Angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m
1942-01-23 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:64, Angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
1
Nr 64.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av
mark från vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms
slott den 23 januari 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna 1—12 hemställt.
GUSTAF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23
januari 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,
Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp anför:
Domänstyrelsen har i skrivelse den 8 november 1941 hemställt, att statsmakterna
måtte i enlighet med av styrelsen närmare angivna grundlinjer
meddela bestämmelser örn principerna för den framtida dispositionen av
kronans jordbruksdomäner. Styrelsen har i sådant avseende verkställt undersökning,
i vilken omfattning staten för tillgodoseende av sina olika intressen
kunde vara i behov av jordbruksdomäner, och har med ledning därav indelat
kronoegendomarna i olika grupper. Principen för dispositionen av kronans
jordbruksegendomar skulle vid ett godkännande av domänstyrelsens
framställning bliva, att egendom skulle avyttras så framt några allmänna
skäl icke förebragtes, som talade för egendomens behållande i statens ägo.
Framställningen har remitterats till egnahemsstyrelsen för yttrande. Något
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 64.
1
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
ställningstagande till den ifrågasatta principen kan för närvarande icke äga
rum.
Jag anhåller emellertid — efter gemensam beredning med chefen för
finansdepartementet beträffande ärendet nr 11 — att få underställa Kungl.
Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av mark från kronoegendomar
m. m., vilka ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen,
och får härutinnan anföra följande.
1 :o.
Svista nr 2 i Uppsala län.
Kronoegendomen 1 mantal Svista nr 2 litt. B (21) i Alunda socken, Uppsala
län, är utarrenderad till den 14 mars 1943 mot en årlig avgäld som efter
den 14 mars 1938 fastställts att utgå med dels 10 hektoliter vete, 10 hektoliter
blandsäd, hälften korn och hälften havre, samt 123 kilogram smör, dels
därutöver 500 kronor. Avgälden, omräknad i penningar, uppgick för senaste
arrendeåret till 1,249 kronor 37 öre.
Uppskattningsförrättning har hållits under åren 1939—1941. Av det vid
förrättningen förda protokollet jämte övriga ärendet tillhörande handlingar
samt en av distriktslantmätaren Skiöld von Otter år 1929 över egendomen
upprättad karta jämte beskrivning inhämtas i huvudsak följande.
Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Alunda järnvägsstation, innehåller
en areal av 94.5960 hektar, därav 30.0560 hektar tomt och åker, 5.9110
hektar äng och 58.6290 hektar avrösningsjord.
Åkerjorden, som ej är täckdikad och delvis dåligt avdikad, består till ungefär
lika stora delar av lättjord och lerjord. Den är kuperad och delvis mycket
besvärad av stenrösen. Ängen, som är godartad men delvis bevuxen med
skog, användes som betesmark.
Egendomens byggnader äro i medelgott stånd. De tillhöra samtliga kronan
med undantag av magasin och lider, vilka ägas av arrendatorn. Manbyggnaden
är elektrifierad med anläggning, som tillhör kronan. Kronans hus äro
brandförsäkrade för 36,250 kronor. Vid fortsatt utarrendering av egendomen
för kronans räkning tarvas modernisering av manbyggnaden samt inlösen av
arrendatorn tillhöriga byggnader.
Torp eller lägenheter finnas ej å egendomen.
Egendomen äger del i Olands häradsallmänning.
Ekeby elektriska distributionsförening har högspänningsledningar framdragna
över egendomen.
Egendomen är taxeringsvärderad till 30,600 kronor, därav 24,500 kronor
belöpa å jordbruket och 6,100 kronor å skog och skogsmark.
Uppskattning snämnden har föreslagit egendomens försäljning till ett saluvärde
av 31,600 kronor, därav 11,900 kronor ansetts belöpa å skog jämte andel
i nämnda häradsallmänning. Värderingen är verkställd under förutsätt
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
3
ning, att egendomen överlåtes i befintligt skick. Nämnden har icke funnit
anledning föreslå särskilda föreskrifter om egendomens användning eller
återköpsrätt. Skulle icke förty föreskrifter därutinnan erfordras, har nämnden
förordat en nedsättning i saluvärdet med tio procent.
Då nuvarande arrendatorn av egendomen, Johan Hugo Mattsson, som
sedan år 1933 innehaft arrendet, därunder väl hävdat egendomen, har nämnden
föreslagit att Mattsson måtte erhålla hembud vid egendomens försäljning.
Revirförvaltaren och över jägmästaren hava icke haft något att erinra mot
försäljningsförslaget.
Riksantikvarieämbetet har meddelat, att ur de synpunkter som ämbetet företrädde
hinder icke förelåge mot egendomens försäljning.
Med skrivelse den 15 november 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.
Styrelsen förordar att egendomen försäljes. Den av styrelsen verkställda
utredningen angående vilka egendomar, som av skilda anledningar böra bibehållas
i kronans ägo, har icke givit vid handen något skäl, som påkallar
egendomens bevarande åt kronan.
Det åsätta saluvärdet har styrelsen, med hänsyn till att det vid en ny
värdering av skogen visat sig att skogsvärdet förut beräknats alltför lågt
samt att det kapitaliserade värdet av egendomens andel i häradsallmänningen
borde beräknas efter annan grund än förut skett, ansett sig böra höja med i
runt tal 400 kronor till 32,000 kronor.
Egendomen, som bör överlåtas i befintligt skick med tillträdesrätt den 14
mars 1943, synes böra med hembudsrätt tillerkännas arrendatorn Mattsson,
vilken skriftligen förklarat sig vilja förvärva egendomen till det av styrelsen
angivna värdet, 32,000 kronor. Samtliga mellan arrendatorn och kronan förefintliga,
på gällande arrendekontrakt örn egendomen grundade rättsanspråk
med undantag av till äventyrs oguldna arrendeavgälder och skatter böra i och
genom försäljningen anses vara reglerade.
Jag har ej någon erinran mot att ifrågavarande egendom försäljes till ar- Departementsrendatorn
Mattsson mot en köpeskilling av 32,000 kronor. Jag hemställer chefenalltså,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomen 1 mantal Svista nr 2 litt. B (21) i
Alunda socken, Uppsala län, må för en köpeskilling av
32,000 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med hembudsrätt jämlikt 9 § förordningen för egendomens
arrendator Johan Hugo Mattsson, därvid samtliga
mellan Mattsson och kronan varande, på gällande arrendekontrakt
grundade fordringsanspråk med undantag av till äventyrs
förefintliga anspråk på oguldna arrendeavgälder och
skatter skola anses vara reglerade i och genom försäljningen,
samt under villkor i övrigt
att egendomen försäljes med tillträde den 14 mars 1943 i
då befintligt skick,
alt försäljningen icke omfattar andra å egendomen hefint
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
liga hus och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan,
samt
att innehavare av över egendomen med vederbörligt
tillstånd framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att
bibehålla ledningen utan rätt för köparen till annan ersättning
än av ledningens innehavare för skada till följd av
förändring, reparation eller tillsyn av ledningen ävensom för
skada, som förorsakas å kreatur.
2:o.
llund nr 1 i Uppsala län.
Den i Boglösa socken, Uppsala län, belägna kronoegendomen llund, avstyckad
från Boglösaby l1, 41, 51 och 101 och i jordregistret betecknad som
llund l1, är utarrenderad till den 14 mars 1943 mot en årlig avgäld, utgående
från den 14 mars 1939 med dels 5 hektoliter vete, 5 hektoliter blandsäd,
hälften korn och hälften havre, samt 72 kilogram smör, dels därutöver
275 kronor. Senaste arrendeavgälden, omräknad i penningar, utgjorde 686
kronor 28 öre.
Uppskattningsförrättning har hållits år 1941. Av det vid förrättningen förda
protokollet jämte övriga ärendet tillhörande handlingar samt en av distriktslantmätaren
Tor Blomkvist år 1937 upprättad karta jämte beskrivning
inhämtas i huvudsak följande.
Egendomen, som är belägen 14 kilometer från Enköping, innehåller en
areal av 25.0070 hektar, därav 19.2550 hektar åker och 5.7520 hektar avrösningsjord.
Åkerjorden utgöres till huvudsaklig del av stenbunden lerjord och i
övrigt av lättlera och dyjord.
Å egendomen befintliga byggnader, vilka samtliga tillhöra kronan, äro i
medelgott skick. Brandförsäkringsvärdet utgör 21,050 kronor. Vid egendomens
fortsatta utarrendering för kronans räkning blir det nödvändigt att
elektrifiera egendomen samt att anlägga mjölkrum och fast gödselstadsbotten
med gödselvattenbrunn, varjämte i egendomens manbyggnad behöver inläggas
värmeledning samt införas vatten- och avloppsledning.
Egendomen har del i Trögds häradsallmänning samt beröres av Rickeby
—Hemsta—Boglösa vattenavledningsföretag av år 1926.
Egendomen är taxeringsvärderad till 13,100 kronor.
Uppskattningsnåmnden har föreslagit egendomens försäljning till ett saluvärde
av 14,800 kronor. I beloppet är inräknat kapitalvärdet å egendomen
tillhörande andel i nämnda häradsallmänning med 350 kronor. Skogsmark
och skog, som vederbörande revirförvaltare betecknat såsom backar i inägorna,
ha av honom icke åsatts något värde. Virkesförrådet utgöres av 14
m3 vedskog, därav 12 m3 beräknats åtgå till husbehov.
Värderingen har verkställts under förutsättning, att egendomen överlåtes
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
5
i befintligt skick. Nämnden har icke funnit anledning föreslå föreskrivande
av särskilda villkor om egendomens användning eller återköpsrätt. Skulle
föreskrifter därutinnan likväl anses böra ifrågakomma, har nämnden förordat
nedsättning i saluvärdet med tio procent.
Nämnden har föreslagit, att vid försäljning av egendomen hembud skulle
tillerkännas egendomens arrendator K. M. Johansson, som innehaft arrendet
från den 14 mars 1938 och därunder väl hävdat egendomen.
Över jägmästaren har tillstyrkt försäljning. Enligt hans mening borde
dock saluvärdet höjas med 200 kronor, motsvarande det värde som borde
åsättas skog och skogsmark å egendomen. Saluvärdet borde sålunda bliva
15,000 kronor.
Med skrivelse den 15 november 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.
Styrelsen biträder uppskattningsnämndens försäljningsförslag. Den av
styrelsen verkställda utredningen angående vilka egendomar, som av skilda
anledningar böra behållas i kronans ägo, har icke givit vid handen att
egendomen bör bevaras åt statsverket.
