Sök i Ratio Lex

Angående vissa med den fortsatta utbyggnaden av landets försvarskraftei'' sammanhängande markförvärv

1942-05-08 · 37 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:322, Angående vissa med den fortsatta utbyggnaden av landets försvarskraftei'' sammanhängande markförvärv

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 322.

1

Nr 322.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

med den fortsatta utbyggnaden av landets försvarskraftei''

sammanhängande markförvärv; given Stockholms

slott den 8 maj 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott

den 8 maj 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med dels chefen för finansdepartementet, dels

såvitt angår fråga örn förvärv av mark för Upplands och Hälsinge flygflottiljer

jämväl med chefen för kommunikationsdepartementet, dels såvitt angår

förvärv av mark för Härnösands kustartilleridetachement jämväl med

chefen för ecklesiastikdepartementet, dels ock såvitt angår disposition av

mark under domänstyrelsens förvaltning jämväl med chefen för jordbruksdepartementet,

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld,

frågor om vissa med den fortsatta utbyggnaden av landets försvarskrafter

sammanhängande markförvärv samt anför därvid följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 322.

1154 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 322.

Sedan 1941 års försvarsutredning avgivit betänkande nied förslag till plan

för organisationsarbetet inom försvarsväsendet (statens off. utredn. 1942: 1),

har Kungl. Majit på grundval av utredningens resultat i proposition den 27

mars 1942, nr 210, förelagt riksdagen förslag till plan för försvarsväsendets

utbyggnad under den närmaste femårsperioden. I proposition den 24 april

1942, nr 270, angående vissa kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att under försvarsväsendets

fastighetsfond anvisa anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 samt å riksstaten för budgetåret 1942/43 till bestridande av kostnaderna

för vissa av försvarsplanens genomförande föranledda byggnadsarbeten m. m.

Vid anmälan av sistnämnda proposition framhöll jag, att det i vissa fall icke

varit möjligt att i samband med äskande av medel för de egentliga byggnadskostnaderna

underställa riksdagen förslag till bestridande av kostnaderna för därmed

sammanhängande markförvärv. Jag yttrade i samband därmed, att förslag

i ämnet borde underställas riksdagen så snart erforderlig utredning i

ämnet förelåge. Jag erinrade vidare, att 1941 års försvarsutredning beträffande

de markförvärv, som bleve erforderliga vid ett genomförande av försvarsutredningens

förslag, icke förebragt annan utredning än vissa överslagsvis uppskattade

kostnadsbelopp. Kungl. Majit hade i syfte att möjliggöra snabbast

möjliga behandling av dessa frågor den 13 mars 1942 uppdragit åt arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse, marinförvaltningen och flygförvaltningen

att dels verkställa utredning rörande förvärv av mark, som avsåges för vissa

i försvarsutredningens förslag angivna ändamål, dels beträffande de markområden,

som efter sålunda verkställd utredning prövades böra förvärvas, nied

vederbörande markägare förhandla örn och — i fall där för kronan antagbar

överenskommelse kunde träffas — med förbehåll av Kungl. Majits godkännande

sluta avtal rörande vederbörligt markförvärv, dels och till Kungl.

Majit inkomma med verkställd utredning ävensom upprättade avtalshandlingar.

Ett liknande uppdrag har Kungl. Majit den 17 april 1942 lämnat fortifikationsstyrelsen

beträffande förvärv av mark för Wendes artilleriregementes

förflyttning till Norra Åsum.

Beträffande flertalet av de med försvarsväsendets fortsatta utbyggande

sammanhängande markförvärven har utredning numera förebragts, varför jag

— under hänvisning jämväl till den till innevarande riksdag avlåtna propositionen

nr 280 angående förläggningsplats för nytt kårartilleriregemente — anhåller

att få upptaga dessa frågor till behandling. I ett par fall är utredningen

ännu icke slutförd. Till de frågor, som sålunda återstå, torde jag få framdeles

återkomma.

Såsom i propositionen 1942: 270 erinrats kan en utvidgning av försvarsorganisationen

icke ske, förrän erforderliga lokaler ställts till förfogande. Jag

förutsatte därför, att en relativt stor del av de anslag, som erfordrades för

byggnadskostnadernas bestridande under femårsperioden, skulle äskas redan

för tid före den 1 juli 1943. Beträffande särskilt markförvärven förutsatte jag,

att anslag som regel skulle ställas till förfogande för innevarande budgetår.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

Jag utgår från att så kommer att ske beträffande samtliga de markförvärv,

som enligt det följande böra föranleda medelsanvisning.

Såsom av det följande framgår, lia avtal av den art, som i besluten den 13

mars och den 17 april 1942 avsetts, i vissa fall icke kunnat träffas. Jag förutsätter

emellertid att, där möjlighet till antagbara överenskommelser föreligga,

avtalsförhandlingarna fullföljas och upprättade avtal avgivas för att av Kungl.

Majit upptagas till prövning i samband med meddelande av blivande dispositionsbeslut.

Jag övergår härefter till en närmare behandling av föreliggande medelsäskanden,

vilka upptagas under de olika delfonderna av försvarsväsendets

fastighetsfond.

Arméförvaltningens tlelfond.

1. Stabsmobiliseringscentral vid andra militärområdet. I enlighet med

förslag av 1941 års försvarsutredning har i propositionen 1942: 210 föreslagits

inrättande av en stabsmobiliseringscentral vid andra militärområdet. Kostnaden

för markförvärv i anslutning härtill har av utredningen uppskattats till

5,000 kronor.

I förevarande sammanhang må jämväl erinras, att i propositionen 1942: 270

beräknats ett belopp av omkring 310,000 kronor för byggnadskostnader i samband

med inrättandet av ifrågavarande mobiliseringscentral.

Till fullgörande av förutnämnda uppdrag den 13 mars 1942 har arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse föranstaltat om utredning rörande de markområden

som erfordras för denna mobiliseringscentral. I skrivelse den

30 april 1942 har styrelsen med stöd av utredningsresultatet meddelat, att för

ändamålet borde förvärvas visst område örn cirka 30,000 kvadratmeter, vilket

område närmare angivits å skrivelsen bifogad karta och kartskiss.

Vid skrivelsen finnes fogat kontrakt, enligt vilket markägaren under förbehåll

av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 augusti 1942 samt under

förutsättningar i övrigt, som framgå av kontraktet, till kronan överlåtit ifråga■\

arande område för en avtalad köpeskilling av 15 öre för kvadratmeter.

Av handlingarna i ärendet framgår, att fortifikationsstyrelsens domänofficer

funnit det erbjudna priset för kronan antagbart samt att styrelsen ansett

området i fråga väl lämpat för ändamålet.

Fortifikationsstyrelsen har beräknat kostnaderna för markförvärvet till

i runt tal 5,500 kronor, därav avstyckningskostnader 500 kronor.

i Jag tillstyrker fortifikationsstyrelsens förslag till lösning av frågan om

förvärv av mark för den föreslagna stabsmobiliseringscentralen vid andra

militärområdet. Den nuvarande markägarens anbud att försälja området för

ett pris av 15 öre för kvadratmeter synes böra godtagas. Mot fortifikationsstyrelsens

beräkning av kostnaderna för förvärvet synes erinran icke

kunna göras. För ändamålet torde sålunda böra beräknas ett belopp av 5,500

kronor.

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

2. Stabsmobiliseringscentral vid sjätte militärområdet. 1941 års försvarsutredning

har föreslagit, att en stabsmobiliseringscentral vid sjätte militärområdet

skall finnas inrättad. Propositionen 1942: 210 ansluter sig härutinnan

till utredningens förslag. Utredningen har räknat med en kostnad för förvärv

av mark för ändamålet av 10,000 kronor.

I propositionen 1942: 270 har beräknats ett belopp av omkring 50,000 kronor

för byggnadskostnader för ifrågavarande stadsmobiliseringscentral.

Till fullgörande av uppdraget den 13 mars 1942 har arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse i skrivelse den 30 april 1942 meddelat, att befälhavaren

för Övre Norrlands militärområde i skrivelse den 25 april 1942 föreslagit, att

stabsmobiliseringscentralen skulle förläggas till visst å sistnämnda skrivelse

bifogad kartskiss utmärkt tomtområde med en areal av 2,400 kvadratmeter.

Enligt uppgift i militärområdesbefälhavarens skrivelse hade skriftligt avtal

om förvärv av området ännu icke kunnat träffas med markägaren. Denne hade

emellertid förklarat sig fordra ett pris av en krona för kvadratmeter eller, i

händelse av upplåtelse med nyttjanderätt under 25 år, en engångsersättning

av 1,000 kronor.

För egen del har fortifikationsstyrelsen förklarat sig ej hava något att erinra

mot det framlagda förslaget till förläggning av den ifrågasatta stabsmobiliseringscentralen

och ej heller mot vare sig det föreslagna områdets

storlek eller det fordrade försäljningspriset en krona per kvadratmeter. Enligt

styrelsens åsikt borde området av kronan förvärvas med äganderätt. Försäljningspriset

uppginge enligt anbudet till 2,400 kronor, vartill för bestridande

av avstycknings-, lagfarts- m. fl. av förvärvet föranledda kostnader borde läggas

ett belopp av förslagsvis 400 kronor. Det för förvärvets genomförande erforderliga

beloppet uppginge sålunda till 2,800 kronor.

Jag biträder fortifikationsstyrelsens förslag. I likhet med fortifikationsstyrelsen

anser jag, att den erforderliga marken bör förvärvas med äganderätt.

Mot de beräknade kostnaderna har jag intet att erinra. För förvärv av

mark för stabsmobiliseringscentral vid sjätte militärområdet synes sålunda

böra anvisas ett belopp av 2,800 kronor.

3. Wendes artilleriregemente. I skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

den 29 mars 1941 har chefen för första arméfördelningen anfört

bland annat följande:

Wendes artilleriregementes nuvarande förläggning medförde stora svårigheter

för utbildningens bedrivande. Oberoende av de särskilda förhållanden,

som sammanhängde med rådande beredskapsläge, vore regementet i förläggningshänseende

fördelat på fyra skilda grupper, varav en grupp vore förlagd i

förhyrd lokal. Med undantag möjligen för östra kasernetablissementet vore

samtliga dessa förläggningar i sådant skick, att de icke motsvarade ens de mest

blygsamma krav på trivsel för truppen. På grund av fyrdelningen bleve regementets

befälspersonal i stor utsträckning belastad med truppens utbildning

ovidkommande uppgifter. Dessa förhållanden medförde så bestämda olägenheter

av psykologisk och utbildningsteknisk art, att regementets krigsmässiga

utbildning högst avsevärt försvårades. På grund härav föresloge arméfördel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 322.

ningschefen, att ett nytt kasernetablissement för regementet uppfördes utanför

Kristianstad, förslagsvis i trakten av Norra Åsum, där ett för ändamålet

lämpligt markområde föresloges till inköp.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 har arméförvaltningen föreslagit

uppförande av nytt kasernetablissement för .Wendes artilleriregemente

vid Norra Åsum.

1941 års försvarsutredning har funnit nytt kasernetablissement för regementet

ofrånkomligt och föreslagit, att ett sådant uppföres i enlighet med

arméförvaltningens förslag. I propositionen 1942: 210 framhöll jag, att det

syntes ovedersägligt att Wendes artilleriregemente vore i trängande behov av

utökade och förbättrade lokaler, och förklarade mig i princip intet hava att

erinra mot försvarsutredningens förslag örn förflyttning av regementet till

Norra Åsum. Till de härmed sammanhängande markfrågorna anhöll jag att

framdeles få återkomma. Sedan utredningen i ärendet slutförts, ber jag att

nu få anmäla denna markfråga.

I skrivelse den 18 november 1941 har arméförvaltningens fortifikations styrelse

anmält, att ett reservationsanslag av 650,000 kronor syntes erforderligt

för markförvärvet i fråga.

19H års försvarsutredning har likaledes räknat med en kostnad för markförvärvet

av 650,000 kronor.

Beträffande beräkningen av nyssnämnda belopp har fortifikations styr elsen

anfört bland annat följande:

På uppdrag av fortifikationsstyrelsen hade domänintendenten i Kristianstads

och Blekinge län B. Carlheim-Gyllenskiöld verkställt värdering av det

till förvärv föreslagna markområdet. Denne har härvid biträtts av landstingsmannen

Nils Nilsson i Trobro vid värdering av jordbruksfastigheterna samt

uppdragit åt jägmästaren L. G. af Petersens att verkställa värdering av skogen

och skogsmarken.

över värderingen hade upprättats ett av Carlheim-Gyllenskiöld den 10

oktober 1941 dagtecknat huvudinstrument samt ett av af Petersens samma dag

dagtecknat över skogsvärderingen upprättat instrument, vars uppgifter i sitt

vederbörliga sammanhang delvis intagits i huvudinstrumentet.

Såsom sammanfattning av i värderingsinstrumenten lämnade uppgifter

finge styrelsen anföra följande:

Det till förvärv föreslagna området, som utgjorde del av Åsums by inom

Kristianstads stad, hade en sammanlagd areal av 478.3 3 hektar och hade åsatts

ett värde av 676,876 kronor. Av nämnda areal utgjordes omkring 215 hektar

av åker, värderad till 192,500 kronor, samt omkring 78 hektar av äng och 4

hektar av delvis bebyggd tomtmark, värderade till respektive 53,900 och 85,800

kronor. Återstoden av områdets areal eller omkring 180 hektar bestode av

skogsmark. I det över skogsmarken och skogen upprättade värderingsinstrumentet

hade nämnda mark beräknats till endast 150.5 hektar, beroende på att

den till kronoegendomarna Åsum 31 och 22l hörande skogsmarken icke upptagits

till värdering. Den del av skogsmarken, som upptagits i värderingsinstrumentet,

hade jämte därå befintlig skog uppskattats till 146,350 kronor.

Av återstoden av värderingssumman utgjorde 60,500 kronor ersättningar

för intrång, 48,150 kronor av ersättningar till arrendatorer och ägare av hus

å ofri grund samt 89,600 kronor av taxeringsvärdena å kronoegendomarna

Åsum 31 och 22''.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 322.

Emellertid hade domänintendenten Carlheim-Gyllenskiöld föreslagit, att

fastigheterna Åsum 817, 818 och 819 samt 4 hektar av fastigheten Åsum 144

borde uteslutas från förvärvet. Som skäl härför hade han anfört, att de tre

fastigheterna utgjordes av tomtmark, vilken betingade ett alltför högt pris,

samt att området örn 4 hektar avsåges att användas för utvidgning av Norra

Åsums kyrkogård.

Fortifikationsstyrelsens domänofficer hade i avgivet yttrande i ärendet

anfört i huvudsak följande: Mot värderingssumman 676,876 kronor funnes

intet att erinra. Beträffande domänintendenten Carlheim-Gyllenskiölds förslag

örn uteslutande av viss mark från förvärv funne domänofficeren detta välbetänkt;

utelämnandet torde ej medföra någon olägenhet för det återstående

områdets militära användning. Åtgärden komme att medföra en besparing av

omkring 30,000 kronor.

I värderingssumman 676,876 kronor inginge jämväl värdet av kronoegendomarna

Åsum 31 och 221 med 89,600 kronor samt kronoegendomen Åsum 161

med 2,460 kronor. Örn emellertid dessa fastigheter överfördes till lantförsvarets

förvaltning utan vederlag, komme värderingssumman att minskas med

ytterligare 92,060 kronor.

