Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sjöar inom Indalsälvens jlodområde m. m

1942-02-20 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:91, Angående reglering av sjöar inom Indalsälvens jlodområde m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

1

Nr 91.

Kungl. Maj:tsproposition till riksdagen angående reglering

av sjöar inom Indalsälvens jlodområde m. m.; given

Stockholms slott den 20 februari 1042.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 20 februari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson,

Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkt 38) hemställde

Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t medgiva vattenfallsstyrelsen

att å kronans vägnar deltaga i Torröns tredje reglering och i

permanent reglering av sjöarna Näckten, Storrensjön, Juveln, Anjan och

Kallsjön. I syfte att möjliggöra, att uppkomna reservationer å hittills anvisade

särskilda anslag till olika regleringsföretag inom Indalsälvens flod

område skulle kunna disponeras för att bestrida, bland annat, kostnaderna

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 91.

475 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

för kronans deltagande i nyssnämnda två regleringsföretag, hemställde Kungl.

Majit därjämte örn generellt medgivande att disponera anslagen jämväl för

andra regleringsföretag inom flodområdet än dem, för vilka anslagen ursprungligen

anvisats. Kungl. Maj:ts förslag lia numera bifallits av riksdagen.

Under hänvisning i övrigt till redogörelsen i statsverkspropositionen torde

jag här endast få erinra om att vattenfallsstyrelsen i den framställning, som

låg till grund för Kungl. Maj :ts förenämnda förslag till riksdagen, meddelade,

att Indalsälvens regleringsförening undersökte möjligheterna att företaga

ytterligare regleringar. I den mån dessa komme att genomföras så tidigt, att

kostnader för regleringarna uppstode före utgången av budgetåret 1942/43,

borde enligt styrelsen kostnaderna, i den mån de icke kunde bestridas av

förenämnda reservationer å anvisade regleringsanslag, lämpligen utgå av anslaget

till mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och

mindre regleringsföretag.

I skrivelse den 13 februari 1942 har vattenfallsstyrelsen bland annat hemställt,

att ytterligare medel måtte anvisas till reglering av sjöar inom Indalsälvens

flodområde.

Styrelsen anför till en början, att de av Indalsälvens regleringsförening

undersökta regleringsföretagen fått större omfattning än vad som förutsetts.

Därjämte hade de på grund av den ansträngda kraftsituationen planerats för

mycket snabbt genomförande. Föreningen hade sålunda beslutat reglering

av sjöarna Burvattnet, Mjölkvattnet, Rödvattnet och Övre Oldsjön samt

partiell reglering av Landösjön, samtliga belägna inom bivattendraget Långans

flodområde. Kostnaderna för dessa regleringar, som lämpligen gemensamt kunde

benämnas Långans lia reglering, beräknades totalt till 2,3 miljoner kronor.

Företaget komme att medföra båtnad för kraftverken nedanför ljusvattnet,

d. v. s. för vattenfallsstyrelsens kraftverk vid Midskog och Stadsforsen och

för de enskilda kraftverken vid Krångede, Gammelängsforsen och Hammarforsen.

Styrelsens andel för Midskog och Stadsforsen uppginge till 900,000

kronor, vilket belopp beräknades bliva erforderligt så gott som helt och hållet

före utgången av budgetåret 1942/43. Regleringsföreningen hade därjämte

genomfört undersökningar för reglering av vissa sjöar inom bivattendraget

Hårkans flodområde, och beslut örn dessa regleringar väntades föreligga inom

de närmaste månaderna. Företaget kunde lämpligen kallas Hårkans 2:a

reglering, varvid den redan genomförda regleringen av sjön Hotagen skulle

anses utgöra Hårkans lia reglering. Totalkostnaden för Hårkans 2:a reglering

hade ännu icke fastställts fullt exakt men vore av samma storleksordning

som kostnaden för Långans lia reglering. Medelsbehovet för styrelsens del

beräknades bliva 600,000 kronor före utgången av budgetåret 1942/43.

Regleringsföreningen fullföljde därjämte undersökning rörande ytterligare

ett par regleringar inom Långans och Hårkans områden, men definitivt förslag

och beslut därom kunde icke komma till stånd förrän under nästkommande

höst.

