Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare statsunderstöd till torrläggning av vattensjuk mark inom Breareds m. fl. socknar av Hallands län

1942-02-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:53, Angående ytterligare statsunderstöd till torrläggning av vattensjuk mark inom Breareds m. fl. socknar av Hallands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 53.

1

Nr 53.

Kungl. Alaj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd

till torrläggning av vattensjuk mark inom

Breareds m. fl. socknar av Hallands län; given Stockholms

slott den 13 februari 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt. >

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

februari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Föredraganden, statsrådet Domö, anför:

Den 14 maj 1926 beviljade Kungl. Majit till torrläggning av vattensjuk

mark tillhörig Skärkered, Espered, Hjälmsryd, Prästgården, Breared och Bolet

i Breareds socken, Hertered i Enslövs socken samt Skärkered i Snöstorps

socken av Hallands län dels statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget

med 4,590 kronor, dels ock lån från odlingslånefonden med 13,780 kronor,

varjämte Kungl. Majit fastställde för företaget upprättad arbetsplan.

Länsstyrelsen i Hallands län fastställde genom utslag den 17 mars 1928

fördelningen å vederbörande fastigheter av förenämnda lån och ålade därvid

Axel Fransson såsom ägare av 13/72 mantal Espered l2 att årligen för vart

och ett av åren 1933—1957 erlägga 215 kronor 37 öre samt för år 1958 195

kronor 92 öre.

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sami. Nr 53—5i.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kunell. Maj:ts proposition nr 53.

Genom beslut den 30 mars 1935 fann Kungl. Majit en av Axel Fransson

gjord, den 21 augusti 1934 dagtecknad framställning örn nedskrivning av den

del av lånet, som belöp le å fastigheten Espered l2, icke föranleda någon

Kungl. Majits åtgärd.

I en den 10 maj 1939 dagtecknad skrift har Fransson nu hemställt, att

ifrågavarande låneandel måtte helt avskrivas. Detta ärende har av länsstyrelsen

i Hallands län med utlåtande den 18 augusti 1941 överlämnats till Kungl.

Majit. Vid utlåtandet humös fogade yttrande av lantbruksingenjören A. Welin-Berger

ävensom ytterligare en skrift av Fransson. 1 ärendet lia remissutlåtanden

avgivits den 17 december 1941 av lantbruksstyrelsen och den 23 januari

1942 av statskontoret.

Av tillgängliga handlingar inhämtas bland annat, att företaget, som avser

nygrävning av Lillån och dess tillopp genom och från ägor till förut angivna

fastigheter, omfattar en areal av 40.52 hektar, varav 10.65 hektar utgöra mark

lill fastigheten Espered l2, att vid arbetsplanens fastställelse båtnaden beräknades

till 20,909 kronor 68 öre och kostnaderna för arbetet till 18,425 kronor

75 öre, att företaget är slutfört samt att arbetet godkänts av lantbruksstyrelsen

den 19 juli 1926.

Innan jag närmare redogör för ifrågavarande ärende, torde jag få erinra att

lantbruksstyrelsen — efter det att undersökning rörande företagets torrläggningseffekt

verkställts av dåvarande lantbruksingenjören — i remissutlåtande

den 15 januari 1935 över omförmälda framställning den 21 augusti 1934 yttrat

bland annat följande.

Den verkliga kostnaden för ifrågavarande företag uppgår till 14,480 kronor

36 öre och understiger sålunda den vid arbetsplanens fastställande beräknade

kostnaden, 18,425 kronor 75 öre, med 3,889 kronor 64 öre eller med omkring

21 procent. Av det uppkomna överskottet å statsunderstödet, i runt tal 3,890

kronor, har företaget enligt hos lantbruksstyrelsen företedda räkenskaper 100

kronor innestående å kassa, medan återstoden, 3,790 kronor, av intressenterna

sinsemellan fördelats.

Av båtnadsvärdet belöpa på fastigheten Espered l2 4,901 kronor 3 öre.

Nämnda fastighets andel i företagets kostnader, enligt den fastställda arbetsplanen

beräknad till 4,319 kronor, utgör i verkligheten 3,394 kronor 11 öre

eller ett omkring 920 kronor lägre belopp. Fastighetens andel i det å statsunderstödet

uppkomna överskottet motsvarar sålunda i runt tal sistnämnda belopp.

