Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m

1942-05-22 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:341, Med förslag till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

1

Nr 341.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt

m. m.; given Stockholms slott den 29 maj 1942.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse

av bostadsrätt m. m.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 341.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

Förslag

till

Lag

om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Lagens tillämpningsområde.

1 §•

Bestämmelserna i denna lag skola äga tillämpning i ort, där lagen om hyresreglering

m. m. är gällande.

Örn upplåtelse av bostadsrätt.

2 §•

Ekonomisk plan, som avses i 11 § lagen om bostadsrättsföreningar, skall

godkännas av hyresnämnden, innan den må mottagas av länsstyrelsen.

3§.

Vid granskning av planen skall nämnden iakttaga följande.

Har huset förut varit avsett för uthyrning, må årsavgift för lägenhet och

särskilt tillskott för visst år jämte ett belopp, motsvarande ett efter lägenhetens

beskaffenhet och övriga omständigheter lämpat procenttal av grundavgiften,

ej tillhopa överstiga vad som kunnat betingas i hyra enligt lagen om

hyresreglering m. m. jämte skälig ersättning för lägenhetens uppvärmning

och förseende med varmvatten, med den nedsättning som skäligen må föranledas

av bostadsrättshavarens förpliktelser i fråga örn underhåll och dylikt.

Andra avgifter eller tillskott eller särskilda villkor, som till sin innebörd

äro jämförliga med föreskrift örn avgift eller tillskott, må ej stadgas.

Avser planen hus, som ej förut varit avsett för uthyrning, må planen godkännas,

om avgifterna för lägenheterna och villkoren i övrigt med hänsyn

till byggnadskostnaderna och andra omständigheter prövas skäliga. Samma

lag vare, där planen avser hus som förut varit avsett för uthyrning men därefter

undergått väsentlig ombyggnad.

Föreningens stadgar må ej innehålla bestämmelse, vilken till men för bostadsrättshavaren

avviker från plan som godkänts av nämnden. Är detta

förhållandet, må registrering ej äga rum, och vare bestämmelsen utan verkan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts preposition nr 341.

4 §•

Ej må någon för upplåtelse av bostadsrätt mottaga eller träffa avtal om

ersättning utöver vad som följer av de för föreningen gällande stadgarna.

Om överlåtelse av bostadsrätt.

5 §•

överlåtelse av bostadsrätt skall för att bliva gällande godkännas av hyresnämnden.

Vad nu sagts skall dock ej gälla förvärv som skett å exekutiv

auktion.

Den som överlåter bostadsrätt vare skyldig att göra anmälan om överlåtelsen

hos nämnden inom fjorton dagar från dagen för avtalet.

6 §•

överlåtelse av bostadsrätt må ej godkännas, om ersättning för bostadsrätten

skall utgå med högre belopp än som svarar mot bostadsrättshavarens andel

i föreningens behållna tillgångar, utan så är att bostadsrätten av särskild

anledning har högre värde.

7 §•

l

Ej må någon för överlåtelse av bostadsrätt mottaga eller träffa förbehåll

örn ersättning utöver vad som finnes upptaget i det avtal, som underställes

hyresnämndens prövning, eller mottaga högre ersättning än hyresnämnden

godkänt.

8 §•

Den som efter överlåtelse förvärvar bostadsrätt må ej antagas till medlem

av bostadsrättsföreningen förrän överlåtelsen godkänts av hyresnämnden.

Fråga örn vägran att antaga någon såsom medlem må i fall som avses i

första stycket ej hänskjutas till skiljemän.

9 §•

Har ej överlåtelsen anmälts hos hyresnämnden inom lid som i 5 § sägs,

äge den som förvärvat bostadsrätten omedelbart frånträda avtalet, såvida

han ej redan tillträtt lägenheten.

Vad i första stycket stadgas skall ock gälla, örn hyresnämnden ej godkänt

överlåtelsen inom två månader från dagen för avtalet och tillträde ej

ägt rum.

10 §.

Godkänner hyresnämnden ej överlåtelsen och vill bostadsrättshavaren ej

överlåta bostadsrätten på de ändrade villkor som nämnden finner skäliga,

skall, om tillträde skett, anses som vore skriftligt hyresavtal ingånget för

tiden intill den fardag som infaller näst efter tre månader från uppsägning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 341.

samt mot den hyra som kunnat betingas enligt lagen om hyresreglering m. m.

och på de villkor i övrigt som i brist av åsämjande fastställas av nämnden.

Om upplåtelse eller överlåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt.

11 §•

Vad i 4—10 §§ stadgas om bostadsrätt skall äga motsvarande tillämpning

med avseende å annan andelsrätt i förening eller aktiebolag, varmed

följer rätt att besitta eller hyra lägenhet.

Om anvisning å bostadsrättslägenheter m. m.

12 §.

Ej må någon mottaga eller träffa avtal örn ersättning av den, som söker

bostad, för anvisning å lägenhet, som avses i denna lag, såframt lägenheten

är avsedd att helt eller till väsentlig del nyttjas till bostad och är belägen i

ort, där denna lag äger tillämpning. Vid yrkesmässig bostadsförmedling må

dock sådan ersättning utgå enligt grunder, som bestämmas av hyresnämnden.

13 §.

Konungen äger meddela föreskrifter om skyldighet att lämna uppgifter rörande

lägenheter, som avses i denna lag.

Övriga bestämmelser.

14 §.

Vid tillämpning av 22 § första stycket och 55 § andra stycket lagen örn

bostadsrättsföreningar skall hyran jämte ersättning för lägenhetens uppvärmning

och förseende med varmvatten bestämmas enligt vad som stadgas i lagen

om hyresreglering m. m.

15 §.

Vad i 19—21 och 25 §§ lagen om hyresreglering m. m. stadgas om förfarandet

hos hyresnämnden, fullföljd av talan och tystnadsplikt skall äga

motsvarande tillämpning med avseende å ärende enligt denna lag. Rör ärendet

fastställandet av hyresvillkor, skall jämväl i övrigt tillämpas vad som

stadgas i förstnämnda lag.

16 §.

Den som bryter mot vad i 4, 7 eller 12 § stadgas, straffes med dagsböter

eller fängelse. Vad i nämnda paragrafer stadgas skall gälla ändå att ersättningen

givits annan beteckning än där sägs.

Den som underlåter att göra anmälan enligt vad i 5 § andra stycket föreskrives,

straffes ock med dagsböter eller fängelse.

Styrelseledamot, som i strid mot vad i denna lag stadgas om överlåtelse av

bostadsrätt eller annan andelsrätt antager någon såsom medlem eller del
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 341.

