Sök i Ratio Lex

Angående anslag till undersökning av rödklöverns befruktningsförhållanden

1942-01-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:73, Angående anslag till undersökning av rödklöverns befruktningsförhållanden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

1

Nr 73.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till undersökning

av rödklöverns befruktningsförhållanden; given

Stockholms slott den 23 januari 1942.

Kungl. Maj .t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, örn vilkas avlatande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

januari 1942.

Närvarande:

Statsministern HANSSON, statsråden PEHRSSON-BRAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS,

Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, domö,

Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen:
Med

skrivelse den 13 december 1941 har lantbruksstyrelsen överlämnat

en framställning från Sveriges fröodlareförbund och Sveriges biodlares riksförbund,

vari hemställts örn ett statsanslag till förstnämnda förbund för

undersökningar rörande rödklöverns befruktningsförhållanden och möjligheterna

att genom utvidgad bihållning gynnsamt påverka rödklöverns frösättning

samt för viss upplysningsverksamhet bland fröodlare rörande denna

fråga.

Förbunden lia inledningsvis anfört följande.

Sveriges behov av rödklöverfrö, vilket under normala år helt kan tillgodoses

genom egen fröodling, uppgår till omkring 5 miljoner kilogram årligen.

Med nu gällande fröpris representerar denna kvantitet ett belopp av omkring

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 73. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

25 miljoner kronor. Värdet av detta frö som produktionsfaktor är emellertid

avsevärt mycket större men kan svårligen exakt uppskattas på grund av

rödklöverns .primära betydelse för hela vår vallodling. Då odling av rödklöverfrö

bedrives synnerligen allmänt och då detta produktionsmedel dessutom

med få undantag användes av samtliga brukningsdelar i riket, kommer

skördeutfallet vid rödklöverfröodlingen att lia synnerligen betydelsefulla

verkningar med hänsyn till vår självförsörjning.

Rödklöverfröodlingen lämnar emellertid tyvärr ett från år till år och från

trakt till trakt i hög grad växlande resultat. Särskilt i Norrland har rödklöverns

fröodling befunnits osäker och medfört betydande svårigheter. Dessutom

synes man rätt allmänt vara av. den uppfattningen, att resultatet av

denna fröodling undan för undan gått tillbaka och nu är sämre än för 40

å 50 år sedan. Orsaken till detta förhållande antages vara minskad förekomst

av de vid rödklöverns befruktning medverkande humlorna, vilket skulle

utgöra en följd av att de öppna dikena i allt större utsträckning lagts igen,

införandet av kortvarigare vallar ävensom uppodling av impediment m. m.

Åtgärder, som på enstaka håll försöksvis gjorts att öka humlebeståndet,

synas icke haft varaktiga verkningar. Då det emellertid enligt nyare undersökningar

visat sig, att även bin ha förmåga att medverka vid rödklöverns

pollination, synes det mycket antagligt, att en ökad förekomst av bin i fröodlingarna

genom utvidgad biskötsel skulle medföra en bättre befruktning

och fröskörd hos rödklövern.

Enligt vad i framställningen vidare uppgives lia förbunden på uppmaning

av statens livsmedelskommission gjort vissa frågor av avsevärd betydelse

för såväl fröodlingen som biskötseln till föremål för gemensam behandling.

En särskild samarbetsdelegation har sålunda utarbetat förslag till åtgärder

för samtidigt befrämjande av rödklöverfröodlingen och biskötseln. Detta

förslag har upptagits av förbunden, vilka lämnat följande sammanfattning

av erfarenheterna från redan verkställda undersökningar rörande befruktningsförhållandena

hos rödklövern.