Arrendatorn Johansson har förklarat sig villig erlägga en köpeskilling av
14,800 kronor, vilket belopp styrelsen finner sig kunna godtaga. Då emellertid
Johansson innehaft arrendet allenast från den 14 mars 1938, kan han
författningsenligt icke tillerkännas hembudsrätt. Styrelsen får därför tillstyrka
egendomens försäljning direkt till honom.
Egendomen bör med full och oinskränkt äganderätt överlåtas i befintligt
skick med tillträdesrätt den 14 mars 1943. Samtliga mellan arrendatorn och
kronan förefintliga, på gällande arrendekontrakt om egendomen grundade
rättsanspråk böra med undantag av eventuella anspråk på oguldna arrendeavgälder
och skatter i och med försäljningen anses vara reglerade.
Med biträdande av domänstyrelsens försäljningsförslag hemställer jag, Departementsatt
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.
att kronoegendomen llund l1 i Boglösa socken, Uppsala
län, må mot en köpeskilling av 14,800 kronor försäljas till
arrendatorn K. M. Johansson, därvid samtliga mellan köparen
och kronan varande, på gällande arrendekontrakt grundade
fordringsanspråk med undantag av till äventyrs förefintliga
anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter skola
anses vara reglerade i och genom försäljningen, samt under
villkor i övrigt
att egendomen överlåtes med tillträde den 14 mars 1943
i då befintligt skick,
att försäljningen icke omfattar andra å egendomen befintliga
hus och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan,
att köparen ensam skall svara för egendomen åbelöpande
kostnader för Rickeby—Hemsta-—Boglösa vattenavledningsföretag
av år 1926,
att köpeskillingen skall erläggas i enlighet med bestämmelserna
i 21 § och 22 § A) förordningen den 6 juni 1929
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m., samt
att i övrigt bestämmelserna i förordningen skola i tillämpliga
delar lända till efterrättelse.
3:o.
Tånnö Kåragård nr 3 i Jönköpings län.
Kronoegendomen förra kronofogdebostället 5/s mantal Tånnö Kåragård
nr 3 litt. Ka (31) i Tånnö socken, Jönköpings län, är utarrenderad till den
14 mars 1954 mot en årlig avgäld av dels 21 hektoliter råg och 120 kilogram
smör, dels ock därutöver 475 kronor. För arrendeåret 14 mars 1940—14 mars
1941 utgick avgälden, omräknad i penningar, med 1,282 kronor 96 öre.
Sedan egendomens arrendator Oskar E. Svensson anhållit att få inköpa
egendomen före arrendeperiodens utgång och såsom skäl därför anfört, att
han önskade förvärva ett eget hem medan han vore i sina bästa år, ägde saluvärdering
rum den 31 maj 1938. Av det därvid förda protokollet jämte övriga
till ärendet hörande handlingar samt en av extra lantmätaren K. E. F. Lilliecrona
år 1911 upprättad och av distriktslantmätaren H. Wennberg år 1931
kompletterad karta över egendomen inhämtas i huvudsak följande.
Egendomen, som är belägen invid Tånnö kyrkby 11 kilometer från Värnamo,
har sina ägor utlagda i tre skiften, hemskiftet, det cirka 3 kilometer
därifrån vid sjön Flåren belägna s. k. Oxhagsskiftet samt skiftet å Färjansön
i sjön Vidöstern. Egendomen innehåller — sedan från densamma försålts
tre lägenheter örn tillhopa 38.8070 hektar —- en areal av 95.8100 hektar, varav
27.5213 hektar åker och tomt, 6.5247 hektar äng, 60.9850 hektar betes- och
skogsmark samt 0.7790 hektar impediment. Egendomen har ej del i allmänning.
Åkerjorden består av dels sandblandad lermylla, dels lättare sandmylla på
sand- eller grusbolten och dels dyjord på ler- eller grusbotten. Åkern är ej
täckdikad och cirka 1.80 hektar är efter sjön Flårens reglering av mindre
värde. På vissa områden av egendomen kan tillfredsställande avdikning ej erhållas.
Ängen användes till bete. Skogsmarken är delvis god men delvis
skadad genom nämnda sjöreglering. Skog finnes till husbehov. Fiske finnes
i sjön Vidöstern men utnyttjas icke.
Åbyggnadernas allmänna tillstånd är medelgott. Byggnaderna äro väl underhållna
och tillräckliga för egendomens behov. Svinhus och magasin behöva
dock nybyggas. En vedbod, en nybyggd källare, en lada å Färjansöskiftet
samt vattenledning till ladugård och elektriska ledningar tillhöra arrendatorn.
Ett å egendomen beläget område om 0.1964 hektar, som är bebyggt med
boningshus och uthus tillhöriga byggmästaren Robert Linell, har arrendatorn
med domänstyi;elsens medgivande utarrenderat till Linell mot en årlig av
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
7
gäld av 40 kronor, därav hälften skall inbetalas till domänstyrelsen i samband
med erläggandet av egendomens arrendeavgäld.
Egendomens taxeringsvärde utgör 36,900 kronor, varav 28,800 kronor utgöra
jordbruksvärde samt 8,100 kronor värdet av skogsmarken med växande
skog.
Uppskattningsnänmden har förklarat, att skogsmarken vore av relativt
ringa omfattning, att någon nämnvärd efterfrågan beträffande byggnadstomter
icke kunde påräknas inom överskådlig tid, att något egentligt tomtvärde
därför icke kunde beräknas, samt att det därför ej torde förefinnas
något skäl att behålla egendomen i kronans ägo. Nämnden tillstyrkte i stället
egendomens försäljning till ett beräknat saluvärde av 62,400 kronor, därav
35,500 kronor belöpte å skogsmarken med växande skog. Enär arrendatorn
och före honom hans fader brukat egendomen sedan mer än 30 år och därunder
väl hävdat densamma, förordade nämnden hembudsrätt för arrendatorn.
Nämnden fann icke skäl föreslå särskilda villkor beträffande egendomens
användning eller försäljning med återköpsrätt.
Revirförvaltaren har med instämmande av över jägmästaren förklarat, att
något statsverkets intresse ej syntes bjuda, att frågan örn egendomens försäljning
prövades i annan ordning än i samband med nästblivande arrendeuppskattning
å egendomen. Jägmästaren avstyrkte därför bifall till arrendatorns
ansökning.
Domänintendenten har med anledning av uppskattningsnämndens förslag
örn försäljning av egendomen i dess helhet till arrendatorn meddelat, att det
av Linell arrenderade området om 0.1964 hektar lämpligen borde försäljas
till Linell, vilken emellertid vid uppskattningsförrättningen ej gjort någon
framställning om att få förvärva området, som uppskattats till ett värde av
1,000 kronor.
Arrendatorn, som förklarat sig villig inköpa egendomen i dess helhet till
det åsätta saluvärdet, 62,400 kronor, har meddelat, att han vore villig medverka
till att Linell finge friköpa området mot en skälig nedsättning i köpeskillingen
för egendomen. För egen del har arrendatorn föreslagit att området
borde försäljas efter ett pris av 50 öre per m2 eller i avrundat tal 1,000
kronor. Linell har godkänt ett saluvärde av 1,000 kronor och har förklarat
sig villig att gälda kostnaderna för områdets avstyckning.
Riksantikvarieämbetet har meddelat, att i vad på ämbetet ankomme hinder
icke mötte mot den ifrågasatta försäljningen.
Med skrivelse den 15 december 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.
Styrelsen förordar för sin del att det till Linell utarrenderade området försäljes
med hembudsrätt för Linell till ett saluvärde av 1,000 kronor samt att
egendomen i övrigt hembjudes arrendatorn Svensson till ett till 61,400 kronor
nedsatt saluvärde. Försäljningen bör ske under villkor, att förbehåll göres för
de jämkningar i ifrågavarande områdes gränser som eventuellt kunna föreskrivas
vid blivande avstyckningsförrättning samt att, därest större förändringar
i arealen skulle ifrågakomma, de saluvärden som åsatts området och
huvudgården skola regleras efter ett pris av 50 öre per m2. Då enligt hos styrelsen
förvarade anteckningar egendomen synes vara besvärad av ett avdikningslån,
bör bland försäljningsvillkoren även''intagas en bestämmelse som
befriar kronan för å tiden efter tillträdesdagen förfallande annuiteter å ett
sådant lån. I styrelsens plan angående den framtida dispositionen av kronans
jordbruksdomäner hava ej framförts några skid som påkalla egendomens be
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
Departements
chefen.
varande i statsverkets ägo. Då riksdagens medverkan torde vara erforderlig
för huvudgårdslottens försäljning, torde även frågan om försäljning av det
till Linell utarrenderade området lämpligen avgöras i samband därmed.
Jag anser mig kunna biträda försäljningsförslaget, sådant det framlagts av
domänstyrelsen. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att, sedan från kronoegendomen 5/s mantal Tånnö Kåragård
nr 3 litt. Ka (31) i Tånnö socken, Jönköpings län, avstyckats
ett till byggmästaren Robert Linell upplåtet område
örn cirka 0.1964 hektar, egendomen må försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i
vissa fall av kronoegendom m. m. i två lotter, nämligen
dels omförmälda område till en köpeskilling av 1,000 kronor
jämte kostnaderna för områdets avstyckning med hembudsrätt
jämlikt 10 § förordningen för Linell,
dels ock huvudgårdslotten till en köpeskilling av 61,400
kronor och med hembudsrätt jämlikt 9 § förordningen för
egendomens arrendator Oskar E. Svensson, därvid samtliga
på arrendekontraktet grundade fordringsanspråk mellan
Svensson och kronan med undantag av till äventyrs oguldna
arrendeavgälder och skatter skola anses vara reglerade i och
genom försäljningen,
skolande vid försäljningarna i övrigt gälla
beträffande båda lotterna
att desamma försäljas med tillträde å dag, som domänstyrelsen
bestämmer, i då befintligt skick,
att, därest vid avstyckningen större arealförändringar skulle
ifrågakomma, de för lotterna bestämda köpeskillingarna
skola regleras efter ett pris av 50 öre för kvadratmeter, och
beträffande huvudgårdslotten
att försäljningen icke omfattar andra å lotten befintliga
byggnader och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan,
samt
att köparen ansvarar för å kronoegendomen för tiden efter
tillträdesdagen belöpande annuiteter och kostnader för egendomen
berörande torrläggningsföretag.
♦
Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
9
4:o.
Tollarp nr 5 och 8 i Kristianstads län.
