tills vidare, meddelats förbud mot införsel till riket

av sistnämnda varor utan tillstånd av Kungl. Maj:t. Tillverkningsprocenten,

som under tiden 1 oktober 1939—1 april 1940 utgjort 75, sänktes från

och med sistnämnda dag till 25. Från och med den 1 april 1941 föreligger

icke skyldighet för kvarnidkare att använda svensk havre vid grynberedningen.

I detta sammanhang må nämnas, att statens jordbruksnämnd, numera livsmedelskommissionen,

enligt beslut av Kungl. Maj:t den 23 augusti 1937 äger

medgiva, att införsel av varor, som avses i kungörelsen den 21 augusti 1935

angående reglering av införseln av havre och majs samt vissa andra fodermedel,

må ske utan iakttagande av bestämmelserna i förutnämnda förordningar

den 18 maj 1934 (nr 153) och den 29 maj 1933 (nr 234), under förutsättning

att varorna införas för att användas för industriellt ändamål eller

för tillverkning av varor för export eller ock importören ur riket utfört motsvarande

myckenhet varor av samma slag.

Genom kungörelse den 29 september 1939 (nr 677) förordnades örn beslag

å oljekakor, mjöl, erhållet genom krossning av oljekakor, samt mjöl, framställt

vid extraktion av råvara, som kan användas för tillverkning av oljekakor.

Vidare lades genom kungörelse den 3 maj 1940 (nr 302) beslag å omalen

havre samt råg- och vetekli. Vad beträffar omalen havre hävdes beslaget genom

kungörelse den 9 augusti 1940 (nr 754). Genom kungörelse den 1 augusti

1940 (nr 753) har även bestämts örn beslag å melass. Genom kungörelse

den 31 augusti 1940 (nr 795) förordnades om reglering av handeln med nyssnämnda

slag av oljekraftfoder, råg- och vetekli, melass och majs.

Enligt en den 14 oktober 1939 utfärdad kungörelse (nr 717) lades ärter

— såväl matärter som foderärter — under beslag. Sistnämnda beslag hävdes

genom kungörelser den 26 april 1940 (nr 267) och den 2 juli 1940 (nr 676).

Genom kungörelsen den 11 oktober 1940 (nr 869) angående beslag å brödsäd

och fodersäd, m. m. lades fodersäd — havre, korn, blandsäd, vicker

samt till människoföda ej tjänliga ärter och bönor — från och med den 16

oktober 1940 under beslag i Götaland, Svealand och Gästrikland. Beslaget

å fodersäd utvidgades genom kungörelse den 13 december 1940 (nr 998) till

att omfatta jämväl övriga delar av riket, varjämte genom kungörelse sistnämnda

dag (nr 999) förordnades om reglering av handeln med fodersäd.

Genom kungörelse den 4 juli 1941 (nr 622) lades beslag jämväl å, förutom

annat, 1941 års skörd av nyssnämnda slag av fodersäd, varjämte genom kungörelse

den 30 augusti 1941 (nr 707) — med upphävande av kungörelsen nr

999/1940 —- bestämmelser meddelades angående handeln därmed. Genom nyssnämnda

kungörelse nr 622/1941 lades beslag även å foderbetor och vitbetor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 319-

I kungörelse den 4 juli 1941 (nr 626) meddelades bestämmelser angående beslag

å samt reglering av handeln med åtskilliga fodermedel, däribland luzernmjöl,

skurna och torkade vitbetor, havre- och kornkli, kreatursfoder av animaliskt

avfall, glutenfoder, melassfoder och s. k. benprecipitat och annat

dikalciumfosfat ävensom å annat i tulltaxan ej särskilt nämnt kreatursfoder.

Genom kungörelse samma dag (nr 627) lades vidare beslag å omalen majs

m. m.

Vad slutligen beträffar stråfoder (hö och halm) må nämnas, att genom

kungörelse den 19 augusti 1940 (nr 778) förbud utfärdades att föra hö från

det område, som omfattas av de fem norrlandslänen, till ort, belägen utom

nämnda område. Genom kungörelse den 8 november 1940 (nr 915) utfärdades

allmänt transportförbud för hö och halm, dock med undantag för transporter

inom vissa områden, nämligen dels Norrland, dels Blekinge, Kristianstads,

Malmöhus och Hallands län, dels Gotlands län dels ock Öland. Sistnämnda

kungörelse upphävdes genom kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 16), vilken

stadgade allmänt beslag å stråfoder (hö och halm). I kungörelse den 30

augusti 1941 (nr 707), ändrad genom kungörelsen den 5 september 1941 (nr

722), har vidare bestämts örn reglering av handeln med stråfoder.

Slutligen kan nämnas, att i kungörelse den 21 november 1941 (nr 880) förordnats

örn beslag å samt reglering av handeln med fodercellulosa.

I anslutning till utfärdande av kungörelsen nr 677/1939 om beslag å vissa

fodermedel bemyndigade Kungl. Maj:t statens jordbruksnämnd att i huvudsaklig

överensstämmelse med vissa förslag av nämnden träffa avtal angående

reglering av handeln med fodermedel med foderintressentföreningen

u. p. a., vilken utgjorde gemensamt organ för svenska lantmännens riksförbund,

ett antal privata fodermedelsimportörer och kooperativa förbundet.

Med stöd av detta bemyndigande träffades mellan jordbruksnämnden och

föreningen överenskommelser av i huvudsak följande innehåll. Enligt avtalet

förband föreningen sig att ombesörja import av oljekakor och mjöl

av oljekakor och att i den utsträckning nämnden bestämde inköpa under

beslag liggande kraftfodermedel till priser och på villkor i övrigt, som nämnden

föreskreve, samt att försälja dylik vara allenast efter tillstånd av nämnden

samt i den ordning och till de priser ävensom på de villkor i övrigt, som

bestämdes av nämnden. Under förutsättning att föreningen iakttoge bestämmelserna

i avtalet utfäste nämnden sig att medgiva undantag från gällande

införselförbud å här omförmälda varor endast åt föreningen samt att före

fastställande av priser och övriga villkor för inköp och försäljningar av hithörande

varor samråda med föreningen. Enligt avtal mellan statens livsmedelskommission

och foderintressentföreningen den 6 februari 1940 ändrades

denna överenskommelse såtillvida, att från och med den 15 februari nämnda

år försäljningen av inom landet tillverkat linfrömjöl och linfrökakor samt

sojamjöl tills vidare skedde under livsmedelskommissionens direkta kontroll

och foderintressentföreningens befattning med nämnda försäljning upphörde.

Foderintressentföreningens här ifrågavarande verksamhet har från och med

den 1 september 1941 överflyttats på svenska spannmålsaktiebolaget.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

21

I detta sammanhang må nämnas, att svenska spannmålsaktiebolaget i avtal,

som i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 augusti 1941

träffats för tiden 1 september 1941—31 augusti 1942 mellan svenska staten och

bolaget, åtagit sig — förutom att under vissa villkor inköpa brödsäd och

matärter — även att utöva den verksamhet beträffande spannmål, frö och

fodermedel samt produkter därav ävensom de särskilda uppgifter i övrigt,

som uppdragas åt bolaget. I anslutning till nämnda avtal har åt svenska

spannmålsaktiebolaget uppdragits vidtagande av ett flertal åtgärder, som föranletts

av i det föregående nämnda beslag.

De regleringsåtgärder, som under 1940 och 1941 samt den gångna delen av

1942 vidtagits på fodermedelsmarknaden, ha föranletts dels av den genom

krigsförhållandena inträdda bristen på importerade fodermedel och dels av

1940 och 1941 års felslagna foderskördar. Inom ramen för de direktiv, som

av Kungl. Majit lämnats livsmedelskommissionen framför allt i anslutning

till utfärdade kungörelser rörande olika beslag och därjämte även i olika

Kungl. Maj:ts brev, har livsmedelskommissionen vidtagit ett flertal regleringsåtgärder,

av vilka de viktigaste här må beröras. Sedan majsimporten

till följd av krigshändelserna i april 1940 nästan helt upphört, vidtog livsmedelskommissionen

anstalter för tillhandahållande av annat foder. Med

stöd av kungörelsen den 3 maj 1940 (nr 302) angående beslag å omalen

havre samt råg- och vetekli genomförde kommissionen i maj 1940 en provisorisk

ransonering å havre samt råg- och vetekli. Denna reglering kompletterades

i juni månad (cirkulär nr 56), med bestämmelser för tiden intill

den 1 september 1940. Sedan det visat sig, att fodersäd salufördes endast

i obetydlig omfattning, utfärdade kommissionen i december 1940 (cirkulär

nr 176) bestämmelser om jordbrukares avstående av fodersäd inom Svealand,

Götaland och Gästrikland. Bestämmelser örn tilldelning av fodersäd

meddelades i sistnämnda cirkulär intill utgången av januari 1941, i cirkulär

nr 217 för tiden 1 februari—14 mars samt i cirkulär nr 263 för tiden

efter den 14 mars intill utgången av stallfodringsperioden 1940/1941.

Vad i övrigt beträffar fodermedelsregleringen fram till den 1 september

1941 må nämnas, att livsmedelskommissionen den 15 februari 1940 i

cirkulär nr 19 meddelade vissa bestämmelser angående försäljningen av

oljekraftfoder fram till den 1 september 1940. Livsmedelskommissionen

meddelade därefter i augusti 1940 föreskrifter (cirkulär nr 93) rörande kraftfodertilldelningen

under konsumtionsåret 1 september 1940—31 augusti 1941.

Vidare kan nämnas, att livsmedelskommissionen i anslutning till det tidigare

omnämnda beslaget å stråfoder i januari 1941 meddelade vissa bestämmeb

ser angående överlåtelse av stråfoder (cirkulär nr 204 samt 355).

Sedan det visat sig, att även 1941 års foderskörd blivit mycket svag samt

— såsom förut nämnts — beslag meddelats å nämnda skörd, ha av livsmedelskommissionen

olika bestämmelser utfärdats angående såväl avslående

av fodersäd som tilldelning av alla slags fodermedel. De grundläggande bestämmelserna

rörande avståendet av fodersäd återfinnas i cirkulär nr 450,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Beträffande tilldelningen av fodersäd meddelades föreskrifter för september

1941 i cirkulär nr 414, för tiden 1 oktober—31 december 1941 i cirkulär

nr 455, för tiden 1 januari—14 mars 1942 i cirkulär nr 565 samt för

tiden 15 mars—31 maj 1942 i cirkulär nr 672. Provisoriska bestämmelser

angående regleringen av handeln med stråfoder meddelades i cirkulär nr

417 i anslutning till kungörelse härom den 30 augusti 1941 (nr 707), varefter

definitiva föreskrifter lämnades i cirkulär nr 423. Tilldelningen av

stråfoder har reglerats enligt bestämmelser i följande cirkulär: nr 423 för

tiden intill 1941 års utgång, nr 486 och 566 för tiden 1 januari—14 mars

1942 samt nr 673 för tiden 15 mars—31 maj 1942. Ifråga örn kraftfoder

återfinnas bestämmelserna örn tilldelning därav för konsumtionsåret

1941/1942 i cirkulär nr 438 och 439. I detta sammanhang kan nämnas, att

odlare av oljeväxter under nämnda konsumtionsår erhållit och för följande

konsumtionsår utlovats viss extra tilldelning av oljekraftfoder (cirkulär nr

611).

Såsom ersättningsfoder har tillhandahållits avsevärda kvantiteter fodercellulosa,

som tillverkats av cellulosaindustrien i samråd med de statliga

myndigheterna. Försäljningen härav var fri under hela konsumtionsåret

1940/1941 med undantag för tiden 20 mars—16 april 1941 under vilken tid

licens erfordrades för rätt till inköp av Tiven fodercellulosa. Då efterfrågan

på fodercellulosa under senare delen av hösten 1941 kom att betydligt överstiga

möjligheterna att få fram detta fodermedel i marknaden, måste särskilda

åtgärder vidtagas. I kungörelse den 21 november 1941 (nr 880) meddelades,

såsom förut nämnts, beslag å fodercellulosa, varjämte handeln därmed

reglerades enligt bestämmelser, som utfärdades av livsmedelskommissionen

(cirkulär nr 526). Från och med april 1941 infördes ransonering av

fodercellulosa under kristidsmyndigheternas medverkan (cirkulär nr 646).

Vidare må nämnas vissa andra åtgärder, som av statsmakterna vidtagits för

att befrämja framskaffandet av fodermedel. I kungörelse den 25 juli 1941

(nr 674) har Kungl. Maj:t förordnat, att innehavare av vassbärande område,

vilken icke före den 10 augusti 1941 skördat därå växande vass, skulle

vara skyldig att för vassens skördande upplåta området till kronan eller

svenska stråfoderhandelsföreningen u. p. a. Sedan det konstaterats, att även

vintervassen ägde ett betydande fodervärde, utfärdades en kungörelse den 16

januari 1942 (nr 4) om skyldighet för innehavare av vassbärande område,

som ej före den 15 februari skördat därå befintlig vass, att för vassens skördande

upplåta området till kronan eller svenska spannmålsaktiebolaget.

I anslutning till det i det föregående omnämnda allmänna beslaget å brödsäd

och fodersäd från och med den 16 oktober 1940 bestämde livsmedelskommissionen

i sitt cirkulär nr 124, med Kungl. Maj:ts medgivande, att för

fodersäd, som frivilligt överlätes eller hembjödes till svenska spannmålsaktiebolaget

före den 1 mars 1941, skulle utgå ett pris för deciton av för

svarthavre 22 kronor 50 öre, för vithavre 23 kronor 50 öre, för kom 25

kronor samt för blandsäd 24 kronor, medan vid förfogande jämlikt allmänna

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

23

förfogandelagen liksom vid försäljning efter den 28 februari 1941 priserna

skulle vara 2 kronor lägre för deciton. I ett senare cirkulär (nr 165—C 57)

bestämdes att — vid frivillig överlåtelse före den 1 mars 1941 — priset på

vicker och foderärter skulle vara 38 kronor för deciton.

I anslutning till regleringen av handeln med 1941 års foderskörd fastställde

livsmedelskommissionen enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti

1941 i cirkulär nr 411 följande normalpriser att gälla från och med den 1

september 1941 tills vidare intill utgången av februari 1942, nämligen för

stråblandsäd 24 kronor för deciton, för vithavre 22 kronor 50 öre för deciton,

för svarthavre 21 kronor 50 öre för deciton samt för vicker och foderärter

38 kronor för deciton. Enligt senare bestämmelser ha dessa priser utsträckts

att gälla tills vidare under våren och sommaren 1942. Försäljningspriset å

fodercellulosa var under stallfodringsperioden 1940/1941 18 kronor för deciton.

För att stimulera förbrukarna till förhandsinköp under sommaren 1941

tillhandahölls fodercellulosa under nedannämnda perioder till följande nedsatta

priser, angivna i kronor för deciton (cirkulär nr 342):

Oriven foder-

Cellfor och

Cellfor

cellulosa

Cellfor M

MM

under tiden 21—30 juni 1941......

........ 13:50

16: 50

16: 75

under juli 1941...................

........ 13:75

16: 75

17: —

under augusti 1941................

........ 14: —

17: —

17: 25.

Genom Kungl. Maj:ts brev den 15 augusti 1941 bemyndigades livsmedelskommissionen

fastställa normalpris å fodercellulosa. Priset bestämdes i anslutning

härtill av kommissionen från och med den 8 september 1941 till följande

belopp i kronor för deciton (cirkulär nr 426): Oriven fodercellulosa

9: —, Cellfor och Cellfor M 12: — samt Cellfor MM 12: 25.

Genom beslut den 13 december 1940 bemyndigades livsmedelskommissionen

utanordna rabatter av statsmedel vid inköp av fodersäd och fodercellulosa.

Dylika rabatter utgingo därefter under större delen av konsumtionsåret

1940/41 (cirkulär nr 176, 217, 263 och 353). Under det innevarande konsumtionsåret

utgå icke några speciella rabatter å fodersäd eller fodercellulosa.

I stället har enligt kungörelse den 10 oktober 1941 (nr 786) införts den anordningen,

att rabattkort för matfett och mjölk från och med den 15 oktober

1941 gälla även för erhållande av rabatt vid inköp av fodermedel, utsädesspannmål

och konstgödselmedel (cirkulär nr 468).

Det i det föregående nämnda beslaget å stråfoder tillkom för att i rådande

svåra situation möjliggöra för statsmakterna att ingripa reglerande på stråfodermarknaden.

I samma syfte tillskapades ett särskilt organ, svenska

stråfoderhandelsföreningen u. p. a. I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 11 januari 1941 slöts mellan denna och svenska staten den 31 januari

1941 ett särskilt avtal, enligt vilket föreningen förband sig att inköpa

under beslag liggande stråfoder lill priser och på villkor i övrigt, sorn livsmedelskommissionen

kunde komma att föreskriva, samt att försälja stråfoder

allenast efter tillstånd av kommissionen samt i den ordning och till de

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl Maj:ts proposition nr 319.

priser ävensom på de villkor i övrigt, som bestämdes av kommissionen. Under

sådana förutsättningar utfäste sig kommissionen att före fastställandet av

priser och övriga villkor för inköp och försäljning av stråfoder samråda med

föreningen. Staten förband sig att vid avtalets upphörande övertaga de ekonomiska

förpliktelser, som föreningen enligt avtalet iklätt sig, ävensom den

förlust å föreningens med avtalet avsedda rörelse, som då kunde hava uppstått.

Föreningens verksamhet har från och med den 1 september 1941 övertagits

av svenska spannmålsaktiebolaget.

Brödsädsregleringen m. m. Enligt förordningen den 13 juni 1930 (nr

249) om användande av svenskt vete och svensk råg vid framställning av

mjöl m. m. (inmalningsförordningen), vilken ändrats genom förordningarna

nr 396/1930 och 495/1935, skall vid framställning inom riket av vetemjöl

eller rågmjöl användas svenskt vete respektive svensk råg till myckenhet

motsvarande viss procent av allt det vete eller all den råg, som under viss av

Kungl. Majit bestämd förmalningsperiod förmales vid vederbörande kvarn

(inmalningsprocent). Vid framställning av vetemjöl skall därjämte iakttagas,

att det svenska vetet uppgår till viss procent av varje för sig förmalt veteparti

(minimiprocent). Motsvarande inblandningsskyldighet föreligger beträffande

mjöl, som införes till riket. Nämnda bestämmelser gälla ej vetemjöl eller

rågmjöl, som av kvarninnehavare exporteras eller vetemjöl, som av honom

användes för tillverkning av makaroner eller för fullgörande av försäljningsavtal

levereras till någon, som idkar sådan tillverkning; ej heller avse bestämmelserna

vetemjöl, som användes för framställning av vara, rörande vilken

Kungl. Majit förordnat, att vad nyss sagts i avseende å makaroner skall äga

motsvarande tillämpning. Där förhållandena sådant påkalla, äger Kungl.

Majit medgiva ytterligare undantag från bestämmelserna i fråga. Inmalningsprocenten

för vete har under tiden 1 maj 1940—30 april 1941 varit fastställd

till 97. Inmalningsprocenten för råg bestämdes frän och med den 1 mars 1939

till 98 men sänktes från och med don 1 november 1939 till 90 och från och

med den 1 september 1940 till 10. Minimiprocenten för vete har alltsedan

hösten 1935 till och med den 30 april 1941 varit 80. Under tiden 1 maj 1941

—31 augusti 1942 är kvarninnehavare icke skyldig använda svenskt vete eller

svensk råg vid framställning av vetemjöl eller rågmjöl.

Föreskrifterna i inmalningsförordningen kompletteras genom bestämmelserna

i kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 493) angående reglering av införseln

av vete och råg samt därav beredda produkter. Enligt denna kungörelse

må vete och råg, spannmålsblandning, vari vete eller råg ingår, mjöl

av vete eller råg, gryn av vete, makaroner och vermiceller ävensom bröd med

undantag av dessertkex, pepparkakor och andra slag av finare bakverk samt

hundbröd icke införas till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd, numera

statens livsmedelskommission. Jämlikt kungörelsen den 21 augusti 1939

(nr 590), vilken utfärdats med stöd av riksdagens beslut, skulle vid införsel

till riket av vissa av dessa varor, nämligen vete, mjöl och gryn av vete samt

makaroner och vermiceller ävensom råg och mjöl av råg, erläggas vissa in
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

25

förselavgifter. Sistnämnda kungörelse har jämlikt kungörelse nr 690/1939

upphört att gälla från och med den 9 oktober 1939.

Till stödjande av brödsädsmarknaden meddelades vidare vissa bestämmelser

örn lämnande av utförselbevis för råg och vete. Nu gällande stadganden

i ämnet innehållas i förordningen den 11 juni 1937 (nr 369) angående utförselbevis

för råg och vete, vilken jämlikt förordning nr 490/1941 gäller till

och med den 31 augusti 1942, samt kungörelsen den 23 augusti 1937 (nr 770)

med tillämpningsföreskrifter till nämnda förordning.

Med stöd av förordningen om utförselbevis för råg och vete föreskrev Kungl.

Majit genom kungörelse den 23 augusti 1937 (nr 768), att vid export av inhemsk

brödspannmål dylika bevis tills vidare under tiden 1 september

1937—31 juli 1938 finge utfärdas för hälften av den utförda myckenheten.

Idkare av kvarnrörelse, som återutförde spannmål av utländskt ursprung,

ägde enligt samma kungörelse på vissa villkor erhålla utförselbevis för hela

den utförda myckenheten. I samband härmed förordnades genom kungörelse

förstnämnda dag (nr 767), att vid utförsel under samma tid av mjöl

eller gryn av vete, för vars framställning svensk råvara kommit till användning,

restitution av tull enligt 4 § förordningen angående tullrestitution finge

åtnjutas allenast för halva utförselkvantiteten. Enligt kungörelse den 31 augusti

1938 (nr 550), vilken trädde i kraft den 1 september nämnda år och

jämlikt kungörelserna nr 544/1939 och nr 562/1939 gällt till och med den

31 augusti 1940, har utförselbevis kunnat utfärdas för hela den exporterade

kvantiteten, oavsett om denna varit av utländskt eller inhemskt ursprung.

Några bestämmelser i ämnet för tiden efter den 31 augusti 1940 ha icke utfärdats.

Någon bestämmelse örn inskränkning i rätten att erhålla kvarnindustrirestitution

har från och med den 1 september 1938 icke varit gällande

(jfr nr 551/1938).

Den 26 augusti 1939 utfärdades kungörelse (nr 570) angående exportförbud

å vissa varor, vilken omfattade bland annat alla viktigare jordbruksprodukter.

Med upphävande av tidigare kungörelser ha därefter nya bestämmelser

i ämnet utfärdats. De nu gällande innefattas i kungörelsen den 21

mars 1941 (nr 168) angående allmänt exportförbud. Enligt denna kungörelse

må undantag från exportförbudet (exportlicens) meddelas, såvitt angår

de flesta jordbruksprodukter, av statens livsmedelskommission och i övrigt

av statens handelskommission.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 280) örn veteavgift, ändrad genom

förordningarna nr 368/1937 och 446/1938, skall, där Kungl. Majit så förordnar,

dylik avgift upptagas å inom riket förmalt svenskt eller utländskt vete

som användes för tillverkning av mjöl eller gryn med det belopp, högst 3 öre

för kilogram av varans nettovikt, som Kungl. Majit bestämmer. Från veteavgift

undantages dock all förmälning mot tull eller lön för tillgodoseende av

odlares husbehov. Genom kungörelse den 21 augusti 1935 (nr 499) har Kungl.

Majit utfärdat tillämpningsföreskrifter till nyssnämnda förordning, innefattande

stadgande örn, bland annat, att uppbörden av veteavgift skall omhän
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

derhavas av statens jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission,

som jämväl har att utöva kontroll över avgiftens behöriga utgörande m. m.

Jämlikt förordnanden av Kungl. Majit har veteavgift utgått med varierande

belopp under tiden till och med den 31 augusti 1940, från vilken dag ingen

veteavgift uttagits.

Genom kungörelse den 23 juli 1940 (nr 723) lades vissa partier omalen råg

och omalet vete av 1939 års eller äldre skörd under beslag. Beslaget utvidgades

enligt kungörelse den 11 oktober 1940 (nr 869) till att omfatta även 1940

års skörd av brödsäd. Genom förut omnämnda kungörelse den 4 juli 1941

(nr 622) lades jämväl 1941 års skörd av brödsäd under beslag, varjämte i den

likaledes tidigare omnämnda kungörelsen den 30 augusti 1941 (nr 711) förordnades

om reglering av handeln med brödsäd. Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 15 augusti 1941 fastställde livsmedelskommissionen ett normalpris

å brödsäd av 27 kronor för deciton för råg och höstvete samt 29 kronor

för deciton för vårvete att gälla från och med den 1 september 1941 tills vidare

intill utgången av februari 1942 (cirkulär nr 411). Giltighetstiden för detta

normalpris har sedermera i olika repriser förlängts att gälla tills vidare (cirkulär

nr 590 och 702).

I samband med Kungl. Majits förslag till urtima riksdagen 1939 (prop. nr

66) örn införande av ett inlösningspris å råg och vete av 21 kronor 50 öre

för deciton framhölls, att ett höjt pris å brödsäd ej borde få medföra höjning

i mjölpriserna. Då denna mening även biträddes av riksdagen, gav riksdagen

(skr. nr 109) Kungl. Majit bemyndigande att vidtaga åtgärder i angivet syfte.

1 anslutning härtill bemyndigade Kungl. Majit i brev den 30 december 1939

livsmedelskommissionen att träffa avtal med kvarnföretag, vilka driva handelsförmalning

i egentlig mening, att ej tillämpa högre priser än som för

vetemjöl och rågsikt vore 1 krona högre och för sammalet rågmjöl 2 kronor

högre än det pris, som var gällande den 1- september 1939. Såsom förutsättning

för detta åtagande skulle gälla, att nämnda kvarnar för varje deciton

råg, förmalt till rågsikt eller rågmjöl, erhölle en ersättning av statsmedel av

2 kronor under tiden 1 november 1939—31 augusti 1940 samt att svenska

spannmålsaktiebolaget vid leverans av råg och vete till nämnda kvarnar skulle

tillämpa ett försäljningspris, understigande 21 kronor 50 öre per deciton med

ett halvt öre per deciton för varje dag, som leveransen ägde rum tidigare än

den 1 juli 1940. Sedan inlösningspriset på brödsäd av 1940 års skörd höjts till

25 kronor per deciton, meddelade Kungl. Majit i skrivelse den 31 augusti

1940 nya bestämmelser rörande förmalningsersättning. Sådan ersättning

skulle för tiden 1 september 1940—31 augusti 1941 utgå med 1 krona 50 öre

per deciton för spannmål av 1939 års eller äldre skörd, som kvarn förvärvat

före den 1 september 1940, samt i övrigt med 4 kronor per deciton, allt under

villkor att vederbörande kvarninnehavare icke tillämpade högre priser på

mjöl än som livsmedelskommissionen bestämde. Priserna på mjöl bestämdes

av kommissionen (cirkulär nr 101) till för bagerimjöl av vete 34 kronor 50

öre per deciton, för rågsikt 30 kronor 50 öre per deciton samt för sammalet

rågmjöl 25 kronor 25 öre per deciton. Sedan priset vid försäljning av råg eller

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

27

vete från svenska spannmålsaktiebolaget från och med den 16 oktober 1940

höjts från 25 kronor till 27 kronor 35 öre per deciton, företogs i anledning

av Kungl. Maj:ts brev den 18 oktober och 8 november 1940 motsvarande höjning

av förmalningsersättningen. I cirkulär från livsmedelskommissionen

den 19 november 1940 (nr 153) angavs sålunda, att, vid förmälning av brödsäd

av 1939 års eller äldre skörd, vilken kvarninnehavaren förvärvat före

den 1 september 1940, förmalningsersättning skulle utgå med oförändrat

1 krona 50 öre per deciton. Vid förmälning av sådan brödsäd av 1939 års

eller äldre skörd, som förvärvats under tiden 1 september—15 oktober 1940,

eller av brödsäd av 1940 års skörd, som förvärvats före den 16 oktober 1940,

skulle förmalningsersättning utgå med likaledes oförändrat belopp, 4 kronor

per deciton. Däremot skulle förmalningsersättning utgå med 6 kronor 35 öre

per deciton för all brödsäd, som av kvarninnehavaren förvärvats efter den

15 oktober 1940. Genom Kungl. Maj:ts brev den 18 april 1941 höjdes dessa

ersättningar, såvitt angår handelsförmalning, med 1 krona 15 öre för deciton,

räknat från och med den 1 april 1941 (cirkulär nr 303).

Enligt bemyndigande av Kungl. Majit den 24 oktober 1941 verkställdes en

ytterligare höjning av förmalningsersättningen för tiden 1 september—15

oktober 1941 till respektive 2 kronor 65 öre, 5 kronor 15 öre och 8 kronor 15

öre för deciton (cirkulär nr 479). Sistnämnda belopp bestämdes enligt bemyndigande

av Kungl. Majit den 23 januari 1942 att gälla även efter den 16

oktober tills vidare samt jämväl för korn, förmalt tillsammans med råg eller

vete eller till kornmjöl att tillsättas förmalningsprodukter av råg och vete.

Härjämte bestämdes att för potatisflingor, använda för tillsättning i mjöl av

råg eller vete, skulle från och med den 1 januari 1942 utgå en motsvarande

ersättning eller 8 kronor 15 öre för deciton (cirkulär nr 618). Från och med

den 1 mars 1942 skall motsvarande förmalningsersättning utgå jämväl vid

handelsförmalning av majs till majsmjöl, avsett till inblandning i rågmjöl

(cirkulär nr 699). Från och med den 1 april 1942 skall enligt beslut av livsmedelskommissionen

(cirkulär nr 699) allt siktat vetemjöl (annat än makaronimjöl

och kexmjöl) betecknas såsom enhetsvetemjöl eller vetemjöl av enhetskvalitet,

för vilket skall gälla ett försäljningspris från kvarn av 38 kronor

för deciton. Samtidigt har priset på grahamsmjöl fastställts till 27 kronor

för deciton. Däremot har ingen ändring skett i ovannämnda priser å rågsikt

och sammalet rågmjöl.

Även beträffande förmälning mot lön ha vissa bestämmelser utfärdats.

Enligt kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 809) angående reglering av brödsädsförbrukningen

får förmälning av råg eller vete, som sker i annat syfte

än att i den ordning nämnda kungörelse stadgar föryttra den erhållna varan

eller därav framställda produkter, ej ske annorledes än mot förmalningskort

eller förmalningslicens. Vid dylik förmälning skall förmalningsersättningen

av kvarninnehavaren tillgodoföras mäldägaren. Förmalningsersättningen vid

löneförmalning utgick under tiden 8 september—15 oktober 1940 med 4 kronor

per deciton (cirkulär nr 101) samt därefter till och med den 31 augusti

1941 med 6 kronor 35 öre per deciton (cirkulär nr 153). Från och med den

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

1 september 1941 utgår ersättningen med 2 kronor per deciton (cirkulär nr

413).

Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 5 december 1941 föreskrev livsmedelskommissionen,

att från och med den 16 oktober 1941 förmalningsersättning

med 2 kronor för deciton skulle utgå jämväl för korn, som förmaldes

mot förmalningskort (cirkulär nr 618).

1939 års inhemska skörd av matärter låg betydligt under det normala. I

syfte att trygga krigsmaktens behov av matärter under konsumtionsåret 1939/

1940 samt säkerställa tillräcklig kvantitet utsäde våren 1940 lades genom kungörelse

den 14 oktober 1939 (nr 717) matärter under beslag. I anledning av

en relativt riklig skörd av matärter år 1940 kunde detta beslag sedermera hävas

genom kungörelse den 2 juli 1940 (nr 676). I kungörelse den 28 juni

1941 (nr 546) meddelades åter beslag å matärter ävensom å bönor samt bestämmelser

angående reglering av handeln därmed. I anslutning härtill beslöt

livsmedelskomniissionen att icke medgiva någon tilldelning av ärter och bönor

till enskilda förbrukare och näringsställen under sommaren 1941 (cirkulär nr

357). Genom tidigare omnämnda kungörelse den 4 juli 1941 (nr 622) meddelades

beslag jämväl å 1941 års skörd av matärter och bönor. Från och

med den 19 november 1941 medgavs försäljning av ärter och bönor mot kupong

till inköpskort. I avsikt att reservera 1941 års skörd av bruna bönor

huvudsakligen för försvarsmaktens behov bestämde livsmedelskommissionen,

att endast i handeln befintliga lager av andra bruna bönor än av 1941 års

inhemska skörd finge försäljas från och med den 1 januari 1942 (cirkulär

nr 573).

Vidare må erinras om att i kungörelse den 1 augusti 1940 (nr 755) förordnats,

att matärter icke må införas till riket utan tillstånd av livsmedelskommissionen,

och att Kungl. Majit äger belägga import av dylika ärter med införselavgift.

Liknande förordnande har meddelats rörande bönor genom kungörelse

den 14 mars 1941 (nr 217). Något förordnande om införselavgift har

emellertid icke utfärdats.

I detta sammanhang förtjänar erinras om att enligt det avtal, som, med

godkännande av Kungl. Majit den 30 augusti 1941, för tiden 1 september

1941—31 augusti 1942 slutits mellan staten och svenska spannmålsaktiebolaget,

det åligger bolaget att, i den omfattning och på de villkor Kungl. Majit

eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, livsmedelskommissionen bestämmer,

inköpa svenskt vete och svensk råg ävensom inom landet odlade matärter

av viss beskaffenhet. Bolaget har, i anslutning till tidigare omnämnda

beslag av brödsäd, fodersäd och stråfoder, av livsmedelskommissionen erhållit

bemyndigande att inköpa beslagtagen vara samt att även försälja sådan

vara enligt de närmare bestämmelser, som utfärdats av livsmedelskommissionen.

I enlighet med bestämmelser av livsmedelskommissionen (cirkulär nr 201),

meddelade i anslutning till av Kungl. Majit genom beslut den 3 januari 1941

givet bemyndigande, har under produktionsåret 1940/1941 i vissa fall utgått

rabatt av statsmedel vid inköp av utsädesspannmål av såväl brödsäd som

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

29

fodersäd. Från och med den 15 oktober 1941 gäller, att rabattkorten för matfett

och mjölk jämväl kunna utnyttjas för erhållande av rabatt i den allmänna

handeln å utsädesspannmål.

Rörande de regleringsåtgärder, som vidtagits i fråga om konsumtionen av

mjöl och bröd må följande anföras. För tiden 3—7 september 1940 utfärdades

en särskild kungörelse den 2 september 1940 (nr 801) angående tillfällig

reglering av handeln med mjöl och bröd. I kungörelse den 31 augusti

1940 (nr 809) har bestämts, att förbrukningen av råg och vete saynt mjöl och

gryn därav för åstadkommande av den hushållning därmed, som betingades

av rådande utomordentliga förhållanden, från och med den 8 september 1940

skall vara underkastad reglering. Förmälning av råg och vete må icke verkställas

av annan än den som erhållit kvarntillstånd, överlåtelse av mjöl, gryn

och bröd av råg eller vete får ske endast mot inköpskort eller inköpslicens

enligt bestämmelser, utfärdade av livsmedelskommissionen. Jordbrukare, som

önska förmala egna produkter, äga få sina inköpskort utbytta mot förmalningskort.

Slutligen må nämnas, att enligt kungörelse den 10 januari 1941

(nr 19) även förbrukningen av mjöl och gryn av havre och korn från och

med den 15 januari 1941 samt enligt kungörelse den 5 december 1941 (nr

922) potatisprodukter från och med den 14 december 1941 underkastats reglering.

Enligt livsmedelskommissionens cirkulär den 11 januari 1941 (nr 202)

samt den 11 december 1941 (nr 563) gälla de tidigare meddelade bestämmelserna

rörande regleringen av handeln med mjöl, gryn och bröd av råg eller

vete från och med ovannämnda dagar jämväl för mjöl, gryn och bröd, som

framställts av havre eller kom, samt för potatisprodukter.

Clearing. I anledning av skrivelser från livsmedelskommissionen har

Kungl. Maj:t i brev den 27 september 1940 beslutat örn inrättandet inom

livsmedelskommissionen av en särskild clearingkassa för reglering enligt

Kungl. Maj:ts bestämmelser av marknadspriserna inom landet å förnödenheter

för jordbrukets behov. Kommissionen har utgått ifrån, att det lämpligaste

sättet att åstadkomma den önskvärda regleringen vöre att genom civilrättsliga

avtal träffa överenskommelse med samtliga intresserade parter rörande

en enhetlig prissättning å de med regleringen avsedda varorna. Dessa avtal

skulle i huvudsak innebära, att kommissionen ägde fastställa dels utförsäljningspriset

för varorna samt dels de enskilda företagens tillverknings- eller

anskaffningskostnader för dessa, däri inberäknat kostnaderna för anskaffande

av råvara, försäljnings- och distributionskostnader samt skälig handelsvinst.

Därest beträffande viss vara sistnämnda kostnader understege utförsäljningspriset,

skulle företaget vara skyldigt alt för den kvantitet av varan,

som försåldes, inleverera skillnaden till kommissionen. I motsatt fall skulle

företaget vara berättigat att av kommissionen erhålla ersättning för skillnaden.

,

Kungl. Majit har i anslutning härtill bemyndigat livsmedelskommissionen

all med av kommissionen angivna sammanslutningar och företag ingå avtal

rörande reglering av marknadspriserna å kraftfoder och konstgödselmedel i

huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet ingivna avtalsförslag. På grund
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

val av nyssnämnda Kungl. Maj:ts bemyndigande ha avtal enligt de uppdragna

riktlinjerna ingålts rörande reglering av marknadspriserna å vissa varor.

Inköp och försäljning av kraftfoder har dock numera koncentrerats till svenska

spannmålsaktiebolaget, som får sin förlust på denna rörelse täckt av statsmedel.

Den clearingkassa, som inrättats för reglering av marknadspriserna å förnödenheter

för jordbrukets behov, skall även användas vid in- och utbetalningar

i anledning av clearingavtal, som träffats med landets bindgarnsfabriker

beträffande skördegarn.

I brev den 10 januari 1941 har Kungl. Maj:t vidare förordnat örn inrättande

av en clearingkassa för reglering av priserna inom landet å fettvaror. På

grundval av detta Kungl. Maj:ts beslut ha clearingavtal tecknats med svenska

fettindustriernas råvara- och importförening u. p. a. beträffande fett och oljor

av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung (statistiskt nr 244—276); med

aktiebolaget Karlshamns oljefabriker beträffande jordnötter, kopra, sojabönor

samt andra icke ätbara oljehaltiga frön och frukter med undantag av

linfrö (statistiskt nr 203—205, 207 och 208) ävensom beträffande varor, som

framvinnas ur nämnda fettråvaror; med aktiebolaget Karlshamns oljefabriker

och med landets margarinfabriker beträffande viss inbetalning till clearingkassan

i den mån försäljning eller förfogande för tillverkning äger rum av

fettråvaror, som vid viss tidpunkt funnos på lager; samt med linoljeslageriernas

försäljningsaktiebolag beträffande linfrö samt varor, som framvinnas

därur. Närmare bestämmelser härom återfinnas i livsmedelskommissionens

cirkulär nr 225, 298, 475 och 477.

Statistiska översikter.

I sin förut omförmälda skrivelse med förslag till fortsatta regleringsåtgärder

på jordbrukets område under regleringsåret 1942/43 har statens livsmedelskommission

lämnat översikter dels över den ekonomiska utvecklingen

inom jordbruket under senare år och dels över produktions- och prisutvecklingen

på förevarande område under det senast tilländalupna året.

Inkomstutvecklingen inom jordbruket under de senaste åren.

Livsmedelskommissionen har i likhet med vad skett tidigare år uppdragit

åt en särskild delegation att verkställa en undersökning av förändringarna i

jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret 1941/42 jämfört

med produktionsåret 1938/39. De av delegationen gjorda beräkningarna, vilka

bifogats livsmedelskommissionens förenämnda skrivelse, torde såsom bilagor

1 och 2 få fogas till protokollet. Till belysande av grunderna för beräkningarna

har delegationen upprättat och till livsmedelskommissionen

överlämnat en promemoria, vilken såsom bilaga 3 även torde få fogas vid

detta protokoll. I promemorian har framhållits, att delegationen funnit sig

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

31

böra räkna med att de svaga skördarna åren 1940 och 1941 medfört en viss

minskning i kostnaden för arbetskraft. Då det kunde råda en viss tvekan om

hur denna borde fördelas mellan de olika produktionsåren, hade liksom vid

den i höstas verkställda förkalkylen för 1941/42 tvenne alternativa beräkningar

utarbetats. För det alternativ, som innebure en fördelning av kostnadsbesparingen

vid 1940 års skörd på produktionsåren 1939/40 och 1940/41 och

vid 1941 års skörd på åren 1940/41 och 1941/42, talade den omständigheten,

att skördearbetet med sädesgrödorna liksom tröskningen till en ej obetydlig

del infölle efter den 1 september, liksom även att grödorna komme till användning

under det följande året. Det hade varit detta alternativ (i det följande

kallat alt. II), som närmast legat till grund för den under hösten 1941

träffade uppgörelsen med jordbrukareorganisationerna. Uppgörelsen syntes

nämligen ha byggt på, att jordbrukarna själva skulle få bära ett inkomstbortfall,

motsvarande cirka 4 procent av det totalbelopp, som erfordrades för

att täcka jordbrukets samtliga kostnader, däri inbegripet ersättning för jordbrukarnas

eget arbete, och erhålla kompensation för återstoden. Detta resultat

uppnåddes så gott som helt, örn man utginge från beräkningarna i

alt. II i förkalkylen.

Huvudresultaten av delegationens beräkningar har livsmedelskommissionen

sammanfattat i följande tablå, i vilken hänsyn tagits även till de justeringar,

som på grundval av numera tillgängligt material kunnat göras för

tidigare år.

1938/39

1939/10

1940/41

1941/42

Inkomster,

milj. kronor.

. 1,319.7

1,515.1

1,674.4

1,673.0

>

relativtal ....

. ioo.o

114.8

126.9

126.8

Kostnader,

milj. kronor.

alt. I..

. 1,420.65

1,549.57

1,678.89

1,859.60

»

» » ,

» II.

. 1,420.65

1,561.87

1,684.74

1,841.45

» >

relativtal, alt.

I.....

. 100.0

109.1

118.2

130.9

» ,

» , »

II.....

. 100.0

109.9

118.6

129.6.

I anslutning till tabellen har kommissionen anfört:

Av siffrorna framgår, att jordbrukets inkomster från år 1938/39 till år

1941/42 stigit med 26.8 procent, medan kostnadsstegringen under samma tid

uppgått till 29.6 procent (enligt alt. II). I förhållande till det valda basåret

har alltså en viss förskjutning ägt rum i relationen mellan inkomster och

kostnader, i det att de sistnämnda undergått en något starkare stegring. På

grundval av den anförda tablån kan även beräknas, att inkomsterna med

''1,319.7 X 129.6

37.3 miljoner kronor

100

1,673.0 understiga det belopp, som

skulle erfordrats för att bevara en i jämförelse med produktionsåret 1938/39

oförändrad relation mellan inkomsterna och kostnaderna. Det sålunda beräknade

inkomstunderskottet utgör cirka 2 procent av det belopp, sorn erfordras

för att täcka jordbrukets samtliga kostnader, däri inbegripet ersättning

för jordbrukarnas eget arbete.

I detta sammanhang torde det böra erinras örn, att enligt den förkalkyl för

jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret 1941/42, som

delegationen på uppdrag av statens livmedelskommission verkställde i höstas,

kunde inkomsterna beräknas komma att ligga 15.8 procent och kostnaderna

23.8 procent högre än 1938/39. Den nu verkställda undersökningen visar så
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

lunda i jämförelse med höstens kalkyl dels en starkare stegring av såväl inkomster

som kostnader, dels en avsevärt gynnsammare relation dem emellan.

Till en del grundar sig detta sistnämnda förhållande på verkningarna av de

åtgärder, som vidtagits i anslutning till den i höstas träffade uppgörelsen

mellan regeringen och jordbrukarnas organisationer. Enligt denna skulle ju

jordbruket i form av subventioner på mjölken tillföras en inkomstökning, vilken

vid den sedermera konstaterade utvecklingen av mjölkproduktionen kan

beräknas uppgå till cirka 37 miljoner kronor. Härtill kommer emellertid den

merinkomst, som jordbruket därutöver erhållit tack vare mjölkproduktionens

relativt gynnsamma läge samt genom att vissa priser, bland annat på

matpotatis, stigit mera än i höstas beräknades. Likaledes har det varit av

betydelse, att senare tillgängligt material ej visat sig giva skäl för det antagande

om en icke oväsentlig kapitalrealisation i samband med slakten av

svin, som delegationen i höstas ansåg sig böra räkna med. Den stegring av

kostnaderna i jämförelse med höstens beräkningar, som nu redovisas, beror

främst på ökade arbetskostnader till följd av såväl höjda penninglöner som

en stegring av naturaförmånernas värde. En ej oväsentlig roll spelar vidare

den höjning av kostnaderna för köpfodermedel, som inträffat till följd av den

ökade förbrukningen av fodercellulosa och oljekraftfoder, vilken tydligen i

sin tur utgör en del av förklaringen till den relativt gynnsamma utvecklingen

av mjölkproduktionen. Även en rad övriga poster på såväl inkomst- som

kostnadssidan i de nu verkställda beräkningarna uppvisa avvikelser i förhållande

till höstens kalkyl, men dessa äro av mindre betydelse för slutresultatet

än de nu nämnda.

Med hänsyn till det begränsade syftet med den nu refererade undersökningen

— att för jordbruksnäringen, tagen såsom en helhet, beräkna de procentuella

förändringarna i jordbrukets inkomster respektive kostnader i jämförelse

med produktionsåret 1938/39 — har kommissionen ansett det önskvärt

att komplettera densamma med annat material till belysning av jordbrukets

ekonomiska förhållanden. Särskilt har det synts kommissionen angeläget

att söka närmare belysa de skiljaktigheter i fråga om den ekonomiska

utvecklingen, som kunna förefinnas inom jordbruket, särskilt mellan jordbruk

i olika delar av landet samt jordbruk av olika storlek. Vidare har det

synts påkallat att vid en kompletterande undersökning taga hänsyn även till

de inkomster av skogsbruk och körslor utanför den egentliga jordbruksdriften,

som komma en betydande del av jordbruket tillgodo. Livsmedelskommissionen

har därför låtit företaga en representativ undersökning av jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter på grundval av självdeklarationer, avseende

åren 1938 och 1940. Denna har anknutits direkt till en liknande undersökning

för åren 1932, 1935 och 1937, vilken företagits av 1938 års jordbruksutredning

och därefter ytterligare kompletterats och bearbetats inom

livsmedelskommissionen.

Av promemorian framgår, att jordbrukets kontanta inkomster och utgifter

under de fem undersökta åren uppgått till följande belopp (i miljoner

kronor):

1932

Inkomster av samtliga för-

1935

1937

1938

1940

sålda jordbruksprodukter 728.3

938.1

1,080.8

1,161.1

1,408.2

Summa kontanta inkomster 867.4

1,148.3

1,403.6

1,506.7

1,717.8

Summa kontanta utgifter.. 765.3

869.4

1,022.3

1,090.0

1,229.0.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

33

I anslutning till denna tablå har kommissionen anfört.

Den betydande stegring av jordbrukets inkomster, som inträdde under

åren efter 1932, får ses mot bakgrunden av att under nämnda år bottenläget

nåddes för 1930-talets jordbrukskris. Beaktas bör även, att verkningarna

av denna kris inom såväl norra Sverige som södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder försvårades genom den samtidiga exportkrisen, vilken

hårt drabbade skogsindustrierna och skogsbruket. A andra sidan uppvisa

jordbrukarnas inkomster av skogsbruk under de följande åren en vida starkare

stegring än inkomsterna av försålda jordbruksprodukter.

I fråga om förändringarna från 1938 till 1940, vilka i detta sammanhang

torde erbjuda det största intresset, är förhållandet ett annat. För riket i dess

helhet stego enligt denna undersökning jordbrukets samtliga kontanta inkomster

mellan dessa år med 14.0 procent. Inkomststegringen för de egentliga

jordbruksprodukterna var emellertid åtskilligt större eller 21.3 procent,

medan skogsinkomsterna samtidigt minskades med 12.7 procent. Beträffande

de egentliga jordbruksprodukterna var inkomstökningen ungefär dubbelt så

stark för animalier som för vegetabilier (24.3 respektive 12.8 procent). Mellan

samma år redovisas för hela riket en ökning av de totala kontanta utgifterna

med 12.8 procent. I denna stegring deltaga samtliga utgiftsposter.

Den minsta ökningen uppvisa ränteutgifterna med 7.4 procent samt underhållskostnaderna

för byggnader och inventarier med 7.6 procent. Det bör

kanske anmärkas, att denna stegring av underhållskostnaderna helt och

hållet faller på underhållet av inventarierna, medan kostnaderna för underhåll

av byggnader t. o. m. utvisa en obetydlig nedgång, ett uttryck för dessa

utgifters beroende av konjunkturläget. Den starkaste stegringen utvisa bland

utgiftsposterna inköp av förnödenheter (20.2 procent) samt diverse driftskostnader

(12.6 procent). De kontanta löneutgifterna lia från 1938 till 1940

stigit med 10.6 procent och inköpen av döda och levande inventarier med

9.6 procent.

Vad livsmedelskommissionen nu anfört gäller inkomst- och kostnadsutvecklingen

för riket i dess helhet. Kommissionen har emellertid framhållit,

att mellan olika områden och i viss mån också mellan olika storleksgrupper

av fastigheter förelåge enligt undersökningen betydande olikheter. Dessa

framgå av en i kommissionens skrivelse intagen sammanställning (index,

1938= 100), som återgives å sid. 34.

Rörande innehållet i tablån har livsmedelskommissionen anfört:

För de båda områdena i södra och mellersta Sverige redovisas för samtliga

brukningsdelar en genomsnittlig stegring av summan kontanta inkomster

med 17.5 respektive 18.0 procent, under det att samma post för norra Sverige

visar en sänkning med 5.4 procent. Denna för norra Sverige ogynnsamma

inkomstutveckling beror emellertid på en stark minskning av sådana inkomster,

som icke härröra från den egentliga jordbruksdriften, främst skogsinkomsterna.

Inkomsterna av försålda jordbruksprodukter uppvisa däremot

för norra Sverige från 1938 till 1940 en procentuellt taget större stegring

än för de båda övriga områdena, varvid visserligen bör beaktas, att även

relativt små absoluta inkomstökningar inom detta område ge tämligen starka

utslag i en inkomstindex. Vidare bör uppmärksammas, att även de kontanta

utgifterna i norra Sverige sjunkit något, medan de i slättbygderna och skogsoch

dalbygderna stigit med 14.3 respektive 10.5 procent. Även detta torde

sammanhänga med de under 1940 minskade skogsavverkningarna i norra

Sverige.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 saini. Nr 319.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Storleksgrupper efter åkerareal, hektar

2—5

5-10

10—20

20-30

30—50

50-100

Över

100

Södra o. mellersta Sveriges

slättbygder.

Inkomster av försålda jordbrukspro-

dukter ..........................

123.1

120.4

119.3

117.0

115.7

117.7

113.5

Summa kontanta inkomster.........

123.0

119.6

119.5

116.5

115.2

118.4

114.5

Summa kontanta utgifter ..........

120.5

114.8

114.7

113.6

112.9

114.8

113.2

Södra o. mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Inkomster av försålda jordbrukspro-

dukter ..........................

124.4

125.5

123.5

120.3

122.2

117.1

128.9

Summa kontanta inkomster ........

116.5

118.9

119.8

115.3

115.5

113.6

120.6

Summa kontanta utgifter ..........

117.1

117.9

118.0

113.8

113.7

110.7

114.2

Norra Sverige.

Inkomster av försålda jordbrukspro-

149.9

149.9

141.9

137.3

.

Summa kontanta inkomster ........

90.8

95.5

103.4

93.6

.

Summa kontanta utgifter...........

96.1

99.6

106.4

96.7

*

Hela riket.

Inkomster av försålda jordbrukspro-

129.0

127.0

121.9

118.0

116.9

117.7

115.3

Summa kontanta inkomster.........

106.3

112.4

117.9

115.4

114.9

117.2

115.1

Summa kontanta utgifter ..........

108.9

112.1

115.0

113.1

112.8

113.8

113.2

Samt
-

ing

117.5

114.3

123.8

118.0

1165

147.3

94.6

99.0

121.3

114.0

112.8

En jämförelse mellan de olika storleksgrupperna inom slättbygdsområdet

ger vid handen, att inkomst- såväl som kostnadsstegringen varit starkast för

småbruken och därefter i stort sett avtagit med stigande egendomsstorlek.

Inom skogs- och dalbygderna äro olikheterna i inkomstutvecklingen mellan

de olika storleksgrupperna mindre, och någon fullt klar tendens framträder

knappast. Stegringen synes dock ha varit starkast för de största egendomarna

och minst för de medelstora, medan kostnaderna stigit mera för de minsta

brukningsdelarna än för de medelstora och största. I norra Sverige ha såväl

inkomsterna som utgifterna sjunkit för tre av de fyra storleksgrupper,

för vilka tillräckligt material förelegat för denna undersökning. Som redan

nämnts, ha däremot inom detta område inkomsterna enbart av försålda jordbruksprodukter

stigit avsevärt, och i synnerhet är detta fallet vid de minsta

brukningsdelarna.

Jämföres inkomstförbättringen med kostnadsstegringen finner man följande.

Sedan år 1932 ha inkomsterna för samtliga undersökta år stigit mera

än utgifterna, vilket gäller för samtliga områden. Relationen inkomster/utgifter

har emellertid i förhållande till år 1932 utvecklat sig gynnsammare

i skogs- och dalbygderna och i norra Sverige än i slättbygderna. Göres åter

samma jämförelse mellan åren 1938 och 1940, finner man att denna relation

utvecklat sig gynnsammast för slättbygderna och därnäst för skogs- och

dalbygderna, under det att i norra Sverige — till följd av bl. a. minskade

skogsinkomster — en klar försämring i förhållandet mellan inkomster och

utgifter inträffat.

Denna för slättbygderna särskilt i jämförelse med norra Sverige gynnsamma

utveckling från 1938 till 1940 belyses ytterligare av en beräkning

av nettointäkterna. År 1938 uppgingo dessa enligt undersökningsmaterialet

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

35

till 731.3 miljoner kronor, därav 587.7 miljoner kronor nettointäkt av jordbruksfastighet.

År 1940 hade de stigit till sammanlagt 853.5 miljoner kronor,

varav 692.3 miljoner kronor härrörde från jordbruksfastighet. Stegringen

utgjorde sålunda för samtliga nettointäkter 16.7 procent och för nettointäkter

av jordbruksfastighet 17.8 procent. Såsom framgår av följande sammanställning

av indextal för nettointäkterna 1940 med 1938 som bas förelågo

emellertid mycket stora olikheter mellan områdena:

Nettointäkter av Samtliga

jordbruksfastighet nettointäkter

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.... 125.7 123.2

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

................................ 119.8 118.7

Norra Sverige............................ 98.8 101.8

Hela riket................................ 117.8 116.7.

Nettointäkterna av jordbruksfastighet hade sålunda i norra Sverige undergått

en, låt vara tämligen ringa, minskning, samtidigt som de stigit med

25.7 procent inom slättbygderna och med 19.8 procent inom skogs- och dalbygderna.

Tages hänsyn även till andra intäkter än de från jordbruksfastigheten

härrörande, modifieras detta resultat endast i förhållandevis ringa

grad.

Det är av särskilt intresse att jämföra den bild, som genom deklarationsundersökningen

erhålles av den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket

från 1938 till 1940, med resultaten av de undersökningar rörande förändringarna

i jordbrukets inkomster och kostnader, som förut berörts. Då sistnämnda

undersökningar endast avse den egentliga jordbruksdriften, måste

en sådan jämförelse grundas på deklarationsundersökningens uppgifter om

inkomsterna av försålda jordbruksprodukter. Resultaten kunna sammanstäl
-

las på följande sätt.

Delegationen: 1938/39 1940/41

Inkomster......................... 100.0 126.9

Kostnader......................... 100.0 118.6

Deklarationsundersökningen: 1938 1940

Inkomster......................... 100.0 121.3

Utgifter ........................... 100.0 112.8.

Då de båda undersökningarna skilja sig från varandra genom olikheter

i metod och material samt genom att den ena avser produktions- och den

andra kalenderår, kan full överensstämmelse mellan dem icke väntas. De

peka emellertid oförtydbart i samma riktning, särskilt örn man beaktar den

relativa skillnaden mellan inkomst- och kostnadsökningen. Att kostnadsstegringen

är lägre enligt deklarationsundersökningen är naturligt, dels på grund

av den till följd av de minskade skogsavverkningarna inträdda kostnadsminskningen

i norra Sverige, dels till följd av att kostnaderna för maskiner och

redskap samt för byggnader i delegationens undersökning av angivna skäl

beräknats på grundval av oförändrad anskaffnings- respektive nybyggnadsvolym.

I detta sammanhang är en av professor Nanneson verkställd bearbetning

av bokföringsmaterial för åren 1939/40 och 1940/41 från cirka 400 egendomar,

ingående i lantbruksstyrelsens allmänna ekonomiska undersökning,

av visst intresse. Denna synes visa, att vid de brukningsdelar, där skörden

år 1940 utgjorde 70—80 procent av 1939 års skörd — d. v. s. där skörde
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl Maj:ts proposition nr 319.

försämringen svarade ungefär mot den för riket genomsnittliga — var den

genomsnittliga förräntningen i det närmaste densamma de båda åren. Som

förut nämnts visar delegationens undersökningar en förbättring i relationen

mellan inkomster och utgifter från 1939/40 till 1940/41.

Produktions- och prisutvecklingen under år 1941 och början av

år 1942.

Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse rörande de förutsatta regleringsåtgärderna

fogat vissa tabellsammanställningar rörande produktionsoch

prisutvecklingen under år 1941 och början av år 1942. En del av dessa

sammanställningar torde såsom särskild tabellbilaga få fogas vid statsrådsprotokollet.

Följande uppgifter rörande prisutvecklingen äro i huvudsak

hämtade från kommissionens skrivelse.

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 2—5). Mjölkinvägningen

vid mejerierna uppgick under år 1941 till 2.66 miljoner ton eller 11.0

procent mindre än året förut. Jämfört med år 1939 visar år 1941 en minskning

med 17.0 procent. Vid denna jämförelse har ingen hänsyn tagits till den

alltjämt fortgående ökningen i antalet mejerileverantörer, vilken ökning under

1941 varit betydligt större än tidigare. En korrigering av invägningen med

hänsyn till nämnda ökning torde ge vid handen, att nedgången i mjölkproduktionen

är ej oväsentligt större än sagda procenttal utvisa. I detta sammanhang

kan nämnas, att den av livsmedelskommissionen tillsatta delegationen

för undersökning av jordbrukets inkomster och kostnader med ledning av

uppgifter rörande mejerileveranserna av mjölk från äldre leverantörer verkställt

en uppskattning av den verkliga produktionsnedgången. Enligt dessa

beräkningar skulle 1941 års mjölkproduktion ha legat 14 procent lägre än

1940 års och 21 procent lägre än 1939 års mjölkproduktion.

Av invägningen under 1941 kommer 1.94 miljoner ton på produktmjölken,

vilket innebär en minskning från föregående år med 11.9 procent. Mjölkförsäljningen

från mejerierna visar under 1941 en ökning med 17.5 procent till

0.61 miljoner ton, under det försäljningen av grädde, omräknad till helmjölk,

nedgått med icke mindre än 54.0 procent till 0.12 miljoner to», beroende dels

på försäljningsförbudet för tjock grädde från november 1940 och dels på den

sedermera fr. o. m. den 20 november 1941 införda gräddransoneringen. Konsumtionsmjölkförsäljningen

varierade under 1940 mellan 41,000 och 45,000

ton de olika månaderna med maximum i juli. Under 1941 visar samma försäljning

en nästan oavbruten ökning från 43,600 ton i januari till 55,200 ton

i juli. Därpå vidtager en mindre nedgång, som under oktober och november

orsakades av svårigheter i distributionshänseende. Sedan standardiseringsbestämmelserna

genomförts i slutet av november samt i samband därmed

mjölkdistributionen åter kommit i sina gängor, sker en språngartad uppgång

i mjölkförsäljningen under december till 61,300 ton, på vilken nivå nämnda

försäljning hållit sig under de gångna månaderna av 1942. En viss del av

den ökning, som sålunda redovisats, måste tillskrivas de i samband med

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

37

mjölkstandardiseringen införda försäljningsföneskrifterna ifråga om konsumtionsmjölk

och torde alltså icke innebära en motsvarande konsumtionsstegring.

Smörproduktionen, som under år 1940 uppgick till nära 81,000 ton, nedgick

under 1941 med endast 3.8 procent till nära 78,000 ton. Att nedgången

blivit så obetydlig beror på de olika åtgärder ifråga om ostproduktion och

gräddförsäljning samt mjölkstandardisering, som vidtagits för att hålla smörproduktionen

uppe. Under första kvartalet 1942 har smörproduktionen legat

15.0 procent lägre än under samma period ett år tidigare.

Ostproduktionen stannade år 1941 i 22,400 ton, innebärande en nedgång

från året förut med en dryg tredjedel. Produktionen under 1941 har nästan

uteslutande utgjorts av ost med lägre fetthalt än 30 procent. Under första

kvartalet 1942 bar ostproduktionen legat nära 40 procent lägre än under

samma tid 1941.

Margarinproduktionen, som åren närmast före krigsutbrottet uppgått till

i det närmaste 60,000 ton, minskades under 1940 till 38,700 ton samt uppgick

under 1941 till endast 26,200 ton. En Uknande utveckling visar margarinförsäljningen.

Någon mjölkavgift har icke upptagits sedan utgången av september månad

1940. Liksom under år 1940 har även under 1941 inflytande margarinaccismedel

direkt ingått i budgeten. I dylika medel ha under år 1941 influtit 35.3

miljoner kronor mot 25.0 miljoner kronor året förut. Någon kraftfoderskatt

utgår icke från och med den 9 oktober 1939.

Nettoprisutjämningsbidraget å produktmjölk utgick under år 1940 med i

genomsnitt för hela riket 2 öre per kilogram till och med oktober 1940, varefter

det sänktes till 1 öre per kilogram. Sistnämnda belopp bibehölls till

och med september 1941. Under oktober och november 1941 utgick nämnda

bidrag med 1.5 öre per kilogram. Från och med december 1941 har prisutjämningsbidraget

ersatts med ett mjölkpristillägg, som utgår å all invägd

mjölk. Bidraget utgör inom Svealand och Götaland samt Gästrikland 42 öre

per kilogram mjölkfett. Inom Gävleborgs län, utom Gästrikland, ävensom

inom Västernorrlands och Jämtlands län är bidraget 40 öre högre samt inom

Västerbottens och Norrbottens län 60 öre högre än inom Svea- och Götaland,

allt per kilogram mjölkfett.

Slaktdjursmarknadcn. (Jfr tab. 2, 6—7). 1940 års svaga skörd följdes år

1941 av en ännu sämre, vilket i hög grad inverkat på slaktdjursmarknadens

utveckling.

Antalet besiktigade hela svinkroppar, som under 1939 uppgick till 1.6 miljoner

och år 1940 till 1.5 miljoner, sjönk år 1941 till 1.0 miljoner, innebärande

en nedgång, jämfört med 1939, med nära 35 procent. Under första

kvartalet 1942 har besiktningen av slaktade svin legat 46 procent lägre än

under samma tid 1940. Fläskpriset har i genomsnitt under 1941 legat 23

procent högre än under 1940. Från och med den 5 maj 1941 lia högstpriser

på fläsk varit gällande.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

Den fläsktillgång, som kan vara att vänta den närmaste tiden, kan till en

viss grad mätas med hjälp av statistiken över betäckta suggor i Svea- och

Götaland. År 1939 uppgick antalet suggbetäckningar till 282,702 för att år

1940 nedgå till 214,291 eller med 24.2 procent. Under 1941 har en ytterligare

nedgång ägt rum till 192,403 eller med 10.2 procent jämfört med år 1940

och med icke mindre än 31.9 procent jämfört med 1939. Efter att under

andra kvartalet 1941 ha legat relativt högt, sjönkö betäckningssiffrorna under

det följande kvartalet mycket kraftigt samt nådde en bottennivå under

oktober. Sedan vissa beslutade åtgärder angående smågrisprisets stödjande

meddelats, ökades betäckningssiffrorna kraftigt under november och december.

Från och med nyåret 1942 har åter en tillbakagång inträtt. Sålunda

visar första kvartalet 1942 en nedgång med 13.9 procent jämfört med

samma tid 1941 och med icke mindre än 48.2 procent i jämförelse med

samma kvartal 1939.

Den besiktigade slakten av storboskap var även under 1941 onormalt

hög och uppgick till 550,000 hela kroppar, innebärande en mindre ökning

från året förut och en ökning med icke mindre än 40 procent jämfört med

år 1939. Under de båda åren 1940 och 1941 ha respektive 144,000 och

156,000 fler storboskap slaktats än under år 1939. Under år 1940 försiggick

denna extra utslaktning successivt under hela andra halvåret med ett maximum

i november, medan under 1941 den huvudsakligaste utslaktningen

koncentrerades till månaderna oktober och november. Från och med år

1942 har en kraftig nedgång i storboskapsslakten ägt rum, och siffran för

mars ligger avsevärt under vad som för månaden kan betraktas såsom normalt.

Slakten av större kalv började visa en betydlig nedgång under de sista två

månaderna 1940 och har under 1941 legat på en avsevärt lägre nivå än året

förut. Under 1939 och 1940 slaktades respektive 516,000 och 504,000 större

kalvar, medan denna slakt år 1941 stannade i 398,000. Från och med slutet

av 1941 och början av 1942 lägger man märke till en ytterligare betydande

nedgång. Under första kvartalet i år ligger slakten av större kalv 34 procent

lägre än under samma tid 1941 och icke mindre än 52 procent lägre

än under motsvarande månader 1939.

Slakten av mindre kalv har däremot hållit sig väl uppe och har under båda

åren 1940 och 1941 legat högre än under 1939.

Slakten av får och getter har under båda åren 1940 och 1941 legat på en

låg nivå jämfört med föregående år, medan motsatsen varit fallet med hästslakten.

Vad priserna beträffar må nämnas, att priset på slaktade kor under år

1941 låg 31 procent högre än under 1940 och 41 procent högre än under 1939.

Från och med den 5 maj 1941 ha högstpriser varit gällande på storboskap.

Priset på sötmjölkskalvar har under 1941 legat 26 procent högre än året

förut och 40 procent högre än 1939. Från och med den 1 december 1941 gälla

högstpriser även å kalvkött.

Någon slaktdjursavgift utgår icke från och med den 1 juli 1940.

En ytterst obetydlig import av kött eller köttkonserver har kunnat äga

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

39

ruin under 1941. Däremot har en relativt betydande fläskimport förekommit,

den största sedan år 1925. Ingen export av nötkreaturskött har ägt rum under

1941 och endast en obetydlig sådan av fläsk.

Äggmarknaden. (Jfr tab. 2). Det inhemska äggpriset har under 1941 legat

högt i jämförelse med tidigare år. Jämfört med 1940 utgör ökningen 35 procent.

Från 1939 har en ökning ägt rum med 60 procent. Från och med den

24 september 1941 gälla normalpriser på ägg.

Fodermedelsmarknaden. (Jfr tab. 2 och 8). Från och med den 8 oktober

1939 ha inga införselavgifter förekommit för importerat oljekraftfoder, från

och med den 1 november samma år ej heller för majs. Från sistnämnda datum

har ej heller utgått oljekaksskatt. Från och med oktober 1939 ha priserna på

oljekaksfoder varit fastställda av livsmedelskommissionen. Detsamma har

från och med januari 1940 varit fallet med majspriset.

Vad angår regleringen av grynkvarnarnas användning av utländsk havre

må framhållas, att tillverkningsprocenten, som från och med april 1940 sänktes

från 75 till 25, från och med april 1941 sänktes till 0.

Brödsädsmarknaden. (Jfr tab. 2). Beträffande de under senare år skördade

brödsädsarealerna i Sverige hänvisas till följande sammanställning ur

den officiella statistiken (hektar).

År

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1930

214,365

47,205

261,570

235,203

6,193

241,396

502,966

1931

215,191

61,135

276,326

200,411

6,835

207,246

483,572

1932

213,849

64,444

278,293

204,876

6,792

211,668

489,961

1933

220,567

82,187

302,754

218,751

7,284

226,035

528,789

1934

224.444

66,002

290,446

229,006

6,794

235,800

526,246

1935

214,813

57,937

272,750

218,525

8,629

227,154

499,904

1933

211,788

69,263

281,051

202,220

12,741

214,961

496,012

1937

233,961

65,308

299,269

189,795

7,307

197,102

496,371

1938

240,460

68,014

308,474

181,569

6,558

188,127

496,601

1939

253,507

83,639

337,146

168,646

6,296

174,942

512,088

1940

216,770

91,998

308,768

163,735

7,196

170,931

479,699

1941 1

177,075

109,337

286,412

197,794

8,166

205,960

492,372

I denna tabell lägger man framförallt märke till den avsevärda nedgången

i arealen av höstvete under år 1940 och särskilt under år 1941. Nedgången

beror båda åren på den kraftiga utvintring av höstvetefälten, som ägde rum

vintrarna 1939/40 och 1940/41.

Enligt den arealinventering, som per den 16 oktober 1940 företogs inom

Svealand och Götaland, visade det sig, alt samma höst 230,216 hektar besålts

med höstvete och 203,404 hektar med höstråg. Genom de svåra väderleksförhållandena

under vintern 1940/41 men framförallt under våren och försommaren

1941 förstördes mycket stora arealer av höstvete och måste sås

om med andra växtslag. Den 3 juni 1941 företogs en ny arealinventering,

varvid det visade sig, att arealen av höstvete vid denna tidpunkt i Svealand

och Götaland redovisats med sammanlagt 176,386 hektar och arealen av höstråg

med 196,567 hektar. Detta innebär, att icke mindre än 53,830 hektar höst
1

Preliminära uppgifter.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

vete eller 23.4 procent utvintrat, varemot arealen av höstråg endast minskats

med 6,837 hektar eller 3.4 procent. Härigenom kom den skördade arealen

av höstvete att för första gången på många år understiga arealen av höstråg.

Vid förstnämnda inventering den 16 oktober 1940 infordrades även uppgifter

om de arealer av vårvete och vårråg, som odlarna avsågo att beså

våren 1941. Dessa uppgåvos vid nämnda tillfälle till sammanlagt 93,580 hektar

vårvete och 7,686 hektar vårråg inom Svealand och Götaland. Vid den

senare inventeringen den 3 juni 1941 uppgåvos arealerna av vårvete och

vårråg inom samma område till respektive 108,401 och 7,712 hektar, vilket

innebar, att av de utvintrade höstvetearealerna endast 14,821 hektar blivit

omsådda med vårvete.

Även hösten 1941 (per den 31 oktober) har företagits en arealinventering,

varvid från Svealand, Götaland och Gävleborgs län infordrats uppgifter över

storleken av de arealer, som samma höst besåtts med höstvete, höstråg och

höstraps, ävensom uppgifter rörande storleken av de arealer, som våren 1942

avsetts att besås med vårvete, vårråg, korn, havre, blandsäd, vårraps, vitsenap,

vallmo, oljelin, spånadslin och hampa.

För att erhålla jämförbarhet med uppgifterna från arealinventeringen

hösten 1940 ha i det följande ifråga om brödsäden uppgifterna för Gävleborgs

län uteslutits och endast uppgifterna för Svealand och Götaland medtagits.

Inom sistnämnda område hade enligt inventeringen sistförflutna höst 189,701

hektar besåtts med höstvete och 250,332 hektar med höstråg. Detta innebär

en nedgång, jämfört med den hösten 1940 besådda arealen, med 40,515 hektar

eller 17.6 procent för höstvete men en ökning med 46,928 hektar eller 23.1

procent för höstråg. Det är anmärkningsvärt, att den med höstråg besådda

arealen nu är betydligt större än arealen av höstvete. Sammanlagt har arealen

av höstvete och höstråg ökat med 6,413 hektar eller 1.5 procent.

Enligt inventeringen i höstas skulle inom Svealand och Götaland odlarna

ha för avsikt att våren 1942 beså 94,084 hektar nied vårvete och 7,650 hektar

med vårråg. Jämfört med samma uppgifter vid inventeringen hösten 1940

innebär detta en ökning i den sammanlagda arealen av vårvete och vårråg

med 468 hektar eller 1.5 procent.

Brödsädsarealen inom Svealand och Götaland för skörd 1942 skulle enligt

de nu anförda uppgifterna, under förutsättning av oförändrade arealsiffror

för höstsäden, bliva av den storlek som framgår av första kolumnen

i nedanstående tablå, vari även medtagits uppgifterna från inventeringarna

hösten 1940 och sommaren 1941.

Enl. invent. Enl. invent. Enl. invent.

