Sök i Ratio Lex

Angående avsättande till nationalpark av viss del av det s. k. Muddusområdet i Norrbottens län

1942-02-06 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:48, Angående avsättande till nationalpark av viss del av det s. k. Muddusområdet i Norrbottens län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 48.

1

Nr 48.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående avsättande

till nationalpark av viss del av det s. k. Muddusområdet

i Norrbottens län; given Stockholms slott

den 6 februari 194%.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 februari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter] gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet

anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge fråga om

avsättande till nationalpark av viss del av det s. k. Muddusområdet i

Norrbottens län samt anför härom följande:

I proposition, nr 62, föreslog Kungl. Majit 1941 års riksdag att medgiva,

att Muddusområdet skulle avsättas till nationalpark. Då kamrarna

stannade i skiljaktiga beslut, förföll emellertid frågan för denna

riksdag. Nu föreligger till behandling ett med hänsyn till vad inom

riksdagen anförts reviderat förslag i ämnet.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 48.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 48.

Beträffande frågans tidigare behandling må nämnas följande:

Svenska naturskyddsföreningen anhöll år 1927, under framhållande

av de naturförödande verkningarna av det utvidgade skogsbruket i övre

Norrland, att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning om avsättande

på statens mark inom den lappländska barrskogsregionen av nationalparker

eller större naturskyddade områden, avsedda att representera

denna regions viktigaste vegetationstyper jämte deras djurvärld. Det

ena av de två områden, som härvid främst borde komma i fråga, vore

beläget öster örn Stora Lulevattens sydspets med sjön Muddusjaure som

ungefärlig mittpunkt1. Det andra området vore något nordligare beläget

och omfattade huvudsakligen den s. k. Sjaunjamyren.

Den begärda undersökningen verkställdes inom vetenskapsakademien

av dess naturskyddskommitté, som för ändamålet utsåg två utredningsmän,

förre chefen för statens skogsförsöksanstalt, professorn H. Hesselman

och den ursprunglige förslagsställaren, jägmästaren E. Wibeck.

Efter det utredning gjorts hemställde akademien— förutom om Sjaunjaområdets

fridlysning såsom fågelskyddsområde — att Muddusområdet

måtte avsättas såsom nationalpark. Vidare föreslogs, att utredning

måtte föranstaltas örn förflyttning till lämplig ort av de år 1931 till

området inflyttade f. d. Karesuandolapparna enligt 5 § lagen den 18

juli 1928 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige, att all

jakt och allt fiske, även för genomflyttande lappars vidkommande, måtte

förbjudas inom nationalparken samt att ett antal på området belägna

ströängslotter om tillsammans 55 hektar måtte indragas respektive

inlösas jämlikt lagen den 22 juni 1921 örn ströängars indragande till

kronan.

Enligt utredningen bestode Muddusområdet av omkring 49,975 hektar

och tillhörde, med undantag för vissa s. k. ströängar, i sin helhet

kronan. Det omfattade följande areal:

fastmark.....................hektar 29,618

sankmark.................... » 19,156

vatten....................... s 1,201

Summa hektar 49,975.

Förutom av sockengränsen mellan Gällivare och Jokkmokk skures

området, som till stor del hade ett mycket avskilt och svårtillgängligt

läge, av den för lappväsendet och renbetesförhållandena betydelsefulla

s. k. odlingsgränsen (jfr lagen den 18 juli 1928 örn de svenska lapparnas

rätt till renbete i Sverige). Området hade taxeringsvärderats till 217,500

kronor, varav 55,500 kronor jordbruksvärde och 162,000 kronor skogsvärde.

Behovet av en snar och omfattande komplettering av vårt nationalparksområde

inom den nordsvenska barrskogszonen vöre, framhöllo utredningsmännen,

särskilt starkt, enär zonens ursprungliga prägel snabbt

holle på att omgestaltas genom den oavlåtliga expansionen av vårt

näringsliv, främst skogsbruket och vattenkraftsförsörjningen.