I brev den 30 september 1937 (jfr prop. nr 202/37, punkt 7; r. skr. nr
163/37) förordnade Kungl. Majit med riksdagen, att kronoegendomen J/2
mantal Tollarp nr 5 och 8 i Västra Vrams socken, Kristianstads län, skulle
på angivna villkor försäljas i två lotter, därav lotten I örn 14.8915 hektar till
Tollarpsortens egnahemsförening u. p. a. för en köpeskilling av 38,000 kronor
och lotten II om 43.8985 hektar till egendomens arrendator Johan Persson
för en köpeskilling av 17,000 kronor eller, därest Persson icke önskade
förvärva lotten, å auktion jämlikt 15 § förordningen den 6 juni 1929 (nr
176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
Lotten II försåldes till Persson. Tollarpsortens egnahemsförening önskade
däremot ej inköpa lotten I, varför den utarrenderades till Persson till den
14 mars 1939 mot en årlig arrendeavgift av 450 kronor.
I brev den 12 maj 1939 (jfr prop. nr 171/39 L, punkt 4; r. skr. nr 187/39)
förordnade Kungl. Majit med riksdagen, att av lotten I skulle till Västra
Vrams kommun för en köpeskilling av 15,000 kronor försäljas ett område
om 3.16 hektar, motsvarande ägofigurerna nr 66—68 å en av extra lantmätaren
Hans Hedener år 1937 upprättad karta. Köpekontrakt rörande området
utfärdades den 13 och 29 september 1939.
Den i kronans ägo kvarvarande delen av lotten I har genom särskilda
arrendekontrakt upplåtits dels till Persson, dels ock till Stiftelsen Lindåsa,
hem för sjuksköterskor. Stiftelsen har intill den 14 mars 1942 mot en årlig
avgäld av 125 kronor arrenderat fyra tomter, betecknade med nr 19—-22 å
en av distriktslantmätaren Bertil Frostenson år 1939 upprättad karta.
Saluvärdering av de utarrenderade områdena har hållits den 21 april och
den 3 juni 1939. Av instrumentet över förrättningen och övriga ärendet tillhörande
handlingar samt förutnämnda två kartor inhämtas bland annat
följande.
Av det till Persson utarrenderade området avser domänstyrelsen, att den
del, som är belägen norr om den genom kronoegendomen i riktning öster—
väster gående järnvägen och som å Hedeners karta motsvaras av ägofigurerna
nr 46—56, skall utbjudas till salu å auktion såsom industritomter med ett
saluvärde av 30,000 kronor samt återstående delar av området försäljas i
mindre tomter till egna hem eller upplåtas till gatumark och öppna platser.
De till Stiftelsen Lindåsa på arrende upplåtna tomterna nr 19—22 äro avsedda
att försäljas till stiftelsen, som behöver utöka sin lägenhet Tollarp
1221 med park och trädgård.
Sedan gränsreglering och ägoutbyte verkställts mellan Tollarp 1221 samt
sistnämnda tomter, hava dessa, som närmare angivits å en av Frostenson år
1940 upprättad karta, åsatts följande saluvärden:
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
Departements
chefen.
Tomt Areal Å-pris Saluvärde
nr kvm kronor kronor
19 ............. 1,100 1:50 1,650: —
20 ............. 1,053 1:25 1,316:25
21 ............. 970 1:25 1,212:50
22 ............. 725 1:25 906:25
3,848 — 5,085: —
Med skrivelse den 15 november 1941 har domänstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning frågan om försäljning av tomterna nr 19—22 till omför - mälda stiftelse. Styrelsen har därvid bland annat erinrat, att styrelsen redan
tidigare som sin åsikt uttalat, att hela kronoegendomen borde försäljas, vilken
åsikt även biträtts av statsmakterna, som framgår av omförmälda Kungl.
Maj:ts brev den 30 september 1937.
Jag biträder domänstyrelsens förslag att försälja i kronans ägo kvarvarande
delar av ifrågavarande kronoegendom. Jag anser emellertid, att försäljningsfrågan
bör underställas riksdagens prövning, såvitt den rör omförmälda
försäljning till Stiftelsen Lindåsa, hem för sjuksköterskor. Därest försäljningsförslaget
bifalles, har stiftelsen att i vanlig ordning ansöka örn tillstånd
till förvärvet.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av kronoegendomen V2 mantal Tollarp nr 5 och 8 i
Västra Vrams socken, Kristianstads län, de å en av distriktslantmätaren
Bertil Frostenson år 1940 upprättad karta med
nr 19—22 betecknade tomterna med en areal av sammanlagt
3,848 kvadratmeter må försäljas till Stiftelsen Lindåsa, hem
för sjuksköterskor, för en köpeskilling av 5,085 kronor,
skolande för försäljningen i övrigt gälla
att tomterna försäljas med tillträde den 14 mars 1942 i då
befintligt skick,
att försäljningen icke omfattar andra å tomterna befintliga
byggnader och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan,
att innehavare av över tomterna med vederbörligt tillstånd
framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att bibehålla
ledningen utan rätt för köparen till annan ersättning än av
ledningens innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningen ävensom för skada, som
förorsakas å kreatur,
att köpeskillingen skall erläggas kontant vid tillträdet, samt
att i övrigt bestämmelserna i förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
11
5:o.
Kronoparken Kroppstad i Värmlands län.
Sedan huvudsakligen inägojorden av kronoegendomen 4/2 mantal Kroppstad
nr 2 (21) i Ny socken, Värmlands län, försålts, hava i kronans ägo kvarvarande
områden av egendomen från och med den 14 mars 1936 överflyttats
till domänstyrelsens skogsförvaltning. Områdena förvaltas under benämningen
kronoparken Kroppstad.
Sedan Åmotfors Pappersbruks Aktiebolag anhållit att få av ifrågavarande
områden förvärva vissa till bolaget utarrenderade lägenheter jämte kronans
andel av vattenfallet i Åmots- eller Hohleforsén (Övre Kroppstadfallet), har
på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning hållits åren 1938
och 1939.
Av det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga ärendet tillhörande
handlingar samt en av distriktslantmätaren Tor Åberg åren 1936 och 1937
upprättad avstyckningskarta inhämtas i huvudsak följande.
De till försäljning ifrågasatta tre lägenheterna, vilka numera avstyckats och
åsatts jordregisterbeteckningarna Kroppstad 212, 213 och 214, äro intill den 14
mars 1945 utarrenderade till bolaget mot en årlig avgäld som efter den
14 mars 1940 utgår med 2,580 kronor. Lägenheterna äro belägna i Åmotfors
brukssamhälle 27 kilometer från Arvika och en kilometer från Åmotfors
järnvägsstation.
Kroppstad 212, å nämnda karta betecknad med litt. G, omfattar en areal
av 0.7300 hektar tomtmark. Å lägenheten finnas två boningshus örn vartdera
två lägenheter samt uthusbyggnader, samtliga tillhörande bolaget. Boningshusen,
vilka äro upplåtna till vid bolaget anställda förmän och arbetare, äro
i gott skick. Lägenheten har ej åsatts särskilt taxeringsvärde.
Kroppstad 213, å kartan betecknad med litt. H, omfattar en areal av 3.1950
hektar, varav 0.3810 hektar åker och 2.8140 hektar äng. Med lägenheten följer
stamfastighetens rätt till vatten och grund uti Nysockensjön (Hagan) utanför
lägenhetens strand. Lägenheten, som har ett sankt läge, är obebyggd och ej
lämplig för bostadsbebyggelse. Däremot anses den lämplig som upplagsplats
för virke eller som sågverkstomt. Tidigare hade där funnits ett bolaget tillhörigt,
numera rivet mindre sågverk. Elektrisk ledning, tillhörig bolaget, finnes
framdragen över lägenheten. Vid 1938 års fastighetstaxering åsattes lägenheten
ett taxeringsvärde av 6,500 kronor.
Kroppstad 214, å kartan betecknad med litt. I, har en areal av 2.6500 hektar,
varav 1.0800 hektar åker, 0.0680 hektar äng och 1.5020 hektar skogsmark. Med
lägenheten följer stamfastighetens rätt till vatten och grund dels i Kroppstadälven
och Kroppstadfallet, del s. k. övre Kroppstadfallet, utanför lägenhetens
strand, dels ock i Asksjön utanför viss del av lägenhetens strand. Ett
mindre förrådshus, tillhörande Kölälvens flottningsförening, samt ett bolaget
tillhörigt dammfäste finnas å lägenheten. Med hänsyn till belägenhet och
lerräng är lägenheten lämplig för bostadsbebyggelse. Särskilt taxeringsvärde
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
har ej åsatts vare sig lägenheten eller den därtill hörande andelen i vattenfallet.
Vissa områden av lägenheterna jämte kronans vattenrätt i Kroppstadälven
har bolaget arrenderat sedan år 1897. Ena hälften av ifrågavarande
vattenfall tillhör kronan och andra hälften bolaget såsom ägare av hemmanet
Åmot, varå finnes en fabriksanläggning för huvudsakligen papperstillverkning,
sysselsättande omkring 250 arbetare. Bolaget bedriver därjämte mindre
.sågverks- och kvarnrörelse samt levererar från två bolaget tillhöriga kraftstationer
elektrisk energi till, förutom egna industrier, den omgivande bygden.
I samband med att bolaget erhöll arrendet av kronans andel i vattenfallet
överbyggde bolaget fallet. Sedermera har detta successivt utbyggts till full kapacitet.
Från Kroppstad 213, som disponeras av bolaget som upplagsplats,
finnes en bolaget tillhörig spårbana till pappersfabriken.
Vattenfallsstyrelsen har år 1939 uppskattat värdet av kronans andel i vattenfallet
till omkring 50,000 kronor, motsvarande en utbyggnadsvärd effekt av
392 turbinhästkrafter vid normal 9 månaders vattenmängd. I utlåtande den
^november 1941 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att anledning icke förelåge
att frångå nämnda värdering.
Saluvärdet av lägenheterna jämte vattenrätten har av förrättningsmännen
uppskattats till sammanlagt 65,000 kronor. Därav belöpa å Kroppstad 212
2,200 kronor, å Kroppstad 213 4,800 kronor, å Kroppstad 214 8,000 kronor
samt å den till 214 hörande vattenrätten 50,000 kronor.
Av kronan förskotterade kostnader för avstyckning utgöra 310 kronor
51 öre, vilket belopp förrättningsmännen funnit böra tilläggas köpeskillingen.
