Med förslag till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m
1942-05-22 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:341, Med förslag till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
1
Nr 341.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt
m. m.; given Stockholms slott den 29 maj 1942.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse
av bostadsrätt m. m.
GUSTAF.
K. G. Westman.
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 341.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
Förslag
till
Lag
om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.
Härigenom förordnas som följer.
Lagens tillämpningsområde.
1 §•
Bestämmelserna i denna lag skola äga tillämpning i ort, där lagen om hyresreglering
m. m. är gällande.
Örn upplåtelse av bostadsrätt.
2 §•
Ekonomisk plan, som avses i 11 § lagen om bostadsrättsföreningar, skall
godkännas av hyresnämnden, innan den må mottagas av länsstyrelsen.
3§.
Vid granskning av planen skall nämnden iakttaga följande.
Har huset förut varit avsett för uthyrning, må årsavgift för lägenhet och
särskilt tillskott för visst år jämte ett belopp, motsvarande ett efter lägenhetens
beskaffenhet och övriga omständigheter lämpat procenttal av grundavgiften,
ej tillhopa överstiga vad som kunnat betingas i hyra enligt lagen om
hyresreglering m. m. jämte skälig ersättning för lägenhetens uppvärmning
och förseende med varmvatten, med den nedsättning som skäligen må föranledas
av bostadsrättshavarens förpliktelser i fråga örn underhåll och dylikt.
Andra avgifter eller tillskott eller särskilda villkor, som till sin innebörd
äro jämförliga med föreskrift örn avgift eller tillskott, må ej stadgas.
Avser planen hus, som ej förut varit avsett för uthyrning, må planen godkännas,
om avgifterna för lägenheterna och villkoren i övrigt med hänsyn
till byggnadskostnaderna och andra omständigheter prövas skäliga. Samma
lag vare, där planen avser hus som förut varit avsett för uthyrning men därefter
undergått väsentlig ombyggnad.
Föreningens stadgar må ej innehålla bestämmelse, vilken till men för bostadsrättshavaren
avviker från plan som godkänts av nämnden. Är detta
förhållandet, må registrering ej äga rum, och vare bestämmelsen utan verkan.
3
Kungl. Maj.ts preposition nr 341.
4 §•
Ej må någon för upplåtelse av bostadsrätt mottaga eller träffa avtal om
ersättning utöver vad som följer av de för föreningen gällande stadgarna.
Om överlåtelse av bostadsrätt.
5 §•
överlåtelse av bostadsrätt skall för att bliva gällande godkännas av hyresnämnden.
Vad nu sagts skall dock ej gälla förvärv som skett å exekutiv
auktion.
Den som överlåter bostadsrätt vare skyldig att göra anmälan om överlåtelsen
hos nämnden inom fjorton dagar från dagen för avtalet.
6 §•
överlåtelse av bostadsrätt må ej godkännas, om ersättning för bostadsrätten
skall utgå med högre belopp än som svarar mot bostadsrättshavarens andel
i föreningens behållna tillgångar, utan så är att bostadsrätten av särskild
anledning har högre värde.
7 §•
l
Ej må någon för överlåtelse av bostadsrätt mottaga eller träffa förbehåll
örn ersättning utöver vad som finnes upptaget i det avtal, som underställes
hyresnämndens prövning, eller mottaga högre ersättning än hyresnämnden
godkänt.
8 §•
Den som efter överlåtelse förvärvar bostadsrätt må ej antagas till medlem
av bostadsrättsföreningen förrän överlåtelsen godkänts av hyresnämnden.
Fråga örn vägran att antaga någon såsom medlem må i fall som avses i
första stycket ej hänskjutas till skiljemän.
9 §•
Har ej överlåtelsen anmälts hos hyresnämnden inom lid som i 5 § sägs,
äge den som förvärvat bostadsrätten omedelbart frånträda avtalet, såvida
han ej redan tillträtt lägenheten.
Vad i första stycket stadgas skall ock gälla, örn hyresnämnden ej godkänt
överlåtelsen inom två månader från dagen för avtalet och tillträde ej
ägt rum.
10 §.
Godkänner hyresnämnden ej överlåtelsen och vill bostadsrättshavaren ej
överlåta bostadsrätten på de ändrade villkor som nämnden finner skäliga,
skall, om tillträde skett, anses som vore skriftligt hyresavtal ingånget för
tiden intill den fardag som infaller näst efter tre månader från uppsägning
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 341.
samt mot den hyra som kunnat betingas enligt lagen om hyresreglering m. m.
och på de villkor i övrigt som i brist av åsämjande fastställas av nämnden.
Om upplåtelse eller överlåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt.
11 §•
Vad i 4—10 §§ stadgas om bostadsrätt skall äga motsvarande tillämpning
med avseende å annan andelsrätt i förening eller aktiebolag, varmed
följer rätt att besitta eller hyra lägenhet.
Om anvisning å bostadsrättslägenheter m. m.
12 §.
Ej må någon mottaga eller träffa avtal örn ersättning av den, som söker
bostad, för anvisning å lägenhet, som avses i denna lag, såframt lägenheten
är avsedd att helt eller till väsentlig del nyttjas till bostad och är belägen i
ort, där denna lag äger tillämpning. Vid yrkesmässig bostadsförmedling må
dock sådan ersättning utgå enligt grunder, som bestämmas av hyresnämnden.
13 §.
Konungen äger meddela föreskrifter om skyldighet att lämna uppgifter rörande
lägenheter, som avses i denna lag.
Övriga bestämmelser.
14 §.
Vid tillämpning av 22 § första stycket och 55 § andra stycket lagen örn
bostadsrättsföreningar skall hyran jämte ersättning för lägenhetens uppvärmning
och förseende med varmvatten bestämmas enligt vad som stadgas i lagen
om hyresreglering m. m.
15 §.
Vad i 19—21 och 25 §§ lagen om hyresreglering m. m. stadgas om förfarandet
hos hyresnämnden, fullföljd av talan och tystnadsplikt skall äga
motsvarande tillämpning med avseende å ärende enligt denna lag. Rör ärendet
fastställandet av hyresvillkor, skall jämväl i övrigt tillämpas vad som
stadgas i förstnämnda lag.
16 §.
Den som bryter mot vad i 4, 7 eller 12 § stadgas, straffes med dagsböter
eller fängelse. Vad i nämnda paragrafer stadgas skall gälla ändå att ersättningen
givits annan beteckning än där sägs.
Den som underlåter att göra anmälan enligt vad i 5 § andra stycket föreskrives,
straffes ock med dagsböter eller fängelse.
Styrelseledamot, som i strid mot vad i denna lag stadgas om överlåtelse av
bostadsrätt eller annan andelsrätt antager någon såsom medlem eller del
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 341.
