Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om viss tillämpning i fråga örn kött av älg med flera djur av lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus, m. m

1942-01-30 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:52, Med förslag till förordning om viss tillämpning i fråga örn kött av älg med flera djur av lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

1

Nr 52.

Kungl. Majtts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om viss tillämpning i fråga örn kött av älg med flera

djur av lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning

och slakthus, m. m.; given Stockholms slott

den 30 januari 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag,

dels föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till förordning om

viss tillämpning i fråga om kött av älg med flera djur av lagen den 11 maj

1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus, m. m.,

dels ock inhämta riksdagens yttrande över härvid likaledes fogade förslag

till förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 11 maj 1934 (nr

141) angående förbud mot viss stämpling eller märkning av kött och köttvara.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 52.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

Förslag

till

förordning om viss tillämpning i fråga örn kött av älg med flera

djur av lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning

och slakthus, m. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vad i lagen den 11 maj 1934 angående köttbesiktning och slakthus stadgas

rörande besiktningstvång i fråga om kött av nötkreatur, får, get, svin

eller häst eller vara beredd av kött av sådant djur skall, därest Kungl.

Maj:t ej annorlunda förordnar, inom område, där dylikt besiktningstvång

gäller, hava avseende jämväl å kött av älg, björn, vildsvin, räv eller grävling

eller vara beredd av kött av dessa djur. Till kött räknas härvid icke allenast

kött i vanlig bemärkelse utan även blod samt andra till människoföda användbara

delar av nämnda djur. För besiktning av kött och för sådan behandling

därav, som avses i 6 § 2 mom. nyssnämnda lag, skall utgå avgift

enligt de grunder, som å den plats, där besiktningen eller behandlingen sker,

gälla enligt av Kungl. Maj :t fastställd taxa,

a) då fråga är om kött av älg och björn, för besiktning och behandling av

kött av storboskap,

b) då fråga är om kött av vildsvin, för besiktning och behandling av kött

av svin, samt

c) då fråga är om kött av räv och grävling, för besiktning och behandling

av kött av spädgris.

2 §•

Inom område, där besiktningstvång enligt lagen angående köttbesiktning

och slakthus icke gäller, må till människoföda avsett kött av björn, vildsvin,

räv eller grävling eller till människoföda avsedd vara beredd av kött av sådant

djur, därest Kungl. Majit icke annorledes förordnar, icke saluhållas, utbjudas,

användas eller förvaras på sätt i 2 § nämnda lag sägs med mindre

köttet i färskt tillstånd antingen vid veterinärbesiktning godkänts för försäljning

inom område, där köttbesiktningstvång gäller, eller ock vid undersökning

befunnits fritt från trikiner. Kött, som vid sådan undersökning befinnes

fritt från trikiner, skall genom stämpling eller märkning av köttet eller dess

emballage betecknas såsom godkänt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

3 §•

Bryter någon mot förbud, som i 2 § avses, straffes med böter från och med

fem till och med trehundra kronor.

4 §•

Böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

5 §•

För tillämpning av denna förordning erforderliga bestämmelser meddelas

av Kungl. Majit.

Denna förordning, varigenom upphäves förordningen den 28 juni 1941 (nr

491) om viss tillämpning i fråga om älgkött av lagen den 11 maj 1934 (nr

140) angående köttbesiktning och slakthus, träder i kraft den 1 april 1942;

skolande förordningen dock icke äga tillämpning i fråga om vara, vilken före

sistnämnda dag beretts av kött av björn, vildsvin, räv och grävling eller ock

före den 1 september 1940 av älgkött.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 52.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 11 maj 1934

(nr 141) angående förbud mot viss stämpling eller märkning av

kött och köttvara.

Härigenom förordnas, att i 1 § förordningen den 11 maj 1934 angående

förbud mot viss stämpling eller märkning av kött och köttvara skall hava

följande ändrade lydelse:

1 §•

Kött av---äga rum.