Förrättningsmännen hava förordat, att de saluvärderade lägenheterna med
tillhörande vattenrätt måtte såsom en lott försäljas till bolaget med tillträdesrätt
den 14 mars 1940. Förrättningsmännen hava därvid beaktat, att
vattenfallet utbyggts av bolaget, att å Kroppstad 212 finnes bolaget tillhöriga
bostadshus och uthus, att Kroppstad 213 är avsett att som hittills användas
som upplagsplats för det bolaget tillhöriga virke som utflottas genom Kroppstadälven,
samt att bolaget har för avsikt att utvidga sin industri vid Åmotfors,
därvid Kroppstad 214 erfordras för uppförande av fabriks- och lagerbyggnader.
Vattenfallsstyrelsen har meddelat, att ur de synpunkter styrelsen hade att
företräda intet funnes att erinra mot en försäljning av kronans andel av
vattenfallet.
Vederbörande revirförvaltare och Överjägmästare hava tillstyrkt försäljningen.
Överjägmästaren har dock yttrat, att det Kroppstad 213 åsätta saluvärdet
syntes lågt, samt ifrågasatt utbud av lägenheten. Då den vore belägen
invid statens järnvägar tillhörig mark, har överjägmästaren föreslagit, att
det borde undersökas, huruvida statens järnvägar hade behov av lägenheten
eller någon del därav.
Med skrivelse den 3 december 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört huvudsakligen följande.
Styrelsen anser för sin del att samtliga tre lägenheter böra försäljas till
bolaget, överjägmästarens mening att Kroppstad 213 bör försäljas genom
utbud kan styrelsen ej dela, enär lägenheten i fråga är för bolaget behövlig
som upplagsplats. Dessutom finner styrelsen, att bolaget vid offentligt utbud
ej torde kunna ifrågakomma som köpare med hänsyn till gällande bestäm
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
13
melser om förbud för bolag att förvärva fast egendom. Det lägenheten åsätta
saluvärdet, 4,800 kronor, anser styrelsen skäligt. Med anledning av vad överjägmästaren
anfört angående en eventuell överlåtelse till statens järnvägar
av lägenheten eller del därav har styrelsen inhämtat utlåtande av järnvägsstyrelsen,
som meddelat, att behov icke förelåge för statens järnvägar att
utöka sitt vid Kroppstad lastageplats belägna område genom förvärv av mark
från ifrågavarande lägenhet. I övrigt har domänstyrelsen icke något annat att
erinra mot förrättningsmännens förslag än att saluvärdet bör inbegripet avstyckningskostnadema
utgöra 65,500 kronor och att tillträdesdagen bör
bestämmas till den 14 mars 1942. Bolaget har förklarat sig villigt inköpa
lägenheterna till angivet pris samt anhållit att få erlägga köpeskillingen under
en tid av tre år. För ärendets avgörande torde riksdagens medverkan erfordras.
I likhet med domänstyrelsen anser jag att ifrågavarande lägenheter med Departement*- tillhörande vattenrätt böra försäljas i en lott till Åmotfors Pappersbruks stefen.
Aktiebolag för en köpeskilling av 65,500 kronor. Därest försäljningsförslaget
bifalles, har bolaget att i vanlig ordning ansöka örn tillstånd att förvärva
lägenheterna.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av kronoparken Kroppstad i Ny socken, Värmlands län,
lägenheterna Kroppstad 212, 213 och 214 med tillhörande vattenrätt
må såsom en lott försäljas till Åmotfors Pappersbruks
Aktiebolag för en köpeskilling av 65,500 kronor, därav 310
kronor 51 öre utgöra förskotterad avstyckningskostnad, därvid
det rörande lägenheterna gällande arrendeavtalet skall
upphöra att gälla samt varken kronan eller bolaget äga
framställa fordringsanspråk gent emot den andre på grund av
förenämnda arrendeavtal, med undantag dock för till äventyrs
oguldna arrendeavgifter och skatter, samt under villkor
i övrigt,
att lägenheterna överlåtas med tillträde den 14 mars 1942 i
då befintligt skick,
att försäljningen icke omfattar andra å lägenheterna befintliga
byggnader och anläggningar än sådana, som tillhöra
kronan,
att köpeskillingen erlägges på så sätt att av kapitalbeloppet
15,000 kronor betalas vid köpekontraktets underskrivande,
15,000 kronor den 14 mars 1943, 15,500 kronor den 14 mars
1944 och 20,000 kronor den 14 mars 1945 varjämte ränta
efter fem procent å oguldet belopp erlägges vid nämnda
amorteringstillfällen, samt
att vid försäljningen bestämmelserna i förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. i övrigt skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
6:o.
Skeppsta nr 1 i Örebro län.
Kronoegendomen 1 mantal Skeppsta nr 1 (l1) i Hackvads socken, örebro
län, är utarrenderad intill den 14 mars 1943. Den årliga arrendeavgälden har
efter den 14 mars 1932 utgått med dels 8 hektoliter vete, 17 hektoliter havre
och 66.5 kilogram smör, dels ock därutöver 467 kronor 50 öre. Den för arrendeåret
14 mars 1940—14 mars 1941 erlagda arrendeavgälden utgjorde, omräknad
i penningar, 1,043 kronor 42 öre.
Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under åren 1940—1941.
Av det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande
handlingar samt en av distriktslantmätare!! Athos Eckerbom år 1924 upprättad
och reviderad karta över egendomen jämte beskrivning inhämtas i huvudsak
följande.
Egendomen, som är förlagd i två skiften, är belägen 7 kilometer från Fjugesta
järnvägsstation och 25 kilometer från örebro. Den innehåller en
areal av 45.9040 hektar, därav 26.1540 hektar tomt och åker, 8.4000 hektar
äng och betesmark, 10.7000 hektar avrösningsjord och 0.6500 hektar impediment.
Egendomen har del i Grimstens häradsallmänning.
Åkern, som särskilt på högre belägna ställen är stenbunden, består delvis
av något skifferblandad sandmylla och delvis av lerblandad jord. Ängen är
av medelgod beskaffenhet. Skogsmarken är växtlig. Hävden är mycket god.
Kronans byggnader å egendomen äro i gott stånd. Manbyggnaden och arbetarbostaden
äro emellertid gamla och otidsenliga, varför det torde bliva nödvändigt
att uppföra nya sådana byggnader, örn egendomen bibehålies i kronans
ägo. Nybyggnadskostnaderna hava beräknats till minst 23,000 kronor.
Kronans hus äro brandförsäkrade för 43,300 kronor.
Egendomen är elektrifierad. Den elektriska installationen tillhör arrendatorn,
som å egendomen även äger lada, mjölk- och slöjdrum, rotfruktsrum,
körhus, redskapshus, veranda till mangårdsbyggnaden, avloppsledning från
nämnda byggnad samt tegeltak å magasin och stall.
över egendomen äro framdragna elektriska ledningar, tillhöriga Lantbrukarnas
Elektriska Aktiebolag.
Egendomens taxeringsvärde utgör 32,100 kronor, därav 2,300 kronor belöpa
å skog och skogsmark.
Uppskattningsnämnden har åsatt egendomen ett saluvärde av 44,850 kronor.
I nämnda värde ingår dels värdet å skog och skogsmark med 9,000 kronor
och dels kapitaliserade värdet å avkastningen från egendomens andel i
häradsallmänningen med 6,360 kronor. Värderingen är verkställd under förutsättning,
att egendomen överlåtes i det skick, vari den befinnes. Nämnden har
icke funnit skäl föreslå särskilda villkor i fråga örn egendomens användning
eller återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter därutinnan anses böra ifrågakomma,
har nämnden föreslagit nedsättning av saluvärdet med tio procent.
Nämnden har förordat, att egendomen försäljes med hembud till egendomens
arrendator Holger Andreasén, som sedan 1916 innehaft egendomen och pa
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
15
ett synnerligen mönstergillt sätt skött densamma. Egendomen borde överlåtas
utan avträdessyn. Med hänsyn till att arrendatorn på egen bekostnad under
sin arrendetid verkställt grundförbättringar å egendomen och då han icke
kunnat tillgodogöra sig en mot sina utlägg därutinnan svarande nytta, har
nämnden ansett, att egendomen, som värderats med hänsyn till de vunna
förbättringarna, skall hembjudas arrendatorn till ett med 1,390 kronor nedsatt
saluvärde eller sålunda till ett pris av 43,460 kronor. Arrendatorn har
förklarat sig villig inköpa egendomen för sistnämnda belopp.
Revirförvaltaren och överjag mästaren hava icke haft något att erinra mot
försäljningen.
Domänstyrelsen har i skrivelse den 11 juli 1941 underställt ärendet Kungl.
Maj:ts prövning och därvid anfört bland annat följande.
Mot försäljningsförslaget i och för sig och mot det egendomen åsätta saluvärdet,
44,850 kronor, har styrelsen ingen erinran, liksom styrelsen ej heller
har någon anledning motsätta sig den föreslagna nedsättningen i saluvärdet,
i den händelse egendomen kommer att förvärvas av arrendatorn Andreasén.
Egendomen bör försäljas med full och oinskränkt äganderätt samt med tillträde
i befintligt skick. Därest Andreasén förvärvar egendomen, böra samtliga
mellan honom och kronan varande, på arrendekontraktet grundade rättsanspråk
med undantag av eventuellt förefintliga anspråk på oguldna arrendeavgälder
och skatter i och genom försäljningen anses vara reglerade.
Jag har icke något att erinra mot att egendomen i fråga hembjudes arrendatorn
Andreasén till ett pris av 43,460 kronor och hemställer alltså, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomen 1 mantal Skeppsta nr 1 (l1) i Hackvads
socken, Örebro län, må försäljas enligt förordningen den
6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. för en köpeskilling av 43,460 kronor med
hembudsrätt enligt 9 § förordningen för egendomens arrendator
Holger Andreasén och med tillträde å dag som domänstyrelsen
bestämmer, därvid köparen skall erlägga den del av
arrendeavgiften, som belöper å tiden från den 14 mars tillträdesåret
till dagen för köpebrevs utfärdande, samt alla mellan
Andreasén och kronan förefintliga, på gällande arrendekontrakt
grundade fordringsanspråk med undantag av till
äventyrs oguldna arrendeavgälder och skatter skola anses
vara reglerade i och genom försäljningen,
skolande i övrigt för försäljningen gälla
att egendomen försäljes i det skick, vari den vid tillträdet
befinnes,
att försäljningen icke omfattar andra å egendomen befintliga
hus och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan,
att å egendomen befintlig, utstämplad skog icke medföljer
försäljningen,
att kronan förbehålles rätt att intill den 1 juni 1944 från
Departements
chefen.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
egendomen bortforsla såväl förenämnda skog som å egendomen
befintliga, redan upphuggna skogsprodukter, samt
att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att bibehålla
ledningen utan rätt för köparen till annan ersättning än
av ledningens innehavare för skada till följd av förändring,
reparation eller tillsyn av ledningen ävensom för skada, som
förorsakas å kreatur.