De sålunda gjorda reduceringarna av värderingssumman med (30,000 +

92,060 =) 122,060 kronor komme att nedbringa denna till (676,876 — 122,060=)

554,816 kronor. Försiktigheten bjöde att man räknade med ett tillägg till

värderingssumman med 15 procent, eller 83,222 kronor. För avstyckningsm.

fl. kostnader borde beräknas 8,000 kronor. Totalkostnaden för förvärvet

bleve sålunda (554,816 + 83,222 + 8,000 =) 646,038 kronor eller i runt tal

650,000 kronor.

Domänstyrelsen har i avgivet yttrande den 7 april 1942 förklarat sig forsin

del icke hava något att erinra mot att för Wendes artilleriregementes förflyttning

till Norra Åsum erforderlig mark foges i anspråk av lantförsvaret

från kronoegendomarna Åsum 31 och 221 samt Åsum 161 ävensom att markområdena

i fråga i förvaltningshänseende överflyttades från domänstyrelsen

till arméförvaltningen. I samband med en sådan åtgärd syntes domänfonden

böra nedskrivas med ett belopp av 72,000 kronor motsvarande å samma områden

belöpande del av det å fonden bokförda värdet av fastigheterna.

Domänstyrelsen förutsatte, att i samband med att områdena i fråga foges

i anspråk för försvarsändamål, genom arméförvaltningen uppgörelse komme

till stånd med respektive arrendatorer, därvid beträffande kronoegendomarna

Åsum 31 och 221 domänstyrelsen borde vara oförhindrad att oberoende av

gällande arrendeavtal vidtaga åtgärder för framtida disposition av under styrelsens

förvaltning kvarvarande delar av egendomen, varförutom beträffande

kronoegendomen Åsum 161 annan jämkning i gällande arrendeavtal icke borde,

ske än att det område om 7.7 0 hektar, som avsåges komma att tagas i anspråk,

icke längre skulle ingå i arrendet.

Domkapitlet i Lund har i utlåtande den 16 april 1942 funnit hinder ur kyrklig

synpunkt icke möta mot förläggningen av regementet på föreslaget sätt.

Såsom ett önskemål ville domkapitlet framhålla att kasernbebyggelsen skötes

så långt som möjligt åt väster in i det i områdets norra del belägna skogspartiet.

Infartsvägen till kasernområdet borde vidare förläggas ej alltför nära

det bebyggda området omkring Norra Åsums kyrka.

opaginerad Kontrollera mot PDF

t

Kungl. Majus proposition nr 322.

Genom beslut den 17 april 1942 uppdrog Kungl. Majit åt fortifikationsstyrelsen

att dels med vederbörande markägare förhandla örn och, där för kronan

antagbar överenskommelse kunde träffas, med förbehåll av Kungl. Majlis

godkännande sluta avtal rörande förvärv för kronans räkning av mark i enskild

ägo, som inginge i det av styrelsen i dess förenämnda skrivelse den 18 november

1941 till förvärv föreslagna området, dels ock med beaktande av vad domänstyrelsen

i sitt utlåtande den 7 april 1942 anfört, med arrendatorerna till den

i nämnda område ingående mark, som lydde under domänstyrelsens förvaltning,

förhandla örn de ersättningsanspråk, som av dem kunde framställas i

samband nied markens ändrade disposition, ävensom, där för kronan antagbar

överenskommelse kunde träffas, med förbehåll av Kungl. Majlis godkännande

sluta avtal rörande gäldande av dylik ersättning.

Till fullgörande av detta uppdrag har fortifilcationsstyrelsen i skrivelse den

5 maj 1942 anmält, att förhandlingar förts med vederbörande markägare och

andra sakägare, därvid närvarit, förutom representanter för fortifikationsstvrelsen

och Wendes artilleriregemente, de tidigare anlitade värderingsmännen.

Förhandlingarna hade givit till resultat, att enligt fortifikationsstyrelsens åsikt

för kronan antagbara överenskommelser kunnat träffas med de flesta markägarna

och nyttjanderättshavarna ävensom samtliga ägare av byggnader å

ofri grund. I de fall, där antagbar överenskommelse kunnat träffas, hade fortifikationsstyrelsen

med vederbörande slutit avtal örn förvärv, därvid i samtliga

avtal stadgats att, örn dessa icke av Kungl. Majit godkändes senast den 1

augusti 1942, desamma icke längre vore för någondera parten bindande.

Kontrakten, som av fortifikationsstyrelsen överlämnats till Kungl. Majit

under hemställan om godkännande, avse köpeskillings- eller ersättningsbelopp

örn sammanlagt 480,650 kronor, varemot svara värderingsbelopp av tillhopa

425,876 kronor.

Fortifikationsstyrelsen har beträffande de överenskomna köpeskillings- och

ersättningsbeloppen, vilka sålunda tillhopa överstiga summan av motsvarande

värderingsbelopp med cirka 13 procent, meddelat, att värderingsmännen funnit

dessa fullt skäliga. Höjningarna motiverades av styrelsen dels med den prisstegring,

som ägt rum sedan hösten 1941, då värderingarna skedde, dels ock

med att värderingarna i vissa fall befunnits väl låga.

För förvärv av de områden, örn vilka avtal av olika skäl icke träffats,

har fortifikationsstyrelsen beräknat ett belopp av tillhopa 203,235 kronor.

För lagfarts-, avstycknings-, expropriations- och andra kostnader har fortifikationsstyrelsen

beräknat ett belopp av 8,000 kronor.

Under åberopande av det anförda har fortifikationsstyrelsen uppskattat

kostnaden för förvärv av mark för Wendes artilleriregementes förflyttning till

Norra Åsum till (480,650 + 203,235 + 8,000=) 691,885 kronor eller i runt tal

692.000 kronor.

Erinras må, att i propositionen 1942: 270 de av regementets utflyttning till

Norra Åsum föranledda byggnadskostnaderna beräknats till 10,500,000 kronor,

frånsett kostnaden för markförvärv, och att av detta belopp 2,000,000 kronor

föreslagits skola anvisas för budgetåret 1942/43.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

I propositionerna 1942: 210 och 270 har jag som nämnts förutsatt, att Wendes

artilleriregemente skall förläggas till Norra Åsum. De av fortifikationsstyrelsen

delvis på grundval av numera slutna köpeavtal verkställda beräkningarna

rörande kostnaderna för det härvid erforderliga markförvärvet sluta på ett

belopp av 692,000 kronor.

Den av styrelsen föreslagna avgränsningen av markförvärven har icke givit

mig anledning till annan erinran än att jag anser att från inköp nu bör undantagas

den Kristianstads stad tillhöriga fastigheten Åsum 14®, å vilken uppförts

byggnader för ålderdomshem och vårdanstalt för barn. Inköp av denna fastighet

bör komma till stånd endast om och i den mån det efter närmare utredning

visar sig möjligt och lämpligt att disponera den för regementets räkning. Med

hänsyn härtill nedbringas det av fortifikationsstyrelsen beräknade anslagsbehovet

med 120,000 kronor. Det synes vidare lämpligt, att på sätt styrelsen

föreslagit ett för utvidgning av Norra Åsums kyrkogård avsett område av

fastigheten Åsum 144 uteslutes. Från domänstyrelsens till lantförsvarets förvaltning

torde böra överföras ovan närmare angivna delar av kronoegendomarna

Åsum 31 och 221 samt Åsum 161, i samband varmed bör meddelas

föreskrift örn nedskrivning av statens domäners fond med ett mot de i anspråk

tagna fastigheternas värde svarande belopp. I dessa hänseenden torde det få

ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut. Vid planeringen av bebyggelsen

bör såvitt möjligt hänsyn tagas till de av domkapitlet i Lund framförda

önskemålen.

De i de slutna köpeavtalen bestämda köpeskillingarna torde kunna godkännas.

Arméförvaltningens beräkningar av kostnaderna för förvärv av de

delar av ifrågavarande område, beträffande vilka avtal icke slutits, synas ligga

i överkant men torde böra godtagas som underlag för anslagskalkylerna. I

enlighet med vad nu anförts föreslår jag, att för ändamålet anvisas ett belopp

av (692,000 — 120,000=) 572,000 kronor.

4. Gotlands artillerikårs övningsområde m. m. I skrivelse den 2 maj 1942

har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse hemställt örn anvisande av medel

till förvärv av mark för utvidgning av Gotlands artillerikårs övningsområde.

Styrelsen har däri anfört i huvudsak följande:

I skrivelse till styrelsen hade chefen för Gotlands artillerikår framhållit,

att kåren sedan år 1909 innehaft sin nuvarande kasernförläggning i östra

delen av Visby stadsplanelagda område. Det markområde, som från början

disponerats av kåren, framginge av en kårchefens skrivelse bifogad skiss,

därå områdets gränser markerats med rött. Inom nordvästra delen hade det

första kasernområdet, vilket å skissen vore avgränsat med grönt, förlagts.

Den övriga delen hade utnyttjats som exercis- och övningsfält. Under årens

lopp hade kåren utvidgats och samtidigt hade en bebyggelse utöver det ursprungliga

kasernområdet ägt rum. Denna bebyggelse hade framför allt haft

samband med tyganstaltens förflyttning från fastighet innanför stadsmuren

till en plats öster örn det ursprungliga kasernområdet. Samtidigt hade ytterligare

mark tagits i anspråk för uppförande av förråd, etablerande av vedgård

och andra ändamål. Under senaste året hade bygge av ett kanslihus igångsatts

söder örn det ursprungliga kasernområdet. Ytterligare utbyggnad vore

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 322.

9

att vänta som följd av förestående ändringar i härordningen. Gränserna för

det område, som förlorat eller komme att förlora karaktären av Övningsområde,

vore å skissen angivna med en streckad grön linje. Samtidigt hade även

stadens bebyggelse utvecklats i riktning mot kårens förläggningsområde.

Med hänsyn till kårens framtida utveckling och angelägenheten av att nya

övningsområden skapades för kåren i ersättning för de spolierade vore det

av vikt, att de områden, som läge öster och sydost om det nuvarande förläggningsområdet,

förvärvades av kronan inom den närmaste tiden. Detsamma

gälide ett ännu obebyggt område nordost örn övningsfältet (tomt 818 å skissen),

vilket område vore det enda som lämpade sig för ett planerat sjukliusbygge.

Man riskerade nämligen, att kårens kasernområde inom ett par år

bleve helt kringbyggt till förfång för övningsmöjligheterna, som redan avsevärt

beskurits. Stora svårigheter komme att uppstå vid ordnandet av den

militära bebyggelsen med hänsyn till faran från luften, och vidare kunde

avsevärda olägenheter ur bland annat disciplinär synpunkt uppstå, om förbandet

bleve trångt inneslutet av civil bebyggelse. Tidpunkten för ett förvärv

vore nu lämplig innan avsedd stadsplaneläggning av området kommit

till stånd. Dessutom vore tomtpriserna ännu så länge rimliga. De områden,

som föresloges till förvärv, vore utmärkta å förenämnda skiss och innehölle

i areal sammanlagt omkring 646,000 kvadratmeter. Totala kostnaden för förvärvet

beräknades uppgå till högst 340,000 kronor. Med den störste markägaren,

Visby stad, hade förberedande förhandlingar förts, därvid staden

framfört såsom ett önskemål att få förvärva det kronan tillhöriga, av kåren

disponerade s. k. Kajserportområdet ävensom vissa delar av Visborgs slätt.

Därest ett markbyte mellan kronan och staden komme till stånd, skulle det

kontanta utlägget för markförvärvet kunna avsevärt reduceras.

I yttrande den 22 november 1941 hade militärbefälhavaren på Gotland tillstyrkt

kårchefens ifrågavarande framställning men förklarat, att Visby stads

önskemål att erhålla vissa delar av Visborgs slätt icke torde kunna tillmötesgås,

då dessa markområden vore av stort värde såsom övningsterräng

för Gotlands infanteriregemente och komme att få än större värde, sedan

pansarförband förlagts till Gotland.

Sedan fortifikationsstyrelsen hos chefen för armén anhållit örn direktiv

rörande ärendets vidare behandling, hade denne framhållit, att en utvidgning

av det nuvarande övningsfältet på sätt kårchefen föreslagit syntes nödvändig

och att med hänsyn till ärendets brådskande natur särskild framställning i

ämnet borde göras.

Fortifikationsstyrelsen hade därefter föranstaltat örn värdering av såväl

de till förvärv föreslagna områdena som det s. k. Kajserportområdet. Värderingsmännen

hade av ekonomiska och praktiska skäl föreslagit vissa av kårchefen

godkända ändringar av gränserna för det till förvärv ursprungligen

ifrågasatta området. Det sålunda föreslagna området hade en areal av 673,590

kvadratmeter och hade värderats till 289,870 kronor, därav 252,820 kronor belöpte

å marken och resten å byggnader. Kajserportområdet omfattade 5,850

kvadratmeter och hade saluvärderats till 79,250 kronor, varav 50,000 kronor

belöpte å en på området uppförd förrådsbyggnad.

Efter förfrågan från fortifikationsstyrelsen hade militärbefälhavaren på

Gotland i skrivelse till styrelsen den 30 januari 1942 angående Kajserportområdet

anfört bland annat följande:

Kajserportförrådet, som vore byggt av kalksten i en våning med vind under

plåttak, användes dels såsom motorserviceverkstad och dels såsom förvaringsplats

för viss materiel. En försäljning av byggnaden skulle nödvändiggöra

nyuppförande av såväl serviceverkstad som intendenturförråd till en beräknad

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

kostnad av tillhopa cirka 125,000 kronor. Lades härtill markvärdet, representerade

fastigheten för kronan ett värde av cirka 155,000 kronor. Visby stad

vore knappast villig betala detta pris under annan förutsättning än att staden

erhölle ett mycket gott pris för den mark, som kronan önskade förvärva för

artillerikårens räkning. Det syntes sålunda icke innebära någon fördel för

kronan att försälja Kajserportområdet.

Fortifikationsstyrelsens domänofficer, som handhaft den vidare utredningen

i ärendet, hade anfört i huvudsak följande:

Gotlands artillerikår hade för närvarande ett mycket oansenligt övningsfält.

Dess areal utgjorde endast cirka 25 hektar. Genom redan utförda och

under närmaste framtiden planerade nybyggnader såväl för kåren som för det

luftvärnsbatteri, som torde bliva förlagt dit, bleve området i så hög grad beskuret,

att endast en ringa del bleve övrig för övningsändamål. Kåren hade

därför ett mycket stort behov av att få sin övningsmark utvidgad. Vid granskning

av kårchefens förslag till utvidgningsområde hade det synts domänofficeren,

att det för sjukhustomt avsedda området, vilket bestode av den

dyrbaraste marken inom utvidgningsområdet, tilltagits onödigt stort. I samråd

med kårchefen hade därför vissa delar av sjukhusområdet uteslutits. I

samband därmed hade ytterligare en viss reglering av utvidgningsområdets

gräns skett för att på bästa sätt tillgodose kårens intresse. Efter denna avgränsning,

som medförde en avsevärd besparing i kostnaderna för förvärvet,

omfattade utvidgningsområdet stadsägorna nris 790, 791, 794—796, 807—610

och 819—826, delar av stadsägorna nris 158, 163, 792, 793 och 818, del av

tomten nr 7 i kvarteret Mullvaden samt vissa mindre områden gatu- och vägmark,

allt i Visby stad. Utvidgningsområdets totalareal hade uppskattats till

643.539 kvadratmeter och dess värde till 246,290 kronor, varav för mark

215.540 kronor och för byggnader 30,750 kronor. Vid förhandlingar med markägarna

hade i två fall godtagbara anbud erhållits, avseende försäljning dels

av stadsägan nr 820 för 35,000 kronor, dels ock av delar av stadsägorna nris

792 och 793 mot en köpeskilling av 8,000 kronor. Det förra anbudet överstege

värderingssumman med cirka 10 procent, medan det senare i det allra närmaste

överensstämde med det av värderingsmännen åsätta priset. Av övriga markägare

hade Visby stad begärt ett så högt genomsnittspris som 2 kronor 50 öre

per kvadratmeter och detta ehuruväl staden så sent som i juni 1940 förvärvat

huvuddelen av de nu ifrågavarande ägorna för ett pris av cirka 25 öre per

kvadratmeter. Vid förhandlingarna hade representanter för Visby stad under

framhållande av att staden tede brist på lämplig byggnadsmark framställt

önskemålet, att staden skulle få tillbyta sig någon del av Skogsholms kronopark.

