Med förslag till förordning om rätt att använda obligationer med 3 procent ränta tillhörande svenska statens tredje försvarslån såsom betalningsmedel vid erläggande av arvsskatt
1942-02-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:43, Med förslag till förordning om rätt att använda obligationer med 3 procent ränta tillhörande svenska statens tredje försvarslån såsom betalningsmedel vid erläggande av arvsskatt
Dokumentets text
Kungl- Maj:ts proposition nr 43.
1
Nr 43. ,
Kungl. Mcij:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om rätt att använda obligationer med 3 procent
ränta tillhörande svenska statens tredje försvarslån
såsom betalningsmedel vid erläggande av arvsskatt;
given Stockholms slott den 6 februari 1942.
..Ijtf *''■ l ''■ *. '' - . iU i.’- ''-''.''-i
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till förordning om rätt att använda obligationer
med 3 procent ränta tillhörande svenska statens tredje försvarslån såsom
betalningsmedel vid erläggande av arvsskatt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
t ii hunn tilt riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 43.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 43.
Förslag
till
förordning om rätt att använda obligationer med 3 procent ränta
tillhörande svenska statens tredje försvarslån såsom betalningsmedel
vid erläggande av arvsskatt.
Härigenom förordnas, att vad i förordningen den 4 oktober 1940 (nr 860)
om rätt att använda försvarsobligation såsom betalningsmedel vid erläggande
av arvsskatt, m. m. är stadgat beträffande obligation tillhörande svenska statens
försvarslån av den 1 maj 1940 skall gälla jämväl sådan till svenska
statens tredje försvarslån av den 15 augusti 1942 hörande obligation, som
löper med 3 procent ränta.
Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 1942.
Kungl. Majits proposition nr 43.
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 februari
1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
Enligt förordningar den 4 oktober 1940, nr 860, och den 28 mars 1941,
nr 164, skall obligation tillhörande svenska statens försvarslån av den 1 maj
1940 eller sådan till svenska statens andra försvarslån av den 15 januari
1941 hörande obligation, som löper med 4 procent ränta, till nominella
kapitalbeloppet gälla såsom betalningsmedel vid erläggande av arvsskatt,
dock högst för det belopp vartill skatten av myndighet, som verkställer stämpelbeläggning
eller eljest uppbär arvsskatt, beräknas uppgå. Enligt kungörelser,
utfärdade den 4 oktober 1940, nr 861, och den 28 mars 1941, nr 165,
skall vid erläggande av arvsskatt i dödsboet efter någon, som blivit i statsskuldboken
inskriven såsom ägare till försvarsobligation av 1940 års emission
eller till obligation med 4 procent ränta tillhörande andra försvarslånet, av
riksgäldskontoret utfärdat certifikat över inskrivningen under vissa förutsättningar
gälla lika med själva obligationen.
Med anledning av att ett tredje försvarslån nyligen utbjudits har inom
finansdepartementet upprättats en den 27 januari 1942 dagtecknad promemoria,
vari anförts bland annat följande:
Såsom skäl för införande av rätt att erlägga arvsskatt medelst försvarsobligationer
anfördes vid framläggandet av den proposition (nr 8) till 1940
års urtima riksdag, som låg till grund för förordningen den 4 oktober 1940,
nr 860, i huvudsak följande. Med hänsyn till den stora spridning, som försvarsobligationerna
vunnit hos allmänheten, vore det berättigat antaga, att de
skulle finnas bland tillgångarna i flertalet av de dödsbon, som hade att erlägga
arvsskatt. I många av dessa dödsbon komme försvarsobligationerna att
utgöra en förhållandevis stor del av de likvida tillgångarna. För bodelägarna
skulle det därför vara av stor betydelse att få betala arvsskatten, helt eller
delvis, med försvarsobligationer, örn dessa därvid finge gälla för nominella
värdet, vartill de ju i regel inköpts. Rätten att erlägga arvsskatt medelst försvarsobligationer
borde emellertid icke begränsas till obligationer, som funnes
i dödsboet, utan betalning borde få ske jämväl med obligationer, som av
bodelägarna uppköptes från annat håll. Funnes bland tillgångarna i dödsbo
icke försvarsobligationer eller försloge icke befintliga försvarsobligationer till
arvsskatten, skulle bodelägarna därför, om obligationerna noterades under
pari, finna med sin fördel förenligt att söka förvärva sådana för att använda
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 43.
deni vid skattens erläggande. Genom denna efterfrågan, som kunde förväntas
Idiva ganska stor, skulle kursen å försvarsobligationer få ett avsevärt stöd.