. 7 :o.
Åkerby nr 1 och 2 i örebro län.
Kronoegendomen 2 mantal Åkerby nr 1 och 2 (l1 och 21) i Edsbergs socken,
Örebro län, är utarrenderad till den 14 mars 1943 mot en årlig avgäld av
1,850 kronor.
Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under åren 1939—1941.
Av det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga ärendet tillhörande
handlingar samt en år 1908 över egendomens inägor av dåvarande lantmäteriauskultanten
Athos Eckerbom upprättad karta jämte beskrivning inhämtas
i huvudsak följande.
Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Fjugesta järnvägsstation, är
förlagd i två skiften och innehåller en areal av 66.0450 hektar, därav 43.9140
hektar tomt och åker, 0.5440 hektar ängsbackar, 1.2220 hektar betesmark,
19.8000 hektar skogsmark och 0.5650 hektar impediment.
Åkerjorden består av lättare och styvare lerjord jämte något mulljord.
Ängs- och betesmarken är av mindre betydelse. Skogens kvalitet är medelgod.
Den ideala boniteten utgör 3.84 m3 och det totala virkesförrådet
2,396 m3.
Huvudparten av egendomens byggnader tillhör kronan. Byggnadernas
tillstånd är i allmänhet gott. Därest egendomen skall bibehållas i kronans
ägo, erfordras dock nybyggnad av en arbetarbostad för två familjer. Nybyggnadskostnaderna
hava beräknats icke understiga 13,000 kronor. Arrendatorn
äger å egendomen körhus, tvättstuga, ett rum å övre botten av manbyggnaden
samt en under skafferi och kök befintlig källare ävensom elektrisk anläggning.
Kronans byggnader äro brandförsäkrade för 79,500 kronor.
Egendomen har del i Edsbergs häradsallmänning. Den besväras av lån
från avdikningslånefonden för utförande av Kälkesta—Åkerby dikningsföretag
till ett belopp av 1,300 kronor.
över egendomen äro framdragna elektriska ledningar, tillhörande Lantbrukarnas
Elektriska Aktiebolag.
Egendomen har ett taxeringsvärde av 48,400 kronor, därav 4,100 kronor
belöpa å skog och skogsmark.
Kungl. Majlis proposition nr 64.
17
Uppskattningsnämnden har föreslagit egendomens försäljning med hembudsrätt
för nuvarande arrendatorn Algot Johansson, vilken sedan 1920
innehaft egendomen och väl brukat densamma. Nämnden har åsatt egendomen
ett saluvärde av 66,800 kronor. I nämnda värde ingår värde av skog
och skogsmark med 13,400 kronor ävensom det till 8,280 kronor beräknade
kapitalvärdet av egendomen tillhörande andel i avkastningen från omförmälda
häradsallmänning. Värderingen är verkställd under förutsättning att
egendomen överlåtes i befintligt skick. Avträdessyn bör därför ej hållas.
Nämnden har icke funnit skäl föreslå föreskrivande av särskilda villkor om
egendomens användning eller återköpsrätt. Skulle icke förty föreskrifter därutinnan
anses erforderliga, har nämnden föreslagit att saluvärdet nedsättes
med tio procent.
Arrendatorn Johansson har förklarat sig villig att förvärva egendomen till
det angivna saluvärdet, 66,800 kronor.
Vederbörande revirförvaltare och Överjägmästare hava tillstyrkt försäljning
på sätt uppskattningsnämnden föreslagit.
I skrivelse den 11 juli 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl.
Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.
Styrelsen biträder uppskattningsnämndens förslag om egendomens försäljning
med hembud till arrendatorn Johansson. Egendomen bör försäljas
med full och oinskränkt äganderätt att tillträdas i befintligt skick. Därest
Johansson förvärvar egendomen, böra samtliga mellan honom och kronan
förefintliga, på arrendekontraktet grundade rättsanspråk med undantag av
till äventyrs oguldna arrendeavgälder och skatter anses vara reglerade genom
försäljningen.
Med biträdande av det framlagda försäljningsförslaget hemställer jag, MDeparUmenUKungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomen 2 mantal Åkerby nr 1 och 2 (ll och 21)
i Edsbergs socken, örebro län, må för en köpeskilling av
66,800 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med hembudsrätt enligt 9 § förordningen för egendomens
arrendator Algot Johansson och med tillträde a dag som
domänstyrelsen bestämmer, därvid Johansson skall erlägga
den del av arrendeavgiften, som belöper å tiden från den 14
mars tillträdesåret till dagen för köpebrevs utfärdande, samt
alla mellan arrendatorn och kronan förefintliga, på gällande
arrendekontrakt grundade fordringsanspråk med undantag
av till äventyrs oguldna arrendeavgälder och skatter skola anses
vara reglerade i och genom försäljningen,
skolande i övrigt för försäljningen gälla
att egendomen försäljes i det skick, vari den vid tillträdet
befinnes,
att försäljningen icke omfattar andra å egendomen befintliga
byggnader och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan,
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 64. 2
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
att köparen skall svara för gäldandet av egendomen åbelöpande
annuiteter av avdikningslånet för Kälkesta—Åkerby
dikningsföretag,
att försäljningen icke omfattar å egendomen befintlig,
utstämplad skog,
att kronan skall äga att intill den 1 juli 1944 från egendomen
bortforsla såväl förenämnda skog som ock å egendomen
befintliga, redan upphuggna skogsprodukter, samt
att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att bibehålla
ledningen utan rätt för köparen till annan ersättning
än av ledningens innehavare för skada till följd av förändring,
reparation eller tillsyn av ledningen ävensom för skada,
som förorsakas å kreatur.
8:o.
Äversta nr 2 i Örebro län.
Kronoegendomen 1 mantal Äversta nr 2 (21) i Glanshammars socken,
Örebro län, är utarrenderad intill den 14 mars 1956 mot en årlig avgäld, utgående
med dels 104.5 kilogram smör, 10 hektoliter vete och 24 hektoliter
havre, dels därutöver 475 kronor. Avgälden uppgick, omräknad i penningar,
för sistförflutna arrendeåret till 1,302 kronor 88 öre.
Sedan arrendatorn Karl Axel Persson anhållit att få förvärva egendomen,
har egendomen saluvärderats den 15 september 1941.
Av det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande
handlingar samt en av distriktslantmätaren Carl Berner år 1912 upprättad
karta med beskrivning inhämtas i huvudsak följande.
Egendomen är belägen omkring en kilometer från allmän landsväg på ett
avstånd av cirka 16 kilometer från örebro. Egendomen innehåller — sedan
från densamma försålts och under jordregisterbeteckningarna Äversta 22—26
avskilts 4.6430 hektar — en areal av 30.4130 hektar, därav 27.1130 hektar tomt
och åker, 0.2870 hektar äng, 1.5080 hektar betesmark och 1.5050 hektar impediment.
Åkern består till största delen av godartad lerjord. Arrendatorn har dränerat
13.6800 hektar enligt plan. Skog finnes icke å egendomen i vidare mån,
än att de i ägobeskrivningen såsom hagmark redovisade och numera till kulturbeten
avsatta ägofigurerna nr 22 och 23 äro bevuxna med mindre ungskog.
Egendomens byggnader äro gamla men i väl underhållet skick. Manbyggnaden
behöver dock grundlig restaurering och ny arbetarebostad erfordras.
Av byggnaderna äger arrendatorn disk- och mjölkrum, bosskjul av stolpar
Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
19
och bräder under tak av spån, vattenledning och elektrisk installation. Kronans
byggnader äro brandförsäkrade för 66,800 kronor.
Egendomen har del i Glanshammars häradsallmänning, vars årliga utdelning
i medeltal uppgått till 137 kronor per mantal.
Egendomen besväras av lån från avdikningslånefonden till ett belopp av
1,800 kronor.
Glanshammars elektriska distributionsförening har en elektrisk ledning
framdragen över egendomen.
Egendomen är taxeringsvärderad till 32,200 kronor.
Uppskcittningsnämnden har åsatt egendomen ett saluvärde av 36,000 kronor,
därav 100 kronor utgöra skogsvärde samt 2,700 kronor kapitalvärdet av
kronan tillkommande utdelning från nämnda häradsallmänning.
Värderingen är verkställd med hänsyn till att arrendatorn ej kunnat till
fullo tillgodogöra sig en mot sina kostnader för omförmälda dränering svarande
nytta samt under förutsättning att laga syn icke skall hållas. Särskilda
villkor angående egendomens användning eller återköpsrätt har icke föreslagits.
Skulle icke förty sådana föreskrifter erfordras, har nämnden förordat
en nedsättning i saluvärdet med minst tio procent.
Nämnden har föreslagit, att egendomen hembjudes arrendatorn Karl Axel
Persson, som synnerligen väl hävdat egendomen. Persson övertog arrendet
den 6 mars 1926 av sin fader, som i sin tur erhållit arrendet efter sin fader,
vilken tillträdde arrendet den 14 mars 1876.
Arrendatorn Persson har skriftligen förklarat sig villig att för det åsätta saluvärdet,
36,000 kronor, förvärva egendomen under förutsättning, att laga avoch
tillträdessyn icke verkställes och ersättning för synebrister således icke
behöver erläggas av honom.
Riksantikvarieämbetet har meddelat, att ur de synpunkter ämbetet hade
att bevaka hinder icke förelåge mot försäljningens genomförande.
Med skrivelse den 6 november 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.
Styrelsen biträder försäljningsförslaget, enär något ekonomiskt intresse
för kronan att bibehålla egendomen icke föreligger samt det föreslagna och
av köparen godtagna saluvärdet kan anses vara tillfyllest.
Något allmänt ändamål, som påkallar egendomens bevarande i statens ägo
synes icke heller föreligga. Den av styrelsen verkställda utredningen angående
vilka egendomar, som av skilda anledningar böra bibehållas i kronans ägo,
har icke heller givit vid handen att skäl finnes för egendomens bevarande åt
statsverket.