Vad i första stycket sägs skall jämväl gälla i fråga om kött av älg, björn,

vildsvin, räv eller grävling eller vara beredd av sådant kött.

Kött av björn, vildsvin, räv eller grävling eller av sådant kött beredd vara

må icke under förutsättning som i första stycket avses förses med stämpel

eller märke, som genom färg eller utseende i övrigt föranleder, att förväxling

lätt kan äga rum med sådan stämpel eller sådant märke, som enligt av Kungl.

Maj :t med stöd av bestämmelserna i förordningen om viss tillämpning i fråga

om kött av älg med flera djur av lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående

köttbesiktning och slakthus, m. m. meddelade föreskrifter utmärker, att vara

är fri från trikiner.

Med kött avses i denna förordning icke allenast kött i vanlig bemärkelse

utan även blod samt andra till människoföda användbara delar.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1942, från och med vilken dag

kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 797) örn tillämpning i fråga om älgkött

av förordningen den 11 maj 1934 (nr 141) angående förbud mot viss stämpling

eller märkning av kött och köttvara skall upphöra att gälla.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

5

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 januari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Föredraganden, statsrådet Domö, anmäler fråga om besiktning av kött

av räv, grävling och björn med flera djur och anför därvid.

Nu gällande bestämmelser angående köttbesiktning finnas upptagna i lagen

den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus. Köttbesiktningstvång

innebär enligt 2 § 1 mom. i nämnda lag förbud att inom visst

område till salu hålla eller utbjuda till människoföda avsett färskt kött av

nötkreatur, får, get, svin eller häst eller använda dylikt kött för beredning av

föda för utspisning å offentligt spisningsställe eller av vara, avsedd till försäljning

till människoföda, eller förvara sådant kött å allmän saluplats, i

salubod med därmed i omedelbart samband varande lagerrum, å offentligt

spisningsställe eller i lokal för tillverkning till avsalu av matvaror, därest

köttet icke godkänts vid besiktning enligt lagens föreskrifter. Inom område,

där köttbesiktningstvång gäller, må icke heller till människoföda avsett salt,

rökt eller torkat kött av förutnämnda djur eller annan till människoföda avsedd

vara, beredd av kött av sådant djur, saluhållas, utbjudas, användas eller

förvaras på sätt nyss nämnts, med mindre köttet blivit i färskt tillstånd godkänt

vid besiktning, som anställts enligt lagens föreskrifter. Till kött räknas

i ifrågavarande lag icke allenast kött i vanlig bemärkelse utan även blod samt

andra till människoföda brukliga delar av djur.

Obligatoriskt gäller köttbesiktningstvång, såvida ej Kungl. Majit annorlunda

förordnar, för varje stad och annat samhälle, där hälsovårdsstadgans

föreskrifter rörande stad i tillämpliga delar gälla, med ett invånarantal av

4,000 eller däröver. För stad eller samhälle med lägre invånarantal, för kommun,

där hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande landet gälla, eller för visst

område av sådant samhälle eller sådan kommun må köttbesiktningstvång

stadgas av länsstyrelsen efter framställning av stadsfullmäktige eller däremot

svarande myndighet.

I 5 § stadgas, att besiktningsveterinären skall vid slakt av djur i offentligt

slakthus anställa undersökning före nedslaktningen å djuret med hänsyn till

dess hälsotillstånd samt efteråt å dess kött med avseende å dess duglighet

till människoföda. Vid annan besiktning skall undersökning anställas å minst

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

halv kropp, som dock beträffande häst eller större nötkreatur än kalv kan

vara delad i fram- och bakdelspart. Närmare bestämmelser örn besiktningen

meddelas av Kungl. Maj:t.

