Sök i Ratio Lex

Med förslag till folkskolans tjänsteoch famitjepensionsreglementen

1942-05-08 · 46 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 45 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:325, Med förslag till folkskolans tjänsteoch famitjepensionsreglementen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

1

Nr 325.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till folkskolans

tjänste- och famitjepensionsreglementen; given

Stockholms slott den 8 maj 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till

1) folkskolans tjänstepensionsreglemente samt

2) folkskolans familjepensionsreglemente,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 194-2. t sami. Nr 325.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

Förslag

till

folkskolans tjänstepensionsreglemente.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 morn. Detta reglemente skall äga tillämpning å:

a) ordinarie och extra ordinarie lärare, som äro underkastade folkskolans

avlöningsreglemente;

b) befattningshavare, för vilken folkskolans avlöningsreglemente är gällande

och vilken innehar befattning såsom

lärare vid sjukvårdsanstalt eller barnhem med anställning såsom ordinarie

eller tillsvidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning eller

såsom extra ordinarie eller

föreståndarinna eller biträdande föreståndarinna vid skolhem, tillhörigt

skoldistrikt eller Skytteanska skolan i Tärna, eller vid arbetsstuga, tillhörig

någon av stiftelserna Västerbottens läns arbetsstugor och Norrbottens läns

arbetsstugor; samt

c) ordinarie och extra ordinarie lärare, som äro underkastade 1942 års avlöningsreglemente

för nomadlärare.

2 mom. Under del av kalenderhalvår, då lärare jämlikt 1 § 2 mom. fjärde

stycket folkskolans avlöningsreglemente skall anses hava innehaft extra ordinarie

anställning, skall han jämväl anses hava varit underkastad detta reglementes

bestämmelser.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall,

där ej annat framgår, avse dels tjänstepensionsbestämmelser, antagna av

Kungl. Maj :t och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens

verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande

utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser

av förstnämnda slag anses icke bestämmelser örn pensionering av föisvarsväsendets

reserver av befäl och civilmilitär personal.

Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt

enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.

4 mom. I detta reglemente meddelade bestämmelser skola, i den mån krigsavlöningsreglementet

vinner tillämpning, tillämpas allenast i den omfattning

annat ej följer av vad i sistnämnda reglemente stadgas.

2 §•

Befattningshavare, å vilken detta reglemente äger tillämpning, har att vidkännas

tjänstepensionsavdrag samt är efter avgång från befattningen berättigad

att åtnjuta tjänstepension eller tjånstelivränta, allt enligt de föreskrifter

och under de villkor, som innehållas i reglementet jämte de närmare bestämmelser,

som för tillämpningen av detsamma utfärdas av Kungl. Maj:t.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

3

I reglementet meddelas jämväl bestämmelser örn befattningshavares skyldighet

att avgå från befattningen m. m.

3 §•

1 mom. Fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller

tjänstelivränta enligt detta reglemente prövas

a) i fall som avses i 10 § 2 mom. av Kungl. Majit; samt

b) i andra fall av statens pensionsanstalt.

Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, skall till beloppet fastställas

av statens pensionsanstalt.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom

tillställas den till förmånen berättigade.

2 avd. Om tjänstepensionsavdrag.

4 §•

Från och med den dag, då befattningshavare blir underkastad reglementets

bestämmelser, intill dess avgång från befattningen äger rum skall befattningshavaren

tillkommande lön minskas med tjänstepensionsavdrag.

Ordinarie befattningshavare, som med frånträdande av befattningens utövande

innehar extra ordinarie befattning med pensionsrätt enligt reglementet,

vidkännes pensionsavdrag allenast i sistnämnda befattning.

5 §•

1 mom. Såsom tjänstepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i 2

och 3 mom. här nedan angives för den befattning befattningshavaren innehaft

under tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.

Har ordinarie befattning på grund av ändrad årlig lästid nedflyttats till

lägre lönegrad, skall därav föranledd nedsättning av tjänstepensionsavdraget

för befattningen likväl icke bliva gällande för den, som vid nedflyttningen innehade

befattningen, där Kungl. Majit medgivit att beträffande honom må i

fråga örn löneklassplacering så anses, som om han fortfarande tillhörde den

högre lönegraden.

Vad i nästföregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande

ordinarie befattningshavare, som utan något sitt förvållande förflyttats

till befattning i lägre lönegrad.

2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat

följer av stadgandet i 3 morn., tjänstepensionsavdragen för år räknat utgöra

de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

Lönegrad

Tjänstepensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepensions-

avdrag

kronor

Lo 17

186

LEO 15

141

Lo 16

171

LEO 14

129

Lo 9

90

LEO 7

72

Lo 6

72

LEO 4

63

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

3 mom. För lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare samt nomadlärare

vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, utgör tjänstepensionsavdraget

för år räknat för ordinarie manlig lärare 117 kronor, för ordinarie kvinnlig

lärare 99 kronor, för extra ordinarie manlig lärare 90 kronor och för extra

ordinarie kvinnlig lärare 78 kronor.

3 avd. Om befattningshavares skyldighet att avgå m. m.

6 §■

1 mom. Så framt ej annat följer av vad i 2 mom. sägs, är ordinarie befattningshavare

skyldig att avgå från befattningen och må extra ordinarie

befattningshavare ej bibehållas i sin befattning, därest han

a) uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att

på tillfredsställande sätt sköta sin befattning; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs

eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen

att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning.

Finner i fall, varom under b) och c) här ovan förmäles, statens pensionsanstalt

anledning antaga att befattningshavaren kan tjänstgöra i sådan annan

befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig, skall frågan,

huruvida förflyttning lämpligen bör ske, underställas skolöverstyrelsens

prövning.

2 mom. Då synnerliga skäl därtill äro, må den myndighet, som äger

att från befattningen entlediga, efter tillstyrkan av vederbörande folkskolinspektör

eller, i fråga örn nomadlärare, av nomadskolinspektören, medgiva

ordinarie befattningshavare anstånd med avsked och extra ordinarie befattningshavare

alt bibehållas i sin befattning efter pensionsålderns inträde, så

länge befattningshavaren är fullt tjänstduglig, dock icke längre tid än sammanlagt

ett år. Äro myndigheten och inspektören av olika mening, huruvida

här avsett medgivande skall lämnas eller ej, skall frågan därom underställas

skolöverstyrelsen för avgörande.

Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må Kungl. Maj:t medgiva

kvarstående respektive bibehållande i befattningen längre tid efter pensionsålderns

inträde än ett år, dock icke i något fall längre än sammanlagt tre

år efter nämnda tidpunkt.

3 mom. Befinnes ordinarie befattningshavare urståndsatt att på tillfredsställande

sätt fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen,

varom i 1 mom. första stycket sägs, må Kungl. Majit, därest för befattningshavaren

högst fem år återstå till pensionsålderns inträde, förklara

honom skyldig att avgå och entlediga honom.

Befattningshavare, som genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till

förfarande, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § straff
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

j»'''' 4 '' ■ v*'' • hi.

Kungl. Maj:ts proposition nr 325. 5

lagen förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Majit, jämväl i annat fall än

i nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.

7 §■

7 mom. Pensionsåldern inträder vid utgången av det redovisningsår, under

vilket befattningshavaren uppnått följande levnadsålder:

för befattningshavare, hänförd till lönegrad Lo 17, Lo 16, LEo 15 eller

LEo 14.............................................;.....63 år,

för befattningshavare, hänförd till lönegrad Lo 9, Lo 6, LEo 7 eller

LEo 4 .................................................... 60 år.

2 mom. Har ordinarie befattningshavare utan något sitt förvållande förflyttats

till befattning, för vilken gäller annan pensionsålder, skall den nya

pensionsåldern icke tillämpas å honom, såframt han icke inom viss, av Kungl.

Majit bestämd tid anmäler sin önskan att bliva underkastad den nya åldersbestämmelsen.

8 §■

Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande av

befattning, som i reglementet avses, eller av befattning eller uppdrag i statens

tjänst eller av annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt,

inträffat olycksfall, som enligt allmän lag är att hänföra till olycksfall i

arbete.

Vad i reglementet stadgas om olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning

jämväl där befattningshavare på grund av befattning eller uppdrag, som i

nästföregående stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller

i befattningen eller uppdraget ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom förmäles

i lagen örn försäkring för vissa yrkessjukdomar.

9 §.

1 mom. Beslut örn befattningshavares avsked eller entledigande må icke

meddelas utan att frågan örn befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande

av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, dessförinnan avgjorts.

Underlåter befattningshavare att söka avsked eller entledigande, ändock

att enligt beprövande av den myndighet, som äger att från befattningen avskeda

eller entlediga, förhållande föreligger, som enligt 6 § 1 moni. bör föranleda

hans avgång, ankommer på myndigheten att föranstalta örn prövning

av frågan örn befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension

samt att, därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga befattningshavaren.

2 mom. 1 fall, varom förmäles i 6 § 3 moni., må beslut örn entledigande

icke meddelas utan att befattningshavaren erhållit tillfälle att inkomma med

yttrande i ärendet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

4 avd. Om tjänstepension.

Gemensamma bestämmelser.

10 §.

1 morn. Rätt att vid avgång från befattningen komma i åtnjutande av

tjänstepension tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 mom.

första stycket, i detta reglemente avsedd befattningshavare,

a) därest han uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder,

och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension)\

b) i fall som avses i 6 § 1 mom. första stycket b) (invalidpension); samt

c) i fall som avses i 6 § 1 mom. första stycket c), så ock där befattningshavare

med tillämpning av bestämmelserna i 6 § 3 mom. förklarats skyldig

att avgå (sjukpension).

Härvid iakttages dock

a) att befattningshavare icke må komma i åtnjutande av invalid- eller

sjukpension, därest han i den ordning, varom i 6 § 1 mom. andra stycket

förmäles, prövats lämpligen böra förflyttas till annan befattning; samt

b) att ordinarie befattningshavare, som med frånträdande av befattningens

utövande innehar extra ordinarie befattning, ej må, därest båda befattningarna

äro förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, vid samtidig

avgång från befattningarna bekomma mer än en pension.

2 morn. Befattningshavare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde

frivilligt avgår från sin befattning, må kunna av Kungl. Majit medgivas

rätt att därvid komma i åtnjutande av tjänstepension (förtidspension),

därest avgången finnes icke vara stridande mot det allmännas intresse och

under förutsättning tillika, att han innehar minst 30 tjänstår.

3 mom. Har befattningshavare genom beslut, som vunnit laga kraft, blivit

dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild från befattning, som i

detta reglemente avses, eller från befattning i statens tjänst eller från annan

befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller har han genom laga

kraft ägande beslut blivit för förbrytelse i tidigare innehavd befattning av

sådant slag dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 §

strafflagen, må han ej komma i åtnjutande av pension.

Där beträffande befattningshavare beslut, som i nästföregående stycke avses,

meddelats men ej vunnit laga kraft, eller befattningshavare hålles häktad

för brott, vilket kan föranleda att han dömes till avsättning eller, i stället

för avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, eller befattningshavare

av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för sådant brott, må

frågan om befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande av pension icke

upptagas till prövning, så länge sådant förhållande föreligger.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

7

11 §•

1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande fall,

rörligt tillägg.

2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång

från befattningen ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit

efter pensionstagarens frånfälle.

Såsom undantag härifrån skall dock gälla, dels att den, som dömts till

mistning på viss tid av innehavd befattning, icke må åtnjuta pension för befattningen

före utgången av nämnda tid, dels ock att, där i fråga om pensionstagare

sådant beslut föreligger, som i 10 § 3 mom. första stycket avses,

pensionen skall upphöra att utgå från och med månaden näst efter den,

under vilken beslutet vunnit laga kraft.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden

efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 600

kronor.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är

föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller

ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en

tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,

må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära

det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt

de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t; statens pensionsanstalt

likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala

återstående pensionsbelopp.

Tjänstepensionens grundbelopp.

12 §.

1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes,

där ej annat föranledes av stadgandena i 2 och 3 mom. här nedan, dels

av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 13 § skall för befattningshavaren

tillämpas, dels ock av den tid befattningshavaren enligt

14 § äger tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas i 15—18 §§.

2 mom. Har ordinarie befattningshavare utan något sitt förvållande förflyttats

till befattning i lägre lönegrad, må grundbeloppet av tjänstepension

likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest

förflyttningen icke ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fall som avses

i 5 § 1 mom. andra stycket.

3 mom. Där befattningshavare, som samtidigt avgår från ordinarie befattning

och sådan extra ordinarie befattning, vilken av honom innehafts med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, på grund av bestämmelsen

i 10 § 1 mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av

en pension, skall dennas grundbelopp motsvara det högsta av de för de särskilda

befattningarna beräknade grundbeloppen.

4 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 eller, i

fråga örn grundbelopp understigande 1,680 kronor, med 6 jämnt delbart

krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

13 §.

1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som enligt

2 eller 3 mom. gäller för den befattning, från vilken avgången sker.

Har den befattning, från vilken avgången ägt rum, innehafts under kortare

tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga om befattningshavare,

som avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången, må dock,

där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid bestämmandet av ålderseller

förtidspension icke tillämpas högre tjänstepensionsunderlag än som

motsvarar en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta tjänstepensionsunderlag,

vilka må hava varit för befattningshavaren gällande under vart

och ett av de senast förflutna tre åren på grund av därunder innehavd, med

tjänstepensionsrätt förenad anställning.

2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat

följer av stadgandet i 3 morn., tjänstepensionsunderlagen utgöra de belopp,

som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

t ijtt r.