5
ägare utan att överlåtelsen godkänts av hyresnämnden, straffes med dagsböter.
17 §•
Där någon mottagit ersättning som ej är tillåten enligt denna lag, vare han
pliktig att återgälda vad sålunda uppburits.
18 §.
Böter tillfalla kronan.
19 §.
Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna lag meddelas av
Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av statens hyresråd.
Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Bestämmelserna i 4—12 §§ skola ej gälla, om avtal träffats eller anvisning
å lägenhet skett före lagens ikraftträdande i orten.
Lagen äger giltighet till och med den 30 september 1943. Föreskrift eller
beslut, som meddelats med stöd av lagen, äger ej tillämpning längre än denna
är gällande.
På överlåtelse av bostadsrätt eller annan andelsrätt, som sker inom två
månader före det lagen upphör att gälla, skall lagen ej tillämpas. Bestämmelserna
i 9 § skola, såvitt angår överlåtelse varå lagen är tillämplig, gälla
även efter det lagen upphört att gälla. Vad i 10 § stadgas skall ock gälla,
ändå att fardag som där sägs infaller efter det lagen upphört att gälla, dock
att hyresvillkoren för tid därefter i händelse av tvist skola fastställas av domstol.
På förseelse, som begåtts under lagens giltighetstid, skall vad i lagen stadgas
även därefter tillämpas.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 22 maj 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Westman, fråga om kontroll av
upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.
Föredraganden anför.
Vid anmälan den 30 april 1942 av förslag till lag örn hyresreglering m. m.
uttalade jag, att det med hänsyn till bostadsrättsföreningarnas betydelse för
bostadsmarknaden vöre angeläget att även upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt
bleve föremål för kontroll samt att inom justitiedepartementet upptagits
till undersökning, i vad mån och på vad sätt ett komplement till den föreslagna
hyresregleringslagen i denna riktning läte sig genomföras. Jag anhåller
att nu få redogöra för denna undersökning.
Behovet av bostäder har som bekant i avsevärd utsträckning tillgodosetts
genom upplåtelse av bostadsrätt i enlighet med lagen den 25 april 1930 örn
bostadsrättsföreningar. Dessförinnan hade bildats ett stort antal föreningar, i
vilka medlemmarna under växlande former innehade besittningsrätt till viss
lägenhet, s. k. bostadsföreningar. Även aktiebolagsformen hade i viss utsträckning
kommit till användning för att tillförsäkra delägarna bostad. Vid en år
1939 företagen statistisk undersökning inkommo uppgifter från omkring 1,060
bostads- eller bostadsrättsföreningar med sammanlagt omkring 40,000 bostadslägenheter.
Av dessa funnos i Stockholm 372 föreningar med mer
än 20,000 bostadslägenheter, i Malmö 133 föreningar med omkring 6,000
bostadslägenheter och i Göteborg 129 föreningar med omkring 4,000 bostadslägenheter.
Detta innebar, att i Stockholm ungefär var tionde, i Malmö
ungefär var nionde och i Göteborg ungefär var tjugufemte bostadslägenhet
innehades av medlem i bostads- eller bostadsrättsförening.1 Emellertid torde
härutöver finnas ett stort antal föreningar som endast till namnet äro kooperativa
och vilkas lägenheter huvudsakligen uthyras.
1 Jfr Sveriges off. statistik, Kooperativ verksamhet i Sverige år 1939, av Socialstyrelsen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
7
Genom 1930 års lagstiftning infördes åtskilliga bestämmelser till bostadsrättshavarens
skydd. Bland annat stadgas i 11 §, att innan bostadsrätt må
upplåtas, en ekonomisk plan för föreningens verksamhet skall ha upprättats
av styrelsen och mottagits av länsstyrelsen. Den ekonomiska planen skall
hänföra sig till föreningens samtliga hus och innehålla upplysning i alla de
avseenden, vilka äro av betydelse för bedömandet av föreningens verksamhet.
I planen skall också lämnas uppgift om de ekonomiska förpliktelser
som kunna komma att åligga envar bostadsrättshavare. För varje lägenhet
skall i planen angivas det belopp, vartill lägenhetens värde uppskattas i förhållande
till värdet å alla lägenheterna (lägenhetens andelsvärde). Å planen
skall enligt 14 § vara tecknat intyg av två trovärdiga män, att planen enligt
deras omdöme vilar å tillförlitliga grunder. Planen skall ingivas till länsstyrelsen,
som kontrollerar att den är upprättad i behörig ordning och äger
föreskrivet innehåll samt är försedd med vederbörligt intyg. 1 annat fall må
planen ej mottagas. Upplåtelse av bostadsrätt som skett innan ekonomisk
plan mottagits av länsstyrelsen är ogiltig. Äldre bostadsföreningar ha bildats
utan iakttagande av nu nämnda former.
Det kan befaras, att under tid, då bostadsbrist är rådande, lagstiftningen
om bostadsrättsföreningar ej är tillfyllest för att skydda mot en mindre önskvärd
utveckling inom denna del av bostadsmarknaden. Påfrestningen blir
också helt naturligt större än eljest skulle varit fallet genom den planerade
regleringen av hyresmarknaden. Denna medför en viss frestelse för fastighets,
ägarna att bilda bostadsrättsföreningar för att söka erhålla större avkastning
på eller återfå det i fastigheten nedlagda kapitalet. Äro lägenheterna i en fastighet
uthyrda när bostadsrättsförening bildas, avser visserligen lagförslaget
om hyresreglering att skydda hyresgästerna. Hyresnämnd äger nämligen under
vissa förutsättningar förklara uppsägning av hyresavtal ogiltig eller förlänga
hyresförhållandet på ändrade villkor. Härigenom hindras hyresvärden
att efter sitt gottfinnande tvinga hyresgästerna att antingen ingå i föreningen
eller avflytta. Emellertid kan det trots denna bestämmelse tänkas innebära
en viss påtryckning på hyresgästen, örn hyresvärden bildat en bostadsrättsförening
och därefter utbjuder bostadsrätten till lägenheterna åt olika spekulanter.
Vidare må erinras, att nämnda stadgande i hyresregleringslagen ju icke
innefattar något skydd mot utnyttjande av den som söker bostad och skulle
önska att få flytta in i en ledig lägenhet i huset. Om därvid uppställes såsom
villkor att han skall förvärva lägenheten med bostadsrätt, har han icke någon
möjlighet enligt den föreslagna hyresregleringslagen att få villkoren för ett
sådant förvärv underkastade prövning av hyresnämnden.