I 6 § 1 mom. föreskrives, att färskt kött, som vid besiktning enligt lagen

finnes vara till människoföda tjänligt, skall i den utsträckning Kungl. Maj:t

bestämmer genom stämpling eller märkning betecknas såsom godkänt. Enahanda

förfarande skall iakttagas beträffande salt, rökt eller torkat kött, vilket

i färskt tillstånd godkänts vid besiktning, ävensom beträffande annan vara,

beredd av sålunda godkänt kött. Därest vid besiktning påträffas kött, som

först efter särskild behandling kan godkännas, skall köttet enligt förskrifterna

i 6 § 2 morn., innan stämpling eller märkning äger rum, undergå sådan

behandling. Färskt kött, som blivit vid besiktning godkänt, må utan ytterligare

besiktning saluhållas, utbjudas, användas eller förvaras inom annat

område med köttbesiktningstvång, allenast örn besiktningen skett vid slakt i

offentligt slakthus eller eljest med tillämpning av enahanda föreskrifter, som

gälla angående besiktning för nämnda område. Någon motsvarande begränsning

gäller dock icke i fråga om salt, rökt eller torkat kött, vilket i färskt tillstånd

godkänts eller vara, beredd av sådant kött. Därest vid besiktning kött

befinnes vara till människoföda otjänligt skall detsamma utan kostnad för

köttets ägare genom vederbörande besiktningsveterinärs försorg och under

hans kontroll användas till tekniskt bruk eller, där så ej kan ske, på annat

sätt oskadliggöras.

I 8 § 1 mom. ifrågavarande lag stadgas, att för köttbesiktning samt för

sådan behandling av kött som omförmäles i 6 § 2 mom. äger samhället eller

kommunen uppbära avgifter enligt taxa, som fastställes av Kungl. Maj:t.

Förslag till dylik taxa skall avgivas av hälsovårdsnämnden eller särskild

myndighet, under vars inseende köttbesiktningen är ställd, efter hörande av

hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

I lagen finnas vidare vissa straffbestämmelser upptagna.

Vissa tillämpningsföreskrifter ha i anslutning till lagen utfärdats av Kungl.

Majit i kungörelserna den 30 november 1934 (nr 558) om besiktning och

stämpling av kött m. m. enligt nämnda lag, (nr 559) angående kontrollslakterier,

(nr 560) angående under offentlig kontroll ställda charkuterifabrikör

samt (nr 561) angående kontroll vid införsel av köttvaror till område med

köttbesiktningstvång.

I 3 § 1 mom. kungörelsen nr 558 föreskrives, att, då kött i vanlig bemärkelse

förelägges till besiktning å köttbesiktningsbyrå, till köttet hörande bröstoch

bukhinna, njure och ben ej få vara borttagna. Bortskärande av delar av

köttet i vanlig bemärkelse får icke ha skett. Ej heller må i vidare mån organ

eller lymfkörtlar vara anskurna än att i hjärtat få finnas de snitt, som erfordras

för uttömning av därvarande blod. Undantag från dessa bestämmelser

må emellertid, då särskilda skäl därtill föranleda, medgivas av medicinalstyrelsen.

I 3 § 2 mom. av ifrågavarande kungörelse finnas därjämte upptagna

föreskrifter rörande organtvång, vilka innebära att, där Kungl. Majit

efter framställning av stadsfullmäktige eller däremot svarande myndighet så

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 52.

7

förordnat, färskt kött i vanlig bemärkelse i regel skall vid föreläggande till

besiktning vara naturligt förenat med lungor, hjärta och lever samt i fråga

örn svin även med huvud.

Enligt 8 § samma kungörelse skall besiktning såvitt angår svin större än

spädgris omfatta jämväl mikroskopisk undersökning av köttet med avseende

å trikiner.