Lönegrad

Tjänstepensionsunderlag

Lönegrad

Tjänstepensionsunderlag

man

kronor

kvinna

kronor

man

kronor

kvinna

kronor

Lo 17

4,236

3,996

LEO 15

3,528

3,300

Lo 16

3,996

3,768

LEO 14

3,300

3,072

Lo 9

2.616

2,484

LEO 7

2,280

2,184

Lo 6

—

2,184

LEO 4

—

1,884

3 mom. För lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare samt nomadlärare

vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, utgöra tjänstepensionsunderlagen

för ordinarie manlig lärare 3,072 kronor, för ordinarie kvinnlig lärare

och för extra ordinarie manlig lärare 2,616 kronor samt för extra ordinarie

kvinnlig lärare 2,280 kronor.

14 §.

7 morn. Såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde,

under vilken befattningshavare varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken befattningshavare

av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag

eller för uppehållande av befattning vid kommunal läroanstalt eller i statens

tjähst vidkänts C-avdrag å lönen.

2 morn. Såsoin tjänstår må jämväl tillgodoräknas dels lid, varunder be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

9

fattningshavare varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i

delta reglemente innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser

med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels

ock tid i övrigt, vilken befattningshavaren ägt räkna såsom tjänstår enligt de

andra pensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka han sålunda

varit senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats

enligt föreskrifterna i 1 mom.

Såsom inskränkning i vad nu stadgats gäller, att tid varunder befattningshavare

innehaft beställning å reservstat vid försvarsväsendet ej må tillgodoräknas.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om

och i vad mån såsom tjänslår må tillgodoräknas tid varunder befattningshavare,

i andra fall än i 1 och 2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag i

eller utom statens tjänst.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas att

tid varunder mer än en med tjänstepensionsrätt förenad befattning innehafts

må tillgodoräknas med högst det antal tjänstår som motsvarar tiden för samtidigt

innehav av befattningarna.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar

del av dag, skall jämkning ske till närmast högre hela dagantal.

15 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan

befattningshavare räkna minst 30 tjänstår utgår hel pension, vars grundbelopp

är lika med tjänstepensionsunderlaget. Är tjänstårens antal mindre, utgår

avkortad pension, vars grundbelopp motsvarar tjänstepensionsunderlaget

minskat med */a20 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

30.

16 §.

Grundbeloppet av invalid pension motsvarar det för befattningshavaren gällande

tjänstepensionsunderlaget. Beträffande befattningshavare, som avgår

efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas enligt de

i 15 § angivna grunderna.

17 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 15 § angivna grunderna.

Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av tjänstepensionsunderlaget

i den mån beloppet icke härigenom överstiger grundbeloppet av

den ålderspension, som skulle hava tillkommit befattningshavaren, därest han

under oförändrade förhållanden kvarstått i sin befattning till pensionsålderns

inträde.

18

Grundbeloppet av förtidspension motsvarar det för befattningshavaren

gällande tjänstei>ensionsunderlaget men skall för tiden intill den tidpunkt,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara minskat med Vibo för

varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått

till nämnda tidpunkt.

Rörligt Ullägg.

19 §.

1 mom. Å tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt

reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt tilllägg

under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som enligt

folkskolans avlöningsreglemente gälla angående dylikt tillägg å lön till ordinarie

och extra ordinarie lärare.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad.

Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed

grundbeloppet överstiger 500 kronor, och ej heller å däri ingående öretal,

som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Majit

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

5 avd. Om tjänstelivränta.

20 §.

1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått

från befattning, som i reglementet avses, utan rätt att komma i åtnjutande

av tjänstepension enligt reglementet, är berättigad att på därom gjord

ansökning erhålla tjänstelivränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen

till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag örn

folkpensionering (förtidslivränta).

Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,

a) att befattningshavaren under sammanlagt minst tre år före avgången

innehaft anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt

enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser;

samt

b) att befattningshavaren icke efter avgången men före den i första stycket

a) eller b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med

tjänstepensionsrätt som nyss sagts.

Där befattningshavare samtidigt avgått från ordinarie befattning och

sådan extra ordinarie befattning, som av honom innehafts med frånträdande

av den ordinarie befattningens utövande, äger han, därest båda befattningarna

varit förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, allenast

komma i åtnjutande av en tjänstelivränta.

2 morn. Där tjänstepension upphör att utgå på grund av stadgandet i 11 §

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

11

2 mom. andra stycket, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna

i 1 mom. här ovan.

3 mom. Tjänstelivränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken

vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där nämnda ålder redan uppnåtts

och livräntan träder i stället för tjänstepension, från och med dagen

näst efter den, då tjänstepension upphört att utgå, dock att livränta i förstnämnda

fall ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den månad,

under vilken ansökning därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen

börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen

om tjänstelivränta gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagare!! avlider.

4 mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit.

21 §.

1 mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där ej annat

föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det för

befattningshavaren vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels

antalet vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår

utökat med tid, som vid avgången må hava återstått till utgången av den

månad varunder befattningshavaren uppnår 65 års ålder, allt på sätt närmare

stadgas i 22 §.

Härvid iakttages

a) att i fall, där den befattning från vilken avgången ägt rum innehafts

under kortare tid än tre år, tjänstepensionsunderlaget bestämmes på motsvarande

sätt som i 13 § 1 mom. andra stycket stadgas i fråga örn förtidspension;

samt

b) att tid, för vilken bidragsplikt för tjänstepensionering ej förelegat, vid

tjänstårsberäkning i intet fall må tagas i betraktande till större del än två

tredjedelar.

2 morn. Vad i 11 § 3 mom. samt 12 § 2 och 3 mom. stadgas om tjänstepension

eller tjänstepensions grundbelopp skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om tjänstelivränta.

3 mom. Tjänstelivräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast

högre öretal, som är jämnt delbart med 120.

22 §.

t mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande

fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så

stor del av tjänstepensionsunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda

fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 21 § 1 mom.

sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår. dock minst av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

120. Om antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels

tjänstår är mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda sätt

beräknade beloppet skall minskas med Vio procent för varje felande fjärdedels

år.

2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av

Kungl. Majit, till sådant belopp, att livräntans värde vid den tidpunkt, från

och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt

av den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst

motsvara 10 procent av den uppskjutna livräntans årsbelopp.

3 mom. Tjänstelivränta till den som, på sätt i 10 § 3 mom. första stycket

närmare sägs, blivit dömd tili avsättning eller till följd av tjänstefel skild

från befattningen eller för förbrytelse i tidigare innehavd befattning dömd,

i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, utgör en

tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med rätt

likväl för Kungl. Majit att tillerkänna vederbörande större del, dock ej mera

än två tredjedelar.

6 avd. Om sammanträffande av förmåner.

23 §.

Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta reglemente

avsedd befattning vid avgång från den befattningen åtnjuter eller därvid

eller sedermera erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta reglemente

eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Majits

prövning, örn och i vad mån de till förstnämnda pension hörande förmånerna

av sådan anledning skola minskas med de till den sistnämnda pensionen

hörande förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta reglemente,

må allenast en av dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner

skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande

av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.

7 avd. Reglementets tillämplighet m. m.

24 §.

Befattningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara

pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka

i reglementet förmäles. Ordinarie befattningshavare är likväl icke skyldig

underkasta sig ändring av föreskrifterna i 5 § 2 och 3 mom. om beloppet av

tjänstepensionsavdrag, i 13 § 2 och 3 mom. örn beloppet av tjänstepensionsunderlag,

i 15—17 §§ örn bestämmande av tjänstepensions grundbelopp eller

i 19 § örn rörligt tillägg, dock att sådan befattningshavare skall vara pliktig

att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med tio procent eller

mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader, efter prov
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

13

ning av Kungl. Majit och riksdagen vidkännas minskning med högst fem

procent av grundbeloppet av tjänstepension eller beloppet av tjänstelivränta.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets bestämmelser skall upphöra att gälla, såvitt angår

den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

övergångsbestämmelser.

1. Utan hinder av vad i 4 § stadgas skall befattningshavare, som varit

underkastad bestämmelserna i tjänstepensionsreglementet för folkskollärare

m. fl., vara befriad från skyldighet att vidkännas tjänstepensionsavdrag eller

åtnjuta nedsättning i sådant avdrag på sätt och under villkor, som här nedan

sägs.

Befattningshavare, som före ikraftträdandet av detta reglemente uppnått

trettio tjänstår, beräknade enligt stadgandet i 3 § andra stycket tjänstepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl., eller som under tiden 1 juli 1942—- 30 juni 1943 uppnår trettio på sådant sätt beräknade tjänstår, vare befriad

från skyldighet att vidkännas tjänstepensionsavdrag enligt detta reglemente

från och med dess ikraftträdande respektive från utgången av den månad,

då berörda antal tjänstår uppnåtts.

Befattningshavare, som uppnår trettio på omförmält sätt beräknade tjänstår

under tiden 1 juli 1943—30 juni 1945, skall, räknat från utgången av den

månad, då nämnda antal tjänstår uppnåtts, åtnjuta nedsättning i honom enligt

detta reglemente åliggande tjänstepensionsavdrag med två tredjedelar,

om trettio tjänstår uppnåtts under tiden 1 juli 1943—30 juni 1944, och eljest

med en tredjedel.

Vad i denna punkt stadgats skall icke äga tillämpning å den, som efter

reglementets ikraftträdande erhåller tillstånd att kvarstå i sin befattning efter

uppnådd pensionsålder och som ej före pensionsålderns inträde vunnit befrielse

från avdragsskyldighet.

2. Vid tillämpning av stadgandena i 6 § 2 mom. skall gälla

a) beträffande befattningshavare, som avses i 3 punkten här nedan, att

pensionsåldern skall anses hava inträtt vid utgången av det redovisningsår,

varunder befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 år, samt

b) beträffande den, som avgått från extra ordinarie befattning vid utgången

av vårterminen 1942, att han skall anses hava kvarstått i befattningen

vid reglementets ikraftträdande.

3. För befattningshavare, som är född före den 1 januari 1883, skall i fråga

örn pensionsålderns inträde gälla vad därom i tjänstepensionsreglementet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

för folkskollärare m. fl. med därtill hörande övergångsbestämmelser är

stadgat.

4. För befattningshavare, hänförd till lönegrad Lo 17, Lo 16, LEo 15 eller

LEo 14, vilken är född under tiden 1 januari 1883—30 juni 1886, inträder

pensionsåldern vid utgången av det redovisningsår, varunder befattningshavaren

uppnått följande levnadsålder:

för befattningshavare, född under tiden 1 januari 1883—30 juni 1884 .. 60 år,

för befattningshavare, född under tiden 1 juli 1884—30 juni 1885 .... 61 år,

för befattningshavare, född under tiden 1 juli 1885—30 juni 1886 .... 62 år.

5. Är den som åtnjuter tjänstepension eller tjänstelivränta enligt reglementet

tillika berättigad till särskild förmån av följande slag, nämligen pension

från pensionsförsäkringsfonden på grund av inbetalning till pensionsstyrelsen

jämlikt stadgande i tidigare gällande författning rörande pensionering

av i statens tjänst anställd personal eller därmed jämförlig uppskjuten

pension från av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa,

skall grundbeloppet av tjänstepensionen respektive tjänstelivräntans

belopp minskas med beloppet av nämnda förmån. Vid bestämmande av

det oreducerade grundbeloppet respektive livräntebeloppet skall i sådant fall,

ändå att annat följer av eljest tillämpliga bestämmelser, såsom tjänstår tillgodoräknas

all den tid, som lagts till grund för beräkning av sagda förmån.

Därest pensionsåldern för den i nästföregående stycke omförmälda förmånen

icke sammanfaller med den tidpunkt, från vilken tjänstepensionen

eller tjänstelivräntan enligt detta reglemente börjar utgå, eller ock är valfri,

skall i nästföregående stycke omförmäld minskning ske nied det belopp, som

enligt de för beräkningen av förmånen gällande grunderna skolat utgå från

och med angivna tidpunkt.

6. Därest vid tillämpning av stadgandena i 13 § 1 mom. andra stycket

detta reglemente hänsyn skall tagas till befattningshavares tjänstepensionsunderlag

för tid innan reglementet blev gällande för honom, skall därvid så

anses, som om för befattningshavaren gällt det tjänstepensionsunderlag, som

enligt reglementet är fastställt för den befattning, han under nämnda tid

innehaft, eller som enligt detta reglemente eller allmänna tjänstepensionsreglementet

gäller för därmed närmast jämförlig befattning.

7. Har befattningshavare, hänförd till lönegrad Lo 17, Lo 16, LEo 15 eller

LEo 14, å vilken stadgandena i 3 eller 4 punkterna här ovan äro tillämpliga,

med stöd av stadgandena i 6 § 2 mom. erhållit anstånd med avsked eller tillstånd

att kvarstå i sin befattning respektive bibehållits i sin befattning efter

pensionsålderns inträde, må tjänstår tillgodoräknas jämväl för tiden efter

pensionsålderns inträde, dock längst intill utgången av det redovisningsår,

varunder befattningshavaren uppnår 63 års ålder.

8. Tid före reglementets ikraftträdande, under vilken befattningshavare

såsom vikarie uppehållit befattning, må tillgodoräknas såsom tjänstår på sätt

i 2 § 1 mom. d) tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. stadgats,

ändock att sådant icke följer av bestämmelserna i 14 §.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 325.

15

9. För ordinarie manlig lärare vid småskola utgör tjänstepensionsavdraget

108 kronor och tjänstepensionsunderlaget 2,916 kronor.