Även en annan synpunkt bör framhållas i detta sammanhang. Under den
föreslagna hyresregleringen lia inbegripits jämväl lägenheter i nya hus. Hyrorna
i dessa hus skola enligt förslaget fastställas av hyresnämnden, varigenom
även nyproduktionen underkastas kontroll. Denna kontroll skulle, i den
mån ej offentliga organ få tillfälle att ingripa i samband med långivning,
kunna bliva mer eller mindre verkningslös, om den inskränkes till hyreshus.
Den som bygger ett hus kan då välja att bilda en bostadsrättsförening, i stöl
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
let för att hyra ut lägenheterna, och på så sätt undgå att priset på lägenheterna
fastställes av hyresnämnden.
Vad härefter angår överlåtelser av redan upplåten bostadsrätt är tydligt,
att en stegring av priset för bostadsrättslägenheter kan följa av brist på
hyreslägenheter och att följaktligen den, som eljest haft ekonomisk möjlighet
att förvärva en lägenhet med bostadsrätt, kan få svårigheter att på
detta sätt trygga sin bostad. Härjämte kan det inträffa, att viss oro uppkommer
på marknaden. Omsättningen av bostadsrättslägenheter kan väl antagas
komma att minskas under en tid av bostadsbrist, men i viss utsträckning
kommer överlåtelse därav likväl att äga rum. Örn vissa bostadsrättshavare
— t. ex. sådana som redan nu inneha ett antal bostadsrättslägenheter
på spekulation — lyckas erhålla överpris för sina lägenheter, kan denna
tendens hastigt spridas till andra som eljest ej skulle ha reflekterat på att
söka utnyttja bostadsbristen i dylikt syfte. För den händelse bildandet av
nya bostadsrättsföreningar och nya upplåtelser av bostadsrätt underkastas
den kontroll som jag förut förordat, skulle det också vara inkonsekvent att
lämna överlåtelser fria. I så fall skulle en person, som förvärvat bostadsrätt
på av hyresnämnden reglerade villkor, kunna omedelbart sälja denna rätt
och tillgodogöra sig en mer eller mindre betydande mellanhandsvinst. För
övrigt skulle förstnämnda kontroll lätt kunna kringgås genom att den, som
bildar bostadsrättsförening, själv eller genom bulvaner övertager bostadsrättslägenheterna
av föreningen och därefter säljer dem till överpris.
I åtskilliga föreningar finnas bestämmelser som avse att hindra överlåtelse
till överpris, men någon garanti mot att dessa bestämmelser kringgås genom
särskilda överenskommelser finnes ej. Andra föreningar ha tillkommit
huvudsakligen såsom en bekväm form för fastighetsförvaltning och ett
stort antal lägenheter innehavas av en och samma person som uthyr dem
till andra. I dessa fall övar helt naturligt föreningen i regel icke någon som
helst kontroll att överlåtelse ej sker till överpris.
Av de skäl, för vilka jag nu redogjort, har det synts lämpligt att komplettera
den föreslagna hyresregleringen med vissa särskilda bestämmelser med
avseende å upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt samt därmed jämförlig
besittningsrätt. Liksom hyresregleringslagen bör denna lagstiftning vara av
provisorisk natur. I enlighet härmed har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt
m. m.
Enligt 1 § i förslaget skall denna lag gälla allenast i ort, där lagen om hyresreglering
är tillämplig.
Under 2—4 §§ i förslaget meddelas först vissa bestämmelser som avse att
åstadkomma en priskontroll över upplåtelse av bostadsrätt.
Dessa bestämmelser anknyta till de föreskrifter som i lagen om bostadsrättsföreningar
meddelas om ekonomisk plan för sådan förenings verksamhet.
Såsom förut nämnts skall denna plan granskas av länsstyrelsen. Denna prövning
är emellertid av formell natur och avser endast ett konstaterande av att
vissa i lagen angivna handlingar, som skola anses innefatta trygghet för för
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
9
eningens soliditet, föreligga. Att de avgifter som enligt planen skola utgå
för bostadsrätt ej äro för höga, prövas icke. För att underkasta planen kontroll
ur sistnämnda synpunkt föreslås i 2 §, att planen skall godkännas av
hyresnämnden i orten. Nämndens prövning skall föregå länsstyrelsens granskning,
och länsstyrelsen må ej mottaga plan, som ej är godkänd av nämnden.
Av 22 § i lagen örn bostadsrättsföreningar följer, att upplåtelse av bostadsrätt
i huset, som sker utan att planen mottagits av länsstyrelsen, är ogiltig,
varjämte straffansvar för upplåtaren kan inträda enligt 63 §. Har lägenheten
redan tillträtts oaktat plan ej mottagits av länsstyrelsen, skall enligt förstnämnda
lagrum anses som vore hyresavtal ingånget för tiden intill den fardag
som infaller näst efter tre månader från uppsägning och på de villkor i
övrigt som i brist av åsämjande fastställas av domstol. Den som tillträtt lägenheten
kommer alltså i samma ställning som en hyresgäst. Blir han uppsagd,
ingriper 7 § i hyresregleringslagen, enligt vilken hyresnämnden är befogad
att förklara uppsägningen ogiltig eller eljest förlänga hyresförhållandet.
Vad angår hyrans belopp föreslås i det följande under 14 § den avvikelsen
från lagen om bostadsrättsföreningar, att hyresbeloppet ej skall fastställas avdomstol
utan enligt hyresregleringslagen, d. v. s. vid behov av hyresnämnden.
Det är tydligt, att nämndens prövning av plan för bostadsrättsförening
måste ske enligt principer som stå i samklang med dem som ligga till grund
för den föreslagna hyresregleringen. Vid den prissättning, som därigenom
föreskrives, skiljes mellan äldre hus och nybyggnader. I fråga om lägenhet
som färdigställts senast vid årsskiftet 1941/42 har hyran sålunda reglerats
med utgångspunkt från de hyrespriser som gällde den 1 januari 1942. Beträffande
lägenheter som färdigställts senare har hyresnämnden fått befogenhet
att fastställa hyrorna efter vad som med hänsyn till byggnadskoslnaderna
och övriga omständigheter finnes skäligt. Detta innebär bland annat, att ett
visst språng kan komma att föreligga mellan hyrorna i äldre hus och hyrorna
i nya hus. Skillnaden utjämnas dock i viss mån genom det allmännas verksamhet
för bostadsproduktionens främjande.
I 3 § av nu föreliggande förslag dragés en motsvarande gräns som dock av
praktiska skäl ej anknutit till visst datum utan till den omständigheten, om
huset förut varit avsett till uthyrning eller ej. Även denna gränsbestämning
åsyftar emellertid främst att hålla bostadspriserna i äldre hus på hittillsvarande
nivå, under det att för nya hus de ökade byggnadskostnaderna kunna
föranleda en höjning.