Under senare år i Sverige, Danmark, Norge och Finland utförda undersökningar

lia givit vid handen, att rödklövern för sin befruktning icke uteslutande

är hänvisad till humlornas medverkan utan även bin kunna härvid

göra tjänst. Det har i själva verket visat sig, att rödklöverns pollinering inom

områden, där bin relativt allmänt förekomma, till 50 procent och mer ombesörjes

av bin. I de fall då rödklöverns dåliga frösättning orsakas av bristande

pollinering bör därför genom utvidgad biskötsel i trakten och särskilt

då genom uppställning av bisamhällen invid själva fröodlingarna möjlighet

finnas att avsevärt förbättra frösättningen.

De inom Sverige utförda undersökningarna rörande rödklöverns befruktningsförhållanden

lia, vad angår södra och mellersta Sverige, utförts genom

statens växtskyddsanstalt. Vid observationer på ett flertal vitt skilda platser

har frekvensen av humlor i rödklöverfröodlingarna med undantag för Blekinge

överallt visat sig vara för låg. Beträffande bina och deras medverkan

vid pollineringen har konstaterats, att dessa uppträda som legitima blombesökare

hos rödklövern samt att de t. o. m. utföra ett värdefullare arbete

än humlorna. Försök, som i några fall utförts med utplacering av bisamhällen

av lämplig typ i närheten av rödklöverfröodlingarna, ha medfört ökat

fröutbyte och samtidigt förbättrad honungsskörd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

3

I Norrland, där undersökningar rörande rödklöverns befruktningsförliållanden

utförts vid Sveriges utsädesförenings västernorrlandsfilial, synes bristen

på pollinerande insekter i rödklöverfröodlingarna vara vida större än i södra

och mellersta Sverige. Under kontrollåren 1940—41 har antalet humlor å

fröfälten varit så ringa, att de endast räckt till att pollinera en mindre del

av förekommande blomhuvuden. I vissa trakter (Jämtland) förekommo

endast enstaka humlor under den för pollinering lämpliga tiden. Mot slutet

av blomningstiden blevo humlorna något talrikare, men på grund av den

sena pollinationen blev utbildningen och grobarheten bos fröet otillfredsställande.

Bina lia även här visat sig kunna pollinera rödklövern, men de

ha varit ännu sällsyntare än humlorna.

Samtidigt som de vid rödklöverns pollination verksamma insekterna studerats

beträffande art och arbetssätt lia vissa undersökningar utförts rörande

kronpipslängden, nektarhöjden etc. hos olika rödklövertyper och de därav

betingade möjligheterna för befruktning genom bin. Därvid har man funnit

mycket intressanta skillnader mellan olika stammar i detta avseende. Även

inom det norrländska rödklövermaterialet lia typer nied relativt kort kronpip

och sålunda ägnade för bipollination påträffats. Det torde därför finnas

möjlighet att genom ett systematiskt växtförädlingsarbete erhålla rödklöverstammar

med kort kronpip, vilka på grund härav bli särskilt ägnade för

pollination genom bin.

Ehuru hittills utförda undersökningar icke på långt när äro fullständiga

och uttömmande, lämna de dock en bestämd antydan örn, att den ojämna

och särskilt i Norrland alltför låga fröskörden hos rödklövern till väsentlig

del beror på bristande förekomst av pollinerande insekter. Detta är ett med

hänsyn till rödklöverns stora betydelse för vår foderproduktion mycket beklagligt

förhållande, vilket motiverar särskilda åtgärder.

I fråga om olika möjligheter att förbättra resultatet vid rödklöverfröodlingen

framhålla förbunden till en början:

För att åstadkomma ett bättre resultat vid rödklöverfröodlingen och säkerställa

fröbehovet även under dåliga fröår samt inom mindre gynnsamma

fröodlingsområden, särskilt Norrland, äro olika möjligheter tänkbara. En

framkomlig väg synes i förstone kunna vara att lokalisera fröodlingen till

härför särskilt gynnsamma trakter av landet. Detta låter sig emellertid av

flera skäl icke göra. Genom fröodling utanför respektive stammars odlingsområde

torde icke kunna hindras, att stammarnas speciella anpassningsegenskaper

efter hand gå förlorade. Särskilt när det gäller Norrland, är detta

en omständighet, som måste beaktas och som gör det i hög grad önskvärt,

att en mycket omfattande fröodling uppehälles därstädes. Tillgången på i

Norrland odlat frö av verkliga norrlandsstammar är nu helt otillräcklig.