Emellertid torde ett sådant byte knappast kunna genomföras på för

kronan rimliga villkor. Icke heller med övriga markägare -—- utom de två

ovannämnda -— hade uppgörelse kunnat träffas. Man finge därför räkna med

expropriation i samtliga fall utom två. Kostnaderna för förvärvets genomförande

hade beräknats sålunda:

Värderingspriset för de för expropriation ifrågasatta fastig
-

heterna ..................................................................... kronor 206,980

20 procent tillägg ................................. » 41,396

Anbud ........................................................................... v 43,000

Utrednings-, avstycknings- med flera kostnader .................. » 7,000

Summa kronor 298,376

eller i runt tal 300,000 kronor.

För egen del har fortifikationsstyrelsen anfört följande:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 322. ■

Samtliga de myndigheter, som i ärendet avgivit yttranden, hade enstämmigt

vitsordat, att en utökning av Gotlands artillerikårs övningsområde vore i hög

grad påkallad. Att utvidgningen erfordrades framginge för övrigt redan av

det sakförhållandet, att kårens hela övningsfält för närvarande omfattade allenast

omkring 25 hektar mark och att en del av detsamma redan tagits i anspråk

för bebyggelse. I samband med genomförandet av för kåren föreslaget

nybyggnadsprogram bleve det nödvändigt att disponera ytterligare betydande

delar av det nuvarande övningsområdet. Medel till ett sjukhus vore redan

beviljade, men den därför ursprungligen avsedda marken hade med hänsyn

till de föreslagna förändringarna i kårens organisation ansetts böra reserveras

för annan bebyggelse. Behovet av ytterligare mark för artillerikåren vore

sålunda trängande.

Den i propositionen 1942: 210 föreslagna förläggningen till kåren av ett

detacherat batteri ur Stockholms luftvärnsregemente förutsatte för sitt genomförande

nödvändigtvis nyanskaffning av mark. Såsom fortifikationsstyrelsen

i skrivelse den 30 april 1942 framhållit, borde emellertid frågan örn mark för

luftvärnsbatteriet icke upptagas för sig utan lösas i samband med frågan örn

markanskaffning för artillerikåren.

Det av kårchefen framlagda förslaget till utvidgning av kårens övningsområde,

med de ändringar av utvidgningsområdets gränser som fortifikationsstyrelsens

domänofficer efter samråd med kårchefen förordat, syntes fortifikationsstyrelsen

ur såväl praktisk som ekonomisk synpunkt lämpligt. Dess

genomförande skulle på ett tillfredsställande sätt tillgodose såväl kårens som

luftvärnsbatteriets behov av mark.

På de av militärbefälhavaren på Gotland anförda skälen och då utsikten

att med Visby stad uppnå en för kronan godtagbar överenskommelse örn utbyte

av mark syntes ringa, ansåge sig styrelsen böra räkna med att all den

mark, som erfordrades för utvidgning av artillerikårens övningsområde, måste

anskaffas genom köp eller expropriation. Mot den av styrelsens domänofficer

verkställda beräkningen av kostnaderna för förvärvets genomförande hade

styrelsen icke något att erinra.

På grund av vad sålunda förekommit har fortifikationsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för utvidgning av Gotlands

artillerikårs övningsområde för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

I detta sammanhang må även beröras frågan örn anskaffande av mark för

det ur Stockholms luftvärnsregemente detacherade luftvärnsbatteri, vars

förläggande till Gotland föreslagits i propositionen 1942: 210. 1941 års försvarsutredning

har för sin del beräknat kostnaden för sådant markförvärv till

50,000 kronor. Byggnadskostnaderna i samband därmed hava i propositionen

1942: 270 uppskattats till sammanlagt 800,000 kronor.

I särskild skrivelse har nu fortifikationsstyrelsen anmält, att den markanskaffning,

som föreslagits för Gotlands artillerikårs räkning, vore avsedd

att täcka även luftvärnsbatteriets behov.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår är det av Gotlands artillerikår

disponerade övningsområdet synnerligen otillfredsställande. Visserligen har

kåren för sina övningar tillgång även till Visborgs slätt och en stor del av

skjututbildningen äger rum vid Tofta skjutfält, men en utökning av övningsområdet

torde inom en snar framtid vara ofrånkomlig. Härtill medverka ett

Departements
chefen
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

. Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

flertal faktorer, bland annat att ett kompani av Göta pansarlivgarde kommer

att förläggas till Gotland och underställas chefen för Gotlands infanteriregemente,

därest i propositionen 1942:210 framlagt förslag i ämnet vinner

riksdagens bifall. Kompaniet i fråga kommer att för sina övningar bliva hänvisat

till Yisborgs slätt. I samma proposition har vidare — såsom ovan

nämnts — föreslagits uppsättande av ett luftvärnsbatteri på Gotland med förläggning

till Gotlands artillerikår, för vilket ändamål i propositionen 1942: 270

äskats ett belopp av 300,000 kronor för budgetåret 1942/43 av de till 800,000

kronor beräknade byggnadskostnaderna.

På grund av käsernområdets belägenhet i utkanten av Visby stad och i

omedelbar närhet av stadsmuren kan en utvidgning av artillerikårens övningsområde

endast ske i den riktning, som nu av fortifikationsstyrelsen föreslagits.

Emellertid har jag under hand inhämtat, att Visby stad avser att utlägga vissa

av de till förvärv ifrågasatta lotterna till tomtområde och i detta syfte redan

vidtagit vissa förberedande åtgärder. I ärendet har även ifrågasatts utbyte

av viss kronan tillhörig mark mot i det föreslagna området ingående, staden

tillhörande tomtmark. Ett sådant utbyte har visserligen avstyrkts av de militära

myndigheterna; för egen del är jag icke beredd att nu taga ståndpunkt

till denna fråga utan utgår från att möjligheterna att till staden överlåta

kronan tillhörig mark skall underkastas ytterligare övervägande. Lämpligen

bör det med hänsyn till vad sålunda anförts läggas i Kungl. Maj:ts hand att

träffa avgörande örn det blivande övningsområdets gränser och utsträckning.

Härvid bör särskilt beaktas, att det föreslagna luftvärnsbatteriets markfråga

erhåller sin lösning. Därest ett utbyte av mark skulle visa sig möjligt, torde

frågan härom få framdeles underställas riksdagen.

Givetvis föreligga svårigheter att i nuvarande läge tillförlitligt uppskatta

kostnaderna för det markförvärv, som sålunda bör komma till stånd. Jag anser

mig emellertid böra lägga fortifikationsstyrelsens kostnadsutredning till

grund för anslagsberäkningen och uppskattar alltså medelsbehovet till högst

300,000 kronor.

5. Skjutplats för Göteborgs luftvärnskår lii. ni. I sitt betänkande har 1941

års försvarsutredning föreslagit, att den för närvarande till Göteborg förlagda

luftvärnsberedskapsdivisionen skulle göras bestående och organiseras

såsom luftvärnskår med benämning förslagsvis Göteborgs luftvärnskår.

Frågan örn förläggningsort — och i samband därmed benämning — för

Göteborgs luftvärnskår borde dock enligt utredningens mening göras

beroende av särskild undersökning rörande övnings- och skjutmöjligheterna

för kåren. För förvärv av mark för skjutplats för kåren har försvarsutredningen

beräknat ett belopp av 34,300 kronor.

I propositionen 1942: 210 har jag tillstyrkt, att luftvärnsberedskapsdivisionen

i Göteborg skall infogas såsom permanent kår i ett nytt truppslag, luftvärnet,

samt förklarat mig dela en av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

uttalad uppfattning, att kåren borde förläggas till Göteborg eller dess omedelbara

närhet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 322.

13

Till fullgörande av förenämnda uppdrag den 13 mars 1942 Ilar arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse i skrivelse den 30 april 1942 meddelat

följande:

Vid en av chefen för Göteborgs luftvärnsdivision tidigare, under viss medverkan

av fortifikationsstyrelsen verkställd utredning angående lämplig skjutplats

för nämnda förband hade invid Kattegat omkring 2 mil söder om Varberg

belägna Morups tånge i Morups socken befunnits ur olika synpunkter

synnerligen lämpligt för ändamålet. Ett därvid avgränsat, å bifogad ekonomisk

karta med streckad blå linje angivet område örn cirka 19.5 hektar

hade ansetts tillräckligt för luftvärnsdivisionens behov.

Biträdande inspektören för luftvärnsartilleriet och inspektören för artilleriet

hade anslutit sig till denna uppfattning.

Det sålunda föreslagna området hade närmare beskrivits i en av styrelsens

domänofficer utarbetad promemoria. Av densamma framginge bland annat:

Området vore beläget i anslutning till och sydost om Morups fyrplats,

Marken utgjordes till en bredd av omkring 200 meter från stranden av sand,

täckt av en mager gräsmatta. Denna mark utgjorde samfälld tångallmänning.

Någon skogsvegetation funnes icke på området eller i dess närhet. I sydöstra,

delen av området höjde sig marken till en låg ås. Vattnet vore långgrunt

och bottnen stenig, varför platsen mindre väl lämpade sig för friluftsbad.

På området funnes uppförda några sommarstugor, men någon tendens

till ytterligare bebyggelse syntes icke vara för handen.

Den föreslagna skjutplatsens läge i förhållande till sjötrafiken syntes vara

tillfredsställande. Chefen för Göteborgs luftvärnsdivision hade nämligen vid

sin förenämnda utredning uppgivit, att fartygen i Kattegatt under normala förhållanden

som regel passerade utanför den vid luftvärnsskjutningar föreskrivna

säkerhetsgränsen; detsamma gällde även fartyg anlöpande Varberg.

Ett av vederbörande lotsmyndighet avgivet yttrande syntes bekräfta riktigheten

av ifrågavarande uppgifter.

Det till förvärv föreslagna området hade värderats av distriktslantmätaren

E. Gyllensvärd, Falkenberg, och agronomen K. F. Hallberg, Långås. Av

upprättat värderingsinstrument framginge att av den för Bryntebo och Espelunda

byar samfällda delen av området, cirka 11.3 hektar, 0.5 hektar angivits

som tomtmark med ett uppskattat värde av 3,000 kronor per hektar och 10.8

hektar som avrösningsjord med ett uppskattat värde av 600 kronor per hektar.

Den Långaveka by tillhöriga delen av området, cirka 8.2 hektar, utgjordes i

sin helhet av avrösningsjord med ett beräknat värde av 600 kronor per hektar.

Området hade åsatts ett sammanlagt värde av 12,900 kronor.

Vid de förhandlingar, som förts med markägarna, byalagen Långaveka

nr 2 samt Bryntebo nr 1 och Espelunda nr 1—4 i Morups socken, hade avgivits

anbud, vilka måste anses alltför höga. För genomförande av förvärvet

syntes därför expropriationsförfarande böra anlitas.

Av handlingarna i ärendet inhämtas vidare, att å det till inköp föreslagna

området äro belägna tre sommarstugor, varjämte en omedelbart utanför området

belägen stuga ifrågasatts böra inlösas.

Enligt upplysningar, som under hand inhämtats från fortifikationsstyrelsen,

torde hela kostnaden för förvärvet kunna, inberäknat ersättning för

lösen av stugorna samt kostnaden för expropriationsförfarande m. m., beräknas

lill i runt tal 43,000 kronor.

Göteborgs luftvärnsberedskapsdivision, som i propositionen 1942: 210 föreslagits

skola ombildas till en permanent kår med namnet Göteborgs luftvärns
-

Depurtemet\t

chefen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 322.

kår, använder för närvarande en nr olika synpunkter föga tillfredsställande

skjutplats vid Sandön söder om Särö vid Göteborg. En lämplig skjutplats

för kåren bör snarast anskaffas. Mot den föreslagna platsen vid Morups tånge,

som är belägen omkring 10 mil söder örn Göteborg, i närheten av vilken stad

kåren är avsedd att förläggas, torde icke kunna erinras annat än att avståndet

från förläggningsplatsen synes väl långt. Någon annan ur denna synpunkt

lämpligare plats i närheten av Göteborg anses emellertid icke kunna'' ifrågakomma

än Onsalahalvöns sydvästspets. Terrängen därstädes är emellertid av

sådan beskaffenhet att anordnande av en skjutplats där skulle draga avsevärda

kostnader. Ur artilleristisk synpunkt erbjuder Onsalahalvön icke lika goda

möjligheter som Morups tånge. Jag vill därför ansluta mig till fortifikationsstyrelsens

förslag, att sistnämnda område förvärvas. Enligt vad jag inhämtat

lämpar sig detta område väl såsom skjutfält även för rörligt kustartilleri.

Såsom styrelsen framhållit, torde det bliva nödvändigt att tillgripa

expropriationsförf arande för förvärvets genomförande. Såvitt av utredningen

framgår har icke närmare undersökts, örn de fyra ifrågavarande

sommarstugorna lämpligen kunna användas för förläggningsändamål och

ej heller vilka anspråk som, därest stugorna och det område, varå tre

av dem äro belägna, icke förvärvas av kronan, kunna komma att riktas

mot kronan på grand av intrång. Innan dessa förhållanden klarlagts,

kan slutlig ställning icke tagas till frågan, örn hela området bör förvärvas

eller örn tomtmarken bör uteslutas. Det bör få ankomma på Kungl. Majt

att i detta hänseende träffa avgörande.

Ehuru ett belopp av 43,000 kronor synes mig utgöra väl hög ersättning

för förvärv av ifrågavarande markområden, anser jag försiktigheten bjuda

att tills vidare räkna med nämnda belopp.

6. Luleå luftvärnskår. 1941 års försvarsutredning har föreslagit, att den

för närvarande till Luleå förlagda luftvärnsberedskapsdivisionen skall göras

bestående och organiseras såsom luftvärnskår med benämning Luleå luftvärnskår.

Propositionen 1942: 210 ansluter sig härutinnan till utredningens

förslag.

I propositionen 1942: 270 ha de på denna kår belöpande byggnadskostnaderna

beräknats till 5,600,000 kronor, frånsett utgifter för markförvärv, av

vilket belopp 2,000,000 kronor förutsatts skola anvisas för budgetåret 1942/43.

Utredningen har räknat med en kostnad för markförvärv av 10,000 kronor.

