Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens intressekontor för budgetåret 1942/43

1942-05-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:331, Angående anslag till statens intressekontor för budgetåret 1942/43

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 331.

1

Nr 331.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till statens

intressekontor för budgetåret 1942/43; given

Stockholms slott den 29 maj 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 maj

1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

I årets statsverksproposition lämnades följande redogörelse för intressekontorets

verksamhet och medelsbehov.

Jämlikt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter må statens intressekontor,

som är anknutet till postgirokontoret, med medel, vilka inflyta till intressekontoret

genom regelbundna avdrag å löner eller pensioner eller genom inbetalningar,

ombesörja betalning av skatt samt, jämte skatt, andra mera regelbundet

förekommande personliga utgifter såväl åt befattningshavare och

pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst som åt andra personer.

De inkomster, med vilka kostnaderna för intressekontorets verksamhet bestridas,

utgöras huvudsakligen av dels ränta å de i rörelsen innestående medlen,

dels bidrag av statsmedel och dels avgifter från kontoinnehavare. I en
Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 331. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 331.

Departements
chefen.

lighet med det förslag beträffande intressekontorets verksamhet, som framlades

i 1936 års statsverksproposition (sjunde huvudtiteln sid. 65) och av

riksdagen lämnades utan erinran, bestrider staten nettokostnaden för intressekontorsrörelsen,

såvitt angår skatteförmedlingen. Intressekontorets utgifter

för andra uppdrag täckas genom avgifter, för närvarande utgående

med 40 öre för varje utbetalning.1 Av befattningshavare och f. d. befattningshavare

i statens tjänst samt med dem likställda kontoinnehavare har dock

sådan avgift uttagits först från och med den 1 februari 1940

I skrivelse den 31 oktober 1941 har generalpoststyrelsen avgivit redogörelse

för intressekontorets verksamhet under år 1940. Enligt redogörelsen

företer verksamheten en viss ökning i förhållande till verksamheten under

1939. Sålunda har antalet intressekonton ökats med 14 procent till i runt

tal 59,300, antalet inbetalningar med 8 procent till omkring 1 miljon, antalet

utbetalningar med 8 procent till cirka 742,000 och beloppet av utbetalningarna

med 23 procent till i runt tal 46.3 miljoner kronor. Av redogörelsen framgår

vidare, att nettoutgifterna för år 1940 till den del de icke täckts av influtna

räntor, kontoinnehavares avgifter och andra inkomster uppgått till

394,106 kronor. Av detta belopp anses emellertid 65,000 kronor hänföra sig

till kontorets medverkan vid uppbörd av skatterestantier för i Stockholm

mantalsskrivna personer. Denna medverkan är organiserad i enlighet med

en år 1937 mellan generalpoststyrelsen och Överståthållarämbetet träffad

överenskommelse och avser att bereda restskatteförda större möjlighet att

avveckla sina skatterestantier.

Generalpoststyrelsen erinrar örn att styrelsen i skrivelse den 8 oktober

1940 angående intressekontorets verksamhet under år 1939 beräknat nettokostnaderna

för restskatteförmedlingen till Överståthållarämbetet under åren

1937, 1938 och 1939 till sammanlagt 141,000 kronor. Styrelsen anser, att

nämnda belopp bör ersättas postverket och att samtidigt åtgärder böra vidtagas

för att täcka jämväl intressekontorets motsvarande kostnader för år

1940. Under hänvisning härtill hemställer styrelsen, att ersättningen måtte

utgå med (394,000 + 141,000=) 535,000 kronor.

Anslaget till statens intressekontor upptogs i statsverkspropositionen med

endast beräknat belopp. För ändamålet uppfördes i riksstatsförslaget preliminärt

329,000 kronor, vilket svarade mot intressekontorets nettoutgifter

för år 1940 med undantag för utgifterna för restskatteförmedlingen i Stockholm.

Anledningen till att frågan örn ett definitivt anslagsäskande vid utarbetandet

av statsverkspropositionen sköts på framtiden var närmast, att det ansågs

icke vara uteslutet, att medelsbehovet kunde påverkas av de förslag,

till vilka pågående utredningar om skatteuppbördsförfarandet kunde föranleda.

Särskild uppmärksamhet påkallade frågan, huruvida den nuvarande

avgiftsfriheten för uppdrag att ombesörja skattebetalning alltjämt borde bibehållas.

Det ansågs även olämpligt att i berörda sammanhang taga upp

frågan om gottgörelse åt postverket för restskatteförmedlingen inom Stockholms

stad till avgörande.

De sakkunniga, som med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallats

för utredning rörande intressekontorens utveckling, ha den 28 mars 1942 avgivit

betänkande med förslag till främjande av utskyldsbetalning genom erkända

skatteförmedlingskassor (SOU 1942:21). Förslaget, vars genomföran
1

Ifrågavarande avgifter utgå från och med den 1 februari 1942 med 55 öre för utbetalning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 331.

de skulle komma att inverka på omfattningen av intressekontorets arbete,

har efter remissbehandling varit föremål för fortsatt prövning inom finansdepartementet.

De överväganden till vilka förslaget föranleder hinna icke

slutföras inom sådan tid, att proposition i ämnet kan föreläggas riksdagen

vid dess nu pågående session. Anslag till statens intressekontor får därför

äskas utan hänsynstagande till konsekvenserna av ett genomförande av ifrågavarande

sakkunnigförslag. Under dessa omständigheter finnes anledning

att tillsvidare uppskjuta den omprövning av intressekontorets ekonomi och

skäligheten av statsverkets nettokostnader för dess olika verksamhetsgrenar,

vartill jag eljest finner omständigheterna föranleda. Såsom framhållits redan

i propositionen den 27 februari 1942 (nr 137) angående ersättning av statsmedel

för taxeringsarbete i Stockholms stad för tiden 1 oktober 1942—30

september 1943, torde ej heller frågan örn gottgörelse åt postverket för restskatteförmedlingen

inom Stockholms stad böra avgöras förrän i samband

med den slutliga prövningen av resultaten av förenämnda utredning.

Under sådana förhållanden synes anslaget till statens intressekontor för

nästa budgetår böra bestämmas till samma belopp som beräknats i statsverkspropositionen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtto föreslå riksdagen

att till Statens intressekontor å driftbudgeten under sjunde

huvudtiteln för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag

av .................................... kronor 329,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Renlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:362 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942143 till statens intressekontor. a1 i texten
  2. SU 1942:169 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till statens intressekontor. s. 1 i texten