Endast delvis skulle denna brist kunna fyllas genom att använda stamfrö från

Norrland till fröodling under en eller ett par generationer i mellersta Sverige.

En sådan anordning innebär dock icke en slutgiltig lösning av frågan, som

endast kan åstadkommas genom en mot behovet fullt svarande fröodling inom

områdets egna gränser. I stället för frö söderifrån av i regel otillfredsställande

härdighet borde frii av härdiga norrlandsstammar vara förhärskande,

vilket med vallodlingens stora omfattning i Norrland skulle bli av största

betydelse för jordbruket därstädes.

Av redan gjorda iakttagelser att döma synes osäkerheten vid rödklöverfröodlingen

lill avsevärd del vara en följd av alt antalet pollinerande insekter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 73.

i fröodlingarna är helt otillräckligt och särskilt torde detta gälla Norrland.

Då ett försök att åstadkomma en varaktig massökning av humlor icke kan

anses ha stora utsikter till framgång, återstår som andra möjlighet att laga

så, att bin i tillräcklig omfattning komma till rödklöverfröodlingarna. Detta

förutsätter en betydande utvidgning av biskötseln, vilket även ur andra synpunkter,

ej minst under nuvarande kristid, är i hög grad önskvärt.

Ett av Stockholms läns biodlareförbund tidigare framfört förslag örn

»vandring» med bin från mellersta Sverige till Norrland kommer enligt vad

som meddelats att i viss utsträckning realiseras under sommaren 1942.

Syftemålet härmed är i första hand att med nu tillgängliga bisamhällen

utnyttja klöverdraget i Norrland. Genom denna metod, varemot dock vissa

betänkligheter framförts, bland annat med hänsyn till faran för ökad spridning

av bisjukdomar, skulle en omedelbar ökning av honungsskörden vara

tänkbar, vilket givetvis vore av stor betydelse under nuvarande förhållanden.

Uppslaget har emellertid intresse även ur fröodlingssynpunkt och kommer

därför att närmare studeras.

Då hittills utförda undersökningar rörande rödklöverns befruktningsförhållanden

och möjligheterna att gynnsamt påverka frösättningen hos rödklövern

icke kunna anses lämna tillräckligt säker grund för vidtagande av

praktiska åtgärder i större skala med nämnda syftemål, torde det vara i hög

grad önskvärt att i första hand fortsatta och utvidgade försök på detta område

komma till stånd.

Förbunden återgiva härefter följande av omförmälda samarbetsdelegation

utarbetade plan för undersökningar rörande rödklöverns befruktningsförhallanden

och möjligheterna att genom särskilda åtgärder gynnsamt påverka

rödklöverns frösättning:

1. Undersökningar över frekvensen av humlor och bin samt härav förekommande

arter respektive raser och dessa insekters arbetssätt i rödklöverfröodlingar

på olika platser i landet.

2. Undersökningar över kronpipslängd, nektarvolym, sockerhalt m. m.

hos olika stammar av rödklöver.

3. Jämförande undersökningar av olika biraser (nordiska respektive italienska

bin) beträffande arbetssätt, tunglängd, pollinationseffekt, samlarförmåga

samt vinterhärdighet.

Arbetena under punkterna 1—3 böra, där så kan ordnas, försiggå samtidigt

och på samma fält. Det blir härigenom möjligt att utföra parallella

undersökningar bland annat rörande tunglängden hos pollinerande insekter

samt kronpipslängden hos rödklövern samt att studera de pollinerande insekternas

inställning till variationer i nektarns sockerhall.

4. Studier rörande den direkta inverkan på fröavkastningen å ena sidan

och honungsskörden å andra sidan genom uppställning av bisamhällen intill

rödklöverfröodlingar.