Till fullgörande av uppdraget den 13 mars 1942 har arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse i skrivelse den 30 april 1942 anfört i huvudsak följande:

I slutet av januari månad 1942 hade av representanter för styrelsen samt

av chefen för Luleå luftvärnsdivision på uppdrag av biträdande inspektören

för luftvärnsartilleriet företagits rekognoscering för utseende av erforderligt

markområde för Luleå luftvärnskår. Härvid hade ett nordöst om Skurholmsfjärden

i Luleå beläget område befunnits lämpligt för ändamålet och

efter noggrant övervägande avgränsats på sätt närmare framginge av en till

ärendet hörande karta. Av detta område ägdes cirka 116 hektar av Luleå stad

och utgjordes av stadsägan nr 831 och del av stadsägan nr 879 i staden. Efter

förhandlingar med representanter för staden hade preliminär överenskom
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 322.

15

nielse kunnat slutas nied densamma om upplåtelse till kronan utan vederlag

av dels cirka 40 hektar av stadens ovannämnda område, varå bebyggelse för

kåren planerats, med äganderätt, dels ock återstående cirka 76 hektar för

övningsändamål med nyttjanderätt. Denna överenskommelse hade kommit

till uttryck i ett den 29 januari och den 20 februari 1942 dagtecknat, under

förbehåll av godkännande av Kungl. Majit och av stadsfullmäktige i Luleå

ingånget avtal mellan styrelsen och stadens drätselkammare.

Utöver sålunda i stadens ägo befintlig mark erfordrades för kåren vissa i

enskild ägo varande fastigheter, nämligen stadsägorna nris 829, 829 B, 830,

832, 834, 834 A, 869, 918 och 919 i Luleå stad. Dessa hade genom stadens

försorg värderats av dess tjänsteman ingenjören K. Magnusson i Luleå. Vid

förhandlingar med vederbörande markägare hade preliminära avtal slutits

rörande försäljning till kronan av samtliga nämnda stadsägor utom nris 829

och 869 till enligt styrelsens mening skäliga priser. Då frivillig uppgörelse

rörande förvärv av stadsägorna nris 829 och 869 icke syntes kunna komma

till stånd, syntes man få räkna med att i dessa fall expropriationsförfarande

bleve nödvändigt. Med hänsyn till det ovissa utfallet av värdesättningen vid

expropriation torde en säkerhetsmarginal å minst 20 procent eller minst 8,800

kronor utöver värderingsvärdet böra beräknas för förvärv av dessa fastigheter.

För förvärv av samtliga förberörda i enskild ägo befintliga stadsägor

borde beräknas: för dem, beträffande vilka preliminärt avtal träffats, 83,000

kronor, för övriga 52,800 kronor, samt för utredning, avstyckning och lagfart

m. m. 2,200 kronor eller tillhopa 138,000 kronor.

Inom det område, som förut angivits såsom behövligt för kåren, läge

stadsägorna nris 829 A och 868. Visserligen vore det icke särskilt tilltalande,

att fastigheter i enskild ägo funnes inom övningsområdet, men med hänsyn

till dessa stadsägors relativt stora värde och då de icke kunde anses direkt

erforderliga för kåren, borde de enligt styrelsens mening icke för närvarande

ifrågakomma till förvärv.

Därest vid innevarande års riksdag beslut fattades örn förläggning av en

luftvärnskår till Luleå och till det ovan föreslagna området, behövde stadsägorna

nris 829 B, 832, 834, 834 A, 918 och 919 för uppförande av byggnader

tagas i anspråk redan den 15 juli 1942. Ägaren av stadsägorna nris 834, 834 A

och 918 hade med hänsyn till den tidiga tillträdesdagen biträtt försäljning av

desamma till ovan angivet pris endast på villkor, att Kungl. Majit godkände

det preliminära köpeavtalet före den 15 juni 1942. Fastighetsägaren dreve

nämligen å de ifrågavarande stadsägorna svinuppfödning och behövde någon

tid på sig för att avveckla nämnda rörelse.

Det kunde måhända framdeles visa sig erforderligt att förvärva ytterligare

mark eller anskaffa servitutsrätt till sådan mark för upptagande av ny vägförbindelse

med området. Det hade emellertid icke varit möjligt att i detta sammanhang

härutinnan verkställa erforderlig utredning.

Verkställd undersökning har utvisat, att det med hänsyn till terrängens beskaffenhet

icke är möjligt att begränsa markförvärvet till de områden, som utan

vederlag överlåtas eller upplåtas till kronan. Ett förvärv även av de av enskilda

ägare disponerade, av fortifikationsstyrelsen till inköp föreslagna områdena

synes icke kunna undvikas. Jag förordar därför bifall till styrelsens förslag.

Jag förutsätter, att med ägaren av stadsägorna 834, 834 A och 918 förnyat

avtal på enahanda villkor som i det till Kungl. Majit ingivna kan träffas för

den händelse avtalet icke, såsom däri förutsatts skola ske, kan hinna godkännas

före den 15 juni 1942. I enlighet med fortifikationsstyrelsens förslag beräknar

jag för förvärv av mark för Luleå luftvärnskår ett belopp av 138,000 kronor.

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 322.

lii

7. Göta trängkårs kompani i Nora. I sitt betänkande tiar 1941 års försvarsutredning

förordat, att ett från Göta trängkår detacherat kompani förlägges

inom det nybildade femte militärområdet, lämpligen till Nora. För

kompaniet borde byggas nytt kasernetablissement. Kompaniet borde organiseras

i april 1943 till en början i Skövde och, när förläggning hunnit färdigställas

i Nora, överflytta dit. Kungl. Majit har i propositionen 1942: 210 framlagt

förslag örn kompaniets förläggning till Nora. Utredningen har för sin del

beräknat kostnaden för markförvärv i samband med den föreslagna förläggningen

till 60,000 kronor.

Kostnaderna för det byggnadsföretag, som föranledes av nämnda förläggning,

ha i propositionen 1942: 270 beräknats till 1,690,000 kronor, av vilket

belopp enligt det i propositionen framlagda förslaget 690,000 kronor böra anvisas

för budgetåret 1942/43.

Till fullgörande av förenämnda uppdrag den 13 mars 1942 har arméförvaltningens

fortifikations styr else i skrivelse den 30 april 1942 anfört bland annat

följande:

Vid en av tjänstemän vid fortifikationsstyrelsen i samråd med representant

för Göta trängkår företagen rekognoscering av lämplig mark för ett trängkompani

i Nora hade tre olika områden ansetts kunna ifrågakomma. En närmare

undersökning hade givit vid handen, att visst område av den Nora stad

tillhöriga egendomen Hagby ur olika synpunkter syntes vara lämpligast för

det avsedda ändamålet.

Ifrågavarande område, som å en skrivelsen närsluten ekonomisk karta betecknats

med litt. C, hade en areal av tillhopa omkring 31 hektar. Området

genomskures av allmänna vägen Hagby—Gyttorp, som delade området i två

delar, den ena med en areal av omkring 14 hektar och belägen mellan ovannämnda

landsväg och Hagbyån samt lämplig som övningsfält och den andra

med en ungefärlig areal av 17 hektar, belägen öster om landsvägen samt väl

ägnad för bebyggelse. De båda delarna av området hade å en skrivelsen likaledes

bifogad kartskiss betecknats med litt. a respektive litt. b. Hagbyområdets

sammanlagda areal överstege något den areal om 25 hektar, som av

vederbörande militära förband uppställts som minimikrav. Härvid syntes

emellertid böra beaktas, att Hagbyområdets totala utnyttjande i viss mån förhindrades

genom förekomsten av ett antal äldre gruvhål på området.

Distriktslantmätaren G. Dahl i Nora hade åsatt området a ett värde av

2,500 kronor per hektar och området b ett värde av 2,800 kronor per hektar.

Nora stad hade förklarat sig villig att till kronan försälja området a till ettpris

av 2,000 kronor per hektar och området b till ett pris av 1,800 kronor

per hektar, vilka försäljningspris i båda fallen, med hänsyn till att marken i

själva verket utgjorde tomtmark, måste anses skäliga. Med anledning därav

hade avtal träffats örn förvärv för kronans räkning av de båda områdena. Enligt

det upprättade köpekontraktet åtoge sig staden bland annat att på egen

bekostnad framdraga ledningar för vatten, avlopp och elektrisk ström från

stadens ledningsnät till Hagbyområdet, varigenom en beräknad utgift örn

cirka 30,000 kronor inbesparades.

I köpekontraktet funnes intagen en bestämmelse att det träffade avtalet förfallit,

därest det icke godkänts av Kungl. Majit före den 1 augusti 1942.

Vid fortifikationsstyrelsens skrivelse finnas fogade omförmälda köpekontrakt.

Enligt en däri intagen bestämmelse skola kostnaderna för områdenas

avstyckning bekostas av kronan och staden till hälften vardera.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majus proposition nr 322.

Jag finner mig kunna tillstyrka bifall till fortifikationsstyrelsens förslag till

lösning av frågan örn förläggningsplats för det föreslagna, från Göta trängkår

detacherade kompaniet i Nora. Det till inköp föreslagna området har en areal

av omkring 31 hektar, varav 14 hektar åsatts ett pris av 2,000 kronor och 17

hektar ett pris av 1,800 kronor per hektar. Kostnaden blir sålunda omkring

58,600 kronor, vartill komma kostnader för avstyckning och lagfart. Med hänsyn

till att Nora stad åtagit sig att svara för hälften av avstyckningskostnaderna

synas avstycknings- och lagfartskostnaderna för förvärvet för kronans

del kunna beräknas till 800 kronor. Enär arealuppgifterna icke äro exakta,

torde det för förvärvet enligt vad nu sagts erforderliga beloppet, (58,600 +

800 =) 59,400 kronor, böra avrundas till 60,000 kronor.

8. Vissa andra markförvärv. Av den utredning, som av fortifikationsstyrelsen

verkställts till fullgörande av uppdraget den 13 mars 1942, framgår, att

för följande ändamål i kronans ägo befintlig jord kan disponeras (inom parentes

angives den av försvarsutredningen beräknade kostnaden för markförvärv),

nämligen för

stabsmobiliseringscentral vid tredje militärområdet (—),

» » fjärde » (—)''),

» » femte » (60,000 kronor),

jägarbataljon i Kiruna (100,000 kronor),

Göta pansarlivgardes kompani å Gotland (50,000 kronor),

Signalregementets kompani i Skövde (—),

två mobiliseringscentraler för Skånska trängkåren (10,000 kronor),

två mobiliseringscentraler för Göta ingenjörkår (20,000 kronor) och

luftvärnsmobiliseringscentral (10,000 kronor).

I flertalet av dessa fall kan under domänstyrelsens förvaltning lydande

mark tagas i anspråk för ändamålen, varemot domänstyrelsen icke haft något

att erinra.

Av sagda utredning framgår vidare, att fortifikationsstyrelsen för följande

ändamål beräknat nedan angivna belopp för förvärv av mark (inom parentes

angivas de av försvarsutredningen beräknade), nämligen för

mobiliseringscentral för Svea ingenjörkår 82,000 kronor (10,000 kronor),

två mobiliseringscentraler för Svea trängkår 25,000 kronor2) (100,000 kronor),

mobiliseringscentral för Göta trängkår 15,250 kronor (30,000 kronor) och

två mobiliseringscentraler för Norrlands trängkår 157,200 kronor (60,000

kronor).

Sammanlagt skulle alltså för dessa ändamål erfordras 279,450 kronor vid

bifall till fortifikationsstyrelsens förslag. ..

För egen del utgår jag från att det skall vara möjligt att även i dessa fall

taga i anspråk mark, som tillhör kronan, och har föranstaltat örn närmare utredning

i ämnet genom fortifikationsstyrelsens försorg. Därest det vid utredningen

skulle visa sig, att på grund av speciella förhållanden det icke är

Departements
chefen.

’) Enligt vad från fortifikationsstyrelsen under liand meddelats.

a) För den ena av dessa mobiliseringscentraler avses kronojord skola tagas i anspråk.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 322. mi 42 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majda proposition nr 322.

möjligt att i alla dessa fall lösa markfrågan på denna väg, torde böra till

Kungl. Majis förfogande stå ett belopp för inköp av mark i den mån behov

därav visar sig föreligga. Jag föreslår därför, att för detta ändamål anvisas

ett särskilt belopp, vilket dock icke torde behöva upptagas med mer än 100,000

kronor.

9. Sammanfattning. Vid bifall till vad i det föregående föreslagits erfordras

för inköp av mark för arméförvaltningens delfond följande belopp:

Stabsmobiliseringscentral vid andra militärområdet ......... kronor 5,500

» » sjätte » ......... » 2,800

Wendes artilleriregemente ............................................. » 572,000

Gotlands artillerikårs övningsområde m. m...................... » 300,000

Skjutplats för Göteborgs luftvärnskår m. m...................... » 43,000

Luleå luftvärnskår ...................................................... » 138,000

Göta trängkårs kompani i Nora ....................................... » 60,000

Vissa andra markförvärv ................................................ »_100,000

Summa kronor 1,221,300

Då kostnadsberäkningarna i ett pär fall äro approximativa, torde sistnämnda

summa böra försiktigtvis för mötande av oförutsedda utgifter höjas till i

runt tal 1,300,000 kronor, vilket belopp i enlighet med vad i det föregående

anförts bör såsom kapitalinvesteringsanslag av reservationsanslags

natur anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42. Varje

särskild i anslaget ingående post synes i redovisningshänseende böra betraktas

såsom reservationsanslag. Jag förutsätter emellertid, att Kungl.

Majit, därest besparing å viss post uppkommer eller kan beräknas uppkomma,

skall äga medgiva, att besparingen må tagas i anspråk för täckande av merkostnader

för andra med anslaget avsedda ändamål.

Marinförvaltningens delfond.

1. Gustafsvik» örlogsdepå. I överensstämmelse med 1941 års försvarsutrednings

förslag har i propositionen 1942:210 räknats med utvidgning av

örlogsdepån vid Gustafsvik inom Norrlandskustens marindistrikt. Utvidgningen

har av utredningen beräknats draga en kostnad av 4,655,000 kronor,

av vilket belopp för erforderliga nya markförvärv med utgångspunkt från prisläget

den 1 juli 1941 beräknats 150,000 kronor.

I propositionen 1942: 270 har framlagts förslag örn anvisande av 500,000

kronor för budgetåret 1942/43 för byggnadsarbetenas påbörjande, varvid förutsatts,

att frågan örn markförvärv skulle framdeles underställas riksdagen.

I skrivelse den 29 april 1942 har marinförvaltningen till fullgörande av

Kungl. Maj:ts uppdrag den 13 mars 1942 inkommit med förslag i ämnet och

därvid anfört i huvudsak följande:

Den nuvarande örlogsdepån vid Gustafsvik vore belägen i östra delen av

ett kronan tillhörigt, av marinförvaltningen disponerat område inom Högsjö

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

19

socken. Väster om den nuvarande depån vore emellertid grundförhållandena

mindre lämpliga för bebyggelse, varför marinförvaltningen föresloge förvärv

av tvenne inom Gudmundrå socken belägna områden öster och nordost örn

depån, å en handlingarna i ärendet bifogad översiktskarta utmärkta med grön

respektive gul linje. Det större, med grönt utmärkta området, som tillhörde

kronan och stöde under domänstyrelsens förvaltning, vore till större delen

skogbevuxet men utgjordes även av åkerjord. Området, som jämväl omfattade

del av den utanför depån belägna Damön, lämpade sig i stort sett synnerligen

väl för sådan bebyggelse, som här kunde ifrågakomma, varjämte Gudmundrå

kommuns vattenledning enligt uppgift avsåges att inom en snar framtid framdragas

till området. Den elektriska kraftförsörjningen erbjöde inga svårigheter,

enär området passerades av en kraftledning.