5

ägare utan att överlåtelsen godkänts av hyresnämnden, straffes med dagsböter.

17 §•

Där någon mottagit ersättning som ej är tillåten enligt denna lag, vare han

pliktig att återgälda vad sålunda uppburits.

18 §.

Böter tillfalla kronan.

19 §.

Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av statens hyresråd.

Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Bestämmelserna i 4—12 §§ skola ej gälla, om avtal träffats eller anvisning

å lägenhet skett före lagens ikraftträdande i orten.

Lagen äger giltighet till och med den 30 september 1943. Föreskrift eller

beslut, som meddelats med stöd av lagen, äger ej tillämpning längre än denna

är gällande.

På överlåtelse av bostadsrätt eller annan andelsrätt, som sker inom två

månader före det lagen upphör att gälla, skall lagen ej tillämpas. Bestämmelserna

i 9 § skola, såvitt angår överlåtelse varå lagen är tillämplig, gälla

även efter det lagen upphört att gälla. Vad i 10 § stadgas skall ock gälla,

ändå att fardag som där sägs infaller efter det lagen upphört att gälla, dock

att hyresvillkoren för tid därefter i händelse av tvist skola fastställas av domstol.

På förseelse, som begåtts under lagens giltighetstid, skall vad i lagen stadgas

även därefter tillämpas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 22 maj 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Westman, fråga om kontroll av

upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Föredraganden anför.

Vid anmälan den 30 april 1942 av förslag till lag örn hyresreglering m. m.

uttalade jag, att det med hänsyn till bostadsrättsföreningarnas betydelse för

bostadsmarknaden vöre angeläget att även upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt

bleve föremål för kontroll samt att inom justitiedepartementet upptagits

till undersökning, i vad mån och på vad sätt ett komplement till den föreslagna

hyresregleringslagen i denna riktning läte sig genomföras. Jag anhåller

att nu få redogöra för denna undersökning.

Behovet av bostäder har som bekant i avsevärd utsträckning tillgodosetts

genom upplåtelse av bostadsrätt i enlighet med lagen den 25 april 1930 örn

bostadsrättsföreningar. Dessförinnan hade bildats ett stort antal föreningar, i

vilka medlemmarna under växlande former innehade besittningsrätt till viss

lägenhet, s. k. bostadsföreningar. Även aktiebolagsformen hade i viss utsträckning

kommit till användning för att tillförsäkra delägarna bostad. Vid en år

1939 företagen statistisk undersökning inkommo uppgifter från omkring 1,060

bostads- eller bostadsrättsföreningar med sammanlagt omkring 40,000 bostadslägenheter.

Av dessa funnos i Stockholm 372 föreningar med mer

än 20,000 bostadslägenheter, i Malmö 133 föreningar med omkring 6,000

bostadslägenheter och i Göteborg 129 föreningar med omkring 4,000 bostadslägenheter.

Detta innebar, att i Stockholm ungefär var tionde, i Malmö

ungefär var nionde och i Göteborg ungefär var tjugufemte bostadslägenhet

innehades av medlem i bostads- eller bostadsrättsförening.1 Emellertid torde

härutöver finnas ett stort antal föreningar som endast till namnet äro kooperativa

och vilkas lägenheter huvudsakligen uthyras.

1 Jfr Sveriges off. statistik, Kooperativ verksamhet i Sverige år 1939, av Socialstyrelsen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

7

Genom 1930 års lagstiftning infördes åtskilliga bestämmelser till bostadsrättshavarens

skydd. Bland annat stadgas i 11 §, att innan bostadsrätt må

upplåtas, en ekonomisk plan för föreningens verksamhet skall ha upprättats

av styrelsen och mottagits av länsstyrelsen. Den ekonomiska planen skall

hänföra sig till föreningens samtliga hus och innehålla upplysning i alla de

avseenden, vilka äro av betydelse för bedömandet av föreningens verksamhet.

I planen skall också lämnas uppgift om de ekonomiska förpliktelser

som kunna komma att åligga envar bostadsrättshavare. För varje lägenhet

skall i planen angivas det belopp, vartill lägenhetens värde uppskattas i förhållande

till värdet å alla lägenheterna (lägenhetens andelsvärde). Å planen

skall enligt 14 § vara tecknat intyg av två trovärdiga män, att planen enligt

deras omdöme vilar å tillförlitliga grunder. Planen skall ingivas till länsstyrelsen,

som kontrollerar att den är upprättad i behörig ordning och äger

föreskrivet innehåll samt är försedd med vederbörligt intyg. 1 annat fall må

planen ej mottagas. Upplåtelse av bostadsrätt som skett innan ekonomisk

plan mottagits av länsstyrelsen är ogiltig. Äldre bostadsföreningar ha bildats

utan iakttagande av nu nämnda former.

Det kan befaras, att under tid, då bostadsbrist är rådande, lagstiftningen

om bostadsrättsföreningar ej är tillfyllest för att skydda mot en mindre önskvärd

utveckling inom denna del av bostadsmarknaden. Påfrestningen blir

också helt naturligt större än eljest skulle varit fallet genom den planerade

regleringen av hyresmarknaden. Denna medför en viss frestelse för fastighets,

ägarna att bilda bostadsrättsföreningar för att söka erhålla större avkastning

på eller återfå det i fastigheten nedlagda kapitalet. Äro lägenheterna i en fastighet

uthyrda när bostadsrättsförening bildas, avser visserligen lagförslaget

om hyresreglering att skydda hyresgästerna. Hyresnämnd äger nämligen under

vissa förutsättningar förklara uppsägning av hyresavtal ogiltig eller förlänga

hyresförhållandet på ändrade villkor. Härigenom hindras hyresvärden

att efter sitt gottfinnande tvinga hyresgästerna att antingen ingå i föreningen

eller avflytta. Emellertid kan det trots denna bestämmelse tänkas innebära

en viss påtryckning på hyresgästen, örn hyresvärden bildat en bostadsrättsförening

och därefter utbjuder bostadsrätten till lägenheterna åt olika spekulanter.

Vidare må erinras, att nämnda stadgande i hyresregleringslagen ju icke

innefattar något skydd mot utnyttjande av den som söker bostad och skulle

önska att få flytta in i en ledig lägenhet i huset. Om därvid uppställes såsom

villkor att han skall förvärva lägenheten med bostadsrätt, har han icke någon

möjlighet enligt den föreslagna hyresregleringslagen att få villkoren för ett

sådant förvärv underkastade prövning av hyresnämnden.