Muddusområdet fyllde genom sin storlek, sin förhållandevis väl bevarade

fauna och sina egendomliga landskapsbilder vissa önskemål i

1 Områdets belägenhet framgår av den såsom bilaga B vid statsrådsprotokollet för denna dag

fogade översiktskartan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1^8.

avseende på ett nationalparksområde, vilka icke kunde förverkligas

inom mindre områden. En av dess allra värdefullaste och numera nästan

unika kvalifikationer såsom blivande nationalpark läge däri, att det

inom sig rymde ett så vitt förgrenat, omväxlande och delvis sällsynt

storslaget vattendragssystem, som alltjämt vore helt oberört av de ingrepp

av många olika slag, vilka följde med ett vattendrags reglering

till flottled. Området utgjorde vidare en rikhaltig och synnerligen representativ

provkarta icke blott på de för övre Norrland typiska granoch

tallskogarna i orört skick utan också på de för norra Lapplands

barrskogsområde karakteristiska näringsfattiga mosse- och blandmyrstyperna

och de där förekommande mera näringsrika kärren. Också

starka faunistiska skäl talade för områdets avsättande till nationalpark.

Av den nordboreala barrskogsregionens ursprungliga djurliv hade området

kvar flertalet arter, ehuru i åtskilliga fall, t. ex. i fråga om järv,

mård och sångsvan, i starkt beskurna, nära utrotningsgränsen stående

stammar. Redan detta vore dock mera, än som numera kunde sägas

om hart när varje annat område av samma storlek i denna del av

landet.

Länsstyrelsen i Luleå tillstyrkte Muddusområdets avsättande till

nationalpark. Däremot motsatte sig länsstyrelsen såväl avlägsnandet

av de skogslappar, som där dreve renskötsel, som det föreslagna förbudet

för genomflyttande lappar att jaga och fiska på nationalparken.

Domänstyrelsen framhöll, att virkesmassan på fastmarken kunde beräknas

till i genomsnitt 25 kubikmeter per hektar eller tillsammans i

runt tal 740,000 kubikmeter, till stor del rötskadad och torr skog i dåligt

avsättningsläge på grund av det stora avståndet, i medeltal nio

kilometer, från flottled. Områdets taxeringsvärde torde numera vara

endast omkring 200,000 kronor, motsvarande omkring 4 kronor per hektar.

I avvaktan på områdets avsättande såsom nationalpark hade

domänstyrelsen inställt avverkningar och skogsvårdsarbeten där. Enligt

styrelsens mening vore det av stor betydelse, att detta sista större,

orörda naturområde nedanför barrskogsgränsen för framtiden, i och för

skogsbiologisk forskning, bevarades i ursprungligt skick. Styrelsen hemställde,

att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för Muddusområdets

avsättande som nationalpark.

För egen del anförde jag i propositionen 1941: 62 följande:

I de nationalparker, som redan funnes, vore den lappländska barrskogsregionen

endast i ringa utsträckning företrädd. Det måste därför

framstå som ett angeläget önskemål att till eftervärlden trygga ett område,

där denna naturtyp bevarats i dess ursprungliga skick. Då Muddusområdet

fyllde de anspråk, som måste ställas på en nationalpark av

detta slag, och den ekonomiska nyttan- av området, särskilt med hänsyn

till dess oförmånliga läge, syntes vara obetydlig, ansåge jag mig böra

förorda områdets avsättande till nationalpark. Jag förutsatte härvid

att det, i likhet med vad som tidigare skett, skulle ankomma på Kungl.

Maj:t att slutgiltigt bestämma gränserna för den blivande nationalparken

och att i enlighet med bestämmelserna i lagen angående nationalparker

meddela de reglementariska föreskrifter rörande området, som

befunnes erforderliga.

