Sök i Ratio Lex

Angående rätt för vissa militära beställning shav are att tillgodoräkna tid för anställning i utländsk krigstjänst för placering i löneklass m. m

1942-02-13 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:62, Angående rätt för vissa militära beställning shav are att tillgodoräkna tid för anställning i utländsk krigstjänst för placering i löneklass m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 62.

O

Nr 62.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående rätt

för vissa militära beställning shav are att tillgodoräkna

tid för anställning i utländsk krigstjänst för

placering i löneklass m. m.; given Stockholms slott

den 13 februari 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 13 februari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler, efter gemensam

beredning med cheferna för social- och finansdepartementen, fråga örn

rätt för vissa militära beställningshavare att tillgodoräkna tid för anställning

i utländsk krigstjänst för placering i löneklass m. m. samt anför därvid följande:
I

propositionen 1940 L: 231 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, dels

att militär och civilmilitär personal, som avgått från beställning på aktiv stat

för att såsom frivillig inträda i finsk krigstjänst, finge, därest ansökan örn

37C 43

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

återinträde i beställning vid svenska försvarsväsendet gjordes senast den 15

maj 1940, för uppflyttning i löneklass enligt vederbörligt avlöningsreglemente

tillgodoräknas den tid, varunder vederbörande för nämnda ändamål haft avsked,

dels ock att värnpliktiga, som fullgjort frivillig krigstjänstgöring i Finland

under tid, då tjänstgöring jämlikt värnpliktslagens bestämmelser skolat

fullgöras vid svenska försvarsväsendet, finge tillgodoräknas tjänstgöringen i

Finland såsom under motsvarande antal dagar fullgjord värnpliktstjänstgöring.

Kungl. Maj:ts förslag bifölls av riksdagen (skrivelse nr 278), varvid dock

tiden inom vilken återanställning skulle sökas utsträcktes till den 1 juni 1940.

I skrivelse den 15 juli 1941 har överbefälhavaren över rikets försvar skraf ter

framhållit, att det av flera skäl — främst värdet av att svenska krigsmän erhölle

personlig krigserfarenhet — vore motiverat, att den personal, som beviljades

avsked eller hemförlovades för deltagande på finsk sida i de pågående

krigsoperationerna mellan Finland och Sovjetunionen, medgåves rätt att i

överensstämmelse med de i det föregående berörda bestämmelserna för placering

i löneklass respektive i värnpliktsavseende tillgodoräkna den tid, under

vilken personalen varit anställd i utländsk krigstjänst.

I sin skrivelse har överbefälhavaren vidare föreslagit bestämmelser, som

åsyftade möjliggörande efter samma regler, som gällde för vederbörande vid

avskedet, av dels invalidpension till den som på grund av skada under tjänstgöring

i finska armén blivit för framtiden oförmögen till tjänst vid svenska

försvarsväsendet, dels ock förmåner till efterlevande till den, som avlidit under

tjänstgöringen i Finland.

över den föreliggande framställningen hava arméförvaltningens civila departement,

riksförsäkringsanstalten och statskontoret avgivit utlåtanden.

Civila departementet har i sitt utlåtande anfört följande:

Yad anginge frågan örn tillgodoräknande för uppflyttning i löneklass av

tiden för anställning i finsk tjänst, finge departementet åberopa vad departementet

anfört i utlåtande den 5 april 1940 över överbefälhavarens till grund

för propositionen 1940 L: 231 liggande framställning. Departementet hade

därvid bland annat framhållit, att de förhållanden, under vilka en beställningshavare

verkat under sin anställning i finsk tjänst och de därvid vunna erfarenheterna

bleve till gagn för beställningshavarens fortsatta militära verksamhet

i hemlandet. De av Kungl. Majit efter riksdagens hörande meddelade föreskrifterna

i ämnet avsåge — förutom värnpliktiga •— militär och civilmilitär

personal, som avgått från beställning på aktiv stat.