Även en annan synpunkt bör framhållas i detta sammanhang. Under den

föreslagna hyresregleringen lia inbegripits jämväl lägenheter i nya hus. Hyrorna

i dessa hus skola enligt förslaget fastställas av hyresnämnden, varigenom

även nyproduktionen underkastas kontroll. Denna kontroll skulle, i den

mån ej offentliga organ få tillfälle att ingripa i samband med långivning,

kunna bliva mer eller mindre verkningslös, om den inskränkes till hyreshus.

Den som bygger ett hus kan då välja att bilda en bostadsrättsförening, i stöl
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

let för att hyra ut lägenheterna, och på så sätt undgå att priset på lägenheterna

fastställes av hyresnämnden.

Vad härefter angår överlåtelser av redan upplåten bostadsrätt är tydligt,

att en stegring av priset för bostadsrättslägenheter kan följa av brist på

hyreslägenheter och att följaktligen den, som eljest haft ekonomisk möjlighet

att förvärva en lägenhet med bostadsrätt, kan få svårigheter att på

detta sätt trygga sin bostad. Härjämte kan det inträffa, att viss oro uppkommer

på marknaden. Omsättningen av bostadsrättslägenheter kan väl antagas

komma att minskas under en tid av bostadsbrist, men i viss utsträckning

kommer överlåtelse därav likväl att äga rum. Örn vissa bostadsrättshavare

— t. ex. sådana som redan nu inneha ett antal bostadsrättslägenheter

på spekulation — lyckas erhålla överpris för sina lägenheter, kan denna

tendens hastigt spridas till andra som eljest ej skulle ha reflekterat på att

söka utnyttja bostadsbristen i dylikt syfte. För den händelse bildandet av

nya bostadsrättsföreningar och nya upplåtelser av bostadsrätt underkastas

den kontroll som jag förut förordat, skulle det också vara inkonsekvent att

lämna överlåtelser fria. I så fall skulle en person, som förvärvat bostadsrätt

på av hyresnämnden reglerade villkor, kunna omedelbart sälja denna rätt

och tillgodogöra sig en mer eller mindre betydande mellanhandsvinst. För

övrigt skulle förstnämnda kontroll lätt kunna kringgås genom att den, som

bildar bostadsrättsförening, själv eller genom bulvaner övertager bostadsrättslägenheterna

av föreningen och därefter säljer dem till överpris.

I åtskilliga föreningar finnas bestämmelser som avse att hindra överlåtelse

till överpris, men någon garanti mot att dessa bestämmelser kringgås genom

särskilda överenskommelser finnes ej. Andra föreningar ha tillkommit

huvudsakligen såsom en bekväm form för fastighetsförvaltning och ett

stort antal lägenheter innehavas av en och samma person som uthyr dem

till andra. I dessa fall övar helt naturligt föreningen i regel icke någon som

helst kontroll att överlåtelse ej sker till överpris.

Av de skäl, för vilka jag nu redogjort, har det synts lämpligt att komplettera

den föreslagna hyresregleringen med vissa särskilda bestämmelser med

avseende å upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt samt därmed jämförlig

besittningsrätt. Liksom hyresregleringslagen bör denna lagstiftning vara av

provisorisk natur. I enlighet härmed har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt

m. m.

Enligt 1 § i förslaget skall denna lag gälla allenast i ort, där lagen om hyresreglering

är tillämplig.

Under 2—4 §§ i förslaget meddelas först vissa bestämmelser som avse att

åstadkomma en priskontroll över upplåtelse av bostadsrätt.

Dessa bestämmelser anknyta till de föreskrifter som i lagen om bostadsrättsföreningar

meddelas om ekonomisk plan för sådan förenings verksamhet.

Såsom förut nämnts skall denna plan granskas av länsstyrelsen. Denna prövning

är emellertid av formell natur och avser endast ett konstaterande av att

vissa i lagen angivna handlingar, som skola anses innefatta trygghet för för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

9

eningens soliditet, föreligga. Att de avgifter som enligt planen skola utgå

för bostadsrätt ej äro för höga, prövas icke. För att underkasta planen kontroll

ur sistnämnda synpunkt föreslås i 2 §, att planen skall godkännas av

hyresnämnden i orten. Nämndens prövning skall föregå länsstyrelsens granskning,

och länsstyrelsen må ej mottaga plan, som ej är godkänd av nämnden.

Av 22 § i lagen örn bostadsrättsföreningar följer, att upplåtelse av bostadsrätt

i huset, som sker utan att planen mottagits av länsstyrelsen, är ogiltig,

varjämte straffansvar för upplåtaren kan inträda enligt 63 §. Har lägenheten

redan tillträtts oaktat plan ej mottagits av länsstyrelsen, skall enligt förstnämnda

lagrum anses som vore hyresavtal ingånget för tiden intill den fardag

som infaller näst efter tre månader från uppsägning och på de villkor i

övrigt som i brist av åsämjande fastställas av domstol. Den som tillträtt lägenheten

kommer alltså i samma ställning som en hyresgäst. Blir han uppsagd,

ingriper 7 § i hyresregleringslagen, enligt vilken hyresnämnden är befogad

att förklara uppsägningen ogiltig eller eljest förlänga hyresförhållandet.

Vad angår hyrans belopp föreslås i det följande under 14 § den avvikelsen

från lagen om bostadsrättsföreningar, att hyresbeloppet ej skall fastställas avdomstol

utan enligt hyresregleringslagen, d. v. s. vid behov av hyresnämnden.

Det är tydligt, att nämndens prövning av plan för bostadsrättsförening

måste ske enligt principer som stå i samklang med dem som ligga till grund

för den föreslagna hyresregleringen. Vid den prissättning, som därigenom

föreskrives, skiljes mellan äldre hus och nybyggnader. I fråga om lägenhet

som färdigställts senast vid årsskiftet 1941/42 har hyran sålunda reglerats

med utgångspunkt från de hyrespriser som gällde den 1 januari 1942. Beträffande

lägenheter som färdigställts senare har hyresnämnden fått befogenhet

att fastställa hyrorna efter vad som med hänsyn till byggnadskoslnaderna

och övriga omständigheter finnes skäligt. Detta innebär bland annat, att ett

visst språng kan komma att föreligga mellan hyrorna i äldre hus och hyrorna

i nya hus. Skillnaden utjämnas dock i viss mån genom det allmännas verksamhet

för bostadsproduktionens främjande.

I 3 § av nu föreliggande förslag dragés en motsvarande gräns som dock av

praktiska skäl ej anknutit till visst datum utan till den omständigheten, om

huset förut varit avsett till uthyrning eller ej. Även denna gränsbestämning

åsyftar emellertid främst att hålla bostadspriserna i äldre hus på hittillsvarande

nivå, under det att för nya hus de ökade byggnadskostnaderna kunna

föranleda en höjning.