Brödsäd hösten 1941, sommaren 1941, hösten 1940,

hektar hektar hektar

Höstvete............ 189,701 176,386 230,216

Vårvete............. 94,084 108,401 93,580

Summa vete 283,785 284,787 * 323,796

Höstråg............ 250,332 196,567 203,404

Vårråg............. 7,650 7,712 7,686

Summa råg 257,982 204,279 211,090

Summa brödsäd 541,767 489,066 534,886.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

41

Gör man det antagandet, att de med höstvete och höstråg hösten 1941 besådda

arealerna komma att skördas oförminskade samt att de enligt inventeringen

på hösten 1941 beräknade arealerna av vårvete och vårråg i vår

komma att besås med angivna sädesslag, skulle detta innebära, att de brödsädsarealer,

som komma att skördas år 1942, bli i fråga om vete 1,002 hektar

eller 0.4 procent mindre men ifråga om råg 53,703 hektar eller 26.3 procent

större än de år 1941 skördade arealerna. Den sammanlagda brödsädsarealen

.skulle under samma antaganden öka med 52,701 hektar eller 10.8 procent

i förhållande till den år 1941 skördade totala brödsädsarealen. Jämförd med

inventeringen hösten 1940 visar inventeringen hösten 1941, såsom av det

föregående framgår, en ökning i fråga örn den totala brödsädsarealen å 6,881

hektar, motsvarande 1.3 procent.

Beträffande de brödsädsskördar, som erhållits under en följd av år, kunna

följande siffror vara av intresse. De ha hämtats ur statistiska centralbyråns

officiella skördestatistik. Uppgifterna för år 1941 äro preliminära. Kvantiteterna

äro uttryckta i ton.

År

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa råg

Summa

brödsäd

1930

489,767

76,833

566,600

428,753

7,695

436,448

1,003,048

1931

367,558

96,015

463,573

275,485

7,641

283,126

746,699

1932

528,944

126,279

655,223

423,530

9,215

432,745

1,087,968

1933

566,970

149,826

716,796

452,361

10,326

462,687

1.179,483

1934

632,182

124,601

756,783

507,443

9,504

516,947

1,273,730

1935

533,586

108,976

642,562

417,735

11,609

429,344

1,071,906

1936

467,481

121,342

588,823

334,326

17,184

351,510

940,333

1937

571,129

118,386

689,515

364,609

9,589

374,198

1,063,713

1938

667,532

136,600

804,132

365,231

9,422

374,653

1,178,785

1939

704,978

155,880

860,858

344,401

9,169

353,570

1,214.428

1940

270,669

150,060

420,729

257.290

8,603

265,893

686,622

1941 1

184,340

144,732

329,072

269,920

7,368

277,288

606,360

Ovanstående tabell ger uttryck för den kraftiga nedgång i brödsädsskörden,

som inträffade de båda åren 1940 och 1941. Särskilt höstvete visar en

mycket kraftig minskning, som dels beror på den tidigare omnämnda utvintringen

av nämnda sädesslag, dels även på synnerligen låga hektarskördar.

Jämfört med 1939 visa de båda följande årens brödsädsskördar en nedgång

med respektive 43 och 50 procent, därav höstvetet enbart med icke

mindre än respektive 62 och 74 procent.

Vid inventeringen hösten 1941 infordrades även uppgifter rörande de arealer

av bl. a. fodersäd, som odlarna ämnade beså våren 1942. I följande

tablå redovisas dessa arelaer jämte skördade arealer av samma växtslag dels

1941, dels i genomsnitt åren 1938/39 för området Svealand, Götaland och

Gävleborgs län i hektar.

År

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Areal avsedd att besås ..

. 1942

56,373

661,874

309,287

1,027,534

Skördad areal..........

1941

63,783

614,798

281,662

960,243

T> » .........

. 1938/39 69,224

648,369

245,718

963,311

1 Preliminära uppgifter.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

En jämförelse mellan siffrorna för den avsedda odlingen år 1942 med medelarealerna

1938/39 visar en, relativt sett, betydande nedgång i kornarealen,

någon ökning av havrearealen och en avsevärd ökning av arealen för blandsäd,

den sistnämnda uppgående till nära 26 procent. Den sammanlagda arealen

för fodersäd visar från 1938/39 till 1942 en uppgång med 64,223 hektar

eller 6.7 procent. En liknande jämförelse med den skördade arealen 1941 ger

en ökning med 67,291 hektar eller 7.0 procent.

Slutligen har inventeringen i höstas även omfattat uppgifter rörande odlingen

av olje- och spånadsväxter. I nedanstående tablå meddelas uppgifter

härom. Siffrorna för 1942 avse den areal, som hösten 1941 besätts med höstraps,

samt i övrigt den areal, som odlarna avsett att beså våren 1942 med angivna

växtslag. Desutom meddelas uppgifter örn den areal, varå 1941 skördats

olje- och spånadsväxter. Uppgifterna, som avse Svealand, Götaland och

Gävleborgs län, äro uttryckta i hektar.

Växtslag

1942

1941

Växtslag

1942

1941

Höstraps......

Vårraps.......

.... 1,850

1,025

Obelin ....

....... 1,159

963

330

—

Spånadslin

....... 1,058

1,000

Vitsenap......

Vallmo.......

.... 11,243

.... 1,025

5,146

960

Hampa ...

....... 1,457

Summa 18,122

133

9,227

Såvitt nu kan bedömas komma de för år 1942 beräknade arealerna att uppnås

eller överskridas.

Förslag till regleringsåtgärder.

Såsom förut nämnts innefattar statens livsmedelskommissions förenämnda

skrivelse den 10 april 1942, vilken underställts kommissionens råd, förslag

till fortsatta regleringsåtgärder på jordbrukets område. Inom rådet har

särskilda yttranden avgivits dels av herrar B. von Stockenström, B. Ekström,

B. Blomkvist, K. Lindström, J. H. Johansson, C. Beck-Friis, G. Liedberg, H.

G. Ringborg och G. G. Johansson, dels ock av herrar E. Abramson och K.

Möller. I samband med utarbetande av sina förslag har kommissionen haft

till övervägande ett flertal framställningar avseende ifrågavarande område,

liksom vissa av kommissionen däröver från skilda korporationer infordrade

yttranden. Bland dessa framställningar och yttranden märkas sådana från

Sveriges lantbruksförbund, Sveriges slakteriförbund, mjölkcentralen, lantmännens

mjölkförsäljningsförening u. p. a., svenska ägghandelsförbundet, Sveriges

äggimportförening u. p. a., Sveriges fjäderfäavelsförening samt svenska

spannmålsaktiebolaget. Av dessa framställningar torde de från Sveriges lantbruksförbund

och spannmålsaktiebolaget få såsom bilagor 4 och 5 fogas vid

detta protokoll.

Allmänna riktlinjer. Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse inledningsvis

framhållit, att särskilt efter den missväxt, som hemsökt landets jordbruk

under de två senaste åren, någon meningsskiljaktighet icke borde råda

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 319.

43

om den utomordentliga betydelse jordbruket för närvarande ägde för vår

försörjning. De svaga skördarna under dessa två år i förening med den handelspolitiska

avspärrningen hade medfört, att landets reserver av livsmedel

högst väsentligt nedgått. Av allt att döma måste man börja det nya konsumtionsåret

väsentligen utan andra reserver av brödsäd än dem som motsvarades

av handelskvamamas normala övergångslager. Situationen på mjölk- och

matfettsmarknaden tedde sig visserligen relativt ljus tack vare den import av

vegetabiliska oljor, som kommit till stånd västerifrån, men bleve höskörden

under instundande sommar svag, finge man även på detta område räkna med

svårigheter, i all synnerhet som några som helst reserver av fodermedel

icke funnes kvar hos jordbrukarna vid det nya produktionsårets ingång.

Därest det bleve nödvändigt att jämväl nästa år i större utsträckning basera

husdjurens utfodring på cellulosa eller annat hjälpfoder, torde en viss brist

i foderstatema på äggvita icke kunna undvikas. Vid övergången till det nya

året torde — om man endast toge hänsyn till de kvantiteter, som nu funnes

inom landet eller som vore på väg hit från utlandet — lagret av oljekraftfoder

icke väsentligt överstiga 80,000 ton. Till jämförelse har kommissionen

framhållit, att förbrukningen under innevarande produktionsår beräknades

komma att uppgå till 125,000 ton. Å andra sidan borde hänsyn tagas till att

kreatursstammen genom de två sista årens extraordinära utslaktningar nedbringats

till cirka 85 procent av antalet djur före krigsutbrottet, d. v. s. till

den storlek som av sakkunniga på området ansetts lämplig vid självförsörjning

i fråga örn fodermedel. Bleve höskörden någorlunda normal, har kommissionen

ansett sig kunna förvänta ett jämförelsevis gott utbyte av våra fodertillgångar.

I fråga örn kött har kommissionen utgått ifrån att en rätt väsentligt

minskad tillgång under nästa konsumtionsår vore att förvänta. I någon

mån syntes denna nedgång emellertid kunna kompenseras av en ökad

fläskproduktion.

Under framhållande av ovissheten i fråga om utvecklingen av jordbrukets

kostnader samt svårigheten att i rådande läge bedöma produktionens storlek

har kommissionen såsom sin mening uttalat, att den absoluta prisnivån

på jordbruksprodukter borde fastställas först sedan skörderesultatet för hela

landet kunde något så när överblickas. Kommissionen bär ansett, att prisavvägningen,

i likhet med föregående år, borde baseras på en undersökning

rörande jordbrukets kostnader och inkomster under det nya produktionsåret.

Kommissionen har funnit det vara av särskild vikt, att de därvid använda

principerna underkastades en så allsidig granskning som möjligt. Å andra sidan

har det synts kommissionen angeläget, att utredningen bedreves med sådan

skyndsamhet, alt en godtagbar kalkyl kunde föreligga i början av augusti

1942, då Hägart om brödsädspriserna borde upptagas till omprövning. Härvid

har kommissionen förutsatt, att en skördeuppskaltning komme att äga

rum per den 15 juli 1942 och att uppgifterna från denna uppskattning lades

till grund för bedömandet av skörderesultatet och produktionens storlek.

Vad angår de allmänna principerna för prisavvägningen har kommissionen

anfört.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

I det försörjningsläge, vari landet för närvarande befinner sig, är det synnerligen

angeläget, att alla ansträngningar inriktas på att uppnå ett så gott

resullat av jordbruksproduktionen som möjligt. Det torde icke kunna med

fog förnekas, att de priser, som jordbrukarna kunna erhålla för sina produkter,

härvidlag spela en ej ringa roll. För att ersätta brist på arbetskraft,

dragare och vissa förnödenheter erfordras i många fall ganska betydande

kapitalutlägg, som måste amorteras under en relativt kort tidrymd. Vidare

synes det obestridligt, att fodertillgången i viss utsträckning kan såväl kvalitativt

som kvantitativt påverkas genom produktpriserna. Särskilt lagringen

av s. k. A. I. V.-foder samt insamlingen av hjälpfoder, såsom löv och vass,

måste i ej ringa grad bli beroende på animalieprisernas höjd. Med hänsyn

till vad nu anförts ligger det mycken vikt uppå att det allmänna prisläget

på jordbruksprodukter hålles uppe på en tillfredsställande nivå.

Vid fastställandet av den allmänna prisnivån för jordbruksprodukter har

under senaste åren den principen tillämpats, att produktpriserna, häri inräknat

till jordbruket utgående prisbidrag av allmänna medel, skola avvägas

så, att jordbrukarna vid normala väderleksbetingelser erhålla full täckning

för inträdda kostnadsstegringar sedan krigets utbrott. Med »normala» väderleksbetingelser

lia härvid avsetts sådana betingelser, vid vilka med normal

gödsling, brukning, utfodring etc. normal produktion kan erhållas.

Ifrågavarande princip har kompletterats med den regeln, att om skörderesultatet

till följd av ogynnsam väderlek bleve i mera avsevärd mån sämre eller

bättre än det beräknats bli vid normala väderleksbetingelser, en skälig fördelning

av förlusten vid »undernormal» skörd respektive vinsten vid »övernormal»

skörd skulle äga rum mellan jordbruket och det övriga folkhushållet.

Livsmedelskommissionen anser sig kunna utgå ifrån, att berörda principer

för prissättningen komma att tillämpas jämväl för produktionsåret 1942/43.

Med hänsyn till jordbruksproduktionens utomordentliga betydelse för försörjningen

under nuvarande krisförhållanden torde emellertid, på sätt kommissionen

vid avgivande av förslag till regleringsåtgärder för produktionsåret

1941/42 uttalat, en något högre prisnivå än som framkommer vid tilllämpning

av förutnämnda regler böra medgivas. Lantbruksförbundet har i

en till kommissionen avlåten skrivelse framställt önskemål örn att storleken

av ifrågavarande »stimulansmoment» måtte angivas. Kommissionen anser

emellertid förhållandena icke för närvarande medgiva närmare precisering

jin som skett genom kommissionens nu gjorda uttalande.

Vad angår principen, att de ekonomiska konsekvenserna med avseende å

skörderesultatet vid särskilt ogynnsamma respektive särskilt gynnsamma väderleksförhållanden

skulle på skäligt sätt fördelas mellan jordbruket och det

övriga folkhushållet, har vid de två senaste årens jordbrnksuppgörelser enighet

varit rådande därom, att jordbruket vid en särskilt ogynnsam skörd skulle

bära ett inkomstbortfall, motsvarande cirka 4 procent av det totalbelopp,

som erfordrades för att täcka jordbrukets samtliga kostnader, däri inbegripet

ersättning för jordbrukarnas eget arbete. Nämnda siffra har fastställts

med hänsyn till att den motsvarar en beräknad normal avvikelse från genomsnittsresultatet

under en följd av år före krigsutbrottet. En given konsekvens

härav bör vara, att jordbrukets inkomster vid särskilt gynnsam skörd skola

få överstiga sagda totalbelopp med cirka 4 procent.

Det förtjänar uppmärksammas, att föregående stycke endast berör principerna

för prisavvägningen vid en dålig respektive god skörd till följd av

särskilt ogynnsamma respektive särskilt gynnsamma väderleksförhållanden.

Under åberopande av att sannolikheten för en mycket god skörd vore ringa,

har lantbruksförbundet i sin förenämnda skrivelse framhållit, att det borde

uttalas, att därest skörden bleve större än som kunde anses normalt, detta

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

45

icke borde föranleda sänkning av de priser, som vid tillämpning av nyssnämnda

princip om täckandet av kostnadsstegringar skulle utgått vid normalskörd.

Kommissionen vill i anledning härav framhålla, att värdet av ett sådant

uttalande helt är beroende av vad man vill inlägga i begreppet normalskörd.

Om man härmed menar en skörd, som är lika stor som medelskörden

under exempelvis en tioårsperiod närmast före krigsutbrottet, synes ett dylikt

uttalande sakna praktisk betydelse. Den minskade tillgängen på gödningsämnen,

arbetskraft, drivmedel och andra för jordbruket betydelsefulla

förnödenheter i förening med den kalla och långa vintern, gör det nämligen

mycket osannolikt, att skörden skulle bli av den storleksordning, som

förut nämnts. Avses med begreppet normalskörd däremot en skörd av den

storlek, som under hänsynstagande till de av krisläget förändrade produktionsförhållandena

kan antagas bliva nådd vid normala väderleksbetingelser,

möter det mycket stora svårigheter att uppskatta sagda normalskörd. Det

torde i detta sammanhang böra erinras om att härvidlag någon praktisk erfarenhet

icke finnes att bygga på, eftersom väderleksbetingelserna såväl under

år 1940 som under år 1941 varit abnormt dåliga. Kommissionen ser sig

ej heller i stånd att på grundval av teoretiska antaganden rörande krishushållningens

återverkningar på skördeavkastningen verkställa en användbar

beräkning i nämnda hänseende. Denna problemställning torde för övrigt

förlora i betydelse, i händelse livsmedelskommissionens uppfattning om tiden

och sättet för prissättningen å olika jordbruksprodukter kommer till verkställighet.

I föregående års jordbruksproposition uttalade föredragande departementschefen

utan erinran från riksdagens sida, att man vid uppskattning av inkomsternas

storlek borde utgå från en för hela landet beräknad medelskörd.

Därest inom vissa delar av riket skörderesultatet skulle bliva mindre

gynnsamt, borde delta förhållande, där sociala eller andra skäl så påkallade,

kompenseras på annat sätt än genom över lag höjda priser. I enlighet härmed

ha under innevarande år vissa särskilda åtgärder vidtagits i syfte att utjämna

verkningarna av de stora lokala variationerna i fråga örn skörderesultatet

under år 1941. Bland annat har utbetalats s. k. differentieringstillägg

för mjölk, varjämte betalning för höstsäden delvis utgått i form av

arealtillägg. Därest dylika lokala variationer skulle uppstå även under instundande

sommar, torde Kungl. Majit böra äga besluta örn liknande kompensationsåtgärder

för 1942 års skörd. Kommisssionen är av den uppfattningen,

att i sådant fall skäl kunna föreligga för en starkare lokal differentiering

av kompensationen än som nu tillämpas. För den händelse skörderesultatet

skulle bli ogynnsamt endast för vissa geografiskt avgränsade områden,

synes det lämpligt att dessa områden beredas hjälp i annan ordning

än genom tillägg till produktpriserna.

Vad livsmedelskommissionen nu anfört har huvudsakligen haft avseende

å den allmänna prisnivån på jordbruksprodukter. Kommissionen har emellertid

ansett, att under rådande förhållanden det vore minst lika viktigt att

tillse, att prissättningen på de olika produktslagcn bleve riktigt avvägd. I den

mån det ur försörjningssynpunkt ansåges önskvärt att stimulera eller hålla

tillbaka viss odling kunde nämligen detta till en viss grad ske genom prissättningen.

Kommissionen har erinrat, att i fråga örn vissa specialodlingar

såsom oljeväxter, ärter och bruna bönor livsmedelskommissionen tidigare

föreslagit särskilda åtgärder i syfte att få till stånd en ökad odling härav.

Detsamma gällde potatis för matändamål. Kommissionen har i detta sam
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

manhang vidare erinrat därom, att kommissionen i skrivelse till Kungl. Maj:t

den 17 februari 1942 framlagt förslag rörande fastställande av s. k. relationspriser

för 1942 års spannmåls- och höodling. Enligt vad kommissionen påpekat

vore en bärande tanke i detta förslag att försörjningsläget med avseende

på brödsäd för närvarande ingåve allvarliga bekymmer. I en av kommissionens

produktionsavdelning uppgjord plan för 1942 års växtodling har

kommissionen också framhållit önskvärdheten av en ökad odling av ej endast

de egentliga brödsädsgrödorna, vete och råg, utan även av korn, vilket sistnämnda

sädesslag med stor fördel kunde användas för utdrygning av brödsäden

vid framställning av mjöl. I konsekvens härmed har kommissionen

i sitt förenämnda förslag rörande relationspriserna förordat en relativt stor

skillnad mellan priserna på fodersäd, d. v. s. havre och blandsäd, å ena

sidan, samt priserna på brödsäd, d. v. s. vete, råg och korn, å den andra

sidan. Vidare har kommissionen förordat, att det relativa höpriset sänktes

något i förhållande till innevarande års pris. Såsom en särskild stimulans åt

vårvete- och kornodlingen har kommissionen föreslagit att utöver de priser,

som motiverades av dessa sädesslags användningsvärde i förhållande till den

övriga brödsäden, skulle utgå en extra gottgörelse i form av odlingspremier.

Jag torde här få erinra, att Kungl. Majit genom beslut den 1 april 1942

godkänt kommissionens förslag samt därvid fastställt följande prisskala att

gälla för 1942 års växtodling:

svarthavre (grundpris)

vithavre.............

blandsäd...........

korn...............

råg................

höstvete............

vårvete..............

hö..................

= s

= s +0.5 öre

= s + 2 »

= s + 5 »

= s + 8 »

= s + 8 »

= s + 9 »

= 0.7 s.

Utöver de i skalan angivna priserna för vårvete och kom skall enligt Kungl.

Maj:ts beslut utbetalas en odlingspremie av för vårvete 40 kronor per hektar

och för korn 50 kronor per hektar. Odlingspremien för korn skall dock

endast utgå inom de landsdelar, där utfodringsförbud för kom nu är rådande,

nämligen inom Götaland och Svealand med undantag av följande områden,

nämligen av Kopparbergs län socknarna Ore, Orsa, Våmhus, Mora,

Älvdalen, Venjan, Särna, Idre, Transtrand, Lima, Malung, Äppelbo, Järna

och Säfsnäs samt av Värmlands län Älvdals övre och Frykdals övre tingslag.

En anledning till att området för odlingspremierna begränsats på detta sätt

är, att någon allmän leveransplikt för allt korn hittills icke tillämpats i

Norrland och angivna delar av Kopparbergs och Värmlands län.

Beträffande de animaliska produkterna har kommissionen icke ansett sig

böra föreslå fastställande av några relationspriser. Särskilt med hänsyn härtill

syntes det kommissionen önskvärt, att prissättningen på dessa produkter

skedde i samband med den definitiva prissättningen på brödsäd och foder
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

47

säd. Eftersom höstsädspriset måste fastställas redan i augusti och fodersädsprisema

skulle stå i viss, redan bestämd relation därtill, vore emellertid

en förutsättning för att så skulle kunna ske, att man för bedömandet av

foderskörden läte sig nöja med den skördeuppskattning, som skulle äga rum

per den 15 juli. Kommissionen har framhållit, att det verkliga skörderesultatet

kunde komma att ej oväsentligt avvika från denna uppskattning och att detta

särskilt gällde om bärgnings- och betesförhållandena under hösten bleve

ogynnsamma. Därest av nämnda anledning det verkliga skörderesultatet av

foderväxter skulle bli väsentligt lägre än som beräknats med ledning av

uppskattningen per den 15 juli, har kommissionen ansett, att man borde

medgiva en viss senare kompensation för skördeförsämringen i form av ett

tillägg till mjölkpriset. Kommissionen har uttalat, att offentliggörandet av

de definitiva priserna under alla förhållanden borde ske under senare hälften

av augusti månad.

I detta sammanhang har kommissionen framhållit, att anledning numera

saknades att genom nedslaktning ytterligare nedbringa djurantalet, såvida ej

foderskörden i sommar bleve dålig. Den nuvarande kostammen vöre ganska

väl avpassad med hänsyn till vår inhemska foderproduktion (inklusive fodereellulosa).

Vid en god foderskörd borde enligt kommissionens mening möjlighet

förefinnas att uppbringa den under missväxtåren reducerade svinstammen

till en mera normal storlek. Under samma förutsättning borde

också med all sannolikhet mera foder kunna ställas till förfogande för äggproduktion.

Kommissionen har härefter till behandling upptagit frågan huruvida de

generella subventionerna, vilka lämnas för att förhindra prisstegringar, borde

upphöra. Härutinnan har kommissionen anfört i huvudsak följande.

Av de inkomster, som jordbruket erhåller, utgår en ej oväsentlig del i form

av anslag på budgeten. Sedan flera år tillbaka utbetalas således mjölkpristillägg

(tidigare benämnda prisutjämningsbidrag) samt s. k. producentbidrag

för mjölk. Under innevarande år utgå därjämte — utöver nämnda bidrag

— s. k. differentieringstillägg för mjölk. Såsom ytterligare exempel på dylika

kontanta bidrag må nämnas de i år utgående arealtilläggen för brödsäd.

Vidare lämnas av allmänna medel betydande belopp för nedbringande av priserna

på vissa av jordbrukets förnödenheter, främst oljekraftfoder och fodercellulosa.

Oaktat priserna på jordbruksprodukter genom sagda statsanslag

kunnat hållas på en lägre nivå än eljest, ha statsmakterna av sociala och

penningpolitiska skäl ansett sig böra i vissa fall lämna konsumenterna

ytterligare rabatt på de priser, som eljest skulle utgå till förbrukare. Till denna

kategori av subventioner äro att hänföra konsumentrabatterna å matfett

och mjölk. Den s. k. förmalningsersättningen torde även böra räknas

hit. Under regleringsåret 1940/41 (september—augusti) utbetalades i dylika

subventioner sammanlagt omkring 225 miljoner kronor. För innevarande

budgetår beräknas statens totala kostnad för liknande ändamål komma att

bliva cirka 400 miljoner kronor. Sistnämnda belopp motsvarar mer än 20

procent av jordbrukets totala produktionskostnader.

1 den allmänna diskussionen har under senare tid upptagits frågan örn

en eventuell avveckling eller minskning av de nu utgående subventionsbeloppen.

Statens priskontrollnämnd har också i olika sammanhang varit

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

inne på samma tanke. Genom en motion, nr 152, i första kammaren har

frågan vidare underställts den nu samlade riksdagens prövning.

Såsom i nämnda motion anföres har huvudparten av berörda subventioner

till uppgift att hålla livsmedelspriserna nere på en lägre nivå än som eljest

vöre möjligt. En del av subventionerna kunna sägas vara av social natur,

i det de antingen innebära en prissänkning speciellt för vissa ekonomiskt

svaga konsumentgrupper eller också åstadkomma en inkomstökning, som är

av särskild betydelse för ekonomiskt svaga producentgrupper. I motionen

har en gruppering av subventionerna verkställts efter deras ändamål. Då

denna gruppering är av ett ej ringa intresse och torde kunna tagas till utgångspunkt

för en diskussion i ämnet, återgives densamma här med vissa

justeringar i fråga örn storleken av de olika delbeloppen.

I. Anslag som avse att generellt sänka livsmedelspriserna under den nivå,

där de eljest skulle ligga med hänsyn till producenternas av statsmakterna

erkända inkomstkrav.

A. Brödsubventioner. Milj. kr

Förmalningsersättning........................................ 42.0

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för brödsäd........... 7.2

Prisnedsättning å till kvarnar försålda potatisflingor.............. 2.3

Prisnedsättning å till kvarnar försålt potatismjöl.................. 3.0

Extra prishöjning å spannmål (arealtillägg).............. 21.5

Summa 76.0.

B. Mjölk- och mat fettssubventioner.

Höjning av mjölkpriset med 1.5 öre per liter (s. k. prisutjämnings
bidrag

och mjölkpristillägg).......................... 30.3

Täckning av kostnader för mejeriernas »körlinjer», mejerikostnads
bidrag

.................................................... 4.6

Diverse kostnader (för lagring av smör m. m.).................... 6.3

Särskilda mjölkersättningar (kompensation för utebliven prishöjning

å konsumtionsmjölk)....................................... 2.0

Generell prissänkning å smör med 50 öre per kg (maj—oktober 1941) 18.0

Summa 61.2.

C. Kött- och fläsksubventioner.

Stödjande av smågrispriset.................................... 0.4

Lagring och konservering av slaktprodukter............. 3.6

Summa 4.0.

D. Sänkning av kostnaderna för produktion och distribution.

Svenska spannmålsaktiebolagets förlust å fodercellulosa ....... c:a 60.0

D:o å oljekraftfoder.......................................... 31.0

D:o å fodersäd............................................... 7.6

D:o å diverse varor (kli, melass, o. d.).......................... 6.5

D:o å leveranspremier å fodersäd.............................. 2.4

Subventioner å konstgödselmedel ...................... 5.2

Summa 112.7.

Sammanlagd kostnad för A, B, C och D........................ 253.9.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

49

II. Anslag till prisreduktioner och producentbidrag, som av sociala och

dylika skäl tillkomma vissa konsument- och producentgrupper
-

A. Mjölk- och matfettsrabatter åt konsumenter. Milj. kr

Mjölkrabatt åt mindre bemedlade .............................. 22.0

Matfettsrabatter åt mindre bemedlade........................... 60.0

Summa 82.0.

B. Socialt motiverade bidrag dt producenter.

S. k. producentbidrag......................................... 42.1

Pristillägg för lantsmör och lantsmörsbidrag..................... 2.1

Summa 44.2.

C. »Missväxtbidrag» till jordbrukare i vissa landsdelar (utöver pris
utjämningsbidrag

under I B ovan), s. k. differentieringstillägg. . 15.5

D. Extra mjölkbidrag till norra Sverige...........................LO

Sammanlagd kostnad för A, B, C och D...................... 142.7

Avgår beräknad inkomst å margarinaccis.................... 35.0

Nettokostnad för statskassan av anslag under II.,................. 107.7

Total nettokostnad för statskassan.............................. 361.6.

Utan att ingå i någon kritik av den i motionen verkställda klassificeringen

av anslagen vill kommissionen framhålla, att en ej oväsentligt större del

av totalkostnaden för subventionerna än det under II C upptagna differentieringstillägget

för mjölk är att hänföra till missväxten under år 1941. Sålunda

hade arealtillägget för brödsäd till direkt syfte att kompensera jordbruket

för den synnerligen svaga och ojämna brödsädsskörden. En väsentlig

del av anslaget till nedbringande av priset på fodercellulosa syftade vidare

till att möjliggöra för de av missväxten hårdast drabbade jordbruken att anskaffa

ersättningsfoder till ett relativt billigt pris. Det bör även observeras,

att jordbrukspriserna påverkats av det svaga skördeutfallet. Med hänsyn till

de påtagliga fördelarna av en relativt lugn prisutveckling synes någon befogad

erinran icke kunna resas mot att jordbrukets kompensation för det inkomstbortfall,

som föranletts av missväxten, utgått av budgetmedel i stället för

att taga sig uttryck i stegrade konsumentpriser. Därest skörden i år blir

av någorlunda »normal» storlek, bortfalla kostnaderna för sagda extra kompensation.

Även med beaktande härav kan emellertid en statssubvention av den storleksordning,

varom här är fråga, ur statsfinansiell synpunkt inge betänkligheter.

Livsmedelskommissionen har därför ansett sig böra närmare undersöka,

om och i vad mån en minskning av subventionsbeloppen lämpligen kan

åstadkommas. För bedömandet härav synes det nödvändigt att gå in på en

diskussion av de ändamål, som de olika anslagen i första hand äro avsedda

att tjäna. Härvid torde det vara lämpligt att börja med de anslag, som åsyfta

en sänkning av priserna på oljekraftfoder oell fodercellulosa.

Sistnämnda anslag, som för budgetåret 1941/42 torde komma att uppgå till

ej mindre än 85 miljoner kronor, ha till syfte att bereda de enskilda jordbrukarna

möjlighet att vid det rådande prisläget på jordbrukets produkter

inköpa och använda fodercellulosa och oljekraftfoder. Därest anslagen icke

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 319.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 319

funnes, skulle liven fodercellulosa i år lia betingat ett pris av i genomsnitt

cirka 24 öre per kilogram. Tillverknings- och distributionskostnaden har

för en stor del av cellulosan utgjort cirka 29 öre per kilogram. Jämväl priset

på oljekraftfoder skulle under samma förutsättning lia legat mycket högt.

En stor del av de partier oljekraftfoder, som importerats under innevarande

konsumtionsår, har inköpts till ett pris av 60 kronor per deciton och däröver.

Räknar man ut det genomsnittliga inköpspriset för de lager av oljekraftfoder,

som nu finnas inom landet eller inköpts från utlandet för hemtransport

under den närmaste tiden, hlir detta inemot 45 kronor per deciton. Det

torde vara uppenbart, att mjölkpriset behövde höjas ganska avsevärt för att

det för de enskilda jordbrukarna skulle vara möjligt att betala så höga priser.

En sådan höjning är av penningpolitiska och andra skäl icke möjlig att

acceptera. I den mån man anser det önskvärt, att ifrågavarande fodermedel

skola komma till användning inom mjölkproduktionen — och meningarna

härom torde i nuvarande försörjningssituation icke vara delade — måste staten

därför subventionera anskaffningskostnaderna. Nämnda subvention har

av särskilda skäl — framför allt den rådande missväxten — under innevarande

konsumtionsår gått något längre än som varit erforderligt med hänsyn

till fodermedlens användningsvärde i förhållande till andra inhemska fodermedel.

I syfte att nedbringa ifrågavarande kostnader föreslår kommissionen

för nästa konsumtionsår en viss höjning av jordbrukarnas inköpspris för

såväl oljekraftfoder som fodercellulosa. Därest vi i sommar erhålla en mera

normal foderskörd, inverkar även detta i sänkande riktning på subventionskostnaderna,

enär i dylikt fall dels behovet av fodercellulosa blir mindre och

dels den tilldelade kvantiteten oljekraftfoder lägre än eljest. Nämnda kostnadssänkande

faktorer uppvägas emellertid helt av att anskaffningskostnaden

för fodermedlen stigit.

Vad härefter beträffar de generella subventionerna på mjöl och bröd samt

på mjölk och matfett så måste dessa ses mot bakgrunden av den oerhört

stora betydelse, som dessa livsmedel ha i vår försörjning. Mjöl och bröd utgöra

väsentliga beståndsdelar i vår kost, och det har alltid varit ett önskemål,

att dessa så att säga grundläggande föodoämnen skulle kunna tillhandahållas

allmänheten till ett rimligt pris. Den i år utgående totala subventionen för

sistnämnda livsmedel motsvarar i genomsnitt cirka 20 öre per kilogram mjöl.

Ett fullständigt borttagande av subventionen skulle ha medfört en höjning

av priset på vetemjöl med cirka 22 öre per kilogram och av priset på rågmjöl

med omkring 18 öre per kilogram. De generella subventionerna på mjölk

och matfett motsvara — bortsett från »missväxtbidraget» och utslaget på all

saluförd mjölk (såväl produkt- som konsumtionsmjölk) — mer än 2 öre per

kilogram mjölk eller 50 öre per kilogram smör. Med tanke på det pris, som

smöret redan nu betingar, måste det väcka betänkligheter att helt avskaffa

nämnda subvention.

Förslag har väckts örn att de generella subventionerna skulle ersättas med

nya eller ökade rabatter för de mindre välsituerade befolkningsgrupperna.

Det synes emellertid som om detta förslag icke bör genomföras utan mycket

ingående prövning. Varje form av rabatter för den mindre bemedlade befolkningen

måste alltid medföra vissa orättvisor på grund av svårigheten att avgränsa

det klientel, som skall erhålla del av rabatterna. För närvarande tilllämpas

i nämnda hänseende vissa schematiska inkomst- och förmögenhetsgränser.

Kommissionen anser att dessa gränser skola jämkas nedåt. Därest

samma begränsning skulle gälla för de nya eller ökade rabatterna, skulle

de befolkningsgrupper, som ligga närmast över inkomststrecket, bli starkt

missgynnade. Om man å andra sidan för att undvika denna konsekvens

höjde inkomststrecket för de nya rabatterna, skulle man ej vinna så

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

51

mycket genom den ifrågasatta omläggningen. I detta sammanhang torde böra

erinras örn att den del av befolkningen, som har ett beskattningsbart belopp,

exempelvis överstigande 2,000 kronor, endast utgör 20 å 25 procent av

hela befolkningen. Det är ur många synpunkter bättre med en generell subvention

än med en rabatt som sålunda skulle utgå till den större delen av

folkmängden. En dylik utvidgning av rabattklientelet skulle bland annat medföra

ett väsentligt ökat arbete för kristidsnämnderna och handeln.

Det förtjänar vidare uppmärksammas, att en avveckling av de generella

subventionerna skulle komma att inverka i stegrande riktning på prisnivån.

Enligt gjorda beräkningar motsvara enbart de generella subventionerna för

mjöl och bröd samt matfett oell mjölk en sänkning av levnadskostnadsindex

(med år 1935 som bas) med cirka 3.5 enheter. Med den lönepolitik, som nu

tillämpas, är det av vikt att en stegring av sagda index om möjligt undvikes.

Det bör dock framhållas, att en indexstegring kan undvikas genom införande

av specialrabatter för vissa, större befolkningsgrupper.

Kommissionen har i anslutning till det anförda uttalat, att kommissionen

icke vill tillstyrka ett borttagande av de generella subventionerna. Emellertid

har kommissionen med hänsyn till den statsfinansiella situationen ansett, att

det torde övervägas att minska dessa. Kommissionen har härvid haft sin uppmärksamhet

riktad på förmalningsersättningen för brödsäd och ifrågasatt en

sänkning av denna. Vidare har kommissionen ifrågasatt, att under den tid,

som margarintillverkningen i sommar kunde komma att ligga nere, kompensation

för den härigenom uppkommande merkostnaden för matfettsransonen

skulle utgå endast till de befolkningsgrupper, som erhölle rabatt på matfett.

Kommissionen bar föreslagit, att med hänsyn till det rådande läget och

omöjligheten att bedöma den kommande utvecklingen Kungl. Maj:t även för

nästa budgetår borde erhålla vidsträckta befogenheter med avseende å jordbruksregleringen.

I överensstämmelse med nu gällande regleringsfullmakt

borde Kungl. Majit sålunda äga att utan hinder av meddelade beslut eller

gjorda uttalanden handha jordbruksregleringen samt vidtaga av omständigheterna

påkallade ändringar i densamma.

Ehuru flertalet av de regleringsförfattningar, som gällde vid krigets utbrott,

icke varit i praktisk tillämpning under innevarande regleringsår, bar kommissionen

ansett det lämpligast att bibehålla desamma. Kommissionen har

därför förordat, att nämnda författningar ävensom andra av riksdagen lämnade

bemyndiganden, i den mån deras giltighetstid utginge med innevarande

regleringsår, förlängdes på ytterligare ett år.

Jag torde härefter få övergå till att redogöra för kommissionens ställning

till vissa speciella frågor, berörande de olika områdena av jordbruksregleringen.

Mjölk- och niatfcttsrcgleringen. För att i möjligaste mån öka tillgången

på konsumtionsmjölk och matfett genomfördes hösten 1941 standardisering

av konsumtionsmjölkens fetthalt till 3 procent. I samband med standardiseringen

skedde även en omläggning av det tidigare mjölkbidragssystemet. I

stället för prisutjämningsbidrag oell konsumtionsmjölktillägg, vilka bidrag

utgingo per kilogram mjölk oberoende av dennas fetthalt, utbetalas numera

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

mjölkpristillägg med visst belopp per kilogram mjölkfett. Mjölkpristillägg

utgår för närvarande med 42 öre per kilogram mjölkfett för all till mejeri levererad

mjölk. I genomsnitt svarar bidraget mot 1.5 öre per kilogram invägd

mjölk. Av tillägget är, såvitt angår produktmjölken, en tredjedel att betrakta

som kompensation för den dåliga skörden, och denna tredjedel skall enligt

beslut av Kungl. Maj:t utgå endast för mjölk, som invägts till och med maj

1942.

I ekonomiskt hänseende innebar standardiseringen, att mejerierna genom

fetthaltssänkningen erhöllo en vinst som efter avräkning av standardiseringskostnaden

kunde uppskattas till 2.5 öre per kilogram konsumtionsmjölk i genomsnitt

för hela landet. Av denna vinst kom emellertid 1 öre per kilogram

konsumenterna till godo i form av ett lägre mjölkpris.

Enligt beslut av riksdagen i samband med behandling av 1941 års jordbruksproposition

skulle under normala väderleksbetingelser under regleringsåret

1941/42 utbetalas för produktmjölken ett prisutjämningsbidrag av

1 öre per kilogram och för konsumtionsmjölk ett lika stort konsumtionsmjölktillägg.

Den under innevarande vinter tillämpade ordningen innebär

som förut nämnts att för såväl prodnktmjölk som konsumtionsmjölk utgår

ett mjölkpristillägg, motsvarande 1.5 öre per kilogram mjölk. För konsumtionsmjölken

tillkommer dessutom nettovinsten av standardiseringen, 1.5 öre

per kilogram. I förhållande till riksdagens förenämnda beslut har utbytet

av konsumtionsmjölken således förbättrats med 2 öre per kilogram, medan

motsvarande förbättring för produktmjölken, bortsett från differentieringstilläggen,

utgjort allenast 0.5 öre per kilogram. I förhållande till produktmjölken

har således det ekonomiska utbytet av konsumtionsmjölken stigit

med 1.5 öre per kilogram. Från och med juni 1942 kommer denna relativa

förbättring att ökas till 2 öre per kilogram, eftersom mjölkpristillägget för produktmjölk,

som inväges från och med nämnda månad, skall minskas med en

tredjedel, eller, räknat per kilogram mjölk, 0.5 öre.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse förutsatt, att bestämmelserna

örn obligatorisk standardisering skola gälla även under nästa konsumtionsår.

Skulle mjölksituationen i höst, på grund av en dålig foderskörd eller annan

anledning, åter bli kritisk, måste enligt kommissionens mening med all sannolikhet

ytterligare ingripanden i reglerande syfte komma under övervägande.

Bland åtgärder, som i ett dylikt läge kunde bli aktuella, har kommissionen

framhållit en sänkning av konsumtionsmjölkens fettlialt. Vidare har

kommissionen ifrågasatt möjligheten att ytterligare nedbringa ostens fetthalt,

exempelvis till 20 procent. Såsom en annan tänkbar alternativ åtgärd

har kommissionen pekat på utvägen att sänka matfettsransonen eller att

genomföra en ransonering av mjölken, antingen för sig eller gemensamt med

övriga mejeriprodukter. Det förhållandet, att konsumtionsmjölkens lönsamhet

förbättrats relativt till produktmjölkens lönsamhet har kommissionen

funnit vara av stor betydelse för möjligheterna att tillgodose de större konsumtionsorternas

behov av sådan mjölk. Kommissionen har förutsatt att ifrågavarande

relation bibehålies i stort sett oförändrad även under nästa konsumtionsår.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

53

Kommissionen Ilar framhållit, att det pris, som konsumenterna finge betala

för konsumtionsmjölk, måste i förhållande till mjölkens användningsvärde

anses såsom lågt. Det hade också visat sig, att allt efter som försörjningsläget

med avseende på livsmedel skärpts, efterfrågan på konsumtionsmjölk

starkt stigit. Konsumtionsökningen hade med särskild styrka gjort sig

gällande under det nu löpande konsumtionsåret. Som exempel härpå har

kommissionen framhållit, att mejerierna i februari 1942 sålde 44 procent

mera konsumtionsmjölk än under motsvarande månad föregående år. I viss

utsträckning hade konsumtionsmjölkpriset och rabatteringen för sådan mjölk

medverkat till denna utveckling. I anslutning härtill har kommissionen

erinrat därom, att konsumtionsmjölkpriset i samband med standardiseringens

genomförande sänktes med 1 öre per kilogram. Kommissionen har ifrågasatt

huruvida kommissionen icke under den närmaste tiden måste upptaga

frågan örn en eventuell höjning av mjölkpriset till övervägande. I detta hänseende

har kommissionen anfört följande.

I en på uppdrag av Kungl. Maj:t utarbetad, den 3 mars 1942 dagtecknad

skrivelse till Kungl. Majit har kommissionen framhållit hurusom den i höstas

införda gräddransoneringen medfört vissa förluster dels för mejerierna

och dels för mjölkhandeln. Enligt verkställda undersökningar uppgår mejeriernas

sammanlagda årliga förlust till omkring 9 miljoner kronor, vilket

belopp i runda tal svarar mot 0.4 öre per kilogram invägd mjölk eller 1 öre

per kilogram försåld konsumtionsmjölk. Vid dessa beräkningar har inkomstbortfallet

till följd av gräddransoneringen betraktats som en isolerad

företeelse, och hänsyn har alltså icke tagits till i vad mån förlusten må komma

att uppvägas av ökad inkomst för jordbruket på andra områden. I vad

mån och på vad sätt denna beräknade förlust skall täckas är ännu icke avgjort.

Beträffande storleken av mjölkhandlarnas förluster pågå för närvarande

vissa undersökningar, men de torde ej kunna beräknas lägre än 1 öre

per kilogram försåld konsumtionsmjölk. Med hänsyn till att marginalen på

grädde före ransoneringen i betydande grad bidragit till att täcka kostnaderna

för distributionen av konsumtionsmjölk, synes det rimligt, att en eventuell

kompensation för berörda förluster utgår i form av ökade marginaler

vid försäljning av sådan mjölk. Det bör framhållas, att medgivandet av en

sådan kompensation icke synes strida mot de principer, som tillämpas i fråga

om marginalfrågor på andra områden. I detta sammanhang är av väsentlig

betydelse, att detaljhandelsmarginalen på mjölk icke höjts sedan krigets

utbrott, oaktat distributionskostnaderna stigit. Anledningen härtill är i främsta

rummet, att handeln kunnat bereda sig gottgörelse för de ökade distributionskostnaderna

genom prishöjning på grädden. Vid anläggande av dessa synpunkter

på frågan synes det å andra sidan klart, att en marginalhöjning

icke bör äga rum på sådana orter, där marginalen med beaktande av vad

förut anförts redan nu måste anses skälig. Från nu angivna utgångspunkter

bör frågan med andra ord lösas i samband med en allmän översyn av marginalerna

på mjölk.

I anledning av en framställning från mjölkcentralen har livsmedelskommissionen

upptagit till övervägande frågan örn återgång till systemet med

differentiering av mjölkpristilläggen mellan olika prisutjämningsdistrikt.

Kommissionen har för sin del avstyrkt en dylik återgång till det gamla systemet

med differentierade mjölkpristillägg, över mjölkcentralens framställ
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 319-

ning har kommissionen infordrat vissa yttranden. Av innehållet i framställningen

och yttrandena har kommissionen i sin skrivelse återgivit följande.

I en av mjölkcentralen gjord framställning har ifrågasatts en återgång till

det gamla systemet med differentiering av mjölkpristilläggen mellan olika

prisutjämningsdistrikt. Som motivering härför anföres, att vid den tidigare

regleringen av mjölkpriserna hänsyn tagits till den fria marknadens inverkan

på prisbildningen och bidragen differentierats med beaktande av jordbrukets

produktionsinriktning och de större ekonomiska krav, som konsumtionsmjölkförsäljningen

ställer på mejerihanteringens utrustning och drift.

Genom differentieringens slopande skulle täckning ej lämnas för de högre

omkostnader, som åsamkas mejerihanteringen inom områden med stor konsumtionsmjölkförsäljning

och extra kostnader för reglering av denna. På

grund av väsentligt minskad mjölkproduktion inom dessa områden skulle

vidare uppsamlings- och mejerikostnaderna per kilogram mjölk ha ökat,

ett förhållande, som ytterligare bidroge till lägre avräkningspriser inom det

mellansvenska området. Det påtalade ogynnsamma läget ställde därför det

mellansvenska jordbruket i ett synnerligen svårt läge, som kunde medföra

betydande våda för den framtida försörjningen inom området.

Med anledning av mjölkcentralens framställning har svenska mejeriernas

riksförening låtit verkställa en utredning till utrönande av den inverkan med

avseende på mjölkpriserna, som skulle följa med en återgång till det tidigare

systemet med områdesvis differentierade prisutjämningsbidrag i jämförelse

med det nuvarande systemet med mjölkpristillägg efter fetthalten i den vid

mejerierna invägda mjölken. Av utredningen framgår, att en sådan återgång

icke skulle leda till förbättrat pris å den vid mejerierna inom mjölkcentralens

område invägda mjölken. Riksföreningen har vidare anfört, att tid efter

annan under regleringsåret 1940/41 ändringar påyrkades i fråga om fördelningen

av prisutjämningsbidragen från medlemmar av riksföreningen, som

ansett, att somliga områden vore missgynnade. Sådana önskemål hade framkommit

från vissa mejeriförbund ävensom från vissa gränsområden mellan

olika distrikt. En återgång från det nu gällande systemet med lika pristillägg

för smörfett i hela landet till det system, som tillämpades åren 1939 och

1940, skulle enligt riksföreningens erfarenhet sannolikt vålla misstämning i

de områden, som då skulle bli sämre ställda än nu. Även örn skäl kunde

tala för en viss differentiering av mjölkpristilläggen med hänsyn till olika

förhållanden i skilda delar av landet — de särskilda tilläggen i Norrland

hade tillkommit med tanke härpå — så vore riksföreningen dock icke beredd

att föreslå en genomgripande ändring i det nu tillämpade systemet, som för

övrigt varit gällande endast under en helt kort tid.

Lantbruksförbundet, som jämväl avgivit yttrande över mjölkcentralens

framställning, har vitsordat riktigheten av riksföreningens uppgift, att en

återgång till det äldre differentieringssystemet icke skulle innebära någon fördel

för mjölkcentralens medlemmar, om man ställde de tidigare prisutjämningsbidragen

å enbart produktmjölk såsom alternativ till de nuvarande pristilläggen

å all mjölk och sålunda jämförde vad som tillfördes jordbrukarna

i form av bidragsmedel i det ena och i det andra fallet. Örn mjölkcentralen

emellertid i sin framställning avsett, att pristilläggen å konsumtionsmjölk vore

en för jämförelsen ovidkommande sak, enär dessa tillägg ändå skulle komma

alt utgå och kunna betraktas såsom ersättning för eljest erforderlig prishöjning,

så vore det uppenbart att borttagandet av differentieringen å produktmjölktilläggen

medfört en relativ prisförsämring för mjölkcentralens

medlemmar. Ett allsidigt bedömande av den ändrade prisavvägningens verkningar

krävde dock hänsynstagande även till priset å konsumtionsmjölk.

Genom olika åtgärder hade dess neltopris höjts väsentligt mera än priset

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

55

å produktmjölk, varigenom en ökad spänning uppkommit mellan dessa priser.

Bortsett från att den ökade spänningen kunde lia medfört vissa med

konkurrensförhållanden sammanhängande svårigheter, så måste prisförbättringen

å konsumtionsmjölken innebära väsentliga fördelar för producenterna

inom områden med stor försäljning av dylik mjölk. Ehuru ingen närmare

undersökning häröver verkställts, syntes den uppfattningen dock vara

grundad, att dessa fördelar för mjölkcentralens område fullt uppvägde nackdelarna

av att differentieringen av produktmjölktilläggen borttagits.

För egen del har livsmedelskommissionen rörande mjölkcentralens framställning

anfört följande.

Livsmedelskommissionen delar den i yttrandena framkomna uppfattningen,

att det gamla differentieringssystemet icke nu bör återinföras. Vid avgivande

av förslag till Kungl. Majit angående den i höstas genomförda omläggningen

av mjölkbidragen lät kommissionen verkställa ingående utredningar

rörande verkningarna av nämnda omläggning. Dessa utredningar visade

att övergången från det gamla differentieringssystemet till det nuvarande

systemet med ett enhetligt mjölkpristillägg å allt vid mejerier invägt

mjölkfett, förde med sig endast oväsentliga förändringar i de lokala mjölkpriserna.

Då härtill kommer, att mjölkcentralen haft betydande fördelar av

den samtidigt genomförda förbättringen av konsumtionsmjölkpriset — i detta

sammanhang är av intresse att mer än 50 procent av den vid mjölkcentralens

mejerier invägda mjölken försäljes såsom konsumtionsmjölk — framstår det

såsom uppenbart, att de svårigheter, som mjölkcentralen för närvarande må

ha att brottas med, icke kunna tillskrivas den i höstas genomförda omläggningen

av mjölkregleringen, sedd såsom en helhet.

Å andra sidan synas starka skäl tala för riktigheten av mjölkcentralens påstående,

att de senaste årens missväxt och andra med mjölkförsörjningen

sammanhängande faktorer ställt producenterna inom mjölkcentralens tillförselområde

i ett bekymmersamt läge. Visserligen ha till nämnda producenter,

med anlitande av de särskilda medel, som ställts till mjölkregleringens

förfogande i anledning av missväxten, utbetalats särskilda missväxtbidrag

i form av differentieringstillägg för mjölk, varjämte samma producenter

erhållit särskild tilldelning av billiga fodermedel, men detta stöd har för det

mellansvenska jordbruket, som varit sämst lottat i skördehänseende, icke

varit av sådan storleksordning, att producenterna kunnat undgå att vidkännas

relativt stor inkomstminskning. Delvis beror detta på att man vid fördelningen

av nyssnämnda medel icke tillämpat en så stark differentiering

som skulle erfordrats för att utjämna de lokala skördevariationerna. Att nu

göra någon ändring härutinnan synes emellertid varken lämpligt eller möjligt.

Livsmedelskommissionen har i anslutning härtill framhållit, att det relativt

ogynnsamma ekonomiska läget för mjölkcentralens vidkommande berodde

icke endast på missväxten. Den ökade efterfrågan på konsumtionsmjölk

hade bland annat förorsakat mjölkcentralen betydande extra kostnader för

huvudstadens förseende med sådan mjölk. I viss utsträckning ägde dessa

kostnader sammanhang med missväxten, men, såvitt nu kunde bedömas,

komme de med största sannolikhet att i huvudsak kvarstå även nästkommande

produktionsår. Kommissionen har erinrat, att, då det icke ansetts

skäligt, alt producenterna skulle drabbas av dylika kostnader, viss ersättning

redan nu utginge härför i form av s. k. regleringskostnadsbidrag. Under

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Afaj.ts proposition nr 319.

innevarande år hade detta bidrag utgjort 26,000 kronor per månad. Enligt

vissa utredningar, som mjölkcentralen på begäran av kommissionen låtit

verkställa, skulle ifrågavarande extra kostnader för närvarande uppgå till

inemot 75,000 kronor per månad. Härav belöpte cirka 38,000 kronor på s. k.

supplementära leveranser från andra landsdelar och återstoden på merkostnader,

som mjölkcentralen åsamkats genom en för Stockbolmsregleringen avpassad

mejeridrift vid mjölkcentralens landsortsmejerier. Kommissionen har

för sin del ansett skäligt, att mjölkcentralen efter granskning av de särskilda

posterna tillerkännes gottgörelse för den sålunda uppkomna kostnadsökningen.

Något särskilt anslag för sistnämnda ändamål under innevarande regleringsår

behövde enligt kommissionens mening emellertid icke äskas hos riksdagen,

enär de för mjölkregleringens uppehållande under 1941/42 beviljade

medlen syntes förslå härtill.

Kommissionen har under hänvisning till vad kommissionen anfört rörande

principerna för prisavvägningen på jordbrukets produkter föreslagit, att

mjölkpristilläggets storlek icke bestämdes förrän längre fram. Därest riksnoteringen

på smör bibehölles vid 4 kronor 5 öre per kilogram, vilket kommissionen

velat förorda, kunde man enligt kommissionens uppfattning — för

beräkning av det anslag som för ändamålet erfordras — vid normala väderleksbetingelser

kalkylera med de mjölkpristillägg, som enligt Kungl. Maj:ts

beslut skulle utgå för mjölk, som invägdes från och med juni 1942, d. v. s. ett

tillägg för produktmjölk av 28 öre per kilogram mjölkfett, motsvarande 1

öre per kilogram mjölk, samt ett tillägg för konsumtionsmjölk av 42 öre

per kilogram mjölkfett, motsvarande 1.5 öre per kilogram mjölk. Kostnaderna

för nämnda tillägg kunde i runt tal skattas till 34 miljoner kronor, varav

22.5 miljoner kronor belöpa på produktmjölken och återstoden eller 11.5 miljoner

kronor på konsumtionsmjölken.

Kommissionen har även erinrat, att mjölkpristillägget icke innefattar någon

gottgörelse för förluster i anledning av gräddransoneringen. Med hänsyn till

att Kungl. Maj :t ännu ej fattat beslut i frågan om och i vad mån sådan gottgörelse

skulle utgå och då det kunde övervägas att låta ifrågavarande gottgörelse

utgå i form av prishöjning på konsumtionsmjölken, hade kommissionen

icke beräknat något anslag för nämnda ändamål.

För närvarande utbetalas med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande till

mejeriorganisationerna på vissa orter, nämligen Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Ängelholm, Höganäs, Landskrona, Lund och Halmstad, bidrag såsom

ersättning för utebliven prishöjning. I Göteborg utgör bidraget 1.5 öre per

liter konsumtionsmjölk, i övriga städer 1 eller 0.5 öre per liter. Dessa lokala

bidrag har kommissionen föreslagit skola slopas och mjölkpriset å berörda

orter i stället tillåtas stiga med ett mot subventionen svarande skäligt belopp.

Kommissionen har förutsatt, att det inom Gävleborgs län utom Gästrikland

samt Västernorrlands och Jämtlands län utgående tillägget för all vid

mejerier invägd mjölk till det för hela riket gällande mjölkpristillägget av

40 öre per kilogram mjölkfett och det inom Västerbottens och Norrbottens

län utgående motsvarande tillägget av 60 öre per kilogram mjölkfett skulle

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

57

utgå även under nästa regleringsår med oförändrade belopp. Kostnaderna

för desamma har kommissionen beräknat till i runt tal 5 miljoner kronor.

För att täcka de av produktionsminskningen föranledda ökade kostnaderna

för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna utbetalas för närvarande

dels s. k. merfraktbidrag, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer

i Stockholm och Göteborg. Kommissionen har bemyndigats att

under innevarande regleringsår för nämnda ändamål taga i anspråk ett belopp

av högst 1 miljon kronor. Vidare har av medel, som stå till kommissionens

förfogande för jordbruksregleringens uppehållande, visst belopp disponerats

för utbetalande av ersättning för behandling av konsnmtionsmjölk vid vissa

mejerier, som leverera sådan mjölk till Stockholm. Slutligen bär Kungl. Majit

anvisat 3 miljoner kronor för uppehållande av mejeriernas körlinjer inom

de områden,''där på grund av den minskade mjölkproduktionen transportkostnaderna

per kilogram mjölk ökat starkt. Sistnämnda anslag har till syfte att

möjliggöra transport till mejerierna även av relativt små kvantiteter mjölk.

Kommissionen, som ansett att samtliga nu nämnda anslag skulle bliva

av betydelse för lösandet av mjölkförsörjningsproblemet även under nästa

konsumtionsår, har förordat, att desamma bibehölles. Rörande anslagsbehovet

har kommissionen anfört.

Att på förhand beräkna medelsåtgången för varje särskilt ändamål är

uppenbarligen mycket svårt, då denna är beroende av det allmänna försörjningsläget

beträffande mjölk. Under antagande att nämnda läge under nästa

år blir i stort sett oförändrat, kunna kostnaderna för merfraktsbidragen

skattas till 1.5 miljoner kronor och kostnaderna för utbetalande av ersättning

till vissa mejerier för behandling av konsumtionsmjölk till 300,000 kronor.

Anslaget för regleringskostnadstillägg torde böra upptagas med sammanlagt

cirka 1 miljon kronor. Vid denna beräkning har hänsyn tagits till förut

omförmälda höjning av det lill mjölkcentralen utgående tillägget. Medelsbehovet

för uppehållande av mejeriernas körlinjer kan uppskattas till oförändrat

3 miljoner kronor. Sammanlagt skulle således för samtliga nämnda ändamål

erfordras 5.8 miljoner kronor. Med hänsyn till den förut omförmälda

svårigheten att på förhand beräkna medelsåtgången för varje särskilt ändamål

torde anslagen böra sammanslås till ett anslag. Storleken av detta synes

böra avrundas till 6 miljoner kronor. Kungl. Majit torde vidare böra äga befogenhet

förordna att anslaget må användas för tillgodoseende av annat ändamål

än förut nämnts, som är av särskild betydelse för mjölkförsörjningens

ordnande under rådande kristid.

Kommissionen har vidare förordat, att gällande bestämmelser rörande pristillägg

för lantsmör förutsättes skulle äga tillämplighet även under nästa

regleringsår. Statsverkets kostnader för dessa pristillägg och för omhändertagandet

av lantsmör kunde för nästa budgetår skattas till i runt tal 2 miljoner

kronor.

Även producentbidragen har kommissionen ansett böra bibehållas under

budgetåret 1942/43. För närvarande utgår bidraget med 3 öre per kilogram

mjölk för högst 7,800 kilogram per är. Kommissionen har anmärkt, att förslag

framkommit, att bidraget skulle höjas lill 4 öre per kilogram, men i stället

utgå på en mindre årskvanlitet eller högst 6,000 kilogram. I rådande försörj
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

ningsläge har kommissionen ansett sig icke böra biträda ett sådant förslag.

På grund av vikten av att stimulera de mindre brukningsdelarna till största

möjliga leveranser skulle det enligt kommissionens mening i stället kunna

övervägas, att med bibehållande av bidragets belopp höja årskvantiteten.

Något förslag i denna riktning har kommissionen dock icke, med hänsyn till

det statsfinansiella läget, ansett sig böra framlägga. Kostnaderna för ifrågavarande

bidrag har för nästa budgetår av kommissionen uppskattats till 44

miljoner kronor.

Av samma skäl som åberopades föregående år har kommissionen ansett

sannolikt, att det bleve nödvändigt att utfärda förbud mot tillverkning av

margarin att gälla under instundande sommar. Om så bleve fallet, syntes i

likhet med föregående år viss kompensation böra beredas i varje fall de

mindre bemedlade hushållen för den ökning av hushållsutgifterna för matfett,

som ett tillverkningsförbud för med sig. I somras hade dylik kompensation

givits i form av en allmän sänkning av smörpriset med 50 öre per kilogram.

Såsom gottgörelse för denna sänkning hade ett lika stort bidrag utbetalats

till mejerierna. Kostnaderna härför hade uppgått till 18 miljoner kronor.

I anslutning till de allmänna synpunkter som kommissionen inledningsvis

anfört har kommissionen förordat, att under innevarande år

endast de s. k. rabatthushållen skulle erhålla kompensation för de ökade

kostnader, som uppkomme med anledning av tillverkningsförbudet. Kompensationen

syntes böra utgå i form av en höjning av matfettsrabatten med 50

öre per kilogram. Kostnaden för nämnda höjning av rabatten har kommissionen

beräknat till 6 miljoner kronor. Vid denna beräkning hade kommissionen

tagit hänsyn till att förbudet torde bli av något kortare varaktighet än

under föregående år.

Såsom villkor för åtnjutande av mjölkbidrag, som utgå av allmänna medel,

gäller för närvarande, bland annat, att vederbörande mejeri, om livsmedelskommissionen

på grund av försörjningsläget beträffande konsumtionsmjölk

eller mejeriprodukter å viss ort eller visst område så finner påkallat, i den

omfattning och på de villkor kommissionen föreskriver skall leverera mjölk

eller mejeriprodukter till sagda ort eller område. Mejeri, som önskar erhålla

mjölkpristillägg, är även i övrigt skyldigt att ställa sig till efterrättelse de

föreskrifter livsmedelskommissionen kan finna erforderliga för åstadkommande

av en med hänsyn till försörjningsläget ändamålsenlig fördelning av

eller prissättning å mjölk eller mejeriprodukter. Kommissionen har föreslagit,

att viss skärpning av villkoren för erhållande av mjölkbidrag måtte genomföras.

Härom bär kommissionen anfört i huvudsak följande.

Under åberopande av gällande villkor för erhållande av mjölkbidrag har

kommissionen ålagt ett flertal mejerier att verkställa leveranser av konsumtionsmjölk

till Stockholm och andra konsumtionsorter. Även övriga villkor

ha varit till stor nytta. Kommissionen vill emellertid framhålla, att villkorsbestämmelserna

kunna ha åsyftad verkan endast så länge det bidrag, som

vederbörande mejeri vid ett åsidosättande av villkoren går miste om, är relativt

betydande. Det synes därför kunna ifrågasättas att knyta de viktigaste

av nämnda villkor till rätten att överhuvud taget bedriva mejerirörelse. Ett

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

59

brytande av villkoren bör därjämte beläggas med straffpåföljd. Det föreslås

i anslutning härtill att rätten att bedriva sådan rörelse som nu nämnts

göres beroende av iakttagandet av nämnda villkor. I samband härmed torde

kommissionen böra bemyndigas att ålägga mejeri att deltaga i viss kostnadsutjämning

till förmån för de större konsumtionsorternas förseende med

konsumtionsmjölk. För närvarande erhålles ett bättre ekonomiskt utbyte,

om mjölken säljes för konsumtion i stället för att användas för beredning av

produkter. Det bättre utbytet har möjliggjorts dels genom den statliga prissättningen,

dels genom de allmänna bidragen för konsumtionsmjölk. Anledningen

till att det allmänna ansett sig böra medverka till ett sådant resultat

är, som förut framhållits, att man velat underlätta tillförseln av konsumtionsmjölk

till de större konsumtionsorterna. I stort sett har detta syfte också

lyckats. För att den avsedda effekten av de statliga åtgärderna helt skall

uppnås erfordras emellertid, att de mejerier, som äro belägna närmast konsumtionsorten,

avstå en del av sin merinkomst på konsumtionsmjölken till

de i ytterområdena belägna mejerierna för att täcka dessa mejeriers högre

frakt- och distributionskostnader. En sådan kostnadsutjämning är lätt att

anordna, då mejerierna inom tillförselområdet äro anknutna till ett och samma

företag och har då i regel också ägt rum. Det synes emellertid rimligt,

att även fristående mejerier deltaga i en dylik utjämning. Med hänsyn härtill

synes kommissionen böra bemyndigas att ålägga mejeri inom visst tillförselområde

att, såvitt angår det normala tillförselområdet, deltaga i en utjämning

av ifrågavarande kostnader. Denna utjämning synes lämpligen kunna ske på

det sätt, att de närmast konsumtionsorten belägna mejerierna erlägga en utjämningsavgift,

vilken bör komma till användning för utbetalande av kostnadsbidrag

till de i ytterområdena belägna mejerierna. Storleken av nämnda

avgift bör, efter hörande av svenska mejeriernas riksförening, fastställas av

livsmedelskommissionen och torde ej böra få överstiga den merförtjänst, som

vederbörande mejeri, efter avdrag av normala mejeri- och distributionskostnader,

kan betinga sig vid försäljning av mjölken för direkt konsumtion i

stället för att bereda produkter av densamma. Avgiften torde ej heller i något

fall böra få överstiga 2 öre per kilogram konsumtionsmjölk.

Reglering av andra animaliska produkter än mjölk. I sin skrivelse har

livsmedelskommissionen framhållit, att man hade att emotse en minskad

nedslaktning av storboskap under nästa regleringsår och som följd härav en

ökad knapphet på kött. Därest foderskörden i sommar ej bleve särskilt svag,

hade man å andra sidan att räkna med en viss ökning i fläskproduktionen.

Den sammanlagda tillgången på kött och fläsk komme emellertid att bli betydligt

lägre än under innevarande år.

Kommissionen har ansett, att det nuvarande regleringssystemet på förevarande

område kunde bibehållas i huvudsak oförändrat under nästa år. Kommissionen

har emellertid framhållit, ali påfrestningarna på regleringsanordningarna

med säkerhet komma att öka i samma mån som knappheten på

köttvaror tilltoge i styrka. Redan nu syntes påfrestningarna vara så stora, att

man nödgades i väsentlig mån skärpa de nu gällande bestämmelserna.

I fråga örn äggmarknaden har kommissionen lill en början erinrat örn att

fjolårets utomordentligt klena foderskörd gjort det nödvändigt att mycket

kraftigt begränsa användningen av fodersäd och annat kraftfoder inom hönsskötseln.

Till följd härav hade under året en viss reduktion av hönsbesält
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

ningarna ägt rum. Kommissionen har förklarat sig anse, att ransoneringen

av och prisregleringen å ägg även i fortsättningen bör upprätthållas.

Rörande förhållandena på äggmarknaden har kommissionen anfört:

Det torde icke låta sig göra att fastställa i vad mån den kraftiga begränsningen

av användningen av fodersäd och annat kraftfoder inom hönsskötseln

och övriga åtgärder för ägghandelns reglering inverkat på äggmarknaden.

Svårigheterna för konsumenterna att erhålla ägg ha medfört, att man på

sina håll haft den uppfattningen, att hönsstammen reducerats mycket kraftigt

och att en betydande del av de ägg, som levererats från producenterna,

sålts i smyghandeln. Båda dessa uppfattningar torde, enligt vad verkställda

utredningar visa, vara betydligt överdrivna.

Samtliga auktoriserade partihandlare äro skyldiga att avgiva veckorapport

bland annat angående inköp från äggproducenter och ägguppköpare. Inom

livsmedelskommissionens konsumtionsavdelning har följande sammandrag

av veckorapporterna upprättats.

Vecka

Total till- försel av ägg

Vecka

Total till- försel av ägg

1941

till auktoriserade

1942

till auktoriserade

24/9 _ 5/1().........

partihandlare

4/1—10/l......

partihandlare

......... 199,322

6/l0—12/10.........

........ 277,618

“/i—”/1......

......... 235,946

18/l0-19/l0.........

........ 190,547

18/i_24/i......

......... 176,629

20/l0-26/lO.........

........ 141,455

25/1—31/!......

......... 146,837

27/10— 2/ll.........

........ 129,392

7*— V2......

......... 138,140

8/ll— 8/ll.........

........ 114,986

®/2-10/2......

......... 125,481

9/n—16/u.........

........ 104,265

16/2-22/2......

......... 101,184

16/n_22/n.........

........ 133,622

87*- V3......

......... 89,713

*®/n—,29/n.........

........ 105,614

2/S-- 7/3......

......... 81,235

S0/ll- 6/l2 ........

........ 147,521

9/3—-15/»......

......... 70,753

7/l2--13/l2.........

........ 135,596

16/3-21/3......

......... 47,158

U/l2-S0/l2.........

........ 199,069

23/3_28/3......

......... 83,255

21/l2-27/l2.........

28/i2—■ 3/i 1942 .....

........ 122,558

29,/3- 5/4......

......... 88,586

........ 221,741

6/4-12/4......

......... 68,906

13/4_19/4

......... 215,239.

Det bör observeras, att dessa uppgifter endast avse leveranserna till partihandlare,

d. v. s. huvudsakligen ägg, som levererats från överskotts- till underskottsområden.

Utanför tablån falla alla ägg, som från uppköpande detaljhandlare

försålts direkt till förbrukare. Huru stora kvantiteter som det

här rör sig om saknar man för närvarande närmare kännedom om. Detsamma

gäller jordbrukarnas egen förbrukning, vilken sannolikt bibehållits tämligen

oförändrad, så att produktionsminskningen helt gått ut över de saluförda

partierna.

Av tablån framgår, att invägningen till partihandlarna under tiden närmast

efter regleringens ikraftträdande sjönk betydligt. Av årsinvägningen

1941 kom från landet i sin helhet cirka 10 procent på sista kvartalet. Under

åren 1939—1940 med ungefär liknande förhållanden beträffande väderlek

m. m. kom, vad svenska ägghandelsförbundet beträffar, omkring 17 procent

av den årliga invägningen på sista kvartalet. Nedgången kan synas väsentlig

och har på många håll förklarats ha sin orsak i en omfattande smyghandel.

Uppgången i invägningen i januari 1942 var emellertid så kraftig, att denna

förklaringsgrund icke kan anses tillfyllest. Den stora nedgången i tillförseln

av ägg till partihandeln under höstmånaderna 1941 torde i huvudsak kunna

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

61

förklaras dels av en ökad eller bibehållen konsumtion hos producenterna,

dels av lagring hos dessa i förväntan på fastställandet av högre normalpriser

och dels slutligen av att värpningen för kycklingarnas vidkommande börjat

osedvanligt sent. Ägghandeln torde lia varit på väg in på normala banor,

då februari och mars kommo nied ovanligt sträng kyla och därmed följande

minskad produktion och försvårade transportmöjligheter. Enligt en inom

kommissionens produktionsavdelning verkställd stickprovsundersökning, avseende

hönsgårdar i Småland, nedgick under nämnda månader värpningsprocenten

(= antalet ägg per 100 höns och dag) till 5 procent, medan värpningsprocenten

under samma månader under normala år brukar uppgå till

50 procent. I detta sammanhang är av intresse, att äggproduktionen även under

föregående år var mycket låg i februari och mars. Det må anmärkas, att

Blekinge läns äggcentral i sin styrelseberättelse för 1940 beträffande februari

och mars månader 1941 uppskattat nedgången i produktion till inemot 70

procent jämfört med samma tid under år med normala väderleksförhållanden.

Till följd av den låga produktionen måste den inhemska efterfrågan under

sagda månader 1941 i betydande utsträckning tillgodoses genom import

av ägg från Danmark. Någon liknande import har ej kunnat komma till

stånd i år. Enligt vad som uppgivits har den stränga vintern i våra grannländer

fört med sig i stort sett samma bristsituation som här i landet.

Huru utvecklingen på äggmarknaden skulle ha gestaltat sig, om ransonering

på ägg icke varit genomförd, är svårt att uttala sig om. Säkert är emellertid,

att i dylikt fall priserna på ägg under februari och mars 1942 skulle

ha varit så höga, att endast den ekonomiskt välsituerade delen av befolkningen

skulle ha kunnat skaffa sig tillgång till varan.

Kommissionen har uttalat, att kommissionen ansåge det angeläget att,

därest tillgången på foder så medgåve, äggproduktionen under nästa regleringsår

i möjligaste mån hölles uppe. I nämnda hänseende vore det av betydelse

att producenterna redan på ett tidigt stadium erhölle kännedom örn det

prisläge, som under regleringsåret vore avsett att tillämpas. Något uttalande

örn äggpriserna under den kommande höst- och vintersäsongen har kommissionen

emellertid icke ansett sig nu böra göra. Under våren och sommaren

1942 borde enligt kommissionens mening det nu gällande äggpriset bibehållas

oförändrat. En viss begränsning av antalet partihandlare har synts kommissionen

vara påkallad. Beträffande frågan om de auktoriserade ägguppsamlarnas

anknytande till bestämda partihandelsföretag påginge inom kommissionen

en utredning.