Det å kartan med gult inramade området — till största delen bestående av

åkerjord — vore enskild egendom och gränsade intill domänverkets mark. Området

erfordrades för det blivande kasernområdet samt vore lämpligt för anordnande

av idrottsplats. Enligt preliminära avtal skulle kostnaderna för områdets

förvärvande belöjra sig till omkring 13,000 kronor, vilket pris visserligen

syntes ämbetsverket något högt men med hänsyn till föreliggande omständigheter

icke oskäligt.

Då stor bostadsbrist förelåge i trakten, kunde delar av det av marinförvaltningen

disponerade området väster om depån lämpligen upplåtas för egnahemsbebyggelse

för personal, som bleve hänvisad att anskaffa bostad utanför

örlogsdepån.

Beträffande överlåtelse från domänstyrelsen till marinförvaltningen av förenämnde,

med grönt inramade område hade styrelsen föreslagit, att marinförvaltningen

skulle inträda i de rättigheter och skyldigheter, som domänstyrelsen

ägde i förhållande till vissa nyttjanderättshavare, att frågor i övrigt, som

kunde uppkomma i samband med överlåtelsen, måtte lösas genom överenskommelse

mellan domänstyrelsen och marinförvaltningen, att marinförvaltningen

skulle ombesörja och bekosta områdets eventuella avstyckning samt att statens

domäners fond skulle beredas ersättning för sina kostnader för förvärv av området

med 45,000 kronor. Mot dessa villkor hade marinförvaltningen intet att

erinra.

Beträffande vissa Gudmundrå sockens fattigvårdsstyrelse tillhöriga byggnader,

som vore belägna å en av kommunen för tiden intill den 1 oktober i947

arrenderad tomt inom området, hade chefen för Norrlandskustens marindistrikt

efter förhandlingar med kommunalnämndsordföranden i Gudmundrå

kommun anfört följande. Någon bindande uppgörelse angående byggnadernas

övertagande av kronan före kontraktstidens utgång hade i detta läge icke

kunnat åstadkommas. Emellertid hade kommunalnämndens ordförande förklarat,

att kommunen torde åtnöjas med en ersättning för byggnaderna i fråga

av 3,000 kronor, varjämte uppsägning till avflyttning borde ske ett år i förväg

för att bereda kommunen tillfälle att anskaffa andra bostäder åt de inneboende

familjerna. Kommunen förväntade sig givetvis vissa inkomster av örlogsdepåns

utbyggnad och sage gärna att depån utvidgades å dess område —

gränsen mellan Gudmundrå och Högsjö socknar sammanfölle nämligen med

den nuvarande gränsen mellan domänverkets och örlogsdepåns markområden.

— Under de första åren av örlogsdepåns utbyggnad torde enligt marinförvaltningens

uppfattning det knappast innebära någon större olägenhet, att ifrågavarande

byggnader disponerades av fattigvårdsstyrelsen på samma sätt som

hittills.

Kostnaderna i samband med de av ämbetsverket enligt ovan föreslagna

markförvärven för Gustafsviks örlogsdepå bleve:

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

köp av enskild egendom ................................................... kronor 13,000

övertagande av mark från domänstyrelsen ........................... » 45,000

för avveckling av hyres- och arrendekontrakt ........................ » 6,000

för avstyckning, oförutsedda utgifter m. m............................ » 6,000

Summa kostnader kronor 70,000

Enär marinförvaltningen redan disponerar det väster örn Gustafsviks örlogsdepå

belägna området, vore det givetvis önskvärt, om nämnda område kunde

utnyttjas för nu ifrågavarande utbyggnad av depån. Då detta befunnits

mindre lämpat för ändamålet, synes ingen annan möjlighet föreligga än att,

som ämbetsverket föreslagit, utvidga området i ostlig och nordostlig riktning.

De av ämbetsverket i sådant avseende förordade åtgärderna synas ändamålsenliga

och kunna av mig biträdas. Överflyttningen av markområden till marinförvaltningens

från domänstyrelsens förvaltning bör på vanligt sätt föranleda

en motsvarande nedskrivning av domänverkets fond och uppskrivning av

marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond. Någon särskild

ersättning till domänstyrelsen torde icke böra beräknas. Då jag i övrigt

icke finner anledning till erinran mot kostnadsberäkningarna, får jag alltså

föreslå, att ett belopp av (70,000 — 45,000 —) 25,000 kronor anslås för här

ifrågavarande ändamål.

2. Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente.

I propositionen 1942:270 har Kungl. Majit bland kapitalinvesteringar i försvarsväsendets

fastighetsfond föreslagit medelsanvisning med 2,000,000 kronor

för påbörjande av nybyggnadsarbeten för Göteborgs kustartilleriförsvar

och Älvsborgs kustartilleriregemente, varvid förutsatts att förslag rörande

härmed sammanhängande markfrågor senare skulle underställas riksdagen.

Försvarsutredningen, som förordat ett område mellan Hinsholmshöjden

och Yästerberget i närheten av Nya Varvet såsom lämpligaste förläggningsplatsen

för Älvsborgs kustartilleriregemente, har i sitt betänkande (tablån å

sid. 535 f.) beräknat kostnaderna för ifrågavarande markförvärv till 1,200,000

kronor. Detta belopp har marinförvaltningen ansett otillräckligt för ändamålet

och i sitt yttrande över försvarsutredningens betänkande föreslagit, att

kostnaderna i stället borde beräknas till 1,700,000 kronor. I försvarspropositionen

framhöll jag för egen del, att utredningen syntes ha beräknat markkostnaderna

i underkant. I propositionen 1942:270 anförde jag, att jag

icke hade något att erinra mot utredningens förslag till förläggning av kustartilleriregementet.

Ett större markområde än det av utredningen föreslagna

borde dock förvärvas av statsverket för ändamålet. Jag erinrade

jämväl örn Kungl. Maj:ts beslut den 13 mars 1942, varigenom uppdragits

åt marinförvaltningen att verkställa utredning rörande förvärv av mark

för bland annat här ifrågavarande ändamål ävensom att, i fall där för

kronan antagbar överenskommelse kunde träffas, sluta avtal örn markförvärv

med förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande.

Sedan marinförvaltningen till fullgörande av nämnda uppdrag med skrivelse

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majus proposition nr 322.

den 29 april 1942 inkommit med utredning i ärendet, anhåller jag att få upptaga

frågan örn förevarande markförvärv till behandling.

Jag vill då till en början framhålla, att ordföranden i 1940 års militära

byggnadsutredning jämte en av utredningens ledamöter på min anmodan på

platsen närmare studerat de byggnadsåtgärder, som av försvarsutredningen

föreslagits för Västkustens marindistrikts del. I en den 4 mars 1942 dagtecknad

promemoria har byggnadsutredningens ordförande i fråga om markförvärv

för Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente

anfört, att försvarsutredningens förslag till förläggningsplats ävensom

av utredningen beräknade kostnader för markförvärv grundade sig på ingående

undersökningar, som företagits av militära byggnadsutredningen. Vidare

har i promemorian anförts i huvudsak följande:

Det förslag, som byggnadsutredningen efter dessa undersökningar avgivit

till försvarsutredningen, hade inneburit, att för regementets etablissement

skulle inköpas mark öster örn Oscar Ilis fort, upptagande en areal av omkring

28 har, däri inbegripet ett strandområde med kaj anläggning. För regementet

skulle erhållas en relativt plan mark mellan höj dpartiet mot fortet samt ett

motliggande höjdparti, vilket markområde avsetts som övningsplats. Närmast

stranden skulle markområdet disponeras för anläggande av en idrottsplats.

Vidare hade utredningen beräknat att det relativt stora området vid fortet

skulle kunna i viss mån liksom närliggande vägar utnyttjas som övningsplats

för de rörliga batterierna. Utredningen hade vid avgivande av sitt förslag

letts av sparsamhetsintresse, i all synnerhet som markförvärvet betingade

höga kostnader.

Vid det besök å platsen som ordföranden nu företagit hade framhållits, att

utrymmet bleve väl litet för övningsändamål och att området närmast söderom

det till inköp föreslagna jämväl borde inlösas och likaledes utnyttjas som

övningsplats. Vidare borde ett område österut efter älven fram emot höjden

Billingen inköpas och idrottsplatsen förläggas dit. Hela det inköpta området

komme då att omfatta cirka 45 har och kostnaderna kunde beräknas stiga till

omkring 1,570,000 kronor.

Beträffande området sydöst om det av utredningen till inköp föreslagna

tomtområdet kunde vissa skäl anföras för ett förvärv av detsamma, övningsområdet

skulle härigenom få en större areal, varigenom givetvis de rörliga

batterierna skulle erhålla större utrymme för rangering och övningar. Ett förslag

att, om området förvärvades, dit förlägga de rörliga batteriernas två

kasernhus och förrådsbyggnader syntes i så fall välbetänkt, enär kasernförläggningsplatsen

i sluttningen mot fortet då skulle kunna minskas och vissa

befintliga bostadsbyggnader bibehållas. Området beräknades betinga en

kostnad av omkring 160,000 kronor.

Vad gällde förvärv av nämnda strandområde kunde mera vägande skäl för

inköp av detsamma knappast anföras. Området skulle som nämnts utnyttjas

som plats för idrottsanläggning. Denna syntes kunna bibehållas på nu föreslagen

plats. Att genom inköpet förhindra privat bebyggelse av området

synes vara av mindre vikt, enär kasernområdet i övrigt vore i huvudsak redan

kringbyggt med privata fastigheter. Att nå närmare samband med Nya Varvets

område, vilket i varje fall icke kunde ske genom förvärvet, syntes ej vara av

sådan vikt, att kapitalinvestering å mark härför motiverades. Inköpet föranledde

en beräknad kostnad av 210,000 kronor.

I sin skrivelse den 29 april 1942 har marinförvaltningen anfört, att

vid utredningen beträffande förevarande markförvärv beaktats de för
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj;ts proposition nr 322.

hållanden beträffande kasernetablissementets förläggning, som anförts i förenämnda

promemoria. Under hänvisning till skrivelsen bifogad preliminär

situationsplan och ägokarta har marinförvaltningen vidare anfört i huvudsak

följande:

Byggnader och övriga anläggningar hade å situationsplanen så förlagts, att

brand- och luftskyddstekniska synpunkter i möjligaste mån tillgodosetts.

Dessutom hade erforderlig hänsyn tagits till blivande vatten- och avloppsledningar.

För markförvärv föresloge marinförvalningen ett område, vars gränser å

situationsj^lanen och ägokartan utmärkts med heldragen linje. Denna utsträckning

av området sammanfölle med vad som i promemorian anförts, utom vad

beträffade områdets nordostligaste del, delar av stadsägorna 1541, 1542 och

1544 samt stadsägan 1544 B. Avvikelsen därutinnan motiverades av att byggnader

för sporthall och pjäsexercishall av anförda skäl lämpligen borde förläggas

till detta område. Till grund för föreslaget förvärv av stadsägorna

1545, 1566, 1567, 1568, 1570, 1600 A, 1598, 1597 och 1595 samt delar av stadsägorna

1546 och 1600 läge följande synpunkter. Detta område bestode av en

bergssluttning i omedelbar kontakt med och vettande mot idrottsplatsområdet

och övningsfältets norra del. Det måste anses synnerligen önskvärt att i

någon mån söka avskilja den angränsande civila bebyggelsen från en alltför

intim kontakt med det öppna kasernområdet. Dessutom torde förvärv av det

föreslagna området få anses nödvändigt med hänsyn till att den å situationsplanen

därstädes föreslagna nödvändiga vägsträckningen eljest måste disponeras

för allmän trafik. Stadsägan 1593, vars större del å situationsplanen

lämnats obebyggd, vore ett kuperat, delvis småbevuxet bergsområde, som

avsåges att användas för övningar i bland annat fälttjänst m. m., för vilka

övningar det öppna övningsfältet ej ensamt vore lämpat. Detta område, vilket

ägdes av Göteborgs stad, betingade ett lågt pris. På grund av de anförda

skälen funne marinförvaltningen lämpligt att föreslå hela stadsägan 1593 till

inköp. För förvärv av delar av området i övrigt syntes närmare motivering

icke behöva angivas, utöver vad som i förutnämnda promemoria anförts. Framhållas

borde dock, att en ytterligare sammanträngning av byggnaderna ej

kunde tänkas, enär det från bebyggelse friliggande övningsområdet, å fältet

vore det minsta möjliga för utnyttjande för såväl övningar av mera formell

natur som rangering och exercis med visst rörligt svårt artilleri.

Besultatet av utredningen beträffande förvärv av det sålunda till inköp

föreslagna området framginge av en skrivelsen bifogad »Tablå med vissa uppgifter

rörande markförvärv för KA 4». Till grund för denna tablå läge dels

infordrade anbud, dels ock värdering av viss mark och av därå belägna byggnader,

över vilken värderingsprotokoll uppgjorts och jämväl bilagts skrivelsen.

Av anbud, som avgivits vid de förda förhandlingarna om förvärv inom det

föreslagna området, vore enligt marinförvaltningens mening endast två antagbara.

På grundval av dessa anbud hade följande preliminära köpeavtal,

gällande till den 31 augusti 1942, slutits, nämligen den 23 april 1942 med

Svenska petroleum aktiebolaget Standard örn förvärv av stadsägorna nr 1532

+ 1534, 1533, 1535 och 1536 + 1537 i Älvsborgs municipalsamhälle mot en

köpeskilling av 500,000 kronor och den 17 april 1942 med Gösta Dalman örn

förvärv av stadsägorna nr 1586, 1586 B, 1586 C, 1586 D, 1586 E, 1586 F, 1586 G,

1587, med undantag av ett område om cirka 1,600 kvadratmeter, 1587 B, 1587 C,

1587 D, 1660 och 1661, samtliga i Älvsborgs municipalsamhälle, mot en köpe
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majus proposition nr 322.

skilling av 40,000 kronor. Därjämte hade Göteborgs stads fastighetskontor

förklarat sig villigt att hos stadsfullmäktige i Göteborg förorda överlåtelse

till kronan av stadsägoområdena nr 1592 och 1593 i Älvsborgs municipalsamhälle

till ett pris av 72 öre för kvadratmeter. Marinförvaltningen ansåge att

på grundval härav borde kunna föras fortsatta underhandlingar med staden.

Vidare har marinförvaltningen i skrivelsen anfört i huvudsak följande:

Beträffande övrig i området ingående mark föresloge marinförvaltningen

expropriation. Oberoende därav syntes förhandlingar med vissa markägare

böra fortsättas för att örn möjligt kunna erhålla godtagbara anbud. Vid markförvärv

medelst expropriation borde beaktas, dels att Göteborgs stad år 1939

köpt mark inom det nu aktuella området för ett pris av G5 öre för kvadratmeter,

dels att den i avtalet med nämnde G. Dalman bestämda köpeskillingen

motsvarade ett markpris av cirka 87 öre för kvadratmeter.

De i nämnda tablå sammanlagda kostnaderna, baserade på dels anbud,

dels värdering och dels beräknade kostnader vid expropriation, slutade på en

summa av 1,700,000 kronor, vilken summa för markförvärv även upptagits i

marinförvaltningens utlåtande den 18 februari 1942 över 1941 års försvarsutrednings

betänkande.