Egendomen bör försäljas med full och oinskränkt äganderätt. Försäljningen
synes böra ske direkt till arrendatorn. Tillträde av egendomen bör ske å
dag, som styrelsen bestämmer, därvid det mellan Persson och kronan upprättade
arrendeavtalet bör upphöra att gälla. Egendomen bör tillträdas i befintligt
skick.
Då jag icke har något att erinra mot det framlagda försäljningsförslaget, Departements
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
chefen.
att kronoegendomen 1 mantal Äversta nr 2 (21) i Glanshammars
socken, Örebro län, må mot en köpeskilling av
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
36,000 kronor försäljas till arrendatorn Karl Axel Persson
nied tillträde å dag som domänstyrelsen bestämmer, därvid
det för egendomen gällande arrendekontraktet skall upphöra
att gälla samt alla mellan kronan och Persson förefintliga, på
nämnda arrendekontrakt grundade fordringsanspråk med
undantag av till äventyrs oguldna arrendeavgälder och skatter
skola anses vara reglerade i och genom försäljningen,
skolande för försäljningen i övrigt gälla
att egendomen försäljes i det skick, vari den vid tillträdet
befinnes,
att försäljningen icke omfattar andra å egendomen befintliga
hus och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan,
att innehavare av över egendomen med vederbörligt
tillstånd framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att bibehålla
ledningen utan rätt för köparen till annan ersättning
än av ledningens innehavare för skada till följd av tillsyn,
reparation eller förändring av ledningen ävensom för skada,
som förorsakas å kreatur,
att köparen skall svara för gäldandet av egendomen åbelöpande
annuiteter av odlingslån,
att köpeskillingen skall erläggas på sätt föreskrives i 21 §
och 22 § A) förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., samt
att i övrigt bestämmelserna i nämnda förordning skola i
tillämpliga delar lända till efterrättelse.
9:o.
Norrby nr 4 i örebro län.
Kronoegendomen 1 mantal Norrby nr 4 (41) i Hardemo socken, örebro län,
är utarrenderad till den 14 mars 1954. Den årliga arrendeavgälden utgår
med dels 14 hektoliter vete, 29 hektoliter havre och 128 kilogram smör, dels
ock därutöver 605 kronor. För senast tilländalupna arrendeåret utgick avgälden,
omräknad i penningar, med 1,646 kronor 90 öre.
Sedan egendomens arrendator Oskar Albin Johansson hos domänstyrelsen
påkallat vissa för egendomen erforderliga nybyggnader och i samband därmed
förklarat sig villig att under löpande arrendeperiod förvärva egendomen,
har uppskattningsförrättning hållits å egendomen under år 1941. Av
det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga ärendet tillhörande handlingar
samt en av distriktslantmätaren H. Aspling år 1910 upprättad och av
distriktslantmätaren Athos Eckerbom år 1932 kompletterad karta med beskrivning
inhämtas i huvudsak följande.
Egendomen, som är belägen 11 kilometer från Kumla och 13 kilometer
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
från Hallsbergs järnvägsstationer, är förlagd i två skiften, hemskiftet med
gårdsbyggnaderna och egendomens huvudsakliga åker samt skogsskiftet med
torpet Oskarstorpet. Egendomens areal är 59.8550 hektar, därav 34.6320 hektar
åker och tomt, 1.4480 hektar äng, 23.3190 hektar skogs- och hagmark samt
0.4560 hektar impediment.
Den å hemskiftet belägna åkern, 29.4970 hektar, utgöres av ganska god lerjord
och lermylla samt är delvis dränerad. Å skogsskiftet befintlig åker,
5.1350 hektar, består av svagare skogsjord, bevuxen med vass. Ängen utgöres
huvudsakligen av steniga, i åkern befintliga backar med ringa avkastning.
Skogsmarken är till stor del sumpig med mindre god växtlighet.
Egendomens byggnader ägas samtliga av kronan, med undantag av en vid
Oskarstorpet liggande källare som tillhör arrendatorn. Byggnaderna äro till
största delen gamla och av mindre god beskaffenhet. Nybyggnad erfordras
av manbyggnad, visthusbod och arbetarbostad. Kronans byggnader äro
brandförsäkrade för 53,900 kronor.
Egendomen är elektrifierad på arrendatorns bekostnad.
Egendomen har del i Hardemo häradsallmänning.
Jordbruket är taxerat för 37,500 kronor. Den skog och skogsmark, som
tillhör egendomen, är samtaxerad med skogen och skogsmarken å kronoegendomen
Dovkärr till ett värde av 11,400 kronor.
Uppskattningsnämnden har åsatt egendomen ett saluvärde av 50,000 kronor.
I beloppet ingår värdet av skog och skogsmark till ett belopp av
11,300 kronor ävensom det lill 860 kronor beräknade kapitalvärdet av egendomens
utdelning från nämnda häradsallmänning. Värderingen är verkställd
under förutsättning att egendomen försäljes i befintligt skick. Nämnden har
icke funnit anledning föreslå några särskilda villkor för egendomens användning
eller återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter därutinnan anses erforderliga,
har nämnden förordat nedsättning i saluvärdet med minst tio procent.
Med hänsyn till det omfattande nybyggnadsarbete, som erfordras vid egendomen,
har nämnden förordat egendomens försäljning med hembudsrätt för
arrendatorn, vilken sedan år 1923 väl hävdat egendomen. Denna har dessförinnan
arrenderats av arrendatorns fader sedan den 14 mars 1889.
Revirförvaltaren och överjägmästaren hava icke haft något att erinra mot
försäljningsförslaget. . 0
Riksantikvarieämbetet har ur antikvarisk synpunkt icke haft något att invända
mot egendomens försäljning.
Sveriges geologiska undersökning har upplyst, att varken skiffer eliel annan
värdefull bergart i brytvärd myckenhet förekomme å egendomen.
Arrendatorn Johansson har förklarat sig villig förvärva egendomen till det
av uppskattningsnämnden åsätta saluvärdet.
Med skrivelse den 17 december 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Majlis prövning och därvid anfört bland annat följande.
Styrelsen anser att det icke finnes något ekonomiskt intresse att behålla
egendomen i kronans ägo. Såsom framgar av styrelsens utredning rörande
vilka kronoegendomar, som böra bibehållas i kronans ägo, hava därvid
icke framkommit några skäl som kunna anses påkalla egendomens bevarande
åt staten.
Mot det av nämnden åsätta saluvärdet har styrelsen ingen erinran att gora.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
Styrelsen finner försäljningen böra ske direkt till arrendatorn Johansson.
Tillträde bör ske å dag, som bestämmes av styrelsen.
Enligt vad styrelsen inhämtat, har vattenfallsstyrelsen framdragit en elektrisk
högspänningsledning över egendomen.
Departements■ Föreliggande försäljningsförslag anser jag mig kunna biträda. Jag hemchefen.
ställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomen 1 mantal Norrby nr 4 (41) i Hardemo
socken, Örebro län, må mot en köpeskilling av 50,000
kronor försäljas till arrendatorn Oskar Albin Johansson
med tillträde å dag som domänstyrelsen bestämmer, därvid
det mellan Johansson och kronan upprättade arrendekontraktet
skall upphöra att gälla och samtliga mellan Johansson
och kronan förefintliga, på nämnda arrendekontrakt
grundade fordringsanspråk med undantag av till äventyrs
oguldna arrendeavgälder och skatter skola anses vara
reglerade i och genom försäljningen, samt under villkor i
övrigt
att egendomen försäljes i det skick, vari den vid tillträdet
befinnes,
att försäljningen icke omfattar andra å egendomen befintliga
hus och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan,
att å egendomen befintlig, före den 19 augusti 1941 för avyttring
avverkad eller utstämplad skog icke skall ingå i försäljningen,
att kronan förbehålles rätt att intill den 1 juni 1944 från
egendomen bortforsla förenämnda skog,
att köparen såsom ägare av egendomen medgiver vattenfallsstyrelsen
rätt att dels kostnadsfritt för all framtid bibehålla
en över egendomen framdragen högspänningsledning,
dels borttaga för ledningen hinderliga och för dess säkerhet
farliga träd och buskar, vilka emellertid skola alltjämt tillhöra
egendomens ägare och tillvaratagas av honom, dels
ock för styrelsens personal erhålla obehindrat tillträde till
egendomen för ledningens tillsyn och underhåll samt för
reparation av densamma, skolande vattenfallsstyrelsen ersätta
skada, som orsakas genom trädens eller buskarnas
borttagande eller genom vållande av styrelsens personal,
att vattenfallsstyrelsen till säkerhet för omförmälda rättigheter
må till förmån för den av Kungl. Maj:t och kronan ägda
strömfallsfastigheten Ekenäs 22 i Vinnerstads socken, Östergötlands
län, erhålla servitutsinteckning i egendomen,
att köparen, innan sådan inteckning meddelats, skall vara
skyldig att vid överlåtelse av egendomen eller del därav göra
förbehåll örn ifrågavarande rättigheters bestånd ävensom
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
23
förbinda ny ägare att vid sådan överlåtelse göra samina förbehåll,
att köpeskillingen erlägges på sätt föreskrives i 21 § och
22 § A) förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m., samt
att i övrigt bestämmelserna i nämnda förordning skola i
tillämpliga delar lända till efterrättelse.
10:o.
Yllesta nr 2 i Västmanlands län.
Kronoegendomen 1 mantal Yllesta nr 2 (21) i Kolbäcks socken, Västmanlands
län, är utarrenderad till den 14 mars 1943 mot en årlig avgäld av 1,240
kronor.
Uppskattningsförrättning har hållits under år 1939. Av det vid förrättningen
förda protokollet jämte övriga ärendet tillhörande handlingar samt en av
distriktslantmätaren Ragnar Grebius år 1923 över egendomens hemskifte
upprättad karta med beskrivning inhämtas i huvudsak följande.
Egendomen är belägen 4 kilometer från Kolbäcks järnvägsstation. Den är
förlagd i två skiften, inägoskiftet och skogsskiftet, och innehåller enligt ett
av distriktslantmätaren Grebius år 1939 utfärdat arealbevis 58.6016 hektar,
därav 32.4253 hektar tomt och åker, 0.7330 hektar äng och 25.4433 hektar
avrösningsjord. Från kronoegendomen har genom köpebrev den 1 april 1927
till Kolbäcks församling försålts ett område örn cirka 1.5760 hektar till skolhustomt,
vilket område dock icke avstyckats.
Åkern består i sin helhet av lerjord. Till cirka 12.50 hektar är den täckdikad.