Beträffande lapparnas ställning inom ifrågavarande område erinrade

jag, att dess avsättande till nationalpark enligt nämnda lag icke skulle

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr Jt8.

leda till inskränkning i de rättigheter till bete, skogsfång, jakt och fiske,

som vöre lapparna medgivna. Jakt på björn, lo, älg eller örn finge

dock ej äga ruin. I dessa hänseenden ansåge jag mig icke böra ifrågasätta

någon ändring för den av mig förordade nationalparkens vidkommande.

Vad beträffade förslaget om förflyttning från området av de

där nu boende skogslapparna, hade jag efter samråd med chefen för

jordbruksdepartementet funnit mig böra biträda länsstyrelsens uppfattning

i denna fråga och ansåge sålunda, att sådan förflyttning ej

borde ske.

Frågan om indragning av de förutnämnda ströängslotterna syntes

böra behandlas i därför stadgad ordning.

En nationalpark av Muddusområdets storlek och belägenhet fordrade

givetvis effektiv bevakning. Kostnaderna för nationalparkers bevakning

bestredes från° anslag på riksstatens åttonde huvudtitel. Utredningen

i ärendet gåve vid handen, att två personer behövde anställas

för att bevakningen skulle bli effektiv. Enligt vad jag under hand inhämtat

syntes det emellertid vara tillräckligt, om endast den ene helt

ägnade sig åt tillsyn över nationalparken, medan den andre endast i

mindre utsträckning biträdde härvid. Anvisande av medel till ändamålet

torde få bli beroende på framställning i vanlig ordning från vetenskapsakademien.

Under erinran att frågan om det s. k. Sjalin jaområdets fridlysning

såsom fågelskyddsområde torde komma att framdeles anmälas av chefen

för jordbruksdepartementet, hemställde jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva, att Muddusområdet finge avsättas såsom nationalpark.

Jordbruksutskottet (utlåtande nr 19) tillstyrkte enhälligt bifall till

propositionen. Utskottet förklarade sig anse önskvärt, att ett område

representerande den lappländska barrskogsvegetationen jämte dess djurvärld

i orört skick bevarades åt eftervärlden. Detta syntes lämpligen

kunna ske genom avsättande av Muddusområdet till nationalpark. Även

utskottet vore av den uppfattningen, att någon förflyttning av de på

området boende skogslapparna icke omedelbart borde äga rum. Skulle

emellertid framdeles möjlighet yppas att åt dessa lappar erbjuda annan

likvärdig uppehållsort, syntes frågan härom lämpligen av Kungl. Majit

böra upptagas till förnyad prövning. Någon inskränkning i övrigt av

lapparna tillkommande rättigheter till jakt och fiske m. m. inom området

utöver vad eljest beträffande nationalparker vore föreskrivet —

syntes icke böra ske.

Utskottets förslag bifölls utan omröstning av första kammaren. Andra

kammaren avslog däremot med 85 röster mot 62 såväl utskottets hemställan

som propositionen. Då sammanjämkning av kamrarnas beslut

icke ansågs möjlig (jordbruksutskottets memorial nr 36), anmälde riksdagen

(skrivelse nr 224), att Kungl. Majits framställning förfallit.

Genom beslut den 6 juni 1941 uppdrog Kungl. Majit åt vetenskapsakademien

att efter samråd med domänstyrelsen inkomma med det för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr Jt8. 5

nyade förslag i ämnet, som med hänsyn till vad vid riksdagsbehandlingen

förekommit kunde befinnas lämpligt och ändamålsenligt.

Med skrivelse den 9 december 1941 har vetenskapsakademien överlämnat

ett av natur skyddskommittén efter samråd med domänstyrelsen

upprättat, begränsat förslag till nationalpark, vilket av akademien åberopats

såsom dess egen framställning.

Ärendets utgång i riksdagen hade, framhåller kommittén, vållat missräkning

i vida kretsar, särskilt bland skogsbrukets och skogsforskningens

män, bland vilka tillkomsten av den ifrågasatta nationalparken

emotsetts med tillfredsställelse och stora förväntningar.