Brödsäds- och fodermedelsregleringen. Kommissionen har rörande ifrågavarande

regleringar föreslagit, att i stort sett de nuvarande regleringsbestämmelserna

skulle bibehållas oförändrade. Den närmare utformningen av

regleringen har kommissionen ansett icke kunna verkställas, förrän storleken

av den kommande skörden åtminstone preliminärt kunde beräknas. Livsmedelskommissionen

har påpekat, att man sålunda icke kunde förrän vid en

senare tidpunkt bestämma, huruvida avstående av korn till det allmänna

under det kommande skördeåret måste påfordras i samma utsträckning som

skett under det innevarande. Av vele och råg borde såsom liiIlills lill det allmänna

av jordbrukarna avstås allt vad som icke av dem erfordrades för

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Mcij:ts proposition nr 319.

förmälning mot förmalningskort eller för utsäde. Beträffande leveranserna

har kommissionen föreslagit, att höstsäden skulle få levereras, förutom vid

kvarn, på samma sätt som för närvarande gällde i fråga örn fodersäden,

d. v. s. på varje ort, där varan kunde av auktoriserad spannmålshandlare

mottagas. Kommissionen har föreslagit, alt 4 § sista stycket förordningen den

4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution, då ifrågavarande bestämmelse

numera saknar betydelse, måtte upphävas. Till utgångspunkt för brödsädsregleringen

föreslås även i år böra läggas deklarationer från de olika jordbrukarna

angående skördeutfallet. Kommissionen har framhållit vikten av

att jordbrukarna så snart som möjligt efter inträdet av det nya produktionsåret

erhölle kännedom örn den leveransplikt av fodersäd, som åvilade dem.

Kommissionen har icke funnit skäl frångå sin tidigare ståndpunkt att avståendet

av fodersäd örn möjligt kunde baseras på storleken icke allenast av

vederbörandes fodersädsodling utan av de sammanlagda av honom för odling

av fodermedel av olika slag m. m. utnyttjade arealerna. Huruvida denna

plan läte sig genomföras under det instundande skördeåret eller om även då

en anordning, liknande den i år begagnade måste vinna tillämpning bleve enligt

kommissionens mening beroende av det kommande skördeutfallet. Kommissionen

har ansett, att även under kommande skördeår borde skördeuppskattning

ske.

I fråga örn tillverkningen och tillhandahållandet av fodercellulosa har kommissionen

ansett, att grundkvantiteten fodercellulosa, som skulle tillverkas

under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943, borde beräknas till 550,000 ton.

Kommissionen har föreslagit, att jordbrukarna skulle uttaga viss kvantitet

fodercellulosa under sommaren för att underlätta transporterna. Beträffande

oljekraftfoder har kommissionen räknat med att cirka 80,000 ton i bästa

fall skulle finnas tillgängliga. Kommissionen har ansett att en minskning i

tilldelningen av oljekraftfoder måste ske. I fråga örn tilldelningen av kli har

kommissionen framhållit, att myckenheten av vad som därav bleve tillgängligt

för utfodringsändamål komme att bero, förutom av importmöjligheterna,

av de föreskrifter i fråga om utmalningen vid kvarnarna, som med hänsyn

till brödförsörjningen befunnes erforderliga.

I närmare motivering rörande förslaget om leveranserna av brödspannmål

har kommissionen anfört följande.

Beträffande betalningsvillkoren för brödspannmålen har hittills inom Götaland,

Svealand och Gävleborgs län tillämpats en anordning, enligt vilken

de för sådan spannmål fastställda normalpriserna skola avse leverans fritt å

den i förhållande till brödsädens lagringsplats närmaste av vissa av livsmedelskommissionen

fastställda prisorter. Dessa prisorter ha av kommissionen

utvalts under beaktande av att de sedvanliga vägarna för brödspannmålens

omsättning i så ringa mån som möjligt borde rubbas; hänsyn har vidare vid

utväljandet av prisorterna givetvis måst tagas till sådana omständigheter som

förefintligheten av lagerutrymmen med tillhörande maskinell utrustning å de

olika orterna. Emellertid ha från olika håll bland lantbrukarna väckts gensagor

mot prisortssystemet. I anledning av framställningar har också kommissionen

ansett sig böra inom flera län utöka antalet prisorter på .ett sätt

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

63

som i viss måll inneburit ett avsteg från de nyssnämnda principerna för utväljandet

av prisorterna. Med hänsyn härtill torde man böra till förnyad

prövning upptaga den redan under fjolåret diskuterade frågan, huruvida icke

prisortssystemet borde helt övergivas. I dylikt fall skulle brödsäden i stället

få levereras, förutom vid kvarn, på samma sätt som för närvarande gäller i

fråga örn fodersäden, d. v. s. på varje ort, där varan kan av auktoriserad

spannmålshandlare mottagas. Detta skulle givetvis innebära en ganska betydande

rubbning i de hittillsvarande handelssedvänjorna. Vissa svårigheter

kunna även tänkas uppkomma då det efter ett fredsslut gäller att återgå till

de sedvanliga handelsnormerna. För prisortssystemets avskaffande talar

emellertid bl. a. den omständigheten att jordbrukarna, i olikhet mot vad som

gällde före krisens inträde, numera icke äga fritt disponera över sin brödsädsskörd

utan äro förpliktade att inleverera hela saluöverskottet till det allmänna.

Med prisortssystemets bortfallande skulle även en större grad av enhetlighet

ernås. Det sistnämnda är av icke oväsentlig betydelse, helst som för

närvarande korn — vilket sädesslag i regleringstekniskt hänseende sammanföres

med fodersädsgruppen — måste tagas i anspråk för brödändamål. På

grund av vad sålunda anförts anser sig kommissionen i detta sammanhang

böra räkna med att prisortssystemet från och med ingången av nästa skördeår

kommer att övergivas. Frågan om de fraktkostnader, som härvid komma

att falla på det allmänna, behandlas i det följande.

Enligt 4 § sista stycket förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående

tullrestitution åligger det en särskild kommission, mjö11ypskommissionen,

att varje år fastställa provtyper å förmalningsprodukter, för vilka kvarnindustrirestitution

må åtnjutas med undantag för rågmjöl för 4:e utbytesklassen.

Provtyperna skola lända till efterrättelse under ett år, räknat från den 1

februari, eller därest icke nya provtyper inom denna tids utgång hunnit tillställas

vederbörande tullanstalter, intill dess sådant skett.

Kommissionen har framhållit, att såvitt nu kan bedömas, komme under

nu rådande utomordentliga förhållanden någon import genom enskilda icke

att äga rum. Enligt kommissionens mening syntes man därför ej heller ha att

räkna med någon kvarnindustrirestitution, så länge krisen varade. Att i rådande

läge fastställa provtyper tjänade vid sådant förhållande icke något

praktiskt ändamål. Därtill komme att dylikt fastställande nu vore förenat

med betydande svårigheter, främst till följd av skyldigheten för kvarnarna

att inblanda kornmjöl (och eventuellt potatismjöl) i vetemjölet. Med hänsyn

till det anförda har livsmedelskommissionen föreslagit att bestämmelserna i

4 § sista stycket nyssnämnda förordning tills vidare sättes ur kraft.

Beträffande foders ädsregleringen under det kommande skördeåret

har kommissionen till utveckling av sin förut angivna uppfattning anfört

följande.

Såsom ett angeläget önskemål framstår, alt jordbrukarna så snart som

möjligt efter inträdet av det nya produktionsåret erhålla kännedom örn den

leveransplikt å fodersäd, som skall åvila dem. Under del innevarande produktionsåret

blev utfärdandet av leveransbeskeden fördröjt därigenom att,

då de tidigare uppskattade skördesiffrorna lill följd av det på hösten inträffade

dåliga bärgningsvädret i väsentlig mån ändrades, en fullständig omräkning

av grunderna för fodersädsavståendet i sista stund måste verkställas.

I den till fjolårets riksdag avlåtna propositionen nr 278 med förslag till

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

prisreglerande åtgärder på jordbrukets område förklarade sig föredragande

departementschefen godkänna en av livmedelskommissionen då framlagd

plan för avstående av fodersäd, innebärande att leveransskyldigheten skulle

anknytas till storleken av den åkerareal på vilken frambringades andra produkter

än brödsäd, olje- och spånadsväxter samt vissa slag av fröer. Denna

plan vilade på den principen att kravet på avstående icke borde medföra en

ur försörjningssynpunkt oförmånlig disposition av åkerarealen. Under hänsynstagande

till det beräknade skördeutfallet av fodersäd samt till animalieproduktionens

omfattning bör för varje större område uppskattas huru mycket

fodersäd som i medeltal bör avstås per hektar av först angivna åkerareal.

Leveransskyldighetens fördelning å de enskilda brukningsdelarna bör sedan

ske med beaktande av den faktiska leveransförmågan, vilken bör bedömas

med hänsyn till djurantalet och tillgången lill andra fodermedel. Emot den

sålunda framlagda planen reste icke heller riksdagen någon gensaga. Emellertid

visade det sig att, på grund av den dåliga skörden, fodersädsuttaget

hos de olika jordbrukarna måst göras så djupt att den nyssnämnda planen

icke kunde fullföljas. Jordbrukarna blevo i stället ålagda att till det allmänna

avstå all den fodersäd, som icke erfordrades för utfodring av deras egna

djur — därvid ganska snäva utfodringsstater anvisades — eller för utsäde.

En viss utjämning av fodersädstillgångarna inom olika delar av landet erhölls

bland annat såtillvida som den kvantitet fodersäd, som fick behållas

för nötkreatur inom de delar av landet, där tillgången på rotfrukter och andra

fodermedel än fodersäd kunde tänkas vara mera betydande, var något

mindre än den som fick behållas för dessa djur i övriga delar av landet.

Anledning synes icke förefinnas att frångå kommissionens tidigare intagna

ståndpunkt att fodersädsavståendet örn möjligt bör baseras på storleken av

icke allenast vederbörandes fodersädsodling utan de sammanlagda av honom

för odling av fodermedel av olika slag m. m. utnyttjade arealerna. Huruvida

denna plan låter sig genomföras under det instundande skördeåret eller om

även då en anordning, liknande den i år begagnade, måste vinna tillämpning

blir beroende av det kommande skördeutfallet.

Rörande skördeuppskattningen har kommissionen framhållit följande.

Då fråga är om foder säd, ha de officiella skördeuppskattningarna sin särskilda

betydelse för beräkningen av leveranserna till det allmänna. Dels erhålles

därigenom den erforderliga utgångspunkten för bestämmandet av de

kvantiteter fodersäd, som böra och kunna avstås till det allmänna, och dels

utgöra nämnda uppskattningar ett ur kontrollsynpunkt önskvärt komplement

till de deklarationsuppgifter, vilka skola lämnas av de olika jordbrukarna.

Under fjolåret verkställdes insamlingen av årsväxtrapporterna icke såsom

tidigare häradsvis utan sockenvis. Insamlandet verkställdes av hushållningssällskapens

sockenavdelningar i samråd med en av kristidsnämnden för ändamålet

utsedd person ävensom med vederbörande överblockledare. Nämnda

anordning, vilken i stort sett synes ha fungerat tillfredsställande, torde böra

i huvudsak bibehållas. Möjligen böra dock särskilda åtgärder vidtagas för

ernående av större enhetlighet i uppgifterna från de olika nämndsområdena.

Vidare lät livsmedelskommissionen under augusti månad 1941 kristidsnämnderna

verkställa en kompletterande skördeuppskattning för beräkning

av de särskilda brukningsdelarnas skörderesultat. Denna kompletterande

skördeuppskattning verkställdes av samma personer som enligt vad nyss

nämnts biträdde hushållningssällskapets sockenavdelning vid dess skördeuppskattning,

varjämte understundom ytterligare en eller flera på området sakkunniga

personer deltogo i skördeuppskattningen. Resultatet av denna förrycktes

emellertid i viss mån genom de på sina håll synnerligen dåliga bärg
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

65

ningsförhållandena; den särskilda skördeuppskattningen fick därför kanske

icke alltid den avsedda betydelsen, då det gällde att bestämma leveransplikten.

Huruvida jämväl under det kommande skördeåret en dylik kompletterande

skördeuppskattning, i oförändrad eller annan form, bör verkställas,

kan icke bedömas förrän framemot sommaren, då en allmän bild av årsväxten

kan erhållas.

Beträffande tillverkningen och tillhandahållandet av fodercellulosa

må ur kommissionens skrivelse, utöver vad förut anförts, följande framhållas.

Vid överläggning mellan representanter för statens industrikommission och

livsmedelskommissionen lia vissa riktlinjer uppdragits i fråga om leveranserna

av fodercellulosa under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943. Därvid har

grundkvantiteten fodercellulosa, avsedd att tillverkas under nämnda tid, beräknats

till 550,000 ton, därav hälften sulfitmassa och hälften sulfatmassa.

I fråga om fodercellulosans tillhandahållande under det löpande konsumtionsåret

ha särskilda svårigheter förelegat icke allenast med avseende å råvarutillgångarna,

produktionskapaciteten och de tekniska anordningarna för

cellulosans rivning m. m. utan även med avseende å järnvägarnas transportkapacitet.

Under det kommande konsumtionsåret torde man icke kunna

räkna med att järnvägsvagnar skola kunna i hittillsvarande omfattning ställas

till disposition för fodercellulosatransporter. Härav följer att det blir synnerligen

angeläget, att distributionen av fodercellulosan icke avstannar under

sommaren. Livsmedelskommissionen har preliminärt tänkt sig att en tilldelningsperiod

för fodercellulosa skulle förläggas till sommaren. Det skulle

alltså stå varje jordbrukare fritt att, även om under sommaren för honom

icke föreligger ett aktuellt behov av fodercellulosa, likväl då rekvirera nämnda

vara för sina kreatur i enlighet med nu gällande bestämmelser. I vad mån

rekvisitionerna kunde tillgodoses bleve självfallet beroende av i vilken utsträckning

jordbrukarna komme att begagna sig av denna möjlighet. Vid den

därpå följande tilldelningen under hösten och vintern bör, såvida ej särskilda

förhållanden till annat föranleda, någon avräkning icke göras för de förråd

av varan, som vederbörande kan ha förskaffat sig under sommaren. Jordbrukare,

som icke rekvirerat någon fodercellulosa under sommaren, böra

däremot icke kunna sedermera få igen de kvantiteter, som de sålunda icke

uttagit. I den mån oljekraftfoder lämnas såsom tillskott till cellulosan, synes

dock jordbrukaren beredas möjlighet att, örn han rekvirerat sommartilldelningen

av fodercellulosa, eventuellt uttaga detta tillskottsfoder under en senare

period. En ytterligare stimulans i syfte att få ut fodercellulosa till jordbrukarna

även under sommaren skulle kunna erhållas genom att priset per

deciton fodercellulosa under sommaren sattes så, att det för envar framstår

såsom, uppenbart, att det pris, som sedermera kommer att gälla, i varje fall

icke blir lägre än sommarpriset. I detta sammanhang må påpekas, att jordbrukarna

numera i gemen torde äga praktisk erfarenhet av användbarheten

av fodercellulosan. Kommissionen vill här även understryka lämpligheten av

alt jordbrukarna använda fodercellulosa för utfodring under sommaren icke

endast av hästar utan även av nötkreatur; därigenom kan hö och annat äggviterikt

foder sparas för användning senare under utfodringsåret.

Ifråga örn tilldelningen av oljekraftfoder har kommissionen närmare

anfört följande.

Huru stor kvantitet oljekraftfoder, som skall kunna tagas i anspråk under

den instundande utfodringsperioden, låter sig givetvis ännu icke med någon

Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 1 sand. Nr SID.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 319-

högre grad av sannolikhet bestämmas. I bästa fall synes man kunna räkna

med en myckenhet av cirka 80,000 ton.

Då det gäller att bestämma, på vad sätt tilldelningen av oljekraftfodret

lämpligast bör verkställas, möter i första hand frågan, i vad mån tillskott

av oljekraftfoder bör utgå till fodercellulosan. En betydande minskning av

de procentsatser, varmed oljekraftfoder för närvarande lämnas såsom tillskott

till fodercellulosa, torde visa sig ofrånkomlig. Anordningen att fördela

oljekraftfoder såsom tillskott till fodercellulosa medför emellertid så stora

fördelar att den bör, i den mån det är möjligt, bibehållas. Å andra sidan

är det av stor vikt att en icke alltför ringa mängd av det disponibla oljekraftfoderförrådet

fördelas direkt till jordbrukarna inom sådana delar av

landet där tillförsel av äggvita är oundgänglig för att tillgängliga kolhydratrika

fodermedel skola kunna utnyttjas så fullständigt som möjligt.

Jag torde härefter få ingå på kommissionens beräkning av kostnaderna

för upprätthållande av brödsäds- och foderm edelsregleringen.

I enlighet med statsmakternas beslut handhaves

den med ifrågavarande regleringar förenade inköps- och försäljningsverksamheten

närmast av Svenska spannmålsaktiebolaget. Detta bolag har enligt

Kungl. Maj:ts beslut från och med den 1 september 1941 övertagit den verksamhet,

som i hithörande avseenden tidigare bedrivits av foderintressentföreningen

u. p. a., svenska stråfoderhandelsföreningen u. p. a. och fröintressentföreningen

u. p. a. Svenska spannmålsaktiebolaget har, enligt särskilt avtal,

av staten erhållit garanti för att dess omkostnader och förluster skola bliva

täckta. Å andra sidan åligger det företaget att inleverera uppkommen vinst

å verksamheten till statsverket. En beräkning av de med brödsäds- och fodermedelsregleringarna

förenade kostnaderna blir alltså liktydig med en uppskattning

av spannmålsbolagets kostnader för den med regleringen förenade

inköps-, lagrings- och försäljningsverksamheten. I samband med sin skrivelse

har kommissionen såsom förut berörts överlämnat en av bolaget upprättad

skrivelse med beräkningar av kostnaderna för dess verksamhet under

tiden 1 september 1942—31 augusti 1943 (bilaga 5).

I anledning av bolagets beräkningar har kommissionen framhållit, att i

dessa i vissa avseenden en jämkning syntes böra ske. Enligt inom kommissionen

gjorda beräkningar skulle omkostnaderna fö^ spannmålsbolagets verksamhet

under tiden 1 september 1942—31 augusti 1943 uppgå till omkring 120

miljoner kronor. Angående de beräkningsgrunder som härvidlag använts har

kommissionen lämnat följande upplysningar.

Kommissionen har beräknat, att jordbrukarnas saluöverskott av brödsäd

under förutsättning av normal skörd skulle uppgå till 600,000 ton. Kommissionens

utgångspunkt för beräkningen av kostnaderna i denna del har

vidare varit å ena sidan, att resterande del av reservlagret av brödsäd komme

att försäljas under innevarande konsumtionsår, samt å andra sidan, att ett

nytt beredskapslager örn 50—100,000 ton borde uppläggas under det instundande

skördeåret. Enligt vad kommissionen uppgivit ha kostnaderna för

omsättningen av brödsäd hittills uppgått till cirka 85 öre per deciton.

Skulle det nu tillämpade prisortssystemet icke längre bibehållas, komme att

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

67

uppstå ytterligare kostnader för frakter, i genomsnitt av kommissionen uppskattade

till omkring 40 öre per deciton av hela den omsatta kvantiteten.

Under förutsättning att prisortssystemet avskaffades, har kommissionen beräknat

att kostnaderna för omsättning av brödsäden, 600,000 ton å 12 kronor

50 öre per ton, skulle uppgå till 7.5 miljoner kronor.

I fråga om fodersäd har kommissionen, under förutsättning av att

1942 års skörd bleve av normal storlek, räknat med en omsättning av högst

500,000 ton. En del därav, exempelvis 100,000 ton, borde enligt kommissionens

mening uppläggas såsom ett reservlager. Kostnaderna för omsättningen

av fodersäden har kommissionen beräknat efter enahanda grund, som skett

för innevarande konsumtionsår, eller till omkring 25 kronor per ton. Dessa

borde alltså uppskattas till sammanlagt cirka 12 miljoner kronor.

För 1 a g e r h y r o r m. m. har kommissionen räknat med att kostnader

skulle uppstå med något över 3 miljoner kronor.

I fråga örn oljekraftfoder har kommissionen ansett, att man icke

borde räkna med ett lägre genomsnittligt inköpspris än 500 kronor per ton,

vartill komme spannmålsbolagets kostnader för omsättningen, utgörande 40

kronor per ton. Kommissionen har uttalat, att en höjning av försäljningspriset

för oljekraftfoder, vilket för närvarande utgjorde 280 kronor per ton,

till åtminstone 330 kronor per ton icke syntes vara omotiverad. Med utgångspunkt

från sistnämnda försäljningspris skulle för omsättningen av varje

ton oljekraftfoder uppkomma en förlust för det allmänna av 210 kronor per

ton. Under förutsättning att sammanlagt 80,000 ton oljekraftfoder skulle

kunna omsättas under det kommande konsumtionsåret, komme alltså spannmålsbolagets

kostnader därvidlag att uppgå till cirka 17 miljoner kronor.

Beträffande kostnaderna för regleringen och försäljningen av fodercellulosa

har kommissionen anfört i huvudsak följande.

Man bör utgå från en beräknad omsättning av 550,000 ton arkmassa, motsvarande

cirka 600,000 ton melasserad och mineraliserad riven fodercellulosa

(»Cellfor MM»). Priserna för inköp av massan torde kunna sättas till de belopp

som gälla enligt nu löpande avtal med fabrikerna, nämligen för sulfitmassa

198 kronor per ton och för sulfatmassa 225 kronor per ton. Inköpskostnaden

för massan skulle därigenom, om man räknar med att hälften av

massan utgöres av sulfitcellulosa och den andra hälften av sulfatcellulosa,

komma att uppgå till cirka 115 miljoner kronor. Under förutsättning att större

delen av fodercellulosan kommer att iordningställas till Cellfor MM erfordras

också såsom råmaterial vissa mängder melass, fosfat och koksalt, dragande

en sammanlagd kostnad av bortåt 10 miljoner kronor. Härtill komma kostnaderna

för rivning och blandning av fodercellulosan, cirka 18 miljoner kronor,

samt kostnaderna för transport, lagring och provision i samband med

försäljningen, cirka 20 miljoner kronor. De sammanlagda varukostnaderna

för den angivna mängden foderccllulosa skulle alltså uppgå till cirka 163

miljoner kronor.

I sin under förra året till Kungl. Maj:t avlåtna skrivelse angående jordbrukets

prisreglering föreslog livsmedelskommissionen att priset å 1 kilogram

riven fodercellulosa skulle beräknas lill 0.87 gånger priset å ett kilogram

korn minus 5 öre. Ett sålunda bestämt fodercellulosapris skulle, med nu gällande

kompris, utgöra cirka 17.5 öre per kilogram. Detta pris beräknades svara

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

mot fodervärdet å fodercellulosa, därvid kommissionen givetvis utgick ifrån

att tillräckliga kvantiteter äggviterikt tillskottsfoder funnes tillgängliga. Kungl.

Maj:t fastställde emellertid sedermera priset å riven fodercellulosa till 12 öre

per kilogram (Cellfor MM 12.25 öre per kilogram). Avsikten härmed torde

ha varit, förutom att bereda en lättnad för de av missväxten drabbade jordbrukarna,

att stimulera till ökad användning av detta då relativt okända

fodermedel. Att av sistnämnda anledning till hösten fastställa ett så lågt pris

som för närvarande gäller synes icke böra ske. Det slutliga fodercellulosapriset

bör bestämmas i samband med fastställandet av priset å foderspannmålen.

För bestämmandet av spannmålsbolagets omkostnader i förevarande

avseende måste man emellertid räkna med ett visst försäljningspris för fodercellulosa.

Under antagande av att utförsäljningspriset å Cellfor MM under

sommaren 1942 sättes till exempelvis 16 kronor per deciton, har kommissionen

ansett sig böra i sina här ifrågavarande kostnadskalkyler räkna med att

försäljningspriset å nämnda vara från och med hösten 1942 kommer att

uppgå till cirka 17 kronor per deciton. Vid bedömandet av storleken av priset

å fodercellulosa bör bemärkas, att småbrukare m. fl. kunna erhålla en betydande

rabatt därå genom att utnyttja de till respektive odlarfamilj utdelade

rabattkorten för matfett och mjölk. Därest priset på fodercellulosa bestämmes

till exempelvis 17 öre per kilogram, är avsikten att rabattkortsinnehavarna

skola kunna utnyttja en rabattkupong vid inköp av 5 kilogram fodercellulosa.

Rabatten blir då 7 å 8 öre per kilogram. Försäljningsintäkterna för fodercellulosan

skulle, om utförsäljningspriset sättes å nyssnämnda nivå, komma

att uppgå till cirka 100 miljoner kronor. Detta innebär att kostnaderna för

det allmänna för omsättningen av fodercellulosa skulle komma att utgöra

tillhopa cirka 63 miljoner kronor.

Livsmedelskommissionen har erinrat, att under innevarande regleringsår

olika åtgärder vidtagits för att få till stånd största möjliga insamling av

hjälpfoder, särskilt vass. Sålunda hade bland annat bestämmelser utfärdats

om upplåtande i vissa fall till kronan eller spannmålsaktiebolaget av vassbärande

område, som icke skördats av ägaren. Vidare hade spannmålsaktiebolaget

bemyndigats att enligt livsmedelskommissionens anvisningar företaga

inköp av vass. Kommissionen anser, särskilt om foderskörden skulle bliva

dålig, det vara av största vikt att möjligheterna att tillvarataga ersättningsfoder

även under nästa regleringsår på bästa sätt utnyttjades. Kommissionen

har funnit det sannolikt, att för detta ändamål särskilda statliga åtgärder

bleve erforderliga. Vilken form dessa åtgärder borde erhålla vore ännu för

tidigt att yttra sig om. Detta berodde bland annat på utsikterna för foderskörden

överhuvud taget. Av samma skäl vore det omöjligt att nu uppskatta,

vilka kostnader åtgärderna komme att draga. Kommissionen har

emellertid ansett, att dessa kostnader dock icke skulle bliva större än att de

kunde inrymmas inom de för subvention av oljekraftfoder och fodercellulosa

beräknade anslagen. Med hänsyn härtill har kommissionen inskränkt sig till

att för närvarande hemställa om bemyndigande för spannmålsaktiebolaget

att bestrida för hjälpfoderinsamling uppkommande kostnader av förenämnda

anslag.

För omsättningen av diverse andra importerade varor än

oljekraftfoder har kommissionen beräknat kostnaderna till 5 miljoner kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

69

Till enahanda belopp, 5 miljoner kronor, har kommissionen uppskattat kostnaderna

för omsättning av diverse inhemska varor, som icke förut

särskilt nämnts. Kostnader för spannmålsbolagets personal

och kontor m. m. ha beräknats under verksamhetsåret 1942/43 skola

uppgå till cirka 2 miljoner kronor och bolagets räntekostnader till

något över 5 miljoner kronor.

I anslutning till dessa kostnadsberäkningar har kommissionen omnämnt,

att fröintressentföreningen u. p. a., i samförstånd med kommissionens produktionsavdelning,

i Amerikas förenta stater inköpt vissa partier fröer för

eli belopp av något mera än 1 miljon kronor. Nämnda varupartier har kommissionen

förklarat sig anse åtminstone till en del såsom »infrusna». Då

fröintressentföreningen icke kunde bära de risker som vore förbundna med

dessa inköp, har det synts kommissionen lämpligt, att de avtal, varigenom inköpen

skett, övertoges av spannmålsbolaget. Även i fortsättningen borde

fröintressentföreningen fungera såsom inköpskommissionär för spannmålsbolaget,

då det gällde att inköpa fröer utomlands.

I detta sammanhang har kommissionen även uttalat, att kommissionen

ansett sig böra överväga en mindre förhöjning av priset på råg- och vetekli,

vilket nu utgjorde 16 kronor 50 öre per deciton vid försäljning till förbrukare.

Ett klipris av 18 kronor per deciton har kommissionen funnit i nuvarande

läge fullt skäligt. En prisförhöjning av denna storleksordning borde

enligt kommissionens mening emellertid föranleda en sänkning av den till

kvarnarna utgående förmalningsersättningen med omkring 15 öre per deciton.

Priset på havrekli har kommissionen ansett böra sänkas från 16 kronor

per deciton till cirka 12 kronor.

Regleringen av potatis m. m. Ledningen av den under rådande utomordentliga

förhållanden erforderliga regleringen av försörjningen med potatis

och potatisprodukter är för närvarande uppdelad på två myndigheter, nämligen

statens livsmedelskommission och statens potatismjölsnämnd. Den senare

myndigheten har enligt sin instruktion att följa tillverkningen av potatisstärkelse

ävensom utvecklingen å marknaden för fabrikspotatis samt potatisstärkelse

och produkter därav samt att verkställa undersökningar angående

konsumtionsbehovet inom riket av potatisstärkelse och tillverkningskostnaderna

för potatisstärkelse samt därmed sammanhängande förhållanden. Tilllika

skall nämnden arbeta för ett rationellt ordnande av tillverkningen av

och handeln med potatisstärkelse. Livsmedelskommissionen å sin sida har

samma ansvar för potatisförsörjningen som för försörjningen med andra

livsmedel.

Kommissionen har i sin nu ifrågavarande skrivelse föreslagit, att potatismjölsnämnden

från och med ingången av nästa skördeår skulle upphöra och

dess befogenheter överflyttas på livsmedelskommissionen. Såsom motivering

för förslaget har kommissionen anfört.

Behovet av en central ledning av de statliga åtgärderna i fråga örn potatis

har blivit alltmera påkallat allt eftersom försörjningsläget skärpts. Som be
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

kant ha på förslag av livsmedelskommissionen under innevarande konsumtionsår

vissa betydelsefulla ingripanden måst göras för att reglera förbrukningen

av potatis och potatisprodukter. Sålunda har Kungl. Maj:t genom

beslut den 5 december 1941 meddelat beslag å samt reglering av handeln med

potatismjöl och andra potatisprodukter. Vidare har Kungl. Maj:t utfärdat

förbud att för utfodringsändamål koka potatis vid industriella anläggningar

m. m. Bestämmelser ha också utfärdats, att potatis icke utan tillstånd får

vid industriell anläggning m. m. användas för tillverkning eller beredning

av varor till avsalu. Slutligen har det befunnits nödvändigt att lämna viss

garanti beträffande priset på matpotatis och i samband därmed fastställa

vissa bestämmelser för inlösen av dylik potatis vid viss tidpunkt. Alla dessa

ingripanden på potatisområdet ha medfört, att det vid flera tillfällen trots

det goda samarbetet mellan statens livsmedelskommission och statens potatismjölsnämnd

visat sig försvårande och fördröjande på ärendenas behandling,

att två organ självständigt syssla med olika potatisspörsmål. En enhetlig

ledning härav synes numera vara ofrånkomlig, särskilt för att stimulera odlingen

och möjliggöra avvägning av hur stora kvantiteter potatis, som böra

disponeras för olika ändamål (för direkt konsumtion, för tillverkning av potatismjöl,

potatisflingor, industriell användning av potatis för olika ändamål

o.^s. v.). På grund av vad sålunda anförts vill livsmedelskommissionen föreslå,

att statens potatismjölsnämnd från och med ingången av nästa skördeår

upphör att gälla och att dess befogenheter överflyttas på livsmedelskommissionen.

Kommissionen har framhållit att i viss mån likartade förhållanden förelåge

beträffande sockerbetsodlingen och sockerindustrien. Då emellertid statens

sockernämnd, som under tiden före krigsutbrottet utgjort det statliga

centralorganet på förevarande område, tillagts vissa speciella kontrolluppgifter,

som icke lämpligen borde överflyttas på livsmedelskommissionen, har

kommissionen emellertid icke funnit sig nu böra förorda någon ändring i

administrationen på detta område. Kommissionen har dock framhållit önskvärdheten

av att frågor rörande odlingen av sockerbetor och försörjningen

med socker icke avgjordes fristående från jordbruksproduktionen och livsmedelsförsörjningen

i övrigt. I rådande läge vore det särskilt angeläget att

planläggningen av de skilda odlingarna skedde enhetligt. Detsamma har

kommissionen ansett gälla i stort sett även prissättningen å de olika växtslagen.

Konstgödselregleringen. För närvarande regleras handeln med konstgödselmedel,

i vad den avser priserna och garantier för dessa priser, genom mellan

livsmedelskommissionen samt fabrikerna och importörerna ingångna

clearingavtal. Denna anordning har kommissionen föreslagit alltjämt skola

bibehållas. Kommissionen har tillika hemställt att kommissionen bemyndigades

att med vederbörande företag träffa avtal om förlängning av giltigheten

av nu gällande avtal, vilka eljest upphörde att gälla den 30 juni 1942.

Kommissionen har ansett att även i övrigt regleringen av handeln med konstgödselmedel

kunde försiggå på samma sätt som hittills.

Beträffande de priser, som borde tillämpas under det kommande konsumtionsåret,

har kommissionen framhållit, att importpriserna, särskilt på grund

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

71

av höjda frakter, komme att bliva högre än under innevarande gödselår. Inköpspriserna

å inom landet tillverkade konstgödselmedel torde även, på grund

av stegrade kostnader, komma att höjas. Under dessa omständigheter har

kommissionen ansett det vara riktigt, att jämväl utförsäljningspriserna till

jordbrukarna underginge någon höjning. En sådan åtgärd vore enligt kommissionens

uppfattning av jämförelsevis ringa ekonomisk betydelse för de

enskilda jordbrukarna, särskilt under beaktande av att den avsedda verkan

av konstgödselmedlen under gynnsamma väderleksbetingelser kunde bli högst

avsevärd. Då man ännu icke kände import- och tillverkningspriserna i detalj,

vore det omöjligt att exakt angiva behovet för nästa gödselår av clearingmedel

för konstgödselclearingen. Å andra sidan kunde man, om man

godtager nyssberörda å prisfrågorna lagda synpunkter, utgå ifrån att större

belopp än de för gödselåret 1941/42 anvisade icke skulle behöva tagas i anspråk

för gödselåret 1942/43. Kostnaderna för konstgödselclearingen under

sistberörda gödselår har kommissionen i anslutning härtill beräknat skola

uppgå till högst 5 miljoner kronor.

Anslagsäskanden. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen i

sin skrivelse framlagt och vilka förut omnämnts, uppgår den sammanlagda

kostnaden för de av livsmedelskommissionen föreslagna åtgärderna i prisreglerande

syfte till 216 miljoner kronor. Följande av kommissionen uppgjorda

sammanställning utvisar huru detta belopp fördelar sig på olika reg
-

leringsåtgärder.

Mjölkpristillägg .................................. kronor 39,000,000

Särskilda bidrag för mjölk (regleringskostnadstillägg

m. m.) » 6,000,000

Pristillägg för lantsmör m. m..................... » 2,000,000

Producentbidrag ................................ » 44,000,000

Prisclearing för konstgödselmedel .................. » 5,000,000

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ........ » 120,000,000

Kronor 216,000,000.

Kommissionen har föreslagit, att utöver nämnda summa liksom föregående

år skulle anvisas ett belopp av 2 miljoner kronor till bestridande av diverse

kostnader. Ifrågavarande belopp vore i första hand avsett att täcka utgående

ersättning till svenska mejeriernas riksförening för handhavandet av vissa

med mjölk- och matfettsregleringarna sammanhängande uppgifter samt vissa

smärre kostnader i samband med ägg- och slaktdjursregleringarna.

I detta sammanhang torde jag få erinra örn att livsmedelskommissionen

med skrivelse den 28 november 1941 underställde Kungl. Maj:t frågan om

kostnaderna för spannmålsbolagets verksamhet under räkenskapsåret den

1 september 1941—den 31 augusti 1942. I nämnda skrivelse hemställde kommissionen

att, utöver de anslag, som då redan funnes tillgängliga för täckande

av nyssberörda kostnader, ett ytterligare anslag örn cirka 90 miljoner

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

kronor måtte ställas till förfogande för ändamålet. Av nämnda belopp avsåge

31 miljoner kronor kostnader för anskaffande av oljekraftfoder och 37,625,000

kronor kostnader för anskaffande av fodercellulosa. Med bifall till ett av

Kungl. Maj:t i propositionen nr 2 till årets riksdag därom framställt förslag

har riksdagen sedermera till Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/

42 anvisat ett reservationsanslag av 56 miljoner kronor, svarande mot nyssnämnda

kostnader för anskaffande av oljekraftfoder och fodercellulosa, tillhopa

i runt tal 68 miljoner kronor, efter avdrag av vissa disponibla medel

å omkring 12 miljoner kronor. Vad beträffar återstoden av det av livsmedelskommissionen

äskade beloppet å 90 miljoner kronor eller sålunda 34

miljoner kronor har, såsom jag inledningsvis anfört, Kungl. Maj:t i årets

statsverksproposition föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag å sistnämnda

belopp. Därest kostnader av det slag, som avsåges med förenämnda

reservationsanslag å 56 miljoner kronor, skulle uppkomma under nästa budgetår,

är avsikten såsom i förenämnda proposition nr 2 omförmälts att bestrida

dem från förskottsstaten för försvarsväsendet m. m.

Livsmedelskommissionen har anmält, att spannmålsbolagets kostnader för

omsättning av fodercellulosa under tiden den 1 september 1941—den 31

augusti 1942 torde komma att avsevärt överstiga det av livsmedelskommissionen

tidigare beräknade beloppet, 37,625 miljoner kronor. Härom har kommissionen

anfört följande.

Nämnda belopp grundade sig på en antagen omsättning av cirka 350,000

ton. Efterfrågan å fodercellulosa har emellertid varit så stor att omsättningen

under hela perioden fram till den 1 september 1942 torde komma att omfatta

sammanlagt cirka 630,000 ton. Inköpskostnaderna härför kunna beräknas

ha utgjort för

225.000 ton sulfitmassa.

140.000 » sulfatmassa

150.000 » sulfitmassa.

115.000 » sulfatmassa

Under antagande av att kostnaderna för distribution, rivning, frakter, m. m.

uppgå till 60 kronor per Ion skulle varukostnaderna för fodercellulosan uppgå

till sammanlagt cirka 153 miljoner kronor. Försäljningsintäkterna böra

för fodercellulosa, som säljes före den 1 juni 1942, beräknas efter ett försäljningspris

av 12 kronor per deciton. Livsmedelskommissionen har för sommaren

1942 — d. v. s. tiden den 1 juni—den 31 augusti 1942 — räknat med

ett utförsäljningspris av 16 kronor per deciton. Under antagande av att

405,000 ton försäljas före den 1 juni 1942, och alltså till det lägre priset,

samt att återstående 225,000 ton säljas under juni—augusti 1942 till det högre

priset, skulle försäljningsintäkterna sammanlagt komma att uppgå till cirka

85 miljoner kronor. Kostnaderna för omsättningen av fodercellulosan skulle

alltså, i stället för av livsmedelskommissionen tidigare beräknade cirka 37

miljoner kronor, utgöra cirka 68 miljoner kronor jämte förlust å de i Cellfor

MM ingående kvantiteterna melass och mineralämnen, uppskattad till högst 2

156 kronor per ton

175 » » »

198 » » »

225 » » »

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

73

miljoner kronor, eller alltså till sammanlagt cirka 70 miljoner kronor. Detta

belopp är 33 miljoner kronor högre än det av livsmedelskommissionen tidigare

för berörda omkostnader angivna; och torde hänsyn därtill böra tagas

vid äskande av anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1941/42.

Jag torde här slutligen få erinra, att i livsmedelskommissionens förutberörda

skrivelse den 28 november 1941 angivits, att för redovisningsåret den

1 september 1941—den 31 augusti 1942 cirka 11 miljoner kronor skulle tillföras

spannmålsbolaget såsom bokvinst i samband med utförsäljning av bolagets

förråd av brödsäd i sådan omfattning, att detsamma nedbringades till

50,000 ton. Livsmedelskommissionen har emellertid i nu förevarande skrivelse

anmält, att även sistnämnda kvantitet komme att till större delen tagas i

anspråk under sagda redovisningsår. Detta medförde i sin tur enligt vad kommissionen

uppgivit att spannmålsbolagets bokvinst komme att öka till cirka

20 miljoner kronor. Kommissionen har angett att nämnda belopp borde få

tills vidare kvarstå hos bolaget till mötande av de kostnader som äro förenade

med ett uppbringande av bolagets reservlager av brödsäd till den med staten

avtalade kvantiteten, 100,000 ton.

I det vid livsmedelskommissionens skrivelse fogade yttrandet av medlemmar

av livsmedelskommissionens råd, herrar von Stockenström m. fl., har

anförts i huvudsak följande.

I fråga om prissättningen på jordbrukets saluprodukter vilja vi understryka

de allmänna synpunkter på frågan, som angivits i Sveriges lantbruksförbunds

yttrande till kommissionen den 7 april 1942. I nämnda yttrande

hade bland annat framhållits, att särskilda stimulanspriser eller eljest på förhand

fixerade priser, vilka fastställts högre än vad regeln örn full kostnadstäckning

skulle fordra, icke borde få pressa ned priset å andra produkter.

Kommissionen har härom uttalat, att den funne det lämpligt att denna fråga

gjordes till föremål för närmare utredning i samband med den undersökning,

som skulle verkställas till ledning för den allmänna prisavvägningen. Med

hänsyn till denna frågas vikt finna vi det ytterst angeläget, att det redan nu

fastställes att förut angivna princip kommer att följas.

Lantbruksförbundet hade vidare uttalat önskvärdheten av att prissättningen

å brödsäd och fodersäd sker i samband med prissättningen å animaliska

produkter efter överläggningar med representanter för jordbrukets organisationer.

Det hade härvid ifrågasatts, att först ett preliminärt beräknat pris bestämdes

på spannmålen och att det definitiva priset fastställdes först längre

fram i samband med mjölkprisets fixerande. Kommissionen föreslår nu i stället,

att definitiva priser å både spannmål och animaliska produkter efter överläggningar

fastställas redan i augusti månad, och att en viss senare kompensation

för eventuell skördeförsämring i fråga örn foderväxterna skulle kunna

medgivas i form av ett tillägg till mjölkpriset. Vi vilja härom uttala, att även

denna väg synes oss framkomlig under förutsättning att det visar sig möjligt

att redan i augusti månad kunna något så när tillförlitligt bedöma skördeutfallet

i dess helhet. Till vad i övrigt anförts i förenämnda skrivelse rörande

mjölkpriset vilja vi ge vår fulla anslutning.

Beträffande kött- och fläskregleringen framhölls vid rådets sammanträde,

att det i nuvarande läge är av största vikt afl kontrollen på detta område

blir rationellt och effektivt ordnad. Kommissionen påpekar, att påfrestningen

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

på regleringsanordningarna redan nu synas vara så stora, att man nödgas i

väsentlig mån skärpa de nu gällande bestämmelserna. Vi vilja härom endast

uttala, att det synes oss i högsta grad angeläget, att åtgärder i detta syfte

snarast bliva vidtagna.

Rörande äggregleringen uttalades vid rådets sammanträde under framhållande

av de olyckliga förhållanden som varit rådande, att en omprövning av

principerna för nämnda reglering bör företagas. Även om produktionen av

ägg under den närmaste tiden kommer att öka och vissa av de svårigheter,

som särskilt framträtt under vintermånaderna, komma att i någon mån förminskas,

vilja vi betona önskvärdheten av att den påyrkade omprövningen

måtte komma till stånd utan tidsutdräkt.

I yttrandet av herrar Abramson och Möller har anförts:

De avsevärda reservlager av brödsäd och fodervaror, som förefunnos vid

ingången av produktionsåret 1939/40 ha jämte de icke obetydliga kvantiteter

av samma varor, som under loppet av de senaste tre åren kunnat importeras,

till största delen konsumerats, så att vid innevarande produktionsårs slut

man kan räkna med, att i bästa fall endast en myckenhet av cirka 80,000

ton oljekraftfoder kommer att finnas kvar i lager. Minskning av lagerreserverna

har ägt rum även under innevarande produktionsår, trots det under

denna tid även viss import ägt rum och ett tillskott av fodermedel skett genom

produktion av cellulosafoder.

Utsikterna för en import under kommande konsumtionsår synas så ovissa,

att man icke bör räkna härmed utan vid uppskattningen av blivande tillgångar

endast räkna med en viss ökning av fodercellulosaproduktionen.

Beräkningen av för konsumtionen (både för människor och djur) tillgängliga

födoämnen synas sålunda böra baseras på de myckenheter, som förväntas

framkomma under förutsättning av knapp skörd, och ransoneringsplanerna

närmast uppgöras med hänsyn härtill. Skulle, såsom man hoppas,

skördeutfallet bliva gynnsammare, synes det då uppkommande överskottet

böra användas för upplagring till ett nytt reservlager, avsett att möta behov

under kommande år med eventuellt dåligt skörderesultat. Det är givet, att

möjligheten att nå en sådan säkerhet endast kan ske genom såväl en ändamålsenlig

inriktning av jordbruksproduktionen som en minskad konsumtion.

Tilldelningen av vegetabiliska födoämnen för direkt konsumtion av människor

har redan nu genom ransoneringsåtgärdema så begränsats, att en ytterligare

nedskärning icke kan äga rum utan fara för folkhälsan. Tvärtom

synas alla åtgärder böra vidtagas för att kunna upprätthålla nuvarande ransoner

framför allt av produkter av brödsäd. Då således en minskning av människornas

vegetabiliekonsumtion icke synes möjlig återstår icke annat än att

minska djurens utfodring. Då det ur alla synpunkter är orationellt att svältföda

djuren synes böra allvarligt övervägas, huruvida icke en ytterligare nedskärning

av husdjursstammen måste äga rum.

Enligt livsmedelskommissionens uppskattning har nötkreatursstammen sedan

krigets början minskats med cirka 15 procent, varav under senaste konsumtionsår

7.5 procent. Rörande svinstammen föreligga olika uppgifter i det

räkningen den 3 juni 1941 angiver en minskning av cirka 30 procent, under

det stammen enligt räkningen den 6 oktober 1941 endast skulle minskats med

cirka 8 procent. Flera omständigheter tala för, att den förstnämnda uppgiften

skulle mest överensstämma med verkligheten.

Trots den sålunda redan verkställda minskningen av djurbeståndet synas

ytterligare åtgärder böra vidtagas för en ytterligare nedskärning, i första

hand av nötkreatursstammen, som endast långsamt kan anpassas efter fodertillgången.

Endast därigenom synes möjlighet föreligga att säkerställa en

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

75

oförändrad tilldelning av brödsäd för direkt konsumtion som människoföda

samt en ökad odling av andra för direkt människokonsumtion avsedda jordbruksprodukter

samt oljeväxter ävensom, om normal skörd erhålles, uppläggandet

av nödigt reservlager. Emot en minskning av nötkreatursstammen

talar endast förhållandet, att risk eventuellt skulle uppkomma att ej rätt kunna

utnyttja grovfodret för den händelse en oväntad stor skörd härav skulle

erhållas. Gent emot övriga fördelar synes sistnämnda risk icke böra vara avgörande.

En nedskärning av nötkreatursstammen skulle därjämte påverka

jordbrukarna, särskilt i södra delarna av landet, att övergå till en produktion

av sådana växtslag, som just nu synas önskvärda.

Åtgärder, som syfta i förutnämnd riktning, skulle bl. a. vara att genom

prisavvägning mellan jordbrukets olika produkter göra den direkta vegetabilieproduktionen

mera lönande än mjölkproduktionen samt att hålla nötköltspriserna

förhållandevis höga. Verkställda prisundersökningar synas giva

vid handen, att under den gångna tiden mjölkproduktionen varit mera lönande

än annan produktion, vilket innebär, att alltså den motsatta prisavvägningen

ägt rum gent emot vad nyss nämnts. I konsekvens med förstnämnda

prisavvägning skulle såsom inkomstkompensation vid en liten sköx-d närmaste

åtgärd vara att höja nötköttspriserna och icke såsom livsmedelskommissionen

föreslagit höja mjölkprisema.

En nedskärning av nötkreatursstammen skulle möjligen kunna föranleda,

att vid en stor foderskörd mjölkproduktionen bleve mindre än om nedskärningen

icke vidtagits. Denna olägenhet motverkas emellertid till fullo därav,

att vid liten foderskörd produktionsfodret bättre kan utnyttjas av en något

nedskuren och kvalitativt högtstående nötkreatursstam än örn djurbeståndet

är för stort. Till följd därav blir vid liten foderskörd mjölkproduktionen större

med viss minskning av djurbeståndet. Under alla omständigheter är emellertid

en minskning i mjölktillgången att föredraga framför en nedsättning

av brödransonerna.

Yttrande av statens priskontrollnämnd.

över livsmedelskommissionens förslag till åtgärder i produktions- och

prisreglerande syfte på jordbrukets område har yttrande avgivits av statens

priskontrollnämnd den 6 maj 1942. I sitt yttrande har nämnden till en början

behandlat de grunder, som tillämpats för prissättningen på jordbrukets

produkter. Härom har nämnden anfört följande:

I livsmedelskommissionens förevarande framställning och därtill fogade

bilagor redovisas resultatet av vissa utredningar angående inkomstutvecklingen

inom jordbruket under de senaste åren. Nämnden vill inledningsvis

anknyta några kommentarer till dessa utredningar och uppehåller sig därvid

främst vid de kalkyler över jordbrukets totala inkomster och utgifter, som

uppgjorts av en särskild delegation inom kommissionen och utgjort grundvalen

för statsmakternas beslut i prisfrågor under 1941. De övriga utredningarna,

som bifogats kommissionens framställning, synas så långt de äro

framförda i huvudsak bestyrka delegationens beräkningar.

Huvudresultatet av delegationens beräkningar redovisas i följande tabell.

1938/39

Inkomster, milj. kronor...... 1,319.7

relativtal.......... 100.0

Kostnader, milj. kronor...... 1,420.65

relativtal.......... 100.0

1939/40 1940/41 1941/42

1,515.1 1,074.4 1,673.0

114.8 126.9 126.8

1,561.87 1,684.74 1,841.45

109.9 118.6 129.6.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

Härvid har beträffande kostnaderna endast återgivits beräkningens alternativ

II, vilket delegationen synes lägga huvudvikten vid och vilket även

torde ha varit utgångspunkten för beräkningen av jordbrukets kompensation

hösten 1941. Det torde böra framhållas, att beräkningarna endast avse att

ge en bild av utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader och att

de anförda inkomst- och utgiftssummorna icke innesluta samtliga inkomstoch

utgiftsposter och därför icke få direkt jämföras med varandra.

Det anförda resultatet, som delegationen nu kommit till innebär en revidering

av tidigare beräkningar för såväl produktionsåret 1940/41 som innevarande

produktionsår. För det förstnämnda produktionsåret har en betydande

uppräkning av jordbrukets inkomster ägt rum. Detta sammanhänger

bland annat därmed att beräkningen av inkomsterna av försålda svin ökats,

sedan svinräkningen den 6 oktober 1941 givit vid handen att skäl att räkna

med en kapitalrealisation därvidlag icke föreligga.

För produktionsåret 1941/42 lia såväl inkomster som kostnader nu beräknats

till högre belopp än i den föregående höst uppgjorda förhandskalkylen.

Så har mjölkproduktionen hållits bättre uppe än vad delegationen då räknade

med. Priset på matpotatis har vidare blivit högre liksom vissa andra

justeringar i inkomstkalkylerna företagits. Bland utgifterna ha bl. a. arbetskostnaderna

räknats upp och större kvantiteter av kraftfoder och fodercellulosa

införts i de nya beräkningarna.

Nämnden finner för sin del icke anledning att närmare gå in på en detaljgranskning

av delegationens beräkningar. De justeringar, som nu måst företagas^

framhäva de osäkerhetsmoment, som vidlåda beräkningar av detta slag.

I detta sammanhang finnes det enligt nämndens mening anledning att särskilt

framhålla, att beräkningarna ge vid handen, att statsmakternas avsikter

vid fastställandet av kompensationen för jordbruket för de båda senaste

årens svaga skördar icke blivit förverkligade. Vid de förhandlingar,

som på hösten 1940 fördes mellan regeringen och representanter för jordbrukets

organisationer, synes enighet ha uppnåtts därom, att jordbrukarna

själva skulle bära ett inkomstbortfall på 4 procent av de totala inkomsterna.

1 efterhand kan nu konstateras, att jordbrukarna icke endast sluppit denna

inkomstminskinng på drygt 60 milj. kronor, utan i realiteten erhållit en merinkomst

utöver vad som skulle ha erfordrats för att till fullo kompensera

inträffade kostnadsstegringar. Enligt föregående beräkningar skulle denna

merinkomst ha uppgått till 40.2 miljoner kronor, en siffra, som nämnden

även anförde i sin promemoria den 4 november 1941. Enligt delegationens nu

föreliggande beräkningar har denna merinkomst för produktionsåret 1940/41

i själva verket uppgått till 109.2 miljoner kronor.

Vid de förhandlingar, som fördes mellan regeringen och jordbrukarnas representanter

hösten 1941, synas i huvudsak samma principer för kompensationen

ha accepterats som året innan. Detta skulle sålunda ha inneburit, att

jordbruket skulle bära en inkomstminskning av 65 miljoner kronor. Enligt

föreliggande kalkyler synas emellertid jordbrukets inkomster för år 1941/42

komma att understiga det belopp, som skulle erfordrats för att upprätthålla

en i jämförelse med 1938/39 oförändrad relation mellan inkomster och kostnader,

med endast 37.3 miljoner kronor. Inkomstunderskottet skulle sålunda

endast komma att svara mot något mer än 2 procent av det totalbelopp, som

erfordras för att täcka jordbrukets samtliga kostnader, däri inbegripet ersättning

för jordbrukarnas arbete, medan det vid uppgörelsen förutsatts, att

jordbruket vid särskilt ogynnsam skörd skulle bära ett inkomstbortfall, motsvarande

cirka 4 procent av sagda belopp. Enligt nämndens mening bör vad

som här förekommit hållas i minnet, då frågan om utformningen av pris
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319. 77

regleringen på jordbrukets område för det kommande produktionsåret behandlas.

Rörande de allmänna riktlinjerna för jordbruksregleringen har priskontrollnämnden

anfört:

Livsmedelskommissionen utgår i sin framställning från att de regler för

prissättningen på jordbrukets produkter, som tillämpats under de båda senaste

åren, också komma till användning för produktionsåret 1942/43. Med

hänsyn till jordbruksproduktionens utomordentliga betydelse för vår försörjning

under nuvarande krisförhållanden synes kommissionen emellertid förorda

en något högre prisnivå, än som framkommer vid tillämpning av förutnämnda

regler.

Priskontrollnämnden har i yttranden av den 8 maj, 13 augusti och 4 november

1941 anmält vissa reservationer mot dessa principer. Enligt nämndens

härvid tillkännagivna uppfattning medför tillämpningen av dessa principer

gentemot jordbruket, att denna näringsgrens utövare erhålla en annan och

förmånligare behandling i vad avser täckning för inträffade kostnadsstegringar

än näringsidkare inom andra grenar. Nämnden vidhåller för sin del

alltjämt den uppfatning, som den i nämnda skrivelser givit uttryck åt.

Enligt nämndens mening finns det under sådana förhållanden i varje fall

icke anledning att medgiva jordbruket en än högre prisnivå än som framkommer

vid tillämpning av förutnämnda regler. Nämnden måste därför från sina

utgångspunkter motsätta sig de uttalanden, som livsmedelskommissionen

gjort angående en sådan högre prisnivå.

Detta bör enligt nämndens uppfattning även gälla s. k. stimulanspriser.

Lantbruksförbundet har för sin del uttalat, att särskilda stimulanspriser eller

eljest på förhand fixerade priser, vilka fastställts högre än vad regeln örn

full kostnadstäckning vid normala skördebetingelser skulle fordra, icke böra

få pressa ned priset på andra produkter. Till denna uppfattning ha även ett

antal ledamöter i livsmedelskommissionens råd i en särskild reservation

anslutit sig. Enligt nämndens åsikt skulle ett accepterande härav i själva

verket spränga grundvalarna för avvägningen av priserna på jordbrukets

produkter och innebära ett så stort avsteg från de eljest av statsmakterna tidigare

godkända principerna för denna prissättning, alt det är svårt att se

huru vid åsättande av stimulanspriser å vissa produkter dessa principer överhuvud

skulle kunna tillämpas på övriga produkter. Nämnden vill särskilt

understryka, att det inbördes sammanhang mellan priserna på olika jordbrukets

produkter, som dessa principer eljest åstadkommit, synes vara av

stort värde för åstadkommandet av återhållsamhet ifråga örn krav å höjda

priser för vissa produkter, örn regleringen sker med hänsyn till jordbrukets

totala inkomster, måste nämligen höga priser på vissa produkter medföra så

mycket lägre priser på andra än vad som eljest skulle vara möjligt.

En sådan allmän sammankoppling synes nämnden även ur den synpunkten

vara önskvärd, att en stimulans av viss odling lätt synes kunna gå förlorad,

därest priserna på andra produkter, vilkas produktion man icke önskar

stimulera, också komma att höjas. Stimulansen måste nämligen i nuvarande

situation ej sällan vara en stimidans av en viss produktion i stället för någon

annan, t. ex. odling av brödsäd, oljeväxter eller potatis i stället för havre. T

så måtto är stinmlansmomentet direkt en konsekvens av avvägningen mellan

priserna på de olika produkterna; mot högre priser, på vissa produkter böra

därför just ur stimulanssynpunkt svara lägre priser på andra.

Emot vad som här anförts, står endast det förhållandet, att vissa av de

odlingar, som särskilt ansetts böra stimuleras, huvudsakligen äga rum i de

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

södra delarna av landet. Livsmedelskommissionen anser det lämpligt, att

frågan om och i vad mån stimulansåtgärderna gynnat vissa grupper av odlare

framför andra göres till föremål för närmare utredning. Nämnden ansluter

sig till önskemålet, att en sådan utredning verkställes, och delar kommissionens

och lantbruksförbundets åsikt, att en starkare lokal differentiering av

regleringsåtgärderna bör vidtagas, i den mån utredningar ge vid handen, att

betydande olikheter uppkommit mellan jordbrukets ekonomiska läge i olika

delar av landet. Nämnden har redan tidigare understrukit önskvärdheten av

en sådan differentiering.

Beträffande de viktigare vegetabiliska produkterna har Kungl. Majit den 1

april 1942 godkänt vissa relationstal. För animaliska produkter har livsmedelskommissionen

icke ansett relationspriser höra fastställas. Lantbruksförhundet

har framhållit önskvärdheten av att prissättningen på dessa produkter

sker i samband med den definitiva prissättningen på brödsäd och fodersäd

och kommissionen förklarar att detta utan allt för stora svårigheter synes

låta sig göra. Eftersom höstsädespriset måste fastställas redan i augusti

och fodersädsprisema skola stå i viss, redan bestämd relation därtill, är

emellertid en förutsättning för att så skall kunna ske, att man för bedömandet

av foderskörden låter sig nöja med den skördeuppskattning, som skall

äga rum per den 15 juli. Kommissionen anser, att offentliggörandet av de

definitiva priserna under alla förhållanden torde böra ske under senare hälften

av augusti månad.

Priskontrollnämnden ställer sig för sin del tveksam till ett sådant förfaringssätt.

I och för sig är det naturligtvis önskvärt, att priserna kunna bestämmas

vid en så tidig tidpunkt som möjligt och nämnden förstår väl nödvändigheten

av att höstsädspriserna fixeras redan i augusti. Erfarenheten

visar emellertid, att de tidiga skördeuppskattningarna kunna ge resultat, som

högst väsentligt avvika från de, som sedermera visa sig som definitiva. De beräkningar,

som utförts av livsmedelskommissionens delegation, rörande jordbrukets

inkomster och utgifter ha flera gånger visat sig behöva en korrigering

allteftersom nya uppgifter blivit tillgängliga. De stora osäkerhetsmoment,

som man härvid i alla fall nödgas röra sig med, göra det närmast önskvärt,

att prissättningen på de animaliska produkterna uppskjutes så länge

som möjligt. År 1940 träffades uppgörelsen örn dessa priser i november och

år 1941 blev uppgörelsen icke definitiv förrän i början av december. Med

hänsyn till de resultat, som de senaste beräkningarna utvisat för 1940/41 och

1941/42 och som här ovan omtalats, vill priskontrollnämnden ifrågasätta,

huruvida icke en efterreglering genom förskjutningar i bidrag och priser på

de animaliska produkterna skulle kunna äga rum vid senare tidpunkt än den

av kommissionen förordade och avse kortare tidrymd än hela produktionsåret.

Inom priskontrollnämnden har reservation anmälts av herr Norup, som

med instämmande av ledamöterna i priskontrollnämndens råd fröken Karin

Collin och herr H. Nilsson anfört följande.

Nämnden framhåller i sitt yttrande bl. a., att s. k. stimulanspriser på

vissa jordbruksprodukter skulle bidraga till att jordbrukets utövare skulle

erhålla en annan och förmånligare behandling i prishänseende än näringsidkare

inom andra grenar, samt vidare att tillämpningen av stimulanspriser

skulle spränga grundvalarna för avvägningen av priserna på jordbrukets produkter

och förhindra tillämpningen av de av statsmakterna tidigare godkända

principerna för prissättningen. Nämnden finner sig icke kunna tillstyrka ett

dylikt förfaringssätt.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

79

Jag kan icke följa nämnden i detta avstyrkande.

Det torde nämligen vara ofrånkomligt att beträffande sådana specialodlingar,

som man ur försörjningssynpunkt är särskilt angelägen örn att utvidga,

och vilka ej kunna odlas i hela landet, t. ex. vissa olje- och spånadsväxter

samt sockerbetor, prissättningen ges en sådan utfonnning, att den

direkt stimulerar till ökad odling. Detta så mycket mer, som dessa odlingar

äro speciellt arbetskrävande och förenade med avsevärda risker. Ett dylikt

förfaringssätt beträffande prissättningen tillämpas för övrigt även vid viss

industriell tillverkning i de fall då landets försörjning kräver en utvidgning

av denna tillverkning. Detta ofrånkomliga gynnande av vissa näringsutövare

är sålunda icke något speciellt för jordbruket utan torde vara regel, så snart

det gäller att få fram en speciellt viktig produktion.

I likhet med vad av lantbruksförbundet tidigare uttalats anser jag att stimulanspriserna

icke böra få inverka nedpressande på övriga produktpriser.

Därför bör icke vid inkomstkalkyler för jordbruket, de eventuella merinkomster

medtagas, som uppstått på en viss odling, för vilken stimulansprisen utgått

utöver vad som erfordrats enligt principen om full kostnadstäckning vid

normalskörd. Ett motsatt förfaringssätt skulle nämligen medföra orättvisa

mot den större delen av landets jordbrukare, enär det ju här, som förut

nämnts, är fråga om specialodlingar, vilka endast beröra en mindre del av

jordbruksutövarna.

Särskilda yttranden ha avgivits av ledamöterna i priskontrollnämndens råd

fru Nancy Eriksson och fru Hulda Flood. Fru Eriksson har anfört:

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag, att det vore olämpligt att

under nu rådande förhållanden göra mjöl och mjölk dyrare, något som enligt

min mening blir alldeles särskilt olyckligt, om man samtidigt har för avsikt

att göra dessa födoämnen ännu billigare för vissa grupper. Oavsett inverkan

på levnadskostnadsindex tror jag, att det är psykologiskt obetänkt att

ytterligare vidga prisklyftan på dessa livsviktiga produkter. Det slår säkerligen

bättre ut, om man låter prislättnader tillkomma på nya varor och icke

ändrar de gamla subventionspriserna. Om kravet på en sänkning av inkomstgränsen

för rabattberättigade kommer att genomföras, medför ju detta,

att en stor del, som nu ha rabattförmåner, mister dessa och komma i ett

sämre läge än nu. En samtidig höjning av priserna skulle troligen uppfattas

som en mycket stor orättvisa.

Fru Flood har uttalat följande.

Med tanke på de befolkningsgrupper, som utgöra gränsfallen vid rabatttilldelningen

och även andra små inkomsttagare, som i dessa tider ha det

ekonomiskt svårt, bör allt göras för att förhindra prisförhöjningar på livsmedel,

i detta fall mjöl, bröd, mjölk och matfett. Detta så mycket mer i den

händelse den nu diskuterade sänkningen av gränsen för den beskattningsbara

inkomsten vid erhållande av rabatter kommer att vidtagas. Sker detta, kommer

en prisförhöjning att betyda dubbel skärpning för stora grupper av

medborgare.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj-.ts proposition nr 319.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket

i Norrland m. m.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet

i de nordliga delarna av riket har av jordbrukets prisregleringsfond för

budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500,000,

600.000 och 900,000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets

område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands

län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.

För budgetåren 1940/41 och 1941/42 har medgivits att ett belopp av 900,000

kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Maj:t fördelats mellan hushållningssällskapen

i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 30 augusti 1941 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å riksstaten

för budgetåret 1942/43 måtte anvisas ett särskilt reservationsanslag

av 900,000 kronor till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets

område i Norrland och vissa andra delar av landet. Lantbruksstyrelsen

har föreslagit att av de medel, som kunde komma att beviljas, ett belopp

av omkring 41,000 kronor borde tilldelas svenska vall- och mosskulturföreningen

för dess studiegårdsverksamhet i Norrland samt ett belopp av

150.000 kronor borde få användas för utlämnande av statsbidrag jämlikt

kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 649) för anläggande eller inrättande av

slakteri med tillhörande inredning och utrustning.

I enlighet med riksdagens medgivande (prop. 278; r. skr. nr 74) anvisade

Kungl. Maj:t genom beslut den 25 juli 1941 från det för budgetåret 1941/42

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område anvisade anslaget ett belopp

av 15,000 kronor för forsknings- och försöksverksamhet i fråga örn bekämpande

av ogräs. Detta belopp fördelades sedermera så att 3,000 kronor

ställdes till förfogande för föreståndaren för tekniska högskolans institution

för jordbrukslära dokt. phil. A. Åslander, 6,000 kronor till jordbruksförsöksanstaltens

och likaledes 6,000 kronor till lantbrukshögskolans institution för

växtodlingslära. I skrivelse den 24 oktober 1941 har doktor Åslander hemställt

örn ett anslag av 7,400 kronor för fortsatta praktiskt-vetenskapliga undersökningar

rörande ogräsens bekämpande, över framställningen har yttrande

avgivits av lantbrukshögskolans försöksnämnd, lärarråd och styrelse.

1 sitt yttrande har högskolans styrelse anmält, att till styrelsen ingivits två

ansökningar om statsbidrag för forsknings- och försöksverksamhet i fråga

örn bekämpande av ogräs, nämligen dels en ansökning av professorn i växtodlingslära

vid högskolan Hugo Osvald, däri anhålles att styrelsen måtte göra

framställning hos Kungl. Majit om ett anslag för budgetåret 1942/43 å 12,000

kronor för fortsättande av de vid högskolans institution för växtodlingslära

bedrivna forskningarna rörande kampen mot ogräsen, dels ock en ansökning

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

81

av föreståndaren för jordbruksförsöksanstalten, professor Gustav Sundelin,

däri hemställes att styrelsen måtte ingå till Kungl. Maj :t med begäran om att

för jordbruksförsöksanstaltens räkning 6,000 kronor måtte ställas till förfogande

under samma budgetår till fullföljande av anstaltens verksamhet för

ogräsens bekämpande. I sitt yttrande har högskolans styrelse tillstyrkt, att för

ifrågavarande ändamål måtte ställas till förfogande från anslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område för doktor Åslanders försök 3,000

kronor, för professor Osvalds försök 6,000 kronor och för professor Sundelins

försök 7,500 kronor eller således tillhopa 16,500 kronor.

I skrivelse den 13 mars 1942 har statens livsmedelskommission framlagt

förslag till vissa åtgärder för bekämpande av potatisbladmögei. I skrivelsen

har kommissionen hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte dels uppdraga

åt svenska spannmålsaktiebolaget att inköpa 100 ogrässprutor, lämpade

jämväl för besprutning mot bladmögelsjuka samt att försälja desamma

efter anvisningar av statens livsmedelskommission, dels ock ställa ett belopp

av 30,000 kronor till förfogande för prisnedsättning på ifrågavarande sprutor

med högst 30 procent av spannmålsbolagets inköpspris. Till stöd för framställningen

har kommissionen anfört bland annat:

Enligt vad erfarenheten givit vid handen har potatisbladmögei varit den

sjukdom, som hittills åstadkommit de största skadorna på potatisodlingarna i

landet. Statens växtskyddsanstalt har uppskattat den genomsnittliga skördeminskningen

i landet, förorsakad av potatisbladmögei, till 2—3 miljoner

deciton potatis per år. Då man särskilt under nuvarande förhållanden är i

hög grad beroende av tillgången på potatis, finner livsmedelskommissionen

angeläget, att åtgärder vidtagas för nedbringande av verkningarna av denna

sjukdom.

De åtgärder, som kunna vidtagas för att motarbeta ovannämnda sjukdom,

äro i huvudsak följande:

1) användande av friskt utsäde,

2) odling av motståndskraftiga potatissorter,

3) besprutning av potatisplantorna med kopparhaltiga preparat.

Genom de två förstnämnda åtgärderna kan sjukdomen i viss omfattning

motarbetas. Det effektivaste medlet för bekämpande av sjukdomen är emellertid

den sistnämnda metoden. I nuvarande situation är det därför av vikt

att denna metod i största möjliga utsträckning kommer till användning.

Förutsättningen för en mera allmänt genomförd besprutning av det slag,

som här avses, är, att tillgång finnes på såväl lämpliga sprutor som besprutningsmedel.

För mindre odlingar upptill en hektars storlek kunna lämpligen

användas exempelvis pneumatiska ryggsprutor. Dessa sprutor äro relativt

billiga, varför jordbrukarna genom lämplig upplysningsverksamhet böra kunna

förmås anskaffa dylika sprutor i viss omfattning.

Då det gäller större odlingar, måste sprutor av större kapacitet komma till

användning. Vid en av lantbruksakademien anordnad pristävlan örn ogrässprutor,

lämpliga även för bekämpande av bladmögel, har särskilt en körspruta,

den s. k. »Favaritsprutan», som tillverkas av aktiebolaget TryggProdukter,

Örebro, visat sig vara ändamålsenlig. Vidare kan ogrässprutan

»Ysta-Nilob», som tillverkas av Ystads Gjuteri & Mekaniska Verkstads Aktiebolag,

Ystad, anses lämplig såsom ogräs- och bladmögelspruta. Något större

lager av nu angivna sprutor finnes visserligen icke, men fabrikanterna ha

Bihang till riksdagens protokoll löfö. 1 sand. Nr 319.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

meddelat, att de äro villiga igångsätta serietillverkning, därest säker avsättning

för sprutorna kan erhållas. Samtidigt ha emellertid vederbörande fabrikanter

uttalat tveksamhet rörande möjligheterna att försälja något större

antal dylika sprutor. Potatisbladmögel bär nämligen icke uppträtt i någon

större omfattning under de senaste två åren.

Livsmedelskommissionen har från fabrikanterna av de två nyssnämnda

sprutorna inhämtat uppgifter om priset på sprutorna. Katalogpriserna variera

något för olika storlekar och olika material till pumpar och dylikt men

ligga mellan 1,000 och 1,575 kronor. Vid beställning av ett större antal torde

emellertid detta pris kunna reduceras, sannolikt till ett lägsta pris av omkring

800 kronor. Även med en sådan reduktion torde priset likväl vara

så högt, att jordbrukarna icke kunna förväntas inköpa sprutor i någon större

utsträckning. Då det emellertid är av stor betydelse för folkförsörjningen, att

dylika sprutor finnas tillgängliga inom olika delar av landet, därest bladmögelsjuka

uppkommer, anser livsmedelskommissionen önskvärt, att ett

förbilligande av sprutorna åstadkommes genom bidrag av statsmedel. Subventionen

synes böra utgå med 30 procent av inköpspriset på ifrågavarande

sprutor från fabrikanten.

Uppdraget att handhava försäljning av sprutor synes böra lämnas åt

svenska spannmålsaktiebolaget, som genom sina auktoriserade försäljare i

olika delar av landet har lämpliga organ för försäljningen till sitt förfogande.

Spannmålsaktiebolaget synes böra anbefallas att hos ovannämnda fabrikanter

till lägsta pris beställa ett visst antal sprutor. Dessa sprutor böra sedan

fördelas mellan olika hushållningssällskap allt efter potatisodlingarnas omfattning

inom vederbörande hushållningssällskaps område. Vid fördelningen

av sprutorna bör jämväl viss hänsyn tagas till, att desamma även skola användas

för bekämpande av ogräs. Sedan sprutorna enligt angivna grunder

fördelats mellan hushållningssällskapen, böra dessa utbjuda sprutorna till

jordbrukare inom området. Genom bildande av maskinhållareföreningar

eller på annat sätt torde möjligheter kunna skapas för att sprutorna jämväl

komma det mindre jordbruket till del. Lån för inköp synes härvid kunna

lämnas av hushållningssällskapen från maskinlånefonden. Det erforderliga

antalet nya körsprutor synes kunna begränsas till i runt tal 100 stycken.

Sedermera har statens livsmedelskommission i skrivelse hemställt, att

svenska spannmålsaktiebolaget måtte bemyndigas dels att under tiden intill

den 1 september 1942 för ett belopp av högst 325,000 kronor inköpa högst

500 ton kopparsulfat, vilket ämne ingår i den vätska som användes för bekämpande

av bladmögelsjuka, dels ock att försälja kopparsulfaten efter livsmedelskommissionens

anvisningar. I

I anslutning till riksdagens medgivande (prop. nr 278; r. skr. nr 74) bemyndigades

genom Kungl. Maj:ts beslut den 1 augusti 1941 domänstyrelsen

att inköpa högst 12 såsom studiegårdar lämpliga jordbruksfastigheter samt

beviljades svenska vall- och mosskulturföreningen för organiserande och utövande

av ledningen vid sagda studiegårdar under år 1941 statsbidrag med

20,000 kronor att utgå från reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område.

I skrivelse den 12 januari 1942 har lantbruksstyrelsen — under åberopande

av en skrivelse från svenska vall- och mosskulturföreningen — hemställt, bland

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

83

annat, att föreningen för fortsättande av nyssberörda verksamhet under år

1942 måtte beviljas statsbidrag med 23,500 kronor.