De angivna kostnadssiffrorna gällde, anför styrelsen vidare, vid nuvarande

prisnivå. Fördelningen på olika intressenter skulle som normalt ske efter

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

båtnaden av regleringarna. Det hade räknats nied att vattenfallsstyrelsen

redan från början skulle deltaga nied andel för både Stadsforsen och Midskog,

eftersom den senare kraftstationen komme i drift mycket snart efter regleringarnas

färdigställande. För den mellanliggande tiden erhölle styrelsen

vederbörlig räntegottgörelse.

De för regleringsföretagen erforderliga åtgärderna bestode, meddelar

styrelsen, huvudsakligen i utförande av dammbyggnader samt vissa relativt

obetydliga rensningar. Dessutom komme företagen att orsaka skador, dock

icke i mera avsevärd omfattning. Av de sjöar, som berördes av Långans

lia reglering, läge de fyra först nämnda huvudsakligen inom fjälltrakter

utan bebyggelse. Vid några av de berörda sjöarna funnes skog av

dålig beskaffenhet. Förutom skada å denna skog uppstode endast viss

skada på fisket, varjämte en del åtgärder för flottningen erfordrades. Vid

Landösjön funnes bebyggelse utmed stränderna, och här berördes såväl inägor

som skogsmark. Dämningsgränsen skulle emellertid förläggas på sådan

nivå, att skadorna bleve av ringa omfattning.

Vinsten av regleringarna bestode, fortsätter vattenfallsstyrelsen, i ökad

produktionsförmåga, speciellt av vinterkraft hos de nedanför liggande kraftverken.

Vid Långans l:a reglering komme energitillskottet att erhållas för

en kostnad av 0.4 å 0.5 öre per kWh vid de i mitten av år 1944 förefintliga

utbyggnaderna. Därest hänsyn toges till ytterligare väntade utbyggnader

i Indalsälven, skulle den vunna energien komma att kosta 0.2 å 0.2 5 öre per

kWh. Hårkans 2:a reglering komme att giva energitillskott till ungefär

samma kostnad. Storleken av den vid Stadsforsen och Midskog vunna energien

vore för vartdera företaget omkring 15 miljoner kWh per år.

Örn nuvarande ordning för erhållande av tillstånd att deltaga i företag av

hithörande slag yttrar styrelsen:

Sjöregleringarna inom Indalsälvens flodområde ha hittills fortgått i vissa

etapper. Styrelsen har för varje etapp begärt Kungl. Maj:ts och riksdagens

tillstånd att deltaga och samtidigt hemställt örn erforderligt anslag. I anslutning

härtill skulle styrelsen nu begära tillstånd att deltaga i Långans

l:a reglering samt hemställa örn äskande hos riksdagen av ett anslag av

900,000 kronor för budgetåret 1942/43. Rörande Hårkans 2:a reglering

skulle motsvarande framställning göras först sedan beslut fattats av regleringsföreningen.

För närvarande forceras genomförandet av de möjliga regleringarna.

Regleringsföreningen framkommer med förslag örn nya företag, så fort erforderliga

undersökningar hinna verkställas, med följd att besluten varje gång avse

relativt små etapper. Även själva arbetena efter besluts fattande forceras,

varför medolsbehov uppstå, som någon tid dessförinnan icke kunnat förutses.

Så länge riksdagen är samlad nästan hela året, finnes möjlighet få dylika

medelsbehov tillgodosedda, men olägenheten är, att framställningarna därom

få göras utan samband med övriga anslagsäskanden och att i många fall medel

måste begäras på tilläggsstat. Vidare må framhållas, att, därest riksdagens

tillstånd skall erfordras för varje regleringsetapp, framställning till riksdagen

måste göras även i de fall, då medelsbehovet kan täckas ur anslaget till mindre

utvidgningar av förefintliga kraftstationer och mindre regleringsföretag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Enligt vattenfallsstyrelsens mening vore en något modifierad ordning fölhithörande

ärendens handläggning förmånlig. Vad anginge tillstånd till deltagande

i olika regleringsetapper föreslår styrelsen, att Kungl. Majit ville

hos riksdagen inhämta generellt bemyndigande att lämna dylikt tillstånd. Beträffande

anslag borde av varje riksdag äskas det belopp för nästkommande

budgetår, som vore beräknat med hänsyn till samtliga förutsedda regleringsföretag

och eventellt med någon marginal därutöver för regleringar, varom

förslag kunde framkomma framdeles. Anslagen borde även i fortsättningen

beviljas under en gemensam rubrik, Reglering av sjöar inom Indalsälvens

flodområde, men skulle få tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Majit

lämnade styrelsen tillstånd att deltaga i respektive regleringsetapp. Örn

anslagsbehovet för budgetåret 1942/43 skulle beräknas på detta sätt, komme

man till sammanlagt 1,500,000 kronor för Långans lia och Hårkans 2:a reglering.