10. Reglementets bestämmelser angående ordinarie lärare vid mindre folkskola

och ordinarie biträdande lärare skola äga motsvarande tillämpning å

dylika lärare, vilka anställts tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra

månaders uppsägning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

Förslag

till

folkskolans familjepensionsreglemente.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) befattningshavare, som är underkastad folkskolans tjänstepensionsreglemente;
b)

den som åtnjuter pension enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente;

samt

c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava blivit

underkastad detta reglemente, avgått från sin befattning utan rätt att

komma i åtnjutande av pension varom under b) förmäles, under förutsättning

att befattningshavaren under sammanlagt minst tre år före avgången

innehaft anställning, som vid nämnda tidpunkt varit förenad med tjänstepensionsrätt,

varom i 3 mom. andra stycket här nedan förmäles.

Bestämmelsen under c) här ovan avser icke sådant fall, då befattningshavaren

efter avgången innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt

som nyss sagts.

2 mom. I fråga örn tillämpningen av reglementet skall gälla, att med avgången

befattningshavare, varom under 1 mom. c) förmäles, likställes den

som erhållit pension enligt folkskolans tjänstepensionsreglemente men på

grund av vad i 11 § 2 mom. andra stycket nämnda reglemente stadgas, vid

frånfället ej vidare uppbär pensionen.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs örn befattningshavare skall, där ej

annat framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande

befattningshavare, som i 1 mom. b) eller c) avses.

Vad i reglementet sägs om tjänste- eller familjepensionsbestämmelser skall,

där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser,

antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser

för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med

stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom

tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser

om pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär

personal.

Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås

pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.

4 mom. I detta reglemente meddelade bestämmelser skola, i den mån krigsavlöningsreglementet

vinner tillämpning, tillämpas allenast i den omfattning

annat ej följer av sistnämnda reglemente.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

17

2 §•

1 morn. I 1 § 1 mom. a) omförmäld befattningshavare har att vidkännas

familjepensionsavdrag enligt bestämmelserna i detta reglemente.

Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, beträffande vilken

reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension eller

familjelivränta enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i

reglementet.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av

Kungl. Majit.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterlevande,

nämligen

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild make, i fall som i 3 mom. sägs, samt

arvsberättigat barn, vilket ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga örn make, att äktenskapet

icke ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av

60 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det befattningshavaren

fyllt 50 år.

3 mom. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att

till sin make utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga

avtal örn sådant underhållsbidrag, äger domstolen, örn makarna levt tillsammans

under minst fem år och befattningshavarens make vid sammanlevnadens

hävande uppnått en ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn

till omständigheterna finnes skäligt, förordna att maken skall vara berättigad

till familjepension eller familjelivränta, som avses i detta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, örn skyldighet att utgiva

underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller

den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med

laga verkan meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.

3 §.

Innehade avliden befattningshavare vid frånfället familjepensionsrätt enligt

bestämmelserna i 1 § detta reglemente för mer än en befattning, skall

familjepension eller familjelivränta för varje befattning utgå enligt för densamma

meddelade bestämmelser, dock med iakttagande av de i 16 § 1 mom.

meddelade bestämmelserna rörande sammanträffande förmåner.

Efter den som enligt reglementet ägde familjepensionsrätt säväl för ordinarie

befattning som för extra ordinarie befattning, vilken innehafts med

frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, må dock endast en

familjepension eller en familjelivränta utgå.

4 §•

1 mom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension

eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till be
Bihang

till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 325.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

loppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, av statens pensionsanstalt.

Sökande åligger att styrka sådana för statens pensionsanstalt icke kända

omständigheter, som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom

tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepensionsavdrag.

5 §•

Från och med den dag, då i 1 § 1 mom. a) omförmäld befattningshavare

blir underkastad reglementets bestämmelser, intill dess avgång från befattningen

äger rum skall befattningshavaren tillkommande lön minskas med

familjepensionsavdrag.

Ordinarie befattningshavare, som med frånträdande av befattningens utövande

innehar extra ordinarie befattning, vidkännes pensionsavdrag allenast

1 sistnämnda befattning.

6 §■

1 mom. Såsom familjepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i

2 och 3 mom. här nedan angives för den befattning befattningshavaren innehaft

under tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.

Har ordinarie befattning på grund av ändrad årlig lästid nedflyttats till

lägre lönegrad, skall därav föranledd nedsättning av familjepensionsavdraget

för befattningen likväl icke bliva gällande för den, som vid nedflyttningen

innehade befattningen, där Kungl. Maj:t medgivit, att beträffande honom

må i fråga örn löneklassplacering så anses, som om han fortfarande tillhörde

den högre lönegraden.

Vad i nästföregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande

ordinarie befattningshavare, som utan något sitt förvållande förflyttats

till befattning i lägre lönegrad.

2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat

följer av stadgandet i 3 morn., familjepensionsavdragen för år räknat utgöra

de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

Lönegrad

Familjepensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familjepensions-

avdrag

kronor

Lo 17

192

LEo 15

162

Lo 16

180

LEO 14

153

Lo 9

117

LEO 7

93

Lo 6

93

LEO 4

78

3 mom. För lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare samt nomadlärare

vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, utgör familjepensionsavdraget

för år räknat för ordinarie manlig lärare 144 kronor, för ordinarie kvinnlig

lärare 126 kronor, för extra ordinarie manlig lärare 117 kronor och för extra

ordinarie kvinnlig lärare 99 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 325-

19

3 avd. Om familjepension.

Gemensamma bestämmelser.

7 §•

1 mom. Familjepension enligt detta reglemente tillkommer efterlevande

till befattningshavare, som vid sin död kvarstod i sin befattning eller åtnjöt

eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt folkskolans tjänstepensionsreglemente.

2 morn. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera familjepensionsberättigade

stadgas i 9 § 3 mom. och 13 § 4 mom.

8 §.

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande

fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen

näst efter den, då befattningshavare avlidit, eller, i fråga örn pension till

barn som födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet

fötts, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken

pensionstagaren avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annian anledning,

till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller

är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,

eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast

en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av

honom, må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att

uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit; statens pensionsanstalt likväl

obetaget att efter pensionstagare^ frånfälle förskottsvis utbetala återstående

pensionsbelopp.

Familjepensionens grundbelopp.

9 §•

1 mom. Storleken för år räknat av familjepensionens grundbelopp bestämmes

enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande

till ett vid befattningshavarens död för honom gällande familjepensionstal,

varom stadgas i 10 §.

2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda,

att det motsvarar,

a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade

utgöras av efterlevande make och frånskild make; familjepensionstalet;
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

b) då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild

make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt

barn: familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes,

och eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet

ökat med 50 procent, örn barnen äro två, och eljest därutöver

med 20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet familjepensionsberättigade,

skall med tillämpning av de i nästföregående stycke

angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen

att tillämpas från och med den i 8 § 2 mom. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt

inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på

varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild

make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt

barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 procent

av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt

jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än

som motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen

återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande

make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna respektive

barnen äga taga lika del.

Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att göra ansökning örn

pension, till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han

enligt här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.

10 §.

1 mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena

i 2 och 3 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag,

som enligt föreskrifterna i 11 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår,

varom förmäles i 12 §, allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår

till minst 30, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget.

Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget

minskat med x/i2o för varje full fjärdedel av år,

varmed antalet tjänstår understiger 30.

2 mom. I fråga om ordinarie befattningshavare, som utan något sitt förvållande

förflyttats till befattning i lägre lönegrad, må familjepensionstalet

likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest

förflyttningen icke ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fall, som i 6

§ 1 mom. andra stycket avses.

3 mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket endast en fa
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

21

miljepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det högsta

av de för de särskilda befattningarna beräknade familjepensionstalen.

4 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas

till närmast högre sådant tal.

11 §•

1 mom. Såsom familiepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som

enligt 2 och 3 mom. gäller för den familjepensionsberättigande befattning

befattningshavaren innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan

avgått med rätt till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles.

2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat

följer av stadgandet i 3 morn., familjepensionsunderlagen utgöra de belopp,

som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

Lo 17

1,752

LEO 15

1,452

Lo 16

1,644

LEO 14

1,392

Lo 9

1,128

LEO 7

996

Lo 6

996

LEO 4

888

3 mom. För lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare samt nomadlärare

vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, utgöra familjepensionsunderlagen

för ordinarie manlig lärare 1,320 kronor, för ordinarie kvinnlig

lärare 1,188 kronor, för extra ordinarie manlig lärare 1,128 kronor och för

extra ordinarie kvinnlig lärare 1,020 kronor.

12 §.

Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt folkskolans tjänstepensionsreglemente,

b) tid, under vilken beställning å reservstat vid försvarsväsendet innehafts,

ävensom tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet

för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet

under a), samt

c) tid, som från dödsfallet eller avgången från befattningen må hava återstått

till pensionsålderns inträde.

Rörligt tillägg.

13 §.

1 mom. Å familjepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension

enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt

tillägg under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som enligt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

folkskolans avlöningsreglemente gälla angående dylikt tillägg å lön till ordinarie

och extra ordinarie lärare.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å

däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Majit

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

A mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera familjepensionsberättigade

skall vad i 9 § 3 mom. stadgas om fördelning av grundbelopp

äga motsvarande tillämpning.

4 avd. Om familjelivränta.

14 §.

Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande

befattningshavare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

15 §.

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock

att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på

sätt här nedan i 2 mom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 8 § 2—4 mom. och 9 § 3 mom. äga motsvarande

tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes

av vad här nedan stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av

det för befattningshavaren senast gällande familjepensionsunderlaget, som

antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av

det slag, varom i 12 § första stycket a) och b) förmäles, utgör av 120 eller —

där vid avgången uppnådda tjänstår, utökade med tid som från avgången

må hava återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla

eller påbörjade fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer genom

berörda utökning.

Vid beräkning av tjänstår skall iakttagas att tid, för vilken bidragsplikt

för familjepensionering ej förelegat, i intet fall må tagas i betraktande till

större del än två tredjedelar.

I övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna

i 10 § 2—4 mom. äga motsvarande tillämpning.

5 avd. Om sammanträffande av förmåner.

16 §.

1 mom. Innehade avliden befattningshavare vid frånfälle! familjepensionsrätt

för mer än en befattning, antingen enligt detta reglemente eller enligt

såväl detta reglemente som andra familjepensionsbestämmelser, beror på Kungl.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

23

Maj :ts prövning, om och i vad mån de förmåner, vilka tillhöra endera respektive

den enligt detta reglemente utgående familjepensionen eller familjelivräntan,

av sådan anledning skola minskas med de till den andra familjepensionen

eller familjelivräntan hörande förmånerna.

2 mom. Innehar efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tillIämpning,

med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han antingen

tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller familjelivränta

enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser

såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller livränteförmån,

som utgår enligt detta reglemente, där ej Kungl. Maj:t i särskilt fall

annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med beloppet

av den förmån, som föranleder minskningen.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den å

vilken reglementet erhåller tillämpning.

övergångsbestämmelser.

1. Beträffande befattningshavare, vilken under tiden den 1 januari—30 juni

1938 eller del därav innehaft befattning, som avsetts i 1 § a) familjepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl., skola gälla de avvikelserna från bestämmelserna

i detta reglemente att dels änka skall äga rätt till familjepension

även örn äktenskapet ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en

levnadsålder av 60 men ej 65 år, dels ock rätten till familjepension skall för

arvsberättigat barn upphöra först vid 21 års ålder.

2. Har ordinarie befattningshavare, som omedelbart före reglementets

ikraftträdande var underkastad familjepensionsreglementet för folkskollärare

m. fl., under berörda familjepensionsreglementes giltighetstid övergått till befattning

med lägre familjepensionsunderlag och har därvid för honom jämlikt

11 § 1 mom. reglementet skolat i familjepensionshänseende gälla de i

fråga om den förra befattningen meddelade bestämmelserna, skola för befattningshavaren

tillämpas det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag,

som i detta reglemente finnas stadgade för den tidigare innehavda

befattningen.

3. För ordinarie manlig lärare vid småskola utgör familjepensionsavdraget

135 kronor och familjepensionsunderlaget 1,260 kronor.

4. Reglementets bestämmelser angående ordinarie lärare vid mindre folkskola

och ordinarie biträdande lärare skola äga motsvarande tillämpning

å dylika lärare, vilka anställts tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra

månaders uppsägning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

maj 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till folkskolans

tjänstepensionsreglemente och folkskolans familjepensionsreglemente

m. m.

Departementschefen anför:

Inledning.

Tjänste- och familjepensionsrätten för lärare vid folk- och småskolor och

med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare (lärare vid sjukvårdsanstalter

eller barnhem, föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid vissa skolhem och arbetsstugor) samt för nomadlärare regleras för

närvarande i två huvudförfattningar, nämligen de den 17 juni 1938 utfärdade

tjänste- och familjepensionsreglementena för folkskollärare m. fl. (1938: 423

och 424).

I anslutning till den allmänna avlöningsrevision, som genomfördes den

1 juli 1939 och, vad angår det militära manskapet, den 1 juli 1940, skall

enligt beslut av fjolårets riksdag en pensionsreglering inom den civila och

militära statsförvaltningen genomföras från och med den 1 juli 1942. De

huvudsakliga föreskrifterna örn denna pensionsreglering innefattas i allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementena, vilka utfärdats den 30 december

1941 (1941: 1008 och 1009).

Genom proposition den 24 april 1942, nr 278 — i det följande benämnd

löneregleringspropositionen — har Kungl. Maj:t för riksdagen framlagt förslag

till lönereglering från och med den 1 juli 1942 för folk- och småskollärarna

och med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare samt

för nomadlärarna. Förslaget avser att i möjligaste mån bringa dessa befattningshavares

löneförhållanden i överensstämmelse med det senaste statliga

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

25

lönesystemet. Vid bifall härtill böra jämväl befattningshavarnas pensionsförhållanden

samtidigt anpassas efter det nya pensionssystem, som från och

med den 1 juli 1942 blir gällande för statstjänstemännen.