I fråga örn äldre hus kan bildandet av bostadsrättsförening i regel misstänkas
vara ett försök att kringgå hyresregleringen. För att omintetgöra en
sådan strävan föreslås bestämmelser som torde göra det uteslutet att vinna
någon ekonomisk fördel genom att förvandla ett hyreshus till ett bostadsrättshus.
I detta syfte stadgas i förslaget, alt grundavgiften samt årsavgift
för lägenhet i huset och särskilt tillskott för visst år tillhopa ej skola få överstiga
den hyra som kunnat utgå enligt hyresregleringslagen jämte skälig
bränsleersättning. Men ännu en begränsning har ansetts behövlig. Det är
nämligen att märka, att bostadsrättshavaren enligt 41 § lagen örn bostads
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
rättsföreningar i viss utsträckning har att, om ej annat föreskrives i stadgarna,
på egen bekostnad hålla sin lägenhet i gott stånd. Om dylika förpliktelser
komma att åligga bostadsrättshavaren, hör årsavgiftens belopp nedsättas
i motsvarande mån.
Det är tydligt, att om nu nämnda bestämmelser genomföras, möjligheterna
att ombilda ett hyreshus till bostadsrättshus bliva mycket begränsade. Av
lagen om bostadsrättsföreningar följer nämligen, att länsstyrelsen ej må mottaga
en plan, om icke de krav äro uppfyllda som lagen uppställer för att planen
skall anses betryggande med hänsyn till föreningens sobditet. Om endast
en jämförelsevis obetydlig grundavgift må uttagas, måste detta återverka på
soliditeten. Denna måste därför säkerställas på annat sätt. Å andra sidan
kan dock framhållas, att skillnaden mellan en normalt bestämd hyra och en
på vanligt sätt bestämd årsavgift icke är obetydlig, varför visst utrymme finnes
att inom denna marginal säkerställa föreningens ekonomi. Att ombildandet
av hyreshus till bostadsrättshus försvåras torde för övrigt vara en fördel.
Det synes nämligen icke vara önskvärt, att ett större antal lägenheter som
en följd av krisen undandragas hyresmarknaden. Bostadsrättsföreningar böra,
för att vara till gagn, fylla ett verkligt behov av att ställa lägenheter till förfogande
för dem som önska inneha lägenheterna under längre tid. Ett urval
bland spekulanterna är även nödvändigt för att hålla föreningen på önskvärd
nivå. Om lägenheterna ofta byta innehavare, kommer föreningen att
snabbt förfalla, varjämte det för husets skötsel menliga förhållandet uppstår,
att ett större antal bostadsrättshavare själva bliva hyresvärdar genom att
nödgas uthyra lägenheter som de ej kunnat överlåta.
Den omständigheten att hyresnämnden för sin del godkänt planen för bildandet
av bostadsrättsförening innebär icke, att nämnden avhänt sig möjligheten
att med tillämpning av 7 § hyresregleringslagen förklara uppsägning
av hyresavtal ogiltig eller eljest förlänga hyresförhållandet. Även om
avgifterna till föreningen icke äro mera betungande än hyran jämte bränsleersättning,
kan det för hyresgästen vara olägligt att behöva förvärva lägenheten
med bostadsrätt.
Enligt lagen örn bostadsrättsföreningar kan i föreningsstadgarna bl. a.
föreskrivas särskild avgift för inträde i föreningen eller ersättning för rätten
att teckna bostadsrätt. Dylika avgifter liksom andra tillskott, som gå utöver
vad jag förut angivit såsom tillåtet, torde böra förbjudas, när fråga är om
©inbildning av hyreshus till bostadsrättshus.
Sistnämnda förbud torde böra kompletteras med hänsyn till sådana
försök att kringgå lagen som taga sig uttryck i uppställandet av vissa särskilda
villkor för inträde i bostadsrättsförening, t. ex. att vederbörande skall
vara medlem av en annan förening. Medlemskapet i sistnämnda förening kan
huvudsakligen avse, att denna skall erhålla en avgift för bostadsrätten. I
förslaget har därför uppställts förbud jämväl mot villkor som till sin innebörd
äro jämförliga med avgifter eller tillskott.
Innehåller den ekonomiska planen bestämmelser i strid mot vad nu sagts,
bör den tydligen ej få godkännas av hyresnämnden. Till följd härav kan ej
lagligen upplåtas bostadsrätt inom föreningen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
11
När bostadsrättsförening skall bildas för hus, som ej förut varit avsett för
uthyrning, vore det ej rimligt att upprätthålla lika stränga föreskrifter. För
detta fall torde nämnden allenast böra pröva, huruvida den ekonomiska planen
ur bostadsrättshavarens synpunkt är rimlig. Planen bör i övrigt få
upprättas enligt de principer som tillämpas under normala förhållanden. I
förslaget stadgas därför allenast, att nämnden må godkänna planen om avgifterna
för lägenheterna i huset och villkoren i övrigt med hänsyn till byggnadskostnaderna
och andra omständigheter prövas skäliga. Om statens byggnadslånebyrå
prövat villkoren för lån till uppförandet av bostadsrättshus,
bör hyresnämnden givetvis iakttaga vad därvid bestämts om bostadsrättsföreningen
och dess verksamhet. Med hus, som ej förut varit avsett för uthyrning,
torde böra jämställas hus, som varit avsett för sådant ändamål men
därefter blivit föremål för väsentlig ombyggnad.
I 3 § sista stycket stadgas generellt förbud mot att föreningens stadgar må
innehålla bestämmelse, vilken till men för bostadsrättshavaren avviker från
plan som godkänts av hyresnämnden. Är det förhållandet, må registrering
ej äga rum. Härjämte förklaras, att en sådan bestämmelse är ogiltig.
Det kan förutses, att försök göres alt kringgå kontrollen över planen och
stadgarna genom att i samband med upplåtelse av bostadsrätt betingas
särskild ersättning. Ett förbud häremot har upptagits i 4 §. Förbudet gäller
emellertid ej allenast för nya föreningar. Samma risk föreligger beträffande
äldre föreningar, där vid tiden för lagens ikraftträdande alla lägenheter
ännu ej upplåtits med bostadsrätt. Även i fråga örn dessa skall gälla förbud
mot att mottaga eller träffa avtal om ersättning för upplåtelse av bostadsrätt
utöver vad som bestämts i stadgarna. Att ersättning ej må uttagas enligt
bestämmelse i stadgarna, som jämlikt 3 § är utan verkan, är självfallet.
För överträdelse av förbudet stadgas straff i 16 §.
Såsom en senare huvudavdelning i förslaget meddelas under 5—10 §§ bestämmelser
i syfte att kontrollera överlåtelse av bostadsrätt.