Skulle därjämte en marginal medtagas för ytterligare planerade regleringar,

borde beloppet bestämmas till 2,000,000 kronor.

Därest Kungl. Majit icke ville hos riksdagen hemställa örn sådant generellt

bemyndigande som nyss berörts, syntes det, yttrar styrelsen, önskvärt, att

både frågan om Långans lia reglering och frågan örn Hårkans 2:a reglering

nu underställdes riksdagen, trots att den sistnämnda regleringsetappen ännu

icke vore definitivt undersökt och beslutad av regleringsföreningen.

Vattenfallsstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte dels föreslå riksdagen

att för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor

till reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde, dels ock bemyndiga

styrelsen att deltaga i Långans lia reglering och att härför taga i anspråk ett

belopp av 900,000 kronor av anslaget till reglering av sjöar inom Indalsälvens

flodområde.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla en av vattenfallsstyrelsen i

skrivelse den 13 februari 1942 gjord framställning om medel till ytterligare

höjning av Suorvadammen.

Styrelsen erinrar till en början örn att genom den under åren 1919—1923

utförda regleringen av Suorvasjön från -f 95.5 till + 104.o ett magasin

erhållits om 965 miljoner kubikmeter. Genom den år 1937 påbörjade ytterligare

regleringen, nämligen från + 104.o till + 110.8, hade magasinsvolymen

ökats med 1,170 miljoner kubikmeter. För dammbyggnaderna hade anvisats

12,950,000 kronor respektive 4,200,000 kronor.

Vidare erinrar styrelsen örn att efter meddelat tillstånd enligt lagen den

20 oktober 1939 om tillfällig vattenreglering dämning sedermera kunnat

genomföras till + 111.8. Försöksvis hade slutligen dämning till + 112.5

provisoriskt genomförts år 1941. Detta hade åstadkommits genom att vattnet

fått stiga 0.5 meter över foten på den 1 meter höga betongbarriär, som uppförts

på själva dammkroppen. Under hösten 1941 hade det emellertid vid

nordvästlig storm uppkommit stora vattenflöden över barriären, som översköljts

av de höga vågorna från den långa sjösträckan. Det förefölle därför,

som örn dämningen vid nuvarande dammkonstruktion bolde begränsas till

+ 111.8.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Vid dämning till +111.8 uppginge, anför härefter styrelsen, den totala

magasins volymen till 2,330 miljoner kubikmeter. Kostnaderna för hela detta

magasin uppginge till omkring 7,500 kronor per miljon kubikmeter. För den

första dämningen till + 104.o hade kostnaden varit betydligt högre, nämligen

13,500 kronor per miljon kubikmeter, under det att den senare utvidgningen

kostat endast omkring 3,600 kronor per miljon kubikmeter. Fm hel del förarbeten

för utvidgningen hade dock utförts redan i samband med den första

etappen.

Styrelsen meddelar, att såväl dämningshöjningen från + 110.8 till + 111.8

som den försöksvis verkställda höjningen till + 112.5 hade kunnat genomföras

utan ytterligare anslagsbehov. Av de tidigare beviljade anslagen återstode för

närvarande ett belopp av omkring 140,000 kronor, vilket belopp komme att

tagas i anspråk för en del vid oförändrat utförande återstående arbeten. Dessa

arbeten kunde bli färdiga under den kommande sommaren. Under sommaren

innevarande och nästa år komme därjämte vissa underhålls- och förnyelsearbeten

att utföras vid Suorvadammarna. Verkställda utredningar hade

visat, att man i samband med nämnda arbeten och med ett tilläggsanslag av

1,100,000 kronor skulle kunna genomföra dämning upp till + 113.8. Därigenom

skulle ett tillskottsmagasin av 410 miljoner kubikmeter erhållas utöver magasinet

vid + 111.8. Kostnaden bleve för detta sista tillskott icke mer än omkring

2,700 kronor per miljon kubikmeter.