Enligt förordningen den 11 maj 1934 (nr 141) angående förbud mot viss

stämpling eller märkning av kött och köttvara må kött av nötkreatur, får, get,

svin eller häst eller av sådant kött beredd vara icke, därest varan är avsedd för

försäljning inom riket och densamma ej enligt lagen angående köttbesiktning

och slakthus är av beskaffenhet att få saluföras inom område med köttbesiktningstvång,

förses med stämpel eller märke, som genom färg eller utseende i

övrigt föranleder, att förväxling lätt kan äga rum med sådan stämpel eller sådant

märke, som enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter utmärker vara

beträffande vilket dylikt saluhållande må äga rum.

I kungörelse den 31 augusti 1940 (nr 797) har föreskrivits, att vad i sistnämnda

förordning nr 141/1934 stadgas skall äga tillämpning jämväl i fråga

örn älgkött eller av sådant kött beredd vara.

Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 491) örn viss tillämpning i fråga

om älgkött av lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och

slakthus skall vad i nämnda lag stadgas rörande besiktningstvång i fråga om

kött av nötkreatur, får, get, svin eller häst eller varor beredda av kött av sådant

djur, därest Kungl. Majit ej annorlunda förordnar, inom område, där

dylikt besiktningstvång gäller, ha avseende jämväl å kött av älg eller varor

beredda av älgkött. Till älgkött skall härvid räknas icke allenast kött i vanlig

bemärkelse utan även blod samt andra till människoföda brukliga delar av

älg. För besiktning av älgkött och sådan behandling därav, som avses i 6 §

2 mom. nyssnämnda lag, skall utgå avgift enligt de grunder, som å den plats,

där besiktningen eller behandlingen sker, gälla enligt av Kungl. Majit fastställd

taxa för besiktning och behandling av kött av storboskap.

I kungörelse den 30 augusti 1941 (nr 718) angående besiktning av älgkött

m. m. har sedermera föreskrivits, att jakträttsinnehavare må inom område

med köttbesiktningstvång utan hinder av bestämmelserna i 2 § 1 mom. förenämnda

lag försälja obesiktigat kött av älg, som skjutits å hans jaktområde,

till personer, som äro bosatta inom jaktområdet eller ock deltagit i

eller varit behjälpliga vid jakten.

Besiktning av älgkött må verkställas, förutom av besiktningsveterinär,

som omförmäles i 2 § 3 morn. nämnda lag eller i 4 § kungörelsen nr 559/

1934, jämväl av vederbörande läns-, distrikts- eller stadsveterinär. Vid besiktningen

skall köttet föreligga i minst fjärdedels kropp, som dock må vara

delad i två stycken.

Tillika har föreskrivits, att vad i kungörelserna den 30 november 1934,

nr 558 örn besiktning och stämpling av kött in. m. enligt lagen angående

köttbesiktning och slakthus, nr 560 angående under offentlig kontroll ställda

charkuterivaror samt nr 561 angående kontroll vid införsel av köttvaror

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 52.

till område med köttbesiktningstvång föreskrives i fråga om kött av storboskap

eller häst eller därav beredda köttvaror skall gälla jämväl beträffande

kött av älg eller varor beredda av älgkött. Besiktigat älgkött skall

dock förses med särskild stämpel, vari ordet »vilt» ingår. Besiktning och

stämpling av älgkött må även ske annorstädes än å besiktningsbyrå, därvid

beträffande besiktningen och stämplingen skola i tillämpliga delar gälla

föreskrifterna i kungörelsen nr 558. Vad i sistnämnda kungörelse stadgas

dels i 3 § 1 mom. om förbud att före besiktningen bortskära delar av köttet

i vanlig bemärkelse samt att vid besiktning förete anskurna organ eller

lymfkörtlar, dels ock i 3 § 2 mom. angående organtvång skall icke tillämpas

i fråga om älgkött.