Dessa bestämmelser skola gälla, oavsett vid vilken tidpunkt bostadsrättsföreningen
tillkommit.
Enligt 5 § skall överlåtelse av bostadsrätt godkännas av hyresnämnden,
där ej överlåtelsen skett genom exekutiv auktion. För att denna bestämmelse
skall bliva effektiv upptages härefter i andra stycket bestämmelse, att den
som överlåter bostadsrätt skall vara skyldig att inom fjorton dagar från
dagen för överlåtelsen göra anmälan därom hos nämnden. Jag återkommer
i det följande till påföljden av underlåtenhet härutinnan.
Innan hyresnämnden kan godkänna en överlåtelse måste prövning äga
rum av prisets skälighet. Fråga uppkommer då, huruvida denna prövning
bör anförtros åt hyresnämnden eller örn den bör ske i annan ordning. För
vissa fall meddelas i lagen örn bostadsrättsföreningar särskilda bestämmelser
om värdering av bostadsrätt. Denna skall då utföras av tre skiljemän,
utsedda enligt lagen örn skiljemän. Det kunde ju tänkas, att även vid den
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
prövning som nu avses låta skiljemän uttala sig om bostadsrättens värde.
Ett sådant förfarande synes dock knappast ändamålsenligt, då här är fråga
om en kontroll ur allmän synpunkt och ej om slitande av en tvist mellan
enskilda parter. Intresset av att enhetlighet i avgörandena såvitt möjligt
vinnes talar också emot användning av skiljemän som utses för varje särskilt
ärende, övervägande skäl torde därför tala för att hyresnämnden får
pröva frågan om prisets skälighet.
Det är tydligt, att härigenom en betydande makt lägges i hyresnämndens
hand. Om hyresnämndens befogenhet inskränkes till att antingen helt godkänna
eller helt underkänna överlåtelsen, och nämnden således ej får rätt
att ändra villkoren för överlåtelsen, synas dock de betänkligheter som
kunna anföras ej böra tillmätas så stor betydelse. Rätt att överklaga hyresnämndens
avgörande bör även stå till buds. Besvär över nämndens beslut
torde alltså liksom enligt hyresregleringslagen böra få anföras hos statens
hyresråd.
I fråga örn grunderna för hyresnämndens prövning av prisets skälighet
föreslås i 6 §, att överlåtelse av bostadsrätt ej må godkännas, örn ersättning
skall utgå med högre belopp än som svarar mot bostadsrättshavarens andel
i föreningens behållna tillgångar d. v. s. främst fastigheten. Detta innebär
till en början, att det övervärde, som till följd av bostadsbrist skulle kunna
uttagas för bostadsrätt till den enskilda lägenheten, ej må ingå i priset.
I fråga örn värderingen av fastigheten måste hänsyn tagas till fastighetsmarknaden
i allmänhet. Ett av syftena med hyresregleringen är att hindra
stegring av fastighetsvärdena till följd av bostadsbristen. Om värdena å hyreshus
hållas på en rimlig nivå genom hyresregleringen, inverkar detta
självfallet också på värderingen av bostadsrättshus enligt den nu föreslagna
regeln. Detta stadgande bör därför motverka, att bostadsrättsföreningars hus
komma att springa upp i högre värden än andra fastigheter och därigenom
splittra fastighetsmarknaden. Mot det föreslagna stadgandet kan möjligen invändas,
att bostadsrätt ur vissa synpunkter vore att jämföra med äganderätt
till ett enfamiljshus och att värdena på dessa bostäder icke hållas nere genom
hyresregleringen. Det är dock att märka, att för enfamiljshusen vissa andra
faktorer verka i denna riktning. Sålunda torde t. ex. under rådande krisförhållanden
de ökade bränslekostnaderna, vilka som bekant drabba enfamiljshusen
i särskilt hög grad, och det ökade besväret med skötseln av värmeanläggningen
i viss mån motverka prisstegring.
I den ekonomiska planen för bostadsrättsförening skall för varje lägenhet
angivas det belopp, vartill lägenhetens värde uppskattas i förhållande till
värdet å alla lägenheterna. Detta belopp, som allenast är ett jämförelsetal,
kallas lägenhetens andelsvärde. Andelsvärdet skall naturligtvis användas vid
beräknande av bostadsrättshavarens andel i föreningens tillgångar. I vissa
fall bör emellertid en högre ersättning kunna godkännas än som föranledes
av andelsvärdet. Bostadsrättshavaren har t. ex. nedlagt särskilda kostnader
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
13
på sin lägenhet, eller denna har eljest även under normala förhållanden ett
högre försäljningsvärde än som belöper på andelsvärdet.
Ett enligt uppgift ej ovanligt förhållande är, att ett antal lägenheter i ett
hus innehavas av bostadsrättsföreningen såsom sådan och av denna uthyras.
I dessa fall kan komma att på bostadsrätten belöpa jämväl andel i det
värde som dessa uthyrda lägenheter representera, beroende på vad stadgarna
innehålla.
Man kan möjligen befara, att en prövning av alla överlåtelser av bostadsrätt
skulle bliva betungande för hyresnämnderna. I det stora flertalet fall
måste emellertid prövningen bliva mycket enkel. I de mera välorganiserade
föreningarna äro nämligen såsom förut antytts medlemmarna redan enligt
stadgarna förbjudna att vid överlåtelse uttaga något överpris, varför alla lojala
överlåtelser av bostadsrätt i föreningen utan vidare kunna godkännas av
nämnden. I andra fall kan god ledning erhållas genom utlåtande av den förening
som bostadsrättshavaren tillhör, om denna ej kan misstänkas vara
obehörigt intresserad i saken.
1 7 § stadgas förbud mot att för överlåtelse av bostadsrätt mottaga eller
träffa avtal om ersättning utöver det belopp som godkänts av hyresnämnden.
Överträdelse medför straff enligt 16 §.
Under 8 § föreslås härefter en bestämmelse, enligt vilken den som efter
överlåtelse förvärvat bostadsrätt ej må antagas till medlem av bostadsrättsföreningen
förrän överlåtelsen godkänts av hyresnämnden. Det ankommer
på föreningens styrelse att vid straffansvar enligt 16 § iakttaga denna bestämmelse.
När föreningen av annan orsak vägrar att antaga någon såsom medlem,
äger denne draga frågan under skiljemän. Detta skall icke gälla i fall
som här avses.
I 9 § har förvärvaren erhållit rätt att för sin del redan på ett tidigt stadium
draga sig tillbaka. Där stadgas, att om överlåtelsen ej anmälts
hos hyresnämnden inom fjorton dagar, den som förvärvat bostadsrätten
äger att omedelbart frånträda avtalet, örn han ej redan tillträtt lägenheten.
