Angående ytterligare statsunderstöd till torrläggning av vattensjuk mark inom Breareds m. fl. socknar av Hallands län
1942-02-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:53, Angående ytterligare statsunderstöd till torrläggning av vattensjuk mark inom Breareds m. fl. socknar av Hallands län
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
1
Nr 53.
Kungl. Alaj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd
till torrläggning av vattensjuk mark inom
Breareds m. fl. socknar av Hallands län; given Stockholms
slott den 13 februari 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt. >
GUSTAF.
Fritiof Domö.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
februari 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.
Föredraganden, statsrådet Domö, anför:
Den 14 maj 1926 beviljade Kungl. Majit till torrläggning av vattensjuk
mark tillhörig Skärkered, Espered, Hjälmsryd, Prästgården, Breared och Bolet
i Breareds socken, Hertered i Enslövs socken samt Skärkered i Snöstorps
socken av Hallands län dels statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget
med 4,590 kronor, dels ock lån från odlingslånefonden med 13,780 kronor,
varjämte Kungl. Majit fastställde för företaget upprättad arbetsplan.
Länsstyrelsen i Hallands län fastställde genom utslag den 17 mars 1928
fördelningen å vederbörande fastigheter av förenämnda lån och ålade därvid
Axel Fransson såsom ägare av 13/72 mantal Espered l2 att årligen för vart
och ett av åren 1933—1957 erlägga 215 kronor 37 öre samt för år 1958 195
kronor 92 öre.
Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sami. Nr 53—5i.
1
2
Kunell. Maj:ts proposition nr 53.
Genom beslut den 30 mars 1935 fann Kungl. Majit en av Axel Fransson
gjord, den 21 augusti 1934 dagtecknad framställning örn nedskrivning av den
del av lånet, som belöp le å fastigheten Espered l2, icke föranleda någon
Kungl. Majits åtgärd.
I en den 10 maj 1939 dagtecknad skrift har Fransson nu hemställt, att
ifrågavarande låneandel måtte helt avskrivas. Detta ärende har av länsstyrelsen
i Hallands län med utlåtande den 18 augusti 1941 överlämnats till Kungl.
Majit. Vid utlåtandet humös fogade yttrande av lantbruksingenjören A. Welin-Berger
ävensom ytterligare en skrift av Fransson. 1 ärendet lia remissutlåtanden
avgivits den 17 december 1941 av lantbruksstyrelsen och den 23 januari
1942 av statskontoret.
Av tillgängliga handlingar inhämtas bland annat, att företaget, som avser
nygrävning av Lillån och dess tillopp genom och från ägor till förut angivna
fastigheter, omfattar en areal av 40.52 hektar, varav 10.65 hektar utgöra mark
lill fastigheten Espered l2, att vid arbetsplanens fastställelse båtnaden beräknades
till 20,909 kronor 68 öre och kostnaderna för arbetet till 18,425 kronor
75 öre, att företaget är slutfört samt att arbetet godkänts av lantbruksstyrelsen
den 19 juli 1926.
Innan jag närmare redogör för ifrågavarande ärende, torde jag få erinra att
lantbruksstyrelsen — efter det att undersökning rörande företagets torrläggningseffekt
verkställts av dåvarande lantbruksingenjören — i remissutlåtande
den 15 januari 1935 över omförmälda framställning den 21 augusti 1934 yttrat
bland annat följande.
Den verkliga kostnaden för ifrågavarande företag uppgår till 14,480 kronor
36 öre och understiger sålunda den vid arbetsplanens fastställande beräknade
kostnaden, 18,425 kronor 75 öre, med 3,889 kronor 64 öre eller med omkring
21 procent. Av det uppkomna överskottet å statsunderstödet, i runt tal 3,890
kronor, har företaget enligt hos lantbruksstyrelsen företedda räkenskaper 100
kronor innestående å kassa, medan återstoden, 3,790 kronor, av intressenterna
sinsemellan fördelats.
Av båtnadsvärdet belöpa på fastigheten Espered l2 4,901 kronor 3 öre.
Nämnda fastighets andel i företagets kostnader, enligt den fastställda arbetsplanen
beräknad till 4,319 kronor, utgör i verkligheten 3,394 kronor 11 öre
eller ett omkring 920 kronor lägre belopp. Fastighetens andel i det å statsunderstödet
uppkomna överskottet motsvarar sålunda i runt tal sistnämnda belopp.