I fråga örn äldre hus kan bildandet av bostadsrättsförening i regel misstänkas

vara ett försök att kringgå hyresregleringen. För att omintetgöra en

sådan strävan föreslås bestämmelser som torde göra det uteslutet att vinna

någon ekonomisk fördel genom att förvandla ett hyreshus till ett bostadsrättshus.

I detta syfte stadgas i förslaget, alt grundavgiften samt årsavgift

för lägenhet i huset och särskilt tillskott för visst år tillhopa ej skola få överstiga

den hyra som kunnat utgå enligt hyresregleringslagen jämte skälig

bränsleersättning. Men ännu en begränsning har ansetts behövlig. Det är

nämligen att märka, att bostadsrättshavaren enligt 41 § lagen örn bostads
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

rättsföreningar i viss utsträckning har att, om ej annat föreskrives i stadgarna,

på egen bekostnad hålla sin lägenhet i gott stånd. Om dylika förpliktelser

komma att åligga bostadsrättshavaren, hör årsavgiftens belopp nedsättas

i motsvarande mån.

Det är tydligt, att om nu nämnda bestämmelser genomföras, möjligheterna

att ombilda ett hyreshus till bostadsrättshus bliva mycket begränsade. Av

lagen om bostadsrättsföreningar följer nämligen, att länsstyrelsen ej må mottaga

en plan, om icke de krav äro uppfyllda som lagen uppställer för att planen

skall anses betryggande med hänsyn till föreningens sobditet. Om endast

en jämförelsevis obetydlig grundavgift må uttagas, måste detta återverka på

soliditeten. Denna måste därför säkerställas på annat sätt. Å andra sidan

kan dock framhållas, att skillnaden mellan en normalt bestämd hyra och en

på vanligt sätt bestämd årsavgift icke är obetydlig, varför visst utrymme finnes

att inom denna marginal säkerställa föreningens ekonomi. Att ombildandet

av hyreshus till bostadsrättshus försvåras torde för övrigt vara en fördel.

Det synes nämligen icke vara önskvärt, att ett större antal lägenheter som

en följd av krisen undandragas hyresmarknaden. Bostadsrättsföreningar böra,

för att vara till gagn, fylla ett verkligt behov av att ställa lägenheter till förfogande

för dem som önska inneha lägenheterna under längre tid. Ett urval

bland spekulanterna är även nödvändigt för att hålla föreningen på önskvärd

nivå. Om lägenheterna ofta byta innehavare, kommer föreningen att

snabbt förfalla, varjämte det för husets skötsel menliga förhållandet uppstår,

att ett större antal bostadsrättshavare själva bliva hyresvärdar genom att

nödgas uthyra lägenheter som de ej kunnat överlåta.

Den omständigheten att hyresnämnden för sin del godkänt planen för bildandet

av bostadsrättsförening innebär icke, att nämnden avhänt sig möjligheten

att med tillämpning av 7 § hyresregleringslagen förklara uppsägning

av hyresavtal ogiltig eller eljest förlänga hyresförhållandet. Även om

avgifterna till föreningen icke äro mera betungande än hyran jämte bränsleersättning,

kan det för hyresgästen vara olägligt att behöva förvärva lägenheten

med bostadsrätt.

Enligt lagen örn bostadsrättsföreningar kan i föreningsstadgarna bl. a.

föreskrivas särskild avgift för inträde i föreningen eller ersättning för rätten

att teckna bostadsrätt. Dylika avgifter liksom andra tillskott, som gå utöver

vad jag förut angivit såsom tillåtet, torde böra förbjudas, när fråga är om

©inbildning av hyreshus till bostadsrättshus.

Sistnämnda förbud torde böra kompletteras med hänsyn till sådana

försök att kringgå lagen som taga sig uttryck i uppställandet av vissa särskilda

villkor för inträde i bostadsrättsförening, t. ex. att vederbörande skall

vara medlem av en annan förening. Medlemskapet i sistnämnda förening kan

huvudsakligen avse, att denna skall erhålla en avgift för bostadsrätten. I

förslaget har därför uppställts förbud jämväl mot villkor som till sin innebörd

äro jämförliga med avgifter eller tillskott.

Innehåller den ekonomiska planen bestämmelser i strid mot vad nu sagts,

bör den tydligen ej få godkännas av hyresnämnden. Till följd härav kan ej

lagligen upplåtas bostadsrätt inom föreningen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

11

När bostadsrättsförening skall bildas för hus, som ej förut varit avsett för

uthyrning, vore det ej rimligt att upprätthålla lika stränga föreskrifter. För

detta fall torde nämnden allenast böra pröva, huruvida den ekonomiska planen

ur bostadsrättshavarens synpunkt är rimlig. Planen bör i övrigt få

upprättas enligt de principer som tillämpas under normala förhållanden. I

förslaget stadgas därför allenast, att nämnden må godkänna planen om avgifterna

för lägenheterna i huset och villkoren i övrigt med hänsyn till byggnadskostnaderna

och andra omständigheter prövas skäliga. Om statens byggnadslånebyrå

prövat villkoren för lån till uppförandet av bostadsrättshus,

bör hyresnämnden givetvis iakttaga vad därvid bestämts om bostadsrättsföreningen

och dess verksamhet. Med hus, som ej förut varit avsett för uthyrning,

torde böra jämställas hus, som varit avsett för sådant ändamål men

därefter blivit föremål för väsentlig ombyggnad.

I 3 § sista stycket stadgas generellt förbud mot att föreningens stadgar må

innehålla bestämmelse, vilken till men för bostadsrättshavaren avviker från

plan som godkänts av hyresnämnden. Är det förhållandet, må registrering

ej äga rum. Härjämte förklaras, att en sådan bestämmelse är ogiltig.

Det kan förutses, att försök göres alt kringgå kontrollen över planen och

stadgarna genom att i samband med upplåtelse av bostadsrätt betingas

särskild ersättning. Ett förbud häremot har upptagits i 4 §. Förbudet gäller

emellertid ej allenast för nya föreningar. Samma risk föreligger beträffande

äldre föreningar, där vid tiden för lagens ikraftträdande alla lägenheter

ännu ej upplåtits med bostadsrätt. Även i fråga örn dessa skall gälla förbud

mot att mottaga eller träffa avtal om ersättning för upplåtelse av bostadsrätt

utöver vad som bestämts i stadgarna. Att ersättning ej må uttagas enligt

bestämmelse i stadgarna, som jämlikt 3 § är utan verkan, är självfallet.

För överträdelse av förbudet stadgas straff i 16 §.

Såsom en senare huvudavdelning i förslaget meddelas under 5—10 §§ bestämmelser

i syfte att kontrollera överlåtelse av bostadsrätt.