5. Undersökningar rörande rödklöverspetsvivlarnas förekomst samt bekämpningsförsök

mot dessa insekter.

6. Fröodlingsförsök med rödklöverstammar, särskilt norrländska stammar

samt sådana stammar, vilka undersökts beträffande kronpipslängd. Dessa

försök skulle i möjligaste mån utföras i samband med och på samma platser

som undersökningarna under punkterna 1—5.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

5

I anslutning till anförda undersökningar böra meteorologiska observationer

utföras i och för samtidiga studier rörande väderleksfaktorernas inverkan

på fruktsättningen, dels direkt på rödklöverns fruktsättningsförmåga dels

indirekt genom inflytandet på insekterna och deras besöksfrekvens, arbetssätt

o. s. v.

Den i det föregående återgivna undersökningsplanen har avsetts såsom ett

arbetsprogram för en 3-årsperiod. Det har nämligen icke befunnits möjligt

att genom undersökningar under endast ett år erhålla mera allmängiltiga

och säkra samt någorlunda uttömmande resultat, främst på grund av de

från det ena året till det andra i hög grad växlande väderleksfaktorerna.

Dessa inverkade sålunda håde på själva rödklövern samt dennas fruktsättningsförmåga

och på insekterna och deras aktivitet. Dålig väderlek kunde

dessutom försvåra eller rent av omöjliggöra fullständiga iakttagelser, varigenom

den verkligt effektiva observationstiden kunde bli starkt förkortad.

I förbundens framställning upplyses, att förbunden, då de icke ägde egna

resurser för att kunna genomföra omförmälda undersökningsprogram, under

hand gjort hänvändelse till statens växtskyddsanstalt och Sveriges utsädesförening,

vilka institutioner utlovat sin medverkan under förutsättning

att möjlighet bereddes att anställa erforderlig extra arbetskraft. Rörande

sättet för undersökningarnas verkställande anföres i övrigt:

Enligt inhämtade upplysningar är en del av de i undersökningsprogrammet

förekommande punkterna redan upptagna på växtskyddsanstaltens eller

utsädesföreningens ordinarie arbetsplan. Detta är dock endast fallet beträffande

vissa av de under punkterna 3 och 5 upptagna undersökningarna,

vilka sålunda växtskyddsanstalten redan har möjlighet att delvis realisera.

Vidare lia fröodlingsförsök tidigare utförts av utsädesföreningen, som för

dylika försök med norrländska rödklöverstammar genom respektive hushållningssällskap

erhållit särskilt understöd ur det s. k. norrlandsanslaget.

Dylikt understöd påräknas även under år 1942.

Mellan de håda institutionerna skulle undersökningarna fördelas så, att

uppgifter av företrädesvis zoologisk art handläggas vid växtskyddsanstalten

under ledning av filosofie licentiaten G. Notini och uppgifter av övervägande

botanisk art vid Sveriges utsädesförening under ledning av filosofie

doktorn G. Nilsson-Leissner (för södra och mellersta Sverige) och filosofie

doktorn E. Åkerberg (för Norrland).

Behovet av extra arbetskraft för undersökningarnas utförande beräknas

på följande sätt.

För fältarbeten under tiden för rödklöverns blomning, cirka 2 månader,

erfordras ett biträde för ett vart av följande 9 områden, inom vilka försök

och ohservationsfält skulle ordnas, nämligen Norrbotten—Västerbotten, Västernorrlands

län, Jämtland, Gävleborgs län, Värmland, Södermanland, Östergötland,

Blekinge—östra Skåne samt skånska slättbygden.