Marinförvaltningen finge dessutom anmäla, att kommendanten i Älvsborgs

fästning föreslagit expropriation även av återstoden av det område, som i

ordförandens i 1940 års militära byggnadsutredning förenämnda promemoria

föreslagits undantagas från markförvärv. Området vore erforderligt för förläggning

av vissa byggnader och därjämte synnerligen önskvärt för övningsändamål.

För egen del ansåge marinförvaltningen det önskvärt, att sistnämnda

område finge ingå i förvärvet. Detta borde emellertid endast ske i den man

kostnaderna för förvärvet kunna hållas inom beräknade 1,700,000 kronor. Vid

nu ifrågavarande markförvärv borde samma förfaringssätt tillämpas som för

övriga, nämligen expropriation, där frivillig överenskommelse ej kunde träffas.

Det föreslagna kasernområdet vore omgivet av kronans område vid Oscar

Ilis fort och i övrigt av en relativt gles civilbebyggelse i en delvis skogbeväxt

terräng med icke obetydliga höjdvariationer. Den omgivande trakten

framvisade således en bebyggelse, som ur luftskyddssynpunkt måste anses

tillfredsställande. Vid utformning av bebyggelsen inom kasernområdet hade

luftskyddets krav jämväl beaktats. Dessa omständigheter borde sammanställas

med att det här vore fråga örn en anläggning som i^ sig själv representerade

mindre militärt värde under krig. Vid sådant förhållande syntes luftskyddssynpunkterna

i detta fall icke böra tillerkännas sådan betydelse, att på

grund av dessa några särskilda krav på frilagda områden behövde tillkomma

utöver de krav, som enligt föreliggande plan avsåges bliva tillgodosedda.

På grund av vad sålunda anförts kunde totalkostnaderna för markförvärv

för Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente beräknas

till 1,700,000 kronor.

Till frågan örn Älvsborgs kustartilleriregementes förläggning har Kungl.

Majit, såsom inledningsvis erinrats, redan tagit ställning och därvid godtagit

den av marinförvaltningen nu rekognoscerade platsen. Efter besök på ort och

ställe har jag, såsom redan i propositionen nr 270 framhållits, kommit till den

uppfattningen, att ett större område än det av försvarsutredningen föreslagna

bör av statsverket förvärvas. Jag finner mig sålunda kunna förorda, att

det i promemorian den 4 mars 1942 av ordföranden i militära byggnads
-

Departements
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majus proposition nr 322.

utredningen omnämnda området i sydost förvärvas för att tilläggas förläggningsområdet.

I fråga örn det i ärendet omförmälda strandområdet i nordost

anser jag mig såtillvida böra biträda marinförvaltningens förslag, att jag

förordar att hela stadsägan 1541 och den å kartan avgränsade delen av stadsägan

1542 nu förvärvas. Detta område torde nämligen få anses erforderligt för

förläggning av byggnaderna för sporthall och pjäsexereishall. Stadsägan 1544 B

och den ifrågakomna delen av stadsägan 1544 synas däremot icke böra ingå

i förvärvet. Ej heller finner jag skäl att biträda kommendantens i Älvsborgs

fästning förslag till förvärv av ytterligare mark. Marinförvaltningen har särskilt

motiverat föreslaget förvärv av ett område, omfattande stadsägorna 1545,

1566, 1567, 1568, 1569, 1570, 1600 A, 1598, 1597 och 1595 samt avgränsade delar

av stadsägorna 1546 och 1600. De skäl som därvid anförts kan jag emellertid

icke finna bärande, varför jag ej kan förorda bifall till förslaget i denna del

annat än i vad avser den icke bebyggda stadsägan 1545. I övrigt torde förvärv

böra komma till stånd i enlighet med marinförvaltningens förslag.

Ehuruväl det av marinförvaltningen angivna beloppet, 1,700,000 kronor,

för förvärv av mark i den omfattning, marinförvaltningen föreslagit, synes

mig väl högt uppskattat, anser jag likväl försiktigheten bjuda att marinförvaltningens

beräkningar läggas till grund för uppskattningen av medelsbehovet

för erforderligt markförvärv. Med de av mig föreslagna begränsningarna av

områdets storlek torde nämnda belopp böra minskas med i runt tal 120,000

kronor till 1,580,000 kronor. Frågan örn godkännande av de ingångna preliminära

köpeavtalen torde få upptagas till prövning i samband nied blivande

dispositionsbeslut. På grund av vad sålunda anförts föreslår jag, att för

markförvärv för Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente

ett belopp av 1,580,000 kronor anvisas.

3. Härnösands kustartilleridetaehement. I överensstämmelse med 1941

års försvarsutrednings förslag har i propositionen 1942: 210 förordats, att till

Härnösand skall förläggas ett detachement av Älvsborgs kustartilleriregemente.

Verkställda undersökningar ha givit vid handen, att Härnösands kustartilleridetachements

planerade kasernetablissement lämpligen bör förläggas till

Härnösands stad, där statens dövstumskolas nuvarande område närmast bör

komma i fråga för ändamålet. Dock erfordras ytterligare några angränsande

kvartersområden, vilka enligt utredningens beräkningar efter prisläget den 1

juli 1941 torde kunna förvärvas för en kostnad av cirka 35,000 kronor.

I skrivelse den 29 april 1942 har marinförvaltningen till fullgörande av

Kungl. Maj:ts uppdrag den 13 mars 1942 inkommit med förslag i ämnet och

därvid anfört i huvudsak följande. De till förvärv ifrågasatta områdena, omfattande

en areal av 20,800 kvadratmeter, skulle i första hand förvärvas från

enskilda ägare av Härnösands stad. Mellan kronan och staden hade upprättats ett

preliminärt köpe- och arrendeavtal, enligt vilket staden skulle till kronan försälja

ifrågavarande områden örn 20,800 kvadratmeter för en summa av sammanlagt

59,570 kronor, varjämte staden till kronan utan vederlag skulle överlämna visst

staden tillhörigt område örn 670 kvadratmeter ävensom nyttjanderätten till

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majus proposition nr 322.

ett 127,000 kvadratmeter stort område å Härnön och det s. k. skarpskyttelägret

i stadsdelen Gådeåstaden. Vidare skulle kronan erhålla rätt att under

vissa förutsättningar bruka den staden tillhöriga skjutbanan å Norra Brännan.

En förutsättning för avtalets ikraftträdande vore emellertid, att detsamma av

Kungl. Majit godkändes före den 1 juli 1942. Marinförvaltningen, som funne

kontraktet för kronan förmånligt, tillstyrkte godkännande av detsamma inom

den sålunda angivna tiden. Kostnaderna beräknades i sin helhet av ämbets
-

verket enligt följande:

Enligt köpe- och arrendekontrakt ....................................... kronor 59,570

Avstyckningskostnader, oförutsedda utgifter m. m. ............... » 3,430

Summa kronor 63,000

Å det till inköp föreslagna området funnes uppförda dels ett jämförelsevis

välbyggt och väl underhållet garage, som lämpligen kunde användas för

kronans behov och .varigenom av försvarsutredningen föreslagen nybyggnad

av garage för en beräknad kostnad av 20,000 kronor torde kunna inbesparas,

dels ock ett boningshus med tre lägenheter, lämpliga exempelvis för

beredande av bostäder åt en underofficer samt åt maskinisten och husmodern

vid detachementet. Med hänsyn till att dessa byggnader inginge i förenämnda

summa, 63,000 kronor, ansåge ämbetsverket beloppet motiverat,

ehuru det överskrede det av 1941 års försvarsutredning för ändamålet beräknade

anslaget.

På av marinförvaltningen anförda skäl anser jag mig böra tillstyrka, att mellan Departementskronan

och Härnösands stad upprättas kontrakt av i huvudsak det innehåll, chefensom

i förslaget angivits. Köpesumman överskrider visserligen den av 1941

års försvarsutredning för ändamålet beräknade, men å andra sidan inbesparas

enligt det föregående vid bifall till förslaget en byggnad, till vars uppförande

utredningen beräknat anslag, varförutom vissa andra fördelar ernås. För

markförvärv m. m. för Härnösands kustartilleridetachement bör därför anvisas

ett belopp av 63,000 kronor.

4. Sammanfattning. Vid bifall till vad sålunda föreslagits bör under marinförvaltningens

delfond anvisas anslag för följande markförvärv, nämligen för

Gustafsviks örlogsdepå ................................................ kronor 25,000

Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente

............................................................... » 1,580,000

Härnösands kustartilleridetachement .................. »_63,000

Summa kronor 1,668,000

Nämnda belopp, ökat till 1,750,000 kronor för mötande av oförutsedda utgifter,

synes böra anvisas såsom reservationsanslag, beträffande vars disposition

bör gälla vad i det föregående yttrats om motsvarande anslag under arméförvaltningens

delfond.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis proposition nr 322.

Flygförvaltningens delfond.

1. Upplands flygflottilj. I enlighet med av försvarsutredningen framlagt

förslag har i propositionen 1942:210 förordats, att en jaktflottilj förlägges

till Uppsala (Ärna).

På sätt framgår av den i propositionen 1942: 270 (sid. 92) lämnade redogörelsen

beräknade försvarsutredningen kostnaderna för flottiljetablissementet

med de däri ingående med flygkadettskolan gemensamma byggnaderna till

13,762,000 kronor, varav för markförvärv 857,000 kronor. I anslutning härtill

förordade jag i nämnda proposition, att frågan om anvisande av medel till

markförvärv upptoges till prövning först sedan en inom flygförvaltningen till

följd av Kungl. Maj:ts uppdrag den 13 mars 1942 pågående utredning färdigställts.

För påbörjandet av de för flottiljen erforderliga flygfälts- och byggnadsarbetena

äskade Kungl. Maj:t i propositionen ett belopp av 5,000,000

kronor för nästa budgetår.

Sedan flygförvaltningen med skrivelse den 29 april 1942 inkommit med

den nyssberörda utredningen rörande erforderliga markförvärv för Upplands

flygflottilj anhåller jag nu att få anmäla ärendet för Kungl. Maj:t.

Flygförvaltningen har i ärendet anfört i huvudsak följande:

Å en handlingarna i ärendet bifogad karta över trakten kring Uppsala stad

hade med gula begränsningslinjer utmärkts ett av Uppsala stad till kronan

upplåtet område örn ungefär 110 hektar, vilket för närvarande avsåges skola

användas såsom civil flygplats. Med grön kantfärg hade betecknats det område,

i areal innehållande omkring 131 hektar åker, som utöver nyssnämnda

område erfordrades för en första utbyggnad av flygfältet. Med biå kantfärg

hade angivits det område örn ungefär 267 hektar, i huvudsak utgörande åker,

vilket område avsåges dels för bebyggelse, dels ock för en andra utbyggnad

av flygfältet. Härjämte hade med brun kantfärg inlagts ett utanför bebyggelseområdet

beläget område under fastigheterna Bärby l1 och 21, i areal

innehållande omkring 46 hektar, huvudsakligen åker. Sistnämnda område

vore i och för sig icke erforderligt för flottiljen. Då emellertid all övrig till

Bärby l1 och 21 hörande mark måste förvärvas av kronan och å området icke

funnes uppförda några byggnader, hade jordägarna påfordrat, att dessa

registerfastigheter i deras helhet inköptes av kronan. I anledning härav

borde enligt flygförvaltningens mening jämväl ifrågavarande med bruna begränsningslinjer

angivna område omfattas av en blivande uppgörelse.

Vad först beträffar förenämnda med gula begränsningslinjer utmärkta område

har flygförvaltningen anfört följande:

Genom ett den 6 och den 16 oktober 1939 upprättat avtal mellan Uppsala

stads drätselkammare, å ena, samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i egenskap

av luftfartsmyndighet, å andra sidan, vilket avtal i avskrift bifogades,

hade Uppsala stad utan ersättning till kronan upplåtit området i fråga. Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen hade förklarat, att styrelsen på anförda skäl

icke velat motsätta sig att det civila flygfältet upplätes som militärt flygfält.

Styrelsen hade dock uttryckt det önskemål, att av staden uppställd

förutsättning angående flygplatsens användning för civilt ändamål kunde

vinna beaktande eller att annat i närheten av Uppsala beläget, lämpligt

område kunde upplåtas till civil flygplats. I ett i det följande närmare

angivet avtal med Uppsala stad hade bestämmelse härom in
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

tagits. Stadsfullmäktige i Uppsala hade deri 17 oktober 1941 beslutat, bland

annat, att samtycka till att det mellan Uppsala stad samt väg och vattenbyggnadsstyrelsen

i egenskap av luftfartsmyndighet ingångna avtalet angående

disposition av mark för flygfält vid Ärna överlätes på flygvapnet

samt att för den tid markområdet användes för flygvapnets behov kostnadsfritt

upplåta ett staden tillhörigt område av Bärby hage med en areal av omkring

162,000 kvadratmeter, vilket å kartan utmärkts med grön färgstreckning.

Med anledning av det flygförvaltningen lämnade uppdraget har ämbetsverket

under april 1942 fört förhandlingar med Uppsala stad angående

villkoren för flottiljens förläggning till Uppsala. Förhandlingarna hava

resulterat i ett flygförvaltningens skrivelse bifogat förslag till avtal med

Uppsala stad genom dess drätselkammare, vilket gäller, sedan det godkänts

för kronans del av Kungl. Majit och för stadens del av stadsfullmäktige.

Enligt avtalet gäller stadens markupplåtelse tills vidare så länge och i den

män de upplåtna områdena erfordras för jaktflottiljen och flygvapnets kadettskola,

Flygförvaltningen har i sin skrivelse förklarat sig förutsätta, att vissa i

§ 9 i avtalsförslaget angivna ersättningar för del i nyttjande av stadens spillvattenledningar,

för kostnader för pumpning av avloppsvattnet, för anslutningsavgift

samt för drifts- och underhållskostnader icke skulle utgå, för den händelse

de av staden till kronan upplåtna områdena komme att inkorporeras

med staden, varom staden enligt vad flygförvaltningen inhämtat inom kort

komme att göra framställning.

Beträffande de med övriga markägare och intressenter förda förhandlingarna

framgår av flygförvaltningens skrivelse i huvudsak följande:

Vid förhandlingarna har flygförvaltningen biträtts av domänintendenten

i Uppsala län F. Flodkvist, som upprättat ett vid ämbetsverkets skrivelse

fogat värderingsinstrument. Angående värdet av den i fortsättningen omnämnda

fastigheten Myrby 33, varå finnes uppförd en kolugnsanläggning, ha

särskilt anlitade värderingssakkunniga, majoren W. Gyllencreutz och byggmästaren

Y. Andersson, båda i Uppsala, avgivit utlåtande.

Flygförvaltningen har i anslutning till de förda förhandlingarna med förbehåll

av Kungl. Maj:ts godkännande slutit köpekontrakt och avtal med följande

intressenter, nämligen dels Uppsala universitet angående två områden

till ett pris av 1,800 kronor per hektar, dels en arrendator angående ersättning

med tillhopa 68,250 kronor för förtidigt frånträde av arrende, att utgå med

5,500 kronor varje den 14 mars under åren 1943 till och med 1954 — ett från

arrendatorns sida oavvisligt villkor för uppgörelsen — samt med ett engångsbelopp

av 2,250 kronor för å området belöpande elektriska andelar, vilken sistnämnda

ersättningspost förfölle till betalning, så snart överenskommelsen

blivit vederbörligen godkänd, dels en enskild markägare angående i huvudsak

ersättning för flyttning av förenämnda kolugnsanläggning, dels ock en enskild

markägare örn försäljning av ett område för en köpeskilling av 1,200 kronor.