Dessa bestämmelser skola gälla, oavsett vid vilken tidpunkt bostadsrättsföreningen

tillkommit.

Enligt 5 § skall överlåtelse av bostadsrätt godkännas av hyresnämnden,

där ej överlåtelsen skett genom exekutiv auktion. För att denna bestämmelse

skall bliva effektiv upptages härefter i andra stycket bestämmelse, att den

som överlåter bostadsrätt skall vara skyldig att inom fjorton dagar från

dagen för överlåtelsen göra anmälan därom hos nämnden. Jag återkommer

i det följande till påföljden av underlåtenhet härutinnan.

Innan hyresnämnden kan godkänna en överlåtelse måste prövning äga

rum av prisets skälighet. Fråga uppkommer då, huruvida denna prövning

bör anförtros åt hyresnämnden eller örn den bör ske i annan ordning. För

vissa fall meddelas i lagen örn bostadsrättsföreningar särskilda bestämmelser

om värdering av bostadsrätt. Denna skall då utföras av tre skiljemän,

utsedda enligt lagen örn skiljemän. Det kunde ju tänkas, att även vid den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

prövning som nu avses låta skiljemän uttala sig om bostadsrättens värde.

Ett sådant förfarande synes dock knappast ändamålsenligt, då här är fråga

om en kontroll ur allmän synpunkt och ej om slitande av en tvist mellan

enskilda parter. Intresset av att enhetlighet i avgörandena såvitt möjligt

vinnes talar också emot användning av skiljemän som utses för varje särskilt

ärende, övervägande skäl torde därför tala för att hyresnämnden får

pröva frågan om prisets skälighet.

Det är tydligt, att härigenom en betydande makt lägges i hyresnämndens

hand. Om hyresnämndens befogenhet inskränkes till att antingen helt godkänna

eller helt underkänna överlåtelsen, och nämnden således ej får rätt

att ändra villkoren för överlåtelsen, synas dock de betänkligheter som

kunna anföras ej böra tillmätas så stor betydelse. Rätt att överklaga hyresnämndens

avgörande bör även stå till buds. Besvär över nämndens beslut

torde alltså liksom enligt hyresregleringslagen böra få anföras hos statens

hyresråd.

I fråga örn grunderna för hyresnämndens prövning av prisets skälighet

föreslås i 6 §, att överlåtelse av bostadsrätt ej må godkännas, örn ersättning

skall utgå med högre belopp än som svarar mot bostadsrättshavarens andel

i föreningens behållna tillgångar d. v. s. främst fastigheten. Detta innebär

till en början, att det övervärde, som till följd av bostadsbrist skulle kunna

uttagas för bostadsrätt till den enskilda lägenheten, ej må ingå i priset.

I fråga örn värderingen av fastigheten måste hänsyn tagas till fastighetsmarknaden

i allmänhet. Ett av syftena med hyresregleringen är att hindra

stegring av fastighetsvärdena till följd av bostadsbristen. Om värdena å hyreshus

hållas på en rimlig nivå genom hyresregleringen, inverkar detta

självfallet också på värderingen av bostadsrättshus enligt den nu föreslagna

regeln. Detta stadgande bör därför motverka, att bostadsrättsföreningars hus

komma att springa upp i högre värden än andra fastigheter och därigenom

splittra fastighetsmarknaden. Mot det föreslagna stadgandet kan möjligen invändas,

att bostadsrätt ur vissa synpunkter vore att jämföra med äganderätt

till ett enfamiljshus och att värdena på dessa bostäder icke hållas nere genom

hyresregleringen. Det är dock att märka, att för enfamiljshusen vissa andra

faktorer verka i denna riktning. Sålunda torde t. ex. under rådande krisförhållanden

de ökade bränslekostnaderna, vilka som bekant drabba enfamiljshusen

i särskilt hög grad, och det ökade besväret med skötseln av värmeanläggningen

i viss mån motverka prisstegring.

I den ekonomiska planen för bostadsrättsförening skall för varje lägenhet

angivas det belopp, vartill lägenhetens värde uppskattas i förhållande till

värdet å alla lägenheterna. Detta belopp, som allenast är ett jämförelsetal,

kallas lägenhetens andelsvärde. Andelsvärdet skall naturligtvis användas vid

beräknande av bostadsrättshavarens andel i föreningens tillgångar. I vissa

fall bör emellertid en högre ersättning kunna godkännas än som föranledes

av andelsvärdet. Bostadsrättshavaren har t. ex. nedlagt särskilda kostnader

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

13

på sin lägenhet, eller denna har eljest även under normala förhållanden ett

högre försäljningsvärde än som belöper på andelsvärdet.

Ett enligt uppgift ej ovanligt förhållande är, att ett antal lägenheter i ett

hus innehavas av bostadsrättsföreningen såsom sådan och av denna uthyras.

I dessa fall kan komma att på bostadsrätten belöpa jämväl andel i det

värde som dessa uthyrda lägenheter representera, beroende på vad stadgarna

innehålla.

Man kan möjligen befara, att en prövning av alla överlåtelser av bostadsrätt

skulle bliva betungande för hyresnämnderna. I det stora flertalet fall

måste emellertid prövningen bliva mycket enkel. I de mera välorganiserade

föreningarna äro nämligen såsom förut antytts medlemmarna redan enligt

stadgarna förbjudna att vid överlåtelse uttaga något överpris, varför alla lojala

överlåtelser av bostadsrätt i föreningen utan vidare kunna godkännas av

nämnden. I andra fall kan god ledning erhållas genom utlåtande av den förening

som bostadsrättshavaren tillhör, om denna ej kan misstänkas vara

obehörigt intresserad i saken.

1 7 § stadgas förbud mot att för överlåtelse av bostadsrätt mottaga eller

träffa avtal om ersättning utöver det belopp som godkänts av hyresnämnden.

Överträdelse medför straff enligt 16 §.

Under 8 § föreslås härefter en bestämmelse, enligt vilken den som efter

överlåtelse förvärvat bostadsrätt ej må antagas till medlem av bostadsrättsföreningen

förrän överlåtelsen godkänts av hyresnämnden. Det ankommer

på föreningens styrelse att vid straffansvar enligt 16 § iakttaga denna bestämmelse.

När föreningen av annan orsak vägrar att antaga någon såsom medlem,

äger denne draga frågan under skiljemän. Detta skall icke gälla i fall

som här avses.

I 9 § har förvärvaren erhållit rätt att för sin del redan på ett tidigt stadium

draga sig tillbaka. Där stadgas, att om överlåtelsen ej anmälts

hos hyresnämnden inom fjorton dagar, den som förvärvat bostadsrätten

äger att omedelbart frånträda avtalet, örn han ej redan tillträtt lägenheten.