För bearbetningen pä laboratoriet av det vid fältarbetena insamlade materialet,

som insändes till respektive växtskyddsanstalten och Sveriges utsädesförening,

erfordras 3 extra biträden under ö månader, nämligen ett vid

växtskyddsanstalten, ett vid utsädesföreningens huvudanstalt i Svalöv och

ett vid utsädesföreningens filial i Västernorrland.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

Vid försöken med uppställning av bisamhällen intill rödklöverfröodlingar

(punkt 4) förutsättes liksom beträffande övriga speciella biundersökningar

(punkterna 2 och 3) samarbete genom biodlareförbundet med lämpliga bigårdar.

På grund av de särskilda förhållandena och den mycket sparsamma

förekomsten av bin i Norrland kommer emellertid att för dåvarande

försök fordras, att ett antal mindre försöksbigårdar anskaffas. Det

erforderliga antalet dylika gårdar beräknas till 7, vardera med 4 å 5 samhällen,

för vilkas skötsel i viss utsträckning särskild hjälp torde få anlitas.

Samtidigt med undersökningarna enligt den förut angivna planen har en

omfattande upplysningsverksamhet angående binas betydelse för många kulturväxters,

inklusive klöverarternas, pollinering ansetts böra bedrivas i avsikt

att stimulera intresset för biodling samt att genom utvidgad biskötsel

åstadkomma rikare tillgång på bin i frukt- och fröodlingar m. m. Denna

upplysningsverksamhet borde enligt förslaget ledas av Sveriges biodlares

riksförbund, som ställt i utsikt att bekosta föredragsturnéer, vilka skulle

planläggas i samråd med Sveriges fröodlareförbund. Vid utlysning av föredrag

och filmförevisningar borde vidare de lokala frö- och biodlareföreningarna

samverka.

Utöver nyssnämnda propagandaarbete lia förbunden funnit det önskvärt

att möjlighet bereddes för en speciell upplysningsverksamhet bland fröodlarna

i samband med fröutställningar o. s. v. rörande rödklöverns befruktningsförhållanden

och binas betydelse härvid. Denna upplysningsverksamhet

skulle direkt bygga på erfarenheter från undersökningarna och genomföras

under medverkan av de däri engagerade institutionerna.

Kostnaderna för bedrivande under år 1942 av de föreslagna undersökningarna

samt av den speciella upplysningsverksamheten bland fröodlare

lia i förbundens framställning beräknats på följande sätt:

Engångskostnad:

Anskaffande av 7 försöksbigårdar i Norrland å 400

kronor .......................................... kronor 2,800

Årskostnad:

9 biträden å 450 kronor för fältundersökningar

under 2 månader ..............kronor 4,050

3 laboratoriebiträden å 1,260 kronor under 3

månader ............................ » 3,780

Skötsel av 7 försöksbigårdar å 250 kronor. . » 1,750

Upplysningsverksamhet i samband med frö- - utställningar m. m..................... » 500

10,080

Summa kronor 12,880.

Omförmälda belopp, 12,880 kronor, har föreslagits skola av Kungl. Majit

tilldelas Sveriges fröodlareförbund att av detta i huvudsaklig överensstämmelse

med den ifrågasatta undersökningsplanen fördelas mellan statens

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

7

växtskyddsanstalt och Sveriges utsädesförening. Under vartdera av åren

1943 och 1944 skulle för ifrågavarande undersökningar erfordras ett statsbidrag

av 10,080 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i anledning av förbundens framställning yttrat:

Vid bedömande av biskötselns betydelse har tidigare i allmänhet allenast

honungsproduktionen beaktats, ehuru det redan tidigt blev klarlagt, att bina

såsom befruktningens förmedlare voro nödvändiga för fruktsättningen inom

fruktodlingen. Man kom snart även till insikt om binas i stort sett motsvarande

roll inom klöverfröodlingen. Enligt lantbruksstyrelsens mening torde

därför biskötselns långt övervägande ekonomiska betydelse hänföra sig till

jordbrukets och fruktodlingens områden. Lantbruksstyrelsen, som i ärendet

haft överläggningar med representanter för förbunden, finner därför de

föreslagna åtgärderna vara synnerligen betydelsefulla.