Utredning angående sättet för en sådan anpassning har verkställts av

särskilda jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 februari 1942 tillkallade

sakkunniga. Dessa, vilka antagit benämningen folkskolans pensionssakkunniga,

ha utgjorts av statskommissarien och byråchefen i statskontoret

E. O. F. Björn, ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren

L. V. Lindén, småskollärarinnan, fru R. I. C. Linder, direktören i statens

pensionsanstalt S. Lindstedt, tillika ordförande, samt undervisningsrådet J.

J. E. Weijne.

De sakkunniga ha den 8 april 1942 avgivit betänkande med förslag till

folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen. Utlåtanden över betänkandet

ha, efter remisser, avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen och statens

pensionsanstalt. Därjämte har Sverges folkskollärarförbund inkommit

med en skrift. Av utlåtandena framgår, att statskontoret och statens pensionsanstalt

ansett de sakkunnigas förslag väl ägnade att läggas till grund för utfärdandet

av nya pensionsbestämmelser för ifrågavarande befattningshavare.

Skolöverstyrelsen har framställt vissa anmärkningar mot sakkunnigförslagen.

För egen del förordar jag, att de av folkskolans pensionssakkunniga fram- Depariementslagda

förslagen läggas till grund för ny tjänste- och familjepensionsreglering CÄe/emför

folk- och småskollärana och de med dem i avlöningshänseende likställda

befattningshavarna samt för nomadlärarna.

Pensioneringens omfattning.

Pensionsrätt enligt nu gällande tjänste- och familjepensionsreglementen

tillkommer ordinarie och extra ordinarie folk- och småskollärare och med

dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare samt ordinarie och

extra ordinarie nomadlärare.

I sitt den 9 februari 1942 avgivna betänkande med förslag till folkskolans

avlöningsreglemente och avlöningsreglemente för nomadlärare föreslogo 1941

års lärarlönesakkunniga en genomgripande ändring av folkskolans extra

ordinariebegrepp. Förslaget innebar, att — utom då fråga vore om ordinarie

anställning eller ordinarie eller pensionerad lärares uppehållande av lärarbefattning

— varje lärare, vars anställning avsåge full tjänstgöring och omfattade

hel termin, skulle erhålla extra ordinarie anställning, därest minst

två år förflutit efter avlagd examen och läraren efter examen tjänstgjort

minst 256 dagar med full tjänstgöring inom det statsunderstödda kommunala

eller det statliga undervisningsväsendet.

I löneregleringspropositionen har förordats, att nämnda förslag skall genomföras.

Däremot har i samma proposition på anförda skäl avstyrkts ett

av skolöverstyrelsen framlagt förslag av innebörd, att envar lärare, som för
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

värvat tre tjänstår och ej valts till ordinarie, skulle anställas såsom extra

ordinarie lärare.

Folkskolans pensionssakkunniga framhålla, att en betydande utökning

av pensioneringens omfattning komrne att föranledas av den utvidgning av

extra ordinariebegreppet, som föreslagits av 1941 års lärarlönesakkunniga.

Enligt de sakkunnigas mening syntes emellertid ur pensioneringssynpunkt

anledning icke föreligga att motsätta sig detta, dock under förutsättning, att

genom bestämmelser rörande sättet för anställningen och örn skyldighet att

förete friskbetyg erforderliga garantier skapades för att den extra ordinarie

anställningsformen icke komme att utnyttjas i huvudsakligt syfte att bereda

pensionsrätt i fall, då sådan rätt normalt icke skulle lia ifrågakommit.

I övrigt innebär de sakkunnigas förslag icke ändring i fråga om pensioneringens

omfattning i förhållande till vad nu gäller. Icke-ordinarie lärare, som

icke erhålla extra ordinarie anställning (extra lärare), skulle således enligt

de sakkunnigas förslag alltjämt stå utanför pensionsregleringen.

Statskontoret och statens pensionsanstalt ha ej funnit anledning till erinran

mot vad de sakkunniga föreslagit i fråga om pensioneringens omfattning.

Statskontoret har därvid understrukit de sakkunnigas uttalande angående

behovet av garantier för att den extra ordinarie anställningsformen

icke skulle komma att utnyttjas i huvudsakligt syfte att bereda pensionsrätt

i fall då sådan rätt normalt icke skulle lia ifrågakommit, varvid ämbetsverket

förutsatt att bestämmelser motsvarande dem, som meddelats i kungörelse

den 18 juli 1935 (nr 460), skulle utfärdas för folkskolans lärare.

Skolöverstyrelsen har vidhållit sitt i löneregleringspropositionen närmare

redovisade förslag om utvidgning av folkskolans extra ordinariebegrepp. Enligt

överstyrelsens mening borde därför pensionsrätt tillkomma envar ickeordinarie

befattningshavare vid folkskolan, som förvärvat minst tre tjänstår.

. Under hänvisning till den ställning i fråga om de icke-ordinarie lärarnas

anställnings- och avlöningsförhållanden, som intogs i löneregleringspropositionen,

tillstyrker jag de sakkunnigas förslag i fråga örn pensioneringens

omfattning. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela de bestämmelser,

som kunna visa sig erforderliga till förebyggande av missbruk

av den utvidgade pensionsrätten.

Tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag.

De ordinarie lärarna äro för närvarande inplacerade i det före den 1 juli

1939 gällande statliga lönesystemet, folkskollärarna i lönegrad B 17, B 16

eller B 15 vid årlig lästid av 39, 36V2 respektive 34‘/2 veckor och småskollärana

i lönegrad B 9. Småskollärana äro dock under tiden till den 1 juli

1942 hänförda till lönegrad B 8 vid årlig lästid understigande 39 veckor.

För ifrågavarande lärare gälla de tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag,

som enligt civila tjänstepensionsreglementet vid 1938 års in
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

27

gång gällde för motsvarande lönegrader, dock att manlig småskollärare är

i pensionshänseende hänförd till lönegrad Bil och småskollärarinna, i varje

fall, till lönegrad B 9.

De extra ordinarie lärarna, vilka tillsättas på viss tid, ej överstigande ett

läsår, äro icke hänförda till särskilda lönegrader utan endast inplacerade i

löneklasser, folkskollärare i löneklassema 14—19 och småskollärare i löneklassema

6—11. Då avlöningen utgår med V273 per dag av anställningstiden,

ha dessa lärare vid årlig lästid av 39, 3672 och 3-i1^ veckor varit i avseende

å slutlön ungefär likställda, folkskollärare med statliga befattningshavare i

lönegrad Eo 16, Eo 15 respektive Eo 14 och småskollärare med sådana befattningshavare

i lönegrad Eo 8, Eo 7 respektive Eo 6. Även för ifrågavarande

befattningshavare gälla de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som enligt

civila tjänstepensionsreglementet vid 1938 års ingång voro fastställda för

motsvarande lönegrader.

Enligt civila tjänstepensionsreglementet, sådant det lydde vid 1938 års

ingång, voro tjänstepensionsunderlagen för kvinnliga befattningshavare

fastställda till belopp, som lågo en lönegrad lägre än underlagsbeloppen för

manliga tjänstemän i samma lönegrader. Anledningen härtill var, att de

kvinnliga befattningshavarna i statens tjänst enligt då gällande avlöningsbestämmelser

icke ägde åtnjuta lön i högsta löneklassen inom vederbörande

lönegrad och att pensionsunderlaget ansetts böra stå i viss relation till slutlönen.

Vid den allmänna avlöningsrevision, som för de civila statstjänstemännens

del genomfördes den 1 juli 1939, erhöllo de kvinnliga befattningshavarna

rätt till uppflyttning i högsta löneklassen. Såsom en konsekvens härav

blevo samtidigt tjänstepensionsunderlagen i civila tjänstepensionsreglementet

bestämda till samma belopp för manliga och kvinnliga befattningshavare.

Allmänna tjänstepensionsreglementet har icke medfört någon ändring härutinnan.

Folkskolans kvinnliga lärare äga alltjämt icke rätt åtnjuta lön enligt

högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. I överensstämmelse härmed

äro, såsom framgår av det anförda, de för dem gällande pensionsunderlagen

fortfarande bestämda enligt de i civila tjänstepensionsreglementet före

den 1 juli 1939 gällande reglerna.

Tjänstepensionsavdragen däremot äro lika för manliga och kvinnliga

lärare.

I löneregleringspropositionen ha föreslagits vissa förändringar i fråga om

folk- och småskollärarnas lönegrads- och löneklassplacering. Den obligatoriska

årliga lästiden utsträckes till lägst 364/7 veckor, i samband varmed

nuvarande lägsta lönegraden för folkskollärarna bortfaller och dessa hänföras

endast till lönegraderna 17 och 16. Dessa lönegrader skola omfatta,

för manlig lärare, löneklassema 17—21 respektive 16—20 och, för kvinnlig

lärare, löneklassema 17—20 respektive 16—19. Småskolläraina hänföras

alltjämt till lönegraden 9, vilken skall omfatta, för manlig lärare, löneklasserna

9—13 och, för kvinnlig lärare, löneklassema 9—12. Även de extra

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

ordinarie lärarna hänföras till lönegrader. De extra ordinarie folkskollärarna

placeras, allt efter den årliga lästidens längd, i lönegraderna

15 och 14, omfattande, för manlig lärare, löneklasserna 14—18 respektive

13—17 samt, för kvinnlig lärare, löneklasserna 14—17 respektive

13—16. Extra ordinarie småskollärare placeras i lönegrad 7 omfattande,

för manlig lärare, löneklasserna 6—10 och, för kvinnlig lärare, löneklasserna

6—9. För samtliga extra ordinarie lärare är föreslaget, att deras avlöning

skall utgå för kalenderår i stället för som nu för läsår.

Som övergångsanordning har bland annat föreslagits viss rätt för extra

ordinarie lärare, som innehaft anställning som extra ordinarie eller vikarierande

lärare under någon del av de tre åren närmast före den 1 juli 1942,

till en extra löneklassuppflyttning utöver slutlöneklassen i den lönegrad,

läraren tillhör.

Såsom framgår av den nu lämnade redogörelsen skall enligt det i löneregleringspropositionen

framlagda förslaget, i motsats till vad som gäller

inom statsförvaltningen, slutlönerna inom folkskolan fortfarande bli differentierade

för manliga och kvinnliga lärare. Såsom motivering härför

har i propositionen åberopats uttalanden av 1941 års lärarlönesakkunniga,

i vilka dessa — under framhållande av att inga bärande skäl kunde ur

principiell synpunkt anföras för bibehållande för kvinnliga lärare vid det

statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet av undantagsbestämmelser

i förevarande hänseende — på grund av rådande statsfinansiella läge

och med hänsyn till de löneökningar, som på senare tid kommit de kvinnliga

lärarna till del, ansett att undantagsbestämmelserna borde bibehållas

tills vidare.

De i allmänna tjänstepensionsreglementet fastställda tjänstepensionsunderlagen

äro beräknade med utgångspunkt från de senaste statliga avlöningsreglementenas

lönebelopp, vilka äro avvägda efter indexläget 156 å 1914 års indexskala.

Pensionsunderlagen ha i princip bestämts .till 2/3 av slutlönen å C-ort. En

del av dyrtidstillägget har sålunda inräknats i pensionsunderlagen och tidigare

å tjänstepension utgående dyrtidstillägg har ersatts med ett rörligt tillägg,

beräknat efter samma grunder, som gälla för rörligt tillägg å lön. Vad beträffar

tjänstepensionsavdragen inträder genom nämnda reglemente den

ändringen, att förutvarande begränsning av avdragstiden borttagits. Avdrag

kommer sålunda att uttagas under hela tjänstetiden. Avdragen ha

därjämte höjts med genomsnittligt omkring 25 procent.

Enligt de sakkunnigas förslag skola för folkskolans lärare och med dem

i avlöningshänseende likställda befattningshavare samt nomadlärarna tilllämpas

de tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag samt den avdragstid,

som i allmänna tjänstepensionsreglementet äro fastställda för sagda

reglemente underkastade befattningshavare i motsvarande löneställning. Beträffande

de kvinnliga lärarna ha emellertid de sakkunniga föreslagit, att för

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

29

dem alltjämt skall gälla samma tjänstepensionsunderlag som för manliga

lärare i närmast lägre lönegrad. Till stöd härför har anförts följande.

I fråga örn tjänstepensionsunderlagens belopp har hittills beträffande såväl

folkskollärare som statstjänstemän tillämpats den allmänna regeln —

vilken även kommit till uttryck i allmänna tjänstepensionsreglementet —

att pensionsunderlaget skall stå i visst förhållande till slullönen. De sakkunniga

ha ansett sig icke böra för folkskolans kvinnliga lärare föreslå avvikelse

från denna regel. Bliva i enlighet med lärarlönesakkunnigas förslag slutlönerna

differentierade för manliga och kvinnliga lärare böra därför, så

länge delta förhållande består, även differentierade tjänstepensionsunderlag

tillämpas.

Den särskilda ställning i lönehänseende, som under vissa förutsättningar

skulle tillkomma extra ordinarie lärare, vilken innehaft icke-ordinarie anställning

före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande, ha de sakkunniga

icke ansett vara av den art, att den bör medföra tillämpning av högre

tjänstepensionsunderlag än som gäller för den lönegrad, till vilken läraren är

hänförd.

De nya tjänstepensionsunderlagen komma, framhålla de sakkunniga, att

medföra en icke obetydlig realförbättring av tjänstepensionsförmånema.

Denna förbättring uppgår för de ordinarie lärarna — då förutsättningar

för hel pension föreligga — vid indexläge 188 på 1914 års indexskala till

omkring 450 kronor för folkskollärare och omkring 400 kronor för småskollärare.