T den proposition (nr 69) till 1941 års riksdag, som låg till grund för förordningen
den 28 mars 1941, nr 164, framhölls att de ovan återgivna skälen
vore i full utsträckning tillämpliga jämväl å de obligationer tillhörande 1941
års försvarslån vilka löpa med 4 procent ränta. Beträffande ater de i sistnämnda
emission ingående obligationerna med 3 procent ränta och vmstutlottning
skulle en tillämpning å dem av de i förordningen den 4 oktober
1940 meddelade föreskrifterna medföra vissa tekniska svårigheter, vartill
komme, bland annat, att för dessa obligationer kursen torde i mindre grad
än beträffande obligationerna nied 4 procent ränta vara i behov av stöd
genom åtgärder av förevarande slag. .
Då numera utbjudits ett nytt försvarslån — svenska statens tredje försvarstal!
av den 15 januari 1942 — synes det böra tågås under övervägande
huruvida icke jämväl till detta lån hörande obligationer eller vissa av dem
borde få användas för betalning av arvsskatt på samma villkor som gälla i
fråga om 1940 års försvarsobligationer och 1941 års försvarsobligationer med
4 procent ränta. 1942 års emission omfattar obligationer av tre typer, dels
40-åriga obligationer med 37» procent ränta, dels 5-åriga obligationer med
3 procent ränta, dels ock s. k. sparobligationer. De sistnämnda obligationerna
försäljas till lägre pris än nominella beloppet, till vilket de inlösas etter 6 7 år.
Vid inlösen dessförinnan erhålles det lägre belopp som å obligationen angives
för det år varunder inlösen sker. Skillnaden mellan inlösningsvärdet och inköpspriset
utgör ränta. Högsta ränteavkastningen, nämligen 31/2 procent för
år, ernås om inlösen sker först efter 6V2 år. En och samma person äger icke
innehava sparobligationer till ett högre sammanlagt nominellt belopp än 2,000
kronor.
Vad först de 40-åriga obligationerna beträffar synes knappast finnas anledning
att förläna dem egenskapen av betalningsmedel vid erläggande av
arvsskatt. En sådan anordning skulle icke låta sig väl förena med den långa
löptiden, vilken föranlett en högre räntesats än den för de 5-åriga obligationerna
fastställda. De 40-åriga obligationerna äro f. ö. uppenbarligen huvudsakligen
av intresse sorn placeringsobjekt för penningvårdande institut.
Det nyss anförda äger icke tillämpning å sparobligationerna. Emellertid
kan det icke ifrågakomma att låta dessa användas som likvid för arvsskatt
på samma villkor som obligationer ur de tidigare emissionerna. Härför lägger
bland annat den begränsade rätten till innehav av sparobligationer hinder
i vägen. Bestämmelsen härom medför dessutom vissa tekniska svårigheter
att överhuvud taget för dessa obligationers vidkommande genomföra en
reglering i nu avsett syfte, vilka svårigheter delvis sammanhänga med att vederbörande
arvinge eller testamentstagare är skyldig att erlägga den å hans
lott belöpande arvsskatten, som dock i regel förskjutes av dödsboet. Även
obligationernas tekniska konstruktion talar emot att de skulle få användas
för arvsskattelikvid.
De 5-åriga obligationerna i 1942 års emission åter måste anses vara av sådan
beskaffenhet att de i nu berörda hänseende böra likställas med 1940 års
obligationer och 1941 års obligationer med 4 procent ränta. Här kan emellertid
det spörsmålet resas, huruvida icke i så fall en .sådan likställighet bör
förlänas jämväl de av svenska staten den 15 december 1941 utgivna 5-åriga
obligationerna med 3 procent ränta. Såsom skäl för en dylik åtgärd kan åberopas
lämpligheten av att statsobligationer med samma räntesats och nära
sammanfallande löptider hava samma kursvärde. Ifrågasättas kan å andra
sidan, huruvida icke de även för den stora allmänheten avsedda försvarsobligationerna
böra bibehålla sin särställning i nu förevarande hänseende.