Skälen till att avsättande av nationalparker ansetts önskvärt i kulturländerna

vore dels av ideell, dels av praktisk-ekonomisk och vetenskaplig

art. Naturbilderna inom en nationalpark borde anses vara minst

lika värdefulla som de mest berömda konstverk. Nationalparkerna vore

sålunda i första hand ett slags friluftsmuseer i större skala, avsedda

att bevara ursprungliga landskapsbilder med därtill hörande växt- och

djurvärld. De hade från denna synpunkt alldeles samma berättigande

som våra museer av olika slag, hembygdsgårdar och dylikt. Av icke

mindre betydelse vore, att nationalparkerna erbjöde stora och i vissa

avseenden enastående möjligheter för den naturvetenskapliga forskningen.

Många praktiska och teoretiska biologiska problem framstode klarare

och kunde lättare bringas till sin lösning inom områden, där människans

ingrepp i naturens hushållning varit obetydliga eller till och med

helt uteblivit. Att särskilt skogsbruket, som i hög grad hade att arbeta

under av naturen själv givna betingelser i fråga om utsäde, jordmån,

klimat o. s. v., skulle ha mycket att lära av förhållandena i den

orörda naturskogen sade sig självt.

Muddusområdets betydelse för biologisk forskning läge däri, att det

icke utgjorde ett alltigenom likartat utan tvärtom ett till sin naturbeskaffenhet

synnerligen växlande område, ett rutverk av myrar och

fastmarksremsor, av vilka den ena icke vore den andra lik. Beståndsbilden

företedde stora växlingar vad trädslag, ålder, ståndort, växtlighet

o. s. v. anginge. Icke minst intressanta vore brandfälten av olika

åldrar med sina växlande men överallt uteslutande genom naturens

egna krafter och resurser tillkomna återväxtbilder. För envar med

inblick i nordsvenska skogsproblem stöde det omedelbart klart, vilket

rikt och värdefullt område som här läge öppet för forskningar rörande

allehanda med skogens självföryngring, den naturliga beståndsväxlingen,

svamp- och insektsskador på skogsträden, markvegetationen och mycket

annat sammanhängande viktiga problem.

För vår tids naturvetenskapliga forskning vore de orörda naturens

verkstäder, som nationalparker och andra naturskyddsområden representerade,

av stor betydelse och utgjorde i vissa avseenden oumbärliga

komplement till forskningsinstituten och deras laboratorier. Nationalparkernas

värde såsom studiefält hade nått sitt största erkännande i

länder, där den naturvetenskapliga forskningens ekonomisk-praktiska

inriktning vore mest påfallande, såsom i Amerikas förenta stater. Till

och med en sådan mindre stat som Finland hade ansett sig lia råd att

avsätta ej mindre än tre ganska omfattande nationalparker inom landels

barrskogsregion på breddgrader ungefärligen motsvarande Muddus
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts proposition Nr 48.

områdets, nämligen Oulankajoki-, Kutsajoki- och Pisavaara-områdena,

vilkas sammanlagda areal i det närmaste kunde mäta sig med Muddusområdets

ursprungligen föreslagna 50,000 hektar.

Då ett oförändrat förslag möjligen icke skulle vinna riksdagens bifall,

har kommittén förklarat sig beredd att förorda ett beskuret förslag,

ehuru detta enligt kommitténs bestämda uppfattning måste bli väsentligen

underlägset det tidigare avgivna. Under anförda omständigheter

förordade kommittén följande förändringar, som närmare belysas av en

kartskiss, vilken torde få såsom bilaga A fogas vid statsrådsprotokollet:

1. Den del av Muddusområdet, som ligger nedom odlingsgränsen,

utgår ur förslaget. Härigenom bortfalla områdets sydligaste del och ett

stycke mot gränslinjen i öster, tillsammans omfattande ungefär 9,145

hektar.

2. Den del av Stubba kronoöverloppsmark, som faller norr örn den

under anläggning varande vägen Gällivare—Porjus, bortgår. Detta område

omfattar cirka 800 hektar.