Tjänstepensionsavdragen böra — enligt de sakkunnigas uppfattning —

vara lika för manliga och kvinnliga lärare trots differentierade tjänstepensionsunderlag.

Ett system med avdrag, som differentierats i förhållande till

underlagen, synes de sakkunniga olämpligt, enär i så fall de kvinnliga lärarna

komma att under en avsevärd del av tjänstetiden få åtnjuta högre nettolön

än de manliga.

Två av de sakkunniga (herr Lindén och fru Linder) ha ansett att tjänstepensionsunderlagen

för manliga och kvinnliga lärare borde fastställas till

samma belopp och till stöd härför anfört följande.

Sedan tjänstepensionsunderlagen i civila pensionsreglementet blivit fastställda

till belopp, som äro lika för manliga och kvinnliga befattningshavare

inom samma lönegrad, synes konsekvensen bjuda, att de kommunalanställda

kvinnliga lärarna beredas samma pensionsvillkor som de kommunalanställda

manliga lärarna. Visserligen har hittills — som sakkunnigmajoriteten framhållit

— ifråga om tjänstepensionsunderlagens belopp den allmänna regeln

tillämpats, att pensionsunderlaget skall stå i ett visst förhållande till slutlönen.

Men å andra sidan må framhållas, att departementschefen i fråga om

pensionsunderlagen för kvinnliga lärare vid statens undervisningsväsende i

proposition till 1937 års riksdag anförde, att pensionerna borde bestämmas

efter den normala löneställning, som skulle inträda efter en viss övergångstid.

Denna uppfattning föranledde ingen erinran från riksdagens sida. Ehuru

någon bestämd övergångstid icke angivits ifråga örn kvinnlig kommunalanställd

lärares rätt att komma i åtnjutande av sista ålderstillägget, har denna

rätt icke blivit bestridd. Tvärtom ha 1941 års lärarlönesakkunniga såsom sin

mening framhållit, att inga bärande skäl ur principiell synpunkt kunna an
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

Departements
chejen.

förås för bibehållande av nu gällande undantagsbestämmelser. När de ansett,

att frågans avgörande bör uppskjutas, har det huvudsakligast skett under

hänvisning till det nuvarande statsfinansiella läget. Ändock tidpunkten för

lika slutlön icke angivits torde därför tiden intill ett sådant beslut böra kunna

betraktas såsom övergångstid. Principiella skäl borde därför icke få medföra,

att de kvinnliga kommunalanställda lärarna förvägrades rätten till

samma pensionsunderlag, som tillkommer motsvarande manlig befattningshavare.

Ur skälighetsynpunkt synes det oss icke heller tillfredsställande, att kvinnliga

folk- och småskollärare hänvisas till en undantagsställning i förhållande

till de kvinnliga statstjänstemännen. Då pensionen är avsevärt lägre än lönen,

blir varje utebliven pensionsförmån mycket kännbar, i all synnerhet för befattningshavare

i låga lönegrader.

Beträffande den kostnadsökning, som skulle inträda, därest de kvinnliga

lärarna tillerkändes pensionsunderlag som örn de ägde uppbära lön enligt högsta

löneklassen inom vederbörande lönegrad, må framhållas, att denna ökning

synes vara tämligen blygsam, i varje fall i förhållande till kostnaderna för lön

enligt högsta löneklassen. Av kostnadsberäkningarna framgår, att de högre

pensionsunderlagen för kvinnliga folk- och småskollärare skulle under budgetåret

1942/43 komma att uppgå till 0.24 milj. kronor och efter tio år stiga

till 0.74 milj. kronor per år, varefter beloppet torde bliva ganska konstant.

I beräkningen ha medtagits merkostnaderna för befattningshavare, som pensionerats

under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942.

Remissmyndigheterna ha icke framfört någon erinran mot de av de sakkunnigas

majoritet framlagda förslagen i nu berörda hänseenden.

Såsom i det föregående angivits innebär det i löneregleringspropositionen

framlagda förslaget, att slutlönerna inom folkskolan fortfarande skola vara

differentierade för manliga och kvinnliga lärare. Lönegraderna för de kvinnliga

lärarna skola nämligen enligt detta förslag icke omfatta högsta löneklassen

inom motsvarande lönegrader för de manliga lärarna. Anledningen härtill

är framför allt det statsfinansiella läget. Dessutom lia åberopats de löneökningar,

som på senare tid kommit de kvinnliga lärarna till del. Olika meningar

kunna givetvis hysas, huruvida denna differentiering i lönehänseende

jämväl bör föranleda skiljaktigheter i fråga om pensionsunderlagens storlek.

Å ena sidan kan härför, såsom majoriteten av de sakkunniga gjort, åberopas

den hittills tillämpade regeln att pensionsunderlagen avvägas med hänsyn till

slutlönernas storlek. Men häremot kan i förevarande fall invändas, att frågan

örn de kvinnliga lärarnas rätt att åtnjuta samma slutlön som de manliga

endast uppskjutits tills vidare, för vilket icke åberopats principiella skäl

utan nu föreliggande särskilda omständigheter.

Vid bedömandet av denna fråga synes mig avseende även böra fästas

vid de icke obetydliga kostnader, som lika pensionsunderlag för manliga och

kvinnliga lärare skulle medföra. Den omständigheten att någon bestämd tidpunkt

icke kunnat bestämmas, vid vilken de kvinnliga lärarnas slutlön skulle

bli densamma som de manligas, talar också mot att här frångå regeln om

pensionsunderlagets bestämmande med hänsyn till slutlönens stol lek. För

egen del vill jag därför icke ifrågasätta ändring av sakkunnigmajoritetens

förslag på denna punkt.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

31

Vad de sakkunniga i övrigt i detta sammanhang föreslagit beträffande

tjänstepensionsunderlagens och tjänstepensionsavdragens storlek samt i fråga

om avdragstidens längd föranleder ej erinran från min sida.

Särskilda regler i pensionshänseende för lärare vid mindre

folkskolor m. fl.

Enligt gällande avlöningsreglemente hänföras lärare vid mindre folkskolor

och biträdande lärare såsom tillhörande lärargruppen småskollärare till lönegraden

9. Emellertid skall till innehavare av lärartjänst vid mindre folkskola

eller biträdande lärartjänst vid folkskola för den tid, läraren uppehåller befattningen,

utgå lönetillägg med belopp motsvarande, för år räknat, löneskillnaden

inom vederbörande ortsgrupp mellan den löneklass, läraren tillhör, och

närmast högre löneklass. Lönetillägget anses tillhöra lönen.

På enahanda sätt bestämt tillägg utgår enligt avlöningsreglementet för

nomadlärare jämväl till ordinarie eller extra ordinarie nomadlärare vid visteskola,

som tjänstgör vid byskola.

Dessa lönetillägg äro icke pensionsbildande.

I löneregleringspropositionen har föreslagits den ändringen i avlöningsförmånerna

för ifrågavarande lärare, att de i stället för särskilda tillägg skola

äga åtnjuta lön enligt en löneklass, som är en klass högre än den, i vilken

de äro placerade.

De sakkunniga föreslå, att lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare

vid folkskola samt nomadlärare vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, såväl

ordinarie som extra ordinarie, skola — dock endast under den tid de

inneha sådan befattning — i pensionshänseende hänföras till lönegraden

närmast över den, till vilken de enligt avlöningsreglementet äro hänförda.

Till stöd för sitt förslag ha de sakkunniga anfört, dels att ifrågavarande

lärare numera bereus ordinarie eller extra ordinarie anställning, dels ock att

dessa lärare i stället för särskilda lönetillägg hädanefter föreslagits skola åtnjuta

lön enligt högre löneklass.

Under åberopande av ett uttalande i propositionen nr 279 till 1938 års

riksdag föreslå de sakkunniga, att — oavsett huruvida det nya pensionsreglementet

kommer att tillämpas på andra före ikraftträdandet pensionerade

lärare eller ej — de lärare av här berörda slag, vilka pensionerats efter ingången

av år 1938 och åtnjutit förenämnda lönetillägg, från och med den 1

juli 1942 i pensionshänseende hänföras till en lönegrad högre än som tidigare

skett.

Att höjningen med en löneklass av lönen för lärare vid mindre folkskolor

och för biträdande lärare vid folkskolor m. fl. skall medföra en häremot svarande

höjning av pensionsunderlag och pensionsavdrag synes statens pensionsanstalt

naturligt och vore enligt anstaltens mening förenligi med de grundsatser,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

som i samband med 1941 års pensionsreglering för statstjänstemannen uttalats

i fråga om pensionsunderlag för befattningar, förenade med avlöningsförmåner

utöver lön enligt löneplan. — Förslaget örn retroaktiv omreglering av vissa

pensioner har icke heller föranlett erinran från pensionsanstaltens sida.

Statskontoret däremot har ansett tillräckliga skäl saknas för ett bifall till

de sakkunnigas förslag i förevarande hänseende.

Skolöverstyrelsen har anfört:

överstyrelsen vill framhålla, att ordinarie lärare vid mindre folkskola

och biträdande lärare synas bliva jämförelsevis ogynnsamt ställda vid tvångsförflyttning

till tjänst vid småskola. Sådan förflyttning skulle för dessa befattningshavare

(kvinnliga) medföra sänkning av tjänstepensionsunderlaget

från 2,616 kronor till 2,484 kronor och familjepensionsunderlaget från 1,188

kronor till 1,128 kronor. Beloppen motsvara pensionsunderlagen för vid

folkskolorna anställda lärarinnor i 10 :e respektive 9:e lönegraderna. Till

jämförelse vill överstyrelsen erinra om att om en i 17 :e lönegraden placerad

folkskollärare tvångsförflyttas till befattning i 16:e lönegraden, får han alltjämt

bibehålla sin pensionsrätt enligt 17 :e lönegraden. Formellt täckes visserligen

denna olikhet därav, att folkskolläraren är placerad i den högre

lönegraden (17 :e) och icke anses böra genom tvångsförflyttning nedflyttas

till lägre lönegrad, medan en lärarinna vid mindre folkskola anses tillhöra

den 9:e lönegraden, ehuru hon uppbär lön, vidkännes pensionsavdrag och

tjänstledighetsavdrag enligt den 10 :e lönegraden. Trots denna formella anordning

kan det knappast anses rättvist, att en lärarinna kanske få år före

uppnådd pensionsålder genom tvångsförflyttning berövas en del av de pensionsförmåner,

för vilka hon dittills fått vidkännas pensionsavdrag. Lärare

vid mindre folkskola och biträdande lärare torde i likhet med vad som blir

gällande beträffande folkskollärare böra tillförsäkras möjlighet att vid

tvångsförflyttning bibehålla pensionsrätten oförändrad.

Departements- För egen del vill jag icke motsätta mig de sakkunnigas förslag, att lärare

chefen. vj(j mindre folkskola, biträdande lärare vid folkskola och nomadlärare vid

visteskola, som tjänstgör vid byskola, i pensionshänseende skola hänföras

till lönegraden över den, till vilken de äro hänförda i avlöningshänseende.

En förutsättning härför bör dock enligt min mening vara, att denna särskilda

pensionsställning icke får bibehållas i de fall, då läraren frivilligt eller på

grund av tvångsförflyttning övergår till tjänst vid småskola eller visteskola.

Jag kan alltså icke tillstyrka skolöverstyrelsens förslag örn oförändrad pensionsrätt

åt tvångsförflyttad lärare.

De sakkunnigas förslag örn retroaktiv omreglering av pensioner åt lärare

av här ifrågavarande kategori, vilka pensionerats efter ingången av år 1938,

anser jag mig böra biträda.

Personlig pensionsfyllnad.

Enligt kungörelsen nr 901/1937 med vissa bestämmelser angående ny lönereglering

från och med den 1 januari 1938 för lärare vid folk- och småskolor

gäller (6 punkten, sista stycket) i huvudsak, att lärare, som var i tjänst omedelbart

före den 1 januari 1938 och som nämnda dag blev underkastad nu
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

33

varande avlöningsreglemente, skall, då han avgår med pensionsrätt, av skoldistriktet

erhålla personlig pensionsfyllnad till belopp lika med skillnaden

mellan de pensionsförmåner, som vid tillämpning av de vid 1937 års utgång

gällande statliga och kommunala bestämmelserna skulle utgått, och de pensionsförmåner,

som utgå enligt nuvarande statliga pensionsbestämmelser.

Jämlikt gällande statsbidragskungörelse utgör utbetalning av sådan pensionsfyllnad

villkor för erhållande av statsbidrag.

De sakkunniga förorda, att rätt till personlig pensionsfyllnad får bestå och

att sålunda ej det villkoret uppställes för tillämpning av det nya tjänstepensionsreglementet,

att lärare skall avsäga sig denna rätt. Pensionsfyllnadsbeloppen

föreslås skola alltfort beräknas enligt samma grunder som nu

gälla.

Till stöd för pensionsfyllnadsrättens bestående anföra de sakkunniga:

Pensionsfyllnaden motiverades med (propositionen nr 270 lill 1937 års riksdag,

sid. 91—92) att det med hänsyn till de betydande kommunala pensionstilläggen

inom vissa skoldistrikt kunde tänkas inträffa, att även lärare, för

vilken löneregleringen komme att medföra avlöningsökning, komme att begagna

sig av möjligheten att kvarstå på äldre avlöningsbestämmelser för att

ej förlora rätten till kommunal tilläggspension. Det syntes kunna leda till

uppenbart orimliga resultat, om lärare för att komma i åtnjutande av en med

löneregleringen avsedd förbättring i löneförmånerna måste vidkännas försämring

av sina pensionsförmåner. På grund därav och med hänsyn till

önskvärdheten av att så många lärare som möjligt omedelbart överginge till

de nya avlöningsbestämmelserna ansågs föreskrift böra meddelas om att

kommunen skulle ikläda sig att hålla läraren skadeslös för eljest ifrågakommande

pensionsminskning.