Mot den framlagda planen för undersökningarna och deras genomförande

har lantbruksstyrelsen intet att erinra. Det må i detta sammanhang framhållas,

att även om de ifrågasatta undersökningarna närmast avse binas betydelse

för klöverfröodlingen, torde dock undersökningarna i vissa delar

kunna få betydelse även för fruktodlingen.

I fråga örn kostnaden för den planerade verksamheten, som lantbruksstyrelsen

i likhet med förbunden anser bör omfatta minst tre år, förefinnes

ej anledning till erinran. Årskostnaden, som beräknats till 10,080 kronor,

torde icke kunna reduceras, därest den framlagda undersökningsplanen skall

kunna genomföras, och ej heller synes den beräknade engångskostnaden å

2,800 kronor för anskaffande av 7 försöksbigårdar i Norrland kunna upptagas

till lägre belopp.

Den totala kostnaden för ifrågavarande undersökningar under en treårsperiod

torde sålunda böra beräknas till (3 X 10,080 + 2,800 =) 33,040

kronor.

Då det är av synnerlig vikt, att förevarande verksamhet kan igångsättas

redan våren 1942, om för ändamålet erforderliga medel ställas till Sveriges

fröodlareförbunds förfogande, synes såväl förenämnda engångsbelopp å

2,800 kronor som ett till 10,000 kronor avrundat årskostnadsbelopp, tillhopa

12,800 kronor, böra uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår.

De för verksamhetens fortsatta bedrivande därutöver erforderliga medlen

torde böra beräknas till 10,000 kronor under ett vart av de två närmast

följande budgetåren.

I remissutlåtande den 13 januari 1942 har statens livsmedelskommission

anfört bland annat följande:

Med hänsyn till rödklöverns stora betydelse för vallodlingen och därigenom

för vår animalieproduktion är det av största vikt, att bästa möjliga utsäde

därav står till jordbrukarnas förfogande av för olika områden lämpliga

stammar. På grund av den stora mångformigheten hos flertalet stammar,

kan vid fröproduktion utanför deras egentliga odlingsområde lätt så avsevärda

förskjutningar i deras sammansättning äga rum, att odlingsvärdet

starkt påverkas därav. Följaktligen är det av stor vikt, att fröproduktion

av rödklöver kan äga rum i hela landet.

Det förslag lill arbetsplan för en undersökning rörande rödklöverns befruktningsförhållanden

och möjligheterna att genom utvidgad biliållning

gynnsamt påverka klöverns frösättning, som framlagts av Sveriges fröod
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

laretörbund och Sveriges biodlares riksförbund, linner kommissionen, som

låtit sakkunnig granska förslaget, väl genomtänkt och det begärda anslaget

väl motiverat. Undersökningen är avsedd att fortgå under 3 år och kan

därför törst efter denna tid tänkas bli av större betydelse för fröproduktionen.

Då man emellertid har anledning antaga, att genom den föreslagna

förflyttningen av bisamhällen till klöverfröodlingarna viss förbättring av

fröskörden redan innevarande år kan påräknas, och då den planerade upplysningsverksamheten

också kan bli av värde omedelbart, anser sig livsmedelskommissionen

med hänsyn till de kommissionen åvilande arbetsuppgifterna

böra tillstyrka det begärda anslaget.

Departementschefen.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts är rödklövern av synnerligen

stor betydelse för vårt lands omfattande vallodlingar och därmed

för den särskilt under nuvarande förhållanden viktiga animalieproduktionen.

På grund härav måste det väcka farhågor att rödklöverfröodlingen

under senare år lämnat en sjunkande och ofta kvalitativt försämrad avkastning.