I skrivelse den 6 december 1941 bär medicinalstyrelsen hemställt, att åtgärder

vidtoges för att bestämmelser snarast utfärdades därom att vad i lagen

den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus stadgas

rörande köttbesiktningstvång i fråga om kött av nötkreatur, får, get,

svin eller häst eller varor beredda av sådant kött inom område, där dylikt

besiktningstvång gäller, skulle ha avseende jämväl å kött av vildsvin, björn,

djur av rävsläktet och grävling eller varor beredda av sådant kött. Tillika

bär styrelsen hemställt, att förbud samtidigt måtte utfärdas mot försäljande

eller saluförande inom område utan köttbesiktningstvång eller användande

vid beredning av till försäljning som människoföda inom sådant område avsedd

vara av kött av svin, vildsvin, björn, djur av rävsläktet eller grävling,

med mindre köttet antingen vid vederbörlig veterinärbesiktning godkänts för

försäljning i område med köttbesiktningstvång eller ock vid undersökning,

företagen av besiktningsveterinär å offentligt slakthus, kontrollslakteri eller

köttbesiktningsbyrå i område med köttbesiktningstvång, eller av stads-, länseller

distriktsveterinär befunnits fritt från trikiner.

Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Enligt gängse uppfattning har trikinsjukdom hos svin ansetts huvudsakligen

bero på överföring från råttor. Undersökningar som under senare tid

företagits i Tyskland, Norge och Sverige synas emellertid giva vid handen

att såväl räv som grävling ha minst lika stor betydelse i fråga om smittöverföringen

som råtta. Det har nämligen visat sig att trikinsjukdom numera

är relativt vanlig hos räv och grävling, från vilka djur sjukdomen

sedermera kan överföras på andra för densamma mottagliga djur. Någon

risk för att trikinsjukdomen skulle kunna från räv och grävling överföras

på människa har man tidigare icke behövt räkna med, alldenstund kött

av dessa djur icke plägat användas till människoföda. På allra sista tiden

har emellertid en omsvängning ägt rum i uppfattningen om sådant kötts

lämplighet som föda åt människor. Sålunda har det nyligen förekommit

både i Stockholm och Göteborg att hälsovårdsmyndigheterna vid sina inspektioner

av företag för tillverkning eller försäljning av köttvaror påträffat

kött av räv, avsett att försäljas som människoföda. Därest ett okontrollerat

användande av rävkött för sådant ändamål får fortgå, torde vi löpa

risk att utsättas för trikinepidemier hos människor liknande dem, som föregående

år inträffade i Norge. Här insjuknade i Oslo under sommaren 1940

sju personer i trikinsjukdom efter att ha förtärt salt fläsk. Något senare

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

9

inträffade en större trikinepidemi bland tyska soldater i Halden, varvid icke

mindre än 680 personer angrepos av sjukdomen. Dessa förhållanden riktade

misstanken på rävar, och vid undersökning av sådana visade det sig

att de i stor utsträckning voro bärare av trikiner samt att trikinsjukdomen

kunnat överföras till svinen genom att dessa utfodrats med kött från räv.

De åtgärder, som kunna vidtagas i syfte att förhindra överförande till

människor av trikinsjukdom vid förtärande av rävkölt, äro av flera slag,

t. ex. 1) förhud mot användande av rävkött till människoföda, 2) intagande

av räv bland djur, vilkas kött jämlikt slakthuslagen faller under köttbesiktningstvångets

bestämmelser, eller 3) förbud mot användande (försäljning

eller saluförande m. m.) av rävkött till människoföda, därest köttet

icke vid företagen undersökning befunnits fritt från trikiner. Den först omnämnda

utvägen torde icke kunna ifrågakomma, sedan det visat sig att man

på en del håll anser rävköttet vara icke blott användbart till människoföda

utan rent av en delikatess. Att hänföra rävköttet till kött, som faller under

köttbesiktningstvångets bestämmelser, skulle visserligen innebära ett gott

skydd i fråga om samhällen, där keiltbesiktningstvång tillämpas, men övriga

orter inom riket skulle icke få någon nämnvärd nytta därav. Lämpligaste

sättet för frågans lösande synes därför vara att dels införa köttbesiktningstvång