Det vid syneförrättningen angående företaget uppskattade båtnadsvärdet
genom torrläggningen har emellertid på grund av opåräknat stor sättning
i marken och eftersatt underhåll av vissa i företaget ingående diken icke
kunnat helt utvinnas. Med ledning av de uppgifter om sättningens storlek,
som återfinnas uti vid ansökningen fogade yttranden samt med tillämpning
av vid jorduppskattningen under syneförrättningen använda ingångsvärden
uppskattar lantbruksstyrelsen den till följd av den opåräknat starka sättningen
uppkomna båtnadsminskningen å mark tillhörande fastigheten Espered
l2 till ett värde av omkring 1,100 kronor. Båtnaden av företaget synes
sålunda böra för sagda fastighet uppskattas till ett värde av i runt tal 3,800
kronor i stället för det vid syneförrättningen uppskattade värdet av 4,901
kronor 3 öre. Jämväl efter sålunda vidtagen reducering kommer emellertid
Kliiic]I. Maj.ts proposition nr 53.
3
fastighetens båtnad att överstiga dess andel i företagets kostnader, nämligen
nied (3,800 — 3,394: 11=) omkring 400 kronor eller omkring 12 procent.
Härtill kommer att fastighetens ägare utan någon däremot svarande arbetsprestation
uppburit ett belopp av 920 kronor av å statsunderstödet uppkommet
överskott. Lantbruksstyrelsen hemställer fördenskull, att framställningen
icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I framställningen den 10 maj 1939 har Axel Fransson anfört, att han icke
baft någon båtnad av de verkställda torrläggningsarbetena. Den mark, som
för hans del utvunnits genom företaget, hade nämligen visat sig omöjlig att
odla, då största delen av marken vid normalt vattenstånd icke läge högre än
50—60 cm över vattenytan. Vid stark nederbörd stöde vattnet ofta ända till en
meter över markytan. Rörande sina personliga och ekonomiska förhållanden
har Fransson uppgivit, att han vore gift och hade nio barn, därav sju minderåriga,
samt att hans till 10,400 kronor taxerade fastighet vore intecknad
för 10,000 kronor, vartill komme skulden för avdikningslånet. Med hänsyn till
angivna omständigheter vore det omöjligt för honom alt fortsätta med avbetalningen
å avdikningslånet.
Länsstyrelsen har, under framhållande att Fransson hittills fullgjort sina
amorteringar å ifrågavarande lån, tillstyrkt största möjliga nedsättning av
lånet.
Lantbruksingenjören Welin-Berger, som å platsen verkställt vissa undersökningar,
har tillstyrkt en nedskrivning med minst 60 procent av den å
Franssons faslighet belöpande delen av odlingslånet. Såsom skäl härför har
Welin-Berger särskilt anfört de försämrade möjligheterna för ifrågavarande
markområdens utnyttjande samt den omständigheten att Fransson utan ali
vara sökande till ifrågavarande företag tvingats till betydande kostnader för
ett arbete, som för hans del huvudsakligen måste anses misslyckat. Härvid
bär Welin-Berger yttrat bland annat följande.
De arealer av fastigheten Espered l2, som kommit att beröras av företagei
och som i proportion till uppkommande torrläggningsbåtnad ålagts att deltaga
i företagets kostnader, utgöras nästan uteslutande av moss- och torvjordar,
vilka efter företagets utförande visat sig ha undergått betydande sättning varierande
mellan 0.4 och 0.6 meter. Å sin fastighet har Fransson verkställt
uppodling av de arealer, som med hänsyn till jordbeskaffenhet och möjligheten
till torrläggning ansetts härför lämpliga. Vid undersökning har konstaterats,
ali vissa arealer, som enligt det för sökandet av statsunderstöd upprättade
betänkandet angivits vara väl lämpade för odling, efter företagets utförande
visat sig icke vara ägnade härför på grund av dels den uppkomna
betydande sättningen och därav följande otillfredsställande torrläggning, dels
ock markens beskaffenhet, då översta lagret till omkring 0.5 meters djup visat
sig bestå av tuvor och mossa. Två ägofigurer, som enligt synehandlingarna
beräknats komma att genom företagets utförande tillskyndas betydande torrläggningsbåtnad,
ha visat sig användbara allenast för skogsbörd. I odlat skick
skulle ägofigurerna icke erhålla större torrläggningsdjup än omkring 0.5 meler.
En annan ägofigur har befunnits så sönderskuren genom tidigare torvläkt
att dess utnyttjande för odlingsändamål överhuvud tagel icke är tänkbar.
Enligt en den 28 maj 1941 upprättad värderingslängd har under förutsättning
att företaget underhålles enlig! den fastställda arbetsplanen — vär
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
det av båtnaden genom företaget för Franssons fastighet uppskattats till allenast
2,692 kronor 28 öre.
Ur jordbruksekonomisk synpunkt torde det icke vara ekonomiskt lönande
att bruka jord med torrläggning av allenast 0.7—1.0 meter så mycket mindre
som markerna även vid korta nederbördsperioder lätt översvämmas och deras
brukning tvingar till användande av trögor å dragdjuren.