Det är ju för honom av stor betydelse att få avgjort, huruvida överlåtelsen
blir gällande. Denna befogenhet innebär också ett viktigt medel att tvinga
säljaren att anmäla överlåtelsen. Att stadga straff för försummelse därav
synes ej erforderligt.
Samma rätt att frånträda avtalet skall enligt andra stycket i 9 § tillkomma
den som förvärvat bostadsrätt och ännu ej tillträtt lägenheten, örn hyresnämnden
ej inom två månader från överlåtelsen godkänt avtalet. Det kan
för förvärvaren vara av lika stor betydelse att erhålla besked av nämnden
i tid som att anmälan till nämnden göres snabbt, t. ex. för att han skall
kunna se sig örn efter en annan lägenhet. Jag vill anmärka, att denna rätt
att frånträda avtalet ej lärer kunna utövas efter det nämnden godkänt avtalet,
även örn godkännandet lämnats först mer än två månader från överlåtelsen.
Örn hyresnämnden ej godtager skedd överlåtelse och tillträde redan ägt
rum, kan den som enligt överlåtelsen förvärvat bostadsrätten komma i en
14
Kuncjl. Alaj:ts proposition nr 341.
svår situation, om överlåtaren ej vill ändra sina villkor till vad nämnden
finner skäligt. För detta fall torde han, på sätt skett i 22 § första stycket och
55 § andra stycket lagen om bostadsrättsföreningar, böra erhålla hyresrätt till
lägenheten. Stadgande i detta syfte har upptagits såsom 10 §. I nämnda paragrafer
i lagen örn bostadsrättsföreningar stadgas, att hyresvillkoren i händelse
av tvist skola fastställas av domstol. För nu ifrågavarande fall bör givetvis
vad i lagen örn hyresreglering m. m. stadgas om tillåten hyra och dess
fastställande lända till efterrättelse. Även hyresvillkoren i övrigt böra fastställas
av hyresnämnden.
Här må framhållas, att om bostadsrättshavaren i fall som nu nämnts
sedermera verkställer uppsägning, 7 § i hyresregleringslagen blir tillämplig,
varav följer att hyresnämnden på ansökan av hyresgästen kan förlänga hyresförhållandet.
Detsamma gäller, om hyresrätt uppkommit enligt 22 eller
55 § lagen om bostadsrättsföreningar.
Såsom förut nämnts hade före 1930 års lagstiftning örn bostadsrättsföreningar
bildats ett stort antal föreningar som likaledes hade till syfte att
bereda medlemmarna bostad. Även aktiebolagsformen kom till användning.
Nu ifrågavarande kontrollbestämmelser skulle bliva mycket ofullständiga,
örn de ej skulle inbegripa jämväl upplåtelse och överlåtelse av andelsrätt i
dylika föreningar eller bolag, varmed följer besittningsrätt till lägenhet. Ett
stadgande härom har därför upptagits såsom 11 §. Denna bestämmelse är
tillämplig, även örn den rätt till lägenheten, som följer med överlåtelse av
andelsrätten i föreningen eller bolaget, benämnts hyresrätt.
I analogi med vissa bestämmelser som upptagits i förslaget till lag om
hyresreglering m. m. ha i 12 och 13 §§ införts bestämmelser om anvisning
å bostadsrättslägenheter m. fl. och örn uppgifter angående lediga lägenheter.
I 14 § meddelas ett särskilt stadgande med tanke på de fall som avses
i 22 § första stycket och 55 § andra stycket lagen om bostadsrättsföreningar,
enligt vilka domstol skall bestämma hyresvillkor, då någon som efter överlåtelse
tillträtt bostadsrättslägenhet ej antages som medlem i föreningen
eller bostadsrätlshavare i visst fall förlorat sin bostadsrätt. För dessa fall
torde i fråga örn tillåten hyra och dess fastställande samt bränsleersättning
böra gälla vad som stadgas i lagen örn hyresreglering m. m.
Under 15—19 §§ ha upptagits stadganden örn förfarandet hos hyresnämnden,
besvär, tystnadsplikt, straff, återbetalningsskyldighet och tillämpningsföreskrifter,
därvid i väsentliga delar hänvisats till hyresregleringslagen. Av
denna hänvisning följer bl. a., att besvär över hyresnämnds beslut få anföras
hos statens hyresråd inom fjorton dagar från det klaganden fått del
av beslutet. Hyresrådets beslut skall ej få överklagas.
Slutligen föreslås vissa övergångsbestämmelser. Beträffande dessa må hänvisas
till lagtexten.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förenämnda förslag
till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.,
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
15
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
T. Eliason.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
Förslag
till
Lag
om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.
Härigenom förordnas som följer.
Lagens tillämpningsområde.
1 §•
Bestämmelserna i denna lag skola äga tillämpning i ort, där lagen om
hyresreglering m. m. är gällande.
Örn upplåtelse av bostadsrätt.
2 §.
Ekonomisk plan, som avses i 11 § lagen om bostadsrättsföreningar, skall
godkännas av hyresnämnden, innan den må mottagas av länsstyrelsen.
3 §.
Vid granskning av planen skall nämnden iakttaga följande.
Har huset förut varit avsett för uthyrning, m(å grundavgiften samt årsavgift
för lägenhet och särskilt tillskott för visst år ej tillhopa överstiga det
belopp som kunnat betingas i hyra enligt lagen örn hyresreglering m. m. jämte
skälig ersättning för lägenhetens uppvärmning och förseende med varmvatten,
med den nedsättning som skäligen må föranledas av bostadsrättshavarens
förpliktelser i fråga om underhåll och dylikt. Andra avgifter eller
tillskott eller särskilda villkor, som till sin innebörd äro jämförliga med
föreskrift om avgift eller tillskott, må ej stadgas. Vad i detta stycke föreskrives
skall dock ej gälla, om huset efter att hava varit avsett för uthyrning undergått
väsentlig ombyggnad.
Avser planen hus, som ej förut varit avsett för uthyrning, må planen godkännas,
om avgifterna för lägenheterna och villkoren i övrigt med hänsyn
till byggnadskostnaderna och andra omständigheter prövas skäliga. Samma
lag vare, där planen avser hus som förut varit avsett för uthyrning men
därefter undergått väsentlig ombyggnad.
Föreningens stadgar må ej innehålla bestämmelse, vilken till men för bostadsrättshavaren
avviker från plan som godkänts av nämnden. Är detta
förhållandet, må registrering ej äga rum, och vare bestämmelsen utan verkan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
17
4 §•
Ej må någon för upplåtelse av bostadsrätt mottaga eller träffa avtal om
ersättning utöver vad som följer av de för föreningen gällande stadgarna.
Om överlåtelse av bostadsrätt.