Det vid syneförrättningen angående företaget uppskattade båtnadsvärdet

genom torrläggningen har emellertid på grund av opåräknat stor sättning

i marken och eftersatt underhåll av vissa i företaget ingående diken icke

kunnat helt utvinnas. Med ledning av de uppgifter om sättningens storlek,

som återfinnas uti vid ansökningen fogade yttranden samt med tillämpning

av vid jorduppskattningen under syneförrättningen använda ingångsvärden

uppskattar lantbruksstyrelsen den till följd av den opåräknat starka sättningen

uppkomna båtnadsminskningen å mark tillhörande fastigheten Espered

l2 till ett värde av omkring 1,100 kronor. Båtnaden av företaget synes

sålunda böra för sagda fastighet uppskattas till ett värde av i runt tal 3,800

kronor i stället för det vid syneförrättningen uppskattade värdet av 4,901

kronor 3 öre. Jämväl efter sålunda vidtagen reducering kommer emellertid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kliiic]I. Maj.ts proposition nr 53.

3

fastighetens båtnad att överstiga dess andel i företagets kostnader, nämligen

nied (3,800 — 3,394: 11=) omkring 400 kronor eller omkring 12 procent.

Härtill kommer att fastighetens ägare utan någon däremot svarande arbetsprestation

uppburit ett belopp av 920 kronor av å statsunderstödet uppkommet

överskott. Lantbruksstyrelsen hemställer fördenskull, att framställningen

icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I framställningen den 10 maj 1939 har Axel Fransson anfört, att han icke

baft någon båtnad av de verkställda torrläggningsarbetena. Den mark, som

för hans del utvunnits genom företaget, hade nämligen visat sig omöjlig att

odla, då största delen av marken vid normalt vattenstånd icke läge högre än

50—60 cm över vattenytan. Vid stark nederbörd stöde vattnet ofta ända till en

meter över markytan. Rörande sina personliga och ekonomiska förhållanden

har Fransson uppgivit, att han vore gift och hade nio barn, därav sju minderåriga,

samt att hans till 10,400 kronor taxerade fastighet vore intecknad

för 10,000 kronor, vartill komme skulden för avdikningslånet. Med hänsyn till

angivna omständigheter vore det omöjligt för honom alt fortsätta med avbetalningen

å avdikningslånet.

Länsstyrelsen har, under framhållande att Fransson hittills fullgjort sina

amorteringar å ifrågavarande lån, tillstyrkt största möjliga nedsättning av

lånet.

Lantbruksingenjören Welin-Berger, som å platsen verkställt vissa undersökningar,

har tillstyrkt en nedskrivning med minst 60 procent av den å

Franssons faslighet belöpande delen av odlingslånet. Såsom skäl härför har

Welin-Berger särskilt anfört de försämrade möjligheterna för ifrågavarande

markområdens utnyttjande samt den omständigheten att Fransson utan ali

vara sökande till ifrågavarande företag tvingats till betydande kostnader för

ett arbete, som för hans del huvudsakligen måste anses misslyckat. Härvid

bär Welin-Berger yttrat bland annat följande.

De arealer av fastigheten Espered l2, som kommit att beröras av företagei

och som i proportion till uppkommande torrläggningsbåtnad ålagts att deltaga

i företagets kostnader, utgöras nästan uteslutande av moss- och torvjordar,

vilka efter företagets utförande visat sig ha undergått betydande sättning varierande

mellan 0.4 och 0.6 meter. Å sin fastighet har Fransson verkställt

uppodling av de arealer, som med hänsyn till jordbeskaffenhet och möjligheten

till torrläggning ansetts härför lämpliga. Vid undersökning har konstaterats,

ali vissa arealer, som enligt det för sökandet av statsunderstöd upprättade

betänkandet angivits vara väl lämpade för odling, efter företagets utförande

visat sig icke vara ägnade härför på grund av dels den uppkomna

betydande sättningen och därav följande otillfredsställande torrläggning, dels

ock markens beskaffenhet, då översta lagret till omkring 0.5 meters djup visat

sig bestå av tuvor och mossa. Två ägofigurer, som enligt synehandlingarna

beräknats komma att genom företagets utförande tillskyndas betydande torrläggningsbåtnad,

ha visat sig användbara allenast för skogsbörd. I odlat skick

skulle ägofigurerna icke erhålla större torrläggningsdjup än omkring 0.5 meler.

En annan ägofigur har befunnits så sönderskuren genom tidigare torvläkt

att dess utnyttjande för odlingsändamål överhuvud tagel icke är tänkbar.

Enligt en den 28 maj 1941 upprättad värderingslängd har under förutsättning

att företaget underhålles enlig! den fastställda arbetsplanen — vär
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

det av båtnaden genom företaget för Franssons fastighet uppskattats till allenast

2,692 kronor 28 öre.

Ur jordbruksekonomisk synpunkt torde det icke vara ekonomiskt lönande

att bruka jord med torrläggning av allenast 0.7—1.0 meter så mycket mindre

som markerna även vid korta nederbördsperioder lätt översvämmas och deras

brukning tvingar till användande av trögor å dragdjuren.