Samtliga nu angivna uppgörelser hade tillstyrkts av domänintendenten i

Uppsala län.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 322.

Med riksantikvarieämbetet, ägare av ett mindre område, inledda förhandlingar

om köp hade ännu icke slutförts, men flygförvaltningen beräknade, att

området kunde förvärvas för en köpeskilling ej överstigande 10,500 kronor.

Med övriga ägare av erforderliga områden hade godvillig uppgörelse, trots

upprepade förhandlingar, icke kunnat träffas, enär dessa markägare begärt

priser, som med 30—40 procent överstege av domänintendenten såsom skäliga

föreslagna värden. Ej heller hade avtal kunnat slutas med en arrendator angående

ersättning för förtidigt frånträde av arrendet.

Sammanlagda kostnaderna för markförvärv — inklusive de, vid vilka expropriationsförfarande

kunde behöva tillämpas -— beräknade flygförvaltningen

till 969,650 kronor, vilket belopp dock under viss förutsättning komme att

minskas med 36,864 kronor.

I anslutning till det anförda har flygförvaltningen erinrat, att de nu beräknade

kostnaderna för markförvärv överstiga det av 1941 års försvarsutredning

beräknade beloppet med 112,650 kronor, samt vidare anfört följande:

Härvid vöre emellertid att märka, att anledning tidigare knappast förelegat

att beräkna särskilda kostnader för det område örn 46 hektar under fastigheterna

Bärby l1 och 21, som icke inginge i bebyggelseområdet men som av i

det föregående angivna skäl måste förvärvas. Ej heller syntes kostnaderna

för förflyttning av den förutnämnda kolugnen skäligen hava bort uppskattas

till så högt belopp, som den nu företagna sakkunniga värderingen givit vid

handen.

Under åberopande av det anförda har flygförvaltningen hemställt, att

Kungl. Majit måtte dels godkänna samtliga i flygförvaltningens skrivelse

angivna avtal, dels till flygförvaltningens förfogande för markförvärv enligt

den lämnade redogörelsen ställa ett belopp av 969,650 kronor, dels och meddela

erforderliga expropriationsförordnanden.

Den av flygförvaltningen verkställda undersökningen rörande erforderliga

markförvärv för förläggningen av Upplands flygflottilj utanför Uppsala har

givit vid handen, att de härav föranledda kostnaderna böra beräknas till sammanlagt

969,650 kronor. Detta belopp överstiger med 112,650 kronor det av

1941 års försvarsutredning beräknade beloppet, 857,000 kronor. Beträffande

anledningarna till denna skillnad torde få hänvisas till den förut lämnade redogörelsen.

Såsom flygförvaltningen anfört kunna kostnaderna för markförvärv

eventuellt komma att minskas med 36,864 kronor.

De ifrågavarande markförvärven förutsättas skola äga rum delvis genom

frivilliga uppgörelser, beträffande vilka flygförvaltningen hänvisat till vid dess

skrivelse i ärendet fogade preliminära avtal, och delvis genom expropriation.

I sistnämnda avseende har ämbetsverket redan i detta sammanhang hemställt

örn erforderliga förordnanden. Emellertid förutsätter jag, att denna fråga liksom

frågan örn godkännande av de ingångna avtalen upptages till behandling

i samband med blivande dispositionsbeslut och att möjligheterna att komma

till frivilliga uppgörelser beträffande de områden, som förutsatts skola förvärvas

genom expropriation, ytterligare undersökas. Framhållas må, att

kronan icke synes kunna godtaga den överenskommelse, som av flygförvalt
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

ningen preliminärt träffats med en enskild markägare örn flyttning av förutnämnda

kolugnsanläggning m. m. En avsevärd reduktion av det avtalade

ersättningsbeloppet bör enligt min mening komma till stånd. Det synes vidare

böra övervägas, huruvida icke vad av flygförvaltningen yttrats rörande 9 § i

förslaget till avtal med Uppsala stad bör komma till uttryck i det slutliga

avtal, som kan komma att godkännas.

Mot de av flygförvaltningen verkställda kostnadsberäkningarna har jag i

huvudsak intet att invända. Det anslag, som bör för ändamålet ställas till förfogande

å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår, bör dock

med hänsyn till sättet för fullgörande av likviden för den i det föregående omnämnda

ersättningen till en arrendator minskas med i runt tal 60,000 kronor.

De på budgetåren 1943/54 fallande delarna av denna ersättning böra lämpligen

bestridas från den i försvarsväsendets fastighetsfond ingående posten till

hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade

markområden, medan det anslag, som nu bör ställas till förfogande,

bör avse den på budgetåret 1942/43 belöpande dellikviden. Vidare torde

nämnda anslag böra med hänsyn till vad ämbetsverket i ärendet upplyst ytterligare

minskas med 36,864 kronor och följaktligen bestämmas till (969,650 —

60,000 — 36,864=) i avrundat tal 870,000 kronor.

Frågan i vad mån ifrågavarande flygfält bör kunna, så länge annat flygfält

icke står till förfogande, användas såsom landningsplats för civil flygtrafik

torde få upptagas till övervägande genom Kungl. Maj:ts försorg.

2. Hälsinge flygflottilj. I sitt betänkande föreslog 1941 års försvarsutredning,

att en av de i samband med flygvapnets utökning förordade nya jaktflygflottiljerna

skulle förläggas till Umeå. Utredningen ville dock icke därmed hava

sagt, att det av utredningen behandlade alternativet Söderhamn borde vara

helt uteslutet. Förbandet i fråga borde enligt utredningens förslag benämnas

Västerbottens flygflottilj.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 uttalade jag, att jag för egen del

vid prövning av de föreliggande förslagen funnit mig böra förorda, att ifrågavarande

flygflottilj förlädes till Söderhamn. Flottiljen syntes böra benämnas

Hälsinge flygflottilj (F15). Anläggningskostnaderna för denna flygflottilj

hava i propositionen 1942: 210 uppskattats till omkring 16,200,000 kronor,

därav 600,000 kronor enligt vad i propositionen 1942: 270 framhållits beräknas

belöpa å markförvärv. För att möjliggöra påbörjande av flygfältsarbeten så

snart erforderligt markförvärv kommit till stånd har i propositionen 1942: 270

för budgetåret 1942/43 beräknats ett belopp av 1,000,000 kronor.

FlygförvaltnAngen har till fullgörande av Kungl. Maj:ts uppdrag den 13

mars 1942 med skrivelse den 21 april 1942 inkommit med resultatet av verkställd

utredning rörande förvärv av mark, som avsåges för flottilj etablissement

och flygfält för nu förevarande flygflottilj.

Flygförvaltningen har inledningsvis anfört, att ämbetsverket under medverkan

av värderingssakkunniga å orten påbörjat erforderliga undersökningar

angående lämpligaste markområde för flygfältet jämte erforderligt bebyggelseområde.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majus proposition nr 322.

Å skrivelsen närslutna kartor hade inlagts det område, som flygförvaltningen

ansåge böra förvärvas. Det egentliga flygfältsområdet upptoge en areal

av cirka 317 hektar och det område, som avsåges för etablissement m. m. (bebyggelseområdet)

, en areal av cirka 107 hektar. Området vore beläget i Söderala

socken på ett avstånd av cirka 5 kilometer sydost örn Söderhamn.

Flottiljområdet genomkorsades dels av allmänna landsvägen mellan Söderhamn

och Sandarne, dels ock av en Bergvik och Ala nya aktiebolag tillhörig

järnväg för timmertransporter.

Området i fråga vore bevuxet med skog av delvis mindre god beskaffenhet

och bestode i hela sin sträckning av sandmo. Efter tillförande av matjord

syntes för flygtjänsten tjänlig gräsvall kunna erhållas.

Beträffande de förda förhandlingarna rörande ett förvärv av ifrågavarande

mark för kronans räkning har flygförvaltningen anfört följande:

Sistlidna sommar hade preliminära förhandlingar förts med representanter

för Söderhamns stad samt Söderala kommun. Därvid hade avhandlats frågor

rörande bostäder för personalen, vatten och avlopp, vägar samt övriga på förläggningsfrågan

inverkande omständigheter.

Söderhamns stad vore villig ikläda sig garanti, att privat byggnadsverksamhet

komme till stånd eller, därest så icke skulle bliva fallet, att erforderlig

mark vederlagsfritt ställdes till flygförvaltningens förfogande i och för uppförande

av tjänstebostäder. Staden åtoge sig vidare att utan kostnad för kronan

framdraga erforderliga vattenledningar till flottiljområdets yttergränser. Härjämte

förbunde sig staden att utan kostnad för kronan ställa erforderligt område

för skjutning mot markmål till flygvapnets förfogande. Staden åtoge sig

slutligen att undersöka, möjligheten för att erforderlig matjord skulle kunna

tillhandahållas utan kostnad för statsverket, varvid dock kostnaderna för framforsling

till fältområdet skulle gäldas av kronan.

I anledning av uppdraget att inkomma med verkställd utredning angående

markförvärv för ifrågavarande flottilj hade flygförvaltningen verkställt

dylik utredning. Till grund för densamma hade lagts ett av tre sakkunniga

avgivet, den 30 juli 1941 dagtecknat värderingsinstrument med tilllägg

den 11 april 1942. Av en vid instrumentet fogad förteckning över

markägarna framginge, att dessa uppginge till omkring 50. — Enligt instrumentet

uppginge de beräknade kostnaderna för förvärv av det såsom fältområdet

betecknade området till 145,000 kronor samt av byggnadsområdet till

125,000 kronor, vartill komme 130,000 kronor, avseende inlösen av åbyggnader

samt förvärv av vissa ytterområden, som vid senast företagna undersökningar

å platsen prövats oundgängligen erforderliga. De sammanlagda kostnaderna

för förvärv av erforderlig mark komme således att uppgå till i runt tal 400,000

kronor.

Beträffande genomförandet av de för förläggningens ordnande erforderliga

markförvärven har flygförvaltningen på anförda skäl funnit övervägande skäl

tala för anlitande av expropriationsförfarande. Vidare har ämbetsverket yttrat

följande:

Enär allmänna vägen mellan Söderhamn och Sandarne på sätt ovan nämnts

korsade fältet, vore en omläggning av vägen med sträckning utefter områdets

norra gräns nödvändig. Dessa arbeten syntes lämpligast böra anförtros åt

vederbörande vägdistrikt (Hälsinglands sydöstra vägdistrikt), varvid kostnaderna

icke torde böra bestridas av medel under fjärde huvudtiteln.

Vad slutligen beträffade omläggningen av ovanberörda timmerjärnväg,

vilket arbete omedelbart borde igångsättas, hade Bergvik och Ala nya aktie
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Majlis proposition nr 322.

bolag förklarat, att bolaget, under förutsättning att järnvägen omlades helt

på kronans bekostnad, icke hade några anspråk på skadestånd, därest genom

omläggningen järnvägen erhölle en längre sträckning än för närvarande. Bolaget

vore villigt att medverka till ett ägoutbyte, varigenom kronan bleve ägare

till den gamla järnvägsmarken mot att bolaget tillhandahölles annan mark för

den omlagda järnvägen. Beträffande landsvägens omläggning hade flygförvaltningen

hos länsstyrelsen i Gävleborgs län hemställt, att förordnande måtte

meddelas förrättningsman att upprätta arbetsplan för omläggning av vägen.

Under åberopande av det anförda har flygförvaltningen anmält, att ämbetsverket

framdeles komme att till Kungl. Majit ingiva framställning om medelsanvisning

för markförvärven, varvid flygförvaltningen hade för avsikt att hemställa

om bemyndigande att genom expropriation få förvärva den erforderliga

marken.

En annan förläggning av Hälsinge flygflottilj har föreslagits i en den 16

april 1942 dagtecknad, av vissa personer på uppdrag av Mo kommunalfullmäktige

till Kungl. Majit ingiven skrivelse. Skrivelsen utmynnar i en hemställan

om prövning av möjligheterna att förlägga ifrågavarande flottilj till Mohed

i Mo socken, omkring 15 kilometer från Söderhamn.

I ärendet har chefen för flygstaben upprättat en promemoria, i vilken anförts,

att förläggning av en fredsflottilj till Mohed vore ofördelaktigt ur flera

synpunkter. Sålunda har framhållits omöjligheten att utvidga flygfältet till

de numera krävda måtten. Vidare har påpekats, att höjdförhållandena i närheten

av fältet icke medgåve erforderlig flygsäkerhet. Under inga omständigheter

kunde förläggning till Mohed av en flottilj i fred ur flygsäkerhetssynpunkt

tillstyrkas. Övningsmöjligheterna vore därjämte betydligt sämre än i

Söderhamn. En förläggning till Mohed medförde nämligen längre flygningar

till kusten, som vore det naturliga området för skjutning och bombfällning.

Därjämte syntes tjänstebostäder komma att erfordras för samtlig personal.

Ur personalens synpunkt vore slutligen en förläggning till Mohed synnerligen

otillfredsställande.

Flygförvaltningen, söm avgivit utlåtande i ärendet, har på de i nyssnämnda

promemoria anförda skälen avstyrkt framställningen.

Flygförvaltningen har i föreliggande ärende lämnat en redogörelse för vad Departementssom

från ämbetsverkets sida åtgjorts för möjliggörande av Hälsinge flyg- chefen.

flottiljs förläggning till Söderhamn, vilken ort av mig för ändamålet förordats

i propositionen 1942: 210. Av redogörelsen framgår bland annat, att ämbetsverket

i nuvarande läge av flera skäl icke kunnat framlägga ett i alla delar

slutgiltigt förslag till denna förläggningsfrågas lösning. Ett annat alternativ

till flottiljens förläggning i Söderhamnstrakten har framlagts i den här ovan

nämnda, på uppdrag av Mo kommunalfullmäktige gjorda framställningen.

Do skäl mot en förläggning till Mohed, som anförts av chefen för flygstaben

med instämmande av flygförvaltningen, synas mig emellertid avgörande.

Enligt min mening bör alltså det av flygförvaltningen uppgjorda förslaget

läggas till grund för beslut i deli föreliggande frågan.

Det kunde måhända häja synts lämpligast att avvakta flygförvaltningens

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majus proposition nr 322.

definitiva förslag i ämnet, innan frågan upptoges till prövning. De omständigheter,

som medfört att ett dylikt förslag icke kunnat utformas, påverka emellertid

icke bedömandet av huvudfrågorna i ärendet, nämligen belägenheten av

flygfält och byggnadsområde samt markförvärvens huvudsakliga omfattning

och kostnaderna därför. Då det dessutom torde vara nödvändigt, att erforderliga

medel redan under budgetåret 1942/43 stå till förfogande för de i flygförvaltningens

skrivelse angivna förberedande åtgärderna för förläggningens

ordnande, har jag funnit mig redan nu böra anmäla föreliggande spörsmål för

Kungl. Maj:t.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Söderhamns stad vid förhandlingar

med representanter för flygmyndigheterna gjort vissa närmare angivna åtaganden

beträffande tillhandahållande av bostäder, vattenledningar m. m.