för kött av räv (såväl vild- som tamräv) och dels utfärda

förbud mot försäljande eller saluförande inom område utan köttbesiktningstvång

samt mot användande vid beredning av till försäljning som människoföda

inom sådant område avsedd vara av rävkött, med mindre köttet

vid undersökning, företagen antingen av besiktningsveterinär å offenligt

slakthus, kontrollslakteri eller köttbesiktningsbyrå i område med köttbesiktningstvång

eller ock av stads-, läns- eller distriktsveterinär, befunnits fritt

från trikiner och till bevis härom försetts med föreskriven stämpel. Denna

senare bestämmelse torde kunna förhindra trikinsjukdomens överförande

medelst rävkött inom områden utan köttbesiktningstvång.

Därest rävkött blir föremål för sådan kontroll, som nu anförts, torde —

i den mån så icke redan skett — liknande kontroll böra genomföras för

kött av svin, vildsvin, björn och grävling. Beträffande kött av vildsvin och

björn, som från utlandet införes till riket, är det alltsedan år 1922 föreskrivet

att detsamma vid införseln skall undergå trikinundersökning. För inhemskt

kött av vildsvin och björn saknas däremot föreskrift örn trikinundersökning

före saluförandet.

Det har visat sig i utlandet, att kött av vissa slags köttätande eller allätande

däggdjur, som eljest icke plägat användas som människoföda, numera

inrangerats i den mänskliga kosten.

Skulle kriget komma alt fortsätta under ytterligare något år och skördeutfallet

i vårt land under år 1942 bliva lika dåligt som de båda senaste åren,

torde med sannolikhet även hos oss kött av dylika djur komma att användas

till människoföda.

Då kött av köttätande eller allätande däggdjur torde kunna vara bemängt

med trikiner, torde även leir vårt lands vidkommande vissa försiktighetsåtgärder

böra vidtagas till förhindrande av trikinsjukdoms överförande till

människor vid förtärande av sådant kött. Föreskrifter torde med andra ord

böra utfärdas därom att sådant klitt av köttätande eller allätande^däggdjur,

vilket icke är inryckt under slakthuslagens bestämmelser, icke må försäljas

eller salubjudas som människoföda eller användas vid beredande av till försäljning

avsedd sådan föda, med mindre köttet vid vederbörlig undersökning

visats vara fritt från trikiner.

Med utfärdande av dessa bestämmelser torde emellertid kunna anstå, till

fallang till riksdagens protokoll 19t2. 1 sunil. Nr 52. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

dess erfarenhet visat att kött av ifrågavarande djurslag kan väntas hos oss

komma till användning som människoföda. Styrelsen har för avsikt att i

så fall framlägga förslag till erforderliga kontrollbestämmelser.

Vid medicinalstyrelsens framställning funnos fogade skrivelser från förste

stadsveterinåren i Stockholm och hälsovårdsnämnden i Göteborg, vari uppgivits,

att kött av räv saluförts för användning till människoföda. Hälsovårdsnämnden

i Göteborg har meddelat, att den i anledning av förekomsten

hos pälsbärande djur av trikiner tills vidare meddelat förbud mot saluförande

inom Göteborgs stad av till människoföda avsett kött av räv eller andra

pälsdjur. Nämnden hemställer tillika, att medicinalstyrelsen ville vidtaga åtgärder

för att få till stånd obligatorisk trikinbesiktning av sådant till människoföda

avsett kött.

över medicinalstyrelsens framställning ha yttranden avgivits dels den 7

januari 1942 av domänstyrelsen och dels den 23 i samma månad av statens

livsmedelskommission.

Domänstyrelsen har i sitt yttrande tillstyrkt medicinalstyrelsens förslag.

Statens livsmedelskommission har anfört i huvudsak följande.