Lantbruksstyrelsen har i sitt remissutlåtande den 17 december 1941 till

en början framhållit, att den i styrelsens skrivelse den 15 januari 1935 intagna

uppgiften örn överskottet å statsunderstödet sedermera visat sig vara

oriktig. Skillnaden mellan den beräknade och den verkliga kostnaden utgjorde

rätteligen (18,425: 75 — 14,480: 36 =) 3,945 kronor 39 öre eller i avrundat

tal 3,940 kronor i stället för 3,890 kronor. Det mellan intressenterna fördelade

överskottet å statsunderstödet hade sålunda i verkligheten uppgått till

(3,940—100=) 3,840 kronor. Vad angår den nu gjorda framställningen har

styrelsen yttrat bland annat följande.

Det av lantbruksingenjören Welin-Berger uppskattade värdet av båtnaden

å ifrågavarande Fransson tillhöriga mark, 2,692 kronor 28 öre, understiger

dels med 2,208 kronor 75 öre den ursprungligen beräknade båtnaden och dels

med 701 kronor 83 öre fastighetens till 3,394 kronor 11 öre uppgående andel

i företagets kostnader.

Med hänsyn till vad genom den nu föreliggande ytterligare utredningen

blivit upplyst finner lantbruksstyrelsen för sin del någon lindring böra beredas

Fransson i hans ifrågavarande återbetalningsskyldighet. Detta synes

lämpligast böra ske genom viss nedskrivning av den å Franssons fastighet

kvarstående kapitalskulden å lånet. Lantbruksstyrelsen finner härvid skäligt,

att skuldbeloppet nedskrives med så stor del därav som motsvarar den

inträdda båtnadsminskningen, 2,208 kronor 75 öre, eller i runt tal 2,200 kronor,

sedan detta belopp minskats med Franssons andel av det å statsunderstödet

uppkomna överskottet, vilken andel utgör i runt tal 920 kronor. I

enlighet härmed skulle det belopp, varmed Franssons låneskuld synes böra

nedskrivas, uppgå till (2,200 — 920=) 1,280 kronor. För nedskrivningen

torde statens avdikningslånefond böra tillföras ett motsvarande belopp från

statens avdikningsanslag.

Enligt vad från statskontoret inhämtats uppgår Franssons kapitalskuld

efter erläggande av senast utdebiterad annuitet till 2,692 kronor 60 öre. Efter

nedskrivning med förut föreslaget belopp, 1,280 kronor, skulle sagda kapitalskuld

minskas till (2,692:60 — 1,280=) 1,412 kronor 60 öre.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot bifall till framställningen

på sätt lantbruksstyrelsen ifrågasatt.

Före- Av nu föreliggande utredning i ärendet torde framgå, att båtnaden av ifrådraganden.

gavarande torrläggningsföretag för den Axel Fransson tillhöriga fastigheten

13/72 mantal Espered l2 kommit att avsevärt understiga den beräknade

på grund av att marksättningar inträffat, vilka icke förutsetts vid företagets

igångsättande. En av vederbörande lantbruksingenjör i maj 1941 verkställd

värdering av företaget utvisar sålunda ett båtnadsvärde, vilket är nära 50

procent lägre än den ursprungligen beräknade båtnaden samt dessutom icke

obetydligt lägre än ifrågavarande fastighets andel i torrläggningskostnaderna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

5

Med hänsyn såväl härtill som till vad i ärendet upplysts i fråga om Franssons

ekonomiska ställning finner jag billiglietsskäl tala för alt ytterligare statsunderstöd

beviljas för åstadkommande av en avbetalning av lånet från od1

ingslånefonden. I fråga örn statsunderstödets storlek ansluter jag mig till

lantbruksstyrelsens förslag. Jag förordar alltså, att för ändamålet må från

statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 1,280 kronor. Härtill synes riksdagens

medgivande böra inhämtas. Bidragsbeloppet bör av lantbruksstyrelsen

ställas till statskontorets förfogande för att såsom avbetalning å den på Franssons

fastighet belöpande andelen av ifrågavarande lån tillgodoföras avdikningslånefonden.

Beloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som enligt

l iksdagens medgivande för visst år må beviljas jämlikt gällande bestämmelser

för avdikningsanslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att för avbetalning å den på fastigheten 13/72 mantal Espered

l2 belöpande andelen av det till torrläggning av vattensjuk

mark inom Breareds m. fl. socknar av Hallands län den

14 maj 1926 beviljade lånet från odlingslånefonden må från

statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 1,280 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Richard Jobson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:101 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till torrläggning av vattensjuk mark inom Breareds m. fl. s a1 i texten
  2. JoU 1942:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till torrläggning av vattensjuk mark inom Breareds m. fl. socknar av Hall s. 1 i texten