Vid beräkningen av kostnaden har vattenfallsstyrelsen icke medtagit någon

del av de fasta avgifterna för transportleden eller sådana kostnader för befäl

och administration, som icke nämnvärt påverkas av denna utvidgning med

hänsyn till att de nämnda underhålls- och förnyelsearbetena ändå komma att

utföras i Suorva.

Det nya tillskottsmagasinet kunde, fortsätter styrelsen, enligt hittillsvarande

erfarenheter fyllas endast under 23 år av 25. Under år med låg nederbörd i

nordvästra delen av lappmarken bleve sålunda magasinsökningen ineffektiv.

Det vore emellertid endast sällan, som vattenbrist i Luleälvsystemet sammanfölle

med vattenbrist i södra och mellersta Sverige. Så hade exempelvis

under de tre senaste åren vattentillgången vid Suorva varit relativt riklig.

Det vattentillskott, som erhölles, bleve icke större, än att det kunde utnyttjas

medelst nuvarande maskineri i Porjus kraftstation. Dämningshöjningen

komme att öka tillgången på vinterkraft med omkring 35 miljoner kilowattimmar

under 23 år av 25. Detta vore ett mycket värdefullt krafttillskott.

Icke minst med hänsyn till det tillkommande stora kraftbehovet för Norrbottens

järnverk vore det önskvärt att gå så långt som möjligt med magasineringen.

Vattendomstolens tillstånd till företaget förutsättes. Ökningen av dämningen

till + 113.8 kommer icke, meddelar styrelsen, att medföra överskridande

av gränsen för det område, som utbrutits från Stora Sjöfallets

nationalpark.

Vattenfallsstyrelsen anser, att påbyggnaden av dammen bör utföras under

somrarna 1942 och 1943. Av kapitalet skulle 500,000 kronor erfordras för

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

den första sommarens arbeten. Kostnaderna borde enligt styrelsen kunna

bestridas av anslaget till mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar

och mindre regleringsföretag.

De nu aktuella regleringsföretagen i Indalsälvens flodområde avse reglering

av vissa sjöar, ingående i bivattendragen Långans och Hårkans flodområden.

Genom dessa företag, vilka benämnas Långans första reglering och Hårkans

andra reglering, därvid den redan genomförda regleringen av sjön Hotagen

ansetts utgöra Hårkans första reglering, skulle avsevärda energitillskott, särskilt

i vad avser vinterkraft, erhållas för en förhållandevis ringa kostnad.

Vattenfallsstyrelsen har räknat med att staten redan från början skulle deltaga

i regleringarna med andel för, förutom kraftstationen i Stadsforsen, även

kraftstationen i Midskogsforsen, enär denna komme att vara i drift mycket

snart efter regleringarnas genomförande. Å staten belöpande andel av kostnaden

för Långans första reglering har beräknats till 900,000 kronor. Då beslut

örn Hårkans andra reglering ännu ej träffats, kunna kostnaderna härför ej närmare

angivas. Vattenfallsstyrelsen har emellertid beräknat medelsbehovet

för båda regleringföretagen under nästa budgetår till sammanlagt 1,500,000

kronor. Med hänsyn till det rådande läget å kraftförsörjningens område och

då, enligt vad som upplysts, de erforderliga uppdämningarna komma att förorsaka

endast ringa skador i därav berörda trakter, har jag icke något att

erinra emot att staten deltager i de föreslagna regleringarna och att det för

nästa budgetår härför erforderliga beloppet anvisas.

Beträffande kronans deltagande i regleringsföretag gäller för närvarande

principiellt, att beslut härom fattas av Kungl. Maj:t och riksdagen. I syfte

att snabbt kunna genomföra angelägna mindre regleringsföretag har emellertid

från och med budgetåret 1941/42 anslaget till mindre utvidgningar av förefintliga

kraftstationsanläggningar erhållit vidgat användningsområde, i det

att medel av anslaget må av Kungl. Majit disponeras jämväl för mindre regleringsföretag.

I samband därmed har anslagets rubrik erhållit ändrad lydelse.