Lärarlönesakkunniga ha föreslagit, att den personliga lönefyllnad, som av

liknande skäl tillerkändes motsvarande lärare från och med år 1938, skall

bortfalla för lärare, som bliva underkastade det nya avlöningsreglementet.

Nämnda sakkunniga ha därvid åberopat, att denna förmån i anslutning till

ett av riksdagen i ärendet gjort uttalande redan borttagits för dem, som äro

underkastade de provisoriska avlöningsbestämmelserna, vilkas tillämpning

utgör en förutsättning för att lärare skall bli underkastad avlöningsreglementet.

Lärarlönesakkunniga ha däremot icke uttalat sig om behovet av tillläggsbestämmelser

till det nya avlöningsreglementet för reglering av frågan

om pensionsfyllnad, liknande dem som äro meddelade i anslutning till nu

gällande avlöningsreglemente.

Personlig pensionsfyllnad utgår för närvarande i åtskilliga skoldistrikt.

Beloppen äro varierande och synas i en del fall vara avsevärt större än beloppen

av den realförbättring av de statliga pensionsförmånerna, som det av

de sakkunniga föreslagna tjänstepensionsreglementet skulle medföra. För att

belysa pensionsfyllnadens betydelse för lärarna må följande av de sakkunniga

inhämtade uppgifter rörande pensionsfyllnadsbeloppen i Stockholms

skoldistrikt under första kalenderkvartalet 1942 anföras. Pensionsfyllnaden

för år räknat uppgick under sagda kvartal till

för ordinarie folkskollärare .............................. 2,630: 76 kr

» » folkskollärarinna .......................... 994:32 »

» » småskollärarinna .......................... 1,579: 08 »

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 324. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

Då realförbättringen av de statliga pensionsförmånerna skulle utgöra omkring

450 å 400 kronor, skulle ett borttagande av den personliga pensionsfyllnaden

för nu angivna lärare föranleda en betydande pensionsminskning och

försätta dem, som pensioneras enligt det nya pensionsreglementet i en väsentligt

sämre ställning än de lärare, som pensionerats enligt äldre reglementen.

Bortsett från önskvärdheten av att lärarna komma att övergå till det

nya avlöningsreglementet, kan det svårligen anses tillfredsställande att sådana

anordningar träffas, att lärare för att komma i åtnjutande av löneförmånerna

enligt nämnda reglemente skall behöva vidkännas en avsevärd

minskning av pensionsförmånerna.

Liknande förhållanden — örn än ej så framträdande — göra sig gällande

även i en del andra skoldistrikt. Inom åtminstone ett av dessa distrikt förekommer

det för övrigt, att en del av den personliga pensionsfyllnaden utgår

på grund av fribrev, utfärdat av enskild försäkringsinrättning och därför

torde vara att anse som oantastbar.

Beträffande frågan örn vilken fonn, bestämmelsen örn rätt till personlig

pensionsfyllnad bör givas i samband med den nya pensionsregleringen, anföra

de sakkunniga:

Frågan torde icke böra regleras genom föreskrift i det nya pensionsreglementet.

Ej heller synes påkallat att — i överensstämmelse med vad som

gäller för närvarande — meddela bestämmelser om att det skall åligga skoldistrikt

att utbetala viss pensionsfyllnad samt att fullgörande av sådant åliggande

utgör villkor för erhållande av statsbidrag. Det torde vara tillräckligt

att i statsbidragskungörelsen intaga en bestämmelse örn undantag i förekommande

fall från det för erhållande av statsbidrag eljest gällande villkoret, att

lärare ej får av skoldistrikt beredas förmåner utöver de honom genom de

statliga avlönings- och pensionsbestämmelserna tillerkända. Statsbidrag skulle

med andra ord få utgå utan hinder av att skoldistrikt till lärare, som varit

oavbrutet anställd hos detsamma sedan utgången av år 1937, utbetalar personlig

pensionsfyllnad, motsvarande skillnaden mellan de pensionsförmåner,

som skulle utgått, därest de vid 1937 års utgång gällande statliga och kommunala

pensionsbestämmelserna varit tillämpliga, och pensionsförmånerna

enligt de nya statliga pensionsbestämmelserna.

Statskontoret anför:

De sakkunniga ha på anförda skäl velat förorda, att redan vunnen rätt

till personlig pensionsfyllnad finge bestå och att således ej det villkoret uppställdes

för tillämpning av det nya tjänstepensionsreglementet, att lärare

skulle avsäga sig denna rätt.

Statskontoret har för sin del icke kunnat undgå att ställa sig synnerligen

betänksamt gentemot detta förslag. Av den förebragta utredningen framgår

visserligen icke närmare i vilken omfattning personlig pensionsfyllnad utgår

eller hur stor pensionsfyllnaden är i olika fall. Av de sakkunnigas uttalande

att döma torde dock icke få anses uteslutet, att denna förmån i regel uppgår

till belopp minst motsvarande den reala pensionsförbäUring, som skulle

tillkomma lärarna enligt det blivande reglementet. Vid sådant förhållande

skulle de lärare, som nu äro tillförsäkrade nämnda pensionsfyllnad, vid övergång

på det nya pensionsreglementet bliva i förhållande till de lärare, vilka

icke åtnjuta denna förman, gynnade i en utsträckning, som näppeligen kan

anses vara av omständigheterna motiverad. Särskilt i betraktande av de mj cket

betydande pensionsfyllnadsbelopp, som utgå i Stockholms skoldistrikt

förefaller det statskontoret rimligt, att pensionsförbättring enligt det blivande

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

35

tjänstepensionsreglementet överhuvud taget ej må komma de lärare till godo,

som åtnjuta dylik pensionsfyllnad. Ämbetsverket vill därför förorda, att såsom

villkor för reglementets tillämpning å de lärare, örn vilka här är fråga,

skall gälla, att de avsäga sig rätten till personlig pensionsfyllnad. Bestämmelse

härom bör lämpligen såsom en särskild paragraf intagas i tjänstepensionsreglementet.

Skulle med hänsyn till utfärdade s. k. fribrev tvekan uppstå,

hur vid förekomsten av dylikt brev skall förfaras, torde frågan härom

böra underställas Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall.

Statens pensionsanstalt har icke framställt erinran mot sakkunnigförslaget

i denna del.

Statskontoret synes i sitt utlåtande utgå från, att den personliga pen -Departement*- sionsfyllnaden skulle även för lärare, som blir underkastad de nya pen- chefensionsbestämmelserna,

motsvara skillnaden mellan pensionsförmånerna, å

ena sidan, enligt de statliga och kommunala pensionsbestämmelserna vid

1937 års utgång och, å andra sidan, enligt de nuvarande statliga pensionsbestämmelserna.

De sakkunniga ha emellertid åsyftat, att pensionsfyllnaden

för sådan lärare skall motsvara skillnaden mellan förstnämnda pensionsbestämmelser

och pensionsförmånerna enligt folkskolans tjänstepensionsreglemente.

För vederbörande lärare medför i så fall övergången till de nya

bestämmelserna icke någon pensionsförbättring. Följden blir däremot att

kostnaderna för viss del av pensionsfyllnaden överflyttas från vederbörande

kommun till staten.

I och för sig synas knappast några skäl tala för en sådan kostnadsöverflyttning

till statsverket. Emellertid är jag icke beredd att tillstyrka statskontorets

förslag, att såsom villkor för de nya reglementenas tillämpning å

lärare, som är berättigad till personlig pensionsfyllnad, skulle uppställas,

att läraren anmäler att han avsäger sig denna rätt. Detta förslag skulle visserligen,

såsom nyss påpekats, icke medföra någon pensionsförbättring för

vederbörande lärare, men däremot skulle dessa komma i gynnsammare ställning

än andra lärare därigenom, att de finge vidkännas lägre pensionsavdrag

under kortare avdragstid. Huruvida en lärare är berättigad till personlig

pensionsfyllnad torde också i åtskilliga fall vara vanskligt att nu bedöma,

då denna rätt kan vara beroende av indexläget vid avgångstillfället. För såväl

den pensionsprövande som den löneutbetalande myndigheten kunna därför

svårigheter uppkomma att avgöra vilka lärare skola kvarstå på nuvarande

pensionsbestämmelser av den anledningen, att de icke avsagt sig rätten till

personlig pensionsfyllnad.

För egen del förordar jag, med hänsyn till de nu angivna olägenheterna,

att personlig pensionsfyllnad, beräknad på sätt de sakkunniga åsyftat, får

utgå till lärare, som bli underkastade de nya reglementena. För att erhålla

tydliga bestämmelser örn pensionsfyllnaden och därigenom möjliggöra för

lärarna att välja, huruvida de skola övergå på de nya lönebestämmelserna

och, som en följd härav, på de nya pensionsbestämmelserna, anser jag,

i motsats till de sakkunniga, att skoldistrikten böra —- på sätt skedde i samband

med 1937 års lönereglering — åläggas utbetala sådan personlig pensionsfyllnad.

Bestämmelse härom torde böra intagas i statsbidragskungörel
-

sen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

Specialmotivering.

De av de sakkunniga framlagda reglementsförslagen följa samma indelningsgrunder,

som kommit till användning vid redigeringen av allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementena. Reglementsbestämmelserna äro i

tillämpliga delar avfattade i nära överensstämmelse med motsvarande föreskrifter

i de statliga reglementena. Med hänsyn härtill torde någon närmare

motivering av de olika paragraferna i allmänhet icke vara erforderlig. Jag

torde därför i stort sett få begränsa mig till en redogörelse för vissa av myndigheterna

framställda detaljerinringar samt för de ändringar, som i anledning

härav eller eljest funnits böra vidtagas i de sakkunnigas förslag.

Folkskolans tjänstepensionsreglemente.

1 §•

Statens pensionsanstalt har anfört:

Den i 1 § 1 mom. b) intagna bestämmelsen, avseende föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid arbetsstugor och skolhem, bör givas sådan

lydelse, att den kommer att omfatta allenast dem, som erhålla anställning

motsvarande ordinarie eller extra ordinarie lärares vid folkskolan. Enär

den slutgiltiga avfattningen av bestämmelsen ej lärer kunna ske förrän

lönebestämmelsema föreligga, torde det vara lämpligt, att riksdagens bemyndigande

utverkas att i reglementsförslagen vidtaga erforderliga jämkningar.

Jag förordar, att Kungl. Majit inhämtar det av pensionsanstalten angivna

bemyndigandet, som även torde böra avse lärare vid sjukvårdsanstalter och

barnhem. I anslutning till ett av pensionsanstalten gjort uttalande, synes 1 §

2 mom. böra omformuleras.

Under ifrågavarande paragraf synes lämpligen böra intagas en föreskrift,

att i reglementet meddelade bestämmelser skola, i den mån krigsavlöningsreglementet

vinner tillämpning, tillämpas allenast i den omfattning annat ej

följer av vad i sistnämnda reglemente stadgas. Motsvarande föreskrift föreslår

jag i annat sammanhang skola införas jämväl i allmänna tjänstepensionsreglementet.

6 §.

Såväl statskontoret som statens pensionsanstalt ha ifrågasatt vissa redaktionella

jämkningar av första momentet. Även jag anser, att en viss omformulering

av nämnda moment bör ske.

Enbgt de sakkunnigas förslag skulle, i enlighet med föreskrift i allmänna

tjänstepensionsreglementet, befattningshavare, som genom laga kraftägande

dom befunnits skyldig till förfarande i tjänsten, varå avsättning kunnat följa,

men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen förklarats fri från ansvar, kunna

av Kungl. Majit förklaras skyldig att avgå samt entledigas. Jag förordar, att

denna möjlighet till tvångspensionering utvidgas att avse alla fall, då befattningshavare

genom laga kraftägande dom befunnits skyldig till brottslig

gärning, varå avsättning kunnat följa, men jämlikt nämnda paragraf i

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

37

strafflagen förklarats fri från ansvar. Motsvarande utvidgning av tvångspensioneringsmöjligheterna

föreslår jag i annat sammanhang skola stadgas jämväl

i allmänna tjänstepensionsreglementet.

7 §•

För närvarande gäller, att pensionsåldern inträder vid utgången av det kalenderhalvår,

varunder befattningshavaren uppnår den för erhållande av

ålderspension föreskrivna levnadsåldern.

1941 års lärarlönesakkunniga ha föreslagit, att i tjänstepensionsbestämmelserna

för folk- och småskollärare skall intagas en föreskrift, att pensionsåldern

inträder vid utgången av det redovisningsår, under vilket läraren uppnår

den för erhållande av pension föreskrivna levnadsåldern. Förslaget åsyftar

att bringa tidpunkten för examination av lärare, vilken är förlagd till

läsårets slut, att i det närmaste sammanfalla med tidpunkten för den normala

pensionsavgången, så att de nyexaminerade lärarna beredas ökade

möjligheter att erhålla förordnande redan under den hösttermin, som föijer

närmast efter examinationen.

Folkskolans pensionssakkunniga na biträtt det sålunda framförda förslaget,

vilket skulle medföra en höjning av pensionsåldern med i genomsnitt tre

månader och därigenom en minskning av kostnaderna för pensioneringen.

Visserligen skulle därav föranledas en anhopning av pensionsprövningsärenden

hos statens pensionsanstalt men denna anhopning syntes vara av underordnad

betydelse och borde kunna bemästras utan större svårighet, därest

i tillämpningsföreskrifterna till det nya tjänstepensionsreglementet bestämmelse

meddelades om ingivande i god tid till statens pensionsanstalt av ansökning

om ålderspension.