Måhända väger dock det förra skälet tyngre än det senare.
Kungl. Majds proposition nr 43. 5
Vid promemorian fanns fogat ett med ledning av det sålunda anförda upprättat,
så lydande
Utkast
till
förordning om rätt att använda vissa statsobligationer såsom
betalningsmedel vid erläggande av arvsskatt.
Härigenom förordnas, att vad i förordningen den 4 oktober 1940 (nr 860)
örn rätt att använda försvarsobligation såsom betalningsmedel vid erläggande
av arvsskatt, m. m. är stadgat beträffande obligation tillhörande svenska statens
försvarslån av den 1 maj 1940 skall gälla jämväl sådan till svenska
statens obligationslån av den 15 december 1941 eller till svenska statens
tredje försvarslån av den 15 januari 1942 hörande obligation, som löper med
3 procent ränta.
Denna förordning träder i kraft den 16 maj 1942.
Den i utkastet föreslagna tiden för förordningens ikraftträdande motiverades
i promemorian därmed, att försäljningen av de 5-åriga försvarsobligationerna
skulle vara avslutad senast den 16 maj 1942.
Över promemorian och det därvid fogade utkastet lia efter remiss utlåtanden
avgivits av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.
Fullmäktige i riksbanken ha förklarat sig icke hava något att erinra mot
det remitterade författningsförslaget.
Fullmäktige i riksgäldskontoret lia anfört:
Fullmäktige vilja för sin del tillstyrka, att de 5-åriga obligationerna av
tredje försvarslånet må kunna användas som likvid för arvsskatt på samma
villkor som obligationerna av första försvarslånet och 4 procent obligationerna
av andra försvarslånet.
Däremot anse fullmäktige det ej böra ifrågakomma att med berörda försvarslåneobligationer
i förevarande hänseende likställa 3 procent obligationerna
av den 15 december 1941. Tillräckliga skäl föreligga enligt fullmäktiges
mening icke för införande av en extra förmån för nyssberörda obligationer,
vilka numera äro slutsålda. Den skillnad i kurssättning, som kan uppkomma,
därest endast de nya 3 procent försvarsobligationerna men ej motsvarande
obligationer av den 15 december 1941 skulle få användas som likvid
för arvsskatt, torde ej bliva av någon nämnvärd betydelse.
1 utkastet till förordning bör vidare den ändringen vidtagas, att datum
å tredje försvarslånet ändras till den 15 augusti 1942, vilken dag de till lånet
hörande obligationerna komma att dateras. Den förordning, som kommer
att utfärdas, synes lämpligen böra träda i kraft först nyssnämnda dag och
ej, såsom i förslaget angivits, den 16 maj 1942.
Rihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 43.
3
6
Kungl. Mattts proposition nr 43.
Departements
chefen.
I enlighet nied det därutinnan av fullmäktige i såväl riksbanken som riksgäldskontoret
förordade förslaget torde obligationer med 3 procent ränta tillhörande
tredje försvarslånet böra få användas såsom betalningsmedel vid
erläggande av arvsskatt. Det har tillika ifrågasatts, huruvida icke samma
förmån borde gälla beträffande statsobligationer med 3 procent ränta av
emissionen den 15 december 1941. Med hänsyn till vad häremot anförts i
promemorian och av riksgäldsfullmäktige vill jag dock icke förorda införandet
av bestämmelser av sådan innebörd.
I anslutning till det anförda och under beaktande av övriga av riksgäldsfullmäktige
gjorda erinringar har inom finansdepartementet upprättats förslag
till förordning örn rätt att använda obligationer med 3 procent ränta
tillhörande svenska statens tredje försvar slån såsom betalningsmedel vid erläggande
av arvsskatt.
i
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att förenämnda författningsförslag
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Birger Öhman.
427283. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:54 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn rätt att använda obligationer med 3 procent ränta tillhörande s a1 i texten
- BevU 1942:2 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om rätt att använda obligationer med 3 procent ränta tillhörande svenska staten s. 1 i texten