Med hänsyn till de synpunkter, som överhuvudtaget borde anläggas vid bedömande

av den av överbefälhavaren väckta frågan om förhöjd ersättning vid

invaliditet eller dödsfall, syntes skäl tala för ett tillmötesgående av framställningen

även i denna del.

I detta sammanhang ville civila departementet erinra, att det — i betraktande

av den pensionerad personal åvilande skyldigheten att kvarstå i reserven

— icke syntes helt klart, huruvida och i vad mån vederbörandes tjänstepensionsförmåner

påverkades av förhållanden, varom här vore fråga.

Riksförsäkringsanstalten har beträffande de av överbefälhavaren berörda

invaliditetsersättnings- och livräntefrågorna anfört följande:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 62. 7

Ehuru ordalagen av överbefälhavarens hemställan syntes giva vid handen,

att överbefälhavaren allenast avsett fast anställda, utginge riksförsäkringsanstalten

från att så icke varit meningen utan att även värnpliktiga, som icke

vore placerade i lönegrad, skulle omfattas av de önskade bestämmelserna.

Detta skulle i så fall innebära, att de officerare, underofficerare, beställningshavare

tillhörande det fast anställda manskapet och värnpliktiga, vilka

såsom frivilliga deltoge i Finlands krig, skulle på förhand från svenska staten

tillförsäkras sådan utfyllnad i från Finland utgående ersättningar, att de tillsammans

erhölle lika stora ersättningar, som örn de skadats i svensk militärtjänst.

En dylik förhandsutfästelse måste riksförsäkringsanstalten avstyrka.

Däremot ville anstalten medgiva, att billighetsskäl talade för att svenska

staten på ena eller andra sättet utökade ersättningsbeloppen eller i övrigt

beredde vederbörande hjälp. Ersättningsfall av förevarande slag borde enligt

riksförsäkringsanstaltens mening bedömas var för sig, därvid hänsyn i viss

män foges till de i de särskilda fallen förekommande omständigheterna.

I detta sammanhang ville anstalten erinra örn att Kungl. Maj:t genom proposition

(nr 348) till 1941 års riksdag föreslagit riksdagen, bland annat, att godkänna

de grunder för bestridande av kostnader för sjukhusvård åt krigsinvalider

från Finland, som i propositionen förordats. I en bilaga till propositionen

återgåves ett av medicinalstyrelsen utarbetat förslag till villkor för

anslag till nämnda sjukhusvård. Däri upptoges såsom punkt 1, att medlemmar

av svenska frivilligkåren i Finland, vilka till följd av krigsskada blivit eller

kunde antagas bliva invalider, finge utan avgift för vård mottagas å dels

arméns sjukhus i den ordning och omfattning arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

föreskreve, dels ock de civila sjukhus i Sverige, som medicinalstyrelsen

efter överenskommelse med vederbörande huvudman bestämde.

Statskontoret har i ärendet anfört följande:

Statskontoret hade under förhandenvarande omständigheter intet att erinra

mot att framställning gjordes till riksdagen örn rätt för militär och civilmilitär

personal, som avginge från beställning på aktiv stat för att såsom frivillig inträda

i finsk krigstjänst, att vid återinträde i beställning vid svenska försvarsväsendet

för uppflyttning i löneklass enligt vederbörligt avlöningsreglemente

tillgodoräkna tid, varunder vederbörande för nämnda ändamål haft avsked. Då

det emellertid enligt ämbetsverkets mening ur olika synpunkter tedde sig

mindre lämpligt, att sådant medgivande lämnades i obegränsad omfattning,

syntes en tid av förslagsvis högst ett år böra få tillgodoräknas.