En ändring i den av medicinalstyrelsen föreslagna riktningen torde vara

nödvändig, sedan nu kött av räv allmänt säljes till människoföda. Sålunda

besiktigades vid Stockholms stads offentliga slakthus lördagen den 10 januari

1942 enligt uppgift 225 rävkroppar, varav 3 befunnits behäftade med trikiner.

Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida dessa bestämmelser ej borde

utsträckas även till andra djur, som kunna vara behäftade med trikiner, vilket

även antytts i medicinalstyrelsens skrivelse.

Kommissionen anser det emellertid knappast nödvändigt, att stads-, länsoch

distriktsveterinärer utrustas med mikroskop och stämplar för att trikinbesiktiga

djur av här ifrågavarande slag. Av den saluförda mängden fläsk

inom hela landet är för närvarande endast 4 procent obesiktigat enligt kommissionens

statistik, och härav torde största delen härröra från Norrland.

Härav framgår, att av de svin, som saluföras i Götaland och Svealand, alla

med undantag av ett obetydligt antal redan besiktigas antingen på offentligt

slakthus, kontrollslakteri eller köttbesiktningsbyrå. Det torde därför enligt

kommissionens mening vara bäst att införa obligatoriskt köttbesiktningstvang

i hela Götaland och Svealand, med undantag för Kopparbergs län, och

då även innefattande kött av vildsvin, grävling, räv etc. Inom Norrland och

Kopparbergs län torde däremot medicinalstyrelsens förslag vara lämpligt.

Genomförandet av ett dylikt besiktningstvång för svin underlättar också

kommissionens kontroll.

Innan ett beslut i här ifrågavarande riktning hinner att träda i kraft, torde

det med hänsyn till att kött av räv numera köpes av restauranger, charkuterifabriker

och sannolikt även detaljaffärer vara lämpligt, att sådana bestämmelser

utfärdas, att såsom villkor för att varor, vari kött av dylika djur ingår,

få tillhandahållas allmänheten, skall gälla, att anslag finnes uppsatt i

lokalen om att sådant kött tillhandahålles. Detta är för närvarande förhållandet

beträffande hästkött, som försäljes i detaljaffärerna, ehuru hästkött ur

trikinsynpunkt ju är alldeles ofarligt, och allmänheten numera ej har någon

som helst aversion mot hästköttet.

Kommissionen får därför med nu föreslagna ändringar och tillägg tillstyrka

medicinalstyrelsens förslag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 52.

11

Av utredningen framgår, att till följd av den minskade tillgången på köttvaror

kött av djur, som tidigare icke brukat komma till användning såsom

människoföda, i icke ringa utsträckning börjat tagas i anspråk härför. De

djur som härvid kommit i fråga äro enligt vad medicinalstyrelsen uppgivit

räv, grävling, vildsvin och hjörn. Då dessa djur i likhet med svin kunna

vara behäftade med trikinsjukdom, föreligger risk att vid användning av

kött av dem till människoföda denna sjukdom överföres till människor.

Enligt gällande bestämmelser skall inom område med kötthesiktningstvång

vid besiktning av svinkölt detta underkastas undersökning för utrönande av

förekomsten av trikiner. I anslutning härtill torde såsom medicinalstyrelsen

föreslagit liknande undersökningar böra föreskrivas i fråga örn kött av nyssnämnda

djur. Emellertid torde i stort sett samma skäl, som föranlett att ett

generellt besiktningstvång införts i fråga om älgkött, jämväl gälla beträffande

kött av nu ifrågavarande djur. Det synes med hänsyn härtill vara ändamålsenligt,

att inom område, där kötthesiktningstvång gäller, motsvarande

besiktning, som föreskrivits för älgkött, företages beträffande kött av björn,

vildsvin, räv och grävling. Livsmedelskommissionen har för sin del föreslagit,

att en bestämmelse om kötthesiktningstvång skall införas för Götaland och

Svealand med undantag av Kopparbergs län. För närvarande anser jag mig

emellertid icke beredd att tillstyrka detta förslag. Denna fråga torde tarva

ytterligare utredning och överväganden, liksom medicinalstyrelsens förslag

att utsträcka trikinundersökningen av svinkött till områden där köttbesiktningstvång