Statskontoret har icke ansett det sakligt motiverat, att pensionsåldern skulle

inträda vid utgången av redovisningsår i stället för, såsom nu är fallet, vid

utgången av vederbörande kalenderhalvår.

För egen del anser jag lämpligt, att i enlighet med 1941 års lärarlönesakkunnigas

av folkskolans pensionssakkunniga biträdda förslag pensionsåldern

bestämmes skola inträda vid utgången av det redovisningsår, under vilket befattningshavaren

uppnår den för erhållande av pension föreskrivna levnadsåldern.

8 §.

Paragrafen bör kompletteras med en bestämmelse, varigenom med olycksfall

i tjänsten jämställes jämväl yrkessjukdom, varom förmäles i lagen om

försäkring för vissa yrkessjukdomar.

10 §.

I de sakkunnigas förslag har intagits föreskrift, enligt vilken -— i anslutning

till vad som stadgas i allmänna tjänstepensionsreglementet —- befattningshavare,

som samtidigt innehar ordinarie och högre extra ordinarie befattning,

icke må åtnjuta tjänstepension vid avgång allenast från den extra

ordinarie befattningen. Denna föreskrift, som torde sakna praktisk betydelse

för de befattningshavargrupper, örn vilka här är fråga, synes böra utgå.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

24 §,

De sakkunniga framhålla, att då det nya tjänstepensionsreglementet avses

skola träda i kraft samtidigt med det nya avlöningsreglementet, det icke syntes

vara påkallat att, såsom skett i allmänna tjänstepensionsreglementet, i det

nya tjänstepensionsreglementet intaga bestämmelse om att såsom förutsättning

för reglementets tillämpning skall gälla, att befattningshavare ej inom

viss tid anmält sin önskan att icke bliva underkastad reglementets villkor

och bestämmelser.

övergångsbestämmelser.

Punkt 3. Pensionsåldern för befattningshavare, som äro födda under tiden

1 juli—31 december 1882 och som sålunda uppnå 60 års ålder under senare

halvåret 1942, inträder enligt nu gällande bestämmelser vid sistnämnda års

utgång. Örn pensionsåldern i enlighet med bestämmelserna i 7 § 1 mom.

skulle framflyttas till den 30 juni 1943, bleve befattningshavarna nödsakade

att för erhållande av ålderspension kvarstå i tjänst ett halvt år längre än

vad förut erfordrats. Då de torde få förutsättas i allmänhet ha inrättat sig

för avgång vid 1942 års utgång redan före det nya reglementets ikraftträdande,

kan berörda framflyttning av pensionsåldern antagas komma att i åtskilliga

fall vålla dem avsevärda personliga olägenheter. Med hänsyn härtill

har det synts skäligt, att ifrågavarande befattningshavare få bibehållas vid

förutvarande pensionsålder. Föreskriften härom har av redaktionella skäl

avfattats så, att den är tillämplig även i fråga om i tjänst efter ikraftträdandet

kvarstående folkskollärare och med dem i avlöningshänseende likställda

befattningshavare, vilka äro födda före den 1 juli 1882 och sålunda uppnått

60 års ålder före ikraftträdandet.

Punkt U. I 4 punkten av övergångsbestämmelserna till nu gällande tjänstepensionsreglemente

stadgas, att för befattning såsom ordinarie eller extra

ordinarie folkskollärare och med sådan i avlöningshänseende likställd befattning

pensionsåldern skall inträda vid utgången av det kalenderhalvår, varunder

befattningshavaren uppnår nedan angivna levnadsålder, nämligen

under tiden 1 juli 1938—30 juni 1943 .............................. 60 år,

» »1 juli 1943—30 juni 1946 61 » ,

» »1 juli 1946—30 juni 1948 .............................. 62 » .

1941 års lärarlönesakkunniga ha framhållit att, därest denna övergångsbestämmelse

ändrades så, att första tidsperioden utsträcktes till den 30 juni

1944, ett icke ringa antal tjänster skulle bli lediga vid en tidpunkt, då enligt

vad en inom skolöverstyrelsen verkställd utredning utvisat, ett avsevärt överskott

av folkskollärare komme att finnas. Nämnda sakkunniga ha i anslutning

därtill uttalat, att det syntes dem föreligga skäl för att detta ändringsförslag

foges under närmare övervägande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

39

Även folkskolans besparingssakkunniga ha berört denna fråga. Nämnda

sakkunniga ha sålunda i sitt den 13 december 1940 dagtecknade betänkande

angående folkskoleväsendets rationalisering uttalat sig för (betänkandet sid.

77) att den höjning av pensionsåldern för folkskollärare från 60 till 61 år,

som jämlikt förberörda övergångsbestämmelse skall ske den 1 juli 1943, uppskjutes

något eller några år. Detta förslag har vunnit anslutning av samtliga

de myndigheter, styrelser och korporationer, som yttrat sig däröver, dock

med undantag för statskontoret.

Folkskolans pensionssakkunniga ha icke gjort någon erinran mot vad lärarlönesakkunniga

i ärendet föreslagit. Den därav föranledda ökningen av

statsverkets pensioneringskostnader uppväges, anföra nämnda sakkunniga,

under ett fåtal år av den kostnadsminskning, som skulle uppkomma genom

den föreslagna framflyttningen av tidpunkten för pensionsålderns inträde till

utgången av det redovisningsår, då den för nämnda ålder avgörande levnadsåldern

uppnåtts. Emellertid borde — utom i fall som i 3 punkten i övergångsbestämmelserna

till reglementsförslaget avses — även den genom ifrågavarande

övergångsbestämmelse reglerade pensionsåldern böra inträda först

vid redovisningsårets utgång.

För egen del tillstyrker jag, att pensionsåldern bibehålies vid 60 år intill den

30 juni 1944.

Punkt 7. Enligt 5 punkten övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl. gäller för närvarande, att befattningshavare,

för vilken övergångsvis en lägre pensionsålder än den normala är

bestämd, får räkna tjänstår för anståndstid, som infaller före den normala

pensionsåldern. Anledning till ändring härutinnan har ej synts föreligga.

Punkt 8. Har befattningshavare under nuvarande tjänstepensionsreglementes

giltighetstid innehaft med pensionsrätt förenad extra ordinarie anställning,

skulle han vid tillämpning av bestämmelserna i 14 § 2 mom. icke

äga räkna tjänstår för sådan vikarietid före den 1 juli 1942, som infallit efter

den senast innehavda pensionsberättigande anställningen. Detsamma gäller

för befattningshavare, vilken icke varit underkastad sagda tjänstepensionsreglemente

men haft pensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt,

i vad avser sådan vikarietid före den 1 juli 1942, som infallit

efter tiden för den senaste pensionsberättigande anställningen, samt, där pensionsberättigande

anställning icke förekommit under giltighetstiden för vare

sig statens pensionsanstalts reglemente eller berörda tjänstepensionsreglemente,

beträffande all vikarietid före nämnda dag. 1 samtliga dessa fall har

befattningshavaren haft grundad anledning att antaga, att framdeles vunnen

pensionsberättigande anställning skulle medföra rätt till tjänstårsberäkning

för här avsedda vikarietid i enlighet med stadgandet i 2 § 1 mom. d) nuvarande

tjänstepensionsreglemente. Det har synts skäligt, att sådan rätt blir

uttryckligen medgiven.

Punkt 9. Den genom 9 punkten av övergångsbestämmelserna till nu gällande

tjänstepensionsreglemente reglerade särställning i pensionshänseende,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majlis proposition nr 325.

som för närvarande tillkommer ordinarie manlig småskollärare och med sådan

i avlöningshänseende likställd befattningshavare har ansetts böra bestå.

Då emellertid för andra sådana befattningshavare än småskollärare bestämmelser

om tjänstepensionsavdrag och tjänstepensionsunderlag intagits i 5 §

3 mom. respektive 13 § 3 mom. reglementsförslaget, har i förevarande punkt

allenast ordinarie manlig småskollärare upptagits.

I enlighet med förslag av statens pensionsanstalt synes det lämpligt, att

bland ifrågavarande övergångsbestämmelser införa ett stadgande örn att jämväl

sådana lärare vid mindre folkskola samt biträdande lärare, vilka anställts

tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning, skola

vara underkastade reglementet samt att beträffande dem de för motsvarande

ordinarie lärare gällande bestämmelserna skola äga tillämpning. Måhända

kan det visa sig erforderligt att i ytterligare något avseende meddela särskild

övergångsbestämmelse. Härtill torde Kungl. Majit böra inhämta riksdagens

bemyndigande.

Folkskolans familjepensionsreglemente.

De ändringar i nu för folkskolans lärare rådande familjepensionsförhållanden,

som en anpassning av familjepensionsbestämmelserna efter bestämmelserna

i 1942 års allmänna familjepensionsreglemente medför, bli av tämligen

begränsad saklig betydelse. Visserligen bli familjepensionsunderlagen

uppräknade med omkring 10 procent, motsvarande det procenttal, efter vilket

nuvarande rörliga del av familjepension beräknas vid index 156 å 1914 års

indexskala, men detta uppväges av ändrad relation mellan pensionens fasta

och rörliga del. Den rörliga delen, som nu utgör samma procenttal å den fasta

delen, som gäller för beräkning av dyrtidstillägg å nyreglerad avlöning, ersättes

sålunda med ett rörligt tillägg, beräknat enligt de nya avlöningsreglementenas

grunder. Rörligt tillägg förutsättes emellertid icke komma att utgå

å familjepensionsförmån — i allmänna familjepensionsreglementet benämnd

familjelivränta — för efterlevande efter befattningshavare, som avgått utan

rätt till tjänstepension. Då någon realändring av familjepensionsförmånens

belopp i övrigt ej förutsatts skola ske, bliva familjepensionsavdragen oförändrade.

Bestämmelserna i reglementsförslaget ansluta sig nära till bestämmelserna i

det nya allmänna familjepensionsreglementet. De ha icke föranlett erinringar

från remissmyndigheternas sida.

För egen del vill jag allenast framhålla, att under 1 § bör intagas en föreskrift,

enligt vilken i reglementet meddelade bestämmelser skola, i den mån

krigsavlöningsreglementet vinner tillämpning, tillämpas allenast i den omfattning

annat ej följer av vad i sistnämnda reglemente stadgas, att bland

övergångsbestämmelserna bör införas ett stadgande om reglementets tilllämpning

å sådana lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare, vilka

anställts tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning,

samt att, därest det skulle visa sig erforderligt att meddela särskild övergångsbestämmelse

utöver dem, som intagits i reglementsförslaget, befogenhet härtill

bör tillkomma Kungl. Majit.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

41

Retroaktiv tillämpning av de nya pensionsreglementena

i vissa fall.

I samband med antagande av de allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena

bemyndigade 1941 års riksdag Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad därom i propositionen nr 339 till riksdagen anförts

utfärda bestämmelser om bland annat tillämpning av nämnda reglementen i

vissa fall å tjänstemän avgångna med pension enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet

samt utbetalande av pensionstillägg åt vissa sådana

tjänstemän. I nu berörda hänseenden hade i propositionen föreslagits, att de

nya pensionsbestämmelserna skulle från och med ikraftträdandet göras tilllämpliga

å sådana tjänstemän, som blivit underkastade de 1939 eller 1940 utfärdade

nya avlöningsförfattningarna men pensionerats före pensionsregleringens

genomförande, samt att dessa pensionerade tjänstemän därjämte

skulle erhålla gottgörelse med ett enhetligt belopp av 10 kronor för varje månad

de dessförinnan åtnjutit pension.

De sakkunniga ha föreslagit, att folkskolans tjänstepensionsreglemente och

i samband därmed folkskolans familjepensionsreglemente skola såvitt angår

tid från och med reglementenas ikraftträdande äga tillämpning beträffande

sådana lärare, som avgått ur tjänst under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942

och därvid erhållit pension enligt tjänstepensionsreglementet för folkskollärare

m. fl. Någon gottgörelse för tid före de nya reglementenas ikraftträdande

ha de sakkunniga däremot icke funnit anledning föreslå för folkskolans

pensionerade lärare.

Till stöd för den föreslagna retroaktiva tillämpningen ha de sakkunniga

anfört i huvudsak följande.

Ehuru lönesystemet för folkskolans lärare genom 1937 års avlöningsreglemente

anpassades efter dåvarande statliga lönesystem, genomfördes dock icke

ny definitiv lönereglering för nämnda lärare samtidigt med 1939 års lönereglering

för den civila statsförvaltningen. Med hänsyn till omfattningen av den

utredning, som måste föregå en dylik lönereglering, kunde nämligen förslag

därom icke föreläggas 1939 års riksdag. På grund av sedermera infallande

kristid har utredningen framskjutits, så att förslag i ämnet kunnat framläggas

först till 1942 års riksdag. För ifrågavarande lärare lia emellertid avlöningsbeloppen

sedan den 1 juli 1939 enligt för dem liksom för lärare vid högre

kommunala skolor meddelade provisoriska avlöningsbestämmelser varit

anpassade efter de i civila avlöningsreglementet fastställda lönebeloppen.

Enligt vad de sakkunniga erfarit lära samtliga lärare, å vilka 1937 års avlöningsreglemente

för folk- och småskollärare blivit tillämpligt, ha varit underkastade

nämnda provisoriska avlöningsbestämmelser.

De sakkunniga lia ansett sig böra taga under övervägande, huruvida nu

angivna förhållanden böra föranleda, att motsvarande förmåner beredas folkskolans

med pension före de nya pensionsbestämmelsernas ikraftträdande avgångna

lärare som de, vilka enligt statsmakternas beslut skola komma pensionerade

statliga befattningshavare till del.