Enligt vad hittills verkställda undersökningar givit vid handen

torde den laga fröskörden av rödklöver särskilt i Norrland bero på minskad

förekomst av de vid rödklöverns befruktning medverkande insekterna, framförallt

humlor och bin. Medan vidtagna åtgärder för en ökning av humlebestandet

givit otillfredsställande resultat, lia försök med utplacering av bisamhällen

i närheten av rödklöverfröodlingar medfört såväl ökat fröutbyte

som förbättrad honungsskörd. Med hänsyn till binäs konstaterade värdefulla

medverkan vid rödklöverns befruktning samt till önskvärdheten i nu rådande

läge av en ökad honungsproduktion finner jag det angeläget, att ytterligare

undersökningar utföras beträffande klöverns befruktningsförhållanden och

möjligheterna att genom en utvidgad biskötsel gynnsamt påverka frösättningen.

Den av Sveriges fröodlareförbund och Sveriges biodlares riksförbund

föreslagna och av såväl lantbruksstyrelsen som livsmedelskommissionen förordade

arbetsplanen för dylika undersökningar, avseende en 3-årsperiod,

synes mig lämplig och ägnad att jämväl fm viss betydelse för fruktodlingen

med hänsyn till binas nödvändighet för fruktsättningen. Undersökningarna,

vilkas genomförande förutsätter medverkan från statens växtskyddsanstalt

och Sveriges utsädesförening, avse bland annat att genom ett systematiskt

växtförädlingsarbete få fram rödklöverstammar med sådana egenskaper att

de bli särskilt ägnade för pollination genom bin.

Den av förbunden framlagda undersökningsplanen har icke ansetts kunna

förverkligas utan stöd från statsmakternas sida. Sålunda har statsbidrag

äskats för anställandet av extra arbetskraft vid fältundersökningar och laboratoriearbeten,

för anskaffandet och skötseln av sju mindre försöksbigårdar

i Norrland samt för bedrivandet av viss upplysningsverksamhet bland

fröodlare rörande rödklöverns befruktningsförhållanden och binas betydelse

härvid. Av det äskade bidraget för 3-årsperioden, tillhopa 33,040 kronor,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

9

avse 2,800 kronor engångskostnader för anskaffande av förenämnda försöksbigårdar

saint återstoden, eller (3 X 10,080 =) 30,240 kronor, summan

av årskostnaderna för extra arbetskraft, skötseln av försöksbigårdarna

samt upplysningsverksamheten. Mot att statsbidrag lämnas för genomförande

av ifrågavarande undersökningar har jag intet annat att erinra än

att jag finner kostnaderna för avlönande av extra arbetskraft böra kunna i

viss utsträckning bestridas av de medel som av riksdagen årligen ställas till

förfogande för statens växtskyddsanstalt och Sveriges utsädesförening. Sålunda

synas årskostnaderna för undersökningarna kunna minskas med i

runt tal 2,000 kronor till 8,000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av

att undersökningarna igångsättas redan under våren 1942 torde å tilläggsstat

för innevarande budgetår böra anvisas tillhopa 10,800 kronor, därav 2,800

kronor till anskaffande av försöksbigårdar och i runt tal 8,000 kronor till

täckande av löpande kostnader under undersökningsarbetets första år. Å

riksstaten för budgetåret 1942/43 synes härjämte böra upptagas ett belopp

av 8,000 kronor avseende löpande kostnader under andra verksamhetsåret.

Nu angivna belopp, 10,800 respektive 8,000 kronor, böra äskas i form av

särskilda reservationsanslag, benämnda Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Undersökning av rödklöverns befruktningsförhållanden. Närmare föreskrifter

rörande användningen av anslagen torde i sinom tid få meddelas av

Kungl. Majit.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Undersökning

av rödklöverns befruktningsförlidllanden under nionde huvudtiteln

anvisa

dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

ett reservationsanslag av ................ kronor 10,800;

dels ock å riksstaten för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag

av .......................... kronor 8,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. (lunstrand.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. I sinni. A’r 73.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:100 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till undersökning av rödklöverns befniktningsförhållanden. a1 i texten
  2. JoU 1942:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till undersökning av rödklöverns befruktningsförhållanden. s. 1 i texten