5 §.
överlåtelse av bostadsrätt skall för att bliva gällande godkännas av hyresnämnden.
Vad nu sagts skall dock ej gälla förvärv som skett å exekutiv
auktion.
Den som överlåter bostadsrätt vare skyldig att göra anmälan örn överlåtelsen
hos nämnden inom fjorton dagar från dagen för avtalet.
6 §•
överlåtelse av bostadsrätt må ej godkännas, om ersättning för bostadsrätten
skall utgå med högre belopp än som svarar mot bostadsrättshavarens
andel i föreningens behållna tillgångar, utan så är att bostadsrätten av
särskild anledning har högre värde.
7 §■
Ej må någon för överlåtelse av bostadsrätt mottaga eller träffa avtal om
ersättning utöver det belopp som godkänts av hyresnämnden.
8 §•
Den som efter överlåtelse förvärvar bostadsrätt må ej antagas till medlem
av bostadsrättsföreningen förrän överlåtelsen godkänts av hyresnämnden.
Fråga om vägran att antaga någon såsom medlem må i fall som avses i
första stycket ej hänskjutas till skiljemän.
9 §.
Har ej överlåtelsen anmälts hos hyresnämnden inom tid som i 5 § sägs,
äge den som förvärvat bostadsrätten omedelbart frånträda avtalet, såvida
han ej redan tillträtt lägenheten.
Vad i första stycket stadgas skall ock gälla, om hyresnämnden ej godkänt
överlåtelsen inom två månader från dagen för avtalet och tillträde ej
ägt rum.
10 §.
Godkänner hyresnämnden ej överlåtelsen och vill bostadsrättshavaren ej
överlåta bostadsrätten på de ändrade villkor som nämnden finner skäliga,
skall, örn tillträde skett, anses som vore skriftligt hyresavtal ingånget för
tiden intill den fardag som infaller näst efter tre månader från uppsägning
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 341.
2
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 341.
samt mot den hyra som kunnat betingas enligt lagen om hyresreglering m. m.
och på de villkor i övrigt som i brist av åsämjande fastställas av nämnden.
Om upplåtelse eller överlåtelse av andelsrätt i vissa andra föreningar m. m.
11 §•
Vad i 4 samt 5—10 §§ stadgas om bostadsrätt skall äga motsvarande tilllämpning
med avseende å annan andelsrätt i förening eller bolag, varmed
följer rätt att besitta eller hyra lägenhet.
Om anvisning å bostadsrättslägenheter m. m.
12 §.
Ej må någon mottaga eller träffa avtal om ersättning av den, som söker
bostad, för anvisning å lägenhet, som avses i denna lag, såframt lägenheten
är avsedd att helt eller till väsentlig del nyttjas till sådant ändamål och är
belägen i ort, där denna lag äger tillämpning. Vid yrkesmässig bostadsförmedling
må dock sådan ersättning utgå enligt grunder, som bestämmas av
hyresnämnden.
13 §.
Konungen äger meddela föreskrifter om skyldighet att lämna uppgifter rörande
lägenheter, som avses i denna lag.
Gemensamma bestämmelser.
14 §.
Vid tillämpning av 22 § första stycket och 55 § andra stycket lagen om
bostadsrättsföreningar skall hyran jämte ersättning för lägenhetens uppvärmning
och förseende med varmvatten bestämmas enligt vad som stadgas i lagen
örn hyresreglering m. m.
15 §.
Vad i 19—21 och 25 §§ lagen örn hyresreglering m. m. stadgas om förfarandet
hos hyresnämnden, fullföljd av talan och tystnadsplikt skall äga
motsvarande tillämpning med avseende å ärende enligt denna lag. Rör ärendet
fastställandet av hyresvillkor, skall jämväl i övrigt tillämpas vad som
stadgas i förstnämnda lag.
16 §.
Den som bryter mot vad i 4, 7 eller 12 g stadgas, straffes med dagsböter
eller fängelse.
Vad i nämnda paragrafer stadgas skall gälla ändå att ersättningen givits
annan beteckning än där sägs.
Kungl. Maj.ts proposition nr 341.
19
Styrelseledamot, som i strid mot vad i denna lag stadgas om överlåtelse av
bostadsrätt eller annan andelsrätt antager någon såsom medlem eller delägare
utan att överlåtelsen godkänts av hyresnämnden, straffes med dagsböter.
17 §.
Där någon mottagit ersättning som ej är tillåten enligt denna lag, vare han
pliktig att återgälda vad sålunda olovligen uppburits.
18 §.
Böter tillfalla kronan.
19 §.
Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna lag meddelas av
Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av statens hyresråd.
Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Bestämmelserna i 4—12 §§ skola ej gälla, örn avtal träffats eller anvisning
å lägenhet skett före lagens ikraftträdande i orten.
Lagen äger giltighet till och med den 30 september 1943. Föreskrift eller
beslut, som meddelats med stöd av lagen, äger ej tillämpning längre än denna
är gällande.
På överlåtelse av bostadsrätt eller annan andelsrätt, som sker inom två
månader före det lagen upphör att gälla, skall lagen ej tillämpas. Bestämmelserna
i 9 § skola, såvitt angår överlåtelse varå lagen är tillämplig, gälla
även efter det lagen upphört att gälla. Vad i 10 § stadgas skall ock gälla,
ändå att fardag som där sägs infaller efter det lagen upphört att gälla, dock
att hyresvillkoren för tid därefter i händelse av tvist skola fastställas av domstol.
På överträdelse, som begåtts under lagens giltighetstid, skall vad i lagen
stadgas även därefter tillämpas.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 341.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 29 maj
1942.
t
N ärvarande:
justitieråden Forssman,
Bellinder,
regeringsrådet Lundevall,
justitierådet Nissen.
Enligt lagrådet den 28 maj 1942 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet
den 22 maj 1942, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över
upprättat förslag till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt
m. m.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet revisionssekreteraren Gösta
Walin.
Förslaget föranledde följande yttrande av lagrådet.
3 §•
Det remitterade förslagets bestämmelser om priskontroll över upplåtelse
av bostadsrätt anknyta till de föreskrifter, som i lagen örn bostadsrättsföreningar
meddelas örn ekonomisk plan för sådan förenings verksamhet. Sålunda
föreslås i 2 §, att planen skall godkännas av hyresnämnden, innan den
må mottagas av länsstyrelsen. Vad nämnden skall iakttaga vid granskning av
planen angives i 3 §. Bestämmelserna härom skilja mellan det fall att huset
förut varit avsett för uthyrning (andra stycket av 3 §) och det fall att planen
avser hus, som ej förut varit avsett för uthyrning (tredje stycket av 3 §).
