Angående anslag till statens intressekontor för budgetåret 1942/43
1942-05-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:331, Angående anslag till statens intressekontor för budgetåret 1942/43
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 331.
1
Nr 331.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till statens
intressekontor för budgetåret 1942/43; given
Stockholms slott den 29 maj 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 maj
1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
I årets statsverksproposition lämnades följande redogörelse för intressekontorets
verksamhet och medelsbehov.
Jämlikt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter må statens intressekontor,
som är anknutet till postgirokontoret, med medel, vilka inflyta till intressekontoret
genom regelbundna avdrag å löner eller pensioner eller genom inbetalningar,
ombesörja betalning av skatt samt, jämte skatt, andra mera regelbundet
förekommande personliga utgifter såväl åt befattningshavare och
pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst som åt andra personer.
De inkomster, med vilka kostnaderna för intressekontorets verksamhet bestridas,
utgöras huvudsakligen av dels ränta å de i rörelsen innestående medlen,
dels bidrag av statsmedel och dels avgifter från kontoinnehavare. I en
Bihang
till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 331. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 331.
Departements
chefen.
lighet med det förslag beträffande intressekontorets verksamhet, som framlades
i 1936 års statsverksproposition (sjunde huvudtiteln sid. 65) och av
riksdagen lämnades utan erinran, bestrider staten nettokostnaden för intressekontorsrörelsen,
såvitt angår skatteförmedlingen. Intressekontorets utgifter
för andra uppdrag täckas genom avgifter, för närvarande utgående
med 40 öre för varje utbetalning.1 Av befattningshavare och f. d. befattningshavare
i statens tjänst samt med dem likställda kontoinnehavare har dock
sådan avgift uttagits först från och med den 1 februari 1940
I skrivelse den 31 oktober 1941 har generalpoststyrelsen avgivit redogörelse
för intressekontorets verksamhet under år 1940. Enligt redogörelsen
företer verksamheten en viss ökning i förhållande till verksamheten under
1939. Sålunda har antalet intressekonton ökats med 14 procent till i runt
tal 59,300, antalet inbetalningar med 8 procent till omkring 1 miljon, antalet
utbetalningar med 8 procent till cirka 742,000 och beloppet av utbetalningarna
med 23 procent till i runt tal 46.3 miljoner kronor. Av redogörelsen framgår
vidare, att nettoutgifterna för år 1940 till den del de icke täckts av influtna
räntor, kontoinnehavares avgifter och andra inkomster uppgått till
394,106 kronor. Av detta belopp anses emellertid 65,000 kronor hänföra sig
till kontorets medverkan vid uppbörd av skatterestantier för i Stockholm
mantalsskrivna personer. Denna medverkan är organiserad i enlighet med
en år 1937 mellan generalpoststyrelsen och Överståthållarämbetet träffad
överenskommelse och avser att bereda restskatteförda större möjlighet att
avveckla sina skatterestantier.
Generalpoststyrelsen erinrar örn att styrelsen i skrivelse den 8 oktober
1940 angående intressekontorets verksamhet under år 1939 beräknat nettokostnaderna
för restskatteförmedlingen till Överståthållarämbetet under åren
1937, 1938 och 1939 till sammanlagt 141,000 kronor. Styrelsen anser, att
nämnda belopp bör ersättas postverket och att samtidigt åtgärder böra vidtagas
för att täcka jämväl intressekontorets motsvarande kostnader för år
1940. Under hänvisning härtill hemställer styrelsen, att ersättningen måtte
utgå med (394,000 + 141,000=) 535,000 kronor.
Anslaget till statens intressekontor upptogs i statsverkspropositionen med
endast beräknat belopp. För ändamålet uppfördes i riksstatsförslaget preliminärt
329,000 kronor, vilket svarade mot intressekontorets nettoutgifter
för år 1940 med undantag för utgifterna för restskatteförmedlingen i Stockholm.
Anledningen till att frågan örn ett definitivt anslagsäskande vid utarbetandet
av statsverkspropositionen sköts på framtiden var närmast, att det ansågs
icke vara uteslutet, att medelsbehovet kunde påverkas av de förslag,
till vilka pågående utredningar om skatteuppbördsförfarandet kunde föranleda.
Särskild uppmärksamhet påkallade frågan, huruvida den nuvarande
avgiftsfriheten för uppdrag att ombesörja skattebetalning alltjämt borde bibehållas.
Det ansågs även olämpligt att i berörda sammanhang taga upp
frågan om gottgörelse åt postverket för restskatteförmedlingen inom Stockholms
stad till avgörande.
De sakkunniga, som med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallats
för utredning rörande intressekontorens utveckling, ha den 28 mars 1942 avgivit
betänkande med förslag till främjande av utskyldsbetalning genom erkända
skatteförmedlingskassor (SOU 1942:21). Förslaget, vars genomföran
1
Ifrågavarande avgifter utgå från och med den 1 februari 1942 med 55 öre för utbetalning.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 331.
de skulle komma att inverka på omfattningen av intressekontorets arbete,
har efter remissbehandling varit föremål för fortsatt prövning inom finansdepartementet.
De överväganden till vilka förslaget föranleder hinna icke
slutföras inom sådan tid, att proposition i ämnet kan föreläggas riksdagen
vid dess nu pågående session. Anslag till statens intressekontor får därför
äskas utan hänsynstagande till konsekvenserna av ett genomförande av ifrågavarande
sakkunnigförslag. Under dessa omständigheter finnes anledning
att tillsvidare uppskjuta den omprövning av intressekontorets ekonomi och
skäligheten av statsverkets nettokostnader för dess olika verksamhetsgrenar,
vartill jag eljest finner omständigheterna föranleda. Såsom framhållits redan
i propositionen den 27 februari 1942 (nr 137) angående ersättning av statsmedel
för taxeringsarbete i Stockholms stad för tiden 1 oktober 1942—30
september 1943, torde ej heller frågan örn gottgörelse åt postverket för restskatteförmedlingen
inom Stockholms stad böra avgöras förrän i samband
med den slutliga prövningen av resultaten av förenämnda utredning.
Under sådana förhållanden synes anslaget till statens intressekontor för
nästa budgetår böra bestämmas till samma belopp som beräknats i statsverkspropositionen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtto föreslå riksdagen
att till Statens intressekontor å driftbudgeten under sjunde
huvudtiteln för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 329,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gösta Renlund.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:362 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942143 till statens intressekontor. a1 i texten
- SU 1942:169 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till statens intressekontor. s. 1 i texten