Det är ju för honom av stor betydelse att få avgjort, huruvida överlåtelsen

blir gällande. Denna befogenhet innebär också ett viktigt medel att tvinga

säljaren att anmäla överlåtelsen. Att stadga straff för försummelse därav

synes ej erforderligt.

Samma rätt att frånträda avtalet skall enligt andra stycket i 9 § tillkomma

den som förvärvat bostadsrätt och ännu ej tillträtt lägenheten, örn hyresnämnden

ej inom två månader från överlåtelsen godkänt avtalet. Det kan

för förvärvaren vara av lika stor betydelse att erhålla besked av nämnden

i tid som att anmälan till nämnden göres snabbt, t. ex. för att han skall

kunna se sig örn efter en annan lägenhet. Jag vill anmärka, att denna rätt

att frånträda avtalet ej lärer kunna utövas efter det nämnden godkänt avtalet,

även örn godkännandet lämnats först mer än två månader från överlåtelsen.

Örn hyresnämnden ej godtager skedd överlåtelse och tillträde redan ägt

rum, kan den som enligt överlåtelsen förvärvat bostadsrätten komma i en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kuncjl. Alaj:ts proposition nr 341.

svår situation, om överlåtaren ej vill ändra sina villkor till vad nämnden

finner skäligt. För detta fall torde han, på sätt skett i 22 § första stycket och

55 § andra stycket lagen om bostadsrättsföreningar, böra erhålla hyresrätt till

lägenheten. Stadgande i detta syfte har upptagits såsom 10 §. I nämnda paragrafer

i lagen örn bostadsrättsföreningar stadgas, att hyresvillkoren i händelse

av tvist skola fastställas av domstol. För nu ifrågavarande fall bör givetvis

vad i lagen örn hyresreglering m. m. stadgas om tillåten hyra och dess

fastställande lända till efterrättelse. Även hyresvillkoren i övrigt böra fastställas

av hyresnämnden.

Här må framhållas, att om bostadsrättshavaren i fall som nu nämnts

sedermera verkställer uppsägning, 7 § i hyresregleringslagen blir tillämplig,

varav följer att hyresnämnden på ansökan av hyresgästen kan förlänga hyresförhållandet.

Detsamma gäller, om hyresrätt uppkommit enligt 22 eller

55 § lagen om bostadsrättsföreningar.

Såsom förut nämnts hade före 1930 års lagstiftning örn bostadsrättsföreningar

bildats ett stort antal föreningar som likaledes hade till syfte att

bereda medlemmarna bostad. Även aktiebolagsformen kom till användning.

Nu ifrågavarande kontrollbestämmelser skulle bliva mycket ofullständiga,

örn de ej skulle inbegripa jämväl upplåtelse och överlåtelse av andelsrätt i

dylika föreningar eller bolag, varmed följer besittningsrätt till lägenhet. Ett

stadgande härom har därför upptagits såsom 11 §. Denna bestämmelse är

tillämplig, även örn den rätt till lägenheten, som följer med överlåtelse av

andelsrätten i föreningen eller bolaget, benämnts hyresrätt.

I analogi med vissa bestämmelser som upptagits i förslaget till lag om

hyresreglering m. m. ha i 12 och 13 §§ införts bestämmelser om anvisning

å bostadsrättslägenheter m. fl. och örn uppgifter angående lediga lägenheter.

I 14 § meddelas ett särskilt stadgande med tanke på de fall som avses

i 22 § första stycket och 55 § andra stycket lagen om bostadsrättsföreningar,

enligt vilka domstol skall bestämma hyresvillkor, då någon som efter överlåtelse

tillträtt bostadsrättslägenhet ej antages som medlem i föreningen

eller bostadsrätlshavare i visst fall förlorat sin bostadsrätt. För dessa fall

torde i fråga örn tillåten hyra och dess fastställande samt bränsleersättning

böra gälla vad som stadgas i lagen örn hyresreglering m. m.

Under 15—19 §§ ha upptagits stadganden örn förfarandet hos hyresnämnden,

besvär, tystnadsplikt, straff, återbetalningsskyldighet och tillämpningsföreskrifter,

därvid i väsentliga delar hänvisats till hyresregleringslagen. Av

denna hänvisning följer bl. a., att besvär över hyresnämnds beslut få anföras

hos statens hyresråd inom fjorton dagar från det klaganden fått del

av beslutet. Hyresrådets beslut skall ej få överklagas.

Slutligen föreslås vissa övergångsbestämmelser. Beträffande dessa må hänvisas

till lagtexten.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förenämnda förslag

till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

15

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

T. Eliason.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

Förslag

till

Lag

om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Lagens tillämpningsområde.

1 §•

Bestämmelserna i denna lag skola äga tillämpning i ort, där lagen om

hyresreglering m. m. är gällande.

Örn upplåtelse av bostadsrätt.

2 §.

Ekonomisk plan, som avses i 11 § lagen om bostadsrättsföreningar, skall

godkännas av hyresnämnden, innan den må mottagas av länsstyrelsen.

3 §.

Vid granskning av planen skall nämnden iakttaga följande.

Har huset förut varit avsett för uthyrning, m(å grundavgiften samt årsavgift

för lägenhet och särskilt tillskott för visst år ej tillhopa överstiga det

belopp som kunnat betingas i hyra enligt lagen örn hyresreglering m. m. jämte

skälig ersättning för lägenhetens uppvärmning och förseende med varmvatten,

med den nedsättning som skäligen må föranledas av bostadsrättshavarens

förpliktelser i fråga om underhåll och dylikt. Andra avgifter eller

tillskott eller särskilda villkor, som till sin innebörd äro jämförliga med

föreskrift om avgift eller tillskott, må ej stadgas. Vad i detta stycke föreskrives

skall dock ej gälla, om huset efter att hava varit avsett för uthyrning undergått

väsentlig ombyggnad.

Avser planen hus, som ej förut varit avsett för uthyrning, må planen godkännas,

om avgifterna för lägenheterna och villkoren i övrigt med hänsyn

till byggnadskostnaderna och andra omständigheter prövas skäliga. Samma

lag vare, där planen avser hus som förut varit avsett för uthyrning men

därefter undergått väsentlig ombyggnad.

Föreningens stadgar må ej innehålla bestämmelse, vilken till men för bostadsrättshavaren

avviker från plan som godkänts av nämnden. Är detta

förhållandet, må registrering ej äga rum, och vare bestämmelsen utan verkan.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

17

4 §•

Ej må någon för upplåtelse av bostadsrätt mottaga eller träffa avtal om

ersättning utöver vad som följer av de för föreningen gällande stadgarna.