Kungl. Majit äger alltså för närvarande utan riksdagens hörande meddela beslut

örn deltagande från kronans sida i mindre regleringsföretag, i den mån

de kostnader, som kronan härigenom ikläder sig, kunna bestridas av tillgängliga

anslagsmedel.

Vattenfallsstyrelsen har nu på närmare angivna skäl ifrågasatt, att generellt

bemyndigande borde utverkas av riksdagen för Kungl. Majit att ensam besluta

örn kronans deltagande i regleringsföretag inom Indalsälvens flodområde

och att för bestridande av de i anledning av dylika beslut uppkommande

kostnaderna ett gemensamt anslag skulle finnas tillgängligt å riksstaten.

Detta skulle för varje budgetår till sin storlek beräknas med hänsyn till samtliga

vid tillfället förutsedda regleringsföretag, dock med viss marginal för

regleringar, varom förslag framdeles kunde uppkomma.

För egen del anser jag icke tillräckliga skäl föreligga att frångå nu gällande

ordning, enligt vilken frågor örn kronans deltagande i större regleringsföretag,

för vilka kostnaderna i vad de falla på kronan icke kunna rymmas inom tillgängliga

medel av det nyssnämnda dispositionsanslaget till mindre reglerings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

företag, underställas riksdagens prövning. Den av vattenfallsstyrelsen ifrågasatta

ordningen skulle nämligen innebära, att riksdagen i vad avser sådana

av Kungl. Majit biträdda regleringsföretag, för vilka kostnaderna överstege

tillgängliga medel å det gemensamma anslaget, bleve nödgad att framdeles

anvisa medel, oaktat riksdagen måhända icke haft tillfälle att taga ställning

till frågan örn kronans deltagande i regleringsföretagen.

Det belopp å 1,500,000 kronor, vars anvisande jag i det föregående tillstyrkt,

torde lämpligen i likhet med vissa tidigare anvisade anslag till reglering

av vattendrag inom Indalsälvens flodområde böra anvisas under rubriken

Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde.

Vad härefter angår vattenfallsstyrelsens förslag om en ytterligare påbyggnad

av Suorvadammen skulle genom en höjning av densamma med 2

meter erhållas en ökning av vattenmagasinet i Suorvasjön med 410 miljoner

kubikmeter, eller sålunda omkring 17 procent. Kostnaderna härför äro förhållandevis

måttliga, och den ökade vattenmängden kan i sin helhet utnyttjas utan

att nya maskinaggregat behöva inmonteras i Porjus kraftstation. Med hänsyn

härtill och då det beräknade krafttillskottet är värdefullt på grund av den

utveckling, som kraftsituationen i landet undergått, anser jag det angeläget,

att den ifrågasatta påbyggnaden av Suorvadammen sker. Vattenfallsstyrelsen

har förutsatt, att kostnaderna för dammbyggnadsarbetena, omkring

1,240,000 kronor, skulle bestridas till ett belopp av 140,000 kronor av

uppkommen reservation å för Suorvadammens påbyggnad tidigare beviljade

anslag och till återstående del av anslaget till mindre utvidgningar av förefintliga

kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag. Då enligt

min mening sistnämnda anslag knappast bör tagas i anspråk för ett arbete

av ifrågavarande storleksordning och beskaffenhet, anser jag, att särskilt anslag

bör beviljas för ändamålet. Vattenfallsstyrelsen har beräknat, att av

byggnadskostnaderna ett belopp av 500,000 kronor utöver tillgängliga medel

behöver stå till förfogande under nästa budgetår och återstoden under därpå

följande budgetår. Anslaget för budgetåret 1942/43 torde därför böra beviljas

med 500,000 kronor, därvid jag förutsätter, att reservationen å 140,000 kronor

må få tagas i anspråk för det nu förordade arbetet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit medgiva, att vattenfallsstyrelsen

må å kronans vägnar träffa överenskommelse örn deltagande i

Långans första reglering och Hårkans andra reglering;

dels och å kapitalbudgeten, under rubrik Statens affärsverksfonder,

Statens vattenfallsverk, för budgetåret 1942/43 anvisa

följande reservationsanslag nämligen

till Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde

................................................ kronor 1,500,000;

till Påbyggnad av regleringsdammen vid

Suorva ................................................ kronor 500,000.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:277 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ;proposition angående reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde m. m. a1 i texten
  2. SU 1942:134 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde m. m. s. 4 i texten