Vall- och mosskulturföreningen har sedermera i skrivelse den 27 februari

1942 meddelat, att det icke varit möjligt att anskaffa 12 lämpliga gårdar, som

kunde inköpas för ifrågavarande ändamål. Föreningen hade endast lyckats

finna 2 sådana gårdar. Enligt föreningens mening kunde emellertid verksamheten

med fördel även bedrivas vid enskilda gårdar, vilkas ägare vore villiga

att träffa överenskommelse härom med föreningen. Föreningen har med hänsyn

härtill hemställt, att vid fastställande av plan för verksamheten möjlighet

måtte inrymmas för föreningen att träffa avtal med enskilda jordägare

rörande verksamhetens bedrivande vid deras gårdar samt att beslutet om inköp

av 12 gårdar finge anstå tills vidare och i stället inköp endast verkställas

av 2 gårdar.

Föreningen har därefter i skrivelse den 16 april 1942 anfört bland annat

följande.

Föreningen har låtit verkställa en grundlig undersökning av möjligheterna

att, för 20-årsperioden 1942—1962, inom landets fyra nordligaste län erhålla

överenskommelse med ett antal härför kvalificerade och särskilt lämpliga enskilda

jordbrukare rörande samverkan mellan dem och föreningen för utnyttjande

av deras gårdar såsom studiegårdar. I samverkan med tjänstemän

inom de berörda länens hushållningssällskap och skogsvårdsstyreiser m. fl.

ha mellan föreningen och ett 20-tal jordbrukare inom angivna län upprättats

preliminära avtal för 20 år, samtliga avsedda att träda i kraft den 1 juli

1942.

Den årliga ersättningen till jordägaren har i detta avtalsformulär upptagits

med 1,000 kronor, varav 700 kronor utbetalas kontant och 300 kronor innestå

hos föreningen till avtalstidens utgång. Förberedelsetiden, före bokföringsårets

början år 1942, ersättes med 250 kronor, som kontant utbetalas till

jordägaren. De preliminära avtalen ha träffats med jordbrukare på 10 platser,

belägna i anslutning till inlandsbanan, samt på io platser, belägna i anslutning

till norra stambanan och dess förgreningar.

Styrelsen har utgått ifrån, att studiegårdsverksamheten under de första åren

helt kommer att knytas till gårdar i enskild ägo. Kostnaderna för verksamheten

ha för kalenderåret 1942 beräknats till 38,000 kronor. Föreningen har

i styrelsens anslagsäskanden för studiegårdsverksamheten inrymt lön till en

»ersättare för i anspråk tagen del av föreståndarens arbetstid»^ Såsom sådan

ersättare fungerar nu en av föreningens ordinarie konsulenter. Vidare har,

med avlöning ur studiegårdsanslaget, anställts en ersättare för denne såsom

konsulent i övre Norrland, vilken emellertid dessutom skulle vara behjälplig

nied arbetet vid studiegårdarna. Till sistnämnda befattning har styrelsen förvärvat

ordinarie förste läraren vid Umeå lantbruksskola, agronomen Rolf

Frisendahl, som intill utgången av oktober månad 1942, åtnjuter tjänstledighet

från sin ordinarie befattning. Dennes löneförmåner lia beräknats till 7,750

kronor. Till verksamheten har vidare knutits en driftsledare. Dennes löneförmåner

lia beräknats till 5,875 kronor. För resor och omkostnader i övrigt

lia upptagits 19,375 kronor samt till ersättningar åt gårdsägaren 5,000 kronor.

över vall- och mosskulturföreningens framställningar lia yttranden avgivits

den 22 april 1942 av lantbruksstyrelsen och den 30 i samma månad av styrelsen

för lanlbrukshögskolan. Vid högskolans skrivelse fanns fogat utlåtande

från lärarrådet vid högskolan.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Lantbruksstyrelsen har anfört bland annat följande:

Styrelsen har ansett att studiegårdsverksamheten kan bliva till det största

gagn för det norrländska jordbruket. De s. k. demonstrationsjordbruken, som

i vissa delar av Norrland upprättats med hjälp av enskilda gåvomedel, och

med vilka de föreslagna studieegendomarna skulle bliva i stor utsträckning

jämförbara, hade också visat sig vara ett gott medel för utbredning av rationella

jordbruksmetoder.

Vall- och mosskulturföreningens sist framlagda förslag överensstämmer

mera än tidigare förslag med de synpunkter lantbruksstyrelsen anfört. Enligt

styrelsens mening innebär det även i stort sett mindre risker för misslyckanden,

liksom det även medför mindre ekonomiska risker för föreningen. Emellertid

synes verksamheten med fördel kunna förenklas ytterligare och givas

en mera praktisk inriktning, varigenom även kostnaderna torde kunna nedbringas.

Till en början vill lantbruksstyrelsen framhålla, att verksamheten snarast

bör komma i gång. Sedan föreningen första gången framlade sin plan, ha nu

snart två år gått. Mycket arbete och betydande kostnader ha under tiden nedlagts.

Olika förslag ha tid efter annan framkommit utan att leda till något

resultat. Lantbruksstyrelsen har heller icke helt kunnat frigöra sig från den

uppfattningen, att arbetet med planerandet av här ifrågavarande verksamhet

tagit föreståndarens tid alltför mycket i anspråk, så att föreningens egentliga

uppgifter kommit i andra hand. Detta kan emellertid enligt lantbruksstyrelsens

mening icke få bliva fallet. Därtill äro föreningens egentliga arbetsuppgifter

alltför betydelsefulla.

I fråga om verksamhetens omfattning synes denna nu böra begränsas till

det antal gårdar, förslagsvis 10 till 14, som kan övervakas av en driftsledare.

Lantbruksstyrelsen anser det nämligen angeläget, att man får se verksamheten

fungera i praktiken, innan den igångsättes i för stor skala.

Jordbruken böra drivas så, att de kunna stå som förebild för en i alla

avseenden rationell jordbruksdrift. Detta bör även gälla observationer och

anteckningar. Jordbrukarens skyldighet i detta avseende bör därför begränsas

till vad som är erforderligt för en fullständig bokföring och kontroll av jordbruksdriften

samt i övrigt till uppgifter, som äro av direkt betydelse för det

ifrågavarande jordbrukets skötsel.

Vid sådant förhållande bör icke heller någon ersättning utgå till jordbrukaren.

Däremot bör i likhet med vad som är fallet vid de s. k. kempeska

mönsterjordbruken bidrag utgå för genomförande av för iståndsättande av

jordbruk och byggnader erforderliga förbättringsåtgärder. Dylikt bidrag torde

böra utgå av statsmedel samt till ett belopp per jordbruk och år av förslagsvis

1,000 kronor. Lämpligen synes böra förfaras så, att — sedan ett visst

jordbruk utsetts till studiejordbruk — en plan uppgöres upptagande alla de

förbättringsåtgärder, som äro erforderliga för jord och byggnader, samt med

angivande i vilken ordning de skola utföras och statsbidrag utgå. I regel

torde statsbidrag icke böra utgå till täckande av hela kostnaden. Det synes

emellertid lantbruksstyrelsen rimligt, att statsbidraget utgår efter väsentligt

gynnsammare grunder än som eljest är fallet. Viss bidragskvot torde dock

icke böra föreskrivas utan föreningen böra givas frihet att besluta härom i

varje särskilt fall.

De årliga kostnaderna för studiegårdsverksamhetens bedrivande enligt de

grunder, som här skisserats, torde kunna beräknas på följande sätt.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319. 85

Driftsledare-agronom: Kronor

lön 5,200 + 25 procent...................................... 6,500

resekostnader ............................................. 6,000

Föreningens föreståndares och övriga tjänstemäns resekostnader... . 1,000

Bokföringskostnader .......................................... 1,500

övriga omkostnader .......................................... 2,000

Förbättringsbidrag till jordbrukare.................... . ...... 10,000

Summa kronor 27,000.

Vid den omfattning av verksamheten, som ovan föreslagits, synas kostnaderna

sålunda kunna begränsas tills vidare till 27,000 kronor per år.

Lantbrukshögskolestyrelsen har i huvudsak tillstyrkt vall- och mosskulturföreningens

förslag.

De två senaste årens svaga skördar ha avsevärt försämrat landets försörjningsläge.

Landets reserver av livsmedel, vilka vid krigsutbrottet voro betydande,

ha högst väsentligt nedgått. Det är därför en fråga av utomordentlig

vikt, att jordbruksproduktionen upprätthålles och i möjligaste mån utvidgas.

Vid utformningen av statsmakternas ekonomiska politik på jordbrukets område

efter utbrottet av det nu pågående kriget har man å ena sidan sökt

hålla prisnivån å jordbrukets produkter inom sådana gränser, att en inflationsartad

utveckling förhindrades. Man har sålunda eftersträvat att icke tilllåta

priserna stiga utöver den nivå, som är nödvändig för att de ökade produktionskostnaderna

skola kunna täckas. Å andra sidan har vid prissättningen

måst beaktas nödvändigheten av att under rådande läge upprätthålla och i

den mån så är möjligt öka produktionen. Livsmedelskommissionen har i

sitt nu framlagda förslag till åtgärder under nästkommande regleringsår icke

föreslagit några mera vittgående ändringar i det hittills tillämpade regleringssystemet.

Såsom jag i anförande till statsrådsprotokollet vid tillkallande av

sakkunniga rörande grunderna för prissättning å jordbrukets produkter erinrat

ha de senaste två åren priserna för flertalet av jordbrukets produkter

fastställts först sedan skörderesultatet för hela landet kunnat något så när

överblickas. Själva prisavvägningen har härvid skett med utgångspunkt från

principen att jordbruket i sin helhet skulle vid normala väderleksförhållanden

erhålla full täckning för sedan krigsutbrottet inträdda koslnadsstegringar.

Av denna princip för prisavvägningen har ansetts följa att en genom

ogynnsamma väderleksbetingelser uppkommen dålig skörd borde medföra

en högre prissättning å produkterna eller ock föranleda andra särskilda åtgärder

från statsmakternas sida i syfte att bereda jordbruket kompensation

för den genom dålig skörd förorsakade nedgången i inkomsterna, varvid

man emellertid utgått från att jordbruket skulle bära en del av inkomstminskningen.

Å andra sidan har man även förutsatt, att prisläget skulle jämkas

nedåt vid en god skörd men att jordbruket likväl .skulle tillåtas draga

fördel av ett sådant skördeutfall. Även under kommande regleringsår torde

samma principer vid prissättningen böra följas.

Ehuru det givetvis ur flera synpunkler vore önskvärt, att produktionspri
-

Departements
chefen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

serna kunde bestämmas redan före odlingssäsongens början, såsom t. ex.

skett i fråga om sockerbetor, anser jag likväl i likhet med kommissionen

knappast möjligt att på ett tillfredsställande sätt fixera priserna förrän skördeutfallet

något så när kan överblickas. En priskalkyl, som uppgjordes redan

före odlingssäsongens början, bleve i många avseenden osäker. Liksom

föregående år har emellertid framlagts en prisskala för de viktigare grödorna,

avsedd att till ledning för jordbrukarna visa den inbördes prisrelationen

mellan de olika produkterna. Genom beslut den 1 april 1942 har denna prisskala

fastställts. Enligt denna skola följande prisrelationer gälla för 1942 års

skörd:

Svarthavre grundpris

Vithavre...........

Blandsäd ..........

Korn..............

Råg...............

Höstvete...........

Vårvete............

Hö................

= s

= s + 0.5 öre

— s -f- 2 »

= s + 5 »

= s + 8 »

= s + 8 »

= s + 9 »

= 0.7 s.

Utöver de i skalan angivna priserna för vårvete och korn skall enligt Kungl.

Maj:ts beslut utbetalas en odlingspremie av för vårvete 40 kronor för hektar

och för korn 50 kronor för hektar. Odlingspremien för korn skall dock endast

utgå inom de landsdelar, där utfodringsförbud beträffande korn är rådande.

Såsom förut berörts har under de senaste åren tillämpats den principen, att

jordbruket såsom helhet betraktat skall vid normal skörd erhålla full täckning

för de kostnadsstegringar, som inträtt sedan krigsutbrottet. I överensstämmelse

härmed ha de beräkningar, som tjänat till ledning för prissättningen,

avsett förändringar i jordbrukets sammanlagda inkomster och kostnader.

Denna metod kan anses tillfredsställande om kostnadsstegringarna liksom

prishöjningarna ske likformigt för olika produkter. Är däremot produktionskostnadsstegringen

väsentligt olikartad för olika produkter eller höjas

produktpriserna vid lika stegring av produktionskostnaderna olikartat, torde

de jordbrukare, vilka på grund av sina produktionsbetingelser huvudsakligen

äro hänvisade till vissa odlingar, kunna bliva lidande. Så kan bli fallet när av

försörjningspolitiska skäl priserna på vissa jordbruksprodukter avvägas i

annan inbördes relation än tidigare eller det för vissa slag av grödor, vilkas

odling statsmakterna önska stimulera, fastställas förhandspriser, som tillföra

vederbörande odlare en större merinkomst än den som motsvarar kostnadsstegringen.

Om denna merinkomst skall rymmas inom den mot jordbrukets

totalkostnad svarande inkomstsumman, kommer det att medföra att priserna

på andra produkter kunna bliva lägre än deras produktionskostnader

skulle motivera. De av mig nu berörda frågorna har jag funnit böra underkastas

närmare utredning av förutnämnda sakkunniga. Dessa skola även

verkställa sådan preliminär undersökning rörande jordbrukets inkomster och

kostnader för regleringsåret 1942/43, som tidigare utförts av livsmedelskom
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

87

missionen, samt framlägga resultatet av denna undersökning så tidigt, att

densamma kan bliva till ledning för fastställandet instundande höst av

priserna å jordbruksprodukter av 1942 års skörd. Det synes önskvärt, att

nämnda preliminära undersökning färdigställes i sådan tid, att man med

ledning av densamma kan örn möjligt redan i augusti månad fastställa priserna

på såväl spannmål som mjölk. Avsikten är att de sakkunniga tillika

skola pröva huruvida de hittillsvarande beräkningsgrunderna kunna anses

giva ett riktigt uttryck för inkomst- och kostnadsförändringarna inom jordbruket.

I propositionen till 1941 års riksdag angående prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område anförde jag bland annat, att jag utgick från att statsmakterna,

då fredliga förhållanden inträdde skulle vara beredda att föra en

jordbrukspolitik, som skänker landets jordbruk, bedrivet efter rationella metoder,

full lönsamhet. I jordbruksutskottets av riksdagen godkända utlåtande

gjordes ett liknande uttalande. I anslutning härtill har jag i det förut nämnda

statsrådsanförandet påpekat, att enighet råder därom att de prisreglerande

åtgärderna icke anses böra sättas ur kraft och avlösas av fri prisbildning

under oreglerad konkurrens från importerade jordbruksprodukter. Däremot

syntes det behöva närmare klarläggas både vilken betydelse som borde

inläggas i kravet på att jordbruket skall vara bedrivet efter rationella metoder

och hur önskemålet om full lönsamhet borde uppfattas vid en avvägning mellan

de intressen som företrädas av olika näringsgrenar och olika befolkningsgrupper.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse under de allmänna synpunkterna

på jordbruksregleringens handhavande även upptagit frågan om rabatternas

bibehållande. Jag torde i detta sammanhang endast böra ingå på

de rabatter, som avse att nedbringa priset på fodercellulosa och oljekraftfoder.

Såsom kommissionen framhållit skulle riven fodercellulosa, därest

rabattering ej förekommit, i år ha betingat ett pris av i genomsnitt 24 öre

per kilogram. Tillverknings- och distributionskostnaderna ha för en del

av cellulosan utgjort cirka 29 öre per kilogram. Under samma förutsättning

skulle även priset på oljekraftfoder ha legat mycket högt. Till belysande

härav må nämnas att en del av de partier oljekraftfoder, som importerats

under innevarande konsumtionsår, har inköpts till ett pris av 60 kronor

per deciton eller däröver, vilket avsevärt överstiger utförsäljningspriset.

Det genomsnittliga inköpspriset på de lager oljekraftfoder, som finnas inom

landet eller inköpts för hemtransport under den närmaste tiden, blir

omkring 45 kronor per deciton. De angivna priserna å fodercellulosa och

kraftfoder skulle innebära väsentligt höjda produktionskostnader för mjölk;

icke minst för jordbrukare inom missväxtområden skulle det medföra betydande

svårigheter örn kraftfoderpriset sattes så högt. Det torde därför vara

nödvändigt att slaten lämnar bidrag för att nedbringa anskaffningskostnaderna

för ifrågavarande för jordbruket behövliga förnödenheter. I sylte att begränsa

statsutgifterna för ändamålet har emellertid livsmedelskommissionen

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

föreslagit att en viss höjning av inköpspriset för jordbrukare skall ske. Till

denna fråga återkommer jag i det följande.

I anslutning till vad som gällt under den tid, som förflutit sedan krigets

utbrott, förordar jag även nu, att Kungl. Maj:t erhåller befogenhet att handhava

jordbruksregleringen samt vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar

i densamma. Skulle härvid finnas påkallat att vidtaga mera genomgripande

ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter jag emellertid, att riksdagen

höres, då detta utan olägenhet kan ske.

Då några som helst möjligheter att bedöma det nuvarande kristillståndets

varaktighet icke förefinnas, anser jag lämpligast, att liksom hittills skett

samtliga nu gällande regleringsanordningar på ifrågavarande område bibehållas,

även örn en del av dem icke kan tillämpas under den tid kriget pågår.

Jag förordar därför, att de grundläggande av riksdagen antagna regleringsförfattningarna

ävensom andra av riksdagen lämnade bemvndiganden,

vilkas giltighet utgår med innevarande regleringsår, förlängas på ytterligare

ett år.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande

spörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i fortsättningen

böra tillämpas beträffande regleringen av priserna å vissa viktigare

jordbruksprodukter. I fråga om de åtgärder, som i prisrabatterande syfte

kunna befinnas påkallade, framlägger chefen för folkhushållningsdepartementet

denna dag förslag för Kungl. Majit.

Mjölk- och matfettsregleringen.

De statliga ingripandena på förevarande område avse dels att reglera handeln

med och förbrukningen av matfett och ost och dels alt reglera producent-

och konsumentpriserna samt vissa därmed sammanhängande frågor.

De handels- och förbrukningsreglerande åtgärderna torde i detta sammanhang

icke behöva upptagas till närmare behandling.

Genom den i samband med standardiseringen av mjölkens fetthalt genomförda

omläggningen av mjölkbidragssystemet, enligt vilket mjölkprislillägg

utdelas per kilogram mjölkfett, har såsom framgår av vad förut anförts förhållandevis

större lönsamhet inträtt i fråga om konsumtionsmjölken än beträffande

produktmjölken. I likhet med kommissionen håller jag före, att den

relation som nu råder bör bibehållas i stort sett oförändrad även under nästa

regleringsår, då därigenom möjligheterna att tillgodose de större konsumtionsorternas

mjölkbehov torde förbättras.

Ett annat spörsmål som diskuterats av livsmedelskommissionen i dess skrivelse

är frågan om återgång till det tidigare tillämpade systemet med differentiering

av mjölkpristilläggen mellan olika prisutjämningsdistrikt. Frågan

har upptagits i anledning av en framställning i ämnet från mjölkcentralen.

Framställningen har emellertid icke biträtts av vare sig svenska mejeriernas

riksförening eller Sveriges lantbruksförbund. I likhet med livsmedelskom
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 319.

89

missionen och nämnda sammanslutningar anser jag en dylik återgång till differentiering

av mjölkpristilläggen icke lämplig. En återgång till nämnda system

synes för övrigt enligt vad utredningen giver vid handen icke bliva till

större gagn för mjölkcentralen. De svårigheter, som mjölkcentraden har att

kämpa med, synas icke kunna tillskrivas det nu tillämpade systemet för

mjölkregleringen. Emellertid synas de senaste årens missväxt och andra med

mjölkförsörjningen sammanhängande faktorer ha medfört ett besvärligt ekonomiskt

läge för producenterna inom mjölkcentralens tillförselområde. I viss

mån torde dock detta även sammanhänga med att den ökade efterfrågan på

konsumtionsmjölk förorsakat mjölkcentralen betydande extra kostnader för

Stockholms förseende med mjölk. Då det icke ansetts skäligt, att kostnaderna

härför skola drabba producenterna, utgår redan för närvarande ersättning

härför i form av s. k. regleringskostnadstillägg. I likhet med livsmedelskommissionen

anser jag billigheten kräva att dessa bidrag utgå även

i fortsättningen.

Beträffande mjölkpristilläggets storlek är jag enig med livsmedelskommissionen

därom, att detta icke bör bestämmas förrän längre fram, om möjligt

samtidigt med prissättningen av spannmål. Kommissionen har, med utgångspunkt

från ett tillägg för produktmjölk av 28 öre per kilogram mjölkfett

och ett tillägg för konsumtionsmjölk av 42 öre per kilogram mjölkfett, beräknat

kostnaderna för nämnda tillägg till i runt tal 34 miljoner kronor, därav

22.5 miljoner kronor belöpa på produktmjölken och 11.5 miljoner kronor på

konsumtionsmjölken.

Jag kan även biträda livsmedelskommissionens förslag, att de bidrag, som

för närvarande utbetalas till mejeriorganisationerna på vissa orter såsom ersättning

för utebliven prishöjning upphöra och mjölkpriset å dessa orter i

stället tillätes stiga med ett mot subventionen svarande skäligt belopp.

Mot livsmedelskommissionens förslag att det inom vissa norrländska län

utöver mjölkpristillägget utgående tillägget å 40 eller 60 öre per kilogram

mjölkfett skall utbetalas även under nästa regleringsår, har jag intet att erinra.

Kostnaderna härför ha av kommissionen beräknats till i runt tal 5 miljoner

kronor.

För närvarande utgå vissa bidrag för täckande av de av produktionsminskningen

föranledda kostnaderna för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna.

I sådant syfte utgå dels de s. k. merfraktsbidragen, dels s. k.

regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg,

dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk vid några

mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels ock bidrag till upphållande

av mejeriernas körlinjer inom de områden där på grund av den minskade

mjölkproduktionen transportkostnaderna per kilogram mjölk starkt ökat.

1 den mån nu berörda bidrag och ersättningar visa sig vara erforderliga även

under nästa regleringsår för alt kunna på ett tillfredsställande sätt lösa

mjölkförsörjningsproblemet, anser jag i likhet med livsmedelskommissionen

att medel för ändamålet böra beräknas även för nästa regleringsår. Med

hänsyn till svårigheterna att överblicka läget i fråga örn mjölkförsörjningen

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

under det kommande året möter det uppenbarligen vissa vanskligheter att

närmare kunna beräkna medelsåtgången. Livsmedelskommissionen har för

sin del ansett, att densamma bör beräknas till 6 miljoner kronor. Beräkningarna

föranleda icke någon erinran från min sida. Såsom kommissionen

framhållit torde hinder icke böra möta, att de nu ifrågavarande medlen, om

så skulle finnas erforderligt, även få användas för tillgodoseende av andra

ändamål än förut nämnda, som kunna finnas vara av särskild betydelse för

mjölkförsörjningens ordnande under nu rådande kristid.

Även systemet med pristillägg för lantsmör torde böra gälla under nästa

regleringsår. Kostnaderna för dessa pristillägg och omhändertagandet av

lantsmör torde kunna såsom livsmedelskommissionen uttalat uppskattas till

i runt tal 2 miljoner kronor.

Vad angår producentbidraget har kommissionen föreslagit att bestämmelserna

rörande detta skola förbliva oförändrade under nästa regleringsår. I

likhet med kommissionen anser jag mig icke kunna tillstyrka någon höjning

av bidragets storlek eller minskning av den årskvantitet varpå bidraget beräknas.

Bestämmelserna härom torde därför böra förbli oförändrade även

under det kommande året.

Vid åtnjutandet av mjölkbidrag äro för närvarande knutna vissa villkor,

bland andra, att vederbörande mejeri då livsmedelskommissionen

på grund av försörjningsläget beträffande konsumtionsmjölk eller mejeriprodukter

å viss ort eller inom visst område så finner påkallat, i den omfattning

och på de villkor kommissionen föreskriver, skall leverera mjölk

eller mejeriprodukter till berörda ort eller område. Mejeri skall därjämte,

därest detsamma önskar erhålla mjölkpristillägg, även i övrigt vara skyldigt

att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter livsmedelskommissionen kan

finna erforderliga för åstadkommande av en med hänsyn till försörjningsläget

ändamålsenlig fördelning av eller prissättning på mjölk eller mejeriprodukter.

Då uppfyllandet av nu nämnda villkor är av stor betydelse för mjölkförsörjningsproblemets

lösande och mejeriernas riksförening i vissa fall icke

har möjlighet att dirigera leveranserna, synas skäl tala för ett genomförande

av kommissionens förslag att knyta de viktigaste av ifrågavarande villkor vid

rätten att överhuvud taget bedriva mejerirörelse samt i samband därmed

straffbelägga brytande av villkoren. Därest så skulle visa sig behövligt, torde

alltså kommissionens förslag böra genomföras, varvid det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga författningsbestämmelser i ämnet. I

samband härmed torde möjligheter också böra beredas kommissionen att

ålägga mejeri, som medverkar vid distributionen av konsumtionsmjölk, att i

viss utsträckning deltaga i utjämning av frakter och vissa andra kostnader till

förmån för de större konsumtionsorternas förseende med konsumtionsmjölk.

Denna utjämning torde i enlighet med vad kommissionen föreslagit lämpligen

kunna ske på det sättet, att de närmast konsumtionsorten belägna mejerierna

åläggas att erlägga en utjämningsavgift, vilken bör komma till användning

för utbetalande av kostnadsbidrag till de i ytterområdena belägna mejerierna.

Avgiftens storlek bör fastställas av livsmedelskommissionen efter hö
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

91

rande av mejeriernas riksförening och torde ej böra få överstiga den merförtjänst,

som vederbörande mejeri efter avdrag av normala mejeri- och

distributionskostnader kan betinga sig vid försäljning av mjölken för direkt

konsumtion i stället för att bereda produkter av densamma. I intet fall torde

avgiften böra få överstiga 2 öre per kilogram konsumtionsmjölk.

Reglering av andra animaliska produkter än mjölk.

Livsmedelskommissionen har i fråga örn fläsk- och köttregleringen icke

framfört några förslag till nya regleringsåtgärder. De nuvarande åtgärderna

torde böra äga tillämpning även under nästa regleringsår. Kommissionen har

framhållit, att med hänsyn till den minskade nedslaktningen en ökad knapphet

på kött vöre att emotse. Därest foderskörden icke bleve särskilt svag, torde

man dock å andra sidan kunna räkna med någon ökning i fläskproduktionen.

Emellertid torde man få utgå från att den sammanlagda tillgången

på kött och fläsk blir betydligt lägre än under innevarande regleringsår.

I fråga om regleringen av äggmarknaden har kommissionen i sin skri’

velse lämnat en redogörelse för de omständigheter av skilda slag, som föranlett

den under de gångna månaderna framträdande bristen på ägg i marknaden.

Kommissionen har ansett, att den nuvarande regleringen av äggmarknaden

tills vidare bör ske efter i huvudsak samma bestämmelser som för närvarande

samt att det nu gällande äggpriset bör bibehållas oförändrat under

våren och sommaren 1942. Vad kommissionen anfört rörande äggpriset föranleder

ingen erinran från min sida. Rörande äggregleringen i övrigt torde

kommissionen med aktgivande på utvecklingen ha att företaga de jämkningar,

som kunna finnas påkallade.

Brödsäds- och fodermedelsregleringen.

Vid utgången av löpande regleringsår torde någon större del av de hittillsvarande

reservlagren av brödspannmål icke finnas kvar. Någon import

av större omfattning torde man icke böra räkna med i fråga om vare sig

spannmål eller fodermedel. Den nuvarande regleringen måste alltså uppenbarligen

även upprätthållas under nästa regleringsår. Beträffande bestämmelserna

för regleringen torde dessa i stort sett böra bibehållas oförändrade. Såsom

kommissionen framhållit lärer emellertid den närmare utformningen

av regleringen icke kunna redan nu bestämmas, utan detta torde få ske

först när storleken av den blivande skörden åtminstone preliminärt kan

beräknas. Sålunda torde man icke förrän vid en senare tidpunkt kunna bestämma

huruvida avstående av korn till det allmänna under nästa regleringsår

måste påfordras i samma utsträckning som under det löpande. I fråga

om vete och råg torde jordbrukarna liksom för närvarande böra till det

allmänna avstå i stort sett allt vad de icke behöva för förmälning mot

förmalningskort eller för utsäde.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Beträffande betalningsvillkoren för brödspannmål har livsmedelskommissionen

föreslagit vissa jämkningar i förhållande till nu tillämpad praxis. Inom

Götaland, Svealand och Gävleborgs län tillämpas för närvarande en anordning

enligt vilken de för brödspannmål fastställda normalpriserna skola

avse leverans fritt å den i förhållande till brödsädens lagringsplats närmaste

av vissa av livsmedelskommissionen fastställda prisorter. Enligt kommissionens

mening tala flera skäl för att prisortsystemet övergives och leverans

av brödsäd i stället medgives förutom vid kvarn, på samma sätt som för

närvarande gäller i fråga om fodersäden, d. v. s. på varje ort, där varan

kan av auktoriserad spannmålshandlare mottagas. Livsmedelskommissionen

har framhållit, att genom förslagets realiserande större enhetlighet skulle

ernås, vilket framför allt får betydelse då även korn — vilket sädesslag i

regleringstekniskt hänseende sammanföres med fodersädsgruppen — måste

tagas i anspråk för utdrygande av den egentliga brödspannmålen. Det nuvarande

systemet synes enligt vad kommissionen uttalat icke heller bland

lantbrukarna själva anses tillfredsställande, då dessa numera icke fritt äga

disponera över sina saluöverskott utan äro pliktiga att avstå detta till det

allmänna. Med hänsyn till det anförda finner jag mig kunna biträda livsmedelskommissionens

förslag i nu förevarande fråga.

Såsom kommissionen föreslagit bör även i år till utgångspunkt för brödsädsregleringen

läggas deklarationer från jordbrukarna angående deras

skördeutfall. Riktigheten av deklarationerna torde i viss mån kunna kontrolleras

genom jämförelse med de resultat, som framkomma vid de genom

myndigheternas försorg verkställda, även ur andra synpunkter nödvändiga

skördeuppskattningama.

I anslutning till vad livsmedelskommissionen anfört torde den i 4 § sista

stycket förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution

omförmälda mjölktypskommissionens verksamhet tills vidare böra inställas

till dess normala förhållanden på importmarknaden återinträda.

Beträffande fodersädsregleringen torde i princip liksom förra året böra

gälla att jordbrukarnas avstående av fodersäd örn möjligt bör baseras på storleken

av icke endast vederbörandes fodersädsodling utan även de sammanlagda

av honom för odling av fodermedel av olika slag utnyttjade arealerna.

Såsom kommissionen framhållit blir frågan, huruvida denna plan låter sig

genomföras under nästa skördeår eller om även då en anordning liknande

den i år begagnade måste tillämpas, beroende av det kommande skördeutfallet.

Det är emellertid synnerligen önskvärt, att jordbrukarna så snart som

möjligt efter inträdet av det nya produktionsåret erhålla kännedom om den

leveransplikt å fodersäd, som skall åvila dem. Även i detta hänseende kunde

till följd av det dåliga skördeutfallet under förra året de då tilltänkta planerna

icke genomföras.

Även i år torde i enlighet med vad'' kommissionen anfört skördeuppskattningar

böra äga rum. Dessa uppskattningar äro av betydelse för erhållande

av utgångspunkten för bestämmandet av de kvantiteter fodersäd, som böra

och kunna avstås till det allmänna. Såsom förut berörts möjliggöra de dess
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

93

utom en kontroll av de deklarationsuppgifter, som skola lämnas av jordbrukarna.

Uppskattningarna torde i huvudsak kunna äga rum på samma

sätt som under förra året. Möjligen torde även i år bliva erforderligt med

en kompletterande skördeuppskattning under sensommaren. Denna fråga

kan emellertid icke avgöras förrän längre fram på sommaren, då en allmän

bild av årsväxten kan erhållas.

I fråga om anskaffande av fodercellulosa för nästa regleringsår har man

vid överläggningar mellan representanter för statens industrikommission och

livsmedelskommission utgått från att under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943

skall tillverkas en grundkvantitet av 550,000 ton fodercellulosa. De sålunda

uppdragna riktlinjerna för fodercellulosatillverkningen föranleda icke någon

erinran från min sida. Därest icke skördeutfallet skulle bliva särskilt ojämnt,

synas kommissionens förslag rörande bestämmelser om tillhandahållandet

av fodercellusöa under det kommande konsumtionsåret kunna godtagas. Det

torde vara lämpligt att en tilldelningsperiod för fodercellulosa förlägges till

sommaren, då det skulle stå jordbrukarna fritt att även om det icke för dem

föreligger ett aktuellt behov av fodercellulosa likväl rekvirera sådan vara.

Genom denna anordning torde en jämnare fördelning av transporterna kunna

komma till stånd. Såsom livsmedelskommissionen uttalat, torde man under

kommande konsumtionsår icke kunna räkna med att järnvägsvagnar skola

kunna ställas till förfogande för ifrågavarande transporter i samma utsträckning

som hittills.

Med hänsyn till den minskade tillgången på oljekraftfoder synes ofrånkomligt,

att en icke obetydlig minskning sker av de procentsatser, varmed oljekraftfoder

för närvarande lämnas såsom tillskott till fodercellulosa. Hur stor

denna minskning blir kan ännu icke överblickas. I likhet med livsmedelskommissionen

anser jag, att tilldelningen av oljekraftfoder såsom tillskott till

fodercellulosa medför så stora fördelar att den såvitt möjligt bör bibehållas.

Emellertid är det även av stor betydelse att en viss kvantitet oljekraftfoder

finnes tillgänglig för tilldelning direkt till jordbrukare inom sådana områden

av landet, där tillförsel av äggvita är nödvändig för att tillgängliga kolhydratrika

fodermedel skola kunna utnyttjas så fullständigt som möjligt.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit är tilldelningen av kli för utfodringsändamål

beroende av, förutom importmöjligheterna, de föreskrifter

om utmalningen vid kvarnarna, som med hänsyn till brödförsörjningen befinnas

erforderliga.

Genom den ställning med avseende å handhavandet av inköps-, lagringsoch

försäljningsverksamheten i fråga örn brödsäd och fodermedel, som svenska

spannmålsaktiebolaget fått, är en beräkning av de med brödsäds- och fodermedelsregleringarna

förenade kostnaderna liktydig med en uppskattning

av bolagets kostnader för handhavandet av nyssberörda verksamhet. Livsmedelskommissionen

har i anslutning lill en av bolaget verkställd beräkning

rörande kostnaderna för dess verksamhet under tiden 1 september

1942—31 augusti 1943 gjort en uppskattning av kostnaderna. Enligt denna

skulle kostnaderna under nämnda tid komma alt uppgå till omkring 120

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

miljoner kronor. Beräkningarna giva bland annat vid handen, att kostnaderna

för omsättningen av brödsäd — under förutsättning att såsom jag

tidigare tillstyrkt, prisortsystemet icke längre bibehålies vilken ändring innebär

en beräknad kostnadsökning på 2.4 miljoner kronor — skulle bliva 7.5

miljoner kronor. Kostnaderna för omsättning av fodersäd ha uppskattats

till omkring 12 miljoner kronor. Härvid har man utgått ifrån att 1942

års skörd bleve av normal storlek och en del därav exempelvis 100,000

ton upplades såsom reservlager. För lagerhyra har kommissionen räknat

med något över 3 miljoner kronor. Under förutsättning att sammanlagt

80,000 ton oljekraftfoder omsattes, har kommissionen beräknat spannmålsbolagets

kostnader med avseende å verksamheten med oljekraftfodret till

17 miljoner kronor. Beräkningen är såsom kommissionen påpekat beroende

av vilket pris som kommer att gälla för inköp och försäljning av

ifrågavarande vara. Härutinnan har kommissionen räknat med, att inköpspriset

skulle bliva genomsnittligen 500 kronor per ton, vartill komma bolagets

kostnader för omsättning 40 kronor per ton, samt att försäljningspriset

skulle höjas från 280 till 330 kronor per ton. En förlust för det allmänna

av 210 kronor per ton skulle alltså uppstå härvid. Bolagets kostnader

för handhavandet av fodercellulosaregleringen har av kommissionen

uppskattats till 63 miljoner kronor. Kommissionen har härvid utgått

ifrån att cirka 600,000 ton melasserad och mineraliserad riven fodercellulosa

(»cellfor MM») skulle omsättas och att de sammanlagda anskaffningskostnaderna

skulle uppgå till i runt tal 163 miljoner kronor. Försäljningspriset

har kommissionen icke ansett nu böra definitivt fastställas. Vid beräkningarna

har kommissionen emellertid utgått från ett pris av under sommaren 16

kronor för deciton och därefter av 17 kronor per deciton. Det lägre priset

under sommaren är avsett att stimulera till inköp under denna tid av skäl

som jag förut berört. I anslutning till denna prisberäkning torde böra framhållas,

att småbrukare med flera andra kreatursinnehavare kunna erhålla en

betydande rabatt därå genom att utnyttja dem eventuellt tilldelade rabattkort

för matfett och mjölk. Vid ett pris på fodercellulosa av 17 öre per kilogram

är enligt kommissionens förslag avsikten att rabattkortsinnehavare

skola kunna utnyttja en rabattkupong för inköp av 5 kilogram fodercellulosa

och därvid erhålla rabatt med 7 å 8 öre per kilogram. Försäljningsintäkterna

för fodercellulosa skulle örn utförsäljningspriset sättes vid nyssnämnda

nivå enligt kommissionens beräkningar komma att uppgå till cirka 100 miljoner

kronor. I övrigt har kommissionen beräknat att bolaget skulle ha kostnader

i följande hänseende, nämligen för omsättning av diverse andra importerade

varor än oljekraftfoder 5 miljoner kronor, för omsättning av

diverse inhemska varor som förut icke särskilt nämnts likaledes 5 miljoner

kronor, för personal och kontor m. m. omkring 2 miljoner kronor samt för

räntor något över 5 miljoner kronor. Kommissionens nu berörda kostnadsberäkning,

vilken givetvis i viss utsträckning måste grunda sig på osäkra faktorer,

giver icke anledning till erinran från min sida. Hinder torde icke lära

möta för spannmålsaktiebolaget att, såsom livsmedelskommissionen föreslå
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319. 95

git, av nu ifrågavarande medel bestrida kostnaderna för insamling av hjälpfoder.

Såsom kommissionen framhållit torde kunna övervägas en mindre höjning

av priset på råg- och vetekli från det nuvarande priset 16 kronor 50 öre

till 18 kronor per deciton. En dylik prishöjning synes emellertid böra föranleda

en sänkning av den till kvarnarna utgående förmalningsersättningen

med omkring 15 öre per deciton. En sänkning till 12 kronor per deciton torde

däremot kunna ifrågakomma beträffande priset å havrekli, vilket nu är 16

kronor per deciton vid försäljning till förbrukare.

Potatisregleringen.

Såsom förut framhållits har det befunnits nödvändigt att lämna viss garanti

beträffande priset å matpotatis, varvid tillika vissa bestämmelser fastställts

för inlösen av dylik potatis. De förändringar, som livsmedelskommissionen

nu föreslagit i fråga om regleringen av potatis beröra endast de organisatoriska

förhållandena på detta område. Såsom kommissionen framhållit

handhavas de nuvarande regleringsåtgärderna av två skilda organ, nämligen

livsmedelskommissionen, som har ansvaret för försörjningen med matpotatis,

samt statens potatismjölsnämnd, som har sin verksamhet inriktad på landets

försörjning med potatisstärkelse och fabrikspotatis. Givet är att vissa

fördelar och förenklingar ur organisatorisk synpunkt skulle vinnas om dessa

två organs verksamhet kunde sammanföras. Behovet av enhetlig ledning

torde bliva alltmera framträdande ju mer krisen skärpes och de reglerande

ingreppen även på detta område bliva flera och mera djupgående. Såsom

kommissionen framhållit torde en enhetlig ledning vara önskvärd bland annat

för att stimulera odlingen och möjliggöra en riktig avvägning av huru

stora kvantiteter potatis som böra disponeras för olika ändamål. Med hänsyn

härtill och då statens potatismjölsnämnd enligt vad jag inhämtat icke har

något att däremot erinra, kan jag biträda livsmedelskommissionens förslag

om överförande till kommissionen under den tid detta av försörjningspolitiska

skäl kan anses påkallat av de befogenheter som tillkommit statens potatismjölsnämnd.

Konstgödselregleringen.

Någon förändring i konstgödselregleringen synes icke böra företagas. Livsmedelskommissionen

torde böra träffa avtal örn förlängning av giltigheten av

nu gällande avtal med fabrikerna och importörerna. En viss höjning av utförsäljningspriserna

på ifrågavarande produkter torde bliva nödvändig. Såsom

kommissionen framhållit föreligga stora svårigheter att beräkna medelsbehovet

för konstgödselclearingen under nästa år, då man ännu icke känner

import- och tillverkningspriserna. Samma belopp, som behövts för innevarande

år eller 5 miljoner kronor, torde dock vara tillräckligt.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i

Norrland m. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för produktionsbefrämjande

åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt de delar av

Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad

med den i Norrland. För ett vart av de två senaste budgetåren medgavs,

att ett belopp av 900,000 kronor finge för berörda syfte utgå av anslaget

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med lantbruksstyrelsen

anser jag, att även för nästa budgetår medel böra finnas tillgängliga

för ifrågavarande ändamål. Ett belopp av 900,000 kronor torde vara

lämpligt.

Den omläggning av studiegårdsverksamheten som föreslagits av vall- och

mosskulturföreningen samt tillstyrkts av lantbruksstyrelsen och lantbrukshögskolans

styrelse finner jag lämplig och ändamålsenlig. Kostnaderna för

statsverket komma härigenom att kunna avsevärt nedbringas utan att dock

nyttan av verksamheten förringas. Vad angår medelsbehovet för verksamhetens

upprätthållande torde detta för budgetåret 1942/43 kunna beräknas till

31,250 kronor. Av detta belopp avse 7,750 kronor arvode till driftsledaren,

6,000 kronor resekostnader för denne, 1,000 kronor resekostnader för valloch

mosskulturföreningens övriga tjänstemän, 1,500 kronor bokföringskostnader,

12,000 kronor ersättning till 12 gårdsägare samt 3,000 kronor övriga kostnader.

Det torde vara lämpligt att studiegårdsverksamheten liksom vall- och

mosskulturföreningens övriga verksamhet står under lantbruksstyrelsens överinseende.

Såsom i flera yttranden framhållits, bör tillses, att den nya

verksamheten icke undanskjuter vall- och mosskulturföreningens övriga uppgifter.

För ifrågavarande verksamhets igångsättande och organiserande medgavs,

att av de medel som för budgetåret 1941/42 ställdes till förfogande för

särskilda åtgärder för jordbruket i Norrland skulle få disponeras ett belopp

av 21,000 kronor. Härför torde emellertid ytterligare omkring 12,000 kronor

bliva behövliga avseende, bland annat, resor för studiegårdarnas utväljande

m. m. samt vissa karteringsarbeten på gårdarna. Liksom föregående år synas

för verksamheten erforderliga medel kunna disponeras från de medel

som avses för särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

För vissa arbeten avseende bekämpandet av ogräs medgavs, att ett belopp

av 15,000 kronor finge användas av de medel som för budgetåret 1941/42

av livsmedelskommissionen avsetts till diverse kostnader. För de igångsatta

arbetenas fortsättande har lantbrukshögskolans styrelse för nästa budgetår

begärt sammanlagt 16,500 kronor. Med hänsyn till önskvärdheten av att

få arbetena, vilka i nuvarande läge torde vara betydelsefulla, slutförda förordar

jag, att det härför äskade beloppet liksom skett under löpande budgetår

må disponeras av de medel för nästa budgetår, som avsetts till diverse

utgifter. Jag tillstyrker likaledes, att de av livsmedelskommissionen föreslag
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

97

na åtgärderna för bekämpande av potatisbladmögel komma till stånd samt

att för ändamålet av de medel, som ställas till svenska spannmålsaktiebolagets

förfogande, må disponeras ett belopp av 355,000 kronor.

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för de föreslagna reglerings- och rabatteringsåtgärderna bliva

delvis beroende av skördeutfallet och av den inkomstsumma, som detta vid

nuvarande prisläge kan komma att tillföra jordbrukets utövare. Tills vidare

saknas anledning att frångå de i den föregående redogörelsen gjorda antagandena

och kostnadsbeloppet skulle med dessa utgångspunkter uppgå till

sammanlagt 218 miljoner kronor. Av detta belopp belöpa 39 miljoner på

mjölkpristillägg, 6 miljoner på särskilda bidrag för mjölk såsom regleringskostnadstillägg

m. m., 2 miljoner på pristillägg för lantsmör, 44 miljoner

på producentbidrag, 5 miljoner på prisclearing för konstgödselmedel, 120

miljoner på svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet samt 2 miljoner å

diverse kostnader. Sistnämnda belopp är enligt vad livsmedelskommissionen

upplyst i första hand avsett att användas för ersättning till svenska mejeriernas

riksförening för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettregleringarna

sammanhängande uppgifter samt vissa smärre kostnader i samband

med ägg- och slaktdjursregleringarna. Dessa medel torde även böra

anlitas för gäldande av kostnaderna för den förut omförmälda utredningen

angående grunderna för prissättningen å jordbruksprodukter. Jag torde få

erinra därom att, därest kostnader under budgetåret 1942/43 skulle uppkomma

för spannmålsbolaget för anskaffande av oljekraftfoder och fodercellulosa,

desamma böra bestridas från förskottsstaten för försvarsväsendet. Av

förberörda 120 miljoner kronor till bolaget utgöra 80 miljoner kronor kostnader

som beräknats för nämnda ändamål. Det återstående beloppet, 40 miljoner

kronor, som torde bliva erforderligt för täckande av spannmålsaktiebolagets

kostnader under nästa verksamhetsår, synes liksom hittills böra täckas

av medel, som upptagas å driftbudgeten för efterföljande budgetår. För

bolagets behov synes sålunda för nästa budgetår icke behöva anvisas någon

del av förenämnda belopp om 120 miljoner kronor. Av natur att enligt de i

statsverkspropositionen förordade principerna finansieras från förskottsstaten

äro även de till 5 miljoner kronor uppskattade kostnaderna för prisreglering

för konstgödselmedel.

Å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1941/42 har av innevarande års

riksdag anvisats ett reservationsanslag av 56 miljoner kronor till Kostnader

i samband med svenska spannmålsaktiebolaget (prop. nr 2; r. skr. nr

36). Detta belopp avsåg kostnader i samband med anskaffande av

oljekraftfoder och fodercellulosa under verksamhetsåret 1 september 1941

—31 augusti 1942. Kostnaderna för anskaffandet av oljekraftfoder beräknades

då till 31 miljoner kronor och kostnaderna för anskaffande

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 319.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

av fodercellulosa till 37.625 miljoner kronor. För täckande av kostnaderna

funnos disponibla 12 miljoner kronor.

För ytterligare kostnader för bolagets verksamhet under samma tid beräknades

i statsverkspropositionen för budgetåret 1942/43 under punkt 113 i

nionde huvudtiteln ett reservationsanslag av 34 miljoner kronor. Rörande

detta anslag, vilket nu torde böra äskas, torde få hänvisas till framställningen

under nämnda punkt samt i propositionen nr 2/1942 (sid. 100—106). Livsmedelskommissionen

har i sin nu förevarande skrivelse anmält att kostnaderna

för anskaffande av fodercellulosa i anledning av den avsevärda stegringen

av förbrukningen med 33 miljoner kronor överstigit det beräknade beloppet

av omkring 37 miljoner kronor. I propositionen angående slutlig reglering

av riksstaten för budgetåret 1941/42 m. m. har sagda belopp å 33

miljoner kronor på min föredragning äskats å tilläggsstat II för sagda budgetår

under anslagsrubriken Ytterligare kostnader i samband med svenska

spannmålsaktiebolagets verksamhet.

Såsom livsmedelskommissionen föreslagit torde spannmålsaktiebolagets

bokvinst tills vidare böra kvarstå hos bolaget till mötande av de kostnader,

som äro förenade med ett uppbringande av bolagets reservlager av brödsäd

till den med staten avtalade kvantiteten 100,000 ton.

På sätt jag förut anfört böra hittills gällande bestämmelser rörande jordbruksregleringen

hållas vid makt, även örn de i viss utsträckning icke för

närvarande komma att tillämpas. Giltigheten av vissa av dessa bestämmelser

utgår den 1 juli eller den 1 september 1942. I anslutning härtill har inom

jordbruksdepartementet uppgjorts förslag till dels förordning om fortsatt giltighet

av förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift, dels

förordningen om fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935 (nr 279)

angående slaktdjur savgift, dels ock förordningen örn fortsatt giltighet av förordningen

den 11 juni 1937 (nr 369) angående utförselbevis för råg och vete,

vilka förslag torde böra underställas riksdagen för antagande. Chefen för

finansdepartementet kommer att anmäla förslag örn ytterligare utsträckning

av Kungl. Maj:ts befogenhet att fastställa accis å margarin och vissa andra

fettvaror. övriga bestämmelser på ifrågavarande område, vilkas giltighet utlöper

under nästkommande regleringsår, torde Kungl. Majit äga att på administrativ

väg giva fortsatt tillämpning. Sedan riksdagen fattat ståndpunkt

till nu framlagda förslag, torde jag ånyo få upptaga frågan härom för Kungl.

Maj :ts övervägande.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels antaga nyssnämnda tre författningsförslag,

dels ock

1) medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering för nästkommande regleringsår av produktions
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

99

och avsättningsförhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig i det föregående

angivna riktlinjer; samt

2) för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under nionde

huvudtiteln anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av ................ kronor 93,000,000;

b) till Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag

av ................................ kronor 34,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protpkollet:

Gunnar Sandström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

-r *'' h

*.

.

•'''' i * >{.• <;•; i •» ! i >:ti '':ii AjiUii v!'' . - = •

.Ii ! ,\ ... ;•)/•> \;H /

. liff ■ . .;»i ii.t/Hi ..-i •

.i A :• v.> -- ''

hui. A ■ .-i. A

o

—:<i . v ... ■ ’ -''V''''

<r V>.S1f''5t$<v, •- • i ■}. .iSV.Ä ''. •

! 1 .lil. :

[<rv.-

? . . ■ . /] i» i . t •. Ullf - .

r ■ i . Jj ■■■■ '''' hk

!-t*. >ll>}j{i i

opaginerad Kontrollera mot PDF

■

V

<J%

;ve>

..a.

rv- ,''l • -.»v .

''■ 7 . ''<

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

103

Bilaga 1.

Till statens livsmedelskommission.

Sedan statens livsmedelskommission uppdragit åt en delegation, bestående

av undertecknade fil. lic. M. Bonow, direktör A. H. Stensgård, hovrättsassessor

O. Söderström och byråchef G. R. Ytterborn att för produktionsåret

1941/42 fullfölja beräkningarna rörande förändringarna i jordbrukets inkomster

och kostnader i jämförelse med produktionsåret 1938/39, får delegationen

härmed överlämna en promemoria rörande jordbrukets inkomster

och kostnader 1941/42. Vid utarbetandet av densamma hava livsmedelskommissionens

utredningsavdelning och Sveriges lantbruksförbund medverkat,

den förstnämnda väsentligen vid beräkningen av inkomsterna och det sistnämnda

främst vid kostnadsberäkningarna samt vid beräkningarna av priserna

på vissa jordbruksprodukter.

Beträffande uppläggningen och resultatet av de sålunda verkställda undersökningarna

önskar delegationen anföra följande.

Beräkningarna ansluta sig ifråga om problemställning och metoder till motsvarande

av delegationen på våren 1941 framlagda undersökningar. I likhet

med dessa gälla de sålunda jordbrukets inkomster och kostnader, endast

i den mån dessa avse den egentliga jordbruksdriften. Jordbrukets inkomster

av skogsbruk äro däremot icke medtagna. Nu som tidigare gäller vidare, att

inkomsterna äro mindre fullständigt redovisade än kostnaderna, varför någon

direkt jämförelse mellan de framräknade absoluta talen för inkomster

resp. kostnader ej är möjlig. En dylik försvåras f. ö. redan därigenom, att betydelsefulla

kostnadsposter på grund av sin natur måst redovisas i form av

beräknade normalkostnader, vilka från ett år till ett annat kunnat varieras

endast med tillhjälp av pris- och löneindex, under det att inkomsterna i de

flesta fall liksom vissa kostnader beräknats direkt på grundval av uppgifter

om faktiskt försålda resp. förbrukade kvantiteter. Då den ojämförligt största

delen av såväl inkomsterna som kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften

ingå i beräkningarna och då dessa för de olika åren utförts enligt enhetliga

principer, giva de däremot ett i stort sett riktigt mått på förändringarna

från år till år. Vad nu sagts innebär, att ur det framlagda utredningsmaterialet

inga slutsatser kunna dragas örn jordbrukets lönsamhet under de undersökta

åren, absolut taget. Däremot kunna de ändrade i‘elationerna mellan inkomster

och kostnader i jämförelse med det valda basåret för beräkningarna

(1938/39) bedömas.

Liksom tidigare har vid beräkningarna jordbruket betraktats som ett enhetligt

företag. Det har sålunda icke varit möjligt att på den väg, som följts

i dessa undersökningar, klarlägga de olikheter i den ekonomiska utvecklingen,

som kunna föreligga mellan såväl olika typer av jordbruk som olika

delar av landet. Dylika skiljaktigheter inom jordbruket belysas emellertid av

den representativa undersökning av jordbrukarnas självdeklarationer, som

livsmedelskommissionen låtit företaga, tillsvidare fram t. o. m. år 1940. Dessutom

belysas dessa förhållanden genom lantbruksstyrelsens av prof. L. Nanneson

bearbetade allmänna ekonomiska undersökning. Resultaten av dessa

undersökningar framgå av en sammanfattande promemoria rörande desamma,

vilken utarbetats inom kommissionen.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Grunderna för delegationens beräkningar av de olika inkomst- och kostnadsposterna

framgå av bifogade promemoria. Inkomstbeloppen hava framräknats

på grundval av tillgängliga uppgifter örn de faktiska försäljningskvantiteterna,

däri även inräknad jordbrukarebefolkningens egen konsumtion

av hemmaproducerade livsmedel. För vegetabiliska produkter äro de

begagnade kvantitetsuppgifterna i stort sett att betrakta som definitiva,

enär försäljningen av 1941 års skörd i huvudsak redan är slutförd. Beträffande

de animaliska produkterna har statistiskt material för dessa beräkningar

förelegat för tiden t. o. m. februari månad. För den återstående delen

av produktionsåret hava med ledning av tillgängliga uppgifter rörande produktionsbetingelserna

gjorts vissa antaganden om produktionsutvecklingen,

vilka närmare specificeras i promemorian. En i dessa beräkningar ny post

är den merinkomst, som jordbruket beräknats ha erhållit genom försäljningen

av grädde från mejerierna. Från att under tidigare år ha stigit avsevärt

har denna inkomstpost under produktionsåret 1941/42 till följd av gräddens

indragande under matfettsransoneringen undergått en betydande minskning.

Beträffande jordbrukets kostnader har samma direkta beräkningsmetod

använts, där de statistiska resurserna så tillåtit. Detta är framförallt fallet

med kostnaderna för köpgödsel och köpfodermedel. Även de i promemorian

redovisade traktorkostnaderna torde nära ansluta sig till jordbrukets faktiska

utgifter. Kostnaderna för maskiner och redskap ha erhållits genom en

beräkning av årskostnaden för en genomsnittlig oförändrad årsanskaffning

samt underhållskostnaden för ett genomsnittligt maskinbestånd. Till grund

för beräkningen av byggnadskostnaderna ligger den nybyggnadsvolym och

det underhåll, som erfordras för att upprätthålla ett oförändrat byggnadsbestånd.

Härvid har endast vid beräkningen av underhållskostnaderna hänsyn

tagits till den stegring av priser och löner, som ägt rum sedan 1938/39, under

det att avskrivningarna beräknats efter den prisnivå, som gällde under nämnda

år. Detta har ansetts motiverat, då byggnadsverksamhetens faktiska omfattning

synes ha varit starkt begränsad och det ännu ej kan bedömas, till vilka

kostnader de mot avskrivningarna svarande nybyggnaderna kunna komma att

verkställas, yid beräkningen av arbetskostnaden har i avvaktan på resultatet

av en inom socialstyrelsen igångsatt undersökning preliminärt antagits en

årlig minskning av arbetarantalet med 1 procent sedan 1938/39, vilket innebär,

att kostnadssumman för år 1941/42 beräknats på ett arbetarantal, som

är 3 procent lägre än 1938/39. Vidare har delegationen funnit sig böra räkna

med att de svaga skördarna åren 1940 och 1941 medfört en viss minskning

i åtgången av arbetskraft. Då det kan vara tveksamt till vilket år dessa kostnadsbesparingar

skola hänföras, hava två alternativa kalkyler utarbetats.

Enligt den ena hava besparingarna för 1940 års skörd helt avräknats på produktionsåret

1939/40 och för 1941 års skörd på produktionsåret 1940/41. Enligt

den andra har kostnadsbesparingen för 1940 års skörd fördelats lika mellan

produktionsåren 1939/40 och 1940/41 och för 1941 års skörd på samma

sätt jämnt fördelats på produktionsåren 1940/41 och 1941/42. För detta sistnämnda

alternativ talar den omständigheten, att skördearbetet med sädesgrödorna

liksom tröskningen till ej ringa del infaller under tiden efter den 1 september

samt att grödorna komma till användning under det följande året.

Det torde ha varit detta alternativ (i det följande kallat alt. II), som närmast

låg till grund för den i höstas träffade uppgörelsen mellan regeringen

och jordbrukareorganisationerna. Uppgörelsen synes nämligen lia byggt på

att jordbrukarna själva skulle få bära ett inkomstbortfall, motsvarande cirka

4 procent av det totalbelopp, som erfordrades för att täcka jordbrukets samt
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

105

liga kostnader, vari inbegripet ersättning för jordbrukarnas eget arbete, och

erhålla kompensation för återstoden. Detta resultat erhålles så gott som helt,

om man utgår från beräkningarna i alt. II i den p.å hösten 1941 verkställda

förkalkylen för produktionsåret 1941/42. Delegationen har i beräkningen av

arbetskostnaderna icke tagit hänsyn till den merutgift, som vass- och lövtäkten

och insamlingen av annat nödfoder medfört. Ej heller har delegationen,

på i promemorian anförda grunder, ansett sig böra räkna med någon

särskild reducering av arbetskostnaderna till följd av inkallelserna.

Resultatet av delegationens beräkningar kan sammanfattas i följande

tablå, i vilken hänsyn tagits även till de justeringar, som på grundval av

numera tillgängligt material kunnat göras i beräkningarna för tidigare år:

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

Inkomster,

milj. kronor.

. 1,319.7

1,515.1

1,674.4

1,673.0

relativtal . . .

100.0

114.8

126.9

126.8

Kostnader,

milj. kronor,

alt. I...

. 1,420.65

1,549.57

1,678.89

1,859.60

»

» » ,

» II...

. 1,420.65

1,561.87

1,684.74

1,841.45

» ,

relativtal, alt.

I ......

100.0

109.1

118.2

130.9

» , »

II ......

100.0

109.9

118.6

129.G.

Av redan anförda skäl kan något omdöme örn jordbrukets ekonomiska

läge icke grundas på de i tablån meddelade absoluta inkomst- och kostnadssummorna.

Däremot kan med ett i stort sett rättvisande resultat en jämförelse

göras mellan de med utgångspunkt i ett gemensamt basår (1938/

39) framräknade relativtalen för inkomster och kostnader. En sådan ger

vid handen, att jordbrukets inkomster från år 1938/39 till år 1941/42 stigit

med 26.8 procent medan kostnadsstegringen under samma tid uppgår

till 29.6 procent. Detta innebär, att jordbrukets inkomster för år 1941/42

enligt denna beräkning med 37.3 milj. kronor

/l,319.7 X 12913

\ 100

1,673.0

understiga det belopp, som skulle erfordrats för att upprätthålla en i jämförelse

med 1938/39 oförändrad relation mellan inkomster och kostnader.

Göres motsvarande beräkning för produktionsåret 1940/41 finner man,

att jordbrukets inkomster detta år uppgingo till ett belopp, som med 109.2

... , L R-A . 1,319.7 X 118.6)

milj. kronor 1,674.4 --

100

översteg vad som skulle erfordrats

för att bibehålla relationen mellan inkomster och kostnader oförändrad i

förhållande till produktionsåret 1938/39. Vid den justering av inkomst- och

kostnadsundersökningarna för år 1940/41, som företogs på hösten 1941 i

samband med förkalkylen för produktionsåret 1941/42, beräknades detta

»inkomstöverskott» till 40.2 milj. kronor. Att siffran nu blivit väsentligt

högre, beror främst på betydande höjningar av inkomstbeloppen för dels

mjölk, dels slakten av svin. Höjningen av mjölkinkomsterna beror därpå,

att med ledning av numera tillgängliga uppgifter en justering uppåt företagits

av såväl kvantiteter som priser. Den höjda siffran för inkomsten av

svin sammanhänger med den betydande stegring av den redovisade försäljningskvantiteten,

som blivit följden av att delegationen, såsom nedan

närmare beröres, numera icke funnit tillräckliga skäl föreligga för den i

höstas verkställda beräkningen av en kapitalrealisation av svin. Beträffande

den gynnsamma inkomstutvecklingen för år 1940/41 vill delegationen i

övrigt nu som tidigare understryka, att i försäljningsvärdena för nämnda

år ingå realisationsvärdena för betydande lagerhållningar av fodermedel

m. m. från tidigare år.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Majlis proposition nr 319.

Det på ovan angivna sätt beräknade »inkomstunderskottet» för produktionsåret

1941/42 svarar mot något mer än 2 procent av det totalbelopp,

som erfordras för att täcka jordbrukets samtliga kostnader, däri inbegripet

ersättning för jordbrukarnas arbete. Till jämförelse må nämnas, att vid

de båda senaste årens jordbruksuppgörelser enighet rått därom, att jordbruket

vid särskilt ogynnsam skörd skulle bära ett inkomstbortfall, motsvarande

c:a 4 procent av sagda totalbelopp.

I detta sammanhang vill delegationen erinra om, att enligt den förkalkyl

för jordbrukets inkomster och kostnader, som delegationen verkställde " i

oktober 1941, kunde för innevarande produktionsår jordbrukets inkomster

beräknas komma att ligga 15.8 procent och kostnaderna — enligt alt. II —

23.8 procent högre än 1938/39. För att det vid basåret rådande förhållandet

mellan inkomster och kostnader skulle återställas behövde jordbruket enligt

denna kakyl tillföras ytterligare 104.5 milj. kronor i inkomster. Vid

en jämförelse mellan nämnda förkalkyl och resultatet av de nu framlagda

beräkningarna bör följande beaktas.

Enligt den i december månad 1941 mellan regeringen och jordbrukarorganisationerna

träffade uppgörelsen skulle jordbruket i form av subventioner

på mjölken tillföras en inkomstökning, som under vissa angivna förutsättningar

skulle utgå med 45 milj. kronor, med möjlighet till variation

med 8 milj. kronor uppåt eller nedåt, beroende på mjölkproduktionens

utveckling. I enlighet härmed utbetalas vissa pristillägg och bidrag,

vilka för hela produktionsåret torde komma att uppgå till 37 milj. kronor

och vilka ingå på inkomstsidan i delegationens beräkningar. Till den inkomstökning,

som härigenom tillförts jordbruket, sedan höstens inkomstkalkyl

verkställdes, kommer den merinkomst, som jordbruket erhållit, dels

därigenom att produktionsutvecklingen i vissa hänseenden gestaltat sig

gynnsammare än då kunde beräknas, dels därigenom att vissa priser stigit

mera än i höstas kunde förutses. Sålunda ansåg sig delegationen i höstas på

grundval av tillgängliga uppgifter rörande fodertillgångarna icke kunna

räkna med en högre mjölkinvägning än 817,000 ton för tiden oktober

1941—februari 1942, bortsett från leveranserna från de nytillkomna leverantörerna.

I verkligheten har mjölkinvägningen under denna tid utgjort

917,000 ton, varav dock cirka 35,000 ton torde härröra från nytillkomna leverantörer.

För hela produktionsåret 1941/42 har delegationen nu ansett sig böra

uppskatta den totala mjölkproduktionen till 3,575,000 ton mot 3,430,000

ton enligt de i höstas verkställda uppskattningarna. Att nedgången i mjölkproduktionen

i jämförelse med föregående produktionsår sålunda blivit

avsevärt mindre än i höstas kunde förutses, sammanhänger till en del med

den i jämförelse med höstens kalkyler betydligt ökade tilldelningen av framför

allt fodercellulosa men även oljekraftfoder. Detta innebär, att även

jordbrukets utgifter för köpfodermedel stigit till högre belopp än de tidigare

beräknade. Inkomstökningen för mjölken är dock högre än stegringen

av kostnaderna för köpfodret.

I fråga om prisutvecklingens inverkan på inkomstberäkningarna har det

varit av särskild betydelse, att priset på matpotatis enligt lantbruksförbundets

beräkningar angivits till 13 öre/kg mot i höstas uppskattade 10 öre/kg.

Denna prisstegring jämte en viss med ledning av tillgänglig konsumtionsstatistik

företagen uppjustering av kvantiteten matpotatis har föranlett en höjning

av denna inkomstpost från 90.0 milj. kronor enligt höstens kalkyl till

120.2 milj. kronor enligt de nu framlagda beräkningarna. Å andra sidan har

kvantiteten fabrikspotatis blivit mindre än tidigare beräknat, varför inkomsterna

därav stannat 7.1 milj. kronor under det förut kalkylerade beloppet.

Även en rad övriga inkomstposter förete helt naturligt vissa avvikelser

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

107

från höstens kalkyler. Dessa gå i olika riktningar och äro samtliga av mindre

betydelse för slutresultatet med undantag blott för inkomsterna av försålda

svin. I höstens kalkyl upptogs en kvantitet fläsk av 87,000 ton till ett beräknat

värde av 174.0 milj. kronor. I den härvid fogade promemorian har kvantiteten

fläsk däremot angivits till 105,700 ton med ett värde av 215.6 milj.

kronor. Vid den i höstas framlagda kalkylen hade såväl för 1940/41 som

1941/42 avdrag gjorts för en på grundval av betäckningsstatistiken beräknad

sammankrympning av svinstammen, vilken sålunda betraktades såsom kapitalrealisation.

Sedan svinräkningen den 6 oktober 1941 bearbetats, visade

det sig emellertid att mot all förmodan tillräckliga skäl för ett dylikt avdrag

icke förelågo för året 1940/41. Genom den nämnda svinräkningens resultat

rubbades även grunden för det försök till en beräkning av en in- och utgående

balans för svinstammen, som delegationen utfört i samband med den i

höstas framlagda förkalkylen för år 1941/42. Till följd härav har delegationen

ansett sig vid detta tillfälle icke kunna räkna med någon kapitalrealisation

av svin.

Beträffande slakten av storboskap har däremot till grund för inkomstberäkningen

lagts endast slakten av det antal djur, som motsvarar slakten år

1938/39. Den utslagning, som därutöver ägt rum, har betraktats såsom en

realisation av djurkapital, och inkomsten därav har ej upptagits i beräkningarna.

Värdet av denna som kapitalrealisation betraktade slakt kan för

år 1941/42 preliminärt uppskattas till 24.4 milj. kronor.

Liksom inkomstberäkningarna hava undersökningarna av jordbrukets

kostnader ådagalagt en icke obetydlig stegring i förhållande till det i höstens

förkalkyl upptagna beloppet, nämligen från 1,756.76 till 1,841.46 milj. kronor

(enligt alt. II). Till största delen beror denna på den höjning av de beräknade

arbetskostnaderna, som ägt rum till följd av såväl ökade penninglöner

som höjningen av naturaförmånernas värde. Vidare hava såsom redan

nämnts kostnaderna för köpfodermedel stigit till följd av den ökade tillgången

på fodercellulosa och oljekraftfoder. Till följd av den fortgående

prisstegringen hava dessutom samtliga övriga kostnadsposter med undantag

av räntorna stigit till något högre belopp än delegationen i höstas ansåg sig

hava anledning att räkna med.

Sammanfattningsvis kan en jämförelse mellan höstens förkalkyl och de

nu framlagda beräkningarna sägas visa, att den ekonomiska utvecklingen

för jordbruket, som en helhet betraktat, gestaltat sig något gynnsammare än

man i höstas vågade räkna med. Efter all sannolikhet föreligga emellertid i

detta hänseende vissa olikheter mellan jordbruk i olika delar av landet och

möjligen även mellan jordbruk av olika storlek och produktionsinriktning.

Till sist önskar delegationen även uttala, att vissa förändringar i jordbrukets

ekonomiska läge kunna ha inträffat, som äro av den art, att de icke

äro åtkomliga för en statistisk analys. Sålunda antyder den sänkning av slaktvikterna,

som redovisas i samband med beräkningen av slaktinkomsterna,

att en viss försämring av kreatursbeståndet kan ha ägt rum, något som även

ter sig naturligt med hänsyn till den kända knappheten på foder. Likaledes

har ungdjursbeståndet minskats. Omständigheter av här antydd art synas

ej kunna lämnas ur räkningen vid ett bedömande av förändringarna i jordbrukets

ekonomiska situation.

Stockholm den 9 april 1942.

M. BONOW.

O. SÖDERSTROM.

A. H. STENSGÅRD.

G. R. YTTERBORN.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Bilaga 2.

P. M.

rörande jordbrukets inkomster och kostnader 1941/42.

Jordbrukets inkomster.

I det följande redovisas preliminära beräkningar rörande jordbrukets inkomster

under produktionsåret 1941/42. Beträffande de vegetabiliska produkterna

hava beräkningarna kunnat grundas på i stort sett definitiva uppgifter

°j/1 försäljnings kvantiteterna. För animaliska produkter hava uppgifter om

försäljningens storlek förelegat t. o. m. februari månad. För den återstående

delen av produktionsåret har en prognos gjorts med ledning av tillgängliga

uppgifter rörande produktionsbetingelserna. Beträffande grundvalen för beräkningarna

av såväl kvantiteter som priser hänvisas till de redogörelser, som

nedan lämnas för varje särskilt varuslag.

I anslutning till inkomstberäkningarna för produktionsåret 1941/42 hava

med ledning av numera tillgängligt material vissa justeringar verkställts av de

motsvarande undersökningar för tidigare år, vilka på sin tid framlades i en

såsom bilaga till prop. 278/1941 offentliggjord P. M. rörande jordbrukets inkomster

och kostnader.

Brödsäd. Kvantiteter.

Saluöverskottet samt löneförmalningen av vete och råg hava sammanställts

i följande tablå. Denna är justerad i förhållande till tidigare beräkningar med

ledning av de fullständigare uppgifter om löneförmalningen av vete och råg,

som numera erhållits.

Vete, 1,000 ton Råg, 1,000 ton

Beräknat

saluöver-

skott

Löneför-

malning

S:a

Därav

Höst-

vete

Vår-

vete

Beräknat

saluöver-

skott

Löneför-

malning

S:a

1938/39 ..

1939/40 ..

... 590

74

664

556

108

172

75

247

... 540

74

614

493

121

139

75

214

1940/41 ..

... 289

58

347

228

119

126

42

168

1941/42 ..

253

140

113

182.

I tablån ingå för arén 1938/39 t .o. m. 1940/41 beräknat totalt saluöverskott

samt kvantiteten vårvete enligt fjolårets beräkningar. Löneförmalningen av

vete avser den faktiska förmalningen. Under 1940/41 förmaldes mot lön enligt

inkomna rapporter 42,000 ton råg. Kvantiteten 75,000 ton, avseende löneförmalningen

av råg under vartdera av åren 1938/39 och 1939/40, bygger på

specialundersökningar utförda innan förmalningssiffror för år 1940/41 förelågo.

Med hänsyn till svårigheten att uppskatta kvantiteten råg till hemmaförmälning

har delegationen ansett det lämpligast att ej medtaga en sådan

post i inkomstberäkningarna.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

109

Livsmedelskommissionens spannmålssektion har utfört en preliminär beräkning

av saluöverskottet och löneförmalningen av vete och råg av 1941 års

skörd. Uppdelning på saluöverskott och löneförmalning har ej utförts, emedan

statistiskt material härför för närvarande saknas. Fördelning på höstoch

vårvete har däremot kunnat göras enligt den metod, som kommit till användning

vid tidigare beräkningar.

Priser.

Livsmedelskommissionen har för år 1941/42 för vete och råg fastställt ett

grundpris av 27 kr/dt. Enligt gällande bestämmelser sker prisreglering efter

kvalitet, vilket medför en höjning av grundpriset. Vidare utgår särskilt tilllägg

för vårvete. Uppgifter ha inhämtats från svenska kvarnföreningen rörande

de till denna förening anslutna handelskvarnamas genomsnittspriser vid

inköp av spannmål. I dessa priser ingå kvarnarnas förmedlingsavgift till uppköparna,

utgörande 0.35 kr/dt. Efter avdrag härför erhållas följande priser,

vilka använts i föreliggande beräkningar:

Höstvete........................ 28.38 kr/dt.

Vårvete ........................ 31.32 »

Råg............................ 27.22 »

Arealtillägg.