Om överlåtelse av bostadsrätt.

5 §.

överlåtelse av bostadsrätt skall för att bliva gällande godkännas av hyresnämnden.

Vad nu sagts skall dock ej gälla förvärv som skett å exekutiv

auktion.

Den som överlåter bostadsrätt vare skyldig att göra anmälan örn överlåtelsen

hos nämnden inom fjorton dagar från dagen för avtalet.

6 §•

överlåtelse av bostadsrätt må ej godkännas, om ersättning för bostadsrätten

skall utgå med högre belopp än som svarar mot bostadsrättshavarens

andel i föreningens behållna tillgångar, utan så är att bostadsrätten av

särskild anledning har högre värde.

7 §■

Ej må någon för överlåtelse av bostadsrätt mottaga eller träffa avtal om

ersättning utöver det belopp som godkänts av hyresnämnden.

8 §•

Den som efter överlåtelse förvärvar bostadsrätt må ej antagas till medlem

av bostadsrättsföreningen förrän överlåtelsen godkänts av hyresnämnden.

Fråga om vägran att antaga någon såsom medlem må i fall som avses i

första stycket ej hänskjutas till skiljemän.

9 §.

Har ej överlåtelsen anmälts hos hyresnämnden inom tid som i 5 § sägs,

äge den som förvärvat bostadsrätten omedelbart frånträda avtalet, såvida

han ej redan tillträtt lägenheten.

Vad i första stycket stadgas skall ock gälla, om hyresnämnden ej godkänt

överlåtelsen inom två månader från dagen för avtalet och tillträde ej

ägt rum.

10 §.

Godkänner hyresnämnden ej överlåtelsen och vill bostadsrättshavaren ej

överlåta bostadsrätten på de ändrade villkor som nämnden finner skäliga,

skall, örn tillträde skett, anses som vore skriftligt hyresavtal ingånget för

tiden intill den fardag som infaller näst efter tre månader från uppsägning

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 341.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 341.

samt mot den hyra som kunnat betingas enligt lagen om hyresreglering m. m.

och på de villkor i övrigt som i brist av åsämjande fastställas av nämnden.

Om upplåtelse eller överlåtelse av andelsrätt i vissa andra föreningar m. m.

11 §•

Vad i 4 samt 5—10 §§ stadgas om bostadsrätt skall äga motsvarande tilllämpning

med avseende å annan andelsrätt i förening eller bolag, varmed

följer rätt att besitta eller hyra lägenhet.

Om anvisning å bostadsrättslägenheter m. m.

12 §.

Ej må någon mottaga eller träffa avtal om ersättning av den, som söker

bostad, för anvisning å lägenhet, som avses i denna lag, såframt lägenheten

är avsedd att helt eller till väsentlig del nyttjas till sådant ändamål och är

belägen i ort, där denna lag äger tillämpning. Vid yrkesmässig bostadsförmedling

må dock sådan ersättning utgå enligt grunder, som bestämmas av

hyresnämnden.

13 §.

Konungen äger meddela föreskrifter om skyldighet att lämna uppgifter rörande

lägenheter, som avses i denna lag.

Gemensamma bestämmelser.

14 §.

Vid tillämpning av 22 § första stycket och 55 § andra stycket lagen om

bostadsrättsföreningar skall hyran jämte ersättning för lägenhetens uppvärmning

och förseende med varmvatten bestämmas enligt vad som stadgas i lagen

örn hyresreglering m. m.

15 §.

Vad i 19—21 och 25 §§ lagen örn hyresreglering m. m. stadgas om förfarandet

hos hyresnämnden, fullföljd av talan och tystnadsplikt skall äga

motsvarande tillämpning med avseende å ärende enligt denna lag. Rör ärendet

fastställandet av hyresvillkor, skall jämväl i övrigt tillämpas vad som

stadgas i förstnämnda lag.

16 §.

Den som bryter mot vad i 4, 7 eller 12 g stadgas, straffes med dagsböter

eller fängelse.

Vad i nämnda paragrafer stadgas skall gälla ändå att ersättningen givits

annan beteckning än där sägs.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 341.

19

Styrelseledamot, som i strid mot vad i denna lag stadgas om överlåtelse av

bostadsrätt eller annan andelsrätt antager någon såsom medlem eller delägare

utan att överlåtelsen godkänts av hyresnämnden, straffes med dagsböter.

17 §.

Där någon mottagit ersättning som ej är tillåten enligt denna lag, vare han

pliktig att återgälda vad sålunda olovligen uppburits.

18 §.

Böter tillfalla kronan.

19 §.

Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av statens hyresråd.

Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Bestämmelserna i 4—12 §§ skola ej gälla, örn avtal träffats eller anvisning

å lägenhet skett före lagens ikraftträdande i orten.

Lagen äger giltighet till och med den 30 september 1943. Föreskrift eller

beslut, som meddelats med stöd av lagen, äger ej tillämpning längre än denna

är gällande.

På överlåtelse av bostadsrätt eller annan andelsrätt, som sker inom två

månader före det lagen upphör att gälla, skall lagen ej tillämpas. Bestämmelserna

i 9 § skola, såvitt angår överlåtelse varå lagen är tillämplig, gälla

även efter det lagen upphört att gälla. Vad i 10 § stadgas skall ock gälla,

ändå att fardag som där sägs infaller efter det lagen upphört att gälla, dock

att hyresvillkoren för tid därefter i händelse av tvist skola fastställas av domstol.

På överträdelse, som begåtts under lagens giltighetstid, skall vad i lagen

stadgas även därefter tillämpas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 341.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 29 maj

1942.

t

N ärvarande:

justitieråden Forssman,

Bellinder,

regeringsrådet Lundevall,

justitierådet Nissen.

Enligt lagrådet den 28 maj 1942 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet

den 22 maj 1942, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt

m. m.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet revisionssekreteraren Gösta

Walin.

Förslaget föranledde följande yttrande av lagrådet.

3 §•

Det remitterade förslagets bestämmelser om priskontroll över upplåtelse

av bostadsrätt anknyta till de föreskrifter, som i lagen örn bostadsrättsföreningar

meddelas örn ekonomisk plan för sådan förenings verksamhet. Sålunda

föreslås i 2 §, att planen skall godkännas av hyresnämnden, innan den

må mottagas av länsstyrelsen. Vad nämnden skall iakttaga vid granskning av

planen angives i 3 §. Bestämmelserna härom skilja mellan det fall att huset

förut varit avsett för uthyrning (andra stycket av 3 §) och det fall att planen

avser hus, som ej förut varit avsett för uthyrning (tredje stycket av 3 §).