Yad därefter anginge den av överbefälhavaren väckta frågan örn fyllnadsersättningar

av statsmedel vid invaliditet eller dödsfall i finsk krigstjänst,

kunde statskontoret i huvudsak ansluta sig till vad riksförsäkringsanstalten

anfört. Ämbetsverket finge sålunda bestämt avstyrka, att några generella ersättningsbestämmelser

utfärdades i nu berörda hänseende. I första hand borde

det ankomma på de organisationer, som handhaft frivilligrörelsen, att efter

måttet av sina krafter understödja krigsskadade och frivilligas efterlevande.

Endast i den mån sagda organisationers ekonomiska resurser icke lämnade

erforderliga medel härför, torde en medverkan från statens sida kunna övervägas.

Sådana ersättningsfall borde dock — som riksförsäkringsanstalten

framhållit — bedömas var för sig under hänsynstagande till samtliga i de särskilda

fallen förekommande omständigheter.

Sedermera har överbefälhavaren i skrivelse den 15 december 1941 återkommit

till frågan örn den från finsk krigstjänst återvändande svenska militärpersonalens

lönetursrätt. Överbefälhavaren har därvid anfört i huvudsak

följande:

Av (ion tidigare vid krigsmakten fast anställda personal, som erhållit av
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

sked från sin anställning för att såsom frivillig inträda i finsk krigstjänst,

hade en mindre del redan återvänt och i den mån vakanta löner disponerats

vunnit återinträde vid krigsmakten. Huvuddelen kunde inom en snar framtid

förväntas komma att begära återinträde i de tidigare vid svenska krigsmakten

innehavda befattningarna. — Med hänsyn bland annat till det betydande

värde denna numera krigserfarna personal måste tillmätas, syntes återinträdet

i svensk tjänst — i likhet med vad som skedde 1940 —- på allt sätt böra underlättas.

Det syntes därför lämpligt, att krigstjänstgöring i Finland vid återinträde

i tjänst tillgodoräknades nämnda personal i lönehänseende och befordran

såsom örn den fullgjorts vid svenska krigsmakten.

I anslutning till det anförda hemställde överbefälhavaren, att tidigare vid

svenska krigsmakten fast anställd personal, som erhållit avsked för att såsom

frivillig inträda i finsk krigstjänst, måtte medgivas tillstånd att återinträda i

tjänst i motsvarande beställningar (anställningar) de vid avskedet (entledigandet)

innehade samt vid återinträde, som skedde inom två månader

efter avslutandet av tjänstgöringen i finsk tjänst, i lönehänseende och för befordran

få tillgodoräkna sig tjänstgöringen i finsk tjänst såsom fullgjord i

den tidigare i svenska krigsmakten innehavda befattningen.

I likhet med överbefälhavaren och de i ärendet hörda myndigheterna finner

jag mig böra tillstyrka, att riksdagens medgivande inhämtas till att de beställningshavare

å aktiv stat vid försvarsväsendet, vilka erhållit avsked från

sina beställningar för att såsom frivilliga inträda i finsk krigstjänst, vid återinträde

i svensk tjänst få i och för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna sig

den tid de för nämnda ändamål haft avsked. Som villkor bör gälla, att ansökan

örn återinträde i svensk tjänst sker inom en viss bestämd, icke alltför

rymlig tid efter avslutande av tjänstgöringen i finsk tjänst. Överbefälhavarens

förslag örn en tvåmånadersfrist synes mig i sådant avseende lämpligt. En begränsning

av tiden för tillgodoräknandet på sätt statskontoret anfört torde

icke vara erforderlig.

Det av överbefälhavaren ifrågasatta medgivandet att tillgodoräkna ifrågavarande

tid för framtida befordran torde kunna av Kungl. Maj:t meddelas

utan riksdagens medverkan.