I avsikt att dels kompensera jordbruket för det svaga utfallet av fjolårets

brödsädsskörd, dels även stimulera till ökad höstsädsodling ha statsmakterna

beslutat örn arealtillägg för vete och råg. Arealtillägg utgår sålunda för vete

med 60 kronor och för råg med 45 kronor för varje under hösten 1941 med

vete resp. råg besådd hektar. Dock kan arealtillägget för en och samma brukningsdel

uppgå till högst 800 kronor. Summan av arealtilläggen har preliminärt

beräknats uppgå till 21.5 milj. kronor. Detta belopp har upptagits såsom

en särskild post i inkomstkalkylen.

Korn. Kvantitet.

Vid beräkningen av kvantiteten korn har för tidigare år en omprövning av

det statistiska underlaget verkställts. Delegationen har därvid funnit det nödvändigt

att genomföra en viss justering av de tidigare beräkningarna. Till

brödsädsförmalning i Norrland samt för framställning av kornmjöl och korngryn

i övrigt beräknas normalt åtgå en kvantitet av 45,000 ton. Med hänsyn

lill de två sista årens dåliga skördar samt de rådande ransoneringsbestämmelserna

har denna kvantitet beräknats sjunka med 5,000 ton under 1940/41

samt med ytterligare 5,000 ton under 1941/42. Vidare har för 1941/42 räknats

med en kvantitet av 40,000 ton korn för inblandning i brödsäd. Kvantiteten

bryggeri- och brännerikorn (även blandsäd till brännerier) har för år 1941/42

beräknats till 15,000 ton. För tidigare år ha uppgifter härom erhållits från

kontrollstyrelsen. Kvantiteterna kunna redovisas på följande sätt:

1938/39

Till framställning av kornmjöl och korngryn 45

Till inblandning i brödsäd.................. —

Till bryggerier och brännerier.............. 51

1939/40 1940/41

1,000 ton

45 40

45 34

90 74

1941/42

35

40

15

90

Summa 96

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. May.ts proposition nr 319.

Pris.

Livsmedelskommissionen har för år 1941/42 fastställt ett pris på korn av

26 kr/dt.

Havre, hö och halm. Kvantiteter.

I föreliggande beräkningar ha kvantiteterna havre, hö och halm till skogskörsler

uteslutits. Den inkomst jordbrukarna erhålla genom dispositionen av

foder till skogskörslorna utgör endast en del av jordbrukets totala inkomst

av dessa körslor. Enär material icke har förelegat för en komplett beräkning

av denna totalinkomst, har det synts lämpligast att ej medtaga inkomsterna

av för skogskörsler disponerat foder i dessa beräkningar.

Den kvantitet svensk havre, vilken tidigare beräknades komma att inköpas

av kvarnarna under 1940/41, bär ersatts med dessas nu kända inköp av

svensk havre under samma tid.

Rörande försäljningen av havre samt hö och halm till armén och åkerier

ha särskilda beräkningar verkställts med ledning av uppgifter om hästantalet.

Hänsyn har även tagits till förbrukningen av fodercellulosa under åren 1940/

41 och 1941/42. Kvantiteterna havre, hö och halm för nämnda ändamål kunna

redovisas på följande sätt:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

1,000 ton

Havre

Till förmälning.................. 40 43 25 40

Till armén......................... 25 45 40 25

Till åkerihästar.......................... 15 20 10 10

Summa 80 108 75 75

Hö

Till armén................ 10 60 45 20

Till åkerihästar.......................... 20 20 15 10

Summa 30 80 60 30

Halm

Till armén.............................. 10 100 85 15

Till åkerihästar.......................... 10 10 10 5

Summa 20 110 95 20

Priser.

Livsmedelskommissionen har för år 1941/42 fastställt ett pris för vithavre

av 22.50 kr/dt och för svarthavre av 21.50 kr/dt. Medelpriset mellan dessa —

22 kr/dt — har använts i inkomstberäkningen.

För hö och halm ha följande priser fastställts av livsmedelskommissionen

för år 1941/42:

Kvalitetsklasser

A. B.

Grönfoderhö........................ 16.— 14.—

Annat hö........................... 18.— 16.—

Vetehalm........................... 6.— 5.—

Råghalm........................... 6.50 5.50

Korn- och blandsädshalm........... 7.50 6.50

Havrehalm......................... 8.— 7.—

Trindsädhalm....................... 10.— 8.—

Fröhalm av vallväxter............... 15.— 13.—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

lil

Som ett godtagbart medeltal av ovanstående priser har svenska spannmålsaktiebolaget

uppgivit 16.50 kr/dt för hö och 6.25 kr/dt för halm.

För år 1940/41 ha medelpriserna för hö och halm visat sig vara resp. 22.46

och 6.91 kr/dt.

Leveranspremie.

Då den knappa tillgången på fodersäd av äldre skörd gjorde det angeläget

för livsmedelskommissionen att snarast kunna disponera över vissa mängder

fodersäd av 1941 års skörd, beslutades, att en leveranspremie ål.— kr/dt

skulle utgå för sådan spannmål av korn, havre och blandsäd av 1941 års

skörd, som levererades till spannmålsbolaget, auktoriserad spannmålshandlare

eller utsädeshandlare eller till kvarn senast den 15 december 1941. För

sådan spannmål, som vid ikraftträdandet av dessa bestämmelser redan levererats,

utbetalades denna premie i form av ett pristillägg om 1.— kr/dt. Enligt

uppgift från spannmålsbolaget har t. o. m. februari 1942 i leveranspremie

utbetalats c:a 2,386,000 kronor. De totala utbetalningarna torde endast obetydligt

komma att överstiga denna summa. Leveranspremien har i inkomstkalkylen

avrundats till 2.4 milj. kronor.

Ärter. Kvantitet.

Vid beslagsinventeringen hösten 1939 visade sig ärtskörden bestå av ungefärligen

2/s matärter och 1j3 foderärter. På grund av de erfarenheter, som erhållits

angående fördelningen av de senaste årens skördar av matärter och

foderärter, har delegationen i nedanstående tablå rörande ärtskördens användning

ansett sig kunna begagna nyssnämnda proportioner för samtliga

år. I tablån har vidare räknats med 1 procent lagringsförlust samt 10 procent

avrens. (Det bör anmärkas, att ytterligare c :a 10 procent avrens kan beräknas

inom handeln.) Kvantiteterna ha slutligen reducerats för utsäde, varvid

räknats med en utsädesmängd av 225 kilogram per hektar.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

Skörd ............................

28,326

19,804

34,369

31,520

2/s därav.........................

18,884

13,203

22,913

21,013

1 procent lagerförlust..............

189

132

229

210

Återstår..........................

Avgår 10 procent avrens samt ut-

18,695

13,071

22,684

20,803

säde.........................

Återstår till avsalu och hemmaför-

3,985

4,975

6,138

5,950

brukning .......................

14,710

8,096

16,546

14,853.

Kvantiteterna till avsalu och hemmaförbrukning äro för åren 1938/39 och

1939/40 något lägre än som angivits i tidigare beräkningar, vilket bl. a. sammanhänger

med den ovan antagna något större utsädesmängden per hektar.

Pris.

Livsmedelskommissionen har för 1941 års skörd av gula matärter fastställt

ett pris på 50.— kr/dt vid försäljning från jordbrukare. Härtill kommer enligt

uppgift från svenska spannmålsaktiebolaget ett kvalitetstillägg uppgående

till i genomsnitt c:a 1.— kr/dt. I inkomstkalkylen har därför räknats

med elt pris på 51.— kr/dt för 1941/42.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Oljeväxter.

I beräkningarna över jordbrukets inkomster har för år 1941/42 posten oljeväxter

tillkommit. Svenska spannmålsaktiebolaget har lämnat uppgifter om

1941 års skörd. Skördens storlek är omräknad till normalkvaliteter (viss vattenhalt

och renhetsgrad) för vilka fastställda priser gälla. Uppgifterna rörande

skördens storlek äro preliminära. De definitiva talen komma sannolikt

att ligga högre än följande tablå utvisar, särskilt beträffande vallmo och

oljelin.

Skörd

Pris,

kr/dt

Värde,

ton

milj. kr.

Vinterraps........

....... 1,399

108.50

1.518

Vallmo ..........

....... 375

139.50

0.523

Vitsenap.........

....... 5,853

108.50

6.351

Oljelin...........

....... 485

108.50

0.526

Sojabönor .......

....... 6

170.50

0.010

Solrosfrön.......

....... 3

139.50

0.004

Summa 8,121 8.932

Avgår kostnad för utsäde ...................... 0.350

Nettoinkomst 8.582.

Spånadsväxter.

Enligt uppgifter från Hallands läns linodlareförening har föreningen till

odlare f. n. utbetalat c:a 300,000 kronor för linhalm och c:a 200,000 kronor

för linfrö av 1941 års skörd. Det sammanlagda beloppet kan väntas stiga till

c:a 560,000 kronor. För halm och frö av 1940 års skörd har tidigare utbetalats

82,328 kronor resp. 69,326 kronor. Hälsinglands läns linodlareförening uppger,

att försäljningen av linhalm och -frö av 1941 års skörd från av föreningen

kon trakterade odlingar torde komma att röra sig om ett belopp av c:a

200,000 kronor resp. 140,000 kronor. Under 1940 uppgick arealen till knappt

tjugondedelen av 1941 års areal. Livsmedelskommissionens produktionsavdelning

beräknar, att nämnda föreningar omhändertaga 80 å 90 procent av

den totala skörden av linhalm och -frö. På grundval av ovan anförda uppgifter

har delegationen räknat med en inkomst av linhalm och linfrö under

åren 1940/41 och 1941/42 av 0.2 milj. kronor resp. 1.0 milj. kronor.

Matpotatis. Kvantitet.

Vid beräkningen av jordbrukarnas försäljning av matpotatis har viss ledning

erhållits av socialstyrelsens fortlöpande kvartalsvis verkställda undersökningar

rörande konsumtionen av livsmedel inom stadshushåll. Dessa visa

en ökning av potatisförbrukningen under 1940/41 med ungefär 10 procent

jämfört med året dessförinnan. Under 1941/42 synes en fortsatt ökning komma

att äga rum. Fjärde kvartalet 1941 visar sålunda en ökning med c:a 18.5

procent jämfört med samma kvartal 1940. Under antagande att potatisförbrukningen

under hela året 1941/42 kommer att överstiga föregående års förbrukning

med nämnda procenttal samt att totalförbrukningen under året 1939/40

uppgått till 780,000 ton, erhållas följande tal för hela riket:

1939/40 ................ 780,000 ton

1940/41 ................ 858,000 »

1941/42 ................ 1,017,000 » .

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

113

Denna beräkning torde emellertid i viss mån överskatta ökningen i potatisförbrukningen.

Härvidlag får man särskilt taga hänsyn till att konsumtionsökningen

på landsbygden, där potatisförbrukningen redan tidigare varit förhållandevis

stor, efter all sannolikhet är mindre än i städer och industrisamhällen.

Vidare ingå i ovanstående beräkning den del av förbrukningen, som

tillgodoses genom odlingar utanför det egentliga jordbruket, vilka odlingar

torde ha utökats betydligt under de senaste åren. Delegationen har därför ansett

sig kunna uppskatta jordbrukarnas försäljning och hemmaförbrukning

av matpotatis till följande kvantiteter:

1938/39 750,000 ton

1939/40 750,000 »

1940/41 800,000 »

1941/42 925,000 » .

Pris.

Lantbruksförbundet har för 1941/42 beräknat ett medelpris på matpotatis

av 13 öre/kg., varvid den relativa utvecklingen under vår- och sommarmånaderna

antagits vara ungefär densamma som under de två senast föregående

åren. För år 1940/41 ha de höga sommarprisema föranlett en höjning av medelpriset

till 9.59 öre/kg.

Fabrikspotatis. Kvantitet.

Livmedelskommissionens produktionsavdelning har beräknat, att följande

kvantiteter fabrikspotatis komma att användas för industriella ändamål:

För bränning av 10 milj. liter sprit........................ 43,000 ton

För tillverkning av 26,000 ton stärkelse .................... 146,000 »

För tillverkning av 4,000 ton potatisflingor ........ 17,000 »

Summa 206,000 ton.

År 1940/41 har den förbrukade kvantiteten fabrikspotatis uppgått till

259,000 ton mot beräknade 266,000 ton.

Pris.

Kungl. Maj:t har för fabrikspotatis under produktionsåret 1941/42 för de

tre olika försäljningsperioderna fastställt ett pris av resp. 23, 24 och 25 öre per

stärkelseprocent och hektoliter. I delegationens beräkning har det mittersta

priset 24 öre begagnats. Detta pris gäller emellertid endast för bränneripotatis.

För stärkelsepotatis har nämligen fastställts ett frakttillägg av 1 öre per

stärkelseprocent och hektoliter samt för potatis för tillverkning av flingor

ett ytterligare tillägg av 0.5 öre per stärkelseprocent och hektoliter. Enligt

uppgift från kontrollstyrelsen har stärkelsehalten i bränneripotatis under

tiden fram t. o. m. januari 1942 i medeltal varit 16.8 procent. Med användning

av denna uppgift erhållas följande priser per kg:

För bränneripotatis .............. 5.76 öre/kg.

» stärkelsepotatis .............. 6.00 »

» potatis till flingor ............ 6.12 »

Sammanvägas dessa priser med ovan angivna kvantiteter, erhålles ett medelpris

för ali fabrikspotatis av 5.96 öre/kg.

Bihang till riksdagens protokoll 1912. 1 sami. Nr 319.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. May.ts proposition nr 319.

Sockerbetor.

Enligt uppgift från svenska sockerfabriksaktiebolaget uppgick 1941 års

skörd av sockerbetor till 1,843,000 ton. Priset har i genomsnitt varit 4.63

kr/dt.

Mjölkproduktion.

Nedan följer en fördelning av mjölkproduktionen på fodermjölk, konsumtionsmjölk

till avsalu och hemmaförbrukning samt produktmjölk.

(Oskummad mjölk)

1938/39

1939/40

1940/41

1,000 ton

1941/42

Fodermjölk........................

374

350

305

245

K-mjölk till avsalu.................

1,054

1,055

921

874

K-mjölk till hemmaförbrukning.....

510

505

500

495

Produktmjölk......................

2,747

2,669

2,355

1,961

S:a redovisad mjölk

4,685

4,579

4,081

3,575

1938/39=100

100.0

97.7

87.1

76.3.

Den ovan redovisade mjölkmängden avser nettokvantiteter och kan sägas

vara en beräkning av den totala mjölkproduktionen reducerad för svinn. En

redogörelse för beräkningen av de i tablån ingående posterna följer nedan

under rubrikerna mjölkinvägning, fodermjölk, konsumtionsmjölk till avsalu

och hemmaförbrukning samt produktmjölk.

Mjölkinvägning.

Under månaderna september 1941—februari 1942 har invägningen av

mjölk uppgått till 1,149,474 ton eller till 89.7 procent av kvantiteten för motsvarande

månader ett år tidigare, vilken i sin tur utgjorde 87.0 procent av

invägningen under tiden september 1939—februari 1940. En approximativ

beräkning av leveranserna från äldre leverantörer utvisar, att dessa leveranser

under september 1941—februari 1942 utgjorde 86.6 procent av leveranserna

under samma tid ett år tidigare. En liknande beräkning för september

1940—januari 1941 ger vid handen, att mjölkmängden från äldre leverantörer

under denna tid har utgjort c:a 85.5 procent av leveranserna under september

1939-—februari 1940. Den relativa nedgången i leveranserna från äldre

leverantörer har sålunda under den hittills förflutna delen av innevarande produktionsår

ej varit fullt så kraftig som under samma tid föregående år. Härav

kan emellertid ej den slutsatsen dragas, att takten i produktionsminskningen

skulle ha nedgått. En sådan utveckling förefaller mindre trolig med tanke på

att leveranserna från äldre leverantörer sedan mjölkstandardiseringens genomförande

torde vara mera fullständiga än tidigare.

Vid beräkningen av invägningen under 1941/42 har en prognos utförts för

månaderna mars—augusti 1942. Beräkningarna redovisas i följande tablå:

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

115

Månad

Invägd mjölk,

1,000 ton

D ä i

konsumtions- mjölk (oskum- mad mjölk),

1,000 ton

a v

produktmjölk,

1,000 ton

1941 sept.................................

233

63

170

okt.................................

206

65

141

nov...............................

170

59

lil

dec.................................

184

55

129

1942 jan..............................

18S

56

132

febr.................................

169

55

114

mars (prognos)......................

187

61

126

april ( » j............;.........

191

60

131

maj ( > )......................

204

65

139

3«m ( > )......................

1

juli ( > )......................

} 700

200

500

aug. ( > )......................

1

Summa: (prognos)

2,482

739

1,693

Den vid mejerierna invägda mjölken under åren 1938/39 t. o. m. 1940/41

har nedan sammanställts med den beräknade invägningen under 1941/42.

1, 0 0 0 ton

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

Invägd mjölk...............

... 3,129

3,112

2,746

2,432

Därav konsumtionsmjölk ....

794

815

716

739

» produktmjölk ........

. .. 2,335

2,297

2,030

1,693

Fodermjölk.

Lantbruksförbundet har utfört följande beräkning av kvantiteten fodermjölk.

Beräknad åtgång av oskummad mjölk till utfodring.

Djurslag och mjölk- åtgång

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

antal

djur

1,000 st

förbr.

i 1,000

ton

antal

djur

1,000 st

förbr.

i 1,000

ton

antal

djur

1,000 st

förbr.

1 1,000

ton

antal

djur

1,000 st.

förbr.

i 1,000

ton

Ungdjur för rekrytering.

250 kg/djur ..........

440

110.0

430

107.5

420

105.0

390

97.5

Gödkalvar, 400 kg/djur..

598

239.2

553

217.7

466

174.6

330

122.0

Spädkalvar, 30 kg/djur..

670

20.1

700

21.0

750

22.5

750

22.5

Smågrisar, 2 kg/djur....

4.4

4.2

3.8

2.8

Summa

373.7

350.4

305.4

244.8

Index

100.0

93.8

81.7

65.5

Det i beräkningen anförda djurantalet grundar sig för »ungdjurens» vidkommande

på husdjursräkningarnas uppgifter örn koantal och ungdjursantal.

Antalet gödkalvar och spädkalvar redovisas på annat ställe i föreliggande

promemoria. Beträffande åtgången av oskummad mjölk per djur har en

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

konstant dylik räknats för ungdjur, spädkalvar och smågrisar, medan för

gödkalvar en sjunkande mjölkåtgång beräknats på grund av att medelvikten

per slak tf är dig kalv nedgått från år till år. Den angivna mängden 400 kg

gäller sålunda endast för utgångsåret.

Konsumtionsmjölk till avsalu. Kvantitet.

Den utanför mejerier försålda konsumtionsmjölken har tidigare beräknats

till 140,000 ton under 1939/40 (statens jordbruksnämnd). Enligt 1938 års

jordbruksutredning försåldes emellertid under tiden Vt 1937—3%> 1938 utanför

mjölkregleringen 135,398 ton konsumtionsmjölk (beräknad kvantitet).

Under samma tid försåldes enligt SMR inom mjölkregleringen men utanför

mejerier 144,976 ton (exakt kvantitet), varför den totala kvantiteten utanför

mejerier försåld konsumtionsmjölk nämnda år skulle uppgå till 280,374 ton.

Denna kvantitet har tagits som utgångspunkt vid föreliggande beräkningar.

Enligt inom livsmedelskommissionens utredningsavdelning utförda undersökningar

torde kvantiteten utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk på

grund av ökningen i antalet leverantörer ha sjunkit med c:a 20,000 ton per år

under 1938/39 och 1939/40. Den kraftiga stegringen i leverantörantalet under

1940/41 har med sannolikhet medfört en ytterligare sänkning av denna kvantitet.

Med hänsyn härtill samt till nedgången i den totala mjölkproduktionen

har delegationen för 1940/41 räknat med en nedgång av 35,000 ton.

Beträffande 1941/42 är det f. n. synnerligen svårt att med någon större

grad av säkerhet beräkna kvantiteten av den utanför mejerier försålda konsumtionsmjölken.

En viss ledning erhålles emellertid av förändringarna i antalet

leverantörer, vilka belysas av följande sammanställning:

Antal mjölkleverantörer (= antal producentbidrag).

Månad

1939/40

1940/41

Ökning från

föreg, år

1941/42

Ökning från

föreg, år

September..............

207,859

214,106

6,247

226,759

12,653

Oktober................

207,406

213,616

6,210

226,664

13,048

November..............

206,065

210,927

4,862

223,543

12,616

December...............

204,607

209,552

4,945

223,058

13,506

Januari ................

204,544

210,156

5,612

223,526

13,370

Februari................

203,629

210,294

6,665

221,665

11,371

Mars...................

205,269

214.038

8,769

April ..................

205,294

214,546

9,252

Maj ....................

207,233

218,374

11,141

Juni ...................

211,557

223.801

12,244

Juli....................

212,589

225,029

12,440

Augusti.................

213.211

225,272

12,061

Såsom av sammanställningen framgår, har totala antalet leverantörer ej

stigit efter standardiseringens genomförande, utan i stället minskats. Detta

förhållande kan emellertid förklaras på följande sätt: Den kraftiga stegringen

i leverantörantalet medför en allt större anslutning av småleverantörer. Ett

betydande antal av dessa upphöra med leveranserna under höst- och vintermånaderna.

Härigenom uppstår så småningom en förskjutning i leverantörantalets

säsongvariationer, allteftersom antalet småleverantörer ökar. Detta

framgår också av uppgifterna för 1940/41, då antalet leverantörer under månaderna

november—januari minskades starkare än under året därförut,

ehuru en påtaglig tendens till nyanslutning gjorde sig gällande även under

1940/41. Under månaderna december—februari innevarande produktionsår

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

har minskningen varit av ungefär samma storlek som under motsvarande

månader 1939/40, medan man, om ingen nyanslutning samtidigt ägt rum,

borde ha erhållit en betydligt starkare nedgång. Den omständigheten att

mjölkproduktionen i sin helhet f. n. ligger på en lägre nivå än tidigare bör

även ha medfört, att ett större antal småleverantörer upphört med sina leveranser

under vintermånaderna än vad normalt brukar vara fallet. Härigenom

döljes väsentligen den ökning i leverantörantalet, som torde lia förorsakats av

de genomförda standardiseringsbestämmelserna.

SMR har utfört en undersökning av leveranserna från nytillkomna leverantörer

under januari 1942 i jämförelse med samma månad 1941. Under januari

1942 har mjölkmängden per nytillkommen leverantör uppgått till 61.2

procent av genomsnittsleveranserna från samtliga leverantörer. Man kan härigenom

beräkna, att nyanslutna leverantörer förorsakat en ökning av invägningen

med 6,000 å 7,000 ton per månad under tiden september 1941—

februari 1942. Räknas med samma relativa stegring av antalet leverantörer

under månaderna mars—augusti 1942 som under motsvarande tid 1940,

skulle de nytillkomna leverantörerna under hela produktionsåret 1941/42

tillföra mejerierna c:a 70,000 ton mjölk. Minskas den beräknade invägningen

under 1941/42 med 70,000 ton. erhålles 2,362,000 ton, vilken kvantitet utgör

86.02 procent av totala invägningen under 1940/41. Med ledning av de beräknade

leveranserna från nyanslutna leverantörer samt med hänsynstagande

till nedgången i den totala mjölkproduktionen har delegationen för 1941/42

beräknat nedgången i kvantiteten utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk

och den till mjölk omräknade kvantiteten försålt lantsmör till 70,000

ton resp. 38,000 ton. (Beräkningarna rörande lantsmör redovisas närmare

under rubriken produktmjölk.)

Ovanstående beräkningar äro givetvis approximativa, dels emedan exakt

kännedom om mjölkinvägningens och leverantörantalets utveckling under

återstoden av produktionsåret för närvarande saknas, dels emedan SMR:s

undersökning av mjölkmängden från nyanslutna leverantörer omfattar endast

en månad av produktionsåret. Det är ej uteslutet, att den relativa mjöikmängden

från dessa leverantörer är underkastad säsongmässiga variationer.

Kännedom härom kan endast erhållas genom förnyade undersökningar utförda

månadsvis (ev. kvartalsvis).

Beräkningarna rörande konsumtionsmjölken kunna sammanfattas på följande

sätt:

(Oskummad mjölk)

1938/39

1939/40

1,000 t o ii

1940/41

1941/42

Mejeriernas försäljning av k-mjölk ..

. . 794

815

716

739

Utanför mejerier försåld k-mjölk . .. .

. . 260

240

205

135

Summa 1,054

1,055

921

874.

Konsumtionsmjölk till hemmaförbrukning. Kvantitet.

1938 års jordbruksutredning har för år 1937/38 beräknat en hemmaförbrukning''

av konsumtionsmjölk uppgående till 515,000 ton. Folkmängden

inom jordbruk med binäringar utgjorde år 1930 c:a 2,346,000 samt har under

1930-talet sjunkit med i genomsnitt 1.05 procent per år. Antages konsumtionen

per individ konstant, och tages hänsyn till en befolkningsminskning med

c:a 1 procent per år, kan hemmaförbrukningen beräknas till följande kvantiteter:
1,

000 ton 1937/38 1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

K-mjölk till hemmaförbrukning..... (515) 510 505 500 495.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

Produktmjölk. Kvantitet.

Enligt 1938 års jordbruksutredning producerades under tiden 1[i 1937—

30J6 1938 c:a 18,400 ton lantsmör, varav 8,800 ton till avsalu och 9,600 ton

till hemmaförbrukning. Kvantiteten försålt lantsmör kan fr. o. m. januari

1941 följas månad för månad. Under kalenderåret 1941 försåldes sålunda

från producenter 4,138 ton. Med hänsyn till den fortgående nedgången i lantsmörförsäljningen

torde denna under 1940/41 ej ha understigit 5,000 ton samt

kan under 1941/42 beräknas nedgå till c:a 3,500 ton. Med ledning av den

av jordbruksutredningen beräknade samt den under 1941 kända försäljningen

ha kvantiteterna under åren 1938/39 och 1939/40 uppskattats till 7,500 ton

resp. 6,300 ton. Det kan i detta sammanhang framhållas, att ovan utförda

beräkningar rörande jordbrukarnas direktförsäljning av konsumtionsmjölk

och lantsmör visa mycket god överensstämmelse med beräkningar, vilka kunna

utföras med ledning av resultat från den av 1938 års jordbruksutredning

utförda representativa undersökningen av jordbrukets kontanta inkomster

och utgifter, grundad på av jordbrukarna avlämnade självdeklarationer för

åren 1932, 1935 och 1937, vilken undersökning inom livsmedelskommissionen

fullföljts för åren 1938 och 1940.

Beträffande hemmaförbrukningen av lantsmör bli beräkningarna osäkra,

emedan statistiskt material saknas för en direkt undersökning av förändringarna

i totalkonsumtionen. En viss ledning kan emellertid erhållas av jordbrukarnas

återtagning av mejerismör samt deras förbrukning av margarin.

Utvecklingen av de i följande sammanställning redovisade kvantiteterna hemmaförbrukat

lantsmör har beräknats under antagandet, att den procentuella

nedgången i jordbrukarnas totala konsumtion av smör och margarin bör vara

ungefär densamma, som kan konstateras beträffande landets totala konsumtion

av matfett.

Lantsmör-

produktion,

ton

D ä

r a v

Återtaget

mejerismör,

ton

Jordbrukarnas konsum- tion av

försålt,

ton

hemma-

förbrukat,

ton

margarin,1

ton

smör och

margarin,

ton

1937/38 ....

18,400

8,800

9,SCO

10,777

3,300

23,677

1938/39 ....

16,500

7,500

9,000

12,013

1939/40 ....

14,900

6,300

8,600

12,957

1940/41 ....

13,000

5,000

8,000

12,137

4 .

1941/42 ....

10,700

3,500

7,200

12,0002

1,100

20,300

Beräkningarna rörande produktmjölken lia sammanfattats i nedanstående

tablå, där produktionen av lantsmör omräknats till mjölk. (1 kilogram lantsmör

har ansetts motsvara 25 kilogram mjölk.)

1,000 ton

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

Produktmjölk vid mejerier . .

.......... 2,335

2,297

2.030

1,693

Lantsmörmjölk ............

.......... 412

372

325

268

Summa 2,747

2,669

2,355

1,961

1 Konsumtionen under 1937/38 har beräknats av jordbruksutredningen. Jordbrukarnas konsumtion

antages under 1941/42 ha nedgått till en tredjedel av denna kvantitet, vilket proportionsvis

svarar mot nedgången i den totala konsumtionen av hushållsmargarin.

2 Prognos, utförd med ledning av återtagningen under september 1941—januari 1942.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

119

Kontroll av beräkningarna rörande mjölkproduktionen.

Ett försök till kontroll av ovan anförda beräkningar rörande mjölkproduktionen

under åren 1939/40 t. o. m. 1941/42 har utförts med ledning av beräknad

produktion hos äldre leverantörer enligt följande sammanställning:

Totalantal mejerileverantörer ......................

därav nya sedan 1939/40 ........................

Invägd mjölk, 1,000 ton...........................

därav från leverantörer tillkomna efter 1939/40,

1,000 ton1....................................

1939/40

1940/41

1941/42

207,439

3,112

215,809

8,370

2,746

47

2,432

110

Summa invägn. från lev., vilka funnos 1939/40, 1,000

ton.............................................

3,112

2,699

2,322

2/s av hemmaförbr., 1,000 ton......................

337

333

330

Fodermjölk hos äldre lev., 1,000 ton1 2 ..............

135

123

115

Summa produktion hos mejerileverantörer, 1,000 ton

3,584

3,155

2,767

1939/40 = 100

100.0

88.0

77.2

Total produktion enligt tidigare beräkningar, 1,000 ton

4.579

4,081

3,575

1939/40 = 100

100.0

89.1

78.1

Produktion hos icke mejerileverantörer, 1,000 ton ...

995

926

808

1939/40 = 100

100.0

93.1

81.2

Produktionsnedgången hos mejerileverantörer är enligt senast anförda beräkningar

något kraftigare än den tidigare redovisade nedgången i totalproduktionen.

Såsom framgår av sista raden i ovanstående sammanställning

kommer härigenom den beräknade produktionen hos icke mejerianslutna

producenter att visa en något lägre relativ nedgång än som beräknats för

övriga producenter. En sådan utveckling verkar i och för sig icke osannolik.

Priser.

Följande beräkningar rörande mjölkpriserna ha — med undantag av priset

på lantsmörmjölken — utförts av lantbruksförbundet. Beträffande priset

på lantsmör ha uppgifter erhållits från Kooperativa Förbundet rörande konsumtionsföreningarnas

inköpspriser för tiden t. o. m. november 1940, under

det att därefter de av livsmedelskommissionen fastställda inköpspriserna tjänat

till ledning på sätt, som framgår av det följande.

Tidigare har vid beräkningarna endast skilts på försåld konsumtionsmjölk,

produktmjölk samt hemmaförbrukad konsumtionsmjölk. Det hamu blivit nödvändigt

att företaga en uppdelning, så att den standardiserade mjölken redovisas

för sig. Vidare har den direkt från lantbrukare försålda mjölken avskilts

från försäljningen genom mejerier, dels emedan kostnaderna vid denna

försäljning äro av annan beskaffenhet, dels emedan de pristillägg som utgå

till mejerierna, icke utgå å den direktförsålda mjölken. Lantsmörmjölken

redovisas av liknande skäl särskilt.

a) För den från mejerier saluförda oskummade konsumtionsmjölkcn ligger

följande priskalkyl till grund för beräkningarna:

1 Mjölkmängden per nyansluten leverantör har år 1940/41 antagits utgöra 45 procent av

samtliga leverantörers genomsnittsleverans. Härigenom har kvantiteten 47,000 ton erhållits.

Under 1941/49 har denna kvantitet på grund av minskad produktion antagits sjunka till 40,000

ton. Härtill har lagts tidigare beräknade 70,000 ton, utgörande leveranserna från under 1941/42

nyanslutna leverantörer.

2 Kvantiteten har beräknats sjunka i proportion till nedgången i koantalet.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Minutpris pr lit. enl. SMR:s statistik..........

Avgår detaljhandelsmarginal..................

> mjölkavgift ...........................

1938/39

öre

1939/40

öre

1940/41

öre

1941/42

79-20/ll

öre

21/ll—31/8

öre

24.71

3.42

1.55

25.90

3.63

1.55

29.16

3.60

0.04

29.59

3.63

29.59

3.63

Återstår.....................................

19.74

20.82

25.51

25.96

25.96

> efter korrigering för svinn............

19.35

20.40

25.00

25.44

25.44

Avgår mejerikostn............................

3.65

4.23

4.83

5.04

5.14

i extrafrakter ...........................

0.26

0.27

0.33

0.45

0.45

Producentpris i öre per liter..................

15.44

15.90

19.84

19.95

19.85

Omräknat till kg ............................

14.99

15.44

19.26

19.37

19.27

Tillkommer mejerikostnadsbidrag (16/u 1940—

S0/9 1941) samt mjölkpristillägg1 (fr. o. m. ''/io

1941)......................................

—

—

0.86

1.42

1.72

Producentpris, öre pr kg......................

14.99

15.44

20.12

20.79

20.99

Detaljhandelsmarginalens storlek grundar sig på en för år 1938 gjord sammanvägning

av tillämpade marginaler inom hela riket. Det då framkomna

riksmedeltalet (3.36 öre/lit.) har sedan indexberäknats med ledning av de

förändringar, som marginalerna undergått inom 23 viktigare konsumtionsorter

fördelade runt hela landet.

De i kalkylen ingående mejerikostnaderna äro beräknade med tillhjälp av

SMR:s mejerikostnadsindex. För fastställande av kostnaden för extrafrakter

ha uppgifter inhämtats om de kvantiteter mjölk och grädde, som tillföras

mejerierna i vissa konsumtionsorter från andra mejerier, och för vilka utöver

den ordinarie uppsamlingskostnaden, vilken redovisas på kostnadssidan under

»Diverse kostnader», tillkommer särskild fraktkostnad till den slutliga

bestämmelseorten. Orsaken till uppdelningen på två tidsperioder för året

1941/42 är, att under den andra perioden (d. v. s. efter standardiseringsbestämmelsernas

genomförande) mängden försåld oskummad mjölk endast

utgöres av den till dylik mjölk omräknade gräddförsäljningen. Att minutpriset

hållits oförändrat under denna senare period beror på, att någon prissänkning

icke vidtagits för gräddförsäljningens vidkommande.

b) Prisberäkningen på saluförd standardiserad konsumtionsmjölk har följande

utseende:

1941/42

21/11—"/s

öre

Minutpris per liter.............................. 28.45

Avgår detaljhandelsmarginal...................... 3.63

Återstår........................................ 24.82

» efter korrigering för svinn................ 24.32

Avgår mejerikostnader inkl. standardiseringskostnad 5.29

» extrafrakter.............................. 0.45

Producentpris i öre per liter .................... 18.58

Omräknat till kg................................ 18.04

Tillkommer mjölkpristillägg omräknat till stand,

mjölk1 2 ...................................... 1.43

Producentpris i öre per kg standardiserad mjölk .. 19.47

1 Grundtillägg å 1.5 öre jämte de särskilda tilläggen för konsumtionsmjölk i Norrland.

2 Det under a) redovisade tillägget å oskummad mjölk (3.6 procent fetthalt) omräknat till

tillägg å mjölk av 3 procent fetthalt.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

121

Med tillämpning av SMR:s statistik skulle ett minutpris på 28.22 öre per

liter erhållas, d. v. s. prissänkningen efter standardiseringen skulle uppgå

till ett större belopp, än man avsett. Emellertid torde den kraftiga prissänkningen

delvis bero på en tillfällig förskjutning i konsumtionen på olika prisorter,

så att orter med lägre minutpriser kommit att väga tyngre vid medeltalsberäkningen

än de eljest gjort. Vidare har man att taga hänsyn till vissa

smärre prishöjningar, som ägt rum under början av år 1942, och som ännu

ej redovisats i SMR:s statistik, emedan den endast är framräknad t. o. m.

december 1941. Av dessa anledningar har det här ansetts befogat att räkna

med ett något högre pris än statistiken hittills givit belägg för.

c) Priset på konsumtionsmjölk försåld utanför mejerier har framräknats

på följande sätt:

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

öre

öre

öre

öre

Minutpris per liter enligt SMR:s statistik.

. 24.71

25.90

29.15

28.701

Avgår detaljhandelsmarginal...........

. 3.42

3.53

3.60

3.63

» mjölkavgift ...................

. 1.55

1.55

0.04

—

Återstår.............................

. 19.74

20.82

25.51

25.07

» efter korrigering för svinn .. .

. 19.35

20.40

25.00

24.57

Omräknat till kg-pris.................

. 18.79

19.81

24,27

23.85

Priset på denna mjölk är givetvis mycket osäkert, då statistik över uppnådda

priser saknas och man ej känner de särskilda kostnader, som äro förenade

med försäljningen. Jordbrukare, som särskilt inriktat sig på direktförsäljning,

torde emellertid ha uttagit samma pris, som gällt i detaljhandeln,

men har då också haft särskilda kostnader för denna distribution.

Denna försäljning har minskats och väger därför numera mindre än

tidigare i förhållande till försäljningen från gårdarna. Vid försäljning direkt

från gård till köpare, som avhämtat mjölken, torde priset ofta vara lägre

än det allmänna detaljpriset, men därvid förekomma heller icke några särskilda

försäljningskostnader. Vid försök till beräkning av de uppnådda priserna

på denna försäljning har delegationen ansett sig böra utgå från gällande

minutpriser samt fråndragit detaljhandelskostnad och mjölkavgift med

samma belopp som vid annan konsumtionsmjölkförsäljning. Mjölkavgift utgick

nämligen tidigare på en stor del av den direktförsålda mjölken. Däremot

bär intet avdrag gjorts för mejerikostnader. Det arbete, som lantbrukarna

åsamkas vid denna försäljning torde nämligen utföras av jordbrukets egen

arbetskraft och kostnaderna härför ingå sålunda i de kostnader, som redovisas

i annat sammanhang på kostnadssidan.

Då beräkningen för denna mjölk ger ett högre pris än å genom mejerier

försåld mjölk får vidare beaktas, att vid försäljning genom mejerier tillkomma

vissa bidrag (producentbidrag och för närvarande differentieringstillägg).

d) Priset på produktmjölk vid mejerier framgår av följande kalkyl:

Kvot mellan smörpris och använd mjölkmängd

pr kg smör..................

Tillkommer nettoprisutjämningsbidrag

resp. mjölkpristillägg................

Allmänt tillägg (mejerikostn.-bidrag)

Avgår mejerikostnader ................

Producentpris pr kg ..................

1938/39

1939/40

öre

öre

11.46

12.85

1.25

1.86

0.90

1.10

11.81

13.61

1940/41

1941/42

öre

öre

16.53

17.16

1.33

1.54

0.42

0.04

1.27

1.33

17.01

17.41

Minutpriset erliålles genom sammanvägning av de under a) och b) redovisade minutpriserna.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Mjölkåtgång per kg smör har erhållits från SMR. Prisutjämningsbidragen

utgingo t. o. m. september månad 1941 och ha efter denna tid ersatts

med mjölkpristillägg. Detta utgår t. o. m. maj månad 1942 med 1.5 öre, vartill

kommer extra tillägg för Norrland. Från den 1 juni bortfaller 0.5 öre. Mejerikostnaderna

ha liksom för konsumtionsmjölken beräknats med tillhjälp

av SMR:s mejerikostnadsindex.

e) Som pris på den av jordbrukarna själva använda konsumtionsmjölken

har, liksom vid tidigare av delegationen utförda beräkningar, begagnats det

framräknade priset på produktmjölk med tillägg av skummjölksvärdet. Att

priset på p-mjölk hittills vid beräkningarna kommit till användning och ej

priset på k-mjölk till avsalu, bär berott på följande allmänna övervägande.

Därest jordbrukaren i stället för att själv konsumera ifrågavarande kvantitet

skulle önska avyttra densamma, uppstår frågan, vilken användning denna

mjölk i så fall skulle komma att få. Troligtvis måste den komma att användas

till produktberedning, då behovet av konsumtionsmjölk utanför jordbruket

måste anses vara täckt i och med att försäljningen därav är lämnad fri.

Av anförda skäl har det ansetts motiverat, att priset på produktmjölk, inklusive

skummjölksvärdet, användes vid beräknandet av värdet av jordbrukarnas

egen förbrukning av konsumtionsmjölk. Med stöd av detta resonemang

har produktmjölkspriset, ökat med skummjölksvärdet, kommit till användning.

Mot detta beräkningssätt hava invändningar rests under framhållande

av, att priset på försåld konsumtionsmjölk borde komma till användning

vid beräkningen av denna inkomstpost. Delegationen har även övervägt

detta förfaringssätt. Då emellertid enligt vad delegationen har sig bekant,

särskilda sakkunniga komma att tillkallas för att granska grunderna

för delegationens beräkningar, och dessa sålunda komma att bliva föremål

för omprövning, har det ej ansetts lämpligt att på denna punkt nu frångå en

beräkningsmetod, som tidigare genomgående kommit till användning vid

delegationens undersökningar. Det torde böra framhållas, att en omräkning

ej nämnvärt påverkar förhållandet mellan jordbrukets inkomster och kostnader,

eftersom en motsvarande omräkning i så fall måste ske beträffande

priset på den i naturalönen ingående mjölken.

Till det ovan angivna priset på produktmjölk tillkommer ett skummjölksvärde

under respektive år av 2.00, 2.20, 2.70 och 3.71 öre per kg, varefter följande

priser erhållas:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

Hemmaförbrukad k-mjölk, öre pr kg.. 13.81 15.81 19.71 21.12

f) Priset på lantsmör. Uppgifter lia erhållits från Kooperativa Förbundet

rörande inköpspriset på lantsmör t. o. m. november 1940 hos ett 70- tal konsumtionsföreningar fördelade över hela landet. Ett enkelt medeltal

av månadspriserna ger för åren 1938/39 och 1939/40 priserna 2.69 kr./kg

och 2.95 kr./kg. Fr. o. m. december 1940 ha de av livsmedelskommissionen för

olika kvaliteter fastställda priserna använts. Enligt uppgift från SMR ha mejerierna

— under den tid de fastställda priserna varit i kraft — direkt från

producenter uppköpt 257 ton lantsmör, varav 34.6 procent av klass I, 61.9

procent av klass II och 3.5 procent av klass III. SMR uppger vidare, att de

väsentligt större kvantiteter, vilka inköpas gnom ombud övervägande torde

vara av klass I. Detta bekräftas även av uppgifter från Kooperativa Förbundet.

C:a 70 procent av prisuppgifterna torde sålunda avse lantsmör av

klass I medan återstående 30 procent avse klass I eller klass II. Klass

III har över huvud taget ej förekommit. I föreliggande beräkningar har

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

123

ett enkelt medeltal av priset på lantsmör inklusive lantsmörtillägget, gällande

för klass I och klass II använts för åren 1940/41 och 1941/42. Tilllägget

har i Norrland varit 25 öre per kg högre än i övriga delar av landet.

Två priser erhållas sålunda, vilka rätteligen borde sammanvägas med i

resp. landsdelar försålda kvantiteter. Närmare kännedom om försäljningens

regionala fördelning saknas emellertid för hela den period undersökningen

avser, varför medeltalet av de erhållna priserna använts. De nu gällande priserna

ha antagits oförändrade under återstoden av innevarande produktionsår.

De på ovan angivet sätt för åren 1940/41 och 1941/42 beräknade priserna

äro 4.04 kr./kg resp. 4.29 kr./kg. I tabellen över jordbrukets inkomster redovisas

lantsmöret omräknat till mjölk, varvid 25 kilogram mjölk antagits åtgå

till produktion av 1 kilogram lantsmör. Priset per kilogram lantsmörmjölk

erhålles sålunda genom division av ovan angivna priser med 25. För åren

1938/39 och 1939/40 ha till dessa priser lagts de pristillägg, vilka enligt uppgift

från SMR under nämnda år ha utbetalats för lantsmör, uppgående till

0.01 resp. 0.03 öre per kilogram lantsmörmjölk. Följande priser erhållas:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

Priset på lantsmörmjölk, inklusive tillägg

för samtliga år, öre/kg............. 10.77 11.83 16.16 17.16

De ovan angivna priserna på konsumtionsmjölk vid mejeri nödvändiggör

en fördelning på tre poster av den för 1941/42 beräknade kvantiteten av

739.000 ton oskummad konsumtionsmjölk. Under tiden Vs—20/n 1941 har

167.000 ton oskummad mjölk och till oskummad mjölk omräknad grädde

försålts. Gräddförsäljningen under den återstående delen av produktionsåret

kan beräknas till en i mjölk omräknad kvantitet av c:a 46,000 ton.

Dragas nu nämnda kvantiteter från den totala mängden 739,000 ton, erhålles

526,000 ton oskummad mjölk, vilken kvantitet skall omräknas till standardiserad

mjölk till försäljning under tiden fr. o. m. den 21/n 1941 till

produktionsårets slut. Under senast förflutna december—februari har

151,436 ton oskummad mjölk använts vid standardiseringen. Den standardiserade

mjölkmängden uppgår under samma tid till 184,183 ton, vilken

kvantitet överstiger den nyss nämnda med 21.6 procent. Med hänsyn till

mjölkens lägre fetthalt under sommarmånaderna har emellertid kvantiteten

under 1941/42 standardiserad mjölk beräknats genom att öka kvantiteten

526.000 ton med 20 procent, varvid erhålles 631,000 ton, utgörande den beräknade

mängden standardiserad mjölk. Värdeberäkningen framgår av följande

tablå:

räknad grädde 1/8

ill oskummad mjöl

—31/8 1942 ......

Kvantitet

Pris

Värde

1,000 ton

öre/kg

milj. kr

jelk om-

........ 167

20.79

34.7

21 lii 1941

........ 46

20.99

9.7

........ 631

19.47

122.9

Summa 844

167.3

Av utrymmesskäl redovisas kvantiteten i tabellen över jordbrukets inkomster

som oskummad mjölk med ett genomsnittspris av 22.64 öre per

kilogram. Härigenom bibehålies även jämförbarheten med tidigare år.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

Merinkomst av gräddförsäljning.

SMR har beräknat den genom gräddförsäljningen erhållna merinkomsten

till nedanstående belopp (milj. kronor).

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

5.9 7.2 8.8 3.6

Beräkningen har verkställts på följande sätt. Ett vägt partipris på försåld

grädde har framräknats månadsvis på grundval av uppgifter, inhämtade

från flertalet av socialstyrelsens prisorter. Med tillhjälp härav har

sedan den totala inkomsten av grädde beräknats, varefter denna utslagits på

den till k-mjölk omräknade gräddkvantiteten. Härigenom har erhållits priset

per liter grädde omräknad till k-mjölk. Skillnaden mellan det sålunda

erhållna partipriset på denna k-mjölk och partipriset på k-mjölk i övrigt

har så multiplicerats med kvantiteten till k-mjölk omräknad grädde.

Skummjölk till ost. Kvantitet.

Kvantiteten skummjölk till ost har för år 1941/42 beräknats till 134,000 ton,

motsvarande en kvantitet ost av 15,000 ton.

För år 1940/41 har mejeriernas tillverkning av ost varit större än tidigare

har beräknats, varför kvantiteten skummjölk till ost höjts från 164,000 ton

till 186,000 ton.

Pris.

Värdet på skummjölk till ost har av SMR beräknats till 5.2 öre/kg för

år 1941/42. Häri ingår även värdet å vassle, vilket är förhållandet även

tidigare år.

Producentbidrag.

Producentbidraget har av SMR för år 1941/42 beräknats till 40.0 milj.

kronor. För år 1940/41 har detsamma uppgått till 35.6 milj. kronor.

Diverse mjölkbidrag.

Följande diverse mjölkbidrag, vilka ej inräknats i priserna, ha av SMR

beräknats utgå under 1941/42:

Milj. kr

Regleringskostnader till MC och LMC.............................. 0.46

Merfraktsersättningar ............................................. 0.80

Differentieringstillägg............................................. 12.53

Kompensation för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölk och utebliven

standardiseringsvinst ..................................... 1.18

Extra bidrag till norra Sverige..................................... 1.00

Summa 15.97

Bidrag för uppehållande av vissa körlinjer.

För år 1941/42 har som inkomst upptagits ett av riksdagen beviljat anslag

på 3.0 milj. kronor, vilket skall utgå som bidrag till mejerier för uppehållande

av vissa körlinjer.

Ägg. Kvantitet
Äggproduktionen

har under år 1941/42 beräknats nedgå till 25,000 ton eller

till hälften av den för basåret 1938/39 angivna kvantiteten.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 319.

125

Pris.

För 1941/42 har använts ett medelpris av 249 öre per kg. Under 1940/41

har priset varit 211 öre per kg.

Slaktdjur. Kvantiteter.

I samband med genomförandet av regleringen av köttförbrukningen i april

1941 har livsmedelskommissionen vidtagit vissa åtgärder, vilka möjliggjort

uppläggandet av en fortlöpande statistik över all saluförd slakt i avseende på

såväl djurens antal som deras vikt i slaktat tillstånd. Härigenom kunna variationerna

i de genomsnittliga slaktvikterna per djur följas fr. o. m. andra

kvartalet 1941. En jämförelse mellan slaktvikterna för den totala saluförda

slakten och av Sveriges Slakteriförbund beräknade vikter å slaktade kroppar,

levererade till förbundets marknader i Stockholm, Göteborg och Norrland under

tiden april—december 1941 ger vid handen, att en tämligen god samvariation

mellan dessa serier förefinnes. Följande genomsnittliga slaktvikter

ha beräknats för den totala saluförda slakten uttryckta i procent av de av

Slakteriförbundet beräknade slaktvikterna.

Storboskap

Större

kalv

Mindre

kalv

Svin

Häst

Får och

lamm

89 100 104 104 94 100

Slakteriförbundet har lämnat uppgifter örn medelslaktvikten för olika djurslag

kvartalsvis fr. o. m. oktober 1938. Under förutsättning av att det ovan

konstaterade förhållandet mellan slaktvikterna under de tre kvartalen 1941

även tidigare varit någorlunda stabilt, kunna slaktvikter för den totala saluförda

slakten beräknas per produktionsår (egentligen oktober ena året t. o. m.

september följande år). Med användning av ovan angivna relativtal ha följande

slaktvikter för den totala saluförda slakten erhållits:

M e

d e 1 s 1 a k

t v i k t,

k g

År

Storboskap

St. kalv

M. kalv

Svin

Häst

Får och

lamm

1938/39 ....

201

56.4

20.8

70.5

296

16.2

1 1939/40 ....

190

55.7

20.4

71.6

283

16.3

! 1940/41 ....

183

53.1

20.5

76.7

273

15.9

Såsom nyss nämnts föreligga fr. o. m. april 1941 uppgifter örn storleken

av den totala saluförda slakten. Livsmedelskommissionen har nämligen bestämt,

att all icke veterinärbesiktigad slakt, som är avsedd att saluföras, skall

stämplas och vägas av speciellt utsedda kontrollanter. Denna s. k. stämplade

slakt är av relativt liten omfattning, vilket framgår av följande tablå.

Djurslag

Stämplad slakt 1941

ton

I procent av den veterinär- besiktigade slakten

april—

juni

juli—

sept.

okt.—

dec.

april—

dec.

april—

juni

juli—

sept.

okt.—

dec.

april—

dec.

Storboskap ........

884

1,039

1,366

3,289

5.8

4.4

3.9

4.3

St. kalv...........

302

428

354

1,084

5.8

6.6

7.3

6.6

M. kalv...........

249

189

219

657

8.8

8.2

9.4

8.6

Svin ..............

952

582

819

2,353

4.4

3.7

4.4

4.2

Häst..............

98

77

301

476

6.0

4.9

4.7

4.9

Får och lamm.....

7

14

45

3.6

3.2

4.7

4.1

Samtliga

7,925

4.7

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

Livsmedelskommissionen har vidare införskaffat uppgifter från kristidsnämnderna

rörande antalet utlämnade slaktlicenser för tillgodoseende av enskilt

hushålls behov av köttvaror av svin, storboskap, kalv samt andra djurslag.

Enligt en av kommissionens statistiska byrå utförd sammanställning för

hela riket har under år 1941 antalet utlämnade licenser för svin uppgått till

497,262 stycken, varav 394,559 gällande för hel och 102,703 för halv kropp.

Vidare lia under månaderna april—december 1941 utlämnats 4,045 stycken

licenser för storboskap, varav 3,149 för hel och 896 för halv kropp. Beträffande

kalv skiljer statistiken icke mellan gödkalv och spädkalv, varför uppgifterna

icke kunnat användas i föreliggande beräkningar.

Med en genomsnittlig slaktvikt av 90 kilogram för hemslaktade svin skulle

den totala hemslakten av svin under 1941 uppgå till 40,132 ton. Därvid har

antagits, att vid utfärdandet av licens för halv kropp, den andra halvan har

saluförts. Under 1941 ha emellertid endast 40,507 halva kroppar besiktigats

vid köttbesiktningsbyråer, varför hemslakten troligen har beräknats något

för lågt.

Under månaderna april—december 1941 erhålles för storboskap med en

slaktvikt av 175 kilogram per djur i hemslakt 629 ton. För helt år kan denna

kvantitet beräknas motsvara c:a 800 ton.

I bilaga 1 till prop. nr 278/1941 har den veterinärbesiktigade slakten korrigerats

med hänsyn till den successiva ökningen i antalet besiktningsställen

med utgångspunkt från de faktiska slaktsiffrorna för år 1940. Närmare kännedom

om den icke besiktigade saluförda slakten saknades, då dessa beräkningar

utfördes. Vissa antaganden gjordes emellertid angående denna slakt,

vilken jämte hemslakten beräknades utgöra 4,000, 800 respektive 35,000 ton

för mindre kalv, får respektive svin. För storboskap, större kalv och häst antogs

såväl hemslakten som den icke besiktigade saluförda slakten vara så obetydlig,

att hänsyn härtill icke behövde tagas.

Relativtalen i sista kolumnen i tablån å föregående sida ge ett mått på den

icke besiktigade saluförda slakten. Dessa tal kunna under vissa förutsättningar

användas vid en justering av den totala saluförda slakten under tidigare år.

Det viktigaste villkoret härför är, att den veterinärbesiktigade slakten korrigeras

för förändringar, vilka icke kunna hänföras till verkliga produktionsförändringar.

Detta har i viss mån utförts i tabellen å sid. 8 i bilaga 1 till

propositionen nr 278/1941. Antalet djur enligt denna tabell1 har i föreliggande

beräkningar ökats med ledning av nyss nämnda relativtal för den stämplade

slakten. Med användning av medelslaktvikterna enligt tabellen å föregående

sida i denna P. M. har därefter en omräkning till slaktad vikt skett.

Hemslakten av storboskap kan såsom nyss nämnts beräknas till c:a 800 ton

under 1941. Denna kvantitet har i föreliggande beräkningar använts för samtliga

år. Någon nämnvärd hemslakt av större kalv och häst har ej antagits

förekomma. Beträffande mindre kalv och får ha de kvantiteter, som tidigare

beräknats motsvara hemslakt och icke besiktigad saluförd slakt, reducerats

med 1,000 respektive 100 ton, vilka kvantiteter ungefärligen motsvara sistnämnda

slakt.

Vid beräkningen av hemslakten av svin har någon ledning erhållits av statistiska

centralbyråns uppgifter angående antalet betäckta suggor i Svea- och

Götaland. I nedanstående tablå har antalet svin i kol. 1 beräknats på följande

sätt: Antalet under ett år betäckta suggor har multiplicerats med 7.35, vilket

är det genomsnittliga antalet svin, som beräknas framkomma per betäckning,

varvid hänsyn tagits till dödlighet m. m. Slakten kan beräknas ske c:a 12

1 Det i bilagan preliminärt beräknade djurantalet under 1940/41 har utbytts mot de numera

kända uppgifterna angående den veterinärbesiktigade slakten.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

127

månader efter betäckningen. Ett års betäckningar multiplicerade med 7.35

skulle sålunda, sedan exporten av levande djur fråndragits, utgöra ett beräknat

antal slaktade svin under nästkommande år. Enligt 1937 års jordbruksräkning

utgjorde antalet modersuggor i norra Sverige 2.3 procent av totala

antalet. Med ledning av detta procenttal har det på ovan angivet sätt beräknade

antalet slaktsvin uppräknats till rikssiffra. Kol. 2 omfattar det totala

antalet saluförda svin. Skillnaden mellan antalet enligt kol. 1 och 2 skulle

sålunda utgöra antalet hemslaktade svin.

1938/39

1939/40

Totala antalet

slaktsvin

1,000 st.

Antal saluförda

slaktsvin

1,000 st.

Hemslakt

1,000 st.

2,012 1,718 294

2,155 1,690 465

Ovanstående beräkning ger endast ett approximativt mått på antalet hemslaktade

svin framförallt därför, att beräkningssättet ej tar hänsyn till förskjutningar

i slaktåldern. Vid en beräkning av den totala slaktvikten med ledning

av det enligt betäckningsstatistiken framräknade antalet slaktsvin bör

därför slaktvikten per djur hållas konstant. År 1938/39 utgjorde slaktvikten

för saluförda slaktsvin 70.5 kilogram per djur. För hemslaktade svin kan för

samma år räknas med c:a 83 kilogram per djur, varvid förutsättes, att förändringarna

i slaktvikterna för marknadsförda och hemslaktade svin äro proportionella

samt att slaktvikten för de senare under år 1940/41 uppgått till 90 kilogram.

Med användning av ovan för 1938/39 angivet antal saluförda respektive

hemslaktade svin samt nyss nämnda slaktvikter skulle under basåret den saluförda

slakten uppgå till 121,200 ton och hemslakten till 24,400 ton. Totalproduktionen

skulle sålunda utgöra 145,600 ton, vilken kvantitet dividerad med

totala antalet svin (2,012,000 st.) ger en medelslaktvikt av 72.4 kilogram per

djur under år 1938/39. Med oförändrad slaktvikt under följande år samt med

utgångspunkt från det enligt betäckningsstatistiken beräknade antalet svin

(2,155,000 st.) erhålles för 1939/40 en totalproduktion av 156,000 ton. Samma

år uppgick den marknadsförda slakten till 121,000 ton (beräknad med

användning av ovan angivet antal marknadsförda svin samt den verkliga

slaktvikten 71.6 kg per djur). Hemslakten erhålles här som en restkvantitet,

utgörande 35,000 ton. Hemslakten under 1940/41 har beräknats uppgå till

samma kvantitet som enligt slaktlicenserna erhålles för kalenderåret 1941,

nämligen c:a 40,100 ton. Ökningen under 1940/41 har delvis förorsakats av

en ökad slakt av hushållssvin utanför jordbruket. Statistiskt material saknas

för en närmare undersökning av dennas omfattning. Delegationen har emellertid

ansett sig kunna antaga, att c:a hälften av den sålunda konstaterade

ökningen i hemslakten bör hänföras till ökad slakt av hushållsgrisar utanför

jordbruket. Hemslakten inom jordbruket har därför beräknats till 37,600 ton

under 1940/41.

Resultaten av nu utförda beräkningar kunna sammanfattas i följande tabell.

Som tidigare nämnts har korrigering för nytillkomna slakterier och köttbesiktningsbyråer

skett med utgångspunkt från kalenderåret 1940. Utgångspunkten

vid dessa nya beräkningar borde rätteligen lia varit produktionsåret

1940/41. Denna tidskillnad på åtta månader medför en obetydlig underskattning

av den beräknade totalproduktionen under åren 1938/39 oell 1939/40.

Under liden januari—augusti 1941 lia nämligen tre köttbesiktningsbyråer tillkommit

medan två byråer upphört. Tages hänsyn härtill skulle exempelvis

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

1

Total saluförd slakt

Hemslakt,

1,000 ton

Total

produktion,

1,000 ton

År och djurslag

Antal djur

Slaktad vikt,

1,000 ton

Storboskap 1938/39 ................

438,582

88.2

0.8

89.0

1939/40 ................

477,068

90.6

0.8

91.4

1940/41 ................

554,863

101.5

0.8

102.3

St. kalv 1938/39 ................

598,452

33.8

—

33.8

1939/40 ................

553,254

30.8

—

30.8

1940/41 ................

465,683

24.7

—

24.7

M. kalv 1938/39 ................

522,257

10.6

3.0

13.6

1939/40 ................

557,009

11.4

3.0

14.4

1940/41 ................

549,589

11.8

3.0

14.3

Får 1938/39 ................

169,371

2.7

0.7

3.4

1939/40 ................

120,340

2.0

0.7

2.7

1940/41 ................

103,570

1.6

0.7

2.3

Häst 1938/39 ................

39,967

11.8

—

11.8

1939/40 ................

37,449

10.6

—

10.6

1940/41 ................

48,995

13.4

—

13.4

Svin 1938/39 ................

1,718,484

121.2

24.4

145.6

1939/40 ................

1,690,220

121.0

35.0

156.0

1940/41 ................

1,235,112

94.7

37.6

132.3

slakten av storboskap komma att ligga c:a 0.25 procent högre under åren

1938/39 och 1939/40 än ovan har angivits. *

Avsikten med ovanstående beräkningar har bland annat varit att erhålla

en någorlunda riktig övergång från den veterinärbesiktade slakten till den

numera kända totala saluförda slakten. För 1941/42 och kommande produktionsår

kunna härigenom uppgifterna från sistnämnda slakt direkt användas

utan justeringar och utan att kontinuiteten i sifferserierna nämnvärt rubbas.

Det har beräknats, att år 1938/39 slaktades ett antal av c:a 438,600 storboskap

för avsalu. Detta har ansetts som normal slakt, varför räknats med

samma antal under följande år. Med användning av de nya slaktvikterna för

åren 1938/39 t. o. m. 1940/41 samt en beräknad fortsatt nedgång i slaktvikten

under 1941/42 till i genomsnitt 176 kilogram, erhållas följande kvantiteter

i slaktad vikt, vilka även omfatta den för respektive år beräknade hemslakten

uppgående till 800 ton.

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

Storboskap, 1,000 ton ............... 89.0 84.1 81.1 78.0

Antages slakten av storboskap under månaderna mars—augusti innevarande

år komma att ligga c:a 20 procent lägre än under samma tid föregående

år, kan den totala saluförda slakten jämte hemslakten under 1941/42

beräknas uppgå till 90,900 ton. Skillnaden mellan denna och ovan för 1941/

42 angivna kvantitet utgör 12,900 ton. Värdet härav kan med användning av

del å sid. 28 angivna priset beräknas till 24.4 milj. kronor. I enlighet med tidigare

tillämpade betraktelsesätt har detta belopp ej medtagits vid beräkningen

av jordbrukets inkomster, emedan det ansetts svara mot en realisation

av djurkapitalet. I detta sammanhang bör även nämnas, att enligt den

senaste husdjursräkningen den s/6 1941 en minskning ägt rum av uppfödningen

av ungdjur med c:a 67,000 stycken jämfört med antalet i september

1937.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

129

Den totala slakten av större och mindre kalv samt får och häst under

1941/42 har beräknats med ledning av slaktens utveckling under de första

sex månaderna av produktionsåret. Beräkningarna ha lett till följande resultat:
-

Beräknad slakt under 19A1/A2.

Djurslag

I procent av

föregående år

Kalv, större........................ 70

» , mindre...................... 100

Får............................... 110

Häst.............................. 90

Absoluta tal,

1,000 ton

17.3

14.3

2.5

12.1

Enligt nu tillgängliga statistiska uppgifter har den totala marknadsförda

slakten av svin under tiden september 1941—februari 1942 uppgått till 35,070

ton. Livsmedelskommissionens slaktsektion har på grundval av statistiken

över betäckta suggor under 1941 samt med hänsynstagande till såväl smågrisslakten

under november och december 1941 som till den väntade ökningen

i det antal smågrisar, som finna avsättning såsom hushållsgrisar, beräknat

förändringarna i den marknadsförda svinslakten under de olika kvartalen

1942. Under de tre första kvartalen 1942 skulle sålunda slakten uppgå

till resp. 80, 85 och 60 procent av den marknadsförda slakten under motsvarande

kvartal 1941. Med ledning av dessa beräkningar kan slakten under

månaderna mars—augusti 1942 väntas uppgå till c:a 33,000 ton. Tillsammans

med den under förra delen av produktionsåret kända slakten erhålles för

1941/42 en beräknad marknadsförd slakt av c:a 68,100 ton. Antalet utlämnade

slaktlicenser för tillgodoseende av enskilt hushållsbehov av fläsk utgjorde

under månaderna september—december 258,188 för hel och 48,147 för

halv kropp. Med en slaktvikt av 90 kilogram per djur motsvarar detta c:a

25,000 ton. Denna kvantitet omfattar även slakten av hushållssvin utanför

jordbruket. Delegationen har antagit att slakten av hushållssvin inom jordbruket

under 1941/42 kommer att uppgå till samma kvantitet som beräknats

för året dessförinnan, nämligen 37,600 ton. Totalproduktionen av fläsk

kan sålunda beräknas till c:a 105,700 ton under 1941/42.

Delegationen har utfört vissa beräkningar rörande under senare år inträdda

förändringar av svinstammens storlek. Ett försök har sålunda gjorts att på

grundval av resultaten från de varje höst återkommande svinräkningarna

beräkna in- och utgående balans av fläsk. Antalet svin enligt de fyra senaste

hösträkningarna framgår av följande sammanställning:

Tidpunkt för

räkningen

Fargaltar

Moder-

suggor

Övriga svin

Summa

äldre

yngre

3 mån.

o. mer

under

3 mån.

''/lo 1938 .............

3,634

1,111

138,441

595,874

641,842

1,380,902

3% 1939 .............

3,674

1,242

151,390

635,495

707,992

1,499,793

I0/9 1940 .............

3,404

899

121,641

585.035

519,685

1,230,664

o/w 1941.............

2,817

895

111,526

558,501

559,289

1,233,028

Vid beräkningen av levande vikten för modersuggor och svin över tre månader

har viss ledning erhållits av slakteriförbundets uppgifter angående slaktvikten

för suggor och gödsvin under fjärde kvartalet för resp. år. För övriga

svin lia konstanta medelvikter använts. Resultatet av beräkningarna meddelas

i följande tablå:

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 319.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

In- och utgående balans, slaktad vikt,

Å r Ingående Utgående

1938/39 ............ 42,154 48,160

1939/40 ............ 48,160 42,491

1940/41 ............ 42,491 40,074

ton.

Ökning resp.

minskning

+ 6,006

- 5,669

- 2,417

Fläskproduktionen visar som bekant cykliska variationer (den s. k. svincykeln).

De ovan konstaterade förändringarna hos svinbalansen under åren

1938/39 och 1939/40 torde i stort sett sammanhänga därmed. Enligt svinräkningen

den 6 oktober 1941 erhålles en utgående balans 1940/41, vilken endast

obetydligt understiger den ingående balansen. Av ovan berörda orsaker

samt med hänsyn till att svinstammens storlek vid slutet av innevarande produktionsår

ej är känd, har delegationen i föreliggande inkomstberäkningar

ej ansett sig kunna räkna med någon kapitalrealisation av svin.

Beträffande de senaste årens inkomster av slaktade hästar (ävensom inkomsten

av exporten av levande hästar) kunna delade meningar råda om,

huruvida dessa i sin helhet böra betraktas som inkomster av årets produktion

eller till viss större eller mindre del äro att hänföra till kapitalrealisation.

Svårigheten att taga ställning härtill sammanhänger bland annat med

att djurantalet utvisar stora variationer, varför man icke på samma sätt som

i fråga om nötboskap kan beräkna en normal avgång. Tillförlitliga statistiska

uppgifter angående den del av slakten (resp. exporten), vilken skulle kunna

betraktas som kapitalrealisation, ha ej kunnat anskaffas, varför ovannämnda

poster i sin helhet redovisats såsom inkomst.

Priser.

Lantbruksförbundet har lämnat följande vägda avräkningspriser i öre per

kilogram.

1940/41

1941/42

Storboskap ..............

............. 156

189

Kalv, större ............

............ 242

283

» , mindre............

............ 137

161

Får ....................

............ 241

306

Häst....................

............ 79

109

Svin....................

............ 187

204

Vid beräkningen av priserna under 1941/42 ha avräkningspriserna under

sista veckan i mars antagits gälla intill produktionsårets slut.

Ull. Kvantitet.

Produktionen av ull beräknas ej överstiga 700 ton under 1941/42.

Pris.

Genomsnittspriset varierar mellan kr. 4.95 och kr. 5.10 per kilogram. Som

medelpris har använts 5.— kr./kg.

Export av levande djur.

För år 1941/42 har ej räknats med någon export av nötkreatur och svin.

Tidigare angivna uppgifter härom för år 1940/41 ha ej förändrats. Däremot

ha uppgifterna rörande export av levande djur för år 1940/41 utökats med

exporten av hästar, uppgående till ett antal av 2,403 st samt till ett värde av

3.2 milj. kronor. För år 1941/42 beräknas i enlighet med nu gällande handelsavtal

5,800 hästar bliva exporterade. Med hittills vid export gällande medelpris

— 1,350 kronor — erhålles härav en inkomst av 7.5 milj. kronor.

Samtliga uppgifter rörande exporten av levande djur ha i sluttabellen över

inkomsterna sammanslagits till en summa för resp. år och utgöra för 1940/41

5.8 milj. kronor och för 1941/42 7.5 milj. kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbrukets inkomster.

1938-1939

1939—1940

1940-1941

1941—1942

Varuslag m. m.

Kvant.

1000

ton

Pris

öre/kg

Värde

milj.

kronor

Kvant.

1000

ton

Pris

öre/kg

Värde

milj.

kronor

Kvant.

1000

ton

Pris

öre/kg

Värde

milj.

kronor

Kvant.

1000

ton

Pris

öre/kg

Värde

milj.

kronor

Höstvete ....................

556

17.28

96.1

493

20.44

100.8

228

28.—

63.8

140

28.38

39.7

Vårvete......................

108

17.78

19.2

121

20.94

25.3

119

29.50

35.1

113

31.32

35.4

Råg ........................

247

16.32

40.3

214

19.85

42.5

168

27.—

45.4

182

27.22

49.5

Arealtillägg..................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

21.5

Korn........................

96

14.02

13.5

90

17.34

15.6

74

25.—

18.5

90

26.—

23.4

Havre ......................

80

11.57

9.3

108

16.72

18.1

75

23.—

17.2

75

22--

16.5

Premie å fodersäd............

—

—

—

—

—

_

_

_

_

2.4

Ärter........................

15

19.14

2.9

8

38.86

3.1

17

49.65

8.4

15

51.—

7.6

Oljeväxter ..................

—

—

—

—

—

—

—

—

8.6

Spånadsväxter ..............

—

—

—

—

—

—

—

—

0.2

_

_

1.0

Potatis, mat- ................

750

6.03

45.2

750

10.09

75.7

800

9.59

76.7

925

13.—

120.2

> , fabriks-..............

260

4.93

12.8

271

4.95

13.4

259

5.95

15.4

206

5.96

12.3

Sockerbetor ..................

1,834

3.05

55.9

1,900

3.09

58.7

1,859

3.58

66.6

1,843

4.63

85.3

Hö..........................

30

5.69

1.7

80

8.34

6.7

60

22.46

13.5

30

16.50

5.0

Halm........................

20

2.59

0.5

110

3.63

4.0

95

6.91

6.6

20

6.25

1.2

K-mjölk vid mejeri1..........

794

14.99

119.0

815

15.44

125.8

716

20.12

144.1

739

22.64

167.3

> försåld utanför mejeri

260

18.79

48.9

240

19.81

47.5

205

24.27

49.8

135

23.86

32.2

> till hemmaförbrukning

510

13.81

70.4

505

15.81

79.8

500

19.71

98.6

495

21.12

104.6

P-mjölk vid mejeri ..........

2,335

11.81

275.8

2,297

13.61

312.6

2,030

17.01

345.3

1,693

17.41

294.8

Lantsmörmjölk ..............

412

10.77

44.4

372

11.83

44.0

325

16.16

52.5

268

17.16

46.0

Skummjölk till ost ..........

98

2.90

2.8

92

3.10

2.9

186

5.10

9.5

134

5.20

7.0

Merinkomst av gräddförsäljning

—

—

5.9

—

—

7.2

—

_

8.8

3.6

Producentbidrag..............

—

—

3.5

—

—

25.0

_

_

35.6

40.0

Diverse mjölkbidrag..........

—

—

—

—

—

—

_

_

_

16.0

Bidrag för uppehållande av

vissa körlinjer..............

_

_

3.0

Ägg ........................

50

142

71.0

50

159

79.5

40

211

84.4

25.0

249

62.2

Storboskap ..................

89.0

106

94.3

84.1

125

105.1

81.1

156

126.5

78.0

189

147.4

Kalv, större..................

33.8

171

57.8

30.8

191

58.8

24.7

242

59.8

17.3

283

49.0

> , mindre................

13.6

98

13.3

14.4

105

15.1

14.3

137

19.6

14.3

161

23.0

Får ........................

3.4

174

5.9

2.7

196

5.3

2.3

241

5.5

2.5

306

7.6

Häst ........................

11.8

50

5.9

10.6

66

7.0

13.4

79

10.6

12.1

109

13.2

Svin ........................

145.6

135

196.6

156.0

146

227.8

132.3

187

247.4

105.7

204

215.6

Ull..........................