Till hus som ej förut varit avsett för uthyrning är uppenbarligen att hänföra

icke allenast hus, som tidigare använts för annat ändamål än uthyrning, utan

även hus som nybyggts. För det fall, som avses i andra stycket av 3 §, stadgas

bland annat att grundavgiften samt årsavgift för lägenhet och särskilt

tillskott för visst år ej tillhopa må överstiga det belopp som kunnat betingas

i hyra enligt lagen örn hyresreglering m. m. jämte skälig ersättning för lägenhetens

uppvärmning och förseende med varmvatten, med den nedsättning

som skäligen må föranledas av bostadsrättshavarens förpliktelser i fråga om

underhåll och dylikt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

21

Väl må det anses befogat att vid jämförelse mellan de avgifter, som hänföra

sig till en under bostadsrätt upplåten lägenhet, och den för lägenheten

enligt lagen örn hyresreglering m. m. beräknade hyran taga hänsyn till grundavgiften

för lägenheten. Denna avgift utgör emellertid ett kapitaltillskott av

engångsnatur och lärer i regel vara avsedd att täcka den del av anskaffningskostnaden

för fastigheten, som ej kan eller lämpligen bör finansieras medelst

lån. Härav följer att allenast viss del av grundavgiften bör medräknas. Huru

stor denna del bör vara, uttryckt i procent av grundavgiften, beror på fastighetens

beskaffenhet och andra faktorer, som inverka på bedömandet av bostadsrättens

värdebeständighet. Att i lagtexten angiva reglerna för procentsatsens

bestämmande för olika fall torde ej låta sig göra; det må ankomma

på hyresnämnden att efter omständigheterna i varje särskilt fall avgöra vilken

procentsats bör användas. Lagrådet hemställer därför, att i första punkten

av andra stycket i 3 § orden »grundavgiften samt årsavgift för lägenhet och

särskilt tillskott för visst år» måtte utbytas förslagsvis mot orden »årsavgift

för lägenhet och särskilt tillskott för visst år jämte ett belopp, motsvarande

ett efter lägenhetens beskaffenhet och övriga omständigheter lämpat procenttal

av grundavgiften».

7 §•

Enligt 7 § i det remitterade förslaget må ej någon för överlåtelse av bostadsrätt

mottaga eller träffa avtal örn ersättning utöver det belopp som godkänts

av hyresnämnden. För överträdelse därav stadgas straff i 16 §. Det

synes tveksamt huruvida den föreslagna lydelsen av 7 § medger att straff

ådömes i det fall att någon vid sidan av det avtal, som underställes hyresnämndens

prövning, mottagit eller träffat förbehåll om ersättning utöver

vad som finnes upptaget i avtalet. Till undanröjande av denna oklarhet torde

7 § böra jämkas.

16 §.

Enligt stadgandet i 5 § andra stycket är den som överlåter bostadsrätt skyldig

att göra anmälan om överlåtelsen hos hyresnämnden inom fjorton dagar

från dagen för avtalet. För underlåtenhet att ställa sig stadgandet till efterrättelse

har icke föreslagits straff. Denna anmälningsplikt är emellertid —

särskilt med hänsyn till innehållet i 7 § — av den vikt, att dess åsidosättande

bör förbindas med straffpåföljd. Då dylikt åsidosättande kan ske i avsikt

att undandraga överlåtelsen stadgad kontroll, torde fängelse böra ingå

i straffsatsen. Lagrådet hemställer därför, att enahanda straff, som föreslås

i fråga om överträdelse av 4, 7 och 12 §§, måtte stadgas beträffande nyss

berörda förseelse.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 29 maj 19U2.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets denna dag

avgivna utlåtande över det den 22 maj 1942 till lagrådet remitterade förslaget

till lag örn kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Efter redogörelse för lagrådets utlåtande anför föredraganden:

I det remitterade förslaget har i 3 § andra stycket givits vissa bestämmelser

som skola lända till efterrättelse vid hyresnämnds granskning av ekonomisk

plan för omvandling av hyreshus till bostadsrättshus. För detta fall stadgas

bland annat, att grundavgiften samt årsavgift för lägenhet och särskilt tillskott

för visst år ej tillhopa må överstiga det belopp som kunnat betingas i

hyra enligt lagen om hyresreglering m. m. jämte skälig bränsleersättning,

med viss närmare angiven nedsättning. Lagrådet har uttalat, att då grundavgiften

vore ett kapitaltillskott av engångsnatur och i regel vore avsedd att

täcka den del av anskaffningskostnaden för fastigheten, som ej kunde eller

lämpligen borde finansieras medelst lån, borde vid nämnda jämförelse allenast

viss del av grundavgiften medräknas. Lagrådet har därför hemställt örn

ändring av stadgandet i denna riktning. Härav skulle följa, att i den ekonomiska

planen kunde föreskrivas högre grundavgift än enligt det remitterade

förslaget. Vid bedömandet av denna fråga har lagrådet tydligen ansett den

omständigheten, att föreningens soliditet uppenbarligen blir större om grundavgiften

uppgår till högre belopp, böra överväga de skäl som tala till förmån

för den ståndpunkt som intagits i det remitterade förslaget. Då även enligt

lagrådets förslag uppnås syftet att hindra, att bostadsrättsföreningar bildas

för att på denna väg uppnå bättre räntabilitet för det i fastigheten nedlagda

kapitalet än hyresregleringslagen medger, anser jag mig kunna biträda vad

lagrådet i denna del föreslagit. Jag vill härvid ånyo särskilt understryka, att

den omständigheten, att hyresnämnden för sin del godkänt den ekonomiska

planen för husets omvandling till bostadsrättshus, icke innebär att nämnden

avsagt sig befogenheten enligt 7 § i förslaget till lag örn hyresreglering m. m.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

23

att förklara uppsägning av hyresgäst i huset ogiltig, om den strider mot god

sed i hyresförhållanden eller eljest är obillig. Detta stadgande torde göra det

omöjligt att genom att förvandla ett hyreshus till bostadsrättshus tvinga hyresgästerna

att satsa kapital i form av grundavgifter för att få bo kvar i lägenheterna.

Även de ändringar av 7 och 16 §§ som lagrådet förordat torde böra vidtagas.

I övrigt synas vissa redaktionella jämkningar böra göras.

Föredraganden hemställer härefter, att det i enlighet med det anförda

ändrade lagförslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. 2LU 1942:46 Andra lagutskottets memorial Nr 46 s. 1 i texten
  2. Rskr. 1942:373 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om hyresreglering m. ?n., dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag a1 i texten
  3. 2LU 1942:42 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om hyresreglering m. m., dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn ko s. 1 i texten