I detta sammanhang torde böra för riksdagen anmälas, att åtgärder redan

vidtagits för inplacerande av de ifrågavarande personerna i motsvarande beställningar

som de före avskedet innehade. Sålunda har vid medgivande för

förutvarande officerare och likställda att återinträda i tjänst förutsatts, att

av dem före avskedet innehavda fullmakter (konstitutorial etc.) å beställningar

eller anställningar vid försvarsväsendet från och med dagen för återinträdet

ånyo skulle vara gällande, med de rättigheter och skyldigheter som

därav följde. Vidare har Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1941

bemyndigat vederbörande antagningsmyndighet att medgiva förutvarande e. o.

fänrikar, landstormsofficerare, underofficerare (likställda) samt beställningshavare

av manskapet, vilka år 1941 beviljats avsked eller entledigande från

innehavande beställningar eller anställningar i och för anställning vid svenska

frivilliga förband i Finland eller eljest i finsk tjänst och som senast före utgången

av februari 1942 därom göra ansökan, att återinträda i tjänst i mot
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 62.

9

svarande beställningar eller anställningar de vid avskedet eller entledigandet

innehade. Tillika har Kungl. Majit förklarat, att vid avskedet eller entledigandet

innehavda fullmakter (konstitutorial etc.) från och med dagen för

återinträdet ånyo skulle vara gällande, med de rättigheter och skyldigheter

som därav följde. Därjämte har Kungl. Majit medgivit, att i de fall, där

vakans i vederbörlig manskapsgrad icke funnes, anställningen finge, intill

dess vakans uppstode, ske över stat, därvid samtliga de förmåner finge tillgodonjutas,

som skulle hava tillkommit vederbörande i beställning å stat.

I anslutning till det anförda torde jämväl böra upptagas frågan örn rätt för

värnpliktiga, vilka fullgjort frivillig krigstjänstgöring i finsk tjänst, att få

tillgodoräkna denna tjänstgöring såsom fullgjord enligt värnpliktslagens bestämmelser,

för den händelse den ägt rum under tid, då tjänstgöring enligt

värnpliktslagen skulle hava fullgjorts. Jag finner det vara rimligt, att sådant

tillgodoräknande får ske. Härtill torde emellertid böra inhämtas riksdagens

medgivande. Därest sådan värnpliktig ändock skulle önska fullgöra hela tjänstgöringstiden,

torde detta icke böra förvägras honom. Framställning härom

bör då få göras till vederbörande inskrivningschef i enlighet med föreskrifter,

som torde få utfärdas i kommandoväg.

Vidkommande den av överbefälhavaren väckta frågan örn tilläggsersättning

av statsmedel vid invaliditet eller dödsfall i finsk krigstjänst, anser jag

i likhet med statskontoret, att det närmast ankommer på de organisationer,

vilka ekonomiskt bistått frivilligrörelsen för Finland, att i detta hänseende

träda hjälpande emellan. Jag finner mig därför icke böra i detta sammanhang

närmare ingå på denna fråga.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

dels att militär och civilmilitär personal, som avgått från beställning

på aktiv stat för att såsom frivillig inträda i finsk

krigstjänst, må, därest ansökan örn återinträde i beställning vid

svenska försvarsväsendet göres inom två månader efter avslutandet

av tjänstgöringen i finsk tjänst, för uppflyttning i löneklass

enligt vederbörligt avlöningsreglemente tillgodoräknas den

tid, varunder vederbörande för nämnda ändamål haft avsked,

dels och att värnpliktiga, som fullgjort frivillig krigstjänstgöring

i Finland under tid, då tjänstgöring jämlikt värnpliktslagens

bestämmelser skolat fullgöras vid svenska försvarsväsendet,

må tillgodoräknas tjänstgöringen i Finland såsom under

motsvarande antal dagar fullgjord värnpliktstjänstgöring.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Österholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:93 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för vissa militära beställningshavare att tillgodoräkna tid för anställning i utl s. 9 i texten
  2. SU 1942:53 Utlåtande i anledning av Kungl. Majda proposition angående rätt för vissa militära beställning skärare att tillgodoräkna tid för anställning i utländsk krigstjä s. 14 i texten