Skogens kvalitet är god. Den ideala boniteten är 4.8 m3 och det totala
virkesförrådet 2,381 m3.
Egendomens byggnader äro i medelgott stånd. Vissa moderniseringsarbeten
behöva dock vidtagas å manbyggnaden samt å en mindre flygelbyggnad, inrymmande
bland annat drängstuga. Kostnaderna för dessa arbeten liksom för
inredandet av erforderligt mjölkrum har domänintendenten beräknat till
cirka 12,000 kronor. Ett å egendomen befintligt äldre boningshus ävensom
gamla stallbyggnaden samt ett hönshus tillhöra egendomens arrendator, som
därjämte är ägare till den elektriska anläggningen. Ett vagnslider, sorn är
uppfört delvis å egendomens mark, tillhör grannfastighetens ägare Viktor
Pettersson. Brandförsäkringsvärdet å kronans byggnader utgör 61,200 kronor.
Egendomen har del i Snevringe häradsallmänning och är delaktig i
Yllesta—Gränby vattenavledningsföretag.
Elektriska kraftledningar, tillhörande dels staten, dels Kolbäcks elektriska
distributionsförening, äro framdragna över egendomen.
Egendomen är taxeringsvärderad till 34,200 kronor, därav 7,100 kronor belöpa
å skogen.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
Departements
chefen.
Vppskattningsnämnden har föreslagit egendomens försäljning i en lott till
ett saluvärde av 46,500 kronor. I beloppet är inräknat värde å skog och
skogsmark till ett sammanlagt belopp av 15,200 kronor samt det till 1,767
kronor kapitaliserade värdet av egendomen tillkommande utdelning från
omförmälda häradsallmänning. Värderingen är verkställd under förutsättning
att egendomen överlåtes i befintligt skick. Nämnden har icke funnit skäl
föreslå särskilda villkor om egendomens användning eller återköpsrätt.
Skulle icke förty föreskrifter därutinnan anses erforderliga, har nämnden föreslagit
en nedsättning av köpeskillingen med tio procent. Nämnden har förordat,
att egendomen hembjudes arrendatorn Johan Fredrik Jonsson till åsatt
saluvärde. Jonsson, vilken sedan 1907 arrenderat egendomen och därunder
väl skött densamma, har emellertid med styrelsens medgivande från den 14
mars 1941 överlåtit arrendet på sin son Ernst Jonsson. Denne har skriftligen
anhållit att få förvärva egendomen till det åsätta saluvärdet.
Riksantikvarieämbetet har meddelat, att hinder från dess sida icke förefunnes
mot egendomens försäljning.
Vederbörande revirförvaltare och Överjägmästare hava ej heller haft något
att erinra mot försäljningen.
Med skrivelse den 26 augusti 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört bland annat följande.
Styrelsen, som biträder uppskattningsnämndens försäljningsförslag, tillstyrker,
att nuvarande arrendatorn Ernst Jonsson tillerkännes hembudsrätt
till egendomen. Egendomen bör försäljas med full och oinskränkt äganderätt
och tillträdas i befintligt skick. Därest Ernst Jonsson förvärvar egendomen,
höra samtliga mellan honom och kronan varande, på gällande arrendekontrakt
grundade rättsanspråk med undantag av eventuellt förefintliga
anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter i och med försäljningen
anses vara reglerade.
Hos domänstyrelsen hade domänintendenten i anledning av den utredning,
som på domänstyrelsens föranstaltande numera företagits rörande den
framtida dispositionen av kronans jordbruksdomäner, framhållit, att ifrågavarande
egendom kunde i en framtid förväntas erhålla högre värde samt
att revirförvaltaren ansett att egendomen borde behållas i kronans ägo
med hänsyn till den förefintliga skogstillgången. Denna tjänstemännens
uppfattning hade emellertid sedermera förändrats. Vid förevarande uppskattningsförrättning
förordade nämligen domänintendenten med en enig
uppskattningsnämnd egendomens försäljning, varjämte revirförvaltaren sedermera
meddelat, att han icke hade något att erinra mot försäljningen, då
egendomen med hänsyn till den goda balansen mellan åker, betesmark och
skogsmark syntes väl lämpa sig för bedrivande av lönsamt jordbruk.
Med hänsyn till vad i ärendet upplysts finner jag mig kunna biträda det
framlagda försäljningsförslaget. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomen 1 mantal Yllesta nr 2 (21) i Kolbäcks
socken, Västmanlands län, må, med undantag av det genom
Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
25
omförmälda köpebrev den 1 april 1927 till Kolbäcks församling
försålda området örn cirka 1.5760 hektar, för en köpeskilling
av 46,500 kronor försäljas enligt förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med hembudsrätt enligt 9 § förordningen
för egendomens arrendator Ernst Jonsson och med tillträde
å dag som domänstyrelsen bestämmer, därvid köparen skall
erlägga den del av arrendeavgiften, som belöper å tiden från
den 14 mars 1942 till dagen för köpebrevs utfärdande, samt
alla mellan arrendatorn och kronan förefintliga, på gällande
arrendekontrakt grundade fordringsanspråk med undantag
av eventuella anspråk på oguldna arrendeavgälder och
skatter skola anses vara reglerade i och genom försäljningen,
samt under villkor i övrigt
att egendomen försäljes i det skick, vari den vid tillträdet
befinnes,
att försäljningen icke omfattar andra å egendomen befintliga
hus och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan,
att köparen skall svara för de skyldigheter som åvila egendomen
på grund av delaktighet i Yllesta-Gränby vattenavledningsföretag,
att köparen såsom ägare av egendomen medgiver vattenfallsstyrelsen
rätt att dels kostnadsfritt för all framtid bibehålla
en över egendomen framdragen högspänningsledning,
dels borttaga för ledningen hinderliga och för dess
säkerhet farliga träd och buskar, vilka emellertid skola alltjämt
tillhöra egendomens ägare och tillvaratagas av honom,
dels ock för styrelsens personal erhålla obehindrat tillträde
till egendomen för ledningens tillsyn och underhåll samt för
reparation av densamma, skolande vattenfallsstyrelsen ersätta
skada, som orsakas genom trädens eller buskarnas borttagande
eller genom vållande av styrelsens personal,
att vattenfallsstyrelsen till säkerhet för nämnda rättigheter
må till förmån för den av Kungl. Maj:t och kronan ägda lägenheten
Söderfors l2 i Älvkarleby socken, Uppsala län, erhålla
servitutsinteckning i egendomen,
att köparen, innan sådan inteckning meddelats, skall vara
skyldig att vid överlåtelse av egendomen eller del därav göra
förbehåll om ifrågavarande rättigheters bestånd ävensom
förbinda ny ägare att vid sådan överlåtelse göra samma
förbehåll, samt
att annan innehavare av över egendomen med vederbörligt
tillstånd framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt
att bibehålla ledningen utan rätt för köparen till annan erBihang
till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 64.
3
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
sättning än av ledningens innehavare för skada till följd av
förändring, reparation eller tillsyn av ledningen ävensom för
skada, som förorsakas å kreatur.
ll:o.
Strömsholms värdshus i Västmanlands län.
Kronolägenheten Strömsholms värdshus i Kolbäcks socken, Västmanlands
län, är intill den 14 mars 1943 utarrenderad till Hj. Larsson för en avgäld,
som för närvarande utgår med 1,089 kronor för år.
Sedan arrendatorn krävt, att den å lägenheten belägna värdshusbyggnaden
måtte genomgripande moderniseras, har fråga uppkommit örn ändrad disposition
av lägenheten. Av en i anledning därav företagen utredning inhämtas
bland annat följande.
Lägenheten, som är belägen i omedelbar närhet av det under riksmarskalksämbetets
förvaltning stående Strömsholms slott, innehåller 0.45 hektar
tomtmark.
Å lägenheten finnas, förutom det kronan tillhöriga s. k. värdshuset, en
handels- och bostadsbyggnad, ett garage, två uthus och ett med värdshusbyggnaden
sammanbyggt hus, innehållande en större sal, vilka byggnader
tillhöra arrendatorn. Värdshusbyggnaden, som av arrendatorn uthyres till
vid ridskolan i Strömsholm anknutna personer, är gammal och omodern
samt kräver en genomgripande och dyrbar modernisering. I det ena av uthusen
äro bland annat inrymda tvättstuga, avträde, vedbodar och stall.
Värdshusbyggnaden ingår i den grupp av ännu kvarstående byggnader,
vilka tillkommit under 1600-talets sista decennier i enlighet med den av
Nicodemus Tessin d. ä. upprättade planen för slottsområdets bebyggelse och
planering. Värdshusbyggnaden jämte visst markområde står under domänstyrelsens
förvaltning, under det att huvudparten av kungsgården förvaltas
av riksmarskalksämbetet. Strömsholms slott jämte tillhörande byggnader och
parkområde är upptaget i den av Kungl. Maj:t den 25 januari 1935 fastställda
förteckningen över byggnadsminnesmärken. De i anslutning därtill utfärdade
föreskrifterna avse ett område, som bland annat innefattar värdshusbyggnaden
jämte viss del av därtill hörande mark.
En av domänstyrelsen ifrågasatt överflyttning av lägenheten till lantförsvarets
förvaltning har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse förklarat
sig icke kunna förorda med hänsyn till kostnaderna för nödvändig reparation
och modernisering av värdshusbyggnaden.
Sedan arrendatorn anhållit att få inköpa lägenheten, har domänstyrelsen,
med förmälan att styrelsen intet hade att invända mot en försäljning, enär
de intressen som styrelsen hade att bevaka icke gåve anledning till lägenhetens
bibehållande i kronans ägo, hos Kungl. Maj:t hemställt om meddelande,
huruvida hinder för lägenhetens försäljning förefunnes med hänsyn
Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
27
till att lägenhetens närbelägenhet till Strömsholms slott och den där förlagda
ridskolan kunde tänkas utgöra skäl för att ej avhända kronan lägenheten.
Inspektören för kavalleriet har meddelat, att ur ridskolans synpunkt icke
funnes något att erinra mot lägenhetens övergående i privat ägo, och chefen
för armén har förklarat sig intet hava att erinra mot lägenhetens försäljning
till arrendatorn Larsson.
Arrendatorns ansökning om inköp av lägenheten har avstyrkts av riksantikvarieämbetet,
som i stället föreslagit att undersökning borde företagas
angående lämpligheten av att överflytta värdshusbyggnaden med tillhörande
tomtområde från domänstyrelsens till riksmarskalksämbetets förvaltning.