Till hus som ej förut varit avsett för uthyrning är uppenbarligen att hänföra
icke allenast hus, som tidigare använts för annat ändamål än uthyrning, utan
även hus som nybyggts. För det fall, som avses i andra stycket av 3 §, stadgas
bland annat att grundavgiften samt årsavgift för lägenhet och särskilt
tillskott för visst år ej tillhopa må överstiga det belopp som kunnat betingas
i hyra enligt lagen örn hyresreglering m. m. jämte skälig ersättning för lägenhetens
uppvärmning och förseende med varmvatten, med den nedsättning
som skäligen må föranledas av bostadsrättshavarens förpliktelser i fråga om
underhåll och dylikt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
21
Väl må det anses befogat att vid jämförelse mellan de avgifter, som hänföra
sig till en under bostadsrätt upplåten lägenhet, och den för lägenheten
enligt lagen örn hyresreglering m. m. beräknade hyran taga hänsyn till grundavgiften
för lägenheten. Denna avgift utgör emellertid ett kapitaltillskott av
engångsnatur och lärer i regel vara avsedd att täcka den del av anskaffningskostnaden
för fastigheten, som ej kan eller lämpligen bör finansieras medelst
lån. Härav följer att allenast viss del av grundavgiften bör medräknas. Huru
stor denna del bör vara, uttryckt i procent av grundavgiften, beror på fastighetens
beskaffenhet och andra faktorer, som inverka på bedömandet av bostadsrättens
värdebeständighet. Att i lagtexten angiva reglerna för procentsatsens
bestämmande för olika fall torde ej låta sig göra; det må ankomma
på hyresnämnden att efter omständigheterna i varje särskilt fall avgöra vilken
procentsats bör användas. Lagrådet hemställer därför, att i första punkten
av andra stycket i 3 § orden »grundavgiften samt årsavgift för lägenhet och
särskilt tillskott för visst år» måtte utbytas förslagsvis mot orden »årsavgift
för lägenhet och särskilt tillskott för visst år jämte ett belopp, motsvarande
ett efter lägenhetens beskaffenhet och övriga omständigheter lämpat procenttal
av grundavgiften».
7 §•
Enligt 7 § i det remitterade förslaget må ej någon för överlåtelse av bostadsrätt
mottaga eller träffa avtal örn ersättning utöver det belopp som godkänts
av hyresnämnden. För överträdelse därav stadgas straff i 16 §. Det
synes tveksamt huruvida den föreslagna lydelsen av 7 § medger att straff
ådömes i det fall att någon vid sidan av det avtal, som underställes hyresnämndens
prövning, mottagit eller träffat förbehåll om ersättning utöver
vad som finnes upptaget i avtalet. Till undanröjande av denna oklarhet torde
7 § böra jämkas.
16 §.
Enligt stadgandet i 5 § andra stycket är den som överlåter bostadsrätt skyldig
att göra anmälan om överlåtelsen hos hyresnämnden inom fjorton dagar
från dagen för avtalet. För underlåtenhet att ställa sig stadgandet till efterrättelse
har icke föreslagits straff. Denna anmälningsplikt är emellertid —
särskilt med hänsyn till innehållet i 7 § — av den vikt, att dess åsidosättande
bör förbindas med straffpåföljd. Då dylikt åsidosättande kan ske i avsikt
att undandraga överlåtelsen stadgad kontroll, torde fängelse böra ingå
i straffsatsen. Lagrådet hemställer därför, att enahanda straff, som föreslås
i fråga om överträdelse av 4, 7 och 12 §§, måtte stadgas beträffande nyss
berörda förseelse.
Ur protokollet:
G. Lindencrona.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 29 maj 19U2.
N ärvar ande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets denna dag
avgivna utlåtande över det den 22 maj 1942 till lagrådet remitterade förslaget
till lag örn kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.
Efter redogörelse för lagrådets utlåtande anför föredraganden:
I det remitterade förslaget har i 3 § andra stycket givits vissa bestämmelser
som skola lända till efterrättelse vid hyresnämnds granskning av ekonomisk
plan för omvandling av hyreshus till bostadsrättshus. För detta fall stadgas
bland annat, att grundavgiften samt årsavgift för lägenhet och särskilt tillskott
för visst år ej tillhopa må överstiga det belopp som kunnat betingas i
hyra enligt lagen om hyresreglering m. m. jämte skälig bränsleersättning,
med viss närmare angiven nedsättning. Lagrådet har uttalat, att då grundavgiften
vore ett kapitaltillskott av engångsnatur och i regel vore avsedd att
täcka den del av anskaffningskostnaden för fastigheten, som ej kunde eller
lämpligen borde finansieras medelst lån, borde vid nämnda jämförelse allenast
viss del av grundavgiften medräknas. Lagrådet har därför hemställt örn
ändring av stadgandet i denna riktning. Härav skulle följa, att i den ekonomiska
planen kunde föreskrivas högre grundavgift än enligt det remitterade
förslaget. Vid bedömandet av denna fråga har lagrådet tydligen ansett den
omständigheten, att föreningens soliditet uppenbarligen blir större om grundavgiften
uppgår till högre belopp, böra överväga de skäl som tala till förmån
för den ståndpunkt som intagits i det remitterade förslaget. Då även enligt
lagrådets förslag uppnås syftet att hindra, att bostadsrättsföreningar bildas
för att på denna väg uppnå bättre räntabilitet för det i fastigheten nedlagda
kapitalet än hyresregleringslagen medger, anser jag mig kunna biträda vad
lagrådet i denna del föreslagit. Jag vill härvid ånyo särskilt understryka, att
den omständigheten, att hyresnämnden för sin del godkänt den ekonomiska
planen för husets omvandling till bostadsrättshus, icke innebär att nämnden
avsagt sig befogenheten enligt 7 § i förslaget till lag örn hyresreglering m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 341.
23
att förklara uppsägning av hyresgäst i huset ogiltig, om den strider mot god
sed i hyresförhållanden eller eljest är obillig. Detta stadgande torde göra det
omöjligt att genom att förvandla ett hyreshus till bostadsrättshus tvinga hyresgästerna
att satsa kapital i form av grundavgifter för att få bo kvar i lägenheterna.
Även de ändringar av 7 och 16 §§ som lagrådet förordat torde böra vidtagas.
I övrigt synas vissa redaktionella jämkningar böra göras.
Föredraganden hemställer härefter, att det i enlighet med det anförda
ändrade lagförslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
G. Lindencrona.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- 2LU 1942:46 Andra lagutskottets memorial Nr 46 s. 1 i texten
- Rskr. 1942:373 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om hyresreglering m. ?n., dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag a1 i texten
- 2LU 1942:42 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om hyresreglering m. m., dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn ko s. 1 i texten