0.7

175

1.2

0.7

278

1.9

0.7

457

3.2

0.7

500

3.5

Export av levande djur......

—

—

5.6

—

—

5.9

—

—

5.8

7.5

Summa

1938/39 = 100

1,319.7

100.0

1,515.1

114.8

1,674.4

126.9

1,673.0

126.8

1 Oskummad mjölk och till oskummad mjölk omräknad grädde.

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Majlis proposition nr 319.

Jordbrukets kostnader.

De i det följande framlagda beräkningarna rörande jordbrukets kostnader

för år 1941/42 ha till huvudsaklig del verkställts efter samma metoder, som

tillämpats vid en tidigare som bilaga 1 till prop. 278/1941 publicerad beräkning.

I den mån avvikelser från där använda metoder ägt rum framgår detta

av redogörelserna för respektive kostnadsposter. Vissa justeringar av de i

nämnda bilaga gjorda beräkningarna ha också skett, sedan ett mera utförligt

pris- och kvantitetsmaterial blivit tillgängligt.

Beräkningarna för 1941/42 äro givetvis preliminära, bl. a. emedan tillgängligt

prismaterial endast omfattar en del av produktionsåret.

1. Köpgödsel och jordbrukskalk.

Förbrukningen av konstgödselmedel liksom priser och värdesummor för

inköpta gödselmedel framgå av följande sammanställning. Däri införda uppgifter

om förbrukningen grunda sig på livsmedelskommissionens beräkningar,

medan priserna basera sig på uppgifter örn de vid försäljningen till jordbrukare

allmänt tillämpade priserna i det s. k. standarddistriktet.

Vad jordbrukskalk beträffar, grunda sig kvantitetsuppgifterna på en inom

Lantbruksförbundet verkställd undersökning för åren 1938—41.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

för-

brukn.

ton

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton 1

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

Chilesalpeter ..............

45.000

7.79

33,000

6.08

22,000

4.46

15,000

3.14

(17.31)

(18.41)

(20.29)

(20.94)

Kalksalpeter...............

65,000

10.80

105,000

17.80

135,000

27.39

135,000

28.09

(16.61)

(16.95)

(20.29)

(20.81)

Kalkkväve ................

28,000

4.80

27,000

5.31

34,800

7.85

45,000

10.51

(17.18)

(19.66)

(22.65)

(23.35)

Svavels, ammoniak.........

20,000

3.20

17,000

2.78

21,200

4.28

15,000

3.33

(16.00)

(16.36)

(20.20)

(22.23)

0.98

Ljungasalpeter .............

5,000

0.79

2,500

0.41

—

—

5,000

(15.88)

(16.48)

(19.50)

Kalisalt, 40 %..............

80.000

9.90

77,000

11.87

95,100

15.01

95,000

15.80

(12.37)

(15.41)

(15.78)

(16.63)

Superfosfat.................

280,000

20.30

247,500

23.96

197,500

21.43

175,000

20.09

(7.25)

(9.68)

(10.85)

(11.48)

Benmjöl...................

5,000

0.54

4,000

0.51

2,300

0.32

—

—

(10.80)

(12.67)

(13.70)

14,000

Thomasfosfat ..............

17,000

1.18

14,000

1.09

18,000

1.69

1.44

(6.95)

(7.80)

(9.37)

(10.31)

Summa1 2

Jordbrukskalk.............

187,000

(2.76)

59.30

5.16

154,000

(3.01)

69.81

4.64

167,000

(3.36)

82.43

5.61

182.000

(3.74)

83.38

6.81

64.46

74.45

88.04

90.19

1 Priserna för år 1941/42 grunda sig på uppgifter t. o. m. februari 1942.

2 Värdesummorna ha beräknats genom multiplikation av försäljningskvantiteterna med priserna

pr dt, medan i beräkningarna våren 1941 först gjordes en omräkning till kvantiteter rena

växtnäringsämnen, vilka sedan multiplicerades med priserna pr ton växtnäringsämne i vissa

representativa gödselmedelsslag. Den nu tillämpade metoden ger mera exakta värden.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 319. 133

2. Utsäde för omsådd.

Våren 1941 omsåddes 16,000 ha utvintrad höstsäd med vårvete. Den för

detta ändamål använda utsädesmängden uppgår till 33,600 dt. till ett värde

av 38.— kr./dt. eller sammanlagt 1-28 milj. kronor.

3. Köpfodermedel.

Produktion, nettoimport och förbrukning av kli.

1938/39

ton

1939/40

ton

1940/41

ton

1941/42

ton

Vete, handelskvarnar.................

97,150

107,200

114,550

155,000

tullkvarnar....................

16,100

16,100

13,350

212,000

utländskt kli (nettoimport)......

20,500

12,000

19,100

15,000

Summa

Ingående lager

Utgående lager

133,750

135,300

147,000

- 32,000

82,000

+ 32,000

- 15,000

Förbrukning

133,750

135,300

115,000

99,000

Råg, handelskvarnar ................

19,300

22,300

18,600

—

tullkvarnar....................

7,500

7,500

4,200

—

utländskt kli (nettoimport)......

1,100

—

—

—

Summa

27,900

29,800

22,800

—

Havre ...............................

20,850

24,400

23,900

18,800

Korn................................

13,500

13,500

12,000

10,500

övrigt (majs och riskli) ..............

4,000

1,500

—

—

Summa kliförbrukning

200,000

204,500

173,700

128,300

Siffrorna för de tre första åren ha framräknats med ledning av handelsstatistiken

samt industristatistikens uppgifter örn kliutbytet vid förmälning.

Uppgifterna för 1941/42 grunda sig, vad handelsförmalningen beträffar, på

livsmedelskommissionens beräkningar. Därtill har sedan lagts ett beräknat

kliutbyte vid tullförmalning.

Förbrukning av fodercellulosa.

Förbrukningen av fodercellulosa under 1940/41 liksom beräknad förbrukning

under 1941/42 uppgår till nedanstående kvantiteter enligt uppgifter från

svenska spannmålsaktiebolaget.

Total förbrukning:

cellfor, cellfor M och cellfor S......

cellfor MM........................

1940/41

ton

85,700

14,300

kr/dt

1941/42

ton

180,000

295,000

kr/dt

Summa

100,000

475,000

Därav i jordbruk och vid skogskörsler:

cellfor, cellfor M och cellfor S......

cellfor MM........................

70,700

11,800

16.53

12.00

170.000

280.000

12.00

12.25

Summa

82,500

450,000

Vägt medelpris

15.88

12.1G

1 Vete-, råg- och kornkli.

2 Vete- och Tågkil.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

Rätteligen borde vid beräkningen av kvantiteten avdrag gjorts för den

mängd fodercellulosa, som åtgått för skogskörslor, enär någon inkomst av

dessa icke upptagits på inkomstsidan. Att så ej skett beror på svårigheten

att med någon säkerhet uppskatta denna sistnämnda kvantitet.

Melassförbrukning.

Enligt uppgifter för svenska spannmålsaktiebolaget och svenska sockerfabriksaktiebolaget

beräknas melassförbrukningen för år 1941/42 till följande:

melass till betodlare......... 15,000 ton å 10 öre/kg = 1.50 milj. kronor

» » cellulosainblandn... 24,000 » å 12.25 » = 2.94 » »

» » jordbruk i övrigt.. 19,000 » å 16.00 » = 3.04 » »

Summa 58,000 » å 12.90 » 7.48 milj. kronor.

Sammandrag för köpfodermedel

Utgående från de ovan anförda förbrukningssiffroma för klifoder, fodercellulosa

och melass samt den beräknade förbrukningen av övriga fodermedel

ävensom de vid försäljningarna tillämpade priserna erhålles följande be
-

räkning rörande jordbrukets kostnader för köpfodermedel.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

För-

För-

För-

För-

brukn.

Milj.

brukn.

Milj.

brukn.

Milj.

brukn.

Milj.

i ton

kr.

i ton

kr.

i ton

kr.

i ton

kr.

(kr./dt.)

(kr./dt.)

(kr./dt.)

(kr./dt.)

Kraftfoder.

Majs ................

95,300

16.93

73.500

14.05

6,930

1.28

—

—

(17.76)

(19.11)

(18.60)

Kli av vete ..........

133,750

17.08

135,300

22.23

115,000

18.98

9,900

16.34

(12.77)

(16.43)

(16.60)

(16.50)

Kli av råg............

27,900

3.14

29,800

4.61

22,800

3.53

—

—

(11.24)

(15.46)

(15.50)

Kli av havre..........

20,850

1.86

24,400

2.79

23,900

2.76

18,800

3.01

(8.90)

(11.45)

(11.55)

(16.00)

Kli av korn..........

13,500

1.52

13,500

2.09

12,000

1.86

10,500

1.68

(11.24)

(15.46)

(15.50)

(16.00)

»övrigt»..............

4,000

0.45

1,500

0.23

—

—

—

—

(11.24)

(15.46)

Linkakor och mjöl____

21,000

4.52

20,800

4.87

5,320

1.28

—

—

(21.52)

(23.41)

(24.00)

Övrigt oljekaksfoder ..

220,000

45.03

184,200

44.06

152,546

35.85

120,000

33.60

(20.47)

(23.92)

(23.50)

(28.00)

Summa

90.53

94.93

65.54

54.63

Fodercellulosa ..........

_

_

_

_

82,500

13.10

450,000

54.72

(15.88)

(12.16)

Fabriksavfall.

Melass................

53,260

3.71

55,700

4.86

53,830

4.85

58,000

7.48

(6.96)

(8.72)

(9.00)

(12.90)

Sockersnitzel..........

7,900

0.57

7,330

0.64

6,520

0.48

—

—

(7.28)

(7.33)

(7.33)

Betmassa ............

1,007,000

2.54

892,700

2.23

905,000

2.44

900,000

2.43

(0.25)

(0.25)

(0.27)

(0.27)

Drank, hl ............

1,681,000

0.43

1,956,300

0.48

1,432,000

0.43

580,000

0.17

(0.25)

(0.25)

(0.30)

(0.30)

Drav, hl..............

425,900

0.45

434,400

0.46

348,000

0.63

117,000

0.23

(1.05)

(1.06)

(1.80)

(2.00)

Summa

7.70

8.57

8.83

10.31

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

135

Animaliskt foder

1

9 3 8

1

9 3 9

1940/41

1941/42

fiskmjöl...........

4,185

0.87

5,952

1.36

1.96

2.06

köttmjöl...........

789

0.13

2,591

0.49

0.80

0.95

foderbenmjöl......

1,379

0.25

1,905

0.35

0.40

0.44

bengryn ...........

287

0.04

99

0.02

0.02

0.02

mineralfoder.......

5,567

1.64

6,070

1.76

1.48

1.62

tran..............

991

0.65

1,484

1.14

10.80

21.20

andra ej spec......

12,410

1.18

12,637

1.27

1.63

1.78

Summa

4.76

6.39

7.09

8.07

1938/39

1939/40

milj. kronor.....

. . 1 2 3 4 5.85

4 6.39

I avsaknad av bestämda priser å havre- och kornkli har priset å det senare

satts lika med priset å rågkli under åren 1938/39—1940/41. Samma pris tilllämpas

för majs- och riskli (övrigt kli), medan priset för havrekli beräknats

ur priset för vetekli efter skillnaden i fodervärde. Priset för övrigt oljekaksfoder

hänför sig till 48 procent kraftfoderblandning utom beträffande år

1941/42, då priset gäller för 45 procent kraftfoderblandning, vilken nu är den

förhärskande.

Kvantiteterna fabriksavfall från socker-, stärkelse- och potatisindustrien

äro upptagna efter bruttobeloppen. Det tämligen stora svinn, som plägar räknas

å dessa fodermedel, torde nämligen uppstå hos förbrukarna. Kvantiteterna

melass grunda sig för åren 1938/39—1940/41 på sockerbolagens försäljningar

med avdrag av användning till annat industriellt ändamål (jästtillverkning)

. Beträffande sockersnitzel och betmassa grunda sig uppgifterna

för åren 1938/39—1940/41 på verkliga försäljningar; för år 1941/42 äro kvantiteterna

fabriksavfall givetvis beräknade.

Priserna på fabriksavfall ha erhållits från företrädare för respektive industrier.

För betmassa är priset beträffande år 1941/42 emellertid preliminärt

angivet, då det slutliga priset kan beräknas först efter försäljningssäsongens

slut. Bland fabriksavfallet ingår även pulpa, men denna har ej medtagits i kalkylen,

ehuru det under produktionsåret 1941/42 torde uttagas ett pris av 20 å

25 öre pr hl. Den extrainkomst, som fabrikerna därigenom erhålla, torde emellertid

komma att i huvudsak återföras till jordbrukare, som äro delägare i

fabrikerna. Då denna inkomst ej redovisats i inkomstkalkylen, kan ej heller

motsvarande utgift upptagas i kostnadskalkylen.

Vid beräkningen av värdet på foder av animaliskt ursprung ha industri- och

handelsstatistiken legat till grund. För 1940/41 och 1941/42 finnas emellertid

ej dylik statistik tillgänglig. Icke heller finnas uppgifter om under senare

år försålda kvantiteter utom beträffande fodertran. För den skull har, med

undantag för tran, räknats med oförändrade kvantiteter. Priserna på foderbenmjöl,

fiskmjöl och köttmjöl (1941/42 även på tran) lia erhållits från olika

firmor t. o. m. mars 1942, medan priset på övriga foderslag beräknats stiga

procentuellt lika mycket som priset på de förstnämnda.

1 Beräknat med 70 procent av 1938/39 års värde.

2 » på en kvantitet av 300 ton och fastställt pris av 4: — kr/kg.

8 Fyra månader 1938 och 8 månader 1939.

4 1939 års värde.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

Sammandrag för allt köpfoder, milj. kronor.

Kraftfoder.................

Fodercellulosa..............

Fabriksavfall...............

Animaliskt foder...........

1938/39

90.53

7.70

5.85

1939/40

94.93

8.57

6.39

1940/41

65.54

13.10

8.83

7.09

1941/42

54.63

54.72

10.31

8.07

Summa

104.18

109.89

94.56

127.73

Avgår fodermedelsrabatter...

—

—

6.78

—

Summa milj.

kronor

104.18

109.89

87.78

127.73

4. Maskiner och redskap.

Kostnadssummorna ha erhållits genom att årskostnaden för en genomsnittlig,

oförändrad årsvolym samt underhållskostnaden för ett genomsnittligt

maskinbestånd beräknats. Inköpsvolymen varierar i verkligheten mer eller

mindre år från år, och man skulle därför kunna tänka sig att beräkna de

verkliga inköpskostnaderna de olika åren. Enär anskaffade maskiner emellertid

skola användas under ett flertal år, torde det vara riktigare att räkna

kostnaderna med utgångspunkt från en genomsnittlig årsförbrukning. I övrigt

hänvisas i denna fråga till vad anförts i bilaga till Kungl. Maj:ts proposition

nr 278, 1941.

Den genomsnittliga inköpsvolymen och underhållskostnaden är densamma

som ligger till grund för lantbruksförbundets prisindexberäkning. Löpande

prisuppgifter erhållas månatligen från 16 större branschfirmor och gälla ett

60-tal olika maskiner, redskap och viktigare reservdelar.

Värdeberäkningen ger följande resultat:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

Milj. kronor.................... 72.81 83.20 94.32 100.53

Till grund för kostnadsberäkningen 1941/42 ligga uppgifter örn priserna

t. o. m. febr. 1942. En ytterligare höjning av totalsumman för det sista året

torde vara att vänta, beroende på att vissa maskinpriser, som ännu ej fastställts

till den instundande försäljningssäsongen, torde komma att undergå

vissa justeringar uppåt.

5. Traktorkostnader.

Med ledning av traktorinventeringarna 1937 och 1940, uppgifter örn årliga

försäljningar till jordbruket av nya traktorer samt utrangering av gamla beräknas

traktorbeståndet åren 1940/41 och 1941/42 uppgå till följande storlek:

1940/41 1941/42

Traktorer ........................ 20,240 19,840

Dragbilar......................... 4,500 3,500

Av traktorerna beräknas hälften vara av tung och hälften av lätt typ.

Den övergång till gengasdrift, som nu pågår, berör främst traktorer av

tung typ. Våren 1941 voro 3,875 st. av dessa avstängda från tilldelning av

oljebränsle och hösten 1941 sammanlagt 7,245 st. Utgår man från att 3/5 av

en traktors årliga användningstid tages i anspråk i vår- och sommararbetet

samt 2/5 i höstarbetet, skulle antalet oljedrivna traktorer i helårsarbete respektive

år uppgå till:

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

137

1940/41 1941/42

20,240 - (2,325 + 3001) = 17,615 19,840 - (7,245 + 9401) = 11,655.

Av dessa äro 7,495 respektive 1,735 av tung typ.

De avstängda traktorerna ha delvis försetts nied gengasaggregat. Under våren

och sommaren 1941 torde genomsnittligt c:a 2,700 aggregatförsedda traktorer

hava varit i användning. Hösten 1941 är antalet uppe i 4,500 och våren

1942 c:a 6,000.

En sammanfattning ger följande bild av traktoranvändningen de båda åren:

1940/41 1941/42

årsmedeltal årsmedeltal

Oljedrivna traktorer, i bruk: tunga ........... 7,495 1,735

lätta............. 10,120 9,920

Gengasdrivna traktorer (tunga) ............... 1,620 5,400

Dragbilar.................................... 4,500 3,500

Oljedrivna traktorer, ej i bruk (tunga)........ 1,005 2,785

Förbrukningen av motorfotogen och bensin beräknas 1940/41 uppgå till

sammanlagt 26,000 m3 (varav 5,000 m3 från lager hos jordbrukarna) och

1941/42 till 20,000 m3 (varav 1,000 m3 från lager hos jordbrukarna). De anförda

mängderna grunda sig på uppgifter om tilldelning och lagerhållning.

Dessa kvantiteter möjliggöra en traktordrift av 270 respektive 352 timmar pr

år för »vanliga» traktorer och 140 respektive 160 timmar för dragbilar. Det

är dock möjligt för att icke säga sannolikt, att jordbrukarnas egna lager varit

större och att traktordrift därför förekommit i större omfattning än dessa

beräkningar förutsätta. För gengasdrivna traktorer måste man räkna med, att

användningstiden pr år pressas till högsta möjliga, och som ett genomsnitt

torde kunna sättas 700 timmar.

Antalet driftstimmar kommer enligt det föregående att uppgå till:

1940/41 1941/42

1,000-tal tim. 1,000-tal tim.

Oljedrivna traktorer, tunga

» » , lätta

Gengasdrivna traktorer....

Dragbilar................

2,023.7

2,732.4

1,134.0

630.0

610.7

3,491.8

3,780.0

560.0

6,520.1 8,442.5

Kostnaderna för traktordriften bestå i avskrivnings- och underhållskostnader

samt kostnader för driv- och smörjmedel.

De i det följande använda normerna för beräknande av kostnaderna för

avskrivning och underhåll ha uppgjorts efter samråd med jordbruktekniska

föreningen

1) Avskrivningskostnader.

1940/41 1941/42

Oljedrivna, tunga traktorer i bruk.....

avskrivn.

procent

7.5

vägd års- avskrivn.

kr.

373

avskrivn.

procent

7.5

vägd års- avskrivn.

kr.

377

Oljedrivna, tunga traktorer ej i bruk..

4.0

199

4.0

199

Oljedrivna lätta traktorer.............

8.33

240

8.33

240

Gengasdrivna traktorer...............

. . 15.4

764

15.4

766

Dragbilar............................

. . 20.0

160

20.0

160

1 Från tilldelning av oljebrånsle icke avstängda traktorer,

som försetts

med gengas.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Majlis proposition nr 319.

För oljedrivna i bruk varande traktorer har använts den avskrivningsprocent,

som gäller vid »normal användningstid», d. v. s. c:a 450 timmar per

år. En viss ehuru låg avskrivning har räknats även för traktorer, som ej äro

i bruk. Någon förslitning av dessa sker givetvis ej, men det måste tagas

hänsyn till att en traktors värde ej enbart nedgår på grund av förslitning

utan även därigenom, att den blir gammal och omodern. Vad gengasdrivna

traktorer beträffar, har det räknats med en större avskrivning, dels emedan

användningstiden pr år är hög, dels därför att förslitningen av motorn är

avsevärt större vid drift med gengas- än med oljebränsle. Dessutom tillkommer

avskrivning på aggregaten, vilka med den användningstid per år, det här

är fråga örn, måste avskrivas på 3 år. Denna kostnad behandlas i nästa

punkt av beräkningarna.

2) Underhållskostnad.

Underhållskostnaden beräknas uppgå till följande belopp i kronor per

driftstimme:

1940/41

reservdelar reparation

Vid oljedrift:

Tung traktor ................. 0.14 0.16

Lätt traktor och dragbil........ 0.09 0.10

Gengasdriven traktor.......... 0.18 0.21

1941/42

reservdelar reparation

0.14 0.17

0.09 0.11

0.18 0.22

För gengasdrivna traktorer blir den sammanlagda kostnaden för amortering

och ränta på aggregat samt underhåll och extra skötsel av detsamma

i genomsnitt 770 kronor för de traktorer, som äro i bruk under 1940/41 och

835 kronor för de nya traktorer, som komma att vara i bruk 1941/42. Skillnaden

beror på att statssubventionen vid gengasanskaffning minskats från

450 till 250 kronor per aggregat.

3) Driv- och smörjmedelskostnad

1940/41 Summa

milj. kr.

26 milj. liter motorfotogen å 0.382 kr./liter......................... 9.93

Årskostnad för gengasved, 462 hl å 1.80 kr. = 832: — kr./traktor____ 1.35

Smörjolja, 0.40 liter/traktortimme å 1.33 kr./liter.................... 3.47

Summa kronor 14.75

1941/42 Summa

milj. kr.

20 milj. liter motorfotogen å 0.50 kr./liter ......................... 10.00

Årskostnad för gengasved, 462 hl å 1.80 kr./traktor................. 4.49

Smörjolja, 0.40 liter/traktortimme å 1.71 kr./liter.................... 5.77

Summa kronor 20.26

Sammandrag av kostnader för traktorer.

Avskrivning:

lätta traktorer............

tunga, oljedrivna traktorer

» oanvända »

gengastraktorer..........

dragbilar................

1940/41

1941/42

2.43

2.38

2.80

0.65

0.20

0.55

1.24

4.14

0.72

0.56

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

139

Underhållskostnad: 1940/41 1941/42

lätta traktorer och dragbilar.................. 0.64 0.81

tunga traktorer.............................. 0.61 0.19

gengastraktorer ............................. 0.44 1.61

kostnader för gengasverk..................... 1.25 4.40

Driv- och smörjmedelskostnad: ............... 14.75 20.26

Summa kronor 25.08 35.45

Beträffande åren 1938/39 och 1939/40 ingingo i bilagan till fjolårets proposition

vissa beräkningar, vilka gåvo till resultat en totalkostnad av 18.07

respektive 25.45 milj. kronor. Anledning har ej förefunnits att vidtaga någon

ändring i dessa tal.

6. Diverse kostnader.

De i nedanstående sammanställning upptagna posterna ingå samtliga i

lantbruksförbundets prisindex, för vilken volymsomsättningen 1935/37 lagts

till grund, och de kvantitetsuppgifter, på vilka kostnadsberäkningarna baseras,

äro desamma, som användas i nämnda index.

Bland de ingående varuslagen och tjänsterna ha otvivelaktigt förskjutningar

i kvantiteterna uppstått, sedan dessa först fastställdes. För att belysa

storleksordningen av de förskjutningar i fraktvolymen, som kunna ha uppstått

under den undersökta perioden, lia följande uppgifter sammanställts rörande

inköpta och försålda kvantiteter.

1935/37

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

milj.

milj.

milj.

milj.

milj.

ton

ton

ton

ton

ton

Grupp I, spannmål........

0.71

0.73

0.69

0.45

0.41

potatis ..........

0.70

0.67

0.68

0.71

0.75

kött, fläsk och ägg

0.21

0.23

0.23

0.21

0.18

köpgödsel o. kalk

0.69

0.73

0.68

0.69

0.66

köpfoder ........

1.64

1.79

1.65

1.54

1.72

Summa

3.95

4.15

3.93

3.60

3.72

Grupp II, mjölk till mejeri..

2.71

3.13

3.11

2.75

2.43

Beträffande den första gruppen utgör totalkvantiteten 1941/42 90 procent

av 1938/39 års kvantitet. Den minskning i fraktvolymen, som här uppstått,

torde emellertid till väsentlig del ha uppvägts av den ökning, som försäljningarna

och inköpen av stråfoder jordbrukare emellan undergått. Transporterna

i samband med denna interna omsättning liksom transporterna av

annat nödfoder än fodercellulosa inkluderas ej i ovanstående kvantiteter.

Vad mjölkfrakterna beträffar ligger endast 78 procent av mejeriinvägningen

1935/37 till grund för kostnadsberäkningen. Resterande 22 procent

beräknades jordbrukarna själva frakta in till mejerierna. Utvecklingen har

emellertid gått därhän, att mejerierna i allt större utsträckning tagit hand

om infrakterna av mjölk, varför den anförda procentsiffran nu torde få

anses alltför låg. Tar nian hänsyn till detta blir minskningen i den mjölkmängd,

för vilken frakt skall betalas, ej så stor som minskningen i mejeriinvägningen

enligt ovan anförda uppgifter. Vid bedömandet av den starka

stegring, som kostnaderna för mjölkfraktema utvisa, måste hänsyn förutom

till taxehöjningarna även tågås till den utsträckning av körlinjerna, som

ägt rum under de senaste åren. För flertalet övriga i diverse kostnader in
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

gående poster torde en volymökning ha ägt rum. Då det emellertid är förenat

med ett mycket betydande arbete att beräkna de förskjutningar, som

förekommit och man dessutom kan räkna med att de i båda riktningarna

skedda förändringarna i stor utsträckning ta ut varandra, har det ansetts

motiverat att tillsvidare fasthålla vid de tidigare beräknade kvantiteterna.

Som exempel på viktigare poster förutom de förut diskuterade, vilkas volym

ökat, kunna nämnas kraft och lyse samt torvströ, medan användningen av

skördegarn minskat. Vid bedömandet av posten »allmänna omkostnader och

mjölkkontroll» bör observeras, att såsom en viktig delpost i densamma ingå

kontorskostnader, vilka säkerligen icke ha stegrats i samma takt som gruppen

diverse kostnader i övrigt i genomsnitt. Såtillvida ger utvecklingen för

posten »allmänna omkostnader och mjölkkontroll» sålunda en något missvisande

bild av omkostnadsstegringen. Det har emellertid ej varit möjligt

att med nu tillämpade beräkningsmetoder särskilt mäta kostnadsstegringen

för dessa allmänna omkostnader.

De verkställda kostnadberäkningarna ge följande resultat:

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

Mjölkfrakter............

Övriga frakter:

......... 10.61

14.62

20.99

24.78

Biltransporter .......

......... 7.13

9.83

11.97

13.14

Järnvägstransporter...

......... 5.00

5.09

5.50

5.50

Skördegarn .........

......... 2.55

3.89

4.61

5.14

Hösalt...............

.......... 0.48

0.65

0.92

0.92

AlV-syra.............

.......... 0.07

0.08

0.08

0.08

Betningsmedel .......

......... 1.10

1.08

1.10

1.08

Kraft och lyse.......

......... 17.84

21.04

29.81

33.75

Hästskor.............

......... 2.21

2.98

3.30

3.28

Hästskosöm..........

......... 1.46

1.90

1.99

2.02

Silfilter..............

.......... 0.97

1.15

1.59

1.70

Rengöringsmedel.....

......... 3.11

5.22

5.75

6.51

Torvströ...................... 2.42

— Allmänna omkostnader och

2.71

3.95

4.40

mjölkkontroll.....

.......... 18.98

24.10

31.43

35.11

Summa 73.93

94.34

122.99

137.41

De prisuppgifter, som ligga till grund för år 1941/42 äro utom för mjölkfrakter

priserna t. o. m. februari 1942. För mjölkfrakter ha priser hittills

icke kunnat erhållas längre fram än t. o. m. december 1941. I

7. Ekonomibyggnader.

De årliga utgifterna för underhåll och avskrivning av ekonomibyggnader

ha beräknats till följande belopp:

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

Avskrivning, milj. kr. ..

.......... 62.04

62.04

62.04

62.04

Underhåll, » » ..

.......... 22.38

25.84

28.21

30.84

Summa 84.42

87.88

90.25

92.88

I detta fall ligger också en fast volymberäkning som grundval, nämligen

den nybyggnadsvolym och det underhåll, som kräves för att upprätthålla

ett normalt byggnadsbestånd. Emellertid ha för de här redovisade åren endast

underhållskostnaderna fått följa med i den prisstegring, som ägt rum

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

141

sedan 1938/39. Däremot har den prisnivå, på vilken avskrivningen bygger,

fastlåsts vid det prisläge, som gällde under året före kriget. Detta har skett

med hänsyn till, att det byggnadsbestånd, på vilket avskrivningarna skall

ske, i huvudsak tillkommit före krigsutbrottet. Omfattningen av nybyggnadsverksamheten

är för närvarande betydligt minskad och torde bli tämligen

begränsad till dess en återgång i kostnaderna inträtt eller en mera definitiv

stabilisering ägt rum. Därest en sådan stabilisering sker vid ett högre

kostnadsläge än det under åren 1938/39 rådande, måste givetvis även kostnadsberäkningen

för amorteringarna senare undergå en motsvarande höjning.

Ovanstående beräkningar, som grunda sig på det material, som samlats

inom lantbruksförbundet, bygga på förutsättningen av ett tidsenligt byggnadsbestånd.

Emellertid har härvid ingen hänsyn tagits till alltjämt fortlöpande

standardförbättring eller ökad användning av ackordslönesystemet

på landsbygden med härav följande kostnadsökningar. Enligt 1940 års

byggnadskostnadssakkunniga äro sistnämnda kostnadsökningar ganska betydande.

De vid beräkningarna för 1941/42 använda priserna grunda sig beträffande

vissa byggnadsmaterial på uppgifter för tiden fram t. o. m. januari 1942

men gälla i flertalet fall t. o. m. februari månad.

8. Grundförbättringar.

Beräkningarna innefatta underhåll och avskrivning på utförda grundförbättringar,

huvudsakligen täckdiknings- och avdikningsanläggningar. Samma

volymberäkning har använts som i lantbruksförbundets prisindexberäkning.

Prisunderlaget omfattar för året 1941/42 tiden fram t. o. m. februari månad.

Följande kostnader ha erhållits vid beräkningarna:

1938/39 1939/40 1910/41 1941/42

Milj. kr......................... 7.54 7.88 8.67 9.68

9. Arbetskostnader.

Med tillämpande av de beräkningsgrunder, som finnas anförda i bilaga till

Kungl. Maj:ts proposition nr 278, 1941 erhålles följande summor för arbetskostnaderna

vid jordbruket, beräknade under förutsättning av normal skörd

och produktionsomfattning.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

Kontantlöner..........

.......... 513.28

542.24

593.60

649.10

Naturalöner ..........

. .•........ 279.71

335.36

387.59

408.83

792.99

877.60

981.19

1,057.93

Beräkningen grundar sig på lantbruksförbundets prisindexberäkning. I enlighet

med vad anföres i ovannämnda p. m. utgår man i beräkningarna från

en total lönesumma som medeltal för kalenderåren 1935—37 av 675 milj.

kronor. Indexberäkningen ger sedan den lönestegring, som är en följd av kontantlönernas

höjning samt prisstegringen å i naturalönen ingående produkter

och andra nyttigheter. Med hänsyn till att den fortgående mekaniseringen inom

jordbruket med all sannolikhet medfört en viss nedgång i arbetarantalet

har emellertid vid framräknandet av ovanstående summor för tiden efter produktionsåret

1938/39 räknats med en nedgång av arbetareantalet med 1 pro
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

cent per år av basårens arbetareantal. Detta innebär sålunda, att kostnadssumman

för år 1940/41 är 2 procent lägre och för år 1941/42 3 procent lägre

än den skulle ha varit vid oförändrat arbetarantal. För år 1938/39 samt tidigare

år har ingen motsvarande reducering av arbetareantalet beräknats med

hänsyn till att den då genomförda förkortningen av arbetstiden icke torde ha

medgivit någon reducering av antalet arbetare.

De ändringar, som värdesummorna för 1938/39 och 1939/40 undergått i

jämförelse med de i förenämnda proposition anförda, äro förorsakade av dels

att en viss justering av mjölkpriset gjorts (inverkar på naturalönen), dels att

säkrare uppgifter blivit tillgängliga beträffande kontantlönens storlek, sedan

den officiella lönestatistiken för 1940 publicerats.

Det har nu liksom tidigare övervägts, huruvida icke inkallelserna tili beredskapstjänstgöring

föranlett en ytterligare minskning av lönekostnaderna,

vartill hänsyn borde tagas. Från arméstaben har inhämtats, att antalet militärinkallade

från jordbruket med avdrag för hempermitteringar under år

1940/41 kan beräknas ha uppgått till 61,900 under förutsättning att inkallelserna

från jordbruket varit lika omfattande som för samtliga män i värnpliktsåldern.

Detta motsvarar 10.3 procent av antalet män i åldern 15—65 år

(1938/39 596,000 st.). En viss begränsning av inkallelserna från jordbruket

jämfört med övriga grupper anses dock ha ägt rum, varför antalet inkallade

från jordbruksbefolkningen torde ha varit något lägre. Som i nämnda antal

ingår även de män, som undergå rekrytutbildning bör reduktion göras härför.

En inom lantarbetarförbundet verkställd undersökning rörande inkallelserna

bland dess medlemmar ger vid handen, att inkallelserna varit av minst

samma omfattning under år 1939/40 som under 1940/41.

Ovannämnda uppgifter giva dock icke någon bestämd anvisning rörande

den minskning, som kan ha ägt rum i antalet dagsverken eller arbetstimmar

inom jordbruket. Det bör sålunda bemärkas, att det antal manliga arbetare,

som ingår i kostnadsberäkningen för jordbruket, uppgår till 442,000, varav

50,000 dagsverkare icke kunna betraktas såsom helårsarbetare, medan hela

antalet män i arbetsför ålder beräknats till 596,000 st. (1930 års folkräkning

upptar antalet manliga yrkesutövare inom det egentliga jordbruket till omkring

660,000 st.). Det finnes sålunda ett antal av omkring 150,000, som delvis

utgör en arbetskraftreserv — i vanliga fall tidvis arbetande i jordbruket,

tidvis sysselsatt i andra näringar -— och delvis icke tillhör arbetande kategorier.

Det torde ligga i sakens natur, att denna arbetskraftreserv under de senaste

åren tagits i anspråk i jordbruksarbete i större omfattning än eljest —- och ej blott vid arbetsbelastningens toppunkter -— såsom ersättare för inkallade

jordbrukare och arbetare. Därtill kommer den kvinnliga arbetarreserven

samt arbetare, som kunna ha tillförts från andra yrken (vägarbetare m. fl.).

Det är följaktligen icke möjligt att beräkna minskningen av antalet i jordbruket

sysselsatta arbetare med hjälp av ovan berörda uppgifter.

Vid bedömande av denna fråga får vidare beaktas, att arbetare med station

enligt tillämpad praxis kostnadsfritt erhålla bostad och bränsle för sin familj

från arbetsgivaren under inkallelsetiden, varför någon kostnadsminskning

här icke föreligger. Icke heller ha jordbrukarna någon sådan kostnadsminskning

för egna bostäder, såvitt bostadsbidrag icke utgår, varom närmare kännedom

saknas. Undersökning rörande omfattningen och verkningarna av

bidragen till inkallade pågår inom arbetsmarknadskommissionen.

Slutligen skall påpekas, att vid beräknandet av jordbrukets kostnader på

övriga områden utnyttjandet av olika produktionsfaktorer behandlats såsom

oförändrad, undantagandes förbrukningen av konstgödselmedel och köpfo
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

143

dermedel samt utnyttjandet av traktorer, för vilka minskning nu äger rum.

En minskning av arbetskraftanvändningen förutsätter emellertid under normala

produktionsförhållanden en fortgående rationalisering genom ökad

maskinanskaffning, elektrifiering, förbättring av ekonomibyggnader samt

grundförbättring. 1 verkligheten har omfattningen av och kostnaderna för

sådana åtgärder under åren närmast före kriget varit större än de bassummor,

som ligga till grund för dessa beräkningar, och det är väsentligen tack

vare detta, som man här kunnat räkna med en viss fortsatt minskning av

arbetskraftanvändningen, trots att mekaniseringen nu avstannat. Det är emellertid

tvivelaktigt, örn man i dessa beräkningar kan införa en ännu starkare

sänkning av arbetskraftvolymen — även örn en sådan skulle statistiskt påvisas

— utan att anskaffningsvolymen för maskiner samt omfattningen av

byggnadsförbättringar och grundförbättringar samtidigt beräknas hava ökat.

Där större minskning i utfört arbete på grund av förhållandena förekommit,

torde den ofta ha medfört ett eftersättande av arbeten, som hade bort utföras

(såsom underhållsarbeten, ogräsbekämpning), och en ökad arbetsinsats torde

i så fall i stället krävas senare.

Såsom ovan anförts förutsätter detta resonemang att skörd och produktion

är av normal omfattning. Den svaga skörden 1940 och 1941 liksom den på

grund härav minskade animalieproduktionen bör medföra möjlighet till en

viss minskning av arbetskraftanvändningen för tillfället, en minskning som

nu sammanfaller med inkallelser och arbetstillfällen i skogarna. Härigenom

skulle en verklig kostnadsbesparing ha uppkommit för jordbruket. Nämnda

minskning hänför sig dock endast till själva skörden och inbärgningen av höoch

sädesgrödorna samt till husdjursskötsel. All jordbearbetning och sådd

beröres ej härav; den omfattande omsådden de båda senaste åren liksom den

utökade potatis- och rotfruktsodlingen har i stället medfört ökat arbete. Såsom

en följd av de svaga fodergrödorna har dessutom tillkommit insamlingen

av nödfoder. Denna har på sina håll fått en stor omfattning. Inom husdjursskötseln

kan nämnvärd arbetsbesparing ej äga rum annat än i större besättningar.

Vid överläggningar med inom livsmedelskommissionen tillkallade

sakkunniga har bland annat anförts, att skördearbetet 1941 blivit förhållandevis

dyrt, beroende på ogynnsamt bärgningsväder och ökad omsorg med

bärgningen. Dessutom får beaktas, att flera arbetsmoment vid skörden kräva

lika lång tid, vare sig skörden är stor eller liten. Enligt från professor Nanneson

inhämtade upplysningar visade ett genomsnitt av 80 egendomar, för

vilka jämförelse gjorts mellan åren 1939/40 och 1940/41, endast en minskning

av tolala antalet arbetstimmar med 0.3 procent. Enär båda dessa år berörts

av de militära inkallelserna, säga siffrorna ingenting örn inkallelsernas inverkan.

Som bokföringsåret slutar den 30 juni, har den dåliga skörden 1941

ej heller kunnat influera. Siffrorna ge därför ringa vägledning. I brist på

närmare undersökningar synes en ungefärlig beräkning av arbetsminskningen

för skörden kunna erhållas, örn skörden av hö och spannmålsgrödor antagas

kräva i normala fall 1/„ av den tolala arbetskraftåtgången vid jordbruket

samt hälften av arbetståtgången antages vara fast (oberoende av skördens

storlek), medan den andra hälften, sålunda 1/12 av totala arbetskraftåtgången,

är proportionell mot skördens storlek. Vid en skördeminskning å lii) och

spannmålsgrödorna 1940 med 34 procent och lilli med 44 procent, skulle delta

innebära att tolala arbetskraftbehovet minskats med 2.8 respektive 3.7 procent,

motsvarande en arbetskostnadsminskning för år 1940 med 24.6 milj.

kronor och för år 1941 med 36.3 milj. kronor. I vad måll en liknande besparing

kan äga runi under 1942 blir beroende på storleken av nästa års skörd.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Det bör emellertid framhållas, att den ersättningsarbetskraft, som kunnat anskaffas,

ofta fått betalas väsentligt högre än enligt avtalspriserna och därtill

varit mindre effektiv, vilket i så fall reducerar den angivna kostnadsbesparingen.

Vad arbetskraftbesparingen vid husdjursskötseln beträffar, låter den sig

svårligen beräkna. Helt allmänt torde kunna sägas, att ingen verklig kostnadsbesparing

eller i varje fall endast obetydlig sådan kan göras vid småbruk

och bondgårdar, medan däremot en sådan besparing bör uppkomma

vid större jordbruk. Det torde kunna antagas, att densamma kompenseras

av ökat arbete med omsådd och rotfruktsodling eller i övrigt är beaktad

genom den förut beräknade minskningen av arbetsstyrkan.

Det kan uppebarligen icke säkert bedömas eller beräknas i vilken utsträckning

arbetskostnadsbesparingar verkligen förekommit; enligt erhållna uppgifter

ha förhållandena i det hänseendet varit mycket växlande. Betraktar

man emellertid den ovan angivna reduceringen på grund av minskat skördearbete

såsom giltig, så kan ifrågasättas, huruvida besparingen år 1940 helt

skall avräknas på skördeåret 1939/40 och besparingen år 1941 helt på skördeåret

1940/41 eller örn den delvis skall läggas på nästföljande år. För det

senare fördelningssättet talar den omständigheten, att skördearbetet med

sädesgrödorna liksom tröskningen till icke ringa del infaller under tiden efter

1 september samt att grödorna komma till användning under det följande

året. Delegationen har funnit sig böra räkna med två olika alternativ. Det

första innebär att besparingarna helt avräknas på det skördeår, inom vilket

större delen av kalenderåret inrymmes; det andra alternativet innebär

kostnadsbesparingen fördelas lika mellan detta och nästföljande år.

De totala arbetskostnaderna skulle vid dessa båda alternativ bliva

1938/39

milj. kr

1939/40

milj. kr

1940/41

milj. kr

1941/42

milj. kr

Alt. I

Alt. II

. . . 792.99

. . . 792.99

853.00

865.30

944.89

950.74

1,057.93

1,039.78

10.

Kapitalkostnader.

Någon tillgänglig statistik för att bedöma det i jordbruket investerade kapitalets

storleksförändring under de sista åren finnes ej. Nedan angivna kostnader

ha därför beräknats under förutsättning av oförändrad kapitalinvestering.

Den beräknade kapitalvolymen hänför sig till åren 1935—37.

Under de närmaste åren därefter förekom otvivelaktigt en ökning av kapitalinvesteringen,

medan under åren 1940/41 och 1941/42 kapital i viss mån

torde ha frigjorts från jordbruksdriften. Emellertid voro de förkrigsvärden

(bland annat taxeringsvärdena), på vilka beräkningen bygger, förhållandevis

låga.

Enligt beräkningarna bli räntekostnaderna med oförändrad kapitalvolym

följande;

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

Milj. kr ... 202.30 213.48 218.64 207.97

Vissa, mera betydelsefulla räntesatser, som användas i beräkningarna

(sparbankernas och hypoteksbankernas) bli ej tillgängliga förrän c:a 3.5

månader efter det de varit aktuella. I beräkningen för 1941/42 ingå därför

för nämnda kreditinstitut endast räntesatserna t. o. m. december månad 1941.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 319.

Jordbrukets kostnader i sammandrag.

145

■

1938/39

milj. kronor

1939/40

milj. kronor

1940/41

milj. kronor

1941/42

milj. kronor

Köpgödsel ............................

64.46

74.45

88.04

90.19

Utsäde för omsådd....................

—

—

1.28

—

Köpfodermedel........................

104.08

109.89

87.78

127.73

Maskiner och redskap ................

72.81

83.20

94.32

100.53

Traktorkostnader ....................

18.07

25.45

25.08

35.45

Diverse kostnader ....................

73.93

94.34

122.99

137.41

Ekonomibyggnader....................

84.42

87.88

90.25

92.88

Grundförbättringar....................

7.54

7.88

8.67

9.68

Arbetskostnader, Alt. I................

792.99

853.00

944.89

1,057.93

> > II................

792.99

865.30

950.74

1,039.78

Kapitalkostnader......................

202.30

213.48

218.64

207.97

Avgår utsädesrabatter ................

—

—

3.04

—

Summa kronor, Alt. I

1,420.60

1,549.57

1,678.90

1,859.77

> » > II

1,420.60

1,561.87

1,684.75

1,841.62

Index, > I

100

109.1

118.2

130.9

> > II

100

109.9

118.6

129.6

Bihang lill riksdagens protokoll 7942. 1 sami. Nr 319.

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Bilaga 3.

P. M.

rörande jordbrukets kontanta inkomster och utgifter 1932—1940.

Inledning.

Till grund för prissättningen på jordbruksprodukter hava under de senaste

åren lagts vissa beräkningar rörande förändringarna i jordbrukets inkomster

och kostnader jämfört med produktionsåret 1938/39. Dylika beräkningar

verkställas numera höst och vår på uppdrag av statens livsmedelskommission

av en särskild delegation. Innebörden och räckvidden av de härvid vunna

resultaten belysas närmare i den redogörelse för inkomst- och kostnadsundersökningen

för produktionsåret 1941/42, vilken avgivits av nämnda delegation.

Det framgår av denna redogörelse, att undersökningarna gälla jordbrukets

inkomster resp. kostnader, såvitt dessa avse den egentliga jordbruksdriften.

Inkomsterna av skogsbruk äro sålunda icke medtagna i beräkningarna. Vidare

äro inkomsterna av den egentliga jordbruksdriften mera ofullständigt

redovisade än kostnaderna, varför de absoluta talen för inkomster resp.

kostnader ej äro jämförbara med varandra. En jämförelse måste i stället

grundas på de indextal, som framräknats för inkomsterna resp. kostnaderna

och vilka göra det möjligt att bedöma förskjutningarna i förhållandet mellan

dessa. Detta innebär, att något omdöme om jordbrukets lönsamhet, absolut

taget, icke kan grundas på dessa undex-sökningar.

Vid framräknandet av nämnda inkomst- och kostnadsindex har jordbruket

tagits såsom en helhet. Det har sålunda icke varit möjligt att på denna

väg belysa de olikheter ifråga om den ekonomiska utvecklingen, som kunna

föreligga såväl mellan jordbruk i olika delar av landet som mellan jordbruk

av olika storleksklasser, olika kulturtyp och olika produktionsinriktning.

Med hänsyn till den i dessa hänseenden begränsade räckvidden av undersökningarna

av jordbrukets inkomster och kostnader, vilken med styrka

framhållits av den nämnda delegationen, har det befunnits önskvärt att

komplettera desamma med annat material till belysning av jordbrukets ekonomiska

förhållanden. Särskilt har det synts angeläget att söka närmare belysa

de skiljaktigheter i fråga om den ekonomiska utvecklingen, som kunna

förefinnas inom jordbruket, samt att därvid taga hänsyn även till de inkomster

utanför den egentliga jordbruksdriften, framför allt av skogsbruk

och körslor, som komma en betydande del av jordbruket tillgodo.

Efter bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen därför

låtit sin statistiska byrå företaga en representativ undersökning av jordbrukets

kontanta inkomster och utgifter åren 1938 och 1940, grundad på uppgifterna

i A-bilagan till jordbrukarnas självdeklarationer. Denna undersökning

anknyter direkt till en motsvarande undersökning, avseende åren 1932,

1935 och 1937, vilken företagits av 1938 års jordbruksutredning och därefter

bearbetats och kompletterats inom livsmedelskommissionen. Genom denna

anknytning har ett enhetligt material bearbetats för ett relativt långt tids
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

147

avsnitt, varigenom en säkrare grund erhållits för bedömningen av utvecklingstendenserna

än fallet skulle varit vid en mera fristående undersökning

av endast ett par år.

Utöver detta material föreligga till belysning av förändringarna i jordbrukets

ekonomiska läge även lantbruksstyrelsens av professor L. Nanneson bearbetade

undersökningar av jordbrukets lönsamhet (Räkenskapsresultat

från svenska jordbruk). T. o. m. räkenskapsåret 1938/39 hava dessa undersökningar

emellertid måst grundas på ett material av tämligen begränsad omfattning

och en mycket ojämn fördelning på olika områden och storleksgrupper,

beroende på den ojämna anslutningen till bokföringsbyråer och bokföringsföreningar.

Då de i dessa räntabilitetsundersökningar ingående egendomarna

dessutom med säkerhet kännetecknats av en rationellare drift än genomsnittsjordbruket,

har den för dem beräknade nettoavkastningen icke

kunnat betraktas såsom representativ för jordbruket i dess helhet. Däremot

torde förändringarna i jordbrukets räntabilitet år från år bättre lia belysts

genom dessa undersökningar.

Sedan 1939 års riksdag anvisat medel till en av lantbruksstyrelsen planerad

fortlöpande jordbruksekonomisk undersökning, hava däremot dessa Räkenskapsresultat

kunnat grundas på ett mera omfattande och mera representativt

material. Hittills föreligger redogörelsen för bokföringsåret 1939/40 i fullbordat

skick, varjämte en preliminär redogörelse lämnats för bokföringsåret

1940/41, grundad på uppgifterna från c:a 400 egendomar, villia deltagit i undersökningen

båda de nämnda räkenskapsåren. I den följande redogörelsen

skola de vid dessa undersökningar vunna resultaten sammanställas med dem,

som erhållits vid jordbruksutredningens och livsmedelskommissionens bearbetning

av deklarationsmaterialet.

Material och metod.

I syfte att närmare belysa jordbrukets produktionsbetingelser lät 1938 års

jordbruksutredning företaga en undersökning rörande jordbrukets driftsförhållanden.

Uppgifterna till denna insamlades samtidigt med uppgifterna till

den representativa jordbruksräkningen 1938 men endast från omkring hälften

så många brukningsdelar, d. v. s. från ungefär en tjugondedel av samtliga

jordbruk med över 2 lia åker. Sammanlagt bearbetades för denna undersökning

uppgifter från 17,760 brukningsdelar med mera än 2 ha åker.

I anslutning till denna undersökning företogs en bearbetning av självdeklarationerna

från de jordbrukare, vilka lämnat uppgifter till densamma, avseende

de tre åren 1932, 1935 och 1937. Av deklarationsmaterialet visade sig

emellertid uppgifterna från ett ganska stort antal brukningsdelar vara ofullständiga

eller motsägande och måste för den skull uteslutas. För att erhålla

full jämförbarhet mellan de olika åren (samma omfattning på fastigheten

och samma brukare) var det dessutom nödvändigt att utesluta de fall, där

väsentliga ändringar i brukningsförhållandena ägt nini under tiden 1932—

1937. ''l ill följd härav kom det i jordbruksutredningens undersökning av självdeklarationerna

bearbetade materialet att begränsas till 7,951 av ägaren själv

brukade egendomar.

Förden av livsmedelskommissionen företagna undersökningen rörande jordbrukets

inkomster och utgifter under åren 1938 och 1940 införskaffades likaledes

självdeklarationerna för de egendomar, som deltagit i jordbruksutredningens

driftsundersökning. Av materialet måste därefter en utgallring

företagas efter samma principer som vid jordbruksutredningens deklarations
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

undersökning. Sedan denna verkställts återstodo för bearbetning deklarationerna

från 10,513 av ägaren själv brukade gårdar. En icke obetydlig utökning

av materialet har sålunda ägt rum vid livsmedelskommissionens undersökning.

Till en del sammanhänger detta med att ett något större antal

deklarationer kunnat erhållas från länsstyrelserna för åren 1938 och 1940

än för de tidigare undersökta åren. Därtill kommer emellertid, att ändringar

i brukningsförhållandena föranlett en mindre utgallring av deklarationer för

dessa båda år än för de föregående. Trots den ökning av antalet bearbetade

deklarationer, som sålunda ägt rum vid livsmedelskommissionens undersökning,

avser emellertid större delen av materialet egendomar, från vilka uppgifter

erhållits för samtliga år.

Till grund för beräkningen av jordbrukets kontanta inkomster och utgifter

hava lagts uppgifterna från de av ägaren själv brukade gårdarna. Fördelningen

av dessa på områden och storleksgrupper framgår av tabell 1.

Tabell 1. Antal i deklarationsundersökningarna ingående egendomar.

Storleksgrupper

ha åker

Samt- |

liga

Område

2-5

5-10

10-20

20-30

30-50

50-100

Över

100

Jordbruksutredningens undersökning,

1932, 1935 och 1937.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

110

513

1,040

579

434

215

82

2,973

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder..................

654

1,364

927

187

99

44

13

3,288

Norra Sverige ....................

663

768

234

21

4

—

—

1,690

Hela riket

1,427

2,645

2,201

787

537

259

95

7,951

Livsmedelskommissionens undersök- ning, 1938 och 1910.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

186

671

1,276

632

483

247

109

3,604

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ..................

933

1,925

1,194

239

126

56

15

4,488

Norra Sverige ....................

983

1,088

319

26

4

1

—

2,421

Hela riket

2,102

3,684

2,789

897

613

304

124

10,513

Inom samtliga storleksgrupper i slättbygdsområdena i södra och mellersta

Sverige torde antalet uppgifter vara fullt tillräckligt för en bearbetning av

detta slag. För mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ingå i storleksgruppen

över 100 ha åker endast 13 resp. 15 egendomar och för norra Sverige i

storleksgruppen 30—50 ha åker endast 4, varjämte inom samma område storleksgruppen

50—100 ha i den senare av de båda undersökningarna ingår en

brukningsdel. Dessa uppgifter äro tydligen alltför fåtaliga, för att några säkra

slutsatser skola kunna dragas ur dem, varför de ej kommit till användning.

Beräkningen av de totala inkomst- och utgiftsbeloppen för storleksgrupper - na med över 30 ha åker i norra Sverige har i stället skett på grundval av

uppgifterna för egendomarna örn 20—30 ha åker.

Materialets representativitet belyses ytterligare i tabell 2, där en jämförelse

gjorts mellan den vid 1937 års jordbruksräkning för de av ägaren själv brukade

gårdarna konstaterade procentuella fördelningen på storleksgrupper in
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

149

om de tre stora naturliga jordbruksområdena och samma fördelning av de

undersökta egendomarna. Det framgår av denna, att småbruken med 2—5

lia åker genomgående och inom slättbygderna även brukningsdelarna med

5—10 lia åker äro underrepresenterade, under det att de flesta övriga storleksgrupper

äro i motsvarande mån överrepresenterade i materialet. Såsom

av tabell 1 framgår torde emellertid antalet undersökta brukningsdelar inom

de minsta storleksgrupperna i och för sig vara fullt tillräckligt, för att tillförlitliga

jämförelsetal på grundval därav skola kunna framräknas. Vid beräkningen

av de totala inkomstsummorna kommer för övrigt den ojämna

fördelningen på storleksgrupper icke att förrycka resultatet, då uppräkningen

skett särskilt för varje storleksgrupp och område.

En jämförelse mellan materialet för de båda deklarationsundersökningarna

i fråga om den procentuella fördelningen på storleksgrupper visar, att en

mycket god överensstämmelse råder. Den utvidgning av undersökningsmaterialet,

som kunnat äga runi vid den senare av de båda undersökningarna,

har sålunda icke i nämnvärd grad rubbat fördelningen på storleksgrupper.

Tabell 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika

storleksgrupper.

Storleksgrupper,

lia åker

Samt-

liga

Område

2-5

5-10

10-20

20-30

30-50

50-100

Över

100

Samtliga brukningsdelar med över 2 ha

åker enligt 1U37 års jordbruks- räkning.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

22

27

30

11

6

3

1

100

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ..................

41

37

17

3

1

1

0

100

Norra Sverige ....................

55

35

9

1

0

0

0

100 ;

De i jordbruksulredningens deklara- tionsundersökning ingående bruk- ningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

4

17

35

19

15

7

3

''

100

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ..................

20

42

28

H

3

1

0

100

Norra Sverige ....................

3!)

46

14

i

0

—

—

100

De i livsmedelskommissionens deklara- lionsundersökning ingående bruk- ningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

5

19

35

18

13

7

3

100

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ..................

21

43

27

5

3

1

0

100

Norra Sverige ....................

4 L

45

13

1

0

0

—

100 !

Det material, som sålunda insamlats till undersökningen har på sätt som

framgått av tabellerna 1 och 2 grupperats på de s. k. naturliga jordbruksområdena

och inom dessa på storleksgrupper efter de indelningsgrunder, som

begagnas inom den officiella jordbruksstatistiken. Vid bearbetningen av det

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

sålunda ordnade materialet hava primäruppgifterna omräknats dels till siffror

per ha jordbruksjord, varvid ängsmarken reducerats till åker med ledning

av den officiella jordbruksstatistikens siffror för avkastningen, dels till

totalsiffror för riket. Denna sistnämnda omräkning har skett på så sätt, att

primäruppgifterna i deklarationsmaterialet för varje särskild storleksgrupp

inom de olika produktionsområdena uppräknats i enlighet med förhållandet

mellan den totala åkerarealen vid samtliga brukningsdelar inom resp. storleksgrupp

och produktionsområde å ena sidan och den sammanlagda åkerarealen

vid de undersökta brukningsdelarna inom samma storleksgrupp och område

å andra sidan. De på detta sätt erhållna siffrorna ha därefter summerats på

storleksgrupper och dessa uppgifter i sin tur lagts samman till totalsiffror för

de tre stora naturliga huvudområden, i vilka landet numera plägar indelas i

den officiella jordbruksstatistiken (södra och mellersta Sveriges slättbygder,

södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt norra Sverige).

En dylik uppräkning förutsätter, att det bearbetade materialet är ur olika

synpunkter representativt för jordbruket i dess helhet. Om så icke är fallet,

medför helt naturligt den generalisering, som uppräkningen till totalsiffror

innebär, att siffrorna för de större områdena eller hela riket komma att ge

en felaktig bild av den verkliga utvecklingen.

I samband med insamlingen av uppgifter till jordbruksutredningens driftsundersökning

framhölls starkt betydelsen av att urvalet av egendomar gjordes

representativt. Särskilt underströks, att uppgifter borde insamlas från såväl

bättre som sämre skötta gårdar samt att de mindre brukningsdelarna borde

bli i tillräcklig omfattning företrädda i undersökningen. Emellertid föreligga

vid varje undersökning av detta slag betydande svårigheter att i nämnda

hänseenden uppnå fullt tillfredsställande representativitet hos materialet. Det

är i allmänhet lättare att erhålla fullständiga och tillförlitliga uppgifter från

bättre skötta egendomar än från sämre skötta och likaledes lättare att erhålla

sådana från större än från mindre brukningsdelar. I de fall, där jämförelser

kunnat göras mellan det till driftsundersökningen insamlade materialet och

den officiella jordbruksstatistiken eller annat material, har det också visat

sig, att de i denna undersökning ingående egendomarna efter allt att döma

i genomsnitt representera ett något bättre kultur tillstånd och en något intensivare

drift än genomsnittet för hela det svenska jordbruket. Sålunda uppvisa

de i fråga örn de flesta grödor en något högre genomsnittlig avkastning per

hektar än den i Jordbruk och boskapsskötsel redovisade och likaså ett i jämförelse

med 1937 års jordbruksräkning något högre antal av de viktigaste

husdjuren, speciellt nötkreaturen. Likaledes synes maskinanvändningen vid

de undersökta egendomarna i genomsnitt vara av en något större omfattning

än genomsnittligt för hela jordbruket. Vidare voro de större egendomarna

i förhållande till hela antalet sådana betydligt talrikare representerade i undersökningen

än fallet var med de mindre brukningsdelarna.

Härtill kommer, att strävandena att genom ett representativt urval av egendomar

få ett material, som gav en så säker bild som möjligt av det under

medelgoda förhållanden arbetande jordbruket, i fråga örn deklarationsuppgifterna

i viss mån motverkats av den kraftiga nedskärning, som måst göras

av detta material. I relativt större utsträckning härröra nämligen de uppgifter,

som icke kunnat medtagas vid bearbetningen såsom varande ofullständiga

eller uppenbart felaktiga, från de sämre skötta brukningsdelarna. Det

i deklarationsundersökningen ingående materialet har därigenom kommit att

bestå av ett förhållandevis större antal välskötta och av ett relativt mindre

antal sämre skötta jordbruk än jordbruksutredningens driftsundersökning.

Dessa förhållanden böra beaktas vid bedömandet av undersökningsresultaten.

Räckvidden av denna begränsning i fråga om undersökningens repre
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319-

151

sentativitet bör dock icke överdrivas. Den omständigheten att undersökningsmaterialet

bestått av ett förhållandevis stort antal välskötta gårdar kan sålunda

väntas medföra, att såväl inkomsterna som utgifterna per hektar jordbruksjord

blivit något för högt beräknade. Likaså kunna de beräknade totalsiffrorna

för hela riket för varje särskilt år antagas vara något för höga. Å

andra sidan torde denna omständighet knappast kunna vara av någon betydelse

vid en jämförelse mellan olika år, då till största delen samma material

hela tiden ligger till grund för beräkningarna och den utökning därav,

som kunnat äga rum för åren 1938 och 1940, knappast synes ha ändrat dess

karaktär. Inte heller kan den omständigheten, att det större jordbruket varit

förhållandevis bättre representerat i undersökningsmaterialet än det mindre,

ha inneburit någon felkälla vid framräkningen av totalsiffrorna, alldenstund

denna, såsom redan framhållits, skett på grundval av en indelning av materialet

på storleksgrupper och produktionsområden. Däremot bör beaktas, att

materialet ej omfattar brukningsdelar med 2 hektar åker eller därunder.

Vid bedömandet av undersökningsresultaten bör ytterligare beaktas, att vid

upprättandet av självdeklaration följes den s. k. kontantprincipen. Denna

innebär, att i deklarationen jämte värdet av naturaförmånerna upptages allt,

som influtit eller utbetalats kontant, vare sig inkomsterna resp. utgifterna

avse beskattningsårets verksamhet eller icke. Om exempelvis ett års spannmålsskörd

försäljes först under nästkommande beskattningsår, kan under

det ena året ingen inkomt av spannmål komma att deklareras, under det att

följande år kanske tvenne års skördar försäljas och upptagas i deklarationen.

På samma sätt kommer ett parti kraftfoder, som inköpts och utfodrats

under ett beskattningsår men betalats först under det följande, att i deklarationen

upptagas först under detta senare. Då hänsyn sålunda icke tages till

eventuella lagerbehållningar vid beskattningsårets början och slut, kan nettointäkten

av jordbruksfastighet växla mera år från år, än vad som svarar mot

de verkliga förändringarna i jordbruksegendomens ekonomiska ställning.

Detta förhållande medför givetvis en viss osäkerhet vid en undersökning, som

grundar sig på självdeklarationer. Det kan dock antagas, att olikheter av

detta slag skola i stor utsträckning utjämnas, då materialet är av så stor

omfattning som fallet varit vid här berörda undersökningar.

Produktions- och prisutveckling 1930—1940.

De förändringar i jordbrukets ekonomiska läge, sorn avspegla sig i det

undersökta deklarationsmaterialet, gå tillbaka på de förändringar i dels jordbruksproduktionens

omfattning och inriktning, dels priserna på jordbruksprodukter,

som ägt rum under den undersökta perioden. Innan en redogörelse

för själva undersökningsresultaten lämnas, skall därför bär meddelas en

sammanställning av de viktigare förskjutningarna i dessa hänseenden.

Arealen brödsäd var, såsom av tabell 3 framgår, under åren 1931 och

1932 några procent lägre än medelarealen 1926/30, men steg därefter 1933

och 1934 till 6 procent över denna. År 1935 minskades brödsädsarealen ånyo

och var 1935—1938 av samma omfattning som under basperioden. År 1939

låg den 3 procent högre men sjönk 1940, så att den detta är låg 4 procent

lägre än 1926/30. Arealen av övrig spannmål har under hela den undersökta

perioden varit mindre än 1926/30. Särskilt stark var nedgången 1933 och

1934, d. v. s. de år då brödsädsarealen hade sin största omfattning. Potatisarealen

har efter 1930 varit 5 å 10 procent lägre än 1926/30, under det att

sockerbetsodlingen uppvisat en mycket stark ökning. Från och med 1933 har

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Tabell 3. Förändringarna i areal, skörd och priser åren 1930—1940.

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

Arealförhållanden.

Indextal 1926—B0 = 100.

Brödsäd ..................

101

97

98

106

106

100

100

100

100

103

96

Övrig spannmål............

98

96

94

91

92

93

96

92

93

93

95

Potatis....................

95

92

96

92

92

90

93

91

93

92

94

Sockerbetor ................

121

116

131

166

166

166

168

181

166

166

178

Foderrotfrukter............

lil

108

89

78

80

81

79

78

76

72

68

Vall .....................

101

105

108

108

108

109

109

lil

112

112

112

Skörden, angiven i skörde- enheter.

Indextal 1926—30 = 100.

Spannmål..................

103

87

109

105

116

110

101

107

121

117

81

Rotfrukter ................

119

96

133

130

133

126

125

134

128

125

135

Hö........................

1C3

104

108

90

92

101

100

lil

112

94

62

Bete o. grönfoder..........

102

110

lil

93

95

105

106

119

121

103

72

Ängsmarkens avkastning....

108

lil

97

91

89

99

100

98

97

94

70

Summa skördeenheter

104

98

109

99

104

106

103

110

115

105

78

Prisutvecklingen.

Indextal 1925—29 = 100.

Svenskt vete ..............

81

84

77

76

75

74

75

86

83

79

103

Vit foderhavre ............

64

69

68

62

76

79

83

101

88

84

132

Konsumtionsmjölk..........

95

95

91

91

95

95

100

105

109

114

123

Produktmjölk..............

74

62

56

63

76

82

88

95

100

106

128

Kor, klass I ..............

91

75

59

55

72

89

92

88

91

103

113

Svin, » I ..............

86

54

55

54

51

75

81

83

92

91

106

Ägg ......................

79

66

61

57

63

72

80

87

86

87

103

Vegetabiliska livsmedel ....

76

72

74

72

72

72

75

83

82

80

93

Animaliska > ....

85

75

71

68

77

84

87

91

95

101

118

Producentprisindex ........

83

74

69

66

72

81

86

92

95

100

120

Majs......................

70

50

58

53

76

90

93

95

98

109

108

Jordnötskakor..............

69

64

75

69

73

84

92

95

94

102

115

Konstgödsel................

88

87

84

89

82

80

80

79

81

81

102

Byggnadsmaterial..........

92

87

81

78

88

89

88

104

100

110

124

Maskiner o. redskap........

98

98

92

89

91

98

98

112

120

117

131

Arbetslöner................

99

96

94

91

90

91

94

104

110

114

Anm. Indextalen för arealförhållanden äro beräknade efter den officiella statistikens uppgifter.

Skördeindextalen äro baserade på den officiella statistikens uppgifter över skörden, angiven i

skördeenheter.

Prisindextalen äro med undantag för de fyra sista raderna, som äro hämtade från Sveriges

Lantbruksförbunds (tidigare Sveriges lantbrukssällskap) vägda prisindex (den äldre indexserien),

erhållna ur Kungl. Maj:ts prop. nr 278 år 1941, tab. 1 och 2 b.

arealen sockerbetor varit 66—81 procent större än 1926/30. Däremot har

arealen foderrotfrukter, som 1930 och 1931 låg c:a 10 procent högre än

1926/30, därefter gått starkt tillbaka i omfattning och utgjorde 1940 föga

mer än två tredjedelar av medelarealen under basperioden. Arealen vall återigen

utvisar en tendens till utvidgning och var mot slutet av den undersökta

perioden något mer än 10 procent större än 1926/30.

Skördeutbytet, beräknat i skördeenheter, var under hela tiden fram t. o. m.

1939 med undantag för åren 1931 och 1933 större än 1926/30. Nedgången de

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

153

håda nämnda åren var f. ö., om hänsyn tages till samtliga grödor, obetydlig

i förhållande till medelskörden under basperioden, nämligen 2 procent 1931

och 1 procent 1933. Skörden av enbart spannmål låg däremot år 1931 icke

mindre än 13 procent under genomsnittet för åren 1926/30. Mycket goda

skördeår voro åren 1932, 1937 och särskilt 1938, då skörden, uttryckt i

skördeenheter, var inte mindre än 15 procent större än 1926/30. Efter denna

serie av i allmänhet goda och för åtskilliga år mycket goda skördar följde

1910 en kraftig försämring av skördeutfallet, så att totalskörden detta år uppgick

till endast 78 procent av medelskörden 1926/30. För tiden t. o. m. 1939

lia skördarna av spannmål och rotfrukter undergått den starkaste relativa

ökningen, under det att höskörden samt skörden av bete oell grönfoder uppvisa

en mera ojämn utveckling och avkastningen av ängsmarken i allmänhet

legat på en lägre nivå än under basperioden. Under år 1940 låg rotfruktsskörden

35 procent högre än 1926/30, under det att alla övriga grödor

uppvisade en stark minskning. Kraftigast var denna för höskörden, sorn utgjorde

blott 62 procent av medelskörden under basperioden.

Prisutvecklingen belyses av indextal med åren 1925/29 som basperiod. Redan

år 1930 lågo priserna, såsom framgår av tabellen, över hela linjen lägre

än medelpriserna under denna basperiod. Nedgången var då starkast för de

vegetabiliska produkterna. Under de närmast följande åren förblevo emellertid

priserna på dessa i stort sett oförändrade, medan prisläget för animaliska

produkter starkt försämrades och under 1932 och 1933 var lägre än

för vegetabilierna, jämfört nied medelprisläget 1925/29. Bottenläget för priserna

på jordbrukets produkter nåddes år 1933, då jordbruksnämndens producentprisindex

visar en prisnivå av 66 procent av 1925/29 års priser. För

samma år anger kommerskollegii partiprisindex prisnivån för vegetabiliska

livsmedel till 72 procent och för animaliska livsmedel till 68 procent av 1925/

29 års nivå. Av jordbruksförnödenlieterna bade kraftfoder sjunkit i pris i

ungefär motsvarande grad, under det att prisfallet på övriga förnödenheter

var betydligt mindre. Arbetslönerna lågo vid denna lid 9 procent lägre än

under basperioden.

Redan under de första åren på 1930-talet hade en rad av åtgärder vidtagits

från statsmakternas sida för att begränsa det av den internationella marknadsutvecklingen

förorsakade prisfallet. Är 1930 hade sålunda inmalningstvånget

införts, och 1931 tillkom det s. k. inlösningsförfarandet ifråga örn

brödsäd. Är 1932 reglerades prisbildningen på mjölk genom utbetalande av

dels pristillägg för exportsmör, dels prisutjämningsbidrag för produktmjölk.

Slaktdjurs- oell fodermedelsregleringarna tillkommo 1933 och regleringen av

ägghandeln 1934.

Dessa olika regleringsåtgärder tillkommo efterhand som krisläget blev

akut inom de olika av deni berörda produktionsområdena. Är 1934 skedde

såtillvida en samordning av de olika statliga ingripandena, som prissättningen

enligt beslut av detta års riksdag började ske med utgångspunkt från medelpriserna

under perioden 1925/30. Till att börja nied fastställdes som norm

för prispoliliken uppnåendet av en prisnivå, suni svarade mot 75 procent av

medelprisnivån 1925/29. År 1936 försköts målsättningen för prispoliliken i

anslutning till den allmänna konjunkturförbättringen därhän, att 1925/29

ars medelprisnivå blev en övre oell 75 procent av densamma en undre gräns

för den skala, inom vilken priserna på jordbruksprodukter skulle få fluktuera.

År 1937 ägde en ytterligare förskjutning i målsättningen ruin, så att

priserna därefter i stort sett skulle få stiga lill högst 15 procent över eller

sjunka lill lägst 15 procent under 1925/29 års inedelprisnivå.

Denna inriktning av don stalliga prispoliliken ifråga örn jordbruksprodukter

avspeglar sig tydligt i den faktiska prisutvecklingen. Från och nied 1934

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

uppvisa priserna å de flesta produkter en mer eller mindre jämn stegring.

År 1939 uppnådde jordbruksnämndens prisindex för jordbruksprodukter

samma nivå som under perioden 1925/29. Såsom framgår av kommerskollegii

partiprisindex var emellertid stegringen avsevärt större för de animaliska

än för de vegetabiliska produkterna. Av de olika produkter, vilkas

priser redovisas i tabell 3, uppvisar konsumtionsmjölken år 1939 en stegring

med 14 procent över 1925/29 års nivå, produktmjölken en stegring med 6

procent och kor klass I en stegring med 3 procent. Däremot låg priset på

svenskt vete detta år ännu 21 procent lägre än medelpriset för åren 1925/29.

Sedan stormaktskriget utbrutit på hösten 1939, erhöll regeringen av den

urtima riksdagen detta år fullmakt att utan hinder av tidigare beslut eller

uttalanden handhava jordbruksregleringen och vidtaga de ändringar i densamma,

som betingades av omständigheterna. Något allmänt uttalande rörande

riktlinjerna för prispolitiken på jordbrukets område gjordes icke av riksdagen.

Från och med den 1 juli 1940 löstes denna prispolitik helt från det

samband med den genomsnittliga prisnivån 1925/29, som under de närmast

föregående åren satt sin prägel på densamma.

De förändringar i priserna på jordbruksprodukter, som i anslutning härtill

genomfördes på hösten 1939 och under loppet av 1940, resulterade i att prisnivån

för dessa enligt jordbruksnämndens producentprisindex steg från 100

år 1939 till 120 år 1940. Fortfarande var emellertid prisnivån i förhållande

till 1925/29 mycket växlande för olika produkter. Medan priset på svenskt

vete år 1940 låg endast 3 procent högre än 1925/29, hade priset på produktmjölk

stigit med 28 procent och priset på konsumtionsmjölk med 23

procent i förhållande till basperioden. Priset på kor (klass I) låg 13 procent,

priset på svin (klass I) 6 procent och priset på ägg 3 procent högre än 1925/

29. De i förhållande till priserna på vegetabiliska produkter relativt höga animaliepriserna

jämte den tilltagande knappheten på importerat foder förklarar

den utomordentligt starka prisstegring, som vit foderhavre uppvisar,

från 84 procent av 1925/29 års priser år 1939 till 132 procent därav 1940.