De bortgående områdena utgjorde sålunda sammanlagt omkring 9,945

hektar. Efter denna beskärning skulle nationalparken omfatta 40,030

hektar, fördelade på följande sätt: fastmark 22,025 hektar, sankmark

16,874 hektar och vatten 1,131 hektar. Minskningen utgjorde omkring

20 procent av totalarealen (26 procent av fastmarksområdet). Taxeringsvärdet

— av domänstyrelsen år 1941 beräknat till 200,000 kronor —

finge, då de bortfallande områdena läge närmast flottlederna, anses nedbringat

i än högre grad, sannolikt med omkring 30 procent. Med den

föreslagna begränsningen av nationalparken torde dennas taxeringsvärde

ej böra sättas högre än cirka 140,000 kronor, i vilket belopp jämväl

inginge värdet av områdets virkesmassa, vilken genom arealbeskärningen

nedbringats från 740,000 till 550,000 kubikmeter.

Vid det ändrade förslagets uppgörande hade kommittén eftersträvat,

att, alltjämt så mycket som möjligt skulle finnas kvar av de för biologisk

och skogsvetenskaplig forskning särskilt värdefulla naturskogsbestånden

med deras växlande karaktär. Då det ursprungligen föreslagna

området ingalunda varit homogent, hade det dock icke kunnat undvikas,

att åtskilliga sådana värden måst lämnas utanför. Så vore t. ex. fallet

med de märkliga klyftdalarna i södra delen av området, alltifrån Muddusälvens

djupa kanjon längst i väster, med det 42 meter höga vattenfallet

därovanför, till Moskokorsos väldiga skåra längst i öster. Dessa

klyftdalar utgjorde icke blott intressanta geologiska formationer utan

också växtplatser för en del egendomligt sammansatta växtsamhällen

med däri ingående element av såväl fjällväxter som s. k. sydbergsarter.

Även den högre faunan i klyftdalarna inrymde former, som i hög grad

vore värda att skyddas. Så hade björnen där haft gamla idesplatser

och bland häckfåglarna återfunnes såväl berguv som jaktfalk, den senare

numera i vårt land mera sällsynt än till och med kungsörnen. Till de

frånskilda delarna hörde också berget Linavare med en del bestånd av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr J+8.

stort skogligt intresse, däribland Muddusområdets veterligen tätaste och

mest högresta tallurskog, samt områdets näst högsta kalfjällstopp, MellanStubbas

kupol på 646 meter över havet.

Kommittén har vidare hemställt örn indragning respektive inlösning

av vissa oindragna ströängslotter.

Såsom förut framhållits, förföll vid 1941 års riksdag genom kamrarnas

skiljaktiga beslut den av Kungl. Majit väckta frågan örn Muddusområdets

avsättande till nationalpark. Med hänsyn till den vikt, jag i

likhet med de i ärendet hörda myndigheterna tillmäter denna fråga,

har jag emellertid funnit mig böra efter ytterligare utredning tillstyrka,

att densamma ånyo underställes riksdagens prövning.

Då jag i fjol förordade Muddusområdets avsättande till nationalpark,

skedde detta främst med hänsyn till angelägenheten av att i ursprungligt

skick för forskning och framtid bevara ett område, som trots områdets

relativt begränsade utsträckning —• omkring 5 kvadratmil —

skulle giva en i stort sett fullgod bild av den norrländska barrskogsregionens

vitt skilda naturtyper. Att ett enda sammanhängande område

står till förfogande för detta ändamål måste givetvis betraktas såsom

ur flera synpunkter särskilt fördelaktigt. Vore området ensartat till sin

natur, hade säkerligen aldrig uppkommit fråga örn avsättande av området

i dess helhet till nationalpark. Det förnyade yttrande i ärendet,

som nu framlagts av vetenskapsakademien och som tillkommit under

domänstyrelsens medverkan, har stärkt mig i den uppfattning, varåt jag

i fjol gav uttryck. Det synes ådagalagt, att några vägande skäl av

ekonomisk art icke gärna kunna anföras mot avsättande av Muddusområdet

till nationalpark. Möjligen skulle ur området kunna utvinnas

ett belopp, högre än taxeringsvärdet, men, såvitt jag kan förstå, endast

genom en engångsavverkning utan hänsyn till återväxt och andra skogliga

synpunkter. Den årliga vinst, som en normal exploatering av området

eventuellt skulle kunna inbringa, lärer svårligen kunna uppväga

värdet av att för den skogsbiologiska forskningen kunna för framtiden

bevara detta sista större orörda barrskogsområde i ursprungligt skick.