Vidare framgår, att kostnaderna för erforderliga markförvärv, varvid expropriationsförfarande

förutsatts skola äga rum, enligt avgivna värderingsinstrument

uppskattats till omkring 400,000 kronor. Mot denna beräkning av kostnaderna

har jag intet att erinra. På grund härav beräknar jag i enlighet med

det nyss anförda ett anslag av 400,000 kronor för markinköp för Söderhamnsförläggningen.

Härvid har jag förutsatt att kostnaderna för omläggning av

förutnämnda landsväg, vilka synas böra bestridas av medel anvisade under

försvarsväsendets fastighetsfond, ävensom kostnaderna för omläggning av omförmälda

timmer järnväg skola bestridas från det anslag å 1,000,000 kronor,

som i propositionen 1942: 270 äskats för flygfältsarbeten för denna flygflottilj.

3. Ny central flygverkstad. I de förslag till fortsatt utbyggnad och organisation

av landets försvarskrafter, som Kungl. Majit förelagt riksdagen i

propositionen 1942: 210, ingår även en ny central flygverkstad. Frågan om

förläggningsplats för denna nya verkstad lämnades i propositionen öppen.

Försvarsutredningen hade icke varit i tillfälle att framlägga definitivt förslag

därutinnan. På frågan inverkade —- anförde försvarsutredningen —

bland annat vissa strategiska, industriella, ekonomiska och kommunikationstekniska

synpunkter, vilka måste göras till föremål för ytterligare överväganden.

Undersökningar av lämplig förläggningsplats påginge inom flygvapnet.

Då resultatet av dessa undersökningar vid tiden för framläggandet av

propositionen 1942: 270 angående vissa kapitalinvesteringar i försvarsväsendets

fastighetsfond ännu icke hunnit närmare övervägas, fann jag mig bland

medelsäskandena i nämnda proposition icke kunna upptaga frågan örn medelsbehovet

för denna verkstadsanläggning. Jag anhöll emellertid att senare få

återkomma därtill.

I skrivelse den 30 april 1942 har flygförvaltningen inkommit med förslag i

ämnet, avseende verkstadens förläggning till Arboga. Jag anhåller att nu få

upptaga frågan om medelsanvisning för ifrågavarande ändamål till behandling.

I skrivelsen har flygförvaltningen lämnat en redogörelse för de undersökningar

i förläggningsfrågan, som ämbetsverket företagit. Flygförvaltningen

har därvid anfört i huvudsak följande:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 322. 33

Flygförvaltningen hade ansett, att på en förläggningsplats för den nya

verkstaden följande fordringar borde uppställas:

1) Flygfältet borde vara av sådan storleksordning att landningsbanorna i

en riktning erhölle en längd av 2,000 meter och i övriga riktningar omkring

1,500 meter.

2) Berg, lämpliga för insprängning av största delen av verkstaden, borde

finnas i direkt anslutning till flygfältet.

3) Med undantag av ett 00-tal bostadslägenheter, vilka borde uppföras i

verkstadens omedelbara närhet, måste intilliggande stad eller samhälle uppvisa

eller garantera tillräckligt många lägenheter för verkstadens personal.

4) Förläggningsplatsen borde ligga centralt i förhållande till de flottiljer,

som komme att betjänas av verkstaden.

5) Goda landsvägs-, järnvägs- och helst även sjöförbindelser borde finnas

med landets skilda delar.

6) I närheten av förläggningsplatsen borde lämpliga industrier finnas,

vilka vid behov kunde anlitas såsom underleverantörer och hjälpverkstäder.

7) Den nya centrala verkstaden borde örn möjligt, för att underlätta personalrekryteringen,

förläggas till en ort med industribefolkning.

För att finna en lämplig plats, motsvarande angivna fordringar, hade verkställts

förberedande undersökningar över praktiskt taget hela landet. I första

hand hade därvid undersökts möjligheten att förlägga verkstaden till redan

befintligt eller planerat flygfält (krigsflygfält). Det hade emellertid visat

sig, att med sådan förläggning huvuddelen av de uppställda kraven på förläggningsplats

icke kunde tillgodoses. De förberedande undersökningarna

hade resulterat i att fyra platser, Örebro, Eskilstuna, Arboga och Köping, utvalts

för närmare undersökning. Resultaten av denna närmare undersökning

hade sammanförts i en handlingarna i ärendet bifogad promemoria, däri

fördelar och nackdelar beträffande verkstadens förläggning till någon av

nämnda städer sinsemellan jämförts och kommenterats. Promemorian innehöll

e jämväl en tablå, upptagande jämförande kostnader för markförvärv, flygfälts

iordningställande, elektrisk huvudledning, reservkraftanläggning samt

vissa, sprängningsarbeten vid förläggning till de olika städerna. Av promemorian

framginge, att en förläggning till Örebro visserligen skulle medföra

lie lägsta kostnaderna (bergsanläggningar oberäknade), men på grund av att

flygfältet därstädes ej kunde utvidgas till föreskriven storlek och då inspräng

ning i berg för delar av verkstadsanläggningen ej kunde ordnas för rimligkostnad,

måste Örebro som förläggningsplats frångås. Av de återstående

platserna vore Arboga den fördelaktigaste såväl beträffande kostnaderna som

beträffande de möjligheter, som denna plats erbjöde för anordnandet av i

berg insprängda verkstäder, vilket sistnämnda förhållande mäste tillmätas

stor betydelse.

I anledning härav hade flygförvaltningen fört förhandlingar dels med

Arboga stad, (lids ock med samtliga markägare, som komme att beröras av

ifrågavarande anläggning. Arboga stad hade visat ett synnerligen stort intresse

och iklätt sig stora åtaganden, därest verkstaden förlädes till denna

ort. Sålunda överläte staden till kronan med full äganderätt all i stadens

ägo varande mark, som erfordrades för verkstads- och flygfältsområdet. Staden

hade ytterligare gjort ett stort antal åtaganden av stor ekonomisk räckvidd.

Stadens åtaganden hade närmare angivits i ett mellan flygförvaltningen och

representanter för staden, under förbehåll av Kungl. Majlis och stadsfullmäktiges

i Arboga godkännande, träffat avtal, som bifogats handlingarna i ärendet.

Med övriga markägare hade flygförvaltningen nied biträde av värderingssakkunnig,

domänintendenten F. Flodkvist, fört förhandlingar, vilka resulterat

i att omkring 75 procent av det, erforderliga området förvärvats genom

Hilia ni/ till riksdagens protokoll l!>42. I sami. Nr 322. lisi w .5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

34 Kungl. Majlis proposition nr 322.

frivilliga avtal. Förhandlingarna påginge beträffande förvärv av återstående

områden och beräknades dessa förhandlingar komma att avslutas omkring

den 7 maj 1942. Redan nu kunde emellertid med hänsyn till förhandlingsläget

bedömas, att de sammanlagda kostnaderna icke komme att överstiga

800,000 kronor. Flygförvaltningen hade för avsikt att, så snart förhandlingarna

avslutats, underställa Kungl. Majit samtliga träffade avtal.

Försvarsutredningen har i sitt betänkande enligt en tablå, införd å sid.

721, beräknat kostnaderna för en ny central flygverkstad till 10,155,000 kronor

utifrån prisläget den 1 juli 1941, därav för markförvärv 950,000 kronor. Enligt

en flygförvaltningens skrivelse bifogad kostnadsberäkning, upptagande i allt

väsentligt samma byggnadsföretag, som av försvarsutredningen föreslagits

skola komma till utförande, ha de sammanlagda kostnaderna för markförvärv

och flygfältsarbeten samt utförande av byggnader i enlighet med en handlingarna

i ärendet bifogad preliminär situationsplan av flygförvaltningen beräknats

till 10,250,000 kronor, därav för markförvärv 800,000 kronor.

Flygförvaltningens skrivelse utmynnar i en hemställan dels om godkännande

av det med Arboga stad träffade preliminära avtalet, dels ock örn anvisande

för påbörjande av verkstadsanläggningen för budgetåret 1942/43 av

ett belopp av 5,400,000 kronor, därav högst 800,000 kronor för markförvärv.

Flygförvaltningens förslag till förläggningsplats för den nya centrala flygverkstaden

grundar sig på ingående undersökningar å de platser, örebro,

Eskilstuna, Arboga och Köping, som flygförvaltningen funnit utifrån vissa

angivna fordringar på en sådan förläggningsplats böra komma i fråga för

ändamålet. En redogörelse för dessa undersökningar har lämnats i en handlingarna

i ärendet bilagd promemoria, till vilken här torde få hänvisas. De

skäl, som flygförvaltningen funnit tala för en förläggning till Arboga, finner

jag bärande. Jag föreslår därför, att den nya centrala flygverkstaden förlägges

till denna stad.

Kostnaderna för markförvärv, flygfältsarbeten och byggnader m. m. för

verkstaden har flygförvaltningen beräknat till 10,250,000 kronor. Försvarsutredningens

kostnadsberäkningar för samma ändamål sluta på 10,155,000

kronor. Därvid är dock att marka, att flygförvaltningens beräkningar hänföra

sig till prisläget per den 1 april 1942, medan utredningens grundar sig på prisläget

den 1 juli 1941. Dessa beräkningar torde också av den anledningen att

de uppgjorts med hänsyn tagen till lokalförhållandena kunna anses närmare

motsvara det verkliga medelsbehovet. Jag finner mig därför kunna

förorda, att flygförvaltningens beräkningar, vilka förutsätta att anläggningarna

insprängas i berg i större omfattning än försvarsutredningen tänkt sig, läggas

till grund för medelsäskandena för verkstaden. Något ställningstagande till

byggnadsprogrammets utformande i detalj innebär detta icke; som vanligt

torde en prövning av de olika byggnadsföretagen få ske i samband med dispositionsbeslut

och efter förslag av flygförvaltningen, åtföljt av detaljerade

kostnadsberäkningar.

Vad beträffar markförvärv grunda sig kostnadsberäkningarna i denna del

på vad som framkommit vid förda förhandlingar med vederbörande mark
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 322.

35

ägare om överlåtelse av erforderligt markområde för flygfält och byggnader.

Dessa förhandlingar lia resulterat i ett förslag till avtal med Arboga stad örn

överlåtelse utan ersättning av staden tillhörig mark inom området m. m. —

avtalsförslaget har dock ännu icke godkänts av stadsfullmäktige — samt avtal

med vissa enskilda markägare om försäljning till kronan av större delen av

återstående, i området ingående mark. Dessa avtal ävensom de ytterligare

köpeavtal, som kunna komma till stånd, torde i sinom tid få prövas av Kungl.

Maj:t.

Bland de byggnadsåtgärder, som upptagits i flygförvaltningens förenämnda

kostnadsberäkning, ingå även tjänstebostäder till en angiven kostnad av

700,000 kronor. Jag vill erinra, att jag i propositionen 1942: 210 (sid. 725)

bland byggnadsföretag, som lämpligen kunde anstå till efter den för den

fortsatta utbyggnaden av försvarsväsendet beräknade femårsperiodens slut,

även upptagit en del av dessa tjänstebostäder; av de av försvarsutredningen

upprättade kostnaderna för detta ändamål, 1,400,000 kronor, beräknade jag

där endast 700,000 kronor för femårsperioden. Såsom framgår av handlingarna

i ärendet Ilar emellertid Arboga stad i det preliminära avtalet örn

överlåtelse av mark åtagit sig att tillhandahålla eller anskaffa erforderligt

antal bostäder i verkstadsområdets närhet. Därest detta avtal blir gällande,

synas medel för tjänstebostäder icke behöva beräknas i detta sammanhang.

Flygförvaltningen har ansett, att kostnaderna för verkstaden, 10,250,000

kronor, borde fördelas på de närmast följande två budgetåren och i enlighet

därmed hemställt, att för budgetåret 1942/43 måtte för påbörjande av anläggningsarbetena

anvisas ett belopp av 5,400,000 kronor, därav högst 800,000 kronor

skulle avses för markförvärv. Det för markförvärv erforderliga beloppet

synes böra bestridas med medel, anvisade å tilläggsstat till innevarande

budgetår. Jag anser det icke möjligt att bedriva byggnadsarbetena i sådan

takt, att hela det av flygförvaltningen angivna beloppet, 5,400,000 kronor, kan

vara behövligt redan till den 1 juli 1943, utan räknar för detta ändamål

med att ett belopp av 3,000,000 kronor skall visa sig tillfyllest för nämnda

tid. I anledning härav beräknar jag för här ifrågavarande ändamål 800,000

kronor till markförvärv å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 och 3,000,000

kronor för byggnadsarbetenas påbörjande för budgetåret 1942/43. Sistnämnda

belopp bör i enlighet med vad jag i det föregående anfört icke till någon del

komma till användning för tjänstebostäder.

4. Sammanfattning. I enlighet med vad i det föregående anförts böra för

nedannämnda ändamål beräknas följande belopp, nämligen

dels för markförvärv för

Upplands flygflottilj ....

Hälsinge flygflottilj

ny central flygverkstad

kronor 870,000

400.000

800.000

Summa kronor 2,070,000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Majus proposition nr 322.

dels ock för byggnadsarbeten för ny central flygverkstad m. nr. 3,000,000

kronor.

Det för markförvärv avsedda beloppet torde för mötande av oförutsedda utgifter

böra ökas till i runt tal 2,150,000 kronor. Sistnämnda belopp bör anvisas

å tilläggssfat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 och beloppet å 3,000,000

kronor å riksstaten för budgetåret 1942/43.

Anslagen böra anvisas såsom reservationsanslag. I fråga om dispositionen

av markinköpsanslaget bör gälla vad i det föregående yttrats rörande motsvarande

för arméförvaltningens delfond avsedda anslag.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels såsom kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond

till Vissa med den fortsatta utbyggnaden av landets försvarskrafter

sammanhängande markförvärv å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

under arméförvaltningens delfond 1,300,000 kronor,

under marinförvaltningens delfond 1,750,000 kronor,

under flygförvaltningens delfond 2,150,000 kronor,

dels ock såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,

flygförvaltningens delfond, till Byggnadsarbeten för

ny central flygverkstad m. m. å riksstaten för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sigurd Lind.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 322.

37

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Arméförvaltningens delfond ........................................................ 3

1. Stabsmobiliseringscentral vid andra militärområdet....................... 3

2. » » sjätte » ...................... 4

3. Wendes artilleriregemente ................................................ 4

4. Gotlands artillerikårs övningsområde m. m............................... 8

5. Skjutplats för Göteborgs luftvärnskår m. m............................. 12

6. Luleå luftvärnskår ........................................................ 14

7. Göta trängkårs kompani i Nora.......................................... 16

8. Vissa andra markförvärv.................................................. 17

9. Sammanfattning .......................................................... 18

Marinförvaltningens delfond........................................................ 18

1. Gustafsviks örlogsdepå.................................................... 18

2. Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente .... 20

3. Härnösands kustartilleridetachement...................................... 24

4. Sammanfattning............................................................ 25

Flygförvaltningens delfond.......................................................... 26

1. Upplands flygflottilj ...................................................... 26

2. Hälsinge » 29

3. Ny central flygverkstad .................................................. 32

4. Sammanfattning .......................................................... 35

Hemställan

36

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:409 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition nr 322 angående vissa med den fortsatta utbyggnaden av landets försvarskrafter sammanhängande ma s. 10 i texten
  2. 3SärU 1942:9 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 322 angående vissa med den fortsatta utbyggnaden av landets försvarskrafter sammanhängande markförvärv jäm s. 1 i texten