Jordbrukets kontanta inkomster. I

I anslutning till A-bilagans uppställning ha de vid bearbetningen av materialet

framräknade inkomsterna fördelats på följande poster: spannmål och

frövaror, sockerbetor, potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgårdsprodukter,

hö, halm och grönfoder, hästar och nötkreatur, svin och grisar, fjäderfä

och ägg, mjölk och produkter därav dels vid leverans till mejeri, dels

vid försäljning till enskilda personer, diverse produkter (får och getter, fisk

och vilt, lin, ull, hudar och skinn m. m.), inkomster av skogsbruk samt

diverse inkomster (körslor och uthyrning av maskiner, dragare eller annan

arbetskraft, försäljning av döda yttre inventarier samt av sten, grus, torv etc.,

ersättning för vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter)

samt arrenden, hyror och avgälder. Genom denna redovisning torde

en i stort sett tillfredsställande fördelning av totalinkomsterna på särskilda

poster ha erhållits, även örn det i vissa fall skulle varit önskvärt att driva

differentieringen något längre. Sålunda hade det med hänsyn till bristen på

säker statistik över försäljningen av trädgårdsprodukter och grönsaker varit

värdefullt, örn inkomsterna därav hade kunnat redovisas särskilt, men detta

har icke låtit sig göra.

Resultatet av inkomstberäkningen för riket och de tre stora huvudområdena

framgår av tabellerna 4 och 5.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319. 155

Tabell 4. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1932—1940, milj. kronor.

1932

1935

1937

1938

1940

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och trävaror ..............

96.5

131.0

135.9

159.4

168.4

sockerbetor..........................

41.8

50.4

63.4

58.5

61.4

potatis m. m.........................

16.1

17.6

21.8

29.7

38.8

hö, halm och grönfoder..............

3.4

4.8

5.3

5.0

8.2

Summa vegetabiliska produkter

157.8

203.8

226.1

252.6

276.8

hästar och nötkreatur................

61.9

93.9

109.3

106.4

147.0

svin och grisar......................

70.5

89.9

99.8

100.5

111.5

fjäderfä och ägg ....................

16.7

18.6

22.2

23.1

24.6

mjölk till mejeri ....................

148.2

188.5

227.0

246.9

302.6

> > enskilda ..................

19.8

20.0

18.5

18.1

15.8

Summa animaliska produkter

317.1

410.9

476.8

495.0

601.5

Diverse produkter ..................

3.9

5.1

5.9

3.7

4.7

Summa inkomster av försålda produkter

478.8

619.8

709.1

751.3

883.0

Diverse inkomster............................

17.2

16.7

17.2

16.0

17.0

därav för körslor ..........................

10.3

8.8

8.9

7.3

8.3

Inkomster av skogsbruk......................

17.9

24.4

40.8

40.0

50.0

Arrenden och avgälder........................

9.6

9.7

9.9

8.3

8.7

Samtliga kontanta inkomster

523.5

670.6

777.0

815.6

958.7

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och trävaror ..............

14.6

23.1

20.4

24.1

27.8

sockerbetor..........................

0.2

0.6

0.9

0.8

0.9

potatis m. m.........................

8.9

10.8

13.6

14.8

18.8

hö, halm och grönfoder..............

1.9

2.3

2.3

1.7

3.9

Summa vegetabiliska produkter

25.6

36.8

37.2

41.1

51.4

hästar och nötkreatur................

39.3

55.9

63.8

66.4

95.4

svin och grisar......................

34.8

48.7

55.3

62.3

67.6

fjäderfä och ägg......................

10.7

11.9

14.2

15.3

15.2

mjölk till mejeri ....................

65.5

86.0

109.5

124.8

162.6

> > enskilda ..................

25.9

24.3

23.9

21.4

19.0

Summa animaliska produkter

176.2

226.8

266.7

290.2

359.8

Diverse produkter....................

2.9

3.5

3.3

2.6

2.7

Summa inkomster av försålda produkter

204.7

267.1

307.2

334.2

413.9

Diverse inkomster............................

14.7

17.6

17.7

17.7

16.5

därav för körslor ..........................

10.3

12.9

13.4

12.6

12.4

Inkomster av skogsbruk......................

28.4

50.4

90.5

91.9

94.1

Arrenden och avgälder........................

6.2

6.3

6.5

6.0

6.3

Samtliga kontanta inkomster

254.0

841.4

421.9

449.8

530.8

Norra Sverige.

Inkomster av försålda produkter

0.9

därav spannmål och frövaror ..............

0.7

0.8

0.9

0.7

sockerbetor..........................

—

—

—

—

—

potatis m. m.........................

1.6

1.5

1.4

1.6

2.5

hö, halm och grönfoder..............

1.5

1.7

1.3

1.9

4.9

Summa vegetabiliska produkter

3.7

4.0

3.6

4.2

8.3

%

s. 156 Kontrollera mot PDF

156 Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Tab. 4 (forts.). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1932—1940, mili. kronor.

1932

1935

1937

1938

1940

hästar och nötkreatur................

7.4

10.5

13.3

14.3

22.0

svin och grisar......................

3.0

3.7

4.6

5.4

6.8

fjäderfä och ägg ....................

1.0

1.8

1.5

1.4

1.5

mjölk till mejeri ....................

16.5

18.5

28.2

36.3

60.9

> > enskilda ..................

12.6

12.4

12.5

12.7

10.6

Summa animaliska produkter

40.5

46.4

60.1

70.1

lots

Diverse produkter....................

0.6

0.8

0.8

1.8

1.2

Summa inkomster av försålda produkter

44.8

51.2

64.5

75.6

111.3

Diverse inkomster............................

22.2

25.6

27.8

40.1

35.0

därav för körslor ..........................

17.9

21.0

23.5

34.2

29.3

Inkomster av skogsbruk......................

20.0

56.5

109.4

122.6

78.1

Arrenden och avgälder........................

2.9

3.0

3.0

3.0

3.9

Samtliga kontanta inkomster

89.9

136.3

204.7

241.3

228.3

Hela riket.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror ..............

111.8

154.9

157.2

184.2

197.1

sockerbetor..........................

42.0

51.0

64.3

59.3

62.3

potatis m. m.........................

26.5

29.9

36.8

46.1

60.1

hö, halm och grönfoder..............

6.8

8.8

8.9

8.6

17.0

Summa vegetabiliska produkter

187.1

244.6

267.2

298.2

336.5

hästar och nötkreatur................

108.6

160.3

186.4

187.1

264.4

svin och grisar......................

108.3

142.3

159.7

168.2

185.9

fjäderfä och ägg ....................

28.4

31.8

37.9

39.8

41.3

mjölk till mejeri ....................

230.2

293.0

364.7

408.0

526.1

> > enskilda ..................

58.3

56.7

54.9

52.2

45.4

Summa animaliska produkter

533.S

684.1

803.6

855.3

1,063.1

Diverse produkter....................

7.4

9.4

10.0

7.6

8.6

Summa inkomster av försålda produkter

728.3

938.1

1,080.8

1,161.1

1,408.2

Diverse inkomster............................

54.1

59.9

62.7

73.8

68.5

därav för körslor ..........................

38.5

42.7

45.8

54.1

50.0

Inkomster av skogsbruk......................

66.3

131.8

240.7

254.5

222.2

Arrenden och avgälder........................

18.7

19 0

19.4

17.3

18.9

Samtliga kontanta inkomster

867.4

1,148.3

1,403.6

1,506.7

1,717.8

Såsom tidigare framhållits bör vid bedömandet av siffrorna beaktas, att

undersökningsmaterialet ej innefattar brukningsdelar med 2 ha åker eller

därunder. Enligt 1937 års allmänna jordbruksräkning omfattade dessa endast

3.8 procent av den totala åkerarealen, under det att de hade bland annat

8.2 procent av det totala antalet kor, 9.1 procent av samtliga svin och

grisar, 22.7 procent av hela beståndet höns och kycklingar samt 13.3 procent

av övriga slag av fjäderfä. Något nämnvärt saluöverskott av vegetabiliska

produkter torde icke föreligga vid dessa små brukningsdelar. Däremot förekommer

vid dem utan tvivel en viss försäljning av animaliska produkter,

särskilt av fjäderfä och ägg. Den nämnda begränsningen i undersökningens

omfattning medför till följd härav, att jordbrukets inkomster av animaliska

t

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Tabell 5. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1932—1940. Indextal.

157

År 1932

= 100

År 1938

= 100

1935

1937

1938

1940

1940

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder.

129.2

143.5

160.1

175.4

109.6

129.5

150.3

156.1

189.6

121.5

Samtliga jordbruksprodukter........

129.4

97.0

148.1

99.7

156.9

92.7

184.4

98.7

117.5

106.4

136.4

227.9

223.9

279.4

124.8

128.1

148.4

155.8

183.1

117.5

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

143.3

145.4

161.6

200.1

123.8

128.7

151.3

164.8

204.3

124.0

Samtliga jordbruksprodukter........

130.4

120.2

150.0

120.8

163.3

121.0

202.2

112.4

123.8

93.0

177.6

318.7

323.7

331.5

102.4

134.4

166.1

177.1

209.0

118.0

Norra Sverige.

108.1

98.6

113.0

227.5

201.3

114.6

148.5

173.0

251.3

145.3

114.4

144.2

168.7

248.6

147.3

115.1

124.9

180.5

157.5

87.2

282.8

547.7

613.7

390.9

63.7

151.7

227.9

268.5

254.1

94.6

Hela riket.

130.7

142.9

159.4

179.8

112.8

128-1

150.5

160.2

199.1

124.3

128.8

148.4

159.4

193.3

121.3

110.7

115.8

136.4

126.6

92.8

198.2

363.2

384.1

335.4

87.3

Samtliga kontanta inkomster........

132.4

161.8

173.7

198.0

114.0

produkter blivit mindre fullständigt redovisade än inkomsterna av vegetabiliska

produkter.

I detta sammanhang bör även ytterligare understrykas, att det undersökta

materialet av olika anledningar innefattar ett förhållandevis stort antal väl

skötta egendomar och på det hela taget representerar något rationellare och

intensivare driftsförhållanden än genomsnittsjordbruket. De absoluta talen

äro till följd härav antagligen något för höga, vilket förhållande emellertid

icke torde spela någon roll för bedömandet av förändringarna i inkomsterna

från år till år.

Jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster uppgingo enligt beräkningarna

år 1932 till 867.4 milj. kronor. Beloppet steg därefter avsevärt för vart

och ett av de undersökta åren. År 1935 beräknas det ha uppgått till 1,148.3

milj. kronor, år 1937 till 1,403.6 milj. kronor, år 1938 till 1,506.7 milj. kronor

och år 1940 till 1,717.8 milj. kronor. Detta innebär, att inkomstsumman

år 1935 låg 32.4 procent, år 1937 61.8 procent, år 1938 73.7 procent och år

1940 98.0 procent högre än 1932. Från år 1938 till år 1940 utgjorde inkomststegringen

för jordbruket i dess helhet enligt beräkningarna 14.0 procent.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

De nu angivna beloppen innefatta icke endast inkomsterna av den egentliga

jordbruksdriften utan även inkomsterna av skogsbruk samt körslor m.

m. (»diverse inkomster»). Av dessa äro skogsinkomsterna av särskild betydelse

med hänsyn både till sin omfattning, absolut taget, och till de stora förändringar

de undergått under den undersökta perioden. År 1932 beräknas

denna inkomstpost sålunda lia uppgått till 66.3 milj. kronor, varefter den år

1935 steg till 131.3 milj. kronor, år 1937 till 240.7 och år 1938 till 254.5 milj.

kronor för att därefter sjunka till 222.2 milj. kronor år 1940. Från år 1932

till år 1938 inträffade sålunda i det närmaste en fyrdubbling av dessa inkomster.

År 1940 lågo de 235.4 procent högre än 1932 men 12.7 procent lägre än

1938.

Även inkomsterna av försålda jordbruksprodukter hava stigit avsevärt,

ehuru stegringstakten för dem varit något långsammare. År 1932 uppgick

denna inkomstpost till 728.3 milj. kronor, varefter den steg till 938.1 milj.

kronor år 1935, 1,080.8 milj. kronor år 1937, 1,161.1 milj. kronor år 1938

och 1,408.2 milj. kronor år 1940. I förhållande till 1932 utgjorde stegringen

år 1935 28.8 procent, år 1937 48.4 procent, år 1938 59.4 procent och 1940

93.3 procent. Jämfört med år 1938 uppgick stegringen av denna inkomstpost

år 1940 till 21.3 procent.

Från år 1932 till 1935 var inkomststegringen något större för vegetabiliska

än för animaliska produkter. För samtliga följande år är däremot den redovisade

inkomstökningen i förhållande till år 1932 störst för dessa sistnämnda.

Skillnaden är dock obetydlig år 1938, då animalierna stego mera än vegetabilier^

jämfört med 1937, under det att motsatsen var fallet från år

1938 till år 1940. Från 1938 till 1940 stego sålunda inkomsterna av vegetabiliska

produkter med 12.8 procent, under det att inkomstökningen för animalierna

uppgick till nära det dubbla eller 24.3 procent.

De förändringar, som sålunda ägt rum ifråga om inkomsterna av försålda

jordbruksprodukter, få ses mot bakgrunden av inträdda ändringar i arealförhållanden,

skördar och produktpriser. En undersökning av de olika faktorernas

inbördes betydelse försvåras i hög grad dels genom frånvaron av

kvantitetsuppgifter i deklarationsmaterialet, dels därigenom att detta, såsom

tidigare framhållits, redovisar inkomstbeloppen i vissa klumpsummor, vilka

icke kunna omräknas till kvantitetssiffror med hjälp av en prisindex. En

granskning av siffrorna i tabell 4 med ledning av de uppgifter, som sammanställts

i tabell 3, jämte annat tillgängligt material ger emellertid vid

handen bland annat följande.

Den förhållandevis starka inkomstökningen för vegetabiliska produkter

från 1932 till 1935 beror, som tabell 4 visar, framförallt på höjda inkomster

av spannmål och frövaror, vilken inkomstpost steg med icke mindre än

38.6 procent. Till en väsentlig del torde denna betydande stegring bero på

att 1931 års mycket svaga spannmålsskörd bidragit till att minska spann

målsförsäljningen år 1932, under det att en del av den mycket goda skörden

år 1934 försåldes — eller i varje fall betalades — år 1935. Priserna på brödsäd

lågo 1935 något lägre än 1932, men däremot hade priserna på fodersäd

stigit avsevärt, vilket sammanhängde dels med de höjda priserna på animaliska

produkter, dels med en minskning av majsimporten från 244,000 ton år

1932 till 43,000 ton år 1935. Bland inkomsterna av animaliska produkter steg

mellan dessa år posten »hästar och nötkreatur» starkast eller med 47.0 procent,

medan inkomststegringen stannade vid 31.4 procent för svin och grisar

och 21.2 procent för mjölk till mejeri och enskilda. Olikheten mellan dessa

sistnämnda inkomstposter synes främst ha föranletts av prisutvecklingen. För

kor, klass I, inträffade från 1932 till 1935 en prisstegring på c:a 50 procent,

under det att prishöjningen på svin, klass I, stannade vid något över 35 pro
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

159

cent. Prishöjningen på produktmjölk uppgick samtidigt till något mer än 45

procent, under det att priset på konsumtionsmjölk steg med endast några få

procent.

Från 1935 till 1937 stego inkomsterna av försålda jordbruksprodukter från

938.1 milj. kronor till 1,080.8 milj. kronor eller med 15.2 procent. Stegringen

var nu betydligt starkare för animaliska än för vegetabiliska produkter (17.5

procent resp. 9.2 procent av 1935 års siffror). Till denna starka inkomstökning

för animalierna medverkade såväl en betydande produktionsökning som

en fortsatt prisstegring. Av de vegetabiliska produkterna uppvisade sockerbetorna

den starkaste inkomstökningen, vilket sammanhängde med en fortsatt

betydande utvidgning av sockerbetsarealen, som detta år uppnådde sin

största omfattning under den undersökta perioden. Däremot var inkomstökningen

för spannmål och frövaror mycket obetydlig från 1935 till 1937. Till

en del beror detta på att spannmålsskörden 1937 var svagare än 1935 års

skörd. I ännu högre grad gäller detta om 1936 års spannmålsskörd, vilken

var den lägsta under perioden redovisade med undantag blott för de utpräglat

dåliga skördeåren 1931 och 1940. Däremot stego priserna på vegetabiliska

produkter mellan dessa båda år i stort sett i samma takt som animaliepriserna.

Den svagare inkomstökningen för vegetabilierna synes därför närmast

sammanhänga med en minskning av avsalukvantiteterna av spannmål.

Från 1937 till 1938 utgjorde inkomststegringen för samtliga försålda produkter

7.4 procent. För vegetabiliska produkter var den något starkare eller

11.6 procent och för animaliska produkter något svagare eller 6.4 procent.

Den relativt .starkare inkomstökningen för vegetabilier berodde huvudsakligen

på stegrade inkomster av spannmål och frövaror. Främst synes den lia föranletts

av den osedvanligt goda spannmålsskörden år 1938, i sin helhet den

bästa under hela undersökningsperioden. Däremot voro inkomsterna av sockerbetor

1938 lägre än 1937 till följd av en icke obetydlig minskning i sockerbetsarealen.

Priserna på vegetabiliska produkter vörö — bortsett från priset

på sockerbetor — något lägre 1938 än 1937. Däremot fortsatte priserna

på animaliska livsmedel att stiga mellan dessa år.

Inkomstökningen för försålda jordbruksprodukter mellan 1938 och 1940

uppgick till 21.3 procent. Härvid förelåg emellertid en mycket utpräglad skillnad

mellan vegetabiliska och animaliska produkter, i det alt inkomstökningen

för de förra utgjorde blott 12.8 procent, under det att densamma för de sistnämnda

steg till 24.3 procent. Detta sammanhänger tydligen med att den mycket

svaga skörden år 1940 föranledde en minskning särskilt av spannmålsförsäljningen,

under det att mjölkinvägningen vid mejerierna sjönk endast obetydligt

i jämförelse med 1938 och slakten av storboskap och kalv ökades kraftigt.

Av vegetabilierna uppvisade delta år potatisen den både absolut och relativt

tagel största inkomstökningen, under det att inkomsterna av spannmål

relativt sett stego betydligt mindre och inkomsterna av sockerbetor endast

belt obetydligt. Bland inkomsterna av animaliska produkter redovisas den

ojämförligt starkaste stegringen — 41.3 procent — för posten nötkreatur och

hästar, tydligen till en del beroende på den ökade utslaktningen. Den besiktigade

slakten av storboskap steg från c:a 370,000 djur år 1938 lill nära

540,000 år 1940. Till följd av besiktningstvångets utvidgning överdriva dessa

siffror dock den verkliga ökningen. Vid de inom livsmedelskommissionen utförda

undersökningarna rörande konsumtionsvolymens förändringar hava de

med hänsyn härtill korrigerats till 425,100 för år 1938 och 544,000 för år

1940, vilka siffror torde ge ett riktigare mått på utslaktningens ökade omfattning.

Betydelsen av denna ökade utslagning för den totala inkomstökningen

från 1938 lill 1940 bör emellertid icke överdrivas. En sammanvägning

av priserna på de i denna post ingående produkterna med ledning av de för

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

produktionsåret 1938/39 redovisade försäljningskvantiteterna ger till resultat

en genomsnittlig prisstegring från år 1938 till år 1940 med c:a 28 procent.

Antages denna ‘prisstegring vara representativ för den under rubriken nötkreatur

och häst redovisade försäljningen, skulle vid oförändrad avsalukvantitet

uppkommit en inkomstökning av 52.4 milj. kronor i stället för 77.3 milj.

kronor enligt siffrorna i tabell 4. Skillnaden, 24.0 milj. kronor, skulle i så fall

utgöra ett, låt vara mycket approximativt mått på den inkomstökning, som den

ökade ntslaktningen föranlett år 1940. Detta belopp utgör 9.4 procent av den

totala inkomsten av försålda hästar och nötkreatur. Minskas summan inkomster

av försålda jordbruksprodukter med nämnda 24.9 milj. kronor, reduceras

den från 1,408.2 milj. kronor till 1,383.3 milj. kronor. Stegringen i

denna post från 1938 till 1940 blir då 19.1 procent i stället för i undersökningen

beräknade 21.3 procent.

I detta sammanhang kan till jämförelse nämnas, att den delegation, som på

uppdrag av livsmedelskommissionen verkställt beräkningar rörande förändringarna

i jordbrukets inkomster och kostnader, beräknat värdet av den övernormala

slakten av storboskap till 10.0 milj. kronor för produktionsåret 1939''

40 och till 32.0 milj. kronor för produktionsåret 1940/41. Härav hänför sig ett

belopp av 28.4 milj. kronor till kalenderåret 1940.

Beträffande inkomstutvecklingen för animaliska produkter år 1940 i jämförelse

med år 1938 bör för övrigt anmärkas, att stegringen i inkomsterna av

till mejerier och enskilda försåld mjölk procentuellt taget är av ungefär samma

storlek som inkomststegringen för samtliga animaliska produkter. Då

mjölken är den ojämförligt viktigaste av de animaliska produkterna, belyser

detta i sin mån ytterligare den extra utslaktningens relativt begränsade betydelse

för inkomststegringen .

Inkomstutveeklingen inom olika områden.

Deli föregående redogörelsen för inkomstutvecklingen inom jordbruket i

dess helhet har visat, att betydande olikheter i utvecklingen förelegat, dels mellan

inkomsterna av skogsbruk resp. inkomsterna av försålda jordbruksprodukter,

dels mellan inkomsterna av vegetabiliska resp. animaliska produkter.

På grund av de olika produktionsgrenarnas olika betydelse för de tre naturliga

huvudområden, på vilka undersökningsmaterialet grupperats, medför

detta förhållande betydande skiljaktigheter i den ekonomiska utvecklingen

även mellan områdena. Särskilt viktig är i detta hänseende den betydande

skillnaden i stegringstakten mellan de egentliga jordbruksinkomsterna och

skogsinkomsterna.

Såsom framgått av det föregående har stegringen i skogsinkomsterna, uttryckt

i procent av 1932 års inkomstbelopp, hela tiden varit större än inkomstökningen

för försålda jordbruksprodukter. Då skogsinkomsterna spela

den ojämförligt största rollen för norra Sverige och därnäst för skogs- och

dalbygderna, har detta medfört, att stegringen av jordbrukets totala kontanta

inkomster, räknat från år 1932, varit starkast för norra Sverige och svagast

för södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Läggas däremot inkomstbeloppen för år 1938 till grund for en jämförelse

med år 1940, finner man för norra Sverige en inkomstminskning med 5.4 procent

under det att slättbygderna och skogs- och dalbygderna uppvisa en inkomstökning

med 17.5 procent resp. 18.0 procent, såsom framgar av följande

sammanställning:

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

161

Indextal 1932 = 100 1938 = 100

Södra och mellersta Sveriges

1935

1937

1938

1940

1940

slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges

128.1

148.4

155.8

183.1

117.5

skogs- och dalbygder ....

134.4

166.1

177.1

209.0

118.0

Norra Sverige..............

151.7

227.9

268.5

254.1

94.6

Hela riket.................

132.4

161.8

173.7

198.0

114.0

I fråga om inkomsterna av försålda jordbruksprodukter har en viss förskjutning

mellan områdena ägt rum under den undersökta perioden på så

sätt, att inkomststegringen från 1932 till 1935 var starkare i södra och mellersta

än i norra Sverige, under det att förhållandet sedan varit det motsatta.

Vidare har inkomstökningen under hela tiden varit något starkare i skogsoch

dalbygderna än i slättbygderna, även örn skillnaden endast för år 1940

va^rit av större betydelse. De nu berörda olikheterna mellan områdena belysas

närmare av följande sammanställning, i vilken förändringarna i jordbrukets

inkomster av försålda jordbruksprodukter angivas i indextal med närmast

föregående undersökningsår som bas:

1935 1937 1938 1940

1932 = 100 1935 = 100 1937 = 100 1938= 100

Södra och mellersta Sveriges slättbygder 129.4 114.4 105.9 117.5

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder ........................ 130.4 115.0 108.8 123.8

Norra Sverige....................... 114.4 126.1 117.0 147.3

Hela riket.......................... 128.8 115.2 107.4 121.3

De förskjutningar mellan områdena, som i tabellen redovisas, torde bland

annat sammanhänga med att inkomststegringen för den senare delen av undersökningsperioden

varit starkare för animaliska än för vegetabiliska produkter.

Innebörden av förskjutningarna kan också uttryckas pä det sättet, att

skogs- och dalbygderna samt norra Sverige hade en något större procentuell

andel i jordbrukets samtliga kontanta inkomster av försålda jordbruksprodukter

vid undersökningsperiodens slut än vid dess början, såsom följande

sammanställning närmare belyser:

1932

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder................ 65.7

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder....... 28.1

Norra Sverige................ 6.2

Hela riket .................. 100.0

1935

1937

1938

1940

66.1

65.6

64.7

62.7

28.5

28.4

28.8

29.4

5.4

6.0

6.5

7.9

100.0

100.0

100.0

100.0

De inkomstförskjutningar mellan olika områden, som sålunda kunna konstateras,

måste emellertid bedömas med hänsyn till det olika utgångsläget i

vart och ett av dem. För jordbruket i dess helhet betecknade år 1932 sannolikt

bottenläget i 1930-talets jordbrukskris. Visserligen sjönk den genomsnittliga

prisnivån på jordbruksprodukter, som år 1932 enligt jordbruksnämndens

producentprisindex var 69 procent av genomsnittet för åren 1925/29, ytterligare

något år 1933, men å andra sidan försvårades läget 1932 genom verkningarna

av 1931 års svaga skörd. Läget var emellertid något olika i olika

delar av landet, och slättbygderna hade av allt att döma en något gynnsammare

ställning än de övriga områdena.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 310.

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162 Kungl. Majlis proposition nr 319.

Tabell 6. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska resp. animaliska produkter i

procent av Inkomster av samtliga försålda produkter åren 1932, 1938 och 1940.

Storleksgrupper

ha åker

Område

År

2-5

5-10

10-20

20-30

30-50

50-100

Över

100

Ottili L“

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

1932

14.1

21.1

26.5

35.0

37.8

42.8

40.4

33.0

1938

1940

15.3

12.5

20.0

17.4

26.0

23.2

33.9

30.7

39.0

36.5

44.3

43.2

45.6

46.1

33.6

31.4

Animaliska produkter........

1932

1938

1940

83.8

82.0

85.0

77.8

79.3

82.0

72.8

73.5

76.3

64.1

65.7

68.8

61.6

60.7

63.2

56.2

55.5

56.5

59.3

54.1

53.5

66.2

65.9

68.1

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.......

1932

1938

1940

4.9

5.3

5.1

8.1

7.7

7.8

11.5

11.6

11.1

17.3

16.8

15.8

22.2

21.5

22.2

24.8

30.7

29.4

32.9

36.4

41.6

12.5

12.4

12.4

Animaliska produkter........

1932

1938

1940

92.6

93.7

93.9

90.3

91.4

91.6

87.2

87.9

88.3

81.7

83.2

83.8

77.2

77-3

76.9

74.4

68.8

70.1

66.8

63.3

57.9

86.1

86.8

86.9

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter.......

1932

1938

1940

6.3

4.5

4.9

6.3

4.0

5.7

11.0

8.0

11.5

13.4

10.9

18.8

8.2

5.5

7.5

Animaliska produkter........

1932

1938

1940

92.0

93.6

93-6

92.2

94.4

93.6

88.0

89.7

87.3

85.7

88.8

81.1

90.4

92.8

91.5

Särskilt i norra Sverige men även i södra och mellersta Sveriges skogsoch

dalbygder försvårades verkningarna av jordbrukskrisen genom den samtidiga

exportkrisen, som hårt drabbade skogsindustrierna och skogsbruket.

Styrkan av denna skogsnäringens kris belyses därav, att enligt en av 1936

års skogsutredning verkställd kalkyl avverkningen 1932 hade sjunkit till 85

procent, rotvärdet per kubikenhet till 55 procent och rotvärdenas totalsumma

till 45 procent av motsvarande siffror för år 1926, vilket var ett för skogsnäringen

relativt »normalt» år. Den starka stegringen i skogsinkomsterna

för de följande i undersökningen medtagna åren måste ses mot bakgrunden

av detta förhållande.

Även i fråga om den egentliga jordbruksnäringen var utgångsläget år 1932

ofördelaktigare för norra Sverige och för skogs- och dalbygderna än för slättbygderna.

Eftersom jordbrukskrisen först drabbade spannmålsodlingen kommo

de första stödåtgärderna också att gälla denna. Sedan inmalningstvånget

införts redan år 1930, tillkom år 1931 en omfattande statlig pris- och avsättningsgaranti

för spannmålen. Samtidigt drabbade krisen på allvar den animaliska

produktionen, och 1932 försvårades läget för denna ytterligare. Mot

slutet av detta år genomfördes visserligen de första regleringsåtgärderna för

mjölk- och smörproduktionen, men verkningarna av dessa torde knappast

i högre grad ha gjort sig gällande förrän år 1933, och först från och med

senare hälften av detta år lämnades ett mera omfattande stöd åt mejeriproduktionen.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

163

Dessa förhållanden avspegla sig tydligt i prisutvecklingen. Uppdelas de i

jordbruksnämndens producentprisindex ingående produkterna på vegetabilier

och animalier, erhålles år 1932 för de förstnämnda indexsiffran 80 och

för de sistnämnda indexsiffran 65 (1925/29 = 100). Denna i jämförelse med

vegetabiliepriserna mycket låga prisnivå på animaliska produkter har tydligen

varit särskilt kännbar för jordbruket i norra Sverige samt i skogs- och

dalbygderna, där dessa produkter svara för en betydligt större del av inkomsterna

än fallet är inom slättbygderna, såsom framgår av tabell 6.

Den relativt sett något starkare stegring i jordbrukets inkomster, som sedan

1932 inträffat i norra Sverige och i skogs- och dalbygderna, står sålunda

i visst samband med att krissituationen år 1932 var särskilt utpräglad inom

dessa områden, under det att läget då redan hade något förbättrats inom slättbygderna,

där krisen kommit tidigare.

Att så varit fallet bestyrkes även av professor Nannesons Räkenskapsresultat.

Enligt dessa sjönk förräntningsprocenten vid de bokföringskontrollerade

jordbruken i södra Sveriges vete- och sockerbetsområde (Svs) från 2.9

i genomsnitt för tiden 1924—1929 till 1.5 året 1931/32 men steg därefter

1932/33 till 4.1, den högsta siffra, som då redovisats för detta område sedan

1921/22. För mellersta Sverige (MS) var däremot förbättringen från 1931/32

till 1932/33 relativt svag och för övre Norrland (ÖN) inträdde mellan dessa

år en ytterligare försämring, såsom följande sammanställning utvisar:

_ Svs MS ÖN

1924/29 ...................... 2.9 2.2 1.4

1931/32 ...................... 1.5 -0.7 -0.1

1932/33 ...................... 4.1 0.5 -1.1

1929/34 ...................... 3.2 0.9 1.1

1934/38 ...................... 5.9 3.8 4.0

Dessa siffror för förräntningsprocenten vid de bokföringskontrollerade

egendomarna understryka ytterligare vad som förut sagts om nödvändigheten

att vid varje bedömande av deklarationsundersökningarnas resultat beakta,

att 1932 långt ifrån var något för jordbruket »normalt» år utan tvärtom

betecknade själva bottenläget för jordbrukskrisen. Likaså belyses genom

dessa siffror nödvändigheten av att vid ett bedömande av utvecklingen inom

de skilda områdena beakta det för olika delar av landet olika utgångsläget

under det första undersökningsåret.

Med hänsyn till frågan om jordbrukets ekonomiska utveckling under tiden

efter stormaktskrigets utbrott äro förskjutningarna mellan områdena från

1938 till 1940 av särskilt intresse i detta sammanhang.

Som förut framhållits inträffade mellan dessa år enligt beräkningarna en

minskning i jordbrukets skogsinkomster med 12.7 procent. Minskningen gällde

emellertid endast norra Sverige, där den uppgick till 36.3 procent av det

för år 1938 beräknade inkomstbeloppet. För slättbygderna redovisas däremot

en stegring av skogsinkomstema från 1938 till 1940 med 24.8 procent och

för skogs- och dalbygderna en stegring med 2.4 procent. Denna olikhet i utvecklingen

sammanhänger tydligen med att de ökade vedavverkningarna i

norra Sverige icke uppvägde den minskning, som ägt rum i gagnvirkesavverkningarna.

Inkomststegringen för försålda jordbruksprodukter var däremot relativt

starkast i norra Sverige, där den uppgick till 47.3 procent, under det att densamma

i skogs- och dalbygderna stannade vid 23.8 procent och i slättbygderna

vid 17.5 procent. Härvidlag bör emellertid uppmärksammas, att de

absoluta talen för dessa inkomster i norra Sverige äro så små att även en

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

ganska obetydlig inkomststegring ger ett förhållandevis starkt utslag i en

inkomstindex. Trots den starka procentuella ökningen i denna inkomstpost

för norra Sverige ledde den minskning av skogsinkomsterna och, ehuru i

mindre grad, även av körslorna, som där inträffade år 1940, till en sänkning

av den totala inkomstsumman med 5.4 procent, under det att densamma

för slättbygderna steg med 17.5 procent och för skogs- och dalbygderna med

18.0 procent.

Jordbrukets kontanta utgifter.

Jordbrukets kontanta utgifter ha sammanförts i följande poster: arrenden,

betesavgifter och kontanta undantagsförmåner, arbetslöner, inköp av spannmål

och frövaror, kraftfoder och betmassa, potatis och rotfrukter, hö, halm

och andra fodermedel samt av gödselmedel och torvströ, inköp av levande

och av döda inventarier, underhåll av inventarier och av byggnader, diverse

driftskostnader (innefattande bl. a. elström och brännolja för driften) samt

räntor. I anslutning till dessa poster redovisas även utgifterna för nyuppsättning

av inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad. Dessa sistnämnda utgifter

torde dock i självdeklarationerna vara ofullständigt upptagna, enär

desamma ej äro avdragsgilla, och siffrorna för dem kunna därför ej tillmätas

samma säkerhet som övriga poster.

Resultatet av bearbetningen framgår för hela riket och de tre stora huvudområdena

av tabellerna 7 och 8.

Om de i dessa tabeller anförda siffrorna gäller liksom om inkomstsiffrorna,

att vid bedömningen av dem hänsyn måste tagas till att undersökningen

endast omfattar brukningsdelar med mera än 2 ha åker. De mindre

brukningsdelarna torde inköpa ej obetydliga kvantiteter spannmål, kraftfoder,

rotfrukter, hö och halm, till vilka hänsyn sålunda icke tagits i denna

undersökning. Likaså gäller örn utgifterna liksom om inkomsterna, att de

absoluta talen med hänsyn till de undersökta brukningsdelarnas förhållandevis

rationella drift torde vara något för höga. Det är sålunda sannolikt, att

utgifterna för kraftfoder, gödselmedel och maskiner ävensom vissa driftskostnader

(t. ex. för elström och brännolja till driften) äro högre vid dessa egendomar

än vid genomsnittsjordbruket.

Med dessa reservationer för materialets karaktär beräknas jordbrukets

samtliga kontanta utgifter år 1932 ha uppgått till 765.3 milj. kronor, varefter

beloppet stigit, så att detsamma utgjorde 869.4 milj. kronor år 1935, 1,022.3

milj. kronor år 1937, 1,090.0 milj. kronor år 1939 och 1,229.0 milj. kronor år

1940. I förhållande till den för år 1932 beräknade utgiftssumman uppgick

stegringen till 13.6 procent år 1935, 33.6 procent år 1937, 42.4 procent år 1938

och 60.6 procent år 1940. Jämfört med år 1938 utgjorde utgiftsstegringen år

1940 12.8 procent.

I denna stegring deltogo samtliga utgiftsposter med undantag av räntorna,

vilka hela tiden efter 1932 legat 18 å 25 procent lägre än detta år. Stegringen

har emellertid varit av mycket olika omfattning för olika slag av utgifter.

Från år 1932 till 1935 uppvisa utgifterna för inköp av levande och döda

inventarier den ojämförligt starkaste ökningen med icke mindre än 61.8 procent,

därav 68.0 procent för levande och 46.9 procent för döda inventarier.

Därnäst kommo utgifterna för underhåll av inventarier och byggnader med

en stegring av 30.5 procent. Att ökningen av dessa utgiftsposter mellan de

nämnda åren var särskilt stark synes fullt naturligt med hänsyn till att

såväl nyanskaffning som underhåll med all sannolikhet måst eftersättas under

de svåraste krisåren. Den relativt svagaste ökningen företer vid denna tid

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319. 165

Tabell 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1932—1940, milj. kronor.

1932

1935

1937

1938

1940

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner ....

5.0

4.7

5.3

7.6

8.1

Arbetslöner..................................

123.2

131.9

156.2

166.7

189.5

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror ..............

20.0

28.0

30.4

26.5

37.5

kraftfoder och betmassa..............

57.9

69.0

86.7

83.7

89.1

potatis och rotfrukter................

1.4

1.5

2.4

2.5

3.1

hö, halm m. fl. fodermedel ..........

15.1

10.7

14.6

12.9

19.2

gödselmedel och torvströ ............

36.5

42.8

49.2

50.6

60.9

Inköp av levande inventarier ................

24.4

40.8

46.8

47.0

51.7

» > döda > ................

9.9

15.5

22.3

22.6

27.1

Underhåll av inventarier ....................

16.8

21.3

25.0

25.8

31.4

> > byggnader......................

17.8

25.1

32.4

38.3

39.1

Diverse driftskostnader ......................

57.3

63.5

73.3

80.4

92.4

Räntor......................................

74.2

60.8

55.3

55.1

59.0

Samtliga kontanta utgifter

459.5

515.6

599.9

619.6

708.1

Nyuppsättning av inventarier ................

2.4

3.7

8.2

13.3

8.8

Ny-, till- eller ombyggnad....................

6.5

15.2

17.2

20.3

8.4

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner____

2.1

1.8

1.9

2.4

2.9

59.3

64.7

78.2

83.9

98.4

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror ..............

10.9

11.8

13.2

12.9

18.9

kraftfoder och betmassa..............

26.4

28.2

37.7

39.1

44.7

potatis och rotfrukter................

0.7

0.6

0.8

0.9

1.7

hö, halm m. fl. fodermedel ..........

gödselmedel och torvströ ............

4.9

4.9

6.7

5.7

10.9

21.0

24.1

27.6

28.9

34.0

Inköp av levande inventarier ................

16.2

27.6

31.9

34.2

37.7

> > döda > ................

6.6

8.9

11.3

11.8

13.5

Underhåll av inventarier ....................

8.0

9.8

11.4

11.9

14.8

> > byggnader......................

10.5

14.6

19.0

21.3

21.2

Diverse driftskostnader........................

24.2

28.9

33.9

37.0

41.4

Räntor......................................

33.1

27.8

25.4

25.6

27.5

Samtliga kontanta utgifter

228.9

253.7

299.0

315.5

367.6

Nyuppsättning av inventarier ................

2.1

1.6

4.4

4.8

4.0

Ny-, till- eller ombyggnad....................

5.5

8.6

9.7

12.5

6.4

1Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner ....

1.2

1.1

1.0

1.2

1.5

Arbetslöner..................................

25.2

33.0

42.6

63.4

59.4

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror ..............

3.9

4.4

4.7

5.3

6.3

kraftfoder och betmassa..............

3.5

4.5

6.4

7.2

8.1

potatis och rotfrukter................

0.1

0.2

0.2

0.5

0.7

hö, halm m. fl. fodermedel ..........

4.9

6.3

6.6

7.1

7.2

gödselmedel och torvströ..............

5.3

6.1

6.9

7.7

8.4

Inköp av levande inventarier ................

5.6

9.1

12.2

13.9

12.6

> > döda > ................

2.8

3.9

5.5

6.1

6.0

Underhåll av inventarier ....................

2.3

2.7

3.6

4.0

4.4

> > byggnader......................

5.6

6.2

9.2

10.4

9.3

Diverse driftskostnader........................

10.7

13.3

15.8

19.3

20.1

Räntor......................................

10.8

9.3

8.7

8.8

9.4

Samtliga kontanta utgifter

81.9

100.1

123.4

154.9

153.3

Nyuppsättning av inventarier ................

0.6

0.4

1.1

1.6

0.9

Ny-, till- eller ombyggnad....................

3.1

4.6

3.2

6.5

3.2

s. 166 Kontrollera mot PDF

166 Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Tabell 7 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1932—1940, milj. kronor.

1932

1935

1937

1938

1940

Hela riket.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner ....

8.3

7.6

8.2

o11''1

12.5

Arbetslöner..................................

207.7

229.6

277.0

314.0

347.3

Inköp av förnödenheter

44.2

48.3

44.7

62.7

därav spannmål och frövaror................

34.8

kraftfoder och betmassa..............

87.8

101.7

130.8

130.0

141.9

potatis och rotfrukter................

2.2

2.3

3.4

3.9

5.5

hö, halm m. fl. fodermedel ..........

24.9

21.9

27.9

25.7

37.3

gödselmedel och torvströ ............

62.8

73.0

83.7

87.2

103.3

Inköp av levande inventarier ................

46.2

77.5

90.9

95.1

101.9

> > döda > ................

19.3

28.3

39.1

40.5

46.6

Underhåll av inventarier......................

27.1

33.8

40.0

41.7

50.6

> > byggnader......................

33.9

45.9

60.6

70.0

69.6

Diverse driftskostnader ......................

92.2

105.7

123.0

136.7

153.9

Räntor......................................

118.1

97.9

89.4

89.4

95.9

Samtliga kontanta utgifter

765.3

869.4

1,022.3

1,090.0

1,229.0

Nyuppsättning av inventarier ................

5.0

5.7

13.7

19.7

13.7

Ny-, till- eller ombyggnad....................

15.1

28.3

30.1

39.3

18.0

arbetslönerna, vilka stego med endast 10.6 procent. Beträffande utgifterna i

övrigt må för dessa år endast nämnas, att posten gödselmedel och torvströ

visar en stegring med 16.2 procent, trots att priserna på konstgödsel enligt

Lantbruksförbundets gamla prisindex samtidigt s.jönko med c:a 5 procent.

Detta tyder på, att även konstgödselanvändningen varit lägre än normalt

under krisåren.

Även under de följande åren utvisa kostnaderna för inköp av levande och

döda inventarier samt för underhåll av inventarier och byggnader den starkaste

stegringen i förhållande till 1932 års siffror. Samtidigt kommer emellertid

ökningen av löneutgifterna att betyda mera än tidigare. Från 1935 till

1937 stego dessa sålunda med 20.7 procent och från 1937 till 1938 med 13.4

procent. Denna ökning torde sammanhänga icke blott med en höjning av

lönerna utan även med den förkortning av arbetstiden, som följde av 1936

års lantarbetstidslag, vilken trädde i kraft den 1 november 1936 och därefter

skärptes genom beslut vid 1937 års riksdag. Det på hösten 1936 ingångna

lantarbetarantalet innebar en lönehöjning med omkring 15 procent, vartill sedermera

kommo ytterligare höjningar genom senare avtal.

Från 1938 till 1940 beräknas för hela riket en ökning av jordbrukets kontanta

utgifter med 12.8 procent. I denna stegring deltogo samtliga utgiftsposter,

även räntorna, som mellan dessa år stego med 7.4 procent. Starkast var stegringen

för inköp av förnödenheter (20.2 procent) samt för diverse driftskostnader

(12.6 procent). Inom den förstnämnda av dessa poster förelåg en särskilt

stark utgiftsökning för spannmål och frövaror samt hö, halm m. fl. fodermedel,

medan utgifterna för kraftfoder och betmassa enligt beräkningarna

stego något svagare. Det är dock knappast möjligt att draga några mera bestämda

slutsatser ur dessa skiljaktigheter, enär gränsdragningen mellan de

nämnda posterna i deklarationerna icke torde vara fullt klar. Den förhållandevis

mycket starka utgiftsökningen för hö, halm m. fl. fodermedel samt för

spannmål och frövaror sammanhänger dock efter allt att döma både med

prisstegringen på dessa förnödenheter och med en på grund av den särskilt

inom vissa områden starka skördeminskningen ökad omsättning. Det kan

observeras, att medan försäljningsinkomsterna av hö, halm och grönfoder

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319-

Tabell 8. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1932—1940. Indextal.

167

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arbetslöner.................................

Inköp av förnödenheter .....................

> » levande o. döda inventarier .......

Underhåll av inventarier o. byggnader.......

Diverse driftskostnader .....................

Räntor.....................................

Samtliga kontanta utgifter...................

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Arbetslöner.................................

Inköp av förnödenheter .....................

» > levande o. döda inventarier .......

Underhåll av inventarier o. byggnader.......

Diverse driftskostnader .....................

Räntor.....................................

Samtliga kontanta utgifter...................

Norra Sverige.

Arbetslöner.................................

Inköp av förnödenheter .....................

> » levande o. döda inventarier .......

Underhåll av inventarier o. byggnader.......

Diverse driftskostnader .....................

Räntor.....................................

Samtliga kontanta utgifter...................

Hela riket.

Arbetslöner.................................

Inköp av förnödenheter .....................

> > levande o. döda inventarier .......

Underhåll av inventarier o. byggnader.......

Diverse driftskostnader .....................

Räntor.....................................

Samtliga kontanta utgifter...................

År 19 3

2 = 10

0

År 1938

= 100

1935

1937

1938

1940

1940

107.1

126.9

135.4

153.9

113.7

116.0

140.0

134.6

160.2

119.1

164.0

202.1

203.5

230.3

113.2

133.7

165.9

185.0

203.5

110.0

110.8

127.8

140.3

161.1

114.9

82.0

74.5

74.3

79.5

107.1

112.2

130.6

134.8

154.1

114.3

109.0

131.7

141.3

165.8

117.3

109.3

135.0

137.2

172.7

125.8

160.0

189.5

201.5

224.9

111.6

131.7

163.8

179.6

194.2

108.1

119.4

139.7

153.0

171.2

111.9

83.8

76.7

76.8

83.0

108.1

113.3

133.5

140.9

164.2 •

116.5

131.1

169.1

252.0

236.0

93.7

120.9

139.3

156.1

172.5

110.5

155.2

211.4

238.6

220.6

92.5

113.7

161.8

182.2

173.6

95.3

124.6

148.6

180.6

188.4

104.3

86.2

81.0

81.9

87.6

106.9

122.3

150.7

189.1

187.2

99.0

110.6

133.4

151.2

167.3

110.6

114.4

138.4

137.2

165.0

120.2

161.8

198.9

207.3

227.2

109.6

130.5

164.7

183.0

196.8

107.6

114.6

133.3

148.3

166.9

112.6

82.9

75.7

75.7

81.2

107.4

113.6

133.6

142.4

160.6

112.8

stego kraftigt i norra Sverige förblev motsvarande utgiftspost inom samma

område praktiskt taget oförändrad, vilket tydligen sammanhänger med minskningen

i skogskörslorna.

Av övriga utgiftsposter stego lönerna från 1938 till 1940 med 10.6 procent,

inköpen av döda och levande inventarier med 9.6 procent och kostnaderna för

underhåll av byggnader och inventarier med 7.6 procent. Det förtjänar särskilt

anmärkas, att denna stegring av underhållskostnaderna helt och hållet

föll på inventarierna, under det att kostnaderna för underhåll av byggnader

t. o. m. utvisade en visserligen obetydlig nedgång, vilken torde få betraktas

som ett uttryck för dessa utgifters nära beroende av konjunkturläget.

I detta sammanhang äro även uppgifterna om de belopp, som utgivits för

nyuppsättning av inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad, av stort intresse,

ehuru de icke äro att betrakta som utgifter för jordbruket och följaktligen

ej heller medtagits vid beräkningen av utgiftssummorna. Dessa utgifter

torde visserligen vara mycket ofullständiga, enär beloppen ifråga ej äro av
-

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Majlis proposition nr 319-

dragsgilla och därför ofta ej upptagits av jordbrukarna i deras deklarationer,

men då dessa siffror utvisa mera väsentliga förändringar, torde de dock giva

riktig upplysning örn tendensen i utvecklingen. Om båda dessa poster gäller

det, att de från 1932 t. o. m. år 1938 utvisade en betydande stegring, under

det att en markerad sänkning inträffade år 1940. Detta resultat står i full

överensstämmelse med vad som kunde väntas till följd av hela den ekonomiska

utvecklingen inom jordbruket under den undersökta perioden. Med

de efter 1932 förbättrade jordbrukskonjunkturerna följde en stigande kapitalinvestering

i jordbruket i form av nyuppsättning av inventarier samt nybyggnader

och byggnadsförbättringar. Mot denna utveckling synes ett kraftigt

bakslag ha inträffat år 1940, då de i deklarationsmaterialet redovisade

utgifterna för såväl nyuppsättning som — framförallt — för ny- eller ombyggnad

avsevärt reducerades.

Kontantutgifternas förändringar inom olika områden.

Liksom beträffande utvecklingen av jordbrukets inkomster kunna även för

förändringarna i de kontanta utgifterna viktiga olikheter konstateras mellan

de olika områdena. Uppenbarligen har även här det med jordbruket förenade

skogsbruket spelat en stor roll. För varje år efter 1932 har summan kontanta

utgifter i förhållande till nämnda års utgiftsbelopp stigit starkast i norra

Sverige och minst i södra och mellersta Sveriges slättbygder. Denna skillnad

mellan områdena ifråga örn utgiftsstegringens storlek belyses av följande sammanställning

av indextal för jordbrukets samtliga kontanta utgifter 1932—

1940:

Indextal 1932 = 100 1938 = 100

1935 1937 1938 1940 1940

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder ............... 112.2 130.6 134.8 154.1 114.3

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder ..... 113.3 133.5 140.9 164.2 116.5

Norra Sverige............... 122.3 150.7 189.1 187.2 99.0

Hela riket.................. 113.6 133.6 142.4 160.6 112.8

Särskilt starkt framträdande är skillnaden mellan områdena ifråga om

löneutgifterna. Medan dessa i norra Sverige år 1938 lågo icke mindre än

152.0 procent högre än år 1932, stannade stegringen i slättbygdsområdet vid

35.4 procent och i skogs- och dalbygderna vid 41.3 procent. Denna olikhet

mellan de olika områdena äger tydligen ett direkt samband med skogsbrukets

olika betydelse inom de tre områdena.

Detta förhållande framträder starkt vid en jämförelse mellan åren 1938

och 1940. Såsom tidigare visats föranledde minskningen i inkomsterna från

skogen och körslorna år 1940 en inkomstminskning i norra Sverige, jämfört

med år 1938, medan inkomsterna i södra och mellersta Sverige stego ganska

avsevärt mellan dessa år. Minskningen i skogsavverkningar och körslor föranledde

samtidigt i norra Sverige en minskning av utgiftssumman, visserligen

med endast 1 procent, under det att utgifterna samtidigt stego inom slättbygdsområdet

med 14.3 procent och inom skogs- och dalbygderna med 16.5

procent. Även för dessa år framträdde olikheten mellan områdena mycket

starkt ifråga örn arbetslönerna. Dessa sjönko nämligen i norra Sverige från

1938 till 1940 med 6.3 procent, under det att de samtidigt stego med 13.7

procent i slättbygdsområdet och med 17.3 procent inom skogs- och dalbygdema.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16»

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

Tabell 9. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av Jordbrukets

samtliga kontanta utgifter åren 1932, 1938 och 1910.

Område

År

2-5

st

5—10

orleksg

10-

20

rupp er,

20—

30

ha åk

30-

50

jr

50-

100

Över

100

Samt-

liga

Arbetslöner.

Södra och mellersta Sveriges

1932

12.9

15.4

21.7

25.9

27.5

31.6

38.3

26.8

slättbygder

1938

13.2

17.1

21.3

25.6

28.4

32.2

38.6

26.9

1940

12.0

16.8

21.6

25.4

28.4

32.0

38.7

26.8

Södra och mellersta Sveriges

1932

18.9

23.8

27.5

30.2

33.5

34.5

37.9

26.6

skogs- och dalbygder

1938

19.9

23.6

27.3

29.4

32.6

36.8

41.1

26.6

1940

20.6

23.7

27.6

29.4

32.8

37.1

41.0

26.8

Norra Sverige

1932

25.7

31.7

37.6

46.2

30.7

1938

39.5

40.9

43.0

48.4

41.0

1940

36.3

39.1

42.8

44.6

38.8

Hela riket

1932

19.7

22.7

25.0

27.4

28.6

32.1

38.3

27.1

1938

26.9

26.2

25.4

27.2

29.4

33.2

39.0

28.8

1940

24.5

25.1

25.5

26.8

29.4

33.1

39.1

28.3

Ränteutgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1932

13.4

16.3

15.4

16.7

18.4

19.3

13.4

16.1

slättbygder

1938

8.2

8.5

8.5

9.3

10.2

10.4

7.8

8.9

1940

7.6

8.0

7.8

8.8

9.7

9.7

6.8

8.3

Södra och mellersta Sveriges

1932

14.3

13.7

14.5

15.9

19.3

20.7

10.5

14.8

skogs- och dalbygder

1938

7.0

7.7

8.1

8.9

10.4

10.2

7.5

8.1

1940

6.6

6.9

7.3

8.6

10,1

10.4

7.2

7.5

Norra Sverige

1932

13.2

13.6

13.6

5.8

•

13.2

1938

5.5

6.0

6.4

3.7

5.7

1940

6.2

6.5

6.0

4.0

6.2

Hela riket

1932

13.7

14.6

15.0

16.2

18.5

19.5

13.0

15.4

1938

6.6

7.5

8.1

9.0

10.1

10.3

7.3

8.2

1940

6.6

7.2

7.5

8.6

9.7

9.8

I 6.8

7.8

Ett anmärkningsvärt förhållande är, att mellan dessa båda år minskades

utgifterna i norra Sverige såväl för inköp av inventarier som för underhall

av inventarier och byggnader, samtidigt som dessa poster stego i de båda

andra områdena. Den försämring i inkomstförhållandena, som i norra Sverige

inträdde år 1940, gav sålunda omedelbart utslag i en minskad kapitalinvestering

i inventarier och byggnader samt minskat underhåll.

De förskjutningar, som under den undersökta perioden ägt rum ifråga örn

arbetslönerna och räntorna, belysas närmare i tabell 9, vilken redovisar dessa

utgiftsposters procentuella andel av jordbrukets totala utgifter inom olika

storleksgrupper och områden åren 1932, 1938 och 1940.

Arbetslönernas procentuella andel av jordbrukets totala kontanta utgifter

stiger, helt naturligt, med stigande egendomsstorlek. För varje särskild storleksklass

gäller det, att löneutgifterna betyda mest i norra Sverige och minst

i slättbygdsområdet. Under den tid undersökningen omfattar har löneutgifternas

andel av den totala redovisade utgiftssumman förblivit i stort sett

oförändrad i södra och mellersta Sverige. Däremot bar densamma i norra

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Tabell 10. Inkomster och utgifter av jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper

och områden åren 1932—1940. Kronor per ha jordbruksjord.

Område

År

Storleksgrupper, ha

åker

2—5

5-10

10—

20

20—

30

30—

50

50—

100

Över

100

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1932

294

228

234

250

256

245

275

bygder

1935

349

300

301

318

325

311

359

1937

424

357

354

370

374

362

403

1938

427

384

377

389

386

352

371

1940

524

457

446

448

441

415

427

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1932

217

211

209

214

206

208

208

och dalbygder

1935

302

281

279

280

263

252

281

1937

380

360

338

338

317

307

307

1938

429

395

368

353

337

309

341

1940

497

468

439

407

388

354

385

Norra Sverige

1932

200

177

188

178

1935

298

255

269

293

1937

440

401

385

391

1938

556

462

395

469

1940

512

442

409

440

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1932

269

195

193

211

221

219

265

bygder

1935

288

227

219

236

249

245

299

1937

344

269

255

277

289

287

344

1938

337

282

270

285

291

278

321

1940

408

325

309

323

327

318

364

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1932

201

177

173

187

189

207

234

och dalbygder

1935

225

200

197

208

208

213

260

1937

265

239

231

243

247

254

284

1938

290

262

246

259

260

270

285

1940

338

309

291

295

293

300

320

Norra Sverige

1932

197

151

157

159

1935

234

184

189

214

1937

283

236

226

253

1938

367

287

251

315

1940

356

287

267

306

Sverige stigit avsevärt från 1932 till 1938 men därefter åter sjunkit något år

1940, vilket tydligen sammanhänger bl. a. med de tidigare berörda förändringarna

i skogsavverkningarnas omfattning.

Ränteutgifterna hava, såsom förut berörts, sjunkit under den undersökta

perioden. Då samtidigt övriga kostnader stigit, har ränteutgifternas procentuella

andel av totalutgifterna avsevärt reducerats, i stort sett till hälften eller

föga däröver i förhållande till deras andel år 1932. En jämförelse mellan

olika områden och storleksgrupper ger vid handen, att ränteutgifterna, relativt

taget, betyda mest vid de medelstora gårdarna i södra och mellersta

Sverige.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. May.ts proposition nr 319.

Tabell 11. Inkomster och utgifter av Jordbrukstastlghet per ha Jordbruksjord

inom olika storleksgrupper och områden åren 1932—1940. Indextal: 1932 = 100.

Område

År

Storleksgruppper, ha åker

2-5

5-10

10-

20

20—

30

30-

50

50—

100

över

100

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1935

118.9

131.3

128.6

127.1

126.8

127.0

130.5

bygder

1937

144.4

156.3

151.1

147.8

145.8

147.9

146.6

1938

145.4

168.1

160.9

155.2

150.6

143.9

134.9

1940

178.4

200.1

190.7

179.1

172.1

169.5

155.3

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1935

139.6

133.2

133.4

131.0

127.5

120.9

135.2

och dalbygder

1937

175.7

170.3

161.8

157.9

153.8

147.4

147.7

1938

198.2

187.0

176.2

164.9

163.2

148.1

164.1

1940

229.4

221.7

210.1

190.5

188.1

170.0

185.1

Norra Sverige

1935

148.9

144.6

143.2

164.7

.

.

1937

219.6

227.3

205.2

219.6

•

•

1938

277.6

261.6

210.4

263.5

1940

255.6

250.0

217.7

247.4

*

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1935

107.0

116.4

113.3

111.8

112.5

112.0

112.7

bygder

1937

127.9

137.9

132.1

131.2

130.6

131.3

129.5

1938

125.2

144.9

139.6

135.3

131.8

126.9

121.0

1940

151.6

166.9

159.9

153.0

147.7

145.5

137.0

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1935

112.2

113.2

114.0

111.4

110.2

103.2

111.2

och dalbygder

1937

132.1

134.9

133.4

130.1

130.9

123.0

121.5

1938

144.5

148.3

142.2

138.4

137.5

130.8

122.2

1940

168.6

174.5

168.3

157.7

155.3

145.1

137.1

Norra Sverige

1935

118.3

121.6

120.1

134.5

.

1937

143.1

156.5

143.6

158.9

.

•

1938

186.1

190.2

159.5

197.9

.

1940

180.1

189.7

168.9

192.6

*

*

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och kostnadsutvecklingen

inom olika storleksklasser av jordbruk. I

I tabell 10 meddelas en sammanställning av de kontanta inkomsterna och

utgifterna, uttryckta i kronor per ha jordbruksjord, inom olika storleksgrupper

och områden. På grundval av denna kunna jämförelser göras dels mellan

de olika storleksgrupperna och områdena för varje särskilt år, dels mellan

de olika år, som undersökningen omfattar.

Vid en jämförelse mellan områdena finner man att såväl inkomster som

kostnader per lia jordbruksjord varit högst inom slättbygdsområdet. Ett

starkt framträdande undantag från denna regel erbjuda emellertid åren 1937

och 1938, då inkomsterna voro högst i norra Sverige inom samtliga de fyra

storleksgrupper, som från detta område ingå i undersökningen. År 1938 redovisade

de minsta brukningsdelarna i norra Sverige även högre utgifter än

brukningsdelarna i motsvarande storleksklasser inom de båda övriga områdena.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl- Majis proposition nr 319

Inom varje särskilt område ha nästan genomgående de högsta inkomsterna

per ha jordbruksjord redovisats av brukningsdelarna om 2—5 ha åker.

Det enda undantaget avser slättbygdsområdet år 1935, då egendomar med

över 100 ha åker hade den största kontanta inkomsten per ha jordbruksjord.

Även utgifterna ha i de flesta fall varit störst vid de minsta brukningsdelarna.

Inom skogs- och dalbygderna voro dock utgifterna per ha jordbruksjord

störst vid de största egendomarna under de tre första undersökta åren och

detsamma var förhållandet inom slättbygdsområdet år 1935.

Ett väl så stort intresse erbjuda emellertid i detta sammanhang förändringarna

från år till år. Dessa framgå tydligast av indextalen i tabell 11.

I slättbygderna samt i skogs- och dalbygderna ha inkomsterna per ha jordbruksjord

stigit under hela den undersökta perioden, under det att inom tre

av de fyra storleksgrupperna i norra Sverige stegringen upphört år 1940,

då i stället en minskning inträtt i förhållande till inkomsterna år 1938. Jämföras

de olika storleksgrupperna inom vart och ett av områdena med varandra,

finner man inom slättbygderna för samtliga år den starkaste inkomstökningen

i förhållande till år 1932 för brukningsdelarna om 5—-10 ha åker.

Inom skogs- och dalbygderna har däremot stegringen sedan 1932 genomgående

varit starkast för småbruken med 2—5 ha åker. I norra Sverige har

utvecklingen varit mindre enhetlig, men för åren 1938 och 1940 uppvisa

även inom detta område de minsta brukningsdelarna den starkaste inkomstökningen

i förhållande till 1932 års siffror.

I slättbygderna ha utgifterna liksom inkomsterna stigit starkast för brukningsdelar

om 5—10 lia åker. Samma grupp har utom för år 1935 den starkaste

utgiftsökningen även i skogs- och dalbygderna, medan i norra Sverige

utgifterna per ha jordbruksjord stigit starkast för de största i undersökningen

ingående brukningsdelarna (om 20—30 ha åker).

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar

av olika storlek och inom olika områden belysas närmare av tabell 12, i

vilken inkomsterna av försålda vegetabiliska och animaliska produkter samt

skogsinkomsterna redovisas i kronor per ha jordbruksjord. På samma sätt

redovisas i tabell 13 arbetslönerna, utgifterna för inköp av kraftfoder och

gödselmedel samt ränteutgifterna i kronor per ha jordbruksjord.

Inkomsterna av försålda vegetabiliska produkter stiga genomgående med

ökad egendomsstorlek. Sin ojämförligt största ekonomiska betydelse ha de

för de större egendomarna inom slättbygdsområdet, där de uppgå till c:a

40 procent av samtliga kontanta inkomster, uttryckta i kronor per lia jordbruk,

under det att de vid småbruken endast svara för c:a 12—15 procent

därav. Ännu mindre betyda de för de mindre och medelstora brukningsdelarna

inom skogs- och dalbygderna och särskilt norra Sverige.

De animaliska produkterna lia vid de mindre brukningsdelarna i södra

och mellersta Sverige svarat för 60 å 80 procent av den totala inkomsten,

per ha jordbruksjord räknat. Vid de största brukningsdelarna har deras

andel varit mindre men synes dock i regel ha uppgått till något mer än

hälften av hela inkomstsumman. I norra Sverige har däremot deras andel

efter 1932 varit lägre, beroende på skogsinkomsternas stora vikt inom detta

område.

Löneutgifterna ha inom alla storleksgrupper med undantag av egendomar

med över 100 ha åker varit lägst per ha jordbruksjord inom slättbygdsområdet

och högst i norra Sverige. Stegringen av denna utgiftspost har också

jämfört med år 1932 varit särskilt starkt framträdande inom sistnämnda

område. Å andra sidan framgår av dessa siffror liksom tidigare av de abso
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

173

Tabell 12. Inkomster av Jordbruksfastighet Inom olika storleksgrupper och om
råden

åren 1932—1940. Kronor per ha jordbruksjord.

Område

År

Storleksgrupper, ha

åker

2-5

5—10

10—

20

20—

30

30-

50

50-

100

över

100

Inkomster av försålda vegetabiliska

produkter.

100

103

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1932

39

45

60

88

98

bygder

1935

46

57

75

106

124

126

143

1937

55

67

85

124

137

141

151

1938

62

71

92

127

143

145

152

1940

63

73

97

132

154

165

175

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1932

8

13

19

31

38

43

62

och dalbygder

1935

12

17

28

43

51

65

97

1937

12

19

29

44

53

65

84

1938

14

21

32

46

57

76

78

1910

17

27

38

54

70

88

110

Norra Sverige

1932

4

6

13

16

1935

4

7

15

18

1937

5

6

14

16

1938

6

6

14

26

1940

9

13

29

60

Inkomster av försålda animaliska

produkter.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1932

219

162

159

145

144

125

132

bygder

1935

272

218

207

193

186

160

169

1937

319

255

243

224

215

189

197

1938

319

278

259

238

220

181

175

1940

404

344

318

288

262

217

196

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1932

145

153

150

145

133

130

118

och dalbygder

1935

188

197

191

183

161

145

153

1937

222

231

223

211

193

168

178

1938

258

258

246

235

203

176

160

1940

323

326

307

285

248

206

182

Norra Sverige

1932

66

89

108

116

1935

78

99

122

126

1937

101

131

146

167

1938

122

146

160

189

1940

183

218

221

238

Inkomster av skogsbruk.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1932

10

6

6

5

4

7

17

bygder

1935

8

10

8

6

5

10

24

1937

21

19

15

10

10

16

33

1938

22

18

16

13

13

16

27

1940

29

24

21

17

16

21

35

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

1932

33

26

23

20

18

17

14

dalbygder

1935

67

46

38

33

32

23

19

1937

107

88

67

63

53

54

36

1938

121

93

74

53

58

37

87

1940

119

94

77

54

52

40

77

Norra Sverige

1932

47

38

42

32

1935

125

95

104

128

1937

235

210

191

188

1938

282

241

183

233

1940

186

150

124

123

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Tabell 13. Utgifter av Jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden

åren 1932—1940. Kronor per ba jordbruksjord.

Område

År

Storleksgrupper, ha

åker

2-5

5—10

10—

20

20—

30

30-

50

50—

100

Över

100

Arbetslöner.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1932

34

29

41

53

59

68

103

bygder

1935

34

34

45

59

65

72

107

1937

43

41

54

71

79

88

123

1938

41

47

57

72

82

89

124

1940

45

53

66

81

92

102

141

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1932

39

42

49

55

64

75

86

och dalbvgder

1935

45

47

53

58

67

73

89

1937

52

57

64

72

79

91

109

1938

60

63

69

75

85

95

125

1940

71

74

82

85

96

108

140

Norra Sverige

1932

51

48

59

70

1935

66

61

71

103

1937

85

84

91

129

1938

144

117

108

151

1940

129

lil

114

136

Inköp av kraftfoder.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1932

48

32

30

30

31

23

24

bygder

1935

52

39

36

36

36

29

30

1937

65

51

46

44

45

36

36

1938

60

48

44

43

40

29

33

1940

70

52

49

45

40

31

33

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1932

25

23

21

21

19

18

18

och dalbygder

1935

26

23

23

24

22

18

22

1937

34

33

31

29

29

23

23

1938

37

34

32

31

27

25

22

1940

45

40

36

36

, 28

26

21

Norra Sverige

1932

9

7

7

7

1935

11

8

8

11

1937

15

12

12

15

1938

18

13

12

18

1940

19

15

14

19

Inköp av gödselmedel.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1932

23

18

18

19

20

16

17

bygder

1935

25

21

21

23

23

20

19

1937

30

24

24

26

26

22

22

1938

27

25

25

27

25

21

22

1940

33

29

30

31

31

26

27

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1932

20

18

16

17

14

13

18

och dalbygder

1935

22

20

19

19

18

16

22

1937

25

23

22

22

20

19

23

1938

28

25

23

24

20

20

18

1940

32

30

27

28

23

23

23

Norra Sverige

1932

13

10

9

10

1935

15

12

11

12

1937

17

13

11

14

1938

18

15

12

14

1940

19

16

14

18

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

175

Tabell 13 (forts.). Utgifter av Jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och

områden åren 1932—1940. Kronor per ha Jordbruksjord.

Område

År

Storleksgrupper, ha

åker

2-5

5—10

10-

20

20-

30

30-

50

50-

100

Över

100

Räntor.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1932

37

31

29

35

39

42

38

bygder

1935

29

25

24

27

32

33

35

1937

28

24

21

26

29

30

30

1938

28

24

22

26

29

29

25

1940

32

26

24

28

31

31

26

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1932

28

24

25

30

35

37

28

och dalbygder

1935

22

20

21

26

29

31

24

1937

20

18

19

23

27

28

28

1938

20

20

19

24

27

30

19

1940

22

21

21

26

30

33

21

Norra Sverige

1932

27

20

21

10

.

.

1935

23

18

19

11

.

.

1937

21

16

18

10

.

1938

21

17

16

11

1940

22

19

16

12

•

•

luta talen för utgifterna, att lönekostnaderna från 1938 till 1940 sjunkit i

norra Sverige, medan desamma samtidigt stigit i de båda övriga områdena.

Utgifterna per ha jordbruksjord för inköp av kraftfoder ha för samtliga

år inom varje särskild storleksklass varit högst inom slättbygderna och

lägst i norra Sverige, ehuru de inom sistnämnda område procentuellt sett

ha stigit mera under undersökningsperioden än inom de båda övriga. I södra

och mellersta Sverige ha de varit högst vid de mindre brukningsdelarna

och lägst vid de större (från 50 ha), under det att någon sådan olikhet icke

föreligger i norra Sverige.

Detsamma gäller i stort sett örn utgifterna för inköp av gödselmedel och

torvströ, vilka varit lägre i norra Sverige än inom de båda övriga områdena

och inom dessa sistnämnda på det hela taget högre vid de mindre än vid

de större brukningsdelarna.

Räntorna äro, såsom framgått redan av redogörelsen för de totala kontanta

utgifterna, den enda utgiftspost, som sjunkit sedan 1932. Räknat i kronor

per ha jordbruksjord har minskningen varit störst Vid de största gårdarna

i slättbygderna, där den uppgått till 11 å 12 kronor. I övrigt har den

i de flesta fall utgjort 4 å 6 kronor. I norra Sverige redovisas dock för en

storleksgrupp en räntesänkning med endast 1 krona och för en annan en

ökning med 2 kronor per ha jordbruksjord. För dessa sistnämnda storleksgrupper

vörö emellertid ränteutgifterna vid undersökningsperiodens början

mycket låga i jämförelse med vad fallet var inom övriga grupper av undersökta

egendomar.

Olikheterna mellan jordbruk av olika storlek i fråga om inkomsternas

och utgifternas förändringar från 1938 till 1940 belysas ytterligare i följande

sammanställning av indextal över jordbrukets kontanta inkomster och

utgifter år 1940 i förhållande till år 1938:

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Storleksgrupper,

ha åker

Samt-

2-5

5-10

10—

20

20-

30

30-

50

50-

100

Över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Försålda produkter ................

123.1

120.4

119.3

117.0

115.7

117.7

113.5

117.5

Summa kontanta inkomster ........

123.0

119.6

119.5

116.5

115.2

118.4

114.5

117.5

> » utgifter ..........

120.5

114.8

114.7

113.6

112.9

114.8

113.2

114.3

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Försålda produkter ................

124.1

125.5

123.5

120.3

122.2

117.1

128.9

123.8

Summa kontanta inkomster ........

116.5

118.9

119.8

115.3

115.5

113.6

120.6

118.0

> > utgifter..........

117.1

117.9

118.0

113.8

113.7

110.7

114.2

116.5

Norra Sverige.

Försålda produkter ................

149.9

149.9

141.9

137.3

•

147.3

Summa kontanta inkomster ........

90.8

95.5

103.4

93.6

•

•

94.6

» > utgifter ..........

96.1

99.6

106.4

96.7

*

99.0

Hela riket.

Försålda produkter ................

129.0

127.0

121.9

118.0

116.9

117.7

115.3

121.3

Summa kontanta inkomster ........

106.3

112.4

117.9

115.4

114.9

117.2

115.1

114.0

> » utgifter ..........

108.9

112.1

115.0

113.1

112.8

113.8

113.2

112.8

Inkomsterna av försålda jordbruksprodukter uppvisa för riket i dess helhet

den starkaste stegringen vid de små brukningsdelarna, medan ökningen

varit minst vid storbruken med över 100 ha åker. Samtliga kontanta inkomster

ha däremot stigit minst inom de båda lägsta storleksgrupperna,

medan någon tydlig skillnad mellan medelstora och större egendomar icke

framträder i detta hänseende. Ett likartat förhållande råder för riket i dess

helhet i fråga om utgifterna.

Denna olikhet i utvecklingen mellan å ena sidan inkomsterna å försålda

produkter och å andra sidan samtliga kontanta inkomster och utgifter sammanhänger

till väsentlig del med de förut berörda förändringarna i skogsinkomsterna,

vilka betyda mest i norra Sverige samt i skogs- och dalbygderna,

där de små brukningsdelarna äro förhållandevis talrikast.