Därvid har inom de sakkunniga en viss tvekan gjort sig gällande örn det

kan anses tillräckligt motiverat, att i förevarande fall göra avsteg från den

liilxang lill riksdagens protokoll 1942. 1 sand. Nr 325■ 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

tidigare allmänt följda principen, att varje pensionstagare skall kvarstå på dc

pensionsbestämmelser, vilka varit för honom gällande vid pensioneringstillfället.

Ett sådant avsteg har synts kunna få vittgående prejudicerande verkningar.

Bortsett därifrån, har den ökning av pensioneringskostnaderna, som

därav skulle föranledas, ingivit betänkligheter. Merkostnaden för tillämpning

från och med den 1 juli 1942 av de nya tjänstepensionsbestämmelserna å efter

den 30 juni 1939 pensionerade lärare, vilka varit underkastade de provisoriska

avlöningsbestämmelserna och sålunda i stort sett åtnjutit samma avlöning

som den i folkskolans avlöningsreglemente föreslagna, kan nämligen,

såsom av kostnadsberäkningarna framgår, uppskattas till icke mindre än omkring

720,000 kronor för budgetåret 1942/43 och omkring 570,000 kronor för

budgetåret 1951/52 under det att kostnaden för sådan gottgörelse för föregående

pensionstid, som de pensionerade statliga befattningshavarna ha att motse,

utgör omkring 245,000 kronor i ett för allt.

Liknande synpunkter kunna emellertid uppenbarligen anläggas även då

det gäller de förmåner av ifrågavarande slag, som tillerkänts pensionerade

statliga befattningshavare. Detta har dock icke utgjort hinder för förmånernas

beviljande. Härtill kommer, att för folkskolans under treårsperioden

närmast före den 1 juli 1942 pensionerade lärare — om man bortser från

att löneregleringen för dem varit provisorisk och att förhandsutfästelse örn

retroaktiv tillämpning av de nya pensionsbestämmelserna icke gjorts —- enahanda skäl för retroaktivitet synas kunna med fog åberopas som de, vilka

anförts i fråga örn under samma period enligt civila tjänstepensionsreglementet

pensionerade tjänstemän.

De sakkunniga framhålla vidare, att de utgått från, att för pensionerad

ordinarie folkskollärare, som haft en årlig lästid av 3472 veckor och därför

varit hänförd till lönegrad B 15 enligt avlöningsreglementet för folk- och

småskollärare, pensionsunderlagen skola avpassas efter de underlag, som

enligt de nya statliga pensionsreglementena äro bestämda för lönegrad A 15,

att förut för de pensionerade extra ordinarie lärarna gällande differentiering

av underlagen efter den årliga lästiden skall upprätthållas samt att familjepensionsunderlagen

för sistnämnda lärare skola bestämmas så, att tillämpningen

av det nya familjepensionsreglementet icke medför en eljest av den

nya lönegradsplaceringen för extra ordinarie lärare betingad realminskning

av familjepensionsförmånerna.

De sakkunnigas förslag om viss retroaktiv tillämpning av de nya pensionsreglementena

har avstyrkts av såväl statskontoret som statens pensionsanstalt.

Statskontoret har anfört:

Statskontoret måste för sin del ställa sig ytterst betänksamt gentemot de

sakkunnigas förslag till retroaktiv tillämpning av de nya pensionsreglementena.

Såsom de sakkunniga själva framhållit, skulle ett avsteg i detta fall

från den allmänt vedertagna principen, att varje pensionstagare skall kvarstå

på de pensionsbestämmelser, vilka varit för honom gällande vid pensioneringstillfället,

kunna få vittgående prejudicerande verkningar. Härtill kommer,

att -— förutom den ej oväsentliga ökning av pensioneringskostnaderna,

som skulle föranledas av ett bifall till förslaget —- de skäl, som lågo till grund

för riksdagens beslut rörande retroaktiv tillämpning av 1942 års pensionsreglementen

för statens tjänstemän, enligt statskontorets mening ingalunda

kunna med samma styrka åberopas i förevarande fall. Att märka är nämli
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

43

gen, att såväl folkskolans avlöningsreglemente som folkskolans pensionsreglementen

förutsatts skola träda i tillämpning samma dag, eller från och med

den 1 juli 1942, och att således de åtgärder, som beträffande statens tjänstemän

erfordrades för att göra pensionsregleringen parallell nied löneregleringen,

uppenbarligen icke påkallas i fråga om folk- och småskollärare. Någon

förhandsutfästelse om retroaktiv tillämpning av de nya pensionsbestämmelserna

har för övrigt — i motsats till vad som skedde i samband med de

år 1939 vidtagna provisoriska ändringarna i civila tjänstepensionsreglementet

— icke gjorts.

Med hänsyn till vad sålunda anförts synas övervägande skäl tala mot de

sakkunnigas förslag på denna punkt.

Statens pensionsanstait har till stöd för sitt avstyrkande av de sakkunnigas

förslag om retroaktiv tillämpning åberopat liknande skäl som statskontoret.

Vid anmälan i propositionen nr 339 till fjolårets riksdag av förslag till all-Departement*- männa tjänste- och familjepensionsreglementen förordade jag, att de nya chefenbestämmelserna

skulle från och med reglementenas ikraftträdande göras

tillämpliga å de tjänstemän, som blivit underkastade de nya avlöningsförfattningarna

men avgått ur tjänst före pensionsregleringens ikraftträdande. En

sådan retroaktiv tillämpning av pensionsreglementena ansågs i och för sig

naturlig, då den allenast innebar, att — liksom i allmänhet skett vid pensionsregleringar,

som föranletts av nya löneregleringar — pensionsregleringen

gjordes parallell med löneregleringen. Samtidigt förordade jag även, att

viss kompensation skulle beredas pensionstagarna för de lägre pensionsförmåner,

som åtnjutits till följd av att pensionsregleringen komme att träda i

kraft först någon tid efter löneregleringens genomförande. Såsom framgår av

propositionen hade vid denna frågas förberedande behandling tvekan yppats

angående lämpligheten att bereda sådan kompensation. För egen del ville jag

emellertid icke motsätta mig densamma med hänsyn till vissa tidigare gjorda

uttalanden. Vad jag sålunda förordat bifölls av riksdagen.

För de här ifrågavarande befattningshavarna har icke föreslagits någon

gottgörelse för tiden före de nya reglementenas ikraftträdande. Icke heller

jag anser, att sådan kompensation bör utgå. Vad åter angår förslaget att göra

de nya pensionsbestämmelsema från och med deras ikraftträdande tillämpliga

å befattningshavare, som avgått ur tjänst under tiden 1 juli 1939—30

juni 1942, anser jag mig böra biträda de sakkunnigas ståndpunkt. Då provisorisk

lönereglering varit genomförd för ifrågavarande befattningshavare

sedan den 1 juli 1939, varvid lönebeloppen anpassats efter de nya statliga

lönerna, synes det mig skäligt atl i förevarande hänseende medgiva samma

förmåner, som skola tillkomma de under samma tidsperiod enligt civila

tjänstepensionsreglementet pensionerade statstjänstemännen. Mot vad de

sakkunniga i övrigt anfört i detta sammanhang finner jag icke anledning till

erinran.

Slutligen må erinras, att 1941 års riksdag bemyndigat Kungl. Majit att

förordna örn utbyte av rätt lill uppskjuten livränta enligt civila eller militära

tjänstepensionsreglementet mot förtidslivränta. Liknande bemyndigande

bör, såsom också de sakkunniga föreslagit, utverkas i fråga örn rätt till

uppskjuten livränta enligt tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

Kostnadsb eräkningar.

I 1938 års pensionssakkunnigas betänkande med förslag till allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementen ha å sid. 285—287 meddelats vissa

approximativa uppgifter å storleken av de framtida bruttopensionskostnaderna

vid tillämpning av allmänna tjänstepensionsreglementets bestämmelser

å folkskolans lärare. Med hänsyn till de avvikelser från dessa bestämmelser,

som innefattas i det av folkskolans pensionssakkunniga framlagda förslag till

folkskolans tjänstepensionsreglemente — bl. a. att tjänstepensionsunderlagen

skola vara en lönegrad lägre för kvinnliga befattningshavare än för manliga

och att pensionsåldern skall inträda vid utgången av redovisningsår i stället

för vid utgången av kalenderhalvår — ha vissa nya kostnadsberäkningar visat

sig erforderliga.

Bruttokostnaderna för tjänstepensionerna, högsta rörliga tillägg däri inräknade,

ha av folkskolans pensionssakkunniga beräknats komma att under

härefter angivna budgetår överstiga de vid fortsatt tillämpning av nuvarande

bestämmelser ifrågakommande kostnader, inklusive kostnaderna för högsta

dyrtidstillägg, med följande belopp:

Budgetår

1942/43

1945/46

1948/49

1951/52

Kostnadsökning i miljoner kronor

För samtliga

pensionstagare

För pensionstagare,

avgångna 1 juli

1939—30 juni 1942

0.77 0.72

0.83 0.70

1.60 0.64

1.83 0.57

Därest för kvinnliga lärare skulle tillämpas samma tjänstepensionsunderlag

som för manliga, skulle enligt de sakkunnigas beräkningar inträda ytterligare

kostnadsökning enligt följande tabell:

Budgetår

1942/43

1945/46

1948/49

1951/52

Kostnadsökning i miljoner kronor

För samtliga

pensionstagare

För pensionstagare,

avgångna 1 juli

1939—30 juni 1942

0.24 0.22

0.37 0.19

0.56 0.18

0.74 0.17

Förslaget örn pensionsålderns framflyttande till slutet av redovisningsår

innebär en besparing. Skulle denna framflyttning ej komma till stånd, beräknas

detta av de sakkunniga innebära en ytterligare kostnadsökning av 0.54

milj. kronor för budgetåret 1945/46, 0.32 milj. kronor för budgetåret 1948/49

och 0.60 milj. kronor för budgetåret 1951/52.

Vidare framhålla de sakkunniga, att förlängningen med ett år av den tidsperiod,

under vilken pensionsåldern för folkskollärare utgör 60 år, medför

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

45

en helt på budgetåret 1944/45 fallande kostnadsökning, vilken vid tillämpning

av differentierade tjänstepensionsunderlag för manliga och kvinnliga

lärare utgör omkring 1.18 miljoner kronor.

Emot dessa kostnadsökningar står emellertid, framhålla de sakkunniga,

en ej obetydlig inkomstökning. Denna uppkommer därigenom, att vid tilllämpning

av de nya pensionsreglementena summan av de årliga pensionsavdragen

kommer att ökas på grund av dels den höjning, som tjänstepensionsavdragen

enligt reglementsförslaget skola undergå, och dels den ökning av

antalet bidragspliktiga befattningshavare, som utvidgningen av extra ordinariebegreppet

kommer att medföra. De sakkunniga uppskatta den sammanlagda

ökningen av pensionsavdragen till omkring 950,000 kronor per år.

Slutligen ha de sakkunniga anfört, att den föreslagna pensionsregleringen

medför en ökning av statens pensionsanstalts anslagsbehov för budgetåret

1942/43 med omkring 1,170,000 kronor, varav omkring 1,100,000 kronor

för det nya reglementets tillämpning å under perioden 1 juli 1939—30 juni

1942 pensionerade befattningshavare. Skola utgifterna för rörliga tillägg bestridas

från samma anslag som utgifterna för pensionernas grundbelopp, ökas

anslagsbehovet med omkring 850,000 kronor, därav omkring 790,000 kronor

för sådana tillägg till nyssnämnda före den 1 juli 1942 pensionerade befattningshavare.

Skulle till dessa utbetalas 10 kronor för varje månad, varunder

de åtnjutit pension, skulle härför krävas ett belopp av omkring

245,000 kronor. — I detta sammanhang ha de sakkunniga påpekat, att pensionsanstaltens

anslagsbehov för budgetåret 1942/43 icke kommer att minskas

genom den beräknade ökningen av pensionsavdragen, enär dessa för nämnda

budgetår icke torde komma att tillgodoföras pensionsanstalten förrän efter

budgetårets utgång.

Hemställan.

Inom finansdepartementet ha de av folkskolans pensionssakkunniga framlagda

författningsförslagen överarbetats i enlighet med vad i det föregående

angivits. De sålunda överarbetade författningsförslagen torde böra föreläggas

riksdagen för godkännande.

Under åberopande av vad sålunda i skilda hänseenden anförts hemställer

jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de av mig förordade förslagen till folkskolans

tjänstepensionsreglemente och folkskolans familjepensionsreglemente;
dels

bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående anförts meddela bestämmelser
om

tillämpning av folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen

i vissa fall å befattningshavare avgångna

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 325.

5

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

med pension enligt tjänstepensionsreglementet för folkskollärare

m. fl. samt

örn reglering av pensionsrätten för lärare vid mindre folkskola,

biträdande lärare samt nomadlärare vid visteskola,

tjänstgörande vid byskola, som under tiden 1 januari 1938—

30 juni 1939 avgått med pension enligt tjänstepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl.;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit

att förordna om utbyte av rätt till uppskjuten livränta enligt

tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. mot

förtidslivränta,

att vidtaga de jämkningar i folkskolans tjänstepensionsreglemente,

som kunna visa sig erforderliga i samband med fastställande

av avlöningsbestämmelser för lärare vid sjukvårdsanstalter

och barnhem samt för föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid arbetsstugor och skolhem, samt

att utfärda de övergångsbestämmelser, vilka kunna visa

sig erforderliga utöver de övergångsstadganden, som innefattas

i folkskolans tjänstepensionsreglemente och folkskolans

familjepensionsreglemente.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

427999. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:482 Skrivelse till Korning en i anledning av Kungl. Murits proposition med förslag till folkskolans tjänsteoch familjepensionsreglementen. a1 i texten
  2. BU 1942:67 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till folkskolans tjänsteoch familjepensionsreglementen. s. 1 i texten