Jag skulle helst ha velat förorda, att Muddusområdet måtte avsättas

till nationalpark i den utsträckning, jag förra året tillstyrkte. Med

hänsyn till riksdagens i fjol intagna ståndpunkt finner jag mig dock

böra godtaga det begränsade förslag, som av vetenskapsakademien framlagts.

Jag erinrar, att den opposition, som framkom mot förra årets

förslag, väsentligen riktade sig mot områdets föreslagna storlek. Enligt

det nu föreliggande förslaget skulle nationalparken begränsas fran 49,975

hektar med 9,945 hektar (omkring 20 procent) till 40,030 hektar. Genom

denna beskärning av arealen skulle nationalparkens taxeringsvärde enligt

verkställd beräkning minskas med cirka 30 procent till 140,000 kronor.

Departementschefen

.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 48.

Det har framhållits, att åtskilliga naturvärden i det nya förslaget måst

uteslutas ur nationalparksområdet. Jag finner detta beklagligt men anser

mig dock kunna godtaga vad i detta hänseende föreslagits.

I övrigt anhåller jag att få hänvisa till vad jag i ärendet anförde”!

fjolårets proposition. I anslutning till vad jordbruksutskottet yttrade

vill jag härutöver framhålla, att, därest framdeles skulle yppas någon

möjlighet att åt de inom området bosatta lapparna erbjuda annan likvärdig

uppehållsort, frågan härom torde böra av Kungl. Majit upptagas

till förnyad prövning.

Under åberopande av vad som anförts hemställer jag, att Kungl

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att såsom nationalpark må i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat avsättas

viss del, omfattande omkring 40,030 hektar, av det s. k.

Muddusområdet i Gällivare och Jokkmokks socknar av

Norrbottens län.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bo Tideström.

Stockholm 1942, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

420456

opaginerad Kontrollera mot PDF

\VOfCOy*>

Bil. A

''mm*-

t. Gällivare c. a'' 20 km

v c. \

t. Porjus c:a 12 km

^zwMm

jm

Anor

^Slwk^k0% tflfö^jtélcBpe

•ö

LuobbnJnpe

Äskås n pc

Kihwape

SJcaJfiij/ri

KARTA ÖVER

M U D DUSOM

R Å D E T

Skala 1:200000

Q l 2 3 4 Skm

''381° •‘k

irf"

ocutu

Generalstabens litOQr. anstalt, Sthlm

''A''''"''i

■ i

£ -

BUK

<<* -*

jtuiity

. ^ 1

——_—■ Gräns för det i prop. 1941:62 -- Väg Gällivare — Porjus

föreslagna nationalparks- (under anläggning)

området _____Odlingsgränsen

-t- H—h + 4 Gräns mellan Gällivare och

Jokkmokks socknar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. B.

Karesuando

R S E

Kiruna

''mangi

0 R

L0 T T

Sl. tvålvatten

Ripats

!attavara

Polcirkeln

Murjek

Vuollerim

LÄN

BODEN

Älvsby

Arvidsjaur

[Sorsele

Skala 1:2000000

) 10 20 30 40 50 km

6ENERALST. LITOGR. ANSTALT STOCKHOLM

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:96 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående avsättande till nationalpark av viss del av det s. k. Muddusornrådet i Norrbottens län a1 i texten
  2. JoU 1942:6 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avsättande till nationalpark av viss del av det s. k. Muddusområdet i Norrbottens län jämte i ämnet s. 1 i texten