Genom att ifrågavarande byggnad överfördes till Strömsholms slottsområde
skulle den komma under samma förvaltning som kungsgårdens övriga byggnader
och anläggningar av kulturhistoriskt värde.
Riksantikvarieämbetet har till stöd för sin framställning vidare anfört följande.
Ur kulturhistorisk synpunkt är det ett betydelsefullt önskemål, att värdshusbyggnaden,
särskilt beträffande exteriören, bibehålies i så oförändrat
skick som möjligt samt att alla erforderliga restaurerings- och underhållsarbeten
ske under tillvaratagande av kulturhistoriska intressen. Då vidare
särskilda föreskrifter enligt Kungl. Maj:ts omförmälda beslut den 25 januari
1935 gälla med avseende å slottsomgivningarnas behandling såväl i
fråga om nybyggnadsföretag som beträffande förändringar av terrängen,
måste vid en eventuell försäljning av den under domänstyrelsens förvaltning
stående kronolägenheten i köpekontraktet stipuleras mycket stora inskränkningar
i fråga om en blivande ägares fria förfoganderätt. Det måste under
alla omständigheter betecknas som en angelägenhet av stor vikt, att kronan
icke avhänder sig rätten till en ingående kontroll av slottsområdets utseende
och skötsel i fråga om både byggnader och park. En sådan kontroll kan
utan tvivel säkrast vinnas genom att området i sin helhet bibehålies i kronans
ägo.
Den föreslagna överflyttningen av lägenheten till riksmarskalksämbetets
förvaltning har biträtts av såväl domänstyrelsen som riksmarskalksåmbetet.
Domänstyrelsen har i samband därmed framhållit, att ämbetet borde vid
överflyttningen inträda i de rättigheter och skyldigheter, som domänstyrelsen
hade enligt gällande arrendekontrakt den 4 och den 12 januari 1932.
Ståthållaräimbetet å Strömsholms slott har liksom vederbörande slottsarkitekt
och slottskamrerare ävenledes tillstyrkt det ifrågasatta överförandet.
De båda sistnämnda hava framhållit, att något direkt behov för Strömsholms
slottsförvaltning av lägenheten i dess helhet icke förefunnes men att det
vore önskvärt att inom lägenheten och lämpligast inom värdshusbyggnaden
undantoges arbetslokal för slottskamreraren samt bostad och arbetslokal för
slottsarkitekten vid dennes besök å platsen. Behovet av reparations- och
moderniseringsarbeten torde enligt slottskamrerarens åsikt icke längre vara
överhängande, sedan vatten- och avloppsledningar nyligen blivit införda i
värdshusbyggnaden. Då lägenhetens inkomster och utgifter i det närmaste
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
Departements
chefen.
motsvarade varandra, torde enligt kamrerarens mening ytterligare moderniseringar
icke kunna utföras utan särskilt anslag.
Med anledning av en av arrendatorn gjord ansökning att de på hans bekostnad
med domänstyrelsens medgivande uppförda byggnaderna, av vilka
handels- och bostadsbyggnaden är taxerad till 10,000 kronor, måtte inlösas
av kronan, därest lägenheten överflyttades till riksmarskalksämbetets förvaltning,
har vederbörande domänintendent föreslagit, att arrendatorns egna
byggnader måtte antingen få kvarstå och av honom nyttjas i fortsättningen
eller ock bliva inlösta till det värde de kunde hava. Ståthållarämbetet å Strömsholms
slott har efter hörande av slottsarkitekten och slottskamreraren förklarat,
att slottsförvaltningen endast hade behov av det uthus, som bland annat
inrymde tvättstuga, avträde, vedbodar och stall, samt att inlösen därav
torde belöpa sig till högst 3,000 kronor, övriga arrendatorn tillhöriga byggnader,
vilka slottsförvaltningen icke hade något behov av, har ämbetet föreslagit
skola få kvarstå i högst 10 år. Ämbetet anser dock att vid en eventuell
restaurering av värdshusbyggnaden den med denna sammanbyggda s. k. salen
borde borttagas. Kostnaderna för de reparationer som för värdshusbyggnadens
underhåll vöre nödvändiga torde enligt ämbetets mening kunna, därest
arbetena utfördes så småningom, bestridas av från byggnaden inflytande hyresintäkter.
Arrendatorn har sedermera hos domänstyrelsen anhållit, att, därest hans
ansökning om friköp av lägenheten icke vunne bifall, arrendet måtte upplåtas
till honom för en ny tioårsperiod.
Med hänsyn till vad i ärendet upplysts, finner jag det lämpligt att förvaltningen
av ifrågavarande kronolägenhet överföres från domänstyrelsen till
riksmarskalksämbetet. Domänstyrelsens rättigheter och skyldigheter enligt det
för lägenheten gällande arrendekontraktet torde helt böra övertagas av riksmarskalksämbetet.
överflyttningen av förvaltningen bör i bokföringshänseende
få den konsekvensen, att lägenheten avföres från statens domäners fond
som sålunda bör nedskrivas med lägenhetens bokförda värde, vilket utgör
17,000 kronor. Då riksdagens medgivande till förevarande överflyttning torde
böra inhämtas, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronolägenheten Strömsholms värdshus i Kolbäcks soe
ken, Västmanlands län, må från och med den 14 mars 1942
ställas under riksmarskalksämbetets förvaltning, därvid ämbetet
har att inträda i domänstyrelsens rättigheter och skyldigheter
i förhållande till arrendatorn Hj. Larsson enligt gällande
arrendekontrakt den 4 och den 12 januari 1932.
Kunni. Maj:ts proposition nr 64. 29
12:o.
Lägenheten Grängsjö 3S i Gävleborgs län.
Lägenheten Grängsjö 38 (Lövås östra) under kronoparken Boda Bruk i
Enångers socken, Gävleborgs län, är intill den 14 mars 1944 utarrenderad till
Per Fridolf Jonsson mot en årlig avgäld av 190 kronor.
Sedan uppskattningsförrättning för försäljning av bland andra ifrågavarande
lägenhet hållits år 1940 men frågan örn lägenhetens försäljning, som
av domänstyrelsen underställts Kungl. Maj:ts prövning, på arrendatorns begäran
icke fullföljts, har arrendatorn därefter i skrivelse till domänstyrelsen
den 17 november 1941 anhållit att få inköpa lägenheten för 7,000 kronor.
Av det vid nämnda uppskattningsförrättning förda protokollet jämte övriga
ärendet tillhörande handlingar samt en av distriktslantmätaren David Svensson
åren 1932—1939 upprättad karta inhämtas i huvudsak följande.
Lägenheten är belägen 45 kilometer från Hudiksvall, 15 kilometer från
Enångers järnvägsstation och 8 kilometer från allmän väg, dit utfartsväg
finnes.
Arealen omfattar 26.5700 hektar, varav 7.3480 hektar åker, 3.9960 hektar äng,
14.7090 hektar skogsmark och 0.5170 hektar impediment.
Åkerjorden, som utgöres av mjäla, samt ängen äro av medelgod beskaffenhet.
Hävden är god. Skogsmarken är bevuxen med huvudsakligen medelålders
skog av medelgod beskaffenhet. Virkesförrådet har uppskattats till
1,005 kubikmeter.
Byggnaderna å lägenheten, vilka äro tillräckliga för lägenhetens behov,
befinna sig med undantag av boningshuset i dåligt skick.
Lägenheten har del i Nybo sockenallmänning, som emellertid ej lämnat
någon utdelning under senare år.
Jonsson, som brukat lägenheten sedan den 1 december 1937, har städse
skött den väl.
Saluvärdet har av uppskattningsnämnden uppskattats till 8,000 kronor,
därav 3,600 kronor belöpa å skogsmark och skog samt 357 kronor utgöra av
kronan förskotterad kostnad för avstyckning. Arrendevärdet har beräknats
till 200 kronor.
Revirförvaltaren har tillstyrkt att lägenheten försäljes till Jonsson till ett
med hänsyn till byggnadsbeståndets bristfällighet nedsatt saluvärde av 7,000
kronor. Över jägmästaren har ställt sig tveksam till den ifrågasatta sänkningen
av saluvärdet. Uppskattningsnämndens ordförande har däremot tillstyrkt
nedsättning av saluvärdet till 7,000 kronor.
Med skrivelse den 8 januari 1942 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.
Styrelsen får för sin del förorda, att lägenhetens saluvärde nedsättes på
sätt revirförvaltaren och uppskattningsnämndens ordförande föreslagit samt
att arrendatorn Jonsson medgives hembudsrätt enligt 9 § försäljningsförordningen.
För en sådan försäljning torde emellertid riksdagens medverkan erfordras.
Mlianc/ lill riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 04.
4
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
Departements
chefen.
Ifrågavarande lägenhet lärer för att bereda sin ägare en god försörjning
böra tilläggas större areal skogsmark än som skett. Sådan mark torde efter
vad jag inhämtat kunna erhållas från stamfastigheten. Jag har för avsikt att
låta utreda frågan om ytterligare skogsmarktilldelning till lägenheten. Då
emellertid det av domänstyrelsen avgivna förslaget torde böra ligga till grund
för överlåtelsen av lägenheten, anser jag mig kunna underställa förslaget riksdagens
prövning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag alltså, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att lägenheten Grängsjö 38 (Lövås östra) under kronoparken
Boda Bruk i Enångers socken, Gävleborgs län, må för
en köpeskilling av 7,000 kronor, därav 357 kronor utgöra
förskotterad avstyckningskostnad, försäljas till arrendatorn
Per Fridolf Jonsson med tillträde å dag som domänstyrelsen
bestämmer, därvid det rörande lägenheten gällande arrendeavtalet
skall upphöra att gälla samt varken kronan eller
Jonsson äga framställa fordringsanspråk gent emot den andre
på grund av nämnda arrendeavtal, med undantag dock för
till äventyrs oguldna arrendeavgifter och skatter, samt under
villkor i övrigt
att lägenheten överlåtes i det skick, vari den vid tillträdet
befinnes,
att försäljningen icke omfattar andra å lägenheten befintliga
byggnader och anläggningar än sådana, som tillhöra
kronan,
att köpeskillingen må erläggas jämlikt 21 § och 22 § A)
förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m., samt
att i övrigt bestämmelserna i nämnda förordning skola i
tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Vad departementschefen ovan under punkterna 1—12
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
P. Gullstrand.
427149. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:103 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av ett kronan tillhörigt område i Östertälje socken av Stockholms län. s. 1 i texten
- JoU 1942:13 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m., dels ock i ämnet väckt motion. s. 1 i texten