Lantbruksstyrelsen har i sitt remissutlåtande den 17 december 1941 till
en början framhållit, att den i styrelsens skrivelse den 15 januari 1935 intagna
uppgiften örn överskottet å statsunderstödet sedermera visat sig vara
oriktig. Skillnaden mellan den beräknade och den verkliga kostnaden utgjorde
rätteligen (18,425: 75 — 14,480: 36 =) 3,945 kronor 39 öre eller i avrundat
tal 3,940 kronor i stället för 3,890 kronor. Det mellan intressenterna fördelade
överskottet å statsunderstödet hade sålunda i verkligheten uppgått till
(3,940—100=) 3,840 kronor. Vad angår den nu gjorda framställningen har
styrelsen yttrat bland annat följande.
Det av lantbruksingenjören Welin-Berger uppskattade värdet av båtnaden
å ifrågavarande Fransson tillhöriga mark, 2,692 kronor 28 öre, understiger
dels med 2,208 kronor 75 öre den ursprungligen beräknade båtnaden och dels
med 701 kronor 83 öre fastighetens till 3,394 kronor 11 öre uppgående andel
i företagets kostnader.
Med hänsyn till vad genom den nu föreliggande ytterligare utredningen
blivit upplyst finner lantbruksstyrelsen för sin del någon lindring böra beredas
Fransson i hans ifrågavarande återbetalningsskyldighet. Detta synes
lämpligast böra ske genom viss nedskrivning av den å Franssons fastighet
kvarstående kapitalskulden å lånet. Lantbruksstyrelsen finner härvid skäligt,
att skuldbeloppet nedskrives med så stor del därav som motsvarar den
inträdda båtnadsminskningen, 2,208 kronor 75 öre, eller i runt tal 2,200 kronor,
sedan detta belopp minskats med Franssons andel av det å statsunderstödet
uppkomna överskottet, vilken andel utgör i runt tal 920 kronor. I
enlighet härmed skulle det belopp, varmed Franssons låneskuld synes böra
nedskrivas, uppgå till (2,200 — 920=) 1,280 kronor. För nedskrivningen
torde statens avdikningslånefond böra tillföras ett motsvarande belopp från
statens avdikningsanslag.
Enligt vad från statskontoret inhämtats uppgår Franssons kapitalskuld
efter erläggande av senast utdebiterad annuitet till 2,692 kronor 60 öre. Efter
nedskrivning med förut föreslaget belopp, 1,280 kronor, skulle sagda kapitalskuld
minskas till (2,692:60 — 1,280=) 1,412 kronor 60 öre.
Statskontoret har icke haft något att erinra mot bifall till framställningen
på sätt lantbruksstyrelsen ifrågasatt.
Före- Av nu föreliggande utredning i ärendet torde framgå, att båtnaden av ifrådraganden.
gavarande torrläggningsföretag för den Axel Fransson tillhöriga fastigheten
13/72 mantal Espered l2 kommit att avsevärt understiga den beräknade
på grund av att marksättningar inträffat, vilka icke förutsetts vid företagets
igångsättande. En av vederbörande lantbruksingenjör i maj 1941 verkställd
värdering av företaget utvisar sålunda ett båtnadsvärde, vilket är nära 50
procent lägre än den ursprungligen beräknade båtnaden samt dessutom icke
obetydligt lägre än ifrågavarande fastighets andel i torrläggningskostnaderna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
5
Med hänsyn såväl härtill som till vad i ärendet upplysts i fråga om Franssons
ekonomiska ställning finner jag billiglietsskäl tala för alt ytterligare statsunderstöd
beviljas för åstadkommande av en avbetalning av lånet från od1
ingslånefonden. I fråga örn statsunderstödets storlek ansluter jag mig till
lantbruksstyrelsens förslag. Jag förordar alltså, att för ändamålet må från
statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 1,280 kronor. Härtill synes riksdagens
medgivande böra inhämtas. Bidragsbeloppet bör av lantbruksstyrelsen
ställas till statskontorets förfogande för att såsom avbetalning å den på Franssons
fastighet belöpande andelen av ifrågavarande lån tillgodoföras avdikningslånefonden.
Beloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som enligt
l iksdagens medgivande för visst år må beviljas jämlikt gällande bestämmelser
för avdikningsanslagets användning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att för avbetalning å den på fastigheten 13/72 mantal Espered
l2 belöpande andelen av det till torrläggning av vattensjuk
mark inom Breareds m. fl. socknar av Hallands län den
14 maj 1926 beviljade lånet från odlingslånefonden må från
statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 1,280 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Richard Jobson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:101 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till torrläggning av vattensjuk mark inom Breareds m. fl. s a1 i texten
- JoU 1942:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till torrläggning av vattensjuk mark inom Breareds m. fl. socknar av Hall s. 1 i texten