icke gäller. Tills vidare torde man böra inskränka sig till

att föreskriva att inom område, där kötthesiktningstvång icke gäller, skyldighet

skall föreligga, därest Kungl. Majit icke annorledes förordnar, att undersöka

kött av björn, vildsvin, räv och grävling rörande förekomsten av

trikiner. Dylik undersökning bör kunna utföras, förutom å offentligt slakthus,

kontrollslakteri och köttbesiktningsbyrå, av läns-, distrikts- och stadsveterinär.

För sitt arbete med dessa undersökningar torde veterinärerna böra

erhålla ersättning med en krona för kropp av björn och vildsvin samt 50 öre

för kropp av räv och grävling. I samband med undersökningen bör stämpling

av köttet ske för utmärkande att detsamma är fritt från trikinsjukdom.

Beträffande utformningen av de nu förordade bestämmelserna anser jag

lämpligt, att dessa ansluta sig till förordningen den 28 juni 1941 (nr 491)

örn viss tillämpning i fråga örn älgkött av lagen den 11 maj 1934 (nr 140)

angående köttbesiktning och slakthus. Denna förordning torde sålunda böra

omarbetas och de nya bestämmelserna örn undersökning av björn, vildsvin,

räv och grävling inarbetas i densamma. Erforderliga tillämpningsföreskrifter

till denna nya förordning torde sedermera få utfärdas av Kungl. Majit. Dessa

senare bestämmelser torde i huvudsak kunna ansluta sig till dem som tidigare

meddelats beträffande besiktning och stämpling av älgkött.

I samband med de nu ifrågasatta åtgärderna torde förutnämnda förordning

den 11 maj 1934 (nr 141) angående förbud mot viss stämpling eller

märkning av kött och köttvara böra ändras sålunda att i denna förordning

upptages en bestämmelse att vad i 1 § av förordningen stadgas jämväl skall

Före
draganden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl Maj:ts proposition nr 52.

gälla i fråga om kött av älg, björn, vildsvin, räv och grävling eller vara beredd

av sådant kött. Tillika bör i förordningen intagas en föreskrift av innehåll,

att kött av björn, vildsvin, räv och grävling eller av sådant kött beredd

vara icke må förses med stämpel eller märke som lätt kan förväxlas med sådan

stämpel eller sådant märke, som skall åsättas köttet för utmärkande att

det är fritt från trikiner. I sammanhang härmed bör den förut omfprmälda

förordningen den 31 augusti 1940 (nr 797) upphävas.

I enlighet med vad nu anförts har inom jordbruksdepartementet upprättats

förslag till dels förordning om viss tillämpning i fråga örn kött av älg med

flera djur av lagen den 11 maj 1934 (nr UO) angående köttbesiktning och

slakthus, m. m., dels ock förordning örn ändrad lydelse av 1 § förordningen

den 11 maj 1934 (nr 141) angående förbud mot viss stämpling eller märkning

av kött och köttvara.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte

dels föreslå riksdagen att antaga förenämnda förslag till

förordning om viss tillämpning i fråga om kött av älg med

flera djur av lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning

och slakthus, m. m.,

dels ock besluta inhämta riksdagens yttrande över omförmälda

förslag till förordning örn ändrad lydelse av 1 § förordningen

den 11 maj 1934 (nr 141) angående förbud mot

viss stämpling eller märkning av kött och köttvara.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Per Eldin.

427225. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:97 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om viss tillämpning i fråga örn kött av älg med flera djur av lagen a1 i texten
  2. JoU 1942:7 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om viss tillämpning i fråga örn kött av älg med flera djur av lagen den 11 maj 19 s. 1 i texten