I slättbygdsområdet har inkomststegringen varit starkast för småbruken

med 23.0 procent och avtager därefter i stort sett med stigande egendomsstorlek

för att vid storbruken med över 100 ha åker uppgå till blott 14.5

procent. Inom samma område uppgår ökningen av de kontanta utgifterna

till 20.5 procent vid de minsta brukningsdelarna men stannar vid de övriga

vid 13 å 15 procent. En relativt gynnsam utveckling synes emellertid här

bl. a. egendomar om 50—100 ha ha genomgått, i det att inkomsterna vid

dessa stigit med 18.4 procent, under det att utgiftsökningen stannar vid

14.8 procent. Inom skogs- och dalbygderna äro olikheterna i inkomstutvecklingen

mellan de olika storleksgrupperna mindre, och någon fullt klar tendens

framträder knappast. Stegringen synes dock ha varit starkast för de

största egendomarna och minst för de medelstora. Kostnaderna hava däremot

stigit mera för de mindre brukningsdelarna än för de medelstora

och de största. I Norra Sverige ha inkomsterna sjunkit för samtliga

storleksgrupper med undantag för brukningsdelarna om 10—20 ha åker,

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

177

och i fråga om de flesta grupper utvisa även utgifterna nedgång. Denna är

emellertid mindre än inkomstminskningen, varför relationen inkomst—utgifter

för detta område mellan de båda åren förskjutits på ett ogynnsamt sätt.

Jämförelse mellan inkomst- och kostnadsutveckling. Jordbrukets nettointäkter

och Jordbrukarefamiljernas arbetsinkomst.

Sammanställas siffrorna för de procentuella förändringarna i jordbrukets

kontanta inkomster resp. utgifter sedan 1932, erhålles följande resultat:

Indextal 1932 = 100

År 1938

= 100

1905

1937

1938

1940

1940

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

128.1

148.4

155.8

183.1

117.5

112.2

130.6

134.8

154.1

114.3

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

134.4

166.1

177.1

209.0

118.0

113.3

133.5

140.9

164.2

116.5

Norra Sverige.

151.7

227.9

268.5

254.1

94.6

122.3

150.7

189.1

187.2

99.0

Hela riket.

132.4

161.8

173.7

198.0

114.0

Utgifter......................................

113.6

133.6

142.4

160.6

112.8

Sammanställningen visar, att inkomstförbättringen, jämfört med år 1932,

för alla de undersökta åren varit större än den sedan 1932 inträdda stegringen

av utgifterna. Detta gäller såväl riket som samtliga tre områden. Relationen

inkomster/utgifter har emellertid i förhållande till år 1932 utvecklat

sig gynnsammare för skogs- och dalbygderna samt norra Sverige än för

slättbygderna. Detta föi-hållande beror emellertid åtminstone till en del nå

det förut påpekade förhållandet, att verkningarna av jordbrukskrisen, starkast

märkbara just år 1932, inom skogs- och dalbygdema och framförallt i

norra Sverige förstärktes av skogsnäringens genom exportkrisen starkt försämrade

läge. Härtill kommer ytterligare, såsom ävenledes tidigare framhållits,

att också förbättringen av det ekonomiska resultatet av själva jordbruksdriften

inträdde tidigare inom de spannmålsproducerande slättbygderna

i södra och mellersta Sverige än i skogs- och dalbygderna och norra Sverige,

där den animaliska produktionen dominerar.

Från 1938 till 1940 hava inom hela riket inkomsterna stigit med 14.0 och

utgifterna med 12.8 procent. För de båda områdena i stidla och mellersta

Sverige är stegringen något större för såväl inkomster som utgifter men förhållandet

mellan inkomst- och utgiftsökning är ungefär detsamma som för

riket i dess helhet, dock något fördelaktigare för slättbygderna. För norra

Sverige utvisa däremot inkomsterna en minskning med 5.4 procent, medan

utgifterna nedgått med endast 1.0 procent.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 319.

12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Majis proposition nr 319.

Tabell 14. Jordbrukets nettointäkter åren 1932—1940, milj. kronor.

Område

År

Nettointäkter av

Samtliga

netto-

intäkter1

Jordbruks-

fastighet

Tjänst- och

tillfällig

förvärvs- verksamhet

Kapital

Södra och mellersta Sveriges

1932

130.8

22.6

24.6

188.3

slättbygder

1935

213.4

24.9

22.4

275.3

1937

235.7

28.0

24.2

302.9

1938

254.4

25.9

20.6

310.9

1940

319.9

31.0

23.4

383.0

Södra och mellersta Sveriges

1932

111.2

20.5

13.6

152.2

skogs- och dalbygder

1935

159.1

24.4

11.3

205.1

1937

193.8

27.4

12.2

247.3

1938

204.6

26.6

12.8

252.4

1940

245.2

31.3

15.5

299.6

Norra Sverige

1932

57.5

20.8

6.6

86.5

1935

79.1

23.8

5.4

112.4

1937

120.8

27.2

5.9

159.9

1938

128.7

30.9

5.5

168.0

1940

127.2

34.2

6.4

170.9

Hela riket

1932

299.5

63.9

44.8

427.0

1935

451.6

73.1

39.1

592.8

1937

550.3

82.6

42.3

710.1

1938

587.7

83.4

38.9

731.3

1940

692.3

96.5

45.3

853.5

Förändringarna i jordbrukets ekonomiska läge under den undersökta perioden

åskådliggöras ytterligare genom den beräkning av jordbrukets nettointäkter,

som meddelas i tabellerna 14 och 15.

För hela riket ha nettointäkterna av jordbruksfastighet år 1932 beräknats

till 299.5 milj. kronor. Därefter ha de stigit för varje år, till år 1935 med 50.8

procent till 451.6 milj. kronor, till år 1937 med ytterligare 33.0 procent av

1932 års siffra till 550.3 milj. kronor, lill år 1938 med 12.5 procent till 587.7

milj. kronor och till år 1940 med ytterligare 34.9 procent av 1932 års siffra

till 692.3 milj. kronor. År 1935 var stegringen i förhållande till 1932 års

siffra starkast i slättbygderna och svagast i norra Sverige, under det att densamma

åren 1937 och 1938 var störst i det sistnämnda området. Från år

1938 till år 1940 inträffade däremot i norra Sverige en minskning med 1.2

procent av nettointäkterna av jordbruksfastighet, under det att desamma

inom slättbygderna samt skogs- och dalbygdema stego med 25.7 resp. 19.8

procent.

Ett försök att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden

har gjorts genom de beräkningar av jordbrukarfamiljernas arbetsinkomster

som framläggas i tabellerna 16 och 17. Dylika beräkningar äro förenade med

1 Häri ingå förutom nettointäkter av jordbruksfastighet, tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet

samt kapital även intäkter av övriga förvärvskällor. Särskild kolumn upptagande enbart

intäkter av övriga förvärvskällor har ansetts icke böra medtagas, enär intäkterna ifråga

dels synas variera starkare och mera oregelbundet från ett år till ett annat — även hos enstaka

jordbrukare — än övriga i bearbetningen ingående poster, dels äro så fåtaligt förekommande,

att ett angivande av de till totalsiffror uppräknade siffervärdena lätt skulle kunna föranleda

felaktiga slutsatser.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Tabell 15. Jordbrukets nettointttkter åren 1932—1944. Indextal.

179

Område

År

Net

Jordbruks-

fastighet

tointäkte

Tjänst- och

tillfällig

förvärvs- verksamhet

r a v

Kapital

Samtliga

netto-

intäkter1

År 19 3

2=100

Södra och mellersta Sveriges

1935

163.1

109.8

90.9

146.3

slättbygder

1937

180.1

124.1

98.2

160.9

1938

194.5

114.3

84.0

165.2

1940

244.5

136.9

94.9

203.5

Södra och mellersta Sveriges

1935

143.1

118.9

83.2

134.8

skogs- och dalbygder

1937

174.4

133.4

89.6

162.5

1938

184.0

129.6

93.7

165.8

1940

220.6

152.6

113.9

196.8

Norra Sverige

1935

137.6

114.7

82.1

129.9

1937

210.1

130.7

90.2

184.8

1938

223.8

148.6

84.0

194.1

1940

221.3

164.3

97.7

197.5

Hela riket

1935

150.8

114.3

87.3

138.8

1937

183.8

129.2

94.4

166.3

1938

196.3

130.4

87.0

171.3

1940

231.2

150.9

101.1

199.9

År 10 3S-100

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder

1940

125.7

119.8

113.0

123.2

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

1940

119.8

117.8

121.6

118.7

Norra Sverige

1940

98.8

110.6

116.3

101.8

Hela riket

1940

117.8

115.7

116.3

116.7

betydande vanskligheter. Vid desamma måste hänsyn tagas icke endast till

de i föreliggande redogörelse tidigare redovisade inkomsterna och kostnaderna

utan även till förräntningen av det kapital, som av jordbrukarna själva

nedlagts i jordbruksfastigheterna. Beräkningen har verkställts på det

sättet, att de utbetalade skuldräntorna lagts till nettointäkterna av jordbruksfastighet,

varefter den erhållna summan har minskats med beloppet för de

»normala ränteanspråken». Dessa utgöra i sin tur förräntningen av det bland

tillgångarna redovisade sammanlagda värdet för jordbruksfastighet, levande

och döda inventarier samt inneliggande lager. Vid beräkningen av de normala

ränteanspråken lia två olika vägar följts. Vid den ena har förräntningen

beräknats å resp. års värde av tillgångarna samt efter växlande räntesatser,

nämligen 4.5 procent år 1932, 3.75 procent åren 1935, 1937 och 1938

samt 4.25 procent år 1940. I det andra fallet har dels en fast räntefot, 4 procent,

dels 1937 års värde å jordbruksfastigheterna använts för alla fem åren.

Samtliga framräknade belopp avse den genomsnittliga arbetsinkomsten per

brukningsdel.

Resultaten av de båda beräkningarna skilja sig mest från varandra för de

större egendomarna med deras stora kapital. Tendensen i utvecklingen fram
-

1 Jfr not å föregående sida.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

Tabell 16. Familjens arbetsinkomst åren 1932—1940 per brukningstid, i kronor.

Räntesatser: 1932 4.50 procent; 1935, 1937 och 1938 3.75 procent; 1940 4.25 procent.

Område

År

Storleksgrupper,

ha åker

2—5

5-10

10—20

20—30

30-50

50—100

Över

100

Södra och mellersta

1932

398

561

552

510

473

295

- 11,029

Sveriges slättbygder

1935

613

931

1,286

1,715

2,274

3,381

820

1937

681

1,057

1,479

1,933

2,482

3,604

421

1938

710

1,122

1,540

2,041

2,627

3,353

2,642

1940

865

1,419

1,985

2,505

3,122

4,436

4,183

Södra och mellersta

1932

412

443

299

105

- 527

-1,451

- 5,098

Sveriges skogs- och

1935

702

875

1,096

1,306

1,232

1,488

1,096

dalbygder

1937

869

1,174

1,442

1,733

1,717

1,353

3,059

1938

945

1,215

1,572

1,647

2,027

1,402

- 367

1940

1,057

1,454

1,941

2,070

2,388

1,791

996

Norra Sverige

1932

403

389

49

-1,064

1935

682

822

874

119

1937

1,063

1.540

1,886

2,039

1938

'' 1,176

1,525

1,704

2,993

1940

1,101

1,422

1,669

2,033

Hela riket

1932

407

450

392

372

279

- 2

- 10,217

1935

686

870

1,162

1,575

2,088

3,060

858

1937

945

1,258

1,507

1,889

2,359

3,258

782

1938

1,032

1,289

1,572

1,964

2,503

3,019

2,278

1940

1,061

1,438

1,930

2,375

2,970

3,9S3

3,798

Tabell 17. Familjens arbetsinkomst åren 1932—1940 per brukningsdel, i kronor.

Räntesats 4 procent.

Område

År

Storleksgrupper,

lia åker

2-5

5—10

10-20

20-30

30—50

50—100

Över

100

Södra och mellersta

1932

435

635

703

798

910

1,150

— 6,836

Sveriges slättbvgder

1935

590

894

1,223

1,604

2,099

3,113

- 105

1937

659

1,023

1,415

1,824

2,318

3,324

- 709

1938

715

1,139

1,518

1,987

2,586

3,229

- 828

1940

917

1,515

2,101

2,683

3,443

4,905

2,728

Södra och mellersta

1932

466

542

479

391

- 29

- 520

- 3,493

Sveriges skogs- och

1935

677

832

1,025

1,193

1,042

1,110

549

dalbygder

1937

843

1,132

1,371

1,620

1,530

1,057

2,385

1938

952

1,228

1,580

1,630

1,897

1,220

2,290

1940

1,126

1,561

2,106

2,300

2,635

2,232

5,473

Norra Sverige

1932

469

502

279

- 641

1935

657

780

799

17

1937

1,039

1,498

1,811

1,908

1938

1,176

1,525

1,651

3,046

1940

1,155

1,513

1,771

2,316

Hela riket

1932

465

548

563

663

728

866

- 6,378

1935

661

829

1,094

1.464

1,910

2,773

- 16

1937

920

1,217

1,439

1.778

2,191

2,976

- 285

1938

1,035

1,301

1,562

1,926

2,454

2,891

- 340

1940

1,120

1,540

2,068

2,574

3,286

4,453

3,171

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

181

träder emellertid på samma sätt, vilket av de båda beräkningssätten som än

användes. I stort sett har familjeinkomsten stigit från år till år, med undantag

för norra Sverige, där stegringen avbröts 1938 eller 1940, samt för de

större egendomarna i skogs- och dalbygderna. Från 1938 till 1940 förelåg enligt

båda beräkningsgrunderna i södra och mellersta Sverige för samtliga storleksgrapper

en avsevärd stegring av arbetsinkomsten per brukningsdel, under

det att i norra Sverige en större eller mindre sänkning därav nästan genomgående

inträffade.

Jämförelse mellan deklarationsundersökningen och undersökningarna

rörande jordbrukets inkomster och kostnader.

Det är av stort intresse att jämföra den bild, som genom den här ovan

sammanfattande deklarationsundersökningen erhållits av den ekonomiska utvecklingen

inom jordbruket från år 1938 till år 1940, med resultaten av den

inledningsvis berörda undersökning rörande förändringarna i jordbrukets inkomster

och kostnader, som utförts av en av livsmedelskommissionen utsedd

särskild delegation. Då sistnämnda undersökning endast avser den egentliga

jordbruksdriften, måste en sådan jämförelse grundas på deklarationsundersökningens

uppgifter örn inkomsterna av försålda jordbruksprodukter.

En dylik jämförelse försvåras emellertid av att delegationens inkomst- och

kostnadsundersökningar avse produktionsår, under det att deklarationsundersökningarna

avse kalenderår. Vidare måste vid en jämförelse skillnaderna

mellan de båda undersökningarna ifråga om material och metod uppmärksammas.

I delegationens undersökningar betraktas sålunda jordbruket som

ett enhetligt företag, och i dess beräkningar redovisas endast försäljningen

från jordbruket i dess helhet, resp. jordbrukets sammanlagda användning av

olika produktionsmedel. Däremot upptagas icke köp och försäljningar mellan

olika jordbrukare. Delegationen redovisar vidare på inkomstsidan icke

endast jordbrukarnas försäljning utan även deras egen konsumtion av hemmaproducerade

livsmedel och upptager på utgiftssidan lön icke endast åt den

anställda arbetskraften utan även åt jordbrukarna själva och deras familjemedlemmar,

i den mån dessa beräknats deltaga i det egentliga jordbruksarbetet,

under det att i deklax-ationsundersökningen helt naturligt redovisats

endast kontanta inkomster och utgifter. Vidare har delegationen på av densamma

anförda grunder räknat med en genomsnittlig oförändrad årsanskaffning

av maskiner och redskap samt underhållskostnader för ett genomsnittligt

maskinbestånd. Till grund för beräkningen av byggnadskostnaderna har

delegationen lagt den nybyggnadsvolym och det underhåll, som kräves för

att upprätthålla ett oförändrat byggnadsbestånd. I deklarationerna upptagas

däremot kostnaderna för nyuppsättning av inventarier och för ny-, till- eller

ombyggnad icke såsom utgifter. Då vidare underhållet av inventarier och

byggnader starkt påverkas av förändringar i det ekonomiska läget, kan en

redovisning enligt kontantprincipen av dessa sistnämnda utgiftsposter väntas

komma att i förhållandevis hög grad avvika från en beräkning enligt delegationens

metoder av dessa kostnader.

Med dessa reservationer anföres här en sammanställning av de båda undersökningarnas

huvudresultat.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

Deklarationsundersökningen: 1638 1940

Kontanta inkomster av försålda jordbruksprodukter.... 100.0 121.3

Kontanta utgifter..................................... 100.0 112.8

Delegationen: 1938/39 1940/41

Inkomster........................................... 100.0 126.9

Kostnader........................................... 100.0 118.6

Resultaten av de båda undersökningarna peka oförtydbart i samma riktning,

ehuru siffrorna, såsom kunde väntas, ej helt sammanfalla med varandra.

Att kostnadsstegringen är lägre enligt deklarationsundersökningen än

enligt delegationens beräkningar är naturligt, dels på grund av den som en

följd av den minskade skogsavverkningen inträdda kostnadssänkningen i

norra Sverige år 1940, dels på grund av att kostnaderna för maskiner och

redskap samt för byggnader i delegationens undersökning, såsom nyss nämnts,

beräknats på grundval av en oförändrad anskaffnings- resp. nybyggnadsvolym.

Skiljaktigheterna ifråga om inkomstutvecklingen torde till en del

bero på att deklarationsundersökningen avser kalenderåret 1940 och delegationens

beräkningar produktionsåret 1940/41. De prishöjningar på vissa jordbruksprodukter,

som ägde rum på hösten 1940, ha sålunda endast i relativt

ringa grad hunnit påverka resultatet för kalenderåret 1940, under det att desamma

spelat en stor roll för inkomstutvecklingen under produktionsåret

1940/41.

I fråga om vissa av delegationen beräknade inkomstposter kan en omräkning

till kalenderår lätt verkställas, varigenom en säkrare grund erhålles för

en jämförelse med deklarationsundersökningens resultat. Här nedan lämnas

en sammanställning av inkomsterna för till mejeri levererad mjölk samt för

slakten av nötboskap och häst.

Till mejeri levererad mjölk: 1938 1940

Deklarationsundersökningen, milj. kronor................ 408.0 526.1

Delegationen, milj. kronor.............................. 376.3 496.9

Deklarationsundersökningen, index...................... 100.0 128.9

Delegationen, index.................................... 100.0 132.0

Nötboskap och häst:

Deklarationsundersökningen, milj. kronor................ 187.1 264.4

Delegationen, milj. kronor.............................. 157.2 218.5

Deklarationsundersökningen, index....................... 100.0 141.3

Delegationen, index.................................... 100.0 139.0

De absoluta talen äro genomgående högre enligt deklarationsundersökningen,

vilket överensstämmer med vad som förut sagts om materialet till

densamma. Den procentuella stegringen från 1938 till 1940 har däremot för

inkomsterna av den till mejerier levererade mjölken varit störst enligt delegationens

beräkningar, under det att motsatsen gäller om inkomsterna av

nötboskap och häst. Beträffande den förstnämnda posten beror en del av''

skillnaden mellan undersökningsresultaten uppenbarligen på att det den

1 juli 1939 införda producentbidraget endast ofullständigt ingår bland de i

deklarationsundersökningen redovisade inkomsterna, bl. a. till följd av att

brukningsdelar med mindre än 2 ha åker ej ingå i densamma. I fråga om

slakten av storboskap och häst är överensstämmelsen mellan delegationens

material och deklarationsundersökningen som synes mycket god. I detta

sammanhang bör särskilt anmärkas, att i den ovan anförda omräkningen av

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

183

delegationens siffror för inkomsterna av nötboskap och häst ingår även den

utslaktning av storboskap, som av delegationen betraktas såsom kapitalrealisation

och sålunda av densamma ej medtagits vid beräkningen av jordbrukets

inkomster. Härigenom torde jämförbarheten med deklarationsmaterialet

bliva bättre än annars skulle ha varit fallet.

Jordbrukets ekonomiska utveckling 1939/40—1940/41 enligt Räkenskapsresultat

från svenska jordbruk.

För åren 1939/40 och 1940/41 belyses den ekonomiska utvecklingen inom

jordbruket ytterligare av professor L. Nannesons Räkenskapsresultat, vilka

för dessa år bygga på det betydligt utvidgade material, som insamlats till

lantbruksstyrelsens fortlöpande ekonomiska undersökning.

För år 1939/40 uppvisar denna följande förräntningsprocent för de undersökta

egendomarna inom olika områden: Skåne-Hallands slättbygder 5.7,

Sydsvenska mellanbygden 4.5, mellersta Sveriges slättbygder 4.7, mellersta

Sveriges skogs- och dalbygder 1.1 och norra Sverige —1.5. Till följd av

den ändrade områdesindelningen och utvidgningen av materialet äro dessa

siffror icke jämförbara med dem, som redovisats i Räkenskapsresultaten för

tidigare år.

Bearbetningen av detta material för år 1940/41 är ännu icke helt avslutad.

Prof. Nanneson har emellertid i tidskriften Lantmannen publicerat en sammanställning

av resultaten från c:a 400 egendomar, vilka båda åren deltagit

i undersökningen. Denna visar för samtliga dessa egendomar en stegring av

nettoavkastningen per hektar från 59 till 86 kronor och av förräntningsprocenten

från 3.1 till 4.4. För olika områden har följande förräntningsprocent

beräknats för dessa egendomar:

1940/41 .............

Differens i jämförelse

med 1939/40.......

Skåne-

Hallands

slättbygd

Sydsvenska

mellan-

bygden

Mellersta

Sveriges

slättbygder

Mellersta

Sveriges

skogs- och

dalbygder

Norra

Sverige

8.2

7.1

5.2

2.4

- 1.8

+ 2.8

+ 3.3

+ 0.5

+ 0.9

+ 0.2

Genomgående utvisar denna jämförelse en förbättrad förräntning av lantbrukskapitalet

1940/41 i jämförelse med 1939/40, ehuru olikheterna mellan

olika områden äro betydande både i fråga om uppnått resultat och förbättringens

storlek.

De återgivna uppgifterna örn förräntningsprocenten bygga på material från

egendomar med såväl dålig som medelgod och god skörd år 1940. En av professor

Nanneson företagen uppdelning av de undersökta egendomarna efter

skördeutfallet 1940 utvisar, alt vid de brukningsdelar, där skörden år 1940

utgjorde 70—80 procent av 1939 års skörd, var den genomsnittliga förräntningen

i det närmaste lika de båda åren. För egendomar, som år 1940 erhöllo

en skörd, som var mindre än 70 procent av skörden 1939, försämrades däremot

medelförräntningen, under det att densamma förbättrades vid egendomar,

vilka år 1940 erhöllo en skörd, som översteg 80 procent av skörden

1939. Den procentuella nedgången i hela rikets skörd år 1940 i jämförelse

med år 1939 uppgick till 25.5 procent. Detta innebär, att de brukningsdelar,

vilka år 1940 erhållit ett i jämförelse med totalskörden genomsnittligt skörderesultat,

under i övrigt oförändrade förhållanden för bokföringsåret 1940/41

böra lia erhållit ett i förhållande till 1939/40 något så när oförändrat ekono
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

xniskt resultat. De egendomar, som år 1940 drabbats av en i förhållande till

det totala skördeutfallet starkare skördeförsämring, synas däremot ha erhållit

ett sämre ekonomiskt resultat 1940/41 än 1939/40, under det att en förbättring

i det ekonomiska resultatet inträtt för de egendomar, där skördeminskningen

år 1940 var mindre än den för riket genomsnittliga. Detta resultat av

den ekonomiska undersökningen svarar ganska väl mot resultatet av beräkningarna

rörande jordbrukets inkomster och kostnader. Enligt dessa har ju

nämligen förhållandet mellan inkomster och kostnader för jordbruket, taget

som en helhet, år 1940/41 snarast något förbättrats i jämförelse med år

1939/40.

Stockholm den 9 april 1942.

Statens livsmedelskommission.

Statistiska byrån.

OTTO ZETTERBERG.

Helmer Olsson.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

185

SVERIGES LANTBRUKSFÖRBUND

Bilaga i.

Till statens livsmedelskommission.

Genom skrivelse den 23 mars 1942 har livsmedelskommissionen berett tillfälle

för Sveriges lantbruksförbund att inkomma med yttrande angående

de åtgärder, som förbundet funne böra vidtagas beträffande den närmare

utformningen av regleringsåtgärderna på jordbrukets område under regleringsåret

1942—1943. Lantbruksförbundet får i anledning härav, efter överläggning

med representanter för Svenska mejeriernas riksförening, Sveriges

slakteriförbund, Svenska lantmännens riksförbund samt Svenska ägghandelsförbundet,

överlämna närslutna promemoria såsom förbundets yttrande i

ärendet.

Stockholm den 7 april 1942.

Sveriges lantbruksförbund.

B. v. STOCKENSTRÖM.

A. H. Stensgård.

P. M. i anledning av livsmedelskommissionens skrivelse den 23 mars

1942 angående regleringsåtgärderna på jordbrukets område

produktionsåret 1942—43.

1. De allmänna principerna för prisavvägningar.

Eftersom produktpriserna komma att bestämmas först sedan skördeläget

kan närmare överblickas, äro huvudprinciperna för denna prissättning den

fråga, som i främsta rummet intresserar jordbrukarna. Det är av vikt att

jordbrukarna på förhand få kännedom om de huvudgrunder, som skola tilllämpas.

Då det för närvarande är särskilt angeläget att erhålla en stor produktion,

måste prispolitiken läggas så, att den främjar detta syfte. Huvudprincipen

för prissättningen bör vara, att priserna vid normal skörd skola

giva full och säker täckning för nuvarande produktionskostnader (de böra

inrymma de sedan krigsutbrottet stegrade produktionskostnaderna och något

därutöver till stimulans). Detta bör fastslås och vara utgångspunkten för

senare beräkningar rörande de exakta priserna. Stimulansmomentets storlek

bör om möjligt angivas redan nu, så att jordbrukarna erhålla kännedom

härom.

Blir skörden större än som kan anses normalt, så bör detta inte föranleda

sänkning av de priser, som skulle utgått vid normalskörd. Det är av reell

betydelse, att detta säges ut, så att jordbrukarna veta att de få tillgodogöra

sig fördelen av ett gott produktionsresultat. Sannolikheten är ringa för att

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

en mycket god skörd skall erhållas, varför en sådan utfästelse icke torde

medföra någon tunga för staten eller konsumenterna, men ett uttalande att

principen skall tillämpas har sin psykologiska betydelse och utgör en sporre

till åtgärder för bästa möjliga produktion. Vid mycket dålig skörd bör kompensation

liksom under de senaste åren givas för inkomstbortfall.

Särskilda stimulanspriser eller eljest på förhand fixerade priser, vilka fastställts

högre än vad regeln om full kostnadstäckning vid normalskörd skulle

fordra, böra icke få pressa ned priset å andra produkter. Ha statsmakterna

av särskilda skäl funnit sig böra tillerkänna odlarna en förhållandevis hög

ersättning för vissa grödor, så får den merinkomst, som odlarna härav erhålla,

sålunda icke avräknas på inkomsten av jordbrukets övriga produktion.

Genom ett dylikt förfaringssätt skulle nämligen de jordbrukare, som

icke kunnat odla nämnda växtslag, men i stället odlat andra för samhället

viktiga växtslag, bliva lidande.

2. Prissättningen på spannmål.

Då det nu bestämts, att priserna skola fixeras först längre fram, är det

synnerligen önskvärt, att den definitiva prissättningen å brödsäd och fodersäd

sker i samband med prissättningen å de animaliska produkterna, särskilt

mjölk och att detta sker efter överläggningar med representanter för jordbrukets

organisationer. En svårighet för ett dylikt förfaringssätt föreligger

därigenom att ett spannmålspris måste angivas relativt tidigt för tillämpande

i handeln, medan mjölkpriset ej torde kunna bestämmas förrän något senare.

Denna svårighet synes emellertid vara överkomlig, om till en början

bestämmes ett preliminärt beräknat pris, grundpris. Om det längre fram

i samband med mjölkprisets fixerande befinnes, att spannmålspriset bör

höjas, kan då bestämmas ett pristillägg, som utgår även å den tidigare försålda

spannmålen. Genom ett dylikt förfaringssätt, varvid såväl köpare som

säljare erhålla kännedom om att grundpriset icke är att betrakta såsom definitivt,

torde det icke bereda några större svårigheter att köparna genom

utbetalande av pristillägg reglera betalningen för de tidigare verkställda inköpen.

I varje fall synes böra undersökas, om icke en dylik anordning skulle

befinnas möjlig och lämplig, särskilt med hänsyn till angelägenheten av att

en skälig prissättning å både spannmål och mjölk ernås.

3. Fodersädsavståendet och cellulosatilldelningen.

Priset å fodercellulosa synes böra fastställas i samband med och under

hänsynstagande till priset å fodersäd. Detta är särskilt av betydelse, därest

lantbrukarna skola åläggas att leverera stora mängder fodersäd och sålunda

avstå från produktionsmedel, som de eljest kunde använda för sin animaliska

produktion. Även synes böra övervägas att lantbrukare, vilka få avstå

fodersäd, erhålla rätt att inköpa viss häremot svarande kvantitet fodercellulosa.

4. Mjölkpriset.

Av särskild betydelse vid reglering av prisen å jordbruksprodukter är att

mjölkpriset avväges på ett lämpligt sätt och så att det ger täckning för produktionskostnaderna.

Betydelsen härav för jordbruket är uppenbar, då

mjölkproduktionen är den viktigaste salu produkten för de allra flesta jordbrukare

och i synnerhet för de mindre.

Mjölkpriset har sedan gammalt uppvisat vissa påtagliga olikheter i olika

landsdelar, vilka bland annat varit beroende av skiljaktiga avsättningsbetingelser,

särskilt för konsumtionsmjölken. Även produktionskostnaderna

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

187

växla i stort sett på motsvarande sätt. Det synes med visst fog kunna göras

gällande att förut berörda skil.jaktigheter i mjölkpriset till viss del eliminerats

genom prisregleringen under de senaste åren. Det torde därför böra

undersökas, om en avvägning av mjölkpriset bör ske med hänsynstagande

till produktionsförhållandena och tidigare rådande prisvariationer i olika

delar av landet.

Därest 1942 års skörd i likhet med fjolårets skulle bliva väsentligt olikartad

och ge missväxt inom vissa delar av landet, bör liksom under 1941—42 åtgärder

vidtagas för differentiering av mjölkpriset i syfte att härigenom bereda

ersättning till de sämst ställda områdena för den dåliga skörden. Skäl

torde i så fall kunna föreligga för en starkare differentiering än som nu tilllämpats.

5. Kött- och fläskregleringen.

Då tillförseln av fläsk och kött även under det kommande produktionsåret

torde bliva knapp och vad köttet beträffar med största sannolikhet väsentligt

mindre än under innevarande år, är det av största vikt att kontrollen

av handeln på detta område blir rationellt och effektivt ordnad. Särskilt

kan tillgodoseendet av de större konsumtionsorternas och underskottsområdenas

behov (ransoneringskvantiteter) komma att medföra betydande problem,

som i tid måste beaktas. I den mån fodertillgången för fläskproduktionen

blir rikligare, är det av betydelse, att fläskpriset så anpassas, att stimulans

till ökad fläskproduktion ernås.

6. Äggregleringen.

Hittillsvarande erfarenheter av äggregleringen giva tydligt vid handen att

regleringsåtgärdena på detta område icke varit lyckade. Regleringen av äggproduktionen

och ägghandeln torde också städse bliva förenad med betydande

svårigheter, enär produktionen till övervägande del bedrives i liten

skala vid ett mycket stort antal brukningsdelar samt enär ägg är en vara,

som lätt kan försäljas på olika vägar. Därest en reglering på detta område

skall äga rum, torde det därför vara synnerligen viktigt, att åtgärderna bli

rationellt anordnade. Det synes vara erforderligt att företaga en omprövning

av principerna för nämnda reglering. I detta hänseende bör beaktas, att fodertilldelningen

till äggproduktionen på ett ändamålsenligt sätt kombineras

med leveranserna av ägg. Vidare torde det vara av vikt att äggransonens storlek

bättre anpassas efter de kvantiteter, som vid olika årstider beräknas kunna

stå till disposition för försäljning. Om så icke blir fallet, torde det förhållandet

alltjämt komma att råda, att en rättvis fördelning icke kan verkställas,

enär en för stor del av de tillgängliga kvantiteterna kommer att förbrukas

i de landsdelar, där äggen produceras, och en för ringa del tillföres

de större konsumtionsorterna. Vidare torde det vara otvivelaktigt att äggpriset

under den gångna delen av produktionsåret hållits för lågt och att detta

varit en starkt medverkande orsak till att tillförseln av ägg till den reguljära

handeln blivit så knapp. Även vid den produktion, som nu förekommit, skulle

med säkerhet en större kvantilet ägg tillförts den reguljära handeln, om äggpriset

varit högre.

Livsmedelskommissionens avsikt med det låga äggpriset synes lia varit, att

äggproduktionen därigenom skulle bringas ned med hänsyn till den knappa

fodertillgången. För de äggproducenter, vilka för sin äggproduktion äro beroende

av inköpt foder, kan emellertid dylik reglering av produktionen bäst

ernås genom fodertilldelningen. Vad övriga producenter beträffar får beaktas,

att hönsantalet hos dessa i regel är litet och att äggproduktionen till

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Majlis proposition nr 319.

väsentlig del sker med hjälp av avfallsfoder. Ett förfaringssätt att på grund

av ringa fodertillgång och när produktionen ändå måste minskas fixera ett

lågt äggpris kan med säkerhet icke vinna förståelse från producenternas sida

och är ägnat att inge berättigad kritik, detta så mycket mer som andra produktionsgrenar

erhålla kompensation för minskad produktion.

7. Tillgodoseendet av nödig arbetskraft. ''

Ehuru frågor rörande tillgodoseende av nödig arbetskraft för jordbrukets

behov icke direkt behandlats i samband med jordbruksregleringen, är det

anledning understryka vikten av att särskilt under arbetsbråda perioder hempermittering

av jordbrukare och jordbruksarbetare från militärinkallelser

beviljas i den mån det utrikespolitiska läget det medgiver. Vid sidan av den

militära beredskapen framstår just nu livsmedelsberedskapen såsom särskilt

angelägen, och för tillgodoseende härav är tillgången på erforderlig arbetskraft

av största vikt.

8. Förberedelser för mötande av en fredskris.

Ehuru den nu aktuella frågan avser regleringsåtgärderna för produktionsåret

1942—43, torde redan nu böra övervägas frågan om huru jordbruksregleringen

bör anordnas efter krigets upphörande. I detta hänseende kan

hänvisas till Lantbruksförbundets skrivelse den 28 mars 1941. Däri anfördes

bl. a., att det måste förebyggas att produktpriserna under efterkrigsåren

komma att pressas ned genom okontrollerad import av utländska jordbruksprodukter

och ersättningsvaror för dessa. Det framhölls också, att då produktpriserna

nu under krisen anpassas efter produktionskostnaderna, så

bör det vara berättigat att jordbrukarna efter kriget också erhålla priser,

som täcka då rådande produktionskostnader. De nuvarande förhållandena

torde tillräckligt understryka betydelsen av att jordbruksproduktionen även

framgent får en sådan omfattning och inriktning, att befolkningens livsmedelsbehov

i huvudsak kan tillgodoses genom den inhemska produktionen,

som bör äga rätt till företräde på den egna marknaden. Det synes vara önskvärt

att frågan örn denna inriktning och örn jordbrukspolitiken efter krigets

upphörande redan nu göres till föremål för utredning.

Stockholm den 7 april 1942.

Vidimeras:

A. Andersson.

Hj. Noring.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

189

SVENSKA SPANNMÅLSAKTIEBOLAGET

Bilaga 5.

Statens livsmedelskommission, sektionen för spannmål & fodermedel m. m.,

Stockholm.

Beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för

verksamhetsåret 1912/1943.

I enlighet med statens livsmedelskommissions begäran översänder bolaget

närslutet sammanställning över bolagets beräknade kostnader för verksamhetsåret

1 september 1942—31 augusti 1943, slutande å ett belopp av omkring

125 miljoner kronor.

Till närmare belysning av den gjorda beräkningen vill bolaget meddela

följande.

1. Kostnader avseende spannmålssektionens verksamhet.

Jordbrukarnas saluöverskott av brödsäd beräknas, under förutsättning av

normal skörd, till 600,000 ton. Kostnaden för omsättning av denna myckenhet

från odlare till kvarn är beroende av bl. a. örn hittills tillämpat prisortsystem

för brödsäd bibehålies eller ersättes med samma leveransbestämmelser

som nu gälla för fodersäd. Med utgångspunkt från detta senare alternativ

har ifrågavarande kostnad beräknats till Kr. 1:25 för 100 kg. Kostnadsökningen

i anledning härav har i jämförelse med för innevarande verksamhetsår

beräknade kostnader uppskattats till omkring Kr. 0: 40 för 100 kg. —

Bolaget har vidare utgått från att resterande del av beredskap slagret försäljes

under innevarande konsumtionsår och att väsentlig ny uppläggning av

beredskapslager icke kommer till stånd under verksamhetsåret 1942/1943.

Ifråga örn fodersäd har räknats med ett saluöverskott som är något större

än det under innevarande verksamhetsår uppkomna och som motsvarar vad

som kan anses utgöra normal skörd. Kostnaderna för omsättning av det

ökade saluöverskottet ha uppskattats efter samma grund som enligt beräkningen

för innevarande verksamhetsår nämligen Kr. 2:50 för 100 kg.

Kostnaderna för lagerhgror m. m. ha anslagits till 2 miljoner kronor och

upptaga dels kostnaderna för bolagets s. k. långtidsavtal, omkring 1 miljon

kronor, dels ock kostnad för tillfällig lagring under verksamhetsåret av spannmål.

2. Kostnader avseende fodermedelsseldionens verksamhet.

För verksamhetsåret 1942/1943 har bolaget räknat med samma omsättning

av oljekraftfoder som innevarande verksamhetsår, nämligen 100,000 ton. Inköpskostnaderna

och kostnaderna för blandning, inomlandsfrakter och försäljning

ha uppskattats till samma belopp per ton som enligt beräkningen

för innevarande verksamhetsår. Försäljningsintäkterna ha beräknats efter

ett i jämförelse med innevarande verksamhetsår med Kr. 2:— för 100 kg till

Kr. 30:— för 100 kg förhöjt försäljningspris.

Beträffande fodercellulosa utgår bolaget från en omsättning av 600,000

ton arkmassa. Kostnaderna för inköp därav lia beräknats efter de priser, som

gälla enligt nu löpande avtal med massafabrikerna. Bolaget har vid beräkningens

uppgörande utgått från att av sulfitcellulosa kan ställas tilt förfogan
-

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Mai:ts proposition nr 319-

de en kvantitet om 350,000 ton, och att resterande behövlig myckenhet, 250,000

ton kommer att bestå av sulfatcellulosa. Vid beräkningen har antagits, att

all fodercellulosa kommer att iordningställas till cellfor MM. Ifråga om kostnaden

för den melass, som åtgår för inblandning, har bolaget förutsatt, att

en billigare kvalitet kan bliva disponibel än den som för närvarande finnes

tillgänglig. Kostnaderna för dikalciumfosfat hava upptagits enligt gällande

kontrakt och kostnaderna för koksalt enligt nuvarande marknadspris. Kostnaderna

för rivning och blandning ha anslagits till något högre belopp än

som för närvarande gäller, detta med hänsyn till bl. a. prisstegring å papperssäckar.

Kostnaderna för transporter, lagring och försäljning ha upptagits till

samma belopp per viktenhet som i beräkningen för innevarande verksamhetsår.

Bolaget räknar visserligen med att kunna åvägabringa nedsättning av för

närvarande vid försäljning av fodercellulosa tillämpade ersättningar till handeln,

men kostnaderna för transporter måste, bl. a. på grund av ökad lagring,

befaras bliva högre än under innevarande verksamhetsår. Försäljningsintäkterna

har bolaget beräknat efter ett försäljningspris för cellfor MM av Kr.

18:— för 100 kg, varvid bolaget således antagit, att nu gällande pris kommer

att avsevärt höjas.

För kostnader i samband med försäljning av diverse importerade varor har

bolaget endast angivit ett icke närmare specificerat belopp av 5 miljoner

kronor.

3. Kostnader avseende verksamheten inom sektionen för stråfoder, utsäde

och diverse varor.

I likhet med vad som gäller innevarande verksamhetsår har bolaget icke

räknat med att några kostnader skola uppstå i samband med omsättning av

stråfoder och utsäde. För kostnader i samband med försäljning av diverse

inhemska varor har bolaget endast angivit ett icke närmare specificerat belopp

av 5 miljoner kronor.

4. Bolagets kapitalbehov.

Bolaget beräknar för verskamhetsåret 1942/1943 ett lånebehov av omkring

150 miljoner kronor enligt följande:

Kostnader enligt närslutna samman
-

ställning bortsett från räntor ...... c:a 120 miljoner

Antaget varulager den 31/s 1943 ...... » 45 »

Utlägg för inköp av oljeväxtfrö (vartill

i beräkningen över kostnaderna hänsyn

icke tagits, då ifrågavarande kostnad

skall ersättas bolaget i särskild

ordning).......................... * 20 »_ c:a 185 miljoner

Aktiekapital......................... 5 miljoner

Förlagslån...........................30 » » 35 »

Lånebehov c:a 150 miljoner.

Stockholm den 28 mars 1942.

Svenska spannmålsaktiebolaget.

NILS BROLÉN.

Oläslig namnteckning.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

191

Beräkning av Svenska spannm&lsaktlebolagets kostnader för

verksamhetsåret 1942/1943.

A. Spannmålsseklionen.

1) Kostnader för omsättning av brödsäd:

600.000 ton

med en beräknad kostnad av kr. 12.50/ton................. 7,500,000

2) Kostnader för omsättning av fodersäd:

400.000 ton

med en beräknad kostnad av kr. 25/ton.................... 10,000,000

3) Kostnader för lagerhyror m. m............................... 2,000,000 19,500,000

B. Fodermedelssektionen.

1)

2)

3)

Kostnader och prisskillnad vid försäljning av oljekraftfoder:

Omsättning av 100,000 ton oljekraftfoder.

Kostnader och prisskillnad enl. nedan......................

Inköpspris .......................... Kr. 550/ton

Kostnader .......................... » 40/t«n = Kr. 590

Försäljningspris...................... Kr. 300/ton

Förlust.............................. > 290/ton — j^r. 590

Kostnader och prisskillnad vid försäljning av fodercellulosa:

Omsättning av 600,000 ton arkmassa.

Kostnader och prisskillnad enl. nedan......................

a) Inköp av råmaterial.

350.000 ton sulfitmassa å 198/ton.......... 69,300,000

250.000 ton sulfatmassa å 225/ton.......... 56,250,000

38,700 ton melass å 200/ton .............. 7,740,000

4,200 ton fosfat å 505/ton................ 2,121,000

2,250 ton koksalt å 80/ton .............. 180,000

645,150 ton 135,591,000

b) Rivning och blandning:

645,150 ton cellfor å 30/ton................ 19,354,500

c) Kostnader för transporter, lagring samt provi
sion

i samband med försäljning:

645,150 ton cellfor å 32.50/ton............. 20,967,375

175,912,875

d) Försäljningsintäkter:

645,150 ton cellfor MM å 180/ton.......... 116,127,000

Kostnader och prisskillnad ................ 59,785,875

Kostnader och prisskillnad vid försäljning av diverse importerade

varor ..................................................

29,000,000

60,000,000

5,000,000

C. Sektionen för slråfoder, utsäde och diverse varor:

Kostnader och prisskillnad vid försäljning och omsättning av

diverse inhemska varor ....................................

94,000,000

5,000,000

D. Allmänna kostnader:

1) Personal och kontor.............................. 1,500,000

2) Resande kontrollanter ............................ 600,000 2,100,000

E. Räntor:

Kapitalbehov omkring 150,000,000 ä 3 % ränta............................ 4,500,000

Summa kostnader för verksamhetsåret 1942/1943.......................... Kr. 125,100,000

Svenska spannmålsaktiebolaget.

NILS BROLÉN. Oläslig namnteckning.

Vidimeras:

A. Andersson.

Hj. Noring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

,

fili

i*2V Ifj‘(Äv.''t• .:s*•-i

v

‘A.)''

■ ■ ''Kill.''.

• /; ;

0

• ifc

iV

;r..\ :

'' jh: t-i

■ V ''»! > • •.v-,fl • vl <\*''■*•’»1}.

.v‘V <; r;>''

- - • ■ -v- '' -

/*>4KVr$vnV<K \v-•

, ■. ‘ \ ■

(v .•vV:-’.:''••'' ■

• >• / ■: ; ...

.itc:. i

(K>.!, i"..''-. >

;.i:v : . •{''*''■:; i V i

''liliij.. .-i.. ■ ii/tai. ''»>''

■ rr''i; ’ ’.''1. * ''■■.Jo /

«oV.

•■Ml Vt

opaginerad Kontrollera mot PDF

TABELLBILAGA

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 319.

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

t n '' .j t ?•

n

* ■■ ■ >.

. ■ . .• i: :.y. .’å\: •. \ SMxi V/w-Å t-n^v^W^Vi W,

. ''

#

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tali. 1. Vissa Jordbruksnäringen berörande prlslndextal.

År och

månad

Social- styr:s

index för

livsm.p.

i hush.- budg.

(1914 =

100)

Av jordbruksutr. ber. index för nedanst.

ingående livsmedel1

i hush.-budg.

Kommerskollegii index

för (1935 = 100)

Jordbruks- nämndens

produ- centpris- index för

viktigare

jordbruks- produkter

Inhemska jordbruksprodukter

Samtl. sv.

jordbruks- prod.

(23 va- ruslag)

Samtl.

mat- varor

(34 va- ruslag)

Anim.

livs-

medel

Veget.

livs-

medel

Foder-

medel

Göd-

sel-

medel

Mejeriprod.

(smör, mjölk,

ost)

Mjöl och gryn

(vetemj., rågs.,

havregryn)

Bröd

(6 sor- ter)

Kött och

fläsk

(5 sorter)

1925—29 ......

157

100

100

100

100

100

100

119

138

121

120

100

1935 ..........

128

86

81

87

84

82

83

100

100

100

100

80.5

1936 ..........

133

88

83

88

92

86

86

104

100

105

102

85.8

1937 ..........

137

94

88

92

92

89

89

108

104

117

102

91.5

1938 ..........

143

98

92

94

99

93

92

113

101

112

105

95.3

1939 ..........

147

103

92

96

105

96

96

120

104

114

106

100.0

1940 ..........

165

114

98

lil

115

109

lil

140

133

148

135

119.1

1941..........

190

131

101

119

152

129

134

176

162

164

146

141.9

1940 januari ...

154

I

1

130

119

133

124

107.1

februari ..

—

} 108

96

106

107

102

102 {

130

122

136

132

109.8

mars.....

—

1

1

130

124

137

135

112.6

april.....

163

1

|

129

128

141

135

116.0

maj......

—

lii

96

108

110

107

109 {

133

134

142

135

117.1

juni......

—

1

1

134

137

144

135

115.3

juli ......

170

I

1

138

138

145

135

115.9

augusti ...

—

\ 113

99

lil

117

109

110 (

140

134

151

135

118.6

september

—

1

1

145

132

157

136

120.6

oktober...

172

1

I

152

137

162

136

127.1

november

—

125

101

117

127

116

121 {

157

144

162

140

130.2

december.

—

1

1

166

144

163

144

136.9

1941 januari...

180

I

|

167

147

161

144

135.5

februari ..

—

\ 133

101

119

142

127

131 {

169

150

161

144

134.9

mars.....

—

1

175

155

161

143

139.6

april.....

197

1

177

156

161

141

142.2

maj......

—

1 131

101

120

153

131

135 ^

173

162

161

141

139.2

juni......

—

1

174

164

160

146

139.1

juli ......

192

j

I

175

165

157

146

141.9

augusti ...

—

l 129

101

119

155

130

135 i

176

167

157

146

145.9

september

—

|

1

178

164

170

146

142.1

oktober ..

191

1

1

180

168

172

148

146.4

november

—

\ 132

103

119

157

130

137 i

183

171

173

154

145.8

december.

—

1

1

184

176

172

154

147.5

1942 januari...

201

|

[

183

180

171

159

145.1

februari ..

—

} 132

105

119

157

135

142 i

184

185

171

159

147.1

mars.....

—

J

1

183

187

171

159

1 Ingen hänsyn har vid beräkningarna tagits till ransonering eller matfettsrabatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196 Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Tali. 2. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag.

År och

månad

Kons.-

mjölk1

Prod.- mjölk2

Kor

kl. I3

Kor

kl. lil8

Tjurar

kl. I3

Svin

kl. I8

Ägg4

Potatis8

1925—29........

22

10.8

64

40

68

110

158

10.10

1930............

21

8.5

58

36

66

95

124

7.27

1931............

21

7.0

48

29

50

59

105

8.55

1932............

20

6.3

38

23

36

61

96

7.67

1933............

20

7.0

35

21

35

59

90

6.03

1934............

21

8.5

46

30

48

56

99

6.02

1935............

21

8.9

57

38

61

83

114

8.28

1936............

22

10.0

59

39

62

89

127

8.53

1937............

23

10.8

56

39

62

91

138

9.02

1938............

24

11.4

58

41

63

101

136

8.66

1939............

25

12.5

66

48

70

100

138

9.03

1940............

27

15.5

72

50

75

117

163

13.67

1941............

30

19.1

95

63

99

147

220

13.66

1940 januari ....

26

14.6

68

47

72

102

150

11.69

februari ...

26

14.6

69

49

74

102

155

15.13

mars......

26

14.3

68

48

72

102

160

16.02

april......

27

14.1

69

49

73

104

136

17.02

maj.......

27

13.8

74

55

78

107

130

17.25

juni.......

27

14.0

75

56

79

lil

132

14.55

juli........

27

15.3

71

53

76

114

136

16.19

augusti ....

27

15.5

70

49

75

118

149

13.30

september .

28

16.0

71

48

74

129

184

10.29

oktober....

28

17.4

71

48

74

138

224

10.52

november .

30

18.6

73

48

76

136

210

11.00

december ..

30

19.8

80

52

81

135

190

11.13

1941 januari ....

30

19.4

84

55

87

135

200

12.54

februari ...

30

19.2

91

61

94

135

218

12.96

mars......

30

18.6

100

70

104

138

230

11.37

april......

30

18.0

110

80

114

144

178

10.66

maj.......

30

17.6

194

*61

199

•151

185

9.60

juni.......

30

17.9

94

61

99

151

200

10.96

juli........

30

18.5

94

61

99

151

220

21.82

augusti ....

30

18.7

94

61

99

151

'' 225

23.00

september .

30

19.4

94

61

99

151

235

12.79

oktober....

30

20.9

94

61

99

151

7 225

12.63

november..

30

21.6

94

61

100

151

265

12.58

december ..

29

21.1

94

61

100

152

263

13.00

1942 januari ....

29

20.8

94

61

100

152

250

15.73

februari ...

29

20.8

94

61

100

152

250

18.98

mars......

29

20.6

94

61

100

152

250

19.32

april......

29

94

61

100

152

250

20.93

1 Socialstyrelsens detaljpris för 49 orter. — 2 Beräknat pris till producenter efter avdrag av

mejerikostnader samt tillägg av under resp. perioder utgående bidrag samt exklusive skummjölksvärde.

— 8 Medelpris av slakthusnoteringar. — 4 Svensk äggnotering. — 6 Partipris i

Stockholm för l:a välsorterad matpotatis. — 6 Fr. o. m. 5 maj 1941 tillsvidare vägt högsta pris.

Se L. K. eirk. nr 302. — 7 Fr. o. m. 24 sept. 1941 gälla av staten fastställda priser. Se L. K.

eirk. nr 446.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 319. 197

Tab. 2 (forts.). Priser (notering) i öre/kg & nedanstående varuslag.

År och månad

Vete

Råg

Korn,

2-rads

Havre

Vetekli

Majs

Kraftfo- derbl.48 %

Soja-

mjöl

1925-29........

22.66

20.42

17.75

15.47

14.41

17.14

20.26

1930............

18.43

14.88

12.28

9.93

9.45

12.03

14.65

1931............

19.11

16.74

12.58

10.67

9.59

8.65

13.83

1932............

17.40

15.76

11.93

10.48

10.14

9.92

14.80

14.87

1933............

17.28

15.73

10.90

9.52

9.23

9.09

14.35

13.94

1934............

16.97

15.69

12.71

11.83

11.76

13.01

15.10

14.71

1935............

16.69

15.59

13.13

12.15

12.85

15.51

17.33

16.90

1936............

17.01

15.92

13.75

12.77

13.70

15.93

18.23

18.33

1937............

19.60

18.29

18.22

15.58

14.38

16.33

19.11

19.24

1938............

18.85

17.27

15.81

13.62

13.90

16.83

19.45

19.54

1939............

17.99

17.29

14.55

13.03

13.39

18.61

21.41

21.68

1940............

23.30

23.29

22.71

20.41

16.89

18.50

23.60

23.00

1941............

26.00

26.00

24.60

22.80

16.50

23.71

25.13

23.00

1940 januari....

20.12

20.27

17.68

16.26

16.16

»18.50

»23.50

8 23.00

februari ..

20.42

20.49

17.75

17.02

16.54

18.50

23.50

23.00

mars......

20.63

20.69

—

17.72

16.74

18.50

23.50

23.00

april......

21.08

21.09

—

18.72

17.24

18.50

23.50

23.00

maj ......

21.41

21.42

—

19.65

»17.50

18.50

23.50

23.00

juni ......

—

—

—

—

17.50

18.50

23.50

23.00

juli........

—

—

—

—

17.50

18.50

23.50

23.00

augusti____

24.25

24.16

—

—

17.50

18.60

23.60

23.00

september .

25.02

24.83

25.02

23.27

‘16.50

18.50

23.50

23.00

oktober....

26.08

25.93

25.83

24.01

16.50

18.50

23.50

23.00

november..

‘27.00

‘27.00

‘25.00

‘23.50

16.50

18.50

23.50

23.00

december • •

27.00

27.00

25.00

23.50

16.50

18.50

23.50

23.00

1941 januari____

27.00

27.00

25.00

23.50

16.50

18.60

23.50

23.00

februari ..

•25.00

•25.00

25.00

23.50

16.50

18.50

23.50

23.00

mars......

25.00

25.00

»23.00

»21.50

16.50

18.50

23.50

23.00

april......

25.00

25.00

23.00

21.50

16.50

25.00

23.50

23.00

maj ......

25.00

25.00

23.00

21.50

16.60

25.00

23.50

23.00

juni ......

—

—

—

—

16.50

25.00

23.50

23.00

juli........

—

—

—

—

16.50

25.00

23.50

23.00

augusti ....

25.00

25.00

23.00

21.50

16.50

25.00

23.50

23.00

september .

»27.00

»27.00

»26.00

»22.50

16.50

25.00

23.60

oktober____

27.00

27.00

26.00

22.50

16.50

25.00

»28.00

november..

27.00

27.00

26.00

22.50

16.50

27.00

28.00

december ..

27.00

27.00

26.00

22.50

16.50

27.00

28.00

1942 januari ....

27.00

27.00

26.00

22.50

16.50

* 27.00

28.00

februari ..

27.00

27.00

26.00

22.50

16.50

27.00

28.00

mars......

27.00

27.00

26.00

22.50

16.50

25.00

28.00

april......

27.00

27.00

26.00

22.50

16.50

25.00

28.00

1 Av staten fastställt maximipris fr. o. m. den 5 jan. 1940. — 2 Av staten fastställt maximipris

fr. o. m. den 30 sept. 1939. — 3 Av staten fastställt maximipris fr. o. m. 8 maj 1940. —

4 Enligt statens livsmedelskommissions cirkulär nr 95—C 31 den 31 aug. 1940. — 6 Av staten

fr. o. m. den 16 okt. 1940 fastställda priser vid frivillig försäljning till svenska spannmålsaktiebolaget

för brödsäd före den 1 febr. och för fodersäd före den 1 mars 1941. — 6 Inlösningspris

fr. o. m. den 1 febr. 1941. — 7 Inlösningspris fr. o. m. 1 mars 1941. — 8 Inlösningspris

före den 1 september 1942. — 9 Fr. o. m. den 25 sept. 1941 gäller ett av staten fastställt pris

på 28.00 kr/dt å 45 % kraftfoderblandning. Å kvarvarande partier 48 % kraftfoderblandning

har priset fastställts till 30.00 kr/dt.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Tab. 3. Invägning av mjölk samt tillverkning av smör och ost, 1 ton.

Vid

mejerier

invägd mjölk

Mejeriproduktion

av

År och månad

Därav

Total

kvantitet

Använd

för

produkt-

beredning

Försåld

som kon- sumtions- mjölk

Försåld

grädde (om- räknad till

mjölk)

Smör

Ost

1934............

2,498,378

1,854,670

352,247

291,461

62,510

31,103

1935............

2,550,916

1,875,422

376,433

299,061

63,452

31,669

1936............

2,720,166

2,008,586

408,014

303,566

67,168

37,759

1937............

2,847,223

2,115,010

434,246

297,967

73,247

35,443

1938............

3,032,241

2,277,819

459,023

295,399

80,103

36,524

1939............

3,205,688

2,395,153

494,367

316,168

83,735

43,653

1940............

2,988,933

2,202,644

519,500

266,789

80,760

35,328

1941............

2,659,251

1,940,169

610,512

122,850

77,687

22,383

1940 januari____

242,616

176,589

41,534

24,493

6,427

3,126

februari ..

226,795

161,551

41,124

24,120

5,916

2,667

mars......

246,581

176,412

41,977

28,192

6,302

2,904

april ......

255,093

188,206

43,019

23,868

6,649

3,185

maj ______

272,477

201,004

44,246

27,227

6,900

3,370

juni ......

2%,560

227,369

44,059

25,132

7,869

4,242

juli........

281,275

211,620

45,104

24,551

7,549

3,341

augusti....

287,455

219,283

44,530

23,642

7,865

3,754

september..

257,712

194,534

41,885

21,293

7,188

3,460

oktober____

219,996

153,402

44,941

21,653

5,998

2,090

november..

196,861

142,101

43,537

11,223

5,940

1,390

december ..

205,512

150,573

43,544

11,395

6,157

1,799

1941 januari____

209,214

155,183

43,591

10,440

6,255

1,862

februari ..

191,688

139,643

42,246

9,799

5,544

1,620

mars......

217,258

158,474

47,261

11,523

6,170

1,788

april......

226,311

168,430

46,877

11,004

6,526

2,160

maj ......

246,639

184,346

50,291

12,002

7,044

2,205

juni ......

270,078

210,494

48,320

11,264

8,139

3,223

juli........

258,590

191,933

55,207

11,450

7,527

2,418

augusti ....

246,5^1

181,431

54,334

10,736

7,249

1,929

september..

232,574

169,856

52,833

9,885

6,986

1,883

oktober____

206,291

140,593

54,744

10,954

5,972

1,266

november..

169,659

110,572

153,487

8,722

4,830

734

december ..

184,448

129,214

61,321

5,071

5,445

1,295

1942 januari____

187,695

131,948

61,996

4,817

5,472

1,381

februari ..

168,807

114,128

60,866

4,337

4,756

923

mars......

183,365

121,763

67,008

5,553

5,048

900

1 Fr. o. m. standardi seringsbestämmelsernas ikraftträdande den 21 november 1941 redovisas i

denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad mjölk. Av denna anledning blir summan av

produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk,

alldenstund den genom standardiseringen erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas under

produktmjölk.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

199

Tab. 4. Försäljning av smör, ost, margarin, konstlster och kokosfett, 1 ton.

År och månad

Smör från mejeri

Ost från

mejeri

Margarin från fabrik

Konst- ister o.

kokosfett

från

fabrik

Matolja

från

parti-

handlare

Total

kvantitet

Därav av

leverantörer

återtaget

Hushålls-,

Bageri-,

1934 ..........

39,431

6,097

30,824

52,831

2,085

1935 ..........

43,680

7,937

32,385

55,202

2,916

1936 ..........

48,152

9,180

34,498

56,126

3,699

1,232

1937 ..........

49,099

10,198

36,613

58,810

4,730

1,314

1938 ..........

51,534

11,246

38,816

58,401

6,103

1,523

1939 ..........

54,319

12,274

41,406

51,475

8,047

3,794

1,901

1940 ..........

74,002

13,580

37,736

29,468

9,519

1,063

1,405

1941 ..........

76,184

10,859

23,052

17,498

7,992

9

960

1940 januari ..

4,421

937

2,414

4,132

494

147

91

februari ..

4,235

931

2,827

4,031

448

155

90

mars .‘

4,834

1,042

2,954

4,284

528

211

90

april ....

4,511

986

3,719

5,259

886

337

193

maj......

5,215

1,075

3,148

3,316

620

176

167

juni......

6,747

1,111

3,450

23

767

9

120

juli ......

7,581

1,214

3,415

—

979

3

129

augusti ..

8,251

1,343

3,947

—

1,147

1

116

september

8,229

1,306

3,928

—

974

1

121

oktober ..

8,643

1,370

3,795

946

1,314

2

121

november

5,759

1,204

2,081

3,542

685

1

90

december

5,576

1,061.

2,058

3,935

677

20

75

1941 januari ..

4,462

777

1,832

2,513

714

8

51

februari ..

4,230

747

1,978

2,297

721

1

59

mars ....

5,916

901

2,116

2,295

686

73

april......

5,516

901 1

2,306

3,096

837

63

maj______

5,573

. 939

2,365

1,853

857

72

juni_______

6,677

900

3,054

18

856

—

78

juli ......

7,466

996

721

1

995

93

augusti ..

8,369

1,035

1,347

585

—

89

september

8,245

1,001

2,269

—

503

123

oktober ..

7,887

945

2,016

1,253

482

—

126

november

6,370

847

1,581

1,172

338

—

70

december

5,473

870

1,467

3,000

418

—

63

1942 januari ..

5,010

906

1,196

3,478

387

—

71

februari ..

4,627

838

1,224

3,051

347

61

mars.....

5,395

903

1,235

3,772

528

—

78

april.....

2,904

420

—

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Tab. 5. Import av mjölk, grädde, smör och ost samt import och export av

margarin, i ton.

År och månad

Import av mjölk och grädde

Import

av na- turligt

smör

Import av ost

Margarin

konden-

serad

torr-

mjölk

andra slag

dessert-

ost

annan

ost

Import

Export

mjölk

grädde

1929 ..................

224

36

ii

182

459

2,381

133

1930 ..................

207

177

36

27

8

183

485

1,895

118

1931 ..................

165

172

21

16

18

216

551

1,407

163

1932 ..................

65

253

59

1

15

141

332

1,037

295

1933 ..................

26

175

191

0.4

33

158

303

934

241

1934 ..................

4

24

12

1

2

195

370

648

121

1935 ..................

6

59

16

4

608

216

917

11

181

1936 ..................

15

173

13

4

188

248

1,352

1

173

1937 ..................

26

219

19

4

0.4

311

778

2

146

1938 ..................

8

392

20

4

1

338

886

2

189

1939 ..................

5

659

25

4

4

419

1,384

55

110

1940 ..................

3

132

3

1

560

155

345

3

1941 ..................

1,037

5

—

—

13

436

—

461

1940 januari ..........

—

59

•

0.9

14

21

—

—

februari..........

—

9

0.3

1.4

15

37

—

mars ............

10

2

0.2

1.0

28

14

_

3

april ............

—

46

1

0.4

0.3

18

22

—

maj..............

—

6

—

•

0.3

13

68

•

—

juni..............

0.6

2

—

2.2

12

40

•

—

juli ..............

—

—

—

—

0.2

2

5

•

—

augusti ..........

—

—

—

—

0.2

7

8

—

—

september........

0.4

•

—

■

0.1

20

12

—

—

oktober ..........

—

—

—

—

230.2

11

27

—

•

november ........

—

—

—

—

48.5

12

72

—

—

december ........

1.6

—

—

—

275.9

3

19

—

•

1941 januari ..........

—

—

—

—

•

6

33

—

174

februari..........

90.9

—

—

—

•

1

16

—

287

mars.............

94.7

—

—

—

14

—

•

april ............

75.1

—

—

—

1

98

—

—

maj..............

109.6

—

—

—

, t

1

83

—

—

juni..............

177.6

—

—

—

4

49

—

—

juli ..............

76.6

—

—

—

—

1

—

—

augusti ..........

9.0

—

—

—

—

—

25

—

—

september........

99.7

1

—

—

—

70

—

—

oktober ..........

28.3

•

—

—

•

7

—

—

november ........

155.5

4

—

—

•

9

—

—

december ........

120.4

—

—

—

—

31

—

—

1942 januari ..........

117.1

2

—

—

—

12

—

—

februari..........

—

—

—

—

—

•

—

—

mars.............

102.5

30

—

—

—

1

—

-

april.............

49.1

—

—

—

—

9

21

—

— 1

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 319.

201

Tab. 6. import av lår-, häst- och nötkött samt fläsk, 1 ton.

År och månad

Fårkött

Hästkött

Nötkött

Totalt

Fläsk

därav

färskt

därav

annat

1929....................

432

753

177

2,578

164

2,414

1930....................

687

1,058

350

2,263

83

2,180

1931....................

833

932

410

1,386

124

1,262

1932....................

603

353

349

995

180

815

1933....................

650

163

234

1,611

115

1,496

1934....................

656

215

434

1,523

250

1,273

1935....................

934

505

1,356

3,724

2,026

1,698

1936....................

673

964

1,553

3,098

1,219

1,879

1937....................

606

841

1,272

1,717

68

1,649

1938....................

602

791

1,158

2,198

258

1,940

1939....................

602

960

1,428

2,829

727

2,102

1940....................

190

457

58

1,248

36

1,212

1941....................

—

—

33

3,886

2,614

1,272

1940 januari............

57

80

7

316

3

313

februari...........

10

60

•

279

—

279

mars..............

33

18

—

229

—

229

april..............

29

153

—

252

—

252

maj...............

39

39

—

113

—

113

juni...............

11

15

10

1

—

1

juli................

10

36

13

1

—

1

augusti............

•

37

10

14

—

14

september.........

15

•

10

—

10

oktober............

•

4

1

•

—

•

november .........

1

—

—

—

—

—

december..........

—

—

17

33

33

•

1941 januari............

—

—

33

271

182

89

februari...........

—

—

—

383

380

3

mars..............

—

—

—

52

52

-

april..............

—

—

—

474

305

169

maj...............

—

—

—

93

61

32

juni...............

—

—

—

4

4

•

juli................

—

—

—

181

181

•

augusti............

—

—

—

•

•

september..........

—

—

—

1,720

1,022

698

oktober ...........

—

—

—

496

248

248

november .........

—

—

—

212

179

33

december..........

—

—

—

—

•

1942 januari............

—

—

—

•

—

•

februari...........

—

—

—

•

—

•

mars..............

—

—

—

april..............

—

—

—

1,051

—

1,051

Bihang till riksdagens protokoll 19t2. 1 sami. Nr 319. 14

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Tab. 7. Vid slakthus, kontrollslakterier och kötthesiktningsbyråer undersökta

slaktdjur m. m.

År och månad

Besiktigade hela kroppar

Betäckta

suggor

Tjänstbara

galtar

Stor-

boskap

Kalv

Svin

större

mindre

1929 ......................

237,250

340,171

250,512

956,299

1930 ......................

236,284

384,308

232,192

1,194,106

1931 ......................

221,252

390,634

223,262

1,395,581

1932 ......................

231,413

408,698

226,720

1,323,415

1933 ......................

242,588

416,089

236,485

1,313,452

.

1934 ......................

250,617

402,872

250,639

1,389,728

255,886

4,681

1935 ......................

269,039

410,743

285,198

1,240,433

264,271

4,240

1936 ......................

296,268

436,710

351,466

1,287,718

284,044

4,156

1937 ......................

341,551

462,861

410,146

1,441,639

258,967

3,931

1938 ......................

370,450

498,794

435,173

1,440,378

272,789

3,778

1939 ......................

393,591

516,340

464,999

1,577,708

282,702

3,747

1940 ......................

537,992

504,481

513,649

1,461,069

214,291

3,407

1941 ......................

549,564

398,399

506,081

1,030,103

192,403

2,876

1940 januari ..............

35,282

33,038

45,096

127,669

18,902

3,655

februari..............

33,921

34,245

39,695

145,831

16,134

3,561

mars ................

34,726

36,693

43,424

140,323

19,289

3,536

april ................

39,027

44,837

63,021

163,871

20,958

3,516

maj..................

34,732

44,543

52,042

125,967

19,868

3,484

juni..................

33,345

46,141

39,425

109,554

19,952

3,442

juli ..................

41,834

57,273

46,772

125,519

18,110

3,415

augusti ..............

46,322

47,607

35,240

106,683

16,177

3,362

september............

50,959

47,681

30,876

86,061

14,239

3,312

oktober ..............

67,132

48,447

38,942

96,827

15,737

3,232

november ............

68,285

33,752

40,103

104,391

17,736

3,193

december ............

52,427

30,224

39,013

128,373

17,189

3,174

1941 januari ..............

45,956

26,794

44,982

113,406

13,437

3,064

februari..............

36,894

26,029

36,109

99,712

12,478

2,966

mars ................

32,242

26,594

39,942

97,113

19,002

2,954

april ................

27,832

30,375

53,696

100,321

21,890

2,998

maj..................

29,343

35,072

51,879

98,468

21,623

2,990

juni..................

33,096

39,554

44,728

89,942

18,324

2,954

juli ..................

36,982

49,822

48,358

87,114

13,879

2,892

augusti ..............

46,095

39,004

34,635

60,574

10,735

2,809

september............

56,504

38,104

31,455

54,513

10,366

2,774

oktober ..............

81,011

38,300

39,459

72,127

10,108

2,704

november ............

77,124

27,842

40,545

71,337

17,414

2,704

december ............

46,485

20,909

40,293

85,476

23,147

2,699

1942 januari ..............

32,682

17,062

40,608

78,586

15,731

2,659

februari..............

26,786

16,826

36,637

73,758

11,509

2,570

mars.................

24,900

8,514

38,584

71,461

11,414

2,515

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

203

Tab. 8. Inhemsk försäljning och import av vissa skattepliktiga fodermedel

m. m., i ton.

År och månad

Inhemsk

försäljning

av sv. olje- kaksfoder

Import av

oljekakor

och olje- kaksmjöl

Summa

inhemsk

försälj- ning och

import

Import av

annat krea- tursfoder

(stat. nr 366

—68 och

371-72)

Import

av majs

Import

av kli

1929..................

183,093

9,421

76,668

40,257

1930..................

179,034

—

9,075

134,634

40,782

1931..................

234,263

—

8,825

353,055

80,906

1932..................

148,607

—

5,330

243,949

33,026

1933..................

150,859

—

8,184

265,350

62,278

1934..................

52,780

190,128

242,908

8,234

107,186

38,158

1935..................

59,919

200,420

260,339

4,803

43,009

8,775

1936..................

65,111

158,631

223,742

5,443

76,043

10,199

1937..................

76,367

223,059

299,426

8,508

185,239

48,607

1938..................

75,991

251,559

327,550

7,495

172,088

49,115

1939..................

75,524

166,866

242,390

6,150

42,369

12,936

1940..................

93,295

141,898

235,193

7,287

49.066

14,027

1941..................

23,781

94,016

117,797

7,825

3,878

30,901

1940 januari..........

7,455

28,151

35,606

355

17,513

1,073

februari.........

8,446

5,255

13,701

478

6,027

2,354

mars............

10,542

13,977

24,519

565

2,148

1,049

april............

13,571

11,840

25,411

849

19,665

4,185

maj.............

15,392

6,377

21,769

132

1,136

722

juni.............

6,780

4,695

11,475

387

342

363

juli .............

2,294

9,534

11,828

301

319

476

augusti..........

2,424

14,322

16,746

427

882

339

september.......

6,507

17,931

24,438

1,301

489

—

oktober..........

7,217

10,893

18,110

309

484

695

november........

6,339

13,616

19,955

159

—

907

december........

6,328

5,307

11,635

2,024

61

1,864

1941 januari..........

1,494

8,649

10,143

1,146

—

1,442

februari.........

1,205

1,381

2,586

—

—

mars............

1,932

1,931

3,863

364

—

446

april............

3,730

15,704

19,434

1,864

20

4,443

maj.............

1,873

12,130

14,003

630

3,858

5,109

juni.............

1,244

6,348

7,592

724

—

3,935

juli .............

2,915

2,803

5,718

1,451

—

5,724

augusti..........

965

2,384

3,349

660

—

2,793

september.......

2,748

6,518

9,266

129

—

3,560

oktober..........

1,369

10,465

11,834

545

—

1,673

november........

2,137

13,354

15,491

292

—

641

december........

2,169

12,349

14,518

20

—

1,135

1942 januari..........

3,504

13,724

17,228

2

—

1,283

februari.........

1,886

1,401

3,287

48

—

194

mars............

2,283

7,224

9,507

208

3,466

289

april............

2,489

287

—

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:418 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. a1 i texten
  2. JoU 1942:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:is proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten