Sök i Ratio Lex

Med förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den A januari 1939 (nr 8) m. m

1942-05-08 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:323, Med förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den A januari 1939 (nr 8) m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

1

Nr 323.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse

om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet

den A januari 1939 (nr 8) m. m.; given Stockholms slott

den 8 maj 19A2.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till kungörelser

1) om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 januari

1939 (nr 8),

2) om ändring i vissa delar av militära avlöningsreglementet den 15 juni

1939 (nr 275) samt

3) om ändrad lydelse av 26 § 3 mom. manskapsavlöningsreglementet den

21 juni 1940 (nr 652);

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 323.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

Tjänstledighetsavdrag

under ferietid.

Minskning

av kallortstillägg.

Tjänstledighetsavdrag

under ferietid.

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 (nr 8).

Härigenom förordnas, att 55 § 9 mom. 10 punkten, 57 § 2 mom. 7 punkten

och 3 mom. 7 punkten samt 58 § 2 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet

skola hava ändrad lydelse på sätt nedan angives, att 51 § 1 mom. skall

utgå ur reglementet samt att 51 § 2 mom. skall i reglementet upptagas utan

momentbeteckning.1

55 §.

9 mom. Högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna,

småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma

samt de tekniska läroverken.

10. Har tjänsteman, som äger åtnjuta ferier, icke under två på varandra

följande terminer minst 60 dagar bestritt sin egen eller annan statens tjänst

eller fullgjort uppdrag för statens räkning, skall han under närmast därpå

följande ferietid vidkännas A-avdrag, i den mån denna ferietid icke innefattas

i tiden för tjänstemannen meddelad tjänstledighet.

57 §.

2 mom. Lotsstyrelsen samt lotsoch

fyrstaten.

7. För tjänsteman, som är berättigad att jämte enslighetstillägg eller fyrskeppstillägg

uppbära kallortstillägg, skall kallortstillägget minskas till hälften

av det tjänstemannen jämlikt 20 § eljest tillkommande beloppet; dock att

tjänstemannen tillkommande enslighets- och kallortstillägg sammanlagt icke

skall utgå med mindre belopp än som mötsvarar summan av det större tilllägget

och hälften av det mindre tillägget eller, om båda äro lika, det ena tilllägget

ökat med hälften.

3 mom. Navigationsskolorna.

7. Har lärare icke under två på varandra följande terminer minst 60 dagar

bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens

räkning, skall han under närmast därpå följande ferietid vidkännas Aavdrag,

i den mån denna ferietid icke innefattas i tiden för läraren meddelad

tjänstledighet.

1 Senaste lydelse av 51 § 1 och 2 morn., 55 § 9 mom. och 57 § 2 och 3 mom. se 1939: 272.

Senaste lydelse av 58 § 2 mom. se 1941:453.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

58 §.

2 moni. Telegrafverket.!

3. På därom gjord ansökning äger Kungl. Majit medgiva, att tjänsteman, Vissa tjänstevilken

förordnats såsom distriktschef, verkstadsdirektör, verkstadsöveringen- mgä"sgay®[''

jör, överdirektör eller överingenjör men vilkens förordnande upphört utan att tidigare inneefterföljas

av förnyat förordnande, må återgå till ordinarie befattning inom fattning"

den lönegrad han före förordnandet tillhörde. Har sådant medgivande lämnats,

skall för bestämmande av tjänstemannens placering i löneklass så anses,

som om han även under den tid förordnandet varat innehaft ordinarie befattning

inom nämnda lönegrad.

Därest så---ordinarie tjänster.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1942.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

Reglementets

tillämpningsområde

m- m.

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av militära avlöningsreglementet

den 15 juni 1939 (nr 275).

Härigenom förordnas, dels att 1 § 1-—3 morn., 5, 6 och 11 §§, 12 § 1 morn.,

16 § 1 morn., 17 §, 20 § 1 morn., 27 § 1 morn., 37 § 4 morn., 50 § och 54—

56 §§ militära avlöningsreglementet den 15 juni 1939 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives, dels att 33 § 8 mom. skall betecknas 33 §

9 morn., dels att ett nytt moment, betecknat 33 § 8 morn., av nedan angiven

lydelse skall införas i reglementet, dels att till 45 § skall fogas ett nytt moment,

betecknat 3 morn., av den lydelse nedan sägs, dels att 4 avd. 57 § skall

betecknas 5 avd. 60 §, dels att 5 avd. 58 § skall betecknas 6 avd. 61 §, varvid 2

mom. av samma paragraf skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels ock att en ny avdelning, betecknad 4 avd. och omfattande 57—59 §§, av

nedan angiven lydelse skall införas i reglementet.1

1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning dels å ordinarie officers- och

underofficersbeställningar å aktiv stat, dels å de ordinarie beställningar i övrigt

vid försvarsväsendet, vilka bestämmas genom beslut av Kungl. Maj :t och

riksdagen, dels å fänriksbeställningar, dels ock å extra ordinarie underoffi-''

cersbes tällningar.

De beställningar---fogad tjänsteförteckning.

Angående avlöning — — — i krigsavlöningsreglementet.

2 mom. Antalet ordinarie beställningar bestämmes genom vederbörliga av

Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda stater eller personalförteckningar. Antalet

fänriksbeställningar samt extra ordinarie underofficersbeställningar bestämmes

av Kungl. Majit.

3 mom. Ordinarie beställning---tills vidare.

Tillsättning genom — — — i tjänsten.

Fänrik antages av vederbörande försvarsgrenschef medelst skriftligt antagningsbevis.

Extra ordinarie underofficer antages av vederbörande regementschef (motsvarande

chef) medelst skriftligt antagningsbevis.

Entledigande av fänrik samt av extra ordinarie underofficer av annan anledning

än fel eller försummelse i tjänsten sker beträffande fänrik genom

beslut av försvarsgrenschefen och beträffande extra ordinarie underofficer genom

beslut av regementschefen (motsvarande chef) efter skriftlig uppsägning

senast tre månader före anställningens upphörande.

1 Senaste lydelse av 5 §, 12 § 1 morn., 17 § 1 mom. och 50 § se 1940: 857, samt av 20 §

1 mom. se 1941:455.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

5 §•

Löneplaner:

5

Löneplan Ob.

(Officerare i vissa chefsbeställningar.)

Lönegrad

och löne- klass nr

Årslön

kronor

Lönegrad

och löne- klass nr

Årslön

kronor

Lönegrad

och löne- klass nr

Årslön

kronor

Lönegrad

och löne- klass nr

Årslön

kronor

Lönegrad

och löne- klass nr

Årslön

kronor

1

15,000

2

16,000

3

18,000

4

22,000

5

24,000

6 §•

Den lönegrad —--i tjänsteförteckningen.

För beställningshavare---blivit hänförd.

Fördelningen av---skilda orterna.

För beställningshavare tjänstgörande såsom försvarsattaché eller biträdande

försvarsattaché med stationering utomlands utgår lön efter ortsgrupp I.

Lönegrader

och löneklasser.

11 §•

Vad i 8 § 1 mom. stadgas i fråga om löneklassplacering vid befordran till Löneklassbeställning

inom högre lönegrad av samma löneplan skall äga motsvarande ^befordran**

tillämpning beträffande den, som vinner befordran till beställning, tillhöran- från beställde

löneplan Oa, från beställning såsom fänrik. fänrik.

12 §.

1 mom. Vad i 8 § 1 mom. stadgas i fråga om löneklassplacering vid be- Lönekiassfordran

till beställning inom högre lönegrad av samma löneplan skall äga fordran till

motsvarande tillämpning beträffande den, som vinner befordran till under- lägsta underofficersbeställning,

tillhörande lönegraden UO 1, antingen från beställning dufning"

såsom extra ordinarie underofficer eller ock från beställning tillhörande den

i manskapsavlöningsreglementet omförmälda löneplan Mb. I sistnämnda fall

skall iakttagas, att löneklassema 1, 2 och 3 i löneplan UO anses motsvara

löneklasserna 4, 5 och 6 i löneplan Mb.

16 §.

1 mom. Beställningshavare äger--— antal dagar: Semester.

Intill det år, under

Från och med det år, un-

vilket beställningsha-

der vilket beställnings-

varén fyller 40 år

.havaren fyller 40 år

Beställningshavare, tillhörande lönegra- derna Oa 3—6, Ob 1—5, Ca 24—30,

Cb 1—3.............................

35 dagar

45 dagar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

Tjänstledig
hetsavdrag.

Tjänstledighet

till följd

av sjukdom

m. tn.

Flygtillägg

m. m.

17 §.

För tid---A-, B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen---följande tabeller:

Löneplan Ob.

Löneklass

nr

A-avdrag för dag

kronor

B-avdrag för dag

kronor

Löneklass

nr

A-avdrag för dag

kronor

B-avdrag för dag

kronor

i

10: —

20: —

3

12:50

25: —

2

11: —

22: —

4

15:50

31: —

5

17: - •

34: —

20 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra

fall än som avses i 19 §, skall beställningshavare

a) äga uppbära oavkortad lön under högst det antal dagar av ett och

samma kalenderår, som här nedan angives, nämligen:

för beställningshavare, tillhörande lönegraderna Oa 1, Ca 1—10 .... 25 dagar

» » » k Oa 2, UO 1—3,

Ca 11—23.......... 20 »

» » » » Oa 3—6, Ob 1—5,

Ca 24—30, Cb 1—3 10 >

b) vidkännas A-avdrag för tid därutöver.

Vad i---anordnad läkarundersökning.

27 §.

1 mom. Beställningshavare, som---månad räknat:

Beställningshavare, till- hörande lönegrad

Flygtillägg i befattning såsom

flygförare

flygspanare

provflygare

kontroll-

flygare

flygsignalist

Ob 2—4................

270

270

—

—

—

33 §.

8 mom. Beställningshavare, tjänstgörande såsom försvarsattaché eller biträdande

försvarsattaché med stationering utomlands, äger åtnjuta

ortstillugg enligt fastställd stat,

barnbidrag, därest han på grund av försörjningsplikt underhåller barn under

19 års ålder, med 750 kronor för ett och 500 kronor för varje ytterligare

barn under 10 års ålder samt med 2,000 kronor för varje barn, som fyllt 10

år, allt för år räknat,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

7

utomeuropeiskt tillägg, därest han är stationerad i land utom Europa eller

i Sovjetunionen, med 5,000 kronor, såvitt angår försvarsattaché och biträdande

försvarsattaché som innehar beställning såsom kapten, och med 3,000

kronor, såvitt angår biträdande försvarsattaché som innehar beställning såsom

löjtnant, allt för år räknat, ävensom

förflyttningsbidrag, därest beställningshavaren för att tillträda honom meddelat

förordnande att tjänstgöra utomlands eller för att med frånträdande

av sådant förordnande tjänstgöra inom riket nödgas flytta från ort till annan,

med ett belopp, som motsvarar lön jämte därå belöpande rörligt tillägg

ävensom i förekommande fall ortstillägg, barnbidrag och utomeuropeiskt

tillägg under en månad vid den befattning, som tillträdes, dock högst 3,500

kronor.

Försvarsattaché med förutnämnd stationering äger därjämte åtnjuta ersättning

för automobilresor med 1,200 kronor för år räknat.

Ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg och ersättning för automobilresor

utgå, under i övrigt stadgade förutsättningar, från och med den dag

beställningshavaren på grund av honom meddelat förordnande inträder i

utövning av befattning, varmed tillägg är förenat, till och med den dag han,

i anslutning till förordnandets upphörande, upphör att utöva samma befattning.

Kungl. Maj:t äger dock bestämma, huru med nämnda lönetillägg skall

förfaras, då beställningshavaren åtnjuter tjänstledighet med skyldighet att

vidkännas tjänstledighetsavdrag eller då han tjänstgör inom riket eller eljest

å ort utom verksamhetsområdet.

I fråga om åtnjutande av ortstillägg och utomeuropeiskt tillägg vid vikariat

skall, där ej Kungl. Majit för särskilt fall annorlunda förordnar, gälla,

att vikarien äger, mot avstående i förekommande fall av honom å egen befattning

tillkommande dylika tillägg, åtnjuta de med den uppehållna befattningen

förenade tilläggen oavkortade eller däremot svarande belopp. Biträdande

försvarsattaché, som förordnas att såsom semestervikarie bestrida befattning

såsom försvarsattaché, må dock ej härför åtnjuta förhöjda tilläggsförmåner.

37 §.

i mom. I fråga om rätt till sjukvård dels under tjänstgöring såsom försvarsattaché

eller biträdande försvarsattaché med stationering utomlands,

dels ock under sjötjänstgöring och avpollettering från fartyg gäller vad därom

särskilt stadgas.

45 §.

3 mom. Avlider beställningsliavare under tjänstgöring såsom försvarsattaché

eller biträdande försvarsattaché å ort utom riket, utgår begravningshjälp

med belopp, som Kungl. Maj:t prövar skäligt.

50 §.

Beställningsliavare, som är pliktig att under tjänstgöring vara iförd tjänstedräkt

(uniform), äger vid tillträdandet av första ordinarie beställning uppbära

ekiperingsbjälp. Beloppet av ekiperingshjälpen utgör för den, som från

Ekiperingslijälp

vid

tillträdandet

av förslå

ordinarie beställning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

Ekiperings
hjälp.

Tillämpning

av vissa bestämmelser

i

2 avd.

beställning tillhörande den i manskapsavlöningsreglementet omförmälda löneplan

Mb vinner befordran till i denna avdelning avsedd beställning, 200 kronor

och för annan beställningshavare 500 kronor.

Från åtnjutande av sådan förmån undantages dock den, som tidigare uppburit

ekiperingshjälp i egenskap av fänrik, extra ordinarie underofficer, beställningshavare

i reserven eller marinläkarstipendiat.

8 avd. Fänrikar.

54 §.

Lön till fänrik utgår enligt följande löneplan:

Löneplan Oc.

55 §.

Fänrik äger vid antagningen uppbära ekiperingshjälp med 500 kronor.

Från åtnjutande av sådan förmån undantages dock fänrik, som tidigare

uppburit ekiperingshjälp i egenskap av underofficer på aktiv stat, extra

ordinarie underofficer eller beställningshavare i reserven.

56 §.

För fänrik skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse stadgandena

i 2 avd. 1 kap. 6 och 7 §§, 2—6 kap. samt 7 kap. 51—53 §§, varvid beställningshavaren

skall anses tillhöra 1 lönegraden av den i 5 § intagna löneplanen

Oa. Beträffande tjänstledighetsavdrag, varom stadgas i 17 §, skall

iakttagas, att för löneklassen a A- och B-avdragen utgöra respektive 1 krona

40 öre och 2 kronor 80 öre.

4 avd. Extra ordinarie underofficerare.

57 §.

Lön till extra ordinarie sergeant och extra ordinarie underofficer av 2.

graden utgår enligt följande löneplan:

Löneplan UEo.

Löne-

grad

Löne- ll lass

Ortsgrupp

A

B

C

D

E

F

G

H

I

Årslön, kronor

*{

a

1

2

2,820

2,940

3,120

2,940

3,066

3,252

3,060

3,192

3,384

3,180

3,318

3,516

3,300

3,444

3,648

3,420

3,570

3,780

3,540

3,696

3,912

3,660

3,822

4,044

3,780

3,948

4,176

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

9

58 §.

Extra ordinarie underofficer äger vid antagningen uppbära ekiperingshjälp

nied 500 kronor.

Från åtnjutande av sådan förmån undantages dock beställningshavare,

som tidigare uppburit ekiperingshjälp i egenskap av beställningshavare i

reserven.

59 §.

För extra ordinarie underofficer skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse

stadgandena i 2 avd. 1 kap. 6 och 7 §§, 2—6 kap. samt 7 kap. 51—

53 §§, varvid beställningshavaren skall anses tillhöra 1 lönegraden av den i

5 § intagna löneplanen UO. Beträffande tjänstledighetsavdrag, varom stadgas

i 17 §, skall iakttagas, att för löneklassen a A- och B-avdragen utgöra

respektive 1 krona 50 öre och 3 kronor.

5 avd. Lönenämnd.

60 §.

6 avd. Reglementets tillämplighet.

61 §.

2 mom. Beställningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning,

skall vara pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande av eller eljest

ändrade bestämmelser rörande de förmåner eller ersättningar, om vilka förmäles

i 26—33, 37—44, 46—53, 55 och 58 §§.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1942, dock att bestämmelserna

i 1 § 3 mom. femte stycket och 3 avd. icke skola äga tillämpning å den, som

dessförinnan vunnit befordran till ordinarie fänrik och som efter nämnda

dag kvarstår i sådan beställning. För sådan beställningshavare skola fortfarande

gälla de i 2 avd. meddelade bestämmelserna.

Ekiperings
hjälp.

Tillämpning

av vissa bestämmelser

i 2 avd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

Förslag

till

kungörelse angående ändrad lydelse av 26 § 3 moni. manskapsavlöningsreglementet

den 21 juni 1940 (nr 652).

Härigenom förordnas, att 26 § 3 mom. manskapsavlöningsreglementet den

21 juni 1940 skall hava följande ändrade lydelse:

26 §.

3 mom. Till den, som uttagits såsom riktare, plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri

eller avståndsobservatör, må särskilda förmåner utgå enligt

av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1942.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

11

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj

1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till vissa ändringar

i civila avlöningsreglementet, militära avlöningsreglementet och manskapsavlöningsreglementet

m. m. Departementschefen anför:

l. Chefernas för försvarsdepartementets kommandoexpeditioner anställ
nings-

och avlöningsförhållanden.

Cheferna för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner äro

för närvarande såsom förordnandetjänstemän inordnade under civila avlöningsreglementet

med lön enligt lönegraden C 8. I 51 § 1 mom. nämnda

reglemente finnes intagen en föreskrift angående årligt ekiperingsbidrag

m. m. åt ifrågavarande befattningshavare.

1 propositionen denna dag, nr 266, angående vissa avlönings- m. fl. anslag

under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1942/43 hemställes om

riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t att, därest möjlighet skulle uppkomma

att under nämnda budgetår helt eller delvis genomföra en sammanslagning

av de nuvarande tre kommandoexpeditionerna, vidtaga erforderlig

ändring i den för sagda budgetår förordade personalförteckningen för

försvarsdepartementet, innebärande utbyte av de förenämnda båda befattningarna

såsom chefer för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner

mot en befattning såsom chef för en för de tre försvarsgrenarna gemensam

kommandoexpedition i lönegraden Ob 2 eller Ob 3. Även om en

omorganisation av kommandoexpeditionerna icke kan komma till stånd

under nästa budgetår, förutsättes i propositionen, att i den nuvarande organisationen

från och med samma budgetår vidtages den ändringen, att för

cheferna för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner uppföras

beställningar å försvarsdepartementets stat i lönegraden Ob 2 i stället

för såsom nu lönegraden C 8.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

Departements
chefen.

Därest ifrågavarande förslag vinner riksdagens bifall, bör omförmälda

stadgande i 51 § 1 mom. civila avlöningsreglementet angående ekiperingsbidrag

m. m. åt cheferna för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner

utgå ur reglementet.

2. Tjänstledighetsavdrag under ferietid för lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. statliga läroanstalter.

I 55 § 9 mom. 10 punkten civila avlöningsreglementet föreskrives, att där

tjänsteman, som äger åtnjuta ferier, under de två terminerna närmast före

ferietid icke bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag

för statens räkning, skall han vidkännas A-avdrag under ferietiden, i den

mån densamma icke innefattas i tiden för tjänstemannen meddelad tjänstledighet.

Motsvarande stadgande återfinnes för lärare vid navigationsskolorna

i 57 § 3 mom. 7 punkten.

I betänkande den 9 februari 1942 ha 1941 års lärarlönesakkunniga framlagt

förslag till folkskolans avlöningsreglemente. I 18 § av reglementsförslaget

ha upptagits bestämmelser om avdrag å lärares avlöning under

ferier. Enligt 1 mom. skall lärare, som icke under två på varandra följande

terminer minst 60 dagar bestritt sin egen eller annan lärartjänst inom det

statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet eller bestritt statlig

tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning, under närmast därpå följande

ferietid vidkännas A-avdrag. Såsom framgår av de sakkunnigas motivering

för stadgandet i fråga, ha de sakkunniga ansett rimligt, att lärare för

att komma i åtnjutande av oavkortad lön under ferie skall ha tjänstgjort

en icke alltför kort tid under de två närmast föregående terminerna. De sakkunniga

ha hemställt, att även i civila avlöningsreglementet och civila ickeordinariereglementet

måtte införas bestämmelser av samma innehåll som

18 § 1 mom. i de sakkunnigas reglementsförslag.

Genom proposition den 24 april 1942, nr 278, har Kungl. Maj:t framlagt

förslag till folkskolans avlöningsreglemente m. m. Det i propositionen förordade

reglementsförslaget överensstämmer i allt väsentligt med 1941 års

lärarlönesakkunnigas förslag. Därest riksdagen godkänner propositionen,

böra bestämmelserna om tjänstledighetsavdrag under ferier för lärare vid

de allmänna läroverken m. fl. statliga läroanstalter bringas i närmare anslutning

till vad som i sådant hänseende föreslagits för folkskolans lärare.

Härför erfordras ändring av bestämmelserna i 55 § 9 mom. 10 punkten samt

57 § 3 mom. 7 punkten civila avlöningsreglementet. Jag hemställer nu, att

förslag om sådan ändring förelägges riksdagen. Med den lydelse, som givits

52 § 4 mom. 13 punkten och 54 § 2 mom. 8 punkten civila icke-ordinariereglementet,

erfordras icke någon motsvarande ändring i sistnämnda reglemente.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

13

3. Kallortstillägg till vissa befattningshavare vid lots- och fyrstaten.

I 57 § 2 mom. 5 punkten civila avlöningsreglementet stadgas, att till

tjänsteman vid lots- och fyrstaten, som är stationerad å sådan ort, där vistelsen

till följd av ortens särskilt ensliga belägenhet kan anses medföra

avsevärda olägenheter, utgår enslighetstillägg med följande, för olika klasser

bestämda belopp för år räknat, nämligen med 90, 150, 210 och 270 kronor

i respektive I, II, III och IV enslighetsklassen. På Kungl. Majit ankommer

att bestämma de orter, där enslighetstillägg må utgå, samt dessa orters

fördelning på de olika klasserna.

Enligt föreskrift i 54 § 1 mom. 1 punkten civila icke-ordinariereglementet

skall vad sålunda stadgats gälla även beträffande extra ordinarie och extra

tjänstemän.

I 13 § 1 punkten kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 478) med tilläggsbestämmelser

till civila avlöningsreglementet ha fastställts de orter, där enslighetstillägg

skola utgå, ävensom orternas fördelning på enslighetsklasser.

I 20 § civila avlöningsreglementet hava vidare meddelats bestämmelser

örn kallortstillägg. Sådant tillägg tillkommer tjänsteman, som är stationerad

å ort inom rikets nordliga delar, där vistelsen på grund av klimatiska förhållanden

och levnadsbetingelserna i övrigt kan anses medföra avsevärda

olägenheter i fysiologiskt hänseende, och utgår med följande, för olika kallortsklasser

bestämda belopp för år räknat, nämligen med 90, 150, 240,

360, 540 och 720 kronor i respektive I, II, III, IV, V och VI kallortsklassen.

På Kungl. Majit ankommer att bestämma de orter, å vilka kallortstillägg

skall utgå, och dessa orters fördelning å de olika kallortsklasserna. Vad

sålunda stadgats gäller, jämlikt 18, 36 och 45 §§ civila icke-ordinariereglementet,

även för extra ordinarie och extra tjänstemän samt aspiranter. Genom

kungörelsen den 15 juni 1939 (nr 425) har Kungl. Majit meddelat bestämmelser

angående orternas fördelning å de olika kallortsklasserna m. m.

I 57 § 2 mom. 7 punkten civila avlöningsreglementet har intagits ett särskilt

stadgande angående kallortstillägg till tjänstemän vid lots- och fyrstaten.

Där föreskrives, att för tjänsteman, som är berättigad att jämte enslighetstillägg

eller fyrskeppstillägg uppbära kallortstillägg, kallortstillägget

skall minskas till hälften av det tjänstemannen jämlikt 20 § eljest tillkommande

beloppet. Detta stadgande äger, jämlikt 54 § 1 mom. 1 punkten

civila icke-ordinariereglementet, tillämpning jämväl å extra ordinarie och

extra tjänstemän.

I skrivelse den 14 april 1942 har lotsstyrelsen föreslagit viss jämkning av

den i 57 § 2 mom. 7 punkten civila avlöningsreglementet innefattade redukiionsregeln.

Styrelsen har därvid bl. a. erinrat, alt för närvarande enslighetstillägg

utginge till lots- och fyrpersonal å 34 orter samt kallortstillägg

till dylik personal å 21 orter. Till befattningshavare vid 6 lots- eller fyr
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

platser, nämligen Rödkallens, Rönnskärs, Stora Fjäderäggs, Holmögadds

och Rjuröklubbs fyrplatser samt Bjuröklubbs lotsplats utginge såväl enslighets-

som kallortstillägg, därvid kallortstillägget på grund av förenämnda

reduktionsregel nedsattes till hälften. Befattningshavarna vid dessa 6 lotsoch

fyrplatser åtnjöte enslighets- och kallortstillägg enligt följande förteck
-

ning:

Enslig-

Kallorts-

hetstillägg

tillägg

Summa

kronor

kronor

tillägg

. . efter re-

kronor

oavkortat duktion

Rödkallens fyrplats...............

..... 150

240 120

270

(II)

(lil)

Rönnskärs » ...............

..... 90

240 120

210

(I)

(lil)

Bjuröklubbs lots- och fyrplatser . ..

..... 150

150 75

225

(II)

(II)

St. Fjäderäggs fyrplats............

..... 210

150 75

285

lill)

(II)

Holmögadds » ............

..... 210

150 75

285

(lil)

(II)

Därefter yttrar styrelsen:

Såsom förteckningen utvisar medför tillämpningen av nyssnämnda reduktionsregel

bland annat, att en befattningshavare å ort (Rönnskärs fyrplats),

för vilken enslighetstillägget till beloppet understiger 50 procent av kallortstillägget,

kommer att sammanlagt i enslighets- och kallortstillägg åtnjuta

lägre belopp, än örn han icke varit berättigad till enslighetstillägg utan allenast

till kallortstillägg, och i enlighet härmed även lägre belopp än kallortstillägget

till befattningshavare å intill liggande — icke ensligt belägen — ort

i samma kallortsklass. Enligt lotsstyrelsens förmenande bör åtgärd vidtagas

för åstadkommande av ändring i nu angivna förhållande, vilket icke kan

hava varit avsett vid utformandet av nu gällande bestämmelser. Jämväl för

det fall (Rödkallens fyrplats), att enslighetstillägget väl överstiger 50 procent

av kallortstillägget men dock icke uppgår till dettas belopp, synes den

nedsättning i de sammanlagda förmånerna, som blir en följd av den nuvarande

reduktionsregeln, vara större än vad som kan anses skäligt. Lotsstyrelsen

anser sig för nu angivna fall böra ifrågasätta jämkning av den nuvarande

reduktionsregeln, förslagsvis så, att densamma kompletteras med

bestämmelse därom, att den föreskrivna minskningen i kallortstillägget icke

må uppgå till högre belopp än som motsvarar hälften av enslighetstillägget.

Vidtages sådan jämkning, kommer vad befattningshavaren äger att behålla

i enslighets- och kallortstillägg alltid att motsvara summan av det högre

tillägget och hälften av det lägre eller, om båda äro lika, det ena tillägget

ökat med hälften.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 23 april 1942 anfört, att lönenämnden

i sak icke hade något att erinra mot lotsstyrelsens förslag om

jämkning av bestämmelserna i 57 § 2 mom. 7 punkten civila avlöningsreglementet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

15

Genom inordnandet av lots- och fyrpersonalen under civila avlöningsreglementet

Ilar även denna personal kommit i åtnjutande av kallortstillägg,

vilken förmån icke tillkom nämnda personal enligt det för samma personal

dessförinnan gällande särskilda avlöningsreglementet. Såsom framgår av

förarbetena till civila avlöningsreglementet har det särskilda stadgandet i 57 §

2 mom. 7 punkten av reglementet tillkommit på den grund, att i kallortstillägget

ansetts ingå icke blott ett kallorts- utan även ett ödebygds- eller

enslighetstillägg och att följaktligen en minskning i kallortstilläggets belopp

vore motiverat beträffande befattningshavare, som ägde, jämte kallortstillägg,

uppbära särskilt enslighetstillägg. Av lotsstyrelsen framställning

framgår, att den i omförmälda punkt innefattade reduktionsregeln i vissa

fall kommit att verka därhän, att vederbörande befattningshavare sammanlagt

i enslighets- och kallortstillägg fått uppbära till och med mindre belopp

än örn enbart kallortstillägg utgått. Det synes mig vid sådant förhållande

erforderligt, att en jämkning i omförmälda regel kommer till stånd i

syfte att åstadkomma en jämnare avpassning av ifrågavarande förmåner

för den personal, som därav beröres. I anslutning till lotsstyrelsens förslag

vill jag förorda, att till stadgandet i 57 § 2 mom. 7 punkten fogas ett tillägg

av den innebörd, att vad tjänsteman, som är berättigad till såväl enslighetssom

kallortstillägg, efter reduktion av sistnämnda tillägg sammanlagt äger

uppbära dock icke skall utgå med mindre belopp än som motsvarar summan

av det större tillägget och hälften av det mindre tillägget eller, om båda

äro lika, det ena tillägget ökat med hälften.

4. Verkstadsöveringenjörs vid telegrafverket återgång till förut innehavd

befattning.

Enligt stadgandet i 58 § 2 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet,

sådant detta författningsrum lyder enligt kungörelsen den 13 juni 1941, nr

453, äger Kungl. Majit befogenhet medgiva, att tjänsteman, vilken förordnats

såsom distriktschef, verkstadsdirektör, överdirektör eller överingenjör

vid telegrafverket men vilkens förordnande upphört utan att efterföljas av

törnyat förordnande, må återgå till ordinarie befattning inom den lönegrad

han före förordnandet tillhörde. Ilar sådant medgivande lämnats, skall för

bestämmande av tjänstemannens placering i löneklass så anses, som örn han

även under den tid förordnandet varat innehaft ordinarie befattning inom

nämnda lönegrad.

Vidare föreskrives i samma punkt att, därest så erfordras för beredande

åt tjänsteman i nu avsett fall av ordinarie befattning, Kungl. Majit äger besluta

därav betingad tillfällig ökning av antalet ordinarie tjänster.

1 en till riksdagen den 20 mars 1942 avlåten proposition, nr 194, har

Kungl. Majit bl. a. föreslagit (sid. 30 o. f.), alt befattningen såsom föreståndare

för tillverkningsavdelningen vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn

från och med den 1 juli 1942 uppflyttas från lönegraden A 27 till lönegra
-

Departements■

chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

den C 5 samt att densamma samtidigt erhåller den förändrade benämningen

verkstadsöveringenjör.

Med hänsyn till den förändrade karaktär, ifrågavarande befattning skulle

vid bifall till detta Kungl. Maj:ts förslag komma att erhålla, bör under angivna

förutsättning den Kungl. Majit i 58 § 2 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet

lämnade befogenheten utvidgas till att omfatta jämväl

tjänsteman, som förordnats såsom verkstadsöveringenjör.

5. Lönereglering för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer.

I den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för ordinarie

tjänstemän vid armén upptagas under rubriken Arméstaben sex beställningar

för militärattachéer, därav två överstelöjtnants- och fyra majorsbeställningar.

Av majorsbeställningarna är för närvarande en beställning vakant.

Härutöver äro för närvarande tre beställningshavare, därav en ur

kavalleriet, en i reserven och en å reservstat, beordrade till tjänstgöring såsom

militärattachéer. Vid marinen och flygvapnet finnas några särskilda attachébefattningar

ej uppförda å vederbörande personalförteckningar. Personalbehovet

tillgodoses i stället genom kommendering av officerare ur respektive

försvarsgrenar. Såsom biträden åt de militära attachéerna pläga kommenderas

yngre officerare ur de olika försvarsgrenarna.

De militära attachéerna åtnjuta lön enligt vederbörlig lönegrad, varvid

lönen beräknas efter den ortsgrupp, till vilken Stockholm hänföres. Vidare

äga befattningshavarna rätt till ortstillägg. Detta utgår enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande antingen med ett fast belopp för år räknat eller ock i form av

traktamentsersättning. Ortstillägget utgör i regel 9,000 kronor för beställningshavare

i majorsgraden samt 8,000 kronor för beställningshavare i

överstelöjtnantsgraden. Omfattar kommenderingen allenast del av år, reduceras

ortstillägget i proportion till tjänstgöringstidens längd. Vid placering

till tjänstgöring i land med exceptionellt höga levnadsomkostnader beräknas

ortstillägget enligt särskilda grunder. Sålunda utgår ortstillägg till attaché

med placering i London i form av traktamente med 50 kronor för dygn,

dock högst för en tjänstgöringsperiod av sex månader under ett och samma

år, samt till attaché med placering i Moskva med 1,800 kronor för månad.

Till militärattachén i Washington utgår ortstillägget med 17,000 kronor för

år räknat. Militärattachén i Paris (Vichy) har sedan år 1938 utöver ortstillägget

uppburit ett extra ortstillägg av 1,332 kronor för år.

Härutöver har till de militära attachéerna alltsedan år 1931 utgått kursförlustersättning.

Denna avser att i förekommande fall bereda befattningshavarna

särskild gottgörelse för den värdeminskning, i främmande länders

mynt räknat, som deras löneförmåner undergått på grund av förskjutningen

i valutakurserna sedan den tid, då riksbankens skyldighet att inlösa sedlar

med guld upphävdes.

Militärattachén i Washington har slutligen tillerkänts utomeuropeiskt till
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 323. 17

lägg med 5,000 kronor, barntillägg med 2,750 kronor samt bostadsbidrag

nied 2,400 kronor.

I en inom försvarsstaben upprättad promemoria har ifrågasatts, att de

militära attachéerna och deras biträden skulle överflyttas till försvarsstabens

stat. De militära attachéerna skulle därvid erhålla den gemensamma benämningen

försvarsattachéer samt, alltefter tjänstegraden, hänföras till endera

av lönegraderna Oa 4, Oa 5 och Oa 6. Biträdena skulle benämnas biträdande

militära attachéer samt, alltefter tjänstegraden, hänföras till lönegrad Oa 2

eller Oa 3.

I samband med den sålunda tilltänkta omläggningen har en revision av

de militära attachéernas avlöningsförhållanden ansetts vara erforderlig. I

promemorian framhålles, att enligt nuvarande avlöningsbestämmelser ortstilläggen

i regel utgöra en av de väsentligaste särskilda löneförmåner, som

utgå till de militära attachéerna. Även om ortstilläggen ursprungligen varit

anpassade efter levnadskostnaderna på vederbörliga orter, torde numera förhållandena

ha så förändrats, att tilläggen icke äro överensstämmande med

prisstegringen i olika länder, mätt i svensk valuta. Därtill kommer, att ortstilläggen

i vissa fall till storleken växla för attachéerna å en och samma ort.

Vidare har, framhålles det i promemorian, den i en del länder utgående

kursförlustersättningen i förhållande till ortstillägget stigit till i vissa fall

betydande belopp. Detta förhållande har medfört, att de attachéer, som

uppburit sådan ersättning, blivit bättre tillgodosedda än övriga befattningshavare.

I proposition den 27 mars 1942, nr 210, angående den fortsatta utbyggnaden

och organisationen av landets försvarskrafter (försvarspropositionen)

har i anslutning till det i förenämnda promemoria framförda förslaget förutsatts,

att å försvarsstabens stat skola uppföras sammanlagt 14 militära

attachéer, benämnda försvarsattachéer, med arvoden motsvarande lön enligt

lönegraderna Oa 6, Oa 5 eller Oa 4, därav 6 ur armén, 4 ur marinen och 4

ur flygvapnet, ävensom att för tjänstgöring såsom biträdande militära attachéer,

benämnda biträdande försvarsattachéer, skola avses ur vederbörliga

föi‘band (motsvarande) kommenderade beställningshavare.

Jag anhåller nu att få underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning, i vad

rör frågan örn en revision av avlöningsförhållandena för ifrågavarande

personal. De härmed sammanhängande anslagsfrågorna anmälas denna dag

av chefen för försvarsdepartementet.

Vid en revision av de militära attachéernas avlöningsförhållanden har den

vid 1939 års lagtima riksdag genomförda löneregleringen för utrikesrepresentationens

tjänstemän synts böra läggas till grund för beräknandet av de

militära attachéernas särskilda löneförmåner. I promemorian uttalas att de

militära attachéerna, vilka äro underställda beskickningscheferna på tjänstgöringsorterna,

i de flesta avseenden äro underkastade samma förhållanden

beträffande levnadsvillkor m. m. som övriga tjänstemän vid vederbörliga be
II

i hang lill riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 323.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

skickningar. Det har därför ansetts vara lämpligt, alt även de militära attachéerna

i löneavseende i stort sett jämställas med utrikesdepartementets

tjänstemän. Härvid ha de militära attachéerna synts närmast böra jämföras

med legationsråd, oavsett innehavd militär tjänstegrad. I promemorian förutsättes

fördenskull, att samma särskilda löneförmåner, som tillkomma legationsråd,

nämligen ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg, prisutjämningsbidrag

samt flyttningsbidrag, skola utgå jämväl till militär attaché vid

samma beskickning. Härutöver skulle militär attaché tillförsäkras representationsbidrag

ävensom visst bidrag till anskaffande och hållande av bil.

Även de biträdande militära attachéerna ha ansetts böra erhålla sådana

särskilda löneförmåner, att de med upprätthållande av en mot deras ställning

svarande lämplig standard kunna åtaga sig en dylik kommendering.

Jämväl härvidlag borde de för utrikesrepresentationens tjänstemän fastställda

särskilda löneförmånerna läggas till grund. Med hänsyn till att i regel endast

högskoleutbildade eller eljest särskilt kvalificerade officerare borde ifrågakomma

såsom biträdande militära attachéer, ha de ansetts böra i fråga om

åtnjutande av särskilda löneförmåner närmast jämställas, kapten med förste

legationssekreterare och löjtnant med andre legationssekreterare.

Ortstillåggen, i vilka skulle inräknas nuvarande extra ortstillägg och kursförlustersättningar,

skulle enligt promemorian bestämmas med utgångspunkt

från motsvarande tillägg till legationsråd, respektive förste och andre legationssekreterare.

Vid sidan av ortstillåggen skulle utgå vissa särskilda lönetillägg, nämligen

barnbidrag för att möjliggöra svensk uppfostran av befattningshavarnas barn,

utomeuropeiskt tillägg för att kompensera de merkostnader och allmänna

olägenheter som följa av placeringen i avlägsnare länder, representationsbidrag

till militär attaché, bidrag åt militär attaché för inköp av automobil, bidrag

åt militär attaché för hållande av automobil samt förflyttningsbidrag.

Slutligen skulle även s. k. prisutjämningstillägg utgå i vissa fall.

Till stöd för förslaget om införande av representationsbidrag till de militära

attachéerna anföres i promemorian huvudsakligen följande.

Örn en militär attaché i stort sett kan jämställas med legationsråd, förefinnas

dock vissa väsentliga skillnader. Ett legationsråd har samma verksamhetsfält

som vederbörande beskickningschef, varav följer, att den sistnämnde

i viss utsträckning fullgör den för båda erforderliga representationsplikten. De

militära attachéerna måste däremot som regel utöva en helt självständig representation,

varvid är att märka, att attachéerna på de större orterna försvarsgrensvis

utgöra särskilda »kårer», var och en nied sin doyen. Därest

svensk militär attaché intager sådan ställning, vilket på flera orter för närvarande

är fallet, uppstå ytterligare oundvikliga förpliktelser i ekonomiskt avseende.

Det torde vara väl motiverat att vid fastställandet av militär attachés

löneförmåner tillse, att dessa så beräknas att representationsmöjligheterna, vilka

äro en viktig förutsättning för vinnandet av resultat i underrättelseavseende,

i möjligaste mån väl tillgodoses.

För att belysa den ställning, militär attaché enligt internationell uppfattning

intager, torde böra nämnas, att sådan attaché anses representera sitt lands

försvarsgren hos motsvarande försvarsgren i det land, där han är anställd.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 323-

19

Härav följer, att han intager en helt annan ställning än vad endast hans militära

grad innebär. Sålunda moltages han i flera länder i audiens av statsöverhuvudet

vid till- och frånträdande! av sin befattning samt förhandlar i vissa

fall direkt med respektive försvarsminister och försvarsgrenschef m. fl.

Beträffande denna fråga torde vidare böra framhållas, att de militära attachéerna

icke i likhet med sändebud åtnjuta några förmåner såsom fri bostad

samt av staten anskaffade möbler, duktyg, porslin, silver, m. m., varför deras

utgifter i samband med den nödvändiga representationen bliva högst betydande

och synnerligen betungande för individen. Det torde därför vara av

behovet påkallat, att ett representationsbidrag tilldelas de militära attachéerna.

Storleken av ett dylikt bidrag är givetvis varierande och beroende av levnadskostnaderna

på orten. Med stöd av de erfarenheter, som i detta avseende

vunnits, synes emellertid ett dylikt representationsbidrag icke kunna sättas

lägre än till 25 procent av vederbörligt ortstillägg.

I fråga örn bidrag till anskaffande och hållande av automobil anföres i promemorian

i huvudsak följande:

Utländska makter hålla i regel sina militära attachéer med bil och chaufför

ävensom med erforderliga drivmedel, garage och försäkring. Någon sådan

förmån har emellertid hittills icke tillkommit de svenska militära attachéerna,

vilka varit nödsakade att av privata medel bestrida kostnaderna härför. En

bil torde icke längre kunna betraktas såsom någon lyxartikel utan har allt

mer blivit ett nödvändigt fortskaffningsmedel särskilt för den, som har sin

verksamhet förlagd till en större stad med dess betydande avstånd. De militära

attachéerna kunna icke för sina tjänsteuppdrag påräkna beskickningschefens

bil, vilken är väl behövlig för beskickningens verksamhet i övrigt.

Erfarenheten har också visat, att de militära attachéerna i regel ansett sig

nödsakade att anskaffa bil för att kunna bestrida sin tjänst på ett tillfredsställande

sätt. Under kris- och krigstider kunna dessutom hyrbilar endast

med största svårighet och tidsutdräkt anskaffas eller för närvarande, såsom i

Frankrike och vissa andra länder, icke alls. Bilen utgör slutligen det enda

fortskaffningsmedel, som i regel kan påräknas vid en eventuell evakuering

av beskickningsorten.

Vid bedömandet av frågan om behov av bil har övervägts, huruvida det

icke skulle vid samma beskickning vara tillfyllest nied endast en bil för samtliga

militära attachéer. Erfarenheten har emellertid visat, att så icke är förhållandet.

De olika försvarsgrenarnas ministerier och staber ligga vanligtvis

vitt skilda från varandra, under det att besök hos dessa myndigheter ofta inträffa

samtidigt. Därtill kommer, att en militär attaché kan anmodas närvara

vid någon militär tilldragelse på betydande avstånd från tjänstgöringsorten

m. m., varigenom bil ej skulle stå till förfogande för de kvarvarande i händelse

av behov. Det har därför ansetts erforderligt, att var och en av attachéerna

förfogar över bil.

Då det måste anses såsom ett statens intresse att de på vederbörliga orter

ständigt bosatta attachéerna äro innehavare av bil, synes det också rättvist,

att kostnaderna härför ej skola uteslutande bestridas genom anlitande av

andra löneförmåner, som beräknats utan hänsyn till hållande av bil eller

genom anlitande av privata medel. Ett lämpligt bidrag för anskaffande av och

hållandet av bil torde därför böra utgå lill dessa attachéer.

Beträffande principerna för dylikt bidrag synas motsvarande bestämmelser

rörande .sändebud (såsom chef för beskickning) böra ligga till grund. Vissa

väsentliga skillnader förefinnas emellertid. Under det alt en beskickningschef

i allmänhet kvarstår i sin befattning under längre lid, bibehålla de militära

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

attachéerna i regel sina befattningar vanligen omkring 3 år (i en del fall dock

betydligt längre). Efter en 3-årsperiod torde det vara förenat med god ekonomi

att verkställa ombyte av bil. Det synes därför ej lämpligt, att staten skulle

vara ägare av de militära attachéernas bilar utan i stället genom ett för år

räknat belopp bidraga till inköp av dessa. Härigenom skulle det stå en tillträdande

attaché fritt att antingen övertaga företrädarens eller skaffa sig en ny.

På så sätt vinnes dels att bilarna befinna sig i gott skick, dels ock att de kunna

anpassas efter vederbörandes behov. Storleken av bidraget till inköp av

bil torde böra sättas till högst 3,000 kronor, under förutsättning att vederbörande

kvarstår i sin befattning 3 år. I annat fall torde bidraget böra beräknas

med ett belopp av 1,000 kronor räknat per år av tjänstgöringstiden, dock

efter 6 år med 500 kronor per år.

Vad beträffar ersättningen för hållandet av bil synes det rimligt, att ersättningsbeloppet

omfattar dels kostnaden för visst antal liter bensin, förslagsvis

högst 2,000 liter jämte däremot svarande kvantitet smörjolja, enligt

det för diplomatisk personal å tjänstgöringsorten gällande priset, dels kostnaden

för försäkring, omfattande såväl ansvarighetsförsäkring som försäkring

för skada å bilen, dels ock hyra av garage, därest tillgången till sådant ej

finnes inom beskickningshuset. Med hänsyn till att bilarna äro vederbörande

attachéers egendom synes däremot den ersättning av 500 kronor, som årligen

utgår till beskickningsclief, icke böra ifrågakomma.

Enär kostnaderna utomlands för försäkring i regel äro beroende av bilens

storlek m. m., synes en begränsning lämpligen böra göras beträffande den

storleksordning, intill vilken sådan ersättning utgår.

Bidrag till inköp av och ersättning för hållande av bil bör givetvis endast

utgå till attaché, som styrker sig vara ägare av sådan. Förstnämnda bidrag

bör dock förskottsvis kunna utanordnas mot avgiven försäkran att bil skall

anskaffas jämte framdeles bestyrkande av bilförvärv.

Därest militär attaché av någon anledning icke anser sig böra anskaffa bil,

bortfaller därmed förmånen av i det närmaste kostnadsfria färder, vilka i

stället måste betalas kontant. Det synes därför rättvist, att i sådant fall en

viss årlig ersättning för bilfärder utgår, förslagsvis med 1,200 kronor. Motsvarande

ersättning bör jämväl utgå till militär attaché, som endast tidvis

uppehåller sig i visst land, i proportion till längden av uppehållet därstädes.

1 ett över promemorian avgivet utlåtande har 1942 års försvarsberedning

lämnat förslaget utan erinran utom i vad angår ifrågasatt bidrag till anskaffande

och underhåll av automobil. I sistnämnda avseende har försvarsberedningen

anfört följande:

Försvarsberedningen, som väl anser, att kostnaderna för de militära attachéernas

bilresor i tjänsten icke böra bestridas genom anlitande av dem tillkommande

löneförmåner eller genom anlitande av privata medel, har dock

icke funnit klarlagt, att dessa befattningshavare måste beredas möjlighet

att anskaffa egen bil för fullgörande av sina tjänsteuppdrag. En ur flera

synpunkter lämpligare utväg synes försvarsberedningen vara, att till de militära

attachéerna i stället finge utgå ersättning för bilresor, förslagsvis med

1,200 kronor för år. Därest attaché endast tidvis uppehåller sig i visst land,

bör nämnda ersättning utgå i proportion till längden av uppehållet därstädes.

Departements- Såsom av den föregående redogörelsen framgår, åsyftar det i promemochefen.

rjan framlagda förslaget, att de till de militära attachéerna och deras biträden

nu utgående särskilda löneförmånerna skulle omregleras i principiell

anslutning till det avlöningssystem, som gäller för utrikesförvaltningens di
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

21

plomatiska och konsulära tjänstemän vid stationering utomlands. De militära

attachéerna skulle härvid, oberoende av innehavd tjänstegrad, jämställas

med legationsråd. De biträdande militära attachéerna skulle, alltefter innehavd

tjänstegrad såsom kapten eller löjtnant, likställas med förste, respektive

andre legationssekreterare.

Frågan om en omprövning av löneförhållandena för de militära attachéerna

och deras biträden har aktualiserats genom den lönereglering för utrikesrepresentationens

befattningshavare, som genomfördes år 1939. Mot bakgrunden

härav torde någon saklig erinran icke kunna göras mot tanken på

att ersätta de nuvarande delvis föråldrade och oenhetliga avlöningsbestämmelserna

för de militära attachéerna och deras biträden med mera tidsenliga

lönetekniska anordningar. Härigenom skulle vinnas en mera tillfredsställande

avvägning av löneförmånerna å olika orter samt en närmare anpassning

av avlöningen efter växlande förhållanden än som för närvarande är möjlig att

åstadkomma. Därmed skulle i sin tur skapas större rättvisa befattningshavarna

emellan, samtidigt som befattningshavarna genom löneförmånernas

större fasthet skulle beredas ökad trygghet. Vid nu angivna förhållanden

finner jag mig böra i princip giva min anslutning till det i promemorian

framlagda förslaget. Den i förslaget verkställda jämförelsen mellan å ena

sidan militär attaché och legationsråd samt å andra sidan biträdande militär

attaché och förste, respektive andre legationssekreterare synes mig vara

ägnad att giva ett skäligt resultat vid de olika löneförmånernas utmätande.

Såsom föreslagits i försvarspropositionen böra de militära attachéerna benämnas

försvarsattachéer och de biträdande militära attachéerna benämnas

biträdande försvarsattachéer.

Jag övergår härefter till frågan om avvägningen av de särskilda löneförmånerna.

Vad först beträffar ortstilläggens avvägning och inbördes storleksordning,

ha desamma i förslaget upptagits med belopp motsvarande

dem, som enligt fastställd stat gälla för de diplomatiska tjänstemän, med

vilka vederbörande militära befattningshavare ansetts böra närmast jämställas.

Mot denna beräkningsgrund är från min sida i och för sig icke något

att erinra. Emellertid skulle enligt förslaget försvarsattachéerna vid sidan

av ortstilläggen äga uppbära särskilda representationsbidrag med

belopp, motsvarande en fjärdedel av nämnda tillägg. Förslaget i denna

del har motiverats med, att försvarsattachéerna -—- till skillnad från legationsråden

— ha sig ålagd en ofta betungande representationsskyldighet.

Utan att vilja bestrida, att ifrågavarande tjänstemän kunna lia att vidkännas

särskilda utgifter i samband med representation, måste jag likväl ställa

mig betänksam mot att på förevarande område införa representationsbidrag

såsom en särskild avlöningsförmån. Gentemot en dylik anordning talar

icke minst det förhållandet, att någon dylik förmån icke tillkommer utrikesförvaltningens

tjänstemän vid stationering utomlands. I varje fall är

jag icke beredd att ulan närmare utredning på denna punkt tillstyrka införandet

av särskilda representationsbidrag av den betydande storleksord
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

ning, som innefattas i förslaget. För egen del är jag närmast benägen att

tillstyrka en sådan lösning, att försvarsattachéerna beredas en viss kompensation

för representationskostnader genom en måttlig förhöjning av de

eljest utgående ortstilläggen. I sådant hänseende har jag funnit mig böra

stanna vid att förorda, att de på förut angivet sätt beräknade ortstilläggen

till försvarsattachéerna uppräknas med i genomsnitt 10 procent. Ortstilläggen

skulle i enlighet härmed, alltefter stationeringsorten, utgå med 9,000,

11,000, 20,000 eller 22,000 kronor.

Vad härefter angår vissa andra särskilda avlöningsförmåner, har förslaget

icke givit mig anledning till erinran, i vad detsamma avser införande i

det blivande lönesystemet av barnbidrag, utomeuropeiskt tilllägg

och förflyttningsbidrag.

Beträffande frågan om utgivande av bidrag till anskaffande

och hållande av automobil, finner jag den av 1942 års försvarsberedning

anvisade utvägen, att till försvarsattachéerna må utgå ersättning

för bilresor med visst belopp för år räknat, vara att föredraga framför

den i promemorian föreslagna anordningen. Det av försvarsberedningen

föreslagna beloppet, 1,200 kronor per år, finner jag vara lämpligt avvägt.

Såsom försvarsberedningen anfört, bör ersättningen, därest attachén endast

tidvis uppehåller sig i visst land, utgå i proportion till längden av uppehållet

därstädes.

Med avseende å prisutjämningstillägg förutsätter jag, att — liksom

fallet är vid utrikesförvaltningen — en viss möjlighet hålles öppen till

anpassning utanför lönesystemets ram av försvarsattachéernas och de biträdande

försvarsattachéernas löner efter extra ordinära förhållanden. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att fördela anvisade medel och därvid meddela

de närmare föreskrifter i fråga örn tilläggen, som må befinnas erforderliga.

På grundval av verkställda kostnadsberäkningar erhålles följande jämförelse

mellan nuvarande kostnader och kostnaderna för den i det föregående

förordade löneregleringen:

Nuvarande

Blivande

kostnader

kostnader

kronor

kronor

Ortstillägg.....................

.. 175,750

291,000

Extra ortstillägg................

1,332

—

Barnbidrag.....................

.. 2,750

35,500

Utomeuropeiskt tillägg..........

.. 5,000

23,000

Ersättning för automobilresor ...

—

16,800

Förflyttningsbidrag.............

—

30,000

Bostadsbidrag..................

2,400

—

Kursförlustersättning............

.. 57,337

—

Prisutjämningstillägg............

—

19,000

244,569

415,300

Kostnaderna för den föreslagna löneregleringen skulle således uppgå till

(415,300 — 244,569 =) 170,731 kronor. Härav belöper 91,500 kronor å sär
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

23

skilda förmåner åt biträdande försvarsattachéer, vilka för närvarande ej

uppbära någon ersättning utöver den ordinarie avlöningen.

I detta sammanhang torde böra framhållas, att på grund av avvägningen

av nuvarande kursförlustersättning omläggningen av löneförhållandena för

försvarsattachéerna i några fall medför, att vederbörande attaché kommer

att få vidkännas minskning i hittills utgående särskilda löneförmåner. I de

fall, där minskningen blir av mera avsevärd storleksordning, torde det få

ankomma på Kungl. Maj:t att medelst anlitande av det under fjärde huvudtiteln

uppförda reservationsanslaget till extra utgifter övergångsvis bereda

vederbörande attaché skälig kompensation för sålunda liden löneminskning.

Vid ett genomförande av den i det föregående föreslagna löneregleringen

för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer erfordras vissa

ändringar i militära avlöningsreglementet. Sålunda bör till

en början under 6 § nämnda reglemente intagas en föreskrift örn att för

beställningshavare tjänstgörande såsom försvarsattaché eller biträdande försvarsattaché

med stationering utomlands lön utgår efter ortsgrupp I. Under

33 § böra vidare intagas föreskrifter örn åtnjutande av de särskilda löneförmåner,

som skola tillkomma försvarsattaché och biträdande försvarsattaché.

Det förslag, som jag i sådant hänseende framlägger, har i tillämpliga delar

upprättats efter förebild av de i 50 § civila avlöningsreglementet upptagna

föreskrifterna örn vissa förmåner åt utrikesrepresentationens tjänstemän vid

stationering utomlands. Under 37 och 45 §§ reglementet böra slutligen intagas

föreskrifter om sjukvård och begravningshjälp för ifrågavarande personal.

6. överbefälhavarens anställnings- och avlöningsförhållanden.

I försvarspropositionen har förslag framlagts örn inrättande i fredstid av en

särskild befattning för överbefälhavare över rikets försvarskrafter. Överbefälhavaren

skulle förordnas för en tid av högst sex år samt åtnjuta en årslön

av 24,000 kronor. I anslutning härtill har i den i propositionen denna dag,

nr 266, angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel

för budgetåret 1942/43 framlagda personalförteckningen för försvarsstaben

upptagits en särskild befattning för överbefälhavare med lön enligt

lönegraden Ob 5.

Vid bifall till ifrågavarande förslag bör den under 5 § militära avlöningsreglementet

intagna löneplanen Ob utbyggas med ytterligare en lönegrad,

lönegraden Ob 5 med en årslön av 24,000 kronor. Ett genomförande av förslaget

föranleder även ändring av 16 § 1 mom. angående semester, av 17 §

angående tjänstlcdighetsavdrag samt av 20 § 1 mom. angående tjänstledighet

lill följd av sjukdom m. m. Tjänstledighetsavdragen böra i analogi med

vad som gäller för befattningshavare i motsvarande löneställning å löneplan

C i civila avlöningsreglementet bestämmas till 17, respektive 34 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

7. Fänriks anställnings- och avlöningsförhållanden.

Enligt de före år 1939 gällande bestämmelserna konstituerades fänrikarna

av Kungl. Majit och kunde efter två år erhålla fullmakt. Genom 1939 års

militära avlöningsreglemente infördes vid sidan av ordinarie fänrikar kategorien

extra ordinarie fänrikar, vilka antagas av försvarsgrenscheferna medelst

antagningsbevis.

I försvarspropositionen har förutsatts, att begreppet ordinarie fänrik skall

slopas från och med den 1 juli 1942 och att samtliga fänrikar skola vara

icke-ordinarie beställningshavare med titeln fänrik utan bestämningen »extra

ordinarie». Detta har ansetts medföra en betydande förenkling i skilda hänseenden

utan att för den enskilde officeren medföra annat än obetydlig

ekonomisk nackdel tillika med någon förlängning av tjänstetiden såsom ickeordinarie

beställningshavare.

Vid genomförande av den sålunda tilltänkta anordningen bliva vissa formella

ändringar erforderliga i 1, 11, 50 samt 54—56 §§ militära avlöningsreglementet.

Därjämte torde böra övergångsvis föreskrivas bland annat, att

bestämmelserna i 3 avd. nämnda reglemente icke skola äga tillämpning å

den, som före den 1 juli 1942 vunnit befordran till ordinarie fänrik och som

därefter kvarstår i dylik beställning utan att för sådan beställningshavare

bestämmelserna i 2 avd. avlönjngsreglementet fortfarande skola gälla.

8. Extra ordinarie underofficerares anställnings- och avlöningsförhållanden.

I försvarspropositionen har i anslutning till vad som för närvarande gäller

förutsatts, att underofficerskompetens i normala fall skall uppnås efter sju

tjänstår, det första halvåret i överstatsanställning däri inräknat. Enligt det

av chefen för försvarsdepartementet förordade utbildningssystemet skulle

emellertid en kategori av fast anställda, nämligen de som avlagt realexamen

redan före volontäranställning, kunna vinna underofficerskompetens redan

efter fem tjänstår. Då fullmakt å underofficersbeställning synts böra erhållas

först efter en sammanlagd tjänstetid av sju år, har i propositionen förutsatts,

att furir, beträffande vilken tidigare underofficersbefordran ifrågakommer,

skall antagas medelst antagningsbevis såsom extra ordinarie sergeant,

respektive såsom extra ordinarie underofficer av 2. graden, varefter fullmakt

skulle erhållas, sedan sju tjänstår uppnåtts.

Ett genomförande av ifrågavarande förslag förutsätter vissa ändringar i

militära avlöningsreglementet. Sålunda böra i reglementet intagas föreskrifter

för de extra ordinarie underofficerarna motsvarande dem, som enligt 3 avd.

av reglementet gälla beträffande fänrikar. Löneplanen för de extra ordinarie

underofficerarna torde härvid böra erhålla beteckningen UEo och omfatta

löneklasserna a, 1 och 2, av vilka den förstnämnda bör motsvara löneklassen

3 i den i manskapsavlöningsreglementet intagna löneplanen Mb samt löneklasserna

1 och 2 böra sammanfalla med motsvarande löneklasser inom löne
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

25

plan UO. Därjämte böra i 1 § av reglementet intagas kompletterande stadganden

beträffande ifrågavarande beställningshavare samt deras antagning och

entledigande av motsvarande innehåll som i fråga om fänrik. Jämväl 12 § 1

mom. bör kompletteras med en föreskrift av innebörd att sneddningsregeln

skall äga tillämpning vid befordran till ordinarie underofficer från beställning

såsom extra ordinarie underofficer.

9. Flygtillägg till samtliga officerare vid flygvapnet.

I försvarspropositionen föreslås, att samtliga officerare på stat vid flygvapnet

— utom i intendenturbefattning — skola vara flygande. Ett genomförande

av detta förslag förutsätter, att den i 27 § 1 mom. militära avlöningsreglementet

intagna flygtilläggstabellen kompletteras så till vida, att i densamma

införes jämväl beställningshavare i lönegraden Ob 4, d. v. s. chefen

för flygvapnet. Flygtillägget till denne torde böra utgå med samma belopp,

som fastställts för officerare i lönegraderna Oa 2—6 samt Ob 2, eller 270

kronor för månad.

10. Fast anställt manskap över stat i menigs ställning.

1 försvarspropositionen har förutsatts, att en gemensam rekryteringstidpunkt

skall införas för hela krigsmakten på det sätt, att första anställning av

fast anställt manskap skulle äga rum den 1 oktober. Avgång ur tjänst skulle

vid armén i regel ske den 1 april. Under tiden 1 oktober—31 mars av första

anställningstiden borde volontären vid armén upptagas över stat vid vederbörande

truppförband och därvid erhålla lön enligt lönegraden Ma 1. Vid flottan

skulle med hänsyn till övningsåret avgång ur tjänst ske den 31 oktober,

vadan vid denna försvarsgren första anställningsåret skulle omfatta 13 månader.

I nämnda proposition har uttalats, att det borde utredas, huruvida det

första halvåret av anställningen, respektive vid flottan det första anställningsårets

trettonde — i realiteten första — månad, borde tillgodoräknas vederbörande

såsom tjänstår vid löneklassuppflyttning. Det nya systemet med anställande

vid armén av volontär över stat avses skola träda i kraft instundande

höst.

Kungl. Majit torde böra erhålla riksdagens bemyndigande alt utfärda erforderliga

bestämmelser rörande avlöningsförhållandena för ifrågavarande

manskap. Till frågan, huruvida och i vad mån omläggningen påkallar ändring

i manskapsavlöningsreglementet, är jag ej beredd att nu taga ställning.

Denna fråga torde böra göras till föremål för närmare utredning.

11. Ändring av bestämmelserna angående s. k. riktartillägg vid flottan.

Enligt bestämmelser, som meddelats senast genom Kungl. Marits brev den

27 mars 1936, ägde redan före ikraftträdandet av det nu gällande manskapsavlöningsreglementet

flaggkorpraler och korpraler (högbåtsmän) vid flottan,

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 323. 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

vilka uttagits till riktare vid kanon, att åtnjuta särskilda för månad utgående

lönetillägg, s. k. riktartillägg, under förutsättning att de varit anställda minst

fyra år. Sådana lönetillägg tillkommo enligt Kungl. Maj:ts brev den 30 juni

1937 även flaggkorpraler och korpraler (högbåtsmän), som uttagits till plutonbefälhavare

vid luftvärnsartilleri och till avståndsobservatörer.

I det förslag till manskapsavlöningsreglemente, som i proposition, nr 127,

förelädes 1940 års lagtima riksdag, upptogs en generell föreskrift om dylika

förmåner. Förslaget i denna del lämnades av riksdagen utan erinran. I enlighet

härmed stadgas i 26 § 3 mom. av det den 21 juni 1940 utfärdade manskap

savlöningsreglementet f öl j ande:

»Under tjänstgöring såsom riktare, plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri

eller avståndsobservatör må särskilda förmåner utgå enligt av Kungl. Majit

fastställda grunder.»

I anslutning härtill har Kungl. Majit i 9 kap. av kungörelsen den 21 juni

1940 (nr 653) med tilläggsbestämmelser till manskapsavlöningsreglementet

meddelat närmare föreskrifter angående riktartillägg. Tilläggens belopp överensstämma

med de lönetillägg, som före manskapsavlöningsreglementets

ikraftträdande utgingo enligt Kungl. Majits förenämnda brev den 27 mars

1936 och den 30 juni 1937.

I skrivelse den 26 september 1941 har försvarsväsendets underbefälsförbund

anfört i huvudsak följande!

Det i 26 § 3 mom. manskapsavlöningsreglementet förekommande uttrycket

»under tjänstgöring såsom riktare etc.» hade föranlett sådan tolkning, att

nämnda lönetillägg utginge endast då beställningshavare direkt utnyttjades

för tjänstgöring inom vederbörande specialgren. Däremot hade lönetillägget i

motsats till vad tidigare varit fallet ansetts icke kunna utbetalas under landtjänstgöring.

Uttagning till här ifrågavarande specialtjänst ägde rum med ledning

av resultatet vid genomgången yrkesutbildning och av vid läkarundersökning

konstaterad lämplighet. Tillägget angåves vidare vara månatligt. Det

syntes alltså vara givet, att tillägg skulle utgå oavsett den för tillfället innehavda

befattningen i land eller ombord, så länge beställningshavaren vore uttagen

för resp. specialtjänst. Ändring i sistnämnda förutsättning kunde av

olika skäl förekomma, bland annat på grundval av den kontroll över yrkesskickligheten,

som förekomme vid regelmässigt återkommande repetitionskurser.

Reglerna för uttagning till de här berörda specialtjänsterna, repetitionskurser,

högsta levnadsålder för kvarstående i specialbefattning, andra

skäl till uttagningens upphörande m. m. vöre noga angivna i skolreglementet

för flottans manskap. Uttrycket »uttagen till» vore således klart definierat och

måste anses utgöra grundval för åtnjutande av respektive lönetillägg.

I anslutning härtill har förbundet hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga

erforderlig åtgärd i syfte att ifrågavarande lönetillägg bleve i likhet med vad

som tidigare gällt utbetalade under i tilläggsbestämmelserna till manskapsavlöningsreglementet

angivna förutsättningar, oberoende av arten av den

tjänstgöring, som vederbörande beställningshavare bestrede.

över ifrågavarande framställning ha utlåtanden avgivits av marinförvaltningen,

som därvid överlämnat en av chefen för Karlskrona örlogsstation

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 323.

2

*

gjord framställning i ämnet jämte ett däröver av chefen för kustflottan avgivet

yttrande, samt av försvarsväsendets lönenämnd.

Chefen för Karlskrona örlogsstation har i nyssnämnda

framställning anhållit, att Kungl. Maj:t måtte antingen förelägga riksdagen

förslag om ändring av manskapsavlöningsreglementets 26 § 3 morn., med

gällande kraft från och med den 1 juli 1940, eller eljest vidtaga sådana åtgärder,

att de manskapet vid flottan tillerkända ifrågavarande lönetilläggen efter

nyssnämnda dag icke tillätes utgå efter andra eller sämre grunder än som

tillämpats före nämnda dag.

Chefen för kustflottan har tillkännagivit, att han anslöte sig till

den av chefen för Karlskrona örlogsstation gjorda framställningen under

förutsättning, att det icke inträffade, att personal, som ombord tjänstgjorde

såsom riktare etc., ej uppbure lönetillägg, under det att personal i land åtnjöte

sådan förmån.

För egen del har marinförvaltningen yttrat, bland annat, följande:
I

chefens för kustflottan yttrande över chefens för Karlskrona örlogsstation

nu överlämnade skrivelse har denne anfört, att han anslöte sig till den

av chefen för Karlskrona örlogsstation gjorda framställningen under förutsättning,

att det icke inträffade, att personal, som ombord tjänstgjorde såsom

riktare etc., ej uppbure lönetillägg, under det personal i land åtnjöte förmånen.

Under hand har marinförvaltningen inhämtat att chefen för kustflottan

härmed avsåge, att han i och för sig icke motsatte sig, att tillägget även utginge

till personal, som tjänstgjorde i land, men önskade under alla omständigheter

tillförsäkra riktare etc. i praktisk tjänst ombord nämnda förmåner.

Detta kunde i viss grad åstadkommas genom ändrade kommenderingar eller

genom att lätta på föreskrifterna för tilläggets åtnjutande. För att ej kollidera

med myndigheternas i land synpunkter på personalbehovet därstädes,

vöre den senare utvägen att föredraga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer marinförvaltningen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen den ändringen i 26 § 3 mom. gällande

manskapsavlöningsreglemente, att orden »under tjänstgöring» utbytes

mot orden »till dem som uttagits för tjänstgöring».

Försvarsväsendets lönenämnd har bland annat anfört:

Orsaken till att riktartillägg på sin tid infördes såsom en särskild löneförmån

för flottans artillerimatroser har varit, att det visat sig nödvändigt att

vidtaga särskilda åtgärder för att säkerställa rekryteringen av yrkesgrenen

artillerimatros och för bibehållande i tjänst av inom nämna yrkesgren redan

anställd personal. I sådant syfte tillkom därför för vissa grupper av artillerimatroser

den nu ifrågavarande förmånen i form av fasta arvoden, vilka enligt

tidigare gällande bestämmelser utgingo till vissa artillerimatroser såväl

under tjänstgöring ombord såsom riktare etc. som ock under landtjänstgöring.

Afl förmånen ansågs kunna utgå jämväl under landtjänstgöring motiverades

bland annat därmed, att de särskilt utbildade och uttagna riktarna under de

tider, då de icke vore sjökommenderade, i första hand användes såsom instruktörer

i land och även under dylik tjänstgöring läge i träning för att bibehålla

förvärvad yrkesskicklighet.

De nu gällande bestämmelserna i ämnet innebära otvivelaktigt en försämring

i jämförelse med vad som i sådant hänseende gällde före den I juli

1940, då det nya manskapsavlöningsreglementet trädde i kraft. Enligt löne
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

Departements
chefen.

nämndens mening kan den nuvarande inskränkningen i artillerimatrosernas

rätt att uppbära särskilt yrkestillägg sannolikt medföra risk att svårigheter

uppstå att framdeles i tjänst bibehålla manskap inom denna viktiga yrkesgren

vid flottan. Lönenämnden anser fördenskull, att en återgång beträffande

utbetalningen av denna förmån i anslutning till de före den 1 juli 1940

gällande bestämmelserna bör äga rum.

På grund av vad ovan anförts får lönenämnden, som finner avlöningsreglementets

föreskrifter i ämnet utgöra hinder för de s. k. riktartilläggens utbetalande

under annan tjänstgöring än såsom riktare etc., tillstyrka, att Kungl.

Maj:t måtte i anslutning till marinförvaltningens framställning vidtaga de

åtgärder, vilka erfordras för vinnande av det med framställningarna avsedda

syftemålet.

Såsom framgår av det anförda lia de tidigare gällande bestämmelserna angående

särskilda lönetillägg — riktartillägg — till vissa artillerimatroser så

tillämpats, att dylika lönetillägg utbetalats till vederbörande icke blott under

beställningshavares tjänstgöring ombord såsom riktare, plutonbefälhavare

vid luftvärnsartilleri eller avståndsobservatör, utan även under den tid vederbörande

varit kommenderad till annan tjänstgöring i land. Såsom stadgandet

i 26 § 3 mom. manskapsavlöningsreglemenlet är formulerat lärer numera

till beställningshavare, som uttagits till specialtjänstgöring såsom riktare

etc., icke kunna utbetalas riktartillägg med mindre han i sådan egenskap

fullgör praktisk tjänstgöring ombord. Emellertid förekommer det understundom,

att sådan beställningshavare, utan att hans uttagning till specialtjänst

härigenom upphäves, tillfälligt kommenderas till tjänstgöring i land såsom

instruktör eller överhuvud taget till sådan tjänstgöring i land, som är ägnad

att bibehålla honom vid eller främja den yrkesduglighet, som kräves

för den special tjänst, till vilken han blivit uttagen. Jag har intet att erinra

mot att såsom myndigheterna förordat riktartillägg må utgå även under dylik

landkommendering. I enlighet härmed vill jag på sätt marinförvaltningen

föreslagit och försvarsväsendets lönenämnd'' tillstyrkt förorda sådan ändring

i stadgandets ordalydelse, med giltighet från och med den 1 juli 1942, att

orden »Under tjänstgöring såsom riktare, plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri

eller avståndsobservatör» utbytas mot orden »Till den, som uttagits

för tjänstgöring såsom riktare, plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri eller

avståndsobservatör,».

Såsom redan antytts bör villkoret för åtnjutande av riktartillägg under

tjänstgöring i land vara, att tjänstgöringen är av mera tillfällig natur. Så

snart beställningshavaren tilldelats sådan tjänstgöring, att det är uppenbart,

att han icke vidare kommer att tagas i anspråk såsom riktare etc., bör

riktartillägget indragas. Jag torde framdeles, sedan riksdagen fattat sitt beslut

angående den föreslagna ändringen i manskapsavlöningsreglementet, få

anmäla de jämkningar i tilläggsbestämmelserna till nämnda reglemente, som

härav betingas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 323.

29

Hemställan.

Inom finansdepartementet ha utarbetats förslag till kungörelser dels om

ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8),

dels örn ändring i vissa delar av militära avlöningsreglementet den 15 juni

1939 (nr 275), dels ock om ändrad lydelse av 26 § 3 mom. manskapsavlöningsreglementet

den 21 juni 1940 (nr 652). Förslagen innefatta de ändringar

i berörda avlöningsreglementen, som i det föregående förordats.

Under åberopande av vad sålunda i skilda hänseenden anförts hemställer

jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna förberörda förslag till kungörelser,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att meddela erforderliga

avlöningsbestämmelser beträffande fast anställt manskap

över stat i menigs ställning vid försvarsväsendet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 323.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:422 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i vissa delar av civila s. 7 i texten
  2. SU 1942:173 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i vissa delar av civila avlöning sreglementet den A januari 1939 s. 1 i texten